Prop.
1994/95:92
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Mona Sahlin
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att tidpunkten för redovisning och betalning av
inkomstskatter och avgifter tidigareläggs från den 18 till den 10 i den
uppbördsmånad då betalning skall ske. I januari får betalning i stället ske
senast den 15. Den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av
punktskatterna på tobak, alkohol, eneigi och lotterier flyttas från den 25
till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut.
Vidare föreslås att reglerna om skatteavdrag och betalning av arbets-
givaravgifter förtydligas så att det av reglerna framgår att de gäller även
vid förskottsbetalning av lön.
Dessutom föreslås ändringar i reglerna om schablonberäkning av preli-
minär F-skatt och särskild A-skatt. Uttaget av sådan skatt skall normalt
vara 110 % av den senast debiterade slutliga skatten.
I propositionen föreslås slutligen några smärre justeringar dels i
uppbördslagen, dels i utsökningsbalkens bestämmelser om förrättnings-
kostnader m.m., dels i bestämmelserna om utbetalning av kommunalskat-
temedel vid ändring i kommunindelningen.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
De nya reglerna för betalning av inkomstskatter och avgifter föreslås
dock bli tillämpliga först fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1
februari 1995 och den nya regeln om redovisning och betalning av vissa
punktskatter föret fr.o.m. den 1 juli 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 92
Prop. 1994/95:92
1 Förslag till riksdagsbeslut............................................... 4
2 Lagtext..................................................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) .. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter for arbetsgivare.............. 19
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta............ 20
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt for utomlands bosatta
artister m.fl...................................................... 23
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.................. 24
2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken............. 25
2.7 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)....................................................... 27
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417)
om utdebitering och utbetalning av skatt vid
ändring i rikets indelning i kommuner, landsting
och församlingar................................................ 29
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter...... 30
3 Ärendet och dess beredning........................................... 31
4 Redovisning och betalning av skatter och avgifter................. 33
4.1 Nuvarande ordning............................................. 33
4.2 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets
översyn av statliga betalningstidpunkter..................... 35
4.3 Skattebetalningsutredningens förslag om ett
skattekontosystem............................................... 37
4.4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av
inkomstskatt och avgifter...................................... 38
4.5 Ny tidpunkt för redovisning och betalning av
vissa punktskatter.............................................. 44
4.6 Debitering av preliminär skatt.............................. 46
5 Förskottsbetalning av lön.............................................. 47
6 Övriga uppbördsfrågor................................................ 50
6.1 Skatteavdrag frän engångsbelopp avseende ersättning
för förlorad arbetsinkomst m.m............................. 50
6.2 Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd m.m....... 51
7 Vissa avgiftsfrågor....................................................... 52 Prop. 1994/95:92
|
7.1 |
Befrielse från vissa avgifter vid |
............. 52 |
|
7.2 |
Grundavgift i införselmål ......................... |
............. 54 |
|
7.3 |
Verkan av att skuldsanering inletts.............. |
............. 54 |
8 Utbetalning av skatt vid ändring i kommunindelningen...........
55
9 Ekonomiska konsekvenser.............................................. 56
9.1 Ränteeffekter för staten........................................ 56
9.2 Budgeteffekter................................................... 58
9.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga............ 59
9.4 Konsekvenser för skatteförvaltningen........................ 60
10 Författningskommentar................................................. 60
10.1 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)....................................................... 60
10.2 Förslaget till till lag om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare............ 65
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta........... 65
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl...................................................... 66
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.................. 66
10.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken........... 66
10.7 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)....................................................... 67
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417)
om utdebitering och utbetalning av skatt vid
ändring i rikets indelning i kommuner, landsting
och församlingar................................................. 67
10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter....... 68
Bilaga 1 Sammanfattning av Skattebetalningsutredningens
delbetänkande.................................................... 69
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna.......................... 73
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag................................... 74
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.............................................. 99
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 27 oktober 1994 ........................................................ 100
Prop. 1994/95:92
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter för
arbetsgivare,
3. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
4. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.,
5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter,
6. lag om ändring i utsökningsbalken,
7. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
8. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning
av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och
församlingar,
9. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter.
Prop. 1994/95:92
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 6 och 7 §§, 13 § 1 mom., 26 §,
27 § 3 mom., 28, 31, 32, 36 och 36 a §§, 39 § 1 mom., 43 § 1 mom.,
45 § 2 mom., 52 §, 54 § 1 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av
anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som
har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b §
eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall
dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter.
Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i
10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis
lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som
tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare
understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form
än livränta lämnas på grund av
sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommu-
nalskattelagen (1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommu-
nalskattelagen är berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1
mom. första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
3. ersättning, som avses i 32 § 1
mom. första stycket e och g samt
tredje stycket kommunalskattelagen
(1928:370),
4. inkomst som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommu-
nalskattelagen,
Oavsett om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av bestäm-
melserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter. Detsam-
ma gäller i fråga om dagpenning
från arbetslöshetskassa, korttids-
studiestöd eller särskilt vuxenstu-
diestöd.
med de undantag som föreskrivs i Prop. 1994/95:92
10 §, betalas för sådan ränta och
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av bestäm-
melserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter. Det-
samma gäller i fråga om dagpen-
ning från arbetslöshetskassa, kon-
tant arbetsmarknadsstöd, korttids-
studiestöd eller särskilt vuxenstu-
diestöd.
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12
eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges
i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan
ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och,
om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss
del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att
skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att
preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.
Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst,
skattskyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan
göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt,
får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär
A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögen-
heten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges
preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt
första eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad
med visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i
skattetabellen anges för inkomsten.
4
2 m o m.3 För inkomst som
avses i första, andra och femte
styckena i punkt 12 av anvisningar-
na till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370), med undantag för
vårdbidrag enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, skall avdrag
för preliminär A-skatt göras med
ledning av särskilda skattetabeller.
Detta gäller också i fråga om skat-
teavdrag från dagpenning från
arbetslöshetskassa.
§
2 m o m. För inkomst som avses
i första, andra och femte styckena
i punkt 12 av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen
(1928:370), med undantag för
vårdbidrag enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, skall avdrag
för preliminär A-skatt göras med
ledning av särskilda skattetabeller.
Detta gäller också i fråga om skat-
teavdrag från dagpenning från
arbetslöshetskassa och kontant
arbetsmarknadsstöd.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som
avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundan-
de inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den
preliminära skatt som skall tas ut pä en viss ersättning uttryckt i procent Prop. 1994/95:92
av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpen-
ninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning
som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om
sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel
av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fästställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund for ersättningen anses
som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa
skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal
inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämp-
ning av avrundning enligt 5 §.
6 §4
Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då
inkomst uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det
inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga.
För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som
tjänats in under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära
A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakomman-
de dag och med tillämpning av vad som anges i skattetabellen för
dags inko mst.
Ar inkomsten annan än sådan,
som avses i 4 § 4 mom., skall
gälla att, om inkomsten avser
annan tidsperiod än som är upp-
tagen i skattetabellen, först uträk-
nas hur mycket av inkomsten som
belöper på en i tabellen upptagen
tidsperiod av minst en veckas
längd. Skatten beräknas därefter
med utgångspunkt från det skatte-
belopp, som skulle utgå för sådan
del av inkomsten, och efter för-
hållandet mellan, å ena sidan,
längden av den tidsperiod den
uppburna inkomsten avser och, å
andra sidan, den i tabellen angivna
tidsperiodens längd.
Är inkomsten annan än sådan,
som avses i 4 § 4 mom., skall
gälla att, om inkomsten avser
annan tidsperiod än som är upp-
tagen i skattetabellen, först uträk-
nas hur mycket av inkomsten som
belöper på en i tabellen upptagen
tidsperiod av minst en veckas
längd. Skatten beräknas därefter
med utgångspunkt från det skatte-
belopp, som skulle utgå för sådan
del av inkomsten, och efter för-
hållandet mellan, å ena sidan,
längden av den tidsperiod den
uppburna inkomsten avser och, å
andra sidan, den i tabellen angivna
tidsperiodens längd. Uppbärs vid
arbete inkomst för en kortare tids-
Uppbärs vid arbete inkomst för
en kortare tidsperiod än en vecka,
skall preliminär skatt inte utgå mer
än en gäng i veckan. Därvid skall
de under samma vecka uppburna
inkomstbeloppen sammanräknas
och anses pä en gäng utbetalda.
period än en vecka, skall prelimi-
när skatt inte utgä mer än en gäng
i veckan. Därvid skall de under
samma vecka uppburna inkomstbe-
loppen sammanräknas och anses
på en gång utbetalda.
Prop. 1994/95:92
6a §
Om inkomst uppbärs i form av
förskott, utgår preliminär A-skatt
med så stor del av den sammanlag-
da skatten för hela inkomsten som
det uppburna beloppet utgör av
hela inkomsten.
Om hela inkomsten inte är känd
dä förskott uppbärs, utgår prelimi-
när A-skatt enligt 6 § som om
förskottet utgör hela inkomsten för
den tidsperiod som är i fråga.
När resterande belopp uppbärs
utgår preliminär A-skatt med åter-
stående del av den sammanlagda
skatten för hela inkomsten.
7 §5
För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte
avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkomman-
de tillfällen skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten.
Detsamma gäller i fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges
huvudsakliga inkomst av arbete.
Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen till-
sammans med inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga
inkomst av arbete, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som
Riksskatteverket festställer med beaktande av bestämmelserna i 3 § 1
mom.
För inkomst som avses i 3 § 2
mom. tredje stycket skall prelimi-
när skatt utgå med 25 procent av
inkomsten. Preliminär skatt på
ränta eller utdelning på utländska
värdepapper skall utgå med så stort
belopp att det tillsammans med den
skatt som innehållits i utlandet
uppgår till 25 procent av räntan
eller utdelningen.
För inkomst som avses i 3 § 2
mom. tredje stycket första mening-
en skall preliminär skatt utgå med
25 procent av inkomsten. Prelimi-
när skatt på ränta eller utdelning på
utländska värdepapper skall utgå
med så stort belopp att det tillsam-
mans med den skatt som innehållits
i utlandet uppgår till 25 procent av
räntan eller utdelningen.
Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 Prop. 1994/95:92
kronor.
Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan före-
skrivas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.
13
1 mom.6 Preliminär F-skatt
skall tas ut med ett belopp motsva-
rande 705 procent av den skatt
enligt 3 mom. som har bestämts
för den skattskyldige vid den årliga
debiteringen året före inkomståret.
Understiger denna skatt den ur-
sprungligen debiterade F-skatten
tas preliminär F-skatt ut med 700
§
1 mom. Preliminär F-skatt skall
tas ut med ett belopp motsvarande
110 procent av den skatt enligt 3
mom. som har bestämts för den
skattskyldige vid den årliga debite-
ringen året före inkomståret. Un-
derstiger denna skatt den ursprung-
ligen debiterade F-skatten tas preli-
minär F-skatt ut med 705 procent.
procent.
Preliminär F-skatt enligt första stycket får inte tas ut med ett lägre
belopp än som motsvarar den preliminära F-skatt som har debiterats för
året före inkomståret.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär
F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom.
eller när annars särskilda omständigheter föreligger.
Vid beräkning av preliminär F-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till
preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala.
26 §7
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post.
Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att
öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under
vilka skatten skall betalas.
Preliminär F-skatt och särskild
A-skatt skall betalas med lika stora
belopp senast den 18 i vatje upp-
bördsmånad under uppbördsåret
eller, vid debitering under inkomst-
året, i var och en av de uppbörds-
månader som återstår efter utgång-
en av den månad då skatten debite-
ras.
Preliminär F-skatt och särskild
A-skatt skall betalas med lika stora
belopp senast den 10 i vatje upp-
bördsmånad under uppbördsåret
eller, vid debitering under inkomst-
året, i var och en av de upp-
bördsmånader som återstår efter
utgången av den månad då skatten
debiteras. 7 uppbördsmånaden
januari får betalning i stället ske
senast den 15. Om skatten debite-
ras efter den 20 i en månad skall
den betalas med lika stora belopp
i var och en av de uppbördsmåna-
der som återstår efter utgången av
månaden efter den månad då skat-
ten debiteras.
Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret
påförs inte.
27
3 mom.8 Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärdes-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller
6 eller andra stycket samma mo-
ment, skall den skattskyldige betala
en avgift (kvarskatteavgift)
på det överskjutande beloppet.
Kvarskatteavgift tas ut med en
procentsats motsvarande 20 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november inkom-
ståret på det överskjutande belop-
pet till den del det har täckts av
preliminär skatt som har betalats
senast den 3 maj året efter inkom-
ståret och med en procentsats
motsvarande 125 procent av stats-
låneräntan på resterande del. Om
den slutliga skatten debiteras senast
den 31 augusti året efter inkomst-
året och hela den kvarstående skat-
ten betalas senast den 18 september
samma år, tas dock kvarskatteav-
gift på den resterande delen ut med
en procentsats motsvarande 60
procent av statslåneräntan. Pro-
centsatserna bestäms till tal med
högst en decimal. Om särskild
beräkning i vissa fall föreskrivs i 4
§
3 m o m. Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärdes-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 10 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller
6 eller andra stycket samma mo-
ment, skall den skattskyldige betala
en avgift (kvarskatteavgift)
på det överskjutande beloppet.
Kvarskatteavgift tas ut med en
procentsats motsvarande 20 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november inkom-
ståret på det överskjutande belop-
pet till den del det har täckts av
preliminär skatt som har betalats
senast den 3 maj året efter inkom-
ståret och med en procentsats
motsvarande 125 procent av stats-
låneräntan på resterande del. Om
den slutliga skatten debiteras senast
den 31 augusti året efter inkomst-
året och hela den kvarstående skat-
ten betalas senast den 18 september
samma år, tas dock kvarskatteav-
gift på den resterande delen ut med
en procentsats motsvarande 60
procent av statslåneräntan. Pro-
centsatserna bestäms till tal med
Prop. 1994/95:92
högst en decimal. Om särskild
beräkning i vissa fall föreskrivs i 4
mom. mom.
Avgift, i förekommande fåll efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte
om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller
att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt fåstig-
hetstaxeringslagen (1979:1152) och att avgift inte skall beräknas på
överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och
har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret.
Andras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts
vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.
10
28 §
Prop. 1994/95:92
Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej.
Kvarstående skatt skall betalas
senast den 18 i uppbördsmånaden
april året efter taxeringsåret.
Kvarstående skatt skall betalas
senast den 10 i uppbördsmånaden
april året efter taxeringsåret.
31 §’
Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt
samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av
annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor
uttages ej.
Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 32 b §, betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.
Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 32 b §, betalas
senast den 10 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 10 maj
året efter taxeringsåret. I uppbörds-
månaden januari får betalning i
stället ske senast den 15.
32 §10
På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta).
Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas
för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den
statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående
kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av
det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för
debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal.
Vid beräkning av respitränta gäller,
att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller för-
seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och inte heller kvarskatteavgift och
respitränta;
att ränta tas ut från och med den
19 september taxeringsåret om hela
den kvarstående skatten betalts
senast den 18 september samma år
och i annat fäll från och med den
19 april året näst efter taxerings-
året, dock att ränta på ö-skatterän-
ta, restitutionsränta och skatt, som
återbetalts enligt 68 § 2 mom. och
ingår i tillkommande skatt, skall
tas ut från utgången av den månad,
då beloppet utbetalts; samt
att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfäller till betalning.
Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.
att ränta tas ut från och med den
19 september taxeringsåret om hela
den kvarstående skatten betalts
senast den 18 september samma år
och i annat fäll från och med den
11 april året näst efter taxerings-
året, dock att ränta på ö-skatterän-
ta, restitutionsränta och skatt, som
återbetalts enligt 68 § 2 mom. och
ingår i tillkommande skatt, skall
tas ut från utgången av den månad,
då beloppet utbetalts; samt
11
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på Prop. 1994/95:92
respitränta.
En F-skattesedel skall översändas
januari under inkomståret.
36 §n
En F-skattesedel skall översändas
till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.
En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd
under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas
till den skattskyldige så snart det kan ske.
12
Ett besked om debitering av
särskild A-skatt skall översändas
till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.
36 a §
Ett besked om debitering av
särskild A-skatt skall översändas
till den skattskyldige senast den 25
januari under inkomståret.
Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på
preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den
skattskyldige så snart det kan ske.
39 §
1 mom.13 Vid utbetalning av
kontant ersättning för arbete skall
den som betalar ut ersättningen
göra avdrag för betalning av motta-
garens preliminära A-skatt (skatte-
avdrag).
1 m o m. Vid utbetalning av
kontant ersättning för arbete skall
den som betalar ut ersättningen
göra avdrag för betalning av motta-
garens preliminära A-skatt (skat-
teavdrag). Som ersättning för arbe-
te anses också förskott på sådan
ersättning.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om
1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till
arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,
2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är
delägare i bolaget.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar
emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för
arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en
F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en
faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller
uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress
eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om
betalningsmottagarens personnummer eller oiganisationsnummer. Det
som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut
ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är
oriktig.
Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattese-
del får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen
åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I
annat fåll anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som
12
avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses ha endast en A- Prop. 1994/95:92
skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en F-skattesedel som enligt
tredje stycket får tas för god gäller även som skriftligt åberopande av
F-skattesedeln.
43 §
1 mom.1* Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid vaije
utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har
innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur
stor del av det innehållna beloppet som avser allmänna egenavgifter.
Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om ersättningen
kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget och de allmänna egenav-
giftema har angivits. I fråga om folkpension och tilläggspension enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84)
om delpensionsförsäkring, livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesska-
deförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt
äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de
allmänna egenavgiftema dock inte lämnas om avdraget är lika stort som
vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid
utbetalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom.
andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut
sådan ersättning som anges i föregående mening eller av försäkringsföre-
tag eller understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort
belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid
det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april,
underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden
april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets
slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till
arbetstagaren. Har arbetstagaren
avslutat sitt arbete under tid då
avdrag för kvarstående skatt skall
göras, skall arbetsgivaren lämna
arbetstagaren skriftlig uppgift om
summan av gjorda skatteavdrag för
sådan skatt och den tid som av-
dragen avser. Sådan uppgift, som
skall vara undertecknad eller signe-
rad av arbetsgivaren eller någon
hos honom anställd, skall också
omfatta arbetsgivarens namn och
adress.
Efter den 10 i uppbördsmånaden
april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets
slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till
arbetstagaren. Har arbetstagaren
avslutat sitt arbete under tid då
avdrag för kvarstående skatt skall
göras, skall arbetsgivaren lämna
arbetstagaren skriftlig uppgift om
summan av gjorda skatteavdrag för
sådan skatt och den tid som av-
dragen avser. Sådan uppgift, som
skall vara undertecknad eller signe-
rad av arbetsgivaren eller någon
hos honom anställd, skall också
omfatta arbetsgivarens namn och
adress.
13
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer festställer Prop. 1994/95:92
formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
45
2 mom.15 Har skattskyldig, som
skall taxeras pä grundval av sär-
skild självdeklaration enligt 2 kap.
13 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
betalat preliminär skatt med be-
lopp, som beräknas överstiga mot-
svarande slutliga skatt, i förekom-
mande fell minskad med överskju-
tande ingående mervärdesskatt,
med minst en femtedel av den
sålunda minskade slutliga skatten,
dock minst 500 kronor, skall efter
beslut av skattemyndigheten i
samband med jämkning det över-
skjutande beloppet återbetalas till
den skattskyldige på det sätt som
anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Då särskilda omständigheter
föranleder det, får skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekommande
fell, minskad med överskjutande
ingående mervärdesskatt på det sätt
som nyss har angivits.
Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga
den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter
inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i första stycket i tilämpliga delar.
§
2 mom. Har skattskyldig, som
lämnat särskild självdeklaration
enligt lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
betalat preliminär skatt med be-
lopp, som beräknas överstiga mot-
svarande slutliga skatt, i förekom-
mande fell minskad med överskju-
tande ingående mervärdesskatt,
med minst en femtedel av den
sålunda minskade slutliga skatten,
dock minst 500 kronor, skall efter
beslut av skattemyndigheten i
samband med jämkning det över-
skjutande beloppet återbetalas till
den skattskyldige på det sätt som
anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Då särskilda omständigheter
föranleder det, får skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekommande
fell, minskad med överskjutande
ingående mervärdesskatt på det sätt
som nyss har angivits.
52
Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas in senast
den 18 i den uppbördsmånad, som
infaller närmast efter utgången av
den månad, då skatteavdraget
gjordes genom insättning på sär-
skilt konto hos den skattemyndig-
het som avses i 2 a § andra styck-
et. Inbetalning från landsting och
kommun skall dock, såvitt gäller
preliminär A-skatt, ske genom
avräkning mot fordran enligt 4 §
lagen (1965:269) med särskilda
§>6
Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas in senast
den 10 i den uppbördsmånad, som
infäller närmast efter utgången av
den månad, då skatteavdraget
gjordes genom insättning på sär-
skilt konto hos den skattemyndig-
het som avses i 2 a § andra styck-
et. I uppbördsmänaden januari får
betalning i stället ske senast den
15. Inbetalning från landsting och
kommun skall dock, såvitt gäller
preliminär A-skatt, ske genom
14
bestämmelser om kommuns och avräkning mot fordran enligt 4 § Prop. 1994/95:92
annan menighets utdebitering av lagen (1965:269) med särskilda
skatt, m.m. bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits
genom skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom
insättning på särskilt konto hos den skattemyndighet till vilken skatten
skall betalas enligt skattsedel.
Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken
skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett
särskilt konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit
skatten respektive den skattskyldige är bosatt.
Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshand-
lingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om
förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.
54
1 m o m.17 En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt på ersättning för arbete
eller utgett lön för vilken månads-
avgift skall redovisas enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare skall utan
anmaning lämna uppgift (upp-
bördsdeklaration) om detta
till den skattemyndighet som avses
i 2 a § andra stycket. Deklaration
skall lämnas av landsting och kom-
mun senast den 12 och av annan
arbetsgivare senast den 18 i upp-
bördsmånaden efter den månad då
skatteavdraget gjordes eller lönen
utgavs.
skatteavdraget gjordes eller lönen
utgavs. I uppbördsmånaden januari
får annan arbetsgivare än lands-
ting och kommun i stället lämna
deklaration senast den 15.
Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är
deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbörds-
deklaration.
§
1 m o m. En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt på ersättning för arbete
eller utgett lön för vilken månads-
avgift skall redovisas enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare skall utan
anmaning lämna uppgift (upp-
bördsdeklaration) om detta
till den skattemyndighet som avses
i 2 a § andra stycket. Deklaration
skall lämnas av landsting och kom-
mun senast den 12 och av annan
arbetsgivare senast den 10 i upp-
bördsmånaden efter den månad då
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas
på blankett enligt festställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;
4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap.
3 § första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock
inräknat det belopp som avses i punkt 5;
15
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;
Prop. 1994/95:92
6) den lon eller ersättning på
7) månadsavgiftens belopp;
8) summan av skatt enligt punkt
En arbetsgivare, som har gjort
skatteavdrag för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift (uppbörds-
deklaration för kvarståen-
de skatt) om detta. Sådan dekla-
ration skall lämnas senast den 18 i
uppbördsmånaden april och upp-
taga, förutom uppgift som avses i
fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I
övrigt gäller i tillämpliga delar vad
som sägs i första—tredje styckena.
Den som har gjort skatteavdrag
för preliminär A-skatt på ränta
eller utdelning skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration för
ränta och utdelning) om
detta. Sådan deklaration skall läm-
nas senast den 18 i uppbördsmåna-
den efter den månad då skatteav-
draget gjordes och ta upp
1) den deklarationsskyldiges
en månadsavgiften beräknas;
I och avgift enligt punkt 7.
En arbetsgivare, som har gjort
skatteavdrag för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift (uppbörds-
deklaration för kvarståen-
de skatt) om detta. Sådan dekla-
ration skall lämnas senast den 10 i
uppbördsmånaden april och upp-
taga, förutom uppgift som avses i
fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I
övrigt gäller i tillämpliga delar vad
som sägs i första—tredje styckena.
Den som har gjort skatteavdrag
för preliminär A-skatt på ränta
eller utdelning skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration för
ränta och utdelning) om
detta. Sådan deklaration skall läm-
nas senast den 10 i uppbördsmåna-
den efter den månad då skatteav-
draget gjordes. I uppbördsmånaden
januari får deklaration i stället
lämnas senast den 15. Deklaratio-
nen skall ta upp
och person- eller organisationsnum-
mer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.
I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första—tredje styckena.
69 §
1 mom.18 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att
så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom.
första stycket 4, 5 eller 6 eller andra stycket samma moment, överstiger
den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det över-
skjutande beloppet.
Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller
förseningsavgift enligt festighetstaxeringslagen (1979:1152) och att i den
preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 §
2 mom. 3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret.
Vid debitering av slutlig skatt
senast den 31 augusti taxeringsåret,
beräknas ränta på den del av över-
Vid debitering av slutlig skatt
senast den 31 augusti taxeringsåret,
beräknas ränta på den del av över-
16
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats, som motsvarar 35 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret och på belopp därut-
över enligt en räntesats som mot-
svarar 25 procent av statslånerän-
tan. Ränta utgår inte på överskju-
tande belopp till den del det mot-
svaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 18 februari året
efter inkomståret. I övriga fäll
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av statslåneräntan och på belopp
däröver enligt en räntesats som
motsvarar 45 procent av statslåne-
räntan. Har preliminär skatt, som
avses i 27 § 2 mom. 3, betalats
efter den 18 februari året efter
inkomståret men senast den 3 maj
samma år, beräknas räntan enligt
en räntesats som motsvarar 30
procent av statslåneräntan. Ränte-
satserna bestäms till procenttal med
högst en decimal.
högst en decimal.
Ränta, i förekommande fell efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas
inte ut om beloppet understiger 50 kronor.
Andras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid
till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats, som motsvarar 35 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret och på belopp därut-
över enligt en räntesats som mot-
svarar 25 procent av statslånerän-
tan. Ränta utgår inte på överskju-
tande belopp till den del det mot-
svaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 10 februari året
efter inkomståret. I övriga fell
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av statslåneräntan och på belopp
däröver enligt en räntesats som
motsvarar 45 procent av statslåne-
räntan. Har preliminär skatt, som
avses i 27 § 2 mom. 3, betalats
efter den 10 februari året efter
inkomståret men senast den 3 maj
samma år, beräknas räntan enligt
en räntesats som motsvarar 30
procent av statslåneräntan. Ränte-
satserna bestäms till procenttal med
Prop. 1994/95:92
Anvisningar
till 45 §
3.19 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning
meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall
den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den
preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsva-
rande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer
att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan
förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då
prelimiärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående
uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 92
Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fell minskad med
överskjutande ingående mervär-
desskatt, dock till minst 500 kro-
nor, har skattskyldig, som skall
taxeras på grundval av särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 13 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgijter, rätt att
få tillbaka det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Är
särskilda förhållanden för handen -
fråga är t.ex. om ett särskilt stort
skattebelopp - kan myndigheten,
även om det angivna villkoret inte
är uppfyllt, medge att det för
mycket betalda beloppet återbetalas
till den skattskyldige.
Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fell minskad med
överskjutande ingående mervär-
desskatt, dock till minst 500 kro-
nor, har den skattskyldige rätt att
få tillbaka det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Är
särskilda förhållanden för handen -
fråga är t.ex. om ett särskilt stort
skattebelopp - kan myndigheten,
även om det angivna villkoret inte
är uppfyllt, medge att det för
mycket betalda beloppet återbetalas
till den skattskyldige.
Prop. 1994/95:92
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. tillämpas
fbrtferande till utgången av januari 1995. De nya föreskrifterna i 26 §
andra stycket sista meningen gäller dock fr.o.m. den 1 januari 1995.
3. De nya föreskrifterna i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta
på tillkommande skatt avseende 1994 års taxering.
4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas
första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995
års taxering.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Lydelse enligt prop. 1994/95:61.
3 Lydelse enligt prop. 1994/95:61.
4 Senaste lydelse 1992:680.
5 Senaste lydelse 1992:680.
6 Senaste lydelse 1992:1177.
7 Senaste lydelse 1993:1546.
8 Senaste lydelse 1994:484.
9 Senaste lydelse 1992:1661.
10 Senaste lydelse 1994:484.
11 Senaste lydelse 1993:1546.
12 Senaste lydelse 1993:1546.
13 Senaste lydelse 1992:1665.
14 Lydelse enligt prop. 1994/95:41 och 99.
15 Senaste lydelse 1994:484.
16 Senaste lydelse 1993:1703.
17 Senaste lydelse 1992:680.
18 Senaste lydelse 1993:1547.
19 Senaste lydelse 1994:484.
18
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
4 §
En arbetsgivare är skyldig att för
vaije månad lämna redovisning för
utgiven lön och för summan av
arbetsgivaravgifterna. I fråga om
redovisningen skall bestämmelserna
i uppbördslagen (1953:272) om
uppbördsdeklaration tillämpas.
En arbetsgivare är skyldig att för
vaije månad lämna redovisning för
utgiven lön och för summan av
arbetsgivaravgifterna. Som lön
anses också förskott på lön. I fråga
om redovisningen skall bestämmel-
serna i uppördslagen (1953:272)
om uppbördsdeklaration tillämpas.
När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall
redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren
tidigare under utgiftsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
19
Prop. 1994/95:92
Härigenom föreskrivs att 5, 15 och 17 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt for utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande oigan i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som
uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den
som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats
med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket
bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionsspar-
konto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts
filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fell som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
20
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om Prop. 1994/95:92
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom
ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa
inte hänför sig till näringsverksamhet;
Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av pensionstill-
skott. Däremot räknas inte barn-
pension eller vårdbidrag som folk-
pension.
Som inkomst enligt första stycket
1-3 anses också förskott pä sådan
inkomst. Som folkpension behand-
las även tilläggspension i den mån
den enligt lagen om pensionstill-
skott föranlett avräkning av pen-
sionstillskott. Däremot räknas inte
barnpension eller vårdbidrag som
folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra
tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
Särskild inkomstskatt, som in-
nehållits genom skatteavdrag, skall
betalas senast den 18 i den upp-
bördsmånad som infaller närmast
efter utgången av den månad, då
skatteavdraget gjordes. Om inbe-
talningen och uppgifter i samband
därmed, om anstånd med betal-
ningen samt om skyldighet att avge
uppbördsdeklaration och påföljder
av att skyldigheten underlåts gäller
52—54 §§ uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får dock
besluta om avvikelser från bestäm-
melserna om inbetalningssätt och
om uppbördsdeklarationens inne-
håll.
15 §
Särskild inkomstskatt, som in-
nehållits genom skatteavdrag, skall
betalas senast den 10 i den upp-
bördsmånad som infäller närmast
efter utgången av den månad, då
skatteavdraget gjordes. I uppbörds-
månaden januari får betalning i
stället ske senast den 15. Om
inbetalningen och uppgifter i sam-
band därmed, om anstånd med
betalningen samt om skyldighet att
avge uppbördsdeklaration och på-
följder av att skyldigheten under-
låts gäller 52—54 §§ uppbördsla-
gen (1953:272) i tillämpliga delar.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får dock
besluta om avvikelser från bestäm-
melserna om inbetalningssätt och
om uppbördsdeklarationens inne-
håll.
21
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp- Prop. 1994/95:92
bördslagen.
17
Skatt, som skall betalas av den
skattskyldige själv, skall erläggas
och redovisas senast den 18 i må-
naden efter den månad då inkom-
sten uppbars. Om inbetalningssättet
och redovisningen meddelas sär-
skilda föreskrifter av regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer.
§
Skatt, som skall betalas av den
skattskyldige själv, skall erläggas
och redovisas senast den 10 i må-
naden efter den månad då inkom-
sten uppbars. 1 uppbördsmånaden
januari får betalning och redovis-
ning i stället ske senast den 15.
Om inbetalningssättet och redovis-
ningen meddelas särskilda före-
skrifter av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 15 och
17 §§ tillämpas dock till utgången av januari 1995.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:61.
22
Prop. 1994/95:92
Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Skattepliktig inkomst för artist,
idrottsman eller artistföretag är
kontant ersättning eller annat ve-
derlag som uppbärs från Sverige
för artistisk eller idrottslig verk-
samhet som bedrivs i Sverige eller
på svenskt fartyg.
Skattepliktig inkomst för artist,
idrottsman eller artistföretag är
kontant ersättning eller annat ve-
derlag som uppbärs från Sverige
för artistisk eller idrottslig verk-
samhet som bedrivs i Sverige eller
på svenskt fartyg. Som kontant
ersättning eller annat vederlag
anses också förskott på sådant
vederlag.
Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettin-
täkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller
på svenskt fartyg som arrangören uppbär.
Särskild inkomstskatt enligt
denna lag skall redovisas och inbe-
talas till beskattningsmyndigheten
av den som har att göra skatteav-
drag enligt 12 § senast den 18 i
månaden efter den då den skatte-
pliktiga ersättningen har betalats ut
till artisten, idrottsmannen eller
artistföretaget och av arrangör,
senast den 18 i månaden efter den
då tillställningen ägt rum.
14 §
Särskild inkomstskatt enligt
denna lag skall redovisas och inbe-
talas till beskattningsmyndigheten
av den som har att göra skatteav-
drag enligt 12 § senast den 10 i
månaden efter den då den skatte-
pliktiga ersättningen har betalats ut
till artisten, idrottsmannen eller
artistföretaget och av arrangör,
senast den 10 i månaden efter den
då tillställningen ägt rum. / upp-
bördsmånaden januari får redovis-
ning och betalning i stället ske
senast den 15.
I de fåll en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister
eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om
inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.
Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete
samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp-
bördslagen (1953:272).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 14 §
tillämpas dock till utgången av januari 1995.
23
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
8 §‘
Deklarationer som avser skatt
enligt författningarna i 1 kap. 1 §
första stycket 1 skall ha kommit in
till beskattningsmyndigheten senast
den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperiodens slut eller,
när skatteredovisningen inte avser
redovisningsperioder, senast tjugo-
fem dagar efter den skattepliktiga
händelsen. Särskilda bestämmelser
gäller i fråga om skatt enligt lagen
(1984:351) om totalisatorskatt och
enligt lagen (1984:405) om stäm-
pelskatt på aktier samt för vissa
skattskyldiga enligt lagen
(1994:000) om tobaksskatt, lagen
(1994:000) om alkoholskatt och
lagen (1994:000) om skatt på ener-
gi-
Deklarationer som avser skatt
enligt författningarna i 1 kap. 1 §
första stycket 1 skall ha kommit in
till beskattningsmyndigheten senast
den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperiodens slut eller,
när skatteredovisningen inte avser
redovisningsperioder, senast tjugo-
fem dagar efter den skattepliktiga
händelsen. Deklarationer som
avser skatt enligt lagen
(1991:1482) om lotteriskatt, lagen
(1994:000) om tobaksskatt, lagen
(1994:000) om alkoholskatt eller
lagen (1994:000) om skatt på
energi skall dock ha kommit in till
beskattningsmyndigheten senast den
tjugonde i månaden efter redovis-
ningsperiodens slut. Särskilda
bestämmelser gäller i fråga om
skatt enligt lagen (1984:351) om
totalisatorskatt och enligt lagen
(1984:405) om stämpelskatt på
aktier samt för vissa skattskyldiga
enligt lagen om tobaksskatt, lagen
om alkoholskatt och lagen om skatt
på energi.
I fråga om avgifter enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2
bestämmer Jordbruksverket eller Fiskeriverket deklarationstiden.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Lydelse enligt prop. 1994/95:56.
24
Prop. 1994/95:92
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 § och 18 kap. 5 § utsökningsbalken
samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till lagen (1992:636) om
ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17 kap.
4 §‘
Kronofogdemyndigheten får
medge befrielse helt eller delvis
från skyldigheten att betala för-
rättningskostnadema, om det finns
särskilda skäl.
Kronofogdemyndigheten får helt
eller delvis befria sökanden från att
ansvara för förrättningskostnader-
na, om skyldigheten skulle vara
betungande.
Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett utsökningsmål, får
kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka
förrättningskostnadema i motsvarande mån.
18 kap.
5 §2
Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning enligt 4
kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har
lämnats utan bifåll,
2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap.
33 § andra stycket,
3. ett beslut genom vilket en 3. ett beslut genom vilket en
förrättningsman har förklarats förrättningsman har förklarats
jävig. jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1993. Äldre föreskrifter
gäller dock fortfarande i fråga om
utsökningsmål som har kommit in
till kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1993. I enskilda mål om
införsel som har kommit in till
kronofogdemyndigheten före ikraft-
trädandet får ersättning tas ut för
sådana förrättningskostnader som
uppkommer efter utgången av
1994. Sådana förrättningskostna-
der får genast tas ut genom inför-
sel hos gäldenären. I övrigt gäller
äldre föreskrifter fortfarande i
fråga om utsökningsmål som har
kommit in till kronofogdemyndig-
heten före ikraftträdandet.
25
Prop. 1994/95:92
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1990:115.
2 Senaste lydelse 1993:516.
26
Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§
En skuldsanering omfattar, om
inte annat föreskrivs i denna lag,
alla fordringar på pengar mot
gäldenären som har uppkommit
före den dag då beslut meddelas
enligt 13 § andra stycket att inleda
skuldsanering. Skuldsanering med-
för att rätten till ränta på en sådan
fordran bortfaller för tiden efter
nämnda dag. Skuldsaneringen får
dock inskränkas till att avse de
fordringar som har uppkommit före
viss tidigare dag, om det är skäligt
med hänsyn till omständigheterna
vid skuldernas uppkomst eller
andra särskilda omständigheter.
En skuldsanering omfattar, om
inte annat föreskrivs i denna lag,
alla fordringar på pengar mot
gäldenären som har uppkommit
före den dag då beslut meddelas
enligt 13 § andra stycket att inleda
skuldsanering. Skuldsanering med-
för att rätten till ränta eller dröjs-
målsavgift på en sådan fordran
bortfaller för tiden efter nämnda
dag. Skuldsaneringen får dock
inskränkas till att avse de fordring-
ar som har uppkommit före viss
tidigare dag, om det är skäligt med
hänsyn till omständigheterna vid
skuldernas uppkomst eller andra
särskilda omständigheter.
Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första
stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd
eller inte är förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsanering-
en. I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av före-
skrifter i annan författning bevilja anstånd med betalningen under den tid
betalningsplanen enligt 8 § löper.
En skuldsanering omfattar inte
1. en fordran på familjerättsliga underhåll,
2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt
enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den
del säkerheten förslår till betalning av fordran,
3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda
skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmåns-
rättslagen, såvitt avser egendom som har tagits i anspråk vid verkställig-
heten,
4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende
av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller
27
5. en fordran som är tvistig. Prop. 1994/95:92
Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller
ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till
underhållsbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
28
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och
utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting
och församlingar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Om en kommuns område har
ändrats eller en ny kommun bildats
skall från och med det beskatt-
ningsår då indelningsändringen
träder i kraft preliminära kommu-
nalskattemedel och omräknade
preliminära kommunalskattemedel
enligt 4 § andra och sjätte styckena
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m. beräknas med hänsyn
tagen till den förändring av invåna-
rantalet i kommunen som indel-
ningsändringen medfört.
Om en kommuns område har
ändrats eller en ny kommun bildats
skall från och med det beskatt-
ningsår då indelningsändringen
träder i kraft preliminära kommu-
nalskattemedel och omräknade
preliminära kommunalskattemedel
enligt 4 § andra och sjätte styckena
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m., när det är möjligt,
beräknas med hänsyn tagen till den
förändring av skatteunderlaget i
kommunen som indelningsändring-
en medfört. I andra fall skall med-
len beräknas med hänsyn tagen till
den förändring av invånarantalet i
kommunen som indelningsändring-
en medfört.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1992:1588.
29
Prop. 1994/95:92
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Betalningssäkring fär användas i fråga om fordran på
1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 § första stycket lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,
2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,
4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning
av fordran enligt 1, 2 eller 3,
5. skatte- eller avgiftsbelopp
jämte dröjsmålsavgift eller ränta
som företrädare för juridisk person
är skyldig att betala enligt 77 a §
uppbördslagen (1953:272), 17 § 1
mom. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt, 5 kap. 17 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 21 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 16
kap. 17 § mervärdesskattelagen
(1994:200).
5. skatte- eller avgiftsbelopp
jämte dröjsmålsavgift eller ränta
som företrädare för juridisk person
är skyldig att betala enligt 77 a §
uppbördslagen (1953:272), 17 § 1
mom. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt, 5 kap. 17 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 15 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 16
kap. 17 § mervärdesskattelagen
(1994:200).
Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på
utländsk skatt, tull eller avgift, för vilken säkerställande av betalning får
ske här i riket enligt överenskommelse mellan Sverige och främmande
stat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1994:211.
30
Nuvarande regler för redovisning och betalning av skatter och avgifter är
inte enhetliga, utan skiljer sig åt i fråga om bl.a. redovisningshandlingar,
betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktioner.
Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete som syftar till att göra systemet
för uppbörd av inkomstskatt och socialavgifter enklare och smidigare.
Riksdagen har vid flera tillfällen antagit lagförslag som inneburit
förenklingar för såväl de enskilda som skattemyndigheterna.
Fr.o.m. år 1985 är uppbörden samordnad för källskatt och arbets-
givaravgifter (prop. 1983/94:167, bet. 1983/84:SfU28, rskr.
1983/84:369). Genom samordningen har man fått en säkrare avgiftsbe-
räkning samt en effektivare och snabbare avgiftsuppbörd. Det samordna-
de uppbördssystemet har också lett till ett jämnare betalningsflöde.
Med anledning av skattereformen (prop. 1989/90:110, bet.
1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356) har ett antal ändringar och an-
passningar gjorts av regleringen på uppbördsområdet. Dessa har avsett
bl.a. terminologiska och systematiska frågor samt frågor om uppgifisläm-
nande (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57).
År 1992 infördes regler om F-skattebevis (prop. 1991/92:112, bet.
1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292). Huvudsyftet med reglerna var att
åstadkomma ett enklare och mer förutsägbart system för uppbörd av
källskatt och arbetsgivaravgifter.
Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen det
statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden om skatter och avgifter
att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av
reglerna om uppbörd av skatt och socialavgifter samt effektivisera
uppbördssystemet. Utredningen antog namnet Skattebetalningsutred-
ningen. Utredningsarbetet syftar till att skapa ett samordnat system för
redovisning och betalning av skatter och avgifter med bl.a. ett gemensamt
skattekontosystem. Meningen är att uppbördssystemet skall effektiviseras
genom att reglerna för löpande skatte- och avgiftsbetalningar görs
enhetliga och förenklas. I första hand är det fråga om att skapa ett
enhetligt förbrände för betalningar av debiterad preliminär skatt,
innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Avsikten är emellertid att också andra skatte- och avgiftsbetalningar skall
kunna hanteras i skattekontosystemet.
En fråga som på flera sätt är förbunden med utformningen av ett
samordnat system för redovisning och betalning av skatter och avgifter
är tidpunkterna för när redovisningen och betalningen senast skall ske.
Enligt nuvarande regler skall arbetsgivarna redovisa och betala innehållen
preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter senast den 18 i månaden efter
den månad lönen betalades ut. Inbetalning av mervärdesskatt skall i regel
göras senast den 5 i andra månaden efter den redovisningsperiod som
deklarationen avser. Med hänsyn till att det rör sig om mycket stora
skatte- och avgiftsbelopp är det ur statsfinansiell synvinkel viktigt att
redovisning och inbetalning sker så tidigt som möjligt.
Prop. 1994/95:92
31
Skattebetalningsutredningen har i delbetänkandet Nya tidpunkter for
redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87) lämnat
ett förslag till nya redovisnings- och betalningstidpunkter. Till grund för
utredningens förslag ligger två rapporter som utarbetats av Riksgäldskon-
toret och Riksrevisionsverket med anledning av den översyn av statliga
betalningstidpunkter som de fått i uppdrag att göra. Utredningen har även
föreslagit att ett förtydligande görs i fråga om förskottsbetalning av lön.
En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig
finns i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena har upprättats
inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr
Fi94/2327). I det följande redovisar regeringen sitt ställningstagande
beträffande dessa frågor.
Vi tar också upp frågan om en justering av reglerna för schablon-
beräkning av debiterad preliminär skatt. Vidare behandlas frågan om en
tidigareläggning av redovisning och betalning av punktskatter.
Regeringen beslöt den 9 juni 1994 att uppdra åt Riksskatteverket (RSV)
att göra en översyn av betalningsfristerna för punktskatter. Vid översynen
skulle beaktas av regeringen tidigare uttalade principer samt vad som
sagts i tidigare utredningar rörande betalningstidpunkter för skatter. RSV
har redovisat sitt översynsarbete i en rapport (dnr 5389-94/830), Översyn
av tidpunkter för inbetalning av punktskatter, den 30 september 1994
(Fi94/3138).
RSV har under översynsarbetet tagit underhandskontakter med olika
branschoiganisationer och företag. Dessa har under arbetets gång också
getts tillfälle att ge synpunkter på verkets rapport. Sådana skriftliga
synpunkter har redovisats i en bilaga till rapporten.
Slutligen tar vi i det här sammanhanget upp en framställning den 23
juni 1994 från RSV med förslag till vissa ändringar i reglerna för
beräkning av kvarskatteavgift (dnr Fi94/2308) och en framställning den
8 september 1994 om viss ändring i lagen (1979:417) om utdebitering
och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner,
landsting och församlingar (dnr Fi94/2626) samt vissa ändringar i bl.a.
utsökningsbalken och skuldsaneringslagen (1994:334).
Prop. 1994/95:92
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de förslag som finns i bilaga 3. Lagrådet lämnade förslagen utan
erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Förslagen till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter och lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är av sådan enkel
beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Detsamma
gäller den föreslagna ändringen i 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)
Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats beträffande dessa
lagförslag.
32
I dag finns det tre olika tidpunkter för betalning av skatter och avgifter.
Enligt uppbördslagen (1953:272, UBL) och lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare (USAL) gäller den 18 i månaden som
betalningsdag, medan den 5 i månaden är huvudregel enligt mervärdes-
skattelagen (1994:200, ML). Vid sidan härav gäller i allmänhet den 25
i månaden för betalning av punktskatter enligt lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP).
De betalningar enligt UBL som är knutna till den 18 i månaden sker i
form av preliminär, kvarstående eller tillkommande skatt. Med stöd av
regelsystemet uppbärs enligt 1 § UBL bl.a. kommunal och statlig
inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt, egenav-
gifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och
förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift
enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 § ML.
UBL innehåller också bestämmelser som knyter an till tidpunkten för
redovisning och betalning av skatter och avgifter. Den 18 i månaden har
därför även rättsverkningar i fråga om beräkning av kvarskatteavgift,
respitränta, ö-skatteränta och restitutionsränta samt återlämnande av
slutskattesedel.
Källskatt och arbetsgivaravgifter m.m.
Källskattesystemet infördes år 1945 och innebär att arbetsgivarna skall
betala in preliminär A-skatt för de anställda i samband med utbetalning
av lönen. Senare har uppbörden av arbetsgivaravgifterna samordnats med
källskatteuppböiden.
Enligt nuvarande bestämmelser är den 18 sista inbetalningsdag för
skatter och arbetsgivaravgifter. Den tidpunkten har varit gemensam sista
inbetalningsdag sedan 1980. Dessförinnan skulle betalning göras under
uppbördsterminer som inföll mellan den 6 och den 13 i månaden. Syftet
med att införa en gemensam sista inbetalningsdag var att uppnå ökad
rättvisa mellan arbetsgivarna och att utforma ett enklare och mer enhetligt
regelsystem. Med hänsyn till ränteeffektema för arbetsgivarna valdes den
18 framför den 13 och den 16, som var alternativa tidpunkter i det
utredningsförslag som låg till grund för ändringen.
Betalningstidpunkten har varit föremål för diskussion vid flera tillfällen.
Redan under det utredningsarbete som låg till grund för källskattesyste-
met behandlades frågan om när inbetalning skulle ske ingående. Det
konstaterades då att uppbördsterminema inte utan svårighet kunde
avslutas senare än den 13 i månaden med hänsyn till de postala arbetsför-
1994/95:92
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 92
hållandena. Det uttalades vidare att arbetsgivarna skulle få en skälig Prop. 1994/95:92
ersättning för sin medverkan i skatteuppbörden. Den räntevinst som
uppkom genom den skattekredit källskattesystemet möjliggjorde ansågs
kunna utgöra en sådan ersättning.
Även 1949 års uppbördssakkunniga tog upp frågan om betalnings-
tidpunkter. Framställningar med önskemål om en senareläggning av
tidpunkterna för inbetalning hade kommit in till de sakkunniga. I ett
betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfårandet (SOU
1952:1) konstaterade de sakkunniga att en senareläggning skulle medföra
stora problem för Posten, eftersom betalningarna skulle kollidera med
utbetalningarna av folkpensionerna. Detta skulle orsaka en alltför svår
arbetsbelastning i postkassoma. En förskjutning av pensionsutbetal-
ningama skulle i sin tur medföra att dessa skulle sammanfalla med andra
stora arbetsuppgifter som Posten hade att utföra. Den lösning som
föreslogs av de uppbördssakkunniga och som kom att genomföras innebar
att arbetsgivare med minst två arbetstagare fick möjlighet att betala
innehållen skatt och arbetsgivaravgifter till skatteavdelning vid postkontor
i residensstaden t.o.m. den 18 utan att försenings- eller restavgift tillkom.
Hos dessa kontor förelåg nämligen inte någon förhöjd arbetsbelastning i
samband med pensionsutbetalningarna. Som redan nämnts gäller denna
tidpunkt sedan 1980 som gemensam sista betalningsdag.
År 1985 genomfördes en reform av debiterings- och uppbördssystemet
för arbetsgivaravgifter. Samtidigt samordnades uppbörden av socialav-
gifter från arbetsgivare med systemet för uppbörd av innehållen
preliminär skatt. Bakgrunden till reformen var att uppbördssystemet
uppvisade brister som innebar att en förhållandevis stor andel av
avgifterna betalades in i efterskott. Detta medförde stora ränteförluster
och onödigt stora kreditrisker för staten. I detta sammanhang förkortades
redovisningsperioden från två månader till en månad. Den 18 i månaden
efter utbetalningsmånaden behölls som sista inbetalningsdag. Orsaken till
att någon ändring av betalningstidpunkten inte föreslogs var att en
ändring ansågs medföra stora olägenheter. Inbetalningsdagen hade
nämligen lagts till grund för flera ut- och inbetalningssystem.
Mervärdesskatt
Enligt 14 kap. 12 § ML skall mervärdesskatt betalas in den 5 i andra
månaden efter utgången av redovisningsperioden. Av 14 kap. 8 § ML
framgår att redovisningsperioden som regel är två kalendermånader.
Bestämmelserna, som överfördes från lagen (1968:430) om mervärdes-
skatt, har i huvudsak gällt sedan den 1 januari 1969.
Vid införandet av 1968 års lag diskuterades frågan om företagens
medverkan i skatteuppbörden. Viss ersättning hade nämligen lämnats till
företagen för dess medverkan i administrationen och inbetalningen av den
allmänna varuskatten (omsättningsskatten) som ersattes av mervärdesskat-
ten. Departementschefen ansåg att någon ersättning inte skulle ges. Som
skäl angav han att de kostnader som föranleds av skyldigheten att
34
uppbära och redovisa indirekt skatt till staten i princip borde betraktas
som kostnader i verksamheten och kompenseras på samma sätt som andra
kostnader (prop. 1968:100 s. 44 f). Han angav vidare att det inte var
möjligt att i praktiken konstruera ett ersättningssystem som gav ersättning
motsvarande faktiska kostnader.
Vid riksdagsbehandlingen anslöt sig utskottet till uppfattningen att
särskild kostnadsersättning inte borde ges med hänsyn främst till de
administrativa svårigheter som ett ersättningsförfarande skulle medföra
(bet. 1968:BeU45 s. 90 f). Emellertid ansåg utskottet att skäl talade för
att de skattskyldiga på något sätt borde kompenseras för borttagandet av
den förmånen. Enligt utskottet var metoden att förlänga tiden från
redovisningsperiodens utgång till dess att inbetalning skulle ske en
lämplig åtgärd, eftersom detta samtidigt tillgodosåg önskemål av
redovisningsteknisk art. Således förlängdes tiden för inbetalning från 18
dagar till 35 dagar, dvs. från den 18 i månaden efter redovisnings-
periodens utgång till den 5 i andra månaden efter utgången av redovis-
ningsperioden, vilket är den tidpunkt som gäller i dag.
Prop. 1994/95:92
Genom beslut den 14 maj 1992 uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret
(RGK) och Riksrevisionsverket (RRV) att göra en översyn av in- och
utbetalningstidpunkter för statliga medelsflöden. Syftet med översynen
var att pröva om gällande tidpunkter var optimala för staten från
kassahållningssynpunkt. Uppdraget skulle utmynna i ett förslag till
förändringar av betalningstidpunkterna samt en uppskattning av ränteef-
fektema för staten och effekterna för betalama och betalningsmottagama
med anledning av förslagen.
Redan i 1992 års budgetproposition hade regeringen angett att en
översyn boide göras och att följande principer borde vara vägledande vid
prövningen av betalningstidpunkter (prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 48 f).
- In- och utbetalningstidpunkter bör väljas så att statens räntekostnader
mini meras.
- Utbetalning bör inte göras före den tidpunkt då betalningsmottagaren
skall få medlen.
- Tidigareläggning av utbetalning för att minska det aktuella bidraget
eller utbetalningen bör inte tillämpas.
- Senareläggning av inbetalning för att ge den betalningsskyldige
kompensation för administration av statliga betalningar bör inte ske.
Uttalandena i propositionen föranledde inte några erinringar vid
riksdagsbehandlingen (bet. 1991/92:FiU20 s. 57, rskr. 1991/92:128).
RGK och RRV redovisade resultatet av översynen av statliga be-
talningstidpunkter i två rapporter som lämnades över till regeringen den
21 december 1992 resp, den 5 februari 1993 (dnr Fi92/6462 resp.
Fi93/780).
35
RGK och RRV föreslår bl.a. att tidpunkterna för betalning av Prop. 1994/95:92
preliminär F-skatt, preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter tidigare-
läggs 15 dagar, dvs. från den 18 till den 3 i månaden. För mervärdes-
skatt föreslås att redovisningsperioden förkortas från två månader till en
månad och att inbetalning skall göras senast den 18 vaije månad.
Återbetalning av mervärdesskatt föreslås ske den 7 och den 22 vaije
månad.
Preliminär A-skatt, F-skatt och arbetsgivaravgifter samt särskild löneskatt
pä vissa förvärvsinkomster
RGK och RRV anger tre skäl till att sista inbetalningsdag är först den 18
i månaden efter löneutbetalnings månaden. Arbetsgivarna behövde under
1940- och 1950-talen relativt lång tid för beräkning och redovisning av
skatter och avgifter. Arbetsgivarna skulle ha en viss skattekredit som
ersättning för sitt deltagande i arbetet med skatteuppbörden. Den 18
(egentligen den 13—17) var ett datum som passade Posten med hänsyn
till bl.a. arbetet med utbetalning av folkpensioner.
Enligt RGK:s och RRV:s bedömning är inte något av dessa skäl längre
giltigt. Skatte- och avgiftsreglerna är inte desamma nu som under 1940-
och 1950-talen och den tekniska utvecklingen har medfört att tidsåtgången
för beräkning och redovisning av skatter och avgifter är avsevärt kortare.
Principen att arbetsgivarna skulle ha ersättning for sitt deltagande i
arbetet med skatteuppbörden ansågs inte längre vara relevant då
uppbörden av socialavgifter reformerades år 1985 (jfr SOU 1981:83 och
84 samt Ds Fi 1983:23). Postens arbetsförhållanden under 1940- och
1950-talen är inte heller längre aktuella att beakta.
RGK och RRV föreslår därför och med hänsyn till att grundprincipen
för källskattesystemet är att arbetstagarens skatt och avgifter skall betalas
i samband med utbetalningen av lönen, att betalning skall ske senast den
3 i månaden efter redovisningsmånaden. Eftersom flertalet arbetsgivare
tillämpar löneutbetalning månadsvis mellan den 25 och den 27 i månaden
blir den egentliga kredittiden i de flesta fåll 6-8 dagar.
Statens räntekostnader beräknade på det preliminära utfallet av
uppbörden under uppbördsåret 1991/92 skulle, enligt RGK och RRV, ha
varit 1 381 mkr lägre om den 3 varit senaste inbetalningsdag.
När det gäller företagens administrativa förutsättningar för en tidigare-
läggning av inbetalningstidpunkten anser RGK och RRV att den utredning
som gjorts visar att det finns goda möjligheter till en tidigareläggning
med åtminstone 15 dagar. De påpekar emellertid att en sådan förändring
får stora finansiella konsekvenser för företagen och att effekterna kan bli
mycket varierande för olika arbetsgivare beroende på lönesumma och i
vilken utsträckning som förändringen medför ett ökat kreditutnyttjande
resp, minskade behållningar. Med hänsyn till de finansiella konsekvenser-
na för arbetsgivarna anser RGK och RRV att ett genomförande bör ske
i etapper och med mycket stor försiktighet.
36
Mervärdesskatt
Prop. 1994/95:92
RGK och RRV föreslår att redovisningsperioden för mervärdesskatt
förkortas till en månad och att redovisning och inbetalning skall ske
senast den 18 i månaden efter redovisningsperiodens utgång.
Anledningen till att dagens redovisningsperiod omfattar två månader är
att det ansågs alltför administrativt betungande för både de skattskyldiga
och staten att ha månatlig redovisning. Enligt RGK:s och RRV:s
bedömning medger den tekniska utvecklingen nu en betydligt snabbare
hantering av redovisningen av mervärdesskatt än tidigare. De anser att
det är fullt möjligt även för små företag och företag med geografiskt
spridd verksamhet att lämna en mervärdesskattedeklaration den 18 vaije
månad.
Ränteeffekten netto för staten bedömer RGK och RRV uppgå till ca
1 714 mkr per år och likviditetsindragningen till 13 827 mkr per år. RGK
och RRV framhåller dock att effekterna för de skattskyldiga i finansiellt
hänseende kan antas bli stora. De företag som i dag tillämpar en redo-
visningsperiod om två månader drabbas av en likviditetsindragning och
ett försämrat räntenetto till följd av att den genomsnittliga kredittiden för
inbetalningar förkortas med 35 dagar.
Huvuddragen i det uppbördssystem som Skattebetalningsutredningen
överväger kan beskrivas på följande sätt.
Hos skattemyndigheten skall finnas ett skattekonto för vaije skatt- eller
avgiftsskyldig. Samtliga debiteringar, redovisningar och betalningar av
skatter och avgifter skall bokföras löpande på kontot. Ställningen på
skattekontot skall kunna följas kontinuerligt genom exempelvis kontout-
drag.
I skattekontosystemet skall ingå redovisningar och betalningar av i
första hand skatter och avgifter som är vanligt förekommande och
omfattande till antalet eller som kan anses betydande på annat sätt.
På debetsidan på ett skattekonto bokförs debiterade skatter och avgifter
samt de skatter och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar
i en skatte- och avgiftsdeklaration. Slutlig skatt debiteras i samband med
att slutskattesedeln tas fram. En omräkning av den slutliga skatten, eller
ett debiteringsbeslut på grundval av en taxering som inte föregåtts av
någon skatteberäkning, bokförs på kontot den dag då beslut meddelas
under förutsättning att beslutet innebär en höjning.
På ett skattekontos kreditsida bokförs vaije betalning som den skatt-
eller avgiftsskyldige gör. Vidare bokförs här preliminär skatt som
redovisas i kontrolluppgift. Dessutom kan särskilda omräkningsbeslut
som innebär en sänkning leda till att kontot krediteras. Kredi teringar med
37
anledning av betalningar skall göras utan någon avräkningsordning mellan Prop. 1994/95:92
olika skatter och avgifter på skattekontot.
För skatteförvaltningen kan förenklingarna i administrativt hänseende
av ett enhetligt förfarande antas bli betydande. Det är emellertid för de
skatt-eller avgiftsskyldiga som de största administrativa fördelarna gör sig
gällande. Redovisningar och betalningar av olika skatter och avgifter som
nu i vissa fell görs flera gånger i månaden enligt varierande rutiner
kommer att kunna göras i en enhetligt uppbyggd ordning vid högst två
tillfällen vaije månad. Meningen är vidare att antalet handlingar som den
enskilde behöver för att fullgöra sin redovisnings- och betalningsskyldig-
het skall begränsas och att den skatt- eller avgiftsskyldige vid betalning
skall kunna beakta exempelvis en fordran på skattemyndigheten avseende
mervärdesskatt.
Regeringens förslag: Tidpunkten för redovisning och betalning av
inkomstskatt och avgifter tidigareläggs till den 10 i den
uppbördsmånad som betalning skall ske. I uppbördsmånaden januari
får betalning i stället ske senast den 15.
Tidigareläggningen omfattar preliminär F-skatt, särskild A-skatt,
kvarstående och tillkommande skatt, innehållen preliminär skatt,
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. samt socialavgifter och särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare.
Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i
uppbördshänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas.
Senaste tidpunkt för utsändande av F-skattesedlar flyttas från den
25 januari under inkomståret till den 18 samma månad. Detsamma
gäller för besked om debitering av särskild A-skatt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anför i ett
gemensamt yttrande att förslaget medför mycket stora administrativa
probelm i framför allt mindre företag som anlitar redovisningsbyråer och
negativa effekter från ränte- och likviditetssynpunkt utan att medföra
några som helst fördelar för företagen. Förslaget tillstyrks av Riksför-
säkringsverket, Riksgäldskontoret (RGK), Statskontoret, Statistiska
centralbyrån, Riksrevisionsverket (RRV) och Riksskatteverket (RSV).
Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation föreslår att
företagare som bedriver säsongverksamhet skall betala skatt endast under
den period företaget haft öppet. Bankorganisationerna föreslår att vid
försenade skatteinbetalningar, som orsakats av produktionsstöming eller
38
något annat fel inom Bankgirot, ränta skall tas ut av betalnings- Prop. 1994/95:92
förmedlaren i stället för dröjsmålsavgift av den betalningsskyldige. Även
Postgirot tar upp frågan om dröjsmålsavgift vid förseningar som beror på
fel hos betalningsförmedlaren. Landstingsförbundet anser att utbetalningen
av skattemedel till landsting och kommuner skall tidigareläggas. Även
Svenska kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund påpekar att
utbetalningen av skattemedel skall ske tidigare. Svenska Revisorsanfundet
anser att förslaget skall omfatta endast stora företag. RRV, Bankorganisa-
tionerna och Postgirot efterlyser en klar definition av termen betalnings-
tidpunkt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning är den 18
sista inbetalningsdag för bl.a. debiterad och innehållen preliminär skatt,
arbetsgivaravgifter, kvarstående och tillkommande skatt samt särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
Som redogjorts för i avsnitt 4.2 har tidpunkterna för redovisning och
betalning av skatter och avgifter uppmärksammats särskilt genom den
översyn av statliga betalningstidpunkter som på uppdrag av regeringen
utförts av RGK och RRV. De konstaterade att det i huvudsak var tre skäl
till att den 18 valts som sista inbetalningsdag. Arbetsgivarna behövde
relativt lång tid för beräkning och redovisning av skatter och avgifter. De
skulle ha en viss skattekredit som ersättning för sin medverkan i
uppbörden. Datumet passade Posten med hänsyn till bl.a. arbetet med
utbetalning av folkpensioner.
Som tidigare nämnts (avsnitt 3 och 4.3) håller ett nytt system för
redovisning och betalning av skatter och avgifter på att tas fram. Syftet
är att åstadkomma ett mer effektivt uppbördssystem. I ett sådant system
har betalningstidpunkterna mycket stor betydelse. Det är vidare stats-
fmansiellt viktigt att betalning sker så tidigt som möjligt. Det är de mest
betydelsefulla betalningsströmmarna som nu bör ses över. Dit räknas i
första hand av arbetsgivare innehållen preliminär skatt, arbetsgivarav-
gifter och mervärdesskatt.
Som tidigare slagits fest bör vid val av nya betalningstidpunkter
utgångspunkten vara att statens räntekostnader skall minimeras och att en
senareläggning av betalningstidpunkter inte bör ske i syfte att ge den
betalningsskyldige kompensation för administrationen av betalningar till
staten (se prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 48, bet. 1991/92:FiU20, rskr.
1991/92:128, jfr prop. 1993/94:150 bil. 1 s. 121 f).
Den av RGK och RRV företagna översynen visar att en väsentlig
tidigareläggning av tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter är
möjlig.
RGK och RRV har emellertid vid sina överväganden haft att beakta
främst räntekostnader och andra kostnader för staten och utifrån dessa
fektorer försökt få fram en från kassahållningssynpunkt optimal tidpunkt
för inbetalning.
Vid valet av tidpunkter för betalning kan hänsyn inte bara tas till
ekonomiska konsekvenser utan också till den betydelse tidpunkterna har
för utformningen av ett effektivt uppbördssystem. I detta hänseende måste
39
förutom statsfinansiella skäl beaktas effekterna för såväl skatteförvalt- Prop. 1994/95:92
ningen som de betalningsskyldiga. De betalningsskyldiga måste ges rimlig
tid för att kunna lämna en korrekt redovisning och att få fram nödvändiga
medel. Även de finansiella effekterna i övrigt för de betalningsskyldiga
måste vägas in.
Möjligheterna för den skatt- eller avgiftsskyldige att lämna en korrekt
redovisning hänger samman med när de uppgifter som skall lämnas till
skattemyndigheten finns tillgängliga. För arbetsgivares redovisning av
innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter består underlaget i
princip av uppgifter om under närmast föregående månad utbetald lön.
I allmänhet betalas lön ut omkring den 25—27 i in tjänande månaden.
Redan vid denna tidpunkt kan därför skatteavdrag och arbetsgivaravgifter
redovisas om man bortser från vissa naturaförmåner. Undantagsvis
betalas emellertid lön på annat sätt, vilket senarelägger skatte- och
avgiftsredovisningen. Med bl.a. ändrad planering och nya rutiner torde
en stor andel av arbetsgivarna — i vart fell på sikt — kunna redovisa och
betala skatter och avgifter i omedelbar anslutning till löneutbetalningarna.
Detsamma gäller den som gör skatteavdrag vid utbetalning av ränta eller
utdelning även om det i en del fell kan krävas omfettande anpassningar
av arbetsrutiner och datasystem. Svårare är det emellertid särskilt för de
skatt- och avgiftsskyldiga — i regel mindre företag — som anlitar
redovisningsbyråer för sina skatte- och avgiftsredovisningar.
Vid val av nya betalningstidpunkter måste en sammanvägning göras av
statsfinansiella aspekter, de finansiella påfrestningar för de skatt- och
avgiftsskyldiga som en tidigareläggning innebär och den tid som de skatt-
och avgiftsskyldiga behöver för att åstadkomma en riktig redovisning.
Enligt regeringens bedömning kan tidpunkten för redovisning och
betalning av de skatter och avgifter som i dag redovisas eller betalas den
18 i månaden tidigareläggs till i vart fell den 10 i samma månad.
Det är svårt att dra en gräns mellan olika kategorier av arbetsgivare.
Regeringen har därför nu stannat vid att samma regler skall gälla för alla
arbetsgivare.
Kring årsskiften kommer de skatt- och avgiftsskyldiga med den
föreslagna ordningen att ha endast ett begränsat antal vardagar till
förfogande för att skaffe blanketter, informationsmaterial och upp-
lysningar från skatteförvaltningen. I januari bör därför redovisning och
betalning i stället få ske senast den 15. Härigenom ges de skatt- och
avgiftsskyldiga rimlig tid att åstadkomma en korrekt redovisning.
Tidigareläggningen bör omfetta debiterad och innehållen preliminär
skatt, arbetsgivaravgifter samt arbetsgivares betalning av särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Den kommer också att påverka
betalningar av kvarstående och tillkommande skatt. Detsamma gäller
beträffande betalning av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Även i vissa
andra fell då enligt nuvarande ordning den 18 i månaden gäller för
redovisning och betalning eller har andra rättsverkningar bör i stället den
10 i månaden tillämpas. Däremot föreslår vi inte någon ändring av
tidpunkten den 18 september som fr.o.m. 1995 års taxering gäller som
40
senaste dag för betalning av kvarstående skatt med lägre kvarskatteavgift Prop. 1994/95:92
än vad som annars beräknas för den vars slutliga skatt debiteras senast
den 31 augusti under taxeringsåret. Detta beror främst på att den aktuella
regeln inte kommer att behövas när Skattebetalningsutredningens förslag
om ett skattekontosystem genomförs. Regeln kan alltså komma att gälla
under en så begränsad tid att den av praktiska och administrativa skäl inte
bör ändras.
Frågan om när en betalning skall anses ha gjorts och därmed samman-
hängande frågor utgår vi från att Skattebetalningsutredningen kommer att
behandla i sitt fortsatta utredningsarbete.
Tidpunkterna för utbetalning av skattemedel till kommuner, landsting
och kyrkliga samfälligheter lämnas oförändrade.
Mervärdesskatt
Mervärdesskatt betalas den 5 i månaden och som huvudregel tillämpas en
redovisningsperiod om två månader. Vid ett svenskt medlemskap i EU
avses mervärdesskatteredovisningen ske för enmånadsperioder för sådana
skattskyldiga som bedriver handel med EG.
Enligt RGK:s och RRV:s bedömning bör mervärdesskatt betalas den
18 i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång och redovis-
ningsperioden som huvudregel vara en månad.
De uppgifter om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster
som behövs för redovisningen till mervärdesskatt hämtas ur den
skattskyldiges bokföring. I princip skall varje skattepliktig affärshändelse
intill redovisningsperiodens utgång beaktas. Därför behöver den
skattskyldige i regel viss tid efter periodens utgång för att ta fram och
ställa samman de uppgifter som skall redovisas. I enlighet med vad RGK
och RRV har kommit fram till (se avsnitt 4.2) torde det emellertid firmas
utrymme för en tidigareläggning av betalningstidpunkten även' för
mervärdesskatt.
Effekterna av den ovan föreslagna tidigareläggningen av redovisning
och betalning av innehållen källskatt och arbetsgivaravgifter kommer att
variera för olika skatt- och avgiftsskyldiga beroende på lönesumma och
i vilken utsträckning som tidigareläggningen leder till antingen ett ökat
kreditutnyttjande eller minskade behållningar. De finansiella påfrestningar
som förslaget medför gör att vi avstår från att i det här sammanhanget ta
upp frågan om förkortad redovisningsperiod och tidigarelagd betalnings-
tidpunkt för mervärdesskatt.
Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
Enligt 27 § 3 mom. UBL kan fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
göras t.o.m. den 18 februari året efter inkomståret utan att någon
kvarskatteavgift tas ut. Den tidpunkten tillämpas fr.o.m. 1992 års
taxering. Dessförinnan gällde den 18 januari som senaste inbetalningsdag.
41
Den nu gällande tidpunkten för fyllnadsinbetalning motiverades när den Prop. 1994/95:92
kom till med att den skattskyldige skulle ha möjlighet att beräkna sin
slutliga skatt och bedöma om en fyllnadsinbetalning måste göras för att
undvika kvarskatteavgift (prop. 1991/92:43 s. 100 f). Det ansågs därför
rimligt att den skattskyldige hade tillgång till blanketter och informations-
material från skattemyndigheten. Dessa handlingar fanns i många fåll att
tillgå först efter den 18 januari.
Från och med taxeringsåret 1995 gäller delvis nya förutsättningar.
Nämnas kan bl.a. de nya tidpunkterna för att lämna självdeklaration. De
innebär att den som lämnar särskild självdeklaration skall lämna
deklarationen senast den 31 mars under taxeringsåret, medan den som
lämnar en förenklad självdeklaration skall lämna sin deklaration senast
den 2 maj samma år. Av betydelse i det här sammanhanget är emellertid
främst de informationsinsatser som RSV planerar inför 1995 års taxering.
Planer finns exempelvis på att ta fram en särskild skat-
teuträkningsbroschyr. Broschyren är tänkt att innehålla anvisningar för
skatteuträkning för både den som lämnar förenklad deklaration och den
som skall avge en särskild självdeklaration. Enligt preliminära uppgifter
från RSV är avsikten att informationsmaterial m.m., som är tillräckligt
för att möjliggöra en beräkning av den slutliga skatten, fr.o.m. år 1995
skall finnas tillgängligt i böljan av januari året efter inkomståret.
De skäl som motiverade den nu gällande senaste tidpunkten för
fyllnadsinbetalning av preliminär skatt gäller således inte längre. Det
skulle då kunna anses följdriktigt att överväga en återgång till tidigare
ordning. Senaste betalningsdag för preliminär skatt utan att någon
kvarskatteavgift tas ut skulle i så fell, i överensstämmelse med de förslag
till ändrade betalningstidpunkter som lämnats i det föregående, bli den 15
januari året efter inkomståret som då också är det sista betalningstillfället
under uppbördsåret.
En förutsättning för en sådan tidigareläggning är emellertid att de
skattskyldiga har tillgång till det informationsmaterial som behövs för en
korrekt skatteberäkning redan före utgången av inkomståret. Enligt
uppgifter från RSV kommer detta inte att kunna åstadkommas inför 1995
års taxering.
Eftersom den aktuella tidigareläggningen inte kan genomföras med
tillämpning fr.o.m. 1995 års taxering, talar övervägande skäl för att den
i stället bör ske först i samband med att det planerade skattekontosyste-
met böljar tillämpas. Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär
skatt ändras därför till den 10 i uppbördsmånaden februari.
Tidpunkt för utfärdande av F-skattesedel m.m.
Enligt nuvarande bestämmelser skall en F-skattesedel översändas till den
skattskyldige senast den 25 januari under inkomståret (36 § UBL).
Samma tidsgräns gäller för ett besked om debitering av särskild A-skatt
(36 a § UBL). Med hänsyn till att tidpunkten för betalningen av skatten
flyttas fram till den 10 i månaden bör en motsvarande ändring göras
42
beträffande tidpunkten för utsändande av F-skattesedel och besked om Prop. 1994/95:92
debitering av särskild A-skatt.
I 35 § UBL föreskrivs att en A-skattesedel skall översändas till den
skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret. Med hänsyn till
vad som har sagts nyss och för att uppnå enhetlighet föreslår vi att F-
skattesedel och besked om debitering av särskild A-skatt också skall
sändas ut senast vid detta datum.
I 26 § UBL föreskrivs att preliminär F-skatt och särskild A-skatt som
debiteras under inkomståret skall fördelas på de uppbördsmånader som
återstår efter utgången av den månad då skatten debiteras. En skatt som
debiteras exempelvis den 30 i en månad skulle alltså, med hänsyn till vad
vi föreslagit om ändrade betalningstidpunkter, betalas senast den 10 i
månaden därpå. Betalningsfristen blir i detta fell väl kort. Vi föreslår
därför att det i 26 § UBL föreskrivs att om beslutet om debitering fettats
efter den 20 i månaden skall skatten börja betalas senast den 10 i andra
månaden efter den månad då beslutet fettades.
Frivillig inbetalning av kvarstående skatt
Fr.o.m. 1995 års taxering införs en möjlighet för skattskyldiga, som
taxeras på grundval av förenklad självdeklaration och tillsänds skattsedel
på slutlig skatt senast den 31 augusti taxeringsåret, att betala in kvarstå-
ende skatt senast den 18 september. Kvarskatteavgiften beräknas i så fell
efter en procentsats som motsvarar 60 % av statslåneräntan i stället för
125 % (27 § 3 mom. UBL).
RSV har i en framställning föreslagit att regeln om sänkt kvarskatteav-
gift vid inbetalning av kvarskatt senast den 18 september skall slopas. Ett
system med olika procentsatser för kvarskatteavgift beroende på
inbetalningstidpunkten är enligt RSV administrativt svårhanterligt. Om
Skattebetalningsutredningens förslag om skattekonto och ändrade
ränteregler genomförs kommer det att innebära att systemet med nedsatt
kvarskatteavgift vid frivillig inbetalning kommer att avskaffes redan efter
några år. RSV framhåller också att de kvarstående skatterna för
löntagarna har minskat till belopp och antal genom införandet av
preliminär skatt på ränteintäkter och sidoinkomster. Vidare finns det
möjlighet för den enskilde att - för det fell han haft inkomster som inte
täcks av preliminär skatt - genom fyllnadsinbetalning se till att kvarståen-
de skatt inte uppkommer. RSV anser därför att det inte finns något
påtagligt behov av att kunna betala in den kvarstående skatten tidigare för
att få en lägre kvarskatteavgift och att reglerna bör slopas innan de böljat
tillämpas.
Regeringen inser att reglerna om en lägre kvarskatteavgift vid
inbetalning senast den 18 september taxeringsåret kan innebära inte
obetydliga administrativa problem. Det får dock anses angeläget att de
skattskyldiga bereds en möjlighet att i anslutning till att de fått slutskatte-
sedeln betala in kvarstående skatt till en lägre avgift och inte behöva vara
hänvisade till att arbetsgivaren gör skatteavdrag för betalning av den
43
kvarstående skatten under perioden januari-mars eller, om någon Prop. 1994/95:92
arbetsgivare inte finns, vänta med inbetalningen till den 10 april året efter
taxeringsåret. Regeringen är därför inte beredd att slopa reglerna.
Regeringens förslag: Den senaste tidpunkten för redovisning och
inbetalning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier
flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens
slut.
Riksskatteverkets förslag: Riksskatteverket (RSV) föreslår att
Skattebetalningsutredningens förslag om ett skattekontosystem avvaktas
och att punktskatternas betalningsfrist då anpassas till vad som kommer
att gälla för mervärdesskatten. RSV menar att i avvaktan på ett
skattekontosystem kan betalningsfristen för skatterna på tobak, alkohol,
energi och lotterier förkortas med fem dagar.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 8 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) skall deklaration ha kommit
in till beskattningsmyndigheten senast den tjugofemte i månaden efter
redovisningsperiodens slut, eller, när skatteredovisningen inte avser
redovisningsperioder, senast tjugofem dagar efter den skattepliktiga hän-
delsen. Särskilda bestämmelser gäller i fråga om skatt enligt lagen
(1984:405) om stämpelskatt på aktier samt, enligt förslag i prop.
1994/95:56 Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m., för vissa
skattskyldiga enligt lagen (1994:000) om tobaksskatt, lagen (1994:000)
om alkoholskatt och lagen (1994:000) om skatt på eneigi. Skatten skall
enligt 5 kap. 1 § LPP vara inbetald senast den dag då deklarationen skall
ha kommit in enligt 2 kap. 8 § eller, om anstånd medgetts, senast den
dag då deklarationen skall lämnas enligt anståndsbeslutet. Skatten skall
betalas genom insättning på ett särskilt konto (5 kap. 2 § LPP). Betalning
anses ha skett den dag då den har bokförts på det särskilda kontot.
De berörda företag som gett skriftliga synpunkter på RSV:s rapport har
i huvudsak anfört följande. Sydkraft anser att betalningsfristen redan i dag
är för kort. I affärsförhållandet mellan leverantör och kund gäller i regel
en betalningstid på 30 dagar. Med hänsyn till detta och till erforderligt
administrativt arbete bör redovisningen av punktskatter anpassas till
mervärdesskatteredovisningen. Det skulle innebära att betalningsfristen
för punktskatter utsträcktes till den 5 i andra månaden efter redovisnings-
periodens slut. Även Mittenfall anser att betalningstidpunkten för
punktskatter bör senareläggas. Jämtkraft anser att man i dagens läge inte
har större tidsmarginal for redovisningen än vad som är nödvändigt med
hänsyn till att man är beroende av leveransrapporter m.m. för att kunna
fullgöra sin redovisningsskyldighet. Svenska petroleum institutet anser att
44
nuvarande ska t tekredit är den kortast tänkbara. En tidigareläggning av
punktskatteredovisningen skulle sannolikt medföra en påtalig risk för
försämrad kvalitet på redovisningen. Svenska bryggareföreningen anser
att nuvarande betalningstidpunkt bör behållas. En förkortning av
betalningsperioden skulle innebära att likviditeten och lönsamheten
försämras, särskild för de mindre företagen. Dessutom medför vaije
förkortning av kredittiden en ökad administrativ belastning och ökad risk
för felaktigheter. V&S Vin & Sprit AB har inget att erinra mot den
föreslagna tidigareläggningen under förutsättning att betalningsvillkoret
för Systembolaget inte förändras. Svenska Tobaks AB anser att det inte
är lämpligt att korta den nuvarande kredittiden. Bortsett från den
ekonomiska belastning det skulle innebära för bolaget ser bolaget ingen
anledning att kredittiden i Sverige skulle vara väsentligt kortare än i
andra konkurrentländer. En förkortning skulle kunna ge tillverkarna i
dessa länder en konkurrensfördel framför bolaget. RGK har inget att
invända mot det förslag som lämnas i RSV:s rapport. RRV ser positivt på
RSV:s förslag att förkorta betalningsfristen och bedömer att ytterligare
steg kan tas för att förbättra statens kassahållning.
RSV anför i sin rapport att betalningstidpunkten för punktskatter bör
väljas med sikte på en samordning med Skattebetalningsutredningens
kommande förslag till en ny lag om uppbörd av skatter och socialav-
gifter. Regeringen delar denna uppfattning. Skattebetalningsutredningen
har under det pågående arbetet med ett skattekontosystem som avses ingå
i det nya uppbördsförfarandet diskuterat den 20 i månaden som en möjlig
inbetalningstidpunkt för mervärdesskatten. RSV föreslår att man inväntar
Skattebetalningsutredningens slutliga förslag beträffande skattekontosyste-
met och att punktskatternas betalningsfrist därefter anpassas till vad som
föreslås gälla för mervärdesskatten. I avvaktan på ett sådant beslut kan
det dock enligt RSV övervägas att betalningsfristen för punktskatterna på
tobak, alkohol, energi och lotterier kortas med 5 dagar.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser regeringen att en
förkortning även av betalningsfristen för punktskatterna måste övervägas
redan nu. I detta sammanhang bör, som flera berörda företag påpekat,
behovet av en förhållandevis god tid för deklarationsförberedelser vägas
in. Att tillräcklig tid finns för deklarationen är av betydelse såväl från
rättssäkerhetssynpunkt som för att undvika ett stort antal felaktiga
deklarationer. Enligt regeringens mening finns det visst utrymme för en
framflyttning av redovisnings- och betalningstidpunkten. RSV bedömer
att gränsen för vad som är praktiskt möjligt i fråga om fristen för
redovisning och betalning av punktskatter går vid en förkortning med 10
dagar. Så långt är emellertid regeringen inte beredd att gå nu. I avvaktan
på resultatet av Skattebetalningsutredningens arbete föreslår regeringen
i stället att den senaste tidpunkten för redovisning och inbetalning av
punktskatterna på tobak, alkohol, eneigi och lotterier flyttas från den 25
till den 20 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Den nya regeln
bör dock inte bölja tillämpas förrän den 1 juli 1995. Regeln i 5 kap. 2 §
LPP om när en inbetalning skall anses ha skett lämnas oförändrad.
Prop. 1994/95:92
45
Prop. 1994/95:92
Regeringens förslag: Uttaget av preliminär F-skatt och särskild A-
skatt skall normalt vara 110 % av den slutliga skatten året före
inkomståret för såväl juridiska som fysiska personer. Understiger
denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten skall
preliminär skatt i stället tas ut med 105 procent.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om hur den
preliminära F-skatten beräknas finns i 13 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272, UBL). Enligt huvudregeln skall den preliminära skatten tas
ut med ett belopp motsvarande 105 % av den slutliga skatt som har
påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga
skatten den ursprungligen debiterade F-skatten skall dock F-skatt tas ut
med 100 % av den slutliga skatten. Vid beräkningen av den preliminära
skatten skall vissa skatter räknas bort från den slutliga skatten. Detta
gäller t.ex. sådan mervärdesskatt som den skattskyldige skall redovisa i
sin särskilda självdeklaration och som debiteras som slutlig skatt. De nu
redovisade reglerna skall enligt 14 § UBL gälla också vid beräkning av
särskild A-skatt. Reglerna om preliminärskatteberäkningen gäller för
såväl juridiska som fysiska personer.
Bestämmelserna om beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-
skatt i UBL innebär att den preliminära skatten för uppbördsåret 1995/96,
dvs. för inkomståret 1995, kommer att beräknas med utgångspunkt i den
slutliga skatten för 1993. Utvecklingen av driftsöverskottet i näringslivet
bedöms uppgå till ca 25 % mellan inkomståret 1993 och inkomståret
1995. Detta innebär att nuvarande regler för schablondebitering av den
preliminära skatten kommer att medföra ett för lågt uttag av preliminär
skatt. Vi föreslår därför att de nyss redovisade procentsatserna skall
höjas.
Utvecklingen av näringslivets beskattningsbara vinster skiljer sig från
bransch till bransch. Inom basindustrin antas utvecklingen vara mycket
gynnsam, med en ökning av bruttoöverskottet mellan inkomståren 1993
och 1995 med mer än 40 %. Här har skogsindustrin den mest
gynnsamma utvecklingen. Drygt 80 % av alla företag (162 600 företag
inklusive handelsbolag 1992) ligger dock i branscher där man inte kan
observera någon övemormal vinstutveckling. Detta innebär att en
avvägning mellan höjning av schablondebiteringen av den preliminära
skatten och antalet jämkningsframställningar som måste behandlas av
skattemyndigheten måste göras.
Mot bakgrund av den generellt gynnsamma vinstutvecklingen i
näringslivet föreslås en höjning av schablondebiteringen med 5
procentenheter. Denna höjning torde ha endast maiginell inverkan på
skattemyndigheternas arbete.
46
Prop. 1994/95:92
Regeringens förslag: Bestämmelserna om redovisning och betalning
av skatter och arbetsgivaravgifter förtydligas. Det görs klart att som
ersättning för arbete och utgiven lön avses också förskott på sådan
ersättning eller lön.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats av ett mindre antal
remissinstanser. Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan
tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Scandinavian Airlines
System anser att enbart regelmässiga löneförskott och inte enstaka förskott
skall omfattas av förslaget. Svenska Arbetsgivareföreningen och In-
dustriförbundet föreslår att en beloppsgräns på förslagsvis 500 kr införs
för att undvika ett redovisnings- och inbetalningsför&rande vid förskott
på små belopp. Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation
önskar ett förtydligande om att reseförskotten inte skall anses som
förskott på lön.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande uppbördssystem
skall arbetsgivarna vaije månad redovisa den under föregående månad
faktiskt utgivna lönen samt det skatteavdrag som gjorts på lönen och den
månadsavgift som belöper på lönesumman. Skattebeloppet och månadsav-
giften skall betalas in till skattemyndigheten samtidigt som redovisningen
lämnas. Systemet bygger således på kontantprincipen. Några regler om
undantag från den principen finns varken i uppbördslagen (1953:272,
UBL) eller lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets-
givare (USAL). I praktiken görs emellertid avsteg från den nu angivna
ordningen. Vissa arbetsgivare betalar månatligen ut ett förskott på lönen,
medan resten av lönen betalas ut först månaden därpå. Med förskottsbe-
talning avses här alltså sådan utbetalning av lön som görs under en
kalendermånad som föregår den månad under vilken ordinarie löneutbe-
talning sker. Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift görs sedan med
utgångspunkt i slutregleringen. Förfarandet, som strider mot de grund-
läggande principerna i UBL och USAL, leder till en försenad skatte- och
avgiftsuppbörd och medför väsentliga ränteförluster för det allmänna.
Uttrycket förskottsbetalning av lön förekommer varken i UBL eller
USAL och behandlas inte heller i motiven till dessa lagar. De närmast
tillämpliga bestämmelserna i UBL när det gäller skatteavdrag samt
redovisning av innehållen preliminär skatt är 39 § 1 mom. första stycket,
där det sägs att skatteavdrag skall göras vid utbetalning av kontant
ersättning för arbete och 54 § 1 mom. första stycket som föreskriver att
en arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag skall lämna uppgift (upp-
bördsdeklaration) om detta till skattemyndigheten.
En uppbördsdeklaration skall enligt 54 § 1 mom. fjärde stycket UBL
innehålla uppgifter om bl.a. den tid för vilken redovisning lämnas, det
47
belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön och den lön Prop. 1994/95:92
eller ersättning på vilken månadsavgift beräknas.
I bl.a. 6 § UBL finns föreskrifter om beräkning av preliminär A-skatt.
Enligt dessa utgår preliminär A-skatt enligt skattetabell vid vaije tillfälle,
då inkomst uppbärs, med det belopp som anges i tabellen för det in-
komstbelopp och den tidsperiod som är i fråga.
I fråga om redovisning av socialavgifter som betalas av arbetsgivare,
dvs. arbetsgivaravgifter, gäller 4 § USAL. I paragrafen föreskrivs att en
arbetsgivare är skyldig att för vaije månad lämna redovisning för utgiven
lön och för summan av arbetsgivaravgifterna. I fråga om redovisningen
skall bestämmelserna i UBL om uppbördsdeklaration tillämpas.
Enligt 12 § samma lag skall månadsavgift betalas inom den tid som
uppbördsdeklaration skall lämnas.
Vid förskottsbetalning av lön görs en utbetalning månaden före
ordinarie löneutbetalning. Ett vanligt sådant förfarande kan beskrivas på
följande sätt.
Omkring den 15—20 i månad 1 sker utbetalning av ett förskott med ett
fest belopp. Omkring den 5—10 i månad 2 beräknas slutlönen för
perioden. Vid förskottsbetalningen görs inte något skatteavdrag. Några
arbetsgivaravgifter beräknas inte heller.
Vid slutbetalningen av lönen innehålls skatt beräknad på hela lönen för
perioden. På samma sätt beräknas arbetsgivaravgifterna på hela lönesum-
man. Det innehållna skattebeloppet och arbetsgivaravgifterna betalas in
den 18 i månad 3. Några arbetsgivaravgifter eller någon skatt betalas
således inte in den 18 i månad 2 för den del av lönen som avser
förskottsbetalning utan detta sker först en månad senare.
Genom att förskjuta inbetalningen av skatter och avgifter en månad gör
arbetsgivaren en räntevinst. Det allmänna gör då en motsvarande
ränteförlust.
Av den redovisningshandling, uppbördsdeklaration, som en arbetsgivare
skall lämna vaije månad framgår inte om någon del av lönesumman avser
förskottsbetalningar. Redovisningen innehåller — förutom uppgift om
innehållen skatt och månadsavgift — bara totalsumman av den bruttoer-
sättning inklusive förmåner som har tillgodoförts arbetstagare eller
uppdragstagare under den månad som redovisningen avser. Den enda
möjligheten för skattemyndigheten att upptäcka att förskottsbetalning av
lön förekommer är i princip att göra en revision enligt 78 § 1 mom. UBL
eller 27 § USAL hos arbetsgivaren. Någon sammanställd statistik
avseende förskottsbetalning av lön som bygger på uppgifter som
inhämtats vid revisioner eller på annat sätt finns inte. Utredningen har
därför hämtat in uppgifter från RSV och skattemyndigheterna för att en
uppfattning skall kunna bildas om i vilken utsträckning förskottsbe-
talningar förekommer.
Enligt uppgifter från RSV har skattemyndigheter vid revisioner hos
större företag inom metallindustrin, järnverk, stålverk samt hos företag
inom producent- och konsumentkooperationen konstaterat att förskotts-
betalningar av lön förekommer. Som regel har förskottet utgjort ett fest
belopp av nettolönen, ibland hela 90 % av lönen. RSV har uppgett att
48
några av de arbetsgivare som utnyttjat sig av förskottsbetalning av löner Prop. 1994/95:92
har haft flera tusen anställda. Det kan enligt RSV därför inte uteslutas att
det sammantaget kan röra sig om stora ränteförluster för det allmänna.
Som tidigare sagts är huvudprinciperna enligt UBL och USAL att
skatteavdrag skall göras när lönen betalas ut och att redovisning avseende
innehållen skatt och arbetsgivaravgifter skall lämnas månaden närmast
efter den månad då lönen betalats ut. Någon oklarhet om uppbördsför-
farandet i dessa hänseenden kan inte anses råda när det gäller ordinarie
löneutbetalningar.
Anledningen till den osäkerhet som råder om hur förskottsbetalningar
skall behandlas i skatteavdragshänseende m.m. torde vara att denna
betalningsform har använts under lång tid utan att skattemyndigheterna
har gripit in.
Förskottsbetalningar av lön bör behandlas enligt huvudprinciperna för
skatteavdrag, redovisning och inbetalning. Betalningarna bör således följa
det ordinarie uppbördsförfarandet. Det betyder att en arbetsgivare vid
utbetalning av ersättning för arbete, även om ersättningen betalas ut i
förskott, skall göra skatteavdrag vid utbetalningstillfället.
En ordning där enstaka förskottsutbetalningar eller betalningar under
ett visst belopp behandlas annorlunda än övriga förskott är inte bra av
administrativa skäl.
Mot bakgrund av att systemet med förskottsbetalning av lön tillämpas
i inte ringa omfattning är det motiverat med ett klarläggande av hur dessa
löneutbetalningar skall behandlas i uppbördshänseende. I enlighet med de
nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter som
föreslagits i det föregående (se avsnitt 4.4) bör skatteavdrag göras när
förskottet betalas ut och det belopp med vilket skatteavdrag gjorts
redovisas och betalas in till skattemyndigheten senast den 10 i påföljande
månad (i januari den 15).
Vi föreslår därför det i lag uttryckligen anges att som ersättning för
arbete i UBL:s mening avses också förskott på sådan ersättning.
Förslaget föranleder dels införandet av en ny paragraf, 6 a §, dels
ändringar i 39 § 1 mom. UBL. På motsvarande sätt bör det göras klart
att som lön enligt 4 § USAL anses också förskott på lön. Samma
förtydliganden bör dessutom göras i 5 § lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta och 7 § lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
Det förekommer att arbetsgivare hävdar att förskottsbelopp utgör lån
från arbetsgivaren. Ett förskott bör dock anses som lön så länge
lånehandlingar, avtal eller liknande inte kan företes. Givetvis skall
reseförskotten inte behandlas som förskott på lön.
49
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 92
Prop. 1994/95:92
Regeringens förslag: Skatteavdrag skall göras också vid utbetalning
av sådana skattepliktiga belopp som avses 32 § 1 mom. första
stycket g och tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370).
Skälen för regeringens förslag: Vid utbetalning av kontant ersättning
för arbete skall, enligt huvudregeln i 39 § 1 mom. första stycket
uppbördslagen (1953:272, UBL) den som betalar ut ersättningen göra
avdrag för betalning av mottagarens preliminära skatt. Med ersättning för
arbete likställs i detta sammanhang bl.a. ersättning, som i annan form än
livränta lämnas på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i
samband med tjänst (3 § 2 mom. andra stycket 3 UBL). Från engångsbe-
lopp avseende förlorad arbetsförtjänst skall alltså utbetalaren i nu aktuella
fall göra skatteavdrag. Att sådana belopp är skattepliktiga framgår av 32
§ 1 mom. första stycket e kommunalskattelagen. Däremot är utbetalaren
inte skyldig att göra skatteavdrag från engångsbelopp som betalas ut på
grund av en försäkring som inte tagits i samband med tjänst, trots att
också sådan ersättning är skattepliktig enligt 32 § 1 mom. första stycket
g kommunalskattelagen. Skatteavdrag skall inte heller göras från sådana
skattepliktiga ersättningar som anges i 32 § 1 mom. tredje stycket
kommunalskattelagen, dvs. vinstandel, återbäring eller vid återköp av
försäkring uppburet belopp, vilket utgått på grund av pensionsförsäkring
eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med
tjänst.
Grundtanken i uppbördssystemet är att den preliminära skatten så nära
som möjligt skall motsvara den slutliga skatten. Betalas en för låg
preliminär skatt uppkommer kvarstående skatt om inte den skattskyldige
gör en fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. De ersättningar som anges
i 32 § 1 mom. första stycket g och tredje stycket kommunalskattelagen
kan i vissa fall uppgå till stora belopp och eftersom mottagaren inte alltid
tänker på att han bör göra en fyllnadsinbetalning är det vanligt att
mottagaren får en kvarstående skatt. I syfte att göra källskattesystemet
mer effektivt och för att i möjligaste mån undvika problemen med stora
kvarstående skatter, som den skattskyldige inte sällan får svårt att betala,
föreslår vi att 3 § 2 mom. UBL justeras så att skatteavdrag skall göras
också i de nyss nämnda fållen.
En annan viktig princip inom uppbördssystemet är att underlaget för
beräkning av skatteavdrag, om inte särskilda skäl talar emot det, bör
beräknas på samma sätt som underlaget för beräkning av arbetsgivarav-
gifterna, eftersom arbetsgivarna är skyldiga att redovisa både gjorda
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i en och samma uppbördsdeklaration.
50
Nuvarande avgiftsregler innebär att arbetsgivaravgifter skall betalas på Prop. 1994/95:92
försäkringsersättning för förlorad arbetsinkomst i den mån försäkringen
tagits i samband med tjänst men inte i andra fall. Vårt nu framlagda
förslag strider mot principen om ett enhetligt underlag. Det är emellertid
ett begränsat problem eftersom det endast är ett mindre antal utbetalare
som berörs och dessa utbetalare lätt kan nås med information. Med
hänsyn till detta anser vi att olägenheterna med vårt förslag mer än väl
uppvägs av fördelarna, dvs. genom att vi får en bättre anpassning av den
preliminära skatten till den slutliga.
Regeringens förslag: Skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd
skall göras med ledning av särskild skattetabell oavsett om mottaga-
ren har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel
på preliminär skatt.
Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller nya
regler för utbetalning av kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Det har
införts en inkomstrelaterad ersättning (dagpenning). Sådan dagpenning
skall lämnas med samma belopp och på samma grunder som gäller för
dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen. En arbetslös medlem i en
arbetslöshetskassa får dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen medan
övriga arbetslösa får dagpenning från KAS, om vissa avgifts- och
arbetsvillkor är uppfyllda. Ett grundbelopp skall också finnas i KAS och
lämnas enligt i huvudsak samma regler som gällde för det tidigare
stödbeloppet.
Vid utbetalning av dagpenning från KAS skall skatteavdrag göras för
betalning av mottagarens preliminära A-skatt enligt samma regler som
gäller för skatteavdrag från dagpenning från en arbetslöshetskassa. När
det gäller sådan dagpenning är emellertid skyldigheten att göra skatteav-
drag mer omfattande. Utbetalaren skall nämligen göra skatteavdrag
oberoende av om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på preliminär skatt (3 § 2 mom. tredje stycket
UBL).
Reglerna om skatteavdrag bör vara enhetliga även när det gäller de nu
aktuella två slagen av dagpenning. Visserligen har regeringen i prop.
1994/95:99 om förändringar i arbetslöshetsersättningen föreslagit en
återgång till de regler som gällde före den 1 juli 1994 men enligt över-
gångsbestämmelserna skall den som har påbörjat en ersättningsperiod få
fortsätta att uppbära ersättning även efter ikraftträdandet av de nya
reglerna, dock längst till den 30 juni 1996. Detta motiverar att reglerna
om skatteavdrag ändå ändras. Vi föreslår därför att tillämpningsområdet
för reglerna i 3 § 2 mom. tredje stycket UBL skall utsträckas till att gälla
51
också i fråga om dagpenning från KAS. Detsamma gäller reglerna i 4 § Prop. 1994/95:92
2 mom. UBL om särskild skattetabell.
I detta sammanhang vill vi dessutom föreslå ytterligare några justering-
ar i UBL. Den första gäller 7 §. I paragrafens tredje stycke finns en
hänvisning till de inkomster som avses 3 § 2 mom. tredje stycket när det
gäller beräkningen av skatteavdragets storlek. När detta stycke arbetades
om och även fick gälla dagpenning från arbetslöshetskassa, korttids-
studiestöd och särskilt vuxenstudiestöd (prop. 1991/92:112, bet.
1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680) kom hänvisningen att
omfatta även dessa ersättningar. Den särskilda regeln om skatteavdrag
beräknat enligt en viss procentsats skall emellertid tillämpas endast på
sådan ränta och utdelning som nämns i stycket. Vi föreslår därför en
sådan begränsning i hänvisningen.
Den andra justeringen gäller 6 § UBL. Genom SFS 1990:1137 (prop.
1990/91:5, bet. 1990/9l:SkU3, rskr. 1990/91:57) kom förutvarande
tredje stycket att delas upp i två stycken. Det nya fjärde stycket har
därefter ändrats genom SFS 1992:680 (prop. 1991/92:112, bet.
1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292). Bestämmelserna i fjärde stycket hör
ihop med bestämmelserna i tredje stycket. De bör därför åter föras
samman i ett stycke.
Regeringens förslag: Kronofogdemyndighetens möjlighet att medge
befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala ersättning för
förrättningskostnader i ett mål om verkställighet skall regleras i ut-
sökningsbalken. Kronofogdemyndighetens beslut i en sådan fråga
skall inte kunna överklagas.
Skälen för regeringens förslag: I dag finns i 17 kap. 4 § första stycket
utsökningsbalken (UB) en bestämmelse som ger kronofogdemyndigheten
möjlighet att helt eller delvis befria sökanden från att ansvara för
förrättningskostnadema, om skyldigheten skulle vara betungande.
Ersättning för förrättningskostnader i utsökningsmål tas ut i form av
utsökningsavgifter. Bestämmelser om bl.a. dessa avgifter och ansöknings-
avgift i mål om betalningsföreläggande och handräckning finns i förord-
ningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. I 18 §
förordningen föreskrivs att kronofogdemyndigheten får medge befrielse
helt eller delvis från skyldigheten att betala ansökningsavgift i ett mål om
betalningsföreläggande eller handräckning, eller utsökningsavgift i ett mål
52
om verkställighet, om det finns särskilda skäl. Beslut i en sådan fråga får Prop. 1994/95:92
inte överklagas.
Vid överklagande har det i vissa fell inte stått klart om klagandén ansett
att han bort befrias från avgift med tillämpning av bestämmelsen i 18 §
förordningen eller att avgiften i sig var felaktigt påförd och borde tas bort
av det skälet. Vilketdera det är fråga om är avgörande för om över-
klagandet skall tas upp till prövning eller inte. Något förbud att överklaga
gäller nämligen inte i fråga om ett beslut av det sistnämnda slaget och
bör enligt regeringens uppfettning inte heller införas. Vidare har det
uppkommit frågor om hur överklagandeförbudet i förordningen förhåller
sig till bestämmelserna om överklagande i utsökningsbalken. Regleringen
av hithörande frågor framstår också som splittrad på det sättet att i mål
om verkställighet möjligheten att befria sökanden från ansvar för
kostnaderna regleras i utsökningsbalken, medan möjligheten att befria
från avgift som sådan, dvs. även svarandens skyldighet att betala
avgiften, regleras i förordningen om avgifter vid kronofogdemyndig-
heterna.
Enligt vår mening bör möjligheterna att medge befrielse från att betala
ersättning för förrättningskostnadema i mål om verkställighet regleras
enhetligt i utsökningsbalken. Även en bestämmelse om förbud att
överklaga beslut i sådana frågor bör tas in i balken.
Som redan nämnts gäller bestämmelsen i 18 § förordningen även
ansökningsavgift i mål om betalningsföreläggande och handräckning.
Något praktiskt behov av att efter en diskretionär prövning kunna medge
befrielse helt eller delvis från sådan avgift, som för närvarande är 200 kr,
torde inte finnas. En sådan möjlighet låter sig för övrigt inte särskilt väl
förenas med att det här är fråga om en rättegångskostnad, som omfattas
av utslaget i målet. Regeringen avser mot denna bakgrund att upphäva
bestämmelsen i 18 § förordningen och någon motsvarighet till den
föreslagna bestämmelsen i utsökningsbalken bör således inte tas in i lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Bestämmelsen om befrielse är avsedd att användas om det i det enskilda
fallet finns omständigheter som gör att det skulle vara särskilt betungande
eller på annat sätt oskäligt att låta svaranden eller sökanden svara för
den. Exempel på sådana omständigheter är att någon som har liten
betalningsförmåga svarar för en avgift som utan hans egen förskyllan har
blivit mycket stor. Möjligheten till befrielse eller nedsättning bör utnyttjas
bara i undantagsfall.
I praktiken blir frågan om befrielse från skyldighet att betala
förrättningskostnader aktuell först sedan den väckts av någon som kan bli
skyldig att betala avgiften, och därmed först sedan det blivit känt vilken
avgift myndigheten beslutat ta ut. Det finns alltså i de flesta fell ett
tidsglapp mellan beslutet att ta ut en viss avgift, vilket vanligen framgår
av ett föreläggande att betala avgift, en underrättelse om sökt utmätning
eller någon annan handling som kronofogdemyndigheten skickar ut, och
prövningen av frågan om befrielse i det enskilda fellet. För tillämpningen
av bestämmelsen om förbud att överklaga är det viktigt att åtgärderna i
målet dokumenteras på ett sådant sätt att det i efterhand kan konstateras
53
om myndigheten har fattat ett beslut som gäller fråga om befrielse skall Prop. 1994/95:92
medges eller inte.
Regeringens förslag: I mål om införsel som har kommit in till en
kronofogdemyndighet före den 1 januari 1993 skall ersättning tas ut
för förrättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994.
Skälen för regeringens förslag: I införselmål hos kronofogdemyndig-
heterna togs tidigare inte ut någon ersättning för statens kostnader för
förfarandet. En möjlighet för regeringen att ge föreskrifter om ersättning
för kostnaderna i sådana mål infördes genom en ändring i 17 kap. 1 §
UB som trädde i kraft den 1 januari 1993 (SFS 1992:636). Enligt
övergångsbestämmelsen skall äldre bestämmelser fortfarande gälla i mål
som hade kommit in till kronofogdemyndigheten före denna tidpunkt.
Enskilda mål om införsel, som i praktiken nästan uteslutande gäller
uttagande av familjerättsliga underhållsbidrag, handläggs ofta under lång
tid hos kronofogdemyndigheten. I extrema fall kan införsel pågå under
flera decennier och en handläggningstid på mer än tio år är inte ovanlig.
Med den utformning som övergångsbestämmelsen har i dag skulle det
därför under lång tid framöver komma att finnas såväl mål där avgift tas
ut som äldre mål, där någon avgift inte tas ut. Denna olikhet i behand-
lingen av gäldenärema - sökanden ansvarar i införselmålen inte för av-
giften - torde av de flesta uppfattas som omotiverad. De skäl som anför-
des för att ge möjlighet att ta ut avgift i införselmålen (jfr prop.
1991/92:93 s. 98 ff) har inte mindre bärkraft i fråga om de äldre målen
än i fråga om de nyare. Förekomsten av två i avgiftshänseende olika
kategorier införselmål komplicerar också rutinerna hos kronofogde-
myndigheterna. Vi anser mot den här bakgrunden att övergångsbestäm-
melsen bör ändras så att avgift som uppkommer efter utgången av 1994
kan tas ut även i de mål som kommit in före 1993.
Regeringens förslag: I skuldsaneringslagen (1994:334) skall
uttryckligen anges att rätten till dröjsmålsavgift på en fordran som
omfattas av skuldsanering faller bort för tiden efter den dag när
beslut meddelats att inleda skuldsanering.
Skälen för regeringens förslag: I 6 § första stycket skuldsaneringsla-
gen föreskrivs bl.a. att rätten till ränta på en fordran som omfettas av
54
skuldsanering faller bort för tiden efter den dag när beslut om att inleda Prop. 1994/95:92
skuldsanering meddelats. Den rörliga dröjsmålsavgiften, som från och
med den 1 januari 1993 ersatt den tidigare fasta restavgiften på skatter
och avgifter, fyller i huvudsak samma funktion som en dröjsmålsränta,
dvs. att ersätta borgenärens ränteförlust på grund av försenad betalning.
Avsikten vid skuldsaneringslagens tillkomst torde också ha varit att i
ränta inbegripa även dröjsmålsavgift. I den praktiska tillämpningen har
det emellertid visat sig råda tvekan om begreppet ränta kan inses
innefatta dröjsmålsavgift. Det bör därför uttryckligen anges att även
sådan avgift omfattas av bestämmelsen.
Regeringens förslag: Vid sådan ändring i kommunindelningen som
avses i 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt
vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och för-
samlingar skall preliminära kommunalskattemedel och omräknade
preliminära kommunalskattemedel i första hand beräknas med
hänsyn tagen till den förändring av skatteunderlaget som indelnings-
ändringen medfört. Saknas uppgift om hur indelningsändringen
påverkat skatteunderlaget, skall beräkningen som hittills göras med
hänsyn tagen till förändringen av invånarantalet.
Skälen för regeringens förslag: Statens utbetalning av kommunalskat-
temedel grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen resp,
landstinget. Skatteunderlaget uppräknas sedan med uppräkningsfaktorer
som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget i landet de
två efterföljande åren. Under beskattningsåret betalas på detta sätt
beräknade preliminära kommunalskattemedel och under året efter
beskattningsåret omräknade preliminära kommunalskattemedel ut. När
taxeringsutfallet är känt görs, andra året efter beskattningsåret, en
slutavräkning. I fråga om de kyrkliga kommunerna görs inte någon sådan
uppräkning eller omräkning som nyss har nämnts. Till dessa kommuner
betalas endast ut preliminära kommunalskattemedel under beskattningsåret
och därefter slutavräkningslikvid under andra året efter beskattningsåret.
12 § lagen om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landsting och församlingar föreskrivs att
utbetalning av preliminära och omräknade preliminära kommunalskatte-
medel vid en ändring i kommunindelningen skall göras med hänsyn tagen
till den ändring av invånarantalet i kommunen som indelningsändringen
medfört. RSV har i en skrivelse till Finansdepartementet föreslagit att
man, när det är möjligt, vid utbetalningen skall ta hänsyn till
förändringen av skatteunderlaget, och inte förändringen av invånarantalet.
55
På det sättet torde man uppnå en bättre överensstämmelse med de Prop. 1994/95:92
skattemedel som kommunen slutligt kommer att visa sig vara berättigad
till. I vissa fäll kan beräkningen inte göras med hänsyn tagen till
förändringen av skatteunderlaget, eftersom denna inte är känd. Det gäller
bl.a. när indelningsändringen berör en del av en församling. I dessa fäll
bör beräkningen liksom hittills göras med hänsyn tagen till förändringen
av invånarantalet.
Vi instämmer i RSV:s bedömning och föreslår att bestämmelsen ändras
i enlighet med vad som nu har sagts.
Ränteeffektema för staten av tidigareläggningen av betalningstidpunkter
för vissa skatter och avgifter kan, med en kalkylränta på 8 %, beräknas
uppgå till ca 600 mkr per år. Ränteeffekten av höjningen av preliminär-
skatteuttaget beräknas uppgå till 130 mkr. Till detta kommer ränte-
effektema av förtydligandet beträffande hur skatteavdrag m.m. skall
göras vid förskottsbetalning av lön.
Preliminär A-skatt och socialavgifter som betalas av arbetsgivare
Under år 1993 betalade arbetsgivare in ca 432 mdkr i preliminär A-skatt,
socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Näringslivets andel av detta belopp kan uppskattas till ca 240 mdkr. I
beloppen ingår särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
En tidigareläggning av betalningstidpunkten från den 18 i månaden till
den 10 i samma månad, dvs. med åtta dagar under elva månader ger en
beräknad räntevinst på ca 391 mkr.
För januari föreslås en tidigareläggning från den 18 till den 15, dvs.
med tre dagar. Det ger en räntevinst på ca 13 mkr.
Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca
400 mkr.
Debiterad preliminär skatt
Under år 1993 betalades in ca 42 mdkr avseende debiterad preliminär
skatt, dvs. F-skatt och särskild A-skatt, som med hänsyn till att månads-
uppbörd införts kan fördelas med ca 3 500 mkr/månad.
En tidigareläggning av betalningstidpunkten med åtta dagar under elva
månader ger en beräknad räntevinst på ca 68 mkr, och med tre dagar
under en månad en beräknad räntevinst på ca 2 mkr.
56
Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 70 Prop. 1994/95:92
mkr.
Preliminär skatt pä ränta och utdelning
Under år 1993 betalades ca 13 mdkr i preliminär skatt på ränta och
utdelning. Av beloppet betalades ca 20 % under året och resterande del
vid årsskiftet, dvs. i januari månad 1994. Det innebär att ca 10 mdkr
betalades i januari 1994 och ca 270 mkr i vaije månad under tiden
februari-december 1993.
Om man bortser från effekterna av att vissa utdelningar numera inte är
skattepliktiga kan räntevinsten av en tidigareläggning med tre dagar under
januari beräknas till ca 7 mkr, och av en tidigareläggning med åtta dagar
under elva månader till ca 5 mkr.
Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan alltså uppskattas till ca 12
mkr.
Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt utan att kvarskatte-
avgift tas ut föreslås tidigarelagd från den 18 februari till den 10 i samma
månad.
I februari 1993 betalades 10,5 mdkr som fyllnadsinbetalning av
preliminär skatt. Räntevinsten av en tidigareläggning med åtta dagar kan
beräknas till ca 19 mkr.
När det gäller storleken av fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt och
därmed ränteeffektens storlek bör beaktas att nya bestämmelser om
skatteavdrag på biinkomster nu gäller. Denna reglering kan förväntas leda
till en minskad kvarstående skatt på grund av 1994 års taxering och
således även till minskade fyllnadsinbetalningar.
Kvarstående skatt
Vid 1993 års taxering debiterades 12 mdkr i kvarstående skatt och 1,5
mdkr i kvarskatteavgift, dvs. sammanlagt 13,5 mdkr. Av beloppet kan
6,4 mdkr hänföras till skattskyldiga med A-skatt.
Om det antas att hälften av de skattskyldiga med A-skatt kommer att
betala kvarstående skatt i september under taxeringsåret ger en tidigare-
läggning från den 18 april till den 10 i samma månad, dvs. med åtta
dagar, en beräknad räntevinst på ca 18 mkr.
Även här bör beaktas att den kvarstående skatten kan förväntas minska
vid 1994 års taxering för skattskyldiga med A-skatt med hänsyn till de
nya bestämmelserna om skatteavdrag på biinkomster som tillämpas
fr.o.m. den 1 april 1993.
57
Tillkommande skatt
Prop. 1994/95:92
Tillkommande skatt betalades under åren 1990—1993 med i genomsnitt
ca 850 mkr per år.
Det har föreslagits att betalningar av tillkommande skatt i stället för
senast den 18 skall ske senast den 10 i den uppbördsmånad som
skattemyndigheten bestämmer (i januari den 15). Dessutom föreslås att
den tidigaste tidpunkten för betalning av tillkommande skatt, den 18 maj
året efter taxeringsåret, ändras till den 10 i samma månad.
Dessa tidigareläggningar torde få vissa begränsade statsfinansiella
effekter. Om det antas att 70 mkr betalas varje månad kan den årliga
räntevinsten av en tidigare betalningsdag uppskattas till ca 1 mkr. Det
förutsätter emellertid att skattemyndigheterna fortfarande bestämmer
betalningsdag för tillkommande skatt i samma uppbördsmånad som hade
bestämts enligt nuvarande ordning. Detta är en av flera omständigheter
som gör att en uppskattning av räntevinstema på grund av en ändrad
betalningstidpunkt för tillkommande skatt är svår att göra.
Punktskatter
Räntevinsten av en tidigareläggning av inbetalningen av punktskatterna
på tobak, alkohol, energi och lotterier kan beräknas till ca 70 mkr per år.
Debitering av preliminär skatt
De finansiella effekterna av de föreslagna reglerna för schablonberäkning
av preliminär F-skatt och särskild A-skatt utgörs av den positiva ränte-
effekt som uppkommer för det offentliga genom att skatten betalas in tidi-
gare. Denna uppgår till 130 mkr per år.
övrigt
Utöver nyss redovisade ekonomiska konsekvenser kan vissa begränsade
ränteeffekter för staten antas följa av i första hand den tidigareläggning
som föreslås av betalningstidpunkten för särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
Detsamma gäller beträffande tidigareläggningen av den tidpunkt för
betalning av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte
utgår eller beräknas efter en lägre räntesats (69 § 1 mom. UBL).
En tidigareläggning av tidpunkten för betalning av skatter och avgifter till
den 15 i januari och den 10 i övriga månader under året ger enligt vad
som nyss redovisats årliga ökade intäkter för staten om drygt 500 mkr.
Emellertid motsvaras en stor del av dessa intäkter för staten av ökade
58
kostnader för näringslivet. Den varaktiga inkomstförstärkningen kan Prop. 1994/95:92
därför beräknas till 250 mkr per år.
Den varaktiga inkomstförstärkningen för staten till följd av tidigarelägg-
ningen av inbetalningen av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och
lotterier samt de nya reglerna för schablondebitering av preliminär F-skatt
och särskild A-skatt kan beräknas till ca 35 mkr respektive 65 mkr per
år.
Betalningstidpunkter för skatter och avgifter
För de skatt- och avgiftsskyldiga medför förslagen om nya tidpunkter för
betalning av skatter och avgifter både kostnads- och likviditetseffekter.
Kostnadsökningen för de skatt- och avgiftsskyldiga framgår av det
föregående (avsnitt 9.1). Eftersom förslagen, såvitt anser tidigare-
läggningen av betalningstidpunkt för inkomstskatt och avgifter, innebär
att ca 24 mdkr skall betalas åtta dagar tidigare under elva månader och
tre dagar tidigare under en månad, påverkas även näringslivets likviditet.
Vilka likviditetseffekter som uppstår i det enskilda fallet är emellertid
svårt att bedöma. Det beror bl.a. på om anpassningen till de nya betal-
ningstidpunkterna sker genom ett ökat utnyttjande av annan kreditgivare
än staten eller genom minskade egna behållningar.
Den tidigareläggning av betalningstidpunkterna som nu föreslås kräver
särskilda anpassningar av arbetsrutiner och datasystem. Om redovisnings-
och betalningsskyldigheten skall kunna fullgöras i rätt tid, måste
beräkningen av de skatter och avgifter som skall betalas ske med större
framförhållning än i dag. Det gäller då inte bara för arbetsgivare utan
även beträffande exempelvis kreditinstitut m.fl. som betalar innehållen
preliminär skatt på ränta och utdelningar.
De skatt- och avgiftsskyldiga som i dag utnyttjar förfarandet med
förskottsbetalning för att förlänga kredittiderna i uppbördssystemet
behöver också vidta anpassningsåtgärder. I regel blir det fråga om att
anpassa de administrativa rutinerna för bl.a. beräkning av skatteavdrag
till de som används vid löneutbetalningar som inte är kopplade till
förskottsbetalningar.
Även de administrativa kostnader som följer av förslagen om ändrade
betalningstidpunkter kan antas variera mellan olika skatt- och avgiftsskyl-
diga. De påverkas av exempelvis antalet anställda och vilka rutiner —
manuella eller datoriserade — som i dag används vid skatte- och
avgiftsredovisningen. De sammantagna kostnaderna för de administrativa
anpassningar som förslagen kräver är därför svåra att ange.
Vad som sagts nu gäller också i fråga om de som är skyldiga att betala
någon av punktskatterna på tobak, alkohol, energi och lotterier.
59
Prop. 1994/95:92
Genomförandet av en tidigareläggning av betalningstidpunkterna för
inkomstskatt och avgifter samt vissa punktskatter kräver ändringar av de
administrativa rutinerna m.m. inom skatteförvaltningen. Till detta
kommer behovet av särskilda informationsinsatser beträffande både de
ändrade betalningstidpunkterna och klarläggandet i fråga om förskottsbe-
talning av lön.
Det kan vidare antas att ett antal skatt- och avgiftsskyldiga under en
övergångsperiod kommer att redovisa och betala enligt nuvarande
ordning. Detta kommer i ett inledande skede att ta vissa begränsade
resurser i anspråk för skatteförvaltningen.
De merkostnader för skatteförvaltningen som genomförandet av
förslagen för med sig har av RSV såvitt avser ändrade administrativa
rutiner och omställning av tekniska system uppskattats till ca 1 mkr.
Kostnaderna för informationsinsatser och därmed sammanhängande frågor
har RSV uppskattat till ca 4 mkr för vart och ett av budgetåren 1994/95
och 1995/96.
Regeringen gör bedömningen att de nu angivna kostnaderna ryms inom
skatteförvaltningens befintliga resursramar.
3 § 2 mom.
Andra stycket punkt 3 som hittills gällt endast sådan skattepliktig
ersättning som avses i 32 § 1 mom. första stycket e kommunalskattelagen
har utvidgats till att också gälla sådana ersättningar som avses i samma
stycke g och tredje stycket samma paragraf.
Bestämmelserna i tredje stycket om skatteavdrag oberoende av
mottagarens skattsedel på preliminär skatt har utvidgats till att gälla också
kontant arbetsmarknadsstöd.
I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den
ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av
paragrafen som föreslås i prop. 1994/95:61.
4 § 2 mom.
Även skatteavdrag från kontant arbetsmarknadsstöd skall beräknas med
ledning av särskild skattetabell. En bestämmelse om detta har tagits in i
första stycket.
60
I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den Prop. 1994/95:92
ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av
paragrafen som föreslås i prop. 1994/95:61.
6§
Ändringen är av redaktionell natur. Bestämmelserna i nuvarande fjärde
stycket har flyttats till tredje stycket.
6a §
Den nya paragrafen motiveras av förtydligandet i 39 § 1 mom. första
stycket att som ersättning för arbete anses också förskott på sådan
ersättning. Föreskrifterna kompletterar regleringen i 6 § i fråga om hur
preliminär A-skatt skall beräknas vid förskottsbetalning av lön.
Bestämmelsen avser det fallet att en del av ersättningen för arbete
betalas ut i förskott under en månad och resterande del under en annan
månad. Skatteavdrag skall då göras vid varje utbetalning (jfr dock 6 §
tredje stycket sista meningen) och UBL:s bestämmelser om redovisning
och betalning tillämpas redan med anledning av förskottsbetalningen.
I första stycket finns föreskrifter om hur preliminär A-skatt skall
beräknas om den sammanlagda inkomsten för den tidsperiod som
förskottet avser är känd. Vid en förskottsbetalning skall då den samman-
lagda preliminära A-skatten proportioneras på så sätt att skatteavdrag görs
med så stor del av skatten som förskottet utgör av den sammanlagda
inkomsten. Om den som förskott betalas ut till har tidsbestämd lön får
lönen anses vara en känd inkomst även om vissa tillägg eller avdrag kan
förekomma.
I vissa fäll är den sammanlagda inkomsten inte känd när ett förskott
betalas ut. Det kan gälla exempelvis för den som arbetar på provisions-
basis. På sätt som anges i andra stycket kan skatteavdrag då inte beräknas
på annat underlag än förskottsbeloppet. Något mer tillförlitligt underlag
finns nämligen inte att tillgå. Förskottsbeloppet får då anses utgöra hela
inkomsten tills denna blir känd.
Vid den efterföljande slutregleringen av inkomsten skall, som
föreskrivs i tredje stycket, skatteavdrag göras med resterande del av den
sammanlagda preliminära A-skatt som hänför sig till den sammanlagda
inkomst som uppburits. De sammanlagda skatteavdragen skall således ge
samma resultat som om inkomsten uppburits vid endast ett tillfälle.
7§
Hänvisningen i tredje stycket har begränsats till att avse endast sådan
ränta och utdelning som avses i 3 § 2 mom. tredje stycket första
meningen UBL (se avsnitt 6.2).
61
13 § 1 mom.
Prop. 1994/95:92
Bestämmelserna om uttag av preliminär skatt i första stycket har
anpassats till den förväntade inkomstutvecklingen.
26 §
Genom ändringen i andra stycket föreskrivs nya tidpunkter för betalning
av debiterad preliminär skatt (preliminär F-skatt och särskild A-skatt). I
uppbördsmånaden januari skall debiterad preliminär skatt betalas senast
den 15 och i övriga uppbördsmånader senast den 10.
Andra stycket har även kompletterats med en bestämmelse om vad som
skall gälla om skatten debiteras efter den 20 i en månad. Då skall den
första inbetalningen av skatten ske senast den 10 (i januari den 15) i
andra månaden efter den månad då skatten debiterades.
27 § 3 mom.
Ändringen i första stycket innebär att den senaste tidpunkten för
fyllnadsinbetalning av preliminär skatt för att undvika kvarskatteavgift på
kvarstående skatt som överstiger 20 000 kronor tidigareläggs från den 18
februari året efter inkomståret till den 10 februari samma år.
25 §
Tidigareläggningen i andra stycket innebär att kvarstående skatt skall
betalas senast den 10 i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret i
stället för den 18 samma månad och år.
31 §
Ändringen i tredje stycket innebär att tillkommande skatt i stället för den
18 skall betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som skattemyndig-
heten bestämmer. Dessutom tidigareläggs den tidigaste tidpunkten för
betalning av tillkommande skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, till
den 10 i samma månad.
För skatte- och avgiftsbetalningar i övrigt har den 15 föreslagits som
senaste betalningsdag i uppbördsmånaden januari. Den 15 bör då gälla
även för tillkommande skatt om skattemyndigheten bestämmer att
betalning skall ske i uppbördsmånaden januari.
32 §
I paragrafen, som innehåller föreskrifter om skyldighet att betala
respitränta, anges bl.a. från vilken tidpunkt som respitränta på till-
kommande skatt skall tas ut.
I fråga om tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering gäller nya
bestämmelser som gör det möjligt att ta ut respitränta fr.o.m. den 19
62
september under taxeringsåret i de fåll hela den kvarstående skatten och Prop. 1994/95:92
eventuell kvarskatteavgift har betalats senast den 18 september samma år
(prop. 1993/94:152, bet. 1993/94:SkU32, rskr. 1993/94:316, SFS
1994:484).
Den nu föreslagna ändringen i andra stycket avser utgångspunkten för
beräkning av respitränta i annat fell i överensstämmelse med den ändring
som föreslagits i 28 §. Om kvarstående skatt skall betalas senast den 10
i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret tas respitränta ut fr.o.m.
den 11 april samma år t.o.m. den dag då den tillkommande skatten
förfeller till betalning. De nya föreskrifterna skall tillämpas redan i fråga
om tillkommande skatt avseende 1994 års taxering.
36 §
I första stycket har tidpunkten för utsändande av F-skattesedel flyttats
från den 25 januari till den 18 samma månad.
36 a §
I första stycket har tidpunkten för utsändande av besked om debitering
av särskild A-skatt flyttats från den 25 januari till den 18 samma månad.
39 § 1 mom.
I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att som ersättning
för arbete anses också förskott på sådan ersättning. Motiven till
bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5.
Av tillägget om att förskott skall behandlas som ersättning för arbete
följer att förskottsbetalningar skall redovisas i arbetsgivares uppbörds-
deklaration på sätt som föreskrivs i 54 § 1 mom.
43 § 1 mom.
I tredje stycket regleras tidpunkten för återlämnande av slutskattesedel.
Ändringen har sin grund i att enhetliga regler i olika hänseenden så långt
som möjligt skall gälla för de skatt- och avgiftsskyldiga. I detta fell har
därför tidpunkten den 18 i uppbördsmånaden april ändrats till den 10 i
samma månad.
45 § 2 mom.
I samband med lagstiftningen om ett förenklat deklarationsförferande med
förtryckt blankett fr.o.m. 1995 års taxering, slopades möjligheten till
förtidsåterbetalning av överskjutande skatt för skattskyldiga som omfettas
av det förenklade förfärandet (prop. 1992/93:86, bet. 1992/93:SkU 11,
rskr. 1992/93:146, SFS 1992:1661). Detta motiverades bl.a. med att det
för dem som får sin slutskattesedel i augusti skulle innebära en återbe-
talning endast någon månad tidigare än i ordinarie ordning. Mot
63
bakgrund av detta ändrades 45 § 2 mom. UBL så att rätten till återbe- Prop. 1994/95:92
talning fr.o.m. 1995 års taxering endast tillkommer skattskyldig som
enligt 2 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-
gifter (LSK) skall taxeras på grundval av särskild självdeklaration. Den
som haft en stor realisationsförlust under beskattningsåret skulle genom
att använda en särskild självdeklaration ha möjlighet att begära förtida
återbetalning av för mycket betald preliminär skatt (prop. 1992/93:83 s.
60). Lagtexten kom emellertid att få en sådan utformning att endast den
som enligt 2 kap. 13 § LSK skall lämna en särskild självdeklaration har
möjlighet att få förtida återbetalning av överskjutande skatt. Bestämmel-
sen har nu justerats så att även de som lämnat en särskild självdeklaration
utan att vara skyldiga till det enligt 2 kap. 13 § LSK omfattas av
lydelsen.
52 §
I första stycket finns den centrala föreskriften i UBL om när skatt som
hållits inne genom skatteavdrag skall betalas. Här avses således in-
nehållen preliminär A-skatt på dels ersättning för arbete, dels ränta och
utdelning. Dessutom avses innehållen kvarstående skatt. Ändringen
innebär att skatt som hållits inne genom skatteavdrag skall betalas senast
den 10 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den
månad då skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari får
betalning i stället ske senast den 15, vilket motiveras av bl.a. att den
skattskyldige i anslutning till årsskiftet kan behöva mer tid än annars för
att åstadkomma en korrekt redovisning som underlag för sin betalning.
För innehållen kvarstående skatt gäller april som enda uppbördsmånad.
54 § 7 mom.
Ändringarna i bestämmelsen avser den tidpunkt som uppbördsdeklaration
skall lämnas.
I uppbördsmånaden januari skall enligt första stycket annan arbetsgivare
än landsting och kommun lämna deklaration senast den 15 och i övriga
månader senast den 10.
Uppbördsdeklaration för kvarstående skatt skall enligt femte stycket
lämnas senast den 10 april.
I sjätte stycket föreskrivs att uppbördsdeklaration för ränta och
utdelning skall lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad
då skatteavdraget gjordes. Även sådan deklaration får i uppbördsmånaden
januari lämnas senast den 15 i stället för den 10.
69 § 1 mom.
Ändringen i tredje stycket innebär en tidigareläggning från den 18
februari året efter inkomståret till den 10 samma månad och år av den
64
tidpunkt för betalning av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta Prop. 1994/95:92
antingen inte utgår eller beräknas efter en lägre räntesats.
Anvisningar
till 45 §
Punkten 3 andra stycket behandlar återbetalning under inkomståret av
preliminär skatt. Den tidigare begränsningen till skattskyldiga som skall
taxeras på grundval av särskild självdeklaration enligt 2 kap. 13 § LSK
har slopats. (Se också författningskommentaren till 45 § 2 mom.)
4§
I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att som lön anses
också förskott på lön. Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt
5.
Av tillägget om att förskott skall behandlas som lön följer att förskotts-
betalningar av lön skall redovisas i arbetsgivares uppbördsdeklaration på
sätt som föreskrivs i 54 § 1 mom. UBL.
5§
I andra stycket har införts ett förtydligande av samma slag som i 39 § 1
mom. UBL och 4 § USAL.
I förhållande till det lagförslag som remitterades till Lagrådet har den
ändringen gjorts att som nuvarande lydelse har tagits den lydelse av
paragrafen som föreslås i prop. 1994/95:61.
15 och 17
Ändringarna av tidpunkten för redovisning och betalning av skatt enligt
lagen tidigareläggs i överensstämmelse med motsvarande ändringar i
UBL.
65
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 92
7§
1 första stycket har införts ett förtydligande av samma slag som i 39 § 1
mom. UBL och 4 § USAL.
14 §
Ändringen av tidpunkten för redovisning och betalning av skatt enligt
lagen tidigareläggs i överensstämmelse med motsvarande ändringar i
UBL.
2 kap. 8 §
I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att den senaste
tidpunkten för redovisning av punktskatterna på tobak, alkohol, energi
och lotterier flyttas från den 25 till den 20 i månaden efter
redovisningsperiodens slut. Detta innebär i sin tur en motsvarande
förkortning av betalningsfristen eftersom reglerna om när skatten skall
vara inbetald i 5 kap. 1 § första stycket LPP hänvisar till förevarande
paragraf.
17 kap. 4 §
Ändringen innebär att den nuvarande bestämmelsen om att kronofog-
demyndigheten under vissa förutsättningar får befria sökanden från att
ansvara för förrättningskostnadema utvidgas till att gälla även svarandens
skyldighet att betala förrättningskostnadema. Skälen för detta har angivits
i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.1). Vad gäller bl.a. förutsätt-
ningarna för befrielse har bestämmelsen i samband härmed fått en ändrad
språklig utformning genom att den ansluter till den formulering som finns
i 18 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndig-
heterna. Någon ändring i sak såvitt gäller befrielse för sökanden från att
ansvara för förrättningskostnadema är inte åsyftad.
66
18 kap. 5 §
Prop. 1994/95:92
I punkt 4, som är ny, föreskrivs att kronofogdemyndighetens beslut i en
fråga om befrielse från skyldigheten att betala förrättningskostnadema
inte får överklagas. Skälen för detta har angivits i den allmänna
motiveringen. Som framgår där gäller inte något motsvarande förbud att
överklaga kronofogdemyndighetens beslut att över huvud taget påföra en
viss avgift.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till lagen
(1992:636) om ändring i utsökningsbalken
Ändringen i ikraftträdandebestämmelsen innebär att införselmål som har
kommit in före den 1 januari 1993 i avgiftshänseende får behandlas på
samma sätt som nyare mål såvitt gäller förrättningskostnader som upp-
kommit efter utgången av 1994.
Efter lagrådsbehandlingen har uppmärksammats att förslaget under 2.7
i lagrådsremissen bör utformas som en ändring i utsökningsbalken. Det
har därför sammanförts med förslaget till ändring i förevarande lag.
Ändringen innebär att det uttryckligen anges att fordran på dröjs-
målsavgift faller bort för tiden efter den dag när beslut om att inleda
skuldsanering har meddelats. Bestämmelserna om dröjsmålsavgift i 58 §
uppbördslagen (1953:272), till vilka hänvisning görs i ett stort antal
författningar på skatte- och avgiftsområdet, är konstruerade så att avgiften
beräknas efter olika procentsatser beroende på i vilken månad räknat från
förfallomånaden som betalning sker. Det är alltså med utgångspunkt i en,
verklig eller tänkt, betalningstidpunkt som procentsatsen bestäms.
Bestämmelsen i förevarande paragraf har i fråga om dröjsmålsavgift den
innebörden att, när skuldsanering beslutas, dröjsmålsavgift skall tas ut
efter den procentsats som skulle ha gällt om skatte- eller avgifts-
fordringen hade betalats den dag när beslut om att inleda skuldsanering
meddelades.
Ändringen innebär att preliminära och omräknade preliminära kommunal-
skattemedel vid ändring i kommunindelningen i första hand skall
beräknas med hänsyn tagen till den förändring av skatteunderlaget som
indelningsändringen har medfört. Bara när det inte är möjligt skall
67
medlen i stället beräknas med hänsyn tagen till förändringen i invånaran- Prop. 1994/95:92
tal. Beträffande skälen för detta hänvisas till den allmänna motiveringen,
avsnitt 8.
2§
I punkten 5 har en felaktighet rättats till.
68
Förslagen i korthet
Tidpunkten för redovisning och betalning av vissa skatter och avgifter ti-
digareläggs från den 18 till den 10 i den uppbördsmånad som betalning
skall ske. I januari får betalning i stället ske senast den 15.
Tidigareläggningen omfattar
- preliminär F-skatt,
- särskild A-skatt,
- kvarstående och tillkommande skatt,
- innehållen preliminär skatt,
- särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
- särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., samt
- socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som
betalas av arbetsgivare.
Även i vissa andra fell då den 18 i månaden har rättsverkningar i upp-
bördshänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas.
I fråga om förskottsbetalning av lön förtydligas gällande bestämmelser
om skatteavdrag och redovisning av arbetsgivaravgifter. Härigenom
klargörs att förskottsbetalningar jämställs med ersättning för arbete.
Räntevinsten för staten av förslagen kan uppskattas till ca 500 mkr per
år och budgetförstärkningen netto till ca 375 mkr per år.
Förslagen bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1 feb-
ruari 1995.
Utöver dessa förslag presenteras huvuddragen i ett nytt system för re-
dovisning och betalning av skatter och avgifter — ett skattekontosystem.
Huvudinriktningen för utredningsuppdraget
Huvudinriktningen för vårt utredningsuppdrag är att effektivisera upp-
bördssystemet. Det skall ske genom samordning och förenkling.
Bakgrunden är att olika uppbördsbestämmelser i dag gäller för exem-
pelvis av arbetsgivare innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivarav-
gifter, debiterad preliminär skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning,
kvarstående skatt, tillkommande skatt och mervärdesskatt. Skillnaderna
märks beträffende bl.a. inbetalningsdag, redovisningsperiod, redovis-
ningshandlingar, inbetalningskonton, påminnelse- och anmaningsrutiner
samt sanktionssystem.
Det ingår också i utredningsuppdraget att särskilt se över de tidpunkter
som gäller för betalning av skatter och avgifter. Den översyn av statliga
betalningstidpunkter som nyligen gjorts av Riksgäldskontoret och Riks-
revisionsverket skall då beaktas. I direktiven sägs att det med hänsyn till
att det är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är viktigt ur
statsfinansiell synvinkel att redovisning och betalning sker så tidigt som
möjligt.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 1
69
Effektivisering av uppbördsfötfarandet
Arbetet med att utforma ett förslag till ett nytt system för redovisning och
betalning av skatter och avgifter (ett skattekontosystem) pågår för när-
varande. Avsikten är att det i systemet skall ingå betalningar av skatter
och avgifter som i dag görs på olika sätt. Enhetliga regler bör gälla för
löpande skatte- och avgiftsbetalningar. I första hand är det då fråga om
att skapa ett enhetligt förfärande för betalningar av debiterad preliminär
skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Också andra skatte- och avgiftsbetalningar bör kunna hanteras i skatte-
kontosystemet.
Overskådligheten i uppbördsförfärandet ökar påtagligt om en enhetlig
ordning gäller i fråga om bl.a. redovisningsperioder, redovisnings-
handlingar, betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt
sanktioner. Förenklingarna för skatteförvaltningen i administrativt
hänseende av ett enhetligt förfärande kan antas bli betydande. Det är
emellertid för de skatt- eller avgiftsskyldiga som de största administrativa
fördelarna gör sig gällande. Redovisningar och betalningar av olika
skatter och avgifter som i dag i vissa fäll görs flera gånger i månaden
enligt varierande rutiner kommer att kunna göras i en enhetligt uppbyggd
ordning vid högst två tillfällen vaije månad. Meningen är vidare att
antalet handlingar som den enskilde nu behöver för att fullgöra sin re-
dovisnings- och betalningsskyldighet skall begränsas och att den skatt-
eller avgiftsskyldige vid betalning skall kunna beakta exempelvis en
fordran på skattemyndigheten avseende mervärdesskatt.
Tidigareläggning av betalningstidpunkten för debiterad preliminär
skatt, innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, m.m.
Olika fäktorer har betydelse vid valet av tidpunkter för betalning av
skatter och avgifter. Grundläggande är de allmänna och övergripande
strävandena mot effektivisering av uppbördssystemet genom ökad en-
hetlighet och förenkling. Också de statsfinansiella effekterna spelar en
framträdande roll. Till detta kommer bl.a. att de skatt- och avgifts-
skyldiga skall ges rimlig tid för en korrekt redovisning och att få fram
nödvändiga medel.
Om dessa omständigheter vägs samman bör i ett nytt uppbördssystem
betalningstidpunkten för källskatt och arbetsgivaravgifter kunna förläggas
till början av den månad som betalning skall ske. En andra betalnings-
tidpunkt, som kommer att avse betalningar av i första hand mervär-
desskatt, kan då förläggas till senare delen av månaden närmast efter
redovisningsperiodens utgång - omkring den 20 i månaden. För
mervärdesskatt bör då som huvudregel tillämpas en redovisningsperiod
om en månad.
De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av en övergång till
nya betalningstidpunkter och månadsredovisning av mervärdesskatt gör
att reformen bör genomföras i två steg.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 1
70
Vårt förslag är att det första steget tas nu. Det skall omfatta betalnings-
tidpunkten för debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt,
kvarstående och tillkommande skatt, särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. samt
socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som
betalas av arbetsgivare. Tidpunkten för redovisning och betalning
tidigareläggs i detta skede till den 10 i den uppbördsmånad som betalning
skall ske. I januari får betalning i stället ske senast den 15.
Även i vissa andra fäll då den 18 i månaden nu gäller för redovisning
och betalning eller har rättsverkningar av annat slag skall i stället den 10
i månaden tillämpas. Alltså berörs tidpunkten för bl.a. fyllnadsinbetalning
av preliminär skatt.
Förskottsbetalning av lön
En arbetsgivare skall vaije månad redovisa den lön som betalats ut under
föregående månad, det skatteavdrag som gjorts på lönen och den månads-
avgift som skall betalas på lönesumman. Skattebeloppet och månadsav-
giften skall betalas in till skattemyndigheten samtidigt som redovisningen
lämnas.
I praktiken görs avsteg från den här ordningen. Vissa arbetsgivare
betalar vaije månad ut ett förskott på lönen. Resten av lönen betalas ut
nästa månad. Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift sker då först
efter att lönen slutreglerats. Förfärandet leder till en försenad skatte- och
avgifitsuppbörd och ränteförluster för staten. Det innebär också en
snedvridning av konkurrensförutsättningarna mellan olika företag.
Det bör nu i lag slås fest att förskottsbetalningar av lön skall behandlas
enligt huvudprinciperna för skatteavdrag, redovisning och betalning i
uppbördslagstiftningen. Med ersättning för arbete i UBL:s mening jäm-
ställs härmed uttryckligt förskott på sådan ersättning. På motsvarande sätt
görs det klart att med lön enligt USAL jämställs förskott på lön.
Förslagens konsekvenser och genomförande
Räntevinsten för staten av förslagen om tidigareläggning av betalnings-
tidpunkterna kan sammantaget uppskattas till ca 500 mkr per år medan
budgetförstärkningen netto begränsas till ca 375 mkr per år.
Med hänsyn till de statsfinansiella effekterna bör förslagen genomföras
snarast. De utgör också ett första steg i en övergripande effektivisering
av hela uppbördssystemet. En sådan effektivisering innefattar nämligen
en ytterligare tidigareläggning av betalningstidpunkterna.
Öveigången till ett nytt uppbördssystem innebär ekonomiska på-
frestningar för de skatt- och avgiftsskyldiga. Därför bör den ske i två
steg. De förslag som nu läggs fram bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår
som böijar den 1 februari 1995. Ett andra steg, som innebär att ett nytt
system för redovisning och betalning av skatter och avgifter kan böija
Prop. 1994/95:92
Bilaga 1
71
tillämpas och en ytterligare tidigareläggning av betalningstidpunkterna,
skulle dä kunna tas i anslutning till årsskiftet 1996/97.
Utredningens fortsatta arbete
Utredningsarbetet fortsätter nu med den närmare utformningen av ett nytt
system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Detta arbete
innefattar ytterligare överväganden rörande betalningstidpunkter. Under
denna andra etapp kommer även bl.a. ett förslag till en ny lag om
redovisning och betalning av skatter och avgifter att utarbetas.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 1
72
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksbanken,
Riksförsäkringsverket (RFV), Riksgäldskontoret (RGK), Statskontoret,
Statistiska centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket (RRV), Riksskattever-
ket (RSV), Statens löne-och pensionsverk (SPV), Länsrätten i Göteborgs
och Bohus län, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,
Bankgirocentralen BGC AB, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR),
Företagarnas Riksorganisation (FR), Företagens Uppgiftslämnardelegation
(FUD), Kooperativa förbundet (KF), Konjunkturinstitutet (Kl), Lands-
tingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Postgirot Bank AB,
Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges In-
dustriförbund, Svenska Revisorsamfundet (SRS), Sveriges Köpmannaför-
bund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund
(SRF).
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund
har avgett ett gemensamt yttrande. Därutöver har SAF inkommit med ett
eget förslag till nytt uppbördssystem.
Bankgirocentralen BGC AB och Svenska Bankföreningen har avgett ett
gemensamt yttrande under beteckningen Bankorganisationema.
Yttranden har också avgetts av Firma F. Weiss ekonomitjänst, Svenska
Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS), Scandinavian
Airlines System (SAS) samt Svenska PA System AB.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 2
73
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 6, 7 och 26 §§, 27 § 3 mom., 28,
31, 32, 36 och 36 a §§, 39 § 1 mom., 43 § 1 mom., 45 § 2 mom., 52 §,
54 § 1 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
2 mom.2 Preliminör A-skatt skall för inkomståret betalas av den som
har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b §
eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall
dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter.
Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i
10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis
lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som
tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare
understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form
än livränta lämnas på grund av
sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommu-
nalskattelagen (1928:370),
5. undan tagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommu-
nalskattelagen är berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1
mom. första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och
3. ersättning, som avses i 32 § 1
mom. första stycket e och g samt
tredje stycket kommunalskattelagen
(1928:370),
4. inkomst som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommu-
nalskattelagen,
Oavsett om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och
74
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av bestäm-
melserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter. Detsam-
ma gäller i fråga om dagpenning
från arbetslöshetskassa, korttids-
studiestöd, särskilt vuxenstudiestöd
eller bidrag enligt lagen (1994:553)
om vårdnadsbidrag.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av bestäm-
melserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter. Detsam-
ma gäller i fråga om dagpenning
från arbetslöshetskassa, kontant
arbetsmarknadsstöd, korttidsstudi-
estöd, särskilt vuxenstudiestöd eller
bidrag enligt lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag.
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12
eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges
i 7 a eller 40 §. För enskilda fäll får skattemyndighet i fråga om sådan
ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och,
om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss
del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att
skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att
preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.
Ar den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst,
skattskyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan
göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt,
får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär
A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögen-
heten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges
preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt
första eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad
med visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i
skattetabellen anges för inkomsten.
4
2 m o m.3 För inkomst som
avses i första, andra och femte
styckena i punkt 12 av anvisningar-
na till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370), med undantag för
vårdbidrag enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och bidrag
enligt lagen (1994:553) om vård-
nadsbidrag, skall avdrag för preli-
minär A-skatt göras med ledning
av särskilda skattetabeller. Detta
gäller också i fråga om skatteav-
drag från dagpenning från arbets-
löshetskassa.
§
2 m o m. För inkomst som avses
i första, andra och femte styckena
i punkt 12 av anvisningarna till 32
§ kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring och bidrag enligt lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag,
skall avdrag för preliminär A-skatt
göras med ledning av särskilda
skattetabeller. Detta gäller också i
fråga om skatteavdrag från dag-
penning från arbetslöshetskassa och
kontant arbetsmarknadsstöd.
75
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som
avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundan-
de inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den
preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent
av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpen-
ninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning
som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om
sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel
av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har festställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses
som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa
skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal
inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med till-
ämpning av avrundning enligt 5 §.
6 §4
Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då
inkomst uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det
inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga.
För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som
tjänats in under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära
A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under vaije ifrågakomman-
de dag och med tillämpning av vad som anges i skattetabellen för
dagsinkomst.
Ar inkomsten annan än sådan,
som avses i 4 § 4 mom., skall
gälla att, om inkomsten avser
annan tidsperiod än som är upp-
tagen i skattetabellen, först uträ-
knas hur mycket av inkomsten som
belöper på en i tabellen upptagen
tidsperiod av minst en veckas
längd. Skatten beräknas därefter
med utgångspunkt från det skatte-
belopp, som skulle utgå för sådan
del av inkomsten, och efter för-
Är inkomsten annan än sådan,
som avses i 4 § 4 mom., skall
gälla att, om inkomsten avser
annan tidsperiod än som är upp-
tagen i skattetabellen, först uträ-
knas hur mycket av inkomsten som
belöper på en i tabellen upptagen
tidsperiod av minst en veckas
längd. Skatten beräknas därefter
med utgångspunkt från det skatte-
belopp, som skulle utgå för sådan
del av inkomsten, och efter för-
76
Nuvarande lydelse
hållandet mellan, å ena sidan,
längden av den tidsperiod den
uppburna inkomsten avser och, å
andra sidan, den i tabellen angivna
tidsperiodens längd.
Uppbärs vid arbete inkomst för
en kortare tidsperiod än en vecka,
skall preliminär skatt inte utgå mer
än en gäng i veckan. Därvid skall
de under samma vecka uppburna
inkomstbeloppen sammanräknas
och anses på en gång utbetalda.
Föreslagen lydelse
hållandet mellan, å ena sidan,
längden av den tidsperiod den
uppburna inkomsten avser och, å
andra sidan, den i tabellen angivna
tidsperiodens längd. Uppbärs vid
arbete inkomst för en kortare tids-
period än en vecka, skall prelimi-
när skatt inte utgå mer än en gäng
i veckan. Därvid skall de under
samma vecka uppburna inkomstbe-
loppen sammanräknas och anses
på en gäng utbetalda.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
6a §
Om inkomst uppbärs i form av
förskott, utgår preliminär A-skatt
med sä stor del av den sammanlag-
da skatten för hela inkomsten som
det uppburna beloppet utgör av
hela inkomsten.
Om hela inkomsten inte är känd
dä förskott uppbärs, utgår prelimi-
när A-skatt enligt 6 § som om
förskottet utgör hela inkomsten för
den tidsperiod som är i fråga.
När resterande belopp uppbärs
utgår preliminär A-skatt med åter-
stående del av den sammanlagda
skatten för hela inkomsten.
7
För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte
avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkomman-
de tillfällen skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten.
Detsamma gäller i fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges
huvudsakliga inkomst av arbete.
Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen till-
sammans med inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga
inkomst av arbete, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som
Riksskatteverket fastställer med beaktande av bestämmelserna i 3 § 1
mom.
För inkomst som avses i 3 § 2 För inkomst som avses i 3 § 2
mom. tredje stycket skall prelimi- mom. tredje stycket första mening-
77
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
när skatt utgä med 25 procent av
inkomsten. Preliminär skatt på
ränta eller utdelning på utländska
värdepapper skall utgå med så stort
belopp att det tillsammans med den
skatt som innehållits i utlandet
uppgår till 25 procent av räntan
eller utdelningen.
en skall preliminär skatt utgå med
25 procent av inkomsten. Prelimi-
när skatt på ränta eller utdelning på
utländska värdepapper skall utgå
med så stort belopp att det tillsam-
mans med den skatt som innehållits
i utlandet uppgår till 25 procent av
räntan eller utdelningen.
Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100
kronor.
Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan före-
skrivas i vissa fell framgår av 3 § 2 mom.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.
26 §6
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post.
Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att
öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under
vilka skatten skall betalas.
Preliminär F-skatt och särskild
A-skatt skall betalas med lika stora
belopp senast den 18 i vaije upp-
bördsmånad under uppbördsåret
eller, vid debitering under inkom-
ståret, i var och en av de upp-
bördsmånader som återstår efter
utgången av den månad då skatten
debiteras.
Preliminär F-skatt och särskild
A-skatt skall betalas med lika stora
belopp senast den 10 i vaije upp-
bördsmånad under uppbördsåret
eller, vid debitering under inkom-
ståret, i var och en av de upp-
bördsmånader som återstår efter
utgången av den månad då skatten
debiteras. I uppbördsmånaden
januari får betalning i stället ske
senast den 15. Om skatten debite-
ras efter den 20 i en månad skall
den betalas med lika stora belopp
i var och en av de uppbördsmäna-
der som återstår efter utgången av
månaden efter den månad då skat-
ten debiteras.
Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret
påförs inte.
27
3 m o m.7 Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervär-
desskatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 18 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller
6 eller andra stycket samma mo-
ment, skall den skattskyldige betala
§
3 m o m. Överstiger skattskyl-
digs slutliga skatt, efter avdrag för
överskjutande ingående mervärdes-
skatt, den preliminära skatt som
han har betalat senast den 10 feb-
ruari året efter inkomståret och vad
som skall gottskrivas honom enligt
2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller
6 eller andra stycket samma mo-
ment, skall den skattskyldige betala
78
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
en avgift (kvarskatteavgift)
på det överskjutande beloppet.
Kvarskatteavgift tas ut med en
procentsats motsvarande 20 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november inkom-
ståret på det överskjutande belop-
pet till den del det har täckts av
preliminär skatt som har betalats
senast den 3 maj året efter inkom-
ståret och med en procentsats
motsvarande 125 procent av stats-
låneräntan på resterande del. Om
den slutliga skatten debiteras senast
den 31 augusti året efter inkomstå-
ret och hela den kvarstående skat-
ten betalas senast den 18 september
samma år, tas dock kvarskatteav-
gift på den resterande delen ut med
en procentsats motsvarande 60
procent av statslåneräntan. Pro-
centsatserna bestäms till tal med
högst en decimal. Om särskild
beräkning i vissa fell föreskrivs i 4
mom.
en avgift (kvarskatteavgift)
på det överskjutande beloppet.
Kvarskatteavgift tas ut med en
procentsats motsvarande 20 procent
av den statslåneränta som gällde
vid utgången av november inkom-
ståret på det överskjutande belop-
pet till den del det har täckts av
preliminär skatt som har betalats
senast den 3 maj året efter inkom-
ståret och med en procentsats
motsvarande 125 procent av stats-
låneräntan på resterande del. Om
den slutliga skatten debiteras senast
den 31 augusti året efter inkomstå-
ret och hela den kvarstående skat-
ten betalas senast den 18 september
samma år, tas dock kvarskatteav-
gift på den resterande delen ut med
en procentsats motsvarande 60
procent av statslåneräntan. Pro-
centsatserna bestäms till tal med
högst en decimal. Om särskild
beräkning i vissa fell föreskrivs i 4
mom.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Avgift, i förekommande fell efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte
om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller
att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift enligt festig-
hetstaxeringslagen (1979:1152) och att avgift inte skall beräknas på
överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och
har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret.
Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts
vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.
Kvarstående skatt skall betalas
28 §
Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej.
Kvarstående skatt skall betalas
senast den 18 i uppbördsmånaden senast den 10 i uppbördsmånaden
april året efter taxeringsåret.
april året efter taxeringsåret.
79
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
31
Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt
samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av
annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor
uttages ej.
Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 32 b §, betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 18 maj
året efter taxeringsåret.
Tillkommande skatt skall, om
inte annat följer av 32 b §, betalas
senast den 10 i den uppbördsmånad
som skattemyndigheten bestämmer,
dock inte tidigare än den 10 maj
året efter taxeringsåret. / uppbörds-
månaden januari får betalning i
stället ske senast den 15.
32 §’
På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta).
Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas
för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den
statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående
kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infäller efter utgången av
det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för
debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal.
Vid beräkning av respitränta gäller,
att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller förseningsavgift
enligt fästighetstaxeringslagen (1979:1152) och inte heller kvarskatteavgift
och respitränta;
att ränta tas ut från och med den
19 september taxeringsåret om hela
den kvarstående skatten betalts
senast den 18 september samma år
och i annat fell från och med den
19 april året näst efter taxeringså-
ret, dock att ränta på ö-skatteränta,
restitutionsränta och skatt, som
återbetalts enligt 68 § 2 mom. och
ingår i tillkommande skatt, skall
tas ut från utgången av den månad,
då beloppet utbetalts; samt
att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfeller till betalning.
Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
respitränta.
att ränta tas ut från och med den
19 september taxeringsåret om hela
den kvarstående skatten betalts
senast den 18 september samma år
och i annat fall från och med den
11 april året näst efter taxeringså-
ret, dock att ränta på ö-skatteränta,
restitutionsränta och skatt, som
återbetalts enligt 68 § 2 mom. och
ingår i tillkommande skatt, skall
tas ut från utgången av den månad,
då beloppet utbetalts; samt
80
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10
En F-skattesedel skall översändas
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
36 §
En F-skattesedel skall översändas
till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.
En F-skattesedel, som grundar sig på preliminär taxering verkställd
under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas
till den skattskyldige så snart det kan ske.
januari under inkomståret.
36 a §
Ett besked om debitering av
särskild A-skatt skall översändas
till den skattskyldige senast den 25
januari under inkomståret.
Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grundar sig på
preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den
skattskyldige så snart det kan ske.
Ett besked om debitering av
särskild A-skatt skall översändas
till den skattskyldige senast den 18
januari under inkomståret.
39
1 mom.12 Vid utbetalning av
kontant ersättning för arbete skall
den som betalar ut ersättningen
göra avdrag för betalning av motta-
garens preliminära A-skatt (skat-
teavdrag).
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte
1 m o m. Vid utbetalning av kon-
tant ersättning för arbete skall den
som betalar ut ersättningen göra
avdrag för betalning av mottaga-
rens preliminära A-skatt (skat-
teavdrag). Som ersättning för
arbete anses också förskott på
sådan ersättning.
om
1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till
arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor,
2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är
delägare i bolaget.
Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar
emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för
arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en
F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en
faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller
uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress
eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om
betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Det
som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut
ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är
oriktig.
Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattese-
del får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen
åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I
annat fell anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som
81
6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 92
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-
skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en F-skattesedel som enligt
tredje stycket får tas för god gäller även som skriftligt åberopande av
F-skattesedeln.
43 §
1 mom.13 Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid vaije
utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har
innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur
stor del av det innehållna beloppet som avser allmänna egenavgifter.
Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om ersättningen
kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget och de allmänna egenav-
giftema har angivits. I fråga om folkpension och tilläggspension enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84)
om delpensionsförsäkring, livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesska-
deförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt pereonskadeskydd eller lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt
äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de
allmänna egenavgiftema dock inte lämnas om avdraget är lika stort som
vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid
utbetalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom.
andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut
sådan ersättning som anges i föregående mening eller av försäkringsföre-
tag eller understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort
belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid
det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april,
underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden
april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets
slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till
arbetstagaren. Har arbetstagaren
avslutat sitt arbete under tid då
avdrag för kvarstående skatt skall
göras, skall arbetsgivaren lämna
arbetstagaren skriftlig uppgift om
summan av gjorda skatteavdrag för
sådan skatt och den tid som av-
dragen avser. Sådan uppgift, som
skall vara undertecknad eller signe-
rad av arbetsgivaren eller någon
hos honom anställd, skall också
omfatta arbetsgivarens namn och
adress.
Efter den 10 i uppbördsmånaden
april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets
slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till
arbetstagaren. Har arbetstagaren
avslutat sitt arbete under tid då
avdrag för kvarstående skatt skall
göras, skall arbetsgivaren lämna
arbetstagaren skriftlig uppgift om
summan av gjoida skatteavdrag för
sådan skatt och den tid som av-
dragen avser. Sådan uppgift, som
skall vara undertecknad eller signe-
rad av arbetsgivaren eller någon
hos honom anställd, skall också
omfatta arbetsgivarens namn och
adress.
82
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer festställer
formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
45 §
2 mo m.14 Har skattskyldig, som
skall taxeras på grundval av sär-
skild självdeklaration enligt 2 kap.
13 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
betalat preliminär skatt med be-
lopp, som beräknas överstiga mots-
varande slutliga skatt, i förekom-
mande fell minskad med överskju-
tande ingående mervärdesskatt,
med minst en femtedel av den
sålunda minskade slutliga skatten,
dock minst 500 kronor, skall efter
beslut av skattemyndigheten i
samband med jämkning det över-
skjutande beloppet återbetalas till
den skattskyldige på det sätt som
anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Då särskilda omständigheter
föranleder det, får skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekommande
fell, minskad med överskjutande
ingående mervärdesskatt på det sätt
som nyss har angivits.
Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga
den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter
inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i första stycket i tilämpliga delar.
2 mom. Har skattskyldig, som
lämnat särskild självdeklaration
enligt lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter,
betalat preliminär skatt med be-
lopp, som beräknas överstiga mots-
varande slutliga skatt, i förekom-
mande fell minskad med överskju-
tande ingående mervärdesskatt,
med minst en femtedel av den
sålunda minskade slutliga skatten,
dock minst 500 kronor, skall efter
beslut av skattemyndigheten i
samband med jämkning det över-
skjutande beloppet återbetalas till
den skattskyldige på det sätt som
anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan
på debitering av den slutliga skat-
ten. Då särskilda omständigheter
föranleder det, får skattemyndighet
besluta om återbetalning av för
mycket erlagd preliminär skatt,
även om den inbetalda preliminär-
skatten inte överstiger den beräkna-
de slutliga skatten, i förekommande
fell, minskad med överskjutande
ingående mervärdesskatt på det sätt
som nyss har angivits.
52
Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas in senast
den 18 i den uppbördsmånad, som
infeller närmast efter utgången av
den månad, då skatteavdraget
gjordes genom insättning på sär-
skilt konto hos den skattemyndig-
het som avses i 2 a § andra styck-
et. Inbetalning från landsting och
kommun skall dock, såvitt gäller
preliminär A-skatt, ske genom
Skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall betalas in senast
den 10 i den uppbördsmånad, som
infeller närmast efter utgången av
den månad, då skatteavdraget
gjordes genom insättning på sär-
skilt konto hos den skattemyndig-
het som avses i 2 a § andra styck-
et. I uppbördsmånaden januari får
betalning i stället ske senast den
15. Inbetalning från landsting och
83
Nuvarande lydelse
avräkning mot fordran enligt 4 §
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
Föreslagen lydelse
kommun skall dock, såvitt gäller
preliminär A-skatt, ske genom
avräkning mot fordran enligt 4 §
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits
genom skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom
insättning på särskilt konto hos den skattemyndighet till vilken skatten
skall betalas enligt skattsedel.
Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken
skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett
särskilt konto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit
skatten respektive den skattskyldige är bosatt.
Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshand-
lingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om
förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.
54
1 m o m.16 En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt på ersättning för arbete
eller utgett lön för vilken månad-
savgift skall redovisas enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av socia-
lavgifter från arbetsgivare skall
utan anmaning lämna uppgift
(uppbördsdeklaration) om
detta till den skattemyndighet som
avses i 2 a § andra stycket. Dekla-
ration skall lämnas av landsting
och kommun senast den 12 och av
annan arbetsgivare senast den 18 i
uppbördsmånaden efter den månad
då skatteavdraget gjordes eller
lönen utgavs.
1 m o m. En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt på ersättning för arbete
eller utgett lön för vilken månad-
savgift skall redovisas enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av socia-
lavgifter från arbetsgivare skall
utan anmaning lämna uppgift
(uppbördsdeklaration) om
detta till den skattemyndighet som
avses i 2 a § andra stycket. Dekla-
ration skall lämnas av landsting
och kommun senast den 12 och av
annan arbetsgivare senast den 10 i
uppbördsmånaden efter den månad
då skatteavdraget gjordes eller
lönen utgavs. 1 uppbördsmånaden
januari får annan arbetsgivare än
landsting och kommun i stället
lämna deklaration senast den 15.
Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är
deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbörds-
deklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfettas
på blankett enligt festställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
84
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;
4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap.
3 § första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock
inräknat det belopp som avses i punkt 5;
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;
6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;
7) månadsavgiftens belopp;
8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.
En arbetsgivare, som har gjort
skatteavdrag för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift (uppbörds-
deklaration för kvarståen-
de skatt) om detta. Sådan dekla-
ration skall lämnas senast den 18 i
uppbördsmånaden april och upp-
taga, förutom uppgift som avses i
fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I
övrigt gäller i tillämpliga delar vad
som sägs i första—tredje styckena.
Den som har gjort skatteavdrag
för preliminär A-skatt på ränta
eller utdelning skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration
ränta och utdelning)
detta. Sådan deklaration skall läm-
nas senast den 18 i uppbördsmåna-
den efter den månad då skatteav-
draget gjordes och ta upp
En arbetsgivare, som har gjort
skatteavdrag för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift (uppbörds-
deklaration för kvarståen-
de skatt) om detta. Sådan dekla-
ration skall lämnas senast den 10 i
uppbördsmånaden april och upp-
taga, förutom uppgift som avses i
fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I
övrigt gäller i tillämpliga delar vad
som sägs i första—tredje styckena.
Den som har gjort skatteavdrag
för preliminär A-skatt på ränta
eller utdelning skall lämna uppgift
(uppbördsdeklaration
ränta och utdelning)
detta. Sådan deklaration skall läm-
nas senast den 10 i uppbördsmåna-
den efter den månad då skatteav-
draget gjordes. I uppbördsmånaden
januari får deklaration i stället
lämnas senast den 15. Deklaratio-
nen skall ta upp
1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnum-
mer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.
I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första—tredje styckena.
för
om
för
om
69 §
1 mom.17 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att
så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 § 2 mom.
första stycket 4, 5 eller 6 eller andra stycket samma moment, överstiger
den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det över-
skjutande beloppet.
Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller
85
7 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 92
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
förseningsavgift enligt festighetstaxeringslagen (1979:1152) och att i den
preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 §
2 mom. 3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret.
Vid debitering av slutlig skatt
senast den 31 augusti taxeringsåret,
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats, som motsvarar 35 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret och på belopp därut-
över enligt en räntesats som mot-
svarar 25 procent av statslånerän-
tan. Ränta utgår inte på överskju-
tande belopp till den del det mot-
svaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 18 februari året
efter inkomståret. I övriga fell
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av statslåneräntan och på belopp
däröver enligt en räntesats som
motsvarar 45 procent av statslåne-
räntan. Har preliminär skatt, som
avses i 27 § 2 mom. 3, betalats
efter den 18 februari året efter
inkomståret men senast den 3 maj
samma år, beräknas räntan enligt
en räntesats som motsvarar 30
procent av statslåneräntan. Ränte-
satserna bestäms till procenttal med
högst en decimal.
Ränta, i förekommande fell efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas
inte ut om beloppet understiger 50 kronor.
Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid
till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.
Vid debitering av slutlig skatt
senast den 31 augusti taxeringsåret,
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats, som motsvarar 35 pro-
cent av den statslåneränta som
gällde vid utgången av november
inkomståret och på belopp därut-
över enligt en räntesats som mot-
svarar 25 procent av statslånerän-
tan. Ränta utgår inte på överskju-
tande belopp till den del det mot-
svaras av preliminär skatt som
inbetalas efter den 10 februari året
efter inkomståret. I övriga fell
beräknas ränta på den del av över-
skjutande belopp som inte över-
stiger 20 000 kronor enligt en
räntesats som motsvarar 60 procent
av statslåneräntan och på belopp
däröver enligt en räntesats som
motsvarar 45 procent av statslåne-
räntan. Har preliminär skatt, som
avses i 27 § 2 mom. 3, betalats
efter den 10 februari året efter
inkomståret men senast den 3 maj
samma år, beräknas räntan enligt
en räntesats som motsvarar 30
procent av statslåneräntan. Ränte-
satserna bestäms till procenttal med
högst en decimal.
86
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Anvisningar
till 45 §
3.18 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning
meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall
den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den
preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsva-
rande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer
att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan
förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då
prelimiärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots
att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående
uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha
rätteligen bort göra.
Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fell minskad med
överskjutande ingående mervär-
desskatt, dock till minst 500 kro-
nor, har skattskyldig, som skall
taxeras på grundval av särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 13 §
lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter, rätt att
få tillbaka det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Är
särskilda förhållanden för handen -
fråga är t.ex. om ett särskilt stort
skattebelopp - kan myndigheten,
även om det angivna villkoret inte
är uppfyllt, medge att det för
mycket betalda beloppet återbetalas
till den skattskyldige.
Uppgår det för mycket inbetalda
beloppet till minst en femtedel av
den beräknade slutliga skatten, i
förekommande fell minskad med
överskjutande ingående mervär-
desskatt, dock till minst 500 kro-
nor, har den skattskyldige rätt att
få tillbaka det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan på debite-
ring av den slutliga skatten. Är
särskilda förhållanden för handen -
fråga är t.ex. om ett särskilt stort
skattebelopp - kan myndigheten,
även om det angivna villkoret inte
är uppfyllt, medge att det för
mycket betalda beloppet återbetalas
till den skattskyldige.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. tillämpas
fortferande till utgången av januari 1995. De nya föreskrifterna i 26 §
andra stycket sista meningen gäller dock fr.o.m. den 1 januari 1995.
3. De nya föreskrifterna i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta
på tillkommande skatt avseende 1994 års taxering.
4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas
87
första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 Prop. 1994/95:92
års taxering. Bilaga 3
*1Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
7 Senaste lydelse 1994:557.
3 Senaste lydelse 1994:557.
* Senaste lydelse 1992:680.
5 Senaste lydelse 1992:680.
6 Senaste lydelse 1993:1546.
7 Senaste lydelse 1994:484.
8 Senaste lydelse 1992:1661.
9 Senaste lydelse 1994:484.
10 Senaste lydelse 1993:1546.
11 Senaste lydelse 1993:1546.
17 Senaste lydelse 1992:1665.
13 Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
14 Senaste lydelse 1994:484.
13 Senaste lydelse 1993:1703.
16 Senaste lydelse 1992:680.
17 Senaste lydelse 1993:1547.
18 Senaste lydelse 1994:484.
88
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
4 §
En arbetsgivare är skyldig att för
vaije månad lämna redovisning för
utgiven lön och för summan av
arbetsgivaravgifterna. I fråga om
redovisningen skall bestämmelserna
i uppbördslagen (1953:272) om
uppbördsdeklaration tillämpas.
En arbetsgivare är skyldig att för
varje månad lämna redovisning för
utgiven lön och för summan av
arbetsgivaravgifterna. Som lön
anses också förskott på lön. I fråga
om redovisningen skall bestämmel-
serna i uppördslagen (1953:272)
om uppbördsdeklaration tillämpas.
När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall
redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren
tidigare under utgiftsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
89
Härigenom föreskrivs att 5, 15 och 17 §§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §*
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande oigan i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som
uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den
som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats
med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket
bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionsspar-
konto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts
filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
90
Föreslagen lydelse
Nuvarande, lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifiter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom
ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa
inte hänför sig till näringsverksamhet;
13. bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag.
Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av pensionstill-
skott. Däremot räknas inte barn-
pension eller vårdbidrag som folk-
pension.
Som inkomst enligt första stycket
1-3 anses också förskott på sådan
inkomst. Som folkpension behand-
las även tilläggspension i den mån
den enligt lagen om pensionstill-
skott föranlett avräkning av pen-
sionstillskott. Däremot räknas inte
barnpension eller vårdbidrag som
folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra
tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
Särskild inkomstskatt, som in-
nehållits genom skatteavdrag, skall
betalas senast den 18 i den upp-
bördsmånad som infaller närmast
efter utgången av den månad, då
skatteavdraget gjordes. Om inbe-
talningen och uppgifter i samband
därmed, om anstånd med betal-
ningen samt om skyldighet att avge
uppbördsdeklaration och påföljder
av att skyldigheten underlåts gäller
52—54 §§ uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får dock
besluta om avvikelser från bestäm-
melserna om inbetalningssätt och
om uppbördsdeklarationens inne-
håll.
15 §
Särskild inkomstskatt, som in-
nehållits genom skatteavdrag, skall
betalas senast den 10 i den upp-
bördsmånad som infäller närmast
efter utgången av den månad, då
skatteavdraget gjordes. I uppbörds-
månaden januari får betalning i
stället ske senast den 15. Om
inbetalningen och uppgifter i sam-
band därmed, om anstånd med
betalningen samt om skyldighet att
avge uppbördsdeklaration och
påföljder av att skyldigheten under-
låts gäller 52—54 §§ uppbördsla-
gen (1953:272) i tillämpliga delar.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får dock
besluta om avvikelser från bestäm-
melserna om inbetalningssätt och
91
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
om uppbördsdeklarationens inne-
håll.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp-
bördslagen.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
17
Skatt, som skall betalas av den
skattskyldige själv, skall erläggas
och redovisas senast den 18 i må-
naden efter den månad då inkom-
sten uppbars. Om inbetalningssättet
och redovisningen meddelas sär-
skilda föreskrifter av regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer.
§
Skatt, som skall betalas av den
skattskyldige själv, skall erläggas
och redovisas senast den 10 i må-
naden efter den månad då inkom-
sten uppbars. / uppbördsmånaden
januari får betalning och redovis-
ning i stället ske senast den 15.
Om inbetalningssättet och redovis-
ningen meddelas särskilda före-
skrifter av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 15 och
17 §§ tillämpas dock till utgången av januari 1995.
1 Senaste lydelse 1994:827.
92
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Skattepliktig inkomst för artist,
idrottsman eller artistföretag är
kontant ersättning eller annat ve-
derlag som uppbärs från Sverige
för artistisk eller idrottslig verk-
samhet som bedrivs i Sverige eller
på svenskt fartyg.
Skattepliktig inkomst för artist,
idrottsman eller artistföretag är
kontant ersättning eller annat ve-
derlag som uppbärs från Sverige
för artistisk eller idrottslig verk-
samhet som bedrivs i Sverige eller
på svenskt fartyg. Som kontant
ersättning eller annat vederlag
anses också förskott på sådant
vederlag.
Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettin-
täkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller
på svenskt fartyg som arrangören uppbär.
14
Särskild inkomstskatt enligt
denna lag skall redovisas och inbe-
talas till beskattningsmyndigheten
av den som har att göra skatteav-
drag enligt 12 § senast den 18 i
månaden efter den då den skatte-
pliktiga ersättningen har betalats ut
till artisten, idrottsmannen eller
artistföretaget och av arrangör,
senast den 18 i månaden efter den
då tillställningen ägt rum.
§
Särskild inkomstskatt enligt
denna lag skall redovisas och inbe-
talas till beskattningsmyndigheten
av den som har att göra skatteav-
drag enligt 12 § senast den 10 i
månaden efter den då den skatte-
pliktiga ersättningen har betalats ut
till artisten, idrottsmannen eller
artistföretaget och av arrangör,
senast den 10 i månaden efter den
då tillställningen ägt rum. I upp-
bördsmånaden januari får redovis-
ning och betalning i stället ske
senast den 15.
I de fell en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister
eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om
inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.
Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete
samt skrivas på blankett enligt festställt formulär.
Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp-
bördslagen (1953:272).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter i 14 §
tillämpas dock till utgången av januari 1995.
93
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 4 § och 18 kap. 5 § utsökningsbalken
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 kap.
4 S1
Kronofogdemyndigheten får
medge befrielse helt eller delvis
från skyldigheten att betala för-
rättningskostnadema, om det finns
särskilda skäl.
Kronofogdemyndigheten får helt
eller delvis befria sökanden från att
ansvara för förrättningskostnader-
na, om skyldigheten skulle vara
betungande.
Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett utsökningsmål, får
kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka
förrättningskostnadema i motsvarande mån.
18 kap.
5 §2
Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning enligt 4
kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har
lämnats utan bifåll,
2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap.
33 § andra stycket,
3. ett beslut genom vilket en 3. ett beslut genom vilket en
förrättningsman har förklarats förrättningsman har förklarats
jävig. jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1990:115.
2 Senaste lydelse 1993:516.
94
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen
(1992:636) om ändring i utsökningsbalken skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1993. Äldre föreskrifter
gäller dock fortfarande i fråga om
utsökningsmål som har kommit in
till kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandet.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1993. I enskilda mål om
införsel som har kommit in till
kronofogdemyndigheten före ikraft-
trädandet får ersättning tas ut för
sädana förrättningskostnader som
uppkommer efter utgången av
1994. Sådana förrättningskostna-
der får genast tas ut genom inför-
sel hos gäldenären. I övrigt gäller
äldre föreskrifter fortfarande i
fråga om utsökningsmål som har
kommit in till kronofogdemyndig-
heten före ikraftträdandet.
95
Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha
följande lydelse.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
En skuldsanering omfattar, om
inte annat föreskrivs i denna lag,
alla fordringar på pengar mot
gäldenären som har uppkommit
före den dag då beslut meddelas
enligt 13 § andra stycket att inleda
skuldsanering. Skuldsanering med-
för att rätten till ränta på en sådan
fordran bortfaller för tiden efter
nämnda dag. Skuldsaneringen får
dock inskränkas till att avse de
fordringar som har uppkommit före
viss tidigare dag, om det är skäligt
med hänsyn till omständigheterna
vid skuldernas uppkomst eller
andra särskilda omständigheter.
En skuldsanering omfattar, om
inte annat föreskrivs i denna lag,
alla fordringar på pengar mot
gäldenären som har uppkommit
före den dag då beslut meddelas
enligt 13 § andra stycket att inleda
skuldsanering. Skuldsanering med-
för att rätten till ränta eller dröjs-
målsavgift på en sådan fordran
bortfaller för tiden efter nämnda
dag. Skuldsaneringen får dock
inskränkas till att avse de fordring-
ar som har uppkommit före viss
tidigare dag, om det är skäligt med
hänsyn till omständigheterna vid
skuldernas uppkomst eller andra
särskilda omständigheter.
Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första
stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet festställd
eller inte är förfellen till betalning, inte skall omfettas av skuldsanering-
en. I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av före-
skrifter i annan förfettning bevilja anstånd med betalningen under den tid
betalningsplanen enligt 8 § löper.
En skuldsanering omfattar inte
1. en fordran på femiljerättsliga underhåll,
2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt
enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den
del säkerheten förslår till betalning av fordran,
3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda
skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmåns-
rättslagen, såvitt avser egendom som har tagits i anspråk vid verkställig-
heten,
4. en fordran som inte är förfellen till betalning och som är beroende
av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller
96
5. en fordran som är tvistig.
Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller
ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till
underhållsbidrag.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
97
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:417) om utdebitering och
utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting
och församlingar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:92
Bilaga 3
Om en kommuns område har
ändrats eller en ny kommun bildats
skall från och med det beskatt-
ningsår då indelningsändringen
träder i kraft preliminära kommu-
nalskattemedel och omräknade
preliminära kommunalskattemedel
enligt 4 § andra och sjätte styckena
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m. beräknas med hänsyn
tagen till den förändring av invåna-
rantalet i kommunen som indel-
ningsändringen medfört.
Om en kommuns område har
ändrats eller en ny kommun bildats
skall från och med det beskatt-
ningsår då indelningsändringen
träder i kraft preliminära kommu-
nalskattemedel och omräknade
preliminära kommunalskattemedel
enligt 4 § andra och sjätte styckena
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m., när det är möjligt,
beräknas med hänsyn tagen till den
förändring av skatteunderlaget i
kommunen som indelningsändring-
en medfört. I andra fall skall med-
len beräknas med hänsyn tagen till
den förändring av invånarantalet i
kommunen som indelningsändring-
en medfört.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1992:1588.
98
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24
Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck och
regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om nya tidpunkter för
redovisning och betalning av skatter och avgifter, m.m. (Finansdeparte-
mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag
till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) m.fl. lagar.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Ingrid Engquist.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1994/95:92
Bilaga 4
99
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:92 Nya tidpunkter för redovis-
ning och betalning av skatter och avgifter, m.m.
gotab 47166, Stockholm 1994
100