Bostadsutskottets betänkande
1995/96:BOU10

De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.

Innehåll

1995/96
BoU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i
proposition 1995/96:101 om de ekonomiska
villkoren    för   det    sent    byggda
bostadsbeståndet  samt   åtta   motioner
väckta med anledning av propositionen.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag vad gäller fastighetsskatten för
bostäder      med     värdeår      1991,
kreditgarantins         andel         av
garantiunderlaget i 1993 års regelsystem
samt  konsumentskyddet vid nybyggnad  av
småhus.  Vad gäller regeringens  förslag
om  hyresgästinflytandet  vid  ombyggnad
föreslår  utskottet  med  anledning   av
propositionen  och  motionsförslagen   i
frågan  en  delvis annorlunda utformning
av  reglerna. Utskottet förordar att  en
temporär   ordning  med  krav   på   ett
godkännande  av hyresgästerna  innan  en
ansökan  om  statligt  räntestöd  prövas
inriktas  på  de fall då  uppsägning  av
hyreskontrakt skett eller avses ske. Den
temporära  regeln införs i  avvaktan  på
kommande   förslag   om   ändringar    i
hyreslagstiftningen  och  avses   längst
gälla   till  utgången  av  juni   1997.
Motionsförslagen   i    övriga    frågor
avstyrks.
Med  anledning  av  en  skrivelse  från
Näringsdepartementet föreslår  utskottet
med  användande av sin initiativrätt att
en  ändring görs i de regler som  gäller
för  visst  extra stöd från  fonden  för
fukt-  och mögelskador i småhus.  Syftet
med  ändringen är att ge tillräcklig tid
för  upphandling  av de  stödberättigade
åtgärderna.
Till   betänkandet  har   fogats   åtta
reservationer    och   fyra    särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen     har    i      proposition
1995/96:101 föreslagit att riksdagen
1.  antar regeringens förslag till  lag
om   ändring  i  lagen  (1984:1052)   om
statlig fastighetsskatt,
2.   godkänner   det   som   regeringen
förordar  om  kreditgarantins  andel  av
garantiunderlaget (avsnitt 6.3),
3.  godkänner vad regeringen anfört  om
att ändra förutsättningarna för statligt
räntestöd     såvitt     gäller     dels
hyresgästers inflytande vid ombyggnad av
hyreshus,   dels  konsumentskyddet   vid
nybyggnad av småhus (avsnitt 7).

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning
av propositionen väckta motionerna


1995/96:Bo17 av Roy Ottosson m.fl.  (mp)
vari yrkas


1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag    i    den   del   som    avser
finansieringen  av  att  fastighetsskatt
inte  tas ut för år 1997 för bostäder  i
hus med värdeår 1991,


2.  att riksdagen hos regeringen  begär
nytt förslag till finansiering av den  i
propositionen föreslagna skattelättnaden
för år 1997 för sent byggda bostäder.


1995/96:Bo18 av Owe Hellberg  m.fl.  (v)
vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  bakgrunden till  bygg-  och
bostadssituationen,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om egnahemsägarnas situation,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om de kommunala bostadsbolagens
situation,


4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  fastighetsskatt för  årgång
1991,


5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om 1993 års regler,


6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  bindning av räntenivån  vid
byggstart,


7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om hyresgästinflytande,


8.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  utredning  om  konsumentskyddet  med
inriktning    på    kopplingen    mellan
subvention och produktion enligt  vad  i
motionen anförts,


9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om Habitat II.


1995/96:Bo19 av Helena Frisk  och  Håkan
Strömberg  (s) vari yrkas att  riksdagen
beslutar  att  ny- och ombyggnadsprojekt
som   påbörjas   år   1996   skall    få
räntebidrag   för   samma    andel    av
kostnaderna   som   de   bostäder    som
påbörjades under år 1995.




1995/96:Bo20 av Knut Billing  m.fl.  (m)
vari    yrkas   att   riksdagen   avslår
proposition 1995/96:101 i de  delar  som
berör   hyresgästers   inflytande    vid
ombyggnad av hyreshus i enlighet med vad
som anförts i motionen.




1995/96:Bo21   av  Ulf   Björklund   och
Michael Stjernström (kds) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     en     översyn     av
boendebeskattningen,


2.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag    beträffande    hyresgästernas
inflytande  över ombyggnader som  utförs
med  statligt  räntestöd i  avvaktan  på
remissvaren på den särskilda  utredarens
förslag.


1995/96:Bo22 av Rolf Kenneryd m.fl.  (c)
vari yrkas


1.  att  riksdagen  avslår  proposition
1995/96:101,        såvitt         avser
hyresgästinflytande vid ombyggnad,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om      ett      permanent
hyresgästinflytande   inom   hyreslagens
ram.


1995/96:Bo23  av Erling  Bager  och  Isa
Halvarsson (fp) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om fastighetsskatten,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om förmögenhetsskatten,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om hyresgästinflytandet.


1995/96:Bo24  av  Carl Bildt  m.fl.  (m)
vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om fastighetsskatten,


2.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  om  sänkt  fastighetsskatt  och
reducering  av markvärdet  som  underlag
för  uttag av skatt i enlighet  med  vad
som anförts i motionen.


Yttrande




Bostadsutskottet       har        berett
skatteutskottet tillfälle att yttra  sig
över  förslagen  i  propositionen  jämte
motioner   i   vad   avser   frågor   om
fastighetsskatt.        Skatteutskottets
yttrande  -  1995/96:SkU8y  -  har   som
bilaga 2 fogats till detta betänkande.




Skrivelser m.m.




Skrivelser med anknytning till de frågor
som  behandlas  i detta  betänkande  har
inkommit    från   Näringsdepartementet,
Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund och
Sveriges     Fastighetsägare.      Inför
utskottet  har företrädare för  Sveriges
Fastighetsägare   lämnat   uppgifter   i
frågan   om   hyresgästinflytande    vid
ombyggnad.    Skrivelser   har    vidare
inkommit  till  utskottet  i  vilka  mer
allmänt     tas    upp     frågor     om
boendebeskattning.


Utskottet
Inledning




I proposition 1995/96:101 tar regeringen
upp  vissa frågor med anledning  av  den
bostadspolitiska            utredningens
delbetänkande,               1990-talets
bostadsmarknad  - en första  utvärdering
(SOU   1995:98).  Betänkandet  behandlar
bl.a.   de   ekonomiska  villkoren   för
förvaltningen   av   det   sent   byggda
bostadsbeståndet. Det  innehåller  också
en  första utvärdering av effekterna  av
1993    års   regler   för   stöd   till
bostadsbyggandet.    I     propositionen
återges  kortfattat de överväganden  och
förslag    som    den   bostadspolitiska
utredningen  redovisat i  olika  frågor.
Propositionen  innehåller   även   vissa
förslag   som  aktualiserats   i   annan
ordning.   Detta  gäller  förslagen   om
hyresgästinflytande vid  ombyggnad  samt
konsumentskyddet   vid   nybyggnad    av
småhus.


Bostadspolitiska     utredningen     (N
1995:01)  tillsattes i mars 1995.  Efter
avlämnandet    av   det   ovan    nämnda
delbetänkandet    hösten    1995     har
utredningens  arbete  fortsatt.   Enligt
sina   direktiv  (dir.  1995:20)   skall
utredningen ta fram underlag för  beslut
om   bostadspolitiken  på  längre  sikt.
Utredningsarbetet  i  sin  helhet  skall
vara  genomfört senast vid  utgången  av
september 1996.


Fastighetsskattefrågor




Fastighetsskatt för bostäder med värdeår
1991




Reglerna för fastighetsskatt förändrades
i   flera   avseenden  i   samband   med
genomförandet  av 1990 års skattereform.
Enligt de bestämmelser som då infördes i
lagen     (1984:1052)     om     statlig
fastighetsskatt är bostäder med  värdeår
1991   eller  senare,  dvs.  i   princip
bostäder som har färdigställts efter  år
1990, befriade från fastighetsskatt  för
de  fem  år  som följer efter värdeåret.
1990 års skattereform innebar också  att
särskilda   övergångsbestämmelser    för
hyreshus   och   småhus  med   värdeåren
1973-1990    infördes.   Reglerna    har
inneburit hel eller halv befrielse  från
fastighetsskatten   fr.o.m.   1992   års
taxering,   och  skattelättnaderna   har
avtrappats       successivt.       Under
beskattningsåret  1996  kvarstår   dessa
lättnader helt eller delvis för hyreshus
med   senare   värdeår  än   1982,   och
skattelättnaderna  upphör   helt   efter
taxeringsåret 2000. I fråga om  småhusen
har   övergångsbestämmelserna  begränsat
sig  till  värdeåren 1986-1990 och  till
befrielse      från      hälften      av
fastighetsskatten.


I  propositionen konstateras att det  -
som en följd av reglernas konstruktion -
vid  1998 års taxering för första gången
skall  tas  ut halv fastighetsskatt  för
bostäder med värdeår 1991, samtidigt som
hyreshusenheter med värdeåren  1989  och
1990   ännu   är   helt  skattebefriade.
Regeringen anser emellertid att det inte
är  rimligt att belasta bostäder i  1991
års  hyreshusenheter med fastighetsskatt
tidigare än bostäder i de två föregående
årgångarna.  Därför föreslår  regeringen
att  fastighetsskatt inte skall  tas  ut
för  hyreshus med värdeår  1991  för  år
1997.  Eftersom  reglerna  i  fråga   om
årgångarna 1991 och senare är  lika  för
hyreshus och småhus anser regeringen att
den föreslagna åtgärden bör gälla även i
fråga om bostäder i småhusenheter.


Skattebortfallet  till  följd  av   den
föreslagna  lagändringen  beräknas  till
280   miljoner  kronor  och  bör  enligt
propositionen finansieras inom ramen för
de 2 miljarder kronor som avsatts hösten
1994  för framtida åtgärder i syfte  att
reducera företagsskatten.


De  motioner som har väckts  i  ärendet
innehåller  inte någon erinran  mot  det
föreslagna        undantaget         för
fastighetsskatt för 1991 års bostäder. I
motion 1995/96:Bo17 (mp) anförs dock att
åtgärden  bör finansieras på annat  sätt
än  med  medel  som har reserverats  för
skattelättnader       för       företag.
Motionärerna yrkar därför avslag på  den
i        propositionen        föreslagna
finansieringen  (yrkande  1)   och   att
riksdagen hos regeringen begär ett  nytt
förslag  i  denna fråga (yrkande  2).  I
motion   1995/96:Bo18  (v)   yrkande   4
föreslås   ett   tillkännagivande   till
regeringen  angående den hittillsvarande
hanteringen  av  övergångsreglerna  m.m.
för    fastighetsskatten.   Motionärerna
anser  att det finns anledning att rikta
kritik  mot att inte de nu aktualiserade
problemen uppmärksammats tidigare.


Skatteutskottet har i sitt yttande till
bostadsutskottet  (yttr.  1995/96:SkU8y)
förordat  att  regeringens  förslag  bör
godtas.  I yttrandet föreslås  dock  att
ett  förtydligande av lagtexten görs  så
att     det    klarare    framgår    att
skattelättnaden  endast  avser  bostäder
och   således  inte  affärslokaler   och
liknande.  När  det  gäller  frågan   om
skattelättnadens   finansiering    utgår
skatteutskottet  från att  det  aktuella
förslaget   inte   kommer   att    ändra
förutsättningarna  för  de  överväganden
som    pågår   rörande   ändringar    på
företagsbeskattningens  område.   Motion
1995/96:Bo17 (mp) avstyrks således. Inte
heller  kritiken  i motion  1995/96:Bo18
(v)   mot  hanteringen  av  de  aktuella
frågorna   bör  enligt  skatteutskottets
mening    föranleda    något    särskilt
ställningstagande från riksdagens sida.


Som framgått ovan har inga invändningar
i  sakfrågan  riktats mot förslaget   om
fastighetsskatt för bostäder med värdeår
1991.  På  de  grunder som redovisats  i
propositionen,     och     som      även
skatteutskottet     godtagit,      anser
bostadsutskottet att riksdagen bör  anta
regeringens förslag till ändring i lagen
om    statlig    fastighetsskatt.    Ett
förtydligande av lagförslaget  bör  dock
göras  i  enlighet  med skatteutskottets
förslag.  Detta kan ske  genom  att  den
punkt  6  i övergångsbestämmelserna  som
regeringen  föreslagit kompletteras  med
orden   på  bostadsdelen  och  därigenom
får följande lydelse:


6.  I stället för vad som följer av 3  §
första  stycket skall det vid  1998  års
taxering inte tas ut fastighetsskatt  på
bostadsdelen  för  fastigheter  bebyggda
med  byggnader vilka innehåller bostäder
och har värdeår 1991. Om fastighetsskatt
skall beräknas enligt olika grunder  för
skilda  delar av fastigheten skall  3  §
femte stycket tillämpas.




Även vad gäller frågan om finansieringen
av       skattelättnaden       instämmer
bostadsutskottet    i   skatteutskottets
bedömning.  Riksdagens ställningstagande
på företagsbeskattningens område får ske
i   annat  sammanhang.  Bostadsutskottet
avstyrker   därmed  motion  1995/96:Bo17
(mp).


Den    kritik   mot   hanteringen    av
fastighetsskattefrågan    i     aktuellt
avseende    som   föreslås   i    motion
1995/96:Bo18 (v) yrkande 4 skulle enligt
bostadsutskottets uppfattning inte tjäna
något  reellt  syfte. Yrkandet  avstyrks
således.




Bostadsbeskattning i övrigt




Tre   av  de  motioner  som  väckts  med
anledning  av  propositionen   tar   upp
frågor om bostadsbeskattningens allmänna
utformning.


I  motion 1995/96:Bo21 (kds) yrkande  1
föreslås     riksdagen     genom     ett
tillkännagivande   förorda    att    den
bostadspolitiska    utredningen    genom
tilläggsdirektiv  ges  i   uppdrag   att
genomföra       en      översyn       av
boendebeskattningen och lägga förslag  i
frågan.   Motionärerna  redovisar   även
kortfattat  sin  uppfattning  om   vilka
förändringar   som  är  önskvärda.   Det
gäller  bl.a. en sänkning av skattenivån
till 1,5 %, införande av en takregel som
begränsar fastighetsskatten i storstäder
och skärgårdar samt att sambeskattningen
av förmögenhet bör slopas.


Motsvarande  frågor tas  även  upp  i
motion  1995/96:Bo23 (fp) yrkande  1.  I
motionen  framhålls särskilt de  problem
som  fastighetsskattereglerna anses leda
till  i  skärgårdsområdena. Motionärerna
menar att förslag om lättnader för dessa
områden   måste  presenteras   omgående.
Yrkande 2 i motionen har innebörden  att
förmögenhetsskatten bör sänkas.


Moderata  samlingspartiet  redovisar  i
partimotionen      1995/96:Bo24      sin
inställning  till önskvärda förändringar
på  bostadsbeskattningens område. Enligt
vad   som  föreslås  i  yrkande  1   bör
fastighetsskatten  successivt  avvecklas
och  ersättas med en schablonbeskattning
av   småhus  och  bostadsrätter.  Vidare
föreslås att förmögenhetsskatten  slopas
och  att reglerna för fastighetstaxering
förenklas kraftigt. I yrkande 2 föreslås
vissa  regeländringar  som  motionärerna
anser vara möjliga att genomföra per den
1   januari   1996.  Från  detta   datum
föreslås    således   faastighetsskatten
sänkas  till 1,5 % för bostäder  och  en
takregel  införas  för  beskattning   av
markvärdet. Hälften av det markvärde som
överstiger 100 000 kr föreslås  undantas
från beskattning.


Skatteutskottet har i yttrandet som sin
uppfattning framhållit att det  inte  är
motiverat  att  med  anledning  av   den
detaljändring som regeringen nu föreslår
gå  in  på  en närmare bedömning  av  de
omfattande          ändringar          i
bostadsbeskattningen  i  allmänhet   som
föreslås  i motionerna. Bostadsutskottet
delar   denna  uppfattning.  Vad  gäller
vissa  av  de  frågor som tagits  upp  i
motionerna vill bostadsutskottet  endast
kortfattat erinra om följande.


Höjningen av fastighetsskattenivån från
1,5  %  till 1,7 % genomfördes  för  att
undvika  en  motsvarande  besparing   på
räntebidragen.  Alternativet  att   låta
besparingen  på  räntebidragen  träda  i
kraft  hade  ytterligare  försvårat   de
ekonomiska problemen för det sent byggda
bostadsbeståndet.  De speciella  problem
som fastighetsbeskattningen kan föra med
sig     för     bl.a.    den     bofasta
skärgårdsbefolkningen har uppmärksammats
av  regeringen. Frågan har tagits upp  i
en       särskild      översyn      inom
Finansdepartementet       som        har
målsättningen att redovisa  sitt  arbete
före  halvårsskiftet  1996.  Vad  gäller
förmögenhetsbeskattningen           vill
bostadsutskottet,    liksom    görs    i
skatteutskottets yttrande, hänvisa  till
att  frågan  aktualiserats i proposition
1995/96:198  som behandlas av  riksdagen
senare i vår.


Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår   bostadsutskottet    att    de
motionsförslag         som         avser
bostadsbeskattning  i   allmänhet   inte
föranleder  någon särskild  åtgärd  från
riksdagens  sida.  Utskottet   avstyrker
således  motionerna  1995/96:Bo21  (kds)
yrkande 1, Bo23 (fp) yrkandena 1  och  2
samt Bo24 (m).


Vissa frågor angående tillämpningen av
1993 års stödregler




Bostadsfinansieringsreglerna på längre
sikt




I  propositionen återges  kortfattat  en
utvärdering  av  1993  års  regler   för
stödet    till   bostadsbyggandet    som
genomförts   av   den   bostadspolitiska
utredningen. Dessa regler, även  kallade
Danell-systemet, trädde i  kraft  den  1
januari   1993  och  gäller  i   princip
projekt som påbörjas under år 1993 eller
senare. Utredningen konstaterar att 1993
års  regelsystem inte konstruerades  för
den  allmänna  ekonomiska situation  som
har kommit att gälla sedan det infördes.
Det   konstateras  att  den   förändrade
samhällsekonomiska ramen gör  det  svårt
att  fastställa  vilka  förhållanden  på
bostadsmarknaden som beror på egenskaper
i  regelsystemet och vad som beror på de
allmänna      ekonomiska      problemen.
Utredningens  bedömning  är   dock   att
regelsystemets inriktning på  avveckling
av  räntebidragen, delad ränterisk  samt
begränsning    av   produktionskostnaden
sannolikt  kan förklara en  del  av  den
kraftiga    nedgången   av    ny-    och
ombyggnadsaktiviteten under  de  senaste
åren.


Regeringen   föreslår  i  avvaktan   på
ställningstagandena        i         den
bostadspolitiska            utredningens
slutbetänkande inte några förändringar i
grunderna  för det regelsystem  för  ny-
och      ombyggnadssubventioner      som
tillämpats  sedan  år  1993.  I   motion
1995/96:Bo18 (v) yrkande 5 föreslås dock
att    riksdagen   redan   nu   i    ett
tillkännagivande     till     regeringen
förordar   att   1993  års   regelsystem
avvecklas och ersätts med ett system där
kopplingen    mellan   subvention    och
bostadens utformning återupprättas.


Den  bostadspolitiska  utredningen  har
för  avsikt  att  i sitt huvudbetänkande
hösten   1996  lägga  fram  förslag   om
spelregler för bostadsfinansieringen som
är  långsiktigt hållbara och som kan  få
bred    uppslutning.    Bostadsutskottet
finner  det olämpligt att i detta  läge,
mindre  än  ett halvår innan  förslag  i
frågan kommer att presenteras, föregripa
utredningsarbetet  genom  uttalanden  om
utformningen                          av
bostadsfinansieringsreglerna  på  längre
sikt. Motion 1995/96:Bo18 (v) yrkande  5
avstyrks av detta skäl.




Subventionsandelen för bostäder som
påbörjas år 1996




Enligt     reglerna    i    1993     års
finansieringssystem skall  varje  årgång
bostäder      som     är      nya      i
räntebidragssystemet få en  lägre  andel
av de schablonberäknade räntekostnaderna
som  räntebidrag än vad som  tillämpades
för   föregående  årgång.  Systemet   är
således  utformat  så att  det  statliga
stödet    minskas    varje     år.     I
egnahemsfallet fortsätter  avtrappningen
av  subventionsnivån tills räntebidragen
för  nya  bostäder helt försvunnit.  Vad
gäller    hyres-   och   bostadsrättshus
stannar         avtrappningen         av
subventionsnivån  vid   30   %   av   de
schablonberäknade      räntekostnaderna,
vilket  är den nivå som motsvarar värdet
av egnahemsägarnas avdragsrätt.


Den     bostadspolitiska    utredningen
föreslog i sitt delbetänkande att den ny-
och ombyggnadsverksamhet som påbörjas år
1996 skall få samma subventionsgrad  som
de   bostäder  som  påbörjats  år  1995.
Enligt de villkor som tillämpades  under
år   1995  var  subventionsandelen   för
hyres-  och  bostadsrättshus  52  %  vid
nybyggnad  och  47 % vid ombyggnad.  För
egnahem   var   subventionsandelen   vid
nybyggnad 31,4 %. Enligt gällande regler
har   subventionsandelen  för   bostäder
påbörjade under år 1996 sänkts med  5  %
för  hyres- och bostadsrättshus och  med
7,1 % för egnahem.


I  motion 1995/96:Bo19 (s) föreslås att
riksdagen   beslutar  i   enlighet   med
utredningens   förslag  i   denna   del.
Motionärerna anser att bl.a. dagens låga
bostadsbyggande    talar     för     att
avvecklingen     av    det     nuvarande
bostadsfinansieringssystemet        inte
fullföljs som planerat.


I       propositionen       kommenteras
utredningens  förslag.  Regeringen   gör
bedömningen att subventionsreglerna inte
nu   bör  ändras.  Som  skäl  för  denna
bedömning hänvisar regeringen  till  att
den   förda  ekonomiska  politiken  ökat
förtroendet för svensk ekonomi och  lett
till   fallande  räntor.  Det  framhålls
därvid   att  kostnadsminskningen   till
följd  av  den räntenedgång som  inträtt
sedan utredningen utformade sitt förslag
är   större   än   den  avlastning   som
förutsattes  uppnås  genom  den   frysta
subventionsandelen. Regeringen  hänvisar
vidare  till  att  även  andra  vidtagna
åtgärder kommer att kunna bidra till den
fortsatta       stabiliseringen       av
bostadsbyggandet. Detta gäller bl.a.  de
regler   som   nyligen   utformats    på
kreditmarknaden  avseende  möjligheterna
att  redan  tidigt  i  byggprocessen  få
klarhet   om   kommande  räntekostnader.
Innebörden  i dessa regler  redovisas  i
nästa avsnitt.


Bostadsutskottet   instämmer   i    den
bedömning  som redovisas i propositionen
vad    gäller   subventionsandelen   för
bostäder som påbörjas under år 1996. Det
kan      visserligen     hävdas      att
förutsättningarna  för  bostadsbyggandet
skulle  förbättras om subventionsandelen
behölls på den nivå som gällde under  år
1995.  En  sådan frysning  skulle  dock,
enligt den bostadspolitiska utredningens
förslag, förutsätta besparingar i  andra
delar     av    statens    stöd     till
bostadssektorn.  Utredningen  avsåg  att
återkomma  med  förslag  om  motsvarande
besparing  i  sitt slutbetänkande.  Inte
heller   i   den  motion  som   förordar
genomförandet  av  utredningens  förslag
finns   något   finansieringsalternativ.
Utskottet gör bedömningen att en ordning
med en uppskjuten besparing riskerar att
öka osäkerheten på bostadsmarknaden.


Som  regeringen  anför i  propositionen
kommer    det    vid   beredningen    av
utredningens  slutliga  förslag  om  det
fortsatta          stödet           till
bostadsproduktionen  att  bli  naturligt
att  särskilt överväga hur  de  bostäder
som  byggts  med beslut om  stöd  enligt
1993  års regler fortsättningsvis  skall
stödjas.  Regeringen framhåller  således
att  om en fortsatt tillämpning av  1993
års   regler   skulle  leda   till   att
villkoren   för   dessa  bostäder   blir
oförmånligare  än  vad  som  kommer  att
gälla      för     den     efterföljande
produktionen,       bör        särskilda
övergångsregler övervägas.


Även   enligt   utskottets  uppfattning
finns  anledning att avvakta beredningen
av   den  bostadspolitiska  utredningens
slutbetänkande. Med hänvisning till  det
anförda avstyrker utskottet motion  Bo19
(s).




Möjligheten att binda räntenivån från
byggstart




Det  räntestöd som utgår enligt 1993 års
system  lämnas  som  en  andel   av   en
schablonmässigt  beräknad   räntekostnad
enligt den räntesats - subventionsräntan
-     som     gäller    tidigast     vid
färdigställandet av projektet.  Det  har
bl.a.  från  byggherresidan  framhållits
att   denna  ordning  bidrar   till   en
osäkerhet                             om
kapitalkostnadsförutsättningarna för ett
projekt.         Osäkerheten          om
ränteutvecklingen  under  byggtiden  och
därmed  de  framtida  kapitalkostnaderna
har  ansetts  vara  en bidragande  orsak
till den låga bostadsproduktionen.


Den     bostadspolitiska    utredningen
uppmärksammade   i  sitt   delbetänkande
detta   problem  och  anförde   att   en
möjlighet  att  binda  subventionsräntan
redan  vid  byggstart  borde  övervägas.
Utredningen har emellertid därefter i en
skrivelse   till   regeringen   den   23
februari      1996     redovisat      en
finansieringsmodell som inte förutsätter
ändringar      i      reglerna       för
subventionsräntan.  Modellen,   som   är
utvecklad      i      samarbete      med
kreditinstituten,   bygger    helt    på
existerande        instrument         på
kreditmarknaden.      Aktörerna       på
bostadskreditmarknaden  har  ställt  sig
bakom  denna lösning som ger  byggherren
möjlighet att i ett tidigt skede få full
kontroll  över  sina kapitalkostnader  i
projektet  fram  till  utgången  av  den
räntebindningsperiod som följer  närmast
efter färdigställandet.


Finansieringsmodellen  bygger  på   att
kreditinstituten erbjuder låntagaren att
dela  upp  finansieringen i  två  delar.
Räntevillkoren  för  en  lånedel   binds
efter färdigställandet i samband med att
subventionsräntans   nivå    fastställs.
Storleken på denna lånedel bestäms på så
sätt   att  räntebidraget  täcker   hela
räntekostnaden. Kreditvillkoren för  den
resterande lånedelen kan låntagaren  och
långivaren  genom terminskontrakt  lägga
fast i ett tidigt skede av projektet.


Regeringen  redovisar  i  propositionen
grunderna   för  den  ovan   i   korthet
beskrivna   finansieringsmodellen   samt
konstaterar   att  denna  lösning   inte
förutsätter några ändringar av nuvarande
subventionsregler.  Lösningen  har  inte
heller   mött   några   invändningar   i
motioner   eller  under  beredningen   i
utskottet.  I  motion  1995/96:Bo18  (v)
yrkande  6  föreslås dock att  riksdagen
bör  göra ett tillkännagivande i frågan.
Motionärerna  anser  att  den  beskrivna
modellen   med   möjlighet   att   binda
räntenivån  endast innebär en kortsiktig
lösning  av problemen med villkoren  för
finansiering  av bostadsbyggnadsprojekt.
Lånesystemen  bör därför  ses  över  med
inriktning   på   att  ett   långsiktigt
hållbart system utformas.


Utskottet    har    vid    återkommande
tillfällen  tagit upp frågan om  behovet
av  långsiktigt hållbara  spelregler  på
bostadsmarknaden.  I denna  fråga  råder
inte    några   delade   meningar   inom
utskottet.   Även  den  bostadspolitiska
utredningen arbetar med inriktningen att
i sitt slutbetänkande presentera förslag
om   långsiktigt  stabila   regler   för
bostadsfinansieringen. Utskottet kan mot
denna   bakgrund  inte  finna  att   ett
tillkännagivande i enlighet  med  motion
1995/96:Bo18 (v) yrkande 6 skulle  tjäna
något   reellt  syfte.  Motionsförslaget
avstyrks således.




Kreditgarantins andel av
garantiunderlaget




Statlig  kreditgaranti för lån till  ny-
eller  ombyggnad av bostäder får  enligt
1993  års regelsystem från början lämnas
högst intill ett belopp som motsvarar 30
%  av  garantiunderlaget. Riksdagen  har
dock  beslutat om möjlighet till förhöjd
kreditgaranti  under  viss   tid   (bet.
1992/93:BoU6).  Beslutet   innebär   att
kreditgaranti för projekt  som  påbörjas
under  åren  1993-1995 från  början  får
avse högst 40 % av garantiunderlaget.


I     propositionen    föreslås     att
kreditgaranti   även    i    fråga    om
bostadsbyggnadsprojekt   som    påbörjas
under  år 1996 får lämnas med ett belopp
som    motsvarar   högst   40    %    av
garantiunderlaget. Regeringen anför  att
det  i  nuvarande läge är olämpligt  att
försvåra    kreditförsörjningen     till
bostadsproduktionen.


Utskottet   instämmer   i   regeringens
bedömning.    Riksdagen   bör    således
godkänna  vad  regeringen  förordat   om
kreditgarantins         andel         av
garantiunderlaget.


Vissa villkor för statligt räntestöd




Hyresgästinflytandet vid ombyggnad




Innan  utskottet  redovisar  regeringens
förslag   om  hyresgästinflytandet   vid
ombyggnad samt de motioner som väckts  i
ärendet,  är det lämpligt att kortfattat
erinra  om  de ändringar som  genomförts
under    senare   tid   samt    pågående
överväganden i frågan.


Tidigare   gällande   regelsystem   för
hyresgästernas inflytande vid  ombyggnad
av  hyresfastigheter  ändrades  i  flera
avseenden  den  1 juli  1994  efter  ett
riksdagsbeslut    våren    1994    (bet.
1993/94:BoU21). Ändringarna innebar  att
bostadssaneringslagen  och   därmed   de
inflytanderegler som fanns i  denna  lag
upphävdes.   Samtidigt  avskaffades   de
särskilda  regler om hyresgästinflytande
som  förutsättning för  räntebidrag  som
fanns   i   förordningar   om   statligt
bostadsstöd.  Även plan- och  bygglagens
regler om hyresgästinflytande togs  bort
i  detta sammanhang. En hyresgäst gavs i
stället  genom bestämmelser i hyreslagen
ett   indirekt  skydd  mot  vissa   inte
önskade  ombyggnadsåtgärder  som  vidtas
utan att hyreskontraktet sägs upp. Detta
skydd innebär i princip att hyran endast
får höjas för sådan ombyggnadsåtgärd som
vidtas  för  att lägenheten skall  uppnå
lägsta  godtagbara standard eller annars
är   motiverad  av  boendehänsyn.  Andra
åtgärder  som vidtas i lägenheten  under
pågående      hyresförhållande       har
hyresvärden  inte rätt att  få  ut  höjd
hyra  för, såvida inte hyresgästen eller
hyresnämnden godkänner dem. Hyresnämnden
får  godkänna  en åtgärd endast  om  det
finns   särskilda  skäl.  Är  ombyggnads
åtgärderna   av  sådan  omfattning   att
hyresgästen   sagts  upp   saknar   dock
hyresgästen   motsvarande   skydd    mot
hyreshöjningar vid en återflyttning.


Efter   regeringsskiftet  hösten   1994
beslutade  regeringen att  tillkalla  en
särskild utredare för att se över  vissa
delar    av   hyreslagstiftningen.    En
huvuduppgift för utredaren var att lämna
förslag  till  regler  som  innebär  att
hyresförhandlingssystemet            och
hyresgästinflytandet vid upprustning och
ombyggnad  får  en  lämplig  utformning.
Utredningsarbetet i bl.a. denna del  har
redovisats   till  regeringen   den   30
november 1995 i delbetänkandet Ändringar
i        hyresförhandlingslagen        -
Hyresgästinflytande vid  ombyggnad  m.m.
(SOU 1995:119). Utredningens förslag har
remissbehandlats. För  närvarande  pågår
beredning      av      ärendet      inom
regeringskansliet.         Av         en
propositionsförteckning daterad  den  12
april  1996  framgår att ett förslag  om
hyresgästinflytandet                   i
hyreslagstiftningen      kommer      att
presenteras   för   riksdagen   den   18
september 1996.


Under  det senaste året har aktiviteten
vad gäller ombyggnad och reparationer av
hyresfastigheter  påtagligt   ökat.   En
bidragande  orsak är det extra  statliga
stöd  för  förbättring av  bostäder  som
riksdagen   i  december  1994  beslutade
införa.   Det  har  i  olika  sammanhang
gjorts   gällande   att   denna    ökade
aktivitet inneburit att ombyggnaderna  i
vissa fall genomförts på sådant sätt att
de   berörda  hyresgästernas  synpunkter
inte   har   beaktats.  I  propositionen
hänvisas till den kritik som går  ut  på
att    det   statliga   ombyggnadsstödet
medverkat    till   onödigt   omfattande
ombyggnadsåtgärder      eller       till
ombyggnadsåtgärder    som    inte     är
motiverade  av boendehänsyn.  Regeringen
anser att situationen har utvecklat  sig
på  ett  sådant sätt att det finns  skäl
att  som förutsättning för statligt stöd
för  ombyggnad av hyreshus  åter  införa
krav    som   syftar   till    att    ge
hyresgästerna      inflytande       över
ombyggnader som utförs med sådant  stöd,
i den mån inflytandet inte är tryggat på
annat  sätt. De föreslagna formerna  för
hyresgästernas   inflytande   förutsätts
dock  vara  temporära  och  tillämpas  i
avvaktan       på      ändringar       i
hyreslagstiftningen.


Regeringens    förslag   innebär    att
hyresgästernas      inflytande      över
ombyggnader  som  utförs  med   statligt
räntestöd  temporärt  säkras  genom  att
villkoren  för sådant stöd  ändras.  Det
stöd  som  här  avses är  bidrag  enligt
förordningen   (1992:986)   om   statlig
bostadsbyggnadssubvention.  Vad   gäller
den  närmare innebörden i reglerna anför
regeringen följande.




Huvudinriktningen  för   den   temporära
ordning  som  bör gälla som villkor  för
statligt   räntestöd   till   dess   att
hyresgästinflytandet har reglerats  inom
hyreslagstiftningens ram bör vara att en
hyresvärd  förhandlar  med  sin  motpart
inom  hyresförhandlingssystemet  -  dvs.
med    den    som    har    avtal     om
förhandlingsordning - om vilka  åtgärder
som  bör  genomföras. Finns ingen  sådan
förhandlingsordning får  förhandlingarna
föras direkt med hyresgästerna. Det  bör
då   krävas  att  majoriteten   av   dem
godkänner    åtgärderna.    Har    flera
organisationer  förhandlingsordning  för
samma hus bör godkännandet inhämtas från
den   organisation  som  företräder   de
flesta hyresgästerna.




Regeringsförslaget innebär i princip att
en  ansökan om statligt räntestöd endast
prövas om en överenskommelse enligt  den
ovan  beskrivna ordningen föreligger.  I
vissa   undantagsfall  förutsätts   dock
ansökningar   kunna  prövas   utan   att
överenskommelse  kunnat  uppnås.   Detta
gäller  främst åtgärder som  hyresvärden
förelagts  utföra genom  lag  eller  med
stöd av lag, t.ex. ombyggnad av soprum.


Kravet     på     godkännande      från
hyresgästerna föreslås avse  ombyggnader
som   påbörjas  efter  det  att  de  nya
bestämmelserna har trätt  i  kraft.  Det
föreslås   gälla  fram  till  dess   att
hyreslagen    ändrats   i    motsvarande
avseenden, dock längst till utgången  av
juni 1997.


Förslaget  om  hyresgästinflytande  tas
upp    i    fem   motioner.   I   motion
1995/96:Bo18  (v)  välkomnas   förslaget
även om motionärerna anser att det borde
lagts  fram tidigare. Yrkande 7 i  denna
motion  innebär  att  riksdagen  i   ett
tillkännagivande  bör  förorda   skärpta
krav   på  hyresgästinflytande   i   det
kommande   förslaget  om   ändringar   i
hyreslagen.


I  övriga motioner som behandlar frågan
om     hyresgästinflytandet     avstyrks
regeringens  förslag. Avslagsyrkandet  i
motion 1995/96:Bo20 (m) motiveras  bl.a.
med  att regeringsförslaget anses kränka
den  enskildes  rätt till medbestämmande
och strida mot grundläggande principer i
hyreslagstiftningen.    Fastighetsägaren
anses genom förslaget kunna berövas  sin
möjlighet  att hålla fastigheten  i  ett
gott     skick.    Vidare     framhåller
motionärerna    att    beredningen    av
hyreslagstiftningsutredningens   förslag
på   området  borde  ha  inväntats.  Det
senare  argumentet  för  ett  avslag  på
regeringsförslaget finns också i  motion
1995/96:Bo21 (kds) yrkande 2.


Även  i  motion 1995/96:Bo22 (c) riktas
kritik   mot   regeringens  förslag   ur
rättssäkerhetssynpunkt.     Motionärerna
framhåller  dessutom att förslaget  till
stor del redan torde vara överspelat med
tanke  på att ombyggnadsverksamheten  nu
kan  förmodas komma in i en lugnare fas.
I  yrkande  1  föreslås riksdagen  avslå
regeringens  förslag  och  i  yrkande  2
föreslås  ett  tillkännagivande  om  ett
permanent    hyresgästinflytande    inom
hyreslagens ram. Enligt motionärerna bör
inflytandesystemet utformas  så  att  en
avvägning   görs   mellan   hyresvärdens
intresse    att   genomföra   nödvändiga
förbättringar     och     hyresgästernas
möjlighet att utöva påverkan.


I  motion  1995/96:Bo23 (fp) yrkande  3
föreslås    ett   tillkännagivande    om
hyresgästinflytandet med innebörden  att
regeringen ges i uppdrag att i plan- och
bygglagen  (PBL)  stärka  den   enskilde
hyresgästens  ställning  vid  ombyggnad.
Motionärerna  menar  att  hyresgästernas
intressen bör kunna tillgodoses genom en
strikt  tillämpning av kraven i  PBL  på
varsamhet    vid    ombyggnader.     För
ombyggnader inne i en lägenhet  föreslås
lägenhetsinnehavaren  ges   en   samråds
möjlighet.


Bostadsutskottet vill vad gäller frågan
om  hyresgästinflytandet  vid  ombyggnad
anföra följande.


Utskottet  delar  den  oro  vad  gäller
tillvägagångssättet      vid       vissa
ombyggnader  som kommer till  uttryck  i
propositionen.  Det är  givetvis  alltid
olyckligt  när en ombyggnad eller  annan
åtgärd i en hyresfastighet inte kan  ske
i  samförstånd  mellan  hyresgäster  och
hyresvärd.      Det      system      för
hyresgästinflytande  som  tillämpats  på
den svenska hyresmarknaden har byggt  på
att ett sådant samförstånd kunnat uppnås
genom   förhandlingar  mellan  de  olika
parterna. I enskilda fall har emellertid
under   senare  tid  vissa   ombyggnader
genomförts   i   uppenbar   strid    med
hyresgästernas  vilja. Regeringen  anser
att  situationen utvecklat  sig  så  att
temporära åtgärder nu behöver  vidtas  i
avvaktan  på förslag om nya  regler  vad
gäller    förhandlingssystemet    enligt
hyreslagstiftningen.


Regeringens förslag syftar till  att  i
avvaktan  på  att en ny hyreslag  hinner
träda  i kraft undvika ytterligare  fall
där  ombyggnadsbeslut forceras fram  och
där   hyresgästerna  inte   ges   reella
möjligheter att delta i den process  som
föregår  en  ombyggnad. Det förslag  som
förs   fram  i  propositionen  för   att
tillgodose    detta    syfte     avviker
emellertid från vad som normalt gäller i
förhandlingar   mellan   hyresvärd   och
hyresgäster.     Regeringens     förslag
innehåller  t.ex. inte  någon  möjlighet
att   i   exempelvis  hyresnämnd   pröva
skäligheten         i          parternas
ställningstagande.     Utskottet     har
förståelse   för  de  invändningar   mot
regeringsförslaget i detta avseende  som
framkommit  i  vissa  motioner  och  vid
utskottets  beredning  av  ärendet.  Som
motionärerna  anför  hade  det  givetvis
varit att föredra om förhållandena varit
sådana att det kommande förslaget om  en
permanent          ordning           för
hyresgästinflytandet                inom
hyreslagstiftningens     ram      kunnat
avvaktas.   Som  framgått  ovan   kommer
regeringen  i  september   i   år   till
riksdagen  att överlämna ett  lagförslag
om  hyresgästinflytandet vid  ombyggnad.
Avsikten  är uppenbarligen  att  de  nya
reglerna skall träda i kraft senast  den
1 juli 1997.


Utskottet  anser att de synpunkter  som
framförts  i  bl.a. flera  motioner  bör
beaktas   så  till  vida  att  det   vid
genomförandet  av  regeringens   förslag
tydligt kommer till uttryck att avsikten
inte   är   att  försvåra  den   normala
ombyggnadsverksamheten.          Seriöst
arbetande       hyresvärdar       vidtar
naturligtvis inte obefogade åtgärder och
agerar     inte    utan    att    beakta
hyresgästsynpunkter.  Avsikten  med   en
temporär   regel  är   i   stället   att
förhindra  sådana ombyggnader som  leder
till  onödigt  omfattande  åtgärder  med
uppsägningar   av   hyreskontrakt    och
kraftiga  hyreshöjningar som följd.  Som
framgått      inledningsvis       saknar
hyresgästerna   efter   uppsägning   och
återflyttning     det     skydd      mot
hyreshöjningar som finns under  pågående
hyresförhållande.   Utskottet   förordar
därför   att   en  temporär   regel   om
hyresgästinflytande  som   villkor   för
statligt räntestöd ges en inriktning mot
dessa  fall.  Detta kan  ske  genom  att
kravet      på     godkännande      från
hyresgästsidan av ombyggnader  som  sker
med  sådant stöd, endast avser  de  fall
när  uppsägning  av hyreskontrakt  skett
eller avses ske.


Den av utskottet nu förordade ordningen
ligger  väl i linje med de synpunkter  i
frågan   som   framkommit   från   bl.a.
Hyresgästernas   Riksförbund.    I    en
skrivelse  till regeringen  hösten  1995
framhöll förbundet särskilt problemen  i
de    fall    som   inneburit   uppsagda
hyreskontrakt. Genom att  den  temporära
regeln   klarare  inriktas   på   sådana
ombyggnader  som  nu  beskrivits   torde
också   kritiken  mot  det  ursprungliga
regeringsförslaget  ha   tillmötesgåtts.
Sveriges   Fastighetsägare  har   i   en
skrivelse   till  utskottet  visserligen
motsatt  sig  införandet av en  temporär
regel men samtidigt anfört att en sådan,
om   den  ändå  befinns  nödvändig,  bör
inriktas  på   onödiga ombyggnader .  En
bred  samsyn  torde för  övrigt  råda  i
fråga om att samförståndslösningar  inom
hyreslagstiftningens ram är att  föredra
vad  gäller den avvägning som måste  ske
mellan    fastighetsägares   berättigade
intresse   av   att  kunna   hålla   sin
fastighet     i    gott    skick     och
hyresgästernas   likaledes   berättigade
intresse  av  ett inflytande  över  sitt
boende.  Som  tidigare  framgått  kommer
förslag   om   en  sådan   ordning   att
presenteras  för  riksdagen  i  höst.  I
avvaktan   på   detta   förslag    finns
anledning   att  anta  att  de   normala
ombyggnadsåtgärder som inte  kommer  att
omfattas  av  den  temporära  regel  som
utskottet  ovan förordat,  på  frivillig
väg   kommer  att  kunna  genomföras   i
samförstånd med berörda hyresgäster.


Vad    utskottet    förordat    innebär
sammanfattningsvis att den av regeringen
föreslagna  ordningen  med  en  temporär
regel    om   hyresgästinflytande    vid
ombyggnad  med  statligt  räntestöd  bör
godkännas  av riksdagen men endast  avse
de  fall  då hyreskontrakt sägs upp  för
att      ombyggnadsåtgärderna      skall
genomföras.   Det   bör    ankomma    på
regeringen   att  närmare   utforma   de
bestämmelser   i   frågan   som   krävs.
Utskottet  är medvetet om  att  det  kan
hävdas   att,  även  med  den  tydligare
regelutfomning som nu förordats,  det  i
något  fall  kan inträffa att nödvändiga
åtgärder  som förutsätter uppsägning  av
hyreskontrakt försvåras. Skulle så  vara
fallet,  bör  det  erinras  om  att  den
temporära   regeln  endast  kommer   att
tillämpas  fram till dess att hyreslagen
ändrats  i  motsvarande avseenden,  dock
längst till utgången av juni 1997.


Det kan vidare, med hänvisning till den
temporära regelns korta varaktighet  och
den  avgränsning av regeln som utskottet
förordat,   ifrågasättas   om   det   är
nödvändigt         att        eventuella
undantagsregler  gällande  åtgärder  som
hyresvärd förelagts med stöd av lag  ges
den   utformning   som   förutsatts    i
regeringsförslaget. Denna fråga bör dock
lämnas åt regeringen att bedöma.


Som   utskottet  anfört  ovan  och  som
framhållits   i   motionerna   bör    en
reglering  av  hyresgästinflytandet  som
hittills      normalt      ske      inom
hyreslagstiftningens ram. Det är också i
detta  sammanhang  som de  grundläggande
villkoren   för   förhållandet    mellan
hyresmarknadens parter bör läggas  fast.
Utskottet  har  emellertid  på   angivna
grunder  ställt  sig bakom  en  temporär
regel  som  delvis  avviker  från  denna
princip.


Vad    utskottet   nu    förordat    om
hyresgästinflytandet vid  ombyggnad  med
anledning  av  förslaget i propositionen
och  motionerna 1995/96:Bo18  (v),  Bo20
(m),  Bo21 (kds), Bo22 (c) och Bo23 (fp)
i  aktuella delar, bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.




Konsumentskydd vid nybyggnad av småhus




För  att statligt räntestöd skall medges
vid  nybyggnad av egnahem och småhus som
upplåts   med  bostadsrätt   krävs   att
husägaren tillförsäkrats ett betryggande
konsumentskydd,  en s.k.  småhusgaranti.
Detta  krav  avsåg ursprungligen  endast
småhus som byggdes för försäljning eller
för  att upplåtas med bostadsrätt. Sedan
år  1989  har  kravet  på  småhusgaranti
utvidgats till att avse alla egnahem.  I
fråga  om  egnahem som utförs  på  annat
sätt     än     genom     total-     och
generalentreprenad     får      garantin
begränsas  till  sådana  arbeten   eller
byggnadsdelar  som utförs  enligt  avtal
med entreprenörer och husleverantörer.


Konsumentskyddet består av två  moment,
dels  en  produktionsgaranti,  dels   en
ansvarsutfästelse.   Produktionsgarantin
skall   säkra  att  huset  uppförs   och
färdigställs i enlighet med vad den  som
skall  uppföra huset har  åtagit  sig  i
avtal.  Ansvarsutfästelsen skall  trygga
att  sådana väsentliga skador  på  huset
blir avhjälpta, som består i eller är en
följd    av   fel   eller   brister    i
konstruktioner,     utförande      eller
material. Utfästelsen skall täcka skador
som upptäcks och anmäls under tiden från
utgången av den garantitid som  anges  i
köpe-  eller entreprenadavtal till  dess
tio  år  gått,  räknat  från  dagen  för
slutbesiktning.


Regeringen   föreslår   att    statligt
räntestöd  för  egnahem och  småhus  som
upplåts med bostadsrätt i fortsättningen
skall  kunna lämnas även när  kravet  på
konsumentskydd är tillgodosett på  annat
sätt   än   genom  den  nuvarande   s.k.
småhusgarantin.     Bakgrunden      till
förslaget  anges vara vissa problem  som
uppkommit vid tillämpningen av kravet på
konsumentskydd     inom     1993     års
regelsystem.  Enligt  detta  regelsystem
kan   ansökan  om  statligt  stöd,  till
skillnad  från  vad som tidigare  gällt,
lämnas  in till bidragsmyndigheten  även
efter  det  att  bostadshuset  påbörjats
eller  färdigställts. Prövningen  av  om
garantier  har  tecknats  i  tillräcklig
omfattning  kommer därmed i  vissa  fall
att  göras först när produktionsgarantin
till  stor  del  inte längre  har  något
syfte.


I     propositionen    redovisas     de
utgångspunkter som i fortsättningen  bör
gälla för konsumentskyddet i de aktuella
fallen.  I  korthet föreslår  regeringen
att    skyddet   fortsättningsvis    bör
inriktas   på   att   det   finns    ett
tillfredsställande  konsumentskydd   för
tiden  efter det att beslut om räntestöd
meddelats.   De  åtaganden  som   därvid
återstår  inom  ramen för  pågående  och
planerade entreprenadarbeten skall  vara
säkrade på ett tillfredsställande  sätt.
Det  skall  vidare finnas ett ekonomiskt
tryggat skydd rörande fel och skador som
upptäcks     inom    tio     år     från
färdigställandet.   Prövningen   av   om
förutsättningarna för statligt räntestöd
är uppfyllda i detta avseende förutsätts
inriktas      på      kvaliteten       i
konsumentskyddet, inte på  formerna  för
det.    Det    föreslås    ankomma    på
bidragsmyndigheten  att  bedöma  om  ett
konsumentskydd som ges i annan  form  än
den  nuvarande småhusgarantin kan  anses
tillfredsställa     de     krav      som
fortsättningsvis skall gälla.


Frågan    om    konsumentskyddet    vid
nybyggnad  av  småhus tas upp  i  motion
1995/96:Bo18 (v) yrkande 8. Motionärerna
framhåller att nuvarande regler inte  är
tillräckliga    för    att     garantera
kvaliteten  i  byggandet. Villkoren  för
konsumentskyddet     föreslås     därför
utredas.


Som  regeringen anför kan  nu  gällande
regler  i  enskilda fall leda  till  att
krav  på  produktionsgaranti ställs  när
sådan   inte  längre  har  något  syfte.
Bostadsutskottet  föreslår  mot  den  av
regeringen  redovisade  bakgrunden   att
riksdagen   godkänner   vad   regeringen
förordat om ändrade förutsättningar  vad
gäller konsumentskyddet vid nybyggnad av
småhus.


Regeringen        framhåller        att
erfarenheterna  av konsumentskyddet  för
småhus kommer att belysas i samband  med
en tidigare utlovad utvärdering av lagen
om     byggfelsförsäkring.     Utskottet
förutsätter    att   det    vid    denna
utvärdering kan uppmärksammas även andra
problem  än  dem  som föranlett  den  nu
aktuella   regeländringen.    Det    kan
exempelvis gälla de frågor som tas upp i
motion  1995/96:Bo18 (v). Utskottet  har
även   i   en  skrivelse  från  Sveriges
Trähusfabrikers              Riksförbund
uppmärksammats  på  att  byggherre   och
byggare i vissa fall sökt kringå  kravet
på   konsumentskydd  genom   att   lämna
oriktiga   uppgifter  eller  genom   att
undlåta  att träffa skriftliga avtal  om
entreprenadvillkoren.      Det       får
förutsättas  att  regeringen  vid  behov
återkommer  till riksdagen i  frågan  om
uppföljningsarbetet ger  anledning  till
ytterligare     regeländringar.      Med
hänvisning  till  det anförda  avstyrker
utskottet   motion   1995/96:Bo18    (v)
yrkande  8 i den mån den inte kan  anses
tillgodosedd med vad som nu anförts.


Övriga frågor




Förhållandena på bostadsmarknaden




I  motion 1995/96:Bo18 (v) tas upp vissa
frågor      om     förhållandena      på
bostadsmarknaden som inte är föremål för
särskilda överväganden i den proposition
som utskottet nu behandlar. Motionärerna
föreslår      att      riksdagen       i
tillkännagivanden    till     regeringen
redovisar  sin syn i dessa  frågor.  Det
föreslås    att    riksdagen    i    ett
tillkännagivande om bakgrunden till bygg-
och bostadssituationen bl.a. uttalar att
problemen på bostadsmarknaden  inte  kan
lösas genom ökat hyresuttag (yrkande 1).
I      ett      tillkännagivande      om
egnahemsägarnas    situation    föreslås
riksdagen     förorda    ändringar     i
skuldsaneringslagen eller andra åtgärder
för  att möjliggöra rekonstruktioner  av
egnahem (yrkande 2). Rekonstruktioner av
kommunala bostadsföretag i kris föreslås
ske genom selektiva metoder (yrkande 3).


Bostadsutskottet  vill  vad  gäller  de
aktuella       motionsyrkandena       om
förhållandena   på  bostadsmarknaden   i
första  hand hänvisa till att direktiven
till  den  bostadspolitiska  utredningen
omfattar    en    bred    översyn     av
förutsättningarna  för bostadspolitiken.
Det  får  förutsättas att  flera  av  de
frågor som motionärerna tar upp särskilt
kommer  att uppmärksammas av utredningen
i   dess  slutbetänkande  hösten   1996.
Därutöver  kan  vad gäller tillämpningen
av    skuldsaneringslagen   nämnas   att
regeringen   givit   Konsumentverket   i
uppdrag   att  analysera  denna   fråga.
Enligt  vad utskottet erfarit  kommer  i
detta sammanhang lagens tillämpning  för
egnahemsägare        att        särskilt
uppmärksammas.  I  frågan   om   statens
ansvar för rekonstruktioner av kommunala
bostadsföretag  med  ekonomiska  problem
har  utskottet  nyligen i  ett  yttrande
till   finansutskottet  tagit  ställning
till ett regeringsförslag om stöd i  ett
särskilt  fall  (se 1995/96:BoU5y).  Den
bredare   frågan  om  hur  de  kommunala
bostadsföretagens ekonomiska ställning i
allmänhet   kan  stärkas  skall   enligt
direktiven särskilt uppmärksammas av den
bostadspolitiska utredningen.


Utskottet anser mot den ovan redovisade
bakgrunden inte de i motionen  förordade
tillkännagivandena  motiverade.   Motion
1995/96:Bo18 (v) yrkandena 1-3  avstyrks
således.




Habitat




FN (Förenta nationerna) kommer i juni  i
år   att  i  Istanbul  hålla  sin  andra
världskonferens    i     boende-     och
bebyggelsefrågor.  Regeringen  lämnar  i
propositionen information om det svenska
förberedelsearbetet samt om vilka frågor
som  särskilt lyfts fram i  den  svenska
nationalrapporten inför  konferensen.  I
motion   1995/96:Bo18  (v)   yrkande   9
föreslås      riksdagen      i       ett
tillkännagivande förorda att en särskild
fråga bör uppmärksammas vid konferensen.
Det gäller att storstädernas problem bör
diskuteras,   inte  bara   utifrån   den
fattiga   stadsbefolkningens  situation,
utan   också   med  inriktning   på   en
samhällsplanering som  gör  det  möjligt
för   människor  att  stanna   kvar   på
landsbygden.


Bostadsutskottet  har enligt  uppgifter
från    kansliet   för    det    svenska
förberedelsearbetet   för   Habitat   II
erfarit  att  den i motionen  framhållna
frågan   beaktas  såväl  i  den  svenska
nationalrapporten  som  i  agendan   för
konferensen. I den dagordningspunkt  som
avser frågor om en hållbar utveckling av
den       byggda      miljön      kommer
stad/landproblematiken               att
uppmärksammas.


Utskottet avstyrker med hänvisning till
det   anförda  motion  1995/96:Bo18  (v)
yrkande 9.




Vissa tidsfrister för stöd från fonden
för fukt- och mögelskador




Riksdagen  beslutade våren 1995  om  ett
program   för  vissa  miljöinvesteringar
(bet.  1994/95:BoU21). Beslutet  innebar
bl.a. att en ny stödform inrättades  för
förbättringar    av   inomhusmiljön    i
bostadslägenheter    i    hyres-     och
bostadsrättshus samt i vissa lokaler (se
SFS    1995:802).   För    att    stödja
motsvarande    åtgärder    i     egnahem
beslutades att vissa tillfälliga  regler
skulle  tillämpas avseende det stöd  som
kan  utgå  genom fonden  för  fukt-  och
mögelskador i småhus (se SFS  1993:712).
De   förändrade  reglerna  innebär   att
bidragsnivån under en begränsad tid  har
höjts med upp till 20 % för egnahem  med
hög ålderssjälvrisk.


Bostadsutskottet har genom en skrivelse
från  Näringsdepartementet den 17  april
1996 uppmärksammats på vissa problem som
de     temporära    reglernas    närmare
utformning   medfört.   Bakgrunden    är
följande.


För   det   extra  stödet  gäller   två
tidsfrister   -  upphandlingen   av   de
åtgärder  som  är stödberättigade  skall
vara  genomförd före den 1 oktober  1996
och  arbetena  skall var slutbesiktigade
före     den     1     oktober     1997.
Handläggningstiden från att  en  ansökan
om   stöd  inkommit  till  fonden  tills
upphandlingen av åtgärderna slutförts är
emellertid    relativt    lång.    Denna
handläggningstid, som  bl.a.  inkluderar
fuktutredning  och  anbudsprövning,  kan
inte    påverkas   av    den    enskilde
fastighetsägaren. Det befaras att  vissa
ansökningar som inkommer under  sommaren
1996  inte kan handläggas så att  beslut
om entreprenadavtal kan träffas före den
1  oktober  1996.  Alternativt  riskerar
upphandlingsarbetet forceras på ett sätt
som  kan leda till sämre resultat  i  de
enskilda fallen.


Av  skrivelsen framgår att de  befarade
konsekvenserna  av gällande  tidsfrister
bör kunna undvikas genom en ändring i  6
a  §  i  fondförordningen. Innebörden  i
denna ändring är att bestämmelsen om när
upphandlingen  skall vara genomförd  tas
bort. I stället införs en bestämmelse om
att  det  extra  stödet  kan  lämnas   i
ärenden  som  inkommit till fonden  före
den   1  oktober  1996.  Villkoret   att
arbetena skall vara slutbesiktigade före
den 1 oktober 1997 förutsätts vara kvar.


Bostadsutskottet har inget att  invända
mot  den förordade ändringen vad  gäller
tidsfristen  för visst stöd från  fonden
för   fukt-  och  mögelskador.  Det   är
givetvis angeläget att ansökningarna  om
stöd  från  fonden  kan  handläggas   på
sådant sätt att tillräcklig tid ges  för
nödvändiga  utredningar  m.m.  om  vilka
åtgärder  som  bör  vidtas  i  hus   som
drabbats av fukt- och mögelskador.


En  regeländring i enlighet med vad som
ovan  beskrivits förutsätter  riksdagens
godkännande.  Med  användande   av   sin
initiativrätt föreslår utskottet således
att   riksdagen  som  sin   mening   ger
regeringen till känna att den  förordade
regeländringen bör genomföras.


Hemställan
Utskottet hemställer


1.  beträffande  fastighetsskatt
förbostäder med värdeår 1991


att   riksdagen  med   anledning   av
regeringens   förslag  i  proposition
1995/96:101 yrkande 1 antar, det  som
bilaga 1 till detta betänkande fogade
och    som    utskottets   lagförslag
betecknade lydelse till förslag  till
lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt,


2. beträffande finansieringen av
skattelättnaden


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo17,


res. 1 (mp)


3.  beträffande  hanteringen  av
fastighetsskattefrågan


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo18 yrkande 4,


res. 2 (v)


4.                     beträffande
bostadsbeskattningen i allmänhet


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Bo21 yrkande 1, 1995/96: Bo23
yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Bo24,


res. 3 (m)


res. 4 (fp, kds)


5.                     beträffande
bostadsfinansieringsreglerna     på
längre sikt


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo18 yrkande 5,


res. 5 (v)


6.                     beträffande
subventionsandelen


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo19,


7.  beträffande  möjlighet   att
binda räntenivån


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo18 yrkande 6,


res. 6 (v)


8.  beträffande  kreditgarantins
andel av garantiunderlaget


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition  1995/96:101  yrkande   2
godkänner vad regeringen förordat  om
kreditgarantins       andel        av
garantiunderlaget,


9.                     beträffande
hyresgästinflytandet            vid
ombyggnad


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:101 yrkande  3  i
motsvarande   del   samt   motionerna
1995/96:Bo18  yrkande   7,   1995/96:
Bo20,    1995/96:Bo21   yrkande    2,
1995/96:Bo22 och 1995/96:Bo23 yrkande
3  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,


res. 7 (m)


10. beträffande konsumentskyddet
vid nybyggnad av småhus


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:101 yrkande  3  i
motsvarande  del och  med  avslag  på
motion    1995/96:Bo18   yrkande    8
godkänner  vad regeringen  anfört  om
att   ändra   förutsättningarna   för
statligt   räntestöd  såvitt   gäller
konsumentskyddet  vid  nybyggnad   av
småhus,


11. beträffande förhållandena på
bostadsmarknaden


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo18 yrkandena 1-3,


res. 8 (v)


12. beträffande Habitat II


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo18 yrkande 9,


13. beträffande tidsfristen  för
visst stöd från fonden för fukt-  och
mögelskador


att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört.




Stockholm den 25 april 1996




På bostadsutskottets vägnar




Lennart Nilsson




I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson
(m), Marianne Carlström (s), Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig
Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena
Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian
Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager
(mp), Ulf Björklund (kds) och Peter
Weibull Bernström (m).


Reservationer
1. Finansieringen av skattelättnaden
(mom. 2)




Per Lager (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 5 börjar med  Även vad   och
slutar  med   motion 1995/96:Bo17  (mp) 
bort ha följande lydelse:


Vad     gäller    frågan     om     hur
skattelättnaden för bostäder med värdeår
1991    skall   finansieras    instämmer
bostadsutskottet  i  den  bedömning  som
görs i motion 1995/96:Bo17 (mp). Det  är
således  inte  lämpligt att  åtgärder  i
bostadsbeståndet, även om de i  och  för
sig är önskvärda, bekostas med medel som
är    avsatta    för   att    möjliggöra
skattelättnader  för  företag.   De   nu
aktuella      skattelättnaderna      bör
finansieras  på  annat sätt.  Regeringen
bör  anmodas att snarast återkomma  till
riksdagen med förslag i frågan.


Vad  utskottet  nu med  anledning  av
motion  1995/96:Bo17  (mp)  anfört   bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.   beträffande  finansieringen  av
skattelättnaden


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo17  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


2. Hanteringen av fastighetsskattefrågan
(mom. 3)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 5 börjar med  Den kritik  och
slutar  med  avstyrks således   bort  ha
följande lydelse:


Den  av  regeringen föreslagna  och  av
utskottet  accepterade  förändringen  av
skattereglerna för bostäder med  värdeår
1991 innebär att de ekonomiska problemen
för   den   aktuella   årgången   endast
temporärt     kan     lindras.     Denna
regeländring   hade  för  övrigt   varit
obehövlig om övergångsbestämmelserna för
fastighetsskatten    givits    en    mer
genomarbetad   utformning   redan   från
början. Det finns därför skäl att även i
andra       avseenden      se       över
fastighetsskattebestämmelserna  i  syfte
att  ge rimliga villkor för de delar  av
bostadsbeståndet   som   i    dag    har
omfattande      ekonomiska      problem.
Regeringen  bör  ge den bostadspolitiska
utredningen   i   uppdrag   att   vidare
överväga denna fråga.


Vad  utskottet  nu  med  anledning   av
motion 1995/96:Bo18 yrkande 4 anfört bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.


dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3.    beträffande   hanteringen   av
fastighetsskattefrågan


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo18 yrkande 4 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,


3. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(mom. 4)




Sten   Andersson,  Stig  Grauers,   Inga
Berggren  och  Peter  Weibull  Bernström
(alla m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 6 börjar med  Skatteutskottet
har  och slutar med  samt Bo24 (m)  bort
ha följande lydelse:


Sedan den socialdemokratiska regeringen
tillträdde   hösten  1994   har   fastig
hetsbeskattningen   skärpts    kraftigt.
Basen  för uttag av fastighetsskatt  har
breddats  fr.o.m.  1996  till  att  åter
omfatta    kommersiella   lokaler    och
dessutom industrifastigheter. För småhus
och  flerbostadshus  har  skatten  höjts
från  1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet.
Genom fastighetstaxeringen 1996 och  den
årliga  omräkningen av  taxeringsvärdena
kommer  skatteuttaget  att  öka  ytterli
gare.  Ökningen beräknas bli  närmare  5
miljarder kronor, varav ungefär  hälften
är  en  följd av den höjda skattesatsen.
Detta     innebär     givetvis     ökade
boendekostnader.    Eftersom     skatten
baseras  på  fastighetens  marknadsvärde
blir  variationerna stora  mellan  olika
delar  av  landet med orimliga  resultat
för många hushåll, särskilt i attraktiva
områden.


Som      framhålls      i      Moderata
samlingspartiets partimotion Bo24  visar
de   utredningar  som  har  presenterats
under  den  borgerliga regeringsperioden
att fastighetsskatten strider mot tanken
på  neutralitet mellan olika  former  av
näringsverksamhet och investeringar  och
dr  en  felaktig metod för beskattningen
av  ägda  bostäder. På sikt  bör  därför
fastighetsskatten   slopas    och    för
småhusen  och  bostadsrätterna  ersättas
med  en  schablonmässigt beräknad intäkt
av   kapital.   Därmed  återställs   den
symmetri   som  motiverar  rätten   till
avdrag   för  ränteutgifter  för   lånat
kapital   i   bostaden.  En   planmässig
avveckling   av  fastighetsskatten   bör
också  genomföras som en  anpassning  av
den   svenska   skattenivån   till   det
väsentligt lägre genomsnittet för  OECD-
länderna.  För att begränsa de nuvarande
snedvridningarna                      av
fastighetsbeskattningen     bör      man
samtidigt   reducera   underlaget    för
beskattningen till att endast  avse  det
taxerade  byggnadsvärdet. Detta  innebär
att   beskattningen  av  markvärdet  bör
slopas.


Enligt  utskottets uppfattning  är  det
angeläget   att  fastighetsbeskattningen
successivt  läggs om i  den  nu  angivna
riktningen.  Med  ett lägre  skatteuttag
skapar man dessutom förutsättningar  för
en      angelägen     förenkling      av
fastighetstaxeringen.  I  reformen   bör
även    ingå   att   förmögenhetsskatten
slopas.


Som  framgår  av partimotionen  är  det
inte   möjligt  att  genomföra  de  ovan
förordade  ändringarna med verkan  redan
från   den  1  januari  1996.  Utskottet
instämmer   därför  i  de   förslag   om
tillfälliga  åtgärder  som  föreslås   i
motionen. Dessa har samma inriktning som
den  långsiktiga  lösning  som  här  har
skisserats.  En  sådan  åtgärd  är   att
fastighetsskatten på bostäder sänks från
1,7  %  till  1,5  % av  taxeringsvärdet
fr.o.m.  den  1 januari 1996.  Samtidigt
bör  de  orimliga regionala skillnaderna
undanröjas  eller  lindras  genom    att
markvärdet inte tas upp till beskattning
fullt  ut.  I  avvaktan på en  permanent
lösning  bör  uttag  av  fastighetsskatt
inte ske på hälften av det markvärde som
överstiger 100 000 kr.


Bostadsutskottet instämmer vidare i vad
som  förordas i motionen om att  gränsen
för  skattepliktig förmögenhet bör höjas
till  åtminstone 1,2 miljoner  kronor  i
avvaktan   på   att  förmögenhetsskatten
slopas  helt.  Även sambeskattningen  av
förmögenheter bör slopas.


Utskottet anser sammanfattningsvis  att
riksdagen   med  anledning   av   motion
1995/96:Bo24 (m) yrkandena 1 och  2  som
sin  mening bör ge regeringen till känna
vad   som   ovan   anförts   om   fastig
hetsskatten  samt begära att  regeringen
snarast   lägger   fram   de   förordade
förslagen  om  lagändringar  per  den  1
januari 1996. Därmed tillgodoses också i
allt  väsentligt  vad  som  förordats  i
motionerna 1995/96:Bo21 (kds) yrkande  1
och 1995/96:Bo23 (fp) yrkandena 1 och 2.


dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:


4.  beträffande bostadsbeskattningen
i allmänhet


att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1995/96:Bo21  yrkande  1,
1995/96:Bo23 yrkandena 1 och  2  samt
1995/96:Bo24  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


4. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(mom. 4)




Erling  Bager  (fp)  och  Ulf  Björklund
(kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 6 börjar med  Skatteutskottet
har  och slutar med  samt Bo24 (m)  bort
ha följande lydelse:


Fr.o.m.  år  1996 har skattesatsen  för
fastighetsskatten för  samtliga  bostads
fastigheter   höjts  till   1,7   %   av
taxeringsvärdet.  Från  samma   tidpunkt
gäller  nya taxeringsvärden för egnahem,
baserade   på  1994  års  marknadsvärde.
Samtidigt  gäller  att  taxeringsvärdena
justeras  årligen i ett nytt system  med
s.k.  rullande  fastighetstaxering.   De
sammanlagda   effekterna   härav    blir
förödande  för  många  familjer.   Värst
drabbade är de som bor i storstäder  och
skärgårdar.      Många     barnfamiljer,
pensionärer med låga inkomster,  de  som
köpt  sina  hus  när priserna  stod  som
högst  under åren 1988-1991 och familjer
som drabbas av arbetslöshet, kommer helt
enkelt inte att ha råd att bo kvar.


I motionerna från fp respektive kds har
mot  denna bakgrund föreslagits  att  en
översyn   av  boendebeskattningsfrågorna
snarast     bör     genomföras.     Även
bostadsutskottet anser att behovet av en
sådan översyn är uppenbart. Mest akut är
därvid  att  riksdagen utan  ytterligare
fördröjning   föreläggs    förslag    om
åtgärder       som      kan       mildra
fastighetsbeskattningens effekter i våra
skärgårdar  och övriga särskilt  utsatta
områden.  Det  är  nödvändigt   att   nu
undanröja   den  berättigade   oro   för
framtiden  som  finns  bl.a.   hos   den
bofasta skärgårdsbefolkningen.


Även mer generella frågor med betydelse
för boendebeskattningen bör övervägas  i
enlighet   med   motionsförslagen.   Det
gäller exempelvis möjligheten att införa
en    takregel   för   markvärdet    vid
fastighetsbeskattningen      och      en
begränsning av förmögenhetsbeskattningen
genom  slopad sambeskattning eller genom
en    höjning    av    det    skattefria
grundbeloppet.


Vad  utskottet  nu med anslutning  till
förslagen   i   motionerna  1995/96:Bo21
(kds)  yrkande  1 och 1995/96:Bo23  (fp)
yrkandena  1 och 2 anfört, bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Detta innebär även att vad som förordats
i  motion 1995/96:Bo24 (m) till viss del
kan anses bli tillgodosett.


dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:


4.  beträffande bostadsbeskattningen
i allmänhet


att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1995/96:Bo21  yrkande  1,
1995/96:Bo23 yrkandena 1 och  2  samt
1995/96:Bo24  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


5. Bostadsfinansieringsreglerna på
längre sikt (mom. 5)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som    på   s.   7   börjar   med    Den
bostadspolitiska  utredningen  har   och
slutar med  detta skäl  bort ha följande
lydelse:


Även     om     den    bostadspolitiska
utredningen  i  sitt delbetänkande  inte
klart  velat  förorda en  avveckling  av
1993  års regler för bostadsfinansiering
är    det   uppenbart   att   helt   nya
förutsättningar  måste  gälla  för   det
statliga    stödet   i   fortsättningen.
Bostadsutskottet  instämmer  i  vad  som
förordas   i  motion  1995/96:Bo18   (v)
yrkande  5  i  denna  fråga.  Ett   nytt
regelsystem  bör således  utarbetas  där
även    hänsyn   tas   till    bostadens
utformning vad gäller bl.a. materialval,
planering och inomhusmiljö.


Utskottets  ställningstagande  i  denna
fråga  bör  riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:


5.                       beträffande
bostadsfinansieringsreglerna       på
längre sikt


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo18 (v) yrkande  5  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,


6. Möjlighet att binda räntenivån (mom.
7)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 9 börjar med  Utskottet  har 
och  slutar med  avstyrks således   bort
ha följande lydelse:


Som  anförs  i motion 1995/96:Bo18  (v)
yrkande  6 kan den ordning med möjlighet
att    binda    räntenivån    som    den
bostadspolitiska  utredningen  utarbetat
endast  ses  som en kortsiktig  lösning.
Det  får därför anses motiverat att  den
bostadspolitiska            utredningens
slutförslag      om       ett       nytt
bostadsfinansieringssystem ges en  sådan
utformning att det blir stabilt även  på
lång  sikt och att det inte ger  utrymme
för  spekulation i räntenivåer  eller  i
andra    avseenden.    Ett    riksdagens
tillkännagivande  i denna  fråga  enligt
förslaget  i  v-motionerna  förordas  av
utskottet.


dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:


7.  beträffande möjlighet att  binda
räntenivån


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo18 yrkande 6 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,


7. Hyresgästinflytandet vid ombyggnad
(mom. 9)




Sten   Andersson,  Stig  Grauers,   Inga
Berggren  och  Peter  Weibull  Bernström
(alla m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  12  börjar  med   Utskottet
delar   och på s. 13 slutar  med    till
känna  bort ha följande lydelse:


Orsaken till den ökade aktiviteten  vad
gäller ombyggnader av bostadsfastigheter
står  att  finna i de extra subventioner
som tillkommit under de senaste åren.  I
stället     för    att     skapa     bra
förutsättningar    för     en     normal
fastighetsförvaltning  med  ett  löpande
underhåll och en successiv förnyelse  av
bostadsbeståndet         har         den
socialdemokratiska    regeringen    gått
vidare med en ryckig bostadspolitik  som
endast  riskerar att orsaka nya  problem
på bostadsmarknaden.


Många fastighetsägare har givetvis, som
avsikten   var,  genomfört   ombyggnader
under  den  tid  som  det  extra  stödet
utgått.  Genom ombyggnad och upprustning
av  bostäderna  har  bruksvärdet  höjts.
Därmed  har  hyran,  helt  i  linje  med
gällande lagstiftning och normalt  också
med    godkännande   av   hyresgästernas
organisation,       kunnat        höjas.
Hyreshöjningarna är en förutsättning för
att     investeringen    skall     kunna
finansieras. Det ligger givetvis i  både
fastighetsägarens   och   hyresgästernas
intresse  att fastigheten kan  hållas  i
gott   skick   och  att  den  ekonomiska
förvaltningen bedrivs på ett sådant sätt
att inte obeståndssituationer uppkommer.


De  hyreshöjningar som skett i  samband
med  ombyggnader är således en följd  av
gällande regler på hyresmarknaden. Några
belägg  för  att omotiverade ombyggnader
genomförts    läggs   inte    fram    av
regeringen. Det framgår för övrigt  inte
av  propositionen närmare vilken typ  av
ombyggnader    som   regeringen    anser
motivera  de extraordinära åtgärder  som
nu  föreslås. Regeringen hänvisar endast
till att  det hävdas från allt fler håll
att    det   statliga   ombyggnadsstödet
medverkar    till   onödigt   omfattande
ombyggnadsåtgärder . Boverket -  som  är
den  ansvariga myndigheten på området  -
har  emellertid  varken  kunnat  belägga
detta  påstående eller  kunnat  ta  fram
några    exempel   på    de     onödiga 
åtgärderna. Det har dessutom av Boverket
framhållits  att  om en  temporär  regel
skall  ha  någon effekt  så  skulle  den
trätt  i  kraft  senast  vid  årsskiftet
1995/96.  Boverket  har  senare  i   ett
remissvar  avrått  regeringen  från  att
införa den regel som nu är aktuell.


Under  utskottets  beredning  av  detta
ärende har det framkommit att endast ett
mycket   begränsat   antal   ombyggnader
förväntas påbörjas under den tid som den
temporära regeln föreslås vara i  kraft.
Det   stora   antalet  ombyggnader   som
genomförs med det extra statliga  stödet
kommer  således inte alls  att  beröras,
eftersom  dessa projekt enligt  gällande
regler redan skall vara påbörjade. Detta
gör   det   än   mer  oförklarligt   att
regeringen valt att föreslå en regel  om
hyresgästinflytande som helt bryter  mot
de förutsättningar som hittills gällt  i
förhållandet mellan fastighetsägare  och
hyresgäster.


Som  framgår  av  framför  allt  motion
1995/96:Bo20 (m) kan en rad principiella
invändningar   riktas   mot    den    av
regeringen föreslagna ordningen  med  en
 vetorätt    för  hyresgästorganisation.
Förslaget   strider   således   mot   de
grundläggande  principer  som   hittills
rått  på  hyresmarknaden och  föregriper
dessutom beredningen av den utredning om
hyreslagstiftningen     som      nyligen
avslutats  och remissbehandlats.  Vidare
kränker  förslaget  den  enskildes  rätt
till  medbestämmande. Rätten  att  yttra
sig  över  en  ombyggnad  förutsätts   i
första     hand     ges     till      en
hyresgästorganisation.   Den    enskilde
hyresgästen  ges alltså ingen  möjlighet
till     medbestämmande    vad    gäller
eventuella   åtgärder   i    den    egna
lägenheten.   Regeringens   avsikt    är
tydligen     att    återupprätta     det
kollektivistiska       system        för
hyresgästmedverkan   som    den    förra
borgerliga     regeringen    avskaffade.
Slutligen  strider  regeringens  förslag
mot grundläggande rättsprinciper. Det är
givetvis      helt     orimligt      att
fastighetsägarens  berättigade  intresse
av  att hålla sin fastighet i gott skick
kan  komma  att  åsidosättas  i  princip
genom   ett   veto  från  hyresgästernas
organisation.      Som      motionärerna
framhåller  kan en hyresgästorganisation
också  genom  att  endast  förhålla  sig
passiv  stoppa en planerad och nödvändig
ombyggnad.


Vad   utskottet  ovan  anfört   innebär
sammanfattningsvis    att    regeringens
förslag  om hyresgästers inflytande  vid
ombyggnad   av  hyreshus   bör   avslås.
Riksdagen bör dessutom som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet ovan
anfört    med   anledning   av    motion
1995/96:Bo20  (m).  Detta  innebär   att
också   motionerna  1995/96:Bo21   (kds)
yrkande   2,   1995/96:Bo22   (c)    och
1995/96:Bo23  (fp)  yrkande  3  i   allt
väsentligt  blir  tillgodosedda.  Motion
1995/96:Bo18 (v) yrkande 7 avstyrks.


dels att utskottets hemställan under   9
bort ha följande lydelse:


9.  beträffande hyresgästinflytandet
vid ombyggnad


att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna   1995/96:Bo20,   1995/96:
Bo21  yrkande  2,  1995/96:Bo22   och
1995/96:Bo23  yrkande  3   samt   med
avslag   på  proposition  1995/96:101
yrkande  3  i  motsvarande  del   och
motion 1995/96:Bo18 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,


8. Förhållandena på bostadsmarknaden
(mom. 11)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som     på    s.    15    börjar     med
 Bostadsutskottet vill   och  på  s.  16
slutar  med  avstyrks således   bort  ha
följande lydelse:


Förhållandena  på bostadsmarknaden  har
genomgått  kraftiga  förändringar  under
1990-talet.  Stora  delar  av  det  sent
byggda bostadsbeståndet har drabbats  av
akuta         ekonomiska        problem.
Bostadsrättsföreningar  har  försatts  i
konkurs,  egnahemsägare har  fått  lämna
sina bostäder utan att för den skull bli
av  med låneskulden och hyresgäster  har
fått   se  hyresnivåerna  öka  betydligt
snabbare än konsumentpriserna i  övrigt.
Orsakerna till denna utveckling står att
finna   både  i  ogenomtänkta  politiska
beslut  och i utvecklingen på en alltmer
internationaliserad kreditmarknad.


Som anförs i motion 1995/96:Bo18 (v) är
problemen   fortfarande  av   en   sådan
omfattning  att statens ansvar  för  den
uppkomna situationen bör klarläggas. Det
får förutsättas att den bostadspolitiska
utredningens  slutbetänkande  innehåller
förslag i detta avseende. I avvaktan  på
utredningens förslag bör riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen  ställa
sig  bakom vad som i motion 1995/96:Bo18
(v) anförts om att:


-     det   inte  är  möjligt  att  lösa
problemen på bostadsmarknaden genom ett
ökat hyresuttag (yrkande 1),
-
-   åtgärder bör vidtas för att, genom
exempelvis ändringar i skuldsanerings
lagen, möjliggöra ekonomiska
rekonstruktioner av egnahem (yrkande 2),
-
-     staten  bör  ge  möjligheter  till
rekonstruktioner      av      kommunala
bostadsföretag  i  ekonomisk  kris   på
liknande   sätt   som   tillämpas   för
bostadsrättsföreningar (yrkande 3).
-


dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:


11.  beträffande  förhållandena   på
bostadsmarknaden


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo18 yrkandena  1-3  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,


Särskilda yttranden




1. Bostadsbeskattningen i allmänhet




Rigmor Ahlstedt (c) anför:




I   propositionen   finns   vad   gäller
fastighetsskatten  endast  ett   förslag
gällande  bostäder  med  värdeår   1991.
Detta  förslag  har vunnit  bifall  från
samtliga  partier. I tre  motioner  från
olika  partier har emellertid frågor  om
bostadsbeskattningens           allmänna
utformning tagits upp och även lett till
reservationer    i   motsvarande    del.
Eftersom    Centerpartiet    i     detta
sammanhang valt att inte motionera i  de
fastighetsskattefrågor     som      inte
aktualiserats genom regeringens  förslag
vill  jag här kortfattat erinra  om  vår
inställning på detta område.


De  höjningar av fastighetsskatten  som
genomförts under det senaste året har  i
många   fall  fått  olyckliga   följder.
Centerpartiet  medverkade  inte  i   den
höjning  av  fastighetsskattenivån  från
1,5  %  till  1,7 % som  till  viss  del
ligger   bakom  problemen.  I  dagsläget
skulle  dock  en generell återgång  till
den  tidigare gällande skattenivån  inte
vara   någon   lösning   på   problemen,
eftersom    en    sådan    skattelättnad
sannolikt ändå skulle behöva finansieras
inom bostadssektorn.


Det  stora  problemet är emellertid  de
kraftigt   höjda   taxeringsvärden   som
drabbat  vissa  områden  och  då  kanske
speciellt  våra skärgårdar. I exempelvis
skärgårdsområdena finns således risk för
att  delar  av  den bofasta befolkningen
inte kommer att ha råd att bo kvar på de
fastigheter som kanske ägts av släkten i
flera  generationer. I dessa områden  är
det  också  vanligt att fastighetsägarna
är   beroende  av  fastigheten  för  sin
utkomst.  De  begränsade  inkomster  som
t.ex. en fiskare eller en skärgårdsbonde
normalt   har,  räcker  inte   för   att
finansiera en fastighetsskatt baserad på
ett  taxeringsvärde som kan  uppgå  till
flera miljoner kronor.


Ett fastighetsskattesystem som riskerar
att förhindra att traditionella näringar
lever vidare i vissa områden är givetvis
inte rimligt utformat i dessa delar. Det
är därför angeläget att den utredning av
frågan  som pågår inom regeringskansliet
snarast  kan  slutföras  och  leda  till
förslag  om  en  acceptabel  lösning  av
problemet.  Centerpartiet är berett  att
ta  aktiv del i diskussioner om  hur  en
sådan   lösning  tekniskt  skall   kunna
utformas.


2. Bostadsbeskattningen i allmänhet




Owe Hellberg (v) anför:




Vänsterpartiet   har   inte   i    detta
sammanhang    motionerat    om     vilka
förändringar   som   vi   vill   ha   på
bostadsbeskattningens  område.   Vi   är
emellertid öppna för att diskutera  både
de  problem som uppkommit i samband  med
den   senaste  fastighetstaxeringen  och
andra mer generella problem.


Vad  gäller  de speciella  problem  som
uppstått  för  exempelvis  den   bofasta
skärgårdsbefolkningen förutsätter vi att
regeringens utredning på området  kommer
att innebära att förslag presenteras för
riksdagen  i frågan. Även den  generella
utformningen   av   bostadsbeskattningen
behöver  emellertid ses över. Det  är  i
det   sammanhanget  nödvändigt  att  man
utgår   från  en  helhetsbild  och   ser
fastighetsskatten   som   en   del    av
bostadspolitiken  i  övrigt.   Man   kan
således   inte   diskutera   nivån    på
fastighetsskatten och skattens  tekniska
utformning utan att samtidigt ta  hänsyn
till  hur  beskattningen  samverkar  med
räntebidrag          och          övriga
bostadsfinansieringsfrågor. Det är också
nödvändigt  att i detta sammanhang  utgå
från  en helhetssyn på boendekostnaderna
i  olika delar av bostadsbeståndet och i
de  olika upplåtelseformerna. Jag  anser
mot  denna  bakgrund att  uppdraget  att
överväga         förändringar          i
fastighetsskattesystemet bör ges åt  den
bostadspolitiska   utredningen.   I   en
reservation  till  betänkandet  har  jag
också    särskilt    understrukit    att
fastighetsskattebestämmelserna  bör  ses
över  för  de  delar av bostadsbeståndet
som  i  dag  har  omfattande  ekonomiska
problem.


3. Bostadsbeskattningen i allmänhet




Per Lager (mp) anför:




Miljöpartiet har i detta sammanhang valt
att  inte  i  en  motion  redovisa  sina
ställningstaganden vad gäller nödvändiga
och     önskvärda    förändringar     på
bostadsbeskattningens  område.  Eftersom
frågan aktualiserats genom motioner från
andra  partier  vill jag emellertid  här
endast  kortfattat erinra om huvuddragen
i Miljöpartiets inställning i frågan. Vi
anser   att   ett   nytt   system    för
fastighetsbeskattning                och
fastighetstaxering  bör  utredas  enligt
följande riktlinjer.


På kort sikt förordar vi att:


-    en särskild permanentboendetaxering
införs,
-
-   fastighetsskatten för
permanentboende sänks med 0,5
procentenheter,
-
-   taxeringsvärdet vid
förmögenhetsbeskattning reduceras med
100 000 kr,
-
-   värdet av skattesänkningen
ackumuleras och betalas vid
försäljningstill-  fället,
-
-     nuvarande   taxeringssystem,   där
miljöinvesteringar          bestraffas,
omedelbart   ändras   så   att    dessa
investeringar i stället leder  till  en
sänkt skattenivå.
-


På    längre   sikt   bör    ett    nytt
taxeringssystem   utarbetas   som   inte
bygger   på  fiktiva  värden   utan   på
verkliga   förhållanden.  I   attraktiva
lägen,       som      exempelvis       i
skärgårdsområdena, bör således inte  den
bofasta   befolkningens  taxeringsvärden
baseras  på vad en teoretisk försäljning
till   en   köpstark  spekulant   skulle
inbringa. Ett nytt system bör i  stället
baseras  på  byggnadens storlek,  värden
som   finns  i  fastigheten,  behov   av
infrastruktur m.m.


På     längre    sikt    bör     vidare
bostadsbeskattningen förändras så att:


-        kommunerna     återfår      sin
beskattningsrätt av fastigheter,
-
-   bostadsskatterna omfattas av en
skatteväxling, där växlingen sker
gentemot högre energiskatt (eventuellt
minskat ränteavdrag och/eller ökad
realisationsvinstskatt),
-
-    ett miljöklassificeringssystem  för
hus     införs    och    beaktas    vid
beskattningen.
-


Vi  kommer naturligtvis att mer ingående
redovisa våra ställningstaganden i annat
lämpligt  sammanhang, om  inte  förr  så
under höstens allmänna motionstid.




4. Hyresgästinflytandet vid ombyggnad




Rigmor  Ahlstedt (c), Erling Bager  (fp)
och Ulf Björklund (kds) anför:




I  flera motioner, bl.a. från c, fp  och
kds,  har  anförts att det är  olämpligt
att   införa   en  temporär   regel   om
hyresgästinflytande med  den  utformning
som    regeringen    föreslagit.    Vårt
ställningstagande       vad       gäller
regeringsförslaget     kvarstår.     Vid
utskottsberedningen   av   frågan    har
emellertid    den    temporära    regeln
begränsats  och inriktats på ett  sådant
sätt att vi valt att ändå acceptera  att
en  sådan införs. Genom att regeln,  med
utskottets utformning, endast kommer att
gälla de fall där fastighetsägaren avser
att  säga  upp  sina hyresgäster  berörs
endast  ett  mindre  antal  ombyggnader.
Även  om vi således gör bedömningen  att
denna  regel endast kan bli aktuell  att
tillämpa  i några enstaka fall  kan  det
inte uteslutas att det just i dessa fall
därigenom    kan   undvikas   långvariga
konflikter    om   hur   en    ombyggnad
genomförts.  Som utskottet anför  bör  i
första     hand    samförståndslösningar
eftersträvas i dessa frågor.


Våra ställningstaganden i frågan om hur
fastighetsägarnas   och   hyresgästernas
intressen  vid ombyggnad framgent  skall
tillgodoses   kommer  vi   att   närmare
redovisa i samband med att regeringen  i
höst,    enligt   vad   som   aviserats,
presenterar sitt förslag i frågan.






Utskottets lagförslag




Förslag till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1984:1052)  om  statlig fastighetsskatt
att  det i övergångsbestämmelserna  till
lagen  (1990:652)  om  ändring  i  lagen
(1984:1052)  om  statlig fastighetsskatt
skall  införas en ny punkt 6 av följande
lydelse.




6. I stället för vad som följer av 3 §
första  stycket skall det vid  1998  års
taxering inte tas ut fastighetsskatt  på
bostadsdelen  för  fastigheter  bebyggda
med  byggnader vilka innehåller bostäder
och har värdeår 1991. Om fastighetsskatt
skall beräknas enligt olika grunder  för
skilda  delar av fastigheten skall  3  §
femte stycket tillämpas.




__________________________


Denna  lag  träder i kraft  den  1  juli
1996.




Skatteutskottets yttrande




1995/96:SkU8y




Fastighetsskatten för bostäder med
värdeåret 1991




Till bostadsutskottet




Bostadsutskottet       har        berett
skatteutskottet tillfälle att yttra  sig
över    proposition    1995/96:101    De
ekonomiska villkoren för det sent byggda
bostadsbeståndet,  m.m.,  i  vad   avser
fastighetsskatt för bostäder med värdeår
1991  och  de motioner som har väckts  i
ärendet. Utskottet får anföra följande.




Fastighetsskatten på bostäder har  höjts
från  1,5  till 1,7 % av taxeringsvärdet
fr.o.m. 1997 års taxering. Fr.o.m.  1997
års  taxering utgår fastighetsskatt även
på  kommersiella lokaler i hyreshus, med
1 % av taxeringsvärdet på lokaldelen.


Bostäder som har färdigställts efter år
1990,  dvs.  bostäder med  värdeår  1991
eller    senare,   är   befriade    från
fastighetsskatt  för de  fem  kalenderår
som följer efter värdeåret. För de därpå
följande  fem  kalenderåren  utgår  halv
fastighetsskatt.


1990    års    skattereform    innehöll
särskilda   övergångsbestämmelser    för
hyreshus   och   småhus  med   värdeåren
1973-1990.  Reglerna har  inneburit  hel
eller      halv      befrielse      från
fastighetsskatten   fr.o.m.   1992   års
taxering,   och  skattelättnaderna   har
avtrappats       successivt.       Under
beskattningsåret  1996  kvarstår   dessa
lättnader helt eller delvis för hyreshus
med   senare   värdeår  än   1982,   och
skattelättnaderna  upphör   helt   efter
taxeringsåret 2000. I fråga om  småhusen
har   övergångsbestämmelserna  begränsat
sig  till  värdeåren 1986-1990 och  till
befrielse      från      hälften      av
fastighetsskatten.  För   småhusen   har
skattelättnaderna  för  dessa   årgångar
bortfallit    fr.o.m.   beskattningsåret
1996.


Skattelättnaderna  omfattar  inte   den
fastighetsskatt  som  fr.o.m.  1997  års
taxering utgår på affärslokaler.


I  propositionen konstateras att det  -
som en följd av reglernas konstruktion -
vid  1998 års taxering för första gången
skall  tas  ut halv fastighetsskatt  för
bostäder med värdeår 1991, samtidigt som
hyreshusenheter  med  värdeår  1989  och
1990   ännu   är   helt  skattebefriade.
Eftersom    detta   enligt   regeringens
uppfattning  inte  är  rimligt  föreslår
regeringen   att  fastighetsskatt   inte
skall  tas  ut för hyreshus med  värdeår
1991 för 1997. Eftersom reglerna i fråga
om  årgångarna 1991 och senare  är  lika
för hyreshus och småhus anser regeringen
att  den  föreslagna åtgärden bör  gälla
även i fråga om småhusen.


Skattebortfallet  beräknas   till   280
miljoner  kronor och finansieras  enligt
propositionen  inom  ramen  för   de   2
miljarder kronor som avsatts hösten 1994
för   framtida  åtgärder  i  syfte   att
reducera företagsskatten.


De  motioner som har väckts  i  ärendet
innehåller  inte någon erinran  mot  det
föreslagna        undantaget         för
fastighetsskatt för 1991 års bostäder. I
motion  Bo17 av Roy Ottosson m.fl.  (mp)
anförs dock att åtgärden bör finansieras
på  annat  sätt  än med  medel  som  har
reserverats   för  skattelättnader   för
företag.   Motionärerna   yrkar   därför
avslag på den i propositionen föreslagna
finansieringen  och  att  riksdagen  hos
regeringen  begär  ett  nytt  förslag  i
denna  fråga  (yrkandena  1  och  2).  -
Motion  Bo18 av Owe Hellberg  m.fl.  (v)
innehåller  en kritik mot hur  problemen
inom  bostadssektorn hanterats i samband
med  1990  års skattereform, särskilt  i
fråga  om årgång 1991. Yrkande 4 i denna
motion  innebär  att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen i detta hänseende.


Utskottet  finner  att  det  föreslagna
undantaget   från  fastighetsskatt   för
bostäder med värdeåret 1991 bör  godtas.
Utskottet  tillstyrker  alltså   proposi
tionen  i  den delen. Enligt  utskottets
mening bör dock den föreslagna lagtexten
förtydligas  så  att  det  framgår   att
skattelättnaden  avser  endast  bostäder
och   således  inte  affärslokaler   och
liknande.


När  det  gäller  finansieringen  utgår
utskottet   från   att   det    aktuella
förslaget   inte   kommer   att    ändra
förutsättningarna  för  de  överväganden
som    pågår   rörande   ändringar    på
företagsbeskattningens    område.    Med
hänvisning  härtill avstyrker  utskottet
motion Bo17 yrkandena 1 och 2.


Kritiken  i motion Bo18 mot hanteringen
av  de  aktuella frågorna i samband  med
1990   års   skattereform   har   enligt
utskottets  uppfattning inte sådan  inne
börd   att   den  bör  föranleda   något
särskilt     ställningstagande      från
riksdagens  sida.  Utskottet   avstyrker
motionen i denna del (yrkande 4).


Tre motioner angår bostadsbeskattningens
allmänna utformning.


I  motion Bo21 yrkar Ulf Björklund  och
Michael        Stjernström         (kds)
tilläggsdirektiv  till  Bostadspolitiska
utredningen   rörande   en    omfattande
översyn  av boendebeskattningen i  syfte
att   sänka  skattetrycket  på  bostäder
(yrkande 1). I motionen anförs bl.a. att
höjningen av fastighetsskatten från  1,5
till    1,7   %   samtidigt   som    nya
taxeringsvärden skall läggas till  grund
för   beskattningen   medför   förödande
konsekvenser    för   många    familjer,
särskilt  för  dem som bor i  storstäder
och  inom  attraktiva områden. Översynen
bör   enligt  motionen  även   innefatta
förmögenhetsskatten.  Motion   Bo23   av
Erling  Bager  och Isa  Halvarsson  (fp)
grundar   sig  på  liknande   skäl   och
innefattar krav på skyndsamma  lättnader
i   fastighetsskatten,   särskilt   inom
speciellt   utsatta   områden,   och   i
förmögenhetsskatten (yrkandena 1 och 2).
Yrkande  1  i motion Bo24 av Carl  Bildt
m.fl. (m) innebär att riksdagen som  sin
mening bör ge regeringen till känna  att
fastighetsskatten bör slopas  successivt
och  för  småhusen  och  bostadsrätterna
ersättas med en schablonbeskattning  som
grundar     sig    på    det    taxerade
byggnadsvärdet. Yrkande 2 i denna motion
innehåller   krav   på   förslag    från
regeringen    om    en    sänkning    av
skattesatsen för fastighetsskatten  till
1,5 % med verkan fr.o.m. 1996 och om att
hälften  av  den  del av markvärdet  som
överstiger  100  000  kr  undantas  från
beskattning.


Enligt  utskottets uppfattning  är  det
inte motiverat att med anledning av  den
detaljändring som regeringen föreslår gå
in   på  en  närmare  bedömning  av   de
omfattande  ändringar  som  föreslås   i
motionerna.  Utskottet vill dock  erinra
om      att      utgångspunkten      för
fastighetsskatten  på   småhus   är   en
likformig kapitalbeskattning och att det
saknas  statsfinansiellt utrymme för  en
allmän  sänkning  av skatteuttaget.  Vid
sin  senaste behandling av dessa  frågor
framhöll  utskottet (1994/95:SkU28)  att
höjningen av skattesatsen från 1,5  till
1,7  % gjort det möjligt att undvika  en
höjning  av  den garanterade räntan  för
vissa  bostäder  som  annars  skulle  ha
genomförts, och utskottet såg inte något
skäl  att tillstyrka en ändring av detta
beslut. Utskottet anförde också att  ett
system    med    beskattning    av    en
schablonintäkt,  som  bestäms   på   ett
sådant  sätt  att  den  statsfinansiella
effekten blir neutral, inte skiljer  sig
på  något  mer  avsevärt sätt  från  den
nuvarande   fastighetsskatten.    Enligt
utskottets  mening var det  därför  inte
aktuellt    med    en   övergång    till
schablonintäktsbeskattning.    Utskottet
vidhåller sin uppfattning i dessa frågor
och  vill också framhålla att effekterna
av   det  nuvarande  systemet  ses  över
fortlöpande inom Finansdepartementet och
Riksskatteverket. De speciella problemen
för  den  bofasta befolkningen  i  vissa
skärgårdsområden  och  andra  attraktiva
fritidsområden har också tagits upp i en
särskild          översyn           inom
Finansdepartementet       som        har
målsättningen att redovisa  sitt  arbete
före  halvårsskiftet 1996. I proposition
1995/96:198, som behandlas av  riksdagen
senare  i  vår,  har regeringen  som  en
följd  av  1996  års  fastighetstaxering
föreslagit  att  fribeloppet  för  förmö
genhetsskatten höjs från  800  000  till
900  000  kr  vid 1997 års  taxering.  I
propositionen  anförs  bl.a.   att   den
översyn  som  pågår rörande förmögenhets
skatten kommer att redovisas inom kort i
en    särskild   promemoria   och    att
regeringen efter remissbehandling kommer
att  lägga fram förslag om en reformerad
förmögenhetsskatt   fr.o.m.   1998   års
taxering.


Med   det  anförda  avstyrker  utskottet
motionerna Bo21, Bo23 och Bo24 i angivna
delar.


Stockholm den 18 april 1996


På skatteutskottets vägnar


Lars Hedfors




I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),
Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf
(m), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström
(v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén
(m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s),
Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter
(fp).




Avvikande meningar




Fastighetsskatten för bostäder med
värdeåret 1991




1. Lars Bäckström (v) anför:




I  propositionen föreslås  att  bostäder
med  värdeåret 1991 befrias från  fastig
hetsskatten  för år 1997. Som  anförs  i
motion  Bo18 av Owe Hellberg  m.fl.  (v)
löser   inte   förslaget   de   aktuella
problemen.  Året därpå, 1998,  är  ränte
subventionen  mindre  och   skulden   på
fastigheten    lika   stor.    Problemen
kvarstår  således. Den enda  anledningen
till den föreslagna skattebefrielsen  är
att  1991  års årgång annars  skulle  få
betala  skatt  före 1989  och  1990  års
årgångar   till  följd  av  de  konstiga
särreglerna  i  samband  med  1990   års
skattereform.


Vänsterpartiet      accepterar      den
föreslagna skattebefrielsen men ger  ett
klart  underkännande till hur hela denna
fråga   har   hanterats   från   början.
Befrielsen från fastighetsskatten öppnar
också   för   en  fortsatt   debatt   om
fastighetsskatten.   Jag   instämmer   i
motionärernas      uppfattning       att
utformningen av denna skatt är en  fråga
som den bostadspolitiska utredningen bör
ta ställning till.


Vad  som  här har anförts bör  riksdagen
med  bifall till motion Bo18  yrkande  4
som sin mening ge regeringen till känna.




2. Ronny Korsberg (mp) anför:




Av  motion  Bo17  av Roy Ottosson  m.fl.
(mp)  framgår att Miljöpartiet instämmer
i   regeringens  uppfattning  att  vissa
ekonomiska lättnader behövs för det sent
byggda   bostadsbeståndet.   Regeringens
förslag   till   skattelättnader,    som
beräknas  medföra ett skattebortfall  på
280   miljoner  kronor,   är   med   den
utgångspunkten    rimligt.    Att    som
regeringen föreslår finansiera  åtgärden
med pengar som i tidigare riksdagsbeslut
reserverats   för  skattelättnader   för
företag  är  emellertid  olämpligt.  Som
anförs   i   motionen   bör   regeringen
fullfölja tidigare beslut och lägga fram
konkreta förslag i riksdagen om lämpliga
skattelättnader  för  företag.   De   nu
föreslagna skattelättnaderna  för  vissa
sent    byggda   bostäder    måste    då
finansieras på annat sätt.




Jag instämmer alltså i motionärernas
yrkanden om avslag på den i propo
sitionen föreslagna finansieringen
(yrkande 1) och om nytt förslag från
regeringen i detta hänseende (yrkande
2).




Övriga frågor angående beskattningen
av bostäder




3.  Karl-Gösta  Svenson m.fl.  (alla  m)
anför:




Sedan  den socialdemokratiska regeringen
tillträdde   hösten  1994   har   fastig
hetsbeskattningen   skärpts    kraftigt.
Basen  för uttag av fastighetsskatt  har
breddats  fr.o.m.  1996  till  att  åter
omfatta    kommersiella   lokaler    och
dessutom industrifastigheter. För småhus
och  flerbostadshus  har  skatten  höjts
från  1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet.
Genom fastighetstaxeringen 1996 och  den
årliga  omräkningen av  taxeringsvärdena
kommer  skatteuttaget  att  öka  ytterli
gare.  Ökningen beräknas bli  närmare  5
miljarder kronor, varav ungefär  hälften
är  en  följd av den höjda skattesatsen.
Detta     innebär     givetvis     ökade
boendekostnader.    Eftersom     skatten
baseras  på  fastighetens  marknadsvärde
blir  variationerna stora  mellan  olika
delar  av  landet med orimliga  resultat
för många hushåll, särskilt i attraktiva
områden.


Som  framhålls i motion  Bo24  av  Carl
Bildt m.fl. (m) visar de utredningar som
har  presenterats under  den  borgerliga
regeringsperioden  att fastighetsskatten
strider mot tanken på neutralitet mellan
olika  former  av näringsverksamhet  och
investeringar  och är en felaktig  metod
för  beskattningen av ägda bostäder.  På
sikt bör därför fastighetsskatten slopas
och  för  småhusen  och  bostadsrätterna
ersättas med en schablonmässigt beräknad
intäkt av kapital. Därmed återställs den
symmetri   som  motiverar  rätten   till
avdrag   för  ränteutgifter  för   lånat
kapital   i   bostaden.  En   planmässig
avveckling   av  fastighetsskatten   bör
också genomföras som en anpassningen  av
den   svenska   skattenivån   till   det
väsentligt lägre genomsnittet för  OECD-
länderna.  För att begränsa de nuvarande
snedvridningarna                      av
fastighetsbeskattningen     bör      man
samtidigt   reducera   underlaget    för
beskattningen till det taxerade byggnads
värdet,   dvs.   att  beskattningen   av
markvärdet slopas.


Enligt vår uppfattning är det angeläget
att  fastighetsbeskattningen  successivt
läggs  om  i den här angivna riktningen.
Med  ett  lägre skatteuttag  skapar  man
dessutom    förutsättningar    för    en
angelägen  förenkling av  fastighetstaxe
ringen.   I   reformen  bör   ingå   att
förmögenhetsskatten slopas.


Som  framgår  av motionen är  det  inte
möjligt  att  genomföra dessa  ändringar
med  verkan  redan från  den  1  januari
1996.   Motionärerna   föreslår   därför
tillfälliga  åtgärder som  går  i  samma
riktning som den långsiktiga lösning som
här  har skisserats. En sådan åtgärd  är
att  fastighetsskatten på bostäder sänks
från  1,7  till 1,5 % av taxeringsvärdet
fr.o.m.  den  1 januari 1996.  Samtidigt
bör  de  orimliga regionala skillnaderna
undanröjas  eller  lindras  genom    att
markvärdet inte tas upp till beskattning
fullt  ut.  I  avvaktan på en  permanent
lösning  bör  uttag  av  fastighetsskatt
inte ske på hälften av det markvärde som
överstiger 100 000 kr.


Vidare  anförs i motionen  att  gränsen
för  skattepliktig förmögenhet bör höjas
till  åtminstone 1,2 miljoner  kronor  i
avvaktan   på   att  förmögenhetsskatten
slopas  helt.  Även sambeskattningen  av
förmögenheter bör slopas. Vi  avser  att
återkomma  till  dessa  frågor  i  annat
sammanhang senare i vår.


Vi  tillstyrker att riksdagen med bifall
till  motion Bo24 yrkandena 1 och 2  som
sin mening ger regeringen till känna vad
som här har anförts om fastighetsskatten
och begär att regeringen lägger fram  de
nyss  angivna förslagen om en  omedelbar
sänkning     av     skattesatsen     för
fastighetsskatten  och   reducering   av
markvärdet  som  underlag  för  skatten.
Därmed  tillgodoses  i  allt  väsentligt
yrkande 1 i motion Bo21 och yrkandena  1
och 2 i motion Bo23.




4.   Karin  Pilsäter  (fp)  och   Holger
Gustafsson (kds) anför:




Fr.o.m.   1996   har  skattesatsen   för
fastighetsskatten för  samtliga  bostads
fastigheter   höjts  till   1,7   %   av
taxeringsvärdet.  Från  samma   tidpunkt
gäller  nya taxeringsvärden för egnahem,
baserade   på  1994  års  marknadsvärde.
Samtidigt  gäller  att  taxeringsvärdena
justeras  årligen i ett nytt system  med
s.k.  rullande  fastighetstaxering.   De
sammanlagda   effekterna   härav    blir
förödande  för  många  familjer.   Värst
drabbade är de som bor i storstäder  och
skärgårdar.      Många     barnfamiljer,
pensionärer med låga inkomster,  de  som
köpt  sina  hus  när priserna  stod  som
högst  under åren 1988-1991 och familjer
som  drabbas av arbetslöshet kommer helt
enkelt inte att ha råd att bo kvar.


I motionerna Bo21 av Ulf Björklund och
Michael Stjernström (kds) och Bo23 av
Erling Bager och Isa Halvarsson (fp)
yrkas mot denna bakgrund en översyn av
reglerna i syfte att sänka
fastighetsskatten till 1,5 % av
taxeringsvärdet, att begränsa
fastighetsskatten i storstäder och
skärgårdar genom en takregel, t.ex. så
att skatten på marken slopas eller
halveras över ett visst taxeringsvärde,
samt att begränsa förmögenhetsskatten
genom att slopa sambeskattningen (motion
Bo21) och genom att höja det skattefria
grundbeloppet till 2 miljoner kronor
(motion Bo23). Enligt vår uppfattning
bör riksdagen med bifall till motionerna
Bo21 yrkande 1 och Bo23 yrkandena 1 och
2 hos regeringen begära en skyndsam
utredning och förslag till riksdagen med
denna inriktning. Därmed tillgodoses i
väsentliga delar även syftet med
yrkandena 1 och 2 i motion Bo24 av Carl
Bildt m.fl. (m).




Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Yttrande 3
Skrivelser m.m. 3
Utskottet 3
Inledning 3
Fastighetsskattefrågor 4
Fastighetsskatt för bostäder med
värdeår 1991 4
Bostadsbeskattning i övrigt 5
Vissa frågor angående tillämpningen
av 1993 års stödregler 6
Bostadsfinansieringsreglerna på
längre sikt 6
Subventionsandelen för bostäder
som påbörjas år 1996 7
Möjligheten att binda räntenivån
från byggstart 8
Kreditgarantins andel av
garantiunderlaget 9
Vissa villkor för statligt
räntestöd 10
Hyresgästinflytandet vid
ombyggnad 10
Konsumentskydd vid nybyggnad av
småhus 14
Övriga frågor 15
Förhållandena på bostadsmarknaden 15
Habitat 16
Vissa tidsfrister för stöd från
fonden för fukt- och mögelskador 16
Hemställan 17
Reservationer 19
1. Finansieringen av
skattelättnaden (mp) 19
2. Hanteringen av
fastighetsskattefrågan (v) 19
3. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(m) 20
4. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(fp, kds) 21
5. Bostadsfinansieringsreglerna på
längre sikt (v) 22
6. Möjlighet att binda räntenivån
(v) 22
7. Hyresgästinflytandet vid
ombyggnad (m) 23
8. Förhållandena på
bostadsmarknaden (v) 24
Särskilda yttranden 25
1. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(c) 25
2. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(v) 26
3. Bostadsbeskattningen i allmänhet
(mp) 26
4. Hyresgästinflytandet vid
ombyggnad (c, fp, kds) 27
Utskottets lagförslag 28
Skatteutskottets yttrande, 1995/96:SkU8y
29
Gotab, Stockholm 1996