Kl. 12.40-12.58
Protokoll
1994/95:122
Talmannen meddelade att Berit Oscarsson (s) avsagt sig uppdraget
att vara suppleant i EU-nämnden.
Kammaren biföll denna avsägelse.
Talmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgruppen på
grund av uppkommen vakans anmält Björn Kaaling som suppleant i
EU-nämnden efter Berit Oscarsson.
Talmannen förklarade vald till
suppleant i EU-nämnden
Björn Kaaling (s)
Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövnings-
nämnden inkomna
Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter, m.m.
Till Valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit be-
vis om
dels att Juan Fonseca (s), Kista, utsetts till ny ledamot av riksdagen
ff.o.m. den 1 augusti 1995 sedan Kristina Persson (s) avsagt sig sitt
uppdrag som riksdagsledamot,
dels att Margareta Andersson (c), Åseda, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr.o.m. den 30 september 1995 sedan Rune Backlund (c)
avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot.
Från Riksskatteverket har också, i båda fallen, inkommit nya bila-
gor till tidigare utfärdade bevis för ersättare för riksdagsledamöter.
1
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 122
Prot. 1994/95:122 Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen för de nya
15 juni ledamöterna och de nya bilagorna till bevis för ersättare och därvid
--------------------- funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 14 juni 1995
Lars Tottie
/Svert-Georg Grahn
Föredrogs och hänvisades
Motioner
1994/95 :N20-N28 till näringsutskottet
1994/95:Boll-Bo 16 till bostadsutskottet
1994/95:Jo40-Jo60 till jordbruksutskottet
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU27
Sammanställning av anslag på tilläggsbudget våren 1995 (prop.
1994/95:105, 1994/95:125 delvis)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet skulle avgöras
efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU28
Räntor på statsskulden, m.m. (prop. 1994/95:150 delvis)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet skulle avgöras
efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU29
Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:150
delvis)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet skulle avgöras
efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU30
Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:150
delvis)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet skulle avgöras
efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:122
15 juni
Prot. 1994/95:122
15 juni
Avslutning
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU31
Statsbudget för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100 delvis)
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet skulle avgöras
efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Talmannen meddelade att statistik om riksdagsarbetet för riksmötet
1994/95 delats ut till kammarens ledamöter. Statistiken skulle bifogas
dagens protokoll.
Talmannen meddelade att de av kammarens protokoll som återstod
ojusterade efter dagens plenum skulle framläggas till godkännande
fredagen den 30 juni kl. 11.00.
Talmannen meddelade att riksmötet 1995/96 skulle inledas med
upprop den 3 oktober kl. 11.00. Riksmötets öppnande skulle äga rum
kl. 14.00 samma dag.
Anf. 1 TALMANNEN
Ärade kammarledamöter! Inom kort är kammarens arbete avslutat
för denna vår. Den sommar vi detta år fått längta efter alldeles ovanligt
länge väntar på oss därute. Innan vi beger oss ut i den, vill jag ta tillfäl-
let i akt att summera något av arbetsåret som gått och också blicka
framåt.
Vid avslutningen inför julen poängterade jag att höstens session
svarade mot alla krav på att vara historisk, och då syftade jag framför
allt på beslutet om medlemskap i den europeiska unionen. Beslutet
föregicks av ett mycket noggrant förberedelsearbete här i riksdagen
inriktat på effektivast möjliga arbetsformer och stärkt folkstyre. Ett
knappt halvår har nu gått och vi börjar få erfarenhet av de arbetsmodel-
ler som beslutades. Mycket har fungerat bra, men annat kräver föränd-
ringar och utveckling.
Enligt min mening är en förutsättning för att riksdagen skall ha ett
reellt inflytande att utskotten på ett tidigt stadium engagerar sig i ak-
tuella EU-frågor. Lika viktigt är ett nära och intensivt samarbete mellan
fackutskotten och EU-nämnden. Viktiga, stora frågor och regeringens
årliga rapport om EU-arbetet skall debatteras i kammaren - öppet inför
medborgarna. Vi måste ställa krav på oss själva men också på rege-
ringen, som löpande måste förse riksdagen med material och vara till-
gänglig för information.
Under nästa riksmöte, 1995/96, kommer ingen ordinarie budget att
avlämnas till riksdagen. Detta arbetsår ger oss därför goda möjligheter
att se över och utveckla riksdagens sätt att arbeta, inte minst vad gäller
EU-frågorna. En enkät till utskotten, som skall ge en bild av hur det
hittills fungerat, är början på detta viktiga arbete. Jag kommer i höst att
kalla utskottens presidier till överläggningar om hur vi skall gå vidare.
Det är min avsikt att nästa riksmöte även skall ge möjlighet till en
förnyelse av kammarens arbetsformer. En diskussion om frågeinstitu-
tens framtid pågår med gruppledarna, om frågestundernas placering på
riksdagens veckoschema och om ett ökat utrymme för muntliga frågor.
I sommar får vi även erfarenhet av hur skriftliga frågor och svar
fungerar. Det kan vara något att utveckla till att omfatta även perioder
då riksdagen är samlad.
Ambitionen är också att regeringens företrädare oftare än vad som
sker i dag skall komma till kammaren för aktuell information, t.ex. om
viktiga propositioner, internationella kontakter och regeringsbeslut,
under programpunkten Information från regeringen. Om det kombine-
ras med en frekvent och aktiv användning av den spontana frågestun-
den skulle vi kunna åstadkomma ett intresseväckande debattblock på
kammarens arbetsschema varje torsdag eftermiddag.
Talmanskonferensens arbetsgrupp kommer efter sommaren att läm-
na förslag i dessa frågor.
Men för att vi skall nå framgång när det gäller reformeringen av
kammarens arbetsformer krävs engagemang och medverkan från er
ledamöter och från regeringen. Ett par timmar i veckan är det minsta vi
måste vara beredda att avsätta till kammarens debatter, även som in-
tresserade och stimulerande lyssnare. Jag hoppas att informationsaktivi-
teterna på torsdag eftermiddag ska inspirera till högre närvaro och
därmed ge ett bättre debattklimat. En bättre närvaro skulle också stärka
medborgarnas förtroende för riksdagen.
Prot. 1994/95:122
15 juni
Avslutning
1* Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 122
|
Prot. 1994/95:122 15 juni |
I grunden handlar det om att vi måste ta ett gemensamt ansvar för |
Talmanskonferensens arbetsgrupp kommer också att fortsätta arbe-
|
Avslutning |
tet med en anpassning av utskottsorganisationen till den nya budget- Ärade kammarledamöter! Denna vår har för många inneburit att Jag fick ett brev för några veckor sedan, från mästerlotsen Anders Det är tungt, men det är vår plikt och ansvar, att hålla även plåg- Detta är ju också det år då vi firar Förenta nationernas 50-årsdag. Det är i dag viktigare än någonsin att stärka tilltron till de goda Ärade ledamöter! Vi står på nytt inför en valrörelse - en historisk Avslutningsvis vill jag tacka Rune Backlund, Allan Larsson och |
6
Kristina Persson som landshövding i Jämtlands län. Vi önskar dem alla
framgång i dessa nya viktiga uppdrag.
Jag vill också tacka kammarens ledamöter för era insatser under
detta arbetsår och de vice talmännen för skickligt utfört arbete och gott
kamratskap. Likaså tackar jag gruppledarna och kvittningsmännen för
gott samarbete. Jag vill även på mina och kammarens vägnar tacka
kammarsekreteraren och hela riksdagens personal, kammarkansliet,
utskottskanslierna och förvaltningskontoret för era goda och engagera-
de arbetsinsatser.
Till sist, en påminnelse om att vi just nu deltar i en avslutningsce-
remoni, som även denna är riksdagshistorisk. För första gången kom-
mer talmannen nu inte att formellt avsluta riksmötet. Det pågår till dess
att nästa börjar, den 3 oktober. Riksdagen kan därmed vid behov
snabbt och utan formaliteter samlas året om - en naturlig och självklar
anpassning till dagens krav och ett av många tecken på att Sveriges
riksdag är ett parlament, som strävar efter att svara mot vår tids krav på
en väl fungerande demokrati. Detta är, när allt kommer omkring, vår
grundläggande och främsta uppgift.
Därmed överlämnar jag ordet till ålderspresidenten.
Anf. 2 BÖRJE NILSSON (s)
Fru talman! Av en viss anledning ankommer det på mig att framföra
kammarens tack till talmannen och de vice talmännen. Jag vill uttala
vår uppskattning för deras skickliga och effektiva sätt att under den
gångna sessionen leda riksdagens arbete och ta oss igenom många
gånger komplicerade voteringar.
Riksdagsarbetet har under detta år främst inriktats på den nödvän-
diga saneringen av statsfinanserna. Viktiga beslut har nu fattats för att
nå en bättre balans i ekonomin.
Sveriges inträde i EU är en viktig händelse som nu i september
kommer att följas upp med val till EU:s demokratiska församling. Den
fortsatta utvecklingen av riksdagens arbete sker kontinuerligt. Vi står
just nu inför en reformering av utskottsorganisationen.
Jag delar talmannens uppfattning, att vi alla måste hjälpas åt för att
få en ökad uppmärksamhet kring kammarens arbete. Det gäller debatt-
formernas utveckling, men också att vi alla måste visa en bättre närvaro
vid viktiga debatter i riksdagen.
Under våren har på talmannens initiativ också öppnats ett riksdags-
dagis, vilket bör uppmärksammas. Detta gör det möjligt för småbarns-
föräldrar att förena föräldraskapet med riksdagsarbetet, vilket är värde-
fullt.
Vi övergår nu till en behövlig ledighet. Men innan EU-valrörelsen
sätter i gång, där vi ju alla på ett eller annat sätt kommer att vara enga-
gerade, hoppas jag att alla får några sköna sommardagar för avkopp-
ling. Jag hoppas också att vi får möjlighet att mer än annars stärka
banden med livet utanför riksdagen.
Med Evert Taubes dikt Här är den sköna sommaren önskar jag tal-
mannen, de vice talmännen och riksdagens hela personal en glad, vil-
sam och skön sommar.
Prot. 1994/95:122
15 juni
Avslutning
|
Prot. 1994/95:122 15 juni |
Då sprang jag över ängarna |
och jag ser den lilla Karin,
|
Avslutning |
till brunnen hon går. Och då ropar hon till mig, ja, på blommande stig: - Se, här är den sköna sommaren som jag har lovat Dig! Anf. 3 TALMANNEN Ärade ledamöter! Jag förklarar vårens arbete avslutat och önskar er (Applåder) 14 § Kammaren åtskildes kl. 12.58. Förhandlingarna leddes av talmannen. Vid protokollet GUNNAR GRENFORS |
/Barbro Nordström
Prot. 1994/95:122
15 juni
1 § Avsägelse
2 § Meddelande om kompletteringsval till EU-nämnden...............1
3 § Nya riksdagsledamöter, m.m.
4 § Hänvisning av ärenden till utskott.............................................2
5 § Sammanställning av anslag på tilläggsbudget våren
1995...............................................................................................2
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU27.............................2
Beslut...................................................................................................2
6 § Räntor på statsskulden, m.m......................................................2
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU28.............................2
Beslut...................................................................................................3
7 § Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96....................3
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU29.............................3
Beslut...................................................................................................3
8 § Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1995/96........................3
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU30.............................3
Beslut...................................................................................................3
9 § Statsbudget för budgetåret 1995/96...........................................4
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU31.............................4
Beslut...................................................................................................4
10 § Meddelande om statistiska uppgifter om riksdagsarbe-
tet...................................................................................................4
11 § Meddelande om protokollsjustering........................................4
12 § Meddelande om riksmötet 1995/96..........................................4
Prot. 1994/95:122 13 § Avslutning..................................................................................4
15 Junl_________ Anf. 1 TALMANNEN............................................................4
Anf. 2 BÖRJE NILSSON (s)..................................................7
Anf. 3 TALMANNEN............................................................8
14 § Kammaren åtskildes kl. 12.58.....................................................8
10
Bilaga till Riksdagens protokoll 1994/95:122
SVERIGES tUUU
RIKSDAG UU
Riksdagsarbetet
Statistiska uppgifter
riksmötet 1994/95
Kammarkansliet
Juni 1995
Produktion
Text och siffror: Kammarkansliet
Grafisk form: Informationsenheten
I detta häfte presenteras statistiska uppgifter som belyser
riksdagens arbete under riksmötet 1994/95.
Liksom under tidigare år präglas arbetet, avläst i siffror, av en
påtaglig stabilitet. Variationerförekommermen totalsiffrorna för
olika områden visar sällan några större förskjutningar sett över
åren.
Gunnar Grenfors
PARTISTÄLLNINGEN
i riksdagen den 10 januari 1995
inkl ersättare
|
Totalt |
Kvinnor |
Män | |
|
s |
161 |
80 |
81 |
|
m |
80 |
21 |
59 |
|
c |
27 |
10 |
17 |
|
tp |
26 |
10 |
16 |
|
V |
22 |
11 |
11 |
|
mp |
18 |
10 |
8 |
|
kds |
15 |
6 |
9 |
|
Totalt |
349 |
148 |
201 |
TJÄNSTGÖRANDE ERSÄTTARE
|
1993/94 |
1994/95 | |
|
För talman |
17 |
11 |
|
För ledamöter av |
22 | |
|
Tillf, ersättare |
8 |
2 |
|
Totalt |
25 |
35 |
MOTIONER
Antal
Mörkt fält: allmänna motioner
Ljust fält: följdmotioner
till propositioner
MOTIONSYRKANDEN
Antal
1991/92:6 649
1992/93:9 711
1993/94: 6 819
1994/95: 9 158
FLERPARTIMOTIONER
Antal
1991/92: 187
1992/93: 221
1993/94: 161
1994/95: 143
Antalet motioner är relativt oförändrat.
Däremot har antalet motionsyrkanden ökat
markant. Detta har sannolikt ett samband
med att vi nu har flera oppositionspartier.
Det medför i sin tur fler partimotioner.
Dessa är ofta omfattande och med ett stort
antal yrkanden.
|
PROPOSITIONER |
94/95 | |||
|
91/92 |
92/93 |
93/94 | ||
|
Antal |
176 |
258 |
253 |
231 |
|
Antal sidor |
19 000 |
26 550 |
23 380 |
25 028 |
PROPOSITIONSAVLÄMNANDET
|
93/94 |
94/95 | |
|
Inkomna, ej aviserade |
64 |
43 |
|
Inkomna enligt plan |
124 |
79 |
|
För sent inkomna |
59 |
44 |
|
Aviserade, ej inkomna |
49 |
66 |
|
Summa |
296 |
232 |
Avlämnade enligt plan
41% 34%
% 93/94 94/95
50i
Enligt plan
10-
20-
30-
40-
50-
60-
70-
Ej enligt plan
Regeringen har påtagliga svårigheter att svara upp mot de planer
beträffande propositionsavlämnandet som redovisas i oktober
och februari. Träffsäkerheten i planeringen ligger runt 30 - 40
procent. Förutom förseningar är det påtagligt många pro-
positioner som avlämnas utan att vara aviserade.
UTSKOTTSBETÄNKANDEN
|
91/92 |
92/93 |
93/94 |
94/95 | |
|
Antal |
446 |
500 |
506 |
437 |
|
Antal sidor |
10 700 |
15 940 |
16 940 |
15 890 |
|
Antal reservationer |
9371 |
1 3302 |
1 513 |
2 299 |
’ Tillkommer meningsyttringar av suppleant (v) 179 st
2 Tillkommer meningsyttringar av suppleant (v) 175 st
Det ökade antalet reservationer återspeglar regeringsskiftet, som inneburit att
antalet oppositionspartier ökat.
RIKSDAGSTRYCKET - ANTAL TRYCKSIDOR
|
Prop. |
Mot. |
Bet. |
Prot. |
T otalt | |
|
93/94 |
23 380 |
9 280 |
16 940 |
10 300 |
59 900 |
|
94/95 |
25 028 |
9 858 |
15 890 |
9 500 |
60 276 |
ANTAL FRÅGOR OCH INTERPELLATIONER
91/92 92/93 93/94 94/95
Frågor 858 774 580 545
Interpellationer 198 180 149 154
Antalet frågor (ämnen) vid muntliga frågestunder
93/94: 106, 94/95: 126
Antalet frågor och interpellationer ligger kvar på den relativt låga nivå
som etablerades sista riksmötet under den förra valperioden.
|
ANTAL DAGAR MED PLENUM | ||
|
93/94 |
94/95 | |
|
Arbetsplena |
44 |
38 |
|
Frågor, interpellationer |
53 |
50 |
|
Övriga debatter |
12 |
18 |
|
Bordläggningar |
12 |
16 |
|
ARBETSPLENA | ||
|
93/94 |
94/95 | |
|
Måndag |
2 |
3 |
|
Tisdag |
3 |
2 |
|
Onsdag |
21 |
19 |
|
Torsdag |
11 |
9 |
|
Fredag |
6 |
5 |
|
Lördag |
1 |
- |
|
KVÄLLSPLENA efter kl 19 93/94 94/95 | ||
|
Ärenden |
24 |
18 |
|
Frågor |
10 |
7 |
Arbetsplena är i huvudsak koncentrerade till onsdag
och torsdag. Liksom tidigare har det blivit nödvändigt
att vid slutet av våren och hösten ta ett antal fredagar
i anspråk.
Kvällsplena på grund av frågestunder, som före
1993/94 uppgick till ca 18 per år, har drastiskt minskat
Det hänger samman med att antalet frågor sedan 1990-
talets början minskat med 30 procent
vid behandling av ärenden
□ Beräknad tid enligt planering i oktober och februari, 326 timmar
■ Faktisk tid inkl voteringar, 362 timmar
□ Beräknad tid enligt planering i oktober och februari, 308 timmar
■ Faktisk tid inkl voteringar, 296 timmar
Den av utskottens kanslier beräknade tiden för debatter i ärenden visar, om man
ser till det totala utfallet, en förbluffande samstämmighet med det verkliga
resultatet. Debattiden är normalt något kortare det första riksmötet efter ett val
jämfört med övriga år.
■ Totala antalet plenltimmar
■ Därav arbetsplenum
Mönstret är detsamma som tidigare. Som framgår
av diagrammen sker beslutsfattandet i riksdagen
under i huvudsak sex månader på året.
ANVÄNDNINGEN AV PLENITIDEN
1993/94
Totalt 618 timmar
1994/95
Totalt 525 timmar
12
gotab 48721, Stockholm 1995