I betänkandet tillstyrker utskottet ett av
regeringen i proposition 1995/96:71 framlagt
förslag till ändringar av pliktexemplarslagen.
Genom en under allmänna motionstiden i år väckt
motion har en rad frågor om informationsteknik
aktualiserats. Utskottet diskuterar dessa.
Då det gäller pliktexemplarslagen anser utskottet
att motionen bör föranleda ett riksdagsinitiativ.
Utskottet framhåller att en allt större del av
informationsflödet i framtiden inte kommer att
omfattas av gällande regler om leveransplikt. För
att i möjligaste mån förhindra att material
undanhålls forskningen och att delar av
kulturarvet går förlorade anser utskottet att det
är motiverat att låta utreda huruvida sådan
elektronisk information som inte omfattas av de
nuvarande bestämmelserna om pliktleverans skall
vara föremål för leveransplikt i framtiden.
Utskottet föreslår därför att riksdagen skall ge
regeringen till känna att en förutsättningslös
översyn skall göras av pliktexemplarslagen.
En motion - även den från allmänna motionstiden -
om översyn av organisationen vid Arkivet för ljud
och bild avstyrks.
Propositionen
1995/96:71 vari yrkas att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1993:1392) om pliktexemplar av dokument.
Lagförslaget har intagits i bilaga till
betänkandet.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden
1994/95:Kr202 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en genomgripande
översyn av organisationen inom Arkivet för ljud
och bild.
1994/95:Kr217 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arkivering av tryckta
skrifter i binär form.
Vissa uppgifter om utredningar
rörande IT-frågor, m.m.
Den snabba utvecklingen på det
informationstekniska (IT) området har inneburit
att en rad statliga utredningar m.m. för
närvarande behandlar IT-frågor från olika
aspekter.
- 1994 års IT-kommission. Kommissionen
tillkallades i syfte att främja en bred använding
av informationsteknologin i Sverige som ett medel
att höja livskvaliteten och öka vårt lands
internationella konkurrenskraft. Kommissionen har
avgivit betänkandet (SOU 1994:118) Vingar åt
människans förmåga.
- Kommittén om nya medier och grundlagarna (Ju
1994:13). Kommittén skall bl.a. analysera
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på nya
medier som används vid förmedling av yttranden och
annan information till allmänheten (dir.
1994:194).
- IT-utredningen (Ju 1994:05). En särskild
utredare skall utarbeta sådana förslag till
rättslig reglering som kan behövas i samband med
inrättandet av s.k. elektroniska anslagstavlor och
för användingen av elektroniska dokument inom både
förvaltning och näringsliv (dir. 1994:42).
- 1995 års IT-kommission (SB 1995:01).
Kommissionen har i uppgift att främja en bred
användning av informationsteknik och skall vara
rådgivande till regeringen i övergripande och
strategiska frågor inom informationsteknikens
område (dir. 1995:1). Kommissionen har överlämnat
betänkandet (SOU 1995:68) IT-kommissionens
arbetsprogram 1995-96 till regeringen.
- Junior IT-rådet (SB 1995:02). Rådet skall främja
barns och ungdoms användning av informationsteknik
och skall samla och förmedla kunskap om hur barn
och ungdomar kan utnyttja modern
informationsteknik i skolan och på fritiden.
- Datalagsutredningen (Ju 1995: 08). Utredningen
skall analysera på vilket sätt kommande EG-
direktiv om skydd för personuppgifter skall
införlivas med svensk rätt (dir. 1995:91).
- Toppledarforum. Denna informella samverkansgrupp
med ett tiotal genelraldirektörer för
informationsintensiva myndigheter samt cheferna
för Kommun- och Landstingsförbunden syftar till
att förnya offentlig förvaltning med stöd av IT.
Gruppens arbetsprogram skall stimulera till
omprövning och förnyelse genom en öppen
elektronisk infrastruktur för
infomationsförsörjning i offentlig verksamhet.
Ytterligare några aktuella kommitéer på IT-området
nämns i trafikutskottets betänkande 1995/96:TU1.
Vidare kan nämnas att kulturutskottet i sitt
betänkande 1994/95:KrU15 anförde - när det gällde
biblioteksverksamhet och den snabba utvecklingen
på IT-området - att det framstod som naturligt att
den parlamentariska Kulturutredningen skulle
uppmärksamma denna fråga.
Därefter har Kulturutredningen i sitt
slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens
inriktning framhållit att datatekniken öppnar för
kommunikation i nya nätverk och
informationssystem. I framtiden, menar
utredningen, kommer all information i text, ljud
och bild att bli tillgänglig i digital form.
Utvecklingen av nätverken sker snabbt. Särskilda
kulturnät kommer att kunna skapas antingen
spontant av intresserade människor eller på
kommersiella grunder av företag, där t.ex.
recensioner av teater, böcker och film är
tillgängliga. Sådana nät kan också vara öppna för
ett brett och ständigt pågående samtal om kultur
som involverar alla som kan komma in på näten.
Mycket av kulturinstitutionernas kunskap och
information bör enligt utredningen digitaliseras
och samordnas i Kulturnät Sverige. Därmed kan
kulturinstitutionernas samlingar, information och
kunskap göras lätt åtkomligt för allmänheten via
terminaler på kulturinstitutioner eller i hemmen.
För att skapa Kulturnät Sverige krävs omfattande
utvecklings- och samordningsarbete av strategi och
teknik där Statens kulturråd bör ha ett
övergripande ansvar. Samarbete bör ske med
offentliga kulturinstitutioner av olika slag.
Nätet bör, framhålls det, stå fritt gentemot
kommersiella intressen (Kulturpolitikens
inriktning s. 285-286).
Regeringen har nyligen tillkallat en särskild
utredare som skall utarbeta en samlad strategi för
använding av informationsteknik vid myndigheter
och institutioner inom kulturområdet och lämna
förslag till uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät
(dir. 1995:129).
I sammanhanget kan även nämnas att
konstitutionsutskottet i sitt betänkande
1994/95:KU41 redovisar dels en av utskottet
initierad undersökning av samhällsinformationen på
en övergripande nivå, dels frågor om bl.a.
informationshantering på elektronisk väg inom
ramen för medborgarkontor resp. inom den
offentliga förvaltningen generellt.
Inom Civildepartementet pågår projekt om
medborgarinformation. I syfte att sprida
samhällsinformation till medborgare, näringsliv
och organisationer utvecklas för närvarande ett
nätverksbaserat data- och informationssystem
benämnt "Samhället direkt". Databaser som RIXLEX,
Information Rosenbad, Skoldatanätet,
myndighetsdatabaser, kommunala och
landstingsdatabaser, EU-databaser m.fl. skall
finnas med i "Samhället direkt".
Civildepartementet ansvarar för samordningen av
projektet.
Regeringen uppdrog våren 1995 till
Riksrevisionsverket att i samverkan med
Statskontoret och Statistiska centralbyrån lämna
förslag om enhetliga principer för prissättning av
informationstjänster inom den offentliga sektorn.
Bl.a. uttalas i regeringsuppdraget att det
övergripande målet för tillhandahållande av
informationstjänster bör vara att uppnå en
effektiv använding av den information som finns i
offentliga databaser. Finansierings- och
prissättningsprinciperna får inte motverka detta
mål. Priset bör således inte sättas så högt att
efterfrågan på information blir lägre än vad som
är samhällsekonomiskt effektivt.
Frågor rörande
pliktexemplarslagen, elektroniska
dokument, m.m.
Enligt 4 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen
föreskrivs i lag om skyldighet att bevara exemplar
av tryckt skrift för granskning och att lämna
exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv. Den
lag som avses i tryckfrihetsförordningen är lagen
(1993:1392) om pliktexemplar av dokument
(pliktexemplars-lagen) i vilken föreskrifter ges
om skyldighet att till bibliotek eller till
Arkivet för ljud och bild (ALB) lämna exemplar av
dokument, s.k. plikt-exemplar. En ny
pliktexemplarslag antogs av riksdagen hösten 1993
och trädde i kraft den 1 januari 1994.
Utgångspunkten för den nya lagen var de förslag
som presenterats i betänkandet (SOU 1992:92)
Pliktleverans. Beträffande bakgrunden till lagen
hänvisas till prop. 1993/94:10 om pliktexemplar av
dokument och till kulturutskottets betänkande
1993/94:KrU8. Beträffande övergångsbestämmelserna
se även prot. 1993/94:29. Vissa mindre ändringar
av nämnda lag föreslås i prop. 1995/96:71
Ändringar i pliktexemplarslagen, som behandlas i
ett senare avsnitt i detta betänkande. Förslagen
grundar sig på önskemål från Kungl. Biblioteket
(KB) och ALB.
Syftet med pliktexemplarslagen är bl.a. att
pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas
för forskningsändamål. I lagen förstås med
dokument ett föremål som lagrar information för
läsning, avlyssning eller visning. Här begränsas
redovisningen av lagen till att gälla dokument för
elektronisk återgivning. Dokument för elektronisk
återgivning är enligt nämnda lags definition ett
dokument som i fixerad form lagrar text, ljud
eller bild och vars innehåll kan återges enbart
med hjälp av elektroniska hjälpmedel (2 §). Av
skrift som utgör dokument för elektronisk
återgivning skall sju pliktexemplar lämnas, om
skriften har framställts här i landet i minst 50
exemplar och har gjorts tillgänglig för
allmänheten här. Har sådan skrift framställts i
utlandet och gjorts tillgänglig för allmänheten
här i landet i minst 50 exemplar skall sju
exemplar lämnas om skriften rör svenska
förhållanden (10 §). Av specialmotiveringen till
lagen framgår att 10 § avser elektroniska dokument
som bara lagrar text eller fast bild eller
bådadera (prop. 1993/94:10 s. 42). Enligt 14 §
skall samma villkor gälla för dokument för
elektronisk återgivning som är av annat slag än
som avses i 10 §. Av specialmotiveringen framgår
att härmed avses s.k. multimedia, dvs. dokument
som lagrar text, ljud och fasta och rörliga bilder
i olika kombinationer utan att vara videogram
eller fonogram.
Även arkivlagen (1990:782) och datalagen
(1973:289) är tillämpliga på elektroniska
dokument.
I den forskningspolitiska propositionen (prop.
1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
avsnitt 8 s. 206) uttalades bl.a. att åtgärder är
nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska
dokument som hotas av förstörelse samt att
förebygga framtida skador på det material som nu
levereras. Under Kungl. bibliotekets (KB) anslag
föreslogs medel bli anvisade till ett projekt för
att undersöka metoder att bevara främst
elektroniska dokument. Projektarbetet skulle ske i
nära samverkan mellan Arkivet för ljud och bild
(ALB), KB och Riksarkivet.
En särskild utredare, fil. dr Mats G. Lindquist,
har på de tre myndigheternas uppdrag redovisat
synpunkter och förslag rörande långsiktigt
bevarande av elektroniska dokument i en rapport
som publicerats i oktober 1995 (Kungl.
biblioteket. Rapport nr 22). De slutsatser i
rapporten som har relevans för de frågor som
behandlas i detta betänkande är i stark
sammanfattning följande.
Enligt utredarens definition är "ett elektroniskt
dokument ett eller flera föremål som lagrar
information för läsning, avlyssning och/eller
visning och vars innehåll kan återges enbart med
hjälp av elektroniskt hjälpmedel". Elektroniska
dokument kan vara analoga som t.ex.
ljudupptagningar på kassettband och videogram för
VHS eller digitala som t.ex. CD-ROM, Video-CD,
elektronisk post och ordbehandlingsdokument.
Producenterna av elektroniska dokument erbjuder
ofta samma information på flera sätt, t.ex. "on
line" till en databas via uppkoppling till ett
datanät och på CD-ROM.
Utredaren konstaterar att elektroniska dokument
som inte lagrar information i fixerad form ej
omfattas av leveransplikten. Således kommer
allmänt tillgängliga databaser som kan betraktas
som dynamiska elektroniska dokument inte att ingå
i den spegling av svenskt samhälle som
eftersträvas. Det förhållandet att förekomsten och
utnyttjandet av databaser ökar kan leda till att
uppfyllandet av målen med pliktleverans försämras.
Material som inte omfattas av pliktexemplarslagen
är bl.a. elektroniska tidskrifter som
tillgänggligörs t.ex. via Internet. Sådana
tidskrifter blir mer och mer etablerade och är
snarlika traditionella tidskrifter. Samma
förhållande gäller rapporter som finns
tillgängliga på Internet.
Utredaren tar även upp upphovsrättliga aspekter på
elektroniska dokument för vilka kopieringsrätten
är begränsad. Eftersom elektroniska dokument kan
kopieras utan kvalitetsförlust är risken stor att
de lätt kan spridas utan tillstånd från
upphovsmannen och att de kan manipuleras.
Innehavare av upphovsrätt är därför oftast
tveksamma till att låta sina verk göras
tillgängliga via elektroniska nät.
Utredaren anser att elektroniska dokument är så
olika de traditionella bärarna att etablerade
verksamhetsformer och lagstiftning måste
omvärderas i grunden. Till detta kommer den
tekniska förändringshastigheten som gör alla
ställningstaganden riskfyllda. Internets roll för
vetenskapligt idébyte ökar särskilt inom
naturvetenskaper som fysik, något som får följder
för den vetenskapliga tidskriftens betydelse.
Elektroniska tidskrifter börjar få organisatorisk
form men det finns alltjämt många oklarheter
särskilt rörande långsiktigt ansvar och kontroll.
Biblioteksvärlden i stort har kommit fram till att
det är nödvändigt att tillgodogöra sig denna
utveckling nu. Library of Congress i USA har
startat ett projekt för att studera frågor rörande
elektroniska tidskrifter. British Library i
Storbritannien har påbörjat ett projekt rörande
elektroniska tidskrifter med betoning på
tillgänglighetsaspekten.
Den ökade kommersialiseringen av Internet medför
att kryptering av olika slag kommer att öka, anser
utredaren.
(Anm. Internet är en global sammankoppling av
nätverk som för närvarande består av mer än 40 000
nätverk. Nätverken hänger ihop genom s.k.
backbones, ryggrader. Ryggradsnäten är ofta
uppbyggda av höghastighetsförbindelser.)
Utskottet
Ändringar i pliktexemplarslagen
Utskottet konstaterar att den snabba utveckling
som pågår inom det informationstekniska (IT)
området berör många olika samhällssektorer. En rad
utredningar och kommissioner ägnar sig åt att
följa utvecklingen och lämna förslag till hur
samhället på olika sätt skall tillgodgöra sig och
tillämpa tekniken. I flera av riksdagens utskott
har IT-frågor behandlats. En redovisning härför
och för aktuella utredningar inom nämnda område
har lämnats i det föregående. I sammanhanget bör
nämnas att regeringen avser att lämna en
proposition till riksdagen i början av år 1996 med
förslag till åtgärder för att ytterligare bredda
användningen av IT.
I den nu aktuella propositionen 1995/96:71,
föreslås vissa mindre ändringar av lagen
(1993:1392) om pliktexemplar av dokument (plikt-
exemplarslagen). Ändringsförslagen är i huvudsak
följande.
I 21 § pliktexemplarslagen regleras frågan om vem
som skall lämna pliktexemplar av dels skrift i
mikroform, dels dokument för elektronisk
återgivning. Enligt paragrafen skall pliktexemplar
av dokument för elektronisk återgivning lämnas, om
det har framställts här i landet, av den som har
framställt dokumentet och, om det har framställts
utomlands, av den som låtit föra in dokumentet
till landet. I fråga om videogram som har
granskats av Statens biografbyrå och därvid inte
godkänts för visning skall dock pliktexemplar
lämnas av den som begärt granskningen (prop. s.
9).
KB och ALB har anmält att de har svårigheter med
att få leveranserna att fungera i enlighet med
lagen. Svårigheterna gäller fonogram, videogram
och andra elektroniska dokument som har
framställts här i landet. I fråga om detta
material får lagen anses utpeka presserier och
kopieringsföretag som leveranspliktiga. För KB har
leveranserna över huvud taget inte kommit i gång
trots omfattande information till framställarna.
Presserierna och kopieringsföretagen har till KB
och ALB fört fram invändningar av praktisk och
principiell natur. KB och ALB har begärt att
leveransplikten skall lyftas bort från
"framställaren av den slutliga produkten", dvs.
CD-presserier, diskett- och kassettkopierare, till
den som har låtit göra dokumentet tillgängligt för
allmänheten i landet.
Regeringen anser i likhet med KB och LB att
lagstiftningen bör ändras. En genomgående
förutsättning för leveransplikt avseende de olika
typerna av elektroniska dokument är - anförs det -
att dokumentet skall ha gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet. Leveransskyldigheten bör
därför åvila den som har låtit göra dokumentet
tillgängligt på det viset. Detta bör gälla för
såväl dokument som har framställts här i landet
som dokument som har framställts utomlands. I
fråga om videogram som har granskats av Statens
biografbyrå och därvid inte godkänts bör dock
pliktexemplar även i fortsättningen lämnas av den
som har begärt granskningen. Förslaget innebär att
de regler om vem som skall leverera som gäller
film kommer att gälla också för videogram,
fonogram och andra elektroniska dokument.
Vidare anser regeringen att det bör klargöras i
pliktexemplarslagen att ett datorprogram i
maskinläsbar form kan utgöra sådana särskilda
anvisningar som kan fordras för att användaren
skall kunna tillgodogöra sig innehållet i ett
dokument för elektronisk återgivning. Sådana
särskilda anvisningar föreslås bli omfattade av
leveransplikt.
Slutligen föreslås i propositionen att
leveransplikt avseende reklamblad skall införas.
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning
att förmoda att produktionen av elektroniska
dokument i fixerad form kommer att öka allt mer.
Självfallet är det av stor vikt att
pliktleveranserna fungerar. Utskottet anser -
liksom regeringen - att leveransplikten för dessa
dokument bör åvila den som gör dokumenten
tillgängliga för allmänheten. Utskottet
tillstyrker således den föreslagna ändringen av
pliktexemplarslagen. Likaledes tillstyrker
utskottet övriga i propositionen föreslagna
ändringar av lagen.
Arkivering av tryckta skrifter i binär
form
Innehållet i motion Kr217 (s) är i korthet
följande.
Den skyldighet som enligt
tryckfrihetsförordningen föreligger att lämna
exemplar av tryckt skrift till bibliotek eller
arkiv föreslås bli kompletterad med ett krav på
att dokumenten även skall lagras i binär form.
Eftersom så gott som allt material som trycks i
dag någon gång under framställandets gång passerar
genom en dator föreligger det inte några större
praktiska problem med en sådan lagstiftning,
varken för myndigheter eller skriftframställare,
anser motionären. Att bygga upp ett digitalt
bibliotek med alla svenska trycksaker skulle -
menar motionären - kunna underlätta skapandet av
databaser där dessa alster finns tillgängliga för
alla nätanvändare. Vissa lagtekniska problem kan
finnas när det gäller verkens immaterialrättsliga
status, något som regeringen enligt motionären bör
granska närmare.
De frågor som behandlas i motionen har hög
aktualitet. För närvarande diskuteras - som nämnts
i det föregående - IT-frågor bl.a. i en rad
utredningar som rör olika samhällssektorer. För
biblioteksväsendet är den nya tekniken av största
betydelse och kommer sannolikt att medföra stora
förändringar inom en snar framtid. För bok- och
biblioteksväsendet kommer troligen även den s.k.
computor-to-plate-tekniken (CTP) att innebära en
omställning och medföra att tryckerierna trycker
endast det antal exemplar av en bok som för
tillfället behövs. Tekniken gör det också möjligt
att samtidigt trycka en bok på flera platser i
landet (jfr tidningen Svensk Bokhandel nr 13
1995).
Motionsförslaget att pliktexemplarslagen skall
utökas till att tryckta dokument skall lagras även
i digital form berördes i betänkandet (SOU
1992:92) Pliktleverans. Utredaren anförde bl.a.
att vissa produkter produceras på basis av
elektroniska dokument men sprids på andra medier.
Så är fallet med trycksaker. Man kan - anfördes
det - mycket förenklat säga att en datafil
omvandlas till en bok. Kan man då inte tänka sig
att leverera datafilen, undrade utredaren. Mot
detta talar att det är en grundläggande tanke att
det allmänt tillgängliga dokumentet skall
levereras. Det är det som påverkar människorna.
Datafilen kan inte sägas vara allmänt tillgänglig,
menade utredaren (s. 80).
Utskottet konstaterar att information allt oftare
lagras enbart digitalt. Som redovisats i ett
föregående avsnitt i detta betänkande är det inte
ovanligt att material såsom vetenskapliga
uppsatser, tidskrifter m.m., endast finns
tillgängligt via datanät, något som även berördes
i pliktleveransutredningen. Dessa elektroniska
dokument som är tillgängliga endast genom
direktkoppling är således inte leveranspliktiga.
Vidare konstaterar utskottet att datanäten, främst
via Internet, blir tillgängliga för allt fler
medborgare. För närvarande ökar anslutningen
explosionsartat. Statistiska centralbyrån (SCB)
har nyligen på uppdrag av 1995 års IT-kommission
redovisat att drygt 1,4 miljoner personer i
Sverige eller 28 % av den svenska befolkningen i
åldern 16-64 år har tillgång till dator i hemmet.
Av dessa har
240 000 personer tillgång till datorer som är
uppkopplade mot andra datorer utanför hemmet
(Datorvanor 1995, SCB).
Den lagstadgade leveransplikten omfattar vissa
typer av elektroniska dokument, nämligen sådana
som finns i fixerad form och i utgåvor som kan
köpas, lånas osv. såsom CD-ROM, disketter,
videogram och fonogram. Däremot omfattas
information som görs tillgänglig i direktkopplade
databaser, s.k. on line-förbindelse, inte av lagen
och är således inte leveranspliktig. Elektroniska
dokument som utgör underlag för tryckt material
omfattas inte heller av leveransplikten.
Motionären föreslår leveransplikt även i detta
fall.
Syftet med pliktexemplarslagen är att bevara och
tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt
samhälle och svensk kultur för eftervärlden och
att ge kunskap om och insyn i vårt samhälle.
Härigenom främjas ett fritt meningsutbyte, en fri
och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt
skapande. Det visar vår egenart och ger oss vår
identitet i Europa och världen (prop. 1993/94:10
om pliktexemplar av dokument s. 17).
Takten på den tryckeri- och informationstekniska
utvecklingen har ökat snabbt under de år som gått
sedan Pliktleveransutredningen redovisade sitt
förslag år 1992. Utvecklingen innebär bl.a. att
allt fler elektroniska dokument aldrig får en
fixerad form i pliktexemplarslagens mening. Sådana
dokument omfattas inte av bestämmelserna i lagen.
Som en följd härav minskar möjligheterna att
tillgodose det syfte som ligger bakom reglerna i
pliktexemplarslagen. En allt större del av
informationsflödet i framtiden kommer således med
gällande lagstiftning inte att omfattas av
reglerna om leveransplikt. Detta är ägnat att i
väsentlig mån minska förutsättningarna för
forskningen och för bevarandet av kulturarvet. För
att i möjligaste mån förhindra att material i allt
högre utsträckning undanhålls forskningen och att
delar av kulturarvet går förlorade är det enligt
utskottets uppfattning motiverat att utreda
huruvida sådan elektronisk information som inte
omfattas av de nuvarande bestämmelserna i
pliktexemplarslagen skall vara föremål för
leveransplikt i framtiden. Om sådan leveransplikt
bedöms böra införas, bör det utredas vilken
omfattning denna bör ha liksom bl.a. vem som skall
fullgöra leveransplikten. Med hänvisning till den
stora mängden material finns det skäl att under
utredningsarbetet beakta att leveransplikten inte
får bli så omfattande att det i praktiken blir
svårt att upprätthålla den. Härvidlag bör även
beaktas kostnadsaspekten såväl för staten som för
leverantörerna av pliktmaterial. Arbetet bör
bedrivas förutsättningslöst. Detta innebär bl.a.
att utredningen även bör kunna innefatta den av
motionären aktualiserade frågan, nämligen om
leveransplikt skall gälla för elektroniska
dokument som utgör underlag för sådant tryckt
material, som nu är leveranspliktigt. Under
utredningsarbetet bör samråd ske med kommittéer
och arbetsgrupper på det informationstekniska
området. De pliktexemplarsregler som finns i andra
länder, främst inom Norden och EU, bör
uppmärksammas.
Då det gäller den del av motionsförslaget som
syftar till att ett digitalt bibliotek med
tillgång till alla svenska trycksaker skall
inrättas och att de därmed sammanhängande
upphovsrättsliga frågorna skall utredas vill
utskottet anföra följande.
Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta
betänkande arbetar ett flertal utredningar med IT-
frågor. Ett arbete pågår också inom
Civildepartementet för att göra offentliga
databaser tillgängliga för medborgarna. Vidare har
1995 års IT-kommission i sitt arbetsprogram tagit
upp frågan om de krav som kommer att ställas på
biblioteken i en situation där stora mängder
information kommer att vara lagrad digitalt.
Enligt kommissionen måste tillgången till de stora
datanäten säkras av biblioteken. Kommissionen
föreslår att regeringen skall uppdra åt
Forskningsrådsnämnden att ta fram en skrift som
belyser bibliotekens nya möjligheter och
utmaningar samt de strategier som kan leda
utvecklingen in i framtiden. Skriften skall -
anser kommissionen - belysa situationen för
forskningsbiblioteken och folkbiblioteken.
Vidare kan nämnas att frågan om att inrätta
digitala bibliotek har aktualiserats både i
Sverige och i andra länder, bl.a. USA. T.ex. pågår
på Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek
förberedelser för att i ett annex (f.d.
Humanistiska biblioteket) inrätta ett IT-bibliotek
i samverkan med Telia Research AB.
Stadsbiblioteket får härigenom möjlighet att
använda befintliga bibliotekstillämpningar inom
IT-området. I biblioteket kommer även försök och
utprovningar att göras med sådana tillämpningar
och tekniker som inom en snar framtid kan komma
att utvecklas inom utbildnings- och
kunskapsområdena. IT-biblioteket beräknas bli
taget i bruk hösten 1996.
Utskottet konstaterar att motionsförslaget om att
inrätta ett digitalt bibliotek delvis ligger i
linje med de pågående planerna på att inrätta ett
IT-bibliotek i Stockholm och att frågan om
allmänhetens tillgång till offentliga databaser
behandlas av olika kommittéer och arbetsgrupper.
Motionärens förslag synes emellertid gå längre och
syfta till att allmänheten via databaser skall få
tillgång till allt tryckt material. Enligt
utskottets uppfattning är det förslag som
motionären ställer intressant. Dock inrymmer det -
med den starka ställning som upphovsrätten har i
vårt land - svårlösta frågor. I sammanhanget bör
nämnas att EU-kommissionen i en s.k. grönbok
kartlagt en rad upphovsrättsliga problem som
uppstår genom den nya informationstekniken (COM 95
382). Bl.a. behandlas frågor om kopieringsrätt och
piratkopiering. Frågan ställs om dagens
upphovsrättslagar bör kompletteras. Grönboken har
remitterats till berörda länder och organisationer
för yttrande. Svaren skall ligga till grund för en
ev. lagstiftning. Med hänvisning till det
omfattande utredningsarbete som för närvarande
bedrivs inom landet och internationellt är
utskottet inte berett att föreslå riksdagen att ta
initiativ i här aktuellt hänseende.
Utskottets ställningstagande innebär att
riksdagen med anledning av motion Kr217 som som
sin mening bör ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om behovet av en
förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen.
Arkivet för ljud och bild
Motionären bakom motion Kr202 (m) anser att
tillgängligheten till information skall vara
densamma oavsett medium. Information på film och
video lagras på Arkivet för ljud och bild (ALB)
som enligt motionären har en oacceptabelt
undermålig service. Informationen är i stort sett
endast tillgänglig vid personliga besök. En
genomgripande översyn av organisationen inom ALB
föreslås därför i motionen.
ALB är en central myndighet med nationellt ansvar
för att samla in, bevara och tillhandhålla det i
Sverige tillgängliga utbudet av ljud och rörliga
bilder. Grunden för ALB:s verksamhet är
pliktexemplarslagen, i vilken föreskrivs att ljud-
och bildupptagningar skall levereras till ALB som
pliktexemplar. Ett övergripande mål för ALB:s
verksamhet är att möjliggöra forskning i svensk
kultur och samhälle genom att tillhandahålla den
del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i
form av ljud och rörliga bilder.
Enligt 16 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk får ALB framställa
litterära och konstnärliga verk, dock inte
datorprogram, för bevarande-, kompletterings-
eller forskningsändamål. Enligt 1 §
pliktexemplarslagen, som innehåller föreskrifter
om skyldighet att lämna exemplar av dokument till
ALB, skall pliktexemplaren bevaras och
tillhandahållas för forskning och studier enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Enligt 6 §
förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av
dokument hålls de dokument som förvaras hos ALB
tillgängliga i arkivets lokaler och tillhandahålls
med hjälp av arkivets apparatur i den utsträckning
som arkivet bestämmer. De dokument som förvaras
hos arkivet får efter prövning i varje särskilt
fall hållas tillgängliga på motsvarande sätt på en
institution utanför arkivet.
Utskottet konstaterar att vissa begränsningar i
tillhandahållandet av material följer av
regelverket och att ALB därför måste iaktta
restriktivitet vid tillhandahållandet av ljud- och
bildmaterial. Självfallet bör ALB bemöda sig om
att noggrant iaktta den serviceskyldighet som
åligger myndigheter enligt 4 § förvaltningslagen
(1986:223). Varje myndighet skall lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan
hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens
verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till
frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet. Vidare skall frågor av
enskilda besvaras så snart som möjligt.
I sammanhanget kan nämnas att inte endast
universitetsanknutna forskare utnyttjar ALB:s
tjänster. ALB godkänner även andra som forskare,
t.ex. journalister, författare och personer som är
konstnärligt verksamma inom film, teater och dans.
Vidare har ALB upprättat ett fjärrlånesystem
utanför Stockholm och kan via ett trettiotal
institutioner i landet, främst högskole- och
länsbibliotek, låna ut material ur sina samlingar.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att
någon översyn av ALB:s organisation inte är
erforderlig och att motionen således inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen
avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
pliktexemplarslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar
av dokument,
2. beträffande en förutsättningslös översyn
av pliktexemplarslagen
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Kr217 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande översyn av organisationen
inom Arkivet för ljud och bild
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr202.
Stockholm den 23 november 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson
(s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c),
Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Carl-
Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman
(m), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s),
Birgitta Wichne (m) och Elizabeth Nyström (m).
I propositionen framlagt och av
utskottet tillstyrkt lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:1392) om plikt-exemplar av dokument
Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................
1
Propositionen....................................
1
Motioner väckta under allmänna motionstiden......
1
Vissa uppgifter om utredningar rörande IT-
frågor, m.m......................................
2
Frågor rörande pliktexemplarslagen,
elektroniska dokument, m.m.......................
4
Utskottet........................................
6
Ändringar i pliktexemplarslagen 6
Arkivering av tryckta skrifter i binär form
7
Arkivet för ljud och bild 10
Hemställan 11
Bilaga
I propositionen framlagt och av utskottet
tillstyrkt lagförslag.............12