Regeringens proposition
1994/95:76

Förändring av vissa arbetsrättsliga regler

Prop.
1994/95:76

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Leif Blomberg
(Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Ändringarna syftar till att
upphäva de försämringar i dessa lagar som genomfördes den 1 januari 1994.
Följande ändringar föreslås i anställningsskyddslagen.
Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning vid arbetsanhopning
förkortas från sammanlagt högst tolv månader till sammanlagt högst sex månader
under en tvåårsperiod.
Den längsta tillåtna prövotiden vid provanställning förkortas från tolv till
sex månader.
Den regel som innebär att arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist
har rätt att inom en turordningskrets undanta två arbetstagare innan
turordningen fastställs upphävs.
Den övergångsregel till ändringarna den 1 januari 1994 som undanröjde vissa
kollektivavtal upphävs.
Följande ändringar föreslås i medbestämmandelagen.
De tidigare gällande bestämmelserna om facklig vetorätt återinförs.
Regeln om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag upphävs.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3

2 Lagtext.................................. 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1982:80) om anställningsskydd....... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbets-
livet................................ 7
2.3 Förslag till lag om ändring i arbets-
rättslig beredskapslag (1987:1262)... 11

3 Ärendet och dess beredning............... 15

4 Förändring av arbetsrätten............... 16

5 Författningskommentar.................... 20
5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1982:80) om anställningsskydd....... 20
5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:580) om medbestämmande i ar-
betslivet............................ 21
5.3 Förslaget till lag om ändring i ar-
betsrättslig beredskapslag (1987:1262)22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 20 oktober 1994........................... 23
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,
2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
3. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd
dels att 5, 6 och 22 §§ skall ha följande lydelse,
dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1496) om ändring
i lagen (1982:80) om anställningsskydd skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §[1]
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av
arbetets särskilda beskaffenhet.
2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, 3. Avtal för viss tid,
dock sammanlagt högst dock sammanlagt högst sex
tolv månader under två år,månader under två år, om
om det föranleds av det föranleds av till-
arbetsanhopning. fällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-
pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer
än tre månader.
5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren
har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med
ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, när
arbetstagaren har fyllt 67 år.

6 §[2]
Avtal får även träffas omAvtal får även träffas om
tidsbegränsad tidsbegränsad
provanställning, om prö- provanställning, om prö-
votiden är högst tolv votiden är högst sex
månader. månader.

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta
efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till
motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår
provanställningen i en tillsvidareanställning.
Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före
prövotidens utgång.

22 §[3]
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följande
turordningsregler.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet
för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal,
fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant
fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations
avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten,
om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.
Innan turordningen
fastställs får
arbetsgivaren inom den
turordningskrets där
arbetsbristen finns
undanta två arbetstagare
som enligt arbets-
givarens bedömning är av
särskild betydelse för
den fortsatta driften.
Den eller de
arbetstagare som har
undantagits har företräde
till fortsatt arbete.
Detta företräde gäller även
i förhållande till den
eller de arbetstagare
som kan få företräde
enligt 23 § denna lag
och 8 § lagen (1974:358)
om facklig för-
troendemans ställning på
arbetsplatsen.

De övriga Arbetstagarnas plats i
arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med
turordningen bestäms med utgångspunkt i varje
utgångspunkt i varje arbetstagares
arbetstagares sammanlagda
sammanlagda anställningstid hos
anställningstid hos arbetsgivaren.
arbetsgivaren. Arbetstagare med längre
Arbetstagare med längre anställningstid har
anställningstid har företräde framför
företräde framför arbetstagare med kortare
arbetstagare med anställningstid. Vid lika
kortare anställningstid. anställningstid ger högre
Vid lika anställningstid ålder företräde. Kan en
ger högre ålder företräde.arbetstagare endast
Kan en arbetstagare efter omplacering
endast efter beredas fortsatt arbete
omplacering beredas hos arbetsgivaren, gäller
fortsatt arbete hos som förutsättning för
arbetsgivaren, gäller företräde enligt tur-
som förutsättning för ordningen att
företräde enligt arbetstagaren har
turordningen att tillräckliga
arbetstagaren har kvalifikationer för det
tillräckliga kvalifika- fortsatta arbetet.
tioner för det fortsatta
arbetet.

_________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i samband med
förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om
uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhandlingen har begärts före lagens
ikraftträdande.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1993:1496

[2]Senaste lydelse 1993:1496

[3]Senaste lydelse 1993:1496

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-
betslivet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
dels att 41 b § skall upphöra att gälla,
dels att 4, 5, 57 och 69 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en rubrik och tre nya paragrafer, 38-40 §§,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §[1]
Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet
enligt denna lag upphävs eller inskränks.
Trots bestämmelsen i Trots bestämmelsen i
första stycket är det första stycket är det
tillåtet att genom tillåtet att genom
kollektivavtal göra kollektivavtal göra
avvikelse från avvikelse från
föreskrifterna i 11, 12, föreskrifterna i 11, 12,
14, 19-22 och 28 §§, 29 §14, 19-22 och 28 §§, 29 §
tredje meningen, 33-37 tredje meningen, 33-40 §§,
§§, 43 § andra stycket 43 § andra stycket samt
samt 64 och 65 §§. 64 och 65 §§.
I kollektivavtal får I kollektivavtal får
också föreskrivas längre också föreskrivas längre
gående fredsplikt än 41, gående fredsplikt än 41,
41 a, 41 b och 44 §§ 41 a och 44 §§ anger samt
anger samt längre gående längre gående
skadeståndsansvar än som skadeståndsansvar än som
följer av denna lag. följer av denna lag.

5 §[2]
Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i sådana
förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan
utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut
rörande sådan konflikt.
Föreskrifterna i 11, Föreskrifterna i 11, 12,
12, 19, 34 och 35 §§ 19, 34, 35, 38 och 39 §§
skall tillämpas även när skall tillämpas även när
kollektivavtal kollektivavtal
tillfälligt inte gäller. tillfälligt inte gäller.

Facklig vetorätt i vissa fall

38 §[3]
Innan en arbetsgivare
beslutar att låta någon
utföra visst arbete för
hans räkning eller i hans
verksamhet utan att
denne därvid skall vara
arbetstagare hos honom,
skall arbetsgivaren på
eget initiativ förhandla
med den arbetstaga-
rorganisation i
förhållande till vilken
han är bunden av
kollektivavtal för sådant
arbete. Arbetsgivaren är
vid förhandlingen skyldig
att lämna den information
om det tilltänkta arbetet
som arbetstagaror-
ganisationen behöver för
att kunna ta ställning i
förhandlingsfrågan.
Första stycket gäller
inte, om arbetet är av
kortvarig och tillfällig
natur eller kräver
särskild sakkunskap och
det inte är fråga om att
anlita uthyrd arbets-
kraft enligt lagen
(1993:440) om privat
arbetsförmedling och ut-
hyrning av arbetskraft.
Första stycket gäller inte
heller om den tilltänkta
åtgärden i allt väsentligt
motsvarar en åtgärd som
har godtagits av ar-
betstagarorganisationen.
Om organisationen i ett
särskilt fall begär det,
är arbetsgivaren dock
skyldig att förhandla
innan han fattar eller
verkställer ett beslut.
Om synnerliga skäl
föranleder det, får
arbetsgivaren fatta och
verkställa ett beslut
innan förhand-
lingsskyldigheten enligt
första stycket har
fullgjorts. Begärs för-
handling enligt andra
stycket, är arbetsgivaren
inte skyldig att skjuta
upp beslutet eller
verkställigheten till
dess förhandlingsskyldig-
heten har fullgjorts, om
det finns särskilda skäl
mot uppskov. I fråga om
förhandling enligt första
och andra styckena skall
14 § tillämpas.
Har förhandling begärts
enligt första eller andra
stycket är arbetsgivaren
skyldig att på begäran av
arbetstagarorganisationen
lämna sådan information om
det tilltänkta arbetet
som organisationen
behöver för att kunna ta
ställning i frågan.

39 §[4]
Har förhandling enligt 38 §
ägt rum och förklarar den
centrala arbets-
tagarorganisationen
eller, om sådan inte
finns, den arbetstagar-
organisation som har
slutit kollektivavtalet,
att den av arbetsgivaren
tilltänkta åtgärden kan
antas medföra att lag
eller kollektivavtal för
arbetet åsidosätts eller
att åtgärden annars
strider mot vad som är
allmänt godtaget inom
parternas avtalsområde,
får åtgärden inte beslutas
eller verkställas av ar-
betsgivaren.

40 §[5]
Förbud enligt 39 § inträder
inte, om
arbetstagarorganisationen
saknar fog för sin
ståndpunkt. Har
arbetsgivaren med stöd av
38 § tredje stycket
verkställt beslut i den
fråga som förhandlingen
avser, skall 39 § inte
tillämpas.

57 §[6]
Arbetstagarorganisation Arbetstagarorganisation
skall ersätta uppkommen skall ersätta uppkommen
skada, om den i tvist skada, om den i tvist
som avses i 33 eller 34 §som avses i 33 eller 34 §
har föranlett eller har föranlett eller
godkänt felaktig godkänt felaktig
tillämpning av avtal tillämpning av avtal
eller av denna lag och eller av denna lag och
organisationen har organisationen har
saknat fog för sin saknat fog för sin
ståndpunkt i tvisten. ståndpunkt i tvisten.
Detsamma gäller om
organisationen har
saknat fog för förklaring
enligt 39 §.

Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbetsgivaren
genom att företrädare för organisationen i förhållande till honom missbrukar sin
ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan
ställning förfar grovt vårdslöst.

69 §[7]

Föreskrifterna i 33-35 §§Föreskrifterna i 33-35
utgör inte hinder mot och 39 §§ utgör inte hinder
beslut enligt 15 kap. mot beslut enligt 15
rättegångsbalken. kap. rättegångsbalken.

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1993:1498

[2]Senaste lydelse 1993:1498

[3]Förutvarande 38 § upphävd genom 1993:1498

[4]Förutvarande 39 § upphävd genom 1993:1498

[5]Förutvarande 40 § upphävd genom 1993:1498

[6]Senaste lydelse 1993:1498

[7]Senaste lydelse 1993:1498
2.3 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Härigenom föreskrivs att p. 1 och 3 i bilagan till arbetsrättslig beredskapslag
(1987:1262) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.[1] Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

I fråga om lagen I fråga om lagen
(1976:580) om (1976:580) om
medbestämmande i medbestämmande i
arbetslivet skall arbetslivet skall
dels 35 och 37 §§ inte dels 35 och 37 §§ inte
tillämpas, tillämpas,
dels 4, 5, 11, 12, 14, dels 4, 5, 11, 12, 14,
16, 21, 34, 36, 56 och 16, 21, 34, 36, 38, 56
69 §§ ha följande lydelse,och 69 §§ ha följande
dels nya föreskrifter, lydelse,
betecknade 53 §, införas dels nya föreskrifter,
av följande lydelse. betecknade 53 §, införas
av följande lydelse.

4 §
Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet
enligt denna lag upphävs eller inskränks.
Trots bestämmelsen i Trots bestämmelsen i
första stycket är det första stycket är det
tillåtet att genom tillåtet att genom
kollektivavtal göra kollektivavtal göra
avvikelse från före- avvikelse från före-
skrifterna i 11, 12, skrifterna i 11, 12, 14,
14, 19-22 och 28 §§, 29 §19-22 och 28 §§, 29 §
tredje meningen, 33, 34 tredje meningen, 33, 34,
och 36 §§, 43 § andra 36, 38-40 §§, 43 § andra
stycket samt 64 och 65 stycket samt 64 och 65 §§.
§§. I kollektivavtal får
I kollektivavtal får också föreskrivas längre
också föreskrivas längre gående fredsplikt än 41,
gående fredsplikt än 41, 41 a och 44 §§ anger samt
41 a, 41 b och 44 §§ längre gående
anger samt längre gående skadeståndsansvar än som
skadeståndsansvar än som följer av denna lag.
följer av denna lag.

5 §
Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i sådana
förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan
utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut
rörande sådan konflikt.
Föreskrifterna i 11, Föreskrifterna i 11, 12,
12, 19 och 34 §§ skall 19, 34, 38 och 39 §§ skall
tillämpas även när kollek-tillämpas även när kollek-
tivavtal tillfälligt tivavtal tillfälligt inte
inte gäller. gäller.

11 §
------------------------

69 §
Föreskrifterna i 33 och Föreskrifterna i 33, 34
34 §§ utgör inte hinder och 39 §§ utgör inte hinder
mot beslut enligt 15 mot beslut enligt 15
kap. rättegångsbalken. kap. rättegångsbalken.

3.[2] I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall
dels 25-27 och 32 §§ inte tillämpas,
dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 §§ ha följande lydelse.

----------------

5 §
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för att
tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds av
arbetets särskilda beskaffenhet.
2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, 3. Avtal för viss tid,
dock sammanlagt högst dock sammanlagt högst sex
tolv månader under två år,månader under två år, om
om det föranleds av det föranleds av till-
arbetsanhopning. fällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-
pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer
än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren
har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med
ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, när
arbetstagaren har fyllt 65 år.

7 §

----------------------

22 §
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följande
turordningsregler.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet
för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal,
fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant
fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations
avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten,
om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.
Innan turordningen
fastställs får
arbetsgivaren inom den
turordningskrets där
arbetsbristen finns
undanta två arbetstagare
som enligt arbets-
givarens bedömning är av
särskild betydelse för
den fortsatta driften.
Den eller de
arbetstagare som har
undantagits har företräde
till fortsatt arbete.
Detta företräde gäller även
i förhållande till den
eller de arbetstagare Arbetstagarnas plats i
som kan få företräde turordningen bestäms med
enligt 23 § denna lag utgångspunkt i varje
och 8 § lagen (1974:358) arbetstagares
om facklig för- sammanlagda
troendemans ställning på anställningstid hos
arbetsplatsen. arbetsgivaren. Arbets-
De övriga tagare med längre anställ-
arbetstagarnas plats i ningstid har företräde
turordningen bestäms med framför arbetstagare med
utgångspunkt i varje kortare anställningstid.
arbetstagares Vid lika anställningstid
sammanlagda ger högre ålder företräde.
anställningstid hos Kan en arbetstagare
arbetsgivaren. endast efter omplacering
Arbetstagare med längre beredas fortsatt arbete
anställningstid har hos arbetsgivaren, gäller
företräde framför som förutsättning för
arbetstagare med företräde enligt turord-
kortare anställningstid. ningen att arbetstagaren
Vid lika anställningstid har tillräckliga
ger högre ålder företräde.kvalifikationer för det
Kan en arbetstagare fortsatta arbetet. Vid
endast efter den bedömningen skall
omplacering beredas beaktas även intresset
fortsatt arbete hos att tillgodose
arbetsgivaren, gäller totalförsvarets produk-
som förutsättning för tionsbehov.
företräde enligt tu-
rordningen att
arbetstagaren har
tillräckliga kvali-
fikationer för det
fortsatta arbetet. Vid
den bedömningen skall
beaktas även intresset
att tillgodose
totalförsvarets pro-
duktionsbehov.

33 §

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1993:1500

[2]Senaste lydelse 1993:1500
3 Ärendet och dess beredning

Den 1 januari 1994 genomfördes ett antal ändringar i anställningsskyddslagen
(SFS 1993:1496) och medbestämmandelagen (SFS 1993:1498). De grundade sig på
förslag som 1992 års arbetsrättskommitté lagt fram i sitt delbetänkande Ny
anställningsskyddslag (SOU 1993:32).
Ändringarna i anställningsskyddslagen innebar bl.a. följande. Den längsta
tillåtna tiden för visstidsanställning, som föranleddes av arbetsanhopning,
förlängdes från sammanlagt högst sex månader till sammanlagt högst tolv månader
under en tvåårsperiod. Den längsta tillåtna tiden för provanställning förlängdes
från sex till tolv månader. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gavs
arbetsgivaren rätt att undanta två arbetstagare för att ge dem företräde till
fortsatt arbete innan turordningen fastställdes. Enligt en särskild
övergångsregel blev kollektivavtal, som hade ingåtts före den 1 januari 1994,
utan verkan i de delar som avtalet innehöll bestämmelser om kortare avtalstider
för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än lagens
regler i deras nya lydelse. Detta gällde dock inte avtal som hade tillkommit
just för att göra avsteg från de nya reglerna.
Ändringarna i medbestämmandelagen innebar att de tidigare gällande
bestämmelserna om facklig vetorätt upphävdes. Vidare infördes det ett förbud mot
stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag.

Lagrådet

Lagförslagen innebär i sak endast att anställningsskyddslagen, medbe-
stämmandelagen och den arbetsrättsliga beredskapslagen i de berörda delarna
återställs till det innehåll de hade före den 1 januari 1994. Bestämmelserna har
tidigare varit föremål för Lagrådets granskning (se prop. 1975/76: 105 Bilaga 1,
1981/82:71, 1986/87:165 och 1990/91: 124). Regeringen anser därför att det inte
är nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande över de nu föreliggande
lagförslagen.

4 Förändring av arbetsrätten

Regeringens förslag: De längsta tillåtna tiderna för
visstidsanställning vid arbetsanhopning och
tidsbegränsad provanställning återställs till vad som
gällde före den 1 januari 1994. Arbetsgivarens rätt
att vid uppsägning på grund av arbetsbrist undanta
två arbetstagare innan turordningen fastställs
upphävs. Den övergångsregel upphävs som innebär att de
kollektivavtal saknar verkan som innehåller
kortare tider för provanställning och visstidsan-
ställning vid arbetsanhopning än lagen anger.
Den fackliga vetorätten vid entreprenader och
inhyrning av arbetskraft återinförs. Regeln om
förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller
familjeföretag upphävs.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska arbetsrättsliga modellen bygger på
rikstäckande kollektivavtal och välorganiserade fackliga parter, som i
förhandlingar löser de flesta tvister. Kollektivavtalen är bindande under
avtalsperioden och under tiden råder fredsplikt. Under 1970-talet infördes en
omfattande arbetsrättslig lagstiftning som syftade till att demokratisera
arbetslivet. Kollektivavtalen har en viktig uppgift att fylla när det gäller att
komplettera lagarna och anpassa dem till de olika branschernas och företagens
behov.
I tider med hög arbetslöshet och bristande framtidstro är det viktigt att ta
till vara den samförståndsanda som ligger i den svenska modellen. Detta är av
särskild betydelse med hänsyn till den ökade internationaliseringen. Det är
därför regeringens strävan att bygga vidare på den svenska modellen. Det innebär
att det i första hand är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal skall
ge de arbetsrättsliga reglerna en sådan utformning att de fungerar väl i
praktiken, blir så enkla och effektiva som möjligt och lägger inflytande, ansvar
och befogenheter så nära de berörda som möjligt. Regeringen avser att tillsätta
en utredning som skall få till uppgift att pröva hur avtalslösningar på bästa
sätt kan underlättas. Arbetsmarknadens parter skall inbjudas att konstruktivt
medverka i detta förändringsarbete.
Den höga arbetslöshet som vi nu har i Sverige pressar tillbaka löntagarna på en
rad olika sätt. De arbetslösa känner vanmakt inför möjligheterna att på nytt få
ett arbete och ser sin familjeekonomi raseras. De som har ett arbete är rädda
för att mista det. Trycket ute på arbetsplatserna på de anställda har hårdnat.
Allt färre vågar utnyttja sina rättigheter av rädsla för att hamna i onåd. Vid
en minskning av personalstyrkan är trycket att lämna företaget hårt mot de
äldre, kvinnorna och de som inte betraktas som tillräckligt produktiva.
De arbetsrättsliga reglerna bör inte ytterligare spä på den utveckling som nu
har skisserats. För att löntagarna skall kunna förväntas lojalt medverka vid de
förändringar i företagen som är nödvändiga måste de känna att de har en rimlig
trygghet i sin anställning. De försämringar i anställningstryggheten som
genomfördes den 1 januari 1994 bör därför nu upphävas.
Konkurrens mellan företag bör ske på lika villkor. Det är en viktig uppgift att
slå vakt om de seriösa företagen. Ett sätt att göra detta är att se till att det
finns ett fackligt inflytande vid anlitande av entreprenör och inhyrning av
arbetskraft. Ett återinförande av den fackliga vetorätten i sådana situationer
är ägnat att motverka osund konkurrens från företag som inte tar sitt ansvar i
förhållande till samhället och sina anställda.

Arbetstoppar

Den längsta tillåtna tiden för visstidsanställningar vid arbetsanhopning är tolv
månader under en period av två år. Tidigare var tiden sex månader. Det finns
inget rimligt skäl varför tiden skall vara så lång som tolv månader. Är det
fråga om att en arbetsgivare har behov av arbetskraft under en längre tid, även
om behovet kan förutses upphöra längre fram, bör det normala vara en
tillsvidareanställning i enlighet med lagens huvudregel. Uppstår sedan en
arbetsbristsituation får denna hanteras på vanligt sätt med tillämpning av de
uppsägningstider som gäller enligt lagen. Uppsägningstiden är en månad för den
som är under 25 år eller den som har varit anställd kortare tid än sex månader.
Om det i något fall finns ett särskilt behov av regler om visstidsanställning
som avviker från lagen finns alltid möjligheten att genom kollektivavtal
åstadkomma den nödvändiga anpassningen.

Provanställningar

Avtal om provanställning får träffas, om prövotiden är högst tolv månader.
Tiden, som tidigare var sex månader, är omotiverat lång. Den innebär att en
arbetstagare kan få finna sig i att vara anställd under så lång tid som ett år
utan något som helst anställningsskydd. I normalfallet kan en provanställning
avbrytas från ena dagen till den andra genom ett formlöst besked från
arbetsgivaren, låt vara att arbetstagaren skall underrättas om detta minst två
veckor i förväg. Sett ur den anställdes synvinkel är det inte rimligt att den
osäkerhet som följer med provanställningen skall bestå under ett helt år. Ar-
betsgivaren har på sin sida ett berättigat behov av att få pröva arbetstagaren
under en viss tid. Det måste dock normalt anses fullt tillräckligt med en prö-
votid på sex månader. Också på detta område finns det möjlighet att vid behov
träffa kollektivavtal med ett annat innehåll än lagens regel.

Undantag från turordningen

Anställningsskyddslagen innehåller regler om saklig grund för uppsägning. Vid
uppsägning av en arbetstagare av skäl som är hänförliga till arbetstagaren
personligen innebär reglerna ett skydd mot obefogade uppsägningar.
Arbetsgivarens skäl för uppsägningen kan prövas i domstol, och det är
arbetsgivarens sak att visa att det finns tillräckliga skäl för åtgärden. Vid en
situation då arbetsgivaren vill säga upp arbetstagare på grund av arbetsbrist är
förhållandet däremot ett annat. Arbetsgivaren bestämmer ensam om det föreligger
arbetsbrist i företaget. Det ställningstagandet kan normalt inte överprövas av
domstol. Lagens regler om turordning vid sådana uppsägningar innebär i det läget
ett visst skydd mot godtycke för den enskilde arbetstagaren. Arbetsgivaren får
inte fritt välja vilka som skall sägas upp. Enligt lagen skall man följa en
turordning som följer principen sist in - först ut. Den som är sist anställd får
gå först, och den som har längst anställningstid har företräde till fortsatt
arbete, under förutsättning att de som blir kvar har tillräckliga
kvalifikationer för de arbetsuppgifter som finns kvar. Den som fått sluta har
under en viss tid företrädesrätt till återanställning för det fall att
arbetsgivaren vill nyanställa personal. Arbetsgivaren och den fackliga
organisationen har frihet att avtala om avsteg från turordningen om det behövs.
Anställningsskyddslagens regler kan på det sättet sägas innebära en viss balans
mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen. Genom den regel som ger
arbetsgivaren rätt att undanta två arbetstagare innan turordningen görs upp har
emellertid denna balans rubbats, särskilt när det gäller de mindre företagen.
Anställningsskyddet i de mindre företagen har drastiskt minskat. Den
arbetsgivare som vill göra sig av med en arbetstagare utan att öppet redovisa
sina skäl kan utnyttja turordningsregeln i det syftet. Det har i debatten
anförts exempel på att ett sådant missbruk av reglerna har förekommit.
Regeringen ser det därför som en angelägen uppgift att återställa den balans
som rådde tidigare i detta hänseende. Om turordningsreglerna någon gång skulle
leda till verkliga svårigheter för ett företag är det både möjligt och önskvärt
att arbetsgivaren och den fackliga organisationen träffar avtal om avsteg från
turordningen.

Ingrepp i tidigare gällande kollektivavtal

I övergångsbestämmelserna till de nya regler som infördes den 1 januari 1994
föreskrevs det att kollektivavtal, som hade ingåtts före lagens ikraftträdande,
var utan verkan i de delar avtalet innehöll bestämmelser om kortare avtalstider
för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än lagen i
sin nya lydelse. Detta gällde dock inte om avtalet tillkommit för att göra
avsteg från lagen i sin nya lydelse.
Övergångsregeln har utsatts för stark kritik från de fackliga organisationerna.
LO, TCO och FFI (Fria fackföreningsinternationalen) har anmält den svenska rege-
ringen till den internationella arbetsorganisationen ILO:s styrelse och därvid
påstått att bestämmelsen stått i strid mot 1949 års konvention om tillämpning av
principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten och
1981 års konvention om främjande av kollektiva förhandlingar. ILO:s styrelse har
enhälligt i ett beslut i juni 1994 funnit att bestämmelsen utgjorde ett intrång
i förhandlingsfriheten. Styrelsen har rekommenderat regeringen att i
fortsättningen avstå från lagstiftningsåtgärder som röjer undan tidigare
ingångna kollektivavtal. Dessutom har regeringen anmodats att ändra övergångsbe-
stämmelsen.
Mot denna bakgrund bör övergångsregeln nu upphävas. Ett sådant upphävande får
bara verkan för framtiden, och bara för de områden där nya kollektivavtal inte
har träffats.

Facklig vetorätt

Det är en viktig uppgift att bekämpa den osunda konkurrensen från oseriösa
företag. Ett sätt att komma åt de oseriösa företagens verksamhet har tidigare
varit den fackliga vetorätten vid entreprenader och inhyrning av arbetskraft.
Det är olyckligt att vetorätten har avskaffats. De skäl som har anförts för
detta är enligt regeringens mening inte hållbara. Konkurrensen mellan företag på
lika villkor bör i möjligaste mån underlättas. Den fackliga vetorätten bör
därför återinföras. Detsamma gäller de regler om förhandling och information som
syftar till att göra vetorätten verkningsfull.

Blockader mot enmans- eller familjeföretag

Förbudet mot blockader mot enmans- eller familjeföretag innebär en inskränkning
i den grundlagsfästa rätten att vidta fackliga stridsåtgärder. För att ett
sådant förbud skall vara försvarligt krävs att det är ägnat att råda bot på
allvarliga problem eller brott mot viktiga principer. Några sådana problem eller
principer finns dock inte. För den allra största delen av arbetsmarknaden
förekommer inte stridsåtgärder av angivet slag. De är otillåtna enligt
huvudavtalet mellan LO och SAF. Det är inom det området bara Svenska Byggnad-
sarbetareförbundet, Svenska Målareförbundet och Svenska Transport-
arbetareförbundet som inte har undertecknat huvudavtalet. I de fall som
förekommer i praktiken vidtar fackföreningarna stridsåtgärder för att förmå
företag som brukar ha anställda att teckna kollektivavtal. Det ligger i sådana
fall i regel i de anställdas intresse att skyddas av kollektivavtalets
bestämmelser.
Eftersom det inte har påvisats några allvarliga olägenheter bör konflikträtten
inte inskränkas på detta område. Stridsåtgärdsförbudet bör således upphävas.

Ikraftträdanden m.m.

Det är viktigt att snabbt återupprätta anställningstryggheten för att löntagarna
förtroendefullt skall kunna medverka i de strukturförändringar som omdaningen av
det svenska näringslivet nödvändiggör. Återställningen av arbetsrätten bör
därför träda i kraft den 1 januari 1995.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

5 §

Ändringarna i 5 § innebär att paragrafen får den lydelse den hade före den 1
januari 1994. I fråga om paragrafens innehåll hänvisas till tidigare kommentarer
(se prop. 1981/82:71, bet. 1981/82:AU 11 och prop. 1990/91:25 Bilaga 6, bet.
1990/91:AU 15).

6 §

Paragrafen återställs till den lydelse den hade före den 1 januari 1994,
bortsett från en mindre språklig ändring i andra stycket. Innehållet finns
kommenterat i tidigare lagförarbeten (prop. 1981/82:71, bet. 1981/82:AU 11).

22 §

Liksom beträffande de övriga paragraferna i anställningsskyddslagen innebär
ändringarna i 22 § i huvudsak att paragrafen återfår sin tidigare lydelse. Den
omredigering som gjordes genom lagändringen den 1 januari 1994 behålls dock.
Beträffande innehållet hänvisas också här till tidigare lagförarbeten (prop.
1981/82:71, bet. 1981/82:AU 11 och prop. 1984/85:62, bet. 1984/85:AU 4).

Övergångsbestämmelser

punkt 1

Vissa frågor i samband med upphävandet av den övergångsregel som gjorde ingrepp
i gällande kollektivavtal har behandlats under avsnitt 4.

punkt 2

De äldre reglerna får tillämpas på uppsägningsärenden som pågår när lagen träder
i kraft. Har det inletts förhandlingar om driftsinskränkningar får dessa
slutföras, utan att de nya reglerna blir tillämpliga.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet

4 §

Ändringen innebär endast att de återinförda vetorättsreglerna i 38-40 §§ åter
har tagits med i uppräkningen i andra stycket av de lagregler som det är
tillåtet att avvika från genom kollektivavtal. Hänvisningen i tredje stycket
till 41 b § har tagits bort.

5 §

Vetorättsreglerna i 38 och 39 §§ har åter tagits med i uppräkningen i andra
stycket av de regler som skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt
inte gäller.

38 §

Paragrafen återinförs i den lydelse den hade före den 1 januari 1994, med några
justeringar av språklig natur. Innehållet behandlas i tidigare förarbeten (prop.
1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45, prop. 1990/91:124, bet. 1990/91:AU 20
och prop. 1992/93:218, bet. 1992/93:AU 16).

39 §

Paragrafen återställs i sin tidigare lydelse med en viss språklig justering.
Beträffande innehållet hänvisas till tidigare lagförarbeten (prop. 1975/76:105
Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).

40 §

Även denna paragraf återinförs i sin helhet, och dess innehåll har tidigare
kommenterats (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).

57 §

Ändringen innebär att den tidigare gällande bestämmelsen i första stycket om
arbetstagarorganisationens ansvar vid en vetoförklaring enligt 39 § utan fog
åter införs. Innehållet finns kommenterat i tidigare lagförarbeten (prop.
1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).

69 §

Ändringen innebär att 39 § åter har lagts till uppräkningen av de föreskrifter
som enligt paragrafen inte utgör något hinder mot beslut enligt 15 kap.
rättegångsbalken.

5.3 Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Till följd av ändringarna i anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen har
även ändringar gjorts i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:76 Förändring av vissa arbetsrättsliga
regler.