I betänkandet behandlas ett förslag från
talmanskonferensen (1995/96:TK1) till
reformering av spörsmålsinstituten i
riksdagen. Reformen syftar till att
tillgodose behovet av skilda fråge- och
debattformer så att riksdagen på ett
bättre sätt skall kunna fullgöra sina
kontrollfunktioner samtidigt som ett
ökat intresse för riksdagens arbete
skapas.
Utskottet tillstyrker förslaget och
avstyrker en motion som väckts med
anledning av förslaget.
Reformen innebär förändringar på tre
områden. En ledamot som vill ha ett
snabbt svar på en skriftlig fråga skall
kunna få ett skriftligt svar inom fem
dagar. Varje torsdag då riksdagen
sammanträder skall företrädare för
regeringen ledda av statsministern eller
undantagsvis när denne har förhinder, av
det statsråd som statsministern utser
omedelbart besvara frågor som ställs
direkt av ledamöter i kammaren.
Svarstiden för interpellationer kortas
från fyra till två veckor.
Förslaget
1995/96:TK1 vari yrkas att riksdagen
antar det av talmanskonferensens
arbetsgrupp framlagda förslaget till lag
om ändring i riksdagsordningen.
Motionen
1995/96:K12 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
att riksdagen avslår förslaget såvitt
avser avskaffandet av tisdagens
frågestund.
Utskottet
Bakgrund
I riksdagen finns i dag fyra olika slag
av spörsmål: interpellationer, frågor
som besvaras vid tisdagarnas
frågestunder, muntlig frågestund på
torsdagar cirka en gång per månad och
skriftliga frågor med skriftliga svar
under längre uppehåll i kammarens arbete
än en månad. Härtill kommer institutet
aktuell debatt.
I november 1994 tillsatte
talmanskonferensen en arbetsgrupp med
uppgift att behandla frågor som rör
riksdagens arbete. Arbetsgruppen har i
oktober 1995 lagt fram ett förslag om
reformering av spörsmålsinstituten.
Enligt arbetsgruppen finns det skäl att
se över de olika frågeinstituten i syfte
att förenkla och effektivisera
verksamheten. Enligt arbetsgruppens
mening skall instituten sammanlagt
uppfylla de mål riksdagen ställer upp
samtidigt som det inte bör finnas fler
varianter än nödvändigt.
De krav man kan ställa på
frågeinstituten är enligt arbetsgruppen
att ledamöterna skall kunna snabbt få
svar på aktuella frågor, att svaren
skall vara så innehållsrika som möjligt,
att viktigare frågor skall kunna
debatteras muntligt även med andra än
frågeställaren och statsrådet som
deltagare samt att en frågestund i
veckan bör organiseras så att riksdagen
framstår som en intressant politisk
arena.
Kritiken mot interpellationsinstitutet
är främst att det kan ta upp till fyra
veckor eller mer innan interpellanten
får svar med påföljd att frågan kan ha
mist sin aktualitet då svaret ges.
Intresset från såväl kammarens ledamöter
som massmedierna är svagt.
Tisdagarnas frågestund är svåra att
genomföra på grund av tidspressen för
ledamöterna. Svarande statsråd har inte
sällan svårt att infinna sig bl.a. till
följd av engagemang i Bryssel. Den korta
svarstiden - från fredag till påföljande
tisdag - har därför delvis blivit en
chimär. Frågestunden har också en
tendens att gå utöver den planerade
tidsramen 2,5 timmar. Intresset från
ledamöterna och massmedierna är svagt.
Intresset för den muntliga frågestunden
på torsdagseftermiddagarna som från
början var stort har efter hand minskat.
Det har inte varit möjligt att
åstadkomma ett politiskt intressant,
oförberett meningsutbyte mellan
regering och opposition på detta sätt.
Skälen till detta är bl.a. att det är
glest mellan frågestunderna, att
partiledarna sällan är närvarande och
att statsministern inte sällan varit
frånvarande.
I skrivelsen framhålls att man vid en
reformering av frågeinstituten bör se
till de totala effekterna av de olika
instituten och bedöma i vad mån de
uppfyller uppställda önskemål. Enligt
förslaget bör en reform bygga på fyra
principer.
De skriftliga frågorna med skriftliga
svar bör utvecklas och tillämpas under
hela året, varmed önskemålet om snabb
information tillgodoses om muntlig
debatt inte är påkallad.
Fråge- och interpellationsinstituten
bör slås samman till ett gemensamt
institut benämnt Interpellation. Även
andra än frågeställaren skall kunna
delta i debatten med anledning av
interpellationssvaret.
Den muntliga frågestunden utvecklas så
att även ledande partiföreträdare
uppmuntras att delta.
Institutet Aktuell debatt skall fylla
behovet att snabbt ordna en debatt i en
fråga av mer allmänt intresse.
Reform av spörsmålsinstituten
Interpellationer
Gällande ordning
Enligt 6 kap. 1 § RO skall
interpellation ha bestämt innehåll och
vara försedd med motivering.
Interpellation bör väckas endast i
angelägenhet av större allmänt intresse.
Talmannen får besluta att
interpellationen får framställas eller
hänskjuta frågan till riksdagen för
avgörande, varvid beslutet fattas utan
föregående överläggning. Om ett statsråd
inte besvarar en interpellation inom
fyra veckor skall vederbörande meddela
riksdagen skälet till dröjsmålet. Om
interpellation inte besvarats vid det
riksmöte då den väcktes förfaller den.
Förslaget
Enligt förslaget är
interpellationsinstitutet i sin nya
utformning tänkt att överta den uppgift
som interpellations- och frågeinstituten
har. Den nya formen interpellation är
avsett för frågor med en viss tyngd. De
nu gällande formkraven tas bort.
De föreslagna ändringarna i 6 kap. 1 §
är följande. Kravet på att en
interpellation bör gälla en angelägenhet
av större intresse tas bort liksom
talmannens och kammarens särskilda
prövning. Svarstiden för interpellation
föreslås sänkas från fyra till två
veckor.
Tilläggsbestämmelse 6.1.1 ändras bl.a.
så att formalia och procedurregler tas
bort eller förenklas. Återstående regler
är att interpellation skall vara
egenhändigt undertecknad och att
talmannen utan dröjsmål låter statsrådet
få del av interpellationen. Anmälan sker
vid närmast följande sammanträde i
kammaren.
I tilläggsbestämmelse 6.1.2 tas kravet
bort på att anslå när en interpellation
skall besvaras. Talmannen får i stället
bestämma på vilket sätt denna
information skall lämnas.
I tilläggsbestämmelse 6.1.3 föreslås
förenklade regler för debatten och
förkortade talartider över lag.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i de överväganden
som ligger bakom förslaget att det nya
interpellationsinstitutet bör ersätta de
nuvarande interpellations- och
frågeinstituten. Den föreslagna kortare
svarstiden, två veckor, bör enligt
utskottet kunna medföra att den fråga
som ställs inte på något avgörande sätt
har förlorat i aktualitet vid
svarstillfället.
De förenklingar som föreslås av
reglerna för interpellationsinstitutet,
inklusive kortare tider för
debattinläggen, finner utskottet sakligt
väl motiverade.
Utskottet tillstyrker, med vissa
redaktionella ändringar i lagtexten,
förslaget i denna del.
Muntliga frågor och frågestund
Gällande ordning
Fråga skall enligt 6 kap. 2 § RO ha
bestämt innehåll. När fråga besvaras får
endast den ledamot som har ställt frågan
och det statsråd som lämnar svaret delta
i överläggningen. Om frågeställaren är
förhindrad får annan ledamot med
talmannens medgivande delta i stället
för frågeställaren.
Förslaget
Den nuvarande regleringen av
frågeinstitutet i 6 kap. 2 § RO ersätts
av en paragraf enligt vilken fråga kan
vara muntlig eller skriftlig och skall
ha ett bestämt innehåll. 6 kap. 3 § RO,
som för närvarande innehåller
bestämmelser om fråga för skriftligt
svar, ges ett nytt innehåll. Enligt
förslaget innehåller denna paragraf de
grundläggande bestämmelserna om det
muntliga frågeinstitutet. Det föreslås
att muntlig fråga framställs vid
frågestund som anordnas i kammaren och
att den besvaras omedelbart. Talmannen
beslutar om vem som skall få ordet och
om eventuell begränsning av anförandenas
längd.
Frågestunder anordnas varje vecka, då
det inte är plenifritt, på torsdagar kl.
14. Efter frågestunden kan regeringen
lämna information i aktuella ämnen med
åtföljande rätt för ledamöterna att
ställa frågor.
Den föreslagna tilläggsbestämmelsen
6.3.1 innehåller närmare föreskrifter
för anordnandet av den muntliga
frågestunden. Talmannen får, om
arbetsförhållandena kräver det, besluta
att frågestund anordnas på annan dag än
torsdag eller att den inställs.
Regeringen anmäler till kammarkansliet
senast på fredag i veckan före
frågestunden vilka statsråd som kommer
att vara närvarande. Meddelande härom
skall lämnas utan dröjsmål på det sätt
som talmannen bestämmer.
Av skrivelsen i övrigt framgår att
regeringens företrädare leds av
statsministern eller undantagsvis vice
statsministern eller, om båda är
förhindrade, annat statsråd som har till
uppgift att besvara övergripande frågor.
I övrigt bör minst en tredjedel av
övriga statsråd vara närvarande. Ett
statsråd bör alltså finnas tillgängligt
för frågor minst en gång per månad.
En ledamot som önskar ställa frågor kan
anmäla detta till kammarkansliet under
de 24 timmar som föregår frågestunden,
varigenom vederbörande anses ha begärt
ordet i kammaren. För frågeställandet
och svaren föreslås i princip samma
regler som för närvarande gäller (6 kap.
2 §, tilläggsbestämmelse 6.2.1 och
6.2.2) med bl.a. den skillnaden att även
andra ledamöter än de som ställt frågor
ges möjlighet att delta i debatten.
Enligt förslaget avgör talmannen hur
lång tid som skall ägnas åt
frågestunden, normalt en till två
timmar. Någon garanti att alla
frågeställare får komma till tals kan
inte ges. Frågor kan under en del av
frågestunden få riktas enbart till vissa
statsråd, som sedan de svarat kan lämna
plenisalen.
Motionen
I motion K12 (fp) begärs att riksdagen
avslår förslaget såvitt avser
avskaffande av tisdagens frågestund.
Motionärerna anför bl.a. att
frågestunden är ett uppskattat inslag i
kammarens arbete. Det beror enligt
motionärerna på att frågestunden ger
snabba och auktoritativa svar. Svaren
har också tyngd genom att de beretts
inom regeringen. Diskussionen i samband
med svaren breddar och fördjupar och
leder till färre missförstånd. En öppen
frågestund med olika statsråd samt
skriftliga frågor och skriftliga svar
kan inte helt ersätta det nuvarande
frågeinstitutet enligt motionärernas
mening. De anser att den nuvarande
frågestunden bör bibehållas kompletterad
med skriftliga frågor och skriftliga
svar under pleniuppehåll.
Utskottets bedömning
Förslaget i denna del innebär att
institutet skriftliga frågor för
muntliga svar försvinner. Det nya
frågeinstitutet får en annan karaktär i
och med att de frågor som ställs vid
frågestunden skall besvaras omedelbart.
I motion K12 (fp) hemställer
motionärerna att den nuvarande ordningen
med skriftliga frågor som besvaras
muntligen vid tisdagens frågestund skall
behållas.
Det föreslagna förfarandet bör enligt
utskottets mening bidra till en
vitalisering av frågeinstitutet.
Utskottet, som för sin del anser att den
föreslagna reformeringen av
frågeinstitutet ligger väl i linje med
de allmänna strävandena att reformera
spörsmålsinstitutet, tillstyrker
förslagets allmänna inriktning i denna
del och avstyrker motionen.
Den som leder regeringsföreträdarna vid
frågestunden och svarar på övergripande
frågor skall enligt förslaget från
talmanskonferensen vara statsministern
eller undantagsvis vice statsministern.
Enligt utskottets mening bör regeringens
företrädare ledas av statsministern
eller, undantagsvis när denne har
förhinder, av det statsråd som
statsministern utser och som kan svara
på övergripande frågor om regeringens
politik.
Utskottet tillstyrker, med vissa
redaktionella ändringar i lagtexten,
förslaget i denna del.
Skriftliga frågor
Nuvarande ordning
Enligt 6 kap. 3 § RO kan under längre
uppehåll i kammarens arbete än en månad
fråga få framställas för skriftligt
svar.
Förslaget
Enligt förslaget blir det möjligt för en
ledamot att under hela året få ett
skriftligt svar på en konkret skriftlig
fråga. Frågor som lämnas till
kammarkansliet senast kl. 10 en fredag
skall besvaras skriftligen senast kl. 12
påföljande onsdag, dvs. inom fem dagar.
Under längre uppehåll i riksdagen skall
svaret liksom nu kunna lämnas inom 14
dagar. Bestämmelserna återfinns i en ny
4 § och tilläggsbestämmelse 6.4.1.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att det nya
institutet med skriftliga svar på
skriftliga frågor, som började tillämpas
under det senaste sommaruppehållet, har
slagit väl ut. Den föreslagna
svarstiden, fem dagar, överensstämmer
väsentligen med vad som för närvarande
gäller beträffande skriftliga frågor för
muntliga svar. Den snabba behandlingen
av frågorna i regeringskansliet
tillgodoser kravet på att svaren skall
ha aktualitet då de lämnas. Utskottet
tillstyrker, med vissa redaktionella
ändringar, förslaget i denna del.
Aktuell debatt
Gällande ordning
Enligt 2 kap. 10 § tredje stycket RO får
talmannen efter samråd med de av
partigrupperna utsedda ledamöterna i
talmanskonferensen besluta att debatt
utan samband med annan handläggning får
äga rum vid sammanträde med kammaren.
Sådan debatt får begränsas till att avse
särskilt ämne eller delas in i avsnitt
efter ämne.
Förslaget
Aktuell debatt kan enligt skrivelsens
förslag efter beslut av talmannen ordnas
på onsdag förmiddag eller torsdag
eftermiddag. Debatten skall enligt
skrivelsen avse en aktuell fråga och
begäran skall göras av ett partis parti-
eller gruppledare. I debatten skall en
företrädare för regeringen delta. Övriga
partier har rätt att ha en deltagare i
debatten. Framställningen om debatt av
detta slag bör göras skriftligen och
vara försedd med en kortfattad
motivering. För att en debatt skall
kunna ordnas en viss vecka bör
framställningen ha kommit in senast
måndag kl. 12 i samma vecka.
Debattreglerna bör enligt skrivelsens
förslag vara följande. Parti som begärt
debatt får en inledning på 2 minuter och
därefter anföranden på 6, 4 och 2
minuter. Det svarande statsrådet får 10
minuter för ett första anförande och i
sina följande tre anföranden 4, 4
respektive 2 minuter. Övriga partier
tilldelas 6 minuter för ett första
anförande och därefter 2 minuter för ett
andra anförande.
Utskottets bedömning
Institutet Aktuell debatt har enligt
utskottets mening en viktig funktion i
den parlamentariska processen. Det
fyller, som framhålls i skrivelsen,
behovet av att snabbt, på initiativ av
ett partis ledning, kunna anordna en
debatt i en aktuell fråga av mer allmänt
intresse. Utskottet tillstyrker
förslaget i denna del.
Utvärdering m.m.
Utskottets bedömning
De förslag till ändringar i
riksdagsordningen som nu föreslås medför
i vissa fall ganska stora förändringar
av spörsmålsinstitutet. Det finns därför
enligt utskottets mening skäl att inom
ett eller två år summera och värdera hur
de föreslagna ändringarna fallit ut från
praktisk och politisk synpunkt. Enligt
utskottets mening bör talmanskonferensen
ta initiativ till en sådan utvärdering.
Inom ramen för en sådan utvärdering kan
det enligt utskottets mening vara
lämpligt att överväga om vissa
riktlinjer, som i förslaget givits ett
preliminärt innehåll, behöver närmare
formaliseras och tas in i
riksdagsordningen. Det gäller t.ex.
riktlinjerna för uppläggningen av
frågestunden. Det gäller också formerna
för aktuell debatt.
Övriga frågor
Bestämmelser om repliktider m.m.
Gällande ordning
Enligt tilläggsbestämmelse 2.14.1 RO
tredje stycket får nytt anförande från
den som tidigare haft ordet vid
överläggningen i en viss fråga inte
överstiga tre minuter.
Enligt tilläggsbestämmelse 2.15.1 RO får
tiden för genmäle inte överstiga tre
minuter, om inte talmannen av särskilda
skäl medger utsträckning till sex
minuter.
Förslaget
Enligt förslaget tillämpas sedan en tid
enligt överenskommelse mellan partierna
två minuter som längsta repliktid och
fyra minuter för förlängd repliktid,
innebärande en sänkning från tre
respektive sex minuter enligt de
gällande bestämmelserna. Det föreslås
att de tillämpade kortare tiderna skrivs
in i riksdagsordningen (2.14.1.) och att
motsvarande reglering föreslås för
anföranden av talare som redan hållit
ett huvudanförande (2.15.1).
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot
förslaget och tillstyrker skrivelsens
förslag i denna del. Utskottet
tillstyrker även i övrigt det framlagda
förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen med vissa formella
ändringar (se bilaga).
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande förslag till lag om
ändring av riksdagsordningen
att riksdagen med bifall till förslag
1995/96:TK1 samt med avslag på motion
1995/96:K12 antar det av utskottet
framlagda förslaget till lag om ändring
i riksdagsordningen (bilaga).
Stockholm den 7 december 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s),
Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s),
Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow
(s), Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist
(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René
(m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg
(fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Bilagor
Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrives i fråga om
riksdagsordningen1
dels att tilläggsbestämmelserna 6.2.1
och 6.2.2 skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före
tilläggsbestämmelsen 6.2.1 skall utgå,
dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen
6.3.2 skall betecknas 6.4.2,
dels att 6 kap. 1-3 §§ samt
tilläggsbestämmelserna 2.7.3, 2.14.1,
2.15.1, 6.1.1, 6.1.2, 6.1.3 och 6.3.1
skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före
tilläggsbestämmelsen 6.3.1 skall lyda
Tilläggsbestämmelse ,
dels att det i lagen skall införas nya
bestämmelser, 6 kap. 4 § och
tilläggsbestämmelsen 6.4.1 av följande
lydelse,
dels att en ny rubrik närmast före
tilläggsbestämmelsen 6.4.1 skall lyda
Tilläggsbestämmelse .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2.7.3
Om anteckning på Om anteckning på
föredragningslistan föredragningslistan
för särskilda fall för särskilda fall
föreskrives i föreskrives i
tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse
rna 2.10.1, 3.6.1, rna 2.10.1, 3.6.1,
5.1.3, 6.1.1, 6.1.2 5.1.3 och 6.1.2.
och 6.2.2.
2.14.1
Den som önskar ordet vid överläggning
i kammaren skall såvitt möjligt göra
anmälan därom till kammarkansliet
senast dagen före det sammanträde då
överläggningen skall inledas. Sådan
anmälan skall uppta den beräknade tiden
för anförandet.
Anförande från den som har underlåtit
förhandsanmälan får ej överstiga sex
minuter, om icke talmannen finner skäl
att medgiva längre tid.
Nytt anförande Nytt anförande från
från den som tidi den som tidi-gare
gare haft ordet vid haft ordet vid
överläggningen i en överläggningen i en
viss fråga får inte viss fråga får inte
överstiga tre överstiga två
minuter. minuter.
Vad som föreskrives i första, andra
och tredje styckena skall ej tillämpas
när interpellation eller fråga
besvaras.
1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.15.1
Oberoende av Oberoende av
talarordningen kan talarordningen kan
talmannen lämna talmannen lämna
ordet till ledamot ordet till ledamot
för genmäle som för genmäle som
innehåller upp innehåller upp
lysning eller lysning eller
rättelse med rättelse med
anledning av anledning av
föregående talares föregående talares
anförande eller anförande eller
bemötande av bemötande av
angrepp från dennes angrepp från dennes
sida. Tiden för sida. Tiden för
genmäle får ej genmäle får ej
överstiga tre överstiga två
minuter, om ej minuter, om ej tal-
talmannen av sär mannen av särskilda
skilda skäl med skäl medgiver
giver utsträckning utsträckning till
till sex minuter. fyra minuter. Varje
Varje talare kan få talare kan få
avgiva två genmälen avgiva två genmälen
på samma huvudan på samma huvudan
förande. förande.
6 kap.
1 §
Interpellation Interpellation
skall ha bestämt skall ha bestämt
innehåll och vara innehåll och vara
försedd med försedd med
motivering. motivering.
Interpellation bör
väckas endast i
angelägenhet av
större allmänt
intresse. Talmannen
får besluta att
interpellationen
får framställas. Om
talmannen finner
att Om ett statsråd
interpellationen inte besvarar en
inte bör få interpellation inom
framställas, skall två veckor från det
han hänskjuta att den ingivits
frågan till skall ett statsråd
riksdagen för före utgången av
avgörande. denna tid meddela
Riksdagens beslut riksdagen varför
fattas utan svar uteblir eller
föregående anstår. Sådant
överläggning. meddelande får ej
följas av
Om ett statsråd överläggning.
inte besvarar en
interpellation inom
fyra veckor från
det att talmannen
eller riksdagen
medgav att interpel
lation fick fram
ställas, skall ett
statsråd före ut
gången av denna tid
muntligen eller
skriftligen meddela
riksdagen varför
svar uteblir eller
anstår. Sådant med
delande får ej
följas av över
läggning.
Interpellation förfaller om den ej har
besvarats vid det riksmöte då den
väcktes.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6.1.1
Interpellation Interpellation
ingives till kammar ingives till kammar
kansliet. Talmannen kansliet. Den skall
anmäler utan vara egenhändigt
dröjsmål vid samman undertecknad av
träde med kammaren interpellanten.
beslut att inter Talmannen låter
pellationen får utan dröjsmål
framställas eller statsrådet få del
förslag att av interpellationen
interpellationen och anmäler den vid
inte skall få fram närmast följande
ställas. Förslag sammanträde med
att interpellation kammaren.
inte skall få fram
ställas avgöres vid
närmast följande
sammanträde och
tages upp på före
dragningslistan
till detta samman
träde. Medgiver tal
mannen eller riks
dagen att inter
pellationen får
framställas, låter
talmannen skyndsamt
statsrådet få del
av den.
Interpellation
skall anslås senast
när den anmäles i
kammaren eller
talmannen
framlägger förslag
om att Talmannen
interpellationen fastställer efter
inte skall få samråd med de av
framställas. partigrupperna
utsedda ledamöterna
Talmannen i talmanskon
fastställer efter ferensen dag under
samråd med de av riksmöte då
partigrupperna interpellation
utsedda ledamöterna senast får ingivas
i talmanskon till
ferensen dag under kammarkansliet. Om
riksmöte då särskilda skäl
interpellation föreligger får dock
senast får ingivas talmannen medgiva
till att interpellation
kammarkansliet. Om får framställas
särskilda skäl även om den
föreligger får dock ingivits efter
riksdagen medgiva denna dag.
att interpellation
får framställas
även om den
ingivits efter
denna dag.
6.1.2
När statsråd ämnar När statsråd ämnar
besvara inter besvara inter
pellation, pellation,
bestämmer talmannen bestämmer talmannen
efter samråd med efter samråd med
statsrådet och statsrådet och
interpellanten vid interpellanten vid
vilket sammanträde vilket sammanträde
svaret skall svaret skall
lämnas. Meddelande lämnas. Meddelande
härom anslås senast härom lämnas utan
klockan 11 dagen dröjsmål på sätt
före sammanträdet talmannen bestämmer
och tages upp på och tages upp på
föredragnings föredragnings
listan. listan.
Svar på Svar på
interpellation får interpellation får
delas ut till delas ut till
ledamöterna i ledamöterna i
förväg. Har så förväg.
skett kan
statsrådet begränsa
sitt anförande till
en sammanfattning
av svaret.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6.1.3
När ett statsråd När ett statsråd
besvarar en inter besvarar en
pellation får interpellation får
svaret lämnas i ett svaret lämnas i ett
anförande som anförande som
räcker längst tio räcker längst sex
minuter. Statsrådet minuter. Statsrådet
kan därutöver få kan därutöver få
ordet för ordet för
ytterligare två ytterligare två
anföranden i anföranden i inter
interpellationsdeba pellationsdebatten,
tten om vardera varav det första
längst sex minuter. får räcka längst
fyra minuter och
det andra längst
två minuter.
Interpellanten kan Interpellanten kan
få ordet för högst få ordet för högst
tre anföranden, tre anföranden,
varav det första varav de första två
får räcka längst får räcka längst
sex minuter och fyra minuter
övriga två längst vardera och det
tre minuter. tredje längst två
Detsamma gäller minuter.
för de ledamöter
som senast dagen
före det sam-
manträde då svaret
skall lämnas har
anmält att de
önskar ordet vid
överläggningen.
Andra talare kan Andra talare kan
få ordet för högst få ordet för högst
två anföranden, två anföranden,
varav det första varav det första
får räcka längst får räcka längst
sex minuter och det fyra minuter och
andra längst tre det andra längst
minuter. två minuter.
Kortare inlägg Kortare inlägg
från statsråd som från statsråd som
avses i 2 kap. 15 § avses i 2 kap. 15 §
får i en får i en
interpellationsdeba interpellationsdeba
tt ej överstiga tre tt ej överstiga två
minuter. På sådana minuter. På sådana
inlägg får inte inlägg får inte
avges genmäle. avges genmäle.
2 §
Fråga skall ha Fråga kan vara
bestämt innehåll. muntlig eller
Den får vara skriftlig. Den
försedd med en kort skall ha bestämt
inledande innehåll.
förklaring. När
fråga besvaras, får
endast den ledamot
som har framställt
frågan och det
statsråd som lämnar
svaret taga del i
överläggningen.
Dock får talmannen
medgiva att vid för
hinder för den
ledamot som har
framställt frågan
annan ledamot får
deltaga i
överläggningen i
dennes ställe.
Riksdagen kan före
skriva begränsning
i yttranderätten
för dessa talare
utöver vad som
följer av 2 kap. 14
§.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Under längre Muntlig fråga
uppehåll i kam framställs vid
marens arbete än en frågestund som
månad kan fråga få anordnas i kam
framställas för maren. Den besvaras
skriftligt svar. omedelbart.
Talmannen beslutar
om vem som skall få
ordet vid fråge
stund. Talmannen
kan besluta om
begränsning av an
förandena till
längst en minut.
6.3.1
Talmannen beslutar Frågestund anordnas
efter samråd med de varje torsdag de
av partigrupperna veckor som kammaren
utsedda ledamöterna sammanträder för
i talmanskon annan handläggning
ferensen när frågor än bordläggning.
får framställas för
skriftligt svar. Om
arbetsförhållandena
Fråga för i riksdagen kräver
skriftligt svar det, får talmannen
ingives till för viss vecka
kammarkansliet. besluta att
Frågan skall vara frågestund anordnas
egenhändigt på annan dag än
undertecknad av den torsdag eller att
ledamot som frågestund
framställer frågan. inställes.
Talmannen låter
utan dröjsmål Regeringskansliet
statsrådet få del anmäler till kammar
av frågan. kansliet senast på
fredag i veckan
Skriftligt svar på före frågestunden
fråga inlämnas till vilka statsråd som
kammarkansliet, som kommer att vara när
överlämnar svaret varande. Meddelande
till den ledamot härom lämnas utan
som framställt dröjsmål på sätt
frågan. talmannen be
stämmer.
Om svar inte
lämnas inom fjorton
dagar efter det att
frågan framställts
skall statsrådet
meddela kammar
kansliet när frågan
kommer att besvaras
eller att den icke
kommer att
besvaras.
4 §
Skriftlig fråga
får vara försedd
med en kort
inledande
förklaring. Sådan
fråga besvaras
skriftligen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6.4.1
Skriftlig fråga
ingives till kammar
kansliet. Den skall
vara egenhändigt
undertecknad av den
ledamot som
framställer frågan.
Talmannen låter
utan dröjsmål
statsrådet få del
av frågan och
anmäler den vid när
mast följande
sammanträde med
kammaren.
Skriftligt svar
inlämnas till kam
markansliet som
överlämnar svaret
till den ledamot
som ställt frågan.
De skriftliga
frågor som under en
vecka ingivits
senast klockan 10
på fredag besvaras
senast klockan 12
på onsdag i
följande vecka.
Under längre
uppehåll i kam
marens arbete än en
månad får talmannen
besluta att svar
lämnas inom fjorton
dagar efter det att
frågan framställts.
Sådant beslut
meddelas efter
samråd med de av
partigrupperna
utsedda ledamöterna
i talmans-
konferensen. Om
svar inte lämnas
inom denna tid
skall statsrådet
meddela kammar
kansliet när frågan
kommer att besvaras
eller att den inte
kommer att
besvaras.
_________
Denna lag träder i kraft den 1
februari 1996. Äldre bestämmelser
tillämpas vid besvarandet av
interpellation eller fråga som
framställts före ikraftträdandet.