I detta betänkande behandlar utskottet
proposition 1995/96:148 om kommuners
medverkan i försöksverksamhet med lokal
samverkan mot arbetslösheten.
I likhet med propositionen anser
utskottet att det kan vara av intresse
att pröva om en försöksverksamhet med
förbättrad samverkan och en ännu
starkare lokal förankring av
arbetsmarknadspolitiken skulle kunna
leda till en ökad träffsäkerhet och
förbättra kvaliteten i åtgärderna.
Regeringen föreslår att
försöksverksamheten skall äga rum i
cirka tio kommuner.
15 motioner har väckts med anledning av
propositionen.
Utskottet anser att det är av stor vikt
för en försöksverksamhet av det slag det
här är fråga om att antalet projekt inte
blir alltför stort. Samtidigt får
projekten inte bli så få att man inte
kan få ett bra resultat av försöken.
Utskottet föreslår därför med anledning
av vissa motionsyrkanden att ytterligare
ett antal kommuner bör få ingå i
försöksverksamheten liksom att flera
kommuner i samverkan bör kunna ingå. Det
finns exempel på lokala projekt där
flera kommuner samverkar i bl.a.
arbetsförmedlingarna och
försäkringskassorna.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.
Utskottet anser också att de lokala
arbetsmarknadsparterna liksom i dag bör
ingå i kommunernas
arbetsförmedlingsnämnder. Även detta bör
ges regeringen till känna.
Reservationer har avgetts av
företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet de gröna och
Kristdemokratiska samhällspartiet.
Propositionen
I proposition 1995/96:148 föreslår
regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet)
att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag
(1996:000) om kommuners medverkan i
försöksverksamhet med lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen,
2. godkänner den av regeringen
föreslagna inriktningen för verksamheten
med lokal samverkan mot arbetslösheten,
3. godkänner vad regeringen föreslår om
utnyttjandet av anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
försökskommunerna budgetåren 1995/96 och
1997.
Propositionens lagförslag återfinns i
bilaga till betänkandet.
Motioner
1995/96:A26 av Eva Eriksson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna Falköping,
Habo, Mullsjö och Tidaholm tillsammans
medges delta i den försöksverksamhet som
föreslås i proposition 1995/96:148.
1995/96:A27 av Per Unckel m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den föreslagna
försöksverksamhetens inriktning mot
marknadsmässiga arbeten i företagen, om
fristående utvärdering och om företagens
aktiva medverkan,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag om utvidgad möjlighet att anvisa
arbetslivsutveckling i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1995/96:A28 av Frank Lassen m.fl. (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regering till känna vad i motionen
anförts om antalet kommuner i
försöksverksamhet mot arbetslösheten,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med ökad
lokal samverkan för att stärka de
arbetshandikappades möjligheter på
arbetsmarknaden.
1995/96:A29 av Eva Johansson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfattningen av
försöksverksamheten med lokal samverkan
mot arbetslösheten.
1995/96:A30 av Hans Andersson m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadspolitik och
arbetslinje,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal förankring,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av den lokala
försöksverksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunens egenfinansiering av
den lokala försöksverksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om parternas medverkan i den
lokala försöksverksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om andra alternativ för en lokal
sysselsättningsutveckling.
1995/96:A31 av Lisbet Calner m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Fyrstadskommunerna som
försöksregion för en bättre samordnad
användning av arbetsmarknadpolitiska
insatser.
1995/96:A32 av Carina Hägg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en modell för lokal samverkan
mot arbetslöshet.
1995/96:A33 av Christin Nilsson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om att undersöka
möjligheten att utöka antalet kommuner i
denna försöksverksamhet.
1995/96:A34 av Carin Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäkringskassans deltagande
i arbetsmarknadspolitisk
försöksverksamhet.
1995/96:A35 av Barbro Johansson m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att den i
propositionen föreslagna
försöksverksamheten får genomföras utan
de begränsningar av antalet deltagande
kommuner som anges i propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilläggsdirektiv till
pågående utredningar om
ersättningssystemen vid ohälsa och
arbetslöshet, m.m.,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om sammanslagna
lokala organisationer,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om mer långtgående
försöksverksamheter med lokal samverkan.
1995/96:A36 av Yvonne Sandberg-Fries
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om
försöksverksamhetens omfattning.
1995/96:A37 av Anders Nilsson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den samverkansprocess för
förbättrad lokal samverkan inom
arbetsmarknadspolitiken som pågår i fyra
kommuner i södra Skaraborg.
1995/96:A38 av Dan Ericsson m.fl. (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta till vara de
erfarenheter som i dag görs i kommunerna
gällande lokal samverkan,
2. att riksdagen beslutar att
arbetsmarknadspolitiska medel och a-kas
semedel inom den föreslagna
försöksverksamhetens ram får användas
till kompetensutveckling/utbildning för
personal i offentlig verksamhet när
alternativet är öppen arbetslöshet,
3. att riksdagen beslutar att
kommunerna inom försöksverksamhetens ram
ges rätt att erbjuda ALU till personer
som inte är berättigade till a-kassa
eller KAS,
4. att riksdagen beslutar att
försöksverksamhet får genomföras hos de
kommuner som ansöker om denna möjlighet,
5. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring att kommuner,
försäkringskassor och arbetsförmedlingar
kan bilda samverkansorganisationer i
enlighet med vad Arbetsmarknadskommittén
föreslagit,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att a-kassemedel skall kunna
användas i den lokala samverkan.
1995/96:A39 av Karin Israelsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att föreslå Skellefteå som en
försökskommun för lokal samverkan mot
arbetslösheten,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ytterligare kommuner bör
medges delta i försök för lokal
samverkan i kommuner mot arbetslösheten.
1995/96:A40 av Siri Dannaeus och Ingrid
Skeppstedt (fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
Sörmlands kommuner bör ges möjlighet att
tillsammans med andra huvudmän bedriva
försöksverksamhet som frikommun inom
arbetsmarknadsområdet.
1995/96:A41 av Elver Jonsson m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en redovisning av vilka kriterier som
gäller för de kommuner som väljs ut till
försöksverksamheten,
2. att riksdagen avslår propositionen i
den del som berör förändringar i
regelverket för arbetslivsutveckling
(ALU),
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en generell
utvärdering av ALU,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att medel
omdisponeras till
sysselsättningsskapande åtgärder för de
arbetshandikappade inom
försökskommunerna,
5. att riksdagen hos regeringen begär
en redovisning av försöksverksamheten i
form av en skrivelse till riksdagen
under våren 1997.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagen har genom skilda beslut våren
och hösten 1995 tagit ställning för ett
ökat ansvar för kommunerna i
arbetsmarknadspolitiken (prop. 1994/95:
218, AU15, rskr. 398-399, prop.
1995/96:25, AU2y, FiU1, rskr. 131-134).
Genom förstnämnda beslut fick
kommunerna fr.o.m. den 1 oktober 1995
ett samlat ansvar för ungdomar under 20
år. Samtidigt begränsades de statliga
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till
att i första hand gälla personer över 20
år.
Genom sistnämnda beslut underströks att
en fastare samverkan mellan kommuner,
försäkringskassa och arbetsförmedling
skulle kunna leda till en effektivare
arbetslöshetsbekämpning. Regeringen
meddelade sin avsikt att medverka till
att särskilda projekt kunde genomföras i
ett antal kommuner för att uppnå bättre
samordning.
Ett stort antal kommuner har härefter
kommit in till
Arbetsmarknadsdepartementet med förslag
på modeller om hur de skulle kunna ta en
aktivare del i arbetsmarknadspolitiken.
Inom departementet har mot bakgrund av
dessa förslag vidare övervägts hur en
lämplig modell för ett ökat kommunalt
inflytande i arbetsmarknadspolitiken
skulle kunna se ut. Resultatet av dessa
överväganden redovisas i den
föreliggande propositionen om lokal
samverkan mot arbetslösheten.
Propositionen
Inledningsvis erinras bl.a. om det
samarbete mellan kommun och
arbetsförmedling som redan i dag bedrivs
på många håll i landet. Projekt av
sysselsättningsskapande karaktär pågår
för personer som behöver skaffa sig
yrkeslivserfarenhet eller som riskerar
utförsäkring från
arbetslöshetsförsäkringen. I många fall
fungerar samarbetet tillfredsställande
medan kommuner på andra håll enligt
kommunerna själva saknar ett reellt
inflytande.
Vidare påtalas den belastning på
arbetsmarknadspolitiken som de senaste
årens höga arbetslöshetssiffror medfört.
Denna utveckling har ställt stora och
delvis nya krav på
arbetsmarknadspolitiken. Trots att
omfattande ekonomiska resurser har
ställts till förfogande har detta inte
gett önskat resultat. Alltför många
människor stannar i
socialbidragsberoende och
långtidsarbetslöshet. Det är därför
viktigt att hitta nya former som stärker
samordningen av de ekonomiska resurserna
för att uppnå bästa möjliga resultat.
Ett större och mer uttalat individuellt
arbetssätt från arbetsförmedlingens sida
måste för att bli slagkraftigt även
bygga på den information och kunskap som
kommunerna har och samordnas med
kommunernas överväganden och insatser.
För att nå ytterligare
effektivitetsvinster krävs dessutom en
ökad samverkan med andra berörda
instanser, exempelvis med
försäkringskassan.
Det kan, som framhålls i propositionen,
vara av intresse att pröva om en
försöksverksamhet med förbättrad
samverkan och en ännu starkare lokal
förankring av arbetsmarknadspolitiken
skulle kunna bidra till en ökad
träffsäkerhet och förbättra kvaliteten i
åtgärderna.
I propositionen understryks trots den
sålunda förespråkade decentraliseringen
vikten av att bevara den nationella
arbetsmarknadspolitiken.
Regeringens förslag innebär.
En försöksverksamhet genomförs i ett
antal kommuner för att finna former för
lokal samverkan inom
arbetsmarknadspolitiken. Cirka tio
kommuner bedöms som ett lämpligt antal.
Regeringen utser försökskommuner.
Försöksverksamheten skall starta den 1
juli 1996 och pågå till utgången av år
1997.
Samverkan skall ske inom ramen för
arbetsförmedlingsnämnderna i kommunerna.
Nämnderna får mer preciserade uppgifter
och delvis en ny sammansättning och
vissa ändrade befogenheter. Uppgifterna
skall vara att ansvara för efterlevnaden
av den nationella
arbetsmarknadspolitiken, pröva
möjligheterna till en effektivare
användning av tillgängliga resurser, ge
stöd i form av kompetenshöjande och
andra insatser åt den som är arbetslös
samt initiera och medverka i projekt som
har betydelse för utvecklingen av
arbetsmarknaden i kommunen. Nämnderna
skall vidare bestå av företrädare för
länsarbetsnämnden, för
arbetsförmedlingen och företrädare för
berörda kommuner. Nämnderna skall vidare
ha befogenhet att inrätta samrådsgrupper
med företrädare för andra parter såsom
exempelvis försäkringskassan och
parterna på arbetsmarknaden.
Försökskommunerna tillförs inte
ytterligare resurser. Avsikten är att
skapa möjligheter till samordning av
existerande medel. Statliga och
kommunala medel sammanförs och
arbetsförmedlingsnämnderna i den
sammansättning de får i
försökskommunerna skall ges rätt att
besluta över medlen.
Försöksverksamheten skall finansieras
från anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och belopp som har tilldelats
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
kommunen får användas otraditionellt.
Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer skall ta initiativ
till överläggningar med berörda kommuner
för att träffa avtal om medfinansiering
från kommunernas sida. Kommunens bidrag
bör som regel inte vara mindre än 25 %
av de totala medel som satsas i
försöksverksamheten. Försökskommunerna
ges rätt att delta i verksamheten genom
en särskild lag.
Länsarbetsnämnderna skall i vissa av
försökskommunerna kunna anvisa
arbetslivsutveckling (ALU) på ett mer
obundet sätt. Kravet på att ALU skall
vara en sistahandslösning slopas.
Dessutom föreslås att det inte skall
finnas några tidsgränser för åtgärden.
Kompetenshöjande utbildning skall i
dessa kommuner vara möjlig som ALU-
projekt. Försöksverksamheten bör
bedrivas i högst tre kommuner och
omfatta högst 500 personer sammanlagt.
Målet med försöksverksamheten är en
effektivare användning av offentliga
medel. De centrala riktlinjer som bör
gälla för försöksverksamheten är de
övergripande målen för den nationella
arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen
skall gälla. Kommunal verksamhet får
inte subventioneras.
Försöksverksamheten skall följas upp.
En utvärdering skall göras både på lokal
och central nivå.
Motioner
I det följande redovisas partiernas (m,
fp, v, mp, kds) syn på den föreslagna
försöksverksamheten. Även ett antal
enskilda motionärers synpunkter och
förslag redovisas.
Moderata samlingspartiet anser i
kommittémotion A27 att Sveriges
arbetslöshetsproblem är av strukturell
natur. Om arbetslösheten skall kunna
pressas tillbaka mera markant krävs det
att företag kan växa och nyetablera.
Motionärerna är tveksamma till förslaget
men vill likväl inte motsätta sig detta.
Farhågorna gäller en utveckling mot en
s.k. tredje arbetsmarknad, en
arbetsmarknad som det i realiteten inte
går att ta sig ur.
Den föreslagna försöksverksamheten bör
enligt motionärernas mening begränsas.
En viktig precisering måste göras:
försöksverksamheten skall entydigt
inriktas mot att främja arbetslösas
möjlighet att få arbete i företagen på
marknadsmässiga villkor. Motionärerna
understryker behovet av en fristående
utvärdering under försöksverksamheten.
Nära kontakter måste etableras med
företagen i försökskommunerna (yrk. 1).
Motionärerna motsätter sig förslaget om
en utvidgad användning av ALU. Förslag
av den typ det är fråga om bör anstå
till dess att regeringen redovisar
förslagen om arbetsmarknaden i stort
(yrk. 2).
Folkpartiet liberalerna ställer i sin
kommittémotion A41 i huvudsak upp på
regeringens förslag men för fram
följande synpunkter på
försöksverksamheten.
Regeringen bör redovisa vilka kriterier
som gäller för de försökskommuner som
väljs ut till försöksverksamheten (yrk.
1). Vidare motsätter sig motionärerna
förslaget att ALU skall bli en
förstahandsåtgärd i vissa kommuner och
att ALU i dessa kommuner inte skall
tidsbegränsas (yrk. 2). ALU bör dessutom
rent generellt bli föremål för en
ordentlig utvärdering (yrk. 3).
En del av de medel som skall
omdisponeras inom anslaget bör gå till
sysselsättningsskapande åtgärder för
arbetshandikappade i försökskommunerna
(yrk. 4).
Riksdagen bör redan våren 1997 i form
av en skrivelse från regeringen få en
redovisning om hur försöksverksamheten
fortlöper (yrk. 5).
Vänsterpartiet anser i kommittémotion
A30 att den föreslagna
försöksverksamheten är tveksam.
Propositionen är nämligen otydlig och
underlaget bristfälligt. Dessutom är på
många håll en process redan i gång för
en närmare samordning av samhällets
resurser på lokal nivå. Trots detta
menar motionärerna att det är viktigt
att inte ytterligare fördröja processen
mot ett större lokalt inflytande.
Motionärerna understryker det statligt
nationella perspektivet när det gäller
arbetsmarknadspolitikens ansvar och
roll. Vikten av att
arbetsmarknadspolitiken skall ses som en
del av den ekonomiska politiken betonas.
Arbetslinjen är ett viktigt begrepp när
det gäller aktivering av sjukskrivna
personer som riskerar att
förtidspensioneras (yrk. 1).
De ekonomiska resurser som ställs till
förfogande och myndigheternas insatser
måste dra åt samma håll. Motionärerna
pekar på en rad försök som redovisas i
olika statliga betänkanden den senaste
tiden. Försöken visar att det finns en
stor potential i avbyråkratisering och
lokalt samarbete. Regelverk och
kontrollmetoder måste utformas på ett
sådant sätt att de understödjer positiva
initiativ (yrk. 2).
Motionärerna saknar en analys av olika
inriktningar och därmed bedömning av
risker med försöken, bl.a. risken för
inlåsningseffekter. Regeringen borde ta
fasta på förslagen från
Arbetsmarknadspolitiska kommittén och
AMS för att snarast åstadkomma en
avreglering med större lokal
förankring. Motionärerna anser att
riksdagen borde precisera uppdraget till
regeringen inför förhandlingarna med de
aktuella försökskommunerna (yrk. 3).
Det är rimligt med kommunal
medfinansiering i försöksverksamheten
anser motionärerna men det borde ges
utrymme för flexibilitet allt efter de
lokala projektens karaktär (yrk. 4).
Den ändring av sammansättningen av
arbetsförmedlingsnämnderna som föreslås
för försökskommunerna avvisas.
Motionärerna anser att det skall handla
om full lokal samverkan och inte enbart
kommunalpolitisk samverkan med statliga
myndigheter. Företagens intresse måste
väckas. De fackliga organisationerna har
stor erfarenhet av aktiverings- och
utbildningsarbete för arbetslösa och kan
bevaka frågan om undanträngningseffekter
(yrk. 5).
Motionärerna framhåller andra
alternativ för lokal
sysselsättningsutveckling exempelvis
arbetstidsförkortningar inom särskilt
tunga områden och förstärkning av
lönebidragen, som skulle kunna göra
nytta för de grupper som har det svårast
på arbetsmarknaden (yrk. 6) .
Miljöpartiet De Gröna anser att en
bättre lokal samverkan mellan olika
organ för att bekämpa arbetslösheten är
både nödvändig och ytterst angelägen och
välkomnar i motion A35 förslaget om en
försöksverksamhet även om det är ett
mycket litet steg i rätt riktning.
Motionärerna pekar bl.a. på behovet av
institutionella förändringar för att
åstadkomma en förbättrad samverkan.
En samordning och sammanslagning av
ersättningssystemen skulle resultera i
en bättre samverkan på lokal nivå.
Parallellt med den föreslagna
försöksverksamheten bör därför arbetet
gå vidare med att reformera exempelvis
ersättningssystemen. Det kan ske genom
tilläggsdirektiv till pågående
utredningar (yrk. 2).
Arbetet för att möjliggöra sammanslagna
lokala organisationer kan ske i en
särskild utredning med uppdrag att
kartlägga för- och nackdelar med en
sammanslagning av arbetsförmedlingens,
försäkringskassans och socialbyråns
verksamhet (yrk. 3). Jämsides med en
sådan utredning bör regeringen snarast
återkomma med förslag som går de lokala
intressenter till mötes som vill pröva
idéer som går längre än den nu
föreslagna försöksverksamheten (yrk. 4).
Även om den föreslagna
försöksverksamheten tillstyrks anser
motionärerna att alla kommuner som visar
ett seriöst intresse skall få möjlighet
att förbättra den lokala samverkan i
enlighet med riktlinjerna i
propositionen (yrk. 1).
Kristdemokratiska samhällspartiet anser
i motion A38 att förslaget om lokal
samverkan mot arbetslösheten har ett
vällovligt syfte. Motionärerna uppger
att nio av tio kommuner redan i dag
bedriver samarbete med
arbetsförmedlingen, och i övrigt har
alla kommuner informella kontakter med
arbetsförmedlingen. Partiet vill därför
redan nu gå längre än propositionen och
ta till vara de erfarenheter som redan
har gjorts. Utifrån dessa erfarenheter
kan arbetet förbättras och
effektiviseras. De önskemål om lokal
samverkan som redan i dag finns
uttryckta eller redan i någon form har
realiserats bör uppmuntras och
underlättas (yrk. 1). Dessutom bör
riksdagen besluta att
försöksverksamheten vidgas till de
kommuner som önskar delta (yrk. 4).
Vidare bör riksdagen besluta att
arbetsmarknadspolitiska medel och a-
kassemedel inom den föreslagna
försöksverksamhetens ram får användas
till kompetensutveckling/utbildning för
personal i offentlig verksamhet när
alternativet är öppen arbetslöshet (yrk.
2).
Försökskommunerna skall bistå med 25 %
till finansieringen. Då bör också
kommunerna ha möjlighet att exempelvis
erbjuda ALU till personer som är
arbetslösa men inte berättigade till a-
kassa eller KAS (yrk. 3).
Motionärerna vill att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att
kommuner, försäkringskassor och
arbetsförmedlingar kan bilda
samverkansorganisationer i enlighet med
vad Arbetsmarknadspolitiska kommittén
föreslagit. Nämnda kommitté har
föreslagit att sådana
samverkansorganisationer skall bildas
för att ge stöd till mer utsatta grupper
(yrk. 5). Enligt motionärerna bör
samverkansmöjligheterna breddas till att
avse att även a-kassemedel kan användas
flexibelt (yrk. 6).
I fem enskilda motioner A28 (yrk. 1)
(s), A29 (s), A33 (s), A36 (s) och A39
(yrk. 2) (c) förs fram förslag om att
försöksverksamheten inte skall begränsas
till enbart ca tio kommuner. Dessutom
finns några förslag som syftar till
försöksverksamhet mellan flera kommuner.
Det gäller förslag i motionerna A26 (s),
A37 (s) och A40 (fp, c). Genomgående är
uppfattningen att intresset för en
försöksverksamhet är så stort ute i
kommunerna att flera kommuner bör få
delta.
I några motioner förs också fram
synpunkter på vilka kommuner som bör
ingå i försöksverksamheten. Det gäller
motionerna A26 (s), A31 (s), A32 (s),
A37 (s), A39 (yrk. 1) (c) och A40 (fp,
c). I motion A28 (yrk. 2) (s)
understryks att insatser för de
arbetshandikappade lämpar sig speciellt
väl för en utökad samverkan vad gäller
möjligheter till en friare disponering
av medel för arbetslöshetsbekämpning.
I motion A34 (s) menar motionärerna att
försäkringskassan borde ingå som en part
i arbetsförmedlingsnämnden i någon av
försökskommunerna.
Utskottets bedömning
Inledning
Praktiskt taget samtidigt med att
förevarande proposition lades fram för
riksdagen överlämnade
Arbetsmarknadspolitiska kommittén sitt
betänkande (SOU 1996:34) Aktiv
arbetsmarknadspolitik till
arbetsmarknadsministern.
I kommitténs betänkande föreslås ökad
samverkan mellan arbetsförmedlingen,
försäkringskassan och kommunen genom att
dessa tre bildar en
samverkansorganisation på lokal nivå för
planering och beställning av
rehabiliterings- och andra
arbetsförberedande insatser.
Samverkansorganisationen tillförs
särskilda medel från resp. myndighet.
Kommunerna har ökat sitt engagemang i
arbetsmarknadsfrågorna i samband med den
nuvarande höga arbetslösheten,
konstaterar kommittén. Med stöd av den
allmänna kompetensen (2 kap. 1 §
kommunallagen) och lagen (1944:475,
omtryckt i lag 1977:208) om
arbetslöshetsnämnd får kommunerna inom
ramen för arbetsmarknadspolitiken ordna
sysselsättning åt arbetslösa. Kommunerna
har naturligtvis ekonomiska incitament
för att göra insatser mot
arbetslösheten. En arbetslös person
innebär skattebortfall för kommunen, i
all synnerhet om den arbetslöse inte är
berättigad till arbetslöshetskassa.
Kommunerna bör få ett ökat inflytande
över arbetsmarknadspolitiken, föreslår
kommittén.
Oberoende av hur den ekonomiska
ersättningen till den arbetslöse kommer
att utformas i framtiden måste den
kopplas till krav på åtgärder från såväl
samhällets som den arbetslöses sida. Det
är därför angeläget att samverkan kommer
till stånd mellan olika myndigheter,
fackliga organisationer, näringslivet
och de arbetslösa för att hitta de bästa
formerna för detta utan att
undanträngningseffekter uppstår,
understryker kommittén.
Kommunerna är viktiga samverkanspartners
för arbetsförmedlingarna inom flera
områden. Den höga arbetslösheten har i
stor utsträckning drabbat ungdomarna.
Kommunerna har via avtal med
arbetsförmedlingarna fått möjligheter
att ta ansvaret för arbetslösa ungdomar
under 20 år och för datorteken,
konstaterar kommittén. Hur samverkan
mellan arbetsförmedlingen och kommunen
går till varierar från kommun till
kommun. I dagens arbetsmarknadssituation
har alla kommuner långtgående strategier
för att öka sysselsättningen.
Trots att det pågår ett samarbete
mellan kommun och arbetsförmedling på de
allra flesta håll i landet uppger större
delen av kommunerna i en
enkätundersökning som Kommunförbundet
låtit göra att de vill ha ändrade
förutsättningar för det gemensamma
arbetet. En stor andel vill exempelvis
ha en finansiell samordning med gemensam
strategi och budget. Ett ökat kommunalt
inflytande över arbetsmarknadspolitiken
via arbetsförmedlingarna innebär ökade
möjligheter för kommunerna att koppla
ihop kommunernas långsiktiga satsningar
med de statligt styrda
arbetsmarknadspolitiska satsningarna,
redovisar kommittén.
Arbetsmarknadspolitiska kommitténs
betänkande är nu föremål för beredning i
regeringskansliet. En proposition mot
bakgrund av bl.a. detta utredningsarbete
är att vänta senare under våren.
Inriktningen av och innehållet i
försöksverksamheten
Som anförts i referatet av den
föreliggande propositionen finns det ett
behov av att pröva om nya arbetsformer
kan ge en förbättrad effektivitet i
användningen av de
arbetsmarknadspolitiska resurserna.
Utskottet delar denna uppfattning
samtidigt som utskottet hade föredragit
att försöksverksamheten kunnat komma i
gång tidigare. En redan startad
försöksverksamhet hade nämligen kunnat
bidra med värdefull information i det
beredningsarbete som nu pågår i
regeringskansliet av bl.a.
Arbetsmarknadspolitiska kommitténs
betänkande.
Enligt vad utskottet under hand har
inhämtat finns för närvarande ett 80-tal
ansökningar från kommuner om att få
delta i den planerade
försöksverksamheten. I många av
ansökningarna presenteras väl
genomarbetade planer för hur
försöksverksamheten skall ske. Några
ansökningar avser en försöksverksamhet i
samarbete med flera kommuner. Andra
kommuners ansökningar kan närmast
betraktas som intresseanmälningar. Även
i enskilda motioner som väckts med
anledning av propositionen presenteras
beskrivningar på möjliga
samverkansformer mellan flera kommuner.
Det är som propositionen framhåller av
stor vikt för en försöksverksamhet av
ett slag det här är fråga om att antalet
projekt inte blir alltför stort och
därigenom svårt att överblicka.
Samtidigt är det nödvändigt att få så
stor variation som möjligt på projekten
för att den kunskap man förutsätts få
genom försöken blir maximal. Det är
också viktigt att försöken är spridda
över hela landet för att härigenom få en
representativ bild av olika regionala
förutsättningar. Som
Arbetsmarknadspolitiska kommittén
påpekar i sitt betänkande har
arbetsmarknaderna inga kommungränser.
Väl utarbetade projektplaner som
omfattar flera kommuner i samverkan inom
en region bör enligt utskottets mening
kunna ingå i försöksverksamheten.
Utskottet menar mot den bakgrunden att
antalet försökskommuner är väl litet
inte minst mot bakgrund av vad utskottet
nyss sagt om att flera kommuner i
samverkan bör få ingå i försöket. Utan
att ta ställning till var i landet
försöksverksamhet skall äga rum kan
utskottet som exempel peka på lokala
samverkansprojekt, där
arbetsförmedlingar, försäkringskassor,
kommunerna samt lokala hälso- och
sjukvårdsnämnder samverkat över
kommungränserna. I förekommande fall har
även företrädare för arbetsmarknadens
parter ingått.
Utskottet anser mot bakgrund av vad
sålunda anförts att det kan vara befogat
med ytterligare ett antal
försökskommuner utöver de ca tio som
regeringen förordat. Någon extra kostnad
för staten innebär inte detta. Medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder har AMS
redan fördelat till
länsarbetsnämnderna/arbetsförmedlingarna
i enlighet med de nyckeltal som AMS
använder. Vad utskottet med anledning av
motionerna A26 (fp), A28 (s), A29 (s),
A31 (s), A33 (s), A35 (mp), A36 (s), A37
(s) , A39 (c) och A40 (fp, c) i
förekommande fall i aktuella delar
anfört om antalet kommuner och samverkan
mellan flera kommuner i den kommande
försöksverksamheten bör ges regeringen
till känna. Motion A27 (m) som vill
begränsa försöksverksamheten avstyrks i
aktuell del. Utskottet är inte berett
att sträcka sig så långt som
motionärerna i motion A38 (kds) som
anser att alla kommuner som så önskar
bör få delta. Motionen avstyrks därmed i
aktuell del.
Som utskottet ovan anfört tar utskottet
inte ställning till i vilka kommuner
försöksverksamhet skall äga rum. Av
denna anledning avstyrker utskottet
motionerna A26 (fp), A32 (s), A37 (s),
A39 (c) (yrk. 1) och A40 (fp, c) i
aktuella delar.
Folkpartiet anser i motion A41 att
regeringen bör redovisa efter vilka
kriterier försökskommunerna valts ut.
Utskottet utgår från att regeringen i
samband med den kommande
Arbetsmarknadspolitiska propositionen
gör en sådan redovisning utan något
särskilt tillkännagivande härom.
Motionen avstyrks därför i berörd del.
I fråga om en särskild
arbetsmarknadspolitisk åtgärd nämligen
ALU redovisar regeringen sin avsikt att
i några få kommuner använda denna åtgärd
på ett otraditionellt sätt. Regelverket
i dag innebär att åtgärden skall
användas i sista hand när all annan
utväg är stängd. Åtgärden får inte
ersätta arbeten på den reguljära
arbetsmarknaden och inte heller
snedvrida konkurrensen. Ågärden skall
vidare begränsas till sex månader om det
inte finns särskilda skäl för en
förlängning. Under tiden i ALU får den
arbetslöse ersättning motsvarande
arbetslöshetsersättningen.
Regeringen förordar nu den ändringen i
regelsystemet att ALU skall kunna
användas som förstahandsåtgärd och utan
tidsbegränsning i några av
försökskommunerna.
Som utskottet ovan har redovisat
motsätter sig Moderaterna och
Folkpartiet på anförda skäl förslaget i
denna del. Kristdemokraterna å sin sida
menar att ALU bör få en vidare
användning än den regeringen föreslagit.
För egen del vill utskottet anföra
följande.
I likhet med regeringen anser utskottet
det vara av utomordentlig vikt att de
arbetslösa kan sysselsättas med
meningsfull verksamhet under den tid de
är arbetslösa. Det kan därför enligt
utskottets uppfattning vara intressant
att i den begränsade omfattning som
föreslås pröva en mera obunden
användning av ALU. Utskottet tillstyrker
för sin del regeringens upplägg i denna
del. Detta ställningstagande innebär att
motionerna A27 (yrk. 2), A38 (yrk. 3)
och A41 (yrk. 2) avstyrks.
Vad härefter gäller frågan om en
generell utvärdering av ALU, något som
tas upp i motion A41 (yrk. 3), utgår
utskottet från att denna åtgärd som
helhet kommer att behandlas i den
kommande arbetsmarknadspolitiska
propositionen. Motionen avstyrks därmed
i aktuell del.
Beträffande sammansättningen av
arbetsförmedlingsnämnderna.
Utskottet har i flera sammanhang pekat
på betydelsen av parternas medverkan i
samrådsgrupper som har till syfte att
bedöma arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet kan i detta sammanhang peka på
parternas medverkan vid anvisande av ALU
och API. Syftet med denna medverkan är
bl.a. att bevaka att inte undanträngning
av vanliga jobb sker vid sådana
anvisningar.
På samma sätt anser utskottet det
befogat med parternas medverkan i den nu
föreslagna försöksverksamheten. Det är
viktigt att dra nytta av den kompetens
som företagens och löntagarnas
representanter besitter. Parterna bör
därför liksom i dag ingå i
arbetsförmedlingsnämnderna i
försökskommunerna som likvärdiga parter
med myndigheter och kommuner. Vad
utskottet med anledning av motion A30
(v) i nu berörd del har anfört bör ges
regeringen till känna.
Däremot är utskottet inte berett att som
förespråkas i motion A34 (s) i denna
försöksverksamhet förorda att
försäkringskassan skall ingå i nämnden.
Försäkringskassan är visserligen en
viktig samverkanspartner. Utskottet vill
emellertid peka på att nämnden har
möjlighet att inrätta samrådsgrupper med
företrädare för bl.a. försäkringskassan.
Motionen avstyrks därmed.
Utskottet delar inte uppfattningen i
motion A30 (v) (yrk. 4) beträffande en
flexibilitet när det gäller kommunernas
medfinansiering. Utskottet anser i
likhet med regeringen att
medfinansieringen skall vara minst 25 %.
Motionen avstyrks därmed i aktuell del.
En fråga som berörs i flera motioner är
innehållet i den verksamhet som skall
ingå i försöken. Det finns inga närmare
preciseringar i propositionen om vilka
typer av verksamhet man avser att pröva
i lokal samverkan.
Moderaterna förespråkar i motion A27
(yrk. 1 i motsvarande del) att
försöksverksamheten entydigt skall
inriktas mot att främja arbetslösas
möjlighet att få arbete i företagen och
att nära kontakter måste etableras med
företagen i försökskommunerna.
Folkpartiet i motion A41 (yrk. 4)
liksom motionärerna i motion A28 (s)
(yrk. 2) menar att försöksverksamheten
bör inriktas särskilt mot de
arbetshandikappades situation.
Vänsterpartiet i motion A30 (yrk. 3)
vill att regeringen uppmärksammar de
förslag som läggs fram av
Arbetsmarknadspolitiska kommittén och i
sina kommande förhandlingar med
försökskommunerna hämtar ledning utifrån
dessa förslag och preciserar
inriktningen på försöksverksamheten.
Kristdemokraterna i motion A38 (yrk. 1)
menar att de erfarenheter som görs i
kommunerna i dag bör tas till vara.
Utifrån dessa erfarenheter bör kommunen
förbättra samarbetet och effektiviteten
på arbetsmarknadspolitikens område.
Vidare anser motionärerna att
arbetsmarknadspolitiska medel och a-
kassemedel skall få användas till
kompetensutveckling/utveckling för
personal i offentlig verksamhet när
alternativet är arbetslöshet (yrk. 2).
För egen del får utskottet anföra
följande.
Som utskottet redovisat i den
föregående framställningen finns ett
stort antal ansökningar från kommuner om
att få ingå i försöksverksamheten. Det
är naturligt att projekt som presenteras
utgår från den kunskap man har om den
lokala arbetsmarknaden och föreliggande
och kommande behov av arbetskraft.
Utskottet saknar kännedom om detaljerna
i de projekt som finns redovisade i
ansökningarna. Det är därför inte
möjligt att ha någon bestämd uppfattning
om vilken typ av verksamhet som
kommunerna skall pröva. Utskottet vill
emellertid peka på att utskottet vid
åtskilliga tillfällen de senaste åren
har uttalat att arbetsmarknadspolitiken
i sig inte skapar några nya jobb. Det är
företrädesvis åtgärder inom andra
politikområden som behövs. Utskottet har
också framhållit att det är framför allt
i näringslivet som sysselsättningen
måste öka, inte minst i de små och
medelstora företagen.
Arbetskraften måste emellertid rustas
för att möta nya utmaningar på en
framtida arbetsmarknad. Enligt den
nationella arbetsmarknadspolitiken skall
arbetsförmedlingens insatser i första
hand inriktas mot de människor som är
långtidsarbetslösa. Vidare skall, vid
prioritering av insatser och åtgärder,
grupper med redan svag anknytning på
arbetsmarknaden prioriteras, såsom
ungdomar, flyktingar och invandrare samt
arbetshandikappade. Här har
arbetsmarknadspolitiken men också
utbildningspolitiken stor betydelse.
Utskottet utgår från att de nationella
målen för arbetsmarknadspolitiken utgör
basen för de försök som nu skall äga rum
med otraditionell användning av
tillgängliga medel. Några särskilda
tillkännagivanden med anledning av nyss
refererade motionsyrkanden är därför
inte erforderliga. Motionerna A27, A28,
A30, A38 och A41 avstyrks därför i
berörda delar.
Utskottet har i den föregående
framställningen redovisat vissa
synpunkter och förslag på inriktningen
av försöksverksamheten. Utöver dessa
påpekanden föreslår utskottet att
riksdagen godkänner regeringens förslag
i övrigt beträffande inriktningen av
verksamheten med lokal samverkan mot
arbetslösheten.
Utvärdering
Frågan om utvärdering kommenteras av
Moderata samlingspartiet i motion A27
(yrk. 1, motsvarande del) och
Folkpartiet i motion A41 (yrk. 5).
Enligt propositionen skall en
arbetsgrupp tillsättas inom
Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift
att följa och utvärdera verksamheten.
Ett utvärderingsuppdrag bör samtidigt
ges åt en forskargrupp.
För egen del anser utskottet att det är
viktigt att följa den försöksverksamhet
som skall påbörjas. Utskottet utgår från
att den arbetsgrupp som inom
Arbetsmarknadsdepartementet skall följa
verksamheten löpande redovisar vunna
erfarenheter för departementsledningen.
Utskottet finner det därför naturligt
att regeringen på lämpligt sätt även för
riksdagen redogör för verksamheten utan
att det behövs något särskilt
tillkännagivande härom. Utskottet finner
det också angeläget att i ett
forskningsuppdrag göra en utvärdering av
verksamheten.
Motionerna A27 och A41 avstyrks därmed
i aktuella delar.
Lag om kommuners medverkan i
försöksverksamheten med lokal samverkan
om arbetsmarknadsutveckling
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om
kommuners medverkan i försöksverksamhet
med lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen.
Utnyttjandet av anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag om
utnyttjandet av anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
försökskommunerna budgetåren 1995/96 och
1997.
Övriga motionsförslag
Utskottet övergår nu till att behandla
motionsyrkanden som mer eller mindre
nära anknyter till
Arbetsmarknadspolitiska kommitténs
förslag i betänkandet SOU 1996:34.
Utskottet tar dock först upp
synpunkterna i Vänsterpartiets motion
A30 (yrk. 1) som handlar om
arbetsmarknadspolitikens uppgifter och
arbetslinjen.
Vid flera tillfällen under de gångna
åren, senast i samband med behandlingen
av propositionen 1995/96:25 En politik
för arbete, trygghet och utveckling, har
utskottet uttalat sin uppfattning om
arbetsmarknadspolitikens centrala roll i
den ekonomiska politiken. Den skall
främja tillväxt och sysselsättning genom
att öka flexibiliteten på
arbetsmarknaden, motverka
inflationsdrivande bristsituationer,
stärka arbetskraftens kompetens och
förebygga permanent utslagning från
arbetsmarknaden. Den skall också bidra
till trygghet vid förändringar i
samhällsekonomin. Arbetslinjen skall
återupprättas.
Något tillkännagivande i enlighet med
förslaget i motion A30 är därför inte
erforderligt. Motionen avstyrks därmed i
aktuell del.
Vänsterpartiet hänvisar i sin motion A30
(yrk. 2) till Arbetsmarknadspolitiska
kommitténs förslag om förenkling och
avbyråkratisering av regelverket m.m.
för att bl. a. ge större utrymme för
friare samarbete med kommunerna. Vidare
lämnas synpunkter på andra alternativ
för lokal sysselsättning (yrk. 6).
Miljöpartiet de gröna vill i motion A35
att regeringen parallellt med pågående
försöksverksamhet arbetar vidare med mer
genomgripande reformer, bl.a. genom
tilläggsdirektiv till pågående
utredningar (yrk. 2-4).
Kristdemokratiska samhällspartiet tar i
motion A38 upp kommitténs förslag om
bildande av samverkansorganisationer men
också frågan om att bredda samverkans-
och finansieringsmöjligheterna
ytterligare (yrk. 5-6).
Utskottet anser att pågående
beredningsarbete i regeringskansliet bör
avvaktas och avstyrker därmed nu
redovisade motionsyrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande antalet kommuner
och samverkan mellan flera kommuner
att riksdagen med anledning av
propositionen i motsvarande del och
motionerna 1995/96:A26 i motsvarande
del, 1995/96:A28 yrkande 1,
1995/96:A29, 1995/96:A31,
1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1,
1995/96:A36, 1995/96:A37 i
motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande
2, 1995/96:A40 i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1995/96:A27
yrkande 1 i motsvarande del och
1995/96:A38 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 1 (m)
res. 2 (kds)
2. beträffande försöksverksamhet
i särskilt angivna kommuner
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:A26 i motsvarande del,
1995/96:A32, 1995/96:A37 i
motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande
1 och 1995/96:A40 i motsvarande del,
3. beträffande redovisning efter
vilka kriterier försökskommunerna
valts ut
att riksdagen avslår motion
1995/96:A41 yrkande 1,
4. beträffande ALU som
förstahandsåtgärd
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:A27 yrkande 2, 1995/96:A38
yrkande 3 och 1995/96:A41 yrkande 2,
res. 3 (m, fp)
res. 4 (kds)
5. beträffande generell
utvärdering av ALU
att riksdagen avslår motion
1995/96:A41 yrkande 3,
res. 5 (m, fp)
6. beträffande sammansättningen
av arbetsförmedlingsnämnderna i
försökskommunerna
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A30 yrkande 5 samt med avslag
på motion 1995/96:A34 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 6 (m)
7. beträffande kommunernas
medfinansiering
att riksdagen avslår motion
1995/96:A30 yrkande 4,
res. 7 (v)
8. beträffande innehållet i
försöksverksamheten
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande
del, 1995/96:A28 yrkande 2,
1995/96:A30 yrkande 3, 1995/96:A38
yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:A41
yrkande 4,
res. 8 (m)
res. 9 (v)
res. 10 (kds)
9. beträffande inriktningen av
försöksverksamheten i övrigt
att riksdagen godkänner regeringens
förslag,
10. beträffande utvärdering av
lokal samverkan mot arbetslösheten
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande
del och 1995/96:A41 yrkande 5,
11. beträffande lag om kommuners
medverkan i försöksverksamhet med
lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om kommuners
medverkan i försöksverksamhet med
lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen,
12. beträffande utnyttjandet av
anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
att riksdagen godkänner regeringens
förslag om utnyttjandet av anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
försökskommunerna budgetåren 1995/96
och 1997,
13. beträffande
arbetsmarknadspolitikens uppgifter
och arbetslinjen
att riksdagen avslår motion
1995/96:A30 yrkande 1,
res. 11 (v)
14. beträffande förenkling av
regelverket m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:A30 yrkandena 2 och 6,
res. 12 (v)
15. beträffande tilläggsdirektiv
till pågående utredningar m.m.
att riksdagen avslår motion
1995/96:A35 yrkandena 2-4,
res. 13 (mp)
16. beträffande bildande av
samverkansorganisationer m. m.
att riksdagen avslår motion
1995/96:A38 yrkandena 5 och 6.
res. 14 (kds)
Stockholm den 18 april 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s),
Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s),
Elving Andersson (c), Laila Bjurling
(s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson
(s), Christina Zedell (s), Barbro
Johansson (mp), Dan Ericsson (kds),
Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm
(m) och Ingrid Burman (v).
Reservationer
1. Antalet kommuner och samverkan mellan
flera kommuner (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under avsnittet Inriktningen av och
innehållet i försöksverksamheten som på
s. 10 börjar med Som anförts och på s.
11 slutar med aktuell del bort ha
följande lydelse:
Arbetslösheten i Sverige är rekordhög.
Trots högkonjunkturen de senaste åren
har den inte sjunkit. Det visar att det
arbetslöshetsproblem som Sverige har är
av strukturell natur.
Om arbetslösheten skall kunna pressas
tillbaka krävs det att företag kan växa
och nyetablera. Den offentliga sektorn
kommer inte att kunna anställa fler,
snarare tvärtom.
Enligt utskottets mening måste en
politik mot arbetslöshet bli en politik
för fler och växande företag. En sådan
politik måste som framhålls i motion A27
bygga på följande principer:
- en dynamisk lönebildning
- lägre skatter på arbete och
företagande
- en flexibel arbetsrätt
- en effektivare
arbetsmarknadspolitik.
Enligt utskottets mening är det i och
för sig utifrån praktiska utgångspunkter
lätt att instämma i propositionens
utgångspunkter. Det är bra att bättre
söka utnyttja de samlade resurser som
står till buds för att öka
effektiviteten i de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Mot detta kan, inte utan fog, hävdas
att sådana förändringar som skisseras i
propositionen riskerar att förstöra
normala villkor på en fungerande
arbetsmarknad. En utveckling i den
riktning som propositionen anger kan
mycket väl resultera i etableringen av
vad som kommit att kallas en tredje
arbetsmarknad, en arbetsmarknad som det
knappast går att ta sig ur för den som
en gång har hamnat där.
Utskottet har i likhet med motionärerna
i motion A27 starka reservationer mot
den riktning som arbetsmarknadspolitiken
enligt regeringens mening nu
uppenbarligen skall utvecklas i.
Den försöksverksamhet som nu föreslås
bör mot bakgrund av vad sålunda
redovisats begränsas inte minst därför
att andra delar av
arbetsmarknadspolitiken är okända och
kommer att presenteras först senare i
vår. Trots dessa betänkligheter är
utskottet berett att acceptera en
begränsad försöksverksamhet i vissa
kommuner. Försöksverksamheten bör
begränsas till tio kommuner.
Vad utskottet med anledning av motion
A27 (m) i denna del anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande antalet kommuner och
samverkan mellan flera kommuner
att riksdagen med anledning av
propositionen i motsvarande del och
motion 1995/96:A27 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1995/96:A26 i motsvarande
del, 1995/96:A28 yrkande 1,
1995/96:A29, 1995/96:A31,
1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1,
1995/96:A36, 1995/96:A37 i
motsvarande del, 1995/96:A38 yrkande
4, 1995/96:A39 yrkande 2, 1995/96:A40
i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Antalet kommuner och samverkan mellan
flera kommuner (mom. 1)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
under avsnittet Inriktningen av och
innehållet i försöksverksamheten som på
s. 10 börjar med Som anförts och på s.
11 slutar med aktuell del bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion A38 (kds)
att regeringen visar en tvehågsenhet vad
gäller lokalt kontra nationellt ansvar
för arbetsmarknadspolitiken. Denna
tvehågsenhet hindrar utvecklingen av nya
åtgärder för att minska arbetslösheten.
Kommunerna är de som i sista hand har
ansvaret för sina medborgare och bör
också ges rimliga chanser att ta detta
ansvar.
Utskottet motsätter sin inte en
försöksverksamhet men anser att den
skall vidgas till de kommuner som önskar
delta. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande antalet kommuner och
samverkan mellan flera kommuner
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:A38 yrkande 4, med anledning
av propositionen i motsvarande del
och motionerna 1995/96:A26 i
motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande
1, 1995/96:A29, 1995/96:A31,
1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1,
1995/96:A36, 1995/96:A37 i
motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande
2 och 1995/96:A40 i motsvarande del
samt med avslag på motion 1995/96:A27
yrkande 1 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Anna
Åkerhielm (m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 11
som handlar om ALU som förstahandsåtgärd
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ALU
behållas som en sistahandsåtgärd. Om ALU
skall användas som förstahandsåtgärd,
något som regeringen förordar, skulle
det innebära att praktiskt taget allt
arbete eller utbildning skall kunna ske
med a-kassemedel eller KAS. Dessutom är
det betänkligt att ALU skall kunna
användas utan tidsbegränsning. En annan
invändning som måste göras är att ALU
med en sådan användning innebär risk för
att ordinarie arbetstillfällen inom
kommunerna trängs undan.
Vad utskottet med instämmande i berörda
delar i motionerna A27 (m) och A41(fp)
anfört bör ges regeringen till känna.
Motion A38 (kds) avstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande ALU som
förstahandsåtgärd
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:A27 yrkande 2 och
1995/96:A41 yrkande 2 samt med avslag
motion 1995/96:A38 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att utskottets yttrande på s. 11
som handlar om ALU som förstahandsåtgärd
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna i motion A38 att den
arbetsmarknadspolitiska åtgärden ALU
även bör kunna erbjudas till personer
som är arbetslösa men inte berättigade
till a-kassa eller KAS. Denna ordning
anser utskottet vara rimlig med hänsyn
till att kommunerna är medfinansiärer
till den försöksverksamhet som skall
starta. Vad utskottet med anledning av
motion A38 i berörd del anfört bör ges
regeringen till känna. Motionerna A27
och A41 avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande ALU som
förstahandsåtgärd
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A38 yrkande 3 samt med avslag
på motionerna 1995/96:A27 yrkande 2
och 1995/96:A41 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Generell utvärdering av ALU (mom. 5)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Anna
Åkerhielm (m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12
som handlar om generell utvärdering av
ALU bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som föreslås i motion
A41(fp) anser utskottet att ALU bör bli
föremål för en generell utvärdering för
att se hur åtgärden har fungerat. Detta
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande generell utvärdering
av ALU
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A41 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Sammansättningen av
arbetsförmedlingsnämnderna i
försökskommunerna (mom. 6)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12
som handlar om sammansättningen av
arbetsförmedlingsnämnderna i
försökskommunerna bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det
ankomma på resp. arbetsförmedlingsnämnd
att avgöra om parternas medverkan i
nämnderna är erforderlig. Motion A30 (v)
i aktuell del bör därför avslås. Även
motion A34 (s) som handlar om
försäkringskassans medverkan avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande sammansättningen av
arbetsförmedlingsnämnderna i
försökskommunerna
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:A30 yrkande 5 och
1995/96:A34,
7. Kommunernas medfinansiering (mom. 7)
Ingrid Burman (v) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12
som handlar om kommunernas
medfinansiering bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna i motion A30 att kravet på
kommunernas egenfinansiering med minst
25 % av medlen förefaller tveksamt. Det
borde vara avhängigt av typen av projekt
och till vilka det riktar sig. Beroende
på vilket system som försörjer de
arbetslösa eller vilken ersättningsnivå
de kvalificerat sig för blir det
ekonomiska utfallet helt olika för
kommunen. Socialbidragseffekterna
skiljer sig åt för försäkrade och
oförsäkrade.
Det är enligt utskottets mening rimligt
med en medfinansiering från kommunens
sida men det borde ges utrymme för
flexibilitet allt efter de lokala
projektens karaktär.
Vad utskottet anfört med anledning av
motion A30 (v) i berörd del bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande kommunernas
medfinansiering
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A30 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12
som handlar om innehållet i
försöksverksamheten bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i den föregående
framställningen med viss tvekan ställt
sig bakom förslaget att genomföra en
försöksverksamhet i tio kommuner.
Utskottet vill i likhet med motionärerna
i motion A27 (m) understryka vikten av
att försöksverksamheten entydigt skall
inriktas mot att främja arbetslösas
möjligheter att få arbete i företagen på
marknadsmässiga villkor. Nära kontakter
med företagen bör etableras. Detta bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande innehållet i
försöksverksamheten
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna
1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30
yrkande 3, 1995/96:A38 yrkandena 1
och 2 samt 1995/96:A41 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8)
Ingrid Burman (v) anser
dels utskottets yttrande på s. 12 som
handlar om innehållet i
försöksverksamheten bort ha följande
lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A30
anser utskottet att det finns anledning
att ta fasta på förslagen från
Arbetsmarknadspolitiska kommittén och
AMS som innebär en radikal förenkling av
regelverket som styr
arbetsförmedlingarnas verksamhet. Med
utgångspunkt i individuella
handlingsplaner utformas åtgärder med
stor frihet både vad gäller
regeltillämpning och utnyttjande av
anslag. Det hela kommer att styras av
individens behov och de lokala
arbetsmarknadsförutsättningarna.
Utskottet anser att regeringen i
kommande förhandlingar med kommunerna
bör precisera inriktningen av
verksamheten och därvid ta till vara
förslagen från Arbetsmarknadspolitiska
kommittén och AMS. Vad utskottet med
anledning av motion A30 (v) i berörd del
har anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande innehållet i
försöksverksamheten
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A30 yrkande 3 samt med avslag
på motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i
motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande
2, 1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt
1995/96:A41 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12
som handlar om innehållet i
försöksverksamheten bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna i motion A38 att de
erfarenheter som görs i kommunerna i dag
bör tas till vara. Utifrån dessa
erfarenheter bör kommunen förbättra
samarbete och effektivitet på
arbetsmarknadspolitikens område. Vidare
menar utskottet att
arbetsmarknadspolitiska medel och a-
kassemedel skall få användas till
kompetensutveckling/utbildning för
personal i offentlig verksamhet när
alternativet är arbetslöshet. Vad
utskottet med anledning av motion A38
(kds) anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande innehållet i
försöksverksamheten
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt
med avslag på motionerna 1995/96:A27
yrkande 1 i motsvarande del,
1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30
yrkande 3 och 1995/96:A41 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Arbetsmarknadspolitikens uppgifter
och arbetslinjen (mom. 13)
Ingrid Burman (v) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14
som handlar om arbetsmarknadspolitikens
uppgifter och arbetslinjen bort ha
följande lydelse:
I Sverige har arbetsmarknadspolitiken
sedan länge varit en del av den
ekonomiska politiken och haft viktiga
stabiliserings- och strukturpolitiska
uppgifter. Grundidén har varit att med
utbildning, praktik och eventuellt
anställningsstöd snabbt få in den
arbetslöse i ett nytt jobb.
Arbetslöshetsersättningen har utgått
under korta perioder för att
fokuseringen skall ligga på meningsfulla
omställningsinsatser och en aktiv
kontakt med arbetsmarknaden.
Arbetslinjen uppfattad på detta sätt har
stimulerat till tillväxt och ökad
sysselsättning. Samtidigt har
omvandlingstrycket hållits uppe i
näringslivet och de fördelningspolitiska
ambitionerna att minska klassklyftorna
har upprätthållits.
I likhet med motionärerna i motion A30
menar utskottet att
arbetslöshetsbekämpningen inte har fått
tillräcklig prioritet inom den
ekonomiska politiken. Sänkningen av
ersättningsnivåer och regeländringar i
arbetslöshetsförsäkringen bäddar för ett
systemskifte på arbetsmarknaden i den
pågående EU-anpassningen.
Erfarenheter från andra länder som ser
arbetsmarknadspolitiken som en del av
socialpolitiken visar att en
kommunalisering av
arbetsmarknadspolitiken förstärker det
socialpolitiska draget, något som skulle
vara mycket olyckligt.
Utskottet vill starkt understryka det
statligt nationella perspektivet när det
gäller arbetsmarknadspolitikens ansvar
och roll. Det är viktigt att
arbetsmarknadspolitiken alltjämt ses som
en del av den ekonomiska politiken.
Individer skall inte låsas in i
kommunala sysselsättningsprojekt utan
aktivt söka jobb på den reguljära
arbetsmarknaden och förstärka sin
kompetens inför denna.
Arbetslinjen är enligt utskottet ett
viktigt begrepp när det gäller
aktivering av sjukskrivna personer som
riskerar att förtidspensioneras. Även
behovet av att aktivera personer som
uppbär socialbidrag med meningsfull
verksamhet är ett uttryck för
arbetslinjen.
Vad utskottet med anledning av motion
A30 (v) anfört om arbetsmarknadspolitik
och arbetslinjen bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande
arbetsmarknadspolitikens uppgifter
och arbetslinjen
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A30 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Förenkling av regelverket m.m. (mom.
14)
Ingrid Burman (v) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14
som handlar om förenkling och
avbyråkratisering av regelverket bort ha
följande lydelse:
I allt utvecklingsarbete visar
erfarenheten att människorna själva är
den viktigaste resursen. Den lokala
mobiliseringen byggd på ett direkt
mänskligt engagemang skapar det
nödvändiga underifrånperspektivet. Det
gäller dock att ekonomiska resurser
ställs till förfogande och att
myndigheternas insatser drar åt samma
håll. Regelverk och kontrollmetoder
måste anpassas till ett processinriktat
arbete och fås att understödja positiva
initiativ och inte förhindra dessa.
Motionärerna i motion A30 pekar på en
rad försök som gäller rehabiliterings-
och arbetsförberedande insatser för
särskilt utsatta grupper och som
redovisats i olika statliga betänkanden.
Försöken visar att det finns en stor
potential i avbyråkratisering och lokalt
samarbete. Regelverk och kontrollmetoder
måste utformas på ett sådant sätt att de
understödjer positiva initiativ.
Det är som utskottet ser det viktigt
att framhålla andra alternativ för lokal
sysselsättning. Som exempel på sådana
alternativ kan nämnas
arbetstidsförkortningar inom särskilt
tunga områden. En annan åtgärd vore att
förstärka lönebidragen vilket skulle
underlätta för de människor som har det
svårast på arbetsmarknaden.
Kompetensutveckling via regionala
framtidsfonder och riktade
utbildningsinsatser till kvinnor är ett
annat alternativ.
Vad utskottet anfört med anledning av
motion A30 (v) i aktuella delar bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande förenkling av
regelverket m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A30 yrkandena 2 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Tilläggsdirektiv till pågående
utredningar m.m. (mom. 15)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14
som handlar om tilläggsdirektiv till
pågående utredningar m.m. bort ha
följande lydelse:
Den försöksverksamhet som föreslås är
synnerligen begränsad. Ett genomgripande
reformarbete bör snarast initieras och
omfatta en översyn av och samordning av
berörda ersättningssystem. I likhet med
motionärerna i motion A35 anser
utskottet att det bör utredas för- och
nackdelar med att lägga samman
arbetsförmedlingens, försäkringskassans
och en del av socialbyråns verksamhet på
lokal nivå. Det gäller främst den del av
socialbyrån som sysslar med utbetalning
av socialbidrag.
Utskottet känner sympati för den modell
som beskrivs i motion A35. Den innebär i
huvudsak följande.
En personlig handläggare som har en
central roll i en sådan organisation bör
finnas till för ett antal klienter.
Klienter som bedöms ha en chans på den
reguljära arbetsmarknaden skall få hjälp
att kontakta den traditionella
arbetsförmedlingen. Hjälpen kan bestå i
stöd av sjukvård, socialtjänst m.m. Den
som bedöms inte kunna komma in på den
reguljära arbetsmarknaden bör kunna
erbjudas insatser på en lokal
arbetsmarknad , där bl.a. huvuddelen av
de nuvarande arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna samlas. Nya former av
sysselsättning för den som hamnat
utanför arbetsmarknaden kan där
utvecklas.
Arbetet med ökad lokal samverkan måste
alltså drivas vidare. Parallellt med den
pågående försöksverksamheten bör
regeringen därför arbeta vidare med
förslag till mer genomgripande reformer.
När det gäller ersättningssystemen kan
detta ske genom tilläggsdirektiv till
pågående utredningar. Arbetet med att
möjliggöra sammanslagna lokala
organisationer kan ske i en särskild
utredning. Dessutom bör parallellt med
en sådan utredning förslag till
försöksverksamheter som går längre än
den nu aktuella propositionen prövas.
Vad utskottet anfört med anledning av
motion A35 (mp) bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 15
bort ha följande lydelse:
15. beträffande tilläggsdirektiv
till pågående utredningar m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A35 yrkandena 2-4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Bildande av samverkansorganisationer
m.m. (mom. 16)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14
som handlar om bildande av samverkans
organisationer bort ha följande lydelse:
Utskottet har noterat att
Arbetsmarknadspolitiska kommittén
visserligen uttalar sig till förmån för
ett ökat kommunalt inflytande över
arbetsmarknadspolitiken. Ett ökat
inflytande skulle möjliggöra att koppla
ihop kommunala satsningar med de
statligt styrda satsningarna. Kommittén
vill dock inte gå så långt som att
samordna finansiella medel. Beträffande
mer utsatta grupper vill kommittén bilda
samverkansorganisationer på lokal nivå
mellan försäkringskassan,
arbetsförmedlingen och kommunen.
Organisationen skulle ha ansvaret för
planering och beställning av bl.a.
rehabiliteringsinsatser. Alla tre
instanserna föreslås få under
resultatansvar avsätta medel för
verksamheten.
Regeringen bör ta till sig kommitténs
förslag på denna punkt men också bredda
samverkans- och
finansieringsmöjligheterna ytterligare
genom att även a-kassemedel skall kunna
användas. Vad utskottet med anledning av
motion A38 (kds) i denna del anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande bildande av
samverkansorganisationer m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:A38 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Antalet kommuner och samverkan mellan
flera kommuner (mom. 1)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson
(c), Barbro Johansson (mp) och Dan
Ericsson (kds) anför:
Det skulle enligt vår uppfattning ha
varit värdefullt om utskottet hade
kunnat peka på något eller några av de
samverkansprojekt som skall äga rum
gemensamt med flera kommuner. Det finns
som vi ser det flera goda uppslag
beskrivna i de föreliggande motionerna.
Som exempel kan vi nämna den lokala
samverkan som har påbörjats i södra
Skaraborg mellan fyra
arbetsförmedlingar, fyra
försäkringskassor, fyra kommuner och två
lokala hälso- och sjukvårdsnämnder. I
ledningsorganisationen ingår även
företrädare för parterna. Andra försök
med nya lösningar som nämns i en motion
rör samverkan mellan Lysekil,
Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I
Sörmland har samtliga kommuner önskemål
om att gemensamt få bedriva
försöksverksamhet.
Vi förutsätter att regeringen tar till
vara de många goda uppslag som finns på
olika håll i landet, när regeringen
väljer ut de olika försöksområdena.
2. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8)
Elver Jonsson (fp) anför:
Det bör understrykas att en
försöksverksamhet som inriktas mot de
arbetshandikappade vore särskilt
betydelsefull eftersom de tillhör en av
de prioriterade grupperna. Jag har
likväl kunnat ansluta mig till det nu
föreliggande förslaget eftersom detta
trots allt svarar mot min grundläggande
inställning. Jag vill i detta sammanhang
erinra om de förslag som finns i
tidigare fp- motioner, senast i motion
1995/96:A3, om en större satsning på
gruppen arbetshandikappade.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om kommuners medverkan i
försöksverksamhet med lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen.
Härigenom föreskrivs följande.
En kommun som regeringen utser får
träffa avtal med regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer om
att delta i och bidra till
finansieringen av en försöksverksamhet
med lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen.
_____________________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1996 och gäller till utgången av
december 1997.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 2
Utskottet 4
Bakgrund 4
Utskottets bedömning 9
Inriktningen av och innehållet i
försöksverksamheten 10
Utvärdering 13
Lag om kommuners medverkan i
försöksverksamheten med lokal
samverkan om
arbetsmarknadsutveckling 14
Utnyttjandet av anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 14
Övriga motionsförslag 14
Hemställan 15
Reservationer
1. Antalet kommuner och samverkan
mellan flera kommuner (mom. 1), (m) 18
2. Antalet kommuner och samverkan
mellan flera kommuner (mom. 1),
(kds) 19
3. ALU som förstahandsåtgärd (mom.
4), (fp, m) 19
4. ALU som förstahandsåtgärd (mom.
4), (kds) 20
5. Generell utvärdering av ALU
(mom. 5), (fp, m) 20
6. Sammansättningen av
arbetsförmedlingsnämnderna i
försökskommunerna (mom. 6), (m) 21
7. Kommunernas medfinansiering
(mom. 7), (v) 21
8. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8), (m) 22
9. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8), (v) 22
10. Innehållet i
försöksverksamheten (mom. 8), (kds) 23
11. Arbetsmarknadspolitikens
uppgifter och arbetslinjen
(mom. 13), (v) 23
12. Förenkling av regelverket m.m.
(mom. 14), (v) 24
13. Tilläggsdirektiv till pågående
utredningar m.m. (mom. 15), (mp) 25
14. Bildande av
samverkansorganisationer m.m. (mom.
16), (kds) 25
Särskilda yttranden
1. Antalet kommuner och samverkan
mellan flera kommuner (mom. 1),
(fp, c, mp, kds) 27
2. Innehållet i försöksverksamheten
(mom. 8), (fp) 27
Bilaga: Propositionens lagförslag 28
Gotab, Stockholm 1996