Prop.

1994/95:61 Regeringens proposition

1994/95:61

Vårdnadsbidraget. Garantidagarna.
Enskild barnomsorg

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Anna Hedborg
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förslås att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag upphävs och att
vissa följdändringar görs i ett antal andra lagar som ändrades i samband med att
vårdnadsbidraget infördes.
I propositionen föreslås vidare att de 90 s.k. garantidagarna, dvs. de dagar
som endast ersätts enligt garantinivån, återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995
samt att garantinivån ändras till den nivå som gällde före den 1 juli 1994.
Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse kommer
att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning
motsvarande garantinivån. Även vid flerbarnsfödsel återinförs 90 dagar med
belopp enligt garantinivån. För den som före ikraftträdandet tagit ut
garantidagar liksom för den som fått vårdnadsbidrag skall avräkning ske mot de
90 garantidagarna.
Vidare föreslås att kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda
förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som
skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunerna kan i stället
efter egen bedömning lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från kommunens kostnader
per barn i motsvarande verksamhet.
Även kommunernas rätt till ersättning för barnomsorgsplats för barn som inte
är hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995
föreslås upphävd. Kommunerna kan därmed själva komma överens om hur man skall
lösa kostnadsfrågan i de fall man anser sådana placeringar berättigade eller
lämpliga.
Lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen för enskilda förskolor
och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1
januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta innebär att samma
regler skall gälla för kommunen som för länsstyrelsen vid tillståndsprövning
enligt socialtjänstlagen (1980:620).
1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..................5
2 Lagtext......................................5
2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag.............5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:605) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring.....................6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m........................9
2.4 Förslag till lag om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370)..................10
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta.......................13
2.6 Förslag till lag om ändring i uppbörds-
lagen (1953:272)........................15
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.......................18
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag.............20
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer................................21
2.10Förslag till lag om ändring i social-
tjänstlagen 1980:620)...................23
2.11Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:11) om ändring i socialtjänst-
lagen (1980:620)........................25
2.12Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt social-
tjänstlagen (1980:620) .................27
3 Ärendet och dess beredning..................28
4 Bakgrund....................................28
5 Återinförande av garantidagar i föräldra-
försäkringen................................29
6 Kostnadskonsekvenser........................32
7 Barnomsorgen - enskilda förskolor och fri-
tidshem.....................................33
8 Författningskommentarer.....................36
8.1 Förslaget till lag om upphävande av
lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag......36
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:605) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring....................36
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.......................37
8.4 Förslaget till lag om ändring i kommu-
nalskattelagen 1928:370)................37
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta.......................38
8.6 Förslaget till lag om ändring i upp-
bördslagen (1953:272)...................38
8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter..........................39
3

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag.............39
8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer................................39
8.10Förslaget till ändring i socialtjänst-
lagen (1980:620)........................40
8.11Förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:11) om ändring i socialtjänst-
lagen (1980:620)........................40
8.12Förslaget till lag om ändring i lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt social-
tjänstlagen (1980:620)..................41

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 28 oktober 1994............................42

4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag,
2. lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m.m.,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-
gifter,
8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
10.lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
11.lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
12.lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal
tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i
fråga om ärenden om vårdnadsbidrag som kommit in till försäkringskassan före den
1 januari 1995 och avser tid före nämnda datum.
5

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs
dels att 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess
lydelse enligt lagen (1994:605) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1994:605) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
3 §
Föräldrapenning med an- Föräldrapenning med an-
ledning av ett barns fö- ledning av ett barns fö-
delse utges under högst delse utges under högst
360 dagar sammanlagt för 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna. föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd Vid flerbarnsbörd utges
utges föräldrapenning föräldrapenning under
under ytterligare 90 ytterligare 180 dagar för
dagar för varje barn varje barn utöver det
utöver det första. första.
Om föräldrarna gemensamt
Om föräldrarna har vårdnaden om barnet,
gemensamt har vårdnaden har varje förälder rätt att
om barnet, har varje uppbära föräldrapenning
förälder rätt att uppbäraunder hälften av den i
föräldrapenning under första och andra styckena
hälften av den i första angivna tiden.
stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga
att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.

En förälder kan avstå En förälder kan avstå rätt
rätt att uppbära föräldra-att uppbära föräldrapenning
penning till förmån för till förmån för den andra
den andra föräldern med föräldern med undantag för
undantag för föräldrapenning med belopp
föräldrapenning för en tidmotsvarande förälderns
om 30 dagar för varje sjukpenning såvitt avser
barn, eller vid en tid om 30 dagar för
flerbarnsbörd, för barnenvarje barn, eller vid
gemensamt. Ett avstående flerbarnsbörd, för barnen
från rätt att uppbära gemensamt. Ett avstående
föräldrapenning görs genomfrån rätt att uppbära
skriftlig anmälan till föräldrapenning görs genom
försäkringskassan. skriftlig anmälan till
försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

6

6 §
Hel föräldrapenning Hel föräldrapenning utgör
utgör lägst 64 kronor om lägst 60 kronor om dagen
dagen (garantinivå). (garantinivå).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst
240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har
varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit det om
försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.

Utöver vad som anges i Utöver vad som anges i
andra stycket utges andra stycket utges
föräldrapenning för föräldrapenning för 180
resterande 180 dagar dagar med belopp mot-
med belopp motsvarande svarande förälderns
förälderns sjukpenning, sjukpenning, beräknad en-
beräknad enligt femte ligt femte stycket, och
stycket. 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.
Vid flerbarnsbörd utges Vid flerbarnsbörd utges
föräldrapenning enligt 3 §föräldrapenning enligt 3 §
andra stycket för 90 andra stycket för 90
dagar med belopp mot- dagar med belopp motsva-
svarande förälderns rande förälderns sjukpen-
sjukpenning, beräknad ning, beräknad enligt
enligt femte stycket. femte stycket, och 90
dagar med belopp enligt
garantinivån.
När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med
undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall
dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90 procent av den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten, delad med 365,
a) för föräldrar som gemensamt har vårdnaden om ett barn eller, vid
flerbarnsbörd, barnen, för de första 30 dagarna för vardera föräldern,
b) för en förälder som ensam har vårdnaden om ett barn eller, vid
flerbarnsbörd, barnen, för de första 60 dagarna, eller
c) om den andra föräldern på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar
förmåga att vårda ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 60
dagarna. Föräldrapenning för tid därutöver skall för dag beräknas efter 80
procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om
föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt
innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även
fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption
7

av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet
fötts eller adopterats.

Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1995. I fråga om föräldra-1995.
penning för vård av barn 2. I fråga om
som är fött före lagens föräldrapenning för vård av
ikraftträdande gäller barn som är fött före
fortfarande äldre lagens ikraftträdande
föreskrifter i 4 kap. 3 §gäller fortfarande äldre
och 6 § femte stycket, föreskrifter i 4 kap. 3 §
såvitt gäller 4 kap. 6 § tredje, femte och sjätte
femte stycket dock styckena samt 6 § femte
endast intill utgången stycket, såvitt gäller 4
av år 1996. kap. 6 § femte stycket
dock endast intill
utgången av år 1996.
3. Från de dagar för
vilka föräldrapenning
uteslutande kan utges
enligt garantinivån en-
ligt 4 kap. 6 § tredje
eller fjärde stycket
skall avräknas såväl sådana
dagar som tagits ut
enligt äldre lagstiftning
som dagar för vilka
vårdnadsbidrag enligt
lagen (1994:553) om vård-
nadsbidrag erhållits. En
månad med fullt vårdnads-
bidrag skall därvid räknas
som 30 dagar med sådant
bidrag. En månad med 1
350 kronor eller 700
kronor i vårdnadsbidrag
räknas som 20 respektive
10 dagar med sådant
bidrag.
8

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2 Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.

Rätten till hel Rätten till hel
ledighet gäller under ledighet gäller under ett
tre år från barnets fö- och ett halvt år från bar-
delse. En arbetstagare nets födelse. För en
som har adopterat ett arbetstagare som har
barn eller tagit emot adopterat ett barn eller
ett barn i avsikt att tagit emot ett barn i
adoptera det har dock avsikt att adoptera det
alltid rätt till hel skall tiden ett och ett
ledighet under ett och halvt år i stället räknas
ett halvt år från den från den tidpunkt då ar-
tidpunkt då ar- betstagaren fått barnet i
betstagaren fått barnet sin vård. Är det fråga om
i sin vård. Är det fråga adoption av andra makens
om adoption av andra barn eller av eget barn,
makens barn eller av föreligger inte rätt till
eget barn, föreligger ledighet utöver vad som
inte rätt till ledighet skulle ha gällt om
utöver vad som skulle ha adoptionen inte hade ägt
gällt om adoptionen inte rum.
hade ägt rum.
Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när barnet har uppnått åtta års ålder eller
vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1979:645.
2 Senaste lydelse 1994:555.
9

2.4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 81 i anvisningarna till 33 § skall upphöra att gälla,
dels att 33 § 1 och 2 mom. och punkt 12 av anvisningarna till 32 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §
1 mom.2 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av
tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader för
fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats särskilt
anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp såsom intäkt.
Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:
avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller
efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;
hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt-
skyldige haft att själv vidkännas utgift;
kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande
och som han själv avlönat;
förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;
ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som
varit förenad med övernattning;
färdkostnad vid resa i tjänsten;
kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjäns-
tens fullgörande.
I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall
hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter
som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de betalats under be-
skattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats under
något av de fem år som närmast föregått beskattningsåret i den mån de överstiger
respektive års intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar
beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte
dras av mot överskott i en annan verksamhet.
Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller
annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldig som har
uppburit bidrag enligt
lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag får i
vissa fall göra avdrag
för barnomsorgskostnad
för barnet. Avdrag får
göras i den omfattning
som framgår av punkt 8
av anvisningarna.

1 Senaste lydelse 1994:556.
2 Senaste lydelse 1994:556. Ändringen innebär att femte stycket upphävs.

2 mom.3 Avdrag för 2 mom. Avdrag för
kostnader som avses i kostnader som avses i
punkt 4 av anvisning- punkt 4 av anvisningarna
arna får göras endast får göras endast till den
till den del kostnader- del kostnaderna
na överstiger 4 000 överstiger 4 000 kronor
kronor och för övriga och för övriga kostnader
kostnader till den del till den del kostnaderna
kostnaderna överstiger överstiger 1 000 kronor.
1 000 kronor. Vad nu Vad nu sagts gäller dock
sagts gäller dock inte i inte i fråga om kostnader
fråga om kostnader som som avses i 1 mom.
avses i 1 mom. tredje tredje stycket, punk-
stycket, punkterna 3-3 terna 3-3 c och 7 av
c, 7 och 8 av anvis- anvisningarna samt färd-
ningarna samt färd- kostnad för resa i tjäns-
kostnad för resa i tjäns-ten.
ten.
Anvisningar
till 32 § 124. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskade-
försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på förvärvs-
inkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund
av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner Föräldrapenningförmåner
och vårdbidrag enligt och vårdbidrag enligt
lagen om allmän lagen om allmän försäkring,
försäkring, bidrag enligtersättning enligt lagen
lagen (1994:553) om (1988:1465) om ersättning
vårdnadsbidrag, er- och ledighet för närstå-
sättning enligt lagen endevård samt ersättning
(1988:1465) om som en allmän försäkrings-
ersättning och ledighet kassa utger enligt 20 §
för närståendevård samt lagen (1991:1047) om
ersättning som en allmän sjuklön utgör
försäkringskassa utger skattepliktig intäkt av
enligt 20 § lagen tjänst, dock ej sådan del
(1991:1047) om sjuklön av vårdbidrag som utgör
utgör skattepliktig in- ersättning för mer-
täkt av tjänst, dock ej kostnader.
sådan del av vårdbidrag
som utgör ersättning för
merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt
studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning
vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag
motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som
startar egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till
näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten, räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.

3 Senaste lydelse av punkt 8 av anvisningarna till 33 § 1994:556.
4 Senaste lydelse 1994:556.
10

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.
2. Punkt 12 av anvisningarna till 32 § gäller i sin äldre lydelse i fråga om
bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut
efter i kraftträdandet. 33 § 1 och 2 mom. samt (punkt 8 av) anvisningarna till
33 § gäller i sina äldre lydelser i fråga om barnomsorgskostnader som avser tid
före 1 januari 1995.

11

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
l. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot
eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i
form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension
och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän för-
säkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om
sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller för-
mån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
1 Senaste lydelse 1994:827. Ändringen innebär att trettonde punkten upphävs.
Ändring av paragrafen föreslås också i prop. 1994/95:00.
12

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna, samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till
näringsverksamhet;

13. bidrag enligt lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte
barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket
även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök
utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex.
handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag
som betalas ut efter ikraftträdandet.

13

2.6 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har till-
delats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som sak-
nar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte betalas
av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt skall,
om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för sådan
ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Preliminär
A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning
för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om
utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte
utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jäm-
förlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j kommunalskattelagen.

Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren
har en A-skattesedel har en A-skattesedel
eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel
på preliminär skatt skallpå preliminär skatt skall
preliminär A-skatt, med preliminär A-skatt, med
de undantag som de undantag som
föreskrivs i 10 §, föreskrivs i 10 §, betalas
betalas för sådan ränta för sådan ränta och utdel-
och utdelning som lämnas ning som lämnas i pengar
i pengar och för vilken och för vilken
kontrolluppgift skall kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning avlämnas med tillämpning av
bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap.
22, 23 eller 27 § lagen 22, 23 eller 27 § lagen
(1990:325) om (1990:325) om
självdeklaration och självdeklaration och
kontrolluppgifter. Det- kontrolluppgifter. Det-
samma gäller i fråga om samma gäller i fråga om
dagpennning från dagpennning från ar-
arbetslöshetskassa, betslöshetskassa, kort-
korttidsstudiestöd, sär- tidsstudiestöd eller sär-
skilt vuxenstudiestöd skilt vuxenstudiestöd.
eller bidrag enligt
lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:557. Ändring av momentet föreslås också i prop.
1994/95:00.
14

Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt skatte-
tabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 §
och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller 40 §.
För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som utgör
mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda skäl,
även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis
att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad
med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven procent
av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller
utdelning.
Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig
också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för
förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet,
om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas
också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för fastig-
hetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen
till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller enligt
skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas med
visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.

4 §
2 mom.3 För inkomst 2 mom. För inkomst som
som avses i första, avses i första, andra och
andra och femte femte styckena i punkt
styckena i punkt 12 av 12 av anvisningarna till
anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370), med undantag
(1928:370), med för vårdbidrag enligt
undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om
enligt lagen (1962:381) allmän försäkring, skall
om allmän försäkring och avdrag för preliminär
bidrag enligt lagen A-skatt göras med ledning
(1994:553) om vård- av särskilda
nadsbidrag, skall skattetabeller. Detta
avdrag för preliminär gäller också i fråga om
A-skatt göras med skatteavdrag från dagpen-
ledning av särskilda ning från arbetslöshets-
skattetabeller. Detta kassa.
gäller också i fråga om
skatteavdrag från dag-
penning från arbetslös-
hetskassa.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses
i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall
tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna
skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som
grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som
grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047)
om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.

3 Senaste lydelse 1994:557. Ändring av momentet föreslås också i prop.
1994/95:00.
15

De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skatte-
satsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande
inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten
som ersättningen beräknas på.
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skattskyl-
dige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjukpenning-
grundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den sjukpen-
ninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall
grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under
beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag
som betalas ut efter ikraftträdandet.

16

2.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
14 §1 I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som,
enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter föreläggande av
skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.
Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall han lämna de upp-
gifter som behövs om ersättning som uppburits för att täcka kostnaderna.

Om den skattskyldige
yrkar avdrag för barnom-
sorgskostnad enligt
punkt 8 av an-
visningarna till 33 §
kommunalskattelagen
skall han lämna uppgift
om namn och person-
eller organisa-
tionsnummer på den som
tagit emot det belopp
för vilket avdrag yrkas.
3 kap.
13 §2
Kontrolluppgifter om Kontrolluppgifter om
sjukpenning, föräldrapen-sjukpenning, föräldrapen-
ning, vårdbidrag, kon- ning, vårdbidrag, kontant
tant arbetsmarknadsstöd, arbetsmarknadsstöd samt
vårdnadsbidrag samt andra förmåner i form av
andra förmåner i form av bidrag, stöd eller
bidrag, stöd eller ersättning som är skatte-
ersättning som är pliktiga intäkter för mot-
skattepliktiga intäkter tagaren skall lämnas av
för mottagaren skall
lämnas av
l. Riksförsäkringsverket,
2. allmän försäkringskassa,
3. arbetslöshetskassa,
4. universitet och högskola,
5. Centrala studiestödsnämnden,
6. länsarbetsnämnd.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda
beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kon-
trolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

1 Senaste lydelse 1994:558. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
2 Senaste lydelse 1994:558.
17

Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange
om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag enligt den upphävda
lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet. Detsam-
ma gäller i fråga om barnomsorgskostnader som avser tid före 1 januari 1995.

18

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1 Förvärvsinkomst beräknas för varje sökande efter samma grunder som enligt
kommunalskattelagen (1928:370) med de undantag som anges i andra och tredje
styckena.

I inkomstslaget tjänst I inkomstslaget tjänst
gäller att beaktas kostnader för
1. bidrag enligt resor mellan bostaden
lagen (1994:553) om och arbetsplatsen till
vårdnadsbidrag inte den del kostnaderna
skall räknas som beräknas överstiga 5 000
inkomst, kronor. Övriga kostnader
2. avdrag för i inkomstslaget tjänst
barnomsorgskostnader beaktas till den del
inte får göras, kostnaderna beräknas över-
3. kostnader för resor stiga 2 000 kronor.
mellan bostaden och
arbetsplatsen beaktas
till den del kostna-
derna beräknas överstiga
5 000 kronor,
4. övriga kostnader
beaktas till den del
kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som uppkommit ett
tidigare år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bostadsbidrag som avser tid
före 1 januari 1995 och vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikrafttädandet.
19

2.9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer
dels att 5 § skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 6, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionärens års-
inkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon
kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.

Som årsinomst räknas Som årsinkomst räknas
inte inte
1. allmänt barnbidrag, 1. allmänt barnbidrag,
2. vårdnadsbidrag,
3. folkpension, 2. folkpension,
4. tilläggspension 3. tilläggspension
enligt lagen (1962:381) enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring ellerom allmän försäkring eller
pension enligt utländsk pension enligt utländsk
lagstiftning till den lagstiftning till den
del pensionen föranlett del pensionen föranlett
minskning av pensions- minskning av pensions-
tillskott enligt 3 § tillskott enligt 3 §
lagen (1969:205) om lagen (1969:205) om pen-
pensionstillskott eller sionstillskott eller av
av barntillägg enligt 9 barntillägg enligt 9 kap.
kap. 1 § sista stycket 1 § sista stycket lagen
lagen om allmän försäkringom allmän försäkring i
i detta lagrums lydelse detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, vid utgången av år 1989,
5. livränta som avses 4. livränta som avses i
i 17 kap. 2 § lagen om 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring i vad allmän försäkring i vad den
den enligt samma lagrum enligt samma lagrum av-
avdragits från pension dragits från pension
eller understöd som någoneller understöd som någon
på grund av släktskap på grund av släktskap
eller svågerlag kan vara eller svågerlag kan vara
föranledd att utge, föranledd att utge,
6. vuxenstudiebidrag 5. vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för vuxenstudiestöd för
arbetslösa, arbetslösa,
7. studiehjälp och 6. studiehjälp och
studiemedel enligt studiemedel enligt
studiestödslagen, studiestödslagen,
8. utbildningsbidrag 7. utbildningsbidrag
vid arbets- vid arbets-
marknadsutbildning, marknadsutbildning,
9. socialbidrag, 8. socialbidrag,
10. bostadsbidrag 9. bostadsbidrag
enligt lagen (1993:737) enligt lagen (1993:737)
om bostadsbidrag, om bostadsbidrag,
11. familjebidrag 10. familjebidrag
enligt familje- enligt familje-
bidragsförordningen bidragsförordningen
(1991:1492), (1991:1492),

12. inkomst av sådan 11. inkomst av sådan
privatbostadsfastighet privatbostadsfastighet
eller privatbostad som eller privatbostad som
avses i 5 § kommunal- avses i 5 § kommunal-
skattelagen (1928:370), skattelagen (1928:370),
13. ersättning som 12. ersättning som
avses i lagen avses i lagen (1971:118)
(1971:118) om om skattefrihet för er-
skattefrihet för ersätt- sättning till neurosedyn-
ning till neurosedyn-
skadade. skadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en
kostnadsersättning.
För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas sådan intäkt av
tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan
intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 § 1 mom. kom-
munalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av tjänst i den mån
sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhållsbidrag till före detta
make i den utsträckning som anges i 46 § samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkningen
bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot
svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande
av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av förmögenhetsvärdet
för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkastning skall dock denna höjas
med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är
gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av
förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som
avses i 5 § kommunalskattelagen inte beaktas.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde stycket skall i
sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda
förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal
kronor.

6. Vårdnadsbidrag skall
inte räknas som inkomst
vid beräkning av bo-
stadstillägg i de fall
bidrag betalas ut efter
ikraftträdandet.
20

2.10 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)1
dels att 18 a § skall upphöra att gälla,
dels att 48 och 69 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §2 Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller för-
äldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att
besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,
3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,
6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och
ärenden om vårdnad eller umgänge,
7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att
godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,
11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på Uppdrag att besluta på
socialnämndens vägnar fårsocialnämndens vägnar får
inte heller omfatta be- inte heller omfatta be-
fogenhet att meddela fogenhet att meddela
beslut i frågor som beslut i frågor som avses
avses i 27 § denna lag i 27 § denna lag eller
eller att fullgöra vad att fullgöra vad som
som ankommer på nämnden ankommer på nämnden enligt
enligt 5 § lagen 5 § lagen (1947:529) om
(1947:529) om allmänna allmänna barnbidrag eller
barnbidrag, 14 § lagen 9 § lagen (1964:143) om
(1994:553) om vårdnads- bidragsförskott.
bidrag eller 9 § lagen
(1964:143) om bi-
dragsförskott.
69 §3 Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård
eller boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står under
löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget. Nämnden har
rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.
Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för vård under
en begränsad del av dygnet.

Enskilda förskolor som
får bidrag av en kommun
skall till försäk-
ringskassan lämna
uppgift om vilka barn
mellan ett och tre år
som har plats inom
verksamheten.

1 Lagen omtryckt 1988:871.
Senaste lydelse av 18 a § 1994:559.
2 Senaste lydelse 1994:559.
3 Senaste lydelse 1994:559. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
21

Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller fort-
farande i fråga om uppgift om barnomsorgsplats som avser tid före 1 januari
1995. Detsamma gäller i fråga om framställning av socialnämnd om utbetalning av
vårdnadsbidrag.
22

2.11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs
dels att 18 § socialtjänstlagen (1980:620) i dess lydelse enligt lagen
(1994:11) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1994:11) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §
Enskilda förskolor, Kommunen kan lämna
enskilda fritidshem och bidrag till enskild för-
enskild integrerad skoleverksamhet och
skolbarnsomsorg skall, enskild skolbarnsomsorg,
på de villkor som om verksamheten
uppställs med stöd av uppfyller de krav som
andra stycket, efter anges i 13 b § och
ansökan tilldelas medel avgifterna inte är
för verksamheten av den oskäligt höga. Sådant
kommun där verksamheten bidrag bör lämnas med ett
bedrivs. För varje barn belopp per barn som inte
skall kommunen lämna ett oskäligt avviker från
belopp som inte oskäligt kommunens kostnad per
avviker från kommunens barn i motsvarande
kostnad per barn i verksamhet.
motsvarande verksamhet.
Ansökan skall ha kommit
in senast den 1
september åter innan
verksamheten skall
börja, om inte kommunen
medger annat.
Kommunen får ställa upp
som villkor för bidraget
1. att avgifterna för
den enskilda
verksamheten inte
oskäligt överstiger den
avgift som kommunen tar
ut för motsvarande
verksamhet och
2. att den som driver
verksamheten i mån av
lämplig plats tar emot
barn som hänvisas av
kommunen enligt 14 b
andra stycket.
Om ett barn som inte
hör hemma i kommunen har
tagits emot i en
enskild verksamhet som
har tilldelats medel
enligt första stycket,
har kommunen rätt till
ersättning för sina
kostnader för
barnomsorgen från
barnets hemkommun. Det-
samma gäller när en
kommun i sin motsvaran-
de verksamhet har tagit
emot ett barn som inte
hör hemma i kommunen.

Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1995. 1995.
2. Enskilda förskolor,
enskilda fritidshem och
enskild integrerad
skolbarnsomsorg för vilka
bidrag skulle ha lämnats
enligt 18 § i dess
lydelse enligt lagen
(1994:11) om ändring i
socialtjänstlagen
(1980:620) och för vilka
ansökan om sådant bidrag
gjorts före den 1 septem-
ber 1994, har, om inte
bidrag lämnas enligt 18 §
i dess nya lydelse, rätt
till ersättning av kom-
munen med belopp som
svarar mot nödvändiga
kostnader för
verksamhetens avveck-
ling.
23

2.12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet
med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård
eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att 2 a §1 lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620) skall upphöra att gälla vid utgången av 1994.

1 Senaste lydelse 1993:1645.
24

3 Ärendet och dess beredning

Förslagen i propositionen innebär i huvudsak en återgång till tidigare gällande
regler. Någon särskild beredning eller hörande har därför inte bedömts erforder-
lig. Riksförsäkringsverket har dock getts tillfälle att under hand ge synpunkter
på förslagen. Innan ändringar görs i skattelagstiftningen och lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. skall normalt Lagrådets yttrande
inhämtas. Med anledning av att dessa lagförslag innebär en återgång till
tidigare gällande regler anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

4 Slopande av vårdnadsbidraget

Regeringens förslag: Lagen om vårdnadsbidrag upphävs
fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att
vissa andra lagar ändras tillbaka till den lydelse
de hade innan vårdnadsbidraget infördes den 1 juli
1994. Det innebär bl.a. att rätten till ledighet för
vård av barn åter omfattar 18 månader samt att rätten
till avdrag vid beskattningen för vissa barn-
omsorgkostnader avskaffas.

Skälen för regeringens förslag: Vid behandlingen av propositionen 1993/94:148
Vårdnadsbidrag föreslog de socialdemokratiska ledamöterna att propositionen
skulle avslås i sin helhet. Motiven var att det vore ansvarslöst att införa en
ny kostnadskrävande reform i ett ekonommiskt trängt läge, att vårdnadsbidraget
skulle öka orättvisorna och hota jämställdheten samt att bidraget inte skulle
innebära någon ökad valfrihet.
Sedan vårdnadsbidraget beslutades av riksdagen har statsfinanserna ytterligare
försämrats. Att avskaffa vårdnadsbidraget är därför ett led i det övergripande
arbetet att sanera statsfinanserna och minska arbetslösheten.
Ytterligare en viktig och övergripande uppgift de kommande åren är att
vidareutveckla politiken för jämställdhet.
De, oftast kvinnor, som väljer att på heltid arbeta i hemmet och vårda små
barn med vårdnadsbidrag som enda inkomst blir beroende av andra för sin
försörjning. En längre tids uppehåll från förvärvsarbete, på tre år eller mer,
gör det också svårare att återgå till tidigare arbetsuppgifter och ökar risken
för en sämre karriär- och löneutveckling än för dem utan yrkesavbrott.
Det går inte heller att hävda att vårdnadsbidraget generellt ökar valfriheten
för barnfamiljerna. Ett bidrag på ca 1 600 kronor i månaden efter skatt kan inte
ersätta en förvärvsinkomst, framför allt inte för ensamstående föräldrar eller i
familjer där man är beroende av två inkomster. Utformningen av vårdnadsbidraget
gynnar främst de familjer där mannen är högavlönad och kvinnan därför redan har
möjligheter att vara hemma.
28

När vårdnadsbidraget infördes avskaffades samtidigt de s.k. garantidagarna i
föräldraförsäkringen. Därmed förlorade föräldrarna den valfrihet som dessa 90
dagar ger att vara hemma helt eller att kunna ta några dagar ledigt då och då
till dess barnet fyller 8 år. Vi kommer i avsnitt 6 att föreslå att
garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995.
Ett upphävande av lagen om vårdnadsbidrag får också till följd att övriga
lagändringar som var kopplade till vårdnadsbidraget bör upphävas. Det gäller
bl.a. den förlängda tiden för ledighet för vård av barn samt rätten till avdrag
vid beskattningen för vissa barnomsorgskostnader. Möjligheten att försörja
sig genom arbete är den faktor som har störst betydelse för familjernas ekonomi
och för den enskilde individens oberoende och trygghet. En förutsättning för att
alla föräldrar som vill förvärvsarbeta skall kunna göra det är att det går att
förena föräldraskap och förvärvsarbete. Det förutsätter en flexibel
föräldraförsäkring, en väl utbyggd barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en
bra skola för alla barn.
En sådan familjepolitik, som både ser till barnens och föräldrarnas bästa, ger
också störst förutsättningar för att vi skall kunna främja jämställdheten och
öka valfriheten för både kvinnor och män.
Vi har i Sverige ägnat stor möda åt att bygga upp en familjepolitik, som ger
barnen en god och trygg uppväxt och bägge föräldrarna möjlighet att förena för-
äldraskap och förvärvsarbete. Den politiken skall drivas vidare med stor kraft
de kommande åren.

5 Återinförande av garantidagar i
föräldraförsäkringen

Regeringens förslag: Rätt till föräldrapenning enligt
garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna
återinförs. Även vid flerbarnsfödsel återinförs de 90
dagar som tidigare ersattes på samma sätt. Avräkning
mot de 90 dagarna skall ske för tidigare sådana
uttagna dagar. För den som erhållit vårdnadsbidrag
skall avräkning dessutom ske med 30 dagar per månad
vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar vid
vårdnadsbidrag med 1 350 kronor resp. 700 kronor.
Garantinivån sänks från 64 kronor till 60 kronor
per dag.
En förälder skall kunna avstå rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med
undantag för en tid om 30 dagar med föräldrapenning
motsvarande förälderns sjukpenning.

Skälen för regeringens förslag: Fram till den 1 juli 1994 utgavs för-
äldrapenning med anledning av ett barns födelse eller ett adoptivbarns ankomst
under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbarnsbörd utgavs
föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utgavs med 90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) om föräldern varit försäkrad för en sjuk-
penning över garantinivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten härför. Den som inte uppfyllde
240-dagarsvillkoret erhöll föräldrapenning på garantinivå under de första 180
dagarna. Därutöver utgavs föräldrapenning för ytterligare 180 dagar med 90 % av
den sjukpenninggrundande inkomsten utan krav på viss tids försäkring samt 90
dagar med belopp enligt garantinivån, de s.k. garantidagarna. Vid flerbarnsbörd
utgavs 90 dagar på sjukpenningnivå och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.
Ersättning på garantinivån var fram till den 1 juli 1994 60 kronor per dag.
Från och med den 1 juli 1994 slopades de 90 dagar som alltid ersätts enligt
garantinivån, samtidigt som garantinivån höjdes från 60 till 64 kronor per dag.
Vidare förlängdes enligt 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m.m. (föräldraledighetslagen) rätten att vara helt föräldraledig från 18
månader till tre år räknat från barnets födelse.
Motivet till att slopa garantidagarna var att rätt till vårdnadsbidrag in-
fördes fr.o.m. samma tidpunkt. För närvarande utges således föräldrapenning
under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna och vid flerbarnsbörd under
ytterligare 90 dagar för varje barn utöver det första.
Enligt 4 § föräldraledighetslagen har en arbetstagare rätt till hel ledighet
från sin anställning under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförmån
och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar
under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenningförmån.
Vårdnadsbidrag utges med 2 000 kronor per månad för barn mellan ett och tre år
som inte har plats i den offentligt finansierade barnomsorgen. För barn som har
sådan plats kan ett reducerat vårdnadsbidrag utges. Vårdnadsbidrag utges dock
inte för barn som har plats i offentligt finansierad barnomsorg mer än 30 timmar
per vecka. Vårdnadsbidraget är vare sig sjukpenninggrundande eller
pensionsgrundande.
SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få
för eget arbete. SGI skall enligt 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) ändras bl.a. när försäkringskassan fått kännedom om att den
försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens
storlek. I vissa fall får dock, trots att den försäkrades omständigheter under-
gått sådan ändring, SGI under viss tid inte sänkas. Detta gäller bl.a. för en
förälder som är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av
barn om barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller under ett år efter mot-
tagandet av ett adoptivbarn.
Enligt Riksförsäkringsverkets rekommendationer (Allmänna råd 1989:4) till
försäkringskassorna skall en förälders SGI inte heller sänkas då barnet fyllt
ett år såvitt föräldern i oavbruten följd antingen är ledig från sitt för-
värvsarbete och uppbär hel föräldrapenningförmån eller har förkortad arbetstid
och uppbär föräldrapenningförmån som minst svarar mot arbetstidens nedsättning.
Försäkringsöverdomstolen har i dom den 10 april 1992 (Mål nr 2191/89:14) under
åberopande av dessa rekomendationer funnit att SGI:n inte skall sänkas för en
förälder som sedan barnet fyllt ett år uppbar hel föräldrapenning.
Någon motsvarande tillämpning i fråga om tid då vårdnadsbidrag, som ju inte är
sjukpenninggrundande, uppbärs finns inte.
Föräldrapenning kan normalt utges till dess att barnet fyllt åtta år samtidigt
som uttag av föräldrapenning enligt bestämmelserna i föräldraledighetslagen
automatiskt ger föräldern rätt att vara ledig från sin anställning under den tid
som föräldern uppbär föräldrapenning. Det förhållandet att de 90 garantidagarna
slopades innebar därför att förälderns möjligheter att vara helt ledig från
arbetet för vård av barn efter det att barnet uppnått tre års ålder begränsades.
Mot bakgrund härav och och då motivet för att avveckla garantidagarna var
införandet av vårdnadsbidrag anser regeringen att det finns skäl att återinföra
de 90 s.k. garantidagarna dvs. de dagar som endast ersätts enligt garantinivån.
Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse kommer
att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning
motsvarande garantinivån. Därmed får föräldern en sjukpenninggrundande och
pensionsgrundande inkomst under ytterligare 90 dagar med möjlighet till sjuk-
penningskydd samtidigt som möjligheterna att vara helt ledig från arbetet även
efter det att barnet uppnått tre år förbättras. Även höjningen av garantinivån
motiverades av att vårdnadsbidraget infördes. Eftersom detta nu slopas anser
regeringen att garantinivån åter bör bestämmas till 60 kronor per dag.
Riksdagen har efter förslag av regeringen under våren 1994 beslutat ett antal
regler som skall träda i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:605, prop.
1993/94:147, bet. 1993/94:SfU15, rskr. 1993/94:368). Antalet för-
äldrapenningdagar skall delas lika mellan föräldrarna och rätten att överlåta
dagar skall begränsas så att 30 dagar per förälder inte skall få överlåtas till
den andra föräldern. Vidare skall ersättningsnivån för föräldrapenning sänkas
till 80 % av SGI med undantag för de 30 dagar som inte skall få överlåtas till
den andra föräldern. För sistnämnda dagar skall ersättning alltjämt utges med 90
%. Vissa särregler skall gälla för bl.a. ensamstående föräldrar.
Syftet med bestämmelsen att 30 dagar inte skall få överlåtas till den andra
föräldern var att öka fädernas uttag av föräldrapenning. Den kan komma att få
relativt liten effekt när garantidagarna nu återinförs. Om fadern inte vill ta
ut föräldraledighet kan han välja att avstå från att ta ut 30 garantidagar. Det
förhållandet att de 30 icke överlåtbara dagarna kan ersättas med 90 % i stället
med 80 % när de utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning är knappast
tillräckligt för att i den nämnda situationen förmå fadern att ta ut sina
föräldrapenningdagar. För att motverka att ett återinförande av garantidagar får
en negativ effekt på fädernas uttag av föräldrapenning bör de 30 dagar som inte
kan överlåtas vara sådana dagar som ersätts med föräldrapenning motsvarande för-
älderns sjukpenning.
Regeringen föreslår därför att en förälder bör kunna avstå rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för en tid om
30 dagar med föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning för varje barn,
eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemensamt.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. För den som före
ikraftträdandet tagit ut föräldrapenning för sådana dagar som uteslutande kan
utges enligt garantinivån skall avräkning ske mot de 90 dagarna. Avräkning bör
även ske i förhållande till utgivet vårdnadsbidrag. En månad med fullt vårdnads-
bidrag räknas därvid som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kronor
eller 700 kronor i vårdnadsbidrag räknas som 20 resp. 10 dagar.

6 Kostnadskonsekvenser

Slopandet av vårdnadsbidraget innebär en besparing för statskassan med 3 700
miljoner kronor för helt år. Återinförandet av garantidagarna ökar statens ut-
gifter med 500 miljoner kronor för helt år räknat. Skatteintäkterna för
kommunerna beräknas som en följd av förslaget minska med 900 miljoner kronor per
helt år vilket föranleder en reglering mellan staten och kommunsektorn.
Nettobesparingen för staten av förslaget blir därmed 2 300 miljoner kronor.
För innevarande budgetår kan besparingen av slopat vårdnadsbidrag beräknas
till 1 850 miljoner kronor och merkostnaderna för att återinföra garantidagarna
beräknas till 200 miljoner kronor.
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna anvisades sammanlagt
38,7 miljoner kronor för administrationen av vårdnadsbidraget. Vidare anvisades
6,9 miljoner kronor för ersättning till Posten AB m.m. samt 1,5 miljoner kronor
till Riksskatteverket för deras merkostnader. En del av dessa medel var av en-
gångskaraktär för att bygga upp det nya bidragssystemet. Besparingen innevarande
budgetår kan därför beräknas till sammanlagt 5 miljoner kronor.

29

7 Barnomsorgen - enskilda förskolor och
fritidshem

Regeringens förslag: Kommunernas skyldighet att ge
bidrag till enskilda förskolor, enskilda
fritidshem och enskild integrerad skolbarns-
omsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari
1995, upphävs. Kommunerna kan i stället efter egen
bedömning lämna bidrag till enskild
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet
bör då inte oskäligt avvika från kommunens kostnader
per barn i motsvarande verksamhet.
Även kommunernas rätt till ersättning för
barnomsorgsplats för barn som inte är hemmavarande
i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1
januari 1995, upphävs. Kommuner kan därmed själva
komma överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i
de fall man anser sådana placeringar berättigade
eller lämpliga.
Lagstiftningen om den kommunala
tillståndsprövningen för enskilda förskolor och
fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsom-
sorg, som ändrades den 1 januari 1994, återställs
till sin tidigare lydelse. Detta innebär att samma
regler skall gälla för kommunen som för länsstyrelsen
vid tillståndsprövning enligt socialtjänstlagen
(1980:620, SoL).

Skälen för regeringens förslag: Barnomsorgen i Sverige har byggts upp som en
viktig del av familjepolitiken och utformats för att kunna uppfylla behoven i
ett modernt välfärdssamhälle. Barnomsorgen erbjuder barnen trygga och
stimulerande uppväxtvillkor med ett särskilt ansvar för barn med behov av
särskilt stöd. Barnomsorgen skapar valfrihet genom att den möjliggör för
föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier.
Den av riksdagen i december 1993 antagna propositionen om utvidgad
lagreglering på barnomsorgsområdet m.m. (prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:SoU11.
rskr. 1993/94:117) behandlade kommunernas skyldighet att tillhandahålla
barnomsorg av god kvalitet för alla barn mellan 1 - 12 år, samt regler för den
kommunala tillståndsprövningen och villkoren för bedrivandet av enskild
barnomsorgsverksamhet.
Barnomsorgen skall vara tillgänglig för alla barn. Barnens behov och
rättigheter skall ställas i första rummet. Regeringen vill särskilt framhålla
att barnets behov av barnomsorg kan kvarstå även om föräldrar blir arbetslösa
eller är föräldralediga. För barnet kan det vara viktigt vid sådana ändrade
förhållanden i familjen att få vara i sin invanda miljö i daghemmet eller
fritidshemmet. Regeringen kommer nu också att medverka till en ny ordning där de
arbetslösa på heltid är engagerade i att söka arbete, höja sin utbildning och
färdighet eller utföra tillfälligt arbete, vilket förutsätter en väl fungerande
barnomsorg.
Enligt den lydelse av 18 § SoL som är avsedd att träda i kraft den 1 januari
1995 har enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad
skolbarnsomsorg rätt till bidrag från den kommun där verksamheten bedrivs. För
varje barn skall kommunen lämna ett belopp som inte oskäligt avviker från
kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet.
När riksdagen år 1991 beslutade om att även privata företag skulle ha rätt att
få bidrag för att driva daghem och fritidshem (prop. 1991/92:65, bet.
1991/92:SoU12, rskr. 1991/92:85) pekade socialdemokraterna på en rad problem som
måste få en lösning för att inte målet om en väl utbyggd, rättvis barnomsorg av
god kvalitet skulle spolieras. Regler för likabehandling samt möjlighet till
insyn och kvalitetsbedömning av verksamheten saknades. Vidare anfördes att
avgifter och intagningsregler inte kan få användas som sorteringsinstrument om
alla barns rätt till barnomsorg skall garanteras.
Det är regeringens uppfattning att enskild och kommunal barnomsorg skall
bedrivas från samma utgångspunkt. Enskild barnomsorg kan, under de rätta
förutsättningarna, berika barnomsorgen och bidra till en positiv utveckling. Vi
vill dock understryka vikten av att kommunen i samband med överenskommelsen om
bidragsgivning till enskild barnomsorg särskilt beaktar barn med behov av
särskilt stöd. En utbyggnad av enskild barnomsorg får inte heller leda till
segregering inom barnomsorgen, t.ex genom en avgiftssättning som får styrande
effekter på föräldrars val av verksamhetsform.
En avgörande förutsättning är att det är kommunerna som ansvarar för och
planerar hela den offentligt finansierade barnomsorgsverksamheten. Kommunerna
måste därför själva, genom sin bidragsgivning, få avgöra i vilken mån det är
lämpligt med kompletterande alternativa driftsformer inom barnomsorgen. Idag
finns ca 10 % av barnomsorgsverksamheten i enskilda verksamhetsformer. Den
vanligaste formen av dessa är föräldrakooperativen.
Regeringen kan inte acceptera att kommunens skyldighet att erbjuda alla barn
barnomsorgsplats knyts samman med en skyldighet att ge bidrag till enskild
verksamhet som helt fråntar kommunerna möjlighet att planera och ansvara för
verksamheten. Att kommunerna inte längre skulle ha möjlighet att avgöra huruvida
ett verkligt behov av ytterligare barnomsorgsplatser föreligger i olika
bostadsområden, utan endast bli betalningsskyldiga för enskilda verksamheter
innebär ett resursslöseri och omöjliggör för kommunerna att bevaka
kostnadsutvecklingen.
Det finns redan exempel som visar att detta dubbla och okontrollerbara system
blir kostnadsdrivande för kommunen, genom att det kräver att kommunen håller en
överkapacitet på verksamheten. Kommunen kan mot sin egen vilja tvingas lägga
ned väl fungerande och kostnadseffektiva daghem och fritidshem, ibland t.o.m.
med kvarstående lokal- och personalkostnader, till förmån för ett nyetablerat
enskilt daghem, som det egentligen inte finns behov av.
Med anledning av vad som anförts anser vi att 18 § SoL bör ändras så att
kommunerna får möjlighet att själv avgöra vilka verksamheter som skall få
bidrag.
Ett övergångsproblem kan uppstå genom att ett enskilt daghem eller fritidshem
som sökt bidrag enligt de nuvarande reglerna i avsikt att starta verksamhet den
1 januari 1995 vidtagit förberedelser som initialt eller på sikt innebär
kostnader. Om en kommun i sådant fall beslutar att inget bidrag skall utgå till
verksamheten är det dock skäligt att det enskilda dag- eller fritidshemmet trots
detta ges kompensation av kommunen för nödvändiga kostnader för verksamhetens
avveckling.
Enligt den lydelse av 18 § SoL som är avsedd att träda i kraft den 1 januari
1995 skall vidare kommunen ha rätt till ersättning för sina kostnader för
barnomsorgen om ett barn som inte hör hemma i kommunen tagits emot i enskild
eller kommunal verksamhet. Flera kommuner har sedan länge haft detta system,
andra ger inte denna möjlighet. Regeringen utgår från att kommunerna skall
fortsätta att ha en generös inställning i detta avseende. Särskild hänsyn bör
kunna tas om det föreligger särskilda skäl att placera ett barn i annan kommun
än hemkommunen. Det kan exempelvis gälla barn som genom delad vårdnad har
anknytning till två kommuner eller barn med behov av särskilt stöd som kan få
del av lämplig verksamhet anpassad för barnets behov.
Regeringen anser dock att det leder för långt att i lag ålägga en kommun att
vara betalningsskyldig för barnomsorgskostnader i annan kommun. Regeringen
föreslår därför att denna i SoL föreskrivna skyldighet upphävs.
Bestämmelserna i 69 § SoL innebär att det krävs tillstånd från länsstyrelsen
för enskild eller sammanslutning som önskar bedriva privat barnomsorg. I samband
med det s.k. frikommunförsöket gavs dock möjlighet för kommunerna att med stöd
av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning överta
tillståndsprövning för privat barnomsorg. Denna försöksverksamhet kommer att
gälla fram till utgången av år 1995. Idag har knappt hälften av landets kommuner
övertagit tillståndsprövningen.
Den 1 januari 1994 trädde ett tillägg i tillståndslagen i kraft som innebär
att kommunerna vid tillståndsprövningen endast får fästa avseende vid sökandens
lämplighet att bedriva verksamheten och vid ändamålsenligheten av de lokaler där
sökanden avser att bedriva verksamheten.
Regeringen föreslår att bestämmelserna om den kommunala tillståndsprövningen
för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg
återställs till sin tidigare lydelse, vilket innebär att kommunernas
tillståndsprövning för enskild barnomsorgsverksamhet och skolbarnsomsorg skall
ske enligt samma regler som gäller för länsstyrelsens prövning enligt 69 §
socialtjänstlagen.
Genom de här föreslagna åtgärderna återfår kommunerna sitt totala ansvar för
planering, organisation, drift, tillsyn och kostnadsutveckling av hela den
offentligt finansierade barnomsorgen.

30

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553)
om vårdnadsbidrag

Lagen om vårdnadsbidrag föreslås upphöra att gälla vid utgången av år 1994.
Övergångsbestämmelsen innebär att anmälningar om vårdnadsbidrag inte kan ges in
efter lagens upphörande, även om de avser tid före upphörandet. För prövningar
av anmälningar som kommit in före lagens upphörande och som även avser bidrag
för tid före upphävandet skall dock lagen fortsätta att gälla. Detsamma gäller
utbetalning av sådana bidrag.

8.2 Förslaget till ändring i lagen (1994:605) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring

4 kap.
3 §
I första och andra styckena har antal dagar ändrats till vad som gällde före 1
juli 1994, dvs. till 450 resp. 180 dagar.
I tredje stycket görs ett tillägg i förtydligande syfte för att klargöra att
hälftendelningen av föräldrapenningen mellan föräldrarna även gäller vid
flerbarnsfödsel.
I sjätte stycket har ett tillägg gjorts som innebär att de 30 dagar som inte
är överlåtbara måste vara sådana som ersätts med föräldrapenning motsvarande
förälderns sjukpenning, dvs. de kan inte vara dagar som enligt 6 § tredje och
fjärde styckena uteslutande kan ersättas enligt garantinivån.

6 §
I första stycket har garantinivån sänkt till 60 kronor, dvs. den nivå som gällde
före den 1 juli 1994.
I tredje och fjärde styckena har de s.k. garantidagarna återinförts till samma
antal som gällde före den 1 juli 1994.

Övergångsbestämmelserna

Med anledning av att lagändringarna görs i en tidigare ändringsförfattning görs
vissa redaktionella justeringar av övergångsbestämmelserna. Det i sak nya som
föreslås i övergångsbestämmelserna framgår av punkt 3.
Ändringarna i 3 § innebär att man har rätt till totalt 450 dagar med föräldra-
penning; 360 med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och nittio med belopp
enligt garantinivån. I den mån man före ikraftträdandet har tagit ut
föräldrapenning för dagar som uteslutande kan utges enligt garantinivån skall
dessa naturligtvis räknas av vid beräkning av kvarstående sådana dagar.
Därutöver skall enligt punkt 3 övergångsbestämmelsen dagar under vilka man fått
vårdnadsbidrag räknas av vid beräkning av antal kvarvarande dagar som
uteslutande kan ersättas enligt garantinivån. En månad med fullt vårdnadsbidrag
skall därvid alltid räknas som 30 dagar med sådant bidrag medan 1 350 kronor
eller 700 kronor i vårdnadsbidrag skall räknas som 20 resp. 10 dagar med sådant
bidrag. Om det är klarlagt att vårdnadsbidrag lämnats felaktigt eller lämnats
med fel belopp och bidraget därför skall återbetalas, skall någon avräkning
enligt denna punkt naturligtvis inte ske.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m.m.

3 §
Förslaget till ändring innebär att samma regel kommer att gälla som före den 1
juli 1994. Den tid under vilken man har rätt till ledighet efter ett barns
födelse eller adoption förlängdes då från ett och ett halvt till tre år med
anledning av att vårdnadsbidraget infördes. Vårdnadsbidraget föreslås nu bli
bortaget, varför även tiden för rätt till ledighet föreslås återställas till vad
som gällde innan vårdnadsbidraget infördes.

8.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

33 §
1 mom.
Lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag har i det föregående föreslagits bli upphävd.
Femte stycket i denna paragraf som, tillsammans med punkt 8 av anvisningarna,
reglerar den till vårdnadsbidraget knutna avdragsrätten för vissa
barnomsorgskostnader, föreslås med anledning därav också bli upphävd.

2 mom.
Eftersom möjligheten till avdrag för barnomsorgskostnader enligt 1 mom. och
punkt 8 av anvisningarna föreslås bli upphävd, har hänvisningen i detta moment
till punkt 8 av anvisningarna tagits bort.

Anvisningar till 32 §

12.
Eftersom vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget skall det inte heller finnas
med i uppräkningen av skattepliktiga bidrag.

Anvisningar till 33 §

8.
Punkten föreslås upphävd i enlighet med vad som har anförts under 33 §.

Övergångsbestämmelserna

Om vårdnadsbidrag betalas ut efter 1 januari 1995 skall de äldre bestämmelserna
om skatteplikt för vårdnadsbidrag fortsätta att tillämpas på det utbetalda
bidraget. Om barnomsorgskostnader betalas först efter den 1 januari 1995, men
avser barnomsorg före nämnda datum, skall också de äldre bestämmelserna om
avdragsrätt fortsätta att tillämpas.

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

5 §
Eftersom vårdnadsbidraget i det föregående föreslagits borttaget skall det inte
heller finnas med i den uppräkning av skattepliktiga inkomster som finns i denna
paragraf.

Övergångsbestämmelserna

Om vårdnadsbidrag betalas ut efter 1 januari 1995 skall de äldre bestämmelserna
om skatteplikt för vårdnadsbidrag fortsätta att tillämpas på det utbetalda
bidraget.

8.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

3 §
Vårdnadsbidraget har i det föregående föreslagits bli borttaget. Varken slutlig
eller preliminär skatt skall således längre betalas för vårdnadsbidrag, varför
det skall tas bort från uppräkningen i tredje stycket.

4 §
2 mom.
Uppräkningen av vårdnadsbidraget i 4 § 2 mom. tas bort, av samma anledning som i
3 §.

Övergångsbestämmelserna

Eftersom vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet, enligt övergångs-
bestämmelserna till den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen (1928:370),
även fortsättningsvis skall vara skattepliktigt, skall de äldre bestämmelserna i
denna lag också fortsätta att tillämpas på vårdnadsbidrag som betalas ut efter
ikraftträdandet.

31

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap.
14 §
Tredje stycket föreslås upphävt med anledning av att vårdnadsbidraget och av-
dragsrätten för vissa barnomsorgskostnader blir borttaget.

3 kap.
13 §
Ordet vårdnadsbidrag i uppräkningen i första stycket föreslås bli struken med
anledning av förslaget att vårdnadsbidraget inte längre skall finnas kvar.

Övergångsbestämmelserna

Med anledning av att äldre bestämmelser om skatteplikt och avdragsrätt enligt
övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall fortsätta att tillämpas på vårdnadsbidrag som betalas ut efter
ikraftträdandet respektive på barnomsorgskostnader som avser tid före ikraft-
trädandet, föreslås en motsvarande övergångsbestämmelse gälla till denna lag.

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

4 §
Ändringarna i andra stycket är en följd av att vårdnadsbidraget och av-
dragsrätten för vissa barnomsorgskostnader tas bort.

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelsen innebär dels att bostadsbidrag för tid före 1 januari 1995
beräknas efter äldre bestämmelser dels att om vårdnadsbidrag skulle utbetalas
efter ikraftträdandet skall det inte heller för tid därefter räknas som inkomst
vid beräkning av bostadsbidrag.

8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer

5 §
Ändringen i andra stycket, dvs. borttagandet av punkt 2, är en följd av att
vårdnadsbidraget tas bort.

32

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelserna innebär att bostadstillägg för tid före den 1 januari
1995 beräknas efter äldre bestämmelser. Den föreslagna nya punkten innebär att
vårdnadsbidrag inte heller skall räknas som inkomst vid beräkning av bostads-
tilläggg i de fall vårdnadsbidrag betalas ut efter ikraftträdandet.

8.10 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)

18 a §
Denna paragraf föreslås upphävd eftersom den är föranledd av lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag, som i det föregående föreslagits bli upphävd.

48 §
Med anledning av att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag föreslås bli upphävd tas
hänvisningen i andra stycket denna paragraf bort.

69 §
Tredje stycket föreslås upphävd eftersom det är föranlett av lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag, som i det föregående föreslagits bli upphävd.

Övergångsbestämmelserna

Av övergångsbestämmelserna följer att uppgiftsskyldighet fortfarande skall gälla
i fråga om barnomsorgsplats som avser tid före den 1 januari 1995. Det framgår
också att vårdnadsbidrag som skall betalas ut efter 1 januari 1995 kan bli
föremål för en framställning från socialnämnden enligt äldre lagstiftning.

8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:11) om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

18 §
Första och andra styckena i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:11) om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620) föreslås ersatta med ett helt nytt
stycke. Enligt detta kan kommunerna lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg om kvalitetskraven i 13 b § är uppfyllda och avgifterna inom
den enskilda verksamheten inte är oskäligt höga. Någon skyldighet för kommunerna
att lämna sådant bidrag föreligger enligt förslaget således inte längre. För att
bidrag skall få ges gäller som sagt dock att den enskilda verksamheten uppfyller
kvalitetskraven i 13 b § och att avgifterna inte är oskäligt höga. Vidare bör
bidragen lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens
kostnad per barn i motsvarande verksamhet som drivs av kommunen, dvs. efter sam-
ma princip som gäller enligt 18 § i dess lydelse enligt lagen (1994:11) om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
Förslaget innebär också att tredje stycket upphävs. Ett barns hemkommun är
därmed inte längre skyldig att ersätta en annan kommun dess kostnader för
barnomsorg, enskild eller kommunal, som ges barnet inom den andra kommunen.
Kommuner får därmed själva komma överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i
de fall man anser sådana placeringar berättigade eller lämpliga.

Övergångsbestämmelserna

Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall den som inte får bidrag efter den
1 januari 1995 få ersättning av kommunen för nödvändiga avvecklingskostnader om
ansökan om bidrag har lämnats in före den 1 september 1994 och verksamheten
skulle haft rätt till bidrag enligt lagen (1994:11) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620). Den som avsett att driva verksamheten kan då ha
börjat investera, hyra lokal och anställa personal. Det skall dock vara fråga om
nödvändiga kostnader. Det innebär t.ex. att om man drar på sig kostnader efter
det att det står klart att verksamheten inte får bidrag så kan kommunen inte
anses skyldig att ersätta dessa. Dock kan vissa kostnader som uppstår därefter
vara nödvändiga, exempelvis kan ett hyreskontrakt ha en viss uppsägningstid.

8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620)

Förslaget att 2 a § skall upphävas innebär en återgång till vad som gällde före
den 1 januari 1994. Samma regel, dvs. 69 § socialtjänstlagen, kommer därmed att
gälla för tillståndsgivning oavsett om det är kommunen eller länsstyrelsen som
handhar prövningen och ger tillstånd. Någon särreglering i förhållande till
annan enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen kommer därmed inte heller att
gälla.
33

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hedborg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna.
Enskild barnomsorg.
42