Bostadsutskottets betänkande
1995/96:BOU04

Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.


Innehåll

1995/96
BoU4

Sammanfattning

Regeringens  förslag   i  fråga  om  ansvaret  för
fastighetsbildningsverksamheten    tillstyrks   av
utskottet.  Förslaget innebär att ansvaret  liksom
hittills i princip  skall  åvila staten. En kommun
skall  dock  kunna  få tillstånd  att  inrätta  en
kommunal lantmäterimyndighet  om  vissa villkor är
uppfyllda. Motstående motionsyrkanden avstyrks.
Även  regeringsförslagen  i övrigt tillstyrks  av
utskottet.
Med anledning av vad som i  propositionen uttalas
om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket gör
utskottet    ett    tillkännagivande     om    att
ledningsformen styrelse bör väljas.
Till  betänkandet  har fogats en reservation  (m,
fp) och två särskilda yttranden (c) och (mp).

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1995/96:78 föreslagit
att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om kommunal
lantmäterimyndighet,
2. antar regeringens  förslag till lag om ändring
i fastighetsbildningslagen (1970:988),
3.  antar  regeringens förslag  till  lag  om  ny
beteckning   på    Statens    lantmäteriverk   och
Centralnämnden för fastighetsdata,
4.  antar  regeringens  förslag till  lag  om  ny
beteckning     på    fastighetsbildningsmyndighet,
fastighetsregistermyndighet                    och
överlantmätarmyndighet,
5.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i jordabalken,
6. antar  regeringens förslag till lag om ändring
i utsökningsbalken,
7. antar regeringens  förslag till lag om ändring
i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
8. antar regeringens förslag  till lag om ändring
i  lagen  (1970:991)  om  ändring i  kommunal  och
ecklesiastik     indelning    i    samband     med
fastighetsbildning,
9. antar regeringens  förslag till lag om ändring
i  lagen  (1971:1037) om äganderättsutredning  och
legalisering,
10. antar regeringens förslag till lag om ändring
i expropriationslagen (1972:719),
11. antar regeringens förslag till lag om ändring
i  lagen  (1973:1084)   om   avveckling  av  vissa
godmanskap för delägare i skifteslag,
12. antar regeringens förslag till lag om ändring
i ledningsrättslagen (1973:1144),
13. antar regeringens förslag till lag om ändring
i anläggningslagen (1973:1149),
14. antar regeringens förslag till lag om ändring
i    lagen    (1973:1150)   om   förvaltning    av
samfälligheter,
15. antar regeringens förslag till lag om ändring
i    lagen    (1973:1151)    om    införande    av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter,
16. antar regeringens förslag till lag om ändring
i jordförvärvslagen (1979:230),
17. antar regeringens förslag till lag om ändring
i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
18. antar regeringens förslag till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),
19. antar regeringens förslag till lag om ändring
i vattenlagen (1983:291),
20. antar regeringens förslag till lag om ändring
i plan- och bygglagen (1987:10),
21. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,
22. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,
23. antar regeringens förslag till lag om ändring
i  lagen  (1995:000)   om   ändring  i  plan-  och
bygglagen (1987:10),
24. antar regeringens förslag till lag om ändring
i     lagen     (1995:000)     om    ändring     i
fastighetsbildningslagen (1970:988),
25. antar regeringens förslag till lag om ändring
i miljöskyddslagen (1969:387),
26. bemyndigar regeringen att medge  att  Statens
lantmäteriverk   inom   ramen   för   tillgängliga
resurser  får  använda medel för samarbete  mellan
europeiska  kartmyndigheter  i  form  av  en  s.k.
ekonomisk intressegrupp  under fransk lagstiftning
(avsnitt 8).
Regeringen   har   dessutom   i   proposition   1995/96:47
föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag
till  lag  om  ändring i fastighetsbildningslagen.
Förslaget  har av  lagutskottet  överlämnats  till
bostadsutskottet  -  detta  för  att möjliggöra en
samordning   med   det  i  proposition  1995/96:78
framlagda förslaget  till  lag  om ändring i lagen
(1995:000)  om  ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988).
Lagförslagen har  som  bilagor fogats till detta
betänkande.

Motionerna

I  betänkandet  behandlas  de   med  anledning  av
propositionen väckta motionerna
1995/96:Bo3  av  Bengt  Harding Olson  (fp)  vari
yrkas
1. att riksdagen som sin  mening  ger  regeringen
till  känna  vad  i motionen anförts om en statlig
lantmäterimyndighet i varje län,
2. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till    känna    vad   i   motionen   anförts   om
verksamhetsunderlag          för          kommunal
lantmäterimyndighet,
3.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen  anförts  om  samlad
bedömning vid prövning  av frågan om inrättande av
kommunal lantmäterimyndighet.
1995/96:Bo4 av Ulf Björklund  och Rolf Åbjörnsson
(kds) vari yrkas
1.  att riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna  vad  i  motionen anförts om en statlig
lantmäterimyndighet i varje län,
2. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till    känna    vad   i   motionen   anförts   om
verksamhetsunderlag          för          kommunal
lantmäterimyndighet,
3.  att  riksdagen  som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en restriktiv
och samlad bedömning vid prövning om inrättande av
kommunal lantmäterimyndighet.
1995/96:Bo5 av andre  vice  talman  Görel Thurdin
m.fl.   (c)   vari   yrkas  att  riksdagen  avslår
proposition    1995/96:78    om    ansvaret    för
fastighetsbildnings-                           och
fastighetsregistreringsverksamheten, m.m.
Vissa uppgifter om lantmäteri-
och fastighetsdataverksamheten
Den nuvarande organisationen
Det   statliga   lantmäteriet   omfattar   Statens
lantmäteriverk, en överlantmätarmyndighet i  varje
län,  de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna
och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje
län.
Statens       lantmäteriverk      är      central
förvaltningsmyndighet      för      frågor      om
fastighetsbildning,          fastighetsbestämning,
fastighetsvärdering,          fastighetssamverkan,
fastighetsregistrering,   mätningsverksamhet   och
allmän  kartläggning. Statens  lantmäteriverk  har
också    samordnande     uppgifter     beträffande
ortnamnsfrågor,  geografiska  databaser  och  inom
totalförsvaret.
Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom
länet leda den verksamhet som skall skötas  av  de
statliga  fastighetsbildningsmyndigheterna,  utöva
tillsyn  över  mätningsverksamheten samt verka för
samordning    av   grundläggande    mätning    och
kartläggning.             Överlantmätarmyndigheten
tillhandahåller   också  lantmäteritjänster   inom
länsstyrelsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten     svarar     för
fastighetsbildningsförrättningar              m.m.
Lantmäteridistriktet                            är
fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde.
Landet  är  indelat  i  69 lantmäteridistrikt. För
särskilda    fastighetsbildningsuppgifter    finns
ytterligare  12  statliga  fastighetsbildningsmyn-
digheter,  s.k.   specialenheter,   vilka  arbetar
främst  med frågor med anknytning till  jord-  och
skogsbruk och infrastruktur.
Fastighetsregistermyndigheten         registrerar
förändringar i fastighetsförhållandena.  Det finns
en  statlig  fastighetsregistermyndighet  i  varje
län.
Utanför     den     nu     beskrivna     statliga
lantmäteriorganisationen, men underordnad denna  i
tillsynshänseende,      finns     41     kommunala
fastighetsbildningsmyndigheter  och  29  kommunala
fastighetsregistermyndigheter.
Genom den nu avslutade fastighetsdatareformen har
ett nytt ADB-baserat fastighetsdatasystem  införts
för  handläggning  av  fastighetsregistrering  och
inskrivning. Centralnämnden för fastighetsdata har
huvudansvaret       för      genomförandet      av
fastighetsdatareformen.  Reformarbetet  bedrivs  i
samverkan  med  främst  Domstolsverket och Statens
lantmäteriverk.  Därutöver   medverkar  bl.a.  ett
antal kommuner med registrering  av  adresser  och
planbeslut.   Centralnämnden   för  fastighetsdata
svarar       också       för       driften      av
fastighetsdatasystemet.   Under   innevarande   år
kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras med
identiteter  som  är  unika  för alla byggnader  i
landet av betydelse och en koordinatbestämning  av
dessa.   Systemet   får  därmed  successivt  också
karaktären av ett basregister  över  byggnader där
kommunerna  medverkar i uppbyggnaden och  à  jour-
hållningen.   Sedan    den   1   juli   1994   för
Centralnämnden     för     fastighetsdata      ett
pantbrevsregister   enligt   lagen  (1994:448)  om
pantbrevsregister.
Riksdagens beslut om omorganisation m.m.
Riksdagen  fattade  våren  1994 beslut  om  en  ny
organisation       för       lantmäteri-       och
fastighetsdataverksamheten       m.m.        (bet.
1993/94:BoU19).   Beslutet   innebär   i   korthet
följande.
En  ny  central  myndighet  - Lantmäteriverket  -
bildas  av  Centralnämnden för fastighetsdata  och
delar  av  nuvarande  Statens  lantmäteriverk.  På
lokal   nivå   förs    överlantmätar-,    statliga
fastighetsbildnings-        och        fastighets-
registermyndigheter       samman      till      en
lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen av
bl.a.            fastighetsbildning            och
fastighetsregistrering     inom    det    statliga
lantmäteriet kommer därmed att  samordnas inom den
nya myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser
och andra förhållanden i fastighetsregistret skall
i    princip   registreras   av   den   beslutande
myndigheten.
Den  nya  myndigheten  kommer  att  bedriva  både
myndighets-  och  uppdragsverksamhet.  Dessa olika
uppgifter skall dock hållas väl isär. Uppdrag  som
kan  skada  förtroendet  för  myndighetsutövningen
eller  som  av  andra skäl bör bolagiseras  skiljs
från det statliga  lantmäteriet.  Det gäller bl.a.
den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten.
Omorganisationen  var  ursprungligen   tänkt  att
genomföras fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt
har  dock  sedermera  flyttats  fram  till  den  1
januari 1996.
Genom   beslut  av  riksdagen  våren  1995  (bet.
1994/95:BoU17)  har  finansieringsprinciperna  för
lantmäteri-  och  fastighetsdataverksamheten lagts
fast. De innebär att användarna av fastighets- och
landskapsinformation  i  ökad  utsträckning  skall
bidra till finansieringen av kostnaderna för drift
och  utveckling  av  informationssystemen.  En  ny
lantmäteritaxa   skall  utformas  som  baseras  på
tidsersättning  med  möjlighet  för  sakägare  att
begära att fast avgift  tillämpas  i  det enskilda
ärendet.  Avgifterna vid uttag av digitalt  lagrad
landskapsinformation  sänks för att främja en ökad
användning av sådan information  medan  avgifterna
för       uttag      av      information      från
fastighetsdatasystemet   och  för  tryckta  kartor
höjs.
I  enlighet  med  riksdagens   beslut  har  den
fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det
statliga    lantmäteriet   ombildats   till    ett
fristående aktiebolag fr.o.m. den 1 juli 1995.
Organisationsfrågor
Inför den av  riksdagen beslutade omorganisationen
pågår nu arbetet  med  förberedelserna för den nya
lantmäteriorganisationen.
Den pågående Organisationsutredningen  fick våren
1995  tilläggsdirektiv som innebär att utredningen
skall fortsätta  arbetet  med att förbereda de nya
myndigheternas närmare organisation, bemanning och
arbetsformer - detta med beaktande  av regeringens
och riksdagens beslut i frågan. Utredningen  skall
före  årets  slut  vidta  nödvändiga  åtgärder för
överföring, anställning och avveckling av personal
samt   övriga   åtgärder   som   behövs   för  att
verksamheten  i  den  nya myndighetsorganisationen
skall kunna starta den 1 januari 1996.
Regeringen har aviserat  sin  avsikt  att  senare
under  hösten  besluta  om instruktion för det nya
Lantmäteriverket       och       de       statliga
lantmäterimyndigheterna    samt   om   de   övriga
föreskrifter    som    behövs    för    den    nya
organisationen.
Förslagen i proposition 1995/96:78
Fastighetsbildning m.m.
Vid  de  närmare  övervägandena  om  den  framtida
organisationen av fastighetsbildningen  bör enligt
regeringsförslaget         sambandet        mellan
fastighetsbildning  och  angränsande  statlig  och
kommunal   verksamhet  beaktas.   Dessutom   måste
sakägarnas    tillgång    till    lokal    service
uppmärksammas.  Den  organisation som skall skapas
bör  enligt  förslaget dessutom  vara  stabil  och
långsiktig,  men   samtidigt   vara  flexibel  och
tillåta förändringar i ansvarsfördelningen  i takt
med samhällsutvecklingen.
I propositionen anförs att det finns ett starkt
samband   och  behov  av  ökad  samordning  mellan
fastighetsbildningen  och  den kommunala plan- och
byggprocessen. Enligt förslaget motiverar detta en
fortsatt       kommunal       medverkan       inom
fastighetsbildningen.  En  kommun  bör  därför  ha
möjlighet   att   också  i  fortsättningen   under
särskilt   angivna   förutsättningar   svara   för
fastighetsbildningsverksamheten inom kommunen. Att
ett  ansvar  för verksamheten  läggs  på  kommunen
anges  dock inte  innebära  någon  begränsning  av
statens        övergripande       ansvar       för
fastighetsbildningsverksamheten.
Kommunens ansvar  omfattar inte något annat än att
bestrida kostnaderna för verksamheten och att göra
det   möjligt   för   myndigheten    att   bedriva
verksamheten   effektivt   och  i  organisatoriskt
lämplig   form.   Myndighetens  verksamhet   skall
sålunda  styras  endast  av  fastighetsbildningens
regelsy-stem och bedrivas på det sätt som enligt 1
kap.   9   §   regeringsformen    krävs    i    en
myndighetsfunktion,  dvs.  att beakta allas likhet
inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
För att tydliggöra de förutsättningar  som  skall
gälla  för  att  en  kommunal  lantmäterimyndighet
skall  få  inrättas  och  för  att  undanröja   de
oklarheter  som  funnits  bör  dessa frågor enligt
regeringens förslag regleras i en  ny  lag.  Genom
propositionen   föreläggs   riksdagen  därför  ett
förslag till lag om kommunal  lantmäterimyndighet.
Förslaget innebär i korthet följande:
En  kommun   skall efter särskild  ansökan  kunna
svara   för   fastighetsbildningsverksamheten    i
kommunen  under förutsättning att vissa villkor är
uppfyllda.  Det är regeringen som prövar frågan om
tillstånd. Ansökan  om  tillstånd skall inges till
Lantmäteriverket. Verket  bör  därefter  med  eget
yttrande    överlämna   kommunens   ansökan   till
regeringen som har att göra en samlad bedömning av
om tillstånd skall lämnas.
Tillstånd  skall   meddelas   om  vissa  särskilt
angivna  förutsättningar  bedöms kunna  uppfyllas.
Den kommunala lantmäterimyndigheten  skall ha hela
kommunen  som verksamhetsområde. Kommuner  får  ej
inrätta lantmäterimyndighet i samverkan.
Som förutsättning för tillstånd gäller vidare att
myndighetens arbetsuppgifter väsentligen begränsas
till förrättningsverksamhet  och myndighetsservice
i   anslutning   till   denna.   Dessutom    skall
verksamheten  ha  sådan  omfattning  att kravet på
kompetens  hos  personalen kan tillgodoses.  Någon
fast gräns i form av intäkter eller antal arbetade
timmar sätts dock  inte  upp.  Minst  två personer
inom  myndigheten  skall  ha  den  kompetens   och
erfarenhet som krävs för att utöva ett eget ansvar
för förrättningar. Myndighetens informationssystem
skall  ha sådan teknisk standard som säkrar utbyte
och  information   mellan  stat  och  kommun  inom
lantmäteriområdet.
Den  kommunala lantmäterimyndighetens  verksamhet
skall omfatta  handläggningen  av  alla ärenden om
fastighetsbildning utom sådana ärenden som
- på begäran av sakägare skall flyttas  över till
den statliga lantmäterimyndigheten i länet,
-      berör     flera     lantmäterimyndigheters
verksamhetsområde,
- avser  stora  jord- och skogsbruksförrättningar
som inte omfattar nybebyggelse,
-  avser  förrättningar   som  av  resurs-  eller
kompetensskäl  bör  handläggas   av  den  statliga
lantmäterimyndigheten.
Ett  beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten
att överlämna en förrättning till den statliga får
inte  överklagas.   En   sakägares   begäran   att
överlämna    förrättningen   till   den   statliga
lantmäterimyndigheten skall villfaras, om det inte
är  fråga  om förrättning  som  grundas  på  avtal
enligt jordabalken om köp, byte eller gåva av fast
egendom.
En  kommunal  lantmäterimyndighet  skall  normalt
påbörja  sin  verksamhet  vid  det  årsskifte  som
infaller  närmast  efter  det att ett år förflutit
sedan tillstånd meddelats.
Tillsynen        över        den        kommunala
lantmäteriverksamheten     skall     utövas     av
Lantmäteriverket.  Tillstånd  avseende en kommunal
lantmäterimyndighet kan återkallas  av  regeringen
efter    anmälan    från    Lantmäteriverket    om
förutsättningarna   för   tillstånd   inte  längre
föreligger     eller     om    det    brister    i
myndighetsfunktionen.  Tillståndet  upphör  om  en
kommun anmäler att den inte  längre vill fortsätta
med verksamheten.
De  nya reglerna föreslås träda  i  kraft  den  1
januari  1996.  Beslut  om  inrättande av kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet   som  fattats  enligt
äldre bestämmelser skall dock gälla  till utgången
av år 1997. En kommun som vid utgången  av år 1995
inte  har  egen  fastighetsbildningsmyndighet  får
inrätta en kommunal  lantmäterimyndighet  tidigast
fr.o.m. den 1 januari 1999.
Fastighetsregistrering
För riksdagens information redovisar regeringen  i
propositionen      vissa      frågor      avseende
fastighetsregistreringen.    Det   gäller   främst
principen om registrering vid  källan  som innebär
att  kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter
i framtiden  i  ökad  utsträckning  kan  komma att
utföra registreringar i fastighetsregistrets olika
delregister.  Av detta skäl skall en myndighet  få
det   övergripande    registeransvaret   för   ett
geografiskt område -  områdesansvar.
Lagändringar   med   anledning    av   den
beslutade     nya    organisationen    för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Som redovisats ovan har riksdagen fattat beslut om
att  ett nytt  verk  -  Lantmäteriverket  -  skall
inrättas  fr.o.m.  den  1  januari 1996. Samtidigt
kommer  de  nybildade  lokala  myndigheterna   att
benämnas   lantmäterimyndigheter.   Med  anledning
härav läggs det i propositionen fram  förslag till
ändringar  i  fastighetsbildningslagen och  i  ett
antal andra lagar.  Förslagen innebär att "Statens
lantmäteriverk"     och    "Centralnämnden     för
fastighetsdata" byts  mot  "Lantmäteriverket" samt
att    "fastighetsbildningsmyndighet",    "fastig-
hetsregistermyndighet"  och  "överlantmätarmyndig-
het" byts mot "lant-mäterimyndighet".
Vissa av förslagen innebär dessutom en anpassning
av   bestämmelserna   med   anledning    av    att
fastighetsregistreringen fr.o.m. årsskiftet kommer
att  integreras  i  fastighetsbildningen.  I några
fall   kräver   förändringarna   i  organisationen
dessutom särskilda övergångsbestämmelser.  Förslag
härom läggs också fram.
Samarbete mellan europeiska
kartmyndigheter
Statens  lantmäteriverk medverkar tillsammans  med
ett stort  antal  andra  europeiska kartverk i ett
projekt  benämnt  MEGRIN  (Multipurpose   European
Ground-related   Information  Network).  Projektet
syftar till att utveckla  metoder  och  teknik som
gör  de  nationella  kartverkens geografiska  data
mera tillgängliga för  användare  i Europa. Enligt
Statens lantmäteriverk har utvecklingen nu gått så
långt att det bedöms som nödvändigt  att  skapa en
fastare  och  mer  formell grund för den fortsatta
verksamheten.  Verket   har   därför   ansökt   om
regeringens  tillstånd att ingå avtal om samarbete
i   form  av  en  s.k.   ekonomisk   intressegrupp
(Groupment d´Intérêt Economique, GIE) under fransk
lagstiftning.   Samarbetet  kan  enligt  förslaget
innebära att verket  måste  använda  anslag  eller
intäkter för att täcka underskott i verksamheten.
Regeringen   anser   det   angeläget  att  verket
medverkar   i   det   aktuella   samarbetet.   Med
hänvisning  härtill  föreslås riksdagen  bemyndiga
regeringen  att medge att  Statens  lantmäteriverk
inom  ramen för  tillgängliga  resurser  skall  få
använda  medel  för  samarbete  mellan  europeiska
kartmyndigheter   i  form  av  en  s.k.  ekonomisk
intressegrupp under fransk lagstiftning.
Ändring i miljöskyddslagen
Förslaget till ändring  i miljöskyddslagen innebär
att lagens föreskrifter om  förbud mot miljöfarlig
verksamhet   kompletteras.  Ett   tillstånd   till
miljöfarlig verksamhet  skall  kunna återkallas om
verksamhetsutövaren  i betydande  mån  åsidosätter
sådana föreskrifter för verksamheten som meddelats
med stöd av lagens 5 a  § första stycket. I mindre
allvarliga  fall  får  dock  villkoren  i  stället
skärpas.   Enligt  5  a  §  första   stycket   får
regeringen   eller    den   myndighet   regeringen
bestämmer  meddela  de  föreskrifter   som  sådana
försiktighetsmått  som  inte  får  åsidosättas  på
grund av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Förslagen i motionerna
Regeringens  förslag  får enligt motion  Bo3  (fp)
inte  leda  till att så många   kommuner  inrättar
kommunala    lantmäterimyndigheter     att     det
undergräver    stabiliteten    i    den   statliga
organisationen.  Med regeringens förslag  kan  det
uppstå    situationer     där     den     statliga
länsorganisationen    får   ett   orimligt   litet
verksamhetsunderlag. Att det blir så lätt även för
små kommuner att inrätta egen myndighet kan enligt
motionen    dessutom    få    konsekvenser     för
rättssäkerheten.    Med    de    besparingar   och
rationaliseringar som väntar verksamheten  bör det
enligt  motionen  därför vara en utgångspunkt  att
det  i  varje län skall  finnas  underlag  för  en
statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1.
En annan viktig fråga anges vara att tillförsäkra
de    kommunala     lantmäterimyndigheterna    ett
tillräckligt verksamhetsunderlag.  Enligt motionen
är  detta  nödvändigt  för  att  upprätthålla  den
fastighetsrättsliga kompetensen och  därmed  också
fylla   kravet   på   rättssäkerhet.  Ett  rimligt
verksamhetsunderlag  uttryckt   i   basbelopp  bör
därför föras in i lagstiftningen. Enligt förslaget
bör detta minimibelopp motsvara omkring 2 miljoner
kronor i dagens penningvärde - yrkande 2.
Avslutningsvis förordas att regeringens  prövning
av    frågan    om    inrättande    av    kommunal
lantmäterimyndighet  skall  ske  genom  en  samlad
bedömning av om det finns tillräckligt starka skäl
för  inrättande.  Prövningen  bör  därför omfatta,
förutom   de  i  lagen  omnämnda  kraven,   sådana
förhållanden   som   kommunens   befolkning,  yta,
geografiska  läge, utbyggnadsplaner  m.m.  Det  är
enligt motionen  dessutom  nödvändigt  att  beakta
verksamhetsunderlaget     för     den     statliga
organisationen - yrkande 3.
Även  i motion Bo4 (kds) riktas invändningar  mot
att regeringsförslaget kan komma att leda till att
den statliga  länsorganisationen  får ett orimligt
litet verksamhetsunderlag. Med de besparingar  och
rationaliseringar  som väntar verksamheten bör det
enligt motionen därför  vara  en  utgångspunkt att
det  i  varje  län  skall finnas underlag  för  en
statlig lantmäterimyndighet  -  yrkande  1. Enligt
förslaget  innebär detta dessutom att de planerade
uppgifterna  med  tillsyn och samverkan kommer att
kunna bli utförda på ett tillfredsställande sätt.
Också  i denna motion  framhålls  vikten  av  att
tillförsäkra  de kommunala lantmäterimyndigheterna
ett   tillräcklig    verksamhetsunderlag.   Enligt
motionen är detta nödvändigt  för att upprätthålla
den  fastighetsrättsliga  kompetensen  och  därmed
också fylla kravet på rättssäkerhet.  Ett  rimligt
verksamhetsunderlag  uttryckt i basbelopp eller  i
antal  normalärenden  bör   därför   föras   in  i
lagstiftningen - yrkande 2.
Sammanfattningsvis    anförs    att   regeringens
prövning  av  frågan  om  inrättande  av  kommunal
lantmäterimyndighet skall ske genom en  restriktiv
och   samlad   bedömning   av  om  det  föreligger
tillräckligt starka skäl för  inrättande - yrkande
3.
I  motion  Bo5  (c) yrkas avslag  på  regeringens
förslag i sin helhet.  Som  uskottet har uppfattat
motionen torde dock avslagsyrkandet endast avse de
av  regeringen  framlagda förslagen  till  lag  om
kommunal  lantmäterimyndighet  samt  till  lag  om
ändring  i fastighetsbildningslagen.  I  fråga  om
ansvaret     för      fastighetsbildnings-     och
fastighetsregisterverksamheten   är   skälen   för
avslagsyrkandet sammanfattningsvis att regeringens
förslag
-  inte  står  i  överensstämmelse med riksdagens
principbeslut  1994  om  en  ny  organisation  för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten,
-  inte  leder till en  enhetligare  och  enklare
organisation,
-   inte  i  tillräcklig   utsträckning   beaktar
rättssäkerheten,
- inte  fullt  ut  beaktar det samhällsekonomiska
intresset      av     att     aktivt      utnyttja
förrättningsformen vid förändring av indelningen i
fastigheter,
-  motverkar  arbetet   med   att   utveckla  och
effektivisera processen vid fastighetsbildning,
-   saknar   underlag   för  bedömningen  av   de
regionalpolitiska   effekterna    för    små   och
mellanstora kommuner och fastighetsägare m.fl.,
-  snarare minskar än ökar utrymmet för samverkan
mellan stat och kommun vid fastighetsbildning samt
-   inte    innehåller    en   tillfredsställande
redovisning och behandling av  remissutfallet över
Huvudmannaskapsutredningens     betänkande     som
förslaget bygger på.
Enligt  motionen  finns det alternativa  lösningar
som   bättre   tillgodoser    rättssäkerhet    och
effektivitet   vid   fastighetsbildning   och  som
samtidigt är bra för kommunerna.

Utskottet

Fastighetsbildning m.m.
Regeringsförslaget   innebär   att   ansvaret  för
fastighetsbildningen i princip skall åvila staten.
En  kommun  skall  dock  kunna  få  tillstånd  att
inrätta  en  kommunal  lantmäterimyndighet   under
förutsättning  att  vissa  villkor  är  uppfyllda.
Förslaget i denna del avvisas i motion Bo5 (c). En
närmare  redogörelse  för  förslagen  har  lämnats
ovan.
Beträffande      frågan      om     avslag     på
regeringsförslaget  i  vad  avser   ansvaret   för
fastighetsbildningen    vill    utskottet   anföra
följande.
Riksdagens   beslut   våren   1994   om   en   ny
organisation       för       lantmäteri-       och
fastighetsdataverksamheten  innebar  att frågan om
huvudmannaskapet  för fastighetsbildningen  skulle
beredas   ytterligare.   I   de   riktlinjer   som
bostadsutskottet   och   riksdagen  drog  upp  för
beredningen betonades att  rättssäkerheten  skulle
utgöra  grunden  för  en  reformerad organisation.
Utskottets  ställningstagande  i  denna  del  står
naturligtvis  fast.  Rättssäkerheten måste sålunda
utgöra     den     grundpelare      på      vilken
fastighetsbildningen vilar.
Ett  genomförande  av  förslaget  i propositionen
innebär att staten även fortsättningsvis  ges  det
övergripande              ansvaret             för
fastighetsbildningsverksamheten.   I  de  fall  en
kommun  ges  tillstånd  att svara för verksamheten
innebär det inte någon begränsning av det statliga
ansvaret. Kommunens ansvar  omfattar  i detta fall
inte   annat  än  att  bestrida  kostnaderna   för
verksamheten   och   att   göra  det  möjligt  för
myndigheten  att  bedriva  den   effektivt  och  i
organisatoriskt   lämplig   form.  Den   kommunala
myndighetens  verksamhet  skall   sålunda   styras
endast  av  fastighetsbildningslagens  regelsystem
och  bedrivas  på det sätt som enligt 1 kap.  9  §
regeringsformen  krävs  i  en myndighetsfunktion -
dvs.  att  beakta allas likhet  inför  lagen  samt
iaktta saklighet  och  opartiskhet.  De  krav  som
ställs  på  de  kommunala  myndigheterna är därmed
desamma som de som ställs på de statliga.
För att ytterligare stärka  rättssäkerheten  för
den   enskilde   har   i  lagförslagen  tagits  in
bestämmelser som innebär  att ärenden där kommunen
är sakägare skall lämnas över  till  den  statliga
myndigheten  om  kommunen  eller en sakägare begär
det. Undantag härifrån föreslås endast beträffande
förrättningar som grundas på  avtal  om  köp, byte
eller  gåva enligt 4 kap. jordabalken. Sammantaget
innebär  de  nu  redovisade  förhållandena  enligt
utskottets  mening  att  regeringsförslaget  måste
anses  fylla de högt ställda krav på rättssäkerhet
i fastighetsbildningen  som varit en grundläggande
förutsättning för reformeringen  av  verksamheten.
Denna  förutsättning  utgjorde också en  väsentlig
omständighet för utskottets  och  riksdagens  ovan
refererade beslut våren 1994 (bet. 1993/94:BoU19).
En  viktig  del  i  den  fortsatta beredningen av
frågan        om       huvudmannaskapet        för
fastighetsbildningsverksamheten     var     enligt
riksdagens   beslut  dessutom  att  skapa  en  väl
fungerande och  över tiden stabil organisation för
fastighetsbildningen. För att redan från början ge
frågan om huvudmannaskapet  en  så bred förankring
som   möjligt   förordade   också  riksdagen   att
beredningen skulle ske i sådana former att den gav
utrymme  för insyn och inflytande  från  politiska
och      andra      berörda      intressen.      I
Huvudmannaskapsutredningen     har    också    som
sakkunniga  deltagit  riks-  och kommunalpolitiska
företrädare för olika partier  liksom  företrädare
för  kommunerna  och  det  statliga  lantmäteriet.
Utredningsarbetet har i mycket haft karaktären  av
förhandling  där  syftet  varit  att i sakfrågorna
finna gemensamma och i verksamheten väl förankrade
lösningar.  Samtliga  politiska  företrädare  står
också eniga bakom utredningens förslag  - dvs. det
förslag  som  huvudsakligen ligger till grund  för
den  nu  föreliggande   propositionen.  Den  breda
förankring som regeringens  förslag  mot  bakgrund
härav måste anses ha ger enligt utskottets  mening
förutsättningar för att verksamheten skall få  den
eftersträvade effektiviteten och stabiliteten.
Vad  utskottet  nu  anfört  står emot förslaget i
motion Bo5 (c) om att propositionen skulle lida av
sådana  brister att den bör avvisas.  De  farhågor
som   motionärerna   bl.a.   för   fram   om   att
rättssäkerheten   inte  tillräckligt  beaktats  är
enligt   utskottets   mening   inte   berättigade.
Utskottet  delar  inte  heller   bedömningen   att
utrymmet  för  samverkan  mellan  stat  och kommun
skulle  minska  om  regeringsförslaget  genomförs.
Motion  Bo5  (c)  såvitt  nu  är  i fråga avstyrks
sålunda.
Förslagen  i  motionerna Bo3 (fp) och  Bo4  (kds)
innebär       dels      att       en       statlig
fastighetsbildningsverksamhet   skall   tryggas  i
samtliga     län,     dels    att    ett    minsta
verksamhetsunderlag för  inrättandet  av  kommunal
lantmäterimyndighet  skall fastställas. De innebär
också  att  regeringen  i  sin  tillståndsprövning
skall  göra  en samlad bedömning  där  även  andra
faktorer och omständigheter  än  de  som  anges  i
propositionen  skall  ingå.  Det anges bl.a. gälla
påverkan på verksamhetsunderlaget för den statliga
organisationen. Även i motion  Bo5  (c), såvitt nu
är  i fråga, uttrycks bl.a. farhågor för  att  den
kommunala  lantmäteriverksamheten i vissa fall kan
komma  att  kraftigt  minska  underlaget  för  den
statliga verksamheten.
När det gäller prövningen av frågan om inrättande
av   kommunal   lantmäterimyndighet   m.m.    vill
utskottet anföra följande.
Den regionala och  lokala statliga organisationen
på  fastighetsområdet   är   i   dag  fördelad  på
överlantmätar-,      fastighetsbildnings-      och
fastighetsregistermyndigheter.  Förutom  att denna
uppdelning kan ge upphov till svårigheter för både
enskilda  och myndigheter har den mot bakgrund  av
bl.a. den datatekniska utvecklingen visat sig allt
mindre ändamålsenlig. Riksdagens beslut våren 1994
om   ny   organisation    för    lantmäteri-   och
fastighetsdataverksamheten innefattade  därför att
dessa  myndigheter  skulle  sammanföras  till  nya
lantmäterimyndigheter      med      länen      som
verksamhetsområde.   Riksdagens   beslut   innebär
sålunda  att  den  organisation som träder i kraft
fr.o.m. den 1 januari  1996  skall  ha  en statlig
lantmäterimyndighet  i  varje  län.  Detta framgår
också av den nu behandlade propositionen  (s. 39).
Vad  i  motionerna  i  denna  del  föreslagits får
således anses i sak tillgodosett.
En  förutsättning  för  att  en kommun  skall  få
tillstånd      att     inrätta     en     kommunal
lantmäterimyndighet  är  att verksamheten skall ha
sådan  omfattning att en nödvändig  kompetens  kan
upprätthållas.   Någon   gräns   för   den  minsta
omsättning  som  verksamheten måste omfatta  sätts
dock inte upp i regeringens  förslag.  Till  grund
för   detta   ligger  bl.a.  bedömningen  att  den
tekniska  utvecklingen   och   dess   effekter  på
kostnaderna  är  svår  att  förutse.  Däremot  bör
enligt    propositionen    den    omfattning    på
förrättningsverksamheten      och     myndighetens
verksamhet  i övrigt som Huvudmannaskapsutredingen
angivit kunna tjäna som vägledning med de tekniska
och organisatoriska förutsättningar som nu gäller.
Utredningens  förslag  i  denna  del  innebär  att
myndigheten  bör  ha en personalstyrka motsvarande
minst  fem  årsarbetskrafter  och  att  personalen
praktiskt  taget   uteslutande  skall  arbeta  med
lantmäteriförrättningar   och   myndighetsservice.
Regeringsförslaget  innebär  sålunda   att  det  i
praktiken  kommer  att  ställas betydande krav  på
verksamhetens omfattning.  Utskottet  vill för sin
del  understryka  betydelsen  av att stränga  krav
upprätthålls  vid  tillståndsprövningen.   Vad   i
motionerna i nu aktuell del föreslagits får därmed
anses tillgodosett.
Den  av  regeringen  föreslagna  utformningen  av
tillståndsgivningen   i  fråga  om  inrättande  av
kommunal lantmäterimyndighet innebär att tillstånd
skall   lämnas   om   vissa   i    lagen   angivna
förutsättningar  uppfylls. Fördelen med  en  sådan
ordning är att den  gör de krav som ställs tydliga
och  att det skönsmässiga  inslaget  i  prövningen
minimeras. Utskottet har inte heller uppfattat att
det i  de nu aktuella motionerna riktas kritik mot
prövningsordningen som sådan. Invändningarna torde
snarast  avse  att de kriterier som satts upp inte
fullt  ut  täcker  alla  de  aspekter  som  enligt
motionärernas   mening   bör   beaktas.   Det   är
naturligtvis  viktigt  att prövningen ges en sådan
bredd och inriktning att  den  ger betingelser för
en stabil och effektiv verksamhet  på både statlig
och  kommunal nivå. De förutsättningar  som  satts
upp för  att tillstånd till inrättande av kommunal
lantmäterimyndighet  skall  lämnas har också detta
syfte. Utskottet vill i sammanhanget  peka  på  de
krav på den kommunala verksamhetens omfattning som
ställs.  Det  bör också noteras att vissa typer av
större och/eller  mer  komplicerade  förrättningar
skall      handläggas      av     den     statliga
lantmäterimyndigheten. Någon  egentlig motsättning
mellan  förslaget i propositionen  och  motionerna
kan enligt  utskottets  mening  mot bakgrund härav
inte anses föreligga.
I den mån förslagen i motionerna  Bo3  (fp),  Bo4
(kds)  samt  Bo5  (c),  den  sistnämnda motionen i
motsvarande del, inte kan anses  tillgodosedda med
det nu anförda avstyrks de av utskottet.
Utskottets  ställningstagande  ovan  innebär  att
ansvaret  för fastighetsbildningsverksamheten  bör
utformas i  enlighet  med  regeringens förslag. De
till proposition 1995/96:78  fogade förslagen till
lag om kommunal lantmäterimyndighet  samt till lag
om  ändring i fastighetsbildningslagen  tillstyrks
av  utskottet.   Med  hänvisning  till  utskottets
ställningstagande  ovan  avstyrks motion Bo5 (c) i
motsvarande del.
Avslutningsvis vill utskottet  i  detta sammanhang
också beröra frågan om ledningsformen  för det nya
Lantmäteriverket.
I  propositionen redovisar regeringen bedömningen
att,    i    vart   fall   inledningsvis,   formen
enrådighetsverk  bör  väljas  som  ledningform för
Lantmäteriverket. Sedan myndigheten  verkat  någon
tid  kan frågan enligt regeringen behöva övervägas
på nytt.
De riktlinjer som riksdagen år 1994 lagt fast för
förvaltningsmyndigheternas  ledningsformer innebär
i  huvudsak att förvaltningsmyndigheter  i  första
hand  skall  ha ledningsformen enrådighetsverk där
myndighetschefen    ensam    har    ansvaret   för
verksamheten inför regeringen. I ett  förslag till
riksdagen  (prop.  1994/95:150 bilaga 7)  föreslås
dessa riktlinjer modifierade  så att avgörandet om
hur  en myndighet skall ledas inte  skall  träffas
med utgångspunkt  i  att ledningsformen skall vara
enrådighetsverk.    I    stället     bör    enligt
propositionen  regeringen  vid val av ledningsform
välja en form med den grad av  styrning  som  bäst
bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen.
Förslaget  innebär  dessutom  att tillämpningen av
ledningsformerna skall vara mera flexibel.
I sitt med anledning av förslaget nyligen avgivna
betänkande   anför  konstitutionsutskottet   (bet.
1995/96:KU1) att huvudregeln bör vara att statliga
myndigheter normalt  skall  ha en lekmannastyrelse
vid sidan av myndighetschefen. Ett absolut krav på
styrelse  bör enligt konstitutionsutskottet  bl.a.
gälla   för   myndigheter    som   arbetar   under
affärsliknande förhållanden och  har en verksamhet
som  innebär stort finansiellt ansvar  liksom  för
myndigheter  där  tidigare  undantag  gjorts  från
ordningen med enrådighetsverk.
De  båda verk som vid årsskiftet kommer att bilda
Lantmäteriverket  har  i dag lekmannastyrelse. Det
nya   verket   kommer  dessutom   att   ha   såväl
affärsliknande   som   ren   affärsverksamhet   av
betydande   omfattning.    Det   framstår   enligt
bostadsutskottets   mening   mot    bakgrund    av
konstitutionsutskottets  ställningstagande  därför
som   mindre   lämpligt   att   inrätta   det  nya
Lantmäteriverket  som  ett enrådighetsverk. Enligt
utskottets mening bör i stället ledningsformen med
en styrelse vid sidan av  myndighetschefen väljas.
Det bör i anslutning härtill  också erinras om att
bostadsutskottet i ett yttrande  i  ärendet (yttr.
1995/96:BoU1y) har givit uttryck för uppfattningen
att  det  är  av  stor  vikt att den medborgerliga
insynen    kan   garanteras   när    det    gäller
förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.
Vad utskottet  nu  med  anledning  av regeringens
förslag  anfört  om  ledningsformen  för  det  nya
Lantmäteriverket bör riksdagen som sin  mening  ge
regeringen till känna.
Lagändringar    med   anledning   av   den
beslutade    nya    organisationen     för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Som  framgår  av  framställningen  ovan  läggs   i
propositionen    fram    en   rad   förslag   till
lagändringar av i det närmaste  teknisk  natur som
är  föranledda  av  beslutet om en ny organisation
för   lantmäteri-  och  fastighetsdataverksamheten
fr.o.m.  den 1 januari 1996. Utskottet tillstyrker
de  med anledning  av  omorganisationen  framlagda
lagförslagen.  I fråga om förslaget till ändring i
fastighetsbildningslagen  bör dock detta samordnas
med det förslag till ändring i samma lag som lagts
fram  i  proposition  1995/96:47.   Riksdagen  bör
därför anta det som utskottets förslag  betecknade
och  i  bilaga  3  till  detta  betänkande intagna
förslaget     till     lag     om     ändring    i
fastighetsbildningslagen.
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget
att   Statens   lantmäteriverk  medverkar  i   det
samarbete mellan  europeiska  kartmyndigheter  som
etablerats.  Regeringen  bör därför bemyndigas att
medge  att  verket  inom  ramen  för  tillgängliga
resurser  får  använda medel  för  detta  ändamål.
Regeringens förslag tillstyrks.
Ändring i miljöskyddslagen
Utskottet tillstyrker  det av regeringen framlagda
förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.     beträffande     avslag     på
regeringsförslaget  i  vad  avser ansvaret för
fastighetsbildningen
att  riksdagen  avslår motion 1995/96:Bo5   i  motsvarande
del,
2. beträffande  prövningen av frågan
om inrättande av kommunal  lantmäterimyndighet
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Bo3, 1995/96:Bo4
och 1995/96:Bo5, den sistnämnda motionen  i
motsvarande del,
3. beträffande förslagen till lag om
kommunal lantmäterimyndighet  samt till lag om
ändring i fastighetsbildningslagen
att riksdagen med bifall till proposition  1995/96:78  och
med avslag på motion 1995/96:Bo5 i motsvarande
del  antar  de i propositionen intagna och som
bilaga   1  till   detta   betänkande   fogade
förslagen till
a. lag om kommunal lantmäterimyndighet,
b. lag om  ändring  i fastighetsbildningslagen
(1970:988),
4.  beträffande  ledningsformen  för
det nya Lantmäteriverket
att riksdagen  med  anledning  av  regeringens  förslag  i
proposition  1995/96:78  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res.  (m, fp)
5.  beträffande  de med anledning av
omorganisationen framlagda lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar
de i propositionen intagna  och  som  bilaga 1
till detta betänkande fogade förslagen till
a.   lag   om   ny   beteckning   på   Statens
lantmäteriverk    och    Centralnämnden    för
fastighetsdata,
b.     lag     om     ny     beteckning     på
fastighetsbildningsmyndighet,
fastighetsregistermyndighet                och
överlantmätarmyndighet,
c. lag om ändring i jordabalken,
d. lag om ändring i utsökningsbalken,
e.  lag  om  ändring  i  lagen  (1939:608)  om
enskilda vägar,
f.  lag  om  ändring  i  lagen  (1970:991)  om
ändring  i kommunal och ecklesiastik indelning
i samband med fastighetsbildning,
g.  lag om  ändring  i  lagen  (1971:1037)  om
äganderättsutredning och legalisering,
h.  lag   om   ändring  i  expropriationslagen
(1972:719),
i.  lag  om ändring  i  lagen  (1973:1084)  om
avveckling  av vissa godmanskap för delägare i
skifteslag,
j.   lag  om  ändring   i   ledningsrättslagen
(1973:1144),
k.   lag   om   ändring   i   anläggningslagen
(1973:1149),
l. lag  om  ändring  i  lagen  (1973:1150)  om
förvaltning av samfälligheter,
m.  lag  om  ändring  i  lagen  (1973:1151) om
införande av anläggningslagen (1973:1149)  och
lagen    (1973:1150)    om    förvaltning   av
samfälligheter,
n.   lag   om   ändring   i  jordförvärvslagen
(1979:230),
o.  lag  om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
p. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
q. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
r.  lag  om  ändring  i  plan-  och  bygglagen
(1987:10),
s.  lag  om   ändring  i  lagen  (1987:11)  om
exploateringssamverkan,
t.  lag  om  ändring  i  lagen  (1994:448)  om
pantbrevsregister,
u.  lag  om  ändring  i  lagen  (1995:000)  om
ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
6.     beträffande     ändring     i
fastighetsbildningslagen
att riksdagen  med  anledning  av  regeringens  förslag  i
propositionerna   1995/96:47   och  1995/96:78
antar   som   utskottets   förslag  betecknade
lydelse     till    lag    om    ändring     i
fastighetsbildningslagen    (1970:988)  enligt
bilaga 3 till detta betänkande,
7.   beträffande  samarbete   mellan
europeiska kartmyndigheter
att  riksdagen  med  bifall  till  proposition  1995/96:78
bemyndigar  regeringen  att  medge att Statens
lantmäteriverk  inom  ramen  för  tillgängliga
resurser  får  använda  medel  för   samarbete
mellan europeiska kartmyndigheter i form av en
s.k.   ekonomisk  intressegrupp  under  fransk
lagstiftning,
8.      beträffande       ändring      i
miljöskyddslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar
det i propositionen intagna och  som  bilaga 1
till  detta  betänkande fogade förslaget  till
lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).
Stockholm den 23 november 1995
På bostadsutskottets vägnar



Knut Billing


I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Rune  Evensson  (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Sten Andersson (m), Marianne  Carlström  (s),
Lars  Stjernkvist  (s),  Stig  Grauers (m), Erling
Bager  (fp), Lena Larsson (s), Owe  Hellberg  (v),
Lilian Virgin  (s),  Inga  Berggren (m), Per Lager
(mp), Ulf Björklund (kds), Carina  Moberg  (s) och
Eskil Erlandsson (c).

Reservation
Ledningsformen för det nya
Lantmäteriverket (mom. 4)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers
(m), Erling Bager (fp) och Inga Berggren (m) anser
dels  att den del av utskottets yttrande på s.  13
som börjar  med  "De  riktlinjer"  och  slutar med
"till känna" bort ha följande lydelse:
I   en  till  konstitutionsutskottets  betänkande
1995/96:KU1   fogad  reservation  (m,  fp)  riktas
kritik     mot     att      någon      form     av
intresserepresentation   i   styrelsen  för  vissa
myndigheter  nu  övervägs. Bostadsutskottet  delar
denna kritik. Även enligt bostadsutskottets mening
bör   sålunda   medborgarinflytande    över    och
medborgarkontroll   av   förvaltningen  utövas  av
folkvalda organ. Det är enligt  utskottets  mening
av  avgörande  betydelse  för  en effektiv och väl
fungerande  förvaltning  att  den  inte  styrs  av
organisationer och andra särintressen utan utifrån
allmänna  intressen.  När det slutliga  avgörandet
träffas   om   ledningsformen    för    det    nya
Lantmäteriverket bör detta vara utgångspunkten för
vilken ledningsform som skall väljas.
Vad  utskottet  nu  med  anledning av regeringens
förslag     anfört    om    ledningsformen     för
Lantmäteriverket  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan  under  4  bort  ha
följande lydelse:
4.  beträffande  ledningsformen  för det nya
Lantmäteriverket
att riksdagen med anledning av regeringens  förslag  som
sin  mening  ger  regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,

Särskilda yttranden
1. Fastighetsbildningsverksamheten
Eskil Erlandsson (c) anför:
Kravet          på         rättssäkerhet         i
fastighetsbildningsverksamheten   kan  enligt  min
mening inte tillräckligt betonas. Det  innebär att
rättssäkerheten   måste   genomsyra  alla  led   i
verksamheten.    Att    de   regler    som    styr
fastighetsbildningen skall  ha rättssäkerheten som
grund  är naturligtvis en självklarhet.  Detta  är
dock  inte   tillräckligt.   Den   organisatoriska
uppbyggnaden måste utformas med beaktande också av
parternas  krav  på  en  rättssäker  och   rättvis
behandling.   Oavsett   om  verksamheten  drivs  i
statlig eller kommunal regi  måste självfallet den
enskildes  rättssäkerhet  garanteras.  En  absolut
förutsättning för att den nu  förordade  ordningen
skall svara mot rättssäkerhetskraven är därför att
de    kommunala   fastighetsbildningsmyndigheterna
verkligen   ges   den   självständiga   roll   som
förutsatts. Särskilt viktigt är detta mot bakgrund
av  att kommunen också kan vara sakägare vid vissa
förrättningar. En ytterligare viktig förutsättning
är att  de enskilda myndigheterna får ett underlag
för verksamheten  så  att  kompetens  och  kunskap
tryggas.
Det  är i dag svårt att med någon rimlig grad  av
säkerhet  förutse  i  vilken  utsträckning landets
kommuner      kommer      att     inrätta     egna
lantmäterimyndigheter.    Antalet    kommer    att
bestämmas   dels   av   i   vilken    utsträckning
kommunerna, med de nya förutsättningar  som kommer
att gälla, vill inrätta myndigheter, dels i vilken
utsträckning de kommer att kunna fylla kraven  för
tillstånd.
Det  får  enligt  min  mening  förutsättas  att
utvecklingen   på   området   följs   med  största
uppmärksamhet. I den mån den nya ordningen  kommer
att  uppvisa  brister  som  i något avseende berör
rättssäkerheten är det Centerpartiets  avsikt  att
återkomma till riksdagen i frågan.
2. Fastighetsbildningsverksamheten
Per Lager (mp) anför:
All   offentlig   verksamhet   måste  naturligtvis
präglas   av   rättssäkerhet.  Det  gäller   också
fastighetsbildningsverksamheten   som   ofta   får
påtagliga  konsekvenser  för  den enskilde. Det är
därför  viktigt  att fastighetsbildningen  sker  i
sådana former att  den som berörs tillförsäkras en
opartisk  och  rättvis  behandling.  Det  kan  mot
bakgrund härav resas  vissa  invändningar  mot att
fastighetsbildningsverksamheten kan föras över  på
kommunerna.  I  många  fall är detta i och för sig
helt okomplicerat, men i  de  fall t.ex. en kommun
dessutom är sakägare finns det  en  uppenbar  risk
för  att  den  enskilde  inte fullt ut skall kunna
hävda sin rätt. I lagstiftningen har dock förts in
vissa   regler   som   syftar  till   att   trygga
rättssäkerheten för den  enskilde.  Detta  är både
bra och nödvändigt.
I  de  fall  en  kommun  är  sakägare  har övriga
sakägare  getts en ovillkorlig rätt att om  de  så
önskar  få  förrättningen   överlämnad   till  den
statliga myndigheten. Detta är naturligtvis  bra i
och för sig. Det kan dock inte uteslutas att också
denna ordning kan visa sig mindre lämplig. I många
fall  kan  den  enskilde  sakägaren  känna sig mer
eller  mindre  tvingad att avstå från denna  rätt.
Skälen härför kan t.ex. vara att man inte vill att
det skall framstå som om man misstror kommunen och
dess företrädare.  Särskilt  på  mindre  orter kan
detta  vara  ett  starkt  skäl. Ett sätt att komma
till rätta med detta och att  dessutom ytterligare
trygga rättssäkerheten kan därför  vara  att skapa
en   ordning   där   det  blir  obligatoriskt  för
kommunerna  att  överlämna  ett  ärende  till  den
statliga lantmäterimyndigheten  när kommunen själv
är sakägare. I den mån det visar  sig erforderligt
kommer  Miljöpartiet  därför  att  återkomma  till
riksdagen med förslag med denna inriktning.






Lagförslagen i proposition
1995/96:78

1. Förslag till lag om kommunal
lantmäterimyndighet
Härigenom föreskrivs följande.
Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet
1 §  Regeringen får meddela tillstånd  för  en  kommun att
inrätta  en  kommunal  lantmäterimyndighet och att
svara för verksamheten vid myndigheten.
2 §  För tillstånd krävs att kommunen visar att
1. myndigheten kommer att  få  hela  kommunen  som
sitt verksamhetsområde,
2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer
att   begränsas  till  förrättningsverksamhet  och
myndighetsservice    i    anslutning   till   för-
rättningsverksamheten,
3. myndigheten  kommer  att få  en  för  ändamålet
lämplig organisation och  en  verksamhet  som  kan
beräknas   få   tillräcklig   omfattning  för  att
nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas,
4. minst  två  tjänstemän inom myndigheten  kommer
att ha den kompetens  och erfarenhet som krävs för
att handlägga förrättningar,
5. myndighetens informationssystem  kommer  att få
en  sådan  teknisk   standard som säkerställer det
informationsutbyte  mellan  stat  och  kommun  som
behövs inom lantmäteriområdet.
3 §  En  kommun  som  vill   inrätta  en  kommunal
lantmäterimyndighet  skall  ge in  en  ansökan  om
tillstånd  till  Lantmäteriverket.  Ansökan  skall
vara skriftlig och  innehålla  den  utredning  som
behövs för ärendets prövning.
4 §  En  kommunal  lantmäterimyndighet skall börja
sin  verksamhet  vid det  årsskifte  som  infaller
närmast  efter det  att  ett  år  förflutit  sedan
tillståndet meddelades.
Om Lantmäteriverket  medger  det  får verksamheten
påbörjas  tidigare  än vad som framgår  av  första
stycket.
Myndighetens verksamhet
5 §  Den   kommunala   lantmäterimyndigheten    handlägger
ärenden           om           fastighetsbildning,
fastighetsbestämning   och  fastighetsregistrering
inom      kommunen.     Till     den      statliga
lantmäterimyndigheten    i    länet   skall   dock
överlämnas
1. förrättningar som avses i 4 kap.  7 a  § andra
stycket  fastighetsbildningslagen (1970:988),






2. förrättningar     som     avser     flera
lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,
3. stora  jord-  och skogsbruksförrättningar som
inte omfattar ny bebyggelse,
4. andra  särskilda   förrättningar   som   av
kompetens-  eller  resursskäl  inte bör handläggas
hos myndigheten.
Beslut  av  den kommunala lantmäterimyndigheten
att överlämna en förrättning får inte överklagas.
Tillsyn
6 §  Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid
de kommunala lantmäterimyndigheterna.
Myndighetens upphörande
7 §  Om en kommun  inte längre vill svara för verksamheten
vid   en   kommunal   lantmäterimyndighet,   skall
kommunen   anmäla  detta  till   Lantmäteriverket.
Kommunens  tillstånd  upphör  att  gälla  vid  det
årsskifte som  infaller  närmast efter det att ett
år   förflutit   sedan   anmälan   kom   in   till
Lantmäteriverket.
Om Lantmäteriverket medger  det  får  verksamheten
upphöra  tidigare  än  vad  som framgår av  första
stycket.
8  §  Om  verksamheten  vid  lantmäterimyndigheten
inte uppfyller de förutsättningar  som anges i 2 §
eller om myndigheten i något väsentligt  hänseende
brister  i  sin  myndighetsfunktion, får kommunens
tillstånd återkallas  av  regeringen efter anmälan
från Lantmäteriverket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då
lagen         (1971:133)        om        kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet upphör att gälla.
2. Beslut    om    inrättande    av   kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet  som  meddelats enligt
lagen         (1971:133)        om        kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet   skall   gälla   till
utgången  av år 1997, om inte annat förordnas. För
sådana  myndigheter   skall   äldre   bestämmelser
tillämpas.
3. En kommun som den 31 december 1995 inte har en
egen  fastighetsbildningsmyndighet får inrätta  en
kommunal   lantmäterimyndighet   tidigast   den  1
januari  1999,  om  inte  Lantmäteriverket  medger
annat.







2. Förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom      föreskrivs      i      fråga     om
fastighetsbildningslagen (1970:988)[1]
dels att i 2 kap. 2 §, 3 kap. 2 och 11 §§,  4 kap.
1,  7,  9,  10 a, 11, 13, 14, 17, 20, 21, 24-25 a,
29-32, 34-37,  39  och  41 §§,  5 kap. 12 a, 12 c,
15-17,  21,  22,  27,  30-31, 33, 33 a,  34 a  och
36 §§, 7 kap. 11 och 12 §§,  8  kap.  1 §,  9 kap.
1-7 §§,  10  kap.  2  och  9 §§,  12 kap. 8, 9 och
13 §§,  13  kap.  4 och 5 §§, 14 kap.  2-4,  6 och
8 §§, 15 kap. 2-6 §§  samt 16 kap. 1, 9, 11 och 12
samt i rubrikerna närmast  före  4  kap. 1 § och 5
kap.  36 § ordet "fastighetsbildningsmyndighet"  i
olika   böjningsformer    skall   bytas   ut   mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form,
dels att i 15 kap. 10 § och  16  kap.  11 §  ordet
"fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels  att  4  kap. 8 §, 15 kap. 11 §, 16 kap. 15 §
samt 19 kap. 3,  5  och  6 §§  skall  ha  följande
lydelse,
dels  att  det  i  lagen  skall  föras  in tre nya
paragrafer,  4  kap. 7 a och 34 a §§ samt 16  kap.
12 a §, av följande lydelse.
-------------------------------------------------
Nuvarande lydelse        Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------
-------------------------------------------------
4
kap.
7 a
§
---------------------------------------------------
Om en kommun är sakägare
vid  en  förrättning som
handläggs av en kommunal
lantmäterimyndighet  får
kommunen  eller en annan
sakägare   begära    att
förrättningen  i stället
skall   handläggas    av
lantmäterimyndigheten  i
länet.
---------------------------------------------------
En  sådan  begäran skall
göras                hos
förrättningslantmätaren
innan      förrättningen
avslutats. Förrättningen
skall  då  avbrytas  och
ärendet överlämnas  till
lantmäterimyndigheten  i
länet.
---------------------------------------------------
Bestämmelserna  i  denna
paragraf  omfattar  inte
förrättningar        som
grundas på avtal om köp,
byte eller gåva enligt 4
kap. jordabalken.
---------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[1]:     Lagen omtryckt 1992:1212.
Senaste lydelse av 4 kap. 9 §  1993:1340.






8
§
---------------------------------------------------
Ansökan               om  Ansökan               om
fastighetsbildning  görs  fastighetsbildning  görs
skriftligen          hos  skriftligen          hos
fastighetsbild-           lantmäterimyndigheten.
ningsmyndighet  i  länet  Muntlig ansökan som görs
eller                hos  vid
överlantmätarmyndigheten. förrättningssammanträde
Muntlig ansökan som görs  skall  dock  godtas,  om
vid             förrätt-  den     väckta    frågan
ningssammanträde   skall  lämpligen kan prövas vid
dock   godtas,   om  den  samma förrättning.
väckta  frågan lämpligen
kan  prövas   vid  samma
förrättning.
---------------------------------------------------
Sökanden  skall  ange  den  åtgärd  som han önskar
genomförd samt uppge den eller de fastigheter  för
vilka  han  för  talan.  I  den  mån det kan anses
skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller
sådana ändå är tillgängliga för honom,  skall  han
också  ange  de  andra fastigheter som saken angår
ävensom    namn    och   postadress    beträffande
fastighetsägarna samt  de  innehavare av servitut,
nyttjanderätt eller rätt till  elektrisk kraft som
kan beröras av åtgärden.
Ansökningshandling   skall  vara   egenhändigt
undertecknad av sökanden eller hans ombud.
Till  ansökningshandling   skall   sökanden   i
huvudskrift   eller   styrkt   avskrift   foga  de
skriftliga  handlingar som han innehar och som  är
av betydelse i saken.
34 a §
---------------------------------------------------
Lantmäterimyndigheten  i
länet  får  uppdra åt en
annan   statlig    eller
kommunal  myndighet  med
kompetens           inom
lantmäteriområdet    att
utföra åtgärder enligt 4
kap.     25 §     första
stycket, 27 och 28 §§.
---------------------------------------------------
15
kap.
11
§
---------------------------------------------------
Har   samtliga  sakägare  Har   samtliga  sakägare
och  andra, som har rätt  och  andra, som har rätt
att   överklaga,   genom  att   överklaga,   genom
påskrift              på  påskrift              på
förrättningsprotokollet   förrättningsprotokollet
eller    i    skriftligt  eller    i    skriftligt
meddelande   som  kommit  meddelande   som  kommit
fastighetsbildnings-      lantmäterimyndigheten
eller                     till    handa    godkänt
fastighetsregistermyndighetenförrättning,
till    handa    godkänt  förrättningsbeslut eller
förrättning,        för-  gränsutmärkning, får vad
rättningsbeslut    eller  som     godkänts    inte
gränsutmärkning, får vad  överklagas.
som     godkänts    inte
överklagas.
---------------------------------------------------






16
kap.
12 a §
---------------------------------------------------
Endast   om   det  finns
synnerliga skäl  får  en
kommunal     lantmäteri-
myndighets   förrättning
undanröjas på  grund  av
att myndigheten handlagt
ärendet  i  stället  för
att  lämna över det till
den statliga lantmäteri-
myndigheten  enligt  5 §
lagen    (1995:000)   om
kommunal           lant-
mäterimyndighet.
---------------------------------------------------

15 §
---------------------------------------------------
Om      en      avslutad
förrättning          har
överklagats,       skall
fastighetsdomstolen
ofördröjligen och senast
inom      fyra     dagar
tillställa       fastig-
hetsregistermyndigheten
en  kopia  av skrivelsen
med överklagandet.
---------------------------------------------------
Sedan domstolens  utslag  Sedan                 en
eller  slutliga beslut i  fastighetsdomstols
fastighetsbildningsmål    utslag   eller  slutliga
vunnit laga kraft, skall  beslut     i     fastig-
förrättningsakten och en  hetsbildningsmål  vunnit
kopia  av utslaget eller  laga     kraft,    skall
beslutet   sändas   till  förrättningsakten och en
fastighetsregistermyndigheten.kopia av utslaget
eller
Om  förrättningen  skall  beslutet   sändas   till
fortsättas,        sänds  lantmäterimyndigheten.
handlingarna  i  stället  Om avgörandet överklagas
till             fastig-  i  viss  del  och om det
hetsbildningsmyndigheten. med     anledning     av
Om avgörandet överklagas  domstolens  avgörande  i
i  viss  del  och om det  övrigt    kan   uppkomma
med     anledning     av  fråga  om  registrering,
domstolens  avgörande  i  skall       handlingarna
övrigt    kan   uppkomma  sändas     till    lant-
fråga  om  registrering,  mäterimyndigheten. Efter
skall       handlingarna  registrering       skall
sändas     till     fas-  myndigheten   omedelbart
tighetsregistermyndigheten.sända          tillbaka
Efter                     förrättningsakten   till
registreringsfrågans      domstolen.
handläggning       skall
myndigheten   omedelbart
återställa
förrättningsakten.
---------------------------------------------------







19 kap.
3 §
Uppgift    om    fastighetsbildning    eller
fastighetsbestämning  införs snarast möjligt sedan
förrättningen avslutats  och  denna  eller, om den
har överklagats, domstolens avgörande  vunnit laga
kraft.
---------------------------------------------------
Även   om  förrättningen  Även   om  förrättningen
inte har avslutats skall  inte  har  avslutats får
uppgift               om  uppgift  om  ett  sådant
fastighetsbildnings-      fastighetsbildnings-
eller                     eller        fastighets-
fastighetsbestämningsbeslut,bestämningsbeslut  som
som       skulle      ha  skulle   ha  överklagats
överklagats    särskilt,  särskilt    införas   så
införas     så     snart  snart   beslutet  vunnit
beslutet   vunnit   laga  laga kraft.
kraft,                om
fastighetsbildningsmyn-
digheten begär det.
---------------------------------------------------
Överklagas   beslut   eller  åtgärd  vid  avslutad
förrättning eller överklagas  fastighetsbildnings-
eller  fastighetsbestämningsbeslut  särskilt,  får
uppgift   med  anledning  av  förrättningen  eller
beslutet införas  i fastighetsregistret i fråga om
sådan  del  som  uppenbarligen   inte   berörs  av
överklagandet.  Motsvarande  gäller  när  domstols
avgörande i ett fastighetsbildningsmål överklagas.
5
§
---------------------------------------------------
Lider någon förlust till  Lider någon förlust till
följd  av tekniskt fel i  följd  av tekniskt fel i
fastighetsregister   som  fastighetsregister   som
föres  med användande av  föres  med användande av
automatisk                automatisk
databehandling  eller  i  databehandling  eller  i
anordning     som    hos  anordning     som    hos
inskrivningsmyndighet,    inskrivningsmyndighet,
fastighetsbildningsmyndig-lantmäterimyndighet
het                eller  eller    myndighet   som
fastighetsregistermyndig- avses i 4 kap. 34 a § är
het   är  ansluten  till  ansluten till registret,
registret,  har han rätt  har    han   rätt   till
till    ersättning    av  ersättning   av  staten.
staten.      Har     den  Har   den   skadelidande
skadelidande   medverkat  medverkat till förlusten
till förlusten genom att  genom  att  utan  skälig
utan   skälig  anledning  anledning  underlåta att
underlåta   att  vidtaga  vidtaga    åtgärd    för
åtgärd  för bevarande av  bevarande  av  sin  rätt
sin  rätt  eller har han  eller  har  han på annat
på  annat sätt medverkat  sätt    medverkat   till
till   förlusten   genom  förlusten   genom   eget
eget   vållande,   skall  vållande,          skall
ersättningen  efter  vad  ersättningen  efter  vad
som    finnes    skäligt  som    finnes    skäligt
nedsättas   eller   helt  nedsättas   eller   helt
bortfalla.                bortfalla.
---------------------------------------------------
Rättelse  av  uppenbar  oriktighet  till  följd av
tekniskt  fel  i  fastighetsregister  som avses  i
första  stycket  får  utan  hinder  av  4 § första
stycket första punkten ske även om det kan medföra
förfång       för       fastighetsägare      eller
rättighetshavare. Tillfälle  att  yttra  sig skall
lämnas,      förutom      fastighetsägare      och
rättighetshavare,  myndighet  som  avses i 18 kap.
5 § första stycket jordabalken.
Kommer till följd av beslut i ärende  om  rättelse
enligt andra stycket förlust att tillskyndas ägare
eller   rättighetshavare   har   han   rätt   till
ersättning  av staten. Ersättning utgår dock icke,
om han med hänsyn  till  felets beskaffenhet eller
andra omständigheter bort inse att fel förekommit.
I fråga om ersättning som  avses  i denna paragraf
äger  18  kap. 5 och 7 §§ jordabalken  motsvarande
tillämpning.







6
§
---------------------------------------------------
Fastighetsregistreringen  Lantmäterimyndigheten
ankommer              på  svarar               för
fastighetsregistermyndighet.fastighetsregistret.
Om sådan myndighet finns
särskilda bestämmelser.
---------------------------------------------------
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.







3. Förslag till lag om ny beteckning på
Statens lantmäteriverk och Centralnämnden
för fastighetsdata
Härigenom  föreskrivs att bestämmelser i lag eller
annan författning  om Statens lantmäteriverk eller
Centralnämnden för fastighetsdata  efter  utgången
av år 1995 skall avse Lantmäteriverket.

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.







4. Förslag till lag om ny beteckning på
fastighetsbildnings-myndighet,
fastighetsregistermyndighet och överlant-
mätar-myndighet
Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag  eller
annan författning om fastighetsbildningsmyndighet,
fastighetsregistermyndighet     eller    överlant-
mätarmyndighet  efter utgången av  år  1995  skall
avse lantmäterimyndighet.

____________
Denna lag träder  i  kraft  den 1 januari 1996 men
skall     inte     tillämpas     i    fråga     om
fastighetsbildningsmyndigheter                 och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen    (1971:133)    om   kommunal   fastighets-
bildningsmyndighet                             och
fastighetsregistermyndighet.







5. Förslag till lag om ändring i
jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken[2]
dels     att     i     7     kap.    29 §    ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels att i 22 kap. 5 a § orden "Centralnämnden för
fastighetsdata"     skall     bytas     ut     mot
"Lantmäteriverket".

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Den   äldre  lydelsen  av  7 kap.  29 §  gäller
fortfarande           i          fråga          om
fastighetsbildningsmyndigheter    som    inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[2]:     Balken omtryckt 1971:1209.
Senaste lydelse av
7 kap. 29 §1989:722
22 kap. 5 a §1994:449.






6. Förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken
Härigenom  föreskrivs att i 6 kap. 2 och 7 §§ samt
12    kap.    5 §     utsökningsbalken[3]    orden
"Centralnämnden för fastighetsdata" skall bytas ut
mot "Lantmäteriverket".

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**
[3]:     Senaste lydelse av
6 kap. 2 §        1994:444
6 kap. 7 §        1994:444
12 kap. 5 §       1994:444.






7. Förslag till lag om ändring i lagen
(1939:608) om enskilda vägar
Härigenom föreskrivs i  fråga  om lagen (1939:608)
om enskilda vägar[4]
dels         att        i        16 §        ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels         att        i        52 §        ordet
"fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels att 84 § skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
84
§[5]
---------------------------------------------------
Då   det  slutligen  har  Då   det  slutligen  har
avgjorts      att     en  avgjorts      att     en
vägförening skall bildas  vägförening skall bildas
samt  förrättningskartan  samt  förrättningskartan
har    kompletterats   i  har    kompletterats   i
erforderlig  mån,  skall  erforderlig  mån,  skall
kopior  av  kartan  samt  kopior  av  kartan  samt
avskrifter    av    för-  avskrifter    av    för-
rättningsutlåtandet  och  rättningsutlåtandet  och
av  de förteckningar som  av  de förteckningar som
nämns   i   80 §   jämte  nämns   i   80 §   jämte
beslut,   som   kan   ha  beslut,   som   kan   ha
meddelats           över  meddelats           över
utlåtandet,           av  utlåtandet,           av
länsstyrelsen överlämnas  länsstyrelsen överlämnas
till      vägföreningen,  till  vägföreningen  och
ävensom             till  lantmäterimyndigheten
fastighetsbildningsmyndig-samt till en sådan nämnd
heten                och  som  avses i 39 § första
fastighetsregistermyndig- stycket.
heten,      om      inte
länsstyrelsen         är
fastighets-
registermyndighet,  samt
till  en sådan nämnd som
avses  i   39 §   första
stycket.
---------------------------------------------------
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om       fastighetsbildningsmyndigheter        och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen         (1971:133)        om        kommunal
fastighetsbildningsmyndighet    och    fastighets-
registermyndighet.

**FOOTNOTES**
[4]:     Senaste lydelse av
16 §  1971:1049
52 §  1990:1485.
[5]:
Senaste lydelse 1991:1674.






8.  Förslag  till  lag om ändring i lagen
(1970:991)  om  ändring  i  kommunal  och
ecklesiastik  indelning   i  samband  med
fastighetsbildning
Härigenom föreskrivs i fråga  om  lagen (1970:991)
om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i
samband med fastighetsbildning[6]
dels         att         i        2 §        ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels     att     i     3     och     7 §§    ordet
"fastighetsregistermyndighet"        i       olika
böjningsformer      skall     bytas     ut     mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser  gäller  fortfarande i fråga
om       fastighetsbildningsmyndigheter        och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen         (1971:133)        om        kommunal
fastighetsbildningsmyndighet    och    fastighets-
registermyndighet.

**FOOTNOTES**
[6]:     Lagen omtryckt 1981:1220.
Senaste lydelse av 7 §  1988:192.






9. Förslag till lag om ändring i lagen
(1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering
Härigenom  föreskrivs i fråga om lagen (1971:1037)
om äganderättsutredning och legalisering[7]
dels  att  i 1 §  orden  "Statens  lantmäteriverk"
skall bytas ut mot  "Lantmäteriverket",
dels att i 1-9,  11,  12,  14,  15, 20, 21, 27 och
29 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika
böjningsformer   skall   bytas  ut  mot   "lantmä-
terimyndighet" i motsvarande form.

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Vad        som        sägs       om       ordet
"fastighetsbildningsmyndighet"       i       olika
böjningsformer   i   äldre   bestämmelser   gäller
fortfarande           i          fråga          om
fastighetsbildningsmyndigheter    som    inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[7]:     Senaste lydelse av
1 §  1989:725
2 §  1989:725
5 §  1977:665
6 §  1977:665
9 §  1979:254.






10. Förslag till lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719)
Härigenom   föreskrivs   att   i   5   kap.   10 §
expropriationslagen        (1972:719)        ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.







11. Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1084) om avveckling av vissa
godmanskap för delägare i skifteslag
Härigenom   föreskrivs   att   i   2-13 §§   lagen
(1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap  för
delägare        i        skifteslag[8]       ordet
"fastighetsbildningsmyndighet"       i       olika
böjningsformer      skall     bytas     ut     mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande böjningsform.

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser  gäller  fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[8]:     Senaste lydelse av
5 §       1977:666
6 §       1977:666
8 §       1977:666
11 §      1977:666
12 §      1990:1102.







12. Förslag till lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973:1144)
Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen
(1973:1144)[9]
dels  att  i 5, 8, 13 a, 13 c, 19, 21, 22, 24, 25,
26,     28,     30 a,     och     31 §§      ordet
"fastighetsbildningsmyndighet"       i       olika
böjningsformer      skall     bytas     ut     mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form,
dels att 32 § skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
32
§[10]
Sedan   en   förrättning   enligt  denna  lag  har
avslutats och vunnit laga kraft  skall  uppgift om
den     snarast     möjligt     föras     in     i
fastighetsregistret.       Har       förrättningen
överklagats, skall uppgiften föras in  i registret
snarast möjligt sedan domstolens avgörande  vunnit
laga kraft.
---------------------------------------------------
Uppgift               om  Uppgift               om
ledningsbeslut  som  har  ledningsbeslut  som  har
kunnat        överklagas  kunnat        överklagas
särskilt    skall,    om  särskilt  får föras in i
fastighetsbildningsmyn-   registret  även  om för-
digheten    begär   det,  rättningen    inte   har
föras   in  i  registret  avslutats. Uppgiften får
även   om  förrättningen  dock inte föras in innan
inte   har    avslutats.  beslutet har vunnit laga
Uppgiften får dock  inte  kraft.
föras  in innan beslutet
har vunnit laga kraft.
---------------------------------------------------
När ett beslut  eller  en  åtgärd  vid en avslutad
förrättning   har   överklagats   eller  när   ett
ledningsbeslut har överklagats särskilt, får trots
detta uppgift med anledning av förrättningen eller
beslutet föras in i registret i fråga om sådan del
som   uppenbart   inte  berörs  av  överklagandet.
Detsamma gäller när  ett  domstolsavgörande  i mål
enligt denna lag har överklagats.
Anteckning    skall    även    göras    när    ett
förrättningsbeslut har upphört att gälla.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[9]:     Senaste lydelse av
8 §    1987:127             21 §   1991:1700
13 a § 1992:1213     30 a § 1992:1213
13 c § 1992:1213     31 §   1992:1213.
[10]:
Senaste lydelse 1985:1043.






13. Förslag till lag om ändring i
anläggningslagen (1973:1149)
Härigenom  föreskrivs  i fråga om anläggningslagen
(1973:1149)[11]
dels att i 4, 9, 13 a, 13 c,  19,  21, 23, 24, 26,
27,  28,  30,  31,  32 a, 33, 34 och 43 §§   ordet
"fastighetsbildningsmyndighet"  i  olika böjnings-
former skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet"  i
motsvarande form,
dels att 34 § skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
34
§
Sedan   en   förrättning   enligt  denna  lag  har
avslutats och vunnit laga kraft  skall  uppgift om
den     snarast     möjligt     föras     in     i
fastighetsregistret.       Har       förrättningen
överklagats, skall uppgiften föras in  i registret
snarast möjligt sedan domstolens avgörande  vunnit
laga kraft.
---------------------------------------------------
Uppgift               om  Uppgift               om
anläggningsbeslut    som  anläggningsbeslut    som
har   kunnat  överklagas  har   kunnat  överklagas
särskilt    skall,    om  särskilt  får föras in i
fastighetsbildningsmyn-   registret     även    om
digheten    begär   det,  förrättningen  inte  har
föras   in  i  registret  avslutats. Uppgiften får
även   om  förrättningen  dock inte föras in innan
inte   har    avslutats.  beslutet har vunnit laga
Uppgiften får dock  inte  kraft.
föras  in innan beslutet
har vunnit laga kraft.
---------------------------------------------------
När ett beslut  eller  en  åtgärd  vid en avslutad
förrättning   har   överklagats   eller  när   ett
anläggningsbeslut  har  överklagats särskilt,  får
trots detta uppgift med anledning av förrättningen
eller beslutet föras in i  registret  i  fråga  om
sådan   del   som   uppenbart   inte   berörs   av
överklagandet.    Detsamma    gäller    när    ett
domstolsavgörande  i  mål  enligt  denna  lag  har
överklagats.
Anteckning    skall    även    göras    när    ett
förrättningsbeslut har upphört att gälla.

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[11]:     Lagen omtryckt 1992:1148.






14. Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter
Härigenom  föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter[12]
dels   att  i  7,   20,   61   och   64 §§   ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels  att  i  25,  29  och  67 §§  samt i rubriken
närmast          före          67 §          ordet
"fastighetsregistermyndighet"        i       olika
böjningsformer      skall     bytas     ut     mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser  gäller  fortfarande i fråga
om       fastighetsbildningsmyndigheter        och
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt
lagen         (1971:133)        om        kommunal
fastighetsbildningsmyndighet    och    fastighets-
registermyndighet.

**FOOTNOTES**
[12]:     Lagen omtryckt 1987:128.
Senaste lydelse av
7 §    1989:72729 §  1990:1498
20 §  1989:72767 §  1995:32.
25 §  1990:1498







15. Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen
(1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter
Härigenom  föreskrivs  att  i  9  och  13 §§ lagen
(1973:1151)   om   införande  av  anläggningslagen
(1973:1149) och lagen  (1973:1150)  om förvaltning
av               samfälligheter              ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten".

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.







16. Förslag till lag om ändring i
jordförvärvslagen (1979:230)
Härigenom  föreskrivs att i 12 § jordförvärvslagen
(1979:230)[13]                               ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten".

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[13]:     Lagen omtryckt 1991:670.
Senaste lydelse av 12 § 1992:1371.






17. Förslag till lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Härigenom  föreskrivs  att  i  19  kap. 3 och 5 §§
fastighetstaxeringslagen   (1979:1152)[14]   orden
"Statens  lantmäteriverk"  skall   bytas   ut  mot
"Lantmäteriverket".

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**
[14]:     Senaste lydelse av
19 kap. 3 §  1994:1909
19 kap. 5 §  1993:1193.






18. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
Härigenom    föreskrivs   att   i   2   kap.   2 §
sekretesslagen   (1980:100)[15]   orden   "Statens
lantmäteriverk"     skall     bytas     ut     mot
"Lantmäteriverket".
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**
[15]:     Lagen omtryckt 1992:1474.






19. Förslag till lag om ändring i
vattenlagen (1983:291)
Härigenom  föreskrivs  att  i  12 kap. 9 och 26 §§
vattenlagen            (1983:291)            ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten".

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om     komunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.







20. Förslag till lag om ändring i plan-
och bygglagen (1987:10)
Härigenom  föreskrivs  att i 15 kap. 3 § plan- och
bygglagen           (1987:10)[16]            ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten".

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre  bestämmelser  gäller fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[16]:     Lagen omtryckt 1992:1769.






21. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan
Härigenom  föreskrivs  att i 2, 3, 10, 12, 13, 19,
20,   25,   32  och  33 §§  lagen   (1987:11)   om
exploateringssamverkan[17]                   ordet
"fastighetsbildningsmyndighet"       i       olika
böjningsformer      skall     bytas     ut     mot
"lantmäterimyndighet" i motsvarande form.

______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser  gäller  fortfarande i fråga
om  fastighetsbildningsmyndigheter  som  inrättats
enligt     lagen     (1971:133)     om    kommunal
fastighetsbildningsmyndighet                   och
fastighetsregistermyndighet.

**FOOTNOTES**
[17]:     Senaste lydelse av
10 §  1991:1705
33 §  1991:1705.






22. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:448) om pantbrevsregister
Härigenom  föreskrivs  i fråga om lagen (1994:448)
om pantbrevsregister
dels   att   i   1 §  orden  "Centralnämnden   för
fastighetsdata  (nämnden)"   skall  bytas  ut  mot
"Lantmäteriverket (verket)",
dels         att        i        19 §        ordet
"fastighetsbildningsmyndigheter"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheter",
dels  att  i  5-12,  14,  15, 17, 18, 20 och 21 §§
ordet "nämnd" i olika böjningsformer  skall  bytas
ut mot "verk" i motsvarande form.

______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.







23. Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1187) om ändring i plan- och
bygglagen (1987:10)
Härigenom  föreskrivs i fråga om lagen (1995:1187)
om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)[18]
dels     att    i    5     kap.     20 §     ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"  skall  bytas  ut
mot "lantmäterimyndigheten",
dels  att  i  5  kap.  31  § och 6 kap. 13 § orden
"fastighetsregistermyndigheten                 och
fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot
"lantmäterimyndigheten",
dels att det i övergångsbestämmelserna skall föras
in en ny punkt, 3, av följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
3. Vad som sägs om orden
"fas-
tighetsbildningsmyndig-
heten"               och
"fastighetsregistermyndigheten"
i   äldre   bestämmelser
gäller   fortfarande   i
fråga om fastighetsbild-
ningsmyndigheter     och
fastighets-
registermyndigheter  som
inrättats  enligt  lagen
(1971:133)  om  kommunal
fastighetsbildningsmyndighet
och
fastighetsregistermyndighet.
---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[18]:
Lagen omtryckt 1992:1769.






24. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000)
om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom  föreskrivs  i  fråga  om  lagen (1995:000)[19] om
ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)[20]
dels       att       i      4      kap.      12 §      ordet
"fastighetsbildningsmyndigheten"    skall   bytas   ut   mot
"lantmäterimyndigheten",
dels  att  det  skall  föras  in  en ny ikraftträdande-  och
övergångsbestämmelse av följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft   Denna   lag   träder  i
den 1 januari 1996.       kraft   den   1  januari
1996.  Vad  som sägs  om
ordet
"fastighetsbildningsmyndig-
heten"      i      äldre
bestämmelser      gäller
fortfarande  i fråga  om
fastighets-
bildningsmyndigheter som
inrättats  enligt  lagen
(1971:133)  om  kommunal
fastighetsbildnings-
myndighet            och
fastighetsregistermyndighet.
---------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[19]:Lydelse enligt prop. 1995/96:47.
[20]:
Lagen omtryckt 1992:1212.






25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387)
Härigenom föreskrivs[21] att 23 och 24 §§ miljöskyddslagen (1969:387)[22]
skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
23 §[23]
Koncessionsnämnden  får  förbjuda  fortsatt  miljöfarlig  verksamhet  som
omfattas av tillstånd enligt denna lag
1. om  den  som  har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten
genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet,
---------------------------------------------------
2. när    villkor    som  2. när  för verksamheten
gäller  för verksamheten  gällande  villkor  eller
åsidosatts  i  betydande  med stöd av 5 a § första
mån eller                 stycket        meddelade
föreskrifter         har
åsidosatts  i  betydande
mån,
---------------------------------------------------
3. om  det genom verksamheten  uppkommit  någon  olägenhet  av  väsentlig
betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.
När förbud  meddelas  enligt  första  stycket, får tillståndet återkallas
helt eller delvis.
24 §[24]
Koncessionsnämnden får, efter vad som är  skäligt,  ändra  eller  upphäva
gällande  villkor för en miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor
för den
1. när - från  det att tillståndsbeslutet vann laga kraft - förflutit tio
år eller den kortare  tid  som,  på  grund  av vad som följer av Sveriges
medlemskap  i  Europeiska  unionen, föreskrivs av  regeringen  eller  den
myndighet som regeringen bestämmer,
2. om den som har sökt tillståndet  har  vilselett  tillståndsmyndigheten
genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet  och  ett
förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,
---------------------------------------------------
3.   när   villkor   som  3.  när för verksamheten
gäller  för verksamheten  gällande  villkor  eller
åsidosatts  på  ett sätt  med stöd av 5 a § första
som  varit  av  mer   än  stycket        meddelade
ringa betydelse,          föreskrif-    ter    har
åsidosatts  på  ett sätt
som  varit  av  mer   än
ringa betydelse,
---------------------------------------------------
4. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte förutsågs
när  verksamheten  tilläts  och   ett  förbud  framstår  som  en  alltför
ingripande åtgärd,
5. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
6. om  en  från  miljösynpunkt  väsentlig   förbättring  kan  uppnås  med
användning av någon ny process- eller reningsteknik,
7. om användandet av någon ny teknik för mätning  eller  uppskattning  av
förorening   eller   annan  störning  skulle  medföra  väsentligt  bättre
förutsättningar för att kontrollera verksamheten.
I fall som avses i första  stycket 4 får Koncessionsnämnden också besluta
om andra åtgärder som behövs  för  att förebygga eller minska olägenheten
för framtiden.
______________
Denna lag träder i kraft den  1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[21]:    Jfr rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december
1979 om skydd för grundvatten mot förorening  genom vissa
farliga  ämnen  (EGT  nr  L  20,  26.1.1980, s. 43, Celex
380L0068).
[22]:
Lagen omtryckt 1989:363.
[23]:
Senaste lydelse 1988:924.
[24]:
Senaste lydelse 1995:825.






Lagförslaget i proposition 1995/96:47
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988)
Härigenom   föreskrivs   att   4   kap.   12 §   fastighetsbildningslagen
(1970:988)[25] skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
4 kap.
12 §
---------------------------------------------------
Om  förrättningen rör en  Om  förrättningen rör en
fastighet som ägs av ett  fastighet som ägs av ett
upplöst  bolag  eller en  upplöst  bolag  eller en
annan            upplöst  annan            upplöst
sammanslutning,      får  sammanslutning,      får
rätten  förordna god man  överförmyndaren     för-
som   avses  i  11  kap.  ordna  god man som avses
föräldrabalken       att  i 11 kap. föräldrabalken
företräda                 att            företräda
sammanslutningen     vid  sammanslutningen     vid
förrättningen.            förrättningen.
Om    god   man   enligt  Om god man enligt första
första   stycket   eller  stycket  eller annan god
annan  god man enligt 11  man  enligt  11 kap. 3 §
kap.  3 § föräldrabalken  föräldrabalken   behöver
behöver förordnas, skall  förordnas,         skall
fastighetsbild-           fastighetsbild-
ningsmyndigheten  anmäla  ningsmyndigheten  anmäla
detta hos rätten.         detta                hos
överförmyndaren.
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

**FOOTNOTES**
[25]: Lagen omtryckt 1992:1212.






Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988)
Härigenom  föreskrivs  att  4   kap.   12 §   fastighetsbildningslagen
(1970:988)[26] skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
Nuvarande lydelse         Utskottets förslag
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
4 kap.
12 §
---------------------------------------------------
Om  förrättningen rör en  Om  förrättningen rör en
fastighet som ägs av ett  fastighet som ägs av ett
upplöst  bolag  eller en  upplöst  bolag  eller en
annan            upplöst  annan            upplöst
sammanslutning,      får  sammanslutning,      får
rätten  förordna god man  överförmyndaren     för-
som   avses  i  11  kap.  ordna  god man som avses
föräldrabalken       att  i 11 kap. föräldrabalken
företräda                 att            företräda
sammanslutningen     vid  sammanslutningen     vid
förrättningen.            förrättningen.
Om    god   man   enligt  Om god man enligt första
första   stycket   eller  stycket  eller annan god
annan  god man enligt 11  man  enligt  11 kap. 3 §
kap.  3 § föräldrabalken  föräldrabalken   behöver
behöver förordnas, skall  förordnas,         skall
fastighetsbild-           lantmäterimyndigheten
ningsmyndigheten  anmäla  anmäla     detta     hos
detta hos rätten.         överförmyndaren.
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2.  Vad  som  sägs  om  ordet  "fastighetsbildningsmyndigheten"  i äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter
som  inrättats  enligt  lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildnings-
myndighet och fastighetsregistermyndighet.




**FOOTNOTES**
[26]: Lagen omtryckt 1992:1212






Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................1
Propositionerna..................................1
Motionerna.......................................3
Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten3
Den nuvarande organisationen...................3
Riksdagens beslut om omorganisation m.m........4
Organisationsfrågor............................5
Förslagen i proposition 1995/96:78...............5
Fastighetsbildning m.m.........................5
Fastighetsregistrering.........................7
Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen
för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
7
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter....8
Ändring i miljöskyddslagen.....................8
Förslagen i motionerna...........................8
Utskottet.......................................10
Fastighetsbildning m.m........................10
Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen
för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
13
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter...14
Ändring i miljöskyddslagen....................14
Hemställan....................................14
Reservation.....................................16
Ledningsformen för det nya Lantmäteriverket (mom. 4) (m, fp)16
Särskilda yttranden.............................17
1. Fastighetsbildningsverksamheten (c)........18
2. Fastighetsbildningsverksamheten (mp).......18






Bilaga 1: Lagförslagen i proposition 1995/96:78.20
1. Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet20
2. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988)                                            22
3. Förslag till lag om ny beteckning på Statens
lantmäteriverk och
               Centralnämnden för fastighetsdata
27
               4. Förslag till lag om ny beteckning på
fastighetsbildningsmyndig-
               het,
fastighetsregistermyndighet och överlantmätarmyndighet
28
               5. Förslag till lag om ändring i jordabalken..29
6. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken30
7. Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda
vägar                                                 31
8. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i
kom-   munal och ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning
               32
               9.
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering
               33
10. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)34
11. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om
avveckling
               av vissa godmanskap för delägare i
skifteslag
               35
               12. Förslag till lag om
ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)36
               13. Förslag
till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)37
               14.
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter
               38
               15. Förslag
till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande
               av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt-
ning av samfälligheter
               39
               16.
Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)40
17. Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)                                           41
18. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)42
19. Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)43
20. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10)44
               21. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:11) om
               exploaterings-   samverkan
45
               22. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:448) om pantbrevs-
               register
46
               23. Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1187) om ändring i
               plan- och bygglagen
(1987:10)
               47
               24. Förslag till lag om
ändring i lagen (1995:000) om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)
               48
25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)49
Bilaga 2: Lagförslaget i proposition 1995/96:47.51
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
51
             Bilaga 3: Utskottets
lagförslag.................52
               Förslag till lag om ändring
i fastighetsbildningslagen (1970:988)
               52