Regeringens proposition
1994/95:91

Beskattningen av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG) och andra
inkomstskattefrågor

Prop.

1994/95:91

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 1 november 1994

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen lämnas förslag om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG). Reglerna är en följd av ett annat förslag
från regeringen angående införlivande av regler i svensk rätt avseende
associationsformen EEIG. Syftet med associationsformen är att
förverkliga den inre marknaden genom att underlätta för fysiska personer,
bolag och andra rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över
gränserna. De föreslagna reglerna innebär i allt väsentligt att sådana
grupperingar vid beskattningen skall behandlas som handelsbolag.

I propositionen föreslås vidare vissa klarlägganden i reglerna om
uttagsbeskattning. Till viss del har dessa ändringar initierats av den
anpassning av de svenska beskattningsreglerna till ett av de EG-direktiv
som finns på företagsbeskattningens område. Det gäller det s.k.
fusionsdirektivet. De föreslagna ändringarna innebär också att uttags-
beskattning skall ske exempelvis om ett svenskt aktiebolag till följd av
bestämmelserna i ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning anses ha
bytt skatterättsligt hemvist och inte längre skall beskattas i Sverige.
Vidare föreslås att avdrag för underskott i vissa utländska juridiska
personer endast skall få göras mot framtida vinster.

Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa ändringar i rätten att göra
avdrag för vissa obligatoriska socialförsäkringsavgifter.

1 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 91

Slutligen lämnas förslag om behandling av avkastningsskatten vid om- Prop. 1994/95:91
bildning av bl.a. livförsäkringsföretag. Förslaget innebär att kontinuitet
införs för skatteuttaget i dessa fall.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Prop. 1994/95:91

Förslag till riksdagsbeslut                                     5

Lagtext                                                   6

Förslag till lag om beskattning av europeiska

ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)                      6

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)                                                  7

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt                                               10

Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring                          13

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring                                              15

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)    16

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam                                   17

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt

på spel                                                        18

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt                                                19

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel                           20

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder                                              22

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl.                                                          24

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader                       25

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder                                           26

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om

återföring av skatteutjämningsreserv                           27

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200)                                                 28

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om
upphävande av lagen (1979:609) om allmän investerings-
fond                                                       29

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om

upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.                 30

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om
upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-
skatt                                                              31

Ärendet och dess beredning                              33

Beskattning av europeiska ekonomiska intresse-
grupperingar

Prop. 1994/95:91

35

Inkomstskattefrågor

Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe
upphör, m.m.

Avdrag för underskott i utländsk juridisk person

39

39

42

Övriga frågor

Beräkning av pensionsgrundande inkomst för
utomlands bosatta artister m.fl.

Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter

Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av
livförsäkringsföretag m.m.

43

43

44

45

Författningskommentar

Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG)

Kommunalskattelagen (1928:370)

Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagen (1962:381) om allmän försäkring

Kupongskattelagen (1970:624)

Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Lagen (1972:820) om skatt på spel

Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.

Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader

Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämnings-
reserv

Mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond

Lagen (1990:686) om upphävande av vissa fond-
författningar, m.m.

Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

46

46

47

49

49

49

50

50

50

50

50

51

51

51

52

52

52

52

53

53

54

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser

Utdrag ur protokoll vid regerings-
sammanträde den 1 november 1994

55

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:91

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1   lag om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG),

2  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4  lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6  lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7  lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,

8  lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

9   lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

10 lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel,

11 lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

12 lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.,

13 lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader,

14 lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,

15 lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-
ningsreserv,

16 lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

17 lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond,

18 lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av

vissa fondförfattningar, m.m.,

19 lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1994/95:91

2.1 Förslag till lag om beskattning av europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)

Härigenom föreskrivs följande.

Vid beräkning av inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt behandlas en europeisk ekono-
misk intressegruppering samt medlemmar och andelar i sådan gruppering
på samma sätt som ett handelsbolag samt delägare och andelar i handels-
bolag. Detsamma gäller beträffande uppbörd samt i fråga om skyldighet
att lämna och bevara uppgifter till ledning för taxering.

Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt lagen
(1993:1537) om expansionsmedel tillämpas inte i fråga om verksamhet
som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering. Lagen tillämpas endast i fråga om beskattningsår
som böljar den 1 januari 1995 eller senare.

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1994/95:91
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna

till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

46 §

2 mom.1 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela be-
skattningsåret, får dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal-
ning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som
den skattskyldige, på grund av ar-
bete i ett annat nordiskt land, enligt
slutligt fastställd debitering skall
betala i överensstämmelse med
den konvention som avses i förord-
ningen (1981:1284) om tilllämp-
ning av en konvention den 5 mars
1981 mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om
social trygghet, om den avgifts-
grundande intäkten tas till be-
skattning för beskattningsåret i
Sverige;

3) för obligatoriska socialförsäk-
ringsavgifter som den skattskyldi-
ge, på grund av arbete i ett annat
land, enligt slutligt fastställd debi-
tering skall betala i överensstäm-
melse med den konvention som av-
ses i förordningen (1993:1529) om
tillämpning av en nordisk konven-
tion den 15 juni 1992 om social
trygghet eller till följd av att den
skattskyldige enligt EES-avtalet
skall omfattas av svensk lagstift-
ning om social trygghet, i båda
fallen under förutsättning att den
avgiftsgrundande intäkten tas till
beskattning för beskattningsåret i
Sverige;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av ar-
betsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;

7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har
gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av
anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala
sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för
pensionsförsäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på
pensionssparkonto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn
inte tagits till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen
av sjömansskatt.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som
avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från
intäkt av särskild förvärvskälla.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:91

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av
beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper
på nämnda tid.

Anvisningar
till 22 §

l.2 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar
eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för
varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda
gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter
befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga
den sista affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning
av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §
andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs
av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om
den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-
mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida
innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om
handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisations-
vinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av
tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt
av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om
tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads-
värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag
eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag
av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för
uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej.
Uttag av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt
punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats
eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje
stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av
tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna
2 och 4 av anvisningarna till 42 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:91

Uttagsbeskattning skall även ske
- under förutsättning att särskilda
skäl mot det inte föreligger -

1. om verksamheten i en för-
värvskälla har upphört,

2. om en näringsidkare upphört
att vara skattskyldig för inkomst av
en förvärvskälla,

3. om inkomst av en förvärvs-
källa skall undantas från beskatt-
ning på grund av ett avtal om
undvikande av dubbelbeskattning
eller

4. i fråga om tillgång som har
förts över från en del av en
förvärvskälla till en annan del, om
inkomst av den senare delen men
inte av den förra är undantagen
från beskattning i Sverige på grund
av avtal om undvikande av dubbel-
beskattning.

I fall som avses i sjätte stycket 2
och 3 skall uttagsbeskattning dock
inte ske till den del tillgångarna i
förvärvskällan knutits till ett fast
driftställe i Sverige. Undantas
endast en del av inkomsten frän en
förvärvskälla från beskattning på
grund av avtal om undvikande av
dubbelbeskattning, gäller sjätte
stycket 3 tillgångar som är hän-
förliga till motsvarande del av
förvärvskällan.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering om inte annat framgår av punkterna
2 och 3.

2. Ändringen i 46 § 2 mom. tillämpas redan vid 1995 års taxering.

3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas
inte på händelser som inträffar före utgången av år 1994.

* Senaste lydelse 1993:938.

2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om ProP- 1994/95:91
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt1

dels att 2 § 3 mom. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 2 § 15 mom., av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §

3 mom.2 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)
mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska

aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),
skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag
eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt
dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för
givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.
Som förutsättning för detta gäller

a)  att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,
investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 §
8 mom. andra stycket,

b)  att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c)  att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterföretaget samt

e)  att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till annat dotterföre-
tag, moderföretaget är investment-
företag eller förvaltningsföretag
som avses i a eller moderföretaget
i annat fall skulle vara antingen
frikallat från skattskyldighet för
utdelning som under be-
skattningsåret hade uppburits från
det givande dotterföretaget eller
skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade upp-
burits från det mottagande dotter-
företaget.

d)  att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till annat dotterföre-
tag, moderföretaget är investment-
företag eller förvaltningsföretag
som avses i a eller moderföretaget
i annat fall skulle vara antingen
frikallat från skattskyldighet för
utdelning som under be-
skattningsåret hade uppburits från
det givande dotterföretaget eller
skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade upp-
burits från det mottagande dotter-
företaget samt

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:91

f) att mottagaren inte enligt avtal
om undvikande av dubbelbeskatt-
ning skall anses ha hemvist i en
främmande stat.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som
inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget
ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-
tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första
stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt-
ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren böljade
bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom
fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att
uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när
moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte
i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till
annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat
lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt
eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebe-
fordras till mottagaren på sådant sätt att vaije förmedlande företag skulle
ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat
belopp.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med
vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,
kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera
av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är upp-
fyllda.

15 mom. Avdrag medges inte
för underskott som uppkommit vid
beräkning av inkomst av utländsk
juridisk person som enligt punkt 10
andra stycket b av anvisningarna
till 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall beskattas hos del-
ägaren. Underskottet får i stället
dras av mot överskott av verksam-
heten ett senare beskattningsår.

11

Prop. 1994/95:91

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om
beskattningsår som böljar den 1 januari 1995 eller senare.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

12

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Prop. 1994/95:91

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551)’ om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Inkomst av anställning, för vil-
ken den försäkrade inte är skatt-
skyldig här i riket enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) samt
inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade är skattskyldig
enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
skall bestämmas med ledning av
särskild uppgift från arbetsgivaren.
Sådan uppgift skall senast den
31 januari året näst efter det år,
som inkomsten avser, avlämnas till
den myndighet, som avses i 3 kap.
58 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter. I
uppgiften skall anges den försäkra-
des fullständiga namn, födelsetid
och adress samt beloppet av den
utbetalade lönen eller ersättningen
och den tidrymd som denna avser.
Vidare skall i uppgiften anges, om
den försäkrade fått skattepliktiga
naturaförmåner. Ett exemplar av
uppgiften skall inom tid som nyss
sagts av arbetsgivaren sändas till
den försäkrade.

2

Inkomst av anställning, för vil-
ken den försäkrade inte är skatt-
skyldig här i riket enligt kom-
munalskattelagen (1928:370),
inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade är skattskyldig
enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
samt inkomst av anställning för
vilken den försäkrade är skatt-
skyldig enligt lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. och för vilken
svensk lagstiftning om social trygg-
het skall gälla enligt EES-avtalet
skall bestämmas med ledning av
särskild uppgift från arbetsgivaren.
Sådan uppgift skall senast den
31 januari året näst efter det år,
som inkomsten avser, avlämnas till
den myndighet, som avses i 3 kap.
58 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter. I
uppgiften skall anges den försäkra-
des fullständiga namn, födelsetid
och adress samt beloppet av den ut-
betalade lönen eller ersättningen
och den tidrymd som denna avser.
Vidare skall i uppgiften anges, om
den försäkrade fått skattepliktiga
naturaförmåner. Ett exemplar av
uppgiften skall inom tid som nyss
sagts av arbetsgivaren sändas till
den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tilllämpningen av denna lag även den som
utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

13

Prop. 1994/95:91

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

1 Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

2 Senaste lydelse 1991:1840.

14

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om Prop. 1994/95:91
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

3 kap.

2a§2

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från
en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk
person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser
arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat
överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av
annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig
inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan
att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt
utomlands eller av utländsk jurididsk person.

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för
arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut

1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen
bestäms eller när den betalas ut,

2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel
på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för
arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att
understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett
dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren
bedriven näringsverksamhet,

3. till delägare i handelsbolag av 3. till delägare i handelsbolag av

bolaget.                               bolaget,

4. till medlem i europeisk ekono-
misk intressegruppering av grup-
peringen.

Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-
skattesedel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av
annat förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst som avser tid före
ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1992:682.

15

2.6 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen          Prop- 1994/95:91

(1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)’ skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk
person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo
efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är
hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast
driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdel-
ningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som
enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53  §

kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, kommandit-
bolag och rederi föreligger skatt-
skyldighet för den del av utdel-
ningen som ej är hänförlig till
inkomst av näringsverksamhet som
bedrivits från fast driftställe här i
riket och som belöper på delägare
som ej är bosatt eller stadigvarande
vistas här.

För handelsbolag, europeisk
ekonomisk intressegruppering,
kommanditbolag och rederi förelig-
ger skattskyldighet för den del av
utdelningen som ej är hänförlig till
inkomst av näringsverksamhet som
bedrivits från fast driftställe här i
riket och som belöper på delägare
eller medlem som ej är bosatt eller
stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som
innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen
beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från
kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger inte för person, som avses i 17 § eller 18 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på utdelning
som lämnas efter ikraftträdandet.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

Senaste lydelse 1993:1555.

16

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt ProP- 1994/95:91
på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:266)* om skatt på annonser

och reklam skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §2

Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i
bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten
besluta, att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses
som ensam skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag eller
annat handelsbolag är bolaget skatt-
skyldigt. Har skattskyldig avlidit,
är dödsboet skattskyldigt. Har
skattskyldig försatts i konkurs, är
konkursboet skattskyldigt.

I fråga om kommanditbolag eller
annat handelsbolag är bolaget skatt-
skyldigt. I fråga om europeisk eko-
nomisk intressegruppering är
grupperingen skattskyldig. Har
skattskyldig avlidit, är dödsboet
skattskyldigt. Har skattskyldig för-
satts i konkurs, är konkursboet
skattskyldigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1984:156.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.

2 Senaste lydelse 1993:468.

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 91

17

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt Prop. 1994/95:91
på spel

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1972:820) om skatt på spel* skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §2

Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i
bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten
besluta att den delägare som dessa föreslår skall anses som ensam
skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag eller
annat handelsbolag är bolaget
skattskyldigt. Har skattskyldig
avlidit, är dödsboet skattskyldigt.
Har skattskyldig försatts i konkurs,
är konkursboet skattskyldigt.

I fråga om kommanditbolag eller
annat handelsbolag är bolaget skatt-
skyldigt. I fråga om europeisk
ekonomisk intressegruppering är
grupperingen skattskyldig. Har
skattskyldig avlidit, är dödsboet
skattskyldigt. Har skattskyldig
försatts i konkurs, är konkursboet
skattskyldigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145.

2 Senaste lydelse 1993:473.

18

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om Prop. 1994/95:91
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fas-

tighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §'

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som

enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som
ägare.

I fråga om handelsbolag åvilar I fråga om handelsbolag och
skattskyldigheten dock delägarna. europeiska ekonomiska intresse-
grupperingar åvilar skattskyldig-
heten dock delägarna respektive
medlemmarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan

privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning

i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret

kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats

eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighets-
skatten jämkas med hänsyn härtill.

Fastighetsskatten beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller

under beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av be-
skattningsåret beräknas skatten särskilt för varje sådan del med mot-
svarande tillämpning av bestämmelserna i femte stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock för beskattningsår
som har påbörjats före ikraftträdandet.

1 Lydelse enligt prop. 1994/95:53.

19

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om Pr0P- 1994/95:91
avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-

skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §'

Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här
i riket genom etablering,

3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig
verksamhet,

4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-
sionsutfästelse m.m.,

5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken
Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,

6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §
lagen (1991:931) om individuellt pensionssparande.

I fråga om handelsbolag är dock I fråga om handelsbolag och
delägarna skattskyldiga.             europeisk ekonomisk intressegrup-

pering är dock delägarna respektive
medlemmarna skattskyldiga.

9 §2

Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte
annat följer av andra och tredje styckena.

För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses
i 2 § första stycket 1-3 är hänförligt till annan personförsäkring än

pensionsförsäkring uppgår skatten
skatteunderlaget.

I det fall beskattningsåret är
längre eller kortare än 12 månader
skall skattesatsen jämkas i mot-
svarande mån. Sådan jämkning
skall också göras om hela behåll-
ningen på ett pensionssparkonto
avskattas enligt 32 § 1 mom. första
stycket j kommunalskattelagen
(1928:370) eller pensionsskuld som
avses i 3 § femte stycket helt upp-
löses under beskattningsåret.

till 30 procent av nio tiondelar av

I det fall beskattningsåret är
längre eller kortare än 12 månader
skall skattesatsen jämkas i mot-
svarande mån. Sådan jämkning
skall också göras om hela behåll-
ningen på ett pensionssparkonto
avskattas enligt 32 § 1 mom. första
stycket j kommunalskattelagen
(1928:370) eller pensionsskuld som
avses i 3 § femte stycket helt upp-
löses under beskattningsåret. Över-
läts ett helt försäkringsbestånd från
ett livförsäkringsföretag till ett
annat sådant företag eller sker
fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 §
försäkringsrörelselagen (1982:713)

20

anses som om överlåtande och Prop. 1994/95:91
övertagande företag utgjort en

skattskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-
ningsår som har påböljats före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1993:1568.

2 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

21

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ProP- 1994/95:91
ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §*

Ersättningsfond skall återföras till beskattning om

1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,

2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskatt-
ningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte
har övertagits enligt sjätte stycket,

3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits
enligt sjätte stycket,

4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda

i likvidation,

5. beslut har meddelats om att
den skattskyldige skall försättas i
konkurs, eller

6. fonden inte har tagits i an-
språk senast under det beskatt-
ningsår för vilket taxering sker
under tredje taxeringsåret efter det
då avdrag för avsättningen har
medgetts.

5. beslut har meddelats om att
den skattskyldige skall försättas i
konkurs,

6. fonden inte har tagits i an-
språk senast under det beskatt-
ningsår för vilket taxering sker
under tredje taxeringsåret efter det
då avdrag för avsättningen har
medgetts, eller

7. skattskyldigheten för inkomst
av förvärvskällan har upphört eller
om sådan inkomst skall undantas
från beskattning på grund av ett
avtal om undvikande av dubbel-

beskattning.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på
avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan
helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller
genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det
finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till
beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i
11 § tredje stycket tillämpas.

Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för
byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje
styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden
motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt
bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall
återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark
skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:91

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond
som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock
längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte
taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket
nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars
aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det
övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då
avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om
händelser som inträffar efter ikraftträdandet.

1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

23

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om ProP- 1994/95:91
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

23 §'

I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs
om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 §,
om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som
påförts avliden eller dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av preliminär
självdeklaration m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetsta-
gares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i
79, 80, 81 och 83 §§, om omprövning m.m. i 8-94 §§, om beslut om
särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99
och 103 §§ uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare
skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och
vad som där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i
Kopparbeigs län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag
redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den
skattskyldige utan kostnad för denne.

I 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring finns be-
stämmelser om skyldighet för
arbetsgivare att lämna särskild
kontrolluppgift för beräkning av
pensionsgrundande inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:918.

24

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om Pr°P- 1994/95:91
särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 §’

Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild
löneskatt med 19,89 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen,
beräknad enligt 2 §.

I fråga om handelsbolag är dock I fråga om handelsbolag och
delägarna skattskyldiga.              europeisk ekonomisk intressegrup-

pering är dock delägarna respektive
medlemmarna skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-
ningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

25

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Pr0P- 1994/95:91
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfon-
der skall ha föjande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 §

Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till

beskattning om

1. den skattskyldige eller, i fråga
om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva näringsverksamhet,

1. den skattskyldige eller, i fråga
om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva verksamhet i den
förvärvskälla som avdraget hänför
sig till,

2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,

3. företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits

enligt 7 §,

4. beslut har fattats om att före-
tag som innehar fond skall träda i
likvidation eller

5. beslut har meddelats om att
den skattskyldige skall försättas i
konkurs.

4. beslut har fattats om att före-
tag som innehar fond skall träda i
likvidation,

5. beslut har meddelats om att
den skattskyldige skall försättas i
konkurs, eller

6. skattskyldigheten för inkomst
av förvärvskällan har upphört eller
om sådan inkomst skall undantas
från beskattning pä grund av ett
avtal om undvikande av dubbel-
beskattning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om
händelser som inträffar efter ikraftträdandet.

26

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om ProP- 1994/95:91
återföring av skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §*

Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till

beskattning om

1. den skattskyldige eller, i fråga
om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva näringsverksamhet.

1. den skattskyldige eller, i fråga
om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva verksamhet i förvärvs-
källan, skattskyldigheten för in-
komst av förvärvskällan har upp-
hört eller om sådan inkomst skall
undantas från beskattning på grund
av ett avtal om undvikande av
dubbelbeskattning,

2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,

3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller

4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i

konkurs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om
händelser som inträffar efter ikraftträdandet.

1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

27

2.16 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen ProP- 1994/95:91
(1994:200)

Härigenom föreskrivs att 6 kap 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

6 kap

För omsättning i den verksamhet
som ett handelsbolag bedriver är
bolaget skattskyldigt.

1 §

För omsättning i den verksamhet
som ett handelsbolag bedriver är
bolaget skattskyldigt. För
omsättning i den verksamhet som
en europeisk ekonomisk
intressegruppering bedriver år
grupperingen skattskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

28

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om Prop. 1994/95:91
upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4. Kvarstående avsättningar till
allmän investeringsfond skall åter-
föras till beskattning vid 1996 års
taxering eller, om företaget inte
skall taxeras detta år, vid 1997 års
taxering utan särskilt tillägg.

Föreslagen lydelse

4. Kvarstående avsättningar till
allmän investeringsfond skall åter-
föras till beskattning vid 1996 års
taxering eller, om företaget inte
skall taxeras detta år, vid 1997 års
taxering. Har skattskyldigheten för
inkomst av förvärvskällan upphört
eller skall sådan inkomst undantas
frän beskattning pä grund av ett
avtal om undvikande av dubbel-
beskattning, skall kvarstående
avsättningar omedelbart återföras
till beskattning. Något särskilt
tillägg skall inte tas upp vid åter-
föringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser
som inträffar efter ikraftträdandet.

29

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om
upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.

Prop. 1994/95:91

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:686) om upphävande av vissa
fondförfattningar, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1997, nämligen

1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal
inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag
för avsättning till investeringsfond,

2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder,

3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i
den mån denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångs-
bestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt

lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,
lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,
lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto.

Kvarstående avsättningar enligt
nämnda lagar skall återföras till
beskattning vid 1996 års taxering
eller, om företaget inte skall

gäller,

4.

5.

6.

Kvarstående avsättningar enligt
nämnda lagar skall återföras till
beskattning vid 1996 års taxering
eller, om företaget inte skall
taxeras detta år, vid 1997 års taxe-
ring. Något särskilt tillägg skall
inte tas upp vid återföringen.

taxeras detta år, vid 1997 års taxe-
ring. Har skattskyldigheten för
inkomst av förvärvskällan upphört
eller skall sådan inkomst undantas
frän beskattning på grund av ett
avtal om undvikande av dubbel-
beskattning, skall kvarstående
avsättningar omedelbart återföras
till beskattning. Något särskilt till-
lägg skall inte tas upp vid åter-
föringen.

Ianspråktagande av fond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i in-
komstslaget näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets
verksamhet förändrats på sådant sätt att återföring till beskattning skall
ske tidigare än som sägs i föregående stycke skall företagets verksamhet
bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag och förvärvskällor som

gällt t.o.m. 1991 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser
som inträffar efter ikraftträdandet.

30

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om Prop. 1994/95:91
upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att p. 1 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den
upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1996 och tidigare års
taxeringar. Vid 1992 - 1996 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen
med de ändringar som framgår av punkterna 1-5 nedan.

1. Tillgångar är inte skatteplik-
tiga och skulder är inte avdragsgil-
la i den mån de är hänförliga till
verksamhet som omfattas av de
särskilda reduceringsreglema i
punkt 2 femte stycket av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§. Sådana
tillgångar och skulder skall inte
heller medräknas vid värdering av
aktie eller andel enligt punkt 5
femte stycket av anvisningarna till
3 och 4 §§.

1. Tillgångar är inte skatteplik-
tiga och skulder är inte avdragsgil-
la i den mån de är hänförliga till
verksamhet som omfattas av de
särskilda reduceringsreglema i
punkt 2 femte stycket av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§. Sådana
tillgångar och skulder skall inte
heller medräknas vid värdering av
aktie eller andel enligt punkt 5
femte stycket av anvisningarna till
3 och 4 §§. \äd som sagts om
värdering av andel skall även gälla
i fråga om andel i europeisk eko-
nomisk intressegruppering.

2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna
till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk
börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt
andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det
slag som som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte
är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte
skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid svensk
börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna
i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.

3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1 mom.
är

vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kronor

31

och 2,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som Prop. 1994/95:91
överstiger 1 600 000 kronor, samt

vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 procent av den del av den be-

skattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor.

4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som
hemmavarande barn.

5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap 2 § lagen (1993:931)

om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

32

3 Ärendet och dess beredning

Om Sverige blir medlem i EU kommer de rättsakter som utfärdats av EG
att gälla här i landet. En av dessa rättsakter är rådets förordning
nr 2137/85 om Europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Inom Justitiedepartementet utarbetades under våren 1994 en prome-
moria om europeiska ekonomiska intressegrupperingar, Ds 1994:88.
Promemorian har remissbehandlats. Under remissbehandlingen uttalade
några remissinstanser att det fanns ett behov av att närmare reglera
beskattningen av intressegrupperingarna.

Regeringen föreslår i prop. 1994/95:68, Europeiska Ekonomiska
Intressegrupperingar, vissa kompletterande bestämmelser till rådets
förordning. Eftersom EG-rätten omfattar även EES-avtalet, i vilket
förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar ingår,
måste de kompletterande bestämmelserna gälla även för de förhållanden
som regleras enligt EES-avtalet.

I denna proposition lämnas förslag om regler för beskattning av
europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

En konsekvens av ett medlemskap är att Sverige skall införliva vissa
direktiv i den nationella rätten. På företagsbeskattningens område berör
det två direktiv, det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG) och det s.k.
moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). Våren 1993 fick 1992 års
företagsskatteutredning (Fi 1992:11) i uppdrag att göra en översyn av
vissa inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar. Utredningen
skulle i ett första steg lägga fram förslag som innebär en anpassning av
svenska beskattningsregler till de nämnda direktiven. Ett sådant förslag
presenterades i betänkandet Beskattningen vid gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG, m.m. (SOU 1994:100). Betänkandet har
remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Finansdepartementets ärende (dnr 2342/94). En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 1.

Regeringen lämnar i prop. 1994/95:52 Beskattningen av gränsöver-
skridande omstruktureringar inom EG, m.m., förslag som innebär att det
i det svenska inkomstskattesystemet skall införas regler om uppfyller de
krav direktiven ställer.

Företagsskatteutredningen föreslog även vissa klarläggande ändringar
i bestämmelserna om uttagsbeskattning. Dessa har delvis sin utgångs-
punkt i den anpassning av de svenska skattereglerna till de krav
fusionsdirektivet ställer. Förslagen bör emellertid genomföras även om
Sverige inte skulle bli medlem i EU. Regeringen lämnar i denna
proposition förslag i dessa frågor. Vidare förelås en ändring avseende
rätten till avdrag för underskott som uppkommit i en utländsk juridisk
person.

Som en följd av förslaget till nya fusionsbestämmelser i prop.
1994/95:70 om ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank-
och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet, föreslås särskilda

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 91

Prop. 1994/95:91

33

regler för behandling av avkastningsskatten vid fusioner och överlåtelser Prop. 1994/95:91
av försäkringsbestånd.

Propositionens lagförslag har utformats efter samråd med Riksskatte-
verket. De synpunkter som har framförts har i allt väsentligt beaktats.

Lagrådet

De upprättade förslagen är huvudsakligen av sådan art att Lagrådets
yttrande bör inhämtas. Regeringens förslag i prop. 1994/95:68 har
lagrådsbehandlats. Enligt förslagen skall lagen skall träda i kraft den
1 januari 1995. Lagrådet har i det lagstiftningsärendet utgått från att den
civilrättsliga lagstiftningen och de skatteregler som nu föreslås träder i
kraft samtidigt. En lagrådsgranskning av det förslag om beskattning av
europeiska ekonomiska intressegrupperingar som nu läggs fram skulle
fördröja lagstiftningsfrågorna i sådan omfattning att dessa bestämmelser
inte skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1995. Den civilrättsliga
lagstiftningen skulle då träda i kraft utan att de skatterättsliga bestämmel-
serna har anpassats till denna nya associationsform.

Förslagen i prop. 1994/95:52 avseende anpassning av de svenska
skattereglerna till de två direktiven på företagsbeskattningens område är
avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995 om Sverige blir medlem i
EU. De förslag avseende bl.a. uttagsbeskattning som lämnas i denna
proposition bör träda i kraft samma dag för att säkerställa att förfaranden
som genomförs med stöd av de bestämmelser som föreslås i prop.
1994/95:52 behandlas på det sätt som där avses.

Med hänsyn till det anförda skulle således en lagrådsgranskning
fördröja avlämnandet av propositionen så att det inte vore möjligt att
åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär
att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så
att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådets yttrande bör därför inte
inhämtas.

34

4 Beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar

Prop. 1994/95:91

Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst enligt kommunal-
skattelagen och lagen om statlig inkomstskatt samt beträffande andra
närliggande frågor behandlas en europeisk ekonomisk intresse-
gruppering, medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering samt
andelar i sådana grupperingar på samma sätt som ett handelsbolag,
delägare i handelsbolag respektive andelar i handelsbolag. Lagen om
räntefördelning vid beskattning samt lagen om expansionsmedel skall
dock inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av grupperingar.

Skälen för regeringens förslag:

Inledning

Inom Europeiska gemenskapen har det varit möjligt att bilda europeiska
ekonomiska intressegrupperingar, i fortsättningen kallade grupperingar,
sedan den 1 juli 1989. Associationsformen regleras delvis i förordningen
nr 2137/85 om Europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Av förord-
ningen framgår att det endast är medlemmarna i en gruppering som skall
beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet. Nationella skatte-
regler skall tillämpas bl.a. när det gäller fördelning av vinst, taxeringsför-
farande och andra förpliktelser som medlemsstaternas skattelagstiftning
innehåller. Förordningen omfattas av EES-avtalet. De föreskrifter som
meddelas gäller därför också förhållanden som regleras av detta avtal.

En gruppering skall bestå av minst två medlemmar från olika länder
som omfattas av EG-rätten och EES-avtalet. Medlemmarna kan vara
såväl fysiska som juridiska personer.

En gruppering skall registreras i den stat där den enligt avtalet om att
bilda den har sitt säte. Från dagen för registrering kan en gruppering i
eget namn bl.a. förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra
talan inför domstol eller andra myndigheter. Enligt svensk rätt är en
gruppering med andra ord att betrakta som en juridisk person.

Syftet med en grupperings verksamhet är att underlätta eller utveckla
medlemmarnas ekonomiska verksamhet samt förbättra verksamhetens
resultat. En gruppering syftar inte till att skapa vinst för egen del.
Grupperingens verksamhet måste ha samband med medlemmarnas
ekonomiska verksamhet och får inte ersätta denna i sådan utsträckning att
grupperingen t.ex. i förhållande till tredje man utövar en självständig
yrkesmässig verksamhet.

35

Handelsbolagsreglerna görs tillämpliga

Prop. 1994/95:91

Inkomstskatt

Handelsbolaget är en juridisk person men inte ett skattesubjekt i
inkomstskattehänseende. Beräkningen av bolagets inkomster görs i
bolaget. Resultatet - positivt eller negativt - fördelas sedan på delägar-
na. Vissa intäkter och avdrag görs dock på delägamivå. Det gäller t.ex.
i fråga om avdrag för påförda respektive återförda avdrag för egenav-
gifter samt avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Den inkomstför-
delning delägarna gjort godtas normalt vid taxeringen. Allmänt gäller
dock att fördelningen kan frångås om den innebär en obehörig överföring
av inkomst eller underskott mellan delägarna, (jfr prop. 1993/94:50
s. 248).

En gruppering företer stora likheter med ett handelsbolag. Det ter sig
därför både naturligt och praktiskt att så långt möjligt tillämpa reglerna
om handelsbolag i inkomstskatteförfattningama samt andra skatteförfatt-
ningar på grupperingar.

Av artikel 3 i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrup-
peringar framgår att syftet med en grupperings verksamhet bl.a. är att
förbättra resultatet av medlemmarnas verksamhet, inte att skapa vinst för
grupperingen som sådan. Detta skulle kunna tas till intäkt för att verk-
samhet som bedrivs av en gruppering aldrig är att betrakta som närings-
verksamhet. Detta är dock inte en rimlig tolkning utan precis som be-
träffande annan verksamhet som bedrivs av fysiska eller juridiska
personer får man i varje enskilt fall bedöma om den verksamhet som
bedrivs är att betrakta som näringsverksamhet. Den omständigheten att
det primära syftet, enligt förordningen, inte är att skapa vinst för
grupperingen som sådan skall inte tillmätas någon självständig betydelse
utan det avgörande för om kriterierna för näringsverksamhet är uppfyllda
är den verksamhet som rent faktiskt bedrivs av grupperingen. Bedrivs
verksamheten självständigt, varaktigt och med vinstsyfte utgör verksam-
heten näringsverksamhet. För medlemmar som är fysiska personer
kommer dock reavinst på fastighet eller bostadsrätt att hänföras till in-
komstslaget kapital.

För medlemmarnas del innebär hänvisningen till handelsbolagsreglerna
således att deras inkomst från verksamhet hänförlig till en gruppering
fullt ut skall beräknas och beskattas på samma sätt som inkomst från
handelsbolag. Detta innebär bl.a. att avdrag får göras för avsättning till
ersättningsfond och periodiseringsfond samt att lagen (1992:1643) om
särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall
blir tillämplig. Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning
samt lagen (1993:1537) om expansionsmedel tillämpas dock inte.
Anledningen till detta är följande. Vid beräkning av fördelningsunderlaget
enligt lagen om räntefördelning samt takbeloppet enligt lagen om
expansionsmedel utgår man ifråga om näringsverksamhet som bedrivs av
handelsbolag från delägarens justerade ingångsvärde för andelen. Det

36

justerade ingångsvärdet regleras i 28 § lagen (1947:576) om statlig Prop. 1994/95:91
inkomstskatt, SIL). För det fall verksamhet bedrivs såväl i Sverige som
utomlands skulle svårigheter uppkomma att beräkna det justerade
ingångsvärdet för inskränkt skattskyldiga. Med hänsyn till grupperingar-
nas gränsöverskridande karaktär skulle svårigheterna bli vanligt före-
kommande. Frågan om dessa båda lagars tillämplighet på verksamhet
som bedrivs av en gruppering bör därför övervägas ytterligare.

En medlem i en gruppering kan, under vissa förutsättningar, överlåta
sin andel varvid en reavinst alternativt förlust kan uppkomma. Vid be-
räkning av reavinst på grund av avyttring av andel i handelsbolag
tillämpas också bestämmelsen om justerat ingångsvärde i 28 § SIL.
Beskattning av reavinst hänförlig till försäljning av andel i en gruppering
kan i princip endast komma i fråga för oinskränkt skattskyldiga. För
denna kategori av skattskyldiga uppkommer inga särskilda svårigheter
med att beräkna det justerade ingångsvärdet. Vidare blir det givetvis inte
aktuellt att beräkna reavinst i samma omfattning som löpande inkomster.
Någon särskild bestämmelse för beräkning av reavinst vid avyttring av
andel i gruppering behövs därför inte utan 28 § SIL bör göras tillämplig.

En översyn av skattelagstiftningens utformande har påbörjats (dir.
1991:39). Med hänsyn härtill bör reglerna tills vidare tas in i en särskild
lag som hänvisar till vad som gäller for handelsbolag och dess delägare.

Uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter till ledning för
taxering

Även i fråga om uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter
till ledning för taxering bör de regler som gäller för handelsbolag och
delägare i handelsbolag göras tillämpliga på grupperingar och medlemmar
i grupperingar. Även här bör reglerna tas in i den särskilda lagen.

Fastighetsskatt

Delägare i handelsbolag är skattskyldig för fastighetsskatt hänförlig till
fastighet som innehas av bolaget. Detsamma bör gälla för medlem i
gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 2 § lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt.

Särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt på
pensionsmedel

Delägare i handelsbolag är skattskyldig i fråga om särskild löneskatt på
pensionskostnader samt avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande
bör gälla för medlem i gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 1 §

lagen (1991:627) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt i 2 § Prop. 1994/95:91
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Socialavgifter

Medlemmar i en gruppering bör vara avgiftsskyldiga för egenavgifter
alternativt särskild löneskatt på samma sätt som delägare i handelsbolag.
Detta föranleder en en ändring i 3 kap 2 a § lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Mervärdesskatt och punktskatter

Handelsbolag är skattskyldigt för mervärdesskatt. Motsvarande bör gälla
för gruppering med säte i Sverige.

Gruppering med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk
företagare enligt den definition som ges i 1 kap 15 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200) om mervärdesskatt. I prop. 1994/95:57 har föreslagits
att definitionen yrkesmässighet i fråga om utländsk företagares verksam-
het ändras. Förutsatt att det förslaget antas av riksdagen behövs inte
någon särskild reglering av skattskyldigheten för gruppering med säte
utanför Sverige.

Lagstiftningen om punktskatter är i de flesta fall utformade på sådant
sätt att grupperingen som sådan blir skattskyldig. För att uppnå lika
behandling av handelsbolag och grupperingar även vad gäller punktskatter
behövs dock ändringar i 10 § andra stycket lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam samt 5 § andra stycket lagen (1978:820) om skatt
på spel.

Kupongskatt

Handelsbolag är skattskyldigt för den del av utdelningen som ej är
hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast
driftställe i Sverige och som belöper på delägare som ej är bosatt eller
stadigvarande vistas här. Samma bör gälla i fråga om grupperingar och
medlemmar i grupperingar.

Förmögenhetsskatt

I prop. 1994/95:25 föreslås att lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall få fortsatt giltighet
vid 1996 års taxering.

Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande
av lagen om statlig förmögenhetsskatt är bl.a. delägare i handelsbolag

38

befriade från beskattning för andel i handelsbolag vars verksamhet är Prop. 1994/95:91
hänförlig till de innan skattereformen existerande inkomstslagen rörelse
och jordbruksfastighet. Detsamma bör gälla för medlem i en gruppering.

5 Inkomstskattefrågor

5.1 Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe
upphör, m.m.

Regeringens förslag: Bestämmelserna om uttagsbeskattning komplet-
teras. Det innebär bl.a. att uttagsbeskattning kan ske när verksam-
heten i ett fast driftställe upphör. Vidare aktualiseras uttagsbe-
skattning när en juridisk person, exempelvis ett svenskt aktiebolag,
erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av ett avtal
om undvikande av dubbelbeskattning.

Avdrag för koncernbidrag skall inte medges om mottagaren inte
beskattas för bidraget på grund av avtal om undvikande av dubbel-
beskattning.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som kommen-
terat det i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Juridiska
institutionen vid Uppsala Universitet har dock framfört erinringar mot
förslaget att uttagsbeskattning skall ske när skatterättsligt hemvist för en
person ändras genom att Sverige träffar avtal om undvikande av
dubbelbeskattning med ett annat land.

Skälen för regeringens förslag: Det s.k. fusionsdirektivet innebär att
vissa särskilt definierade förfaranden skall kunna genomföras utan att det
utlöser några omedelbara skattekonsekvenser. Direktivet omfattar fyra
olika förfaranden, nämligen internationella fusioner, fissioner, andels-
byten och verksamhetsöverlåtelser. Vart och ett av dessa förfaranden
definieras i direktivet. En förutsättning för att fusionsdirektivet skall vara
tillämpligt i fråga om fusion, fission och verksamhetsöverlåtelse är att
bolag från två eller flera medlemsländer deltar i förfarandet.

I prop. 1994/95:52 föreslås att de svenska skattereglerna anpassas till
de krav direktivet ställer. Enligt förslaget skall särskilda regler tas in i en
ny lag, Lagen om inkomstbeskattningen av gränsöverskridande om-
struktureringar inom EG, härefter kallad omstruktureringslagen.

En grundsten i direktivet och därmed i omstruktureringslagen är att de
tillgångar och skulder som överlåts vid en internationell fusion, fission
eller verksamhetsöverlåtelse knyts till ett fast driftställe för det över-
tagande bolaget i den stat där det överlåtande bolaget är hemmahörande.
Den bakomliggande tanken är att denna stat inte skall förlora rätten att
beskatta avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av
tillgångarna. För att detta syfte skall uppnås krävs även att anknytningen

39

av tillgångarna till det fasta driftstället inte kan upplösas utan att Prop. 1994/95:91
beskattning sker.

Med fast driftställe avses enligt punkt 3 första stycket av anvisningarna
till 53 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) en stadigvarande plats för
affärsverksamhet, från vilken verksamheten helt eller delvis bedrivs. Som
exempel nämns i andra stycket bl.a. plats för företagsledning, filial,
kontor, fabrik, gruva och plats för byggnadsarbete. Enligt tredje stycket
anses fast driftställe också föreligga om någon är verksam för närings-
verksamheten i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt
för att sluta avtal för verksamhetens innehavare. De definitioner av fest
driftställe som finns i avtal om undvikande av dubbelbeskattning har i allt
väsentligt samma innebörd.

Bestämmelser om uttagsbeskattning finns i punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 22 § KL. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla,
sker enligt första meningen i stycket beskattning som om tillgången i
stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. En
begränsning görs i andra meningen genom att två förutsättningar uppställs
för att uttagsbeskattning skall ske. En är att vederlag eller vinst vid en
avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. I fråga
om beskattningen av ett fast driftställe torde denna förutsättning vara för
handen i de fall som diskuteras här och den kan därför lämnas därhän.
Den andra förutsättningen är att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte
föreligger. Sådana skäl torde inte föreligga när det finns risk för att
beskattningsunderlag försvinner ur landet. Även denna förutsättning kan
därför föras åt sidan nu.

Om t.ex. en maskin, som är knuten till ett fast driftställe i Sverige, förs
över till verksamhet som ägaren bedriver i en annan stat bör uttagsbe-
skattning ske. En annan fråga är vad som händer när ett fast driftställe
upphör. Detta kan ske genom att verksamheten läggs ned eller, vid
fortsatt verksamhet, genom att det moment i verksamheten som konstitue-
rar det festa driftstället försvinner (fullmakten för en representant dras in,
t.ex.). Utredningen uttalade den uppfattningen att vid upphörande av ett
fest driftställe torde de tillgångar som varit knutna till det festa driftstället
anses ha tagits ut ur förvärvskällan i den mening som avses i punkt 1
fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL. Regeringen delar denna
bedömning men anser också - i likhet med utredningen - att saken
otvetydigt bör klarläggas i lagtexten.

Vid en diskussion om reglerna för uttagsbeskattning aktualiseras också
en annan fråga, nämligen byte av skatterättsligt hemvist.

I 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) fanns tidigare ett krav
att styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag skulle vara
svenska medborgare och bosatta i Sverige. Regeringen eller myndighet
som regeringen förordnade kunde dock dispensera från detta krav. Med
svenskt medborgarskap jämställdes medborgarskap i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Nordiska medborgare, som var bosatta i något av
dessa länder, kunde vara styrelseledamöter om minst halva antalet
styrelseledamöter var bosatta i Sverige. Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller

40

i stället att verkställande direktören och minst halva antalet styrelseleda-
möter skall vara bosatta inom det Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet, om dispens inte medges från detta krav.

I Sveriges avtal om undvikande av dubbelbeskattning finns be-
stämmelser om skatterättsligt hemvist. Enligt dessa anses fysiska och
juridiska personer ha hemvist i en avtalsslutande stat om personen är
skattskyldig där på grund av bosättning, plats för företagsledning eller
annan liknande omständighet. Om en person på grund av en sådan
bestämmelse anses ha hemvist i båda de avtalsslutande staterna, bestäms
hans hemvist enligt särskilda regler. Enligt dessa skall juridiska personer
anses ha hemvist i den stat där personen har sin verkliga ledning.

Den nya lydelsen av 8 kap. 4 § ABL synes medföra att ett svenskt
aktiebolag kan flytta sitt skatterättsliga hemvist enligt ett avtal om
undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och en stat inom det
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att förändra ledningens
sammansättning, t.ex. så att majoriteten av ledamöterna och verkställande
direktören kommer att vara bosatta i den andra staten. Mycket tyder på
att en sådan förändring inte medför uttagsbeskattning i Sverige. Uttags-
beskattning bör emellertid ske i ett sådant fall i den mån Sverige förlorar
rätten att beskatta inkomst av verksamheten.

Av naturliga skäl bör inte ett aktiebolag få avdrag för koncernbidrag
om bidraget inte kan beskattas hos mottagaren på grund av ett avtal om
undvikande av dubbelbeskattning. Villkoren i 2 § 3 mom. SIL för att ett
koncernbidrag skall få verkan vid beskattningen bör därför kompletteras,
så att koncernbidrag inte kan lämnas med avdragsrätt om mottagaren
enligt ett avtal skall anses ha hemvist i en främmande stat.

I klaigörande syfte bör vissa ytterligare ändringar göras i bestämmelsen
om uttagsbeskattning. En ändring som utredningen har föreslagit är att
uttagsbeskattning skall ske om skattskyldigheten för näringsverksamhet
upphör beroende på att Sverige träffar avtal om undvikande av dubbel-
beskattning med ett land med vilket det tidigare antingen inte funnits
något avtal eller med vilket Sverige haft ett creditavtal. Mot detta förslag
har Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet framfört invändningar
eftersom den faktor som utlöser beskattning inte beror på den skattskyl-
diges egna åtgärder.

Regeringen anser att det är naturligt att reglerna om uttagsbeskattning
utformas så att de täcker samtliga situationer då beskattningsrätten
upphör. Allmänt sett kommer förslaget emellertid inte att få någon större
praktisk betydelse eftersom de dubbelbeskattningsavtal som träffas
numera normalt inte utformas som exemptavtal. Skulle ett sådant avtal
träffas finns möjlighet att ta ställning till frågan om uttagsbeskattning i
den lag genom vilket avtalet om undvikande av dubbelbeskattning
implementeras i svensk lagstiftning.

En annan bestämmelse av intresse i sammanhanget finns i 5 § 1 lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder. Enligt denna bestämmelse skall en
periodiseringsfond omedelbart återföras till beskattning om den skatt-
skyldige har upphört att bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen bör

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 91

Prop. 1994/95:91

41

kompletteras så att det framgår att återföring skall ske även om skattskyl-
dighet för verksamheten upphör eller inkomst av verksamheten undantas
från beskattning i Sverige på grund av ett avtal om undvikande av
dubbelbeskattning. Motsvarande gäller i fråga om ersättningsfonder [9 §
lagen (1990:663) om ersättningsfonder] och skatteutjämningsreserver
[11 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv]. Vissa
företag kan fortfarande ha fondavsättningar e.d. enligt äldre lagstiftning
som ännu inte återförts till beskattning. Även sådana avsättningar bör
återföras till beskattning under de angivna omständigheterna.

Förslagen föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL
och 2 § 3 mom. SIL. Vidare föreslås ändringar i lagen om perio-
diseringsfonder, lagen om ersättningsfonder och lagen om återföring av
skatteutjämningsreserv. Ändringar föreslås även i lagen (1990:684) om
upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond samt lagen
(1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.

Prop. 1994/95:91

5.2 Avdrag för underskott i utländsk juridisk person

Regeringens förslag: Delägare i vissa utländska juridiska personer
medges inte avdrag för underskott som uppkommit i de utländska
juridiska personernas verksamhet annat än mot vinst som upp-
kommer ett senare beskattningsår.

Skälen för regeringens förslag: Delägare i en utländsk juridisk per-
son beskattas enligt de förutsättningar som anges i punkt 10 av an-
visningarna till 53 § KL resp. 6 § 2 mom. SIL för resultatet av verk-
samheten i den utländska juridiska personen.

Enligt andra stycket a i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL skall
svensk delägarbeskattning ske om delägaren beskattas löpande i den stat
där den utländska juridiska personen är hemmahörande. Under vissa
förutsättningar kan löpande beskattning bli aktuell även om den utländska
juridiska personen är skattesubjekt i hemviststaten. Enligt andra stycket b
i den nämnda anvisningspunkten förutsätter detta dels att delägaren har
ett visst inflytande i den utländska juridiska personen, dels att det också
finns ett svenskt inflytande av viss storlek i densamma. Kravet på
delägarens inflytande anses uppfyllt om delägaren själv eller tillsammans
med närstående personer direkt eller genom förmedling av juridisk
person, innehar eller kontrollerar minst 10 % av den utländska personens
kapital. Ett svenskt inflytande anses föreligga om minst hälften av den
utländska personens kapital innehas eller kontrolleras av här hemma-
hörande personer. Huruvida dessa villkor är uppfyllda avgörs med hän-
syn till förhållandena vid utgången av året närmast före taxeringsåret.

Reglerna om löpande beskattning har till syfte att förhindra obehöriga
skatteförmåner. Även om en eventuell vinst vid försäljning av andelen

42

beskattas kan en obehörig skatteförmån anses uppkomma om avkast-
ningen på det kapital som investeras i en utländsk juridisk person -
beroende på den skattemässiga behandlingen av den utländska juridiska
personen i hemviststaten - beskattas med en låg skattesats eller över
huvud taget inte beskattas.

En konsekvens av den löpande delägarbeskattning som blir följden av
att de två villkoren är uppfyllda är att delägaren medges avdrag för
underskott som uppkommit i den utländska juridiska personen. Såsom
bestämmelserna är utformade är det möjligt att exempelvis under en
verksamhets inledningsskede, göra avdrag för uppkomna underskott för
att i ett senare skede minska inflytandet i den utländska juridiska
personen och därigenom undgå löpande delägarbeskattning av vinster.

Den ifrågavarande lagstiftningen har till syfte att klarlägga vem eller
vilka som är skattskyldiga i de fall en utländsk association uppbär
inkomst för vilken skattskyldighet föreligger i Sverige. Bestämmelserna
skall också klaigöra när en här hemmahörande delägare i en utländsk
juridisk person skall beskattas för sin andel av vinsten i en utländsk
juridisk person, dvs. om han skall beskattas löpande eller när vinsten
delas ut. Regeringen anser att det är otillfredställande att en sådan
lagstiftning kan utnyttjas för underskottsavdrag. En jämförelse kan göras
med det fallet att den utländska juridiska personen vid beskattningen skall
behandlas som ett utländskt bolag. Delägarna medges i sådant fall inte
avdrag för underskott i bolaget.

Möjligheterna till avdrag bör begränsas så att avdrag medges först mot
framtida överskott av den utländska verksamheten.

Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 2 § 15 mom. SIL.

Prop. 1994/95:91

6 Övriga frågor

6.1 Beräkning av pensionsgrundande inkomst för utomlands
bosatta artister m.fl.

Regeringens förslag: De arbetsgivare som är skyldiga att innehålla
skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. för sådana artister som omfattas av EES-avtalet
skall också vara skyldiga att lämna sådan särskild kontrolluppgift
som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundan-
de inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skälen för regeringens förslag: Redan i och med EES-avtalet har
rätten att uppbära förmåner i Sverige utvidgats för personer som omfattas
av avtalet och är bosatta i utlandet men arbetar här. Den utomlands
bosatte som enligt EES-avtalet skall omfattas av svensk lagstiftning, har

43

rätt till bl.a. pensionsförmåner på lika villkor med i Sverige bosatta Prop. 1994/95:91
medborgare.

För personer som inte taxeras i Sverige beräknas pensionsgrundande
inkomst (PGI) på underlag endast av kontrolluppgiften.

Utomlands bosatta artister och idrottsmän som omfattas av lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
(LSI) har t.o.m. 1993 inte alls omfattats av den svenska socialförsäk-
ringen. Skatten (15 %) är en definitiv källskatt som enligt 14 § LSI
redovisas på en särskild blankett som inte har funktionen av kontroll-
uppgift och därför inte kan ligga till grund för beräkning av PGI.

I och med EES-avtalet har utomlands bosatta artister som omfattas av
avtalet rätt att bl.a. få tillgodoräkna sig PGI vid arbete i Sverige. För att
skattemyndigheten skall ha möjlighet att beräkna PGI för dessa artister,
krävs att arbetsgivaren lämnar en kontrolluppgift och inte endast en
redovisning över innehållen skatt.

I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs bl.a. att inkomst
av anställning för vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall
bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. En sådan
skyldighet att lämna särskild kontrolluppgift bör även införas för den som
har att innehålla skatt enligt LSI för artist som omfattas av EES-avtalet.

Förslaget föranleder ändringar i 23 § LSI och 3 § lagen om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och
med 1995 års taxering.

6.2 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter

Regeringens förslag: Den som är skattskyldig i Sverige skall ha rätt
att vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt göra avdrag
för sådana obligatoriska avgifter som på grund av arbete i annat land
påförts den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering i
överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni
1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige
omfattas av EES-avtalet.

Skälen för regeringens förslag: 146 § 2 mom. KL föreskrivs bl.a. att
skattskyldig som under hela beskattningsåret varit bosatt här i landet vid
taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt får göra avdrag för
sådana obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete
i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i
överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan

44

Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om Prop. 1994/95:91
den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i

Sverige.

Den ovan nämnda förordningen har upphävts genom förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992
om social trygghet som trätt i dess ställe. Av denna anledning behöver
en ändring göras av bestämmelsen i 46 § 2 mom. KL.

Utöver denna ändring nödvändiggör EES-avtalet en utvidgning av den
aktuella bestämmelsen så att den omfattar även den som i motsvarande
situation arbetat i ett annat land och omfattas av detta avtal.

Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och
med 1995 års taxering.

6.3 Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av
livförsäkringsföretag m.m.

Regeringens förslag: Kontinuitet skall gälla för uttag av avkast-
ningsskatt på pensionsmedel när livförsäkringsföretag upplöses vid
fusion eller efter en överföring av hela försäkringsbeståndet mellan
två livförsäkringsföretag.

Skälen för regeringens förslag: Avkastning på försäkringskapital hos
livförsäkringsföretag beskattas i huvudsak med avkastningsskatt enligt
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I samband med
införandet den 1 januari 1994 av det nya individuella pensionssparandet
utan försäkringsinslag ändrades tekniken för att ta ut avkastningsskatt.
Skatten beräknas nu på schablonmässiga grunder. Schablonens första led
innebär att försäkringskapitalet vid beskattningsårets ingång multipliceras
med den genomsnittliga statslåneräntan för året före beskattningsåret. Den
på så sätt framräknade schablonmässiga avkastningen beskattas därefter
med gällande skattesats. Om beskattningsåret är längre eller kortare än
tolv månader skall skattesatsen jämkas.

Regeringen lämnar i proposition om ändringar av den bolagsrättsliga
lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-
avtalet (prop. 1994/95:70) bl.a. förslag till bestämmelser om fusion
mellan livförsäkringsaktiebolag. Bestämmelserna i denna del finns i
förslaget till 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713). Reglerna är
avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995. Jämte fusionsreglema skall
äldre försäkringsrörelseregler om inkråmsöverlåtelser mellan livför-
säkringsföretag alltjämt gälla.

Förslaget till fusionsregler föranleder ändringar i bestämmelserna för
avkastningsskatten på pensionsmedel. När ett livförsäkringsföretag i
samband med en omstrukturering upphör under beskattningsåret antingen
genom de nu föreslagna fusionsbestämmelsema i 15 a kap. 1 och 18 §§

45

försäkringsrörelselagen eller genom att överlåta hela sitt försäkringsbe- Prop. 1994/95:91
stånd till ett annat sådant företag uppkommer frågan om jämkning av
avkastningsskatten skall ske.

Ett tillägg bör därför göras till avkastningsskattebestämmelsema som
uttryckligen anger att kontinuitet skall gälla för beskattningen av
livförsäkringsföretag vars beskattningsår avkortas till följd av att företaget
upplöses genom fusion eller överlåter hela försäkringsbeståndet till annat
försäkringsföretag.

Förslaget medför en ändring i 9 § avkastningsskattelagen.

7 Författningskommentar

7.1 Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG)

Enligt förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
syftar en gruppering inte till vinst för egen del. Detta bör emellertid inte
påverka bedömningen av om den verksamhet som bedrivs av en gruppe-
ring är att hänföra till näringsverksamhet eller inte utan bedömningen får
göras som beträffande vilken annan verksamhet som helst. Bedrivs
grupperingens verksamhet självständigt, varaktigt samt med vinstsyfte är
resultatet således att hänföra till inkomst av näringsverksamhet.

Av lagen framgår att handelsbolagsreglerna skall gälla beträffande
beräkning och beskattning av inkomst hänförlig till en europeisk
ekonomisk intressegruppering. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om
fåmanshandelsbolag och delägare i sådana blir tillämpliga på grupperingar
och medlemmar i grupperingar. Vidare blir de lagar som kompletterar
KL och SIL tillämpliga. Lagen om räntefördelning vid beskattning och
lagen om expansionsmedel skall dock inte tillämpas på verksamhet som
bedrivs av en gruppering. Anledningen till detta är att det vid gräns-
överskridande verksamhet eller ägande kan uppkomma svårigheter när det
gäller att beräkna fördelningsunderlaget respektive takbeloppet. Frågan
om dessa båda lagars tilllämplighet på grupperingar bör därför övervägas
ytterligare.

Bestämmelsen i 28 § SIL om beräkning av reavinst vid avyttring av
andel i ett handelsbolag blir tillämplig vid avyttring av andel i en
gruppering.

Bestämmelserna om handelsbolag och delägare i handelsbolag i upp-
bördslagen samt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter blir
tillämpliga på grupperingar och medlemmar i grupperingar.

46

7.2 Kommunalskattelagen (1928:370)                     Prop. 1994/95:91

46 § 2 mom.

Ändringen innebär att hänvisningen till förordningen (1981:1284) om
tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Noige om social trygghet har ersatts av en hänvisning
till förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention
den 15 juni 1992 om social trygghet som ersatt denna. Vidare har tillagts
en bestämmelse som ger den som omfattas av EES-avtalet motsvarande
avdragsmöj ligheter.

Anvisningar

till 22 §

punkt 1

I ett nytt sjätte stycke har tagits in bestämmelser om uttagsbeskattning,
som kompletterar bestämmelserna i fjärde stycket. I vissa av dessa fall
är det mer eller mindre klart att uttagsbeskattning kan eller inte kan ske
enligt gällande rätt. Det torde t.ex. inte råda någon tvekan om att
uttagsbeskattning skall ske om verksamheten i en förvärvskälla upphör,
exempelvis genom ett bolags likvidation. I andra fall är det mer tveksamt
vad som gäller.

Av den följande förteckningen framgår i vilka situationer uttags-
beskattning bör ske. Förteckningen omfattar inte det typiska fallet att en
tillgång regelrätt tas ut ur en förvärvskälla. Denna situation täcks helt
klart av ordalagen i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL.
Den bestämmelsen omfattar även det fallet att en utländsk näringsidkare
med fast driftställe i Sverige för över en tillgång från det fasta driftstället
till verksamhet i annan stat.

Med "avtal" avses ett avtal mellan Sverige och en annan stat om
undvikande av dubbelbeskattning. Med "exemptavtal" avses ett avtal av
detta slag enligt vilket inkomst från ett fast driftställe i den andra staten,
som uppbärs av en person med hemvist i Sverige, undantas från
beskattning här. Med "creditavtal" avses ett avtal enligt vilket från svensk
skatt avräknas skatt som utgått i den andra staten.

Svensk ägare

1.  Verksamheten i en förvärvskälla upphör, t.ex. genom att ett aktie-
bolag likvideras.

2. En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverk-
samhet här eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har

47

ett creditavtal, upphör att vara bosatt här. Uttagsbeskattning bör dock inte Prop. 1994/95:91
ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i
Sverige.

3.  En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverk-
samhet här eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har
ett creditavtal, erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av
ett avtal (personen är bosatt här enligt intern svensk rätt men får hemvist
i den andra staten på grund av avtalet). Uttagsbeskattning bör dock inte
ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i
Sverige.

4.  Ett svenskt aktiebolag erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat
på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning ("den verkliga
ledningen" flyttas ut). Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del
tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige.

5.  En tillgång i en verksamhet som bedrivs i två eller flera stater
överförs från Sverige till en annan stat med vilken Sverige har ett
exemptavtal och knyts till ett fast driftställe där.

6.  En tillgång i en verksamhet som bedrivs i flera stater överförs från
en stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal till en
annan stat med vilken Sverige har ett exemptavtal och knyts till ett fast
driftställe där.

7.  Ett exemptavtal ingås med en stat med vilken Sverige tidigare inte
haft något avtal eller haft ett creditavtal. En tillgång i en verksamhet som
bedrivs i staten blir enligt avtalet knuten till ett fast driftställe där.

Utländsk ägare med fast driftställe i Sverige

8.    Verksamheten vid det fasta driftstället upphör.

9.    Det moment som konstituerar det fasta driftstället försvinner.

De nu angivna situationerna korresponderar med punkterna i det nya
sjätte stycket enligt följande.

Punkt Situation

1          1,8

2        2,9

3        3,4,7

4        5,6

I sjunde stycket begränsas tillämpligheten av sjätte stycket punkterna 2
och 3. Uttagsbeskattning skall inte ske till den del tillgångarna knutits till
ett fast driftställe i Sverige. I dessa fall kan ju Sverige fortfarande
beskatta avkastning av tillgångarna och vinst vid en avyttring av dem.

I samma stycke modifieras vidare punkt 3 avseende fallet att endast en
del av inkomsten från en förvärvskälla undantas från beskattning på

48

grund av avtal. Detta fall är för handen om en svensk näringsidkare, som Prop. 1994/95:91
beskattas i Sverige, bedriver verksamhet i flera stater och inkomst från
ett fest driftställe i en stat undantas från beskattning genom att ett nytt
avtal om undvikande av dubbelbeskattning ingås.

7.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2 § 3 mom.

Villkoren i första stycket för att ett koncernbidrag skall få verkan vid
beskattningen har kompletterats med ett nytt villkor, /, om att mottagaren
inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha
hemvist i en främmande stat.

2 § 15 mom.

I det nya momentet har tagits in en avdragsbegränsning. Motiven för
denna redovisas i avsnitt 5.2. Avdrag för underskott som uppkommer vid
inkomstberäkningen för en delägare som beskattas löpande för inkomst
från en utländsk juridisk person får endast utnyttjas mot en vinst från
verksamheten i samma utländska juridiska person som uppkommer ett
senare år. Avdragsrätten omfattar emellertid inte vinst som uppkommer
vid avyttring av andelen i den utländska juridiska personen.

7.4 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

I paragrafen har införts en bestämmelse som innebär att för den som har
inkomst för vilken betalas skatt enligt lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall inkomst av
anställning beräknas med ledning av sådan särskild kontrolluppgift som
avses i denna paragraf.

7.5 Lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap. 2 a §

Den nya punkten 4 i tredje stycket innnebär att ersättning för arbete som
betalas ut till en medlem i en gruppering utgör inkomst av annat
förvärvsarbete. Detta får betydelse bl.a. för avgiftsskyldigheten för
egenavgifter i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Genom

49

ändringen kommer avgiftsskyldigheten för egenavgifter för medlem i en Prop. 1994/95:91
gruppering att motsvara den som gäller för delägare i handelsbolag.

7.6 Kupongskattelagen (1970:624)

Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering blir skattskyldig för
kupongskatt i samma omfattning som ett handelsbolag.

7.7 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

10 §

Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt
lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.

7.8 Lagen (1972:820) om skatt på spel

Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt
lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.

7.9 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är
skattskyldiga för fastighetsskatt. Detta motsvarar vad som gäller för
delägare i handelsbolag.

7.10 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel

Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering lik-
som delägarna i ett handelsbolag är skattskyldiga enligt lagen.

50

Bestämmelserna om jämkning av skatten i tredje stycket har ändrats. De
nya bestämmelserna innebär att en fusion eller inkråmsöverlåtelse vare
sig ökar eller minskar uttaget av avkastningsskatt. En jämkning skall
såsledes inte ske om den leder till bristande kontinuitet i beskattningen.
Det överlåtande företagets förpliktelser i skattehänseende skall gå över på
det övertagande företaget.

7.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

I första stycket föreskrivs att en ersättningsfond skall återföras till
beskattning i olika situationer. Enligt första stycket 2 skall återföring ske
om hela eller huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret
har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har
övertagits enligt sjätte stycket. I första stycket 7 har införts en be-
stämmelse som innebär att återföring även skall ske om skattskyldighet
för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall
undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbel-
beskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskattning skall
återföring inte ske.

7.12 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.

23 §

I ett nytt andra stycke upplyses om att bestämmelser om skyldighet för
arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensions-
grundande inkomst finns i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

7.13 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader

1 §

Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är
skattskyldiga för särskild löneskatt enligt lagen. Detta motsvarar vad som
gäller för delägare i handelsbolag.

Prop. 1994/95:91

51

7.14 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder           Prop. 1994/95:91

I paragrafen föreskrivs att en periodiseringsfond skall återföras till
beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den
skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva
näringsverksamhet. En ändring av närmast redaktionell natur har gjorts
i detta led. Enligt en ny punkt 6 skall återföring även ske om skatt-
skyldighet för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan
inkomst skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande
av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskatt-
ning skall återföring inte ske.

7.15 Lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutj ämningsreserv

II §

I paragrafen föreskrivs att en skatteutjämningsreserv skall återföras till
beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den
skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva
näringsverksamhet. Enligt ett tillägg till denna bestämmelse skall
återföring även ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har
upphört eller om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på
grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa
inkomster undantas från beskattning skall återföring inte ske.

7.16 Mervärdesskattelagen (1994:200)

6 kap. 1 §

Ändringen innebär att grupperingen liksom handelsbolag är skattskyldig
för mervärdesskatt. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.

Ändringen avser endast grupperingar med säte i Sverige. Gruppering
med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk företagare. Någon
särskild reglering för sådan gruppering behövs inte.

7.17 Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond

Kvarstående avsättningar till allmän investeringsfond - dvs. avsättningar
som inte tagits i anspråk för investering eller återförts till beskattning
enligt bestämmelserna i den upphävda lagen - skall enligt punkt 4

upphävandelagen återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om Prop. 1994/95:91
företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan särskilt
tillägg. Ändringen innebär att återföring skall ske även om skattskyldig-
heten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst
helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av
dubbelbeskattning.

7.18 Lagen (1990:686) om upphävande av vissa
fondförfattningar, m.m.

Enligt upphävandelagen skall kvarstående avsättningar till vissa fonder
enligt äldre lagstiftning återföras till beskattning vid 1996 års taxering
eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan
särskilt tillägg. Ändringen i andra stycket innebär att återföring skall ske
även om skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller
om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal
om undvikande av dubbelbeskattning.

7.19 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Tillägget innebär att en medlem i en gruppering kommer att bli skattebe-
friad för företagsförmögenhet i samma utsträckning som delägare i
handelsbolag.

53

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Pr°P- 1994/95:91
betänkandet (SOU 1994:100) Beskattningen vid gränsöver- Bilaga 1
skridande omstruktureringar inom EG, m.m.

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken, Göta
Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden, Närings- och
teknikutvecklingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska
fakulteten vid Uppsala universitet, Föreningen Auktoriserade Revisorer
FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,
Kooperativa Förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska arbets-
givareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-
ningen, Svenska handelskammarförbundet, Svenska Revisorsamfundet
SRS, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köp-
mannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänstemännens
Centralorganisation.

Företagarnas riksoiganisation, Svenska arbetsgivareföreningen och
Sveriges köpmannaförbund har förutom egna yttranden åberopat yttrandet
från Sveriges Industriförbund.

Yttrande har också kommit in från Fondbolagens Förening.

Riksbanken, Bokföringsnämnden, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid
Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds
universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Lands-
organisationen i Sverige samt Svenska kommunförbundet har avstått från
att yttra sig.

54

Finansdepartementet                                  ProP- 1994/95:91

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedbotg,
Andersson, Winbeig, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:91 Beskattningen av europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor

55

gotab 47177, Stockholm 1994