Regeringens proposition

1994/95:53

Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen,
m.m.

Prop.

1994/95:53

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 oktober 1994.

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ett omräkningsförfarande som
innebär att fastigheters taxeringsvärden successivt skall justeras med
hänsyn till prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Vidare föreslås vissa
ändringar av fastighetstaxeringen i rationaliseringssyfte och en reglering
av vilket taxeringsvärde som skall utgöra underlag för fastighetsskatt vid
brutna räkenskapsår.

Det föreslagna omräkningsförfarandet innebär i huvudsak följande.

Omräkningsförfarandet blir integrerat med fastighetstaxeringen. Samt-
liga skattepliktiga typer av taxeringsenheter utom industrienhetema skall
omräknas. Omräkning skall ske varje år. Aktuella taxeringsvärden kom-
mer att erhållas genom att de värden som bestäms vid allmän eller sär-
skild fastighetstaxering - i fortsättningen benämnda basvärden - multi-
pliceras med särskilda omräkningstal.

Omräkningstalen fastställs med hänsyn till den regionala prisutveck-
lingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
besluta om såväl omräkningstalen som indelningen i prisutveck-
lingsområden.

Själva omräkningen skall ankomma på skattemyndigheten. Tidpunk-
terna för beslut om omräkning och utsändande av underrättelse om sådant
beslut samordnas med vad som gäller vid den allmänna och särskilda
fastighetstaxeringen. Omräkningsbesluten skall kunna överklagas på
motsvarande sätt som övriga fastighetstaxeringsbeslut. Omräkningstal och

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

indelningen i prisutvecklingsområden meddelas i föreskrifter som inte kan Prop. 1994/95:53
överklagas.

En övergång föreslås ske till ett registerbaserat taxeringsförfarande.
Fastighetsägarna får i de fall ett tillfredsställande uppgiftsunderlag finns
från skattemyndigheten ett förslag till fastighetstaxering med början vid
den allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter år 1996 (AFT 1996).
Detta innebär att de får besked inte bara om det nya basvärdet utan även
en redovisning av de olika faktorer som har lett fram till basvärdet. De
som inte har några invändningar mot förslaget behöver inte vidta några
åtgärder. Den som däremot har synpunkter på förslaget till basvärde skall
inom viss tid framföra dessa. I de fall myndigheterna inte har tillräck-
ligt underlag för att räkna fram ett nytt basvärde skall fastighetsägaren
deklarera på sedvanligt sätt.

För att underlätta ett registerbaserat förfarande föreslås vissa ändringar
och förenklingar i de materiella reglerna. Dessa ändringar tar sikte på
AFT 1996.

En bättre samordning mellan begreppen registerfastighet och taxerings-
enhet uppnås genom att samtliga småhus som är belägna på en lant-
bruksfastighet skall ingå i lantbruksenheten.

Vidare föreslås att det klart anges i lagtext att riktvärdeangivelse för
tomtmark får tas fram enligt ett smidigare förfarande än det nuvarande.

Ägoslaget exploateringsmark liksom begreppet innehav av ofri tomt i
stad föreslås utmönstrade.

Slutligen föreslås att fastighetsskatten beräknas på grundval av det
taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Därav följer att
proportionering skall ske vid brutet räkenskapsår så att underlaget för
fastighetsskatt utgörs av det for varje kalenderårsdel gällande taxerings-
värdet.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och avseende
fastighetstaxeringsfrågor tillämpas första gången vid fastighetstaxering år
1996. Vad gäller småhus på lantbruk föreslås de nya reglerna tillämpas
första gången vid 1998 års fastighetstaxering.

Prop. 1994/95:53

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut                                     5

Lagtext                                                  5

Förslag till lag om ändring i festighetstaxeringslagen
(1979:1152)                                              5

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt                                                    38

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)                                              43

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet                                45

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar                                       46

Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)    48

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpel-
skatt vid inskrivningsmyndigheter                           51

Ärendet och dess beredning                            52

Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen           56

Införande av ett omräkningsförfarande                       56

4.1.1   Inledning                                          56

4.1.2   Omräkning med böljan år 1996                   58

4.1.3   Den författningstekniska lösningen                  59

4.1.4   Indelningen i prisutvecklingsområden och

fastställande av omräkningstal                        60

4.1.5   Nivåperiod vid omräkning                        65

4.1.6   Periodicitet och giltighetstid                         67

4.1.7   Beslut om indelning i prisutvecklingsområden

och fastställande av omräkningstal                    68

Administrativa regler                                          71

4.2.1    Beslut och underrättelser                             71

4.2.2   Förberedelsearbetet inför omräkning                72

4.2.3   Överklagande av omräkningsbeslut                 73

Rationaliserad fastighetstaxering                           74

Registerbaserad fastighetstaxering                              74

5.1.1   Bakgrund                                        74

5.1.2   Övergång till registerbaserad fastighetstaxering       76

5.1.3   Förfarandefrågor                                   80

Småhus på lantbruksenhet                                 83

Särskilda frågor                                               86

5.3.1   Schematisk bestämning av prisnivån för

tomtmark                                      86

5.3.2   Tidpunkt för äganderättens övergång

5.3.3   Exploateringsmark

5.3.4   Ofri tomt i stad

88  Prop. 1994/95:53

89

90

6 Underlag för fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår 91

7 Ekonomiska effekter

94

8 Specialmotivering                                        96

8.1   Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxerings-

lagen (1979:1152)                                        96

8.2  Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt                                            106

8.3  Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)                                              107

8.4  Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:171) om

särskilt uppskattningsvärde på fastighet                       107

8.5  Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar                             108

8.6  Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343)                                              108

8.7  Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter                    108

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser - Beskattning av
fastigheter, del II (SOU 1994:57)

109

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser - Omräknings-
föriarandet vid fastighetstaxeringen (Ds 1994:62)         110

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser - Rationaliserad
fastighetstaxering, del I (SOU 1994:62)                   111

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag                             112

Bilaga 5 Lagrådets yttrande                                      152

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 27 oktober 1994.                                          157

1 Förslag till riksdagsbeslut                         Prop. 1994/95:53

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

2.    lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

3.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

4.    lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskatt-
ningsvärde på fastighet

5.    lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-
domstolar

6.    lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

7.    lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-
skrivningsmyndigheter

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)*

dels att 6 kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall
upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1, 3 och 5-7 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 4 kap. 5-7 §§,
5 kap. 1, 2, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§,
12 kap. 3 §, 16 kap. 1 och 3-6 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§,
19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4 och 6 §§, 25 kap. 6 §, rubrikerna till 5 kap.,
12 kap. och 28 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§,
ett nytt kapitel, 16 A kap., en ny avdelning, avd. 4., med sex nya kapitel
33 - 38 kap. samt närmast före 1 kap. 7-9 §§ nya rubriker av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Fastighetstaxering sker vid all-
män och särskild fastighetstaxering
samt genom omräkning.

Vid fastighetstaxering skall be- Vid allmän och särskild fas-
slut fattas om fastigheternas skatte- tighetstaxering skall beslut fattas
pliktsförhållanden och indelning i om fastigheternas skattepliktsför-

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

taxeringsenheter. Vidare skall typ
av taxeringsenhet och taxeringsvär-
de bestämmas för varje taxerings-
enhet. Taxeringsvärde skall dock
inte åsättas fastighet, som enligt 3
kap. skall undantas från skatteplikt.

hållanden och indelning i taxe-
ringsenheter. Vidare skall typ av
taxeringsenhet och basvärde be-
stämmas för varje taxeringsenhet.
Vid omräkning skall taxeringsvärde
bestämmas för varje taxeringsen-
het. Basvärde och taxeringsvärde
skall dock inte åsättas fastighet,
som enligt 3 kap. skall undantas
från skatteplikt. Basvärde utgör
även taxeringsvärde för fastighet
som enligt 9 § skall undantas från
omräkning.

3 §

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fas-

tighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som
fattas vid allmän fastighetstaxering
eller genom ny taxering vid sär-
skild fastighetstaxering skall gälla
frän ingången av det taxeringsår
dä sådan taxering sker till ingång-
en av det taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa gäng.

Beslut om omräkning skall gälla
från ingången av det taxeringsår
då sådant beslut fattas till ingång-
en av det taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod
avses tiden frän ingången av det
taxeringsår då allmän fastighets-
taxering sker av en taxeringsenhet
till ingången av det taxeringsår då
allmän fastighetstaxering av taxe-
ringsenheten sker nästa gäng.

5 §3

Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall
utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnan-

de;

b) den som innehar fastighet med
åborätt, tomträtt eller vattenfalls-
rätt, innehavare av så kallad ofri
tomt i stad samt den som eljest
innehar fastighet med ständig eller
ärftlig besittningsrätt;

b) den som innehar fastighet med
åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt
samt den som eljest innehar fas-
tighet med ständig eller ärftlig
besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

e) juridisk person, som förvaltar samfallighet och som enligt 6 §
1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är
skattskyldig för inkomst; samt

f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om
nyttj anderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall
anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja
fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant
löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande

pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbe-
hovet av skog på fastighet, som
avses under b eller d, författnings-
enligt helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är
denna att anse såsom fastighetens
innehavare, såvitt angår fastighe-
tens skogsbruksvärde.

Skall avkastning utöver husbe-
hovet av skog på fastighet, som
avses under b eller d, författnings-
enligt helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är
denna att anse såsom fastighetens
innehavare, såvitt angår fastighe-
tens värde av skogsmark med väx-
ande skog och markanläggningar
som används eller behövs för
skogsbruk.

Fastighetstaxering skall ske på
grundval av fastighets användning
och beskaffenhet vid taxeringsårets
ingång.

Allmän och särskild fastighets-
taxering skall ske på grundval av
fastighets användning och beskaff-
enhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän fastighetstaxering

7 §4

Allmän fastighetstaxering skall Allmän fastighetstaxering skall
ske vartannat år enligt följande ske vartannat år enligt bestämmel-
ordning.                             serna i 2 - 15 kap. och i följande

ordning.

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrien-
heter inklusive elproduktionsenheter och specialenheter,

år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt
år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxe-
ring skall, om inte annat föranleds
av föreskrifterna i 16 kap., gälla
från ingången av det taxeringsår
då allmän fastighetstaxering av
taxeringsenheten sker till ingången
av det taxeringsår då allmän fas-
tighetstaxering av taxeringsenheten
sker nästa gång (den löpande
taxeringsperioden).

Bestämmelser om förfarandet vid
allmän fastighetstaxering finns i 17
- 24 kap.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Särskild fastighetstaxe-
ring

Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år enligt bestäm-
melserna i 16 kap. Sådan taxering
skall dock ej ske av taxeringsenhet
som taxeras genom allmän fas-
tighetstaxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid
särskild fastighetstaxering finns i
25 - 32 kap.

Omräkning

Omräkning skall ske årligen för
olika typer av skattepliktiga taxe-
ringsenheter utom industrienheter
enligt bestämmelserna i 16 A kap.

Bestämmelser om förfarandet vid
omräkning finns i 33 - 38 kap.

Nuvarande lydelse

2 kap.

2 §5

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus         Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två

familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus
såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och
högst tio familjer, om byggnaden ingår i lantbruksenhet.

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre famil-
jer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknan-
de. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslut-
ning till hyreshus och som behövs för verksamheten,
skall utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är
inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer,
om den ingår i lantbruksenhet.

Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk
byggnad        och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom

Nuvarande lydelse

Prop. 1994/95:53

Industri-
byggnad

Special-
byggnad

djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och
växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till
jordbruk eller skogsbruk.

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.

Med specialbyggnad avses

Försvars-
byggnad

Byggnad som används för för-
svarsändamål eller ekonomisk
försvarsberedskap, om byggnaden
inte är en fristående industriell
anläggning. Även mässbyggnad
skall utgöra försvarsbygg-
nad.

Kommunika-
tionsbyggnad

Garage, hangar, lokstall, terminal,
stationsbyggnad, expeditionsbygg-
nad, vänthall, godsmagasin, repara-
tionsverkstad och liknande, om
byggnaden används för allmänna
kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens
järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-
verkets, Svensk Rundradio Aktie-
bolags, Sveriges Radio Aktiebo-
lags, Sveriges Television Aktie-
bolags och Sveriges Utbildnings-
radio Aktiebolags verksamhet.

Distribu-
tionsbyggnad

Byggnad som ingår i överförings-
eller distributionsnätet för gas,
värme, elektricitet eller vatten.

Värme-
central

Byggnad för produktion och
distribution av varmvatten för
uppvärmning, dock ej sådan an-
läggning som även är inrättad för
produktion av elektrisk starkström
för yrkesmässig distribution.

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse

Renings-
anläggning

Vattenverk, avloppsreningsverk,
anläggning för förvaring av radio-
aktivt avfall, sopstation och liknan-
de samt pumpstation som hör till
sådan anläggning.

Vård-
byggnad

Byggnad som används för sjukvård,
nykterhetsvård, narkomanvård,
barnavård, kriminalvård, arbets-
värd, åldringsvård eller omsorg om
psykiskt utvecklingsstörda. Arman
byggnad än som nu har nämnts
skall utgöra vårdbyggnad, om den
används som hem åt personer som
behöver institutionell vård eller
tillsyn.

Bad-, sport-
och idrottsan-
läggning

Byggnad som används för bad,
sport, idrott och liknande, om all-
mänheten har tillträde till anlägg-
ningen.

Skolbyggnad

Byggnad som används för undervis-
ning eller forskning vid

skola som anordnas av staten
skola som anordnas med stats-
bidrag och

skola vars undervisning står under
statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem
eller skolhem för elever vid sådana
skolor.

Kultur-
byggnad

Byggnad som används för kulturellt
ändamål såsom teater, biograf,
museum och liknande.

Ecklesia-
stikbyggnad

Kyrka eller annan byggnad som
används för religiös verksamhet.
Prästgård som avses i 41 kap.
kyrkolagen (1992:300).

Bårhus, krematorium och byggnad
som används för skötsel av begrav-
ningsplats.

10

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse

Allmän            Byggnad som tillhör staten, kom-

byggnad           mun eller annan menighet och som

används för allmän styrelse, för-
valtning, rättsvård, ordning eller
säkerhet samt fritidsgård och bygg-
nad med likartad användning. Som
allmän byggnad skall inte anses
byggnad som används för statens
affarsdrivande verksamhet.

Övrig
byggnad

Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare
nämnda byggnadstyperna.

Föreslagen lydelse

2 §

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus

Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två
familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus
såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och
högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,
om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,
betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

Hyreshus

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre famil-
jer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och
liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i
anslutning till hyreshus och som behövs för verksam-
heten, skall utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är
inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer,
om den ingår i lantbruksenhet.

Ekonomi-
byggnad

Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk
och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom
djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och
växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till
jordbruk eller skogsbruk.

11

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Industri-
byggnad

Special-
byggnad

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.

Med specialbyggnad avses

Försvars-
byggnad

Byggnad som används för för-
svarsändamål eller ekonomisk
försvarsberedskap, om byggnaden
inte är en fristående industriell
anläggning. Även mässbyggnad
skall utgöra försvarsbygg-
nad.

Kommunika-
tionsbyggnad

Garage, hangar, lokstall, terminal,
stationsbyggnad, expeditionsbygg-
nad, vänthall, godsmagasin,
reparationsverkstad och liknande,
om byggnaden används för
allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens
järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-
verkets, Svensk Rundradio Aktie-
bolags, Sveriges Radio Aktiebo-
lags, Sveriges Television Aktie-
bolags och Sveriges Utbildnings-
radio Aktiebolags verksamhet.

Distribu-
tionsbyggnad

Byggnad som ingår i överförings-
eller distributionsnätet för gas,
värme, elektricitet eller vatten.

Värme-
central

Byggnad för produktion och
distribution av varmvatten för
uppvärmning, dock ej sådan an-
läggning som även är inrättad för
produktion av elektrisk starkström
för yrkesmässig distribution.

Renings-
anläggning

Vattenverk, avloppsreningsverk,
anläggning för förvaring av
radioaktivt avfall, sopstation och
liknande samt pumpstation som hör
till sådan anläggning.

12

Prop. 1994/95:53

Föreslagen lydelse

Vård-
byggnad

Byggnad som används för sjukvård,
nykterhetsvård, narkomanvård,
barnavård, kriminalvård, arbets-
värd, åldringsvård eller omsorg om
psykiskt utvecklingsstörda. Arman
byggnad än som nu har nämnts
skall utgöra vårdbyggnad, om den
används som hem åt personer som
behöver institutionell vård eller
tillsyn.

Bad-, sport-
och idrottsan-
läggning

Byggnad som används för bad,
sport, idrott och liknande, om
allmänheten har tillträde till
anläggningen.

Skolbyggnad

Byggnad som används för undervis-
ning eller forskning vid

skola som anordnas av staten
skola som anordnas med stats-
bidrag och

skola vars undervisning står under
statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem
eller skolhem för elever vid sådana
skolor.

Kultur-
byggnad

Byggnad som används för kulturellt
ändamål såsom teater, biograf,
museum och liknande.

Ecklesia-
stikbyggnad

Kyrka eller annan byggnad som
används för religiös verksamhet.

Prästgård som avses i 41 kap.
kyrkolagen (1992:300).

Bårhus, krematorium och byggnad
som används för skötsel av
begravningsplats.

Allmän
byggnad

Byggnad som tillhör staten, kom-
mun eller annan menighet och som
används för allmän styrelse, för-
valtning, rättsvård, ordning eller
säkerhet samt fritidsgård och bygg-
nad med likartad användning. Som

13

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

allmän byggnad skall inte anses
byggnad som används för statens
affärsdrivande verksamhet.

Övrig
byggnad

Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare
nämnda byggnadstyperna.

Nuvarande lydelse

4 §6

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte
skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark

Mark som upptas av småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
byggnad samt trädgård, parkeringsplats,
upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m.,
som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med
småhus, hyreshus, industribyggnad, special-
byggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger
i ett ägoskifte och har en total areal som inte
överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla
om fastighetens mark till någon del skall
taxeras tillsammans med annan egendom enligt
reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också
gälla mark till obebyggd fastighet, som har
bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka
i tiden skall marken utgöra tomtmark endast
om det är uppenbart att den får bebyggas. I
övriga fall skall obebyggd mark anses som
tomtmark endast om det finns giltigt bygglov
eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt
plan- och bygglagen (1987:10), avseende
sådan byggnad som anges i andra stycket.

Exploateringsmark       Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och

14

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse

som till nägon del är avsedd att användas för
byggnadsändamål. Detta skall inte gälla, om
marken skall indelas som tomtmark eller om
det är uppenbart att exploatering ej kommer
att genomföras eller kommer att avsevärt
fördröjas.

Täktmark

Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen
(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas
pågående täkt. Byggnad på täktområde för
täktens utnyttjande hindrar inte att marken
indelas som täktmark.

Åkermark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till växtodling eller bete och som är
lämplig att plöjas.

Betesmark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till bete och som inte är lämplig att
plöjas.

Skogsmark

Mark som är lämplig för virkesproduktion och
som inte i väsentlig utsträckning används för
annat ändamål. Mark där det bör finnas skog
till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot
att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak
outnyttjad skall dock inte anses som
skogsmark, om den på grund av särskilda för-
hållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
produktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduk-
tion, om den enligt vedertagna
bedömningsgrunder kan producera i genom-
snitt minst en kubikmeter virke om året per
hektar.

Skogsimpediment

Myr, beig, hällmark, mark med fjällskog och
andra impediment i anslutning till skogsmark.

Övrig mark

Mark som inte skall utgöra något av de
tidigare nämnda ägoslagen.

15

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

4 §

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle
uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark

Mark som upptas av småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
byggnad samt trädgård, parkeringsplats,
upplagsplats, kommunikationsutrymmem.m.,
som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med
småhus, hyreshus, industribyggnad, special-
byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet
utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett
ägoskifte och har en total areal som inte
överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla
om fastighetens mark till någon del skall
taxeras tillsammans med annan egendom enligt
reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också
gälla mark till obebyggd fastighet, som har
bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka
i tiden skall marken utgöra tomtmark endast
om det är uppenbart att den får bebyggas. I
övriga fall skall obebyggd mark anses som
tomtmark endast om marken enligt detaljplan
utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och
det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall
genomföras. Detsamma gäller om det finns
giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett
förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
(1987:10), avseende sådan byggnad som anges
i andra stycket.

Täktmark

Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen
(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas
pågående täkt. Byggnad på täktområde för
täktens utnyttjande hindrar inte att marken
indelas som täktmark.

16

Prop. 1994/95:53

Föreslagen lydelse

Åkermark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till växtodling eller bete och som är
lämplig att plöjas.

Betesmark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till bete och som inte är lämplig att
plöjas.

Skogsmark

Mark som är lämplig för virkesproduktion och
som inte i väsentlig utsträckning används för
annat ändamål. Mark där det bör finnas skog
till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot
att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak
outnyttjad skall dock inte anses som skogs-
mark, om den på grund av särskilda förhållan-
den inte bör tas i anspråk för virkesproduk-
tion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduk-
tion, om den enligt vedertagna bedömnings-
grunder kan producera i genomsnitt minst en
kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpediment

Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och
andra impediment i anslutning till skogsmark.

Övrig mark

Mark som inte skall utgöra något av de
tidigare nämnda ägoslagen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

5 §7

Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av
följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,
och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet

1. smähus, tomtmark för sådan 1. småhus och tomtmark för
byggnad och exploateringsmarkför sådan byggnad (småhusenhet)
småhusbebyggelse (småhusenhet)

2. hyreshus, tomtmark för sådan 2. hyreshus och tomtmark för
byggnad och exploateringsmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)

2 Riksdagen 1994/95. 1 sa ml. Nr 53

17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

hyreshusbebyggelse (hyreshus-
enhet)

3. industribyggnad, övrig bygg-
nad, tomtmark för sådana byggna-
der och exploateringsmark för
sådan bebyggelse, vattenverk på
annans grund samt i joideboken
upptaget fiskeri (industrienhet)

4.

(industrienhet)

täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark

3. industribyggnad, övrig bygg-
nad, tomtmark för sådana byggna-
der, vattenverk på annans grund
samt i jordeboken upptaget fiskeri
(industrienhet)

5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)

6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-

pediment (lantbruksenhet).

Småhus och tomtmark för sådan
byggnad som ligger i anslutning
till lantbruksenhet med minst
5 hektar åkermark, betesmark och
skogsmark, skall ingå i lant-
bruksenheten, om byggnaden eller
byggnaderna behövs som bostad
för ägare, arrendator eller deras
arbetskraft.

Saneringsbyggnad och övrig
mark kan ingå i samtliga taxerings-
enheter under punkterna 1-6 i
första stycket. Övrig mark skall i
regel ingå i lantbruksenhet. I annat
fall skall övrig mark taxeras till-
sammans med den tomtmark, ex-
ploateringsmark eller täktmark som
ligger närmast. Har övrig mark
stor omfattning och saknar den
samband med annan mark, som
har samma ägare, skall den dock
bilda en taxeringsenhet. Taxerings-
enhet, som består av endast övrig
mark, betecknas industrienhet, om
den ligger till övervägande del
inom tätort och lantbruksenhet, om
den ligger till övervägande del
utanför sådan ort.

Småhus och tomtmark för sådan
byggnad som ligger på fastighet
med åkermark, betesmark, skogs-
mark eller skogsimpediment, skall
ingå i den lantbruksenhet som om-
fattar marken.

Saneringsbyggnad och övrig
mark kan ingå i samtliga taxerings-
enheter under punkterna 1-6 i
första stycket. Övrig mark skall i
regel ingå i lantbruksenhet. I annat
fall skall övrig mark taxeras till-
sammans med den tomtmark eller
täktmark som ligger närmast. Har
övrig mark stor omfattning och
saknar den samband med annan
mark, som har samma ägare, skall
den dock bilda en taxeringsenhet.
Taxeringsenhet, som består av en-
dast övrig mark, betecknas indu-
strienhet, om den ligger till över-
vägande del inom tätort och lant-
bruksenhet, om den ligger till
övervägande del utanför sådan ort.

6 §8

I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall
endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk
enhet.

I bebyggd taxeringsenhet får
exploateringsmark inte ingå.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller
skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

7 §

Ligger exploateringsmark inom
olika tätorter eller planomräden
skall mark inom varje tätort eller
planområde utgöra en taxeringsen-
het.

Består täktmark av skilda markområden skall vaije sådant område ut-
göra en taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt
naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet.

5 kap.

Bestämmande av taxerings- Bestämmande av basvärde
värde

1 §

Taxeringsvärde skall bestämmas Basvärde skall bestämmas för
för varje skattepliktig taxeringsen- varje skattepliktig taxeringsenhet,
het.

Taxeringsvärde skall bestämmas
till det belopp som motsvarar 75
procent av taxeringsenhetens mark-
nadsvärde.

Basvärde skall bestämmas till det
belopp som motsvarar 75 procent
av taxeringsenhetens marknads-
värde.

7 §9

Vid taxeringen skall följande del värden bestämmas.

För småhus-, hyreshus- och industrienhet:

1. Byggnadsvärde

Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen-

heten.

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxe-
ringsenhetens tomtmark, exploa-
teringsmark, täktmark och markan-
läggningar.

För lantbruksenhet:

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxe-
ringsenhetens tomtmark, täktmark
och markanläggningar.

1. Bostadsbyggnadsvärde

Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till
taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde

Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till
taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde

Tomt marksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde

Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark
och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

5. Skogsbruksvärde

Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med väx-
ande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogs-
bruk.

6. Skogsimpedimentsvärde

Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till
taxeringsenheten.

8 §10

Vaije delvärde skall bestäm-
mas för sig med tillämpning av i
2-5 §§ angivna grunder.

Summan av delvärdena utgör
taxeringsenhetens taxeringsvärde.

Vaije delvärde skall bestäm-
mas för sig med tillämpning av i
2-5 §§ angivna grunder. Vid be-
stämmande av delvärde för tomt-
mark i sådana fall dä försäljningar
av obebyggd tomtmark inom vär-
deområdet inte ger den ledning
som behövs skall dock iakttas att
delvärdet bestäms med ledning av
den marknadsvärdenivå för obe-
byggd tomtmark som normalt före-
kommer inom värdeområden där
marknadsvärdenivån för bebyggda
fastigheter är densamma som för
värdeområdet i fråga.

Summan av delvärdena utgör
taxeringsenhetens basvärde.

7 kap.

3

För byggnader och ägoslag som
avses i 8-15 kap. skall taxerings-
värde bestämmas med utgångs-
punkt i riktvärden. Dessa skall be-
stämmas för kombinationer av
värdefaktorer, som i någon ut-
sträckning varierar inom värdeom-
rådet och som har särskild bety-
delse för marknadsvärdet.

n

För byggnader och ägoslag som
avses i 8-15 kap. skall basvärde
bestämmas med utgångspunkt i
riktvärden. Dessa skall bestämmas
för kombinationer av värdefakto-
rer, som i någon utsträckning vari-
erar inom värdeområdet och som
har särskild betydelse för mark-
nadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt
i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområ-
det.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,
skall, utom såvitt avser de under punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorer-
na, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad
enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark
och skogsimpediment.

2. Hyra för hyreshus.

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad
värderad enligt produktionskostnadsmetoden.

4. Årligt uttag av täktmark.

De uppgifter om värdenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom vaije
värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på
karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till taxeringsvärde som
efter justering som avses i 5 § står
i överensstämmelse med bestäm-
melserna i 5 kap. 2-5 §§.

Riktvärde skall bestämmas så att
det leder till basvärde som efter
justering som avses i 5 § står i
överensstämmelse med bestäm-
melserna i 5 kap. 2-5 §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av
värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms
skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvär-
den. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som
eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga
förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning
av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma
värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i
värdetabell eller värdeserie inte ske.

Sedan det mot riktvärdet svaran-
de värdet har bestämts skall efter
en eventuell justering för säregna
förhållanden det däremot svarande
taxeringsvärdet fastställas.

16

För egendom som anges under
punkterna 1-4 skall inte be-
stämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom
samma tomt, om byggnadsbestån-
dets sammanlagda taxeringsvärde
ej skulle uppgå till 50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt
område som inte är täktmark

3. markanläggning som används
för sådant ändamål som avses i
3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap.

3 § jordabalken.

Sedan det mot riktvärdet svaran-
de värdet har bestämts skall efter
en eventuell justering för säregna
förhållanden det däremot svarande
basvärdet fastställas.

§12

För egendom som anges under
punkterna 1-4 skall inte be-
stämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom
samma tomt, om byggnadsbestån-
dets sammanlagda basvärde ej
skulle uppgå till 50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt
område som inte är täktmark

3. markanläggning som används
för sådant ändamål som avses i
3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap.

3 § jordabalken.

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

8 kap.

2 §
Som riktvärde för ett småhus Som riktvärde för ett småhus

som är nybyggt, av normal storlek
och standard, friliggande samt ut-
gör det enda småhuset på en tomt
som utgör självständig festighet får
endast anges värden i en fastställd
värdeserie.

som har uppförts under det
sjuttonde året före det är då all-
män fastighetstaxering av småhus
sker, som är av normal storlek och
standard, friliggande och det enda
småhuset på en tomt som utgör
självständig fastighet och som inte
har varit föremål för om- eller
tillbyggnad får endast anges värden
i en fastställd värdeserie.

Nuvarande lydelse

3 §13

Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-
hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Ålder

Standard

Byggnads-
kategori

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Storleken bestäms med hänsyn till ytan av små-
husets boutrymmen och biutrymmen.

Åldern ger uttryck för småhusets sannolika åter-
stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till
småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbygg-
nader och sådana ombyggnader som innebär en ut-
ökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande
högst 20 år får inte göras större än att den mot-
svarar 5 år.

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-
nadsmaterial och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton
standardklasser.

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om
småhuset ingår i lantbruksenhet eller inte. För små-
hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms bygg-
nadskategorin även med hänsyn till om småhuset
utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus
samt, om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus
som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om
tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.

22

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse

Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall
hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan
bilda egen fastighet.

För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms
fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till om-
fattningen och sammansättningen av den åkermark,
betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-
heten.

Värdeordning

Med värdeordning avses husets ordningsnummer i
värdehänseende inom tomten.

Föreslagen lydelse

3 §

Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-
hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets
boutrymmen och biutrymmen.

Ålder

Åldem ger uttryck för småhusets sannolika återstå-
ende livslängd. Denna bestäms med hänsyn till små-
husets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader
och sådana ombyggnader som innebär en utökning
av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande
högst 20 år får inte göras större än att den motsva-
rar 5 år.

Standard

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-
nadsmaterial och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton
standardklasser.

Byggnads-
kategori

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små-
huset ingår i småhus- eller lantbruksenhet. För
småhus som ingår i småhusenhet bestäms byggnads-
kategorin även med hänsyn till om småhuset utgör
friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om
särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

23

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Fastighetsrättsliga Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus
förhållanden        som ingår i lantbruksenhet och som behövs som

bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller
deras arbetskraft med hänsyn till orrtfattningen och
sammansättningen av den åkermark, betesmark och
skogsmark som ingår i lantbruksenheten.

För övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga för-
hållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör
självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken
inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till
möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i
värdehänseende inom tomten.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

12 kap.

Riktvärde för tomtmark, exploa- Riktvärde för tomtmark och täkt-
teringsmark och täktmark          mark

Nuvarande lydelse

3 §14

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde
bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna
storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-
skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek

Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och avlopp

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning
och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten
och avlopp.

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark
som är bebyggd med småhus som inte ingår i lant-
bruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör
självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken
inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till
möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

För tomtmark som är bebyggd med småhus som in-
går i lantbruksenhet skall fastighetsrättsliga

24

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse

förhållanden bestämmas med hänsyn till omfatt-
ningen och sammansättningen av den åkermark,
betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-
heten.

Typ av bebyggelse

Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är be-
byggd med småhus som ingår i lantbruksenhet eller
annat småhus. Om tomtmarken är bebyggd med små-
hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ av
bebyggelse även med hänsyn till om marken är av-
sedd att bebyggas med friliggande småhus, kedje-
hus eller radhus.

Speciell belägenhet

Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge
inom värdeområdet t.ex. vid strand.

Föreslagen lydelse

3 §

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde
bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna
storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-
skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek

Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och avlopp

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning
och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten
och avlopp.

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark
som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruks-
enhet och som behövs som bostad för lantbruksen-
hetens ägare, arrendator eller deras arbetskraft med
hänsyn till onfattningen och sammansättningen av
den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår
i lantbruksenheten.

För övrig tomtmark som är bebyggd med småhus
bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn
till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller
inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet
skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken
kan bilda egen fastighet.

25

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Typ av bebyggelse

Speciell belägenhet

Nuvarande lydelse

Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är
bebyggd med småhus som ingår i småhus- eller lant-
bruksenhet. För tomtmark som ingår i småhusenhet
bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om
marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas
med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge
inom värdeområdet t. ex. vid strand.

Föreslagen lydelse

Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år. Sådan taxe-
ring skall dock ej ske av taxerings-
enhet som taxeras genom allmän
fastighetstaxering samma år.

Vid särskild fastighetstaxering
fastställs nästföregående års taxe-
ring oförändrad om ny taxering
enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.

16 kap.

1 §15

Vid särskild fastighetstaxering
fastställs nästföregående års all-
männa eller särskilda fastighets-
taxering oförändrad om ny taxering
enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.

Ny taxering av taxeringsenhet
skall ske om under löpande taxe-
ringsperiod taxeringsenhetens värde
ökat eller minskat genom sådan
förändring i enhetens fysiska be-
skaffenhet att åsatt taxeringsvärde
på grund av förändringen bör
ändras med minst en femtedel,
dock minst 25 000 kronor. Ny
taxering skall dock alltid ske om
kostnader som har uppgått till
minst en miljon kronor har lagts
ned på taxeringsenheten eller, för
värderingsenhet med småhus och,
i förekommande fall, därtill höran-
de tomtmark, om det sammanlagda
värdet av småhuset och tomtmar-
ken på grund av förändringen bör
höjas eller sänkas med minst
100 000 kronor.

16

Ny taxering av taxeringsenhet skall
ske om under löpande taxeringspe-
riod taxeringsenhetens värde ökat
eller minskat genom sådan föränd-
ring i enhetens fysiska beskaffenhet
att åsatt basvärde på grund av
förändringen bör ändras med minst
en femtedel, dock minst 25 000
kronor. Ny taxering skall dock
alltid ske om kostnader som har
uppgått till minst en miljon kronor
har lagts ned på taxeringsenheten
eller, för väideringsenhet med
småhus och, i förekommande fall,
därtill hörande tomtmark, om det
sammanlagda värdet av småhuset
och tomtmarken på grund av
förändringen bör höjas eller sänkas
med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett

26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en
förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en
taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i
fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som
den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande
taxeringsperioden.

4 §17

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringspe-
riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-
rådesbestämmelser

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rät-
ten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmean-
läggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för

enheten.

Ny taxering skall ske endast om
taxeringsenhetens taxeringsvärde
på grund av förändringen bör
ändras med minst en femtedel,
dock minst 25 000 kronor. Om
förändringen medför en ökning
eller minskning av taxeringsvärdet
med mindre än 100 000 kronor
skall ny taxering ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens
ägare.

Ny taxering skall ske endast om
taxeringsenhetens basvärde på
grund av förändringen bör ändras
med minst en femtedel, dock minst
25 000 kronor. Om förändringen
medför en ökning eller minskning
av basvärdet med mindre än
100 000 kronor skall ny taxering
ske endast efter framställning av
taxeringsenhetens ägare.

5 §18

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt-
ning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om
verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under

den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens
ägare och om taxeringsvärdet till
följd av värdeminskning i anled-
ning av nedläggningen bör sänkas
med minst hälften.

Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens
ägare och om basvärdet till följd
av värdeminskning i anledning av
nedläggningen bör sänkas med
minst hälften.

6 §19

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det
allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid
den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags
taxeringsenhet.

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Taxering som har åsatts enligt
bestämmelserna i detta kapitel
gäller från ingången av det taxe-
ringsår då taxeringen åsatts, till
ingången av det taxeringsår då
allmän fastighetstaxering av taxe-
ringsenheten sker nästa gång eller
ny taxering ånyo sker till följd av
bestämmelserna i detta kapitel.

16 A kap. Omräkning

1 §

Vid omräkning bestäms taxe-
ringsvärdet för en taxeringsenhet
genom att det för enheten gällande
basvärdet, som fastställts vid all-
män eller särskild fastighetstaxe-
ring, omräknas. Omräkningen sker
genom att värderingsenhetemas
värden multipliceras med fastställt
omräkningstal. Taxeringsvärdet
och omräknade delvärden erhålls
genom att värderingsenhetemas
omräknade värden summeras.

Omräkningstalen skall, på det
sätt som närmare anges i detta
kapitel, bestämmas så att det
genomsnittliga förhållandet mellan
taxeringsvärdena och marknadsvär-
dena blir 0,75 inom ett prisutveck-
lingsområde.

Den marknadsvärdenivå, som
skall ligga till grund för ett omräk-
ningstal, skall bestämmas med
hänsyn till det genomsnittliga pris-
läget under tolvmånadersperioden
som börjar den 1 juli andra året
före taxeringsåret och upphör den
30 juni året före detta år (nivåpe-
rioden).

För beräkningen av omräknings-
tal skall riket delas in i prisutveck-
lingsområden för de olika typerna
av taxeringsenheter som är föremål
för omräkning. För lantbruksen-

28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

heter får indelningen i prisutveck-
lingsområden göms olika för föl-
jande kombinationer av byggnads-
typer och ägos lag

- småhus och tomtmark,

- skogsmark och skogsimpediment,

- ekonomibyggnad, åkermark och
betesmark.

Indelningen i prisutvecklingsom-
råden skall ske så att prisföränd-
ringarna för den typ av egendom
för vilken indelning i prisutveck-
lingsområden sker enligt första
stycket och som ingår i området
kan antas ha varit likartade. Ett
prisutvecklingsomräde skall omfat-
ta ett eller flera värdeområden
enligt 7 kap. 2 § och behöver inte
vam geografiskt sammanhängande.

5 §

Omräkningstal skall bestämmas
för varje prisutvecklingsomräde.

Omräkningstalen skall bestäm-
mas särskilt för den egendom för
vilken indelning i prisutvecklings-
områden sker enligt 4 §. Inom ett
prisutvecklingsomräde kan olika
omräkningstal bestämmas för skil-
da slag av vänderingsenheter.

Omräkningstalen skall anges med
tvä decimaler.

Efter en allmän fastighetstaxering
skall omräkningstalet 1,00 be-
stämmas till dess prisutvecklingen
leder till ett omräkningstal som är
mindre än 0,99 eller större än
1,01. Övriga taxeringsår under den
löpande taxeringsperioden skall
omräkning ske med det föregående
årets omräkningstal om prisutveck-
lingen inte leder till ett omräk-
ningstal som skiljer sig från det
föregående årets omräkningstal
med mer än 0,01. Detsamma gäller
om omräkningstal inte kan be-
stämmas och 6 § inte tillämpas.

Kan det antas att marknadsvär-
denivån för en typ av taxeringsen-
heter minskat väsentligt efter den

29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

senaste allmänna fastighetstaxe-
ringen av dessa taxeringsenheter
utan att minskningen kan fastläg-
gas med ledning av erlagda köpe-
skillingar, får omräkningstal be-
stämmas för ett prisutvecklings-
område efter vad som är skäligt
med hänsyn till prisbildningen
inom områden med likartade för-
hållanden. För lantbruksenhet
gäller detsamma för sådan kom-
bination av byggnadstyper och
ägoslag för vilken indelning i pris-
utvecklingsområden får ske enligt
4§.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer skall besluta
närmare föreskrifter om indelning-
en i prisutvecklingsomräden och
om omräkningstal. Ett sådant
beslut får inte överklagas.

Till ledning vid allmän fas-
tighetstaxering skall ägaren utan
föreläggande lämna deklaration
(allmän fastighetsdeklaration) för
vaije fastighet. Deklaration skall
dock inte lämnas för försvarsfastig-
het som tillhör staten och som
enligt 3 kap. 2 § är undantagen
från skatteplikt eller för fastighet
som vid föregående års taxering
inte åsatts högre taxeringsvärde än
1 000 kronor.

18 kap.

1 §“

Till ledning vid allmän fas-
tighetstaxering skall ägaren utan
föreläggande lämna deklaration
(allmän fastighetsdeklaration) för
varje fastighet. Detta gäller inte
sådan ägare som senast den 15 ok-
tober året före det är då allmän
fastighetstaxering äger rum fått
förslag till fastighetstaxering. Dek-
laration skall dock inte lämnas för
försvarsfastighet som tillhör staten
och som enligt 3 kap. 2 § är
undantagen från skatteplikt eller
för fastighet som vid föregående
års taxering inte åsatts högre
basvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kom-
munikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller
reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt
eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger
50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbygg-
nad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock dekla-
ration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har

30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

3 §

Allmän fastighetsdeklaration Allmän fastighetsdeklaration och
skall avfattas på blankett enligt förslag till fastighetstaxering skall
fastställt formulär.                      avfattas på blankett enligt fastställt

formulär.

Blanketter till deklarationer, för
vilka formulär fastställs, tillhanda-
hålls kostnadsfritt.

4 §2'

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk
person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och för-
samling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten
bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter
om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror
och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner
och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i
övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att
bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall
grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om
sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika
ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med
tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering
skall grundas på av skattemyn-
digheten kända uppgifter. Förslaget
skall innehålla uppgifter som år
nödvändiga för fastighetstaxe-
ringen.

6 g22

Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar
som är av betydelse för taxering av fastigheten.

Efter föreläggande är en fastig-
hetsägare skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna
upplysningar också om andra för-
hållanden än dem som anges i dek-
larationsformuläret. Upplysningar
skall lämnas skriftligen om annat
inte har sagts i föreläggandet.

Efter föreläggande är en fastig-
hetsägare skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna
upplysningar också om andra för-
hållanden än dem som anges i dek-
larationsformuläret eller i förslaget
till fastighetstaxering. Upplys-
ningar skall lämnas skriftligen om
annat inte har sagts i föreläggan-
det.

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

9
Allmän fastighetsdeklaration,
som skall lämnas utan föreläggan-
de, skall lämnas senast den 1
november året före det år då all-
män fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med
tillhörande handlingar skall lämnas
till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd
med kommun bestämma att det
inom kommunen skall finnas sär-
skilt insamlingsställe för deklaratio-
ner, som skall lämnas till ledning
för taxering inom länet.

S23

Allmän fastighetsdeklaration,
som skall lämnas utan föreläggan-
de, liksom påpekanden med anled-
ning av förslag till fastighetstaxe-
ring, skall lämnas senast den 1 no-
vember året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen eller
påpekandena med tillhörande hand-
lingar skall lämnas till skattemyn-
dighet.

Skattemyndighet får efter samråd
med kommun bestämma att det
inom kommunen skall finnas sär-
skilt insamlingsställe för deklaratio-
ner och påpekanden, som skall
lämnas till ledning för taxering
inom länet.

9a §

Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-
hetsdeklaration inom föreskriven
tid, får han efter ansökan beviljas
anstånd med att lämna deklaratio-
nen. Anstånd får inte utan att det
finns synnerliga skäl medges
längre än till utgången av februari
månad under taxeringsåret.

i24

Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-
hetsdeklaration eller påpekanden
inom föreskriven tid, får han efter
ansökan beviljas anstånd med att
lämna deklarationen eller påpekan-
dena. Anstånd får inte utan att det
finns synnerliga skäl medges läng-
re än till utgången av februari
månad under taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarations-
skyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att
lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under
taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses
ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt
tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där
fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skatte-
myndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos
en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den
överlämnas till rätt myndighet.

19 kap.

3§“

Statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka
riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet.
Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta
upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i

lantbruksenhet inom länet.

Statens lantmäteriverk och skatte-
myndigheten skall vidare pröva att
en tillämpning av förslag till före-
skrifter enligt 1 § andra-fjärde
styckena leder till taxeringsvärden
som svarar mot taxeringsvärdenivå
enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande
prövning görs av förslag till rikt-
värdekartor för tomtmark och
riktvärdetabeller för småhus enligt
första stycket.

Statens lantmäteriverk och skatte-
myndigheten skall vidare pröva att
en tillämpning av förslag till före-
skrifter enligt 1 § andra-fjärde
styckena leder till basvärden som
svarar mot basvärdenivå enligt
5 kap. 2 §. Motsvarande prövning
görs av förslag till riktvärdekartor
för tomtmark och riktvärdetabeller
för småhus enligt första stycket.

20 kap.

2 §“

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela
grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet.

Har fastighetsägaren, trots att
han varit skyldig att lämna fastig-
hetsdeklaration, inte avgett någon
sådan, eller kan fastighetens taxe-
ringsvärde inte beräknas tillförlit-
ligt på grund av brister i eller
bristfälligt underlag för deklaratio-
nen, skall taxeringsvärdet uppskat-
tas till det belopp som framstår
som skäligt med hänsyn till vad
som framkommit i ärendet (sköns-
taxering).

Har fastighetsägaren, trots att
han varit skyldig att lämna fastig-
hetsdeklaration, inte avgett någon
sådan, eller kan fastighetens bas-
värde inte beräknas tillförlitligt på
grund av brister i eller bristfälligt
underlag för deklarationen, skall
basvärdet uppskattas till det belopp
som framstår som skäligt med hän-
syn till vad som framkommit i
ärendet (skönstaxering).

3. skattepliktig enhets basvärde

värde av vaije värderingsenhet,

4§*

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsforhållande,

3. skattepliktig enhets taxerings-

värde och däri ingående delväxde och däri ingående delvälde samt
samt värde av vaije värderingsen-
het,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,

5. storleken av riktvärde,

6.   exploateringsfaktor enligt

12 kap. 6 §, utbyggd effekt, taxe-
ringseffekt, utnyttjandetid, regle-
ringsmöjlighet och belägenhet en-
ligt 15 kap. 7 § samt

7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har
föranlett ändring av riktvärde.

6. utbyggd effekt, taxeringsef-
fekt, utnyttj andetid, reglerings-
möjlighet och belägenhet enligt
15 kap. 7 § samt

33

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.
Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt
tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får föreskriva
som behövs.

6

Om det i en taxeringsenhet ingår
flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall skattemyndigheten
efter ansökan ange hur stor del av
taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §
nämnda delvärden som belöper på
fastigheten eller fastighetsdelen.
Ansökan skall göras hos skatte-
myndigheten av ägaren eller arren-
datom.

om de ytterligare avrundningsregler

i28

Om det i en taxeringsenhet ingår
flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall skattemyndigheten
efter ansökan ange hur stor del av
basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda
delvärden som belöper på fas-
tigheten eller fastighetsdelen. An-
sökan skall göras hos skattemyn-
digheten av ägaren eller arren-
datom.

25 kap.

6 §29

Bestämmelserna i 17 kap. 2 - Bestämmelserna i 17 kap. 1 -
6 §§ skall i tillämpliga delar gälla 6 §§ skall i tillämpliga delar gälla
även i fråga om särskild fastig- även i fråga om särskild fastig-
hetstaxering.                           hetstaxering.

28 kap.30

Taxering

Taxering m.m.

Avd. 4 Förfarandet m.m.
vid omräkning

33 kap. Taxeringsorgani-
sationen m.m.

1 §

Bestämmelserna i 17 kap. 1-6 §§
skall i tillämpliga delar gälla även
i fråga om omräkning.

34 kap. Förberedande åt-
gärder

1 §

Senast den 1 april året före
taxeringsåret skall regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer besluta föreskrifter för
förberedelsearbetet.

34

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Senast den 1 december året före
taxeringsåret skall regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer besluta sådana föreskrifter
som avses i 16 A kap. 7 §.

35 kap. Taxering m.m.

1 §

Bestämmelserna i 20 kap. 1 -
3 a §§ och 7-20 §§ gäller i till-
lämpliga delar vid omräkning. Som
grundläggande beslut om fastig-
hetstaxering i nämnda bestämmel-
ser anses därvid beslut om omräk-
ning.

I skattemyndighetens beslut om
omräkning skall redovisas

1. skattepliktig enhets taxerings-
värde,

2. omräknade delvärden,

3. omräknade värden av värde-
ringsenheter och

4. de omräkningstal som an-
vänts.

Omräknat värde av en enskild
värderingsenhet anges i fulla tusen-
tal kronor. Avrundning sker så att
överstigande belopp, som inte upp-
går till fullt tusental kronor, faller
bort.

Skattemyndigheten skall senast
den 30 juni under taxeringsåret
underrätta fastighetsägaren om

1. innehållet i skattemyndighe-
tens beslut om omräkning,

2. att ägaren kan begära om-
prövning av beslutet,

3. vad som skall iakttas av den
som vill begära omprövning av
eller överklaga skattemyndighetens
beslut.

Om det i en taxeringsenhet ingår
flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall skattemyndigheten

35

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

efter ansökan ange hur stor del av
taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §
nämnda delvärden efter omräkning
som belöper på fastigheten eller
fastighetsdelen. Ansökan skall gö-
ms hos skattemyndigheten av äga-
ren eller arrendatom.

36 kap. Överklagande av
skattemyndighets beslut

1 §

Bestämmelserna i 21 kap. skall i
tillämpliga delar gälla även i fråga
om omräkning.

37 kap. Överklagande av
länsrätts och kammarrätts
beslut

1 §

Bestämmelserna i 22 kap. skall i
tillämpliga delar gälla även i fråga
om omräkning.

Den begränsning i rätten att
överklaga som anges i 22 kap.
2 § 2 skall i fråga om omräkning
avse 35 kap. 4 §.

38 kap. Övriga bestäm-
melser om omprövning och
överklagande

1 §

Rätt att begära omprövning och
att överklaga, som enligt 35-37
kap. gäller för ägare av fastighet,
tillkommer den som någon gäng
under taxeringsåret år ägare av
fastigheten. Xhd nu sagts gäller
även arrendator, som enligt avtal,
ingånget efter kommunalskatte-
lagens (1928:370) ikraftträdande,
gentemot ägare har att ansvara för
skatt för fastigheten.

36

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid fastighetstaxering år 1996.

Den nya lydelsen av 2 kap. 2 §, 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 §
och 12 kap. 3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år
1998.

'Senaste lydelse av

6 kap. 8 § 1987:146

12 kap. 6 § 1992:1666

12 kap. 7 § 1992:1666.

2Senaste lydelse 1990:1382.

3Senaste lydelse 1992:349.

4Senaste lydelse 1986:258.

5Senaste lydelse 1993:1697.

6Senaste lydelse 1992:1666.

7Senaste lydelse 1990:1382.

8Senaste lydelse 1986:258.

”Senaste lydelse 1990:1382.

'“Senaste lydelse 1990:1382.

"Senaste lydelse 1992:1666.

"Senaste lydelse 1992:1666.

13Senaste lydelse 1990:1382.

'“Senaste lydelse 1990:1382.

l5Senaste lydelse 1985:820.

16Senaste lydelse 1981:1119.

"Senaste lydelse 1987:146.

“Senaste lydelse 1981:1119.

"Senaste lydelse 1985:820.

“Senaste lydelse 1993:1193.

21Senaste lydelse 1986:258.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse 1993:1193.

^Senaste lydelse av rubriken 1993:1193.

37

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om Prop. 1994/95:53
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt

dels att 2, 3 och 3 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1525) om

ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §’

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som
ägare.

I fråga om handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan
privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning
i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats
eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighets-
skatten jämkas med hänsyn härtill.

Fastighetsskatten beräknas på
grundval av det taxeringsvärde som
gäller under beskattningsåret. Gäl-
ler olika värden för skilda delar av
beskattningsåret beräknas skatten
särskilt för varje sådan del med
motsvarande tillämpning av be-
stämmelserna i femte stycket.

Fastighetsskatten utgör för vaije
beskattningsår

a) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomt-
marksvärdet avseende småhus på
lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

3 §2

Fastighetsskatten utgör för vaije
beskattningsår

a) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,

det omräknade bostads-
byggnadsvärdet och det omräk-
nade tomtmarksvärdet avseende
småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

b) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-
deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder, annan värderingsenhet
tomtmark som är obebyggd samt
värderingsenhet avseende ex-
ploateringsmark.

Innehåller byggnaden på en
fastighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräk-
nat värdeår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, utgår dock
ingen fastighetsskatt på bostads-
delen under de fem första åren och
halv fastighetsskatt under de därpå
följande fem åren enligt vad som
närmare föreskrivs i femte stycket.
Detsamma gäller färdigställd eller
ombyggd sådan byggnad, för vil-
ken värdeår inte har åsatts vid ny
fastighetstaxering, men som skulle
ha åsatts ett värdeår motsvarande
året före det fastighetstaxeringsår
som föregått inkomsttaxeringsåret,
om ny fastighetstaxering då hade
företagits.

b) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-
deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder samt annan värderings-
enhet avseende tomtmark som är
obebyggd.

Innehåller byggnaden på en fas-
tighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräk-
nat värdeår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, utgår dock
ingen fastighetsskatt på bostads-
delen för det fastighetstaxeringsåret
och de fyra följande kalenderåren
och halv fastighetsskatt för de
därpå följande fem kalenderåren
enligt vad som närmare föreskrivs
i femte stycket. Detsamma gäller
färdigställd eller ombyggd sådan
byggnad, för vilken värdeår inte
har åsatts vid ny fastighetstaxe-
ring, men som skulle ha åsatts ett
värdeår motsvarande året före det
fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, om ny fas-
tighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i
41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-
fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund
av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under
viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte
kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så
varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon

nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar
av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för
dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive
fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra
stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-
värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med

39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som
småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen
på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser
bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken
ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

3 a §3

Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.

Har kostnader för om- eller till-
byggnad nedlagts på den del av en
hyreshusenhet som avser värde-
ringsenhet för bostäder på en fas-
tighet som är belägen i Sverige
skall, om den skattskyldige begär
det och inte annat följer av tredje
stycket, en reduceringsfaktor
bestämmas. Reduceringsfaktom är
lika med skillnaden mellan det
närmast efter om- eller till-
byggnaden bestämda taxeringsvär-
det, som utgör underlag för fastig-
hetsskatt enligt 3 § första stycket
b, minskat med det värde som
skulle ha bestämts som motsva-
rande taxeringsvärde om om- eller
tillbyggnaden inte hade gjorts.

En reduceringsfaktor skall be-
stämmas endast när om- eller
tillbyggnadskostnadema överstiger
100 000 kronor och det taxerings-
värde som utgör underlag för fas-
tighetsskatten enligt 3 § första
stycket b har höjts med minst 20
procent i förhållande till det senast
före om- eller tillbyggnaden be-
stämda taxeringsvärdet. Reduce-
ringsfaktor skall inte bestämmas
när om- eller tillbyggnadskostna-
dema föranleder att 3 § andra
stycket skall tillämpas.

Om en reduceringsfaktor har
bestämts för en värderingsenhet
som därefter ändras och innebär
ändringen att hela eller viss del av
reduceringsfaktom bör hänföras till
annan värderingsenhet än den för
vilken reduceringsfaktom ur-
sprungligen bestämts skall redu-
ceringsfaktom proportioneras i
förhållande till om- eller till-

Har kostnader för om- eller till-
byggnad nedlagts på den del av en
hyreshusenhet som avser väide-
ringsenhet för bostäder skall, om
den skattskyldige begär det och
inte annat följer av tredje stycket,
ett reduceringsbelopp be-
stämmas. Reduceringsbeloppet är
lika med det närmast efter om-
eller tillbyggnaden bestämda taxe-
ringsvärdet, som utgör underlag
för fastighetsskatt enligt 3 § första
stycket b, minskat med det värde
som skulle ha bestämts som mot-
svarande taxeringsvärde om om-
eller tillbyggnaden inte hade gjorts.

Ett reduceringsbelopp skall be-
stämmas endast när om- eller
tillbyggnadskostnadema överstiger
100 000 kronor och det taxerings-
värde som utgör underlag för fas-
tighetsskatten enligt 3 § första
stycket b har höjts med minst 20
procent i förhållande till det senast
före om- eller tillbyggnaden be-
stämda taxeringsvärdet. Reduce-
ringsbelopp skall inte bestämmas
när om- eller tillbyggnadskostna-
dema föranleder att 3 § andra
stycket skall tillämpas.

Om ett reduceringsbelopp har
bestämts för en värderingsenhet
som därefter ändras och innebär
ändringen att hela eller viss del av
reduceringsbeloppet bör hänföras
till annan värderingsenhet än den
för vilken reduceringsbeloppet ur-
sprungligen bestämts skall redu-
ceringsbeloppet proportioneras i
förhållande till om- eller till-

40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

byggnadskostnademas fördelning
på de nya värderingsenhetema.

När en reduceringsfaktor har
bestämts skall skatt enligt 3 §
första stycket b beräknas på taxe-
ringsvärdet som där avses minskat
med reduceringsfaktom under de
första fem åren som det höjda
taxeringsvärdet ligger till grund för
fastighetsskatten och minskat med
halva reduceringsfaktom de därpå
följande fem åren. Har omständig-
het inträffat som gör att 3 § andra
stycket är tillämpligt skall vid
beräkningen av fastighetsskatten
hänsyn inte tas till reduceringsfak-
tor som bestämts före det att 3 §
andra stycket blev tillämpligt.

byggnadskostnademas fördelning
på de nya värderingsenhetema.

När ett reduceringsbelopp har
bestämts skall skatt enligt 3 §
första stycket b beräknas på taxe-
ringsvärdet som där avses minskat
med reduceringsbeloppet under de
första fem kalenderåren som det
höjda taxeringsvärdet ligger till
grund för fastighetsskatten och
minskat med halva reduceringsbe-
loppet de därpå följande fem kalen-
deråren. Har omständighet inträffat
som gör att 3 § andra stycket är
tillämpligt skall vid beräkningen av
fastighetsskatten hänsyn inte tas till
reduceringsbelopp som bestämts
före det att 3 § andra stycket blev
tillämpligt.

2.41 stället för vad som följer av
punkt 5 av övergångsbestämmel-
serna till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt skall, om en
reduceringsfaktor enligt 3 a § har
bestämts för hyreshusenhet, skatten
beräknas på sätt som följer av 3
och 3 a §§ om en sådan beräkning
leder till lägre fastighetsskatt. Om
fastighetsskatt skall beräknas enligt
punkt 5 av övergångsbestämmel-
serna till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt skall en redu-
ceringsfaktor inte beaktas.

2. I stället för vad som följer av
punkt 5 av öveigångsbestämmel-
sema till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt skall, om ett
reduceringsbelopp enligt 3 a § har
bestämts för hyreshusenhet, skatten
beräknas på sätt som följer av 3
och 3 a §§ om en sådan beräkning
leder till lägre fastighetsskatt. Om
fastighetsskatt skall beräknas enligt
punkt 5 av övergångsbestämmel-
serna till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt skall ett redu-
ceringsbelopp inte beaktas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången i fråga om 3 § första stycket a vid 1997 års taxering och i övrigt
vid 1996 års taxering.

2. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxerings-
värde som bestämts vid fastighetstaxering år 1995 eller tidigare tillämpas
inte den nya lydelsen av 3 § första stycket a.

3. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall gälla vid 1996 års taxering
endast om den skattskyldige yrkar det.

41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

4. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall inte gälla fastigheter som
avses i punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt vid
tillämpning av nämnda punkter i dessa övergångsbestämmelser.

'Senaste lydelse 1993:1560.
2Senaste lydelse 1993:1525.
3Senaste lydelse 1994:51.

4Senaste lydelse 1994:51.

42

2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 10 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

10.* Har fastighet som är taxerad
som lantbruksenhet förvärvats ge-
nom köp, byte eller därmed jäm-
förligt fång anses - om annat ej
följer av detta stycke eller tredje
stycket sista meningen - som an-
skaffningsvärde enligt punkt 9 så
stor del av vederlaget för fastighe-
ten som fastighetens skogsbruks-
värde utgör av hela taxeringsvärdet
vid förvärvstillfället. Kan detta
beräkningssätt inte tillämpas eller
är det uppenbart att det skulle ge
ett värde som avviker från det
verkliga vederlaget för skog och
skogsmark, tas som anskaffnings-
värde upp ett belopp som kan
anses svara mot det verkliga veder-
laget. Vad sist sagts gäller också
för vederlag som utgår vid fas-
tighetsreglering eller klyvning på
grund av att värdet av den skog
och skogsmark som har tillagts den
skattskyldige överstiger värdet av
den skog och skogsmark som har
frångått honom.

Anvisningar
till 23 §

10. Har fastighet som är taxerad
som lantbruksenhet förvärvats ge-
nom köp, byte eller därmed jäm-
förligt fång anses - om annat ej
följer av detta stycke eller tredje
stycket sista meningen - som an-
skaffningsvärde enligt punkt 9 så
stor del av vederlaget för fastig-
heten som den del av fastighetens
taxeringsvärde som avser skogs-
mark med växande skog och mark-
anläggningar som används eller
behövs för skogsbruk utgör av hela
taxeringsvärdet vid förvärvstill-
fället. Kan detta beräkningssätt inte
tillämpas eller är det uppenbart att
det skulle ge ett värde som avviker
från det verkliga vederlaget för
skog och skogsmark, tas som
anskaffningsvärde upp ett belopp
som kan anses svara mot det verk-
liga vederlaget. Vad sist sagts gäl-
ler också för vederlag som utgår
vid fastighetsreglering eller klyv-
ning på grund av att värdet av den
skog och skogsmark som har
tillagts den skattskyldige överstiger
värdet av den skog och skogsmark
som har frångått honom.

I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom
vederlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga
kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade
skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket
gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående
ägarens förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens
anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast
en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande
ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens

43

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den
förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och
skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet
mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskäll-
an, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren
dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som
sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten
från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före-
gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts
avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstill-
fället överstigit hans gällande ingångsvärde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses
den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha mins-
kat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans
skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet
av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel
av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om
värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av
fastighetsreglering eller klyvning.

Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och
skogsmark, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om
den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för
fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel-
serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje
stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av
den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses
ha förvärvats av ny ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

'Senaste lydelse 1990:1421.

44

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om Prop. 1994/95:53
särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Behörig att påkalla åsättande av
särskilt uppskattningsvärde är den
som är ägare av fastigheten. Det-
samma gäller den för vilken, trots
att han inte år ägare, garantibe-
lopp för fastighet skall tas upp som
skattepliktig inkomst enligt be-
stämmelserna i 47 § kommunal-
skattelagen (1928:370) eller såvitt
gäller fastighet som avses i 1 §
andra stycket 3), skulle ha tagits
upp om fastigheten varit skatteplik-
tig-

Behörig att påkalla åsättande av
särskilt uppskattningsvärde är den
som är ägare av fastigheten. Som
ägare anses även den som enligt
1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare.

§2

5

Skattemyndigheten upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt
uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande
inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.

Skattemyndigheten har rätt att
vid ärendets handläggning höra
ordföranden i den taxeringsnämnd,
som handlägger fastighetstaxering
inom det område där fastigheten är
belägen, samt anlita biträde av
sakkunnig.

Skattemyndigheten har rätt att
vid ärendets handläggning anlita
biträde av sakkunnig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

'Senaste lydelse 1980:960.

2Senaste lydelse 1990:361.

45

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om Prop. 1994/95:53
allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

18 §2

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när
omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),

5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av
ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att
ett sådant beslut bör meddelas,

6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av
fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid
beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av
sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan
tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.
Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-
processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter, om besiktning enligt festighetstaxeringslagen
(1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision,
skatterevision, eller annan granskning och om befrielse från skyldighet
att lämna upplysningar eller visa upp handling enligt taxeringslagen
(1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet
att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flytt-
ningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhänder-

46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

tagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fell,
mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 § smittskyddslagen
(1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-
vård samt mål enligt 18 § första stycket 2-4 såvitt avser de fell då vården
inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt
uppbörds- eller skatteförfettningarna och annat mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfettningama med undantag av mål om arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

5. mål om uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt 20 kap. 15 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152),

5. mål om uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt 20 kap. 6 §,
28 kap. 1 § och 35 kap. 4 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfettningama i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en an-
nan myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det
är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall
återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas
eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets
bevis skall återkallas,

11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 18 § fjärde
stycket 5 till 35 kap. 4 § festighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas
första gången i mål avseende fastighetstaxering år 1996.

‘Lagen omtryckt 1981:1323.

2Senaste lydelse 1994:208.

47

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen         Prop. 1994/95:53

(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

7 §2

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdek-
laration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller
merväideskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-
ringslagen (1990:324) eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200).
För vaije sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag
för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokförings-
skyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som behövs for att bestämma skatt eller avgift en-
ligt uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovis-
ning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyl-
dighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,

48

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om
anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-
talningskort.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-
delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.

13.  Uppgift om beteckning,
köpeskilling, taxeringsvärde, del-
värde, beskattningsnatur, typ av
fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av
personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och
övriga uppgifter som behövs för
beräkning av statlig fastighetsskatt
samt uppgift som behövs för vär-
dering av bostad på fastighet.

13. Uppgift om beteckning,
köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat del värde,
beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet
som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter
som behövs för beräkning av stat-
lig fastighetsskatt samt uppgift som
behövs för värdering av bostad på
fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat samman-
träffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 17 kap. 4 § mervärdes-
skattelagen.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-
skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

49

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkost-
nadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses
i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisa-
tionsnummer och namn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1Lagen omtryckt 1983:143.

2Senaste lydelse 1994:495.

50

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Prop. 1994/95:53

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

12

Vid upplåtelse eller överlåtelse
av tomträtt utan tillhörande bygg-
nad skall värdet av tomträtten
anses motsvara avgälden för ett år.
Om det vid överlåtelsen har utfasts
en större ersättning skall tomträtt-
ens värde dock anses motsvara
ersättningen. I övrigt skall värdet
av tomträtt i tillämpliga delar be-
stämmas enligt föreskrifterna i
9-11 §§. Som taxeringsvärde skall
därvid gälla det taxerade bygg-
nadsvärdet.

§

Vid upplåtelse eller överlåtelse
av tomträtt utan tillhörande bygg-
nad skall värdet av tomträtten
anses motsvara avgälden för ett år.
Om det vid överlåtelsen har utfasts
en större ersättning skall tomträtt-
ens värde dock anses motsvara
ersättningen. I övrigt skall värdet
av tomträtt i tillämpliga delar be-
stämmas enligt föreskrifterna i
9-11 §§. Som taxeringsvärde skall
därvid gälla den del av taxerings-
värdet som avser byggnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

51

3 Ärendet och dess beredning

Omräkningsförfamndet vid fastighetstaxeringen

Allmänna fastighetstaxeringar, AFT, i egentlig mening har genomförts
sedan år 1810 med en viss regelbundenhet. Intervallerna har under 1900-
talet oftast varit ungefär fem år. Ibland har dessa av olika skäl varit
betydligt längre. Fastighetstaxeringarna har oftast inneburit betydande
språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena. Som exempel kan nämnas
att den genomsnittliga taxeringsvärdehöjningen för villor vid 1975 års
AFT uppgick till ca 44 % sedan AFT 1970. Vid AFT 1981 uppgick höj-
ningen till ca 110 %. Som jämförelse kan också nämnas att taxerings-
värdehöjningen för småhus vid AFT 1990 uppgick till endast ca 56 %
fastän tidsintervallet sedan föregående allmänna fastighetstaxering denna
gång var nio år.

Den hittillsvarande ordningen med allmänna fastighetstaxeringar med
förhållandevis långa tidsintervaller har medfört många nackdelar både för
enskilda fastighetsägare och det allmänna. De språngvisa taxeringsvärde-
ändringarna har varit svåra att förutse för fastighetsägarna och har kunnat
få avsevärda ekonomiska konsekvenser för dem. Statsmakterna har emel-
lertid i viss utsträckning neutraliserat konsekvenserna i beskattnings-
hänseende genom att återkommande justera skatteuttaget vid fastighetsbe-
skattningen. Justeringarna har dock alltid fått göras i ett sent skede sedan
prognoser om utfallet av taxeringsvärdeförändringama färdigställts.
Vidare har senare års i vissa fall negativa prisutveckling på fastighets-
marknaden medfört att den enskilde upplevt sig ha fått betala en skatt
som varit anpassad till prisnivån när den var som högst samtidigt som
värdet på fastigheten sjunkit. De påtalade problemen beror i allt
väsentligt på avsaknaden av ett successivt omräkningsförfarande.

Trots uppmärksamheten kring taxeringsvärdehöjningama har statsmak-
terna ansett att de allmänna fastighetstaxeringarna varit nödvändiga för
att få ett aktuellt beskattningsunderlag.

Frågan om att få till stånd en mer successiv anpassning av taxerings-
värdena till prisutvecklingen har behandlats av flera utredningar under
senare år.

I fastighetstaxeringskommitténs, FTK, slutbetänkande Rullande fastig-
hetstaxering m.m. (SOU 1984:37 och 38) föreslogs bl.a. regler angående
ett successivt omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen. Omtaxe-
ringen i FTK:s förslag innefattade en kontinuerlig justering av fak-
taunderlaget för taxeringarna. Omräkningen innebar enligt förslaget en
successiv anpassning av taxeringsvärdena till marknadsvärdet. FTK
föreslog att det skulle finnas både en generell och regional omräknings-
faktor. Nya indextal för omräkningen föreslogs bli bestämda vartannat
år.

FTK:s slutbetänkande remissbehandlades. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i
bilaga 3 till prop. 1984/85:222.

Prop. 1994/95:53

52

Av sammanställningen framgår att FTK:s förslag i dess helhet till- Prop. 1994/95:53
styrktes, tillstyrktes i princip eller lämnades utan erinran av det övervä-
gande antalet remissinstanser. Många instanser påpekade fördelarna med
en fastighetstaxering som sprids över tiden och att språngvisa föränd-
ringar av taxeringsvärdena undviks med kommittéförslaget.

Riksdagen beslutade år 1985 med FTK:s förslag som grund att den
allmänna fastighetstaxeringen skulle delas upp på skilda år för olika
kategorier fastigheter. Däremot föreslogs inget omräkningsförfarande.
Dåvarande departementschefen ansåg att prövningen av denna fråga
skulle anstå tills vidare i avvaktan på vad bl.a. Bostadskommittén skulle
föreslå.

Bostadskommittén avgav sitt slutbetänkande år 1986. Kommittén fann
att det var principiellt mest riktigt om taxeringsvärdet anpassades efter
prisutvecklingen men stannade i sitt förslag för att schablonintäkten skulle
anpassas, eftersom detta ansågs mindre komplicerat. Förslaget i denna
del ledde inte till lagstiftning.

Utredningen om reformerad inkomstbeskattning, R1NK, som år 1989
avlämnade sitt betänkande Reformerad inkomstbeskattning (SOU
1989:33), gjorde bedömningen att en övergång till successiva justeringar
av taxeringsvärdena genom rullande fastighetstaxering skulle stabilisera
skatteuttagets reala nivå.

Genom Fastighetsskatteutredningen har underlaget för fastighetsbe-
skattningen också varit föremål för översyn. I utredningens betänkande
Fastighetsskatt (SOU 1992:11) analyserades utfallet av att fastighets-
skatten baseras på taxeringsvärden enligt dagens värderingsmodell. Som
mått på marknadsvärdet för bostadsbeståndet ansågs taxeringsvärdet
normalt fungera bra. Fastighetsskatteutredningen konstaterade emellertid
att taxeringsvärdet fungerar mindre tillfredsställande som mått på
marknadsvärdet ju längre tid som förflyter från den tidpunkt då det
fastställs. Fastighetsskatteutredningen fann det därför önskvärt att ett
omräkningsförfarande införs.

I december 1992 tillkallades en särskild utredare med uppgift att utreda
de principiella utgångspunkter och syften som bör ligga till grund för
beskattning av fastigheter (Fastighetsbeskattningsutredningen, Fi 1993:01,
Dir. 1992:111). I Fastighetsbeskattningsutredningens uppdrag har ingått
att göra en bedömning av lämpligheten av ett system med omräkning av
taxeringsvärdena och när ett sådant i så fall kan införas. Däremot
behövde utredningen inte gå in på de tekniska aspekterna av ett omräk-
ningsförfarande.

Fastighetsbeskattningsutredningen avlämnade sitt slutbetänkande,
Beskattning av fastigheter, del II - Principiella utgångspunkter för
beskattning av fastigheter m.m., i april 1994. I detta redovisar utred-
ningen ståndpunkten att rullande fastighetstaxering bör införas fr.o.m. år
1996 så att taxeringsvärdena och därmed underlaget för den föreslagna
schablonintäkten justeras årligen i förhållande till förändringar av
marknadsvärdena.

Fastighetsbeskattningsutredningens slutbetänkande har remissbehand-
lats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sam-

53

manställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, Prop. 1994/95:53
(Dnr 1518/94).

Den tekniska utformningen av ett omräkningsförfarande har behandlats
i en våren 1994 inom Finansdepartementet upprättad promemoria,
Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen (Ds 1994:62). I promemo-
rian, som delvis bygger på FTK:s förslag, föreslås regler för årlig
omräkning av de värden på fastigheter som bestäms vid allmän och
särskild fastighetstaxering med hänsyn till prisutvecklingen på fas-
tighetsmarknaden. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remiss-
yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 1787/94).

I det följande lägger regeringen fram ett förslag till omräkningsförfa-
rande vid fastighetstaxeringen. Förslaget grundar sig vad avser detaljut-
formningen i huvudsak på promemorieförslaget.

Rationaliserad fastighetstaxering

Utredningen om förenklad fastighetstaxering (Fi 1993:13) påböljade sitt
arbete i september 1993. Vissa frågor, som i enlighet med direktiven
behandlats med förtur, redovisades i ett i maj 1994 avgivet delbe-
tänkande, Rationaliserad fastighetstaxering, del I (SOU 1994:62). De
frågor som tas upp är bl.a. möjligheten till en registerbaserad fas-
tighetstaxering med ett förenklat förfarande, rationalisering av indel-
ningen i taxeringsenheter och utmönstring av vissa begrepp. Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet, (dnr 1738/94).

I detta ärende behandlas i det följande de förslag som läggs fram i
betänkandet rörande registerbaserad fastighetstaxering, m.m.

I det fortsatta arbetet skall utredningen ta upp andra frågor som rör fas-
tighetstaxeringen och som kan leda till förenkling och rationalisering av
taxeringen. Vidare skall utredningen bl.a. göra en allsidig författningstek-
nisk översyn.

Några remissinstanser har tagit upp frågor som utredningen kommer
att ta ställning till i det fortsatta arbetet. Andra har lämnat allmänna
synpunkter på fastighetstaxeringen. Synpunkter har även lämnats på
vilken värderingsmodell avseende standard som bör användas och andra
värderingsfrågor. Utredningen har i denna del ansett att den värderings-
modell för standard som användes vid AFT 1990 i princip skall behållas
oförändrad vid AFT 1996 och att andra alternativ bör övervägas när
säkrare underlag framkommit genom utvärderingen av taxeringsutfallet
av AFT 1996. RSV har i sitt remisssvar också påpekat att det alternativ
som förordas i betänkandet har lagts till grund för det förberedelsearbete
som för närvarande pågår och att något annat alternativ inte kan läggas
till grund för AFT 1996 av tidsskäl. Regeringen delar denna bedömning.
Vad gäller övriga frågor behandlar regeringen inte dessa nu. Regeringen

54

utgår från att utredningen i det fortsatta utredningsarbetet kommer att ta Prop. 1994/95:53
del av remissinstansernas synpunkter.

Underlag för fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår

Den tredje huvudfrågan som kommer att behandlas i detta ärende rör
underlaget för fastighetsskatt vid s.k. brutet räkenskapsår.

Bostadsutskottet framförde i sitt yttrande över propositionen 1993/94:91
Vissa fastighetsskattefrågor m.m. jämte motioner att det finns starka skäl
som talar för att såväl underlaget för uttag av fastighetsskatt som
skattesats bör proportioneras för bostadsföretag med brutet räkenskapsår.

Skatteutskottet uttalade i anledning härav i sitt betänkande Vissa
fastighetsskattefrågor (1993/94 :SkU 17) att den utredning som skall
behandla fastighetsskatt skulle komma att överväga frågan om propor-
tionering vid brutet räkenskapsår och att resultatet av utredningens arbete
borde avvaktas.

Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att
när det gäller fastigheter som enligt dess förslag skall schablonbeskattas
skall intäkten beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten
under vaije del av beskattningsåret.

Frågan har därefter beretts inom Finansdepartementet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet har föreslagit vissa ändringar av i huvudsak redaktionell art
i de remitterade förslagen till lagar om ändring i fåstighetstaxeringslagen
och lagen om statlig fastighetsskatt.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag till ändringar och
återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 4.1.7, 5.1.3 samt 5.2
och i specialmotiveringen till 2 kap. 2 §, 5 kap. 8 § samt 8 kap. 2 § i
fastighetstaxeringslagen och 3 a § i lagen om statlig fastighetsskatt.

55

4 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen Prop. 1994/95:53

4.1  Införande av ett omräkningsförfarande

4.1.1 Inledning

Regeringens förslag: Ett omräkningsförfarande infors.

Fastighetsbeskattningsutredningens förslag: Utredningen anser att ett
rullande fastighetstaxeringsförfarande med en årlig omräkning bör
införas.

Promemorians förslag: Promemorian har inriktat framställningen på
att presentera en teknisk lösning till ett omräkningsförfarande.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna
tillstyrker förslaget om ett årligt omräkningsförfarande eller har lämnat
förslaget utan erinringar. Åtskilliga synpunkter av teknisk karaktär har
lämnats av en del av dessa remissinstanser. Flera remissinstanser
avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående har
skälen för ett omräkningsförfarande under senare år behandlats i bl.a. ett
flertal utredningar. Dessa har samstämmigt dragit slutsatsen att det bör
ske en successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen. En
stor majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över dessa utredningar
har också tillstyrkt att ett sådant system införs. Även regeringen delar
denna bedömning. Genom ett omräkningsförfarande undviks de inled-
ningsvis påtalade nackdelarna med språngvisa, kraftiga förändringar av
taxeringsvärdena som nuvarande system medför. Skatteuttagets reala nivå
blir i stället i stort sett konstant och torde därigenom bli lättare att förutse
för fastighetsägarna. Det ligger dessutom ett allmänt värde i att taxerings-
värdena på ett bättre sätt än för närvarande avspeglar fastigheternas
marknadsvärde, med hänsyn till bl.a. att taxeringsvärden används även
utanför skattesystemets ram, såsom i samband med kreditgivning.
Regeringen ser det mot denna bakgrund som angeläget att ett omräk-
ningsförfarande nu införs.

Innan förslaget till omräkningsförfarande beskrivs närmare finns det
emellertid anledning att inledningsvis ta upp vissa invändningar av mer
allmän karaktär som av remissinstanserna riktats mot ett omräkningsför-
farande.

Det har således hävdats bl.a. att ett omräkningsförfarande skulle leda
till skatteskärpningar för fastighetsägarna, att det kan finnas svårigheter
att få fram tillräcklig prisstatistik för viss fastighetstyper och att
förfarandet skulle vara onödigt med hänsyn till dagens låga inflation.

Vad gäller invändningen att systemet skulle leda till höjd fastighetsskatt
vill regeringen framhålla att ett omräkningsförfarande inte medför någon
skatteskärpning i förhållande till 1990 års skattereform. Den kalibrering

56

som där gjordes med ett uttag av fastighetsskatt på 1,5 % av taxerings- Prop. 1994/95:53
värdet hade som en central förutsättning en löpande omräkning.

Beträffande underlaget i form av prisstatistik är regeringen medveten
om att det kan uppstå svårigheter i vissa fall. De lösningar som
föreslagits i promemorian och som i allt väsentligt tillstyrkts av
remissinstanserna bör med vissa förändringar dock enligt regeringens
bedömning på ett tillfredsställande sätt kunna hantera dessa svårigheter.

En remissinstans har framfört synpunkten att det enklaste och billigaste
alternativet till omräkning skulle vara att årligen förändra procentsatsen
för beräkning av skatteuttag med exempelvis Statistiska Centralbyråns
fastighetsprisindex som bas. Vidare har påpekats att det finns åtskilliga
sätt att mäta värdeförändringar och att promemorian inte närmare
behandlat vilken metod som skall väljas i omräkningsförfarandet. Enligt
regeringens bedömning är den nyssnämnda metoden med omräknade
skattesatser alltför schablonmässig. Bl.a. innebär den att man inte beaktar
att prisutvecklingen i olika regioner kan skilja sig åt avsevärt. Det finns
också anledning att framhålla att det redan i dag finns ett utvecklat
system för bedömning av prisutvecklingen inom fastighetstaxeringsförfa-
randet. Som framgår av avsnitt 4.1.3 är avsikten att omräkningen skall
ske inom ramarna för nuvarande systematik. Detta gäller naturligtvis inte
endast författningstekniskt. Det finns därför enligt regeringens mening
inte anledning att nu utveckla helt nya metoder för att mäta värdeföränd-
ringar. Några remissinstanser har också menat att omräkning inte skall
ske av de fastighetstyper som inte är föremål för löpande beskattning.
Ibland åberopas den tidigare nämnda svårigheten beträffande prisstati-
stiken som skäl. Allmänt sett bör emellertid enligt regeringens bedöm-
ning försiktighet råda när det gäller att utesluta vissa fastighetstyper från
omräkning i dagsläget. Frågan utvecklas närmare i avsnitt 4.1.4.

Inte heller invändningen om låg inflation medför annan bedömning av
behovet av ett omräkningsförfarande. Omräkningsförfarandet leder till
att fastighetsskattesystemet blir mer stabilt för förändringar i prisutveck-
lingen. Dessutom är det en fördel även vid låg inflation att en anpassning
sker stegvis till prisförändringarna.

Slutligen kan nämnas en annan synpunkt som framförts vid remissbe-
handlingen, nämligen att omräkningen även bör beakta standard-
skillnader. Sådana skillnader beaktas emellertid vid den allmänna och
särskilda fastighetstaxeringen. Omräkningen har endast till syfte att
spegla den allmänna pristrenden.

Sammanfattningsvis leder enligt regeringens bedömning de invänd-
ningar som riktats mot ett omräkningsförfarande inte till att det finns
anledning att frångå huvuddragen i de förslag som lagts fram av
Fastighetsbeskattningsutredningen i denna fråga och i promemorian. Det
finns också anledning att i detta sammanhang framhålla att förutsättning-
arna för ett smidigt fungerande omräkningsförfarande underlättats av den
förändrade organisationen av fastighetstaxeringen som nyligen genomförts
(prop. 1993/94:1, bet. 1993/94 SkU8).

Omräkningsförfarandet bör få en utformning i enlighet med förslagen

i promemorian enligt följande huvudlinjer.

57

Omräkningen vidtas årligen för samtliga typer av skattepliktiga taxe- Prop. 1994/95:53
ringsenheter utom industrienhetema.

Riksskatteverket, RSV, fastställer omräkningstalen.

Det är den genomsnittliga prisnivån under perioden som böljar den

1 juli andra året före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före
sistnämnda år, nivåperioden, som utgör grund för omräkningstalen.
Dessa tal bestäms i ett prisutvecklingsområde. Indelningen i sådana
områden beslutas av RSV.

Med hänsyn till prisutvecklingen inom ett prisutvecklingsområde
bestäms ett omräkningstal för viss egendom så att den genomsnittliga
nivån för taxeringsvärdena i området utgör 75 % av marknadsvärdenivån.

I det följande skall tidpunkten för att införa omräkningsförfarandet, den
författningstekniska lösningen och de olika delfrågorna belysas närmare.

4.1.2 Omräkning med början år 1996

Regeringens förslag: Ett omräkningsförfarande införs fr.o.m. år
1995 och tillämpas första gången år 1996.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinringar. Några remissinstanser påpekar att resultatet av Utredningens
om förenklad fastighetstaxering arbete bör avvaktas innan omräkningen
införs eftersom utredningen skall ta ställning till om taxeringsvärden skall
bestämmas för samtliga fastighetstyper i framtiden.

Skälen för regeringens förslag: Som framhållits i det föregående bör
ett omräkningsförfarande införas så snart som möjligt. Det förberedel-
searbete som omräkningen medför måste vidtas före det år omräkning
sker. Omräkningsförfarandet bör därför införas fr.o.m. år 1995 och
tillämpas första gången år 1996. Andra skäl för dessa tidpunkter är dels
att fastighetsdatasystemet kommer att vara fullt utbyggt under år 1995,
dels att den allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter genomförs
under år 1996. Det är en fördel att omräkningen introduceras samtidigt
som AFT 1996 eftersom omräkningsförfarandet föreslås bli införlivat
med gällande system för fastighetstaxering. Utredningens slutbetänkande
lämnas först under år 1995 och kan därför inte avvaktas om omräk-
ningsförfarandet skall kunna tillämpas år 1996. Eventuella behövliga
justeringar av ett omräkningsförfarande med hänsyn till utredningens
slutsatser bör kunna göras senare utan att detta leder till några påtagliga
olägenheter.

58

4.1.3 Den författningstekniska lösningen

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Den principiella uppbyggnaden av reglerna i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) ändras inte på grund av
att omräkningsförfarandet infors.

Det värde som åsätts en taxeringsenhet vid allmän och särskild
fastighetstaxering benämns basvärde. Taxeringsvärdet bestäms
genom att de värden som ingår i basvärdet omräknas och summeras.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Enstaka remissinstanser har lämnat synpunkter på
begreppsanvändningen.

Skälen för regeringens förslag: För att inte föregripa den författ-
ningstekniska översyn som Utredningen om förenklad fastighetstaxering
skall göra bör omräkningsförfarandet i möjlig mån inte påverka det
nuvarande systemet för fastighetstaxering. I FTL:s uppbyggnad åtskiljs
de materiella reglerna om allmän och särskild fastighetstaxering
respektive de administrativa reglerna från varandra. Det är lämpligt att
så sker även när omräkningsförfarandet införs som en del i fastighets-
taxerings systemet. De materiella reglerna om omräkning föreslås därför
bli infogade i nuvarande regelkomplex genom ett nytt kapitel, 16 A kap.
Omräkning, och de administrativa reglerna i ämnet bör tas in i en ny
avdelning, Avd. 4., betecknad Förfarandet m.m. vid omräkning, med
indelning i sex kapitel, 33 - 38 kap.

Det värde som en taxeringsenhet åsätts vid allmän eller särskild fas-
tighetstaxering föreslås i promemorian i fortsättningen få benämningen
basvärde. De i basvärdet ingående värdena av värderingsenheter
multipliceras med ett omräkningstal och summeras. Slutresultatet blir
taxeringsvärdet. Skälet för denna begreppsändring är enligt promemorian
att den inarbetade termen taxeringsvärde bör behållas som beteckning på
slutresultatet av fastighetstaxeringen. Regeringen delar denna bedömning.

En remissinstans anser att begreppet taxeringsvärde skall behållas för
att uttrycka slutresultaten av allmänna och särskilda fastighetstaxeringar.
Det taxeringsvärde som bestämts vid allmän och särskild fastighetstaxe-
ring skulle definieras såsom ett basvärde till underlag för omräkning till
ett taxeringsvärde ett eller flera år. En annan remissinstans föreslår att
termerna bastaxeringsvärde och slutligt taxeringsvärde skall användas
eftersom basvärde är en obekant term.

Först nämda förslag medför risk för begreppsförvirring eftersom man
vid angivande av begreppet taxeringsvärde inte vet om det är värdet före
eller efter omräkning som avses. Sistnämnda förslag får återverkningar
i ett stort antal andra sammanhang i vilka begreppet taxeringsvärde
används. Regeringen ansluter sig därför till promemorians förslag.

Begreppen värden på värderingsenheter och olika delvärden används
på basvärdenivå medan motsvarande begrepp på taxeringsvärdenivå be-
nämns omräknade värden på värderingsenheter respektive omräknade

59

delvärden eller värden och delvärden efter omräkning. Vad gäller Prop. 1994/95:53
delvärden är begreppsanvändningen dock inte språkligt helt korrekt
eftersom omräknade delvärden uppkommer genom en summering av vär-
dena på värderingsenheter efter omräkning och inte genom att delvärdena
i sig räknas om. Begreppet omräknad får i samband med delvärden ses
som en beteckning för att underlätta isärhållandet av olika värden före
och efter omräkning. För industrienheter blir begreppsbilden annorlunda
vilket framgår av nästa avsnitt.

4.1.4 Indelningen i prisutvecklingsområden och fastställande av
omräkningstal

Regeringens förslag: Omräkning skall ske av samtliga skattepliktiga
taxeringsenheter utom industrienhetema. Riket indelas i prisutveck-
lingsområden. Vaije sådant område skall sammanfalla med ett eller
flera värdeområden.

Omräkningstal skall bestämmas för olika typer av taxeringsenheter
och om det behövs för skilda slag av värderingsenheter i ett
prisutvecklingsområde. Dessa tal skall återspegla skillnaden mellan
75 % av den genomsnittliga marknadsvärdenivån under den nivå-
period som omräkningen avser och den värdenivå som taxerings-
värdena representerar. Omräkningstalen bestäms med ledning av
statistik på fastighetspriser. Om prisutvecklingen inte leder till ett
omräkningstal som förändrar sig från ett år till ett annat med mer än
en procentenhet skall taxeringsvärdet inte ändras. Detsamma gäller
om omräkningstal inte kan bestämmas.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Synpunkter på delar av förslaget framförs dock
av vissa remissinstanser. RSV föreslår att omräkning av lantbruksenheter
endast sker av de byggnadstyper och ägoslag som är föremål för löpande
beskattning. Som skäl härför anförs att framtagandet av omräkningstal
och prisutvecklingsområden för dessa byggnads- och marktyper kommer
att ta i anspråk inte obetydliga resurser under förberedelsearbetet.
Orsaken är att analyser av prisstatistik för lantbruksenheter är relativt
komplicerade då den totala köpeskillingen för de försålda enheterna måste
fördelas på de ingående byggnadstyperna och ägoslagen. Vidare anser
RSV att tröskeln för när omräkning skall ske bör vara högre och påpekar
att i praktiken torde omräkningstalen i de flesta fall innebära en
omräkning av basvärdet med mer än en procentenhet.

Även andra remissinstanser framför synpunkten att omräkning endast
bör ske för fastighetstyper som är föremål för löpande beskattning.
Samfundet för fastighetsekonomi motiverar sitt ställningstagande från
rationaliseringssynpunkt och med svårigheten att hitta relevant ortspris-

60

material. Statens Lantmäteriverk, LMV, föreslår att skilda prisutveck- Prop. 1994/95:53
lingsområden skapas för den del av hyreshus som är inrättat för lokaler
respektive bostäder i hyreshusenheter. Statskontoret efterlyser alternativa
värderingsmetoder till ortsprismetoden även vid omräkning. Statistiska
Centralbyrån, SCB, anser att det är ett svårhanterligt metodologiskt
problem att fastställa såväl omräkningstal som prisutvecklingsområden
och ställer sig frågande till om det är möjligt att uppfylla de krav på
precision och tillförlitlighet som uppställts i promemorian. SCB anser att
ett alternativ till det omfattande och kostsamma arbetet med att fastställa
prisutvecklingsområden och beräkna omräkningstal är att använda SCB:s
fastighetsprisindex. SCB har även andra synpunkter rörande alternativa
synsätt på fastställande av prisutvecklingsområden och omräkningstal.
Vidare anser SCB att det krävs en större prisförändring än en procent för
att omräkning skall genomföras för att ytterligare minska effekten av
slumpvariationerna i prismaterialet. Kammarrätten i Sundsvall anser att
värdeförändringen bör vara större än promemorians förslag innan den
föranleder omräkning mot bakgrund av det relativt schablonartade sätt
på vilket omräkningstalen avses bli bestämda samt det förhållandet att
provvärderingar inte skall ingå som ett led i fastställandet av omräkning-
stal. Länsrätten i Stockholms lån anser att bristfällig statistik över prisut-
vecklingen inte bör innebära sammanläggning av flera riktvärdeområden.

Det får då i stället antas att grund för omräkning saknas.

Bland de avstyrkande remissinstanserna framförs likartade ståndpunk-
ter.

Skälen för regeringens förslag: För att omräkningstal skall kunna
fastställas årligen och kostnaderna för förfarandet hållas nere är det
betydelsefullt att systemet för omräkning blir så enkelt som möjligt.

Vad först angår den geografiska områdesindelningen kan konstateras
att prisutvecklingen mellan olika regioner kan skilja sig åt avsevärt för
vissa fastighetskategorier. Riket bör därför indelas i regionala områden,
prisutvecklingsområden, av lämplig storlek för olika slag av egendom.
I nuvarande lydelse av 7 kap. 2 § FTL anges att riket skall indelas i
värdeområden för byggnader och ägoslag som skall värderas med ledning
av riktvärden. Av denna anledning finns det skäl från både värderingstek-
nisk och administrativ synpunkt att anknyta prisutvecklingsområdena till
nämnda värdeområdesindelning. Grundförutsättningen bör dock vara att
indelningen sker med hänsyn till att prisutvecklingen är likartad för den
fastighetskategori som skall ingå i prisutvecklingsområdet. Med likartad
prisutveckling menas att skillnaden mellan olika delar av området inte är
för stor. Ambitionsnivån bör därvid vara att inte urskilja prisutveck-
lingsområden med större variationer i prisutvecklingen än 5 %.

För att prisutvecklingen skall kunna bestämmas med tillfredsställande
grad av säkerhet fordras att ett tillräckligt antal köp finns att tillgå inom
ett prisutvecklingsområde. Samtidigt bör eftersträvas att endast större och
entydiga prisnivåförändringar beaktas vid omräkningsförfarandet. I
promemorian har föreslagits att ett prisutvecklingsomräde bör kunna
sammanfalla med ett eller flera värdeområden. Prisutvecklingsområdena
skall dock inte behöva vara geografiskt sammanhängande. Från en

61

remissinstans har framförts synpunkten att värdeområdena inte skall slås Prop. 1994/95:53
ihop. Regeringen vill här påpeka att den allmänna pristrenden normalt
ses över stora områden. Skäl att frångå promemorians förslag i denna del
föreligger därför inte.

Indelning i prisutvecklingsområden skall ske för samtliga typer av
taxeringsenheter som omräknas. För lantbruksenheter bör indelningen
dock, med hänsyn till hur indelningen i värdeområden ser ut i dessa fall,
kunna ske för vissa kombinationer av byggnadstyper och ägoslag. LMV
har som skäl för sitt förslag att indelningen för hyreshusenheter även bör
kunna ske för mindre enheter anfört att marknaden för dessa skilda slag
av värderingsenheter under de senaste åren har fungerat olika. Då
värdeområdena är gemensamma för hyreshusens bostads- och lokaldelar
anser regeringen emellertid att det räcker med om en möjlighet att
bestämma olika omräkningstal för värderingsenheter som omfattar
bostäder respektive för enheter omfattande lokaler inom ett och samma
prisutvecklingsområde införs. En sådan regel föreslås också i det
följande.

I verkställighetsföreskrifter får fastställas närmare bestämmelser om
indelning i prisutvecklingsområden. I de fåll större variationer i
prisutvecklingen inte föreligger bör en av FTK redovisad ståndpunkt
därvid kunna tas som utgångspunkt, nämligen att de i FTK:s förslag
angivna prisbildningsområdena normalt skall vara så stora att antalet köp
av berörda fastighetstyper uppgår till minst 200 stycken.

I detta sammanhang bör frågan om omräkning skall ske av alla fas-
tighetstyper behandlas. Det kan därvid påpekas att statlig fastighetsskatt
inte tas ut på ekonomibyggnader och annan mark än tomtmark på
lantbruksenheter, lokaldelen på hyreshusenheter och på industrienheter.
Från RSV har framförts att de byggnadstyper och ägoslag som ej
beskattas löpande på lantbruksenheter bör undantas från beskattning. RSV
påpekar dock att det leder till problem i proportioneringssammanhang
men att detta kan lösas med att basvärdet används i stället. Regeringen
delar denna bedömning vad gäller författningsfrågor. I andra samman-
hang uppstår emellertid olägenheter med taxeringsvärden som i vissa
delar är anpassade till prisutvecklingen och i andra delar inte. Det
uppstår således en skevhet i taxeringsvärdet som strider mot den
uppfattning som i allmänhet råder om vad taxeringsvärdet skall represen-
tera. Dessutom är som sagts i det föregående det olämpligt att i dagsläget
konstruera ett system som enbart är anpassat till nuvarande förhållanden.
Det gäller inte minst från beskattningssynpunkt. Regeringen förordar
därför att inte några delar av lantbruksenheterna undantas från omräk-
ningsförfarandet. Detsamma gäller den del av hyreshus som är inrättat
som lokal i hyreshusenheter.

För de kategorier av fastigheter som sällan är föremål för försäljning
kan det i vissa fall uppkomma problem med att få fram en prisutveckling
som kan ligga till grund för omräkning. Detta problem motverkas delvis
genom indelningen i prisutvecklingsområden. Det skall dock poängteras
att prisutvecklingen skall vara likartad för den fastighetskategori som
skall ingå i prisutvecklingsområdet i enlighet med vad som sagts i det

föregående. Skulle prisutvecklingen trots allt inte kunna fastställas ett år
för de fastighetstyper som skall omräknas bör enligt regeringens mening
finnas en regel som innebär att samma omräkningstal som det föregående
årets skall bestämmas. Då omräkning sker av det ursprungliga basvärdet
medför en sådan regel att taxeringsvärdet inte förändras.

Vad gäller industrienheter är problemet emellertid av sådan omfattning
att det förefaller svårt att få ett tillfredsställande underlag. Med hänsyn
till att taxeringsvärdena för dessa kategorier av fastigheter inte läggs till
grund för löpande skatt föreslås i promemorian att åtminstone i detta
första skede industrienhetema undantas från omräkning. Regeringen anser
att industrienheter är ett sådant specialfall att en särbehandling är befogad
även mot bakgrund av vad som anförts tidigare. Därvid har även beaktats
att fråga är om att undanta ett taxeringsvärde i sin helhet från omräk-
ning. Följden av att omräkning inte blir aktuell för industrienheter är att
begreppet basvärde avseende dessa taxeringsenheter även skall utgöra
taxeringsvärde.

Även vad gäller hyreshusenhetema kan problem med att få fram pris-
statistik uppkomma bl.a. på grund av att det förekommer köp i form av
aktieöverlåtelser. Problemet torde minska om det ges möjlighet att
komplettera det officiella fastighetsprismaterialet genom föreläggande till
fastighetsägare om att inkomma med uppgifter. Detta skulle emellertid
innebära ett komplicerande inslag i omräkningsförfarandet. Utgångspunk-
ten bör därför vara att prisutvecklingen skall konstateras genom befintlig
prisstatistik. Det kan dock finnas anledning att återkomma till denna
fråga sedan praktisk erfarenhet vunnits av det nya systemet. Detsamma
gäller vissa remissinstansers synpunkter om att alternativa värderingsme-
toder bör föreligga även vid omräkning.

Det kan, som nämnts, tänkas förekomma skillnader i prisutveckling
mellan värderingsenheter inom samma typ av taxeringsenhet. Olika
omräkningstal bör då kunna tillämpas för de olika värderingsenhetema.
Någon differentiering av omräkningstalet inom ett och samma område
beroende på klassificeringen av enskilda värdefaktorer bör däremot inte
ske eftersom omräkningsförfarandet, såsom påpekats tidigare, måste vara
förhållandevis enkelt.

Utgångspunkter för omräkningen bör vara det senast gällande basvärdet
som fastställts vid allmän eller särskild fastighetstaxering.

Själva omräkningen föreslås tillgå på så sätt att värdena för värde-
ringsenhetema i en taxeringsenhet multipliceras med det omräkningstal
som fastställts för sådana enheter inom det aktuella prisutvecklings-
området. Dessa summeras därefter, varvid de omräknade del värdena och
taxeringsvärdet erhålls.

Huvudregeln för omräkningstalens storlek är att dessa skall återspegla
skillnaden mellan 75 % av den genomsnittliga marknadsvärdenivån under
den nivåperiod som omräkningen avser och den värdenivå som represen-
teras av taxeringsvärdena. För att prisutvecklingen skall vara säkerställd
föreslås i promemorian att ett omräkningstal som innebär en förändring
från gällande basvärde med endast en procent inte bör medföra att ett
högre eller lägre taxeringsvärde än basvärdet bestäms. En sådan regel

Prop. 1994/95:53

63

fyller enligt promemorian emellertid ingen funktion sedan ett taxerings- Prop. 1994/95:53
värde som skiljer sig från basvärdet en gång fastställts. Enligt rege-
ringens mening bör emellertid denna s.k. tröskel gälla årligen för att
prisutvecklingen skall vara säkerställd vid vaije omräkning. För åren
under den löpande taxeringsperioden görs en jämförelse med det sist
använda omräkningstalet. Det föregående årets omräkningstal fastställs
om prisutvecklingen inte leder till ett omräkningstal som skiljer sig från
det föregående årets omräkningstal med mer än en procentenhet.

Det har framförts åsikter om att tröskeln bör vara högre än en
procentenhet. Prisskillnader måste emellertid få slå igenom om än med
en viss säkerhetsmarginal för att omräkningsförfarandet skall vara
meningsfullt. En alltför hög tröskel skulle dessutom innebära att
omräkningen medför ett nytt taxeringsvärde först efter några år och då
med en språngvis effekt som vid en allmän fastighetstaxering. Därmed
uppnås inte syftet med omräkningen.

Det bör noteras att när omräkningsförfarandet tillämpas första gången
kommer omräkningstalen för vissa typer av taxeringsenheter att avse flera
års prisutveckling.

Omräkningstalen skall i normalfallet i princip bestämmas mot bakgrund
av den för området tillgängliga fastighetsprisstatistiken. FTK ansåg
emellertid att så inte alltid kan bli fallet. Som exempel på en situation då
omräkningstalen borde fastställas utan stöd av prisstatistik nämnde FTK
bl.a. industrinedläggelse på en mindre ort. Fastighetsmarknaden känne-
tecknas i ett sådant fall av att mycket få eller inga försäljningar sker. Det
finns anledning att dela kommitténs uppfattning att i sådana fall omräk-
ningstal bör kunna bestämmas på andra grunder. Omräkningstalen bör då
fastställas för ett prisutvecklingsområde för en typ av taxeringsenhet,
vars värde minskat väsentligt efter den senaste allmänna fastighetstaxe-
ringen. I promemorian har uttalats att prisbildningen inom områden med
under normala omständigheter likartade förhållanden då kan vara rikt-
givande för dessa omräkningstal. En remissinstans har ansett att det
behövs en utförligare förklaring till vad som menas med likartade
förhållanden. Enligt regeringens mening avses att ett område med
likartade förhållanden vad avser de för prisutvecklingen grundläggande
faktorerna, såsom exempelvis konjunkturförhållanden, som det aktuella
området väljs ut som jämförelseobjekt.

SCB:s fastighetsprisindex har framförts som ett alternativ till att indela
i prisutvecklingsområden och fastställa omräkningstal. Regeringen är
emellertid inte beredd att föreslå ett sådant alternativ. Som påpekats i
avsnitt 4.1.1 bör nuvarande fastighetstaxeringssystem med dess metoder
för att beräkna prisutvecklingen tillämpas även vid omräkningen.

Förslaget i denna del har tagits in i de nya bestämmelserna i 1, 2 och
4-6 §§ i 16 A kap. FTL.

64

4.1.5 Nivåperiod vid omräkning

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Omräkningstal skall beräknas på grundval av
den genomsnittliga prisnivån under den period som böljar den 1 juli
andra året före taxeringsåret och slutar den 30 juni året före detta år.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Boverket anser att det är ett onödigt merarbete att genomföra
omräkningen även de år då allmän fastighetstaxering sker. Ett sådant
förfarande anses dessutom försvåra förståelsen av innebörden av
begreppen taxeringsvärde, basvärde och omräkningstal. Enligt Boverket
bör målet vara att nivåperioden skall utgöras av kalenderåret före
taxeringsåret. Så länge detta ej är administrativt möjligt bör nivåperioden
vid både allmän fastighetstaxering och omräkning vara andra kalenderåret
före taxeringsåret.

En remissinstans ifrågasätter om inte prisnivån under delvis samma
period kommer att påverka såväl basvärdet vid en allmän fastighetstaxe-
ring som omräkningen samma år.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 kap. 4 § FTL skall vid den
allmänna fastighetstaxeringen marknadsvärdet bestämmas med hänsyn
till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän
fastighetstaxering sker. Den särskilda fastighetstaxeringen skall enligt
16 kap. 6 § FTL ske med hänsyn till bl.a. det allmänna prisläge som
tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av
samma slags taxeringsenhet.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs det föregående årets taxe-
ringsvärde oförändrat såvida inte en ny taxering skall ske under den
löpande taxeringsperioden. En ny taxering av t.ex. en småhusenhet kan
ske ända fram t.o.m. år 1995 under den nu löpande taxeringsperioden.
Enligt nuvarande regler skall ny taxering då baseras på 1988 års prisnivå.
Således kan taxeringsvärdet under den löpande taxeringsperioden baseras
på priser som är två till sju år gamla för denna typ av taxeringsenhet. På
liknande sätt förhåller det sig med övriga taxeringsenhetstyper fastän
andra nivåår där används på grund av den uppdelade allmänna fastig-
hetstaxeringen.

Det får anses lämpligt att normalt basera omräkningen på den genom-
snittliga prisnivån under en tidsperiod som omfattar ett år. För att få
ett så aktuellt material som möjligt bör naturligtvis denna s.k. nivåperiod
tidsmässigt vara näraliggande det år då en omräkning skall göras.
Boverkets förslag kan inte anses ligga i linje med målsättningen med
omräkningen, dvs. att taxeringsvärdet skall vara så aktuellt som möjligt.
Dessutom kommer de förslag regeringen lägger fram i det följande att ge
möjlighet till samordning av utskick till fastighetsägaren. Således skall
underrättelser om både allmän fastighetstaxering och omräkning kunna
skickas ut samtidigt. Vinsten med att avstå från omräkning de år allmän

65

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

fastighetstaxering sker begränsas därmed. FTK har valt en tolvmåna- Prop. 1994/95:53
dersperiod mellan halvårsskiftena under det andra och första året före
omräkningsåret medan Fastighetsskatteutredningen förordat kalenderå-
ret närmast före taxeringsåret. Här måste dock enligt Fastighetsbeskatt-
ningsutredningen vissa formella och praktiska hänsynstaganden tillmätas
avgörande vikt.

Således måste beaktas att enligt nuvarande taxeringsförfarande
grunderna för taxeringen bestäms före fastighetstaxeringsåret medan
själva beräkningen görs under nämnda år. Om bestämmande av
omräkningstal är att anse som bestämmande av grunder - vilket det torde
vara - bör dessa bestämmas före taxeringsåret. Beredningen av prisstati-
stik kan beräknas ta en månad i anspråk. Därtill bör läggas ca tre
månader för att den nu rådande eftersläpningen i lagfartshanteringen skall
kunna beaktas i möjligaste mån. Hänsyn måste också tas till den tid som
åtgår att fastställa omräkningstalen.

I och för sig är det således angeläget att lägga en mer aktuell prisstati-
stik till grund för ett omräkningsförfarande. Å andra sidan behövs också
en rimlig tidrymd för att analysera prisstatistiken och administrativt
omsätta dessa data i tillämpliga omräkningstal. Mot bakgrund härav före-
faller det inte möjligt att nu ta steget till att ha en nivåperiod för
omräkning som motsvarar kalenderåret närmast före taxeringsåret. Det
får i ett senare sammanhang bedömas om det går att få en ännu mer
aktuell statistik till grund för fastighetstaxeringen. Ett samlat ställningsta-
gande bör då göras till om man både vid allmän fastighetstaxering och
vid omräkning kan ha en nivåperiod som utgör kalenderåret före taxe-
ringsåret.

Slutsatsen blir därför att tolvmånadersperioden som böljar den 1 juli
andra året före taxeringsåret och slutar den 30 juni året före taxe-
ringsåret bör utgöra nivåperiod vid omräkningen.

Den överlappning av prisnivåer som synes ske inför en allmän fas-
tighetstaxering och som påpekats av en remissinstans är inget problem i
praktiken. Vid en allmän fastighetstaxering skall marknadsvärdet
bestämmas till det genomsnittliga prisläget under det andra året före det
år då allmän fastighetstaxering sker. Motsvarande nivåperiod vid
omräkningen är tolvmånadersperioden som böljar den 1 juli andra året
före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före detta år. Detta
innebär att nivåtidpunkten kommer att ligga i mitten på respektive
tidsintervall. Noterade köpeskillingar under perioden omräknas till att
motsvara den nivå som gäller vid denna tidpunkt. Denna nivå beräknas
med hänsyn till den genomsnittliga prisutvecklingen. Om perioderna
delvis sammanfaller ingår givetvis samma köp vid respektive beräkning.
Dessa beräkningar skall dock ske separat.

Bestämmelserna om nivåperioden bör tas in i 16 A kap. 3 § FTL.

66

4.1.6 Periodicitet och giltighetstid

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Omräkning skall ske årligen.

Ett taxeringsvärde skall gälla från ingången av det år då detta
beslutas genom omräkning till ingången av det år då ny omräkning
sker.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Samfundet för fastighetsekonomi anser att
omräkningsförfarandet kan ske vartannat år i stället för vaije år med
motiveringen att ett sådant förfarande minskar risken för att tillfälliga
variationer i prisutvecklingen får ett allt för stort genomslag.

Några remissinstanser anser att den löpande taxeringsperioden kan
förlängas om omräkningsförfarandet införs.

Skälen för regeringens förslag: Fastighetsskatteutredningen ansåg det
vara en fördel om justering kunde ske vaije år. Denna ståndpunkt god-
togs av remissinstanserna. Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt
betänkande uttalat att ju oftare en justering av taxeringsvärdet görs desto
bättre speglar det marknadsvärdet och ger således ett jämnare och rikti-
gare beskattningsunderlag. Utredningen har därför ansett att omräkning
bör göras vaije år. Enligt regeringen bör en justering av taxeringsvärdet
göras så ofta som möjligt för att taxeringsvärdet på bästa sätt skall spegla
det aktuella marknadsvärdet. Det är därför lämpligt att omräkning sker
vaije år. Något hinder för denna ordning föreligger inte. Genom att
omräkning görs av de värden som fastställs vid en allmän eller särskild
fastighetstaxering uppnås en smidig samordning med det övriga taxe-
ringsarbetet samtidigt som prisutvecklingen beaktas fullt ut årligen.
Risken for att tillfälliga variationer i prisutvecklingen får ett alltför stort
genomslag motverkas delvis av den årliga tröskel som föreslås. Vidare
medför den omständigheten att omräkningen sker årligen i sig en garanti
för att effekten av en kraftig tillfällig prisändring inte blir långvarig.

En förlängning av sexårsperioden mellan de allmänna fastighetstaxe-
ringarna såsom föreslagits av några remissinstanser är en önskvärd
framtida utveckling. Ställning till detta kan emellertid inte tas förrän en
utvärdering har skett av hur omräkningsförfarandet fungerar.

Det föreslås således att omräkning med nya omräkningstal skall ske
vaije år.

Taxeringsvärdena bör gälla från ingången av det år då omräkning sker
till ingången av det år då nytt beslut om omräkning fattas.

Omräkningssystemet kan åskådliggöras på följande sätt:

Systemet skall ta sin böljan år 1996, år 1 i systemet. Detta år sker
allmän fastighetstaxering av småhusenheter. De värden som fastställs
vid denna samt gällande värden för övriga taxeringsenheter omräknas
till den genomsnittliga prisnivån för respektive fastighetstyp under
perioden fr.o.m. den 1 juli 1994 och t.o.m. den 30 juni 1995. År

67

1997, år 2, sker omräkning av samtliga taxeringsenheter med omräk- Prop. 1994/95:53
ningstal som avser den genomsnittliga prisutvecklingen för perioden

fr.o.m. den 1 juli 1995 och t.o.m. den 30 juni 1996. Under år 1998,

år 3, används nya omräkningstal med nivåperioden avseende tiden

fr.o.m. den 1 juli 1996 t.o.m. den 30 juni 1997 för alla taxeringsen-
heter inklusive lantbruksenheterna, vilka då är föremål för allmän fas-
tighetstaxering, osv.

Bestämmelsen om giltighetstid föranleder tillägg till 1 kap. 3 § FTL.

4.1.7 Beslut om indelning i prisutvecklingsområden och fastställande
av omräkningstal

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer skall besluta närmare föreskrifter om indelning i pris-
utvecklingsområden och om omräkningstal. Sådana beslut skall inte
gå att överklaga.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Kammarrätten i Sundsvall anser att övervägande skäl talar för
att beslut om indelning i prisutvecklingsområden och omräkningstal inte
bör kunna överklagas. Några remissinstanser anser att omräkningstalen
skall kunna överklagas. Kungliga tekniska högskolan motiverar detta
med rättssäkerhetsskäl och anser att besluten annars bör fattas av en
politisk instans. Statskontoret anser att det bör finnas en möjlighet att
överklaga omräkningstalen av samma skäl som anförts i fråga om
riktvärdena. Tjänstemännens Centralorganisation anser dessutom att
prisutvecklingsområden och omräkningstalen skall festställas genom ett
av regeringen oberoende och opåverkbart organ. Svenska Revisorsamfun-
det avstyrker att omräkningstalen skall vara bindande och anser att de i
likhet med nuvarande riktvärden skall vara just riktvärden och detta
särskilt med hänsyn till att en tillräckligt omfettande och rättvisande
prisstatistik inte alltid kan erhållas.

Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. FTL återfinns de allmänna
värderingsreglerna för den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen
(jfr 16 kap. 6 § FTL). Där festläggs de grundläggande ramarna för
värdeområdenas indelning och hur riktvärden m.m. skall bestämmas.
Riksdagen har beträffande dessa frågor ansett att regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om närmare
föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefakto-
rer, klassindelningsgrunder, värdeserier och värdetabeller för de
byggnadstyper och ägoslag som anges i 8 - 15 kap. Det stadgas
dessutom att sådana beslut inte får överklagas (jfr 7 kap. 7 § FTL).

68

Enligt 6 kap. 1 § och 11 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen Prop. 1994/95:53
(1993:1199, FTF) ankommer det på RSV att meddela de ytterligare
verkställighetsföreskrifter som behövs till bestämmelserna i FTL.
Föreskrifter om indelningen i värdeområden för småhus m.m. inom ett
län skall dock meddelas av skattemyndigheten.

Reglerna infördes i samband med tillkomsten av FTL år 1979 och hade
därvid anpassats till reglerna i den nya regeringsformen. I denna anges
att föreskrifter om skatt skall meddelas genom lag. Regeringen får emel-
lertid genom förordning besluta föreskrifter om verkställighet av lag och
även överlåta åt myndighet under regeringen att meddela bestämmelser
i ämnet. Genom FTL och FTF sammanfördes en rad materiella bestäm-
melser som tidigare varit utspridda i andra författningar. Detta innebar
dessutom att riksdagen fick ett betydligt mer långtgående inflytande över
värderingen än tidigare.

Detaljutformningen av reglerna hade dessförinnan diskuterats ingående
i såväl FTK:s betänkande som propositionen. Det föredragande statsrådet
menade att det inte var praktiskt möjligt att riksdagen tog ställning till
värderingsreglerna i ett ännu mera specificerat skick, t.ex. i form av
riktvärdetabeller eller riktvärdekartor, eftersom dessa utarbetas och
färdigställs först någon månad innan taxeringen böljar och omfattar i
bokform flera hyllmeter. Han ansåg att ett sådant tillvägagångssätt inte
heller skulle vara lämpligt. Den reglering som föreslogs om värderingen
och det förfarande som i övrigt föreslogs för framtagandet av ytterligare
värderingsregler på central och regional nivå ansågs uppfylla regerings-
formens krav i fråga om riksdagens beskattningsrätt genom fastighets-
taxering (prop. 1979/80:40 s. 94 f.).

Den systematik som kännetecknar fastighetstaxeringsförfattningama har
visat sig fungera väl. De förslag som nu lagts fram beträffande omräk-
ningsförfarandet - innefattande indelning i prisutvecklingsområden och
fastställande av omräkningstal - har anpassats för att kunna flyta in i
författningarna på ett smidigt sätt.

Sakligt sett skiljer sig inte indelningen i prisutvecklingsomräden i något
avgörande avseende från vad som gäller om indelning i värdeområden.
De ställningstaganden som gjordes år 1979 och som återgetts här bör
också gälla i fråga om beslut om prisutvecklingsområden. Besluten avser
dock relativt få områden och bör göras på en övergripande nivå. Även
arbetet med indelningen och avstämningen måste till stor del ske centralt.
Utgångspunkten bör därför vara att indelningen i prisutvecklingsområden
kommer att fastställas av RSV i enlighet med ett stadgande motsvarande
det i 6 kap. 1 § FTF.

Vad gäller omräkningstalen är även de av sådan karaktär att det är
praktiskt olämpligt att bestämma dem i lagform. Det har ansetts möjligt
att låta regeringen fastställa indextal för indexerade skatter, t.ex. i fråga
om vissa indirekta skatter (prop. 1993/94:25, bet.l993/94:FiUl). Någon
principiell skillnad mot de nu aktuella omräkningstalen torde inte
föreligga. Regeringen anser således att det inte heller för omräknings-
talens vidkommande finns anledning att föreslå andra beslutsfattande
organ än vad som gäller i dag för värderingsreglerna.

69

Riktvärdena har hittills framtagits av RSV i samarbete med LMV enligt Prop. 1994/95:53
de ramar som uppställts i FTL och FTF. Riktvärdena skall bestämmas
sä att de står i överensstämmelse med kravet om en taxeringsvärdenivå
som motsvarar 75 % av marknadsvärdet. I förarbetena (prop. 1979/80:40
s. 56 f och 116) uttalas att riktvärdena normalt bygger på de bästa
utredningar om fastigheternas marknadsvärden som går att få fram som
underlag för värderingen. Det anses emellertid inte uteslutet att annan
bättre statistik kan läggas fram. Om t.ex. en fastighetsägare visar att
riktvärdet är felaktigt beräknat eller att det värde som tas fram med
utgångspunkt i riktvärdet efter eventuell justering av säregna förhållanden
inte motsvarar 75 % av marknadsvärdet för taxeringsenheten skall detta
värde kunna frångås. Riktvärdena har alltså inte gjorts bindande.

I promemorian har framförts den ståndpunkten att trots att omräknings-
talen uppvisar stora likheter med riktvärdena talar övervägande skäl för
att omräkningstalen bör vara bindande. Som skäl härför anförs att om det
årliga omräkningsförfarandet skall fungera krävs att prisutvecklingen kan
beaktas på ett smidigt sätt. Omräkningstalen kommer dessutom att fram-
räknas genom ett förhållandevis tekniskt utformat förfarande. Mot denna
bakgrund bör den enskilde endast kunna få prövat om en felräkning eller
felaktig tillämpning av omräkningstalen skett i samband med omräkning-
en.

Som redogjorts för tidigare har några remissinstanser haft synpunkter
på möjligheten för den enskilde att angripa omräkningstalen. Det skall
klargöras att dessa remissinstanser torde ha avsett att omräkningstalen
inte skall vara bindande och att taxeringsvärdet därmed skall kunna
frångås av skäl hänförliga till själva omräkningstalen vid överklagande
av omräkningen. Regeringen vill utöver vad som anförts i promemorian
framhålla följande.

Detaljnoggrannheten i fastighetstaxeringssystemet erhålls genom
fastställande av basvärden vid allmän och särskild fastighetstaxering.
Omräkningen utgör ett separat förfarande med en annan schabloniserings-
grad. Avsikten med omräkningen är endast att anpassa basvärdena till
den allmänna pristrenden. Regeringen anser därför att det inte finns
tillräckliga skäl för att låta den enskilde få prövat det omräkningstal som
gäller i prisutvecklingsområdet.

Även vad gäller omräkningstalen är utgångspunkten att RSV fastställer
dessa på samma sätt som indelningen i prisutvecklingsområden.

Sammanfattningsvis föreslås att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter såvitt avser
indelningen i prisutvecklingsområden och omräkningstal. Dessa beslut
skall inte gå att överklaga. Bestämmelsen bör tas in i 16 A kap. 7 §
FTL. Det kan anmärkas att Lagrådet i sitt yttrande förklarat att man inte
har något att erinra mot den föreslagna regleringen men påpekat att de
aktuella föreskrifterna ändå kan komma att prövas av domstol genom s.k.
normprövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen.

70

4.2 Administrativa regler

4.2.1 Beslut och underrättelser

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Omräkningen skall beslutas av skattemyn-
digheten.

Senaste tidpunkterna för beslut och för utsändande av under-
rättelser om omräkning samordnas med motsvarande förfarande vid
den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen. Skattemyndigheten
fattar således beslut om omräkning senast den 15 juni under
taxeringsåret och sänder ut underrättelser härom senast den 30 juni
samma år.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan
erinran. Länsrätten i Malmöhus län anser att beslut om omräkning inte
bör meddelas fastighetsägaren samtidigt med grundläggande beslut vid
allmän och särskild fastighetstaxering. Ståndpunkten motiveras med att
risken för att fastighetsägaren riktar sitt missnöje mot omräkningen i
stället för den grundläggande fastighetstaxeringen framstår som stor.
Länsrätten föreslår därför att beslut om omräkning fattas den 15 augusti
under taxeringsåret och att underrättelse om detta beslut samordnas med
översändandet av skattsedel på slutlig skatt den 31 augusti samma år.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har en ny
oiganisation för fastighetstaxeringen införts fr.o.m. AFT 1994. Därmed
har en anpassning skett av förfarandet vid fastighetstaxeringen till vad
som gäller vid inkomsttaxeringen. Således har fastighetstaxerings-
nämndema avskaffats och beslutsfattandet överförts till skattemyn-
digheten. Omprövning och överprövning sker numera enligt de regler
som gäller för inkomsttaxeringen.

Det nya omräkningsförfarandet kan därför i administrativt och organi-
satoriskt avseende anknyta till nuvarande regler i FTL och FTF.

Genomförandet av själva omräkningsarbetet är i huvudsak avsett att ske
med användning av ADB. Det kommer att tillgå så att de vid allmän
eller särskild fastighetstaxering åsatta basvärdena i princip automatiskt
omräknas med föreskrivna registrerade omräkningstal. Beslutsfattaren kan
därefter använda resultatet som omräkningsbeslut och för underrättelse
till ägaren om omräkningen. Arbetsuppgiften kommer därigenom att bli
relativt begränsad. Det torde därför vara mest ändamålsenligt om denna
del i omräkningsarbetet åläggs den organisation som skall hantera den
allmänna och särskilda fastighetstaxeringen, dvs. skattemyndigheten.

Förslaget föranleder en ny paragraf, 33 kap. 1 § FTL.

Vad angår tidpunkterna för och innehållet i besluten och under-
rättelserna kan följande bedömning göras. Reglerna för taxeringsförfaran-
det återfinns i 20 och 28 kap. FTL. Enligt dessa skall skattemyndigheten
meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet och om ny sådan

71

taxering senast den 15 juni under taxeringsåret. Fastighetsägaren skall Prop. 1994/95:53
underrättas om dessa beslut senast den 30 juni under taxeringsåret.

I promemorian har det ansetts lämpligt att tidsmässigt helt synkronisera
förfärandet med den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen. På så
sätt finns möjlighet att sända ut samtliga underrättelser om omräkning
tillsammans med eventuella andra underrättelser om fastighetstaxering i
juni. Att såsom en remissinstans föreslagit skjuta på beslut och utsändan-
det av underrättelser om omräkningen har vissa fördelar. Det kan dock
te sig märkligt för den enskilde att erhålla ett nytt taxeringsvärde
samtidigt med en skattsedel avseende ett tidigare inkomstår samt att få
detta nya värde så sent på året att endast några månader återstår till att
ett nytt omräkningstal blir aktuellt. Risken för att överklagande sker i
onödan av både beslut om basvärde respektive taxeringsvärde blir också
större. Regeringen anser därför att promemorians förslag inte bör
frångås.

Det föreslås således att skattemyndigheten skall fatta beslut om
omräkning senast den 15 juni under taxeringsåret och senast den 30 juni
samma år sända ut underrättelser. Reglerna bör tas in i 35 kap. 1 och

3 §§ FTL. I underrättelserna bör stå vad som skall iakttas av den som
vill överklaga skattemyndighetens beslut.

Omräkningsbeslutets innehåll bör omfatta taxeringsvärdet, omräknade
delvärden och omräknade värden av värderingsenheter samt även de
omräkningstal som använts. Vidare bör också atvrundningsregler införas,
motsvarande dem vid den allmänna fastighetstaxeringen enligt 20 kap.

4 § andra stycket FTL. Således skall omräknade värden av en enskild
värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.

Bestämmelser av detta slag bör tas in i 35 kap. 2 § FTL.

4.2.2 Förberedelsearbetet inför omräkning

Regeringens förslag: Beslut om föreskrifter om förberedelsearbetet
för omräkning meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer senast den 1 april året före taxeringsåret.
Beslut om indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal
meddelas på samma sätt senast den 1 december året före taxe-
ringsåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan
erinran. RSV påpekar att de nya omräkningstalen beslutas för sent på året
för att de skall kunna beaktas vid s.k. "stående jämkning" av preliminär
skatt.

Skälen för regeringens förlag: I linje med vad som tidigare sagts om
att nuvarande administrativa regler skall ligga fast borde således även
reglerna avseende förberedelsearbetet för omräkningen i huvudsak

72

överensstämma med de förberedelseregler som gäller för övrig fastig- Prop. 1994/95:53
hetstaxering. Detta är emellertid inte möjligt med hänsyn till att för-
beredelseförfarandena inte överensstämmer.

Föreskrifter för förberedelsearbetet kommer att behövas även för
omräkningen. För den allmänna fastighetstaxeringen skall sådana före-
skrifter beslutas av RSV senast den 1 oktober andra året före taxe-
ringsåret enligt 19 kap. 1 § FTL. Reglerna för omräkningsförfarandet
kan med hänsyn till att omräkning sker vaije år och förberedelsearbetet
därför måste utföras på relativt kort tid inte ansluta till vad som där
råder. I stället föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer senast den 1 april året före taxeringsåret skall besluta
föreskrifter om förberedelsearbetet avseende omräkning.

Såsom angetts tidigare förutsätts att RSV beslutar dels om indelning i
prisutvecklingsområden och dels om omräkningstal. Med hänsyn till den
tidrymd som åtgår för arbetet inför fastställande av omräkningstal före-
slås att sådana beslut fattas senast den 1 december året före taxe-
ringsåret. För nämnda tidsschema vid omräkningen föreslås nya
bestämmelser, 34 kap. 1 och 2 §§ FTL.

Såsom RSV påpekar kan det nya omräkningstalet inte beaktas vid sådan
jämkning av uttaget av preliminär skatt som ges besked om inför det
kommande inkomståret. Mot denna nackdel får emellertid vägas intresset
av att ha så aktuella taxeringsvärden som möjligt.

Ytterligare föreskrifter bör också tas in i FTF. I dessa bör bl.a. anges
att skattemyndigheten på lämpligt sätt skall informera om fastställda
omräkningstal. Det synes således lämpligt att omräkningstalen offent-
liggörs, t.ex. i massmedier, så snart de fastställts. Detta skulle underlätta
för dem som skall beakta fastighetsskatten vid budgetering samt ha
betydelse vid begäran om jämkning av preliminär skatt.

4.2.3 Överklagande av omräkningsbeslut

Regeringens förslag: Möjlighet att begära omprövning av och
överklaga omräkningsbeslut följer av de regler som gäller vid allmän
och särskild fastighetstaxering.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte.

Skälen för regeringens förslag: Så som förslaget till omräkning har
utformats ingår detta förfarande som en del av fastighetstaxeringen. De
omprövnings- och överklaganderegler som gäller vid allmän och särskild
fastighetstaxering bör därför vara tillämpliga även på omräkningsförfaran-
det.

Som tidigare nämnts bör själva omräkningsbeslutet omfatta taxerings-
värdet, omräknade del värden och omräknade värden av värderingsenheter
samt de omräkningstal som använts. Detta framgår av förslaget till

73

35 kap. 2 § FTL. I sakprocessen utgörs processföremålet av en enskild Prop. 1994/95:53
fråga. Vid överklagande som uttryckligen avser en delfråga som skall
avgöras vid omräkningen är det således enbart denna delfråga som kan
bli föremål för prövning. De beslut som fattats vid allmän eller särskild
fastighetstaxering prövas inte i sådant fall. Då omräkningstalen är bin-
dande kommer normalt endast uppenbara förbiseenden att prövas, som
att fel omräkningstal eller fel värden använts vid beräkningen eller om
multiplikationen av omräkningstal och basvärden blivit fel och rättelse
inte skett hos skattemyndigheten.

5 Rationaliserad fastighetstaxering

5.1  Registerbaserad fastighetstaxering

5.1.1 Bakgrund

Centralnämnden for Fastighetsdata, CFD, RSV, och LMV samarbetar
sedan länge i frågor kring fastighetstaxeringen för att rationalisera och
effektivisera verksamheten i tekniskt hänseende. Nya tekniska förutsätt-
ningar ger möjligheter att genomföra förändringar beträffande fas-
tighetstaxeringen i syfte att minska systemkostnadema.

Inom skatteförvaltningen sker vidare fortlöpande en översyn av
regelsystemet. Detta gäller beträffande såväl materiella som formella
frågor. Ett mycket viktigt inslag i detta arbete är att - med olika am-
bitionsnivå i fråga om effektivitet - söka minska administrationskost-
naderna. Allmänt sett står fördelar att vinna om myndigheterna kan
utnyttja redan befintlig information och på så sätt begränsa de enskildas
uppgiftslämnande. Som exempel på det nu sagda kan nämnas de reformer
som under senare år genomförts i fråga om den årliga inkomsttaxeringen.

Den förenklade självdeklarationen infördes vid 1987 års taxering.
Grovt räknat kan denna reform, efter viss omfördelning av resurser,
beräknas ha medfört besparingar på ca 30 miljoner kronor. Vid 1995 års
taxering kommer inkomsttaxeringen att till stor del grundas på förtryckt
material, vilket beräknas medföra ytterligare besparingar på drygt
100 miljoner kronor per år.

Såvitt gäller fastighetstaxeringen bygger förfarandet alltjämt på att
uppgifter inhämtas från fastighetsägarna även om numera åtskilliga
uppgifter förtrycks i deklarationerna.

Idag finns ett flertal olika register som innehåller uppgifter om
fastigheter. Utredningen har i sitt betänkande (SOU 1994:62 s 68 ff) i
detalj redogjort för befintliga register. Här skall endast översiktligt tas
upp vissa delar.

Fastighetsdatasystemet, FDS, är ett ADB-system med information om
landets fastigheter. Uppbyggnaden sker successivt över landet genom
systemets införande vid fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter
den s.k. Fastighetsdatareformen. CFD har huvudansvaret för såväl FDS
som genomförandet av Fastighetsdatareformen. Systemet innehåller i

74

huvudsak två register, ett fastighetsregister med uppgifter om fastigheter,
samfälligheter, planer m.m. och ett inskrivningsregister med uppgifter
om ägarförhållanden, inteckningar m.m. Efter beslut av riksdag och
regeringen våren 1993 pågår dessutom uppbyggnaden av ett basregister
över byggnader. Uppläggningen av ett sådant register innebär att
byggnader ges identiteter och att rätt adress och rätt taxeringsinforma-
tion kopplas till byggnaden. Dessutom innehåller FDS en delkopia av
fastighetstaxeringsregistret, FTR.

FDS kommer att ha införts vid landets samtliga fastighetsregister- och
inskrivningsmyndigheter i september år 1995. Detta får till följd att
ändringar i fastighetsindelningen och ägarändringar kan aviseras på ett
enhetligt sätt från FDS till fastighetstaxeringen för samtliga kommuner.

FTR är det grundläggande registret för fastighetstaxeringen och
innehåller sådana fastigheter, samfälligheter och byggnader på ofri grund
som är eller skall bli föremål för fastighetstaxering. De huvudsakliga
funktionerna i systemet är registervård, årlig taxering, registrering av
överklagande o.d. samt service. Med registervård avses bl.a. olika typer
av händelser såsom t.ex. förändringar i fastighetsindelning, ägarförhållan-
den, indelning i taxeringsenheter och bygglov.

Ajourhållningen av fastighetsregistret sker hos statliga och kommunala
fastighetsregistermyndigheter. Förändringar som sker i samband med
t.ex. ny- och ombildning av fastigheter uppdateras löpande i FDS. I
samband med detta fångas också den information som skall aviseras till
FTR.

Ansvaret för uppdatering av inskrivningsregistret ligger på inskriv-
ningsmyndigheterna. Vid handläggning av t.ex. en ansökan om lagfart
handläggs denna direkt i FDS som sedan uppdateras med förändrad
information som rör ägandet av fastigheten. Samtidigt skapas automatiskt
ett underlag för avisering till FTR.

Ajourhållningen av FTR sker genom att förändringar i fastighetens
identitet och areal aviseras i samband med fastighetsbildningsförrättning
från CFD. Avisering av dessa uppgifter sker på ADB-media vaije vecka.
Samtidigt aviseras också ägarförändringar (lagfarter).

Prop. 1994/95:53

75

5.1.2 Övergång till registerbaserad fastighetstaxering

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: En övergång sker till en registerbaserad fastig-
hetstaxering. I de fall ett tillfredsställande uppgiftsunderlag finns
kommer fastighetsägarna att tillställas ett förslag till fastighets-
taxering med böljan vid AFT 1996. Den allmänna deklarationsplik-
ten gäller inte i dessa fall.

I förslaget till fastighetstaxering finns det nya basvärdet redovisat
samt de olika faktorer som har lett fram till detta. Endast den som
har synpunkter på förslaget till basvärdet behöver vända sig till
skattemyndigheten, SKM, med påpekanden.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är till övervägande del positiva
till eller har inga erinringar mot förslagen om att övergå till register-
baserad fastighetstaxering och införa ett förenklat förfarande. Det finns
vissa synpunkter på de ekonomiska effekterna. Dessa behandlas i av-
snitt 7. Vidare anser flera remissinstanser att det bör krävas ett aktivt
godkännande för att förslaget till fastighetstaxering skall läggas till grund
för taxering. Som skäl härför framförs bl.a. rättssäkerhetsskäl, att
motsvarande system gäller för inkomsttaxeringens förenklade förfarande,
den annars ökade risken för felaktiga uppgifter och försämrad kvalitet på
taxeringsvärdet samt vikten av det straffansvar som ett aktivt godkänn-
ande medför. Flertalet remissinstanser, däribland Datainspektionen,
godtar dock utredningens förslag.

RSV förordar en modell där erinringar mot eller ett passivt godkänn-
ande av ett förslag till fastighetstaxering skall behandlas som allmän fas-
tighetsdeklaration .

Skälen för regeringens förslag:

Förutsättningarna för registerbaserad fastighetstaxering

Med registerbaserad fastighetstaxering avses i detta sammanhang en
taxering som baserar sig på uppgifter i befintliga register. Register-
baserad fastighetstaxering innebär inte att något helt nytt register måste
byggas upp utan att redan befintliga register skall kunna utnyttjas mer
rationellt. Komponenter skall således kunna hämtas från olika register
med därav följande förenklingsvinster för både enskilda och myndigheter.
Manuell hantering skall kunna undvikas i allt större utsträckning. Ett
väsentligt syfte med registerbaserad fastighetstaxering är besparings-
möjligheterna. Målsättningen är att det arbete som lagts ned bl.a. inför
tidigare allmänna fastighetstaxeringar skall kunna återanvändas.

Som utredningen framhållit kräver ett registerbaserat förfarande för att
fungera smidigt att ett nytt system görs så stabilt som möjligt eftersom

76

möjligheterna att inhämta uppgifter i ett sådant system är mer begränsa- Prop. 1994/95:53
de än i ett förfarande som bygger på uppgiftslämnande via deklarationer.
Stabiliteten i systemet uppnås genom att det så långt möjligt bygger på
enahanda omständigheter år från år. Vidare kräver en registerbaserad
fastighetstaxering ett tillförlitligt underlag i så måtto att erforderliga
uppgifter finns i framtagbar form i olika register. Det är således både en
fråga om att kunna utnyttja ett befintligt material av god kvalitet och att
skapa garantier för att detta hålls aktuellt.

Några omständigheter som skulle utgöra hinder för en övergång till en
registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 har utredningen inte
funnit. Regeringen delar denna bedömning. Övervägande del erforderligt
grundmaterial finns redan hos myndigheterna. Däremot återstår en del
problem vad gäller den fortsatta ajourhållningen av det nya systemet för
fastighetstaxering bl.a på grund av de förändringar som skett i plan- och
bygglagstiftningen.

En väl fungerande registerbaserad fastighetstaxering förutsätter att
förändringar i fråga om fastigheter och byggnader kommer till SKM:s
kännedom. Det är i huvudsak tre förändringar som är av intresse. Hit hör
ägarförändringar, ändringar i fastighetsindelningen samt ny,- till- och
ombyggnad. Det är av stor vikt att information om byggnadsåtgärder
även för framtiden kan fångas in genom uppgiftslämnande från kom-
munernas sida. Det byggnadsregister som nu är under uppbyggnad torde
kunna utgöra en bas för en sådan rapportering. Den bygganmälan som
numera införts anser emellertid utredningen inte tillförsäkra att tillräck-
liga uppgifter kommer in. Utredningen avser att återkomma till dessa
problem. Detsamma gäller förenklingar i fastighetstaxeringsförfårandet
avseende övriga fastighetskategorier i syfte att underlätta ett register-
baserat förfarande.

Till dess utredningens slutliga förslag, som skall redovisas under år
1995, blir behandlat kommer två olika arbetsmodeller att gälla, en som
bygger på ett i princip deklarationslöst förfarande och en som motsvarar
det nuvarande. Enligt utredningen kommer olägenheterna härav dock inte
bli allt för märkbara. Utredningen utgår vidare från att alla allmänna
fastighetstaxeringar efter år 1996 kommer att bygga på ett registerbaserat
förfarande.

En övergång till registerbaserad fastighetstaxering aktualiserar också
vissa integritetsfrågor. Bl.a. leder förfarandet till att tämligen detaljerade
standarduppgifter lagras under lång tid utan säker uppdatering. Som
utredningen påpekat kan dock förutsättas att förändringar i t.ex. utrust-
ningsdetaljer korrigeras på fastighetsägarens initiativ när det kan medföra
sänkningar av värdet. Denna risk skall därför inte överdrivas.

Regeringen ansluter sig således till utredningens ställningstaganden och
har en övergång till en registerbaserad fastighetstaxering som utgångs-
punkt för det följande förslaget till förenklat förfarande samt övriga
rationaliseringsförslag. Förslagen tar sikte på den allmänna fas-
tighetstaxeringen av småhusenheter år 1996. Efter att utredningen lämnat
sitt slutbetänkande kan vissa frågor komma att behandlas på nytt.

77

Utformningen av förslag till fastighetstaxering

Prop. 1994/95:53

Såsom tidigare påpekats finns till övervägande del erforderligt
grundmaterial för att fastställa basvärden (med den terminologi som
föreslås i avsnitt 4) redan hos myndigheterna. Förtryckningen i det nya
förfarandet kommer att avse de uppgifter som finns lagrade. Kända
uppgifter översänds således till fastighetens ägare på en blankett som
även skall innehålla ett förslag till basvärde. Det skall likaså framgå för
fastighetsägaren hur detta värde räknats fram. Detta leder till att bl.a.
fastighetsägarnas medverkan kan begränsas till att dessa får möjlighet att
kontrollera material som de tillställs.

Vid AFT 1990 utfördes granskningsarbete för 1 800 000 småhusenhe-
ter. För den modell som föreslås vid AFT 1996 är volymen deklaratio-
ner som kräver någon form av granskning beräknad till sammanlagt
endast 1 000 000.

Det kan givetvis inte uteslutas att erforderliga uppgifter ibland saknas.
I så fell får det tidigare deklarationsförferandet tillämpas. Den allmänna
skyldigheten att avge fastighetsdeklaration utmönstras om förslag till
fastighetstaxering erhållits. Efter föreläggande skall deklaration dock
alltid avges.

När det gäller inkomsttaxeringen har det diskuterats om inte de
skattskyldiga passivt skulle kunna godkänna ett förtryckt material.
Föredragande statsrådet har dock i denna fråga (prop. 1992/93:86 s 39-
40) anfört att det är väsentligt att den skattskyldige på ett aktivt sätt
godkänner de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. I
propositionen, som gäller förfarandet inför 1995 års inkomsttaxering,
föreslås heller ingen ändring på denna punkt. Frågan blir då om något
motsvarande bör gälla även för fastighetstaxeringens vidkommande.

Generellt kan dock två väsentliga olikheter mellan fastighetstaxering
och inkomsttaxering noteras. Den sistnämnda taxeringen bygger på
uppgifter som i större eller mindre utsträckning varierar från år till år.
Vidare grundas taxeringen regelmässigt på uppgifter som lämnas av
tredje man (arbets- eller uppdragsgivare, banker osv.). Vid fas-
tighetstaxeringen är bilden en annan. Fastighetstaxeringen bygger i
normalfallet på hur stor inverkan på värdet fastighetens fysiska egenska-
per och läge har. Dessa förhållanden är tämligen konstanta över tiden.
En ny beräkning av basvärdet grundar sig således på uppgifter som
fastighetens ägare själv lämnat om t.ex. storlek, ålder, standard osv. vid
tidigare fastighetstaxeringar. Några ytterligare uppgifter tillförs således
inte av utomstående uppgiftslämnare. En viss reservation kan göras för
de fell fastigheten har bytt ägare. Nya ägare till fastigheter har emellertid
sannolikt ett starkt intresse av att granska de förtryckta uppgifterna som
lämnats av en tidigare ägare. Risken för att felaktigheter till nackdel för
den nya fastighetsägaren förbigås kan därför antas vara liten.

Det främsta skälet mot att ha en form av aktivitet från fastighetsägarnas
sida, och då närmast genom att ägaren även om de förtryckta uppgifterna
helt godtas skickar tillbaka en blankett med namnunderskrift, är att detta

78

drar med sig en hanteringskostnad för myndigheterna. Utredningen har Prop. 1994/95:53
beräknat denna kostnad till ca 40 miljoner kronor för AFT 1996.

Flera remissinstanser är kritiska till att ett passivt godkännande skall
kunna leda till fastighetstaxering. Datainspektionen har däremot till
skillnad från vad som uttalades i fråga om det förenklade förfarandet vid
inkomsttaxeringen inte ansett det behövligt med fastighetsägarens under-
skrift vid det nu föreslagna förenklade förfarandet vid fastighetstaxe-
ringen. Enligt regeringens mening talar övervägande skäl för att en annan
modell än den vid inkomsttaxeringen bör kunna prövas vid fas-
tighetstaxeringen.

Visserligen finns en risk for att enstaka fastighetsägare får sina
fastigheter för lågt taxerade för att de inte rättar felaktiga uppgifter som
är till fördel för dem. Denna nackdel får emellertid anses vägas upp av
de vinster som görs med det förenklade förfarandet. Dessutom skall
kontroll givetvis ske från skattemyndigheternas sida även vid det nu
föreslagna förfarandet. Vad gäller de fastighetsägare som anser att
felaktiga uppgifter kommer att leda till en för hög taxering eller av annat
skäl är missnöjda föreligger möjligheten att inkomma med påpekanden.
Om fastighetsägaren missar denna möjlighet ger det numera införda
omprövningsinstitutet det skydd som kan behövas av rättssäkerhetsskäl.
Det bör påpekas att om fastigheten har fått en ny ägare och förslaget går
till den gamla ägaren medför förslaget visserligen att den nya ägaren kan
riskera att en fastighetstaxering beslutas på grund av den gamla ägarens
passivitet. Den ägare som inte har fått ett förslag till fastighetstaxering
är emellertid skyldig att lämna allmän fastighetsdeklaration och situation-
en bör därför normalt inte uppkomma. Såsom redan framhållits kan
dessutom genom omprövningsinstitutet en felaktig taxering ändras.

Enligt regeringens mening är det mot bakgrund av redogörelsen ovan
möjligt att införa ett förenklat förfarande som innebär att fastighetsägare
inte behöver skicka in blanketten i de fall de förtryckta uppgifterna är
korrekta och förslaget till basvärde godtas. Bara i de fall fastighetsägaren
vill ändra eller tillföra uppgifter behöver han höra av sig till SKM.

Med regeringens förslag blir det bara aktuellt att lämna deklaration i
de fall tillräckligt underlag inte finns för att åsätta ett basvärde. Slutlig
underrättelse skall däremot skickas ut till alla fastighetsägare, oavsett om
det förtryckta förslaget godtagits eller inte.

Förslaget medför ändringar i 18 kap. FTL vilka anges närmare i det
kommande avsnittet.

79

5.1.3 Förfarandefrågor

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Fastighetsägaren skall ha fått förslaget till
fastighetstaxering senast den 15 oktober året före taxeringsåret för
att deklarationsplikten skall upphöra. Påpekanden mot förslaget skall
ha inkommit senast den 1 november samma år.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. RSV anser att tidpunkten före vilken förslag till fastighetstaxering
skall ha erhållits för att deklarationsskyldigheten skall upphöra bör ändras
från den 1 oktober till deklarationstidpunkten den 1 november året före
fastighetstaxeringsåret.

Skälen för regeringens förslag: Vid allmän fastighetstaxering skall
fastighetsägaren enligt 18 kap. 1 § FTL, med vissa undantag, utan
föreläggande lämna deklaration för vaije fastighet. Efter föreläggande
föreligger alltid deklarationsplikt.

En övergång till ett registerbaserat förfarande innebär bl.a. att den
allmänna deklarationsplikten upphör. Kvar står dock fastighetsägarens
primära ansvar för uppgifternas riktighet. Enligt utredningen kommer det
nämligen även för framtiden att behövas regler som gör det möjligt att
få in uppgifter av i stort sett samma slag som för närvarande. Detsamma
gäller vitesföreläggande och andra kontrollåtgärder.

En registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 innebär att flertalet
småhusägare kommer att få en blankett där basvärdet och delvärdena
skall finnas liksom samtliga relevanta uppgifter som leder fram till
slutvärdena. Det angivna basvärdet, liksom delvärdena, är att se som
förslag. Om inget sker fastställs sedan dessa värden genom taxeringsbe-
slut, vilket senast den 30 juni under taxeringsåret skall skickas till både
de som fått förslag till fastighetstaxering och de som i vanlig ordning
avlämnat fastighetsdeklaration. Genom att basvärdet anges redan i det
förslag som sänds ut får fastighetsägaren en fullständig bild av den
taxering som skett. I tydlighetens intresse bör påpekas att även om en
fastighetsägare inte reagerat mot det föreslagna basvärdet, detta givetvis
inte hindrar SKM från att under taxeringsarbetet komma med invänd-
ningar mot detsamma.

Deklarationsplikten blir med förslaget beroende av om vederbörande
fått ett färdigt taxeringsförslag eller inte. Normalt skall ett sådant också
kunna tillställas det stora flertalet småhusägare vid AFT 1996. Om
emellertid SKM redan från början bedömer det registrerade underlaget
som otillräckligt för att kunna läggas till grund för beräkningen av
basvärdet skall fastighetsägaren deklarera på sedvanligt sätt.

I 18 kap. 1 § första stycket FTL får ett tillägg göras av innebörd att
allmän deklarationsplikt således inte föreligger om ett förslag till
fastighetstaxering erhållits. Liksom i dag skall dock vaije fastighetsägare

80

vara skyldig att deklarera efter ett föreläggande (18 kap. 1 § sista stycket Prop. 1994/95:53
FTL).

Om den som tillställts en färdig blankett har synpunkter på innehållet
blir situationen densamma som idag. Fastighetsägaren - eller rättare sagt
den som enligt 18 kap. 2 § FTL är uppgiftsanvarig - får då vända sig till
SKM med sina påpekanden senast vid den tidpunkt deklaration skulle ha
lämnats dvs. den 1 november året före taxeringsåret. I det fortsatta
taxeringsarbetet får sedan ställning tas till om uppgifterna kan godtas
eller inte.

Den som inte är nöjd med taxeringsbeslutet får i vanlig ordning
därefter begära omprövning och överklaga beslutet till domstol.

Den fastighetsägare som anser sig kunna godta det material som
skattemyndigheten skickat ut behöver således inte vidta några ytterligare
åtgärder. Detta medför enligt utredningen - i vart fall teoretiskt - en viss
ansvarsförändring i förhållande till vad som gäller i dag. I 18 kap. 41 §
FTL anges nämligen att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämnar en handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för
att taxeringen blir för låg kan dömas till böter eller fängelse i högst sex
månader. Utredningen anser att efter en öveigång till en registerbaserad
fastighetstaxering kan straffansvar inte komma i fråga i de fall någon
underlåter att invända mot en för låg taxering som SKM föreslagit i det
utskickade materialet. Så kan inte heller bli fallet om muntligen lämnade
uppgifter till stöd för en sänkt taxering från en ägare godtas. Utredningen
har inte funnit det motiverat att frångå gällande rätt i denna del med dess
krav på skriftligt uppgiftslämnande som förutsättning för straffansvar.
Till bilden hör också att ifrågavarande straffbestämmelse behandlas i den
pågående översynen av skattebrottslagen (Fi 1993:08).

Några remissinstanser, däribland Göta hovrätt, anser att ett straffansvar
bör föreligga. Fastighetsägare skall således vara ansvariga för att ha
godtagit de uppgifter som förtryckts. Hovrätten, som föreslår att under-
tecknande och återsändning av förslaget till fastighetstaxering skall ske,
menar att det är oacceptabelt att straffansvar inte kan komma i fråga vid
det förenklade förfarandet och anser att det innebär en risk för att
kvaliteten på fastighetsuppgiftema och taxeringsvärdet på sikt kommer att
påverkas.

Regeringen är emellertid av rättssäkerhetsskäl inte beredd att kom-
binera det nu föreslagna passiva godkännandet med straffansvar. Det kan
dock finnas anledning att återkomma till frågan sedan erfarenhet vunnits
av den nya ordningen.

I anslutning till det ovan sagda finns anledning att också beröra
utredningens förslag rörande förseningsavgiften (18 kap. 42 § FTL).
Enligt förslaget skall den som fått ett förslag till fastighetstaxering
komma in med eventuella påpekanden senast den 1 november, dvs. inom
samma tid som gäller för deklarationspliktens fullgörande. Den som inte
lämnar sin deklaration i tid kan komma att påföras en förseningsavgift.
I och för sig kan det ifrågasättas om inte detsamma av effektivitetsskäl
borde gälla för den som kommer in med sina påpekanden för sent.
Utredningen har dock funnit att det - åtminstone i ett inledningsskede -

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

81

inte föreligger tillräckliga skäl för en sådan ordning. De fell där
deklarationen i framtiden blir nödvändig rör sådana situationer där
myndigheterna saknar ett tillräckligt underlag och där det således är
angeläget att detta snarast kompletteras. Till bilden hör även att den som
lämnat in en inte helt fullständig deklaration i efterhand kan lämna
ytterligare uppgifter utan att drabbas av någon sanktion. Dessutom får
omprövningsinstitutet anses ha i viss mån minskat behovet av ett alltför
detaljrikt och sanktionerat tidsmönster. Utredningen anser att erfaren-
heterna av AFT 1996 i vart fall bör utvärderas innan ett slutligt ställ-
ningstagande kan göras i fråga om en utvidgad förseningsavgift.
Regeringen ansluter sig till denna uppfattning.

Ett förenklat förfarande återverkar även på kontrollarbetets inriktning.
Det nuvarande systemet bygger på tanken att en individuell kontroll sker
av den ingivna deklarationens riktighet. I ett registerbaserat förfarande
får helt naturligt kontrollen en mer generell inriktning. Utredningen ger
som exempel på detta att det kan visa sig lämpligt att närmare studera de
fall där den senast erlagda köpeskillingen står i mindre god överensstäm-
melse med det åsatta taxeringsvärdet. Här kan då sådana fall sorteras ut
vid en efterföljande kontroll inom den för SKM gällande årliga ompröv-
ningstiden. Ett annat tänkbart fell är en motsvarande specialgranskning
av olika former av gruppbebyggelse.

Vid allmän fastighetstaxering kan själva taxeringsarbetet sägas inledas
i september året före taxeringsåret med förtryckning av deklarationerna.
Dessa är normalt fastighetsägarna till handa i slutet av samma månad.
Den senaste deklarationstidpunkten är enligt 18 kap. 9 § FTL den 1
november samma år. För de fell fastighetsägarna inte godtar det
utskickade materialet har de därför en månad på sig att inkomma med
erinringar till SKM. Den som i enlighet med vad som anförts tidigare
skall deklarera, skall lämna deklarationen inom samma tid.

I frågan om detta tidsschema kan tillämpas också om förslaget till
registerbaserat förfarande införs har utredningen gjort följande bedöm-
ning.

Redan i det nu gällande systemet förtrycks åtskilliga uppgifter i dekla-
rationsmaterialet. För framtiden blir då främst fråga om att förtrycka
uppgifter om basvärden och förekommande delvärden. Enligt vad
utredningen inhämtat blir det fråga om så pass begränsade nya uppgifter
att gällande tidsplan kan användas även för det förenklade förfarandet.
Utredningen har föreslagit att tidpunkten före vilken fastighetsägaren
skall ha fått förslaget till taxering skall vara den 1 oktober året före
taxeringsåret. RSV anser emellertid att den 1 oktober från administrativ
synpunkt är en olämplig tidpunkt eftersom det inte kan garanteras att
förslaget är fastighetsägaren till handa precis före detta datum. I stället
föreslås att 1 oktober ändras till deklarationstidpunkten den 1 november.

Enligt regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att samma
datum gäller för när förslag skall ha erhållits och påpekanden ha
inkommit. Tidpunkten bör dock kunna flyttas fram till den 15 oktober.
Lagrådet har ansett att tidpunkten bör anges på sådant sätt att fas-
tighetsägaren skall ha fått förslaget senast visst datum. Regeringen

Prop. 1994/95:53

82

föreslår därför att fastighetsägaren skall ha fått förslaget till taxering Prop. 1994/95:53
senast den 15 oktober året före taxeringsåret. En samstämmighet uppnås
då med den konstruktion som gäller det förenklade förfarandet vid in-
komsttaxeringen.

Regeringen delar i övrigt utredningens bedömning. En anpassning till

det förenklade förfarandet föreslås i 18 kap. 1, 3, 4, 6, 9 och 9 a §§
FTL.

5.2 Småhus på lantbruksenhet

Regeringens forslag: Samtliga småhus med tillhörande tomtmark
som är belägna på lantbruksfastighet skall ingå i lantbruksenheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: RSV och LMV har synpunkter på tidpunkten för
att genomföra förslaget. RSV anser att övergången bör ske först till
AFT 1998 av administrativa skäl. Därvid åberopas att AFT 1996 innebär
en stor arbetsbelastning för skatteförvaltningen samtidigt som det även
föreligger ett förslag till årlig omräkning av taxeringsvärdena fr.o.m. år
1996. LMV ser inget hinder att genomföra förslaget i sin helhet till år
1996.1 övrigt har remissinstanserna inte haft några erinringar riktade mot
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Av grundläggande betydelse för
fastighetstaxeringen är indelningen i taxeringsenheter. Med taxeringsenhet
förstås sådan egendom som skall taxeras för sig (4 kap. 1 § FTL). Av
samma lagrum framgår att fastighet i regel också utgör taxeringsenhet.
Begreppen registerfastighet och taxeringsenhet sammanfaller dock inte.

I 4 kap. 5 § andra stycket FTL anges att småhus och tomtmark för
sådan byggnad skall ingå i lantbruksenhet under vissa förutsättningar.
Enligt dessa skall husen ligga i anslutning till lantbruksenhet vars
produktiva mark, dvs. åkermark, betesmark och skogsmark, omfattar
minst fem hektar. Husen skall dessutom vara behövliga som bostad i
lantbruket, dvs. åt ägare, arrendator eller deras arbetskraft. Uppfylls inte
förutsättningarna för att införliva småhuset i lantbruksenheten sker en
uppdelning så att småhuset med tillhörande tomtmark indelas som
småhusenhet och återstoden som lantbruksenhet. Två olika taxeringsen-
heter oildas därmed av en registerfastighet.

Enligt utredningen är flertalet nu aktuella register uppbyggda efter
indelningen i registerfastigheter. Av de ändringar som behandlas i det
maskinella aviseringssystem som finns uppbyggt mellan CFD och RSV
är de fell som blir föremål för manuell hantering främst sådana enheter
där registerfastighet och taxeringsenhet inte stämmer överens. Det har
visat sig att lantbruksenheter oftare än andra kategorier blir föremål for
manuella åtgärder i fastighetstaxeringssystemet. En övergång till
registerbaserad fastighetstaxering skulle således kunna underlättas om

83

taxeringsenhet genomgående knöts an till begreppet registerfastighet. Prop. 1994/95:53
Även av rationaliseringsskäl anser utredningen det vara eftersträvansvärt
med en ökad överensstämmelse mellan indelningen i taxeringsenheter och
indelningen i registerfastigheter.

Det ursprungliga syftet med att indela den taxerade egendomen i
taxeringsenheter var att få enheter som lämpligen borde taxeras för sig.
För de olika enheterna gällde olika beskattningsregler. Så beskattades
tidigare fritidshus på en lantbruksfastighet enligt andra regler än de som
gällde registerfastigheten i övrigt. Genom ändringarna i 1990 års
skattereform har sambandet mellan inkomsttaxeringen och fastig-
hetstaxeringen försvagats. Avgörande är numera den gränsdragning som
görs vid inkomsttaxeringen mellan begreppen privatbostadsfiastighet och
näringsfastighet.

Gällande regler återfinns i 5 § KL och innebär bl.a. att småhus som är
inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på
lantbruksenhet och som utgör privatbostad omfattas av begreppet
privatbostadsfastighet. Som privatbostad räknas småhus som helt eller till
övervägande del används för ägarens eller vissa denne närståendes
permanent- eller fritidsboende. Andra fastigheter utgör näringsfastigheter.
Fr.o.m. 1995 års taxering kan på ägarens begäran privatbostadsfastighet
på lantbruksenhet räknas som näringsfastighet om småhusets storlek
uppgår till minst 400 kvm och det har nybyggnadsår före år 1930.
Privatbostadsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital och innehavet
genom uttag av fastighetsskatt. Näringsfastighet beskattas i näringsverk-
samheten genom att faktiska intäkter och kostnader beaktas.

Med hänsyn till de förändringar som infördes genom 1990 års
skattereform kvarstår således inte längre något behov av att ur in-
komstskattesynpunkt bryta ut bostadshus från lantbruksenheterna för
värdering som egna taxeringsenheter.

Frågan är om en sådan uppdelning behövs av andra skäl.

Enligt utredningen har man uppskattat att ca 10 000 mangårdsbyggna-
der och tomter samt ca 70 000 "icke-behövliga" småhus och ut-
arrenderade tomter är utbrutna till egna taxeringsenheter (småhusenheter).

Utredningen anför angående småjordbruken, dvs. lantbruksenhet med
mark understigande fem hektar produktiv mark, att prisbildningen för
dessa småjordbruk kan antas följa den som gäller för småhusenheter. En
överföring till denna kategori skulle dock kräva att nya regler skapas
eftersom en stor del av arealen i sådant fall inte skulle åsättas något
värde liksom inte heller eventuella ekonomibyggnader. En annan lösning
skulle vara att lägga in bostadsbyggnaden med tillhörande tomt i lant-
bruksenheten. I stället för att en särskild taxeringsenhet måste bildas,
skulle för framtiden byggnaden och tomten därtill få utgöra särskilda
värderingsenheter inom lantbruksenheten. Utredningen förespråkar den
sistnämnda modellen.

För den andra aktuella gruppen av småhus, dvs. sådana bostads-
byggnader som inte behövs för jordbruket oavsett deras storlek föreslår
utredningen samma lösning som för småjordbruken.

84

Samtliga bostadsbyggnader med tillhörande tomtmark, som ägs av Prop. 1994/95:53
lantbrukaren, kommer med denna lösning att ingå i lantbruksenheten.
Småhusen och marken bildar därvid särskilda värderingsenheter och
värderas enligt samma regler som för småhus på lantbruksenheter.
Omtaxering av bostadsbyggnaderna kan ske vid AFT 1998 för lant-
bruksenheter.

Enligt regeringens bedömning är skälen för att införliva samtliga
småhus på lantbruk i lantbruksenheten övertygande. Således uppnår man
med nyordningen den förenklingen att det totala antalet taxeringsenheter
minskas. Genom att taxera småhusen i lantbruksenheterna får skatte-
förvaltningen en jämnare arbetsfördelning. Värderingstekniskt eller
hanteringsmässigt möter förslaget inga beaktansvärda svårigheter för de
berörda myndigheterna. För ägaren av lantbruksenheten uppkommer den
fördelen att hans samlade innehav på registerfastigheten blir taxerat vid
ett tillfälle och inte som nu vid två tillfällen.

När annan än fastighetsägaren äger byggnaden taxeras byggnadens
ägare för den del av taxeringsvärdet som avser byggnad. Tomtmarken
kommer emellertid att redovisas i lantbruksenheten i enlighet med det
nyss sagda.

En ändring föreslås i enlighet med det ovan anförda av regeln i andra
stycket i 4 kap. 5 § FTL. Följändringar blir aktuella även i andra
paragrafer vilka redogörs för i specialmotiveringen. Lagrådet har lämnat
synpunkter på lydelsen av 2 kap. 2 § FTL, som reglerar indelningen i
byggnadstyper, i förhållande till den föreslagna lydelsen av 4 kap. 5 §
FTL. Regeringen föreslår en ändring av 2 kap. 2 § FTL i enlighet med
Lagrådets förslag. Såsom Lagrådet påpekar är avsikten att vissa
byggnader som tidigare klassificerats som hyreshus skall tillföras
byggnadstypen småhus genom att de införs i lantbruksenheten. Vidare
kommer vissa byggnader som tidigare har ingått i lantbruksenheten i
fortsättningen att ingå i andra taxeringsenheter, nämligen vissa sådana
småhus som är belägna i anslutning till en lantbruksfastighet men inte på
själva fastigheten. Detta bör enligt regeringens bedömning inte leda till
tillämpningsproblem och medför inte heller andra lagändringar än de i
de remitterade lagförslagen.

Vad gäller ikraftträdandet gör regeringen följande bedömning. Skulle
man vilja tillämpa förslagen generellt vid AFT 1996 uppkommer problem
såvitt angår de småhus som inte behövs som bostäder för lantbruksen-
hetens ägare m.fl. SFT 1996 går ju tillbaka till närmast föregående
allmänna fastighetstaxering för nu berörd kategori, dvs. den allmänna
lantbrukstaxeringen 1992. Vid denna taxering saknades värderingesregler
för de småhus som nu föreslås ingå i lantbruksenhet. I denna del kan
förslagen tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år 1998. Vad
gäller de fall där småhuset i fråga är att anse som behövligt för driften
kan enligt utredningen förslaget tillämpas redan år 1996. De nya reglerna
medför i sådana fall att ägarna till dessa fastigheter till följd av regeln i
16 kap. 2 § 1 får avge särskild fastighetsdeklaration. RSV har emellertid
ansett att skatteförvaltningen har för stor arbetsbelastning inför år 1996
för att hinna ta fram underlag för särskild fastighetstaxering i dessa fall.

85

Om samtliga småhus införs i lantbruksenheterna först år 1998 kan det ske Prop. 1994/95:53
genom allmän fastighetstaxering. Dessutom kommer det förenklade förfa-
randet att kunna tillämpas på de för lantbruksenhetens ägare m.fl.

behövliga småhusen vid AFT 1996 vilket medför ytterligare ar-
betsbesparingar. Övervägande skäl talar därför för sistnämnda lösning.
Bestämmelser med innebörd att ändringen genomförs först vid fas-
tighetstaxering år 1998 föreslås därför i övergångsbestämmelserna.

5.3 Särskilda frågor

5.3.1 Schematisk bestämning av prisnivån för tomtmark

Regeringens förslag: Vid bestämmande av delvärde för tomtmark
i sådana fall då försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeom-
rådet inte ger den ledning som behövs skall delvärdet bestämmas
med ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som
normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån
för bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.

Skälen för regeringens förslag: Riket delas in i värdeområden för
byggnader och ägoslag (mark). Värdering av dessa sker med ledning av
riktvärden (7 kap. 2 § FTL). Indelningen bygger på att fastigheternas
beskaffenhet inom ett värdeområde är så enhetlig som möjligt, dvs.
indelningen sker för att lägets inverkan på värdet skall beaktas. Den
grundläggande regeln i förslaget till 5 kap. 2 § FTL om att basvärdet
skall bestämmas till det belopp som motsvarar 75 % av taxeringsen-
hetens marknadsvärde gäller enligt 8 § första stycket i samma kapitel
även för delvärdena. I enlighet med det nu sagda skall således även
delvärdet för marken bestämmas till den angivna nivån.

Marknadsvärdet bestäms i första hand med ledning av fastighets-
försäljningar i orten. Om det finns ett godtagbart antal försäljningar av
såväl bebyggda som obebyggda tomter fungerar systemet väl. Värdeom-
råden och riktvärdeangivelser kan i sådana fall bestämmas så att resultatet
stämmer överens med de nyss nämnda reglerna. Det har emellertid sedan
länge visat sig vara svårt att alltid få fram ett användbart ortsprismaterial
för obebyggd tomtmark. På sina håll förekommer knappast sådana
försäljningar. Trots detta förhållande har man enligt utredningen hittills
lyckats väl med att bestämma riktiga riktvärdeangivelser för tomtmarken.
Emellertid har detta moment i förberedelsearbetet krävt omfettande
tidsinsatser.

Utredningen påpekar att den knappa tillgången till ortsprismaterial
avseende obebyggd tomtmark sannolikt kommer att accentueras till AFT

86

1996. Orsakerna står att finna i bl.a. de förändrade bostadsfinan- Prop. 1994/95:53
sieringsreglema som infördes den 1 januari 1993 och de kvardröjande
effekterna av lågkonjunkturen. Dessa faktorer, sedda var för sig och
sammantagna, håller tillbaka en normal nyproduktion av permanent-och
fritidshus. Ett annat problem är de försäljningar av tomtmark till
permanenthus som gjordes innan det blev känt att bostadsfinan-
sieringsreglema skulle komma att ändras. Utredningen anser att dessa
köp inte bör ingå i ortsprismaterialet av den anledningen att marknadsför-
utsättningarna för sådan tomtmark ändrades radikalt i och med att
nämnda regler ändrades.

Det behövs därför mer rationella metoder för att göra arbetet med att
bestämma värdenivåema för tomtmark mindre resurskrävande. Bristen på
ortsprismaterial kräver också nya lösningar för att kraven på hög
värderingsnoggrannhet skall kunna bibehållas. Regeringen delar mot
denna bakgrund utredningens slutsats att den nuvarande huvudregeln
måste kompletteras för de fell där representativa markförsäljningar
saknas.

Kompletterande metoder har redan använts i de tidigare förberedelse-
arbetena. Exempelvis används relationen mellan bebyggda och obebyggda
fastigheter till att bedöma vilken nivå marknadsvärdena bör ligga på i
områden som inte har tillräckligt underlag i fråga om obebyggda tomter.
Någon omfettande kritik mot förfarandet har inte förekommit. Som utred-
ningen anfört bör därför detta förfarande utvecklas ytterligare och
användas mer systematiskt än tidigare mot bakgrund av de svårigheter
som väntas inför AFT 1996.

För framtiden skulle arbetet med att bestämma värdenivåema för
tomtmark kunna förenklas. Utredningen har föreslagit följande modell.

Liksom tidigare kartläggs värderelationerna mellan normaltomten och
normal tomen bebyggd med normhuset. De få köp av obebyggd tomtmark
som finns används till att uppskatta relationen. För obebyggd tomtmark
som avviker från normaltomtens klassificeringsdata kommer köpeskilling-
arna att räknas om för att därefter avse normaltomtens marknadsvärde.
Denna procedur upprepas för alla delmarknader där köp av obebyggd
tomtmark finns. De statistiska beräkningarna kommer att visa en kurva
som anger normaltomtens genomsnittliga prisnivå i förhållande till samma
tomt bebyggd med normhuset (se SOU 1994:62 s. 149). Det går sedan
att använda funktionen för att bestämma tomtmarksvärdena för normal-
tomten i områden där inga köp av tomtmark har skett.

Regeringen kan ansluta sig till den nu i korthet beskrivna modellen som
främst skulle fungera som ett hjälpmedel i de fell ortsprismaterialet vad
avser obebyggd tomtmark inte ger tillräcklig ledning. I det fortsatta
förberedelsearbetet inför AFT 1996 får modellen ytterligare övervägas.
Vid utvärderingen av AFT 1996 kan det visa sig att det nu som ett
alternativ beskrivna förfarandet av enkelhetsskäl skulle kunna ges ett
större utrymme.

En ändring föreslås därför i 5 kap. 8 § FTL i enlighet med utred-
ningens förslag så att det klart framgår att en alternativ beräkningsgrund
för markvärdet är tillåten.

87

5.3.2 Tidpunkt för äganderättens övergång

Prop. 1994/95:53

Regeringens bedömning: En lagreglering av tidpunkten för ägande-
rättens övergång bör inte göras nu.

Utredningens förslag: Tidpunkten för äganderättens övetgång beträff-
ande fastigheter föreslås bli reglerad i en bestämmelse i 1 kap. 5 § FTL.

Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser ställer sig tveksamma
till förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 2 § FTL skall en
fastighet delas upp i taxeringsenheter enligt ägarförhållandena om skilda
delar av den har olika ägare.

I FTL regleras inte vem som skall anses som ägare till en fastighet
eller del därav. Denna fråga får avgöras med ledning av de lagregler och
den praxis som kan fmnas på området. Regeringsrätten har i ett mål
angående fastighetsreglering och särskild fastighetstaxering (RÅ 1993
ref 65) anslutit sig till de i andra sammanhang gällande civilrättsliga
principer som innebär att äganderätten anses övergå den dag då bindande
köpeavtal träffats. Det kan nämnas att motsvarande bedömning gjorts i
RÅ 1993 not 485 där fråga var om förvärv genom gåva och arvskifte.
Nu nämnda avgöranden stämmer väl överens med vad som sedan länge
tillämpats vid inkomsttaxeringen. Har däremot en viss tidpunkt avtalats
för äganderättens övergång gäller den tidpunkten (se RÅ 1993 ref 16 och
däri anmärkta rättsfall).

Utredningen har föreslagit att en lagfastning av gällande praxis skall
göras. Förslaget har emellertid, som framgått kritiserats av åtskilliga
remissinstanser bl.a. mot bakgrund av effekten på andra rättsområden.
Vissa remissinstanser anser att en lagfastning är obehövlig. Det framförs
även synpunkter att lagreglering bör ske inom andra skatterättsliga och
civilrättsliga områden samtidigt eftersom annars olika tidpunkter kan
gälla för äganderättens övergång.

Vid överlåtelse av fastighet infaller äganderättens övetgång vid olika
tidpunkter i olika sammanhang. Det kan uppstå svårigheter om lagregle-
ring sker endast i FTL och inte i annan lagstiftning samtidigt. Vidare
hänvisas i ett flertal skatterättsliga men även civilrättsliga lagar till 1 kap.
5 § FTL. Med hänsyn till den domstolspraxis som finns och då frågan
inte bör behandlas ensidigt på fastighetstaxeringsområdet utan i ett större
sammanhang anser regeringen att en lagreglering av tidpunkten för
äganderättens övergång inte bör genomföras nu.

88

5.3.3 Exploateringsmark

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Ägoslaget exploateringsmark utmönstras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om exploaterings-
mark och exploateringsenhet infördes i FTL år 1981. Enligt de nya
reglerna skulle obebyggd mark som ingår i festställd stadsplan eller
byggnadsplan och som till någon del är avsedd att användas för bygg-
nadsändamål enligt 4 kap. 5 § FTL indelas som en särskild taxeringsen-
hetstyp, nämligen exploateringsenhet. Om det var fråga om mark som
kunde indelas som tomtmark eller om det var uppenbart att exploatering
inte skulle komma att genomföras eller avsevärt fördröjas skulle marken
inte klassificeras som exploateringsmark.

Genom den uppdelade allmänna fastighetstaxeringen, som infördes vid
AFT 1988, skulle i stället exploateringsmark indelas antingen som
småhusenhet, hyreshusenhet eller industrienhet beroende på vilken
byggnadstyp exploateringsmarken är avsedd för. För att undvika att
fastighetsägaren vid inkomstbeskattningen skulle få ta upp en betydligt
högre schablonintäkt än tidigare föreslogs samtidigt att exploateringsmark
inte fick ingå i bebyggd taxeringsenhet.

Värderingen av exploateringsmark utgår från de riktvärden som är
bestämda för områdets tomtmark. Riktvärdet för exploateringsmark
bestäms således enligt 12 kap. 6 och 7 §§ FTL genom att de riktvärden
som gäller för tomtmark inom det berörda området justeras ned genom
multiplikation med en exploateringsfektor som bestäms med hänsyn till
den väntetid som anses föreligga innan exploateringen beräknas böija och
den exploateringstid som anses föreligga under vilken exploatering kan
beräknas pågå.

Enligt utredningen har genom den nya plan- och bygglagen (1987:10),
som förutsätter att planlagd mark skall bebyggas inom kort tid, en stor
del av de tidigare detaljplanerna upphävts. Behovet av att indela mark
som exploateringsmark har härigenom minskat.

Det särskilda förfarandet vid värderingen av exploateringsmark medför
en särskild värderingsmetodik. Indelningsförfarandet är ett försvårande
moment vid taxeringen, bl.a. beroende på de problem som uppkommer
vid gränsdragningen mellan exploateringsmark och andra ägoslag.
Förfarandet innebär också en speciell hantering med bl.a. särskilda
blanketter och registrerings- samt ADB-rutiner. Utredningen anser att det
därför ur såväl värderings- som hanteringssynpunkt skulle innebära en
avsevärd förenkling och rationalisering att ta bort den särskilda indel-
ningen och värderingen av exploateringsmark. I de få fell en nedjustering
av värdet av tomtmark med exploateringsmöjlighet blir aktuell kan sådan

89

i det enskilda fallet i stället göras genom justering för säregna förhållan-
den.

Regeringen finner i likhet med utredningen och på de skäl som fram-
förts av denna att begreppet exploateringsmark bör kunna utmönstras.

En effekt av att ägoslaget exploateringsmark tas bort blir att den del av
sådan mark som utgör kvartersmark skall indelas som tomtmark och den
del som utgjort allmän plats skall för framtiden indelas som övrig mark.
Har genomförandetiden gått ut bör marken indelas som tomtmark endast
om det är uppenbart att den skall bebyggas, jfr 2 kap. 4 § FTL.

Enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 3 § första stycket b
utgör fastighetsskatten 1,5 % av taxeringsvärdet av värderingsenhet
tomtmark som är obebyggd samt värderingsenhet avseende ex-
ploateringsmark. Eftersom således fastighetskatten i dag utgår på samma
sätt för båda de aktuella ägoslagen medför förslaget att utmönstra
ägoslaget exploateringsmark inte några beskattningskonsekvenser.

Förslaget föranleder följande ändringar. Utmönstring sker av 6 kap.
8 §, 12 kap. 6 och 7 §§ samt rubriken före 12 kap 6 § FTL. Ändring
sker i 2 kap. 4 §, 4 kap. 5-7 §§ och 5 kap. 7 § samt rubriken till 12 kap.
FTL så att vad däri föreskrivs om exploateringsmark utgår.

Prop. 1994/95:53

5.3.4 Ofri tomt i stad

Regeringens förslag: Bestämmelserna om ofri tomt i stad utmönst-
ras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.

Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 5 § första stycket b FTL
stadgas att som ägare av fastighet bl.a. skall anses innehavare av s.k. ofri
tomt i stad.

Eftersom institutet inte längre förekommer föreslår regeringen i likhet
med utredningen att bestämmelsen härom skall utmönstras.

90

6 Underlag för fastighetsskatt vid brutet
räkenskapsår

Prop. 1994/95:53

Regeringens förslag: Statlig fastighetsskatt skall beräknas på grund-
val av det taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Befriel-
se från och nedsättning av skatt samt reducering av underlaget för
fastighetsskatt i samband med byggnation skall erhållas för kalender-
år.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § femte stycket lagen om
statlig fastighetsskatt beräknas fastighetsskatt för beskattningsår. I 41 §
andra stycket kommunalskattelagen (1928:370), KL, föreskrivs att statlig
fastighetsskatt skall anses belöpa på det beskattningsår till vilket skatten
hänför sig. Av 3 § först nämnda lag framgår att underlaget för fas-
tighetsskatt utgörs av taxeringsvärdet. Vilket taxeringsvärde som skall
utgöra underlag vid brutet räkenskapsår är inte reglerat i lagtexten.

Vid tillkomsten av lagen om statlig fastighetsskatt fanns en regel som
föreskrev att med taxeringsvärde avses de värden som legat till grund för
eller ingått i beräkning av garantibeloppet. Enligt då gällande 47 § KL
skulle garantibelopp beräknas med utgångspunkt från fastighetens
taxeringsvärde året före taxeringsåret. I samband med att garantibeskatt-
ningen slopades ändrades detta lagrum. Den angivna definitionen
försvann då utan någon närmare motivering.

De nya reglerna har av skatteförvaltningen tolkats som att någon
principiell ändring av fastighetsskattens konstruktion inte var avsedd. Det
innebär att om taxeringsvärdet ändras från ett kalenderår till ett annat
görs ingen proportionering. I stället utgår man ifrån taxeringsvärdet året
före taxeringsåret.

Av nuvarande 1 kap. 7 § FTL framgår bl.a. att beslut om taxerings-
värde vid allmän fastighetstaxering normalt skall gälla från ingången av
det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.
Detsamma gäller vid särskild fastighetstaxering. Enligt förslaget om ett
omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen i avsnitt 4 kommer beslut
om taxeringsvärde i form av omräkning att gälla från ingången av det
taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av detta taxeringsår då
sådant beslut fattas nästa gång. Med taxeringsår förstås enligt denna lag
det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Vid fastighetstaxering år 1994 åsätts nya taxeringsvärden som således
gäller från ingången av år 1994. Beskattningsåret som ligger till grund
för 1995 års inkomsttaxering kan utgöras av ett brutet räkenskapsår som
exempelvis böljar den 1 juli 1993 och slutar den 30 juni 1994. Vid den
regeltolkning som nu synes ske leder detta till att fastighetsskatt kommer
att beräknas på 1994 års taxeringsvärde för hela räkenskapsåret. Detta
trots att år 1993 utgör en del av räkenskapsåret.

91

Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att Prop. 1994/95:53
när det gäller fastigheter som enligt deras förslag skall schablonbeskattas
skall intäkten beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten
under varje del av beskattningsåret. Förslaget har motiverats med att det
materiellt mest riktiga resultatet erhålls om man gör en proportionering
utifrån det taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje del av
beskattningsåret. Vidare har utredningen påpekat att om rullande
fastighetstaxering införs med omräknade taxeringsvärden varje år får
problemet ökad betydelse jämfört med dagens regler.

RSV har i sitt remissyttrande över Fastighetsbeskattningsutredningens
betänkande påpekat att utredningens förslag ger ett materiellt korrekt
resultat men innebär samtidigt merarbete för skattemyndigheterna. Vidare
anför RSV att om fastighetsskatten behålls för näringsfastigheter och
proportioneringsregeln införs blir problemet än mer påtagligt. RSV
föreslår därför i stället att lösningen i sådant fall bör vara att debitera
fastighetsskatten för kalenderår även för skattskyldiga med brutet
räkenskapsår och beskatta den som är ägare den 1 januari för hela
kalenderåret. Det bör dock enligt RSV beaktas att regler med detta
innehåll medför engångseffekter.

HSB:s Riksförbund tillstyrker i sitt remissyttrande över Fastighets-
beskattningsutredningens betänkande utredningens förslag men påpekar
att det uppkommer tröskeleffekter till nackdel för dem med brutet
räkenskapsår vid tillämpning av nedsättningsreglema vid byggnation.
HSB anser därför att en proportionering måste ske för kalenderår såväl
av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser.

Enligt regeringens mening föreligger ett behov av att klarlägga vilket
taxeringsvärde som skall utgöra underlag för fastighetsskatt. Det är
därvid lämpligt att utforma reglerna så att de inte ger stötande effekter
från likformighets- och neutralitetssynpunkt. Regeringen anser att
Fastighetsbeskattningsutredningens uppfattning kan vara vägledande i
fråga om den statliga fastighetsskatten. En proportionering bör därför ske
vid brutet räkenskapsår på så sätt att underlaget för fastighetsskatt utgörs
av det för vaije kalenderårsdel gällande taxeringsvärdet.

Vid beräkning av fastighetsskatt måste i sådant fall en åtskillnad göras
mellan bestämmande av underlaget för fastighetsskatten i form av taxe-
ringsvärdet som gäller för kalenderår och uträkningen av själva fas-
tighetsskatten som belöper på beskattningsår.

Vid jämkning av underlaget vid förvärv och avyttring under året samt
vid tillämpning av bestämmelsen i 2 § femte stycket lagen om statlig
fastighetsskatt avseende beskattningsår som omfattar kortare eller längre
tid än tolv månader torde inte några tillämpningsproblem utöver mer
omfattande uträkningar uppkomma. Regeringen anser att vad RSV anfört
om merarbete inte utgör tillräckligt skäl för att ändra dessa vedertagna
regler.

Vad gäller bestämmelserna i 3 § andra stycket lagen om statlig
fastighetsskatt angående befrielse från och nedsättning av fastighetsskatt
under sammanlagt tio år för bl.a. nybyggda bostäder avses inkomsttaxe-
ringsår och därmed underliggande beskattningsår. Om proportionering

92

skall ske av underlaget för fastighetskatt vid brutet räkenskapsår i Prop. 1994/95:53
fortsättningen medför detta, vid samma värdeår och försäljning av
fastigheten vid samma tidpunkt ett år efter tioårsperioden, att fas-
tighetsägare med brutet räkenskapsår får betala sammanlagt något mer
skatt än den som har kalenderår som räkenskapsår. Orsaken är den
förskjutning som uppstår och inleds med att de med brutet räkenskapsår

1 juli - 30 juni befrias från skatt under ett halvår med det lägre taxerings-
värdet före byggnationen som grund. För att lösa detta problem anser
regeringen att skattebefrielse och nedsättning av skatten bör erhållas för
kalenderår. En sådan lösning motiveras även av att nedsättningsreglema
är kopplade till fastigheten och därför inte bör påverkas av ägarens
beskattningsår.

Visserligen medför denna ordning att skattebefrielse- och nedsättningsår
inte kommer att löpa parallellt med de brutna räkenskapsåren. Efter att
de tio åren har förlöpt kommer skatteeffekten dock ha varit densamma
för dem med brutet räkenskapsår som för dem med kalenderår som
räkenskapsår.

De regler som infördes som en övergångsåtgärd för redan befintliga
hus i de gällande öveigångsbestämmelsema punkterna 4 och 5 till lagen
(1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
utgör ett pågående system som inte bör ändras. Undantag bör därför
göras för tillämpning av proportioneringen i dessa fall.

I 3 a § lagen om statlig fastighetsskatt har införts en möjlighet till
reduktion av fastighetsskatten på hyreshusenheter med byggnad som
innehåller bostäder om det taxeringsvärde som utgör underlag för
fastighetsskatten har höjts till följd av en om- eller tillbyggnad. Den nya
bestämmelsen innebär att om förutsättningarna är uppfyllda skall fas-
tighetsskatten beräknas på taxeringsvärdet minskat med ett särskilt
framräknat belopp under de första fem åren som det höjda taxeringsvär-
det ligger till grund för fastighetsskatten och minskat med halva detta
belopp de där på följande fem åren. Med år synes även här avses
inkomsttaxeringsår med underliggande beskattningsår. Samma problem
som i föregående fall uppstår egentligen inte eftersom det är frågan om
att reducera underlaget för fastighetsskatt med ett visst belopp. Storleken
på underlaget har inte någon betydelse. Skatten beräknad på det reduce-
rande beloppet blir densamma oavsett från vilket underlag den dras.
Även i detta foll är det trots allt mer lämpligt att reducering erhålls för
kalenderår för att en enhetlig systematik skall uppnås.

Förslaget föranleder ändringar i 2, 3 och 3 a §§ lagen om statlig
fastighetsskatt. De nya reglerna föreslås träda i kraft i januari 1995 och
tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Eftersom ett taxerings-
värde som åsätts år 1995 kan bli lägre än dagens taxeringsvärde bör
övergångsvis gälla att den skattskyldige måste begära att de nya reglerna
tillämpas vid 1996 års taxering.

93

7 Ekonomiska effekter

Prop. 1994/95:53

Vad först gäller omräkningsförfarandet kan konstateras att det inte är
möjligt att exakt beräkna förändringen av skatteinkomsterna. Det
avgörande är hur prisutvecklingen kommer att vara i framtiden.

Förenklat betyder förslaget, allt annat lika, att en negativ prisutveckling
ger staten årligen lägre skatteinkomster medan en positiv prisutveckling
ger högre. Det senare är mest sannolikt som långsiktigt antagande.
Teoretiskt kan man anta en årlig prisökningstakt samt en årlig volym-
tillväxt. Genom att studera historiska värden för dessa parametrar kan en
varaktig budgetförstärkning beräknas till 900 miljoner kronor årligen.

Även om det långsiktigt kommer att vara en stigande trend på prisut-
vecklingen är det för enskilda fastighetsägare betydelsefullt att kortare
perioder av fallande priser får genomslag på fastighetsskatten.

Det är i sammanhanget också viktigt att framhålla den för samhällseko-
nomin positiva effekt som erhålls genom att fastigheter omvärderas
årligen. Som exempel kan nämnas kreditgivares och låntagares förbätt-
rade information om aktuella marknadsvärden på fastigheter.

Efter att omräkningsförfarandet har tillämpats en tid kan det finnas
anledning att göra en utvärdering i syfte att avgöra om den löpande taxe-
ringsperioden, dvs. nuvarande sexårsperiod mellan de allmänna fas-
tighetstaxeringarna, kan förlängas med åtföljande kostnadsbesparingar.
Enligt regeringen bör denna utvärdering påbörjas redan året efter att den
första omräkningen genomförts.

För administration av ett system med omräkning uppstår direkta kost-
nader hos LMV och RSV. Kostnaderna är dels av engångskaraktär, dels
årliga.

Inledningsvis krävs metodutveckling, ADB-utveckling m.m. vilket be-
räknas kosta ca 5 miljoner kronor. De närmaste åren beräknas den löpan-
de kostnaden uppgå till ca 30 miljoner kronor årligen. De år, närmast år
1996 och år 2002, då allmän fastighetstaxering av småhusenheter utförs
stannar kostnaderna för omräkningsförfarandet på ca 10 miljoner kronor.
Med hänsyn till att omräkningstalen skall vara bindande torde måltill-
strömningen till domstolarna vara maiginell.

Införandet av en registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996
innebär i första hand en förändring av administrativa rutiner. De
kostnader som därför främst berörs är kostnaderna för den del av
förberedelsearbetet som avser utskick och blanketter samt lönekostnader
inom skatteförvaltningen, dvs. kostnader för beredning, registrering och
granskning. Kostnaderna för övriga delar av förberedelsearbetet samt
ADB-stöd är relativt stabila och påverkas i mindre omfattning av de
förändringar som en registerbaserad småhustaxering innebär.

Utredningen har redogjort för de ekonomiska effekterna av förslagen
och därvid gjort en jämförelse mellan kostnaderna för den allmänna
fastighetstaxeringen av småhus 1990 och den som skall ske 1996. Inför
AFT 1996 föreligger emellertid en ny organisation (fr.o.m. 1994).

Av propositionen Organisationen vid fastighetstaxeringen (prop.
1993/94:1 s. 101) framgår att man beräknat att denna organisation kan

94

förväntas medföra besparingar på åtminstone drygt 50 000 000 kr under
perioden 1993/94-1996/97. Vidare uttalas att anpassningen av fas-
tighetstaxeringsförfarandet till förfärandet vid inkomsttaxeringen
dessutom bör väsentligt öka förutsättningarna för att genom vidare
effektiviseringar och förenklingar göra ytterligare besparingar.

Kostnaderna i det följande grundar sig på den nya organisationen, dvs.
viss del av de i förhållande till tidigare beräkningar minskade kostnaderna
som redovisas i det följande kan hänföras till rationaliseringar till följd
av den nya organisationen. Som utgångspunkt för att uppskatta de
rationaliseringsvinster som en registerbaserad småhustaxering beräknas
innebära läggs beräknade kostnader för budgetåret 1994/95 och 1995/96.
Kostnaderna har inte fördelats på olika budgetår. De redovisade
kostnaderna avser den totala kostnaden för fastighetstaxeringen under
perioden, med undantag av kostnader för omprövningsförfarandet.

I de beräknade kostnaderna för förberedelsearbetet vid AFT 1996 ingår
LMV:s medverkan, förberedelsearbetet centralt på RSV och regionalt vid
SKM, utbildning, blanketter samt broschyrer. Detta förberedelsearbete
grundar sig på det arbete som utfördes i samband med AFT 1990, bl.a.
avseende indelningen av värdeområden. LMV:s huvudsakliga arbets-
uppgifter under förberedelsearbetet hänför sig till denna indelning. Vid
AFT 1996 kommer behovet av ändringar i områdesindelningen att vara
relativt begränsat.

De förenklingar som föreslagits rörande ett schabloniserat förfarande
vid framtagande av riktvärdeangivelsen för tomtmark kommer också att
leda till att arbetet rationaliseras. Registerbaserad fastighetstaxering
innebär att besparingar kan göras främst vad avser kostnaderna för
framställning och utskick av påminnelser. Även utbildningskostnaderna
kan beräknas minska vid AFT 1996.

Med hänsyn taget till det ovan sagda har kostnaderna för förberedelse-
arbetet vid AFT 1996 om en registerbaserad fastighetstaxering genomförs
av utredningen beräknats till sammanlagt 78 100 000 kr mot
105 700 000 kr vid ett oförändrat system i förhållande till AFT 1990.

Vad gäller själva taxeringsförfarandet innebär registerbaserad fas-
tighetstaxering att den resursinsats som krävs för arbetet med beredning,
registrering, hantering och granskning kommer att minska jämfört med
AFT 1990. Ungefär 75 % av fastighetsägarna kommer att omfattas av det
nya och enklare förfarandet. Vid motsvarande jämförelse som ovan
uppgår de beräknade kostnaderna enligt utredningen för AFT 1996 till
207 000 000 kr mot 302 000 000 kr vid ett oförändrat system.

Avslutningsvis vill regeringen påpeka att det även innebär tidsbespa-
ringar för de enskilda att få förtryckta blanketter. Vad gäller domstolarna
torde måltillströmningen inte påverkas av förslaget.

Genom att ändra reglerna för fastighetsskatt så att personer med brutet
räkenskapsår fortsättningsvis betalar fastighetsskatt på det taxeringsvärde
som gäller för vaije del av räkenskapsåret minskar statens inkomster från
fastighetsskatt.

Storleken på statens minskade skatteinkomster är i stor utsträckning
beroende av vilket system för taxering av fastigheter som gäller. Genom

Prop. 1994/95:53

95

förslaget med ett årligt omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen blir
skattebortfallet större än vid nu gällande regler för fastighetstaxering. Det
är därför viktigt att se skattebortfallet vid förändrade regler för personer
med brutet räkenskapsår tillsammans med de ökande skatteintäkter som
det årliga omräkningsförfarandet ger.

Den varaktiga budgeteffekten - räntan på nuvärdet av alla framtida
skattebortfall - kan beräknas till 160 miljoner kronor. Ur ett snävare
perspektiv, strikt kassamässigt, uppgår skattebortfallet första året till ca
60 miljoner kronor.

Det bör i sammanhanget emellertid observeras att om de föreslagna
ändringarna inte genomförs kommer det antagligen få till följd att de
fastighetsägare som nu har brutet räkenskapsår lägger om räkenskapsår
till kalenderår för att undgå den ökande skattebelastningen. En sådan
utveckling leder i princip till samma skattebortfall som de nu föreslagna
reglerna vad gäller uttaget av fastighetsskatt vid brutna räkenskapsår.

Regeringen avser att återkomma till frågan om eventuella konsekvenser
av förslagen för resurstilldelningen till skatteförvaltningen i 1995 års
budgetproposition.

Prop. 1994/95:53

8 Specialmotivering

8.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)

1 kap.

1 §

Genom den föreslagna lydelsen klarläggs redan inledningsvis de olika
komponenter som fastighetstaxeringssystemet skall bestå av, nämligen
allmän och särskild fastighetstaxering samt det tillkommande omräknings-
förfarandet. Det framgår även att industrienheter inte åsätts ett särskilt
taxeringsvärde. Istället utgör basvärdet även taxeringsvärde för dessa
taxeringsenheter eftersom de undantas från omräkning.

I de nya andra och tredje styckena regleras giltighetstiden för de beslut
som fattas vid något av de tre förfarandena allmän och särskild fastig-
hetstaxering respektive omräkning. Beslut vid allmän fastighetstaxering
och beslut om ny taxering vid särskild fastighetstaxering gäller således
från ingången av det år då beslutet fattas till ingången av det år då nytt
beslut fattas oavsett om det nya beslutet fattas vid allmän fastighetstaxe-
ring eller att en ny taxering åsätts vid särskild fastighetstaxering. Beslut
om omräkning gäller under det taxeringsår då sådant beslut fattats.

96

Termen löpande taxeringsperiod används tekniskt i olika sammanhang Prop. 1994/95:53
i FTL. Det är därför lämpligt att ha kvar en definition av detta begrepp.
Den flyttas därför över från 1 kap. 7 § till ett fjärde stycke i 1 kap. 3 §.

5 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsen om den numera
inaktuella besittningsformen ofri tomt i stad är utmönstrad.

Ändringen i sista stycket är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används. Några remissinstanser har ansett att denna ändring är
obehövlig. Det får dock anses nödvändigt med denna följdändring
eftersom begreppet skogsbruksvärde enbart avser en del av basvärdet,
dvs. begreppet gäller inte på taxeringsvärdenivå.

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att även
omräkningen utgör fastighetstaxering.

7-9§§

Som nämnts i den allmänna motiveringen är det lämpligt att de materiella
och administrativa reglerna i FTL avseende de tre komponenterna allmän
och särskild fastighetstaxering respektive omräkning klart avgränsas från
varandra. Förutom att i det inledande kapitlets första paragraf anges vilka
komponenter som fastighetstaxeringen består av, bör även inledningsvis
lämnas upplysning om grunddragen i dessa komponenter. Detta bör tas
in i 7 - 9 §§. Några sakliga ändringar föranleder inte detta. Liksom
hittills skall således omloppstiden för den allmänna fastighetstaxeringen
vara sex år och den särskilda fastighetstaxeringen skall verkställas vaije
mellankommande år.

I 7 § första stycket görs en hänvisning till bestämmelserna om allmän
fastighetstaxering i 2 - 15 kap. Vidare görs i tredje stycket en hänvis-
ning till de förfarandebestämmelser som enligt 17-24 kap. gäller vid
allmän fastighetstaxering. Definitionen av den löpande taxeringsperio-
den överförs till 3 §.

Till 8 § överfors från 16 kap. 1 §, med viss redaktionell ändring,
bestämmelsen att särskild fastighetstaxering verkställs vaije år utom de
år då allmän fastighetstaxering äger rum. En hänvisning görs också till
de administrativa regler som gäller vid särskild fastighetstaxering enligt
25 - 32 kap.

I 9 § anges att omräkningen sker årligen med omräkningstal enligt de
bestämmelser som finns i ett nytt kapitel, 16 A kap. Industrienheter
undantas dock från omräkning. En hänvisning görs också till de
förfaranderegler som enligt 33 - 38 kap. föreslås gälla vid omräkningen.

7 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 53

97

2 kap.

Prop. 1994/95:53

2 §

På Lagrådets inrådan har definitionen av småhus redigerats så att det
klart framgår att byggnad som är inrättad åt bostad åt minst tre och högst
tio familjer utgör småhus om byggnaden ligger på en lantbruksfastighet.

Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används.

Övriga ändringar i paragrafen innebär att ägoslaget exploateringsmark
är utmönstrat. Skälen härför har redogjorts för i den allmänna motive-
ringen, avsnitt 5.3.3. Sådan mark skall för framtiden indelas som
tomtmark. Det är dock endast sådan mark som är avsedd för enskild
bebyggelse enligt planbestämmelsema som skall indelas som tomtmark.
Kvartersmark för allmänt ändamål, dvs. mark som är avsedd att
bebyggas med t.ex. skolor, kommer - så länge den är obebyggd - att
indelas som övrig mark utan åsättande av något värde. Ett tillägg har
gjorts i lagrummet i denna del.

4 kap.

Ändringarna i första och tredje styckena är en följd av att ägoslaget ex-
ploateringsmark är utmönstrat. Skälen för ändringen i andra stycket har
redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2. Således föreslås
bl.a. att den nuvarande uppdelningen av de små jordbruken - under fem
hektar produktiv mark - i en småhusenhet och en lantbruksenhet tas bort.
För framtiden kommer det dock att krävas för att ett småhus skall ingå
i en lantbruksenhet att byggnaden i fråga är belägen på en lantbruksfas-
tighet. Om någon t.ex. har en byggnad på en tomt som utgör en egen
fastighet och en annan fastighet med åker- och skogsmark skall således
två taxeringsenheter bildas. Liksom hittills är det tillräckligt att belägen-
hetsvillkoret är uppfyllt beträffande ett av de i lagrummet nämnda
ägoslagen.

6 och 7 §§

Ändringarna är en följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.

98

5 kap.

Prop. 1994/95:53

Rubriken samt 1 och 2 §§

Ändringarna i rubriken och paragraferna är följdändringar med anledning
av att nya begrepp används.

Ändringen är en följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.

Skälen för ändringen i första stycket har redovisats i den allmänna
motiveringen, avsnitt 5.3.1. Lagtexten har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.

Ändringen i andm stycket är en följdändring av att nya begrepp
används.

6 kap.

Paragrafen upphävs till följd av att ägoslaget exploateringsmark
utmönstrats.

7 kap.

3, 4, 6 och 16 §§

Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av att nya
begrepp används.

8 kap.

En av utgångspunkterna i fråga om riktvärdebestämning för småhus är
det s.k. normhuset. Detta anges i 8 kap. 2 §, såvitt nu är av intresse,
som ett nybyggt sådant. Erfarenheterna från tidigare fastighetstaxeringar
visar att detta förfarande är behäftat med vissa osäkerhetsfaktorer. Det
är således svårt att ta fram en mer enhetlig prisbild. En bidragande orsak
är svårigheterna att bedöma hur exempelvis olika former av lånestöd
inverkar på köpeskillingarna. Av denna anledning föreslås att normhuset
i stället skall vara något äldre och där dessutom ett representativt antal

99

försäljningar regelmässigt finns. Normhuset föreslås därför utgöras av ett Prop. 1994/95:53
småhus som är uppfört det sjuttonde året före det år då allmän fas-
tighetstaxering av småhus sker. Därefter skall det inte ha varit föremål
för till- eller ombyggnad. En omformulering har gjorts av lagtexten i
enlighet med Lagrådets förslag.

3 §

Ändringarna i paragrafen hänger samman med de förslag angående
småhus på lantbruksenheter som redovisats i den allmänna motiveringen,
avsnitt 5.2.

12 kap.

Rubriken

Ändringen i rubriken är en följdändring med anledning av att ägoslaget
exploateringsmark utmönstrats.

Ändringarna i paragrafen hänger samman med de förslag angående
småhus på lantbruksenheter som redovisats i den allmänna motiveringen,
avsnitt 5.2.

6 och 7 §§ med tillhörande rubrik

Paragraferna och rubriken upphävs till följd av att ägoslaget ex-
ploateringsmark utmönstrats.

16 kap.

1 §

De grundläggande bestämmelserna föreslås framgå av det inledande
kapitlet. Därför föreslås det första stycket i nuvarande lagtext bli överfört
till 1 kap. 8 §.

Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av att
omräkning utgör fastighetstaxering.

Såsom framgår av 1 kap. 1 § andra stycket bestäms basvärde även i
samband med fåstställelse vid särskild fastighetstaxering.

3-5 § §

Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av att nya
begrepp används.

100

De grundläggande bestämmelserna i nuvarande andra stycket kan utgå då
de motsvaras av lydelsen i det föreslagna andra stycket i 1 kap. 3 §.

16 A kap.

1 §

Av paragrafen framgår hur omräkningen skall gå till och hur taxerings-
värdet erhålls.

Huvudregeln för hur omräkningstalen normalt beräknas och bestäms tas
in i denna paragraf och innebär att det genomsnittliga förhållandet mellan
taxeringsvärdena och marknadsvärdena skall vara 0,75 för ett prisutveck-
lingsområde. Omräkningstalen bestäms genom att köpeskillingar jämförs
med taxeringsvärden i prisutvecklingsområdet. Således skall för varje köp
förhållandet mellan taxeringsvärdet och köpeskillingen räknas fram. När
genomsnittet av dessa kvoter i prisutvecklingsområdet är 0,75 skall
omräkningstalet bli 1,00. Har vid bestämmande av basvärdena riktvärde-
angivelserna varit felaktiga i förhållande till prisläget under nivååret
kommer omräkningen att innebära att detta rättas till så att den genom-
snittliga nivån blir korrekt för hela prisutvecklingsområdet.

Nivåperioden för omräkningen regleras i denna paragraf.

I paragrafen regleras hur indelningen i prisutvecklingsområden skall gå
till. Indelningen sker normalt för varje typ av taxeringsenhet. För lant-
bruksenheter får indelningen även ske för sådana delar av lantbruksen-
heterna som kan förväntas ha olika prisutveckling. Vid indelningen skall
antalet köp vara så stort att prisutvecklingen kan bestämmas med god
säkerhet.

I paragrafen lämnas regler om för vilka slag av egendom och för vilka
geografiska områden som omräkningstalen skall anges och bestämmas.

Inom ett prisutvecklingsområde kan olika omräkningstal bestämmas för
skilda slag av värderingsenheter. I praktiken torde det i första hand gälla
småhus- och hyreshusenheter. I sista stycket redogörs för den årliga
tröskeln och den regel som innebär att samma omräkningstal fastställs

Prop. 1994/95:53

101

igen om prisutvecklingen inte kan konstateras, vilka har redogjorts för i Prop. 1994/95:53
den allmänna motiveringen, avsnitt 4.1.4. Sistnämnda regel är uppbyggd
på samma sätt som tröskelregeln.

I paragrafen regleras de fall då omräkningstal beräknade enligt särskilda
grunder får användas. Förutsättningarna härför har närmare kommente-
rats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.1.4.

I paragrafen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skall besluta föreskrifter om indelningen i prisutveck-
lingsområden och om omräkningstal. Sådana beslut föreslås inte kunna
överklagas. Såsom gäller för indelningen i riktvärdeområden - utom i
vissa fäll som anges i 6 kap. 1 § FTF - bör det ankomma på RSV att
besluta också om denna indelning. Likaså bör det ankomma på RSV att
besluta om de omräkningstal som skall tillämpas.

18 kap.

1 §

I paragrafen framgår den möjlighet som föreslås för skattemyndigheterna
att använda sig av ett förenklat förfärande vid fastighetstaxeringen när
förutsättningar för detta föreligger. I den allmänna motiveringen,
avsnitten 5.1.2 och 5.1.3, har redogjorts för utformningen av det
förenklade förfarandet. Den allmänna deklarationsplikten utan föreläggan-
de skall inte gälla för den som senast den 15 oktober året före taxe-
ringsåret erhållit förslag till fästighetstaxering från skattemyndigheten. En
erinran om detta har tagits in i förevarande paragraf. De enskilda fas-
tighetsägarna ansvarar således alltjämt för uppgiftslämnandet. Den som
inte fått ett förslag till fastighetstaxering skall avge deklaration på vanligt
sätt för att inte riskera att påföras förseningsavgift. Regeringen utgår från
att ordentlig information om det nya systemet kommer att lämnas i god
tid. En följdändring har också gjorts med anledning av att nya begrepp
används.

3, 4, 6, 9 och 9 a §§

Ändringarna i dessa paragrafer är en följd av det förenklade förfärandet.

I 3 § anges att blanketter enligt fastställt formulär skall användas för
förslag till fastighetstaxering. Borttagandet av andm stycket är orsakat
av att en bestämmelse med detta innehåll finns i FTF. I 4 § föreslås ett
nytt sista stycke. Första meningen är föranledd av att skattemyndigheten
svarar för uppgifterna i förslaget till fastighetstaxering. Vidare sägs att

102

förslaget skall innehålla de omständigheter som krävs för att räkna fram Prop. 1994/95:53
ett basvärde. I 6 § ges möjlighet till att inhämta uppgifter från fas-
tighetsägaren genom föreläggande. I 9 § anges när deklaration eller
påpekanden senast skall lämnas. Ändringarna i 9 a § hänger samman med
att även den som omfattas av det förenklade förfarandet kan, om
särskilda skäl föreligger, få anstånd med att avge sina påpekanden.

19 kap.

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används.

20 kap.

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används.

Ändringen i första stycket 3 är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används. Ändringen i samma stycke 6 är en följd av att
ägoslaget exploateringsmark har utmönstrats.

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används.

25 kap.

Hänvisningen till 17 kap. omfattar idag inte 1 §. Då denna paragraf även
gäller vid särskild fastighetstaxering bör ett förtydligande göras genom
en utvidgning av hänvisningen.

103

28 kap.

Prop. 1994/95:53

Rubrik

Ändringen är en anpassning till rubriken i 20 kap.

Avd. 4

Avd. 1 i FTL innehåller allmänna regler om fastighetstaxeringen och
värderingen av fastigheter. För att anknyta till den systematik som
karaktäriseras av att de två följande avdelningarna, avd. 2 och avd. 3,
reglerar förfarandet vid allmän och särskild fastighetstaxering, bör regler-
na om förfarandet vid omräkningen inordnas i en ny fjärde avdelning
betecknad Förfarandet m.m. vid omräkning. Uppbyggnaden av regle-
ringen i den föreslagna avdelningen överensstämmer i stora drag med vad
som gäller i motsvarande delar i avd. 2 och avd. 3. Inom den fjärde
avdelningen föreslås således att de grundläggande frågorna om organisa-
tion och förberedande åtgärder tas in i 33 kap. och 34 kap. I 35 kap.
föreslås regler om taxeringsförfarandet, skattemyndighetens verksamhet
m.m. och omprövningsförfarandet vid omräkningen. Regler om överkla-
gande av omräkningsbeslut föreslås i 36 - 38 kap.

33 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 17 kap. framgår att den allmänna organisationen
vid allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräk-
ning.

34 kap.

1 §

I paragrafen fastläggs det tidsschema som föreslås gälla för förberedelse-
arbetet vid omräkningen.

Efter förebild från 19 kap. 1 §, som avser den allmänna fastighetstaxe-
ringen, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
besluta föreskrifter för förberedelsearbetet inför omräkningen. Det bör
ankomma på RSV att fatta sådant beslut.

I denna paragraf anges den senaste tidpunkten för beslut om indelning i
prisutvecklingsområden och om omräkningstal. Som anförts i den

104

allmänna motiveringen bör sådana beslut fettas av RSV senast den Prop. 1994/95:53
1 december året före taxeringsåret.

35 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 20 kap. framgår att förferandereglema vid
allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.
Således skall skattemyndigheten fetta beslut om omräkning senast den 15
juni taxeringsåret.

Det bör särskilt påpekas att de taxeringsåtgärder som skattemyn-
digheten skall vidta enligt 20 kap. 20 § efter det att en domstol meddelat
beslut i ett mål om fastighetstaxering och som föranleds av domstolens
beslut även skall omfetta omräkning. Efter domstols ändring av beslut
som fettats vid allmän eller särskild fastighetstaxering vidtas således
därav föranledda taxeringsåtgärder inklusive omräkning.

Paragrafen anger det innehåll som ett omräkningsbeslut skall ha.
Avrundning vid omräkning sker till hela tusental kronor. Då den
nuvarande systematiken vid avrundning inte bör ändras utan ske på
basvärdenivå är någon ytterligare avrundning av värdena på taxerings-
värdenivå inte aktuell.

I paragrafen anges när underrättelse om omräkningsbeslut senast skall
sändas ut till fastighetsägaren och vad underrättelsen skall innehålla.

Denna paragraf är en följd av att nya begrepp används. Paragrafen avser
värden på taxeringsvärdenivå och motsvarar 20 kap. 6 § som enligt för-
slaget skall omfatta värden på basvärdenivå.

36 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 21 kap. framgår att överklagandereglema vid
allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.

105

37 kap.

Prop. 1994/95:53

1 §

Genom hänvisningar till 22 kap. framgår att överklagandereglema vid
allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.
Trots att mål angående omräkning vanligtvis torde vara av enkel be-
skaffenhet föreslås inte någon särregel om domstolarnas sammansättning
i dessa fell.

38 kap.

1 §

I paragrafen anges vem som har rätt att begära omprövning och att
överklaga omräkningsbeslut.

Ikraftträdandebestämmelser

Ändringarna föreslås tillämpas första gången vid fastighetstaxering år
1996. Vad gäller småhus på lantbruksenheter föreslås ändringarna
tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 1998.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Ett nytt sjätte stycke har införts. I detta klargörs att det taxeringsvärde
som gäller under beskattningsåret skall ligga till grund för fastighets-
skatten och att proportionering skall ske vid brutet räkenskapsår så att
underlaget för fastighetskatten utgörs av det för varje kalenderårsdel
gällande taxeringsvärdet. Utformningen av första meningen är orsakad av
att fastighetsskatt i vissa fell beräknas på ett underlag som utgör delar av
taxeringsvärdet.

Ändringarna i första stycket a är följdändringar med anledning av att nya
begrepp används. Ändringen i samma stycke b är en följd av att
ägoslaget exploateringsmark har utmönstrats.

Ändringarna i andra stycket innebär att skattebefrielse och nedsättning
av skatt vid nybyggnation o.d. skall erhållas för kalenderår.

106

3 a§

Prop. 1994/95:53

I andra stycket tas belägenhetskravet bort eftersom paragrafen inte är
tillämplig på annat än hyreshusenheter i Sverige. Ändringarna i femte
stycket innebär att reducering skall ske av taxeringsvärdet kalenderårsvis.
På Lagrådets inrådan har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten
samt i en övergångsbestämmelse som gäller denna paragraf.

Ikraftträdandebestämmelser

Utformningen av dessa bestämmelser har förklarats i den allmänna
motiveringen, avsnitt 6.

8.3  Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Anvisning

till 23 §

punkt 10

Ändringen är en följdändring med anledning av att nya begrepp används.
Se även kommentar till 1 kap. 5 § FTL.

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:171) om
särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att
garantibeskattningen har upphört.

5 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att en ny
fastighetstaxeringsorganisation har införts.

107

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om Prop. 1994/95:53
allmänna förvaltningsdomstolar

18 §

Ändringarna i paragrafen är följdändringar på grund av de lagändringar

som gjordes i samband med att den nya fostighetstaxeringsoiganisationen
infördes och med anledning av att nya begrepp används.

8.6  Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1994/95:93
Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen m.m.

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

12 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya
begrepp används.

108

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
betänkandet Beskattning av fastigheter, del II - Principiella
utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. SOU 1994:57

Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Boverket, Statens Lantmäteri-
verk, Centralnämnden för fastighetsdata, Statskontoret, Riksrevisions-
verket, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Stockholms Handels-
kammare, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Fastig-
hetsmäklarförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Företagens
Uppgiftslämnardelegation, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Juridiska fakulteten vid
Uppsala universitet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas
Riksförbund, Riksbyggen, Samfundet för fastighetsekonomi, Statens
bostadskreditnämnd, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsam-
fundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Bostads-
rättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Industriförbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund,
Tjänstemännens Centralorganisation samt Villaägarnas Riksförbund.

Härutöver har synpunkter inkommit även från Bostadsföreningen
Österhöjden samt Skattebetalarna.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 1

109

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
promemorian Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen
Ds 1994:62

Riksskatteverket, Boverket, Datainspektionen, Statens Råd för Byggnads-
forskning, Kungliga tekniska högskolan, Sektionen för lantmäteri, Statens
Lantmäteriverk, Centralnämnden för Fastighetsdata, Statskontoret,
Riksrevisionsverket, Statistiska Centralbyrån, Göta Hovrätt,
Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i
Malmöhus län, Länsrätten i Jämtlands län, Stadshypotek AB, Bygg-
entreprenörerna, Familjejordbrukamas Riksförbund, Företagens Upp-
giftslämnardelegation (FUD), HSB:s Riksföbund, Landsorganisationen i
Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Samfundet för fastighetsekonomi
SFF, Statens Bostadskreditnämnd, Svenska Arbetsgivareföreningen,
Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Allmän-
nyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralor-
ganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsför-
bund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges
Trähusfabrikers Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation,
Villaägarnas Riksförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 2

110

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
delbetänkandet Rationaliserad fastighetstaxering, del I
SOU 1994:62

Riksskatteverket, Boverket, Datainspektionen, Statens Råd för Byggnads-
forskning, Kungliga tekniska högskolan, Sektionen for lantmäteri, Statens
Lantmäteriverk, Centralnämnden för Fastighetsdata, Statskontoret,
Riksrevisionsverket, Statistiska Centralbyrån, Göta Hovrätt, Kammar-
rätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Malmöhus
län, Länsrätten i Jämtlands län, Stadshypotek AB, Byggentreprenörerna,
Familjejordbrukamas Riksförbund, Företagens Uppgiftslämnardelegation
(FUD), HSB:s Riksfobund, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukar-
nas Riksförbund, Riksbyggen, Samfundet för fastighetsekonomi SFF,
Statens bostadskreditnämnd, Stockholms Kooperativa Bostadsförening
(SKB), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,
Svenska Kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges
Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Trähusfabrikers
Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Villaägarnas Riksför-
bund, Svenska Revisorsamfundet SRS.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 3

111

Till Lagrådet remitterade lagförslag

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)’
dels att 6 kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall
upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1, 3 och 5-7 §§, 2 kap. 4 §, 4 kap. 5-7 §§, 5 kap. 1,
2, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §,
16 kap. 1 och 3-6 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§, 19 kap. 3 §,
20 kap. 2, 4 och 6 §§, 25 kap. 6 §, rubrikerna till 5 kap., 12 kap. och
28 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§,
ett nytt kapitel, 16 A kap., en ny avdelning, avd. 4., med sex nya kapitel
33 - 38 kap. samt närmast före 1 kap. 7-9 §§ nya rubriker av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

1 kap.

1 §2

Föreslagen lydelse

Vid fastighetstaxering skall be-
slut fattas om fastigheternas skatte-
pliktsförhållanden och indelning i
taxeringsenheter. Vidare skall typ

Fastighetstaxering sker vid all-
män och särskild fastighetstaxering
samt genom omräkning.

Vid allmän och särskild fas-
tighetstaxering skall beslut fattas
om fastigheternas skattepliktsför-
hållanden och indelning i taxe-

112

Nuvarande lydelse

av taxeringsenhet och taxeringsvär-
de bestämmas för vaije taxerings-
enhet. Taxeringsvärde skall dock
inte åsättas fastighet, som enligt 3
kap. skall undantas från skatteplikt.

Föreslagen lydelse

ringsenheter. Vidare skall typ av
taxeringsenhet och basvärde be-
stämmas för vaije taxeringsenhet.
Vid omräkning skall taxeringsvärde
bestämmas för varje taxeringsen-
het. Basvärde och taxeringsvärde
skall dock inte åsättas fastighet,
som enligt 3 kap. skall undantas
från skatteplikt. Basvärde utgör
även taxeringsvärde för fastighet
som enligt 9 § skall undantas frän
omräkning.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

3 §

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fas-
tighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som
fattas vid allmän fastighetstaxering
eller genom ny taxering vid sär-
skild fastighetstaxering skall gälla
från ingången av det taxeringsår
då sådan taxering sker till ingång-
en av det taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa gång.

Beslut om omräkning skall gälla
frän ingången av det taxeringsår
då sådant beslut fattas till ingång-
en av det taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod
avses tiden frän ingången av det
taxeringsår dä allmän fastighets-
taxering sker av en taxeringsenhet
till ingången av det taxeringsår dä
allmän fastighetstaxering av taxe-
ringsenheten sker nästa gång.

5 §3

Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall
utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnan-
de;

b) den som innehar fastighet med
åborätt, tomträtt eller vattenfalls-
rätt, innehavare av så kallad ofri
tomt i stad samt den som eljest
innehar fastighet med ständig eller
ärftlig besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

b) den som innehar fastighet med
åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt
samt den som eljest innehar fas-
tighet med ständig eller ärftlig
besittningsrätt;

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

113

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

e) juridisk person, som förvaltar samfallighet och som enligt 6 §
1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är
skattskyldig för inkomst; samt

f) nyttjanderättshavare till täkt mark som avses i 2 kap. 4 §, om
nyttj anderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall
anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja
fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant
löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande

pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbe-
hovet av skog på fastighet, som
avses under b eller d, författnings-
enligt helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är
denna att anse såsom fastighetens
innehavare, såvitt angår fastighe-
tens skogsbruksvärde.

Skall avkastning utöver husbe-
hovet av skog på fastighet, som
avses under b eller d, författnings-
enligt helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är
denna att anse såsom fastighetens
innehavare, såvitt angår fastighe-
tens värde av skogsmark med väx-
ande skog och markanläggningar
som används eller behövs för
skogsbruk.

6 §

Fastighetstaxering skall ske på Allmän och särskild fastighets-
grundval av fastighets användning taxering skall ske på grundval av
och beskaffenhet vid taxeringsårets fastighets användning och beskaff-
ingång.                              enhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän fastighetstaxering

1 §<

Allmän fastighetstaxering skall Allmän fastighetstaxering skall
ske vartannat år enligt följande ske vartannat år enligt bestämmel-
ordning.                             serna i 2 - 15 kap. och i följande

ordning.

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrien-
heter inklusive elproduktionsenheter och specialenheter,

år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt
år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxe-
ring skall, om inte annat föranleds
av föreskrifterna i 16 kap., gälla
frän ingången av det taxeringsår
då allmän fastighetstaxering av
taxeringsenheten sker till ingången
av det taxeringsår då allmän fas-
tighetstaxering av taxeringsenheten
sker nästa gång (den löpande
taxeringsperioden).

Bestämmelser om förfarandet vid
allmän fastighetstaxering finns i 17
- 24 kap.

114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Särskild fastighetstaxe-
ring

Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år enligt be-
stämmelserna i 16 kap. Sådan
taxering skall dock ej ske av taxe-
ringsenhet som taxeras genom
allmän fastighetstaxering samma
år.

Bestämmelser om förfarandet vid
särskild fastighetstaxering finns i
25 - 32 kap.

Omräkning

Omräkning skall ske årligen för
olika typer av skattepliktiga taxe-
ringsenheter utom industrienheter
enligt bestämmelserna i 16 A kap.

Bestämmelser om förfarandet vid
omräkning finns i 33 - 38 kap.

Nuvarande lydelse

2 kap.

5

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte
skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark

Mark som upptas av småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
byggnad samt trädgård, parkeringsplats,
upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m.,
som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med
småhus, hyreshus, industribyggnad, special-
byggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger
i ett ägoskifte och har en total areal som inte
överstiger två hektar. Detta skall dock ej
gälla om fastighetens mark till någon del skall
taxeras tillsammans med annan egendom
enligt reglerna i 4 kap.

115

Nuvarande lydelse                          Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Vad nu har sagts om tomtmark skall också
gälla mark till obebyggd fastighet, som har
bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre
tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark
endast om det är uppenbart att den får be-
byggas. I övriga fäll skall obebyggd mark
anses som tomtmark endast om det finns
giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett
förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
(1987:10), avseende sådan byggnad som
anges i andra stycket.

Exploateringsmark

Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och
som till någon del är avsedd att användas
för byggnadsändamål. Detta skall inte gälla,
om marken skall indelas som tomtmark eller
om det är uppenbart att exploatering ej
kommer att genomföras eller kommer att
avsevärt fördröjas.

Täktmark

Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen
(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas
pågående täkt. Byggnad på täktområde för
täktens utnyttjande hindrar inte att marken
indelas som täktmark.

Åkermark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till växtodling eller bete och som är
lämplig att plöjas.

Betesmark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till bete och som inte är lämplig att
plöjas.

Skogsmark

Mark som är lämplig för virkesproduktion
och som inte i väsentlig utsträckning används
för annat ändamål. Mark där det bör finnas
skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller
mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak
outnyttjad skall dock inte anses som

116

Nuvarande lydelse                          Prop. 1994/95:53

Bilaga 4
skogsmark, om den på grund av särskilda
förhållanden inte bör tas i anspråk för
virkesproduktion. Mark skall anses lämplig
för virkesproduktion, om den enligt veder-
tagna bedömningsgrunder kan producera i
genomsnitt minst en kubikmeter virke om året
per hektar.

Skogsimpediment

Myr, beig, hällmark, mark med fjällskog och
andra impediment i anslutning till skogsmark.

Övrig mark

Mark som inte skall utgöra något av de
tidigare nämnda ägoslagen.

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle
uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark

Mark som upptas av småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
byggnad samt trädgård, parkeringsplats,
upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m.,
som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med
småhus, hyreshus, industribyggnad, special-
byggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger
i ett ägoskifte och har en total areal som inte
överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla
om fastighetens mark till någon del skall
taxeras tillsammans med annan egendom
enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också
gälla mark till obebyggd fastighet, som har
bildats för byggnadsändamål under de
senaste två åren. Har fastigheten bildats
längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

117

Föreslagen lydelse                           Prop. 1994/95:53

Bilaga 4
tomtmark endast om det är uppenbart att den
får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd
mark anses som tomtmark endast om marken
enligt detaljplan utgör kvartersmark för
enskilt bebyggande och det inte år uppenbart
att bebyggelsen inte skall genomföras.
Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov
eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt
plan- och bygglagen (1987:10), avseende
sådan byggnad som anges i andra stycket.

Täktmark

Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 §
naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen
(1983:291). Med täkttillstånd skall jämställas
pågående täkt. Byggnad på täktområde för
täktens utnyttjande hindrar inte att marken
indelas som täktmark.

Åkermark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till växtodling eller bete och som är
lämplig att plöjas.

Betesmark

Mark som används eller lämpligen kan
användas till bete och som inte är lämplig att
plöjas.

Skogsmark

Mark som är lämplig för virkesproduktion
och som inte i väsentlig utsträckning används
för annat ändamål. Mark där det bör finnas
skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller
mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak
outnyttjad skall dock inte anses som
skogsmark, om den på grund av särskilda
förhållanden inte bör tas i anspråk för
virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduk-
tion, om den enligt vedertagna bedömnings-
grunder kan producera i genomsnitt minst en
kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpediment

Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och
andra impediment i anslutning till skogsmark.

118

Övrig mark

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Mark som inte skall utgöra något av de
tidigare nämnda ägoslagen.

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

4 kap.

5 §6

Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av
följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,
och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet

1. småhus, tomtmark för sådan
byggnad och exploateringsmark för
småhusbebyggelse (småhusenhet)

2. hyreshus, tomtmark för sådan
byggnad och exploateringsmark för
hyreshusbebyggelse (hyreshus-
enhet)

3. industribyggnad, övrig bygg-
nad, tomtmark för sådana byggna-
der och exploateringsmark för
sådan bebyggelse, vattenverk på
annans grund samt i jordeboken
upptaget fiskeri (industrienhet)

4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark
(industrienhet)

5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)

6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-
pediment (lantbruksenhet).

Småhus och tomtmark för sådan
byggnad som ligger i anslutning
till lantbruksenhet med minst
5 hektar åkermark, betesmark och
skogsmark, skall ingå i lant-
bruksenheten, om byggnaden eller
byggnaderna behövs som bostad
för ägare, arrendator eller deras
arbetskraft.

Saneringsbyggnad och övrig
mark kan ingå i samtliga taxerings-
enheter under punkterna 1-6 i
första stycket. Övrig mark skall i
regel ingå i lantbruksenhet. I annat
fall skall övrig mark taxeras till-
sammans med den tomtmark, ex-
ploateringsmark eller täktmark som
ligger närmast. Har övrig mark
stor omfattning och saknar den
samband med annan mark, som

1. småhus och tomtmark för
sådan byggnad (småhusenhet)

2. hyreshus och tomtmark för
sådan byggnad (hyreshusenhet)

3. industribyggnad, övrig bygg-
nad, tomtmark för sådana byggna-
der, vattenverk på annans grund
samt i jordeboken upptaget fiskeri
(industrienhet)

Småhus och tomtmark för sådan
byggnad som ligger på fastighet
med åkermark, betesmark, skogs-
mark eller skogsimpediment, skall
ingå i den lantbruksenhet som om-
fattar marken.

Saneringsbyggnad och övrig
mark kan ingå i samtliga taxerings-
enheter under punkterna 1-6 i
första stycket. Övrig mark skall i
regel ingå i lantbruksenhet. I annat
fall skall övrig mark taxeras till-
sammans med den tomtmark eller
täktmark som ligger närmast. Har
övrig mark stor omfattning och
saknar den samband med annan
mark, som har samma ägare, skall

119

Nuvarande lydelse

har samma ägare, skall den dock
bilda en taxeringsenhet. Taxerings-
enhet, som består av endast övrig
mark, betecknas industrienhet, om
den ligger till övervägande del
inom tätort och lantbruksenhet, om
den ligger till övervägande del
utanför sådan ort.

Föreslagen lydelse

den dock bilda en taxeringsenhet.
Taxeringsenhet, som består av en-
dast övrig mark, betecknas indu-
strienhet, om den ligger till över-
vägande del inom tätort och lant-
bruksenhet, om den ligger till
övervägande del utanför sådan ort.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

7

I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall
endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk
enhet.

I bebyggd taxeringsenhet får
exploateringsmark inte ingå.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller
skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

7 §

Ligger exploateringsmark inom
olika tätorter eller planområden
skall mark inom varje tätort eller
planområde utgöra en taxeringsen-
het.

Består täktmark av skilda markområden skall vaije sådant område ut-
göra en taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt
naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet.

5 kap.

Bestämmande av taxerings- Bestämmande av basvärde
värde

1 §

Taxeringsvärde skall bestämmas Basvärde skall bestämmas för
för vaije skattepliktig taxeringsen- vaije skattepliktig taxeringsenhet,
het.

Taxeringsvärde skall bestämmas
till det belopp som motsvarar 75
procent av taxeringsenhetens mark-
nadsvärde.

Basvärde skall bestämmas till det
belopp som motsvarar 75 procent
av taxeringsenhetens marknads-
värde.

7 §8

Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.

För småhus-, hyreshus- och industrienhet:

1. Byggnadsvärde

Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen-
heten.

120

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxe-
ringsenhetens tomtmark, exploa-
teringsmark, täktmark och markan-
läggningar.

För lantbruksenhet:

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxe-
ringsenhetens tomtmark, täktmark
och markanläggningar.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

1. Bostadsbyggnadsvärde

Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till
taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde

Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till
taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde

Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde

Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark
och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

5. Skogsbruksvärde

Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med väx-
ande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogs-
bruk.

6. Skogsimpedimentsvärde

Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till
taxeringsenheten.

8 §’

Vaije delvärde skall bestäm-
mas för sig med tillämpning av i
2-5 §§ angivna grunder.

Summan av delvärdena utgör
taxeringsenhetens taxeringsvärde.

Vaije delvärde skall bestäm-
mas för sig med tillämpning av i
2-5 §§ angivna grunder. Inom ett
värdeområde där överlåtelser av
obebyggd tomtmark saknas eller
endast enstaka köp förekommit be-
stäms markvärdena med ledning av
den marknadsvårdenivå för tomt-
mark som normalt förekommer
inom värdeområden där marknads-
värdenivån för bebyggda fastighe-
ter är densamma som för värdeom-
rådet i fråga.

Summan av delvärdena utgör
taxeringsenhetens basvärde.

7 kap.

3 §10

För byggnader och ägoslag som
avses i 8-15 kap. skall taxerings-
värde bestämmas med utgångs-

För byggnader och ägoslag som
avses i 8-15 kap. skall basvärde
bestämmas med utgångspunkt i

121

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

punkt i riktvärden. Dessa skall be-
stämmas för kombinationer av
värdefaktorer, som i någon ut-
sträckning varierar inom värdeom-
rådet och som har särskild bety-
delse för marknadsvärdet.

riktvärden. Dessa skall bestämmas
för kombinationer av värdefakto-
rer, som i någon utsträckning vari-
erar inom väideområdet och som
har särskild betydelse för mark-
nadsvärdet.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt
i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområ-
det.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,
skall, utom såvitt avser de under punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorer-
na, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad
enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark
och skogsimpediment.

2. Hyra för hyreshus.

3. Återanskaffhingskostnad för industribyggnad och övrig byggnad
värderad enligt produktionskostnadsmetoden.

4. Årligt uttag av täktmark.

De uppgifter om väidenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom vaije
värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på
karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

4

Riktvärde skall bestämmas så att
det leder till taxeringsvärde som
efter justering som avses i 5 § står
i överensstämmelse med bestäm-
melserna i 5 kap. 2-5 §§.

Avvikelse får dock förekomma, ot

värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

§

Riktvärde skall bestämmas så att
det leder till basvärde som efter
justering som avses i 5 § står i
överensstämmelse med bestäm-
melserna i 5 kap. 2-5 §§.

ti den föranleds av klassindelning av

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms
skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvär-
den. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som
eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga
förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning
av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma
värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får mterpolation mellan värden i
värdetabell eller värdeserie inte ske.

Sedan det mot riktvärdet svaran-
de värdet har bestämts skall efter
en eventuell justering för säregna
förhållanden det däremot svarande

Sedan det mot riktvärdet svaran-
de värdet har bestämts skall efter
en eventuell justering för säregna
förhållanden det däremot svarande

122

Nuvarande lydelse

taxeringsvärdet fastställas.

16

För egendom som anges under
punkterna 1-4 skall inte be-
stämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom
samma tomt, om byggnadsbestån-
dets sammanlagda taxeringsvärde
ej skulle uppgå till 50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt
område som inte är täktmark

3. markanläggning som används
för sådant ändamål som avses i
3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap.

3 § jordabalken.

8 kap.

2

Som riktvärde för ett småhus
som är nybyggt, av normal storlek
och Standard, friliggande samt ut-
gör det enda småhuset på en tomt
som utgör självständig fostighet får
endast anges värden i en fastställd
värdeserie.

Föreslagen lydelse

basvärdet fastställas.

§**

För egendom som anges under
punkterna 1 - 4 skall inte be-
stämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom
samma tomt, om byggnadsbestån-
dets sammanlagda basvärde ej
skulle uppgå till 50 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt
område som inte är täktmark

3. markanläggning som används
för sådant ändamål som avses i
3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap.

3 § jordabalken.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

§

Som riktvärde för ett småhus
som är uppfört 15 är före andra
året före det år då allmän fastig-
hetstaxering av småhus sker, av
normal storlek och standard, fri-
liggande samt utgör det enda små-
huset på en tomt som utgör själv-
ständig fastighet får endast anges
värden i en fastställd värdeserie.

Nuvarande lydelse

3 §12

Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-
hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek             Storleken bestäms med hänsyn till ytan av små-

husets boutrymmen och biutrymmen.

Ålder              Åldern ger uttryck for småhusets sannolika åter-

stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till
småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbygg-
nader och sådana ombyggnader som innebär en ut-
ökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande
högst 20 år får inte göras större än att den mot-
svarar 5 år.

Standard

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-
nadsmaterial och utrustning.

123

Prop. 1994/95:53

Nuvarande lydelse                          Bilaga 4

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton
standardklasser.

Byggnads-
kategori

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om
småhuset ingår i lantbruksenhet eller inte. För små-
hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms bygg-
nadskategorin även med hänsyn till om småhuset
utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus
samt, om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus
som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om
tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.
Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall
hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan
bilda egen fastighet.

För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms
fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till om-
fattningen och sammansättningen av den åkermark,
betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-
heten.

Värdeordning

Med väideoidning avses husets ordningsnummer i
väldehänseende inom tomten.

Föreslagen lydelse

3 §

Inom vaije värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda för-
hållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets
boutrymmen och biutrymmen.

Ålder

Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstå-
ende livslängd. Denna bestäms med hänsyn till små-
husets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader
och sådana ombyggnader som innebär en utökning
av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande
högst 20 år får inte göras större än att den motsva-
rar 5 år.

124

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Föreslagen lydelse

Standard

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-
nadsmaterial och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton
standardklasser.

Byggnads-
kategori

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små-
huset ingår i småhus- eller lantbruksenhet. För
småhus som ingår i småhusenhet bestäms byggnads-
kategorin även med hänsyn till om småhuset utgör
friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om
särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms for småhus
som ingår i lantbruksenhet och som behövs som
bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller
deras arbetskraft med hänsyn till omfattningen och
sammansättningen av den åkermark, betesmark och
skogsmark som ingår i lantbruksenheten.

För övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga för-
hållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör
självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken
inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till
möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i
värdehänseende inom tomten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

Riktvärde för tomtmark, exploa- Riktvärde för tomtmark och täkt-
teringsmark och täktmark          mark

Nuvarande lydelse

3 §13

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde
bestämmas för skilda förhållanden for en eller flera av värdefaktorerna
storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-
skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek

Med storlek avses tomtmarkens areal.

125

Vatten och avlopp

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Typ av bebyggelse

Nuvarande lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning
och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten
och avlopp.

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms förtomtmark
som är bebyggd med småhus som inte ingår i lant-
bruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör
självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken
inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till
möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

För tomtmark som är bebyggd med småhus som in-
går i lantbruksenhet skall fastighetsrättsliga för-
hållanden bestämmas med hänsyn till omfattningen
och sammansättningen av den åkermark, betesmark
och skogsmark som ingår i lantbruksenheten.

Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är be-
byggd med småhus som ingår i lantbruksenhet eller
annat småhus. Om tomtmarken är bebyggd med små-
hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ av
bebyggelse även med hänsyn till om marken är av-
sedd att bebyggas med friliggande småhus, kedje-
hus eller radhus.

Speciell belägenhet

Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge
inom värdeområdet t.ex. vid strand.

Föreslagen lydelse

3 §

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom vaije värdeområde
bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna
storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-
skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek            Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och avlopp Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning
och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten
och avlopp.

126

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark
som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruks-
enhet och som behövs som bostad för lantbruksen-
hetens ägare, arrendator eller deras arbetskraft med
hänsyn till omfattningen och sammansättningen av
den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår
i lantbruksenheten.

För övrig tomtmark som är bebyggd med småhus
bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med hänsyn
till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller
inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet
skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken
kan bilda egen fastighet.

Typ av bebyggelse

Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är
bebyggd med småhus som ingår i småhus- eller lant-
bruksenhet. För tomtmark som ingår i småhusenhet
bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om
marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas
med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Speciell belägenhet

Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge
inom värdeområdet t. ex. vid strand.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

14

Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år. Sådan taxe-
ring skall dock ej ske av taxerings-
enhet som taxeras genom allmän
fastighetstaxering samma år.

Vid särskild fastighetstaxering
fastställs nästföregående års taxe-
ring oförändrad om ny taxering
enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.

Ny taxering av taxeringsenhet
skall ske om under löpande taxe-
ringsperiod taxeringsenhetens värde

Vid särskild fastighetstaxering
fastställs nästföregående års all-
männa eller särskilda fastighets-
taxering oförändrad om ny taxering
enligt 2 - 5 §§ inte skall ske.

3 §15

Ny taxering av taxeringsenhet skall
ske om under löpande taxeringspe-
riod taxeringsenhetens väide ökat

127

Nuvarande lydelse

ökat eller minskat genom sådan
förändring i enhetens fysiska be-
skaffenhet att åsatt taxeringsvärde
på grund av förändringen bör
ändras med minst en femtedel,
dock minst 25 000 kronor. Ny
taxering skall dock alltid ske om
kostnader som har uppgått till
minst en miljon kronor har lagts
ned på taxeringsenheten eller, för
värderingsenhet med småhus och,
i förekommande fall, därtill höran-
de tomtmark, om det sammanlagda
värdet av småhuset och tomtmar-
ken på grund av förändringen bör
höjas eller sänkas med minst
100 000 kronor.

Föreslagen lydelse

eller minskat genom sådan föränd-
ring i enhetens fysiska beskaffenhet
att åsatt basvärde på grund av
förändringen bör ändras med minst
en femtedel, dock minst 25 000
kronor. Ny taxering skall dock
alltid ske om kostnader som har
uppgått till minst en miljon kronor
har lagts ned på taxeringsenheten
eller, för väideringsenhet med
småhus och, i förekommande fell,
därtill hörande tomtmark, om det
sammanlagda värdet av småhuset
och tomtmarken på grund av
förändringen bör höjas eller sänkas
med minst 100 000 kronor.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett
på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en
förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en
taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i
fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som
den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande
taxeringsperioden.

4 §16

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringspe-
riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-
rådesbestämmelser

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rät-
ten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmean-
läggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för

enheten.

Ny taxering skall ske endast om
taxeringsenhetens taxeringsvärde
på grund av förändringen bör
ändras med minst en femtedel,
dock minst 25 000 kronor. Om
förändringen medför en ökning
eller minskning av taxeringsvärdet
med mindre än 100 000 kronor
skall ny taxering ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens
ägare.

Ny taxering skall ske endast om
taxeringsenhetens basvärde på
grund av förändringen bör ändras
med minst en femtedel, dock minst
25 000 kronor. Om förändringen
medför en ökning eller minskning
av basvärdet med mindre än
100 000 kronor skall ny taxering
ske endast efter framställning av
taxeringsenhetens ägare.

128

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

5 §17

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt-
ning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om
verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under

den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens
ägare och om taxeringsvärdet till
följd av värdeminskning i anled-
ning av nedläggningen bör sänkas
med minst hälften.

Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens
ägare och om basvärdet till följd
av värdeminskning i anledning av
nedläggningen bör sänkas med
minst hälften.

6 §18

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det
allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid
den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags
taxeringsenhet.

Taxering som har åsatts enligt
bestämmelserna i detta kapitel
gäller från ingången av det taxe-
ringsår då taxeringen åsatts, till
ingången av det taxeringsår då
allmän fastighetstaxering av taxe-
ringsenheten sker nästa gäng eller
ny taxering ånyo sker till följd av
bestämmelserna i detta kapitel.

16 A kap. Omräkning

1 §

Vid omräkning bestäms taxe-
ringsvärdet för en taxeringsenhet
genom att det för enheten gällande
basvärdet, som fastställts vid all-
män eller särskild fastighetstaxe-
ring, omräknas. Omräkningen sker
genom att värderingsenhetemas
värden multipliceras med fastställt
omräkningstal. Taxeringsvärdet
och omräknade delvärden erhålls
genom att värderingsenhetemas
omräknade värden summeras.

Omräkningstalen skall, på det
sått som närmare anges i detta
kapitel, bestämmas så att det
genomsnittliga förhållandet mellan
taxeringsvärdena och marknadsvär-
dena blir 0,75 inom ett prisutveck-

9 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 53

129

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lingsomräde.

Den marknadsvårdenivå, som
skall ligga till grund för ett omräk-
ningstal, skall bestämmas med
hänsyn till det genomsnittliga pris-
läget under tolvmånadersperioden
som börjar den 1 juli andra året
före taxeringsåret och upphör den
30 juni året före detta år (nivåpe-
rioden).

För beräkningen av omräknings-
tal skall riket delas in i prisutveck-
lingsområden för de olika typerna
av taxeringsenheter som är föremål
för omräkning. För lantbruksen-
heter får indelningen i prisutveck-
lingsområden göras olika för föl-
jande kombinationer av byggnads-
typer och ägos lag

- småhus och tomtmark,

- skogsmark och skogsimpediment,

- ekonomibyggnad, åkermark och
betesmark.

Indelningen i prisutvecklingsom-
råden skall ske så att prisföränd-
ringarna för den typ av egendom
för vilken indelning i prisutveck-
lingsområden sker enligt första
stycket och som ingår i området
kan antas ha varit likartade. Ett
prisutvecklingsomräde skall omfat-
ta ett eller flera värdeområden
enligt 7 kap. 2 § och behöver inte
vara geografiskt sammanhängande.

5 §

Omräkningstal skall bestämmas
för varje prisutvecklingsomräde.

Omräkningstalen skall bestäm-
mas särskilt för den egendom för
vilken indelning i prisutvecklings-
områden sker enligt 4 §. Inom ett
prisutvecklingsomräde kan olika
omräkningstal bestämmas för skil-
da slag av värderingsenheter.

Omräkningstalen skall anges med
två decimaler.

Efter en allmän fastighetstaxering

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

130

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skall omräkningstalet 1,00 be-
stämmas till dess prisutvecklingen
leder till ett omräkningstal som är
mindre än 0,99 eller större än
1,01. Övriga taxeringsår under den
löpande taxeringsperioden skall
omräkning ske med det föregående
årets omräkningstal om prisutveck-
lingen inte leder till ett omräk-
ningstal som skiljer sig från det
föregående årets omräkningstal
med mer än 0,01. Detsamma gäller
om omräkningstal inte kan be-
stämmas och 6 § inte tillämpas.

Kan det antas att marknadsvär-
denivån för en typ av taxeringsen-
heter minskat väsentligt efter den
senaste allmänna fastighetstaxe-
ringen av dessa taxeringsenheter
utan att minskningen kan fastläg-
gas med ledning av erlagda köpe-
skillingar, får omräkningstal be-
stämmas för ett prisutvecklings-
område efter vad som är skäligt
med hänsyn till prisbildningen
inom områden med likartade för-
hållanden. För lantbruksenhet
gäller detsamma för sådan kom-
bination av byggnadstyper och
ägoslag för vilken indelning i pris-
utvecklingsområden får ske enligt
4§.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer skall besluta
närmare föreskrifter om indelning-
en i prisutvecklingsomräden och
om omräkningstal. Ett sådant
beslut får inte överklagas.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Till ledning vid allmän fas-
tighetstaxering skall ägaren utan
föreläggande lämna deklaration
(allmän fastighetsdeklaration) för
vaije fastighet. Deklaration skall
dock inte lämnas för försvarsfastig-
het som tillhör staten och som

kap.

1 §19

Till ledning vid allmän fas-
tighetstaxering skall ägaren utan
föreläggande lämna deklaration
(allmän fastighetsdeklaration) för
vaije fastighet. Detta gäller inte
sådan ägare som före den 15 ok-
tober året före det är då allmän

131

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

enligt 3 kap. 2 § är undantagen
från skatteplikt eller för fastighet
som vid föregående års taxering
inte åsatts högre taxeringsvärde än
1 OOO kronor.

fastighetstaxering äger rum fått
förslag till fastighetstaxering. Dek-
laration skall dock inte lämnas för
försvarsfåstighet som tillhör staten
och som enligt 3 kap. 2 § är
undantagen från skatteplikt eller
för fastighet som vid föregående
års taxering inte åsatts högre
basvärde än 1 000 kronor.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kom-
munikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller
reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt
eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger
50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbygg-
nad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock dekla-
ration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har
deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

3 §

Allmän fastighetsdeklaration Allmän fastighetsdeklaration och
skall avfattas på blankett enligt förslag till fastighetstaxering skall
fastställt formulär.                      avfattas på blankett enligt fastställt

formulär.

Blanketter till deklarationer, för
vilka formulär fastställs, tillhanda-
hålls kostnadsfritt.

4 §M

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk
person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och för-
samling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten
bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter
om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror
och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner
och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i
övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att
bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall
grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om
sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika
ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med
tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering
skall grundas på av skattemyn-

132

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

digheten kända uppgifter. Förslaget
skall innehålla uppgifter som år
nödvändiga för fastighetstaxe-
ringen.

6 §21

Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar

som är av betydelse för taxering av

Efter föreläggande är en fastig-
hetsägare skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna
upplysningar också om andra för-
hållanden än dem som anges i dek-
larationsformuläret. Upplysningar
skall lämnas skriftligen om annat
inte har sagts i föreläggandet.

9
Allmän fastighetsdeklaration,
som skall lämnas utan föreläggan-
de, skall lämnas senast den 1
november året före det år då all-
män fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med
tillhörande handlingar skall lämnas
till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd
med kommun bestämma att det
inom kommunen skall finnas sär-
skilt insamlingsställe för deklaratio-
ner, som skall lämnas till ledning
för taxering inom länet.

9 ;

Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-
hetsdeklaration inom föreskriven
tid, får han efter ansökan beviljas
anstånd med att lämna deklaratio-
nen. Anstånd får inte utan att det
finns synnerliga skäl medges
längre än till utgången av februari
månad under taxeringsåret.

fastigheten.

Efter föreläggande är en fastig-
hetsägare skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna
upplysningar också om andra för-
hållanden än dem som anges i dek-
larationsformuläret eller i förslaget
till fastighetstaxering. Upplys-
ningar skall lämnas skriftligen om
annat inte har sagts i föreläggan-
det.

Allmän fastighetsdeklaration,
som skall lämnas utan föreläggan-
de, liksom påpekanden med anled-
ning av förslag till fastighetstaxe-
ring, skall lämnas senast den 1 no-
vember året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen eller
påpekandena med tillhörande hand-
lingar skall lämnas till skattemyn-
dighet.

Skattemyndighet får efter samråd
med kommun bestämma att det
inom kommunen skall finnas sär-
skilt insamlingsställe för deklaratio-
ner och påpekanden, som skall
lämnas till ledning för taxering
inom länet.

Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-
hetsdeklaration eller påpekanden
inom föreskriven tid, får han efter
ansökan beviljas anstånd med att
lämna deklarationen eller påpekan-
den. Anstånd får inte utan att det
finns synnerliga skäl medges läng-
re än till utgången av februari
månad under taxeringsåret.

133

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarations-
skyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att
lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under
taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses
ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt
tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där
fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skatte-
myndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos
en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den
överlämnas till rätt myndighet.

19 kap.

M

Statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka
riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med
hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet.
Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta
upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i
lantbruksenhet inom länet.

Statens lantmäteriverk och skatte-
myndigheten skall vidare pröva att
en tillämpning av förslag till före-
skrifter enligt 1 § andra-fjärde
styckena leder till taxeringsvärden
som svarar mot taxeringsvärdenivå
enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande
prövning görs av förslag till rikt-
väidekartor för tomtmark och
riktvärdetabeller för småhus enligt
första stycket.

Statens lantmäteriverk och skatte-
myndigheten skall vidare pröva att
en tillämpning av förslag till före-
skrifter enligt 1 § andra-fjärde
styckena leder till basvärden som
svarar mot basvärdenivå enligt
5 kap. 2 §. Motsvarande prövning
görs av förslag till riktvärdekartor
för tomtmark och riktvärdetabeller
för småhus enligt första stycket.

20 kap.

2 §“

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela
grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet.

Har fastighetsägaren, trots att
han varit skyldig att lämna fastig-
hetsdeklaration, inte avgett någon
sådan, eller kan fastighetens taxe-
ringsvärde inte beräknas tillförlit-
ligt på grund av brister i eller
bristfälligt underlag för deklaratio-
nen, skall taxeringsvärdet uppskat-
tas till det belopp som framstår
som skäligt med hänsyn till vad
som framkommit i ärendet (sköns-
taxering).

Har fastighetsägaren, trots att
han varit skyldig att lämna fastig-
hetsdeklaration, inte avgett någon
sådan, eller kan fastighetens bas-
värde inte beräknas tillförlitligt på
grund av brister i eller bristfälligt
underlag för deklarationen, skall
basvärdet uppskattas till det belopp
som framstår som skäligt med hän-
syn till vad som framkommit i
ärendet (skönstaxering).

134

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

3. skattepliktig enhets basvärde

värde av varje värderingsenhet,

6. utbyggd effekt, taxeringsef-
fekt, utnyttjandetid, reglerings-
möjlighet och belägenhet enligt
15 kap. 7 § samt

4 §“

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets taxerings-

värde och däri ingående delvälde och däri ingående delvärde samt
samt värde av varje värderingsen-
het,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,

5. storleken av riktvärde,

6.   exploateringsfaktor enligt

12 kap. 6 §, utbyggd effekt, taxe-
ringseffekt, utnyttjandetid, regle-
ringsmöjlighet och belägenhet en-
ligt 15 kap. 7 § samt

7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har
föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.
Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt
tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler
som behövs.

6 S27

Om det i en taxeringsenhet ingår
flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall skattemyndigheten
efter ansökan ange hur stor del av
taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §
nämnda delvärden som belöper på
fastigheten eller fastighetsdelen.
Ansökan skall göras hos skatte-
myndigheten av ägaren eller arren-
datom.

Om det i en taxeringsenhet ingår
flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall skattemyndigheten
efter ansökan ange hur stor del av
basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda
delväiden som belöper på fas-
tigheten eller fastighetsdelen. An-
sökan skall göras hos skattemyn-
digheten av ägaren eller arren-
datom.

25 kap.

6S28

Bestämmelserna i 17 kap. 2 -
6 §§ skall i tillämpliga delar gälla
även i fråga om särskild fastig-
hetstaxering.

Bestämmelserna i 17 kap. 1 -
6 §§ skall i tillämpliga delar gälla
även i fråga om särskild fastig-
hetstaxering.

135

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Taxering

28 kap.29

Taxering m. m.

Avd. 4 Förfarandet m.m.
vid omräkning

33 kap. Taxeringsorgani-
sationen m.m.

1 §

Bestämmelserna i 17 kap. 1-6 §§
skall i tillämpliga delar gälla även
i fråga om omräkning.

34 kap. Förberedande åt-
gärder

1 §

Senast den 1 april året före
taxeringsåret skall regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer besluta föreskrifter för
förberedelsearbetet.

Senast den 1 december året före
taxeringsåret skall regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer besluta sådana föreskrifter
som avses i 16 A kap. 7 §.

35 kap. Taxering m.m.

1 §

Bestämmelserna i 20 kap. 1 -
3 a §§ och 7-20 §§ gäller i till-
lämpliga delar vid omräkning. Som
grundläggande beslut om fastig-
hetstaxering i nämnda bestämmel-
ser anses därvid beslut om omräk-
ning.

I skattemyndighetens beslut om
omräkning skall redovisas

1. skattepliktig enhets taxerings-
värde,

2. omräknade delvärden,

3. omräknade värden av värde-
ringsenheter och

4. de omräkningstal som an-

136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

vänts.

Omräknat värde av en enskild
vårderingsenhet anges i fulla tusen-
tal kronor. Avrundning sker så att
överstigande belopp, som inte upp-
går till fullt tusental kronor, faller
bort.

Skattemyndigheten skall senast
den 30 juni under taxeringsåret
underrätta fastighetsägaren om

1. innehållet i skattemyndighe-
tens beslut om omräkning,

2. att ägaren kan begära om-
prövning av beslutet,

3. vad som skall iakttas av den
som vill begära omprövning av
eller överklaga skattemyndighetens
beslut.

Om det i en taxeringsenhet ingår
flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall skattemyndigheten
efter ansökan ange hur stor del av
taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 §
nämnda delvärden efter omräkning
som belöper på fastigheten eller
fastighetsdelen. Ansökan skall gö-
ras hos skattemyndigheten av äga-
ren eller arrendatom.

36 kap. Överklagande av
skattemyndighets beslut

1 §

Bestämmelserna i 21 kap. skall i
tillämpliga delar gälla även i fråga
om omräkning.

37 kap. Överklagande av
länsrätts och kammarrätts
beslut

1 §

Bestämmelserna i 22 kap. skall i
tillämpliga delar gälla även i fråga
om omräkning.

Den begränsning i rätten att
överklaga som anges i 22 kap.
2 § 2 skall i fråga om omräkning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avse 35 kap. 4 §.

38 kap. Övriga bestäm-
melser om omprövning och
överklagande

1 §

Rätt att begära omprövning och
att överklaga, som enligt 35-37
kap. gäller för ägare av fastighet,
tillkommer den som någon gång
under taxeringsåret år ägare av
fastigheten. Vid nu sagts gäller
även arrendator, som enligt avtal,
ingånget efter kommunalskatte-
lagens (1928:370) ikraftträdande,
gentemot ägare har att ansvara för
skatt för fastigheten.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid fastighetstaxering år 1996.

Den nya lydelsen av 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 § och 12 kap.
3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år 1998.

'Senaste lydelse av

6 kap. 8 § 1987:146

12 kap. 6 § 1992:1666

12 kap. 7 § 1992:1666.

2Senaste lydelse 1990:1382.

3Senaste lydelse 1992:349.

4Senaste lydelse 1986:258.
^Senaste lydelse 1992:1666.

6Senaste lydelse 1990:1382.

^Senaste lydelse 1986:258.

8Senaste lydelse 1990:1382.

9Senaste lydelse 1990:1382.
'"Senaste lydelse 1992:1666.
''Senaste lydelse 1992:1666.

2Senaste lydelse 1990:1382.

13Senaste lydelse 1990:1382.
4Senaste lydelse 1985:820.

15Senaste lydelse 1981:1119.

6Senaste lydelse 1987:146.
“Senaste lydelse 1981:1119.

8Senaste lydelse 1985:820.

“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1986:258.

21 Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.
“Senaste lydelse 1993:1193.

“Senaste lydelse av rubriken 1993:1193.

138

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 3 a §§ lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §’

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som
ägare.

I fråga om handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan
privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning
i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats
eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighets-
skatten jämkas med hänsyn härtill.

Fastighetsskatten beräknas på
grundval av det taxeringsvärde som
gäller under beskattningsåret. Gäl-
ler olika värden för skilda delar av
beskattningsåret beräknas skatten
särskilt för varje sådan del med
motsvarande tillämpning av be-
stämmelserna i femte stycket.

3 §2

Fastighetsskatten utgör för vaije
beskattningsår

a) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomt-
marksvärdet avseende småhus på
lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

b) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-

Fastighetsskatten utgör för vaije
beskattningsår

a) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,

det omräknade bostads-
byggnadsvärdet och det omräk-
nade tomtmarksvärdet avseende
småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

b) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-

139

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

värderingsenhet
obebyggd samt
avseende ex-

deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder, annan
tomtmark som är
värderingsenhet
ploateringsmark.

Innehåller byggnaden på en
fastighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräk-
nat värdeår som utgör året före det
Afastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, utgår dock
ingen fastighetsskatt på bostads-
delen under de fem första åren och
halv fastighetsskatt under de därpå
följande fem åren enligt vad som
närmare föreskrivs i femte stycket.
Detsamma gäller färdigställd eller
ombyggd sådan byggnad, för vil-
ken värdeår inte har åsatts vid ny
fastighetstaxering, men som skulle
ha åsatts ett värdeår motsvarande
året före det fastighetstaxeringsår
som föregått inkomsttaxeringsåret,
om ny fastighetstaxering då hade
företagits.

deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder samt annan värderings-
enhet tomtmark som är obebyggd.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Innehåller byggnaden på en fas-
tighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräk-
nat väideår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, utgår dock
ingen fastighetsskatt på bostads-
delen för det fastighetstaxeringsåret
och de fyra följande kalenderåren
och halv fastighetsskatt för de
därpå följande fem kalenderåren
enligt vad som närmare föreskrivs
i femte stycket. Detsamma gäller
färdigställd eller ombyggd sådan
byggnad, för vilken väideår inte
har åsatts vid ny fastighetstaxe-
ring, men som skulle ha åsatts ett
värdeår motsvarande året före det
fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, om ny fas-
tighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i
41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-
fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund
av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under
viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte
kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så
varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon
nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar
av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för
dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive
fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra
stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-
värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med
tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som
småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen
på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser

140

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken
ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Har kostnader för om- eller till-
byggnad nedlagts på den del av en
hyreshusenhet som avser värde-
ringsenhet för bostäder skall, om
den skattskyldige begär det och
inte annat följer av tredje stycket,
en reduceringsfaktor bestäm-
mas. Reduceringsfaktom är lika
med skillnaden mellan det närmast
efter om- eller tillbyggnaden be-
stämda taxeringsvärdet, som utgör
underlag för fastighetsskatt enligt 3
§ första stycket b, minskat med det
värde som skulle ha bestämts som
motsvarande taxeringsvärde om
om- eller tillbyggnaden inte hade
gjorts.

3 a §3

Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.

Har kostnader för om- eller till-
byggnad nedlagts på den del av en
hyreshusenhet som avser värde-
ringsenhet för bostäder på en fas-
tighet som är belägen i Sverige
skall, om den skattskyldige begär
det och inte annat följer av tredje
stycket, en reduceringsfaktor
bestämmas. Reduceringsfaktom är
lika med skillnaden mellan det
närmast efter om- eller till-
byggnaden bestämda taxeringsvär-
det, som utgör underlag för fostig-
hetsskatt enligt 3 § första stycket
b, minskat med det värde som
skulle ha bestämts som motsva-
rande taxeringsvärde om om- eller
tillbyggnaden inte hade gjorts.

En reduceringsfaktor skall bestämmas endast när om- eller tillbygg-
nadskostnadema överstiger 100 000 kronor och det taxeringsvärde som
utgör underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b har höjts
med minst 20 procent i förhållande till det senast före om- eller
tillbyggnaden bestämda taxeringsvärdet. Reduceringsfaktor skall inte
bestämmas när om- eller tillbyggnadskostnadema föranleder att 3 § andra
stycket skall tillämpas.

Om en reduceringsfaktor har bestämts för en värderingsenhet som
därefter ändras och innebär ändringen att hela eller viss del av reduce-
ringsfaktom bör hänföras till annan väideringsenhet än den för vilken
reduceringsfaktom ursprungligen bestämts skall reduceringsfaktom
proportioneras i förhållande till om- eller tillbyggnadskostnademas
fördelning på de nya värderingsenhetema.

När en reduceringsfaktor har
bestämts skall skatt enligt 3 §
första stycket b beräknas på taxe-
ringsvärdet som där avses minskat
med reduceringsfaktom under de
första fem åren som det höjda
taxeringsvärdet ligger till grund för
fastighetsskatten och minskat med
halva reduceringsfaktom de därpå
följande fem åren. Har omständig-
het inträffat som gör att 3 § andra
stycket är tillämpligt skall vid
beräkningen av fastighetsskatten
hänsyn inte tas till reduceringsfok-

När en reduceringsfaktor har
bestämts skall skatt enligt 3 §
första stycket b beräknas på taxe-
ringsvärdet som där avses minskat
med reduceringsfaktom under de
första fem kalenderåren som det
höjda taxeringsvärdet ligger till
grund för fastighetsskatten och
minskat med halva reduceringsfak-
tom de därpå följande fem kalen-
deråren. Har omständighet inträffat
som gör att 3 § andra stycket är
tillämpligt skall vid beräkningen av
fastighetsskatten hänsyn inte tas till

141

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tor som bestämts före det att 3 § reduceringsfaktor som bestämts
andra stycket blev tillämpligt. före det att 3 § andra stycket blev
tillämpligt.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången i fråga om 3 § första stycket a vid 1997 års taxering och i övrigt
vid 1996 års taxering.

2. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxerings-
värde som bestämts vid fastighetstaxering år 1995 eller tidigare tillämpas
inte den nya lydelsen av 3 § första stycket a.

3. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall gälla vid 1996 års taxering
endast om den skattskyldige yrkar det.

4. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall inte gälla fastigheter som
avses i punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt vid
tillämpning av nämnda punkter i dessa övergångsbestämmelser.

'Senaste lydelse 1993:1560.

2Senaste lydelse 1993:1525.

3Senaste lydelse 1994:51.

142

2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 10 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Anvisningar
till 23 §

10.1 Har fastighet som är taxerad
som lantbruksenhet förvärvats ge-
nom köp, byte eller därmed jäm-
förligt fång anses - om annat ej
följer av detta stycke eller tredje
stycket sista meningen - som an-
skaffningsvärde enligt punkt 9 så
stor del av vederlaget för fastighe-
ten som fastighetens skogsbruks-
värde utgör av hela taxeringsvärdet
vid förvärvstillfället. Kan detta
beräkningssätt inte tillämpas eller
är det uppenbart att det skulle ge
ett värde som avviker från det
verkliga vederlaget for skog och
skogsmark, tas som anskaffnings-
värde upp ett belopp som kan
anses svara mot det verkliga veder-
laget. Vad sist sagts gäller också
för vederlag som utgår vid fas-
tighetsreglering eller klyvning på
grund av att värdet av den skog
och skogsmark som har tillagts den
skattskyldige överstiger värdet av
den skog och skogsmark som har
frångått honom.

10. Har fastighet som är taxerad
som lantbruksenhet förvärvats ge-
nom köp, byte eller därmed jäm-
förligt fång anses - om annat ej
följer av detta stycke eller tredje
stycket sista meningen - som an-
skaffningsvärde enligt punkt 9 så
stor del av vederlaget for fastig-
heten som den del av fastighetens
taxeringsvärde som avser skogs-
mark med växande skog och mark-
anläggningar som används eller
behövs för skogsbruk utgör av hela
taxeringsvärdet vid förvärvstill-
fället. Kan detta beräkningssätt inte
tillämpas eller är det uppenbart att
det skulle ge ett värde som avviker
från det verkliga vederlaget för
skog och skogsmark, tas som
anskaffningsvärde upp ett belopp
som kan anses svara mot det verk-
liga vederlaget. Vad sist sagts gäl-
ler också för vederlag som utgår
vid fastighetsreglering eller klyv-
ning på grund av att värdet av den
skog och skogsmark som har
tillagts den skattskyldige överstiger
värdet av den skog och skogsmark
som har frångått honom.

I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom
vederlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga
kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade
skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket
gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående
ägarens förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens
anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast
en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande
ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens

143

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den
förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och
skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet
mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskäll-
an, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren
dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som
sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten
från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före-
gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts
avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstill-
fället överstigit hans gällande ingångsvärde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses
den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha mins-
kat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans
skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet
av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel
av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om
värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av
fastighetsreglering eller klyvning.

Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och
skogsmark, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om
den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för
fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel-
serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje
stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av
den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses
ha förvärvats av ny ägare.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

'Senaste lydelse 1990:1421.

144

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om
särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

3 §

Behörig att påkalla åsättande av
särskilt uppskattningsvärde är den
som är ägare av fastigheten. Det-
samma gäller den för vilken, trots
att han inte år ägare, garantibe-
lopp för fastighet skall tas upp som
skattepliktig inkomst enligt be-
stämmelserna i 47 § kommunal-
skattelagen (1928:370) eller såvitt
gäller fastighet som avses i 1 §
andra stycket 3), skulle ha tagits
upp om fastigheten varit skatteplik-
tig-

Behörig att påkalla åsättande av
särskilt uppskattningsvärde är den
som är ägare av fastigheten. Som
ägare anses även den som enligt
1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare.

5 §2

Skattemyndigheten upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt
uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande

inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.

Skattemyndigheten har rätt att
vid ärendets handläggning höra
ordföranden i den taxeringsnämnd,

som handlägger fastighetstaxering
inom det område där fastigheten är
belägen, samt anlita biträde av

Skattemyndigheten har rätt att
vid ärendets handläggning anlita
biträde av sakkunnig.

sakkunnig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

'Senaste lydelse 1980:960.

2Senaste lydelse 1990:361.

10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 53

145

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

18 §2

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när
omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),

5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av
ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att
ett sådant beslut bör meddelas,

6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av
fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid
beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av
sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan
tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.
Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-
processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter, om besiktning enligt fåstighetstaxeringslagen
(1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision,
skatterevision, eller annan granskning och om befrielse från skyldighet
att lämna upplysningar eller visa upp handling enligt taxeringslagen
(1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet
att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flytt-
ningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhänder-

Prop. 1993/94:53

Bilaga 4

146

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:53

Bilaga 4

tagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fell,
mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 § smittskyddslagen
(1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-
vård samt mål enligt 18 § första stycket 2-4 såvitt avser de fell då vården
inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt
uppbörds- eller skatteförfettningama och annat mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfettningama med undantag av mål om arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

5. mål om uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt 20 kap. 75 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152),

5. mål om uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt 20 kap. 6 §,
28 kap. 1 § och 35 kap. 4 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfettningama i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en an-
nan myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det
är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall
återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas
eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets
bevis skall återkallas,

11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 18 § fjärde
stycket 5 till 35 kap. 4 § festighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas
första gången i mål avseende fastighetstaxering år 1996.

*Lagen omtryckt 1981:1323.

2Senaste lydelse 1994:208.

147

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

7 §2

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag
som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdek-
laration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-
ringslagen (1990:324) eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200).
För vaije sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag
för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokförings-
skyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift en-
ligt uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovis-
ning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyl-
dighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

148

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet,
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om
anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe-
talningskort.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-
delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.

13.  Uppgift om beteckning,
köpeskilling, taxeringsvärde, del-
värde, beskattningsnatur, typ av
fång och tidpunkt för fånget för
fastighet som ägs eller innehas av
personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare och
övriga uppgifter som behövs för
beräkning av statlig fastighetsskatt
samt uppgift som behövs för vär-
dering av bostad på fastighet.

13. Uppgift om beteckning,
köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde,
beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet
som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har
flera ägare och övriga uppgifter
som behövs för beräkning av stat-
lig fastighetsskatt samt uppgift som
behövs för värdering av bostad på
fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat samman-
träffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 17 kap. 4 § mervärdes-
skattelagen.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt-
skyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om

149

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkost-
nadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses
i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets oiganisa-
tionsnummer och namn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

*Lagen omtryckt 1983:143.

2Senaste lydelse 1994:495.

150

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Prop. 1994/95:53

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvamnde lydelse                 Föreslagen lydelse

12 §

Vid upplåtelse eller överlåtelse
av tomträtt utan tillhörande bygg-
nad skall värdet av tomträtten
anses motsvara avgälden för ett år.
Om det vid överlåtelsen har utfästs
en större ersättning skall tomträtt-
ens välde dock anses motsvara
ersättningen. I övrigt skall värdet
av tomträtt i tillämpliga delar be-
stämmas enligt föreskrifterna i
9-11 §§. Som taxeringsvärde skall
därvid gälla det taxerade bygg-
nadsvärdet.

Vid upplåtelse eller överlåtelse
av tomträtt utan tillhörande bygg-
nad skall värdet av tomträtten
anses motsvara avgälden för ett år.
Om det vid överlåtelsen har utfästs
en större ersättning skall tomträtt-
ens värde dock anses motsvara
ersättningen. I övrigt skall väldet
av tomträtt i tillämpliga delar be-
stämmas enligt föreskrifterna i
9-11 §§. Som taxeringsvärde skall
därvid gälla den del av taxerings-
värdet som avser byggnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

151

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-19

Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck och
regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om omräkningsförfarande
vid fastighetstaxering, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) m.fl. lagar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Christina Otto.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

4 kap. 5 §

I andra stycket föreslås en ändrad reglering av vad som skall ingå i en
lantbruksenhet, vilken utgör en sådan taxeringsenhet som enligt 4 kap.
1 § skall taxeras för sig. Enligt den föreslagna regleringen skall småhus
och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark,
betesmark, skogsmark eller skogsimpediment ingå i den lantbruksenhet
som omfattar marken.

Begreppet småhus erbjuder inte några problem när det gäller byggnader
som är inrättade till bostad åt en eller två familjer, eftersom sådana
byggnader enligt 2 kap. 2 §, som inte föreslås ändrad, alltid skall
betraktas som småhus. I fråga om byggnader som är inrättade till bostad
åt minst tre och högst tio familjer gäller emellertid enligt 2 kap. 2 § att
de tillhör byggnadstypen småhus endast under förutsättning att de ingår
i en lantbruksenhet. Eftersom förutsättningen för att sådana byggnader
skall ingå i en lantbruksenhet i sin tur enligt förslaget just är att de utgör
småhus, har regleringen kommit att beskriva en cirkel, som medför att
det inte blir klarlagt vare sig när byggnader av aktuellt slag är att
betrakta som småhus eller när de skall ingå i en lantbruksenhet.

Med hänsyn till huvudsyftet med regleringen - att öka överensstämmel-
sen mellan indelningarna i taxeringsenheter och registerfastigheter - synes
det sannolikt att avsikten har varit att byggnader som är inrättade till
bostad åt minst tre och högst tio familjer skall ingå i en lantbruksenhet
så snart de är belägna på mark som omfattas av denna. I så fall synes
lämpligen 2 kap. 2 § böra erhålla ändrad lydelse på det sättet att den
anger att byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio
familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på
fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

Om - som i enlighet med det anförda får förutsättas ha varit avsikten -
vissa byggnader som tidigare klassificerats som hyreshus skall tillföras
byggnadstypen småhus kan detta påverka tillämpningen av de övriga
paragrafer i lagen där småhus används som begrepp, t.ex. 7 kap. 3 § och

Prop. 1994/95:53

Bilaga 5

152

8 kap. 2 §. Lagrådet kan inte på föreliggande underlag överblicka om
detta förhållande kan medföra tillämpningsproblem.

5 kap. 8 §

Innebörden av den föreslagna nya andra meningen i första stycket är att
en ny värderingsmetod införs för tomtmark i sådana fall då fas-
tighetsförsäljningar i värdeområdet inte ger den ledning som behövs och
marknadsvärdet därför enligt huvudregeln i 5 § skulle ha varit att beräkna
enligt en avkastningskalkyl eller med utgångspunkt i det tekniska
nuvärdet. Den avsedda innebörden skulle komma till tydligare uttryck,
om meningen erhåller följande lydelse:

"Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fell då försälj-
ningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den
ledning som behövs skall dock iakttas att delvärdet bestäms med
ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som
normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för
bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga."

8 kap. 2 §

1 paragrafen föreskrivs att som riktvärde för ett närmare beskrivet
småhus får anges endast värden i en festställd värdeserie. Av special-
motiveringen framgår att bestämmelsen är avsedd att reglera vad som
skall förstås med det s.k. normhuset. Avsikten bekräftas visserligen av
innehållet i 3 § första stycket festighetstaxeringsförordningen (1993:1199)
där bl.a. hänvisas till "värdet av sådan normenhet som anges i 8 kap.

2 §". Den kan dock inte sägas direkt framgå av bestämmelsens
ordalydelse. Bestämmelser motsvarande den i 8 kap. 2 § finns beträffan-
de olika slag av byggnader och mark i 9 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 11 kap.

3 och 7 §§, 13 kap. 2 § och 14 kap. 2 §. Med hänsyn härtill och till att -
enligt vad som upplyses i remissen - en allsidig förfettningsteknisk
översyn av bestämmelserna om fastighetstaxering skall göras av
utredningen om förenklad fastighetstaxering (Fi 1993:13) anser sig
Lagrådet nu kunna godta paragrafens utformning i det behandlade
hänseendet.

Den ändring av paragrafen som föreslås innebär att normhuset inte
längre skall utgöras av ett småhus som är nybyggt utan av ett småhus
som är uppfört 15 år före andra året före det år då allmän fastighetstaxe-
ring av småhus sker. Som förslaget utformats kan det uppfattas så att
normhuset kan vara även ett småhus som vid den tidpunkten är uppfört,
även om det har uppförts under något tidigare år. Vid föredragningen har
upplysts att avsikten varit att normhuset skall ha uppförts under det
angivna året. Bestämmelsen bör, så som redan är fallet med motsvarande
bestämmelser i 9 kap. 2 § samt 11 kap. 3 och 7 §§, utformas så att detta
framgår klart.

Uttrycket "15 år före andra året" kan med oförändrad innebörd bytas
ut mot ”17 år".

Lagrådet anmärker också att det i specialmotiveringen angivna kravet
på att normhuset inte skall ha varit föremål för till- eller ombyggnad inte

Prop. 1994/95:53

Bilaga 5

153

avspeglas i paragrafens avfattning.

Paragrafen bör enligt Lagrådets uppfattning ges följande lydelse:

"Som riktvärde för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde
året före det år då allmän fastighetstaxering av småhus sker, som är
av normal storlek och standard, friliggande och det enda småhuset
på en tomt som utgör självständig fastighet och som inte har varit
föremål för om- eller tillbyggnad får endast anges värden i en
fastställd värdeserie."

16 A kap. 7 §

Enligt den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1.7) är avsikten att det skall
ankomma på Riksskatteverket att meddela bindande föreskrifter om
indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal. Beslut om att
meddela sådana föreskrifter avses inte kunna överklagas. Vid ett
överklagande av en fastighetstaxering som skett genom omräkning avses
den enskilde kunna åstadkomma en prövning endast av frågan om en
felräkning eller felaktig tillämpning av omräkningstalen har skett i
samband med omräkningen.

I förevarande paragraf anges i överensstämmelse härmed att regeringen
eller en myndighet som regeringen bestämmer skall besluta närmare
föreskrifter om indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal
samt att ett sådant beslut inte skall kunna överklagas.

Lagrådet har inte någon erinran mot den sålunda föreslagna regle-
ringen. Med hänsyn till uttalandena i motiven bör dock erinras om de
allmänna principer rörande s.k. normprövning som har kommit till
uttryck i 11 kap. 14 § regeringsformen och som innebär att, om domstol
eller annat offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med
bestämmelse i överordnad författning, föreskriften inte får tillämpas. Om
exempelvis den enskilde i samband med överklagande av en fas-
tighetstaxering skulle hävda att Riksskatteverkets föreskrifter om
omräkningstal i vad de rör hans rätt står i strid med någon av de nya
bestämmelserna i 4 - 6 §§ förevarande kapitel, måste således en prövning
av denna fråga ske från överinstansens sida.

18 kap. 1 §

Som första stycket har utformats blir en fastighetsägare utan föreläggande
skyldig att avge allmän fastighetsdeklaration, så snart han inte före den
15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum har fått
ett förslag till fastighetstaxering från skattemyndigheten. Detta gäller
även om fastighetsägaren - t.ex. på grund av misstag vid postbeford-
ringen - skulle ha erhållit förslaget någon dag senare.

Det synes inte uteslutet att denna reglering kan vålla problem i sådana
fall då fastighetsägaren har mottagit förslaget senare än inom den i lagen
angivna tidsfristen men före den 1 november, då den allmänna fa-
tighetsdeklarationen skall vara avlämnad. Den valda konstruktionen
överensstämmer emellertid i princip med den som från och med 1995 års
taxering kommer att gälla i fråga om skyldigheten att lämna allmän
självdeklaration; jfr 2 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration

Prop. 1994/95:53

Bilaga 5

154

och kontrolluppgifter i dess lydelse från och med den 1 januari 1993.
Lagrådet anser sig därför inte böra rikta någon principiell erinran mot
förslaget.

Då det av den allmänna motiveringen synes framgå att fastighetsägaren
avsetts ha rätt att underlåta att avlämna allmän fastighetsdeklaration om
han har fått förslaget till fastighetstaxering den 15 oktober, ifrågasätter
Lagrådet dock om inte orden "före den 15 oktober" bör bytas ut mot
"senast den 15 oktober". Därmed erhålles också överensstämmelse med
konstruktionen i den nyssnämnda paragrafen i lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

3a§

I paragrafens andra stycke föreskrivs att en reduceringsfaktor skall
bestämmas. Denna anges vara lika med skillnaden mellan ett taxerings-
värde minskat med visst annat värde. Med faktorer brukar avses tal som
multipliceras med varandra. "Reduceringsfaktor" synes därför utgöra en
oegentlig term i sammanhanget och kan lämpligen på de många ställen
i paragrafen där den förekommer bytas ut mot "reduceringsbelopp".
Vidare bör orden "skillnaden mellan" i styckets andra mening utgå så att
reduceringsbeloppet är lika med ett taxeringsvärde minskat med ett annat
värde.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 4

Av punkten framgår av avsikten är att punkterna 4 och 5 av övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt alltjämt skall gälla. Det förtjänar i anslutning härtill
anmärkas att punkten 5 i nämnda övergångsbestämmelser innehåller en
särskild regel i fråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt
minst tre och högst tio familjer och som ingår i lantbruksenhet.

Som Lagrådet anmärkt i anslutning till 4 kap. 5 § förslaget till lag om
ändring i fastighetstaxeringslagen innebär regleringen i den paragrafen att
vissa byggnader som för närvarande inte ingår i lantbruksenheter kommer
att tillföras sådana enheter. Dessutom kommer en del byggnader som
tidigare kan ha ingått i lantbruksenheter i fortsättningen att ingå i andra
taxeringsenheter, nämligen vissa sådana småhus som är belägna i
anslutning till en lantbruksfastighet men inte på själva fastigheten.

Lagrådet har inte underlag för att bedöma om dessa förändringar
kommer att medföra problem vid tillämpningen av punkt 5 i övergångs-
bestämmelserna till 1990 års lag. Om så skulle vara fallet torde punkten
genom en särskild lag kunna ändras på sådant sätt att den för sin
tillämpning förutsätter att småhuset skall ha ingått i en lantbruksenhet vid
ikraftträdandet.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 5

155

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

Prop. 1994/95:53

Bilaga 5

156

Finansdepartementet                                  Prop. 1994/95:53

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,

Winbeig, Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid
fastighetstaxeringen, m.m.

157

gotab 47137, Stockholm 1994