Regeringens förslag i fråga om ansvaret för
fastighetsbildningsverksamheten tillstyrks av
utskottet. Förslaget innebär att ansvaret liksom
hittills i princip skall åvila staten. En kommun
skall dock kunna få tillstånd att inrätta en
kommunal lantmäterimyndighet om vissa villkor är
uppfyllda. Motstående motionsyrkanden avstyrks.
Även regeringsförslagen i övrigt tillstyrks av
utskottet.
Med anledning av vad som i propositionen uttalas
om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket gör
utskottet ett tillkännagivande om att
ledningsformen styrelse bör väljas.
Till betänkandet har fogats en reservation (m,
fp) och två särskilda yttranden (c) och (mp).
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1995/96:78 föreslagit
att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om kommunal
lantmäterimyndighet,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring
i fastighetsbildningslagen (1970:988),
3. antar regeringens förslag till lag om ny
beteckning på Statens lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata,
4. antar regeringens förslag till lag om ny
beteckning på fastighetsbildningsmyndighet,
fastighetsregistermyndighet och
överlantmätarmyndighet,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring
i jordabalken,
6. antar regeringens förslag till lag om ändring
i utsökningsbalken,
7. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
8. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning,
9. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering,
10. antar regeringens förslag till lag om ändring
i expropriationslagen (1972:719),
11. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa
godmanskap för delägare i skifteslag,
12. antar regeringens förslag till lag om ändring
i ledningsrättslagen (1973:1144),
13. antar regeringens förslag till lag om ändring
i anläggningslagen (1973:1149),
14. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter,
15. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1973:1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter,
16. antar regeringens förslag till lag om ändring
i jordförvärvslagen (1979:230),
17. antar regeringens förslag till lag om ändring
i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
18. antar regeringens förslag till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),
19. antar regeringens förslag till lag om ändring
i vattenlagen (1983:291),
20. antar regeringens förslag till lag om ändring
i plan- och bygglagen (1987:10),
21. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,
22. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,
23. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1995:000) om ändring i plan- och
bygglagen (1987:10),
24. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1995:000) om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988),
25. antar regeringens förslag till lag om ändring
i miljöskyddslagen (1969:387),
26. bemyndigar regeringen att medge att Statens
lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga
resurser får använda medel för samarbete mellan
europeiska kartmyndigheter i form av en s.k.
ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning
(avsnitt 8).
Regeringen har dessutom i proposition 1995/96:47
föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i fastighetsbildningslagen.
Förslaget har av lagutskottet överlämnats till
bostadsutskottet - detta för att möjliggöra en
samordning med det i proposition 1995/96:78
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:000) om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988).
Lagförslagen har som bilagor fogats till detta
betänkande.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av
propositionen väckta motionerna
1995/96:Bo3 av Bengt Harding Olson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en statlig
lantmäterimyndighet i varje län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
verksamhetsunderlag för kommunal
lantmäterimyndighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om samlad
bedömning vid prövning av frågan om inrättande av
kommunal lantmäterimyndighet.
1995/96:Bo4 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en statlig
lantmäterimyndighet i varje län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
verksamhetsunderlag för kommunal
lantmäterimyndighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en restriktiv
och samlad bedömning vid prövning om inrättande av
kommunal lantmäterimyndighet.
1995/96:Bo5 av andre vice talman Görel Thurdin
m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1995/96:78 om ansvaret för
fastighetsbildnings- och
fastighetsregistreringsverksamheten, m.m.
Vissa uppgifter om lantmäteri-
och fastighetsdataverksamheten
Den nuvarande organisationen
Det statliga lantmäteriet omfattar Statens
lantmäteriverk, en överlantmätarmyndighet i varje
län, de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna
och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje
län.
Statens lantmäteriverk är central
förvaltningsmyndighet för frågor om
fastighetsbildning, fastighetsbestämning,
fastighetsvärdering, fastighetssamverkan,
fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och
allmän kartläggning. Statens lantmäteriverk har
också samordnande uppgifter beträffande
ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom
totalförsvaret.
Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom
länet leda den verksamhet som skall skötas av de
statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, utöva
tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för
samordning av grundläggande mätning och
kartläggning. Överlantmätarmyndigheten
tillhandahåller också lantmäteritjänster inom
länsstyrelsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för
fastighetsbildningsförrättningar m.m.
Lantmäteridistriktet är
fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde.
Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För
särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns
ytterligare 12 statliga fastighetsbildningsmyn-
digheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar
främst med frågor med anknytning till jord- och
skogsbruk och infrastruktur.
Fastighetsregistermyndigheten registrerar
förändringar i fastighetsförhållandena. Det finns
en statlig fastighetsregistermyndighet i varje
län.
Utanför den nu beskrivna statliga
lantmäteriorganisationen, men underordnad denna i
tillsynshänseende, finns 41 kommunala
fastighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala
fastighetsregistermyndigheter.
Genom den nu avslutade fastighetsdatareformen har
ett nytt ADB-baserat fastighetsdatasystem införts
för handläggning av fastighetsregistrering och
inskrivning. Centralnämnden för fastighetsdata har
huvudansvaret för genomförandet av
fastighetsdatareformen. Reformarbetet bedrivs i
samverkan med främst Domstolsverket och Statens
lantmäteriverk. Därutöver medverkar bl.a. ett
antal kommuner med registrering av adresser och
planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata
svarar också för driften av
fastighetsdatasystemet. Under innevarande år
kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras med
identiteter som är unika för alla byggnader i
landet av betydelse och en koordinatbestämning av
dessa. Systemet får därmed successivt också
karaktären av ett basregister över byggnader där
kommunerna medverkar i uppbyggnaden och à jour-
hållningen. Sedan den 1 juli 1994 för
Centralnämnden för fastighetsdata ett
pantbrevsregister enligt lagen (1994:448) om
pantbrevsregister.
Riksdagens beslut om omorganisation m.m.
Riksdagen fattade våren 1994 beslut om en ny
organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten m.m. (bet.
1993/94:BoU19). Beslutet innebär i korthet
följande.
En ny central myndighet - Lantmäteriverket -
bildas av Centralnämnden för fastighetsdata och
delar av nuvarande Statens lantmäteriverk. På
lokal nivå förs överlantmätar-, statliga
fastighetsbildnings- och fastighets-
registermyndigheter samman till en
lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen av
bl.a. fastighetsbildning och
fastighetsregistrering inom det statliga
lantmäteriet kommer därmed att samordnas inom den
nya myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser
och andra förhållanden i fastighetsregistret skall
i princip registreras av den beslutande
myndigheten.
Den nya myndigheten kommer att bedriva både
myndighets- och uppdragsverksamhet. Dessa olika
uppgifter skall dock hållas väl isär. Uppdrag som
kan skada förtroendet för myndighetsutövningen
eller som av andra skäl bör bolagiseras skiljs
från det statliga lantmäteriet. Det gäller bl.a.
den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten.
Omorganisationen var ursprungligen tänkt att
genomföras fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt
har dock sedermera flyttats fram till den 1
januari 1996.
Genom beslut av riksdagen våren 1995 (bet.
1994/95:BoU17) har finansieringsprinciperna för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten lagts
fast. De innebär att användarna av fastighets- och
landskapsinformation i ökad utsträckning skall
bidra till finansieringen av kostnaderna för drift
och utveckling av informationssystemen. En ny
lantmäteritaxa skall utformas som baseras på
tidsersättning med möjlighet för sakägare att
begära att fast avgift tillämpas i det enskilda
ärendet. Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad
landskapsinformation sänks för att främja en ökad
användning av sådan information medan avgifterna
för uttag av information från
fastighetsdatasystemet och för tryckta kartor
höjs.
I enlighet med riksdagens beslut har den
fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det
statliga lantmäteriet ombildats till ett
fristående aktiebolag fr.o.m. den 1 juli 1995.
Organisationsfrågor
Inför den av riksdagen beslutade omorganisationen
pågår nu arbetet med förberedelserna för den nya
lantmäteriorganisationen.
Den pågående Organisationsutredningen fick våren
1995 tilläggsdirektiv som innebär att utredningen
skall fortsätta arbetet med att förbereda de nya
myndigheternas närmare organisation, bemanning och
arbetsformer - detta med beaktande av regeringens
och riksdagens beslut i frågan. Utredningen skall
före årets slut vidta nödvändiga åtgärder för
överföring, anställning och avveckling av personal
samt övriga åtgärder som behövs för att
verksamheten i den nya myndighetsorganisationen
skall kunna starta den 1 januari 1996.
Regeringen har aviserat sin avsikt att senare
under hösten besluta om instruktion för det nya
Lantmäteriverket och de statliga
lantmäterimyndigheterna samt om de övriga
föreskrifter som behövs för den nya
organisationen.
Förslagen i proposition 1995/96:78
Fastighetsbildning m.m.
Vid de närmare övervägandena om den framtida
organisationen av fastighetsbildningen bör enligt
regeringsförslaget sambandet mellan
fastighetsbildning och angränsande statlig och
kommunal verksamhet beaktas. Dessutom måste
sakägarnas tillgång till lokal service
uppmärksammas. Den organisation som skall skapas
bör enligt förslaget dessutom vara stabil och
långsiktig, men samtidigt vara flexibel och
tillåta förändringar i ansvarsfördelningen i takt
med samhällsutvecklingen.
I propositionen anförs att det finns ett starkt
samband och behov av ökad samordning mellan
fastighetsbildningen och den kommunala plan- och
byggprocessen. Enligt förslaget motiverar detta en
fortsatt kommunal medverkan inom
fastighetsbildningen. En kommun bör därför ha
möjlighet att också i fortsättningen under
särskilt angivna förutsättningar svara för
fastighetsbildningsverksamheten inom kommunen. Att
ett ansvar för verksamheten läggs på kommunen
anges dock inte innebära någon begränsning av
statens övergripande ansvar för
fastighetsbildningsverksamheten.
Kommunens ansvar omfattar inte något annat än att
bestrida kostnaderna för verksamheten och att göra
det möjligt för myndigheten att bedriva
verksamheten effektivt och i organisatoriskt
lämplig form. Myndighetens verksamhet skall
sålunda styras endast av fastighetsbildningens
regelsy-stem och bedrivas på det sätt som enligt 1
kap. 9 § regeringsformen krävs i en
myndighetsfunktion, dvs. att beakta allas likhet
inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
För att tydliggöra de förutsättningar som skall
gälla för att en kommunal lantmäterimyndighet
skall få inrättas och för att undanröja de
oklarheter som funnits bör dessa frågor enligt
regeringens förslag regleras i en ny lag. Genom
propositionen föreläggs riksdagen därför ett
förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet.
Förslaget innebär i korthet följande:
En kommun skall efter särskild ansökan kunna
svara för fastighetsbildningsverksamheten i
kommunen under förutsättning att vissa villkor är
uppfyllda. Det är regeringen som prövar frågan om
tillstånd. Ansökan om tillstånd skall inges till
Lantmäteriverket. Verket bör därefter med eget
yttrande överlämna kommunens ansökan till
regeringen som har att göra en samlad bedömning av
om tillstånd skall lämnas.
Tillstånd skall meddelas om vissa särskilt
angivna förutsättningar bedöms kunna uppfyllas.
Den kommunala lantmäterimyndigheten skall ha hela
kommunen som verksamhetsområde. Kommuner får ej
inrätta lantmäterimyndighet i samverkan.
Som förutsättning för tillstånd gäller vidare att
myndighetens arbetsuppgifter väsentligen begränsas
till förrättningsverksamhet och myndighetsservice
i anslutning till denna. Dessutom skall
verksamheten ha sådan omfattning att kravet på
kompetens hos personalen kan tillgodoses. Någon
fast gräns i form av intäkter eller antal arbetade
timmar sätts dock inte upp. Minst två personer
inom myndigheten skall ha den kompetens och
erfarenhet som krävs för att utöva ett eget ansvar
för förrättningar. Myndighetens informationssystem
skall ha sådan teknisk standard som säkrar utbyte
och information mellan stat och kommun inom
lantmäteriområdet.
Den kommunala lantmäterimyndighetens verksamhet
skall omfatta handläggningen av alla ärenden om
fastighetsbildning utom sådana ärenden som
- på begäran av sakägare skall flyttas över till
den statliga lantmäterimyndigheten i länet,
- berör flera lantmäterimyndigheters
verksamhetsområde,
- avser stora jord- och skogsbruksförrättningar
som inte omfattar nybebyggelse,
- avser förrättningar som av resurs- eller
kompetensskäl bör handläggas av den statliga
lantmäterimyndigheten.
Ett beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten
att överlämna en förrättning till den statliga får
inte överklagas. En sakägares begäran att
överlämna förrättningen till den statliga
lantmäterimyndigheten skall villfaras, om det inte
är fråga om förrättning som grundas på avtal
enligt jordabalken om köp, byte eller gåva av fast
egendom.
En kommunal lantmäterimyndighet skall normalt
påbörja sin verksamhet vid det årsskifte som
infaller närmast efter det att ett år förflutit
sedan tillstånd meddelats.
Tillsynen över den kommunala
lantmäteriverksamheten skall utövas av
Lantmäteriverket. Tillstånd avseende en kommunal
lantmäterimyndighet kan återkallas av regeringen
efter anmälan från Lantmäteriverket om
förutsättningarna för tillstånd inte längre
föreligger eller om det brister i
myndighetsfunktionen. Tillståndet upphör om en
kommun anmäler att den inte längre vill fortsätta
med verksamheten.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 1996. Beslut om inrättande av kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet som fattats enligt
äldre bestämmelser skall dock gälla till utgången
av år 1997. En kommun som vid utgången av år 1995
inte har egen fastighetsbildningsmyndighet får
inrätta en kommunal lantmäterimyndighet tidigast
fr.o.m. den 1 januari 1999.
Fastighetsregistrering
För riksdagens information redovisar regeringen i
propositionen vissa frågor avseende
fastighetsregistreringen. Det gäller främst
principen om registrering vid källan som innebär
att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter
i framtiden i ökad utsträckning kan komma att
utföra registreringar i fastighetsregistrets olika
delregister. Av detta skäl skall en myndighet få
det övergripande registeransvaret för ett
geografiskt område - områdesansvar.
Lagändringar med anledning av den
beslutade nya organisationen för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Som redovisats ovan har riksdagen fattat beslut om
att ett nytt verk - Lantmäteriverket - skall
inrättas fr.o.m. den 1 januari 1996. Samtidigt
kommer de nybildade lokala myndigheterna att
benämnas lantmäterimyndigheter. Med anledning
härav läggs det i propositionen fram förslag till
ändringar i fastighetsbildningslagen och i ett
antal andra lagar. Förslagen innebär att "Statens
lantmäteriverk" och "Centralnämnden för
fastighetsdata" byts mot "Lantmäteriverket" samt
att "fastighetsbildningsmyndighet", "fastig-
hetsregistermyndighet" och "överlantmätarmyndig-
het" byts mot "lant-mäterimyndighet".
Vissa av förslagen innebär dessutom en anpassning
av bestämmelserna med anledning av att
fastighetsregistreringen fr.o.m. årsskiftet kommer
att integreras i fastighetsbildningen. I några
fall kräver förändringarna i organisationen
dessutom särskilda övergångsbestämmelser. Förslag
härom läggs också fram.
Samarbete mellan europeiska
kartmyndigheter
Statens lantmäteriverk medverkar tillsammans med
ett stort antal andra europeiska kartverk i ett
projekt benämnt MEGRIN (Multipurpose European
Ground-related Information Network). Projektet
syftar till att utveckla metoder och teknik som
gör de nationella kartverkens geografiska data
mera tillgängliga för användare i Europa. Enligt
Statens lantmäteriverk har utvecklingen nu gått så
långt att det bedöms som nödvändigt att skapa en
fastare och mer formell grund för den fortsatta
verksamheten. Verket har därför ansökt om
regeringens tillstånd att ingå avtal om samarbete
i form av en s.k. ekonomisk intressegrupp
(Groupment d´Intérêt Economique, GIE) under fransk
lagstiftning. Samarbetet kan enligt förslaget
innebära att verket måste använda anslag eller
intäkter för att täcka underskott i verksamheten.
Regeringen anser det angeläget att verket
medverkar i det aktuella samarbetet. Med
hänvisning härtill föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att medge att Statens lantmäteriverk
inom ramen för tillgängliga resurser skall få
använda medel för samarbete mellan europeiska
kartmyndigheter i form av en s.k. ekonomisk
intressegrupp under fransk lagstiftning.
Ändring i miljöskyddslagen
Förslaget till ändring i miljöskyddslagen innebär
att lagens föreskrifter om förbud mot miljöfarlig
verksamhet kompletteras. Ett tillstånd till
miljöfarlig verksamhet skall kunna återkallas om
verksamhetsutövaren i betydande mån åsidosätter
sådana föreskrifter för verksamheten som meddelats
med stöd av lagens 5 a § första stycket. I mindre
allvarliga fall får dock villkoren i stället
skärpas. Enligt 5 a § första stycket får
regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer meddela de föreskrifter som sådana
försiktighetsmått som inte får åsidosättas på
grund av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Förslagen i motionerna
Regeringens förslag får enligt motion Bo3 (fp)
inte leda till att så många kommuner inrättar
kommunala lantmäterimyndigheter att det
undergräver stabiliteten i den statliga
organisationen. Med regeringens förslag kan det
uppstå situationer där den statliga
länsorganisationen får ett orimligt litet
verksamhetsunderlag. Att det blir så lätt även för
små kommuner att inrätta egen myndighet kan enligt
motionen dessutom få konsekvenser för
rättssäkerheten. Med de besparingar och
rationaliseringar som väntar verksamheten bör det
enligt motionen därför vara en utgångspunkt att
det i varje län skall finnas underlag för en
statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1.
En annan viktig fråga anges vara att tillförsäkra
de kommunala lantmäterimyndigheterna ett
tillräckligt verksamhetsunderlag. Enligt motionen
är detta nödvändigt för att upprätthålla den
fastighetsrättsliga kompetensen och därmed också
fylla kravet på rättssäkerhet. Ett rimligt
verksamhetsunderlag uttryckt i basbelopp bör
därför föras in i lagstiftningen. Enligt förslaget
bör detta minimibelopp motsvara omkring 2 miljoner
kronor i dagens penningvärde - yrkande 2.
Avslutningsvis förordas att regeringens prövning
av frågan om inrättande av kommunal
lantmäterimyndighet skall ske genom en samlad
bedömning av om det finns tillräckligt starka skäl
för inrättande. Prövningen bör därför omfatta,
förutom de i lagen omnämnda kraven, sådana
förhållanden som kommunens befolkning, yta,
geografiska läge, utbyggnadsplaner m.m. Det är
enligt motionen dessutom nödvändigt att beakta
verksamhetsunderlaget för den statliga
organisationen - yrkande 3.
Även i motion Bo4 (kds) riktas invändningar mot
att regeringsförslaget kan komma att leda till att
den statliga länsorganisationen får ett orimligt
litet verksamhetsunderlag. Med de besparingar och
rationaliseringar som väntar verksamheten bör det
enligt motionen därför vara en utgångspunkt att
det i varje län skall finnas underlag för en
statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1. Enligt
förslaget innebär detta dessutom att de planerade
uppgifterna med tillsyn och samverkan kommer att
kunna bli utförda på ett tillfredsställande sätt.
Också i denna motion framhålls vikten av att
tillförsäkra de kommunala lantmäterimyndigheterna
ett tillräcklig verksamhetsunderlag. Enligt
motionen är detta nödvändigt för att upprätthålla
den fastighetsrättsliga kompetensen och därmed
också fylla kravet på rättssäkerhet. Ett rimligt
verksamhetsunderlag uttryckt i basbelopp eller i
antal normalärenden bör därför föras in i
lagstiftningen - yrkande 2.
Sammanfattningsvis anförs att regeringens
prövning av frågan om inrättande av kommunal
lantmäterimyndighet skall ske genom en restriktiv
och samlad bedömning av om det föreligger
tillräckligt starka skäl för inrättande - yrkande
3.
I motion Bo5 (c) yrkas avslag på regeringens
förslag i sin helhet. Som uskottet har uppfattat
motionen torde dock avslagsyrkandet endast avse de
av regeringen framlagda förslagen till lag om
kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om
ändring i fastighetsbildningslagen. I fråga om
ansvaret för fastighetsbildnings- och
fastighetsregisterverksamheten är skälen för
avslagsyrkandet sammanfattningsvis att regeringens
förslag
- inte står i överensstämmelse med riksdagens
principbeslut 1994 om en ny organisation för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten,
- inte leder till en enhetligare och enklare
organisation,
- inte i tillräcklig utsträckning beaktar
rättssäkerheten,
- inte fullt ut beaktar det samhällsekonomiska
intresset av att aktivt utnyttja
förrättningsformen vid förändring av indelningen i
fastigheter,
- motverkar arbetet med att utveckla och
effektivisera processen vid fastighetsbildning,
- saknar underlag för bedömningen av de
regionalpolitiska effekterna för små och
mellanstora kommuner och fastighetsägare m.fl.,
- snarare minskar än ökar utrymmet för samverkan
mellan stat och kommun vid fastighetsbildning samt
- inte innehåller en tillfredsställande
redovisning och behandling av remissutfallet över
Huvudmannaskapsutredningens betänkande som
förslaget bygger på.
Enligt motionen finns det alternativa lösningar
som bättre tillgodoser rättssäkerhet och
effektivitet vid fastighetsbildning och som
samtidigt är bra för kommunerna.
Utskottet
Fastighetsbildning m.m.
Regeringsförslaget innebär att ansvaret för
fastighetsbildningen i princip skall åvila staten.
En kommun skall dock kunna få tillstånd att
inrätta en kommunal lantmäterimyndighet under
förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.
Förslaget i denna del avvisas i motion Bo5 (c). En
närmare redogörelse för förslagen har lämnats
ovan.
Beträffande frågan om avslag på
regeringsförslaget i vad avser ansvaret för
fastighetsbildningen vill utskottet anföra
följande.
Riksdagens beslut våren 1994 om en ny
organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten innebar att frågan om
huvudmannaskapet för fastighetsbildningen skulle
beredas ytterligare. I de riktlinjer som
bostadsutskottet och riksdagen drog upp för
beredningen betonades att rättssäkerheten skulle
utgöra grunden för en reformerad organisation.
Utskottets ställningstagande i denna del står
naturligtvis fast. Rättssäkerheten måste sålunda
utgöra den grundpelare på vilken
fastighetsbildningen vilar.
Ett genomförande av förslaget i propositionen
innebär att staten även fortsättningsvis ges det
övergripande ansvaret för
fastighetsbildningsverksamheten. I de fall en
kommun ges tillstånd att svara för verksamheten
innebär det inte någon begränsning av det statliga
ansvaret. Kommunens ansvar omfattar i detta fall
inte annat än att bestrida kostnaderna för
verksamheten och att göra det möjligt för
myndigheten att bedriva den effektivt och i
organisatoriskt lämplig form. Den kommunala
myndighetens verksamhet skall sålunda styras
endast av fastighetsbildningslagens regelsystem
och bedrivas på det sätt som enligt 1 kap. 9 §
regeringsformen krävs i en myndighetsfunktion -
dvs. att beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet. De krav som
ställs på de kommunala myndigheterna är därmed
desamma som de som ställs på de statliga.
För att ytterligare stärka rättssäkerheten för
den enskilde har i lagförslagen tagits in
bestämmelser som innebär att ärenden där kommunen
är sakägare skall lämnas över till den statliga
myndigheten om kommunen eller en sakägare begär
det. Undantag härifrån föreslås endast beträffande
förrättningar som grundas på avtal om köp, byte
eller gåva enligt 4 kap. jordabalken. Sammantaget
innebär de nu redovisade förhållandena enligt
utskottets mening att regeringsförslaget måste
anses fylla de högt ställda krav på rättssäkerhet
i fastighetsbildningen som varit en grundläggande
förutsättning för reformeringen av verksamheten.
Denna förutsättning utgjorde också en väsentlig
omständighet för utskottets och riksdagens ovan
refererade beslut våren 1994 (bet. 1993/94:BoU19).
En viktig del i den fortsatta beredningen av
frågan om huvudmannaskapet för
fastighetsbildningsverksamheten var enligt
riksdagens beslut dessutom att skapa en väl
fungerande och över tiden stabil organisation för
fastighetsbildningen. För att redan från början ge
frågan om huvudmannaskapet en så bred förankring
som möjligt förordade också riksdagen att
beredningen skulle ske i sådana former att den gav
utrymme för insyn och inflytande från politiska
och andra berörda intressen. I
Huvudmannaskapsutredningen har också som
sakkunniga deltagit riks- och kommunalpolitiska
företrädare för olika partier liksom företrädare
för kommunerna och det statliga lantmäteriet.
Utredningsarbetet har i mycket haft karaktären av
förhandling där syftet varit att i sakfrågorna
finna gemensamma och i verksamheten väl förankrade
lösningar. Samtliga politiska företrädare står
också eniga bakom utredningens förslag - dvs. det
förslag som huvudsakligen ligger till grund för
den nu föreliggande propositionen. Den breda
förankring som regeringens förslag mot bakgrund
härav måste anses ha ger enligt utskottets mening
förutsättningar för att verksamheten skall få den
eftersträvade effektiviteten och stabiliteten.
Vad utskottet nu anfört står emot förslaget i
motion Bo5 (c) om att propositionen skulle lida av
sådana brister att den bör avvisas. De farhågor
som motionärerna bl.a. för fram om att
rättssäkerheten inte tillräckligt beaktats är
enligt utskottets mening inte berättigade.
Utskottet delar inte heller bedömningen att
utrymmet för samverkan mellan stat och kommun
skulle minska om regeringsförslaget genomförs.
Motion Bo5 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks
sålunda.
Förslagen i motionerna Bo3 (fp) och Bo4 (kds)
innebär dels att en statlig
fastighetsbildningsverksamhet skall tryggas i
samtliga län, dels att ett minsta
verksamhetsunderlag för inrättandet av kommunal
lantmäterimyndighet skall fastställas. De innebär
också att regeringen i sin tillståndsprövning
skall göra en samlad bedömning där även andra
faktorer och omständigheter än de som anges i
propositionen skall ingå. Det anges bl.a. gälla
påverkan på verksamhetsunderlaget för den statliga
organisationen. Även i motion Bo5 (c), såvitt nu
är i fråga, uttrycks bl.a. farhågor för att den
kommunala lantmäteriverksamheten i vissa fall kan
komma att kraftigt minska underlaget för den
statliga verksamheten.
När det gäller prövningen av frågan om inrättande
av kommunal lantmäterimyndighet m.m. vill
utskottet anföra följande.
Den regionala och lokala statliga organisationen
på fastighetsområdet är i dag fördelad på
överlantmätar-, fastighetsbildnings- och
fastighetsregistermyndigheter. Förutom att denna
uppdelning kan ge upphov till svårigheter för både
enskilda och myndigheter har den mot bakgrund av
bl.a. den datatekniska utvecklingen visat sig allt
mindre ändamålsenlig. Riksdagens beslut våren 1994
om ny organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten innefattade därför att
dessa myndigheter skulle sammanföras till nya
lantmäterimyndigheter med länen som
verksamhetsområde. Riksdagens beslut innebär
sålunda att den organisation som träder i kraft
fr.o.m. den 1 januari 1996 skall ha en statlig
lantmäterimyndighet i varje län. Detta framgår
också av den nu behandlade propositionen (s. 39).
Vad i motionerna i denna del föreslagits får
således anses i sak tillgodosett.
En förutsättning för att en kommun skall få
tillstånd att inrätta en kommunal
lantmäterimyndighet är att verksamheten skall ha
sådan omfattning att en nödvändig kompetens kan
upprätthållas. Någon gräns för den minsta
omsättning som verksamheten måste omfatta sätts
dock inte upp i regeringens förslag. Till grund
för detta ligger bl.a. bedömningen att den
tekniska utvecklingen och dess effekter på
kostnaderna är svår att förutse. Däremot bör
enligt propositionen den omfattning på
förrättningsverksamheten och myndighetens
verksamhet i övrigt som Huvudmannaskapsutredingen
angivit kunna tjäna som vägledning med de tekniska
och organisatoriska förutsättningar som nu gäller.
Utredningens förslag i denna del innebär att
myndigheten bör ha en personalstyrka motsvarande
minst fem årsarbetskrafter och att personalen
praktiskt taget uteslutande skall arbeta med
lantmäteriförrättningar och myndighetsservice.
Regeringsförslaget innebär sålunda att det i
praktiken kommer att ställas betydande krav på
verksamhetens omfattning. Utskottet vill för sin
del understryka betydelsen av att stränga krav
upprätthålls vid tillståndsprövningen. Vad i
motionerna i nu aktuell del föreslagits får därmed
anses tillgodosett.
Den av regeringen föreslagna utformningen av
tillståndsgivningen i fråga om inrättande av
kommunal lantmäterimyndighet innebär att tillstånd
skall lämnas om vissa i lagen angivna
förutsättningar uppfylls. Fördelen med en sådan
ordning är att den gör de krav som ställs tydliga
och att det skönsmässiga inslaget i prövningen
minimeras. Utskottet har inte heller uppfattat att
det i de nu aktuella motionerna riktas kritik mot
prövningsordningen som sådan. Invändningarna torde
snarast avse att de kriterier som satts upp inte
fullt ut täcker alla de aspekter som enligt
motionärernas mening bör beaktas. Det är
naturligtvis viktigt att prövningen ges en sådan
bredd och inriktning att den ger betingelser för
en stabil och effektiv verksamhet på både statlig
och kommunal nivå. De förutsättningar som satts
upp för att tillstånd till inrättande av kommunal
lantmäterimyndighet skall lämnas har också detta
syfte. Utskottet vill i sammanhanget peka på de
krav på den kommunala verksamhetens omfattning som
ställs. Det bör också noteras att vissa typer av
större och/eller mer komplicerade förrättningar
skall handläggas av den statliga
lantmäterimyndigheten. Någon egentlig motsättning
mellan förslaget i propositionen och motionerna
kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav
inte anses föreligga.
I den mån förslagen i motionerna Bo3 (fp), Bo4
(kds) samt Bo5 (c), den sistnämnda motionen i
motsvarande del, inte kan anses tillgodosedda med
det nu anförda avstyrks de av utskottet.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att
ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten bör
utformas i enlighet med regeringens förslag. De
till proposition 1995/96:78 fogade förslagen till
lag om kommunal lantmäterimyndighet samt till lag
om ändring i fastighetsbildningslagen tillstyrks
av utskottet. Med hänvisning till utskottets
ställningstagande ovan avstyrks motion Bo5 (c) i
motsvarande del.
Avslutningsvis vill utskottet i detta sammanhang
också beröra frågan om ledningsformen för det nya
Lantmäteriverket.
I propositionen redovisar regeringen bedömningen
att, i vart fall inledningsvis, formen
enrådighetsverk bör väljas som ledningform för
Lantmäteriverket. Sedan myndigheten verkat någon
tid kan frågan enligt regeringen behöva övervägas
på nytt.
De riktlinjer som riksdagen år 1994 lagt fast för
förvaltningsmyndigheternas ledningsformer innebär
i huvudsak att förvaltningsmyndigheter i första
hand skall ha ledningsformen enrådighetsverk där
myndighetschefen ensam har ansvaret för
verksamheten inför regeringen. I ett förslag till
riksdagen (prop. 1994/95:150 bilaga 7) föreslås
dessa riktlinjer modifierade så att avgörandet om
hur en myndighet skall ledas inte skall träffas
med utgångspunkt i att ledningsformen skall vara
enrådighetsverk. I stället bör enligt
propositionen regeringen vid val av ledningsform
välja en form med den grad av styrning som bäst
bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen.
Förslaget innebär dessutom att tillämpningen av
ledningsformerna skall vara mera flexibel.
I sitt med anledning av förslaget nyligen avgivna
betänkande anför konstitutionsutskottet (bet.
1995/96:KU1) att huvudregeln bör vara att statliga
myndigheter normalt skall ha en lekmannastyrelse
vid sidan av myndighetschefen. Ett absolut krav på
styrelse bör enligt konstitutionsutskottet bl.a.
gälla för myndigheter som arbetar under
affärsliknande förhållanden och har en verksamhet
som innebär stort finansiellt ansvar liksom för
myndigheter där tidigare undantag gjorts från
ordningen med enrådighetsverk.
De båda verk som vid årsskiftet kommer att bilda
Lantmäteriverket har i dag lekmannastyrelse. Det
nya verket kommer dessutom att ha såväl
affärsliknande som ren affärsverksamhet av
betydande omfattning. Det framstår enligt
bostadsutskottets mening mot bakgrund av
konstitutionsutskottets ställningstagande därför
som mindre lämpligt att inrätta det nya
Lantmäteriverket som ett enrådighetsverk. Enligt
utskottets mening bör i stället ledningsformen med
en styrelse vid sidan av myndighetschefen väljas.
Det bör i anslutning härtill också erinras om att
bostadsutskottet i ett yttrande i ärendet (yttr.
1995/96:BoU1y) har givit uttryck för uppfattningen
att det är av stor vikt att den medborgerliga
insynen kan garanteras när det gäller
förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.
Vad utskottet nu med anledning av regeringens
förslag anfört om ledningsformen för det nya
Lantmäteriverket bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Lagändringar med anledning av den
beslutade nya organisationen för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Som framgår av framställningen ovan läggs i
propositionen fram en rad förslag till
lagändringar av i det närmaste teknisk natur som
är föranledda av beslutet om en ny organisation
för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
fr.o.m. den 1 januari 1996. Utskottet tillstyrker
de med anledning av omorganisationen framlagda
lagförslagen. I fråga om förslaget till ändring i
fastighetsbildningslagen bör dock detta samordnas
med det förslag till ändring i samma lag som lagts
fram i proposition 1995/96:47. Riksdagen bör
därför anta det som utskottets förslag betecknade
och i bilaga 3 till detta betänkande intagna
förslaget till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen.
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget
att Statens lantmäteriverk medverkar i det
samarbete mellan europeiska kartmyndigheter som
etablerats. Regeringen bör därför bemyndigas att
medge att verket inom ramen för tillgängliga
resurser får använda medel för detta ändamål.
Regeringens förslag tillstyrks.
Ändring i miljöskyddslagen
Utskottet tillstyrker det av regeringen framlagda
förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på
regeringsförslaget i vad avser ansvaret för
fastighetsbildningen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo5 i motsvarande
del,
2. beträffande prövningen av frågan
om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Bo3, 1995/96:Bo4
och 1995/96:Bo5, den sistnämnda motionen i
motsvarande del,
3. beträffande förslagen till lag om
kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om
ändring i fastighetsbildningslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 och
med avslag på motion 1995/96:Bo5 i motsvarande
del antar de i propositionen intagna och som
bilaga 1 till detta betänkande fogade
förslagen till
a. lag om kommunal lantmäterimyndighet,
b. lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988),
4. beträffande ledningsformen för
det nya Lantmäteriverket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
proposition 1995/96:78 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. (m, fp)
5. beträffande de med anledning av
omorganisationen framlagda lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar
de i propositionen intagna och som bilaga 1
till detta betänkande fogade förslagen till
a. lag om ny beteckning på Statens
lantmäteriverk och Centralnämnden för
fastighetsdata,
b. lag om ny beteckning på
fastighetsbildningsmyndighet,
fastighetsregistermyndighet och
överlantmätarmyndighet,
c. lag om ändring i jordabalken,
d. lag om ändring i utsökningsbalken,
e. lag om ändring i lagen (1939:608) om
enskilda vägar,
f. lag om ändring i lagen (1970:991) om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
i samband med fastighetsbildning,
g. lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering,
h. lag om ändring i expropriationslagen
(1972:719),
i. lag om ändring i lagen (1973:1084) om
avveckling av vissa godmanskap för delägare i
skifteslag,
j. lag om ändring i ledningsrättslagen
(1973:1144),
k. lag om ändring i anläggningslagen
(1973:1149),
l. lag om ändring i lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,
m. lag om ändring i lagen (1973:1151) om
införande av anläggningslagen (1973:1149) och
lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter,
n. lag om ändring i jordförvärvslagen
(1979:230),
o. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
p. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
q. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
r. lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10),
s. lag om ändring i lagen (1987:11) om
exploateringssamverkan,
t. lag om ändring i lagen (1994:448) om
pantbrevsregister,
u. lag om ändring i lagen (1995:000) om
ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
6. beträffande ändring i
fastighetsbildningslagen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1995/96:47 och 1995/96:78
antar som utskottets förslag betecknade
lydelse till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988) enligt
bilaga 3 till detta betänkande,
7. beträffande samarbete mellan
europeiska kartmyndigheter
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78
bemyndigar regeringen att medge att Statens
lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga
resurser får använda medel för samarbete
mellan europeiska kartmyndigheter i form av en
s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk
lagstiftning,
8. beträffande ändring i
miljöskyddslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar
det i propositionen intagna och som bilaga 1
till detta betänkande fogade förslaget till
lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).
Stockholm den 23 november 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s),
Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling
Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v),
Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager
(mp), Ulf Björklund (kds), Carina Moberg (s) och
Eskil Erlandsson (c).
Reservation
Ledningsformen för det nya
Lantmäteriverket (mom. 4)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers
(m), Erling Bager (fp) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13
som börjar med "De riktlinjer" och slutar med
"till känna" bort ha följande lydelse:
I en till konstitutionsutskottets betänkande
1995/96:KU1 fogad reservation (m, fp) riktas
kritik mot att någon form av
intresserepresentation i styrelsen för vissa
myndigheter nu övervägs. Bostadsutskottet delar
denna kritik. Även enligt bostadsutskottets mening
bör sålunda medborgarinflytande över och
medborgarkontroll av förvaltningen utövas av
folkvalda organ. Det är enligt utskottets mening
av avgörande betydelse för en effektiv och väl
fungerande förvaltning att den inte styrs av
organisationer och andra särintressen utan utifrån
allmänna intressen. När det slutliga avgörandet
träffas om ledningsformen för det nya
Lantmäteriverket bör detta vara utgångspunkten för
vilken ledningsform som skall väljas.
Vad utskottet nu med anledning av regeringens
förslag anfört om ledningsformen för
Lantmäteriverket bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande ledningsformen för det nya
Lantmäteriverket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Fastighetsbildningsverksamheten
Eskil Erlandsson (c) anför:
Kravet på rättssäkerhet i
fastighetsbildningsverksamheten kan enligt min
mening inte tillräckligt betonas. Det innebär att
rättssäkerheten måste genomsyra alla led i
verksamheten. Att de regler som styr
fastighetsbildningen skall ha rättssäkerheten som
grund är naturligtvis en självklarhet. Detta är
dock inte tillräckligt. Den organisatoriska
uppbyggnaden måste utformas med beaktande också av
parternas krav på en rättssäker och rättvis
behandling. Oavsett om verksamheten drivs i
statlig eller kommunal regi måste självfallet den
enskildes rättssäkerhet garanteras. En absolut
förutsättning för att den nu förordade ordningen
skall svara mot rättssäkerhetskraven är därför att
de kommunala fastighetsbildningsmyndigheterna
verkligen ges den självständiga roll som
förutsatts. Särskilt viktigt är detta mot bakgrund
av att kommunen också kan vara sakägare vid vissa
förrättningar. En ytterligare viktig förutsättning
är att de enskilda myndigheterna får ett underlag
för verksamheten så att kompetens och kunskap
tryggas.
Det är i dag svårt att med någon rimlig grad av
säkerhet förutse i vilken utsträckning landets
kommuner kommer att inrätta egna
lantmäterimyndigheter. Antalet kommer att
bestämmas dels av i vilken utsträckning
kommunerna, med de nya förutsättningar som kommer
att gälla, vill inrätta myndigheter, dels i vilken
utsträckning de kommer att kunna fylla kraven för
tillstånd.
Det får enligt min mening förutsättas att
utvecklingen på området följs med största
uppmärksamhet. I den mån den nya ordningen kommer
att uppvisa brister som i något avseende berör
rättssäkerheten är det Centerpartiets avsikt att
återkomma till riksdagen i frågan.
2. Fastighetsbildningsverksamheten
Per Lager (mp) anför:
All offentlig verksamhet måste naturligtvis
präglas av rättssäkerhet. Det gäller också
fastighetsbildningsverksamheten som ofta får
påtagliga konsekvenser för den enskilde. Det är
därför viktigt att fastighetsbildningen sker i
sådana former att den som berörs tillförsäkras en
opartisk och rättvis behandling. Det kan mot
bakgrund härav resas vissa invändningar mot att
fastighetsbildningsverksamheten kan föras över på
kommunerna. I många fall är detta i och för sig
helt okomplicerat, men i de fall t.ex. en kommun
dessutom är sakägare finns det en uppenbar risk
för att den enskilde inte fullt ut skall kunna
hävda sin rätt. I lagstiftningen har dock förts in
vissa regler som syftar till att trygga
rättssäkerheten för den enskilde. Detta är både
bra och nödvändigt.
I de fall en kommun är sakägare har övriga
sakägare getts en ovillkorlig rätt att om de så
önskar få förrättningen överlämnad till den
statliga myndigheten. Detta är naturligtvis bra i
och för sig. Det kan dock inte uteslutas att också
denna ordning kan visa sig mindre lämplig. I många
fall kan den enskilde sakägaren känna sig mer
eller mindre tvingad att avstå från denna rätt.
Skälen härför kan t.ex. vara att man inte vill att
det skall framstå som om man misstror kommunen och
dess företrädare. Särskilt på mindre orter kan
detta vara ett starkt skäl. Ett sätt att komma
till rätta med detta och att dessutom ytterligare
trygga rättssäkerheten kan därför vara att skapa
en ordning där det blir obligatoriskt för
kommunerna att överlämna ett ärende till den
statliga lantmäterimyndigheten när kommunen själv
är sakägare. I den mån det visar sig erforderligt
kommer Miljöpartiet därför att återkomma till
riksdagen med förslag med denna inriktning.
Lagförslagen i proposition
1995/96:78
1. Förslag till lag om kommunal
lantmäterimyndighet
Härigenom föreskrivs följande.
Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet
1 § Regeringen får meddela tillstånd för en kommun att
inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att
svara för verksamheten vid myndigheten.
2 § För tillstånd krävs att kommunen visar att
1. myndigheten kommer att få hela kommunen som
sitt verksamhetsområde,
2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer
att begränsas till förrättningsverksamhet och
myndighetsservice i anslutning till för-
rättningsverksamheten,
3. myndigheten kommer att få en för ändamålet
lämplig organisation och en verksamhet som kan
beräknas få tillräcklig omfattning för att
nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas,
4. minst två tjänstemän inom myndigheten kommer
att ha den kompetens och erfarenhet som krävs för
att handlägga förrättningar,
5. myndighetens informationssystem kommer att få
en sådan teknisk standard som säkerställer det
informationsutbyte mellan stat och kommun som
behövs inom lantmäteriområdet.
3 § En kommun som vill inrätta en kommunal
lantmäterimyndighet skall ge in en ansökan om
tillstånd till Lantmäteriverket. Ansökan skall
vara skriftlig och innehålla den utredning som
behövs för ärendets prövning.
4 § En kommunal lantmäterimyndighet skall börja
sin verksamhet vid det årsskifte som infaller
närmast efter det att ett år förflutit sedan
tillståndet meddelades.
Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten
påbörjas tidigare än vad som framgår av första
stycket.
Myndighetens verksamhet
5 § Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger
ärenden om fastighetsbildning,
fastighetsbestämning och fastighetsregistrering
inom kommunen. Till den statliga
lantmäterimyndigheten i länet skall dock
överlämnas
1. förrättningar som avses i 4 kap. 7 a § andra
stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),
2. förrättningar som avser flera
lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,
3. stora jord- och skogsbruksförrättningar som
inte omfattar ny bebyggelse,
4. andra särskilda förrättningar som av
kompetens- eller resursskäl inte bör handläggas
hos myndigheten.
Beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten
att överlämna en förrättning får inte överklagas.
Tillsyn
6 § Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid
de kommunala lantmäterimyndigheterna.
Myndighetens upphörande
7 § Om en kommun inte längre vill svara för verksamheten
vid en kommunal lantmäterimyndighet, skall
kommunen anmäla detta till Lantmäteriverket.
Kommunens tillstånd upphör att gälla vid det
årsskifte som infaller närmast efter det att ett
år förflutit sedan anmälan kom in till
Lantmäteriverket.
Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten
upphöra tidigare än vad som framgår av första
stycket.
8 § Om verksamheten vid lantmäterimyndigheten
inte uppfyller de förutsättningar som anges i 2 §
eller om myndigheten i något väsentligt hänseende
brister i sin myndighetsfunktion, får kommunens
tillstånd återkallas av regeringen efter anmälan
från Lantmäteriverket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då
lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet upphör att gälla.
2. Beslut om inrättande av kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet som meddelats enligt
lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet skall gälla till
utgången av år 1997, om inte annat förordnas. För
sådana myndigheter skall äldre bestämmelser
tillämpas.
3. En kommun som den 31 december 1995 inte har en
egen fastighetsbildningsmyndighet får inrätta en
kommunal lantmäterimyndighet tidigast den 1
januari 1999, om inte Lantmäteriverket medger
annat.
2. Förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om
fastighetsbildningslagen (1970:988)[1]
dels att i 2 kap. 2 §, 3 kap. 2 och 11 §§, 4 kap.
1, 7, 9, 10 a, 11, 13, 14, 17, 20, 21, 24-25 a,
29-32, 34-37, 39 och 41 §§, 5 kap. 12 a, 12 c,
15-17, 21, 22, 27, 30-31, 33, 33 a, 34 a och
36 §§, 7 kap. 11 och 12 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap.
1-7 §§, 10 kap. 2 och 9 §§, 12 kap. 8, 9 och
13 §§, 13 kap. 4 och 5 §§, 14 kap. 2-4, 6 och
8 §§, 15 kap. 2-6 §§ samt 16 kap. 1, 9, 11 och 12
samt i rubrikerna närmast före 4 kap. 1 § och 5
kap. 36 § ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i
olika böjningsformer skall bytas ut mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form,
dels att i 15 kap. 10 § och 16 kap. 11 § ordet
"fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels att 4 kap. 8 §, 15 kap. 11 §, 16 kap. 15 §
samt 19 kap. 3, 5 och 6 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall föras in tre nya
paragrafer, 4 kap. 7 a och 34 a §§ samt 16 kap.
12 a §, av följande lydelse.
-------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------
-------------------------------------------------
4
kap.
7 a
§
---------------------------------------------------
Om en kommun är sakägare
vid en förrättning som
handläggs av en kommunal
lantmäterimyndighet får
kommunen eller en annan
sakägare begära att
förrättningen i stället
skall handläggas av
lantmäterimyndigheten i
länet.
---------------------------------------------------
En sådan begäran skall
göras hos
förrättningslantmätaren
innan förrättningen
avslutats. Förrättningen
skall då avbrytas och
ärendet överlämnas till
lantmäterimyndigheten i
länet.
---------------------------------------------------
Bestämmelserna i denna
paragraf omfattar inte
förrättningar som
grundas på avtal om köp,
byte eller gåva enligt 4
kap. jordabalken.
---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1212.
Senaste lydelse av 4 kap. 9 § 1993:1340.
8
§
---------------------------------------------------
Ansökan om Ansökan om
fastighetsbildning görs fastighetsbildning görs
skriftligen hos skriftligen hos
fastighetsbild- lantmäterimyndigheten.
ningsmyndighet i länet Muntlig ansökan som görs
eller hos vid
överlantmätarmyndigheten. förrättningssammanträde
Muntlig ansökan som görs skall dock godtas, om
vid förrätt- den väckta frågan
ningssammanträde skall lämpligen kan prövas vid
dock godtas, om den samma förrättning.
väckta frågan lämpligen
kan prövas vid samma
förrättning.
---------------------------------------------------
Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar
genomförd samt uppge den eller de fastigheter för
vilka han för talan. I den mån det kan anses
skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller
sådana ändå är tillgängliga för honom, skall han
också ange de andra fastigheter som saken angår
ävensom namn och postadress beträffande
fastighetsägarna samt de innehavare av servitut,
nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som
kan beröras av åtgärden.
Ansökningshandling skall vara egenhändigt
undertecknad av sökanden eller hans ombud.
Till ansökningshandling skall sökanden i
huvudskrift eller styrkt avskrift foga de
skriftliga handlingar som han innehar och som är
av betydelse i saken.
34 a §
---------------------------------------------------
Lantmäterimyndigheten i
länet får uppdra åt en
annan statlig eller
kommunal myndighet med
kompetens inom
lantmäteriområdet att
utföra åtgärder enligt 4
kap. 25 § första
stycket, 27 och 28 §§.
---------------------------------------------------
15
kap.
11
§
---------------------------------------------------
Har samtliga sakägare Har samtliga sakägare
och andra, som har rätt och andra, som har rätt
att överklaga, genom att överklaga, genom
påskrift på påskrift på
förrättningsprotokollet förrättningsprotokollet
eller i skriftligt eller i skriftligt
meddelande som kommit meddelande som kommit
fastighetsbildnings- lantmäterimyndigheten
eller till handa godkänt
fastighetsregistermyndighetenförrättning,
till handa godkänt förrättningsbeslut eller
förrättning, för- gränsutmärkning, får vad
rättningsbeslut eller som godkänts inte
gränsutmärkning, får vad överklagas.
som godkänts inte
överklagas.
---------------------------------------------------
16
kap.
12 a §
---------------------------------------------------
Endast om det finns
synnerliga skäl får en
kommunal lantmäteri-
myndighets förrättning
undanröjas på grund av
att myndigheten handlagt
ärendet i stället för
att lämna över det till
den statliga lantmäteri-
myndigheten enligt 5 §
lagen (1995:000) om
kommunal lant-
mäterimyndighet.
---------------------------------------------------
15 §
---------------------------------------------------
Om en avslutad
förrättning har
överklagats, skall
fastighetsdomstolen
ofördröjligen och senast
inom fyra dagar
tillställa fastig-
hetsregistermyndigheten
en kopia av skrivelsen
med överklagandet.
---------------------------------------------------
Sedan domstolens utslag Sedan en
eller slutliga beslut i fastighetsdomstols
fastighetsbildningsmål utslag eller slutliga
vunnit laga kraft, skall beslut i fastig-
förrättningsakten och en hetsbildningsmål vunnit
kopia av utslaget eller laga kraft, skall
beslutet sändas till förrättningsakten och en
fastighetsregistermyndigheten.kopia av utslaget
eller
Om förrättningen skall beslutet sändas till
fortsättas, sänds lantmäterimyndigheten.
handlingarna i stället Om avgörandet överklagas
till fastig- i viss del och om det
hetsbildningsmyndigheten. med anledning av
Om avgörandet överklagas domstolens avgörande i
i viss del och om det övrigt kan uppkomma
med anledning av fråga om registrering,
domstolens avgörande i skall handlingarna
övrigt kan uppkomma sändas till lant-
fråga om registrering, mäterimyndigheten. Efter
skall handlingarna registrering skall
sändas till fas- myndigheten omedelbart
tighetsregistermyndigheten.sända tillbaka
Efter förrättningsakten till
registreringsfrågans domstolen.
handläggning skall
myndigheten omedelbart
återställa
förrättningsakten.
---------------------------------------------------
19 kap.
3 §
Uppgift om fastighetsbildning eller
fastighetsbestämning införs snarast möjligt sedan
förrättningen avslutats och denna eller, om den
har överklagats, domstolens avgörande vunnit laga
kraft.
---------------------------------------------------
Även om förrättningen Även om förrättningen
inte har avslutats skall inte har avslutats får
uppgift om uppgift om ett sådant
fastighetsbildnings- fastighetsbildnings-
eller eller fastighets-
fastighetsbestämningsbeslut,bestämningsbeslut som
som skulle ha skulle ha överklagats
överklagats särskilt, särskilt införas så
införas så snart snart beslutet vunnit
beslutet vunnit laga laga kraft.
kraft, om
fastighetsbildningsmyn-
digheten begär det.
---------------------------------------------------
Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad
förrättning eller överklagas fastighetsbildnings-
eller fastighetsbestämningsbeslut särskilt, får
uppgift med anledning av förrättningen eller
beslutet införas i fastighetsregistret i fråga om
sådan del som uppenbarligen inte berörs av
överklagandet. Motsvarande gäller när domstols
avgörande i ett fastighetsbildningsmål överklagas.
5
§
---------------------------------------------------
Lider någon förlust till Lider någon förlust till
följd av tekniskt fel i följd av tekniskt fel i
fastighetsregister som fastighetsregister som
föres med användande av föres med användande av
automatisk automatisk
databehandling eller i databehandling eller i
anordning som hos anordning som hos
inskrivningsmyndighet, inskrivningsmyndighet,
fastighetsbildningsmyndig-lantmäterimyndighet
het eller eller myndighet som
fastighetsregistermyndig- avses i 4 kap. 34 a § är
het är ansluten till ansluten till registret,
registret, har han rätt har han rätt till
till ersättning av ersättning av staten.
staten. Har den Har den skadelidande
skadelidande medverkat medverkat till förlusten
till förlusten genom att genom att utan skälig
utan skälig anledning anledning underlåta att
underlåta att vidtaga vidtaga åtgärd för
åtgärd för bevarande av bevarande av sin rätt
sin rätt eller har han eller har han på annat
på annat sätt medverkat sätt medverkat till
till förlusten genom förlusten genom eget
eget vållande, skall vållande, skall
ersättningen efter vad ersättningen efter vad
som finnes skäligt som finnes skäligt
nedsättas eller helt nedsättas eller helt
bortfalla. bortfalla.
---------------------------------------------------
Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av
tekniskt fel i fastighetsregister som avses i
första stycket får utan hinder av 4 § första
stycket första punkten ske även om det kan medföra
förfång för fastighetsägare eller
rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas, förutom fastighetsägare och
rättighetshavare, myndighet som avses i 18 kap.
5 § första stycket jordabalken.
Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse
enligt andra stycket förlust att tillskyndas ägare
eller rättighetshavare har han rätt till
ersättning av staten. Ersättning utgår dock icke,
om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller
andra omständigheter bort inse att fel förekommit.
I fråga om ersättning som avses i denna paragraf
äger 18 kap. 5 och 7 §§ jordabalken motsvarande
tillämpning.
6
§
---------------------------------------------------
Fastighetsregistreringen Lantmäterimyndigheten
ankommer på svarar för
fastighetsregistermyndighet.fastighetsregistret.
Om sådan myndighet finns
särskilda bestämmelser.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
3. Förslag till lag om ny beteckning på
Statens lantmäteriverk och Centralnämnden
för fastighetsdata
Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller
annan författning om Statens lantmäteriverk eller
Centralnämnden för fastighetsdata efter utgången
av år 1995 skall avse Lantmäteriverket.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
4. Förslag till lag om ny beteckning på
fastighetsbildnings-myndighet,
fastighetsregistermyndighet och överlant-
mätar-myndighet
Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller
annan författning om fastighetsbildningsmyndighet,
fastighetsregistermyndighet eller överlant-
mätarmyndighet efter utgången av år 1995 skall
avse lantmäterimyndighet.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 men
skall inte tillämpas i fråga om
fastighetsbildningsmyndigheter och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen (1971:133) om kommunal fastighets-
bildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
5. Förslag till lag om ändring i
jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken[2]
dels att i 7 kap. 29 § ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels att i 22 kap. 5 a § orden "Centralnämnden för
fastighetsdata" skall bytas ut mot
"Lantmäteriverket".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Den äldre lydelsen av 7 kap. 29 § gäller
fortfarande i fråga om
fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[2]: Balken omtryckt 1971:1209.
Senaste lydelse av
7 kap. 29 §1989:722
22 kap. 5 a §1994:449.
6. Förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 2 och 7 §§ samt
12 kap. 5 § utsökningsbalken[3] orden
"Centralnämnden för fastighetsdata" skall bytas ut
mot "Lantmäteriverket".
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse av
6 kap. 2 § 1994:444
6 kap. 7 § 1994:444
12 kap. 5 § 1994:444.
7. Förslag till lag om ändring i lagen
(1939:608) om enskilda vägar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:608)
om enskilda vägar[4]
dels att i 16 § ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels att i 52 § ordet
"fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels att 84 § skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
84
§[5]
---------------------------------------------------
Då det slutligen har Då det slutligen har
avgjorts att en avgjorts att en
vägförening skall bildas vägförening skall bildas
samt förrättningskartan samt förrättningskartan
har kompletterats i har kompletterats i
erforderlig mån, skall erforderlig mån, skall
kopior av kartan samt kopior av kartan samt
avskrifter av för- avskrifter av för-
rättningsutlåtandet och rättningsutlåtandet och
av de förteckningar som av de förteckningar som
nämns i 80 § jämte nämns i 80 § jämte
beslut, som kan ha beslut, som kan ha
meddelats över meddelats över
utlåtandet, av utlåtandet, av
länsstyrelsen överlämnas länsstyrelsen överlämnas
till vägföreningen, till vägföreningen och
ävensom till lantmäterimyndigheten
fastighetsbildningsmyndig-samt till en sådan nämnd
heten och som avses i 39 § första
fastighetsregistermyndig- stycket.
heten, om inte
länsstyrelsen är
fastighets-
registermyndighet, samt
till en sådan nämnd som
avses i 39 § första
stycket.
---------------------------------------------------
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-
registermyndighet.
**FOOTNOTES**
[4]: Senaste lydelse av
16 § 1971:1049
52 § 1990:1485.
[5]:
Senaste lydelse 1991:1674.
8. Förslag till lag om ändring i lagen
(1970:991) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:991)
om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i
samband med fastighetsbildning[6]
dels att i 2 § ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels att i 3 och 7 §§ ordet
"fastighetsregistermyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-
registermyndighet.
**FOOTNOTES**
[6]: Lagen omtryckt 1981:1220.
Senaste lydelse av 7 § 1988:192.
9. Förslag till lag om ändring i lagen
(1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1037)
om äganderättsutredning och legalisering[7]
dels att i 1 § orden "Statens lantmäteriverk"
skall bytas ut mot "Lantmäteriverket",
dels att i 1-9, 11, 12, 14, 15, 20, 21, 27 och
29 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "lantmä-
terimyndighet" i motsvarande form.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Vad som sägs om ordet
"fastighetsbildningsmyndighet" i olika
böjningsformer i äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om
fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[7]: Senaste lydelse av
1 § 1989:725
2 § 1989:725
5 § 1977:665
6 § 1977:665
9 § 1979:254.
10. Förslag till lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 10 §
expropriationslagen (1972:719) ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
11. Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1084) om avveckling av vissa
godmanskap för delägare i skifteslag
Härigenom föreskrivs att i 2-13 §§ lagen
(1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för
delägare i skifteslag[8] ordet
"fastighetsbildningsmyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande böjningsform.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[8]: Senaste lydelse av
5 § 1977:666
6 § 1977:666
8 § 1977:666
11 § 1977:666
12 § 1990:1102.
12. Förslag till lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973:1144)
Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen
(1973:1144)[9]
dels att i 5, 8, 13 a, 13 c, 19, 21, 22, 24, 25,
26, 28, 30 a, och 31 §§ ordet
"fastighetsbildningsmyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form,
dels att 32 § skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
32
§[10]
Sedan en förrättning enligt denna lag har
avslutats och vunnit laga kraft skall uppgift om
den snarast möjligt föras in i
fastighetsregistret. Har förrättningen
överklagats, skall uppgiften föras in i registret
snarast möjligt sedan domstolens avgörande vunnit
laga kraft.
---------------------------------------------------
Uppgift om Uppgift om
ledningsbeslut som har ledningsbeslut som har
kunnat överklagas kunnat överklagas
särskilt skall, om särskilt får föras in i
fastighetsbildningsmyn- registret även om för-
digheten begär det, rättningen inte har
föras in i registret avslutats. Uppgiften får
även om förrättningen dock inte föras in innan
inte har avslutats. beslutet har vunnit laga
Uppgiften får dock inte kraft.
föras in innan beslutet
har vunnit laga kraft.
---------------------------------------------------
När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad
förrättning har överklagats eller när ett
ledningsbeslut har överklagats särskilt, får trots
detta uppgift med anledning av förrättningen eller
beslutet föras in i registret i fråga om sådan del
som uppenbart inte berörs av överklagandet.
Detsamma gäller när ett domstolsavgörande i mål
enligt denna lag har överklagats.
Anteckning skall även göras när ett
förrättningsbeslut har upphört att gälla.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[9]: Senaste lydelse av
8 § 1987:127 21 § 1991:1700
13 a § 1992:1213 30 a § 1992:1213
13 c § 1992:1213 31 § 1992:1213.
[10]:
Senaste lydelse 1985:1043.
13. Förslag till lag om ändring i
anläggningslagen (1973:1149)
Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen
(1973:1149)[11]
dels att i 4, 9, 13 a, 13 c, 19, 21, 23, 24, 26,
27, 28, 30, 31, 32 a, 33, 34 och 43 §§ ordet
"fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjnings-
former skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i
motsvarande form,
dels att 34 § skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
34
§
Sedan en förrättning enligt denna lag har
avslutats och vunnit laga kraft skall uppgift om
den snarast möjligt föras in i
fastighetsregistret. Har förrättningen
överklagats, skall uppgiften föras in i registret
snarast möjligt sedan domstolens avgörande vunnit
laga kraft.
---------------------------------------------------
Uppgift om Uppgift om
anläggningsbeslut som anläggningsbeslut som
har kunnat överklagas har kunnat överklagas
särskilt skall, om särskilt får föras in i
fastighetsbildningsmyn- registret även om
digheten begär det, förrättningen inte har
föras in i registret avslutats. Uppgiften får
även om förrättningen dock inte föras in innan
inte har avslutats. beslutet har vunnit laga
Uppgiften får dock inte kraft.
föras in innan beslutet
har vunnit laga kraft.
---------------------------------------------------
När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad
förrättning har överklagats eller när ett
anläggningsbeslut har överklagats särskilt, får
trots detta uppgift med anledning av förrättningen
eller beslutet föras in i registret i fråga om
sådan del som uppenbart inte berörs av
överklagandet. Detsamma gäller när ett
domstolsavgörande i mål enligt denna lag har
överklagats.
Anteckning skall även göras när ett
förrättningsbeslut har upphört att gälla.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[11]: Lagen omtryckt 1992:1148.
14. Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter[12]
dels att i 7, 20, 61 och 64 §§ ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels att i 25, 29 och 67 §§ samt i rubriken
närmast före 67 § ordet
"fastighetsregistermyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-
registermyndighet.
**FOOTNOTES**
[12]: Lagen omtryckt 1987:128.
Senaste lydelse av
7 § 1989:72729 § 1990:1498
20 § 1989:72767 § 1995:32.
25 § 1990:1498
15. Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen
(1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter
Härigenom föreskrivs att i 9 och 13 §§ lagen
(1973:1151) om införande av anläggningslagen
(1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
16. Förslag till lag om ändring i
jordförvärvslagen (1979:230)
Härigenom föreskrivs att i 12 § jordförvärvslagen
(1979:230)[13] ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[13]: Lagen omtryckt 1991:670.
Senaste lydelse av 12 § 1992:1371.
17. Förslag till lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Härigenom föreskrivs att i 19 kap. 3 och 5 §§
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)[14] orden
"Statens lantmäteriverk" skall bytas ut mot
"Lantmäteriverket".
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[14]: Senaste lydelse av
19 kap. 3 § 1994:1909
19 kap. 5 § 1993:1193.
18. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 2 §
sekretesslagen (1980:100)[15] orden "Statens
lantmäteriverk" skall bytas ut mot
"Lantmäteriverket".
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[15]: Lagen omtryckt 1992:1474.
19. Förslag till lag om ändring i
vattenlagen (1983:291)
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 9 och 26 §§
vattenlagen (1983:291) ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om komunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
20. Förslag till lag om ändring i plan-
och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att i 15 kap. 3 § plan- och
bygglagen (1987:10)[16] ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[16]: Lagen omtryckt 1992:1769.
21. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan
Härigenom föreskrivs att i 2, 3, 10, 12, 13, 19,
20, 25, 32 och 33 §§ lagen (1987:11) om
exploateringssamverkan[17] ordet
"fastighetsbildningsmyndighet" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats
enligt lagen (1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[17]: Senaste lydelse av
10 § 1991:1705
33 § 1991:1705.
22. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:448) om pantbrevsregister
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448)
om pantbrevsregister
dels att i 1 § orden "Centralnämnden för
fastighetsdata (nämnden)" skall bytas ut mot
"Lantmäteriverket (verket)",
dels att i 19 § ordet
"fastighetsbildningsmyndigheter" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheter",
dels att i 5-12, 14, 15, 17, 18, 20 och 21 §§
ordet "nämnd" i olika böjningsformer skall bytas
ut mot "verk" i motsvarande form.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
23. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1187) om ändring i plan- och
bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1187)
om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)[18]
dels att i 5 kap. 20 § ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels att i 5 kap. 31 § och 6 kap. 13 § orden
"fastighetsregistermyndigheten och
fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels att det i övergångsbestämmelserna skall föras
in en ny punkt, 3, av följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
3. Vad som sägs om orden
"fas-
tighetsbildningsmyndig-
heten" och
"fastighetsregistermyndigheten"
i äldre bestämmelser
gäller fortfarande i
fråga om fastighetsbild-
ningsmyndigheter och
fastighets-
registermyndigheter som
inrättats enligt lagen
(1971:133) om kommunal
fastighetsbildningsmyndighet
och
fastighetsregistermyndighet.
---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[18]:
Lagen omtryckt 1992:1769.
24. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000)
om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000)[19] om
ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)[20]
dels att i 4 kap. 12 § ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels att det skall föras in en ny ikraftträdande- och
övergångsbestämmelse av följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i
den 1 januari 1996. kraft den 1 januari
1996. Vad som sägs om
ordet
"fastighetsbildningsmyndig-
heten" i äldre
bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om
fastighets-
bildningsmyndigheter som
inrättats enligt lagen
(1971:133) om kommunal
fastighetsbildnings-
myndighet och
fastighetsregistermyndighet.
---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[19]:Lydelse enligt prop. 1995/96:47.
[20]:
Lagen omtryckt 1992:1212.
25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387)
Härigenom föreskrivs[21] att 23 och 24 §§ miljöskyddslagen (1969:387)[22]
skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
23 §[23]
Koncessionsnämnden får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet som
omfattas av tillstånd enligt denna lag
1. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten
genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet,
---------------------------------------------------
2. när villkor som 2. när för verksamheten
gäller för verksamheten gällande villkor eller
åsidosatts i betydande med stöd av 5 a § första
mån eller stycket meddelade
föreskrifter har
åsidosatts i betydande
mån,
---------------------------------------------------
3. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av väsentlig
betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.
När förbud meddelas enligt första stycket, får tillståndet återkallas
helt eller delvis.
24 §[24]
Koncessionsnämnden får, efter vad som är skäligt, ändra eller upphäva
gällande villkor för en miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor
för den
1. när - från det att tillståndsbeslutet vann laga kraft - förflutit tio
år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer,
2. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten
genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet och ett
förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,
---------------------------------------------------
3. när villkor som 3. när för verksamheten
gäller för verksamheten gällande villkor eller
åsidosatts på ett sätt med stöd av 5 a § första
som varit av mer än stycket meddelade
ringa betydelse, föreskrif- ter har
åsidosatts på ett sätt
som varit av mer än
ringa betydelse,
---------------------------------------------------
4. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte förutsågs
när verksamheten tilläts och ett förbud framstår som en alltför
ingripande åtgärd,
5. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
6. om en från miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med
användning av någon ny process- eller reningsteknik,
7. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av
förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre
förutsättningar för att kontrollera verksamheten.
I fall som avses i första stycket 4 får Koncessionsnämnden också besluta
om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheten
för framtiden.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[21]: Jfr rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december
1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa
farliga ämnen (EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex
380L0068).
[22]:
Lagen omtryckt 1989:363.
[23]:
Senaste lydelse 1988:924.
[24]:
Senaste lydelse 1995:825.
Lagförslaget i proposition 1995/96:47
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen
(1970:988)[25] skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
4 kap.
12 §
---------------------------------------------------
Om förrättningen rör en Om förrättningen rör en
fastighet som ägs av ett fastighet som ägs av ett
upplöst bolag eller en upplöst bolag eller en
annan upplöst annan upplöst
sammanslutning, får sammanslutning, får
rätten förordna god man överförmyndaren för-
som avses i 11 kap. ordna god man som avses
föräldrabalken att i 11 kap. föräldrabalken
företräda att företräda
sammanslutningen vid sammanslutningen vid
förrättningen. förrättningen.
Om god man enligt Om god man enligt första
första stycket eller stycket eller annan god
annan god man enligt 11 man enligt 11 kap. 3 §
kap. 3 § föräldrabalken föräldrabalken behöver
behöver förordnas, skall förordnas, skall
fastighetsbild- fastighetsbild-
ningsmyndigheten anmäla ningsmyndigheten anmäla
detta hos rätten. detta hos
överförmyndaren.
---------------------------------------------------
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen
(1970:988)[26] skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
4 kap.
12 §
---------------------------------------------------
Om förrättningen rör en Om förrättningen rör en
fastighet som ägs av ett fastighet som ägs av ett
upplöst bolag eller en upplöst bolag eller en
annan upplöst annan upplöst
sammanslutning, får sammanslutning, får
rätten förordna god man överförmyndaren för-
som avses i 11 kap. ordna god man som avses
föräldrabalken att i 11 kap. föräldrabalken
företräda att företräda
sammanslutningen vid sammanslutningen vid
förrättningen. förrättningen.
Om god man enligt Om god man enligt första
första stycket eller stycket eller annan god
annan god man enligt 11 man enligt 11 kap. 3 §
kap. 3 § föräldrabalken föräldrabalken behöver
behöver förordnas, skall förordnas, skall
fastighetsbild- lantmäterimyndigheten
ningsmyndigheten anmäla anmäla detta hos
detta hos rätten. överförmyndaren.
---------------------------------------------------
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Vad som sägs om ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" i äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter
som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildnings-
myndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[26]: Lagen omtryckt 1992:1212
Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................1
Propositionerna..................................1
Motionerna.......................................3
Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten3
Den nuvarande organisationen...................3
Riksdagens beslut om omorganisation m.m........4
Organisationsfrågor............................5
Förslagen i proposition 1995/96:78...............5
Fastighetsbildning m.m.........................5
Fastighetsregistrering.........................7
Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen
för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
7
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter....8
Ändring i miljöskyddslagen.....................8
Förslagen i motionerna...........................8
Utskottet.......................................10
Fastighetsbildning m.m........................10
Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen
för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
13
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter...14
Ändring i miljöskyddslagen....................14
Hemställan....................................14
Reservation.....................................16
Ledningsformen för det nya Lantmäteriverket (mom. 4) (m, fp)16
Särskilda yttranden.............................17
1. Fastighetsbildningsverksamheten (c)........18
2. Fastighetsbildningsverksamheten (mp).......18
Bilaga 1: Lagförslagen i proposition 1995/96:78.20
1. Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet20
2. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988) 22
3. Förslag till lag om ny beteckning på Statens
lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata
27
4. Förslag till lag om ny beteckning på
fastighetsbildningsmyndig-
het,
fastighetsregistermyndighet och överlantmätarmyndighet
28
5. Förslag till lag om ändring i jordabalken..29
6. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken30
7. Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda
vägar 31
8. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i
kom- munal och ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning
32
9.
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering
33
10. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)34
11. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om
avveckling
av vissa godmanskap för delägare i
skifteslag
35
12. Förslag till lag om
ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)36
13. Förslag
till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)37
14.
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter
38
15. Förslag
till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande
av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt-
ning av samfälligheter
39
16.
Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)40
17. Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) 41
18. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)42
19. Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)43
20. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10)44
21. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:11) om
exploaterings- samverkan
45
22. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:448) om pantbrevs-
register
46
23. Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1187) om ändring i
plan- och bygglagen
(1987:10)
47
24. Förslag till lag om
ändring i lagen (1995:000) om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)
48
25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)49
Bilaga 2: Lagförslaget i proposition 1995/96:47.51
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
51
Bilaga 3: Utskottets
lagförslag.................52
Förslag till lag om ändring
i fastighetsbildningslagen (1970:988)
52