Prop.
1994/95:96
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994.
Ingvar Carlsson
Carl Tham
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen föreslås att obligatoriet för studenter att tillhöra särskilda
studentsammanslutningar, det s.k. kårobligatoriet, bibehålls.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 96
Prop. 1994/95:96
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Ärendet och dess beredning....................... 3
3 Bibehållet kårobligatorium........................ 4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober
1994 ....................................... 6
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att obligatoriet för studenter
att tillhöra särskilda studentsammanslutningar bibehålls (avsnitt 3).
Prop. 1994/95:96
Enligt 1 kap. 1 § första stycket och 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434)
får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för studenterna vid
högskolor under statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvud-
mannaskap att tillhöra särskilda studentsammanslutningar. Sådana före-
skrifter finns i förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar för fakultet. Enligt 1 och 4 §§ i den förordningen skall
den som studerar vid en statlig högskoleenhet vara medlem i den student-
kår som finns vid enheten. Enligt 7 § i samma förordning skall studenten
också vara medlem i sådan nation eller studentförening för fakultet som
finns vid enheten och som studenten hade varit skyldig att tillhöra enligt
de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 juli 1983. Av 12 §
framgår att en studentkår skall ha till ändamål att främja medlemmarnas
studier och vad som har sammanhang med dessa. Motsvarande bestäm-
melse finns i 17 § för nationer och studentföreningar för fakultet.
Riksdagen beslutade under våren 1993 (prop. 1992/93:169,
bet. 1992/93 :UbU 14, rskr. 1992/93:363) att skyldigheten för studenterna
att tillhöra särskilda studentsammanslutningar, det s.k. kårobligatoriet,
skulle upphöra från och med den 1 juli 1995. Regeringen bemyndigade
chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för
att utreda vilka praktiska åtgärder som behövde vidtas för att genomföra
riksdagens beslut.
I mars 1994 överlämnades betänkandet Avveckling av den obligatoriska
anslutningen till studentkårer och nationer (SOU 1994:47). Betänkandet
utgick från förutsättningen att kårobligatoriet skulle avvecklas på ett
sådant sätt att de uppgifter som i dag fullgörs av studentsammanslutning-
ama i viss utsträckning skulle läggas på universiteten och högskolorna.
Vidare att de studenter som står utanför sammanslutningarna inte skulle
vara skyldiga att betala någon avgift för att uppgifterna fullgörs. Betän-
kandets förslag innebar alltså att kårobligatoriets avskaffande skulle
bekostas av staten.
Inom Utbildningsdepartementet utarbetades en promemoria i vilken
föreslogs att avvecklingen av kårobligatoriet skulle ske på ett i viss mån
annorlunda sätt än det som hade föreslagits i betänkandet. I promemorian
föreslogs bl.a. att studenterna skulle vara skyldiga att betala en avgift för
att de uppgifter som avses i föregående stycke fullgörs; avgiften skulle
som utgångspunkt betalas till universitetet eller högskolan.
Promemorian diskuterades vid en hearing anordnad av Utbildnings-
departementet i augusti 1994. Vid hearingen deltog företrädare för univer-
sitet, högskolor och studentsammanslutningar. Promemorian kritiserades
i olika hänseenden. Bl.a. anfördes att principen om en avgiftsfri högre
utbildning inte upprätthölls, om universiteten och högskolorna fick rätt att
ta ut en avgift av studenterna.
Invändningarna mot kårobligatoriet har främst grundats på den s.k.
negativa föreningsfriheten, dvs. rätten att stå utanför politiska, religiösa,
kulturella och andra sådana sammanslutningar. Den negativa förenings-
friheten har ett grundlagsskydd i 2 kap. 2 § regeringsformen. De obligato-
riska studentsammanslutningama hör dock inte till de sammanslutningar
som omfattas av den negativa föreningsfriheten. Detta underströks av
1973 års fri- och rättighetsutredning i betänkandet Medborgerliga fri- och
rättigheter (SOU 1975:75 s. 196 f.) och chefen för Justitiedepartementet
instämde i att kårobligatoriet föll utanför grundlagsregelns tillämpnings-
område (prop. 1975/76:209 s. 145 f.). Studentsammanslutningar kunde
"med hänsyn till sitt ändamål" inte anses som "sammanslutning av poli-
tisk eller annan åskådningskaraktär". Kårobligatoriet har dessutom prövats
av Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna; obligatoriet
har inte ansetts vara i strid med Europarådets konvention angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Prop. 1994/95:96
Regeringens förslag: Kårobligatoriet skall bibehållas.
Skälenförregeringens förslag: Studentsammanslutningamas huvudsakliga
uppgift är att bevaka utbildningen och ha hand om den studiesociala
verksamheten. Studentsammanslutningamas verksamhet är sedan lång tid
tillbaka en del av livet vid universiteten och högskolorna. Sammanslut-
ningarna har viktiga studiesociala uppgifter och skapar förutsättningar för
studenternas medinflytande i universitetens och högskolornas beslutande
organ. Studenternas självförvaltning genom kårer och nationer ger erfaren-
het och träning i demokratiskt arbete.
Studenterna är en del av universiteten och högskolorna. Det är deras
läroprocess och personliga utveckling som skall stimuleras. Därför är det
av största vikt att studenterna har ett starkt inflytande över sin utbildning
och den därtill hörande verksamheten. Detta är av betydelse för kvaliteten
i utbildningen. Dessutom är det viktigt att studenterna själva bereds
möjlighet att utforma stora delar av den till studierna hörande sociala
miljön.
I sammanhanget måste den relativt korta tid som flertalet studenter
befinner sig vid lärosätet beaktas. I syfte att snabbt stimulera studenterna
till engagemang för sin utbildning och att möjliggöra studenternas in-
flytande över dess utformning är det viktigt att säkra formerna för in-
flytandet och kontinuiteten i såväl utbildningsbevakning som studiesocialt
arbete. Nuvarande studentsammanslutningar har en mångårig historia och
har funnit demokratiska och väl fungerande arbets- och organisations- Prop. 1994/95:96
former.
Invändningen mot ett kårobligatorium har gällt principen om negativ
föreningsfrihet. Däremot har inga invändningar riktats mot innehållet i
den verksamhet som sammanslutningarna bedriver eller sättet den bedrivs
på. Tvärtom har såväl Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) som rektorer
vid många universitet och högskolor uttalat sitt stöd för det nuvarande
systemet.
Nuvarande system med ett kårobligatorium garanterar således att många
nödvändiga och praktiska funktioner sköts på ett beprövat och tillfreds-
ställande sätt. Genom att kostnaden för detta sprids ut på samtliga studen-
ter garanteras den enskilde studenten ett inflytande och en god studie-
social miljö till en skälig kostnad. Genom studentsammanslutningens rätt
att själv besluta om de obligatoriska avgifterna kan sammanslutningen
lägga grunden till ett långsiktigt engagemang. Kårobligatoriet kan ses som
ett uttryck för tanken att studenterna har ett gemensamt ansvar för be-
tydelsefulla uppgifter vid universitet och högskolor. En avveckling av
kårobligatoriet skulle, utöver alla praktiska problem med hur den student-
fackliga respektive studiesociala verksamheten skulle bedrivas, innebära
merkostnader för staten i storleksordningen 38 miljoner kronor1. Förutom
detta skulle universitet och högskolor förlora alla de insatser som i dag
görs genom flera tusen studenters frivilliga praktiska arbete.
1 Val av studeranderepresentanter till olika universitets- och högskole-
organ 5 mkr; löner eller arvoden till funktionärer som bedriver utbildningsbevak-
ning och kostnader för återkoppling till studenterna 20 mkr; kontorslokaler för ut-
bildningsbevakning 5 mkr; utbildningsbevakning på nationell nivå (bidrag till
SFS) 2 mkr; studentkårernas nuvarande bidrag till Studenthälsan 6 mkr.
(Källa: SOU 1994:47 s. 89 f.)
Prop. 1994/95:96
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén,
Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uus-
mann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Tham
Regeringen beslutar propostition 1994/95:96 Garanterat studentinflytan-
de genom bibehållet kårobligatorium.
gotab 47149, Stockholm 1994