Prop.
1994/95:53Regeringens proposition
1994/95:53

Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen,
m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 oktober 1994.

Ingvar Carlsson

Göran Persson
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ett omräkningsförfarande som innebär att
fastigheters taxeringsvärden successivt skall justeras med hänsyn till
prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Vidare föreslås vissa ändringar av
fastighetstaxeringen i rationaliseringssyfte och en reglering av vilket
taxeringsvärde som skall utgöra underlag för fastighetsskatt vid brutna
räkenskapsår.
Det föreslagna omräkningsförfarandet innebär i huvudsak följande.
Omräkningsförfarandet blir integrerat med fastighetstaxeringen. Samtliga
skattepliktiga typer av taxeringsenheter utom industrienheterna skall omräknas.
Omräkning skall ske varje år. Aktuella taxeringsvärden kommer att erhållas genom
att de värden som bestäms vid allmän eller särskild fastighetstaxering - i fort-
sättningen benämnda basvärden - multipliceras med särskilda omräkningstal.
Omräkningstalen fastställs med hänsyn till den regionala prisutvecklingen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om såväl
omräkningstalen som indelningen i prisutvecklingsområden.
Själva omräkningen skall ankomma på skattemyndigheten. Tidpunkterna för beslut
om omräkning och utsändande av underrättelse om sådant beslut samordnas med vad
som gäller vid den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen. Omräknings-
besluten skall kunna överklagas på motsvarande sätt som övriga
fastighetstaxeringsbeslut. Omräkningstal och
indelningen i prisutvecklingsområden meddelas i föreskrifter som inte kan
överklagas.
En övergång föreslås ske till ett registerbaserat taxeringsförfarande.
Fastighetsägarna får i de fall ett tillfredsställande uppgiftsunderlag finns
från skattemyndigheten ett förslag till fastighetstaxering med början vid den
allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter år 1996 (AFT 1996). Detta innebär
att de får besked inte bara om det nya basvärdet utan även en redovisning av de
olika faktorer som har lett fram till basvärdet. De som inte har några invänd-
ningar mot förslaget behöver inte vidta några åtgärder. Den som däremot har
synpunkter på förslaget till basvärde skall inom viss tid framföra dessa. I de
fall myndigheterna inte har tillräckligt underlag för att räkna fram ett nytt
basvärde skall fastighetsägaren deklarera på sedvanligt sätt.
För att underlätta ett registerbaserat förfarande föreslås vissa ändringar och
förenklingar i de materiella reglerna. Dessa ändringar tar sikte på AFT 1996.
En bättre samordning mellan begreppen registerfastighet och taxeringsenhet
uppnås genom att samtliga småhus som är belägna på en lantbruksfastighet skall
ingå i lantbruksenheten.
Vidare föreslås att det klart anges i lagtext att riktvärdeangivelse för
tomtmark får tas fram enligt ett smidigare förfarande än det nuvarande.
Ägoslaget exploateringsmark liksom begreppet innehav av ofri tomt i stad
föreslås utmönstrade.
Slutligen föreslås att fastighetsskatten beräknas på grundval av det
taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Därav följer att
proportionering skall ske vid brutet räkenskapsår så att underlaget för
fastighetsskatt utgörs av det för varje kalenderårsdel gällande taxeringsvärdet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och avseende
fastighetstaxeringsfrågor tillämpas första gången vid fastighetstaxering år
1996. Vad gäller småhus på lantbruk föreslås de nya reglerna tillämpas första
gången vid 1998 års fastighetstaxering.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 5

2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i fastighets-
taxeringslagen (1979:1152) 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:
1052) om statlig fastighetsskatt 38
2.3 Förslag till lag om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370) 43
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:
171) om särskilt uppskattningsvärde på
fastighet 45
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:
289) om allmänna förvaltningsdomstolar 46
2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregis-
terlagen (1980:343) 48
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:
404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyn-
digheter 51

3 Ärendet och dess beredning 52

4 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxe-
ringen 56
4.1 Införande av ett omräkningsförfarande 56
4.1.1Inledning 56
4.1.2Omräkning med början år 1996 58
4.1.3Den författningstekniska lösningen 59
4.1.4Indelningen i prisutvecklingsområden och
fastställande av omräkningstal 60
4.1.5Nivåperiod vid omräkning 65
4.1.6Periodicitet och giltighetstid 67
4.1.7Beslut om indelning i prisutvecklingsom-
råden och fastställande av omräkningstal 68
4.2 Administrativa regler 71
4.2.1Beslut och underrättelser 71
4.2.2Förberedelsearbetet inför omräkning 72
4.2.3Överklagande av omräkningsbeslut 73

5 Rationaliserad fastighetstaxering 74
5.1 Registerbaserad fastighetstaxering 74
5.1.1Bakgrund 74
5.1.2Övergång till registerbaserad fastig-
hetstaxering 76
5.1.3Förfarandefrågor 80
5.2 Småhus på lantbruksenhet 83
5.3 Särskilda frågor 86
5.3.1Schematisk bestämning av prisnivån för
tomtmark 86
5.3.2Tidpunkt för äganderättens övergång 88
5.3.3Exploateringsmark 89
5.3.4Ofri tomt i stad 90

6 Underlag för fastighetsskatt vid brutet
räkenskapsår 91

7 Ekonomiska effekter 94

8 Specialmotivering 96
8.1 Förslaget till lag om ändring i fastighets-
taxeringslagen (1979:1152) 96
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt 106
8.3 Förslaget till lag om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370) 107
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1971:171) om särskilt uppskattningsvärde
på fastighet 107
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdom-
stolar 108
8.6 Förslaget till lag om ändring i skatte-
registerlagen (1980:343) 108
8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter 108

Bilaga 1Förteckning över remissinstanser -
Beskattning av fastigheter, del II
(SOU 1994:57) 109

Bilaga 2Förteckning över remissinstanser -
Omräkningsförfarandet vid fastighets-
taxeringen (Ds 1994:62) 110

Bilaga 3Förteckning över remissinstanser -
Rationaliserad fastighetstaxering, del
I (SOU 1994:62) 111

Bilaga 4Lagrådsremissens lagförslag 112

Bilaga 5Lagrådets yttrande 152

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 27 oktober 1994. 157

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
4. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
7. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1dels att 6
kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1, 3 och 5-7 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 4 kap. 5-7 §§, 5 kap. 1, 2,
7 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §, 16 kap. 1
och 3-6 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4 och 6 §§,
25 kap. 6 §, rubrikerna till 5 kap., 12 kap. och 28 kap. skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§, ett
nytt kapitel, 16 A kap., en ny avdelning, avd. 4., med sex nya kapitel 33 - 38
kap. samt närmast före 1 kap. 7-9 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §2
Fastighetstaxering
sker vid allmän och
särskild
Vid fastighetstaxering
fastighetstaxering samt genom
skall beslut fattas omräkning.
om fastigheternas Vid allmän och
skatte- särskild fastig-
pliktsförhållanden hetstaxering skall
och indelning i beslut fattas om
taxeringsenheter. fastigheternas
Vidare skall typ av skattepliktsförhåll-
taxeringsenhet och anden och indelning
taxeringsvärde i taxeringsenheter.
bestämmas för varje Vidare skall typ av
taxeringsenhet. taxeringsenhet och
Taxeringsvärde basvärde bestämmas för
skall dock inte varje taxeringsenhet.
åsättas fastighet, Vid omräkning skall
som enligt 3 kap. taxeringsvärde
skall undantas från bestämmas för varje
skatteplikt. taxeringsenhet.
Basvärde och
taxeringsvärde skall
dock inte åsättas
fastighet, som
enligt 3 kap. skall
undantas från
skatteplikt.
Basvärde utgör även
taxeringsvärde för
fastighet som
enligt 9 § skall
undantas från
omräkning.

3 §
Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering
bestäms.
Beslut om
fastighetstaxering
som fattas vid
allmän
fastighetstaxering
eller genom ny
taxering vid sär-
skild
fastighetstaxering
skall gälla från
ingången av det
taxeringsår då sådan
taxering sker till
ingången av det
taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa
gång.
Beslut om omräkning
skall gälla från
ingången av det
taxeringsår då sådant
beslut fattas till
ingången av det
taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa
gång.
Med löpande
taxeringsperiod
avses tiden från
ingången av det
taxeringsår då allmän
fastighetstaxering
sker av en
taxeringsenhet till
ingången av det
taxeringsår då allmän
fastighetstaxering
av taxeringsenheten
sker nästa gång.

5 §3
Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses
a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall
utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;
b) den som innehar b) den som innehar
fastighet med fastighet med
åborätt, tomträtt åborätt, tomträtt
eller vattenfalls- eller
rätt, innehavare av vattenfallsrätt samt
så kallad ofri tomt den som eljest
i stad samt den som innehar fastighet
eljest innehar fas- med ständig eller
tighet med ständig ärftlig
eller ärftlig besittningsrätt;
besittningsrätt;
c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;
d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;
e) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 6 § 1 mom. första
stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig för inkomst;
samt
f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om
nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.
Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den
tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten
eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i
41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande pastorat att anse såsom
innehavare.
Skall avkastning Skall avkastning
utöver husbehovet utöver husbehovet av
av skog på fastig- skog på fastighet,
het, som avses som avses under b
under b, eller d, eller d,
författningsenligt författningsenligt
helt eller delvis helt eller delvis
tillkomma allmän tillkomma allmän
fond eller inrätt- fond eller
ning, är denna inrättning, är denna
att anse såsom att anse såsom
fastighetens fastighetens
innehavare, såvitt innehavare, såvitt
angår fastighetens angår fastighetens
skogsbruksvärde. värde av skogsmark
med växande skog och
markanläggningar som
används eller behövs
för skogsbruk.

6 §
Fastighetstaxering Allmän och särskild
skall ske på fastighetstaxering
grundval av skall ske på grund-
fastighets val av fastighets
användning och användning och
beskaffenhet vid beskaffenhet vid
taxeringsårets taxeringsårets
ingång. ingång.

Allmän
fastighetstaxering

7 §4
Allmän Allmän
fastighetstaxering fastighetstaxering
skall ske vartannat skall ske vartannat
år enligt följande år enligt bestämmel-
ordning. serna i 2 - 15 kap.
och i följande
ordning.
År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter
inklusive elproduktionsenheter och specialenheter,
år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt
år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.
Beslut vid allmän Bestämmelser om
fastighetstaxering förfarandet vid
skall, om inte allmän
annat föranleds av fastighetstaxering
föreskrifterna i 16 finns i 17 - 24
kap., gälla från kap.
ingången av det
taxeringsår då
allmän fastighets-
taxering av taxe-
ringsenheten sker
till ingången av
det taxeringsår då
allmän fas-
tighetstaxering av
taxeringsenheten
sker nästa gång
(den löpande
taxeringsperioden).

Särskild
fastighetstaxering

8 §
Särskild
fastighetstaxering
skall verkställas
varje år enligt be-
stämmelserna i 16
kap. Sådan taxering
skall dock ej ske
av taxeringsenhet
som taxeras genom
allmän fas-
tighetstaxering
samma år.
Bestämmelser om
förfarandet vid
särskild
fastighetstaxering
finns i 25 - 32
kap.

Omräkning

9 §
Omräkning skall ske
årligen för olika
typer av skatteplik-
tiga taxeringsenheter
utom industrienheter
enligt bestämmelserna
i 16 A kap.
Bestämmelser om
förfarandet vid
omräkning finns i 33
- 38 kap.

Nuvarande lydelse

2 kap.
2 §5
Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.
Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom garage, förråd
och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio
familjer, om byggnaden ingår i lantbruksenhet.

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller
till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med
förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som
behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrättad
till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår
i lantbruksenhet.

Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som
byggnad inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge,
lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk
eller skogsbruk.

Industri- Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.
byggnad

Special- Med specialbyggnad avses
byggnad
Försvars- Byggnad som används för försvarsändamål eller
byggnad ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är
en fristående industriell anläggning. Även
mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad,
tions- expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, repara-
byggnad tionsverkstad och liknande, om byggnaden används för
allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens järnvägars,
Luftfartsverkets, Banverkets, Svensk Rundradio Aktie-
bolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges
Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio
Aktiebolags verksamhet.

Distribu- Byggnad som ingår i överförings- eller distributions-
tions- nätet för gas, värme, elektricitet eller vatten.
byggnad

Värme- Byggnad för produktion och distribution av varmvatten
central för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även
är inrättad för produktion av elektrisk starkström
för yrkesmässig distribution.

Renings- Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för
anläggning förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och
liknande samt pumpstation som hör till sådan anlägg-
ning.

Vård- Byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård,
byggnad narkomanvård, barnavård, kriminalvård, arbetsvård,
åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklings-
störda. Annan byggnad än som nu har nämnts skall
utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt
personer som behöver institutionell vård eller
tillsyn.

Bad-, Byggnad som används för bad, sport, idrott och
sport- och liknande, om allmänheten har tillträde till
idrottsan- anläggningen.
läggningen

Skol- Byggnad som används för undervisning eller forskning
byggnad vid
skola som anordnas av staten
skola som anordnas med statsbidrag och
skola vars undervisning står under statlig tillsyn.
Byggnad som används som elevhem eller skolhem för
elever vid sådana skolor.

Kultur- Byggnad som används för kulturellt ändamål såsom
byggnad teater, biograf, museum och liknande.

Ecklesia- Kyrka eller annan byggnad som används för religiös
stik- verksamhet. Prästgård som avses i 41 kap. kyrkolagen
byggnad (1992:300). Bårhus, krematorium och byggnad som
används för skötsel av begravningsplats.

Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun eller menighet och
byggnad som används för allmän styrelse, förvaltning,
rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård
och byggnad med likartad användning. Som allmän
byggnad skall inte anses byggnad som används för
statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda
byggnad byggnadstyperna.

Föreslagen lydelse

2 §
Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.
Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom garage,
förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio
familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden
ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller
skogsimpediment.

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller
till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med
förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som
behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrättad
till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår
i lantbruksenhet.

Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som
byggnad inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge,
lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk
eller skogsbruk.

Industri- Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.
byggnad

Special- Med specialbyggnad avses
byggnad
Försvars- Byggnad som används för försvarsändamål eller
byggnad ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är
en fristående industriell anläggning. Även mäss-
byggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad,
tions- expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, repara-
byggnad tionsverkstad och liknande, om byggnaden används för
allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens järnvägars,
Luftfartsverkets, Banverkets, Svensk Rundradio Aktie-
bolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges
Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio
Aktiebolags verksamhet.

Distribu- Byggnad som ingår i överförings- eller distributions-
tions- nätet för gas, värme, elektricitet eller vatten.
byggnad

Värme- Byggnad för produktion och distribution av varmvatten
central för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är
inrättad för produktion av elektrisk starkström för
yrkesmässig distribution.

Renings- Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för
anläggning förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och
liknande samt pumpstation som hör till sådan anlägg-
ning.

Vård- Byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård,
byggnad narkomanvård, barnavård, kriminalvård, arbetsvård,
åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklings-
störda. Annan byggnad än som nu har nämnts skall
utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt
personer som behöver institutionell vård eller
tillsyn.

Bad-, Byggnad som används för bad, sport, idrott och
sport- och liknande, om allmänheten har tillträde till
idrotts- anläggningen.
anläggning

Skol- Byggnad som används för undervisning eller forskning
byggnad vid
skola som anordnas av staten
skola som anordnas med statsbidrag och
skola vars undervisning står under statlig
tillsyn.
Byggnad som används som elevhem eller skolhem för
elever vid sådana skolor.

Kultur- Byggnad som används för kulturellt ändamål såsom
byggnad teater, biograf, museum och liknande.

Ecklesia- Kyrka eller annan byggnad som används för religiös
stik- verksamhet. Prästgård som avses i 41 kap. kyrkolagen
byggnad (1992:300). Bårhus, krematorium och byggnad som
används för skötsel av begravningsplats.

Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun eller annan
byggnad menighet och som används för allmän styrelse, för-
valtning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt
fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som
allmän byggnad skall inte anses byggnad som används
för statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda
byggnad byggnadstyperna.

Nuvarande lydelse

4 §6
Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av
byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till
50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad,
specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård,
parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som
ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och
har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras
tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd
fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall
marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark
endast om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett
förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende
sådan byggnad som anges i andra stycket.

Exploaterings- Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och som till någon del
mark är avsedd att användas för byggnadsändamål. Detta skall inte
gälla, om marken skall indelas som tomtmark eller om det är
uppenbart att exploatering ej kommer att genomföras eller
kommer att avsevärt fördröjas.

Täktmark Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
(1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med täkttillstånd skall
jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens
utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling
eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som
inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig
utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas
skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att
fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte
anses som
skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas
i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt
vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en
kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpedi- Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och andra impediment i
ment anslutning till skogsmark.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Föreslagen lydelse

4 §
Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av
byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000
kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad,
specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parke-
ringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger
i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, in-
dustribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och
har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras
tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd
fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall
marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får
bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark
endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt
bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall
genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller
tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

Täktmark Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
(1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med täkttillstånd skall
jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens
utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling
eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som
inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig
utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas
skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att
fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte
anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden
inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt
vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en
kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpedi- Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och andra impediment i
ment anslutning till skogsmark.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
5 §7
Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande
kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av
följande beteckningar för typ av taxeringsenhet
1. småhus, tomtmark 1. småhus och
för sådan byggnad ochtomtmark för sådan
exploateringsmark byggnad
för småhusbebyggelse(småhusenhet)
(småhusenhet)
2. hyreshus, 2. hyreshus och
tomtmark för sådan tomtmark för sådan
byggnad och byggnad
exploateringsmark (hyreshusenhet)
för
hyreshusbebyggelse
(hyreshusenhet)
3. industribygg- 3. industribyggnad,
nad, övrig byggnad, övrig byggnad,
tomtmark för sådana tomtmark för sådana
byggnader och byggnader,
exploateringsmark vattenverk på annans
för sådan be- grund samt i
byggelse, vatten- jordeboken upptaget
verk på annans fiskeri
grund samt i (industrienhet)
jordeboken upptaget
fiskeri
(industrienhet)
4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark
(industrienhet)
5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment
(lantbruksenhet).
Småhus och tomt- Småhus och tomtmark
mark för sådan för sådan byggnad som
byggnad som ligger ligger på fastighet
i anslutning med åkermark,
till lantbruksenhet betesmark, skogs-
med minst 5 hektar mark eller
åkermark, betesmark skogsimpediment,
och skogsmark, skall ingå i den
skall ingå i lant- lantbruksenhet som
bruksenheten, om omfattar marken.
byggnaden eller
byggnaderna behövs
som bostad för äga-
re, arrendator
eller deras
arbetskraft. Saneringsbyggnad
Saneringsbyggnad och övrig mark kan
och övrig mark kan ingå i samtliga
ingå i samtliga taxeringsenheter
taxeringsenheter under punkterna 1-6
under punkterna 1-6 i första stycket.
i första stycket. Övrig mark skall i
Övrig mark skall i regel ingå i
regel ingå i lantbruksenhet. I
lantbruksenhet. I annat fall skall
annat fall skall övrig mark taxeras
övrig mark taxeras tillsammans med den
tillsammans med den tomtmark eller
tomtmark, ex-ploa- täktmark som ligger
teringsmark eller närmast. Har övrig
täktmark som ligger mark stor
närmast. Har övrig omfattning och
mark stor saknar den samband
omfattning och med annan mark, som
saknar den samband har samma ägare,
med annan mark, som skall den dock
har samma ägare, bilda en taxe-
skall den dock ringsenhet.
bilda en taxe- Taxeringsenhet, som
ringsenhet. består av endast
Taxeringsenhet, som övrig mark,
består av endast betecknas indu-
övrig mark, strienhet, om den
betecknas ligger till över-
industrienhet, om vägande del inom
den ligger till tätort och lant-
övervägande del bruksenhet, om den
inom tätort och ligger till
lantbruksenhet, om övervägande del
den ligger till utanför sådan ort.
övervägande del
utanför sådan ort.

6 §8
I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall
endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.
I bebyggd
taxeringsenhet får
exploateringsmark
inte ingå.
Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller
skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

7 §
Ligger
exploateringsmark
inom olika tätorter
eller planområden
skall mark inom
varje tätort eller
planområde utgöra en
taxeringsenhet.
Består täktmark av skilda markområden skall varje sådant område utgöra en
taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt
naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet.

5 kap.
Bestämmande av Bestämmande av
taxeringsvärde basvärde

1 §
Taxeringsvärde Basvärde skall
skall bestämmas för bestämmas för varje
varje skattepliktig skattepliktig
taxeringsenhet. taxeringsenhet.

2 §
Taxeringsvärde Basvärde skall
skall bestämmas bestämmas till det
til det belopp som belopp som
motsvarar 75 motsvarar 75
procent av procent av
taxeringsenhetens taxeringsenhetens
marknadsvärde. marknadsvärde.

7 §9
Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.
För småhus-, hyreshus- och industrienhet:
1. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.
2. Markvärde 2. Markvärde
Markvärde är värdet Markvärde är värdet
av av
taxe-ringsenhetens taxe-ringsenhetens
tomtmark, ex- tomtmark, täktmark
ploa-teringsmark, och
täktmark och markanläggningar.
markanläggningar.
För lantbruksenhet:
1. Bostadsbyggnadsvärde
Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till
taxeringsenheten.
2. Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till
taxeringsenheten.
3. Tomtmarksvärde
Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.
4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och
markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.
5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med väx-ande skog och
markanläggningar, som används eller behövs för skogs-bruk.
6. Skogsimpedimentsvärde
Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till
taxeringsenheten.

8 §10

Varje delvärde Varje delvärde
skall bestäm- skall bestäm-
mas för sig med mas för sig med
tillämpning av i tillämpning av i
2-5 §§ angivna 2-5 §§ angivna
grunder. grunder. Vid be-
stämmande av delvärde
för tomtmark i sådana
fall då försäljningar
av obebyggd
tomtmark inom vär-
deområdet inte ger
den ledning som
behövs skall dock
iakttas att
delvärdet bestäms med
ledning av den
marknadsvärdenivå för
Summan av obebyggd tomtmark
delvärdena utgör som normalt före-
taxeringsenhetens kommer inom
taxeringsvärde. värdeområden där
marknadsvärdenivån för
bebyggda fastighe-
ter är densamma som
för värdeområdet i
fråga.
Summan av
delvärdena utgör
taxeringsenhetens
basvärde.

7 kap.
3 §11
För byggnader och För byggnader och
ägoslag som avses i ägoslag som avses i
8-15 kap. skall 8-15 kap. skall
taxeringsvärde basvärde bestämmas
bestämmas med med utgångspunkt i
utgångspunkt i riktvärden. Dessa
riktvärden. Dessa skall bestämmas för
skall bestämmas för kombinationer av
kombinationer av värdefaktorer, som i
värdefaktorer, som någon utsträckning
i någon utsträck- varierar inom
ning varierar inom värdeområdet och som
värdeområdet och har särskild
som har särskild betydelse för mark-
betydelse för nadsvärdet.
marknadsvärdet.
För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i
förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.
Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall,
utom såvitt avser de under punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorerna, indelas i
klasser.
1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt
avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och
skogsimpediment.
2. Hyra för hyreshus.
3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad värderad
enligt produktionskostnadsmetoden.
4. Årligt uttag av täktmark.
De uppgifter om värdenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom varje
värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i
tabell eller på annat sätt.
Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

4 §
Riktvärde skall Riktvärde skall
bestämmas så att bestämmas så att det
det leder till leder till basvärde
taxeringsvärde som som efter justering
efter justering som som avses i 5 § står
avses i 5 § står i i överensstämmelse
överensstämmelse med bestämmelserna i
med bestämmelserna 5 kap. 2-5 §§.
i 5 kap. 2-5 §§.
Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av
värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 §
Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först
fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om
skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i
samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark
läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om
de ligger inom samma värdeområde.
Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller
värdeserie inte ske.
Sedan det mot Sedan det mot
riktvärdet svarande riktvärdet svarande
värdet har bestämts värdet har bestämts
skall efter en skall efter en
eventuell justering eventuell justering
för säregna för säregna
förhållanden det förhållanden det
däremot svarande däremot svarande
taxeringsvärdet basvärdet
fastställas. fastställas.

16 §12
För egendom som För egendom som
anges under anges under
punkterna 1 - 4 punkterna 1 - 4
skall inte bestäm- skall inte bestämmas
mas något värde något värde
1. byggnad eller 1. byggnad eller
byggnader inom byggnader inom
samma tomt, om samma tomt, om
byggnadsbeståndets byggnadsbeståndets
sammanlagda sammanlagda
taxeringsvärde ej basvärde ej
skulle uppgå till skulle uppgå till
50 000 kronor 50 000 kronor
2. övrig mark och 2. övrig mark och
vattentäckt område vattentäckt område
som inte är täkt- som inte är täkt-
mark mark
3. markanläggning 3. markanläggning
som används för som används för
sådant ändamål som sådant ändamål som
avses i 3 kap. avses i 3 kap.
4. egendom som 4. egendom som
avses i 2 kap. avses i 2 kap.
3 § jordabalken. 3 § jordabalken.
8 kap.
2 §
Som riktvärde för Som riktvärde för
ett småhus som är ett småhus som har
nybyggt, av normal uppförts under det
storlek och sjuttonde året före
standard, fri- det år då allmän
liggande samt utgör fastighetstaxering
det enda småhuset av småhus sker, som
på en tomt som ut- är av normal storlek
gör självständig och standard,
fastighet får en- friliggande och det
dast anges värden enda småhuset på en
i en fastställd tomt som utgör
värdeserie. självständig
fastighet och som
inte har varit
föremål för om- eller
tillbyggnad får
endast anges värden
i en fastställd
värdeserie.

Nuvarande lydelse

3 §13
Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för
en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen
och biutrymmen.

Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd.
Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfatt-
ningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en
utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år
får inte göras större än att den motsvarar 5 år.

Standard Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial
och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femtonstandardklasser.

Byggnads- Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset ingår i
kategori lantbruksenhet eller inte. För småhus som inte ingår i
lantbruksenhet bestäms byggnadskategorin även med hänsyn till om
småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt,
om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus förhållanden
rättsliga- som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om tomtmarken
förhållanden utgör självständig fastighet eller inte.

Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även
tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms fastighetsrätts-
liga förhållanden med hänsyn till om-fattningen och sammansätt-
ningen av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i
lantbruksenheten.

Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende
inom tomten.

Föreslagen lydelse

3 §
Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för
en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen
och biutrymmen.

Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd.
Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfatt-
ningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en
utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år
får inte göras större än att den motsvarar 5 år.

Standard Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial
och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser.

Byggnads- Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset ingår i
kategori småhus- eller lantbruksenhet. För småhus som ingår i småhusenhet
bestäms byggnadskategorin även med hänsyn till om småhuset utgör
friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om särskilda
skäl föreligger, antal lägenheter.

Fastig- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus som ingår i
hetsrätts- lantbruksenhet och som behövs som bostad för lantbruksenhetens
liga för- ägare, arrendator eller deras arbetskraft med hänsyn till om-
hållanden fattningen och sammansättningen av den åkermark, betesmark och
skogsmark som ingår i lantbruksenheten.

För övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med
hänsyn till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller
inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn
även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastig-
het.

Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende
inom tomten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.
Riktvärde för Riktvärde för
tomtmark, exploa- tomtmark och
teringsmark och täkt-mark
täktmark

Nuvarande lydelse

3 §14
Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för
skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och
avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ
av bebyggelse och speciell belägenhet.
Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad
avlopp sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark som är
rättsliga bebyggd med småhus som inte ingår i lant-bruksenhet med hänsyn
förhållanden till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.
Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även
tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

För tomtmark som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruksen-
het skall fastighetsrättsliga förhållanden bestämmas med hänsyn
till omfattningen och sammansättningen av den åkermark, betes-
mark och skogsmark som ingår i lantbruksenheten.

Typ av Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är bebyggd med småhus
bebyggelse som ingår i lantbruksenhet eller annat småhus. Om tomtmarken är
bebyggd med småhus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ
av bebyggelse även med hänsyn till om marken är avsedd att
bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Speciell Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeom-
belägenhet rådet t.ex. vid strand.

Föreslagen lydelse

3 §
Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för
skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och
avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ
av bebyggelse och speciell belägenhet.
Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad
avlopp sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark som är
rättsliga bebyggd med småhus som ingår i lantbruksenhet och som behövs som
förhållanden bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller deras
arbetskraft med hänsyn till omfattningen och sammansättningen
av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i lant-
bruksenheten.

För övrig tomtmark som är bebyggd med småhus bestäms fastighets-
rättsliga förhållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör
självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte själv-
ständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att
tomtmarken kan bilda egen fastighet.

Typ av Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är bebyggd med småhus
bebyggelse som ingår i småhus- eller lantbruksenhet. För tomtmark som ingår
i småhusenhet bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om
marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande
småhus, kedjehus eller radhus.

Speciell Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom
belägenhet värdeområdet t. ex. vid strand.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.
1 §15
Särskild fastig-
hetstaxering skall
verkställas varje
år. Sådan taxering
skall dock ej
ske av taxerings- Vid särskild
enhet som taxeras fastighetstaxering
genom allmän fastställs
fastighetstaxering nästföregående års all-
samma år. männa eller särskilda
Vid särskild fastighetstaxering
fastighetstaxering oförändrad om ny
fastställs taxering enligt 2 -
nästföregående års 5 §§ inte skall ske.
taxering oförändrad
om ny taxering
enligt 2 - 5 §§
inte skall ske.

3 §16
Ny taxering av Ny taxering av
taxeringsenhet taxeringsenhet
skall ske om under skall ske om under
löpande taxerings- löpande taxeringspe-
period taxeringsen- riod
hetens värde ökat taxeringsenhetens
eller minskat genom värde ökat eller
sådan förändring i minskat genom sådan
enhetens fysiska förändring i enhetens
beskaffenhet att fysiska
åsatt taxerings- beskaffenhet att
värde på grund av åsatt basvärde på
förändringen bör grund av förändringen
ändras med minst bör ändras med minst
en femtedel, dock en femtedel, dock
minst 25 000 minst 25 000
kronor. Ny taxering kronor. Ny taxering
skall dock alltid skall dock alltid
ske om kostnader ske om kostnader
som har uppgått som har uppgått till
till minst en minst en miljon
miljon kronor har kronor har lagts
lagts ned på ned på
taxeringsenheten taxeringsenheten
eller, för eller, för
värderingsenhet värderingsenhet med
med småhus och, i småhus och, i
förekommande fall, förekommande fall,
därtill hörande därtill hörande
tomtmark, om det tomtmark, om det
sammanlagda värdet sammanlagda värdet
av småhuset och av småhuset och
tomtmarken på grund tomtmarken på grund
av förändringen bör av förändringen bör
höjas eller sänkas höjas eller sänkas
med minst 100 000 med minst 100 000
kronor. kronor.
Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på
taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd
taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.
Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en
taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om
skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående
skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande
taxeringsperioden.

4 §17
Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod
taxeringsenhetens värde ökat eller minskat
1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-
rådesbestämmelser
2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att
förfoga över eller i övrigt använda enheten
3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning
(anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.
Ny taxering skall Ny taxering skall
ske endast om ske endast om
taxeringsenhetens taxeringsenhetens
taxeringsvärde på basvärde på grund av
grund av föränd- förändringen bör ändras
ringen bör ändras med minst en
med minst en femte- femtedel, dock
del, dock minst minst 25 000
25 000 kronor. Om kronor. Om
förändringen medför enförändringen medför en
ökning eller ökning eller
minskning av minskning av
taxeringsvärdet med basvärdet med mindre
mindre än 100 000 än 100 000 kronor
kronor skall ny skall ny taxering
taxering ske endast ske endast efter
efter framställning framställning av
av taxeringsenhetens
taxeringsenhetens ägare.
ägare.

5 §18
Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att
den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten
stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande
taxeringsperioden.
Ny taxering får Ny taxering får ske
ske endast efter endast efter
framställning av framställning av
taxeringsenhetens taxeringsenhetens
ägare och om ägare och om
taxeringsvärdet basvärdet till följd
till följd av av värdeminskning i
värdeminskning i anledning av
anledning av nedläggningen bör
nedläggningen bör sänkas med minst
sänkas med minst hälften.
hälften.
6 §19
Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna
prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast
föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.
Taxering som har
åsatts enligt
bestämmelserna i
detta kapitel gäller
från ingången av det
taxeringsår då
taxeringen åsatts,
till ingången av det
taxeringsår då allmän
fastighetstaxering
av taxeringsenheten
sker nästa gång eller
ny taxering ånyo
sker till följd av
bestämmelserna i
detta kapitel.

16 A kap. Omräkning

1 §
Vid omräkning
bestäms taxe-
ringsvärdet för en
taxeringsenhet
genom att det för
enheten gällande
basvärdet, som
fastställts vid all-
män eller särskild
fastighetstaxering,
omräknas. Omräkningen
sker genom att
värderingsenheternas
värden multipliceras
med fastställt
omräkningstal.
Taxeringsvärdet och
omräknade delvärden
erhålls genom att
värderingsenheternas
omräknade värden
summeras.

2 §
Omräkningstalen
skall, på det sätt
som närmare anges i
detta kapitel,
bestämmas så att det
genomsnittliga
förhållandet mellan
taxeringsvärdena och
marknadsvärdena blir
0,75 inom ett
prisutveck-
lingsområde.

3 §
Den
marknadsvärdenivå,
som skall ligga
till grund för ett
omräkningstal, skall
bestämmas med hänsyn
till det
genomsnittliga
prisläget under
tolvmånadersperioden
som börjar den 1
juli andra året före
taxeringsåret och
upphör den 30 juni
året före detta år
(nivåperioden).

4 §
För beräkningen av
omräkningstal skall
riket delas in i
prisutveck-
lingsområden för de
olika typerna av
taxeringsenheter
som är föremål för
omräkning. För
lantbruksenheter får
indelningen i
prisutveck-
lingsområden göras
olika för följande
kombinationer av
byggnadstyper och
ägoslag
- småhus och
tomtmark,
- skogsmark och
skogsimpediment,
- ekonomibyggnad,
åkermark och
betesmark.
Indelningen i
prisutvecklings-
områden skall ske så
att prisföränd-
ringarna för den typ
av egendom för
vilken indelning i
prisutveck-
lingsområden sker
enligt första
stycket och som
ingår i området kan
antas ha varit
likartade. Ett
prisutvecklingsområde
skall omfatta ett
eller flera
värdeområden enligt
7 kap. 2 § och
behöver inte vara
geografiskt
sammanhängande.

5 §
Omräkningstal skall
bestämmas för varje
prisutvecklingsområde.
Omräkningstalen
skall bestämmas
särskilt för den
egendom för vilken
indelning i
prisutvecklings-
områden sker enligt
4 §. Inom ett
prisut-
vecklingsområde kan
olika omräkningstal
bestämmas för skilda
slag av
värderingsenheter.
Omräkningstalen
skall anges med två
decimaler.
Efter en allmän
fastighetstaxering
skall
omräkningstalet 1,00
bestämmas till dess
prisutvecklingen
leder till ett
omräkningstal som är
mindre än 0,99 eller
större än 1,01. Övriga
taxeringsår under
den löpande
taxeringsperioden
skall omräkning ske
med det föregående
årets omräkningstal
om prisutvecklingen
inte leder till ett
omräkningstal som
skiljer sig från det
föregående årets
omräkningstal med
mer än 0,01.
Detsamma gäller om
omräkningstal inte
kan bestämmas och 6 §
inte tillämpas.

6 §
Kan det antas att
marknadsvärdenivån
för en typ av
taxeringsenheter
minskat väsentligt
efter den senaste
allmänna
fastighetstaxe-
ringen av dessa
taxeringsenheter
utan att minskningen
kan fastläggas med
ledning av erlagda
köpeskillingar, får
omräkningstal be-
stämmas för ett
prisutvecklings-
område efter vad som
är skäligt med hänsyn
till prisbildningen
inom områden med
likartade för-
hållanden. För
lantbruksenhet
gäller detsamma för
sådan kombination av
byggnadstyper och
ägoslag för vilken
indelning i pris-
utvecklingsområden
får ske enligt 4 §.

7 §
Regeringen eller
myndighet som
regeringen bestämmer
skall besluta
närmare föreskrifter
om indelningen i
prisutvecklingsom-
råden och om
omräkningstal. Ett
sådant beslut får
inte överklagas.

18 kap.
1 §20
Till ledning vid Till ledning vid
allmän fastighets- allmän fas-
taxering skall tighetstaxering
ägaren utan före- skall ägaren utan
läggande lämna dek- föreläggande lämna
laration (allmän deklaration (allmän
fastighetsdeklara- fastighetsdeklaration)
tion) för varje för varje fastighet.
fastighet. Deklara- Detta gäller inte
tion skall dock sådan ägare som
inte lämnas för för-senast den 15 ok-
svarsfastighet som tober året före det år
tillhör staten och då allmän
som enligt 3 kap. fastighetstaxering
2 § är undantagen äger rum fått förslag
från skatteplikt till
eller för fastig- fastighetstaxering.
het som vid före- Deklaration skall
gående års taxering dock inte lämnas för
inte åsatts högre försvarsfastighet
taxeringsvärde som tillhör staten
än 1 000 kronor. och som enligt 3
kap. 2 § är
undantagen från
skatteplikt eller
för fastighet som
vid föregående års
taxering inte åsatts
högre basvärde än
1 000 kronor.
Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunika-
tionsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanlägg-
ning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på
annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.
Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som
används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.
Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har
deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

3 §
Allmän Allmän
fastighetsdeklara- fastighetsdeklaration
tion skall av- och förslag till
fattas på blankett fastighetstaxering
enligt fastställt skall avfattas på
formulär. blankett enligt
Blanketter till fastställt formulär.
deklarationer, för
vilka formulär
fastställs,
tillhandahålls
kostnadsfritt.

4 §21
Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person, or-
ganisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten
ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt
fastighetens officiella beteckning.
I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om
fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed
jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser
som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter
om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som
taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall grunda sig på.
Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana
förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till
skilda delar av marken och om fastigheten innehas med
tomträtt.
Förslag till
fastighetstaxering
skall grundas på av
skattemyndigheten
kända uppgifter.
Förslaget skall
innehålla uppgifter
som är nödvändiga för
fastighetstaxe-
ringen.

6 §22
Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar som är av
betydelse för taxering av fastigheten.
Efter föreläggande Efter föreläggande är
är en fastighets- en fastighetsägare
ägare skyldig att skyldig att till
till ledning vid ledning vid
fastighetens fastighetens
taxering lämna taxering lämna
upplysningar också upplysningar också
om andra förhållan- om andra förhållan-
den än dem som den än dem som
anges i deklara- anges i deklara-
tionsformuläret. tionsformuläret
Upplysningar skall eller i förslaget
lämnas skriftligen till
om annat inte har fastighetstaxering.
sagts i Upplysningar skall
föreläggandet. lämnas skriftligen
om annat inte har
sagts i föreläggan-
det.

9 §23
Allmän fastig- Allmän fastig-
hetsdeklaration, hetsdeklaration,
som skall lämnas som skall lämnas
utan föreläggande, utan föreläggande,
skall lämnas senast liksom påpekanden
den 1 november året med anledning av
före det år då förslag till
allmän fastighets- fastighetstaxering,
taxering äger rum. skall lämnas senast
den 1 november året
före det år då allmän
fastighetstaxering
äger rum.
Fastighetsdeklara- Fastighetsdeklara-
tionen med till- tionen eller på-
hörande handlingar pekandena med
skall lämnas till med tillhörande
skattemyndighet. handlingar skall
lämnas till
skattemyndighet.
Skattemyndighet Skattemyndighet
får efter samråd får efter samråd
med kommun bestämma med kommun bestämma
att det inom att det inom
kommunen skall kommunen skall
finnas särskilt finnas särskilt
insamlingsställe insamlinsställe
för deklarationer, för deklarationer
som skall lämnas och påpekanden,
till ledning för som skall lämnas
taxering inom till ledning för
länet. taxering inom
länet.

9 a §24
Om någon visar att Om någon visar att
han på grund av han på grund av
särskilda omstän- särskilda
digheter är för- omständigheter är
hindrad att lämna förhindrad att lämna
allmän fastig- allmän fastig-
hetsdeklaration hetsdeklaration
inom föreskriven eller påpekanden
tid, får han efter inom föreskriven
ansökan beviljas tid, får han efter
anstånd med att ansökan beviljas
lämna deklarationen.anstånd med att lämna
Anstånd får inte deklarationen eller
utan att det finns påpekandena. Anstånd
synnerliga skäl får inte utan att
medges längre än det finns synnerliga
till utgången av skäl medges längre
februari månad un- än till utgången av
der taxeringsåret. februari månad
under taxeringsåret.
Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarations-skyldiga
med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna
deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret.
Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den
dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.
Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där
fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten
i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan
skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till
rätt myndighet.

19 kap.
3 §25
Statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka
riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn
till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom
skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till
riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.
Statens Statens
lantmäteriverk och lantmäteriverk och
skattemyndigheten skattemyndigheten
skall vidare pröva skall vidare pröva
att en tillämpning att en tillämpning
av förslag till av förslag till före-
föreskrifter enligt skrifter enligt 1 §
1 § andra-fjärde andra-fjärde
styckena leder till styckena leder till
taxeringsvärden som basvärden som svarar
svarar mot taxe- mot basvärdenivå
ringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 §.
enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande prövning
Motsvarande pröv- görs av förslag till
ning görs av för- riktvärdekartor för
slag till rikt- för tomtmark och
värdekartor tomt- riktvärdetabeller för
mark och rikt- småhus enligt första
värde tabeller för stycket.
småhus enligt
första stycket.

20 kap.
2 §26
Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela
grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet.
Har Har
fastighetsägaren, fastighetsägaren,
trots att han varit trots att han varit
skyldig att lämna skyldig att lämna
fastig- fastig-
hetsdeklaration, hetsdeklaration,
inte avgett någon inte avgett någon
sådan, eller kan sådan, eller kan
fastighetens taxe- fastighetens bas-
ringsvärde inte värde inte beräknas
beräknas tillförli- tillförlitligt på
tligt på grund av grund av brister i
brister i eller eller bristfälligt
bristfälligt underlag för
underlag för deklarationen,
deklarationen, skall basvärdet
skall uppskattas till det
taxeringsvärdet belopp som framstår
uppskattas till det som skäligt med hän-
belopp som framstår syn till vad som
som skäligt med framkommit i ärendet
hänsyn till vad som (skönstaxering).
framkommit i ärendet
(skönstaxering).

4 §27
I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,
2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,
3. skattepliktig 3. skattepliktig
enhets taxerings- enhets basvärde och
värde och däri däri ingående delvärde
ingående delvärde samt värde av varje
samt värde av varje värderingsenhet,
värderingsenhet,
4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,
5. storleken av riktvärde,
6. exploate- 6. utbyggd effekt,
ringsfaktor taxeringseffekt,
enligt 12 kap. 6 §, utnyttjandetid,
utbyggd effekt, regleringsmöjlighet
taxeringseffekt, och belägenhet
utnyttjandetid, enligt 15 kap. 7 §
regleringsmöjlighet samt
och belägenhet
enligt 15 kap. 7 §
samt
7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har
föranlett ändring av riktvärde.
Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning
sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor,
faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

6 §28
Om det i en taxe- Om det i en
ringsenhet ingår taxeringsenhet ingår
flera fastigheter flera fastigheter
eller delar av eller delar av
fastigheter skall fastigheter skall
skattemyndigheten skattemyndigheten
efter ansökan ange efter ansökan ange
hur stor del av hur stor del av
taxeringsvärdet och basvärdet och i 5
i 5 kap. 7 § nämnda kap. 7 § nämnda
delvärden som belö- delvärden som belöper
per på fastigheten på fastigheten eller
eller fastighets- fastighetsdelen.
delen. Ansökan Ansökan skall göras
skall göras hos hos skattemyn-
skattemyndigheten digheten av ägaren
av ägaren eller eller arrendatorn.
arrendatorn.

25 kap.
6 §29
Bestämmelserna i Bestämmelserna i
17 kap. 2 - 6 §§ 17 kap. 1 - 6 §§
skall i tillämpliga skall i tillämpliga
delar gälla även i delar gälla även i
fråga om särskild fråga om särskild
fastighetstaxering. fastighetstaxering.

28 kap.30
Taxering Taxering m.m.

Avd. 4 Förfarandet
m.m. vid omräkning

33 kap.
Taxeringsorgani-
sationen m.m.

1 §
Bestämmelserna i 17
kap. 1-6 §§ skall i
tillämpliga delar
gälla även i fråga om
omräkning.

34 kap. Förberedande
åtgärder

1 §
Senast den 1 april
året före
taxeringsåret skall
regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer
besluta föreskrifter
för
förberedelsearbetet.

2 §
Senast den 1
december året före
taxeringsåret skall
regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer
besluta sådana
föreskrifter som
avses i 16 A kap.
7 §.

35 kap. Taxering
m.m.

1 §
Bestämmelserna i 20
kap. 1 -
3 a §§ och 7-20 §§
gäller i tilllämpliga
delar vid omräkning.
Som grundläggande
beslut om fastig-
hetstaxering i
nämnda bestämmelser
anses därvid beslut
om omräkning.

2 §
I
skattemyndighetens
beslut om omräkning
skall redovisas
1. skattepliktig
enhets taxerings-
värde,
2. omräknade
delvärden,
3. omräknade värden
av värderingsenheter
och
4. de omräkningstal
som använts.
Omräknat värde av en
enskild
värderingsenhet
anges i fulla
tusental kronor.
Avrundning sker så
att överstigande
belopp, som inte
uppgår till fullt
tusental kronor,
faller bort.

3 §
Skattemyndigheten
skall senast den 30
juni under
taxeringsåret
underrätta
fastighetsägaren om
1. innehållet i
skattemyndighetens
beslut om omräkning,
2. att ägaren kan
begära omprövning av
beslutet,
3. vad som skall
iakttas av den som
vill begära
omprövning av eller
överklaga
skattemyndighetens
beslut.
4 §
Om det i en
taxeringsenhet ingår
flera fastigheter
eller delar av
fastigheter skall
skattemyndigheten
efter ansökan ange
hur stor del av
taxeringsvärdet och
i 5 kap. 7 § nämnda
delvärden efter
omräkning som belöper
på fastigheten eller
fastighetsdelen.
Ansökan skall göras
hos
skattemyndigheten
av ägaren eller
arrendatorn.

36 kap. Överklagande
av skattemyndighets
beslut

1 §
Bestämmelserna i 21
kap. skall i
tillämpliga delar
gälla även i fråga om
omräkning.

37 kap. Överklagande
av länsrätts och
kammarrätts beslut

1 §
Bestämmelserna i 22
kap. skall i
tillämpliga delar
gälla även i fråga om
omräkning.
Den begränsning i
rätten att överklaga
som anges i 22 kap.
2 § 2 skall i fråga
om omräkning avse
35 kap. 4 §.

38 kap. Övriga
bestämmelser om
omprövning och
överklagande

1 §
Rätt att begära
omprövning och att
överklaga, som
enligt 35-37 kap.
gäller för ägare av
fastighet,
tillkommer den som
någon gång under
taxeringsåret är ägare
av fastigheten. Vad
nu sagts gäller
även arrendator, som
enligt avtal,
ingånget efter
kommunalskattela-
gens (1928:370)
ikraftträdande,
gentemot ägare har
att ansvara för
skatt för
fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
fastighetstaxering år 1996.
Den nya lydelsen av 2 kap. 2 §, 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 § och 12
kap. 3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år 1998.

1Senaste lydelse av
6 kap. 8 § 1987:146
12 kap. 6 § 1992:1666
12 kap. 7 § 1992:1666.
2Senaste lydelse 1990:1382.
3Senaste lydelse 1992:349.
4Senaste lydelse 1986:258.
5Senaste lydelse 1993:1697.
6Senaste lydelse 1992:1666.
7Senaste lydelse 1990:1382.
8Senaste lydelse 1986:258.
9Senaste lydelse 1990:1382.
10Senaste lydelse 1990:1382.
11Senaste lydelse 1992:1666.
12Senaste lydelse 1992:1666.
13Senaste lydelse 1990:1382.
14Senaste lydelse 1990:1382.
15Senaste lydelse 1985:820.
16Senaste lydelse 1981:1119.
17Senaste lydelse 1987:146.
18Senaste lydelse 1981:1119.
19Senaste lydelse 1985:820.
20Senaste lydelse 1993:1193.
21Senaste lydelse 1986:258.
22Senaste lydelse 1993:1193.
23Senaste lydelse 1993:1193.
24Senaste lydelse 1993:1193.
25Senaste lydelse 1993:1193.
26Senaste lydelse 1993:1193.
27Senaste lydelse 1993:1193.
28Senaste lydelse 1993:1193.
29Senaste lydelse 1993:1193.
30Senaste lydelse av rubriken 1993:1193.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
dels att 2, 3 och 3 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1525) om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1
Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.
I fråga om handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.
Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.
I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan
privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i
Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.
Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare
eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas
med hänsyn härtill.
Fastighetsskatten
beräknas på grundval
av det
taxeringsvärde som
gäller under
beskattningsåret.
Gäller olika värden
för skilda delar av
beskattningsåret
beräknas skatten
särskilt för varje
sådan del med
motsvarande
tillämpning av be-
stämmelserna i femte
stycket.

3 §2
Fastighetsskatten Fastighetsskatten
utgör för varje utgör för varje
beskattningsår beskattningsår
a) 1,5 procent av: a) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet taxeringsvärdet
avseende små- avseende små-
husenhet, husenhet,
bostadsbyggnads- det omräknade
värdet och tomt- bostads-
marksvärdet av- byggnadsvärdet och
seende småhus på det omräknade
lantbruksenhet, tomtmarksvärdet
avseende småhus på
lantbruksenhet,
75 procent av 75 procent av
marknadsvärdet marknadsvärdet
avseende avseende
privatbostad privatbostad i
i utlandet, utlandet,
b) 1,5 procent av: b) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet taxeringsvärdet
avseende hyreshus- avseende hyreshus-
enhet till den del enhet till den del
det avser det avser värde-
värderingsenhet för ringsenhet för
bostäder, värde- bostäder, värde-
ringsenhet för ringsenhet för
bostäder under bostäder under
uppförande, uppförande,
värderingsenhet av- värderingsenhet av-
seende tomtmark som seende tomtmark som
hör till dessa hör till dessa
bostäder, annan bostäder samt annan
värderingsenhet värderingsenhet
tomtmark som är avseende tomtmark
obebyggd samt som är obebyggd.
värderingsenhet
avseende ex-
ploateringsmark.
Innehåller Innehåller
byggnaden på en byggnaden på en fas-
fastighet, som är tighet, som är
belägen i Sverige, belägen i Sverige,
bostäder och har bostäder och har
byggnaden beräknat byggnaden beräknat
värdeår som utgör värdeår som utgör året
året före det fas- före det
tighetstaxeringsår fastighetstaxeringsår
som föregått in- som föregått
komsttaxeringsåret, inkomsttaxeringsåret,
utgår dock ingen utgår dock ingen
fastighetsskatt på fastighetsskatt på
bostadsdelen under bostadsdelen för det
de fem första åren fastighetstaxeringsåret
och halv fastig- och de fyra följande
hetsskatt under de kalenderåren och
därpå följande fem halv fastig-
år enligt vad som hetsskatt för de därpå
närmare föreskrivs följande fem
i femte stycket. kalenderåren enligt
Detsamma gäller vad som närmare före-
färdigställd eller skrivs i femte
ombyggd sådan stycket. Detsamma
byggnad, för vilken gäller färdigställd
värdeår inte har eller ombyggd sådan
åsatts vid ny byggnad, för vilken
fastighetstaxering, värdeår inte har
men som skulle ha åsatts vid ny fas-
åsatts ett värdeår tighetstaxering,
motsvarande året men som skulle ha
före det fastig- åsatts ett värdeår
hetstaxeringsår som motsvarande året före
föregått inkomst- det fastighetstaxe-
taxeringsåret, om ringsår som föregått
ny fastighetstaxe- inkomsttaxeringsåret,
ring då hade före- om ny fastig-
tagits. hetstaxering då hade
företagits.
För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a §
nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör
en särskild taxeringsenhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda
eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i
sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får
fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte
kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av
beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den
nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt
avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på
värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår
i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas
nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som
avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i
samma taxeringsenhet som hyreshuset.

3 a §3
Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.
Har kostnader för Har kostnader för
om- eller tillbygg- om- eller till-
nad nedlagts på den byggnad nedlagts på
del av en hyres- den del av en
husenhet som avser hyreshusenhet som
värderingsenhet avser värde-
för bostäder ringsenhet för
på en fastighet bostäder skall, om
som är belägen i den skattskyldige
Sverige skall, om begär det och inte
den skattskyldige annat följer av
begär det och inte tredje stycket, ett
annat följer av reduceringsbelopp
tredje stycket, en bestämmas. Reduce-
reduceringsfaktor ringsbeloppet är
bestämmas. Reduce- lika med det närmast
ringsfaktorn är efter om- eller
lika med skillnaden tillbyggnaden be-
mellan det närmast stämda taxeringsvär-
efter om- eller det, som utgör
tillbyggnaden underlag för fastig-
bestämda taxe- hetsskatt enligt 3 §
ringsvärdet, som första stycket b,
utgör underlag för minskat med det
fastighetsskatt värde som skulle ha
enligt 3 § första bestämts som motsva-
stycket b, minskat rande taxeringsvärde
med det värde som om om- eller
skulle ha bestämts tillbyggnaden inte
som motsvarande hade gjorts.
taxeringsvärde om
om- eller tillbygg-
naden inte inte
hade gjorts.
En reducerings- Ett reduceringsbe-
faktor skall be- lopp skall bestämmas
stämmas endast endast när om- eller
när om- eller tillbyggnadskost-
tillbygg- naderna överstiger
nadskostnaderna 100 000 kronor och det
överstiger 100 000 taxeringsvärde som
kronor och det utgör underlag för
taxeringsvärde som fastighetsskatten
utgör underlag för enligt 3 § första
fastighetsskatten stycket b har höjts
enligt 3 § första med minst 20
stycket b har höjts procent i förhållande
med minst 20 till det senast före
procent i för- om- eller
hållande till det tillbyggnaden be-
senast före stämda
om- eller tillbygg- taxeringsvärdet.
naden bestämda Reduceringsbelopp
taxeringsvärdet. skall inte bestämmas
Reduceringsfaktor när om- eller till-
skall inte be- byggnadskostnaderna
stämmas när om- föranleder att 3 §
eller till- andra stycket skall
byggnadskostnaderna tillämpas.
föranleder att 3 §
andra stycket
skall tillämpas.
Om en reducerings- Om ett reducerings-
faktor har bestämts belopp har bestämts
för en värderings- för en värderings-
enhet som därefter enhet som därefter
ändras och innebär ändras och innebär
innebär ändringen innebär ändringen
att hela eller viss att hela eller viss
del av reducerings- del av reducerings-
faktorn bör hän- beloppet bör hän-
föras till annan föras till annan
värderingsenhet än värderingsenhet än
den för vilken den för vilken
reduceringsfaktorn reduceringsbeloppet
ursprungligen ursprungligen
bestämts skall bestäms skall
reduceringsfaktorn reduceringsbeloppet
proportioneras i proportioneras i
förhållande till förhållande till
om- eller till- om- eller till-
byggnadskostnader- byggnadskostnader-
nas fördelning på nas fördelning på
de nya värderings- de nya värderings-
enheterna. enheterna.
När en När ett
reduceringsfaktor reduceringsbelopp
har bestämts skall har bestämts skall
skatt enligt 3 § skatt enligt 3 §
första stycket b första stycket b
beräknas på taxe- beräknas på taxe-
ringsvärdet som där ringsvärdet som där
avses minskat med avses minskat med
reduceringsfaktorn reduceringsbeloppet
under de första fem under de första fem
åren som det höjda kalenderåren som det
taxeringsvärdet höjda taxeringsvärdet
ligger till grund ligger till grund
för fastighets- för fastighets-
skatten och minskat skatten och minskat
med halva reduce- med halva reduce-
ringsfaktorn de ringsbeloppet de
därpå följande fem därpå följande fem
åren. Har omstän- kalenderåren.
dighet inträffat Har omständighet
som gör att 3 § inträffat som gör
andra stycket är att 3 § andra
tillämpligt skall stycket är
vid beräkningen av tillämpligt skall
fastighetsskatten vid beräkningen av
hänsyn inte tas fastighetsskatten
till reducerings- hänsyn inte tas till
faktor som bestämts reduceringsbelopp
före det att 3 § som bestämts före det
andra stycket blev att 3 § andra stycket
blev tillämpligt. blev tillämpligt.

2.4 I stället för 2. I stället för vad
vad som följer av som följer av punkt
punkt 5 av 5 av
övergångsbestämmel- övergångsbestämmel-
serna till lagen serna till lagen
(1990:652) om (1990:652) om
ändring i lagen ändring i lagen
(1984:1052) om (1984:1052) om
statlig statlig
fastighetsskatt fastighetsskatt
skall, om en skall, om ett
reduceringsfaktor reduceringsbelopp
enligt 3 a § har enligt 3 a § har
bestämts för hyres- bestämts för
husenhet, skatten hyreshusenhet,
beräknas på sätt skatten beräknas på
som följer av 3 och sätt som följer av 3
3 a §§ om en sådan och 3 a §§ om en sådan
beräkning leder beräkning leder till
till lägre lägre
fastighetsskatt. Om fastighetsskatt. Om
fastighetsskatt fastighetsskatt
skall beräknas skall beräknas
enligt punkt 5 av enligt punkt 5 av
övergångsbestämmel- övergångsbestämmel-
serna till lagen serna till lagen
(1990:652) om (1990:652) om
ändring i lagen ändring i lagen
(1984:1052) om (1984:1052) om
statlig statlig
fastighetsskatt fastighetsskatt
skall en redu- skall ett redu-
ceringsfaktor inte ceringsbelopp inte
beaktas. beaktas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången i
fråga om 3 § första stycket a vid 1997 års taxering och i övrigt vid 1996 års
taxering.
2. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxeringsvärde
som bestämts vid fastighetstaxering år 1995 eller tidigare tillämpas inte den
nya lydelsen av 3 § första stycket a.
3. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall gälla vid 1996 års taxering endast
om den skattskyldige yrkar det.
4. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall inte gälla fastigheter som avses i
punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt vid tillämpning av nämnda punkter i
dessa övergångsbestämmelser.

1Senaste lydelse 1993:1560.
2Senaste lydelse 1993:1525.
3Senaste lydelse 1994:51.
4Senaste lydelse 1994:51.

2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 10 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 23 §
10.1 Har fastighet 10. Har fastighet
som är taxerad som som är taxerad som
lantbruksenhet för- lantbruksenhet
värvats genom köp, förvärvats genom köp,
byte eller därmed byte eller därmed
jämförligt fång jämförligt fång anses
anses - om annat ej - om annat ej följer
följer av detta av detta stycke
stycke eller tredje eller tredje
stycket sista stycket sista
meningen - som an- meningen - som an-
skaffningsvärde skaffningsvärde
enligt punkt 9 så enligt punkt 9 så
stor del av stor del av
vederlaget för fas- vederlaget för fas-
tigheten som tigheten som den
fastighetens skogs- del av fastighetens
bruksvärde utgör av taxeringsvärde som
hela taxeringsvär- avser skogsmark med
det vid förvärvs- växande skog och
tillfället. Kan markanläggningar som
detta beräknings- används eller behövs
sätt inte tillämpas för skogsbruk utgör
eller är det uppen- av hela
bart att det skulle taxeringsvärdet vid
ge ett värde som förvärvstillfället.
avviker från det Kan detta beräk-
verkliga vederlaget ningssätt inte
för skog och skogs- tillämpas eller är
mark, tas som an- det uppenbart att
skaffningsvärde det skulle ge ett
upp ett belopp värde som avviker
som kan anses svara från det verkliga
mot det verkliga vederlaget för skog
vederlaget. Vad och skogsmark, tas
sist sagts gäller som
också för vederlag anskaffningsvärde
som utgår vid upp ett belopp som
fastighetsregle- kan anses svara mot
ring eller klyv- det verkliga
ning på grund av vederlaget. Vad
att värdet av den sist sagts gäller
skog och skogsmark också för vederlag
som har tillagts som utgår vid fas-
den skattskyldige tighetsreglering
överstiger värdet eller klyvning på
av den skog och grund av att värdet
skogsmark som har av den skog och
frångått honom. skogsmark som har
tillagts den
skattskyldige
överstiger värdet av
den skog och
skogsmark som har
frångått honom.
I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom vederlaget
för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning
av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken.
Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller
följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens
förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogsmarken,
anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor
del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som
värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och
skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än
20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan, och är inte
fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något
anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke
gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag
inom samma koncern.
Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregående
stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det
belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans
gällande ingångsvärde.
Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den
skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i samma
proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark.
Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskällans skog och
skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte
den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i
detta stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas
på grund av fastighetsreglering eller klyvning.
Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark, anses vid
tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och
skogsmarken har förvärvats av ny ägare.
Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet
som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmelserna i femte
stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje stycket av
anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige
bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny
ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering.

1Senaste lydelse 1990:1421.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1971:171) om särskilt uppskatt-
ningsvärde på fastighet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
Behörig att på- Behörig att påkalla
kalla åsättande av åsättande av särskilt
särskilt uppskatt- uppskattningsvärde är
ningsvärde är den den som är ägare av
som är ägare av fastigheten. Som
fastigheten. Det- ägare anses även den
samma gäller den som enligt 1 kap. 5 §
för vilken, trots fastighetstaxeringslagen
att han inte är (1979:1152) skall
ägare, garantibe- anses som ägare.
lopp för fastighet
skall tas upp som
skattepliktig
inkomst enligt be-
stämmelserna i 47 §
kommunalskattela-
gen (1928:370)
eller såvitt gäller
fastighet som avses
i 1 § andra
stycket 3), skulle
ha tagits upp om
fastigheten varit
skattepliktig.

5 §2
Skattemyndigheten upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt
uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss
tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.
Skattemyndigheten Skattemyndigheten
har rätt att vid har rätt att vid
ärendets handlägg- ärendets handläggning
ning höra anlita biträde av
ordföranden i den sakkunnig.
taxeringsnämnd, som
handlägger
fastighetstaxering
inom det område där
fastigheten är
belägen, samt anlita
biträde av
sakkunnig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1Senaste lydelse 1980:960.
2Senaste lydelse 1990:361.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,
4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när
omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),
5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett
certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett
sådant beslut bör meddelas,
6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte
innefattar prövning av målet i sak.
Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag
att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman vid
länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om
detta meddelas av regeringen.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite,
2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-
processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om
handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision, eller annan
granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller visa
upp handling enligt taxeringslagen (1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200),
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från
skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 §
samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall, mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 §
smittskyddslagen (1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård samt mål enligt 18 § första stycket 2-4 såvitt avser de fall då
vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt uppbörds-
eller skatteförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare,
5. mål om 5. mål om
uppdelning av taxe- uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt ringsvärde enligt 20
20 kap. 15 § fas- kap. 6 §, 28 kap. 1 §
tighetstaxerings- och 35 kap. 4 § fas-
lagen (1979:1152), tighetstaxeringslagen
(1979:1152),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,
9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas
eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,
10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller
om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets bevis
skall återkallas,
11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 18 § fjärde stycket
5 till 35 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas första gången
i mål avseende fastighetstaxering år 1996.

1Lagen omtryckt 1981:1323.
2Senaste lydelse 1994:208.

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3
§ 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses
i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen
(1990:324) eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). För varje sådan
åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen (1953:272),
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om
redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning
av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall
föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, uppgift om
utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om anledning till att
överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbetalningskort.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller
konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om 13. Uppgift om
beteckning, beteckning,
köpeskilling, köpeskilling,
taxeringsvärde, basvärde, delvärde,
delvärde, taxeringsvärde,
beskattningsnatur, omräknat delvärde,
typ av fång och beskattningsnatur,
tidpunkt för fånget typ av fång och
för fastighet som tidpunkt för fånget
ägs eller innehas för fastighet som ägs
av personen, an- eller innehas av
delens storlek om personen, andelens
fastigheten har storlek om
flera ägare och fastigheten har
övriga uppgifter flera ägare och
som behövs för be- övriga uppgifter som
räkning av statlig behövs för beräkning
fastighetsskatt av statlig
samt uppgift som fastighetsskatt
behövs för värde- samt uppgift som
ring av bostad på behövs för värdering
fastighet. av bostad på
fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat sammanträffande
enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt,
om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på
ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 §
sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive
i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1Lagen omtryckt 1983:143.
2Senaste lydelse 1994:495.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §
Vid upplåtelse Vid upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse av
av tomträtt utan tomträtt utan
tillhörande byggnad tillhörande byggnad
skall värdet av skall värdet av
tomträtten anses tomträtten anses
motsvara avgälden motsvara avgälden för
för ett år. Om det ett år. Om det vid
vid överlåtelsen överlåtelsen har
har utfästs en utfästs en större
större ersättning ersättning skall
skall tomträttens tomträttens värde
värde dock anses dock anses motsvara
motsvara ersätt- ersättningen. I
ningen. I övrigt övrigt skall värdet
skall värdet av av tomträtt i
tomträtt i tillämp- tillämpliga delar
liga delar bestäm- bestämmas enligt
mas enligt före- föreskrifterna i
skrifterna i 9-11 9-11 §§. Som
§§. Som taxerings- taxeringsvärde skall
värde skall därvid därvid gälla den del
gälla det taxerade av taxeringsvärdet
byggnadsvärdet. som avser byggnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

3 Ärendet och dess beredning

Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen

Allmänna fastighetstaxeringar, AFT, i egentlig mening har genomförts sedan år
1810 med en viss regelbundenhet. Intervallerna har under 1900-talet oftast varit
ungefär fem år. Ibland har dessa av olika skäl varit betydligt längre.
Fastighetstaxeringarna har oftast inneburit betydande språngvisa uppjusteringar
av taxeringsvärdena. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga
taxeringsvärdehöjningen för villor vid 1975 års AFT uppgick till ca 44 % sedan
AFT 1970. Vid AFT 1981 uppgick höjningen till ca 110 %. Som jämförelse kan också
nämnas att taxeringsvärdehöjningen för småhus vid AFT 1990 uppgick till endast
ca 56 % fastän tidsintervallet sedan föregående allmänna fastighetstaxering
denna gång var nio år.
Den hittillsvarande ordningen med allmänna fastighetstaxeringar med
förhållandevis långa tidsintervaller har medfört många nackdelar både för
enskilda fastighetsägare och det allmänna. De språngvisa taxeringsvärde-
ändringarna har varit svåra att förutse för fastighetsägarna och har kunnat få
avsevärda ekonomiska konsekvenser för dem. Statsmakterna har emellertid i viss
utsträckning neutraliserat konsekvenserna i beskattningshänseende genom att
återkommande justera skatteuttaget vid fastighetsbeskattningen. Justeringarna
har dock alltid fått göras i ett sent skede sedan prognoser om utfallet av
taxeringsvärdeförändringarna färdigställts. Vidare har senare års i vissa fall
negativa prisutveckling på fastighetsmarknaden medfört att den enskilde upplevt
sig ha fått betala en skatt som varit anpassad till prisnivån när den var som
högst samtidigt som värdet på fastigheten sjunkit. De påtalade problemen beror i
allt väsentligt på avsaknaden av ett successivt omräkningsförfarande.
Trots uppmärksamheten kring taxeringsvärdehöjningarna har statsmakterna ansett
att de allmänna fastighetstaxeringarna varit nödvändiga för att få ett aktuellt
beskattningsunderlag.
Frågan om att få till stånd en mer successiv anpassning av taxeringsvärdena
till prisutvecklingen har behandlats av flera utredningar under senare år.
I fastighetstaxeringskommitténs, FTK, slutbetänkande Rullande fastig-
hetstaxering m.m. (SOU 1984:37 och 38) föreslogs bl.a. regler angående ett
successivt omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen. Omtaxeringen i FTK:s
förslag innefattade en kontinuerlig justering av faktaunderlaget för
taxeringarna. Omräkningen innebar enligt förslaget en successiv anpassning av
taxeringsvärdena till marknadsvärdet. FTK föreslog att det skulle finnas både en
generell och regional omräkningsfaktor. Nya indextal för omräkningen föreslogs
bli bestämda vartannat år.
FTK:s slutbetänkande remissbehandlades. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 3 till prop.
1984/85:222.
Av sammanställningen framgår att FTK:s förslag i dess helhet tillstyrktes,
tillstyrktes i princip eller lämnades utan erinran av det övervägande antalet
remissinstanser. Många instanser påpekade fördelarna med en fastighetstaxering
som sprids över tiden och att språngvisa förändringar av taxeringsvärdena
undviks med kommittéförslaget.
Riksdagen beslutade år 1985 med FTK:s förslag som grund att den allmänna
fastighetstaxeringen skulle delas upp på skilda år för olika kategorier
fastigheter. Däremot föreslogs inget omräkningsförfarande. Dåvarande depar-
tementschefen ansåg att prövningen av denna fråga skulle anstå tills vidare i
avvaktan på vad bl.a. Bostadskommittén skulle föreslå.
Bostadskommittén avgav sitt slutbetänkande år 1986. Kommittén fann att det var
principiellt mest riktigt om taxeringsvärdet anpassades efter prisutvecklingen
men stannade i sitt förslag för att schablonintäkten skulle anpassas, eftersom
detta ansågs mindre komplicerat. Förslaget i denna del ledde inte till
lagstiftning.
Utredningen om reformerad inkomstbeskattning, RINK, som år 1989 avlämnade sitt
betänkande Reformerad inkomstbeskattning (SOU 1989:33), gjorde bedömningen att
en övergång till successiva justeringar av taxeringsvärdena genom rullande
fastighetstaxering skulle stabilisera skatteuttagets reala nivå.
Genom Fastighetsskatteutredningen har underlaget för fastighetsbeskattningen
också varit föremål för översyn. I utredningens betänkande Fastighetsskatt (SOU
1992:11) analyserades utfallet av att fastighetsskatten baseras på
taxeringsvärden enligt dagens värderingsmodell. Som mått på marknadsvärdet för
bostadsbeståndet ansågs taxeringsvärdet normalt fungera bra.
Fastighetsskatteutredningen konstaterade emellertid att taxeringsvärdet fungerar
mindre tillfredsställande som mått på marknadsvärdet ju längre tid som förflyter
från den tidpunkt då det fastställs. Fastighetsskatteutredningen fann det därför
önskvärt att ett omräkningsförfarande införs.
I december 1992 tillkallades en särskild utredare med uppgift att utreda de
principiella utgångspunkter och syften som bör ligga till grund för beskattning
av fastigheter (Fastighetsbeskattningsutredningen, Fi 1993:01, Dir.1992:111). I
Fastighetsbeskattningsutredningens uppdrag har ingått att göra en bedömning av
lämpligheten av ett system med omräkning av taxeringsvärdena och när ett sådant
i så fall kan införas. Däremot behövde utredningen inte gå in på de tekniska
aspekterna av ett omräkningsförfarande.
Fastighetsbeskattningsutredningen avlämnade sitt slutbetänkande, Beskattning av
fastigheter, del II - Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter
m.m., i april 1994. I detta redovisar utredningen ståndpunkten att rullande
fastighetstaxering bör införas fr.o.m. år 1996 så att taxeringsvärdena och
därmed underlaget för den föreslagna schablonintäkten justeras årligen i
förhållande till förändringar av marknadsvärdena.
Fastighetsbeskattningsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 1518/94).
Den tekniska utformningen av ett omräkningsförfarande har behandlats i en våren
1994 inom Finansdepartementet upprättad promemoria, Omräkningsförfarande vid
fastighetstaxeringen (Ds 1994:62). I promemorian, som delvis bygger på FTK:s
förslag, föreslås regler för årlig omräkning av de värden på fastigheter som
bestäms vid allmän och särskild fastighetstaxering med hänsyn till
prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Promemorian har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 1787/94).
I det följande lägger regeringen fram ett förslag till omräkningsförfarande vid
fastighetstaxeringen. Förslaget grundar sig vad avser detaljutformningen i
huvudsak på promemorieförslaget.

Rationaliserad fastighetstaxering

Utredningen om förenklad fastighetstaxering (Fi 1993:13) påbörjade sitt arbete i
september 1993. Vissa frågor, som i enlighet med direktiven behandlats med
förtur, redovisades i ett i maj 1994 avgivet delbetänkande, Rationaliserad
fastighetstaxering, del I (SOU 1994:62). De frågor som tas upp är bl.a.
möjligheten till en registerbaserad fastighetstaxering med ett förenklat
förfarande, rationalisering av indelningen i taxeringsenheter och utmönstring av
vissa begrepp. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet, (dnr 1738/94).
I detta ärende behandlas i det följande de förslag som läggs fram i betänkandet
rörande registerbaserad fastighetstaxering, m.m.
I det fortsatta arbetet skall utredningen ta upp andra frågor som rör fas-
tighetstaxeringen och som kan leda till förenkling och rationalisering av
taxeringen. Vidare skall utredningen bl.a. göra en allsidig författningsteknisk
översyn.
Några remissinstanser har tagit upp frågor som utredningen kommer att ta
ställning till i det fortsatta arbetet. Andra har lämnat allmänna synpunkter på
fastighetstaxeringen. Synpunkter har även lämnats på vilken värderingsmodell
avseende standard som bör användas och andra värderingsfrågor. Utredningen har i
denna del ansett att den värderingsmodell för standard som användes vid AFT 1990
i princip skall behållas oförändrad vid AFT 1996 och att andra alternativ bör
övervägas när säkrare underlag framkommit genom utvärderingen av taxeringsutfal-
let av AFT 1996. RSV har i sitt remisssvar också påpekat att det alternativ som
förordas i betänkandet har lagts till grund för det förberedelsearbete som för
närvarande pågår och att något annat alternativ inte kan läggas till grund för
AFT 1996 av tidsskäl. Regeringen delar denna bedömning. Vad gäller övriga frågor
behandlar regeringen inte dessa nu. Regeringen utgår från att utredningen i det
fortsatta utredningsarbetet kommer att ta del av remissinstansernas synpunkter.

Underlag för fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår

Den tredje huvudfrågan som kommer att behandlas i detta ärende rör underlaget
för fastighetsskatt vid s.k. brutet räkenskapsår.
Bostadsutskottet framförde i sitt yttrande över propositionen 1993/94:91 Vissa
fastighetsskattefrågor m.m. jämte motioner att det finns starka skäl som talar
för att såväl underlaget för uttag av fastighetsskatt som skattesats bör
proportioneras för bostadsföretag med brutet räkenskapsår.
Skatteutskottet uttalade i anledning härav i sitt betänkande Vissa fastighets-
skattefrågor (1993/94:SkU 17) att den utredning som skall behandla fas-
tighetsskatt skulle komma att överväga frågan om proportionering vid brutet
räkenskapsår och att resultatet av utredningens arbete borde avvaktas.
Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att när
det gäller fastigheter som enligt dess förslag skall schablonbeskattas skall
intäkten beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje
del av beskattningsåret.
Frågan har därefter beretts inom Finansdepartementet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Lagrådet har föreslagit vissa ändringar av i huvudsak redaktionell art i de
remitterade förslagen till lagar om ändring i fastighetstaxeringslagen och lagen
om statlig fastighetsskatt.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag till ändringar och
återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 4.1.7, 5.1.3 samt 5.2 och i
specialmotiveringen till 2 kap. 2 §, 5 kap. 8 § samt 8 kap. 2 § i
fastighetstaxeringslagen och 3 a § i lagen om statlig fastighetsskatt.

4 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen

4.1 Införande av ett omräkningsförfarande

4.1.1 Inledning

Regeringens förslag: Ett omräkningsförfarande införs.

Fastighetsbeskattningsutredningens förslag: Utredningen anser att ett rullande
fastighetstaxeringsförfarande med en årlig omräkning bör införas.
Promemorians förslag: Promemorian har inriktat framställningen på att
presentera en teknisk lösning till ett omräkningsförfarande.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker
förslaget om ett årligt omräkningsförfarande eller har lämnat förslaget utan
erinringar. Åtskilliga synpunkter av teknisk karaktär har lämnats av en del av
dessa remissinstanser. Flera remissinstanser avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående har skälen för
ett omräkningsförfarande under senare år behandlats i bl.a. ett flertal
utredningar. Dessa har samstämmigt dragit slutsatsen att det bör ske en
successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen. En stor
majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över dessa utredningar har också
tillstyrkt att ett sådant system införs. Även regeringen delar denna bedömning.
Genom ett omräkningsförfarande undviks de inledningsvis påtalade nackdelarna med
språngvisa, kraftiga förändringar av taxeringsvärdena som nuvarande system
medför. Skatteuttagets reala nivå blir i stället i stort sett konstant och torde
därigenom bli lättare att förutse för fastighetsägarna. Det ligger dessutom ett
allmänt värde i att taxeringsvärdena på ett bättre sätt än för närvarande
avspeglar fastigheternas marknadsvärde, med hänsyn till bl.a. att
taxeringsvärden används även utanför skattesystemets ram, såsom i samband med
kreditgivning. Regeringen ser det mot denna bakgrund som angeläget att ett
omräkningsförfarande nu införs.
Innan förslaget till omräkningsförfarande beskrivs närmare finns det emellertid
anledning att inledningsvis ta upp vissa invändningar av mer allmän karaktär som
av remissinstanserna riktats mot ett omräkningsförfarande.
Det har således hävdats bl.a. att ett omräkningsförfarande skulle leda till
skatteskärpningar för fastighetsägarna, att det kan finnas svårigheter att få
fram tillräcklig prisstatistik för viss fastighetstyper och att förfarandet
skulle vara onödigt med hänsyn till dagens låga inflation.
Vad gäller invändningen att systemet skulle leda till höjd fastighetsskatt vill
regeringen framhålla att ett omräkningsförfarande inte medför någon
skatteskärpning i förhållande till 1990 års skattereform. Den kalibrering som
där gjordes med ett uttag av fastighetsskatt på 1,5 % av taxeringsvärdet hade
som en central förutsättning en löpande omräkning.
Beträffande underlaget i form av prisstatistik är regeringen medveten om att
det kan uppstå svårigheter i vissa fall. De lösningar som föreslagits i
promemorian och som i allt väsentligt tillstyrkts av remissinstanserna bör med
vissa förändringar dock enligt regeringens bedömning på ett tillfredsställande
sätt kunna hantera dessa svårigheter.
En remissinstans har framfört synpunkten att det enklaste och billigaste
alternativet till omräkning skulle vara att årligen förändra procentsatsen för
beräkning av skatteuttag med exempelvis Statistiska Centralbyråns
fastighetsprisindex som bas. Vidare har påpekats att det finns åtskilliga sätt
att mäta värdeförändringar och att promemorian inte närmare behandlat vilken
metod som skall väljas i omräkningsförfarandet. Enligt regeringens bedömning är
den nyssnämnda metoden med omräknade skattesatser alltför schablonmässig. Bl.a.
innebär den att man inte beaktar att prisutvecklingen i olika regioner kan
skilja sig åt avsevärt. Det finns också anledning att framhålla att det redan i
dag finns ett utvecklat system för bedömning av prisutvecklingen inom fas-
tighetstaxeringsförfarandet. Som framgår av avsnitt 4.1.3 är avsikten att
omräkningen skall ske inom ramarna för nuvarande systematik. Detta gäller
naturligtvis inte endast författningstekniskt. Det finns därför enligt
regeringens mening inte anledning att nu utveckla helt nya metoder för att mäta
värdeförändringar. Några remissinstanser har också menat att omräkning inte
skall ske av de fastighetstyper som inte är föremål för löpande beskattning.
Ibland åberopas den tidigare nämnda svårigheten beträffande prisstatistiken som
skäl. Allmänt sett bör emellertid enligt regeringens bedömning försiktighet råda
när det gäller att utesluta vissa fastighetstyper från omräkning i dagsläget.
Frågan utvecklas närmare i avsnitt 4.1.4.
Inte heller invändningen om låg inflation medför annan bedömning av behovet av
ett omräkningsförfarande. Omräkningsförfarandet leder till att
fastighetsskattesystemet blir mer stabilt för förändringar i prisutvecklingen.
Dessutom är det en fördel även vid låg inflation att en anpassning sker stegvis
till prisförändringarna.
Slutligen kan nämnas en annan synpunkt som framförts vid remissbehandlingen,
nämligen att omräkningen även bör beakta standardskillnader. Sådana skillnader
beaktas emellertid vid den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen.
Omräkningen har endast till syfte att spegla den allmänna pristrenden.
Sammanfattningsvis leder enligt regeringens bedömning de invändningar som
riktats mot ett omräkningsförfarande inte till att det finns anledning att
frångå huvuddragen i de förslag som lagts fram av Fastighetsbe-
skattningsutredningen i denna fråga och i promemorian. Det finns också anledning
att i detta sammanhang framhålla att förutsättningarna för ett smidigt
fungerande omräkningsförfarande underlättats av den förändrade organisationen av
fastighetstaxeringen som nyligen genomförts (prop. 1993/94:1, bet. 1993/94
SkU8).
Omräkningsförfarandet bör få en utformning i enlighet med förslagen i
promemorian enligt följande huvudlinjer.
Omräkningen vidtas årligen för samtliga typer av skattepliktiga taxerings-
enheter utom industrienheterna.
Riksskatteverket, RSV, fastställer omräkningstalen.
Det är den genomsnittliga prisnivån under perioden som börjar den 1 juli andra
året före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före sistnämnda år,
nivåperioden, som utgör grund för omräkningstalen. Dessa tal bestäms i ett
prisutvecklingsområde. Indelningen i sådana områden beslutas av RSV.
Med hänsyn till prisutvecklingen inom ett prisutvecklingsområde bestäms ett
omräkningstal för viss egendom så att den genomsnittliga nivån för
taxeringsvärdena i området utgör 75 % av marknadsvärdenivån.
I det följande skall tidpunkten för att införa omräkningsförfarandet, den
författningstekniska lösningen och de olika delfrågorna belysas närmare.

4.1.2 Omräkning med början år 1996

Regeringens förslag: Ett omräkningsförfarande införs fr.o.m. år 1995 och
tillämpas första gången år 1996.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinringar. Några remissinstanser påpekar att resultatet av Utredningens om
förenklad fastighetstaxering arbete bör avvaktas innan omräkningen införs
eftersom utredningen skall ta ställning till om taxeringsvärden skall bestämmas
för samtliga fastighetstyper i framtiden.
Skälen för regeringens förslag: Som framhållits i det föregående bör ett omräk-
ningsförfarande införas så snart som möjligt. Det förberedelsearbete som
omräkningen medför måste vidtas före det år omräkning sker.
Omräkningsförfarandet bör därför införas fr.o.m. år 1995 och tillämpas första
gången år 1996. Andra skäl för dessa tidpunkter är dels att
fastighetsdatasystemet kommer att vara fullt utbyggt under år 1995, dels att den
allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter genomförs under år 1996. Det är
en fördel att omräkningen introduceras samtidigt som AFT 1996 eftersom
omräkningsförfarandet föreslås bli införlivat med gällande system för
fastighetstaxering. Utredningens slutbetänkande lämnas först under år 1995 och
kan därför inte avvaktas om omräkningsförfarandet skall kunna tillämpas år 1996.
Eventuella behövliga justeringar av ett omräkningsförfarande med hänsyn till
utredningens slutsatser bör kunna göras senare utan att detta leder till några
påtagliga olägenheter.

4.1.3 Den författningstekniska lösningen

Regeringens förslag: Den principiella uppbyggnaden av reglerna i fastighets-
taxeringslagen (1979:1152, FTL) ändras inte på grund av att
omräkningsförfarandet införs.
Det värde som åsätts en taxeringsenhet vid allmän och särskild
fastighetstaxering benämns basvärde. Taxeringsvärdet bestäms genom att de värden
som ingår i basvärdet omräknas och summeras.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Enstaka remissinstanser har lämnat synpunkter på
begreppsanvändningen.
Skälen för regeringens förslag: För att inte föregripa den författningstekniska
översyn som Utredningen om förenklad fastighetstaxering skall göra bör
omräkningsförfarandet i möjlig mån inte påverka det nuvarande systemet för
fastighetstaxering. I FTL:s uppbyggnad åtskiljs de materiella reglerna om allmän
och särskild fastighetstaxering respektive de administrativa reglerna från
varandra. Det är lämpligt att så sker även när omräkningsförfarandet införs som
en del i fastighetstaxeringssystemet. De materiella reglerna om omräkning
föreslås därför bli infogade i nuvarande regelkomplex genom ett nytt kapitel,
16 A kap. Omräkning, och de administrativa reglerna i ämnet bör tas in i en ny
avdelning, Avd. 4., betecknad Förfarandet m.m. vid omräkning, med indelning i
sex kapitel, 33 - 38 kap.
Det värde som en taxeringsenhet åsätts vid allmän eller särskild fas-
tighetstaxering föreslås i promemorian i fortsättningen få benämningen basvärde.
De i basvärdet ingående värdena av värderingsenheter multipliceras med ett
omräkningstal och summeras. Slutresultatet blir taxeringsvärdet. Skälet för
denna begreppsändring är enligt promemorian att den inarbetade termen
taxeringsvärde bör behållas som beteckning på slutresultatet av
fastighetstaxeringen. Regeringen delar denna bedömning.En remissinstans anser
att begreppet taxeringsvärde skall behållas för att uttrycka slutresultaten av
allmänna och särskilda fastighetstaxeringar. Det taxeringsvärde som bestämts vid
allmän och särskild fastighetstaxering skulle definieras såsom ett basvärde till
underlag för omräkning till ett taxeringsvärde ett eller flera år. En annan re-
missinstans föreslår att termerna bastaxeringsvärde och slutligt taxeringsvärde
skall användas eftersom basvärde är en obekant term.
Först nämda förslag medför risk för begreppsförvirring eftersom man vid
angivande av begreppet taxeringsvärde inte vet om det är värdet före eller efter
omräkning som avses. Sistnämnda förslag får återverkningar i ett stort antal
andra sammanhang i vilka begreppet taxeringsvärde används. Regeringen ansluter
sig därför till promemorians förslag.
Begreppen värden på värderingsenheter och olika delvärden används på
basvärdenivå medan motsvarande begrepp på taxeringsvärdenivå benämns omräknade
värden på värderingsenheter respektive omräknade delvärden eller värden och
delvärden efter omräkning. Vad gäller delvärden är begreppsanvändningen dock
inte språkligt helt korrekt eftersom omräknade delvärden uppkommer genom en
summering av värdena på värderingsenheter efter omräkning och inte genom att
delvärdena i sig räknas om. Begreppet omräknad får i samband med delvärden ses
som en beteckning för att underlätta isärhållandet av olika värden före och
efter omräkning. För industrienheter blir begreppsbilden annorlunda vilket
framgår av nästa avsnitt.

4.1.4 Indelningen i prisutvecklingsområden och fastställande av omräkningstal

Regeringens förslag: Omräkning skall ske av samtliga skattepliktiga
taxeringsenheter utom industrienheterna. Riket indelas i prisutvecklingsområden.
Varje sådant område skall sammanfalla med ett eller flera värdeområden.
Omräkningstal skall bestämmas för olika typer av taxeringsenheter och om det
behövs för skilda slag av värderingsenheter i ett prisutvecklingsområde. Dessa
tal skall återspegla skillnaden mellan 75 % av den genomsnittliga marknadsvär-
denivån under den nivåperiod som omräkningen avser och den värdenivå som
taxeringsvärdena representerar. Omräkningstalen bestäms med ledning av statistik
på fastighetspriser. Om prisutvecklingen inte leder till ett omräkningstal som
förändrar sig från ett år till ett annat med mer än en procentenhet skall
taxeringsvärdet inte ändras. Detsamma gäller om omräkningstal inte kan
bestämmas.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar
det utan erinran. Synpunkter på delar av förslaget framförs dock av vissa
remissinstanser. RSV föreslår att omräkning av lantbruksenheter endast sker av
de byggnadstyper och ägoslag som är föremål för löpande beskattning. Som skäl
härför anförs att framtagandet av omräkningstal och prisutvecklingsområden för
dessa byggnads- och marktyper kommer att ta i anspråk inte obetydliga resurser
under förberedelsearbetet. Orsaken är att analyser av prisstatistik för lant-
bruksenheter är relativt komplicerade då den totala köpeskillingen för de
försålda enheterna måste fördelas på de ingående byggnadstyperna och ägoslagen.
Vidare anser RSV att tröskeln för när omräkning skall ske bör vara högre och
påpekar att i praktiken torde omräkningstalen i de flesta fall innebära en
omräkning av basvärdet med mer än en procentenhet.
Även andra remissinstanser framför synpunkten att omräkning endast bör ske för
fastighetstyper som är föremål för löpande beskattning.
Samfundet för fastighetsekonomi motiverar sitt ställningstagande från
rationaliseringssynpunkt och med svårigheten att hitta relevant ortspris-
material. Statens Lantmäteriverk, LMV, föreslår att skilda prisutvecklingsområ-
den skapas för den del av hyreshus som är inrättat för lokaler respektive
bostäder i hyreshusenheter. Statskontoret efterlyser alternativa värderings-
metoder till ortsprismetoden även vid omräkning. Statistiska Centralbyrån, SCB,
anser att det är ett svårhanterligt metodologiskt problem att fastställa såväl
omräkningstal som prisutvecklingsområden och ställer sig frågande till om det är
möjligt att uppfylla de krav på precision och tillförlitlighet som uppställts i
promemorian. SCB anser att ett alternativ till det omfattande och kostsamma
arbetet med att fastställa prisutvecklingsområden och beräkna omräkningstal är
att använda SCB:s fastighetsprisindex. SCB har även andra synpunkter rörande
alternativa synsätt på fastställande av prisutvecklingsområden och
omräkningstal. Vidare anser SCB att det krävs en större prisförändring än en
procent för att omräkning skall genomföras för att ytterligare minska effekten
av slumpvariationerna i prismaterialet. Kammarrätten i Sundsvall anser att
värdeförändringen bör vara större än promemorians förslag innan den föranleder
omräkning mot bakgrund av det relativt schablonartade sätt på vilket omräk-
ningstalen avses bli bestämda samt det förhållandet att provvärderingar inte
skall ingå som ett led i fastställandet av omräkningstal. Länsrätten i
Stockholms län anser att bristfällig statistik över prisutvecklingen inte bör
innebära sammanläggning av flera riktvärdeområden. Det får då i stället antas
att grund för omräkning saknas.
Bland de avstyrkande remissinstanserna framförs likartade ståndpunkter.
Skälen för regeringens förslag: För att omräkningstal skall kunna fastställas
årligen och kostnaderna för förfarandet hållas nere är det betydelsefullt att
systemet för omräkning blir så enkelt som möjligt.
Vad först angår den geografiska områdesindelningen kan konstateras att
prisutvecklingen mellan olika regioner kan skilja sig åt avsevärt för vissa
fastighetskategorier. Riket bör därför indelas i regionala områden, prisut-
vecklingsområden, av lämplig storlek för olika slag av egendom. I nuvarande
lydelse av 7 kap. 2 § FTL anges att riket skall indelas i värdeområden för
byggnader och ägoslag som skall värderas med ledning av riktvärden. Av denna
anledning finns det skäl från både värderingsteknisk och administrativ synpunkt
att anknyta prisutvecklingsområdena till nämnda värdeområdesindelning.
Grundförutsättningen bör dock vara att indelningen sker med hänsyn till att
prisutvecklingen är likartad för den fastighetskategori som skall ingå i
prisutvecklingsområdet. Med likartad prisutveckling menas att skillnaden mellan
olika delar av området inte är för stor. Ambitionsnivån bör därvid vara att inte
urskilja prisutvecklingsområden med större variationer i prisutvecklingen än
5 %.
För att prisutvecklingen skall kunna bestämmas med tillfredsställande grad av
säkerhet fordras att ett tillräckligt antal köp finns att tillgå inom ett
prisutvecklingsområde. Samtidigt bör eftersträvas att endast större och entydiga
prisnivåförändringar beaktas vid omräkningsförfarandet. I promemorian har
föreslagits att ett prisutvecklingsområde bör kunna sammanfalla med ett eller
flera värdeområden. Prisutvecklingsområdena skall dock inte behöva vara
geografiskt sammanhängande. Från en remissinstans har framförts synpunkten att
värdeområdena inte skall slås ihop. Regeringen vill här påpeka att den allmänna
pristrenden normalt ses över stora områden. Skäl att frångå promemorians förslag
i denna del föreligger därför inte.
Indelning i prisutvecklingsområden skall ske för samtliga typer av taxerings-
enheter som omräknas. För lantbruksenheter bör indelningen dock, med hänsyn till
hur indelningen i värdeområden ser ut i dessa fall, kunna ske för vissa
kombinationer av byggnadstyper och ägoslag. LMV har som skäl för sitt förslag
att indelningen för hyreshusenheter även bör kunna ske för mindre enheter anfört
att marknaden för dessa skilda slag av värderingsenheter under de senaste åren
har fungerat olika. Då värdeområdena är gemensamma för hyreshusens bostads- och
lokaldelar anser regeringen emellertid att det räcker med om en möjlighet att
bestämma olika omräkningstal för värderingsenheter som omfattar bostäder
respektive för enheter omfattande lokaler inom ett och samma
prisutvecklingsområde införs. En sådan regel föreslås också i det följande.
I verkställighetsföreskrifter får fastställas närmare bestämmelser om indelning
i prisutvecklingsområden. I de fall större variationer i prisutvecklingen inte
föreligger bör en av FTK redovisad ståndpunkt därvid kunna tas som utgångspunkt,
nämligen att de i FTK:s förslag angivna prisbildningsområdena normalt skall vara
så stora att antalet köp av berörda fastighetstyper uppgår till minst 200
stycken.
I detta sammanhang bör frågan om omräkning skall ske av alla fastighetstyper
behandlas. Det kan därvid påpekas att statlig fastighetsskatt inte tas ut på
ekonomibyggnader och annan mark än tomtmark på lantbruksenheter, lokaldelen på
hyreshusenheter och på industrienheter. Från RSV har framförts att de byggnads-
typer och ägoslag som ej beskattas löpande på lantbruksenheter bör undantas från
beskattning. RSV påpekar dock att det leder till problem i proportioneringssam-
manhang men att detta kan lösas med att basvärdet används i stället. Regeringen
delar denna bedömning vad gäller författningsfrågor. I andra sammanhang uppstår
emellertid olägenheter med taxeringsvärden som i vissa delar är anpassade till
prisutvecklingen och i andra delar inte. Det uppstår således en skevhet i
taxeringsvärdet som strider mot den uppfattning som i allmänhet råder om vad
taxeringsvärdet skall representera. Dessutom är som sagts i det föregående det
olämpligt att i dagsläget konstruera ett system som enbart är anpassat till
nuvarande förhållanden. Det gäller inte minst från beskattningssynpunkt.
Regeringen förordar därför att inte några delar av lantbruksenheterna undantas
från omräkningsförfarandet. Detsamma gäller den del av hyreshus som är inrättat
som lokal i hyreshusenheter.
För de kategorier av fastigheter som sällan är föremål för försäljning kan det
i vissa fall uppkomma problem med att få fram en prisutveckling som kan ligga
till grund för omräkning. Detta problem motverkas delvis genom indelningen i
prisutvecklingsområden. Det skall dock poängteras att prisutvecklingen skall
vara likartad för den fastighetskategori som skall ingå i prisutvecklingsområdet
i enlighet med vad som sagts i det föregående. Skulle prisutvecklingen trots
allt inte kunna fastställas ett år för de fastighetstyper som skall omräknas bör
enligt regeringens mening finnas en regel som innebär att samma omräkningstal
som det föregående årets skall bestämmas. Då omräkning sker av det ursprungliga
basvärdet medför en sådan regel att taxeringsvärdet inte förändras.
Vad gäller industrienheter är problemet emellertid av sådan omfattning att det
förefaller svårt att få ett tillfredsställande underlag. Med hänsyn till att
taxeringsvärdena för dessa kategorier av fastigheter inte läggs till grund för
löpande skatt föreslås i promemorian att åtminstone i detta första skede
industrienheterna undantas från omräkning. Regeringen anser att industrienheter
är ett sådant specialfall att en särbehandling är befogad även mot bakgrund av
vad som anförts tidigare. Därvid har även beaktats att fråga är om att undanta
ett taxeringsvärde i sin helhet från omräkning. Följden av att omräkning inte
blir aktuell för industrienheter är att begreppet basvärde avseende dessa
taxeringsenheter även skall utgöra taxeringsvärde.
Även vad gäller hyreshusenheterna kan problem med att få fram prisstatistik
uppkomma bl.a. på grund av att det förekommer köp i form av aktieöverlåtelser.
Problemet torde minska om det ges möjlighet att komplettera det officiella
fastighetsprismaterialet genom föreläggande till fastighetsägare om att inkomma
med uppgifter. Detta skulle emellertid innebära ett komplicerande inslag i
omräkningsförfarandet. Utgångspunkten bör därför vara att prisutvecklingen skall
konstateras genom befintlig prisstatistik. Det kan dock finnas anledning att
återkomma till denna fråga sedan praktisk erfarenhet vunnits av det nya
systemet. Detsamma gäller vissa remissinstansers synpunkter om att alternativa
värderingsmetoder bör föreligga även vid omräkning.
Det kan, som nämnts, tänkas förekomma skillnader i prisutveckling mellan värde-
ringsenheter inom samma typ av taxeringsenhet. Olika omräkningstal bör då kunna
tillämpas för de olika värderingsenheterna. Någon differentiering av omräknings-
talet inom ett och samma område beroende på klassificeringen av enskilda
värdefaktorer bör däremot inte ske eftersom omräkningsförfarandet, såsom
påpekats tidigare, måste vara förhållandevis enkelt.
Utgångspunkter för omräkningen bör vara det senast gällande basvärdet som
fastställts vid allmän eller särskild fastighetstaxering.
Själva omräkningen föreslås tillgå på så sätt att värdena för värderingsen-
heterna i en taxeringsenhet multipliceras med det omräkningstal som fastställts
för sådana enheter inom det aktuella prisutvecklingsområdet. Dessa summeras
därefter, varvid de omräknade delvärdena och taxeringsvärdet erhålls.
Huvudregeln för omräkningstalens storlek är att dessa skall återspegla
skillnaden mellan 75 % av den genomsnittliga marknadsvärdenivån under den
nivåperiod som omräkningen avser och den värdenivå som representeras av
taxeringsvärdena. För att prisutvecklingen skall vara säkerställd föreslås i
promemorian att ett omräkningstal som innebär en förändring från gällande
basvärde med endast en procent inte bör medföra att ett högre eller lägre
taxeringsvärde än basvärdet bestäms. En sådan regel fyller enligt promemorian
emellertid ingen funktion sedan ett taxeringsvärde som skiljer sig från
basvärdet en gång fastställts. Enligt regeringens mening bör emellertid denna
s.k. tröskel gälla årligen för att prisutvecklingen skall vara säkerställd vid
varje omräkning. För åren under den löpande taxeringsperioden görs en jämförelse
med det sist använda omräkningstalet. Det föregående årets omräkningstal
fastställs om prisutvecklingen inte leder till ett omräkningstal som skiljer sig
från det föregående årets omräkningstal med mer än en procentenhet.
Det har framförts åsikter om att tröskeln bör vara högre än en procentenhet.
Prisskillnader måste emellertid få slå igenom om än med en viss säkerhets-
marginal för att omräkningsförfarandet skall vara meningsfullt. En alltför hög
tröskel skulle dessutom innebära att omräkningen medför ett nytt taxeringsvärde
först efter några år och då med en språngvis effekt som vid en allmän fastig-
hetstaxering. Därmed uppnås inte syftet med omräkningen.
Det bör noteras att när omräkningsförfarandet tillämpas första gången kommer
omräkningstalen för vissa typer av taxeringsenheter att avse flera års
prisutveckling.
Omräkningstalen skall i normalfallet i princip bestämmas mot bakgrund av den
för området tillgängliga fastighetsprisstatistiken. FTK ansåg emellertid att så
inte alltid kan bli fallet. Som exempel på en situation då omräkningstalen borde
fastställas utan stöd av prisstatistik nämnde FTK bl.a. industrinedläggelse på
en mindre ort. Fastighetsmarknaden kännetecknas i ett sådant fall av att mycket
få eller inga försäljningar sker. Det finns anledning att dela kommitténs
uppfattning att i sådana fall omräkningstal bör kunna bestämmas på andra
grunder. Omräkningstalen bör då fastställas för ett prisutvecklingsområde för en
typ av taxeringsenhet, vars värde minskat väsentligt efter den senaste allmänna
fastighetstaxeringen. I promemorian har uttalats att prisbildningen inom områden
med under normala omständigheter likartade förhållanden då kan vara riktgivande
för dessa omräkningstal. En remissinstans har ansett att det behövs en
utförligare förklaring till vad som menas med likartade förhållanden. Enligt
regeringens mening avses att ett område med likartade förhållanden vad avser de
för prisutvecklingen grundläggande faktorerna, såsom exempelvis
konjunkturförhållanden, som det aktuella området väljs ut som jämförelseobjekt.
SCB:s fastighetsprisindex har framförts som ett alternativ till att indela i
prisutvecklingsområden och fastställa omräkningstal. Regeringen är emellertid
inte beredd att föreslå ett sådant alternativ. Som påpekats i avsnitt 4.1.1 bör
nuvarande fastighetstaxeringssystem med dess metoder för att beräkna prisutveck-
lingen tillämpas även vid omräkningen.
Förslaget i denna del har tagits in i de nya bestämmelserna i 1, 2 och 4-6 §§ i
16 A kap. FTL.

4.1.5 Nivåperiod vid omräkning

Regeringens förslag: Omräkningstal skall beräknas på grundval av den genomsnit-
tliga prisnivån under den period som börjar den 1 juli andra året före
taxeringsåret och slutar den 30 juni året före detta år.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan
erinran. Boverket anser att det är ett onödigt merarbete att genomföra
omräkningen även de år då allmän fastighetstaxering sker. Ett sådant förfarande
anses dessutom försvåra förståelsen av innebörden av begreppen taxeringsvärde,
basvärde och omräkningstal. Enligt Boverket bör målet vara att nivåperioden
skall utgöras av kalenderåret före taxeringsåret. Så länge detta ej är
administrativt möjligt bör nivåperioden vid både allmän fastighetstaxering och
omräkning vara andra kalenderåret före taxeringsåret.
En remissinstans ifrågasätter om inte prisnivån under delvis samma period
kommer att påverka såväl basvärdet vid en allmän fastighetstaxering som
omräkningen samma år.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 kap. 4 § FTL skall vid den allmänna
fastighetstaxeringen marknadsvärdet bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga
prisläget under andra året före det år då allmän fastighetstaxering sker. Den
särskilda fastighetstaxeringen skall enligt 16 kap. 6 § FTL ske med hänsyn till
bl.a. det allmänna prisläge som tillämpats vid den närmast föregående allmänna
fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.
Vid särskild fastighetstaxering fastställs det föregående årets taxeringsvärde
oförändrat såvida inte en ny taxering skall ske under den löpande
taxeringsperioden. En ny taxering av t.ex. en småhusenhet kan ske ända fram
t.o.m. år 1995 under den nu löpande taxeringsperioden. Enligt nuvarande regler
skall ny taxering då baseras på 1988 års prisnivå. Således kan taxeringsvärdet
under den löpande taxeringsperioden baseras på priser som är två till sju år
gamla för denna typ av taxeringsenhet. På liknande sätt förhåller det sig med
övriga taxeringsenhetstyper fastän andra nivåår där används på grund av den
uppdelade allmänna fastighetstaxeringen.
Det får anses lämpligt att normalt basera omräkningen på den genomsnittliga
prisnivån under en tidsperiod som omfattar ett år. För att få ett så aktuellt
material som möjligt bör naturligtvis denna s.k. nivåperiod tidsmässigt vara
näraliggande det år då en omräkning skall göras. Boverkets förslag kan inte
anses ligga i linje med målsättningen med omräkningen, dvs. att taxeringsvärdet
skall vara så aktuellt som möjligt. Dessutom kommer de förslag regeringen lägger
fram i det följande att ge möjlighet till samordning av utskick till
fastighetsägaren. Således skall underrättelser om både allmän fastighetstaxering
och omräkning kunna skickas ut samtidigt. Vinsten med att avstå från omräkning
de år allmän fastighetstaxering sker begränsas därmed. FTK har valt en tolvmåna-
dersperiod mellan halvårsskiftena under det andra och första året före omräk-
ningsåret medan Fastighetsskatteutredningen förordat kalenderåret närmast före
taxeringsåret. Här måste dock enligt Fastighetsbeskattningsutredningen vissa
formella och praktiska hänsynstaganden tillmätas avgörande vikt.
Således måste beaktas att enligt nuvarande taxeringsförfarande grunderna för
taxeringen bestäms före fastighetstaxeringsåret medan själva beräkningen görs
under nämnda år. Om bestämmande av omräkningstal är att anse som bestämmande av
grunder - vilket det torde vara - bör dessa bestämmas före taxeringsåret.
Beredningen av prisstatistik kan beräknas ta en månad i anspråk. Därtill bör
läggas ca tre månader för att den nu rådande eftersläpningen i lagfartshante-
ringen skall kunna beaktas i möjligaste mån. Hänsyn måste också tas till den tid
som åtgår att fastställa omräkningstalen.
I och för sig är det således angeläget att lägga en mer aktuell prisstatistik
till grund för ett omräkningsförfarande. Å andra sidan behövs också en rimlig
tidrymd för att analysera prisstatistiken och administrativt omsätta dessa data
i tillämpliga omräkningstal. Mot bakgrund härav förefaller det inte möjligt att
nu ta steget till att ha en nivåperiod för omräkning som motsvarar kalenderåret
närmast före taxeringsåret. Det får i ett senare sammanhang bedömas om det går
att få en ännu mer aktuell statistik till grund för fastighetstaxeringen. Ett
samlat ställningstagande bör då göras till om man både vid allmän
fastighetstaxering och vid omräkning kan ha en nivåperiod som utgör kalenderåret
före taxeringsåret.
Slutsatsen blir därför att tolvmånadersperioden som börjar den 1 juli andra
året före taxeringsåret och slutar den 30 juni året före taxeringsåret bör
utgöra nivåperiod vid omräkningen.
Den överlappning av prisnivåer som synes ske inför en allmän fastighetstaxering
och som påpekats av en remissinstans är inget problem i praktiken. Vid en allmän
fastighetstaxering skall marknadsvärdet bestämmas till det genomsnittliga
prisläget under det andra året före det år då allmän fastighetstaxering sker.
Motsvarande nivåperiod vid omräkningen är tolvmånadersperioden som börjar den 1
juli andra året före taxeringsåret och upphör den 30 juni året före detta år.
Detta innebär att nivåtidpunkten kommer att ligga i mitten på respektive
tidsintervall. Noterade köpeskillingar under perioden omräknas till att motsvara
den nivå som gäller vid denna tidpunkt. Denna nivå beräknas med hänsyn till den
genomsnittliga prisutvecklingen. Om perioderna delvis sammanfaller ingår
givetvis samma köp vid respektive beräkning. Dessa beräkningar skall dock ske
separat.
Bestämmelserna om nivåperioden bör tas in i 16 A kap. 3 § FTL.

4.1.6 Periodicitet och giltighetstid

Regeringens förslag: Omräkning skall ske årligen.
Ett taxeringsvärde skall gälla från ingången av det år då detta beslutas genom
omräkning till ingången av det år då ny omräkning sker.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran. Samfundet för fastighetsekonomi anser att
omräkningsförfarandet kan ske vartannat år i stället för varje år med
motiveringen att ett sådant förfarande minskar risken för att tillfälliga
variationer i prisutvecklingen får ett allt för stort genomslag.
Några remissinstanser anser att den löpande taxeringsperioden kan förlängas om
omräkningsförfarandet införs.
Skälen för regeringens förslag: Fastighetsskatteutredningen ansåg det vara en
fördel om justering kunde ske varje år. Denna ståndpunkt godtogs av remissin-
stanserna. Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt betänkande uttalat att
ju oftare en justering av taxeringsvärdet görs desto bättre speglar det
marknadsvärdet och ger således ett jämnare och riktigare beskattningsunderlag.
Utredningen har därför ansett att omräkning bör göras varje år. Enligt
regeringen bör en justering av taxeringsvärdet göras så ofta som möjligt för att
taxeringsvärdet på bästa sätt skall spegla det aktuella marknadsvärdet. Det är
därför lämpligt att omräkning sker varje år. Något hinder för denna ordning
föreligger inte. Genom att omräkning görs av de värden som fastställs vid en
allmän eller särskild fastighetstaxering uppnås en smidig samordning med det
övriga taxeringsarbetet samtidigt som prisutvecklingen beaktas fullt ut årligen.
Risken för att tillfälliga variationer i prisutvecklingen får ett alltför stort
genomslag motverkas delvis av den årliga tröskel som föreslås. Vidare medför den
omständigheten att omräkningen sker årligen i sig en garanti för att effekten av
en kraftig tillfällig prisändring inte blir långvarig.
En förlängning av sexårsperioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna
såsom föreslagits av några remissinstanser är en önskvärd framtida utveckling.
Ställning till detta kan emellertid inte tas förrän en utvärdering har skett av
hur omräkningsförfarandet fungerar.
Det föreslås således att omräkning med nya omräkningstal skall ske varje år.
Taxeringsvärdena bör gälla från ingången av det år då omräkning sker till
ingången av det år då nytt beslut om omräkning fattas.
Omräkningssystemet kan åskådliggöras på följande sätt:

Systemet skall ta sin början år 1996, år 1 i systemet. Detta år skerallmän
fastighetstaxering av småhusenheter. De värden som fastställsvid denna samt
gällande värden för övriga taxeringsenheter omräknastill den genomsnittliga
prisnivån för respektive fastighetstyp underperioden fr.o.m. den 1 juli 1994 och
t.o.m. den 30 juni 1995. År1997, år 2, sker omräkning av samtliga
taxeringsenheter med omräkningstal som avser den genomsnittliga prisutvecklingen
för perioden fr.o.m. den 1 juli 1995 och t.o.m. den 30
juni 1996. Under år 1998, år 3, används nya omräkningstal med nivåperioden
avseende tiden fr.o.m. den 1 juli 1996 t.o.m. den 30 juni 1997 för alla
taxeringsen heter inklusive lantbruksenheterna, vilka
då är föremål för allmän fastighetstaxering, osv.

Bestämmelsen om giltighetstid föranleder tillägg till 1 kap. 3 § FTL.

4.1.7 Beslut om indelning i prisutvecklingsområden och fastställande av
omräkningstal

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall
besluta närmare föreskrifter om indelning i prisutvecklingsområden och om
omräkningstal. Sådana beslut skall inte gå att överklaga.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.
Kammarrätten i Sundsvall anser att övervägande skäl talar för att beslut om
indelning i prisutvecklingsområden och omräkningstal inte bör kunna överklagas.
Några remissinstanser anser att omräkningstalen skall kunna överklagas. Kungliga
tekniska högskolan motiverar detta med rättssäkerhetsskäl och anser att besluten
annars bör fattas av en politisk instans. Statskontoret anser att det bör finnas
en möjlighet att överklaga omräkningstalen av samma skäl som anförts i fråga om
riktvärdena. Tjänstemännens Centralorganisation anser dessutom att prisutveck-
lingsområden och omräkningstalen skall fastställas genom ett av regeringen
oberoende och opåverkbart organ. Svenska Revisorsamfundet avstyrker att
omräkningstalen skall vara bindande och anser att de i likhet med nuvarande
riktvärden skall vara just riktvärden och detta särskilt med hänsyn till att en
tillräckligt omfattande och rättvisande prisstatistik inte alltid kan erhållas.
Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. FTL återfinns de allmänna
värderingsreglerna för den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen (jfr
16 kap. 6 § FTL). Där fastläggs de grundläggande ramarna för värdeområdenas
indelning och hur riktvärden m.m. skall bestämmas. Riksdagen har beträffande
dessa frågor ansett att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
skall besluta om närmare föreskrifter om indelning i värdeområden,
klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, värdeserier och
värdetabeller för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 8 - 15 kap. Det
stadgas dessutom att sådana beslut inte får överklagas (jfr 7 kap. 7 § FTL).
Enligt 6 kap. 1 § och 11 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199,
FTF) ankommer det på RSV att meddela de ytterligare verkställighetsföreskrifter
som behövs till bestämmelserna i FTL. Föreskrifter om indelningen i värdeområden
för småhus m.m. inom ett län skall dock meddelas av skattemyndigheten.
Reglerna infördes i samband med tillkomsten av FTL år 1979 och hade därvid
anpassats till reglerna i den nya regeringsformen. I denna anges att
föreskrifter om skatt skall meddelas genom lag. Regeringen får emellertid genom
förordning besluta föreskrifter om verkställighet av lag och även överlåta åt
myndighet under regeringen att meddela bestämmelser i ämnet. Genom FTL och FTF
sammanfördes en rad materiella bestämmelser som tidigare varit utspridda i andra
författningar. Detta innebar dessutom att riksdagen fick ett betydligt mer
långtgående inflytande över värderingen än tidigare.
Detaljutformningen av reglerna hade dessförinnan diskuterats ingående i såväl
FTK:s betänkande som propositionen. Det föredragande statsrådet menade att det
inte var praktiskt möjligt att riksdagen tog ställning till värderingsreglerna i
ett ännu mera specificerat skick, t.ex. i form av riktvärdetabeller eller
riktvärdekartor, eftersom dessa utarbetas och färdigställs först någon månad
innan taxeringen börjar och omfattar i bokform flera hyllmeter. Han ansåg att
ett sådant tillvägagångssätt inte heller skulle vara lämpligt. Den reglering som
föreslogs om värderingen och det förfarande som i övrigt föreslogs för
framtagandet av ytterligare värderingsregler på central och regional nivå ansågs
uppfylla regeringsformens krav i fråga om riksdagens beskattningsrätt genom
fastighetstaxering (prop. 1979/80:40 s. 94 f.).
Den systematik som kännetecknar fastighetstaxeringsförfattningarna har visat
sig fungera väl. De förslag som nu lagts fram beträffande omräkningsförfarandet
- innefattande indelning i prisutvecklingsområden och fastställande av
omräkningstal - har anpassats för att kunna flyta in i författningarna på ett
smidigt sätt.
Sakligt sett skiljer sig inte indelningen i prisutvecklingsområden i något
avgörande avseende från vad som gäller om indelning i värdeområden. De
ställningstaganden som gjordes år 1979 och som återgetts här bör också gälla i
fråga om beslut om prisutvecklingsområden. Besluten avser dock relativt få
områden och bör göras på en övergripande nivå. Även arbetet med indelningen och
avstämningen måste till stor del ske centralt. Utgångspunkten bör därför vara
att indelningen i prisutvecklingsområden kommer att fastställas av RSV i
enlighet med ett stadgande motsvarande det i 6 kap. 1 § FTF.
Vad gäller omräkningstalen är även de av sådan karaktär att det är praktiskt
olämpligt att bestämma dem i lagform. Det har ansetts möjligt att låta
regeringen fastställa indextal för indexerade skatter, t.ex. i fråga om vissa
indirekta skatter (prop.1993/94:25, bet.1993/94:FiU1). Någon principiell
skillnad mot de nu aktuella omräkningstalen torde inte föreligga. Regeringen
anser således att det inte heller för omräkningstalens vidkommande finns
anledning att föreslå andra beslutsfattande organ än vad som gäller i dag för
värderingsreglerna.
Riktvärdena har hittills framtagits av RSV i samarbete med LMV enligt de ramar
som uppställts i FTL och FTF. Riktvärdena skall bestämmas så att de står i
överensstämmelse med kravet om en taxeringsvärdenivå som motsvarar 75 % av
marknadsvärdet. I förarbetena (prop. 1979/80:40 s. 56 f och 116) uttalas att
riktvärdena normalt bygger på de bästa utredningar om fastigheternas
marknadsvärden som går att få fram som underlag för värderingen. Det anses
emellertid inte uteslutet att annan bättre statistik kan läggas fram. Om t.ex.
en fastighetsägare visar att riktvärdet är felaktigt beräknat eller att det
värde som tas fram med utgångspunkt i riktvärdet efter eventuell justering av
säregna förhållanden inte motsvarar 75 % av marknadsvärdet för taxeringsenheten
skall detta värde kunna frångås. Riktvärdena har alltså inte gjorts bindande.
I promemorian har framförts den ståndpunkten att trots att omräkningstalen
uppvisar stora likheter med riktvärdena talar övervägande skäl för att
omräkningstalen bör vara bindande. Som skäl härför anförs att om det årliga
omräkningsförfarandet skall fungera krävs att prisutvecklingen kan beaktas på
ett smidigt sätt. Omräkningstalen kommer dessutom att framräknas genom ett
förhållandevis tekniskt utformat förfarande. Mot denna bakgrund bör den enskilde
endast kunna få prövat om en felräkning eller felaktig tillämpning av
omräkningstalen skett i samband med omräkningen.
Som redogjorts för tidigare har några remissinstanser haft synpunkter på
möjligheten för den enskilde att angripa omräkningstalen. Det skall klargöras
att dessa remissinstanser torde ha avsett att omräkningstalen inte skall vara
bindande och att taxeringsvärdet därmed skall kunna frångås av skäl hänförliga
till själva omräkningstalen vid överklagande av omräkningen. Regeringen vill
utöver vad som anförts i promemorian framhålla följande.
Detaljnoggrannheten i fastighetstaxeringssystemet erhålls genom fastställande
av basvärden vid allmän och särskild fastighetstaxering. Omräkningen utgör ett
separat förfarande med en annan schabloniseringsgrad. Avsikten med omräkningen
är endast att anpassa basvärdena till den allmänna pristrenden. Regeringen anser
därför att det inte finns tillräckliga skäl för att låta den enskilde få prövat
det omräkningstal som gäller i prisutvecklingsområdet.
Även vad gäller omräkningstalen är utgångspunkten att RSV fastställer dessa på
samma sätt som indelningen i prisutvecklingsområden.
Sammanfattningsvis föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter såvitt avser indelningen i
prisutvecklingsområden och omräkningstal. Dessa beslut skall inte gå att
överklaga. Bestämmelsen bör tas in i 16 A kap. 7 § FTL. Det kan anmärkas att
Lagrådet i sitt yttrande förklarat att man inte har något att erinra mot den
föreslagna regleringen men påpekat att de aktuella föreskrifterna ändå kan komma
att prövas av domstol genom s.k. normprövning enligt 11 kap. 14 §
regeringsformen.

4.2 Administrativa regler

4.2.1 Beslut och underrättelser

Regeringens förslag: Omräkningen skall beslutas av skattemyndigheten.
Senaste tidpunkterna för beslut och för utsändande av underrättelser om
omräkning samordnas med motsvarande förfarande vid den allmänna och särskilda
fastighetstaxeringen. Skattemyndigheten fattar således beslut om omräkning
senast den 15 juni under taxeringsåret och sänder ut underrättelser härom senast
den 30 juni samma år.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran.
Länsrätten i Malmöhus län anser att beslut om omräkning inte bör meddelas
fastighetsägaren samtidigt med grundläggande beslut vid allmän och särskild
fastighetstaxering. Ståndpunkten motiveras med att risken för att
fastighetsägaren riktar sitt missnöje mot omräkningen i stället för den grund-
läggande fastighetstaxeringen framstår som stor. Länsrätten föreslår därför att
beslut om omräkning fattas den 15 augusti under taxeringsåret och att
underrättelse om detta beslut samordnas med översändandet av skattsedel på
slutlig skatt den 31 augusti samma år.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har en ny organisation för
fastighetstaxeringen införts fr.o.m. AFT 1994. Därmed har en anpassning skett av
förfarandet vid fastighetstaxeringen till vad som gäller vid inkomsttaxeringen.
Således har fastighetstaxeringsnämnderna avskaffats och beslutsfattandet
överförts till skattemyndigheten. Omprövning och överprövning sker numera enligt
de regler som gäller för inkomsttaxeringen.
Det nya omräkningsförfarandet kan därför i administrativt och organisatoriskt
avseende anknyta till nuvarande regler i FTL och FTF.
Genomförandet av själva omräkningsarbetet är i huvudsak avsett att ske med
användning av ADB. Det kommer att tillgå så att de vid allmän eller särskild
fastighetstaxering åsatta basvärdena i princip automatiskt omräknas med
föreskrivna registrerade omräkningstal. Beslutsfattaren kan därefter använda
resultatet som omräkningsbeslut och för underrättelse till ägaren om
omräkningen. Arbetsuppgiften kommer därigenom att bli relativt begränsad. Det
torde därför vara mest ändamålsenligt om denna del i omräkningsarbetet åläggs
den organisation som skall hantera den allmänna och särskilda
fastighetstaxeringen, dvs. skattemyndigheten.
Förslaget föranleder en ny paragraf, 33 kap. 1 § FTL.
Vad angår tidpunkterna för och innehållet i besluten och underrättelserna kan
följande bedömning göras. Reglerna för taxeringsförfarandet återfinns i 20 och
28 kap. FTL. Enligt dessa skall skattemyndigheten meddela grundläggande beslut
om taxering av fastighet och om ny sådan taxering senast den 15 juni under
taxeringsåret. Fastighetsägaren skall underrättas om dessa beslut senast den
30 juni under taxeringsåret.
I promemorian har det ansetts lämpligt att tidsmässigt helt synkronisera
förfarandet med den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen. På så sätt
finns möjlighet att sända ut samtliga underrättelser om omräkning tillsammans
med eventuella andra underrättelser om fastighetstaxering i juni. Att såsom en
remissinstans föreslagit skjuta på beslut och utsändandet av underrättelser om
omräkningen har vissa fördelar. Det kan dock te sig märkligt för den enskilde
att erhålla ett nytt taxeringsvärde samtidigt med en skattsedel avseende ett
tidigare inkomstår samt att få detta nya värde så sent på året att endast några
månader återstår till att ett nytt omräkningstal blir aktuellt. Risken för att
överklagande sker i onödan av både beslut om basvärde respektive taxeringsvärde
blir också större. Regeringen anser därför att promemorians förslag inte bör
frångås.
Det föreslås således att skattemyndigheten skall fatta beslut om omräkning
senast den 15 juni under taxeringsåret och senast den 30 juni samma år sända ut
underrättelser. Reglerna bör tas in i 35 kap. 1 och 3 §§ FTL. I underrättelserna
bör stå vad som skall iakttas av den som vill överklaga skattemyndighetens
beslut.
Omräkningsbeslutets innehåll bör omfatta taxeringsvärdet, omräknade delvärden
och omräknade värden av värderingsenheter samt även de omräkningstal som
använts. Vidare bör också avrundningsregler införas, motsvarande dem vid den
allmänna fastighetstaxeringen enligt 20 kap. 4 § andra stycket FTL. Således
skall omräknade värden av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental
kronor.
Bestämmelser av detta slag bör tas in i 35 kap. 2 § FTL.

4.2.2 Förberedelsearbetet inför omräkning

Regeringens förslag: Beslut om föreskrifter om förberedelsearbetet för omräk-
ning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer senast
den 1 april året före taxeringsåret. Beslut om indelning i
prisutvecklingsområden och om omräkningstal meddelas på samma sätt senast den 1
december året före taxeringsåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. RSV
påpekar att de nya omräkningstalen beslutas för sent på året för att de skall
kunna beaktas vid s.k. "stående jämkning" av preliminär skatt.
Skälen för regeringens förlag: I linje med vad som tidigare sagts om att
nuvarande administrativa regler skall ligga fast borde således även reglerna
avseende förberedelsearbetet för omräkningen i huvudsak överensstämma med de
förberedelseregler som gäller för övrig fastighetstaxering. Detta är emellertid
inte möjligt med hänsyn till att förberedelseförfarandena inte överensstämmer.
Föreskrifter för förberedelsearbetet kommer att behövas även för omräkningen.
För den allmänna fastighetstaxeringen skall sådana föreskrifter beslutas av RSV
senast den 1 oktober andra året före taxeringsåret enligt 19 kap. 1 § FTL.
Reglerna för omräkningsförfarandet kan med hänsyn till att omräkning sker varje
år och förberedelsearbetet därför måste utföras på relativt kort tid inte
ansluta till vad som där råder. I stället föreslås att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer senast den 1 april året före taxeringsåret
skall besluta föreskrifter om förberedelsearbetet avseende omräkning.
Såsom angetts tidigare förutsätts att RSV beslutar dels om indelning i
prisutvecklingsområden och dels om omräkningstal. Med hänsyn till den tidrymd
som åtgår för arbetet inför fastställande av omräkningstal föreslås att sådana
beslut fattas senast den 1 december året före taxeringsåret. För nämnda
tidsschema vid omräkningen föreslås nya bestämmelser, 34 kap. 1 och 2 §§ FTL.
Såsom RSV påpekar kan det nya omräkningstalet inte beaktas vid sådan jämkning
av uttaget av preliminär skatt som ges besked om inför det kommande inkomståret.
Mot denna nackdel får emellertid vägas intresset av att ha så aktuella
taxeringsvärden som möjligt.
Ytterligare föreskrifter bör också tas in i FTF. I dessa bör bl.a. anges att
skattemyndigheten på lämpligt sätt skall informera om fastställda omräkningstal.
Det synes således lämpligt att omräkningstalen offentliggörs, t.ex. i
massmedier, så snart de fastställts. Detta skulle underlätta för dem som skall
beakta fastighetsskatten vid budgetering samt ha betydelse vid begäran om
jämkning av preliminär skatt.

4.2.3 Överklagande av omräkningsbeslut

Regeringens förslag: Möjlighet att begära omprövning av och överklaga
omräkningsbeslut följer av de regler som gäller vid allmän och särskild
fastighetstaxering.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte.
Skälen för regeringens förslag: Så som förslaget till omräkning har utformats
ingår detta förfarande som en del av fastighetstaxeringen. De omprövnings- och
överklaganderegler som gäller vid allmän och särskild fastighetstaxering bör
därför vara tillämpliga även på omräkningsförfarandet.
Som tidigare nämnts bör själva omräkningsbeslutet omfatta taxeringsvärdet,
omräknade delvärden och omräknade värden av värderingsenheter samt de
omräkningstal som använts. Detta framgår av förslaget till 35 kap. 2 § FTL. I
sakprocessen utgörs processföremålet av en enskild fråga. Vid överklagande som
uttryckligen avser en delfråga som skall avgöras vid omräkningen är det således
enbart denna delfråga som kan bli föremål för prövning. De beslut som fattats
vid allmän eller särskild fastighetstaxering prövas inte i sådant fall. Då
omräkningstalen är bindande kommer normalt endast uppenbara förbiseenden att
prövas, som att fel omräkningstal eller fel värden använts vid beräkningen eller
om multiplikationen av omräkningstal och basvärden blivit fel och rättelse inte
skett hos skattemyndigheten.

5 Rationaliserad fastighetstaxering

5.1 Registerbaserad fastighetstaxering

5.1.1 Bakgrund

Centralnämnden för Fastighetsdata, CFD, RSV, och LMV samarbetar sedan länge i
frågor kring fastighetstaxeringen för att rationalisera och effektivisera
verksamheten i tekniskt hänseende. Nya tekniska förutsättningar ger möjligheter
att genomföra förändringar beträffande fastighetstaxeringen i syfte att minska
systemkostnaderna.
Inom skatteförvaltningen sker vidare fortlöpande en översyn av regelsystemet.
Detta gäller beträffande såväl materiella som formella frågor. Ett mycket
viktigt inslag i detta arbete är att - med olika ambitionsnivå i fråga om
effektivitet - söka minska administrationskostnaderna. Allmänt sett står
fördelar att vinna om myndigheterna kan utnyttja redan befintlig information och
på så sätt begränsa de enskildas uppgiftslämnande. Som exempel på det nu sagda
kan nämnas de reformer som under senare år genomförts i fråga om den årliga
inkomsttaxeringen.
Den förenklade självdeklarationen infördes vid 1987 års taxering. Grovt
räknat kan denna reform, efter viss omfördelning av resurser, beräknas ha
medfört besparingar på ca 30 miljoner kronor. Vid 1995 års taxering kommer
inkomsttaxeringen att till stor del grundas på förtryckt material, vilket
beräknas medföra ytterligare besparingar på drygt 100 miljoner kronor per år.
Såvitt gäller fastighetstaxeringen bygger förfarandet alltjämt på att uppgifter
inhämtas från fastighetsägarna även om numera åtskilliga uppgifter förtrycks i
deklarationerna.
Idag finns ett flertal olika register som innehåller uppgifter om fastigheter.
Utredningen har i sitt betänkande (SOU 1994:62 s 68 ff) i detalj redogjort för
befintliga register. Här skall endast översiktligt tas upp vissa delar.
Fastighetsdatasystemet, FDS, är ett ADB-system med information om landets
fastigheter. Uppbyggnaden sker successivt över landet genom systemets införande
vid fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter den s.k.
Fastighetsdatareformen. CFD har huvudansvaret för såväl FDS som genomförandet av
Fastighetsdatareformen. Systemet innehåller i huvudsak två register, ett
fastighetsregister med uppgifter om fastigheter, samfälligheter, planer m.m. och
ett inskrivningsregister med uppgifter om ägarförhållanden, inteckningar m.m.
Efter beslut av riksdag och regeringen våren 1993 pågår dessutom uppbyggnaden av
ett basregister över byggnader. Uppläggningen av ett sådant register innebär att
byggnader ges identiteter och att rätt adress och rätt taxeringsinformation
kopplas till byggnaden. Dessutom innehåller FDS en delkopia av
fastighetstaxeringsregistret, FTR.
FDS kommer att ha införts vid landets samtliga fastighetsregister- och
inskrivningsmyndigheter i september år 1995. Detta får till följd att ändringar
i fastighetsindelningen och ägarändringar kan aviseras på ett enhetligt sätt
från FDS till fastighetstaxeringen för samtliga kommuner.
FTR är det grundläggande registret för fastighetstaxeringen och innehåller
sådana fastigheter, samfälligheter och byggnader på ofri grund som är eller
skall bli föremål för fastighetstaxering. De huvudsakliga funktionerna i
systemet är registervård, årlig taxering, registrering av överklagande o.d. samt
service. Med registervård avses bl.a. olika typer av händelser såsom t.ex.
förändringar i fastighetsindelning, ägarförhållanden, indelning i
taxeringsenheter och bygglov.
Ajourhållningen av fastighetsregistret sker hos statliga och kommunala fas-
tighetsregistermyndigheter. Förändringar som sker i samband med t.ex. ny- och
ombildning av fastigheter uppdateras löpande i FDS. I samband med detta fångas
också den information som skall aviseras till FTR.
Ansvaret för uppdatering av inskrivningsregistret ligger på inskriv-
ningsmyndigheterna. Vid handläggning av t.ex. en ansökan om lagfart handläggs
denna direkt i FDS som sedan uppdateras med förändrad information som rör
ägandet av fastigheten. Samtidigt skapas automatiskt ett underlag för avisering
till FTR.
Ajourhållningen av FTR sker genom att förändringar i fastighetens identitet och
areal aviseras i samband med fastighetsbildningsförrättning från CFD. Avisering
av dessa uppgifter sker på ADB-media varje vecka. Samtidigt aviseras också
ägarförändringar (lagfarter).

5.1.2 Övergång till registerbaserad fastighetstaxering

Regeringens förslag: En övergång sker till en registerbaserad fastig-
hetstaxering. I de fall ett tillfredsställande uppgiftsunderlag finns kommer
fastighetsägarna att tillställas ett förslag till fastighetstaxering med början
vid AFT 1996. Den allmänna deklarationsplikten gäller inte i dessa fall.
I förslaget till fastighetstaxering finns det nya basvärdet redovisat samt de
olika faktorer som har lett fram till detta. Endast den som har synpunkter på
förslaget till basvärdet behöver vända sig till skattemyndigheten, SKM, med
påpekanden.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är till övervägande del positiva till
eller har inga erinringar mot förslagen om att övergå till registerbaserad fas-
tighetstaxering och införa ett förenklat förfarande. Det finns vissa synpunkter
på de ekonomiska effekterna. Dessa behandlas i avsnitt 7. Vidare anser flera
remissinstanser att det bör krävas ett aktivt godkännande för att förslaget till
fastighetstaxering skall läggas till grund för taxering. Som skäl härför
framförs bl.a. rättssäkerhetsskäl, att motsvarande system gäller för inkomst-
taxeringens förenklade förfarande, den annars ökade risken för felaktiga
uppgifter och försämrad kvalitet på taxeringsvärdet samt vikten av det
straffansvar som ett aktivt godkännande medför. Flertalet remissinstanser,
däribland Datainspektionen, godtar dock utredningens förslag.
RSV förordar en modell där erinringar mot eller ett passivt godkännande av ett
förslag till fastighetstaxering skall behandlas som allmän fastighetsdeklara-
tion.

Skälen för regeringens förslag:

Förutsättningarna för registerbaserad fastighetstaxering

Med registerbaserad fastighetstaxering avses i detta sammanhang en taxering som
baserar sig på uppgifter i befintliga register. Registerbaserad
fastighetstaxering innebär inte att något helt nytt register måste byggas upp
utan att redan befintliga register skall kunna utnyttjas mer rationellt.
Komponenter skall således kunna hämtas från olika register med därav följande
förenklingsvinster för både enskilda och myndigheter. Manuell hantering skall
kunna undvikas i allt större utsträckning. Ett väsentligt syfte med
registerbaserad fastighetstaxering är besparingsmöjligheterna. Målsättningen är
att det arbete som lagts ned bl.a. inför tidigare allmänna fastighetstaxeringar
skall kunna återanvändas.
Som utredningen framhållit kräver ett registerbaserat förfarande för att
fungera smidigt att ett nytt system görs så stabilt som möjligt eftersom
möjligheterna att inhämta uppgifter i ett sådant system är mer begränsade än i
ett förfarande som bygger på uppgiftslämnande via deklarationer. Stabiliteten i
systemet uppnås genom att det så långt möjligt bygger på enahanda omständigheter
år från år. Vidare kräver en registerbaserad fastighetstaxering ett tillför-
litligt underlag i så måtto att erforderliga uppgifter finns i framtagbar form i
olika register. Det är således både en fråga om att kunna utnyttja ett
befintligt material av god kvalitet och att skapa garantier för att detta hålls
aktuellt.
Några omständigheter som skulle utgöra hinder för en övergång till en
registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 har utredningen inte funnit.
Regeringen delar denna bedömning. Övervägande del erforderligt grundmaterial
finns redan hos myndigheterna. Däremot återstår en del problem vad gäller den
fortsatta ajourhållningen av det nya systemet för fastighetstaxering bl.a på
grund av de förändringar som skett i plan- och bygglagstiftningen.
En väl fungerande registerbaserad fastighetstaxering förutsätter att
förändringar i fråga om fastigheter och byggnader kommer till SKM:s kännedom.
Det är i huvudsak tre förändringar som är av intresse. Hit hör ägarförändringar,
ändringar i fastighetsindelningen samt ny,- till- och ombyggnad. Det är av stor
vikt att information om byggnadsåtgärder även för framtiden kan fångas in genom
uppgiftslämnande från kommunernas sida. Det byggnadsregister som nu är under
uppbyggnad torde kunna utgöra en bas för en sådan rapportering. Den bygganmälan
som numera införts anser emellertid utredningen inte tillförsäkra att tillräck-
liga uppgifter kommer in. Utredningen avser att återkomma till dessa problem.
Detsamma gäller förenklingar i fastighetstaxeringsförfarandet avseende övriga
fastighetskategorier i syfte att underlätta ett registerbaserat förfarande.
Till dess utredningens slutliga förslag, som skall redovisas under år 1995,
blir behandlat kommer två olika arbetsmodeller att gälla, en som bygger på ett i
princip deklarationslöst förfarande och en som motsvarar det nuvarande. Enligt
utredningen kommer olägenheterna härav dock inte bli allt för märkbara.
Utredningen utgår vidare från att alla allmänna fastighetstaxeringar efter år
1996 kommer att bygga på ett registerbaserat förfarande.
En övergång till registerbaserad fastighetstaxering aktualiserar också vissa
integritetsfrågor. Bl.a. leder förfarandet till att tämligen detaljerade
standarduppgifter lagras under lång tid utan säker uppdatering. Som utredningen
påpekat kan dock förutsättas att förändringar i t.ex. utrust-ningsdetaljer
korrigeras på fastighetsägarens initiativ när det kan medföra sänkningar av
värdet. Denna risk skall därför inte överdrivas.
Regeringen ansluter sig således till utredningens ställningstaganden och har en
övergång till en registerbaserad fastighetstaxering som utgångspunkt för det
följande förslaget till förenklat förfarande samt övriga rationalise-
ringsförslag. Förslagen tar sikte på den allmänna fastighetstaxeringen av
småhusenheter år 1996. Efter att utredningen lämnat sitt slutbetänkande kan
vissa frågor komma att behandlas på nytt.

Utformningen av förslag till fastighetstaxering

Såsom tidigare påpekats finns till övervägande del erforderligt grundmaterial
för att fastställa basvärden (med den terminologi som föreslås i avsnitt 4)
redan hos myndigheterna. Förtryckningen i det nya förfarandet kommer att avse de
uppgifter som finns lagrade. Kända uppgifter översänds således till fastighetens
ägare på en blankett som även skall innehålla ett förslag till basvärde. Det
skall likaså framgå för fastighetsägaren hur detta värde räknats fram. Detta
leder till att bl.a. fastighetsägarnas medverkan kan begränsas till att dessa
får möjlighet att kontrollera material som de tillställs.
Vid AFT 1990 utfördes granskningsarbete för 1 800 000 småhusenheter. För den
modell som föreslås vid AFT 1996 är volymen deklarationer som kräver någon form
av granskning beräknad till sammanlagt endast 1 000 000.
Det kan givetvis inte uteslutas att erforderliga uppgifter ibland saknas. I så
fall får det tidigare deklarationsförfarandet tillämpas. Den allmänna
skyldigheten att avge fastighetsdeklaration utmönstras om förslag till
fastighetstaxering erhållits. Efter föreläggande skall deklaration dock alltid
avges.
När det gäller inkomsttaxeringen har det diskuterats om inte de skattskyldiga
passivt skulle kunna godkänna ett förtryckt material. Föredragande statsrådet
har dock i denna fråga (prop. 1992/93:86 s 39-40) anfört att det är väsentligt
att den skattskyldige på ett aktivt sätt godkänner de förtryckta uppgifterna på
deklarationsblanketten. I propositionen, som gäller förfarandet inför 1995 års
inkomsttaxering, föreslås heller ingen ändring på denna punkt. Frågan blir då om
något motsvarande bör gälla även för fastighetstaxeringens vidkommande.
Generellt kan dock två väsentliga olikheter mellan fastighetstaxering och
inkomsttaxering noteras. Den sistnämnda taxeringen bygger på uppgifter som i
större eller mindre utsträckning varierar från år till år. Vidare grundas
taxeringen regelmässigt på uppgifter som lämnas av tredje man (arbets- eller
uppdragsgivare, banker osv.). Vid fastighetstaxeringen är bilden en annan.
Fastighetstaxeringen bygger i normalfallet på hur stor inverkan på värdet
fastighetens fysiska egenskaper och läge har. Dessa förhållanden är tämligen
konstanta över tiden. En ny beräkning av basvärdet grundar sig således på
uppgifter som fastighetens ägare själv lämnat om t.ex. storlek, ålder, standard
osv. vid tidigare fastighetstaxeringar. Några ytterligare uppgifter tillförs
således inte av utomstående uppgiftslämnare. En viss reservation kan göras för
de fall fastigheten har bytt ägare. Nya ägare till fastigheter har emellertid
sannolikt ett starkt intresse av att granska de förtryckta uppgifterna som
lämnats av en tidigare ägare. Risken för att felaktigheter till nackdel för den
nya fastighetsägaren förbigås kan därför antas vara liten.
Det främsta skälet mot att ha en form av aktivitet från fastighetsägarnas sida,
och då närmast genom att ägaren även om de förtryckta uppgifterna helt godtas
skickar tillbaka en blankett med namnunderskrift, är att detta drar med sig en
hanteringskostnad för myndigheterna. Utredningen har beräknat denna kostnad till
ca 40 miljoner kronor för AFT 1996.
Flera remissinstanser är kritiska till att ett passivt godkännande skall kunna
leda till fastighetstaxering. Datainspektionen har däremot till skillnad från
vad som uttalades i fråga om det förenklade förfarandet vid inkomsttaxeringen
inte ansett det behövligt med fastighetsägarens underskrift vid det nu
föreslagna förenklade förfarandet vid fastighetstaxeringen. Enligt regeringens
mening talar övervägande skäl för att en annan modell än den vid
inkomsttaxeringen bör kunna prövas vid fastighetstaxeringen.
Visserligen finns en risk för att enstaka fastighetsägare får sina fastigheter
för lågt taxerade för att de inte rättar felaktiga uppgifter som är till fördel
för dem. Denna nackdel får emellertid anses vägas upp av de vinster som görs med
det förenklade förfarandet. Dessutom skall kontroll givetvis ske från skattemyn-
digheternas sida även vid det nu föreslagna förfarandet. Vad gäller de fas-
tighetsägare som anser att felaktiga uppgifter kommer att leda till en för hög
taxering eller av annat skäl är missnöjda föreligger möjligheten att inkomma med
påpekanden. Om fastighetsägaren missar denna möjlighet ger det numera införda
omprövningsinstitutet det skydd som kan behövas av rättssäkerhetsskäl. Det bör
påpekas att om fastigheten har fått en ny ägare och förslaget går till den gamla
ägaren medför förslaget visserligen att den nya ägaren kan riskera att en
fastighetstaxering beslutas på grund av den gamla ägarens passivitet. Den ägare
som inte har fått ett förslag till fastighetstaxering är emellertid skyldig att
lämna allmän fastighetsdeklaration och situationen bör därför normalt inte
uppkomma. Såsom redan framhållits kan dessutom genom omprövningsinstitutet en
felaktig taxering ändras.
Enligt regeringens mening är det mot bakgrund av redogörelsen ovan möjligt att
införa ett förenklat förfarande som innebär att fastighetsägare inte behöver
skicka in blanketten i de fall de förtryckta uppgifterna är korrekta och
förslaget till basvärde godtas. Bara i de fall fastighetsägaren vill ändra eller
tillföra uppgifter behöver han höra av sig till SKM.
Med regeringens förslag blir det bara aktuellt att lämna deklaration i de fall
tillräckligt underlag inte finns för att åsätta ett basvärde. Slutlig
underrättelse skall däremot skickas ut till alla fastighetsägare, oavsett om det
förtryckta förslaget godtagits eller inte.
Förslaget medför ändringar i 18 kap. FTL vilka anges närmare i det kommande
avsnittet.

5.1.3 Förfarandefrågor

Regeringens förslag: Fastighetsägaren skall ha fått förslaget till
fastighetstaxering senast den 15 oktober året före taxeringsåret för att
deklarationsplikten skall upphöra. Påpekanden mot förslaget skall ha inkommit
senast den 1 november samma år.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.
RSV anser att tidpunkten före vilken förslag till fastighetstaxering skall ha
erhållits för att deklarationsskyldigheten skall upphöra bör ändras från den 1
oktober till deklarationstidpunkten den 1 november året före fastighetstaxe-
ringsåret.
Skälen för regeringens förslag: Vid allmän fastighetstaxering skall
fastighetsägaren enligt 18 kap. 1 § FTL, med vissa undantag, utan föreläggande
lämna deklaration för varje fastighet. Efter föreläggande föreligger alltid
deklarationsplikt.
En övergång till ett registerbaserat förfarande innebär bl.a. att den allmänna
deklarationsplikten upphör. Kvar står dock fastighetsägarens primära ansvar för
uppgifternas riktighet. Enligt utredningen kommer det nämligen även för
framtiden att behövas regler som gör det möjligt att få in uppgifter av i stort
sett samma slag som för närvarande. Detsamma gäller vitesföreläggande och andra
kontrollåtgärder.
En registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 innebär att flertalet
småhusägare kommer att få en blankett där basvärdet och delvärdena skall finnas
liksom samtliga relevanta uppgifter som leder fram till slutvärdena. Det angivna
basvärdet, liksom delvärdena, är att se som förslag. Om inget sker fastställs
sedan dessa värden genom taxeringsbeslut, vilket senast den 30 juni under taxe-
ringsåret skall skickas till både de som fått förslag till fastighetstaxering
och de som i vanlig ordning avlämnat fastighetsdeklaration. Genom att basvärdet
anges redan i det förslag som sänds ut får fastighetsägaren en fullständig bild
av den taxering som skett. I tydlighetens intresse bör påpekas att även om en
fastighetsägare inte reagerat mot det föreslagna basvärdet, detta givetvis inte
hindrar SKM från att under taxeringsarbetet komma med invändningar mot detsamma.
Deklarationsplikten blir med förslaget beroende av om vederbörande fått ett
färdigt taxeringsförslag eller inte. Normalt skall ett sådant också kunna
tillställas det stora flertalet småhusägare vid AFT 1996. Om emellertid SKM
redan från början bedömer det registrerade underlaget som otillräckligt för att
kunna läggas till grund för beräkningen av basvärdet skall fastighetsägaren
deklarera på sedvanligt sätt.
I 18 kap. 1 § första stycket FTL får ett tillägg göras av innebörd att allmän
deklarationsplikt således inte föreligger om ett förslag till fastighetstaxering
erhållits. Liksom i dag skall dock varje fastighetsägare vara skyldig att
deklarera efter ett föreläggande (18 kap. 1 § sista stycket FTL).
Om den som tillställts en färdig blankett har synpunkter på innehållet blir
situationen densamma som idag. Fastighetsägaren - eller rättare sagt den som
enligt 18 kap. 2 § FTL är uppgiftsanvarig - får då vända sig till SKM med sina
påpekanden senast vid den tidpunkt deklaration skulle ha lämnats dvs. den 1
november året före taxeringsåret. I det fortsatta taxeringsarbetet får sedan
ställning tas till om uppgifterna kan godtas eller inte.
Den som inte är nöjd med taxeringsbeslutet får i vanlig ordning därefter begära
omprövning och överklaga beslutet till domstol.
Den fastighetsägare som anser sig kunna godta det material som
skattemyndigheten skickat ut behöver således inte vidta några ytterligare
åtgärder. Detta medför enligt utredningen - i vart fall teoretiskt - en viss
ansvarsförändring i förhållande till vad som gäller i dag. I 18 kap. 41 § FTL
anges nämligen att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar en
handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för att taxeringen
blir för låg kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Utredningen anser att efter en övergång till en registerbaserad fas-
tighetstaxering kan straffansvar inte komma i fråga i de fall någon underlåter
att invända mot en för låg taxering som SKM föreslagit i det utskickade
materialet. Så kan inte heller bli fallet om muntligen lämnade uppgifter till
stöd för en sänkt taxering från en ägare godtas. Utredningen har inte funnit det
motiverat att frångå gällande rätt i denna del med dess krav på skriftligt
uppgiftslämnande som förutsättning för straffansvar. Till bilden hör också att
ifrågavarande straffbestämmelse behandlas i den pågående översynen av skatte-
brottslagen (Fi 1993:08).
Några remissinstanser, däribland Göta hovrätt, anser att ett straffansvar bör
föreligga. Fastighetsägare skall således vara ansvariga för att ha godtagit de
uppgifter som förtryckts. Hovrätten, som föreslår att undertecknande och
återsändning av förslaget till fastighetstaxering skall ske, menar att det är
oacceptabelt att straffansvar inte kan komma i fråga vid det förenklade
förfarandet och anser att det innebär en risk för att kvaliteten på
fastighetsuppgifterna och taxeringsvärdet på sikt kommer att påverkas.
Regeringen är emellertid av rättssäkerhetsskäl inte beredd att kombinera det nu
föreslagna passiva godkännandet med straffansvar. Det kan dock finnas anledning
att återkomma till frågan sedan erfarenhet vunnits av den nya ordningen.
I anslutning till det ovan sagda finns anledning att också beröra utredningens
förslag rörande förseningsavgiften (18 kap. 42 § FTL). Enligt förslaget skall
den som fått ett förslag till fastighetstaxering komma in med eventuella
påpekanden senast den 1 november, dvs. inom samma tid som gäller för dek-
larationspliktens fullgörande. Den som inte lämnar sin deklaration i tid kan
komma att påföras en förseningsavgift. I och för sig kan det ifrågasättas om
inte detsamma av effektivitetsskäl borde gälla för den som kommer in med sina
påpekanden för sent. Utredningen har dock funnit att det - åtminstone i ett
inledningsskede - inte föreligger tillräckliga skäl för en sådan ordning. De
fall där deklarationen i framtiden blir nödvändig rör sådana situationer där
myndigheterna saknar ett tillräckligt underlag och där det således är angeläget
att detta snarast kompletteras. Till bilden hör även att den som lämnat in en
inte helt fullständig deklaration i efterhand kan lämna ytterligare uppgifter
utan att drabbas av någon sanktion. Dessutom får omprövningsinstitutet anses ha
i viss mån minskat behovet av ett alltför detaljrikt och sanktionerat
tidsmönster. Utredningen anser att erfarenheterna av AFT 1996 i vart fall bör
utvärderas innan ett slutligt ställningstagande kan göras i fråga om en utvidgad
förseningsavgift. Regeringen ansluter sig till denna uppfattning.
Ett förenklat förfarande återverkar även på kontrollarbetets inriktning. Det
nuvarande systemet bygger på tanken att en individuell kontroll sker av den
ingivna deklarationens riktighet. I ett registerbaserat förfarande får helt
naturligt kontrollen en mer generell inriktning. Utredningen ger som exempel på
detta att det kan visa sig lämpligt att närmare studera de fall där den senast
erlagda köpeskillingen står i mindre god överensstämmelse med det åsatta
taxeringsvärdet. Här kan då sådana fall sorteras ut vid en efterföljande
kontroll inom den för SKM gällande årliga omprövningstiden. Ett annat tänkbart
fall är en motsvarande specialgranskning av olika former av gruppbebyggelse.
Vid allmän fastighetstaxering kan själva taxeringsarbetet sägas inledas i
september året före taxeringsåret med förtryckning av deklarationerna. Dessa är
normalt fastighetsägarna till handa i slutet av samma månad. Den senaste
deklarationstidpunkten är enligt 18 kap. 9 § FTL den 1 november samma år. För de
fall fastighetsägarna inte godtar det utskickade materialet har de därför en
månad på sig att inkomma med erinringar till SKM. Den som i enlighet med vad som
anförts tidigare skall deklarera, skall lämna deklarationen inom samma tid.
I frågan om detta tidsschema kan tillämpas också om förslaget till
registerbaserat förfarande införs har utredningen gjort följande bedömning.
Redan i det nu gällande systemet förtrycks åtskilliga uppgifter i dekla-
rationsmaterialet. För framtiden blir då främst fråga om att förtrycka uppgifter
om basvärden och förekommande delvärden. Enligt vad utredningen inhämtat blir
det fråga om så pass begränsade nya uppgifter att gällande tidsplan kan användas
även för det förenklade förfarandet. Utredningen har föreslagit att tidpunkten
före vilken fastighetsägaren skall ha fått förslaget till taxering skall vara
den 1 oktober året före taxeringsåret. RSV anser emellertid att den 1 oktober
från administrativ synpunkt är en olämplig tidpunkt eftersom det inte kan
garanteras att förslaget är fastighetsägaren till handa precis före detta datum.
I stället föreslås att 1 oktober ändras till deklarationstidpunkten den 1
november.
Enligt regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att samma datum
gäller för när förslag skall ha erhållits och påpekanden ha inkommit. Tidpunkten
bör dock kunna flyttas fram till den 15 oktober. Lagrådet har ansett att
tidpunkten bör anges på sådant sätt att fastighetsägaren skall ha fått förslaget
senast visst datum. Regeringen föreslår därför att fastighetsägaren skall ha
fått förslaget till taxering senast den 15 oktober året före taxeringsåret. En
samstämmighet uppnås då med den konstruktion som gäller det förenklade
förfarandet vid inkomsttaxeringen.
Regeringen delar i övrigt utredningens bedömning. En anpassning till det
förenklade förfarandet föreslås i 18 kap. 1, 3, 4, 6, 9 och 9 a §§ FTL.

5.2 Småhus på lantbruksenhet

Regeringens förslag: Samtliga småhus med tillhörande tomtmark som är belägna på
lantbruksfastighet skall ingå i lantbruksenheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: RSV och LMV har synpunkter på tidpunkten för att genomföra
förslaget. RSV anser att övergången bör ske först till AFT 1998 av
administrativa skäl. Därvid åberopas att AFT 1996 innebär en stor
arbetsbelastning för skatteförvaltningen samtidigt som det även föreligger ett
förslag till årlig omräkning av taxeringsvärdena fr.o.m. år 1996. LMV ser inget
hinder att genomföra förslaget i sin helhet till år 1996. I övrigt har
remissinstanserna inte haft några erinringar riktade mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Av grundläggande betydelse för
fastighetstaxeringen är indelningen i taxeringsenheter. Med taxeringsenhet
förstås sådan egendom som skall taxeras för sig (4 kap. 1 § FTL). Av samma
lagrum framgår att fastighet i regel också utgör taxeringsenhet. Begreppen
registerfastighet och taxeringsenhet sammanfaller dock inte.
I 4 kap. 5 § andra stycket FTL anges att småhus och tomtmark för sådan byggnad
skall ingå i lantbruksenhet under vissa förutsättningar. Enligt dessa skall
husen ligga i anslutning till lantbruksenhet vars produktiva mark, dvs.
åkermark, betesmark och skogsmark, omfattar minst fem hektar. Husen skall
dessutom vara behövliga som bostad i lantbruket, dvs. åt ägare, arrendator eller
deras arbetskraft. Uppfylls inte förutsättningarna för att införliva småhuset i
lantbruksenheten sker en uppdelning så att småhuset med tillhörande tomtmark
indelas som småhusenhet och återstoden som lantbruksenhet. Två olika
taxeringsenheter bildas därmed av en registerfastighet.
Enligt utredningen är flertalet nu aktuella register uppbyggda efter
indelningen i registerfastigheter. Av de ändringar som behandlas i det
maskinella aviseringssystem som finns uppbyggt mellan CFD och RSV är de fall som
blir föremål för manuell hantering främst sådana enheter där registerfastighet
och taxeringsenhet inte stämmer överens. Det har visat sig att lantbruksenheter
oftare än andra kategorier blir föremål för manuella åtgärder i
fastighetstaxeringssystemet. En övergång till registerbaserad fastighetstaxering
skulle således kunna underlättas om taxeringsenhet genomgående knöts an till
begreppet registerfastighet. Även av rationaliseringsskäl anser utredningen det
vara eftersträvansvärt med en ökad överensstämmelse mellan indelningen i
taxeringsenheter och indelningen i registerfastigheter.
Det ursprungliga syftet med att indela den taxerade egendomen i
taxeringsenheter var att få enheter som lämpligen borde taxeras för sig. För de
olika enheterna gällde olika beskattningsregler. Så beskattades tidigare
fritidshus på en lantbruksfastighet enligt andra regler än de som gällde
registerfastigheten i övrigt. Genom ändringarna i 1990 års skattereform har
sambandet mellan inkomsttaxeringen och fastighetstaxeringen försvagats. Av-
görande är numera den gränsdragning som görs vid inkomsttaxeringen mellan
begreppen privatbostadsfastighet och näringsfastighet.
Gällande regler återfinns i 5 § KL och innebär bl.a. att småhus som är inrättat
till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet
och som utgör privatbostad omfattas av begreppet privatbostadsfastighet. Som
privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del används för
ägarens eller vissa denne närståendes permanent- eller fritidsboende. Andra
fastigheter utgör näringsfastigheter. Fr.o.m. 1995 års taxering kan på ägarens
begäran privatbostadsfastighet på lantbruksenhet räknas som näringsfastighet om
småhusets storlek uppgår till minst 400 kvm och det har nybyggnadsår före år
1930. Privatbostadsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital och innehavet
genom uttag av fastighetsskatt. Näringsfastighet beskattas i näringsverksamheten
genom att faktiska intäkter och kostnader beaktas.
Med hänsyn till de förändringar som infördes genom 1990 års skattereform
kvarstår således inte längre något behov av att ur inkomstskattesynpunkt bryta
ut bostadshus från lantbruksenheterna för värdering som egna taxeringsenheter.
Frågan är om en sådan uppdelning behövs av andra skäl.
Enligt utredningen har man uppskattat att ca 10 000 mangårdsbyggnader och
tomter samt ca 70 000 "icke-behövliga" småhus och utarrenderade tomter är
utbrutna till egna taxeringsenheter (småhusenheter).Utredningen anför angående
småjordbruken, dvs. lantbruksenhet med mark understigande fem hektar produktiv
mark, att prisbildningen för dessa småjordbruk kan antas följa den som gäller
för småhusenheter. En överföring till denna kategori skulle dock kräva att nya
regler skapas eftersom en stor del av arealen i sådant fall inte skulle åsättas
något värde liksom inte heller eventuella ekonomibyggnader. En annan lösning
skulle vara att lägga in bostadsbyggnaden med tillhörande tomt i lantbruksen-
heten. I stället för att en särskild taxeringsenhet måste bildas, skulle för
framtiden byggnaden och tomten därtill få utgöra särskilda värderingsenheter
inom lantbruksenheten. Utredningen förespråkar den sistnämnda modellen.
För den andra aktuella gruppen av småhus, dvs. sådana bostadsbyggnader som inte
behövs för jordbruket oavsett deras storlek föreslår utredningen samma lösning
som för småjordbruken.
Samtliga bostadsbyggnader med tillhörande tomtmark, som ägs av lantbrukaren,
kommer med denna lösning att ingå i lantbruksenheten. Småhusen och marken bildar
därvid särskilda värderingsenheter och värderas enligt samma regler som för
småhus på lantbruksenheter. Omtaxering av bostadsbyggnaderna kan ske vid AFT
1998 för lantbruksenheter.
Enligt regeringens bedömning är skälen för att införliva samtliga småhus på
lantbruk i lantbruksenheten övertygande. Således uppnår man med nyordningen den
förenklingen att det totala antalet taxeringsenheter minskas. Genom att taxera
småhusen i lantbruksenheterna får skatteförvaltningen en jämnare arbetsför-
delning. Värderingstekniskt eller hanteringsmässigt möter förslaget inga
beaktansvärda svårigheter för de berörda myndigheterna. För ägaren av
lantbruksenheten uppkommer den fördelen att hans samlade innehav på
registerfastigheten blir taxerat vid ett tillfälle och inte som nu vid två
tillfällen.
När annan än fastighetsägaren äger byggnaden taxeras byggnadens ägare för den
del av taxeringsvärdet som avser byggnad. Tomtmarken kommer emellertid att
redovisas i lantbruksenheten i enlighet med det nyss sagda.
En ändring föreslås i enlighet med det ovan anförda av regeln i andra stycket i
4 kap. 5 § FTL. Följändringar blir aktuella även i andra paragrafer vilka
redogörs för i specialmotiveringen. Lagrådet har lämnat synpunkter på lydelsen
av 2 kap. 2 § FTL, som reglerar indelningen i byggnadstyper, i förhållande till
den föreslagna lydelsen av 4 kap. 5 § FTL. Regeringen föreslår en ändring av 2
kap. 2 § FTL i enlighet med Lagrådets förslag. Såsom Lagrådet påpekar är
avsikten att vissa byggnader som tidigare klassificerats som hyreshus skall
tillföras byggnadstypen småhus genom att de införs i lantbruksenheten. Vidare
kommer vissa byggnader som tidigare har ingått i lantbruksenheten i
fortsättningen att ingå i andra taxeringsenheter, nämligen vissa sådana småhus
som är belägna i anslutning till en lantbruksfastighet men inte på själva
fastigheten. Detta bör enligt regeringens bedömning inte leda till
tillämpningsproblem och medför inte heller andra lagändringar än de i de
remitterade lagförslagen.
Vad gäller ikraftträdandet gör regeringen följande bedömning. Skulle man vilja
tillämpa förslagen generellt vid AFT 1996 uppkommer problem såvitt angår de
småhus som inte behövs som bostäder för lantbruksenhetens ägare m.fl. SFT 1996
går ju tillbaka till närmast föregående allmänna fastighetstaxering för nu
berörd kategori, dvs. den allmänna lantbrukstaxeringen 1992. Vid denna taxering
saknades värderingesregler för de småhus som nu föreslås ingå i lantbruksenhet.
I denna del kan förslagen tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år
1998. Vad gäller de fall där småhuset i fråga är att anse som behövligt för
driften kan enligt utredningen förslaget tillämpas redan år 1996. De nya
reglerna medför i sådana fall att ägarna till dessa fastigheter till följd av
regeln i 16 kap. 2 § 1 får avge särskild fastighetsdeklaration. RSV har
emellertid ansett att skatteförvaltningen har för stor arbetsbelastning inför år
1996 för att hinna ta fram underlag för särskild fastighetstaxering i dessa
fall. Om samtliga småhus införs i lantbruksenheterna först år 1998 kan det ske
genom allmän fastighetstaxering. Dessutom kommer det förenklade förfarandet att
kunna tillämpas på de för lantbruksenhetens ägare m.fl. behövliga småhusen vid
AFT 1996 vilket medför ytterligare arbetsbesparingar. Övervägande skäl talar
därför för sistnämnda lösning. Bestämmelser med innebörd att ändringen genomförs
först vid fastighetstaxering år 1998 föreslås därför i övergångsbestämmelserna.

5.3 Särskilda frågor

5.3.1 Schematisk bestämning av prisnivån för tomtmark

Regeringens förslag: Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då
försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning som
behövs skall delvärdet bestämmas med ledning av den marknadsvärdenivå för
obebyggd tomtmark som normalt förekommer inom värdeområden där
marknadsvärdenivån för bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i
fråga.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.
Skälen för regeringens förslag: Riket delas in i värdeområden för byggnader
och ägoslag (mark). Värdering av dessa sker med ledning av riktvärden (7 kap.
2 § FTL). Indelningen bygger på att fastigheternas beskaffenhet inom ett
värdeområde är så enhetlig som möjligt, dvs. indelningen sker för att lägets
inverkan på värdet skall beaktas. Den grundläggande regeln i förslaget till 5
kap. 2 § FTL om att basvärdet skall bestämmas till det belopp som motsvarar 75 %
av taxeringsenhetens marknadsvärde gäller enligt 8 § första stycket i samma
kapitel även för delvärdena. I enlighet med det nu sagda skall således även
delvärdet för marken bestämmas till den angivna nivån.
Marknadsvärdet bestäms i första hand med ledning av fastighetsförsäljningar i
orten. Om det finns ett godtagbart antal försäljningar av såväl bebyggda som
obebyggda tomter fungerar systemet väl. Värdeområden och riktvärdeangivelser kan
i sådana fall bestämmas så att resultatet stämmer överens med de nyss nämnda
reglerna. Det har emellertid sedan länge visat sig vara svårt att alltid få fram
ett användbart ortsprismaterial för obebyggd tomtmark. På sina håll förekommer
knappast sådana försäljningar. Trots detta förhållande har man enligt
utredningen hittills lyckats väl med att bestämma riktiga riktvärdeangivelser
för tomtmarken. Emellertid har detta moment i förberedelsearbetet krävt
omfattande tidsinsatser.
Utredningen påpekar att den knappa tillgången till ortsprismaterial avseende
obebyggd tomtmark sannolikt kommer att accentueras till AFT 1996. Orsakerna står
att finna i bl.a. de förändrade bostadsfinansieringsreglerna som infördes den 1
januari 1993 och de kvardröjande effekterna av lågkonjunkturen. Dessa faktorer,
sedda var för sig och sammantagna, håller tillbaka en normal nyproduktion av
permanent-och fritidshus. Ett annat problem är de försäljningar av tomtmark till
permanenthus som gjordes innan det blev känt att bostadsfinansieringsreglerna
skulle komma att ändras. Utredningen anser att dessa köp inte bör ingå i
ortsprismaterialet av den anledningen att marknadsförutsättningarna för sådan
tomtmark ändrades radikalt i och med att nämnda regler ändrades.
Det behövs därför mer rationella metoder för att göra arbetet med att bestämma
värdenivåerna för tomtmark mindre resurskrävande. Bristen på ortsprismaterial
kräver också nya lösningar för att kraven på hög värderingsnoggrannhet skall
kunna bibehållas. Regeringen delar mot denna bakgrund utredningens slutsats att
den nuvarande huvudregeln måste kompletteras för de fall där representativa
markförsäljningar saknas.
Kompletterande metoder har redan använts i de tidigare förberedelsearbetena.
Exempelvis används relationen mellan bebyggda och obebyggda fastigheter till att
bedöma vilken nivå marknadsvärdena bör ligga på i områden som inte har
tillräckligt underlag i fråga om obebyggda tomter. Någon omfattande kritik mot
förfarandet har inte förekommit. Som utredningen anfört bör därför detta
förfarande utvecklas ytterligare och användas mer systematiskt än tidigare mot
bakgrund av de svårigheter som väntas inför AFT 1996.
För framtiden skulle arbetet med att bestämma värdenivåerna för tomtmark kunna
förenklas. Utredningen har föreslagit följande modell.
Liksom tidigare kartläggs värderelationerna mellan normaltomten och normaltomen
bebyggd med normhuset. De få köp av obebyggd tomtmark som finns används till att
uppskatta relationen. För obebyggd tomtmark som avviker från normaltomtens
klassificeringsdata kommer köpeskillingarna att räknas om för att därefter avse
normaltomtens marknadsvärde. Denna procedur upprepas för alla delmarknader där
köp av obebyggd tomtmark finns. De statistiska beräkningarna kommer att visa en
kurva som anger normaltomtens genomsnittliga prisnivå i förhållande till samma
tomt bebyggd med normhuset (se SOU 1994:62 s. 149). Det går sedan att använda
funktionen för att bestämma tomtmarksvärdena för normaltomten i områden där inga
köp av tomtmark har skett.
Regeringen kan ansluta sig till den nu i korthet beskrivna modellen som främst
skulle fungera som ett hjälpmedel i de fall ortsprismaterialet vad avser
obebyggd tomtmark inte ger tillräcklig ledning. I det fortsatta förbe-
redelsearbetet inför AFT 1996 får modellen ytterligare övervägas. Vid
utvärderingen av AFT 1996 kan det visa sig att det nu som ett alternativ
beskrivna förfarandet av enkelhetsskäl skulle kunna ges ett större utrymme.
En ändring föreslås därför i 5 kap. 8 § FTL i enlighet med utredningens förslag
så att det klart framgår att en alternativ beräkningsgrund för markvärdet är
tillåten.

5.3.2 Tidpunkt för äganderättens övergång

Regeringens bedömning: En lagreglering av tidpunkten för äganderättens övergång
bör inte göras nu.

Utredningens förslag: Tidpunkten för äganderättens övergång beträffande
fastigheter föreslås bli reglerad i en bestämmelse i 1 kap. 5 § FTL.
Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser ställer sig tveksamma till
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 2 § FTL skall en fastighet delas
upp i taxeringsenheter enligt ägarförhållandena om skilda delar av den har olika
ägare.
I FTL regleras inte vem som skall anses som ägare till en fastighet eller del
därav. Denna fråga får avgöras med ledning av de lagregler och den praxis som
kan finnas på området. Regeringsrätten har i ett mål angående
fastighetsreglering och särskild fastighetstaxering (RÅ 1993
ref 65) anslutit sig till de i andra sammanhang gällande civilrättsliga
principer som innebär att äganderätten anses övergå den dag då bindande
köpeavtal träffats. Det kan nämnas att motsvarande bedömning gjorts i RÅ 1993
not 485 där fråga var om förvärv genom gåva och arvskifte. Nu nämnda avgöranden
stämmer väl överens med vad som sedan länge tillämpats vid inkomsttaxeringen.
Har däremot en viss tidpunkt avtalats för äganderättens övergång gäller den
tidpunkten (se RÅ 1993 ref 16 och däri anmärkta rättsfall).
Utredningen har föreslagit att en lagfästning av gällande praxis skall göras.
Förslaget har emellertid, som framgått kritiserats av åtskilliga remissinstanser
bl.a. mot bakgrund av effekten på andra rättsområden. Vissa remissinstanser
anser att en lagfästning är obehövlig. Det framförs även synpunkter att
lagreglering bör ske inom andra skatterättsliga och civilrättsliga områden
samtidigt eftersom annars olika tidpunkter kan gälla för äganderättens övergång.
Vid överlåtelse av fastighet infaller äganderättens övergång vid olika
tidpunkter i olika sammanhang. Det kan uppstå svårigheter om lagreglering sker
endast i FTL och inte i annan lagstiftning samtidigt. Vidare hänvisas i ett
flertal skatterättsliga men även civilrättsliga lagar till 1 kap. 5 § FTL. Med
hänsyn till den domstolspraxis som finns och då frågan inte bör behandlas
ensidigt på fastighetstaxeringsområdet utan i ett större sammanhang anser
regeringen att en lagreglering av tidpunkten för äganderättens övergång inte bör
genomföras nu.

5.3.3 Exploateringsmark

Regeringens förslag: Ägoslaget exploateringsmark utmönstras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om exploateringsmark och
exploateringsenhet infördes i FTL år 1981. Enligt de nya reglerna skulle
obebyggd mark som ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan och som till
någon del är avsedd att användas för byggnadsändamål enligt 4 kap. 5 § FTL
indelas som en särskild taxeringsenhetstyp, nämligen exploateringsenhet. Om det
var fråga om mark som kunde indelas som tomtmark eller om det var uppenbart att
exploatering inte skulle komma att genomföras eller avsevärt fördröjas skulle
marken inte klassificeras som exploateringsmark.
Genom den uppdelade allmänna fastighetstaxeringen, som infördes vid AFT 1988,
skulle i stället exploateringsmark indelas antingen som småhusenhet,
hyreshusenhet eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp
exploateringsmarken är avsedd för. För att undvika att fastighetsägaren vid
inkomstbeskattningen skulle få ta upp en betydligt högre schablonintäkt än
tidigare föreslogs samtidigt att exploateringsmark inte fick ingå i bebyggd
taxeringsenhet.
Värderingen av exploateringsmark utgår från de riktvärden som är bestämda för
områdets tomtmark. Riktvärdet för exploateringsmark bestäms således enligt 12
kap. 6 och 7 §§ FTL genom att de riktvärden som gäller för tomtmark inom det
berörda området justeras ned genom multiplikation med en exploateringsfaktor som
bestäms med hänsyn till den väntetid som anses föreligga innan exploateringen
beräknas börja och den exploateringstid som anses föreligga under vilken
exploatering kan beräknas pågå.
Enligt utredningen har genom den nya plan- och bygglagen (1987:10), som
förutsätter att planlagd mark skall bebyggas inom kort tid, en stor del av de
tidigare detaljplanerna upphävts. Behovet av att indela mark som
exploateringsmark har härigenom minskat.
Det särskilda förfarandet vid värderingen av exploateringsmark medför en
särskild värderingsmetodik. Indelningsförfarandet är ett försvårande moment vid
taxeringen, bl.a. beroende på de problem som uppkommer vid gränsdragningen
mellan exploateringsmark och andra ägoslag. Förfarandet innebär också en
speciell hantering med bl.a. särskilda blanketter och registrerings- samt
ADB-rutiner. Utredningen anser att det därför ur såväl värderings- som
hanteringssynpunkt skulle innebära en avsevärd förenkling och rationalisering
att ta bort den särskilda indelningen och värderingen av exploateringsmark. I de
få fall en nedjustering av värdet av tomtmark med exploateringsmöjlighet blir
aktuell kan sådan i det enskilda fallet i stället göras genom justering för
säregna förhållanden.
Regeringen finner i likhet med utredningen och på de skäl som framförts av
denna att begreppet exploateringsmark bör kunna utmönstras.
En effekt av att ägoslaget exploateringsmark tas bort blir att den del av sådan
mark som utgör kvartersmark skall indelas som tomtmark och den del som utgjort
allmän plats skall för framtiden indelas som övrig mark. Har genomförandetiden
gått ut bör marken indelas som tomtmark endast om det är uppenbart att den skall
bebyggas, jfr 2 kap. 4 § FTL.
Enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 3 § första stycket b utgör
fastighetsskatten 1,5 % av taxeringsvärdet av värderingsenhet tomtmark som är
obebyggd samt värderingsenhet avseende exploateringsmark. Eftersom således
fastighetskatten i dag utgår på samma sätt för båda de aktuella ägoslagen medför
förslaget att utmönstra ägoslaget exploateringsmark inte några
beskattningskonsekvenser.
Förslaget föranleder följande ändringar. Utmönstring sker av 6 kap. 8 §, 12
kap. 6 och 7 §§ samt rubriken före 12 kap 6 § FTL. Ändring sker i 2 kap. 4 §, 4
kap. 5-7 §§ och 5 kap. 7 § samt rubriken till 12 kap. FTL så att vad däri
föreskrivs om exploateringsmark utgår.

5.3.4 Ofri tomt i stad

Regeringens förslag: Bestämmelserna om ofri tomt i stad utmönstras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.
Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 5 § första stycket b FTL stadgas att
som ägare av fastighet bl.a. skall anses innehavare av s.k. ofri tomt i stad.
Eftersom institutet inte längre förekommer föreslår regeringen i likhet med
utredningen att bestämmelsen härom skall utmönstras.

6 Underlag för fastighetsskatt vid brutet räkenskapsår

Regeringens förslag: Statlig fastighetsskatt skall beräknas på grundval av det
taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Befrielse från och nedsättning
av skatt samt reducering av underlaget för fastighetsskatt i samband med
byggnation skall erhållas för kalenderår.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § femte stycket lagen om statlig fas-
tighetsskatt beräknas fastighetsskatt för beskattningsår. I 41 § andra stycket
kommunalskattelagen (1928:370), KL, föreskrivs att statlig fastighetsskatt skall
anses belöpa på det beskattningsår till vilket skatten hänför sig. Av 3 § först
nämnda lag framgår att underlaget för fastighetsskatt utgörs av taxeringsvärdet.
Vilket taxeringsvärde som skall utgöra underlag vid brutet räkenskapsår är inte
reglerat i lagtexten.
Vid tillkomsten av lagen om statlig fastighetsskatt fanns en regel som
föreskrev att med taxeringsvärde avses de värden som legat till grund för eller
ingått i beräkning av garantibeloppet. Enligt då gällande 47 § KL skulle
garantibelopp beräknas med utgångspunkt från fastighetens taxeringsvärde året
före taxeringsåret. I samband med att garantibeskattningen slopades ändrades
detta lagrum. Den angivna definitionen försvann då utan någon närmare motive-
ring.
De nya reglerna har av skatteförvaltningen tolkats som att någon principiell
ändring av fastighetsskattens konstruktion inte var avsedd. Det innebär att om
taxeringsvärdet ändras från ett kalenderår till ett annat görs ingen propor-
tionering. I stället utgår man ifrån taxeringsvärdet året före taxeringsåret.
Av nuvarande 1 kap. 7 § FTL framgår bl.a. att beslut om taxeringsvärde vid
allmän fastighetstaxering normalt skall gälla från ingången av det taxeringsår
då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker. Detsamma gäller vid
särskild fastighetstaxering. Enligt förslaget om ett omräkningsförfarande vid
fastighetstaxeringen i avsnitt 4 kommer beslut om taxeringsvärde i form av
omräkning att gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas
till ingången av detta taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång. Med
taxeringsår förstås enligt denna lag det kalenderår för vilket
fastighetstaxering bestäms.
Vid fastighetstaxering år 1994 åsätts nya taxeringsvärden som således gäller
från ingången av år 1994. Beskattningsåret som ligger till grund för 1995 års
inkomsttaxering kan utgöras av ett brutet räkenskapsår som exempelvis börjar den
1 juli 1993 och slutar den 30 juni 1994. Vid den regeltolkning som nu synes ske
leder detta till att fastighetsskatt kommer att beräknas på 1994 års
taxeringsvärde för hela räkenskapsåret. Detta trots att år 1993 utgör en del av
räkenskapsåret.
Fastighetsbeskattningsutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att när
det gäller fastigheter som enligt deras förslag skall schablonbeskattas skall
intäkten beräknas på det taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje
del av beskattningsåret. Förslaget har motiverats med att det materiellt mest
riktiga resultatet erhålls om man gör en proportionering utifrån det
taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje del av beskattningsåret.
Vidare har utredningen påpekat att om rullande fastighetstaxering införs med
omräknade taxeringsvärden varje år får problemet ökad betydelse jämfört med
dagens regler.
RSV har i sitt remissyttrande över Fastighetsbeskattningsutredningens
betänkande påpekat att utredningens förslag ger ett materiellt korrekt resultat
men innebär samtidigt merarbete för skattemyndigheterna. Vidare anför RSV att om
fastighetsskatten behålls för näringsfastigheter och proportioneringsregeln
införs blir problemet än mer påtagligt. RSV föreslår därför i stället att
lösningen i sådant fall bör vara att debitera fastighetsskatten för kalenderår
även för skattskyldiga med brutet räkenskapsår och beskatta den som är ägare den
1 januari för hela kalenderåret. Det bör dock enligt RSV beaktas att regler med
detta innehåll medför engångseffekter.
HSB:s Riksförbund tillstyrker i sitt remissyttrande över Fastighets-
beskattningsutredningens betänkande utredningens förslag men påpekar att det
uppkommer tröskeleffekter till nackdel för dem med brutet räkenskapsår vid
tillämpning av nedsättningsreglerna vid byggnation. HSB anser därför att en
proportionering måste ske för kalenderår såväl av underlaget för fastighetsskatt
som tillämpade skattesatser.
Enligt regeringens mening föreligger ett behov av att klarlägga vilket
taxeringsvärde som skall utgöra underlag för fastighetsskatt. Det är därvid
lämpligt att utforma reglerna så att de inte ger stötande effekter från
likformighets- och neutralitetssynpunkt. Regeringen anser att
Fastighetsbeskattningsutredningens uppfattning kan vara vägledande i fråga om
den statliga fastighetsskatten. En proportionering bör därför ske vid brutet
räkenskapsår på så sätt att underlaget för fastighetsskatt utgörs av det för
varje kalenderårsdel gällande taxeringsvärdet.
Vid beräkning av fastighetsskatt måste i sådant fall en åtskillnad göras mellan
bestämmande av underlaget för fastighetsskatten i form av taxeringsvärdet som
gäller för kalenderår och uträkningen av själva fastighetsskatten som belöper på
beskattningsår.
Vid jämkning av underlaget vid förvärv och avyttring under året samt vid
tillämpning av bestämmelsen i 2 § femte stycket lagen om statlig fastighetsskatt
avseende beskattningsår som omfattar kortare eller längre tid än tolv månader
torde inte några tillämpningsproblem utöver mer omfattande uträkningar uppkomma.
Regeringen anser att vad RSV anfört om merarbete inte utgör tillräckligt skäl
för att ändra dessa vedertagna regler.
Vad gäller bestämmelserna i 3 § andra stycket lagen om statlig fastighetsskatt
angående befrielse från och nedsättning av fastighetsskatt under sammanlagt tio
år för bl.a. nybyggda bostäder avses inkomsttaxeringsår och därmed underliggande
beskattningsår. Om proportionering skall ske av underlaget för fastighetskatt
vid brutet räkenskapsår i fortsättningen medför detta, vid samma värdeår och
försäljning av fastigheten vid samma tidpunkt ett år efter tioårsperioden, att
fastighetsägare med brutet räkenskapsår får betala sammanlagt något mer skatt än
den som har kalenderår som räkenskapsår. Orsaken är den förskjutning som uppstår
och inleds med att de med brutet räkenskapsår 1 juli - 30 juni befrias från
skatt under ett halvår med det lägre taxeringsvärdet före byggnationen som
grund. För att lösa detta problem anser regeringen att skattebefrielse och
nedsättning av skatten bör erhållas för kalenderår. En sådan lösning motiveras
även av att nedsättningsreglerna är kopplade till fastigheten och därför inte
bör påverkas av ägarens beskattningsår.
Visserligen medför denna ordning att skattebefrielse- och nedsättningsår inte
kommer att löpa parallellt med de brutna räkenskapsåren. Efter att de tio åren
har förlöpt kommer skatteeffekten dock ha varit densamma för dem med brutet
räkenskapsår som för dem med kalenderår som räkenskapsår.
De regler som infördes som en övergångsåtgärd för redan befintliga hus i de
gällande övergångsbestämmelserna punkterna 4 och 5 till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt utgör ett pågående system
som inte bör ändras. Undantag bör därför göras för tillämpning av proportione-
ringen i dessa fall.
I 3 a § lagen om statlig fastighetsskatt har införts en möjlighet till
reduktion av fastighetsskatten på hyreshusenheter med byggnad som innehåller
bostäder om det taxeringsvärde som utgör underlag för fastighetsskatten har
höjts till följd av en om- eller tillbyggnad. Den nya bestämmelsen innebär att
om förutsättningarna är uppfyllda skall fastighetsskatten beräknas på
taxeringsvärdet minskat med ett särskilt framräknat belopp under de första fem
åren som det höjda taxeringsvärdet ligger till grund för fastighetsskatten och
minskat med halva detta belopp de där på följande fem åren. Med år synes även
här avses inkomsttaxeringsår med underliggande beskattningsår. Samma problem som
i föregående fall uppstår egentligen inte eftersom det är frågan om att reducera
underlaget för fastighetsskatt med ett visst belopp. Storleken på underlaget har
inte någon betydelse. Skatten beräknad på det reducerande beloppet blir densamma
oavsett från vilket underlag den dras. Även i detta fall är det trots allt mer
lämpligt att reducering erhålls för kalenderår för att en enhetlig systematik
skall uppnås.
Förslaget föranleder ändringar i 2, 3 och 3 a §§ lagen om statlig
fastighetsskatt. De nya reglerna föreslås träda i kraft i januari 1995 och
tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Eftersom ett taxeringsvärde som
åsätts år 1995 kan bli lägre än dagens taxeringsvärde bör övergångsvis gälla att
den skattskyldige måste begära att de nya reglerna tillämpas vid 1996 års
taxering.

7 Ekonomiska effekter

Vad först gäller omräkningsförfarandet kan konstateras att det inte är möjligt
att exakt beräkna förändringen av skatteinkomsterna. Det avgörande är hur
prisutvecklingen kommer att vara i framtiden.
Förenklat betyder förslaget, allt annat lika, att en negativ prisutveckling ger
staten årligen lägre skatteinkomster medan en positiv prisutveckling ger högre.
Det senare är mest sannolikt som långsiktigt antagande. Teoretiskt kan man anta
en årlig prisökningstakt samt en årlig volymtillväxt. Genom att studera
historiska värden för dessa parametrar kan en varaktig budgetförstärkning
beräknas till 900 miljoner kronor årligen.
Även om det långsiktigt kommer att vara en stigande trend på prisutvecklingen
är det för enskilda fastighetsägare betydelsefullt att kortare perioder av
fallande priser får genomslag på fastighetsskatten.
Det är i sammanhanget också viktigt att framhålla den för samhällsekonomin
positiva effekt som erhålls genom att fastigheter omvärderas årligen. Som
exempel kan nämnas kreditgivares och låntagares förbättrade information om
aktuella marknadsvärden på fastigheter.
Efter att omräkningsförfarandet har tillämpats en tid kan det finnas anledning
att göra en utvärdering i syfte att avgöra om den löpande taxeringsperioden,
dvs. nuvarande sexårsperiod mellan de allmänna fastighetstaxeringarna, kan
förlängas med åtföljande kostnadsbesparingar. Enligt regeringen bör denna
utvärdering påbörjas redan året efter att den första omräkningen genomförts.
För administration av ett system med omräkning uppstår direkta kostnader hos
LMV och RSV. Kostnaderna är dels av engångskaraktär, dels årliga.
Inledningsvis krävs metodutveckling, ADB-utveckling m.m. vilket beräknas kosta
ca 5 miljoner kronor. De närmaste åren beräknas den löpande kostnaden uppgå till
ca 30 miljoner kronor årligen. De år, närmast år 1996 och år 2002, då allmän
fastighetstaxering av småhusenheter utförs stannar kostnaderna för
omräkningsförfarandet på ca 10 miljoner kronor.
Med hänsyn till att omräkningstalen skall vara bindande torde måltillströmningen
till domstolarna vara marginell.
Införandet av en registerbaserad fastighetstaxering vid AFT 1996 innebär i
första hand en förändring av administrativa rutiner. De kostnader som därför
främst berörs är kostnaderna för den del av förberedelsearbetet som avser
utskick och blanketter samt lönekostnader inom skatteförvaltningen, dvs.
kostnader för beredning, registrering och granskning. Kostnaderna för övriga
delar av förberedelsearbetet samt ADB-stöd är relativt stabila och påverkas i
mindre omfattning av de förändringar som en registerbaserad småhustaxering
innebär.
Utredningen har redogjort för de ekonomiska effekterna av förslagen och därvid
gjort en jämförelse mellan kostnaderna för den allmänna fastighetstaxeringen av
småhus 1990 och den som skall ske 1996. Inför AFT 1996 föreligger emellertid en
ny organisation (fr.o.m. 1994).
Av propositionen Organisationen vid fastighetstaxeringen (prop. 1993/94:1 s.
101) framgår att man beräknat att denna organisation kan förväntas medföra
besparingar på åtminstone drygt 50 000 000 kr under perioden 1993/94-1996/97.
Vidare uttalas att anpassningen av fastighetstaxeringsförfarandet till
förfarandet vid inkomsttaxeringen dessutom bör väsentligt öka förutsättningarna
för att genom vidare effektiviseringar och förenklingar göra ytterligare
besparingar.
Kostnaderna i det följande grundar sig på den nya organisationen, dvs. viss del
av de i förhållande till tidigare beräkningar minskade kostnaderna som redovisas
i det följande kan hänföras till rationaliseringar till följd av den nya
organisationen. Som utgångspunkt för att uppskatta de rationaliseringsvinster
som en registerbaserad småhustaxering beräknas innebära läggs beräknade
kostnader för budgetåret 1994/95 och 1995/96. Kostnaderna har inte fördelats på
olika budgetår. De redovisade kostnaderna avser den totala kostnaden för
fastighetstaxeringen under perioden, med undantag av kostnader för
omprövningsförfarandet.
I de beräknade kostnaderna för förberedelsearbetet vid AFT 1996 ingår LMV:s
medverkan, förberedelsearbetet centralt på RSV och regionalt vid SKM,
utbildning, blanketter samt broschyrer. Detta förberedelsearbete grundar sig på
det arbete som utfördes i samband med AFT 1990, bl.a. avseende indelningen av
värdeområden. LMV:s huvudsakliga arbetsuppgifter under förberedelsearbetet
hänför sig till denna indelning. Vid AFT 1996 kommer behovet av ändringar i
områdesindelningen att vara relativt begränsat.
De förenklingar som föreslagits rörande ett schabloniserat förfarande vid
framtagande av riktvärdeangivelsen för tomtmark kommer också att leda till att
arbetet rationaliseras. Registerbaserad fastighetstaxering innebär att
besparingar kan göras främst vad avser kostnaderna för framställning och utskick
av påminnelser. Även utbildningskostnaderna kan beräknas minska vid AFT 1996.
Med hänsyn taget till det ovan sagda har kostnaderna för förberedelsearbetet
vid AFT 1996 om en registerbaserad fastighetstaxering genomförs av utredningen
beräknats till sammanlagt 78 100 000 kr mot 105 700 000 kr vid ett
oförändrat system i förhållande till AFT 1990.
Vad gäller själva taxeringsförfarandet innebär registerbaserad fas-
tighetstaxering att den resursinsats som krävs för arbetet med beredning,
registrering, hantering och granskning kommer att minska jämfört med AFT 1990.
Ungefär 75 % av fastighetsägarna kommer att omfattas av det nya och enklare
förfarandet. Vid motsvarande jämförelse som ovan uppgår de beräknade kostnaderna
enligt utredningen för AFT 1996 till 207 000 000 kr mot 302 000 000 kr vid ett
oförändrat system.
Avslutningsvis vill regeringen påpeka att det även innebär tidsbesparingar för
de enskilda att få förtryckta blanketter. Vad gäller domstolarna torde
måltillströmningen inte påverkas av förslaget.
Genom att ändra reglerna för fastighetsskatt så att personer med brutet
räkenskapsår fortsättningsvis betalar fastighetsskatt på det taxeringsvärde som
gäller för varje del av räkenskapsåret minskar statens inkomster från
fastighetsskatt.
Storleken på statens minskade skatteinkomster är i stor utsträckning beroende
av vilket system för taxering av fastigheter som gäller. Genom förslaget med ett
årligt omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen blir skattebortfallet
större än vid nu gällande regler för fastighetstaxering. Det är därför viktigt
att se skattebortfallet vid förändrade regler för personer med brutet
räkenskapsår tillsammans med de ökande skatteintäkter som det årliga
omräkningsförfarandet ger.
Den varaktiga budgeteffekten - räntan på nuvärdet av alla framtida
skattebortfall - kan beräknas till 160 miljoner kronor. Ur ett snävare
perspektiv, strikt kassamässigt, uppgår skattebortfallet första året till ca
60 miljoner kronor.
Det bör i sammanhanget emellertid observeras att om de föreslagna ändringarna
inte genomförs kommer det antagligen få till följd att de fastighetsägare som nu
har brutet räkenskapsår lägger om räkenskapsår till kalenderår för att undgå den
ökande skattebelastningen. En sådan utveckling leder i princip till samma
skattebortfall som de nu föreslagna reglerna vad gäller uttaget av
fastighetsskatt vid brutna räkenskapsår.
Regeringen avser att återkomma till frågan om eventuella konsekvenser av
förslagen för resurstilldelningen till skatteförvaltningen i 1995 års
budgetproposition.

8 Specialmotivering

8.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

1 kap.

1 §

Genom den föreslagna lydelsen klarläggs redan inledningsvis de olika komponenter
som fastighetstaxeringssystemet skall bestå av, nämligen allmän och särskild
fastighetstaxering samt det tillkommande omräkningsförfarandet. Det framgår även
att industrienheter inte åsätts ett särskilt taxeringsvärde. Istället utgör
basvärdet även taxeringsvärde för dessa taxeringsenheter eftersom de undantas
från omräkning.

3 §

I de nya andra och tredje styckena regleras giltighetstiden för de beslut som
fattas vid något av de tre förfarandena allmän och särskild fastighetstaxering
respektive omräkning. Beslut vid allmän fastighetstaxering och beslut om ny
taxering vid särskild fastighetstaxering gäller således från ingången av det år
då beslutet fattas till ingången av det år då nytt beslut fattas oavsett om det
nya beslutet fattas vid allmän fastighetstaxering eller att en ny taxering
åsätts vid särskild fastighetstaxering. Beslut om omräkning gäller under det
taxeringsår då sådant beslut fattats.
Termen löpande taxeringsperiod används tekniskt i olika sammanhang i FTL. Det
är därför lämpligt att ha kvar en definition av detta begrepp. Den flyttas
därför över från 1 kap. 7 § till ett fjärde stycke i 1 kap. 3 §.

5 §

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelsen om den numera inaktuella be-
sittningsformen ofri tomt i stad är utmönstrad.
Ändringen i sista stycket är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används. Några remissinstanser har ansett att denna ändring är obehövlig. Det
får dock anses nödvändigt med denna följdändring eftersom begreppet
skogsbruksvärde enbart avser en del av basvärdet, dvs. begreppet gäller inte på
taxeringsvärdenivå.

6 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att även omräkningen
utgör fastighetstaxering.

7 - 9 §§

Som nämnts i den allmänna motiveringen är det lämpligt att de materiella och
administrativa reglerna i FTL avseende de tre komponenterna allmän och särskild
fastighetstaxering respektive omräkning klart avgränsas från varandra. Förutom
att i det inledande kapitlets första paragraf anges vilka komponenter som
fastighetstaxeringen består av, bör även inledningsvis lämnas upplysning om
grunddragen i dessa komponenter. Detta bör tas in i 7 - 9 §§. Några sakliga
ändringar föranleder inte detta. Liksom hittills skall således omloppstiden för
den allmänna fastighetstaxeringen vara sex år och den särskilda fastighetstaxe-
ringen skall verkställas varje mellankommande år.
I 7 § första stycket görs en hänvisning till bestämmelserna om allmän
fastighetstaxering i 2 - 15 kap. Vidare görs i tredje stycket en hänvisning till
de förfarandebestämmelser som enligt 17 - 24 kap. gäller vid allmän
fastighetstaxering. Definitionen av den löpande taxeringsperioden överförs till
3 §.
Till 8 § överförs från 16 kap. 1 §, med viss redaktionell ändring, bestämmelsen
att särskild fastighetstaxering verkställs varje år utom de år då allmän
fastighetstaxering äger rum. En hänvisning görs också till de administrativa
regler som gäller vid särskild fastighetstaxering enligt 25 - 32 kap.
I 9 § anges att omräkningen sker årligen med omräkningstal enligt de
bestämmelser som finns i ett nytt kapitel, 16 A kap. Industrienheter undantas
dock från omräkning. En hänvisning görs också till de förfaranderegler som
enligt 33 - 38 kap. föreslås gälla vid omräkningen.

2 kap.

2 §

På Lagrådets inrådan har definitionen av småhus redigerats så att det klart
framgår att byggnad som är inrättad åt bostad åt minst tre och högst tio
familjer utgör småhus om byggnaden ligger på en lantbruksfastighet.

4 §

Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används.
Övriga ändringar i paragrafen innebär att ägoslaget exploateringsmark är
utmönstrat. Skälen härför har redogjorts för i den allmänna motiveringen,
avsnitt 5.3.3. Sådan mark skall för framtiden indelas som tomtmark. Det är dock
endast sådan mark som är avsedd för enskild bebyggelse enligt planbestämmelserna
som skall indelas som tomtmark. Kvartersmark för allmänt ändamål, dvs. mark som
är avsedd att bebyggas med t.ex. skolor, kommer - så länge den är obebyggd - att
indelas som övrig mark utan åsättande av något värde. Ett tillägg har gjorts i
lagrummet i denna del.

4 kap.

5 §

Ändringarna i första och tredje styckena är en följd av att ägoslaget ex-
ploateringsmark är utmönstrat. Skälen för ändringen i andra stycket har
redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2. Således föreslås bl.a. att
den nuvarande uppdelningen av de små jordbruken - under fem hektar produktiv
mark - i en småhusenhet och en lantbruksenhet tas bort. För framtiden kommer det
dock att krävas för att ett småhus skall ingå i en lantbruksenhet att byggnaden
i fråga är belägen på en lantbruksfastighet. Om någon t.ex. har en byggnad på en
tomt som utgör en egen fastighet och en annan fastighet med åker- och skogsmark
skall således två taxeringsenheter bildas. Liksom hittills är det tillräckligt
att belägenhetsvillkoret är uppfyllt beträffande ett av de i lagrummet nämnda
ägoslagen.

6 och 7 §§

Ändringarna är en följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.

5 kap.

Rubriken samt 1 och 2 §§

Ändringarna i rubriken och paragraferna är följdändringar med anledning av att
nya begrepp används.

7 §

Ändringen är en följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.

8 §

Skälen för ändringen i första stycket har redovisats i den allmänna
motiveringen, avsnitt 5.3.1. Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets
förslag.
Ändringen i andra stycket är en följdändring av att nya begrepp används.

6 kap.

8 §

Paragrafen upphävs till följd av att ägoslaget exploateringsmark utmönstrats.

7 kap.

3, 4, 6 och 16 §§

Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av att nya begrepp
används.

8 kap.

2 §

En av utgångspunkterna i fråga om riktvärdebestämning för småhus är det s.k.
normhuset. Detta anges i 8 kap. 2 §, såvitt nu är av intresse, som ett nybyggt
sådant. Erfarenheterna från tidigare fastighetstaxeringar visar att detta
förfarande är behäftat med vissa osäkerhetsfaktorer. Det är således svårt att ta
fram en mer enhetlig prisbild. En bidragande orsak är svårigheterna att bedöma
hur exempelvis olika former av lånestöd inverkar på köpeskillingarna. Av denna
anledning föreslås att normhuset i stället skall vara något äldre och där
dessutom ett representativt antal försäljningar regelmässigt finns. Normhuset
föreslås därför utgöras av ett småhus som är uppfört det sjuttonde året före det
år då allmän fastighetstaxering av småhus sker. Därefter skall det inte ha varit
föremål för till- eller ombyggnad. En omformulering har gjorts av lagtexten i
enlighet med Lagrådets förslag.

3 §

Ändringarna i paragrafen hänger samman med de förslag angående småhus på
lantbruksenheter som redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.

12 kap.

Rubriken

Ändringen i rubriken är en följdändring med anledning av att ägoslaget
exploateringsmark utmönstrats.

3 §

Ändringarna i paragrafen hänger samman med de förslag angående småhus på
lantbruksenheter som redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.

6 och 7 §§ med tillhörande rubrik

Paragraferna och rubriken upphävs till följd av att ägoslaget exploateringsmark
utmönstrats.

16 kap.

1 §

De grundläggande bestämmelserna föreslås framgå av det inledande kapitlet.
Därför föreslås det första stycket i nuvarande lagtext bli överfört till 1 kap.
8 §.
Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av att omräkning
utgör fastighetstaxering.
Såsom framgår av 1 kap. 1 § andra stycket bestäms basvärde även i samband med
fastställelse vid särskild fastighetstaxering.

3 - 5 § §

Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av att nya begrepp
används.
6 §

De grundläggande bestämmelserna i nuvarande andra stycket kan utgå då de
motsvaras av lydelsen i det föreslagna andra stycket i 1 kap. 3 §.

16 A kap.

1 §

Av paragrafen framgår hur omräkningen skall gå till och hur taxeringsvärdet
erhålls.

2 §

Huvudregeln för hur omräkningstalen normalt beräknas och bestäms tas in i denna
paragraf och innebär att det genomsnittliga förhållandet mellan taxeringsvärdena
och marknadsvärdena skall vara 0,75 för ett prisutvecklingsområde.
Omräkningstalen bestäms genom att köpeskillingar jämförs med taxeringsvärden i
prisutvecklingsområdet. Således skall för varje köp förhållandet mellan
taxeringsvärdet och köpeskillingen räknas fram. När genomsnittet av dessa kvoter
i prisutvecklingsområdet är 0,75 skall omräkningstalet bli 1,00. Har vid
bestämmande av basvärdena riktvärdeangivelserna varit felaktiga i förhållande
till prisläget under nivååret kommer omräkningen att innebära att detta rättas
till så att den genomsnittliga nivån blir korrekt för hela
prisutvecklingsområdet.

3 §

Nivåperioden för omräkningen regleras i denna paragraf.

4 §

I paragrafen regleras hur indelningen i prisutvecklingsområden skall gå till.
Indelningen sker normalt för varje typ av taxeringsenhet. För lantbruksenheter
får indelningen även ske för sådana delar av lantbruksenheterna som kan
förväntas ha olika prisutveckling. Vid indelningen skall antalet köp vara så
stort att prisutvecklingen kan bestämmas med god säkerhet.

5 §

I paragrafen lämnas regler om för vilka slag av egendom och för vilka
geografiska områden som omräkningstalen skall anges och bestämmas.
Inom ett prisutvecklingsområde kan olika omräkningstal bestämmas för skilda
slag av värderingsenheter. I praktiken torde det i första hand gälla småhus- och
hyreshusenheter. I sista stycket redogörs för den årliga tröskeln och den regel
som innebär att samma omräkningstal fastställs igen om prisutvecklingen inte kan
konstateras, vilka har redogjorts för i den allmänna motiveringen, avsnitt
4.1.4. Sistnämnda regel är uppbyggd på samma sätt som tröskelregeln.

6 §

I paragrafen regleras de fall då omräkningstal beräknade enligt särskilda
grunder får användas. Förutsättningarna härför har närmare kommenterats i den
allmänna motiveringen, avsnitt 4.1.4.

7 §

I paragrafen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skall besluta föreskrifter om indelningen i prisutvecklingsområden och
om omräkningstal. Sådana beslut föreslås inte kunna överklagas. Såsom gäller för
indelningen i riktvärdeområden - utom i vissa fall som anges i 6 kap. 1 § FTF -
bör det ankomma på RSV att besluta också om denna indelning. Likaså bör det
ankomma på RSV att besluta om de omräkningstal som skall tillämpas.

18 kap.

1 §

I paragrafen framgår den möjlighet som föreslås för skattemyndigheterna att
använda sig av ett förenklat förfarande vid fastighetstaxeringen när
förutsättningar för detta föreligger. I den allmänna motiveringen,
avsnitten 5.1.2 och 5.1.3, har redogjorts för utformningen av det förenklade
förfarandet. Den allmänna deklarationsplikten utan föreläggande skall inte gälla
för den som senast den 15 oktober året före taxeringsåret erhållit förslag till
fastighetstaxering från skattemyndigheten. En erinran om detta har tagits in i
förevarande paragraf. De enskilda fastighetsägarna ansvarar således alltjämt för
uppgiftslämnandet. Den som inte fått ett förslag till fastighetstaxering skall
avge deklaration på vanligt sätt för att inte riskera att påföras
förseningsavgift. Regeringen utgår från att ordentlig information om det nya
systemet kommer att lämnas i god tid. En följdändring har också gjorts med
anledning av att nya begrepp används.

3, 4, 6, 9 och 9 a §§

Ändringarna i dessa paragrafer är en följd av det förenklade förfarandet. I 3 §
anges att blanketter enligt fastställt formulär skall användas för förslag till
fastighetstaxering. Borttagandet av andra stycket är orsakat av att en
bestämmelse med detta innehåll finns i FTF. I 4 § föreslås ett nytt sista
stycke. Första meningen är föranledd av att skattemyndigheten svarar för
uppgifterna i förslaget till fastighetstaxering. Vidare sägs att förslaget skall
innehålla de omständigheter som krävs för att räkna fram ett basvärde. I 6 § ges
möjlighet till att inhämta uppgifter från fastighetsägaren genom föreläggande. I
9 § anges när deklaration eller påpekanden senast skall lämnas. Ändringarna i
9 a § hänger samman med att även den som omfattas av det förenklade förfarandet
kan, om särskilda skäl föreligger, få anstånd med att avge sina påpekanden.

19 kap.

3 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används.

20 kap.

2 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används.

4 §

Ändringen i första stycket 3 är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används. Ändringen i samma stycke 6 är en följd av att ägoslaget
exploateringsmark har utmönstrats.

6 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används.

25 kap.

6 §

Hänvisningen till 17 kap. omfattar idag inte 1 §. Då denna paragraf även gäller
vid särskild fastighetstaxering bör ett förtydligande göras genom en utvidgning
av hänvisningen.

28 kap.

Rubrik

Ändringen är en anpassning till rubriken i 20 kap.

Avd. 4

Avd. 1 i FTL innehåller allmänna regler om fastighetstaxeringen och värderingen
av fastigheter. För att anknyta till den systematik som karaktäriseras av att de
två följande avdelningarna, avd. 2 och avd. 3, reglerar förfarandet vid allmän
och särskild fastighetstaxering, bör reglerna om förfarandet vid omräkningen
inordnas i en ny fjärde avdelning betecknad Förfarandet m.m. vid omräkning.
Uppbyggnaden av regleringen i den föreslagna avdelningen överensstämmer i stora
drag med vad som gäller i motsvarande delar i avd. 2 och avd. 3. Inom den fjärde
avdelningen föreslås således att de grundläggande frågorna om organisation och
förberedande åtgärder tas in i 33 kap. och 34 kap. I 35 kap. föreslås regler om
taxeringsförfarandet, skattemyndighetens verksamhet m.m. och omprövningsför-
farandet vid omräkningen. Regler om överklagande av omräkningsbeslut föreslås i
36 - 38 kap.

33 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 17 kap. framgår att den allmänna organisationen vid
allmän fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.

34 kap.

1 §

I paragrafen fastläggs det tidsschema som föreslås gälla för förberedelsearbetet
vid omräkningen.
Efter förebild från 19 kap. 1 §, som avser den allmänna fastighetstaxeringen,
skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta
föreskrifter för förberedelsearbetet inför omräkningen. Det bör ankomma på RSV
att fatta sådant beslut.

2 §
I denna paragraf anges den senaste tidpunkten för beslut om indelning i
prisutvecklingsområden och om omräkningstal. Som anförts i den allmänna
motiveringen bör sådana beslut fattas av RSV senast den 1 december året före
taxeringsåret.

35 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 20 kap. framgår att förfarandereglerna vid allmän
fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning. Således skall
skattemyndigheten fatta beslut om omräkning senast den 15 juni taxeringsåret.
Det bör särskilt påpekas att de taxeringsåtgärder som skattemyndigheten skall
vidta enligt 20 kap. 20 § efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om
fastighetstaxering och som föranleds av domstolens beslut även skall omfatta
omräkning. Efter domstols ändring av beslut som fattats vid allmän eller
särskild fastighetstaxering vidtas således därav föranledda taxeringsåtgärder
inklusive omräkning.

2 §

Paragrafen anger det innehåll som ett omräkningsbeslut skall ha. Avrundning vid
omräkning sker till hela tusental kronor. Då den nuvarande systematiken vid
avrundning inte bör ändras utan ske på basvärdenivå är någon ytterligare
avrundning av värdena på taxeringsvärdenivå inte aktuell.

3 §

I paragrafen anges när underrättelse om omräkningsbeslut senast skall sändas ut
till fastighetsägaren och vad underrättelsen skall innehålla.

4 §

Denna paragraf är en följd av att nya begrepp används. Paragrafen avser värden
på taxeringsvärdenivå och motsvarar 20 kap. 6 § som enligt förslaget skall
omfatta värden på basvärdenivå.

36 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 21 kap. framgår att överklagandereglerna vid allmän
fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning.

37 kap.

1 §

Genom hänvisningar till 22 kap. framgår att överklagandereglerna vid allmän
fastighetstaxering i tillämpliga delar även gäller vid omräkning. Trots att mål
angående omräkning vanligtvis torde vara av enkel beskaffenhet föreslås inte
någon särregel om domstolarnas sammansättning i dessa fall.

38 kap.

1 §

I paragrafen anges vem som har rätt att begära omprövning och att överklaga
omräkningsbeslut.

Ikraftträdandebestämmelser

Ändringarna föreslås tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 1996. Vad
gäller småhus på lantbruksenheter föreslås ändringarna tillämpas första gången
vid fastighetstaxering år 1998.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

2 §

Ett nytt sjätte stycke har införts. I detta klargörs att det taxeringsvärde som
gäller under beskattningsåret skall ligga till grund för fastighetsskatten och
att proportionering skall ske vid brutet räkenskapsår så att underlaget för
fastighetskatten utgörs av det för varje kalenderårsdel gällande
taxeringsvärdet. Utformningen av första meningen är orsakad av att
fastighetsskatt i vissa fall beräknas på ett underlag som utgör delar av
taxeringsvärdet.

3 §

Ändringarna i första stycket a är följdändringar med anledning av att nya
begrepp används. Ändringen i samma stycke b är en följd av att ägoslaget
exploateringsmark har utmönstrats.
Ändringarna i andra stycket innebär att skattebefrielse och nedsättning av
skatt vid nybyggnation o.d. skall erhållas för kalenderår.

3 a §

I andra stycket tas belägenhetskravet bort eftersom paragrafen inte är
tillämplig på annat än hyreshusenheter i Sverige. Ändringarna i femte stycket
innebär att reducering skall ske av taxeringsvärdet kalenderårsvis.
På Lagrådets inrådan har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten samt i
en övergångsbestämmelse som gäller denna paragraf.

Ikraftträdandebestämmelser

Utformningen av dessa bestämmelser har förklarats i den allmänna motiveringen,
avsnitt 6.

8.3 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Anvisning

till 23 §

punkt 10

Ändringen är en följdändring med anledning av att nya begrepp används. Se även
kommentar till 1 kap. 5 § FTL.

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet

3 §
Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att garanti-
beskattningen har upphört.

5 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att en ny fas-
tighetstaxeringsorganisation har införts.

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

18 §

Ändringarna i paragrafen är följdändringar på grund av de lagändringar som
gjordes i samband med att den nya fastighetstaxeringsorganisationen infördes och
med anledning av att nya begrepp används.

8.6 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

7 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1994/95:93 Elektronisk
dokumenthantering inom skatteförvaltningen m.m.

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter

12 §

Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att nya begrepp
används.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
betänkandet Beskattning av fastigheter, del II - Principiella
utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. SOU 1994:57

Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Boverket, Statens Lantmäteriverk,
Centralnämnden för fastighetsdata, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Svea
Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Stockholms Handelskammare,
Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Fastighetsmäklarförbundet,
Företagarnas Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation,
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas
Riksförbund, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Landsorganisationen i
Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksbyggen, Samfundet för fastighetsekonomi,
Statens bostadskreditnämnd, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsamfundet,
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Bostadsrättsföreningars
Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation samt
Villaägarnas Riksförbund.

Härutöver har synpunkter inkommit även från Bostadsföreningen Österhöjden samt
Skattebetalarna.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
promemorian Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen
Ds 1994:62

Riksskatteverket, Boverket, Datainspektionen, Statens Råd för Byggnadsforskning,
Kungliga tekniska högskolan, Sektionen för lantmäteri, Statens Lantmäteriverk,
Centralnämnden för Fastighetsdata, Statskontoret, Riksrevisionsverket,
Statistiska Centralbyrån, Göta Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i
Stockholms län, Länsrätten i Malmöhus län, Länsrätten i Jämtlands län,
Stadshypotek AB, Byggentreprenörerna, Familjejordbrukarnas Riksförbund,
Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), HSB:s Riksföbund, Landsorganisationen
i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Samfundet för fastighetsekonomi SFF,
Statens Bostadskreditnämnd, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bank-
föreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO,
Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Fas-
tighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Tjänstemännens
Centralorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
delbetänkandet Rationaliserad fastighetstaxering, del I
SOU 1994:62

Riksskatteverket, Boverket, Datainspektionen, Statens Råd för Byggnadsforskning,
Kungliga tekniska högskolan, Sektionen för lantmäteri, Statens Lantmäteriverk,
Centralnämnden för Fastighetsdata, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statis-
tiska Centralbyrån, Göta Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i
Stockholms län, Länsrätten i Malmöhus län, Länsrätten i Jämtlands län,
Stadshypotek AB, Byggentreprenörerna, Familjejordbrukarnas Riksförbund,
Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), HSB:s Riksföbund, Landsorganisationen
i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksbyggen, Samfundet för fastighets-
ekonomi SFF, Statens bostadskreditnämnd, Stockholms Kooperativa Bostadsförening
(SKB), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska
Kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges
Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Jord-
ägareförbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Tjänstemännens
Centralorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS.

Till Lagrådet remitterade lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1dels att 6
kap. 8 § och 12 kap. 6 och 7 §§ med tillhörande rubrik skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1, 3 och 5-7 §§, 2 kap. 4 §, 4 kap. 5-7 §§, 5 kap. 1, 2, 7 och
8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §, 16 kap. 1 och
3-6 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9 och 9 a §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4 och 6 §§,
25 kap. 6 §, rubrikerna till 5 kap., 12 kap. och 28 kap. skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8 och 9 §§, ett
nytt kapitel, 16 A kap., en ny avdelning, avd. 4., med sex nya kapitel 33 - 38
kap. samt närmast före 1 kap. 7-9 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §2
Fastighetstaxering
sker vid allmän och
särskild fastighet-
Vid staxering samt
fastighetstaxering genom omräkning.
skall beslut fattas Vid allmän och
om fastigheternas särskild fas-
skatte- tighetstaxering
pliktsförhållanden skall beslut fattas
och indelning i om fastigheternas
taxeringsenheter. skattepliktsför-
Vidare skall typ av hållanden och indel-
taxeringsenhet och ning i taxe-
taxeringsvärde ringsenheter.
bestämmas för varje Vidare skall typ av
taxeringsenhet. taxeringsenhet och
Taxeringsvärde basvärde bestämmas för
skall dock inte varje
åsättas fastighet, taxeringsenhet. Vid
som enligt 3 kap omräkning skall
skall undantas från taxeringsvärde
skatteplikt. bestämmas för varje
taxeringsenhet.
Basvärde och
taxeringsvärde skall
dock inte åsättas
fastighet, som
enligt 3 kap. skall
undantas från
skatteplikt.
Basvärde utgör även
taxeringsvärde för
fastighet som
enligt 9 § skall
undantas från om-
räkning.

3 §
Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering
bestäms.
Beslut om
fastighetstaxering
som fattas vid
allmän fastig-
hetstaxering eller
genom ny taxering
vid särskild
fastighetstaxering
skall gälla från in-
gången av det
taxeringsår då sådan
taxering sker till
ingången av det
taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa
gång.
Beslut om omräkning
skall gälla från
ingången av det
taxeringsår då sådant
beslut fattas till
ingången av det
taxeringsår då sådant
beslut fattas nästa
gång.
Med löpande
taxeringsperiod
avses tiden från
ingången av det
taxeringsår då allmän
fastighetstaxering
sker av en
taxeringsenhet till
ingången av det
taxeringsår då allmän
fastighetstaxering
av taxeringsenheten
sker nästa gång.

5 §3
Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses
a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall
utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;
b) den som innehar b) den som innehar
fastighet med fastighet med
åborätt, tomträtt åborätt, tomträtt
eller vattenfalls- eller
rätt, innehavare av vattenfallsrätt samt
så kallad ofri tomt den som eljest
i stad samt den som innehar fastighet
eljest innehar med ständig eller
fastighet med ärftlig besittnings-
ständig eller rätt;
ärftlig besitt-
ningsrätt;
c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;
d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;
e) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 6 § 1 mom. första
stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig för inkomst;
samt
f) nyttjanderättshavare till täkt mark som avses i 2 kap. 4 §, om
nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.
Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den
tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten
eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i
41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande pastorat att anse såsom
innehavare.
Skall avkastning Skall avkastning
utöver husbehovet utöver husbehovet av
av skog på fastig- skog på fastighet,
het, som avses som avses under b
under b eller d, eller d,
författningsenligt författningsenligt
helt eller delvis helt eller delvis
tillkomma allmän tillkomma allmän
fond eller inrätt- fond eller
ning, är denna inrättning, är denna
att anse såsom att anse såsom
fastighetens in- fastighetens in-
nehavare, såvitt nehavare, såvitt
angår fastighetens angår fastighetens
skogsbruksvärde. värde av skogsmark
med växande skog och
markanläggningar som
används eller behövs
för skogsbruk.

6 §
Fastighetstaxering Allmän och särskild
skall ske på fastighetstaxering
grundval av skall ske på grund-
fastighets an- val av fastighets
vändning och användning och
beskaffenhet vid beskaffenhet vid
taxeringsårets taxeringsårets
ingång. ingång.

Allmän
fastighetstaxering

7 §4
Allmän Allmän
fastighetstaxering fastighetstaxering
skall ske vartannat skall ske vartannat
år enligt följande år enligt bestämmel-
ordning. serna i 2 - 15 kap.
och i följande
ordning.
År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter
inklusive elproduktionsenheter och specialenheter,
år 1990 och däreftert vart sjätte år småhusenheter samt
år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.
Beslut vid allmän Bestämmelser om
fastighetstaxering förfarandet vid
skall, om inte allmän
annat föranleds av fastighetstaxering
föreskrifterna i 16 finns i 17 - 24
kap., gälla från kap.
ingången av det
taxeringsår då
allmän fastighets-
taxering av
taxeringsenheten
sker till ingången
av det taxeringsår
då allmän fas-
tighetstaxering av
taxeringsenheten
sker nästa gång
(den löpande
taxeringsperioden).

Särskild
fastighetstaxering

8 §
Särskild
fastighetstaxering
skall verkställas
varje år enligt be-
stämmelserna i 16
kap. Sådan taxering
skall dock ej ske
av taxeringsenhet
som taxeras genom
allmän fastighets-
taxering samma år.
Bestämmelser om
förfarandet vid
särskild fastig-
hetstaxering
finns i 25 - 32
kap.

Omräkning

9 §
Omräkning skall ske
årligen för olika
typer av skatteplik-
tiga taxeringsenheter
utom industrienheter
enligt bestämmelserna
i 16 A kap.
Bestämmelser om
förfarandet vid
omräkning finns i 33
- 38 kap.

Nuvarande lydelse

2 kap.
4 §5
Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av
byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till
50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad,
specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård,
parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som
ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus,
industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och
har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras
tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd
fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall
marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark
endast om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett
förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende
sådan byggnad som anges i andra stycket.

Exploaterings- Obebyggd mark som ingår i en detaljplan och som till någon del
mark är avsedd att användas för byggnadsändamål. Detta skall inte
gälla, om marken skall indelas som tomtmark eller om det är
uppenbart att exploatering ej kommer att genomföras eller kommer
att avsevärt fördröjas.

Täktmark Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
(1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med täkttillstånd skall
jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens
utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling
eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som
inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig
utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas
skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att
fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte
anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden
inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses
lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedöm-
ningsgrunder kan producera igenomsnitt minst en kubikmeter virke
om åretper hektar.

Skogsimpedi- Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och andra impediment i
ment anslutning till skogsmark.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Föreslagen lydelse

2 kap.
4 §
Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av
byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000
kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad,
specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parke-
ringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger
i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, in-
dustribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin
helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och
har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras
tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd
fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste
två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall
marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får
bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark
endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för
enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen
inte skall genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt
bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan-
och bygglagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i
andra stycket.

Täktmark Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
(1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med täkttillstånd skall
jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens
utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling
eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som
inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktionoch som inte i väsentlig
utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas
skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att
fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte
anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden
inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt
vedertagna bedömnings grunder kan producera i genomsnitt minst
en kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpedi- Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och andra impediment i
ment anslutning till skogsmark.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
5 §6
Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande
kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av
följande beteckningar för typ av taxeringsenhet
1. småhus, tomt- 1. småhus och
mark för sådan tomtmark för sådan
byggnad och exploa- byggnad (småhusenhet)
teringsmark för
småhusbebyggelse
(småhusenhet)
2. hyreshus, 2. hyreshus och
tomtmark för sådan tomtmark för sådan
byggnad och exploa- byggnad
teringsmark för (hyreshusenhet)
hyreshusbebyggelse
(hyreshusenhet)
3. industribygg- 3. industribyggnad,
nad, övrig byggnad, övrig byggnad,
tomtmark för sådana tomtmark för sådana
byggnader och byggnader,
exploateringsmark vattenverk på annans
för sådan bebyggel- grund samt i
se, vattenverk jordeboken upptaget
på annans grund fiskeri
samt i jordeboken (industrienhet)
upptaget fiskeri
(industrienhet)
4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark
(industrienhet)
5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment
(lantbruksenhet).
Småhus och tomt- Småhus och tomtmark
mark för sådan för sådan byggnad som
byggnad som ligger ligger på fastighet
i anslutning med åkermark,
till lantbruksenhet betesmark, skogs-
med minst 5 hektar mark eller
åkermark, betesmark skogsimpediment,
och skogsmark, skall ingå i den
skall ingå i lant- lantbruksenhet som
bruksenheten, om omfattar marken.
byggnaden eller
byggnaderna behövs
som bostad för äga-
re, arrendator eller
deras arbetskraft. Saneringsbyggnad
Saneringsbyggnad och övrig mark kan
och övrig mark kan ingå i samtliga
ingå i samtliga taxeringsenheter
taxeringsenheter under punkterna 1-6
under punkterna 1-6 i första stycket.
i första stycket. Övrig mark skall i
Övrig mark skall i regel ingå i
regel ingå i lantbruksenhet. I
lantbruksenhet. I annat fall skall
annat fall skall övrig mark taxeras
övrig mark taxeras tillsammans med den
tillsammans med den tomtmark eller
tomtmark, exploa- täktmark som ligger
teringsmark eller närmast. Har övrig
täktmark som ligger mark stor
närmast. Har övrig omfattning och
mark stor saknar den samband
omfattning och med annan mark, som
saknar den samband har samma ägare,
med annan mark, som skall den dock
har samma ägare, bilda en taxe-
skall den dock ringsenhet.
bilda en taxe- Taxeringsenhet, som
ringsenhet. består av endast
Taxeringsenhet, som övrig mark,
består av endast betecknas indu-
övrig mark, strienhet, om den
betecknas ligger till över-
industrienhet, om vägande del inom
den ligger till tätort och lant-
övervägande del bruksenhet, om den
inom tätort och ligger till
lantbruksenhet, om övervägande del
den ligger till utanför sådan ort.
övervägande del
utanför sådan ort.

6 §7
I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall
endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.
I bebyggd
taxeringsenhet får
exploateringsmark
inte ingå.
Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller
skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

7 §
Ligger
exploateringsmark
inom olika tätorter
eller planområden
skall mark inom
varje tätort eller
planområde utgöra en
taxeringsenhet.
Består täktmark av skilda markområden skall varje sådant område utgöra en
taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt
naturvårdslagen (1964:822) skall de dock utgöra en taxeringsenhet.

5 kap.
Bestämmande av Bestämmande av
taxeringsvärde basvärde

1 §
Taxeringsvärde Basvärde skall
skall bestämmas för bestämmas för varje
varje skattepliktig skattepliktig
taxeringsenhet. taxeringsenhet.

2 §
Taxeringsvärde Basvärde skall
skall bestämmas bestämmas till det
till det belopp belopp som
som motsvarar 75 motsvarar 75
procent av procent av
taxeringsenhetens taxeringsenhetens
marknadsvärde. marknadsvärde.

7 §8
Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.
För småhus-, hyreshus- och industrienhet:
1. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Markvärde 2. Markvärde
Markvärde är vär- Markvärde är värdet
det av taxeringsen- av taxeringsenhetens
hetens tomtmark, taxeringsenhetens
exploateringsmark tomtmark, täktmark
täktmark och mark- och
anläggningar. markanläggningar.
För lantbruksenhet:
1. Bostadsbyggnadsvärde
Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till
taxeringsenheten.
2. Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till
taxeringsenheten.
3. Tomtmarksvärde
Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.
4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och
markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.
5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med väx-ande skog och
markanläggningar, som används eller behövs för skogs-bruk.
6. Skogsimpedimentsvärde
Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till
taxeringsenheten.

8 §9

Varje delvärde Varje delvärde
skall bestäm- skall bestäm-
mas för sig med mas för sig med
tillämpning av i tillämpning av i
2-5 §§ angivna 2-5 §§ angivna
grunder. grunder. Inom ett
värdeområde där
överlåtelser av obe-
byggd tomtmark
saknas eller endast
enstaka köp
förekommit bestäms
markvärdena med
ledning av den
marknadsvärdenivå för
tomtmark som
Summan av normalt förekommer
delvärdena utgör inom värdeområden där
taxeringsenhetens marknadsvärdenivån för
taxeringsvärde. bebyggda fastighe-
ter är densamma som
för värdeområdet i
fråga.
Summan av
delvärdena utgör
taxeringsenhetens
basvärde.

7 kap.
3 §10
För byggnader och För byggnader och
ägoslag som avses i ägoslag som avses i
8-15 kap. skall 8-15 kap. skall
taxeringsvärde basvärde bestämmas
bestämmas med med utgångspunkt i
utgångspunkt i riktvärden. Dessa
riktvärden. Dessa skall bestämmas för
skall bestämmas för kombinationer av
kombinationer av värdefaktorer, som i
värdefaktorer, som inågon utsträckning
någon utsträckning varierar inom
varierar inom värdeområdet och som
värdeområdet och har särskild
som har särskild betydelse för mark-
betydelse för nadsvärdet.
marknadsvärdet.
För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i
förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.
Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall,
utom såvitt avser de under punkterna 1 - 4 angivna värdefaktorerna, indelas i
klasser.
1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt
avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och
skogsimpediment.
2. Hyra för hyreshus.
3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad värderad
enligt produktionskostnadsmetoden.
4. Årligt uttag av täktmark.
De uppgifter om värdenivån m. m. (riktvärdeangivelse) som inom varje
värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i
tabell eller på annat sätt.
Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

4 §
Riktvärde skall Riktvärde skall
bestämmas så att bestämmas så att det
det leder till leder till basvärde
taxeringsvärde som som efter justering
efter justering som som avses i 5 § står
avses i 5 § står i i överensstämmelse
överensstämmelse med bestämmelserna i
med bestämmelserna 5 kap. 2-5 §§.
i 5 kap. 2-5 §§.
Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av
värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 §
Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först
fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om
skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i
samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark
läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om
de ligger inom samma värdeområde.
Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller
värdeserie inte ske.
Sedan det mot Sedan det mot
riktvärdet svarande riktvärdet svarande
värdet har bestämts värdet har bestämts
skall efter en skall efter en
eventuell justering eventuell justering
för säregna för säregna
förhållanden det förhållanden det
däremot svarande däremot svarande
taxeringsvärdet basvärdet
fastställas. fastställas.

16 §11
För egendom som För egendom som
anges under punk- anges under
terna 1 - 4 skall punkterna 1 - 4
inte bestämmas skall inte bestämmas
något värde något värde
1. byggnad eller 1. byggnad eller
byggnader inom byggnader inom
samma tomt, om samma tomt, om
byggnadsbeståndets byggnadsbeståndets
sammanlagda sammanlagda basvärde
taxeringsvärde ej ej skulle uppgå
skulle uppgå till till 50 000 kronor
50 000 kronor
2. övrig mark och 2. övrig mark och
vattentäckt område vattentäckt område
som inte är täkt- som inte är täktmark
mark
3. markanläggning 3. markanläggning
som används för som används för
sådant ändamål som sådant ändamål som
avses i 3 kap. avses i 3 kap.
4. egendom som 4. egendom som
avses i 2 kap. avses i 2 kap.
3 § jordabalken. 3 § jordabalken.
8 kap.
2 §
Som riktvärde för Som riktvärde för
ett småhus som är ett småhus som är
nybyggt, av normal uppfört 15 år före
storlek och andra året före det år
standard, frilig- då allmän fastig-
gande samt utgör hetstaxering av
det enda småhuset småhus sker, av
på en tomt som ut- normal storlek och
gör självständig standard, fri-
fastighet får liggande samt utgör
endast anges värden det enda småhuset på
i en fastställd en tomt som utgör
värdeserie. självständig
fastighet får endast
anges värden i en
fastställd
värdeserie.

Nuvarande lydelse

3 §12
Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för
en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen
och biutrymmen.

Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd.
Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfatt-
ningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en
utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får
inte göras större än att den motsvarar 5 år.

Standard Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och
utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femtonstandardklasser.

Byggnads- Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset ingår i
kategori lantbruksenhet eller inte. För småhus som inte ingår i
lantbruksenhet bestäms byggnadskategorin även med hänsyn till om
småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt,
om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus
rättsliga förhållandensom inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om
tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte. Utgör
tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas
till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms fastighetsrätts-
liga förhållanden med hänsyn till omfattningen och sammansätt-
ningen av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i
lantbruksenheten.

Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende
inom tomten.

Föreslagen lydelse

3 §
Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för
en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen
och biutrymmen.

Ålder Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd.
Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfatt-
ningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en
utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år
får inte göras större än att den motsvarar 5 år.

Standard Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial
och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser.

Byggnads- Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset ingår i
kategori småhus- eller lantbruksenhet. För småhus som ingår i småhusenhet
bestäms byggnadskategorin även med hänsyn till om småhuset utgör
friliggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om särskilda skäl
föreligger, antal lägenheter.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus
rättsliga förhållandensom ingår i lantbruksenhet och som behövs som
bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller deras
arbetskraft med hänsyn till omfattningen och sammansättningen
av den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i lant-
bruksenheten.

För övriga småhus bestäms fastighetsrättsliga förhållanden med
hänsyn till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller
inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn
även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastig-
het.

Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom
tomten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.
Riktvärde för Riktvärde för
tomtmark, exploa- tomtmark och
teringsmark och täkt-mark
täktmark

Nuvarande lydelse

3 §13
Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för
skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och
avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ
av bebyggelse och speciell belägenhet.
Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad
avlopp sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark som är
rättsliga bebyggd med småhus som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn
förhållanden till om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.
Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även
tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.

För tomtmark som är bebyggd med småhus som ingår i lantbruksenhet
skall fastighetsrättsliga förhållanden bestämmas med hänsyn till
omfattningen och sammansättningen av den åkermark, betesmark och
skogsmark som ingår i lantbruksenheten.

Typ av Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är bebyggd med småhus
bebyggelse som ingår i lantbruksenhet eller annat småhus. Om tomtmarken är
bebyggd med småhus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ
av bebyggelse även med hänsyn till om marken är avsedd att
bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Speciell Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeom-
belägenhet rådet t.ex. vid strand.

Föreslagen lydelse

3 §
Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för
skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och
avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ
av bebyggelse och speciell belägenhet.
Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek Med storlek avses tomtmarkens areal.

Vatten och Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad
avlopp sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomtmark som är
rättsliga bebyggd med småhus som ingår i lantbruksenhet och som behövs som
förhållanden bostad för lantbruksenhetens ägare, arrendator eller deras
arbetskraft med hänsyn till omfattningen och sammansättningen av
den åkermark, betesmark och skogsmark som ingår i lantbruksen-
heten.

För övrig tomtmark som är bebyggd med småhus bestäms fastighets-
rättsliga förhållanden med hänsyn till om tomtmarken utgör
självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte själv-
ständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att
tomtmarken kan bilda egen fastighet.

Typ av Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är bebyggd med småhus
bebyggelse som ingår i småhus- eller lantbruksenhet. För tomtmark som ingår
i småhusenhet bestäms typ av bebyggelse även med hänsyn till om
marken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande
småhus, kedjehus eller radhus.

Speciell Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeområdet
belägenhet t. ex. vid strand.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.
1 §14
Särskild
fastighetstaxering
skall verkställas
varje år. Sådan
taxering skall dock
ej ske av taxe- Vid särskild
ringsenhet som fastighetstaxering
taxeras genom fastställs
allmän fastighets- nästföregående års all-
taxering samma år. männa eller särskilda
Vid särskild fastighetstaxering
fastighetstaxering oförändrad om ny
fastställs taxering enligt 2 -
nästföregående års 5 §§ inte skall ske.
taxering oförändrad
om ny taxering
enligt 2 - 5 §§
inte skall ske.

3 §15
Ny taxering av Ny taxering av
taxeringsenhet taxeringsenhet
skall ske om under skall ske om under
löpande taxerings- löpande taxeringspe-
period taxerings- riod
enhetens värde ökat taxeringsenhetens
eller minskat genom värde ökat eller
sådan förändring i minskat genom sådan
enhetens fysiska förändring i enhetens
beskaffenhet att fysiska
åsatt taxerings- beskaffenhet att
taxeringsvärde på åsatt basvärde på
grund av förändrin- grund av förändringen
gen bör ändras med bör ändras med minst
minst en femtedel, en femtedel, dock
dock minst 25 000 minst 25 000
kronor. Ny taxering kronor. Ny taxering
skall dock alltid skall dock alltid
ske om kostnader ske om kostnader
som har uppgått som har uppgått till
till minst en minst en miljon
miljon kronor har kronor har lagts
lagts ned på ned på
taxeringsenheten taxeringsenheten
eller, för eller, för
värderingsenhet med värderingsenhet med
småhus och, i småhus och, i
förekommande fall, förekommande fall,
därtill hörande därtill hörande
tomtmark, om det tomtmark, om det
sammanlagda värdet sammanlagda värdet
av småhuset och av småhuset och
tomtmarken på grund tomtmarken på grund
av förändringen bör av förändringen bör
höjas eller sänkas höjas eller sänkas
med minst 100 000 med minst 100 000
kronor. kronor.
Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på
taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd
taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.
Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en
taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om
skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående
skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande
taxeringsperioden.

4 §16
Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod
taxeringsenhetens värde ökat eller minskat
1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-
rådesbestämmelser
2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att
förfoga över eller i övrigt använda enheten
3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning
(anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.
Ny taxering skall Ny taxering skall
ske endast om ske endast om
taxeringsenhetens taxeringsenhetens
taxeringsvärde på basvärde på grund av
grund av föränd- förändringen bör ändras
ringen bör ändras med minst en
med minst en femte- femtedel, dock
del, dock minst minst 25 000
25 000 kronor. Om kronor. Om
förändringen medför enförändringen medför en
ökning eller ökning eller
minskning av minskning av
taxeringsvärdet med basvärdet med mindre
mindre än 100 000 än 100 000 kronor
kronor skall ny skall ny taxering
taxering ske endast ske endast efter
efter framställning framställning av
av taxeringsenhetens
taxeringsenhetens ägare.
ägare.

5 §17
Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att
den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten
stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande
taxeringsperioden.
Ny taxering får Ny taxering får ske
ske endast efter endast efter
framställning av framställning av
taxeringsenhetens taxeringsenhetens
ägare och om ägare och om
taxeringsvärdet basvärdet till följd
till följd av av värdeminskning i
värdeminskning i anledning av
anledning av nedläggningen bör
nedläggningen bör sänkas med minst
sänkas med minst hälften.
hälften.

6 §18
Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna
prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast
föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.
Taxering som har
åsatts enligt
bestämmelserna i
detta kapitel gäller
från ingången av det
taxeringsår då
taxeringen åsatts,
till ingången av det
taxeringsår då allmän
fastighetstaxering
av taxeringsenheten
sker nästa gång eller
ny taxering ånyo
sker till följd av
bestämmelserna i
detta kapitel.

16 A kap. Omräkning

1 §
Vid omräkning
bestäms taxe-
ringsvärdet för en
taxeringsenhet
genom att det för
enheten gällande
basvärdet, som
fastställts vid all-
män eller särskild
fastighetstaxering,
omräknas. Omräkningen
sker genom att
värderingsenheternas
värden multipliceras
med fastställt
omräkningstal.
Taxeringsvärdet och
omräknade delvärden
erhålls genom att
värderingsenheternas
omräknade värden
summeras.

2 §
Omräkningstalen
skall, på det sätt
som närmare anges i
detta kapitel,
bestämmas så att det
genomsnittliga
förhållandet mellan
taxeringsvärdena och
marknadsvärdena blir
0,75 inom ett prisut-
vecklingsområde.

3 §
Den
marknadsvärdenivå,
som skall ligga
till grund för ett
omräkningstal, skall
bestämmas med hänsyn
till det
genomsnittliga
prisläget under
tolvmånadersperioden
som börjar den 1
juli andra året före
taxeringsåret och
upphör den 30 juni
året före detta år
(nivåperioden).

4 §
För beräkningen av
omräkningstal skall
riket delas in i
prisutveck-
lingsområden för de
olika typerna av
taxeringsenheter
som är föremål för
omräkning. För
lantbruksenheter får
indelningen i
prisutveck-
lingsområden göras
olika för följande
kombinationer av
byggnadstyper och
ägoslag
- småhus och
tomtmark,
- skogsmark och
skogsimpediment,
- ekonomibyggnad,
åkermark och
betesmark.
Indelningen i
prisutvecklings-
om-råden skall ske så
att prisföränd-
ringarna för den typ
av egendom för
vilken indelning i
prisutveck-
lingsområden sker
enligt första
stycket och som
ingår i området kan
antas ha varit
likartade. Ett
prisutvecklingsområde
skall omfatta ett
eller flera
värdeområden enligt
7 kap. 2 § och
behöver inte vara
geografiskt
sammanhängande.

5 §
Omräkningstal skall
bestämmas för varje
prisutvecklingsområde.
Omräkningstalen
skall bestämmas
särskilt för den
egendom för vilken
indelning i
prisutvecklings-
områden sker enligt
4 §. Inom ett
prisut-
vecklingsområde kan
olika omräkningstal
bestämmas för skilda
slag av
värderingsenheter.
Omräkningstalen
skall anges med två
decimaler.
Efter en allmän
fastighetstaxering
skall
omräkningstalet 1,00
bestämmas till dess
prisutvecklingen
leder till ett
omräkningstal som är
mindre än 0,99 eller
större än 1,01. Övriga
taxeringsår under
den löpande
taxeringsperioden
skall omräkning ske
med det föregående
årets omräkningstal
om prisutvecklingen
inte leder till ett
omräkningstal som
skiljer sig från det
föregående årets
omräkningstal med
mer än 0,01.
Detsamma gäller om
omräkningstal inte
kan bestämmas och 6 §
inte tillämpas.

6 §
Kan det antas att
marknadsvärdenivån
för en typ av
taxeringsenheter
minskat väsentligt
efter den senaste
allmänna
fastighetstaxe-
ringen av dessa
taxeringsenheter
utan att
minskningen kan
fastläggas med
ledning av erlagda
köpeskillingar, får
omräkningstal be-
stämmas för ett
prisutvecklings-
område efter vad som
är skäligt med hänsyn
till prisbildningen
inom områden med
likartade för-
hållanden. För
lantbruksenhet
gäller detsamma för
sådan kombination av
byggnadstyper och
ägoslag för vilken
indelning i pris-
utvecklingsområden
får ske enligt 4 §.

7 §
Regeringen eller
myndighet som
regeringen bestämmer
skall besluta
närmare föreskrifter
om indelningen i
prisutvecklingsom-
råden och om
omräkningstal. Ett
sådant beslut får
inte överklagas.
18 kap.
1 §19
Till ledning vid Till ledning vid
allmän fastighets- allmän fas-
taxering skall äga- tighetstaxering
ren utan förelägg- skall ägaren utan
ande lämna deklara- föreläggande lämna
tion (allmän fas- deklaration (allmän
tighetsdeklaration) fastighetsdeklaration)
för varje fastighet.för varje fastighet.
Deklaration skall Detta gäller inte
dock inte lämnas sådan ägare som före
för försvarsfas- den 15 oktober året
tighet som tillhör före det år då allmän
staten och som en- fastighetstaxering
ligt 3 kap. 2 § är äger rum fått förslag
undantagen från till
skatteplikt eller fastighetstaxering.
för fastighet som Deklaration skall
vid föregående års dock inte lämnas för
taxering inte försvarsfastighet
åsatts högre taxe- som tillhör staten
ringsvärde än 1 000 och som enligt 3
kronor. kap. 2 § är
undantagen från
skatteplikt eller
för fastighet som
vid föregående års
taxering inte åsatts
högre basvärde än
1 000 kronor.
Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kom-
munikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller
reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för
byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.
Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbygg-nad som
används för annat än kommunikationsändamål skall dock dekla-ration lämnas.
Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har
deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

3 §
Allmän fastighets- Allmän
deklaration skall fastighetsdeklaration
avfattas på blan- och förslag till
kett enligt fast- fastighetstaxering
ställt formulär. skall avfattas på
blankett enligt
fastställt formulär.
Blanketter till
deklarationer, för
vilka formulär
fastställs,
tillhandahålls
kostnadsfritt.

4 §20
Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person, or-
ganisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten
ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt
fastighetens officiella beteckning.
I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om
fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed
jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser
som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter
om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som
taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall grunda sig på.
Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana
förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till
skilda delar av marken och om fastigheten innehas med
tomträtt.
Förslag till
fastighetstaxering
skall grundas på av
skattemyndigheten
kända uppgifter.
Förslaget skall
innehålla uppgifter
som är nödvändiga för
fastighetstaxeringen.

6 §21
Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar som är av
betydelse för taxering av fastigheten.
Efter föreläggande Efter föreläggande är
är en fastighets- en fastighetsägare
ägare skyldig att skyldig att till
till ledning vid ledning vid
fastighetens fastighetens
taxering lämna taxering lämna
upplysningar också upplysningar också
om andra förhållan- om andra förhållanden
den än dem som än dem som anges i
anges i deklara- deklarationsformu-
tionsformuläret. läret eller i för-
Upplysningar skall slaget till
lämnas skriftligen fastighetstaxering.
om annat inte har Upplysningar skall
sagts i lämnas skriftligen
föreläggandet. om annat inte har
sagts i föreläggan-
det.

9 §22
Allmän fastig- Allmän fastig-
hetsdeklaration, hetsdeklaration,
som skall lämnas som skall lämnas
utan föreläggande, utan föreläggande,
skall lämnas senast liksom påpekanden
den 1 november året med anledning av
före det år då förslag till
allmän fastighets- fastighetstaxering,
taxering äger rum. skall lämnas senast
den 1 november året
före det år då allmän
fastighetstaxering
äger rum.
Fastighetsdeklara- Fastighetsdeklara-
tionen med till- tionen eller påpekan-
hörande handlingar dena med tillhörande
skall lämnas till handlingar skall
skattemyndighet. lämnas till skatte-
myndighet.
Skattemyndighet Skattemyndighet får
får efter samråd efter samråd med
med kommun bestämma kommun bestämma att
att det inom kommu- det inom kommunen
nen skall finnas skall finnas särskilt
särskilt insam- insamlingsställe för
lingsställe för deklarationer och
deklarationer, som påpekanden, som
skall lämnas till skall lämnas till
ledning för taxe- ledning för taxering
ring inom länet. inom länet.

9 a §23
Om någon visar att Om någon visar att
han på grund av han på grund av
särskilda omstän- särskilda
digheter är för- omständigheter är
hindrad att lämna förhindrad att lämna
allmän fastig- allmän fastig-
hetsdeklaration hetsdeklaration
inom föreskriven eller påpekanden
tid, får han efter inom föreskriven
ansökan beviljas tid, får han efter
anstånd med att ansökan beviljas
lämna deklarationen.anstånd med att lämna
Anstånd får inte deklarationen eller
utan att det finns påpekanden. Anstånd
synnerliga skäl får inte utan att
medges längre än det finns
till utgången av synnerliga skäl
februari månad medges längre än till
under taxerings- utgången av februari
året. månad under taxe-
ringsåret.
Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga
med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna
deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret.
Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den
dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.
Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där
fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten
i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan
skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till
rätt myndighet.

19 kap.
3 §24
Statens lantmäteriverk och skattemyndigheten skall undersöka vilka
riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn
till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom
skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till
riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.
Statens Statens
lantmäteriverk och lantmäteriverk och
skattemyndigheten skattemyndigheten
skall vidare pröva skall vidare pröva
att en tillämpning att en tillämpning
av förslag till av förslag till före-
föreskrifter enligt skrifter enligt 1 §
1 § andra-fjärde andra-fjärde
styckena leder till styckena leder till
taxeringsvärden som basvärden som svarar
svarar mot taxe- mot basvärdenivå
ringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 §.
enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande prövning
Motsvarande pröv- görs av förslag till
ning görs av för- riktvärdekartor för
slag till rikt- tomtmark och
värdekartor för riktvärdetabeller för
tomtmark och rikt- småhus enligt första
värdetabeller för stycket.
småhus enligt
första stycket.

20 kap.
2 §25
Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela
grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i länet.
Har Har
fastighetsägaren, fastighetsägaren,
trots att han varit trots att han varit
skyldig att lämna skyldig att lämna
fastig- fastig-
hetsdeklaration, hetsdeklaration,
inte avgett någon inte avgett någon
sådan, eller kan sådan, eller kan
fastighetens taxe- fastighetens bas-
ringsvärde inte värde inte beräknas
beräknas tillför- tillförlitligt på
litligt på grund grund av brister i
av brister i eller eller bristfälligt
bristfälligt underlag för
underlag för deklarationen,
deklarationen, skall basvärdet
skall uppskattas till det
taxeringsvärdet belopp som framstår
uppskattas till det som skäligt med hän-
belopp som framstår syn till vad som
som skäligt med framkommit i ärendet
hänsyn till vad som (skönstaxering).
framkommit i ären-
det (skönstaxering).

4 §26
I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,
2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,
3. skattepliktig 3. skattepliktig
enhets taxerings- enhets basvärde och
värde och däri däri ingående delvärde
ingående delvärde samt värde av varje
samt värde av varje värderingsenhet,
värderingsenhet,
4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,
5. storleken av riktvärde,
6. exploaterings- 6. utbyggd effekt,
faktor enligt 12 taxeringseffekt,
kap. 6 §, utbyggd utnyttjandetid,
effekt, taxerings- regleringsmöjlighet
effekt, utnytt- och belägenhet
jandetid, regle- enligt 15 kap. 7 §
ringsmöjlighetsamt
och belägenhet
enligt 15 kap. 7 §
samt
7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har
föranlett ändring av riktvärde.
Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning
sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor,
faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

6 §27
Om det i en taxe- Om det i en
ringsenhet ingår taxeringsenhet ingår
flera fastigheter flera fastigheter
eller delar av eller delar av
fastigheter skall fastigheter skall
skattemyndigheten skattemyndigheten
efter ansökan ange efter ansökan ange
hur stor del av hur stor del av
taxeringsvärdet och basvärdet och i 5
i 5 kap. 7 § nämnda kap. 7 § nämnda
delvärden som belö- delvärden som belöper
per på fastigheten på fastigheten eller
eller fastighets- fastighetsdelen.
delen. Ansökan Ansökan skall göras
skall göras hos hos skattemyn-
skattemyndigheten digheten av ägaren
av ägaren eller eller arrendatorn.
arrendatorn.

25 kap.
6 §28
Bestämmelserna i Bestämmelserna i
17 kap. 2 - 6 §§ 17 kap. 1 - 6 §§
skall i tillämpliga skall i tillämpliga
delar gälla även i delar gälla även i
fråga om särskild fråga om särskild
fastighetstaxering. fastighetstaxering.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 kap.29
Taxering Taxering m.m.

Avd. 4 Förfarandet
m.m. vid omräkning

33 kap.
Taxeringsorgani-
sationen m.m.

1 §
Bestämmelserna i 17
kap. 1-6 §§ skall i
tillämpliga delar
gälla även i fråga om
omräkning.

34 kap. Förberedande
åtgärder

1 §
Senast den 1 april
året före
taxeringsåret skall
regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer
besluta föreskrifter
för
förberedelsearbetet.

2 §
Senast den 1
december året före
taxeringsåret skall
regeringen eller
den myndighet som
regeringen bestämmer
besluta sådana
föreskrifter som
avses i 16 A kap.
7 §.

35 kap. Taxering
m.m.

1 §
Bestämmelserna i 20
kap. 1 -
3 a §§ och 7-20 §§
gäller i tilllämpliga
delar vid omräkning.
Som grundläggande
beslut om fastig-
hetstaxering i
nämnda bestämmelser
anses därvid beslut
om omräkning.

2 §
I
skattemyndighetens
beslut om omräkning
skall redovisas
1. skattepliktig
enhets taxerings-
värde,
2. omräknade
delvärden,
3. omräknade värden
av värderingsenheter
och
4. de omräkningstal
som använts.
Omräknat värde av en
enskild
värderingsenhet
anges i fulla
tusental kronor.
Avrundning sker så
att överstigande
belopp, som inte
uppgår till fullt
tusental kronor,
faller bort.

3 §
Skattemyndigheten
skall senast den 30
juni under
taxeringsåret
underrätta
fastighetsägaren om
1. innehållet i
skattemyndighetens
beslut om omräkning,
2. att ägaren kan
begära omprövning av
beslutet,
3. vad som skall
iakttas av den som
vill begära
omprövning av eller
överklaga
skattemyndighetens
beslut.

4 §
Om det i en
taxeringsenhet ingår
flera fastigheter
eller delar av
fastigheter skall
skattemyndigheten
efter ansökan ange
hur stor del av
taxeringsvärdet och
i 5 kap. 7 § nämnda
delvärden efter
omräkning som belöper
på fastigheten eller
fastighetsdelen.
Ansökan skall göras
hos
skattemyndigheten
av ägaren eller
arrendatorn.

36 kap. Överklagande
av skattemyndighets
beslut

1 §
Bestämmelserna i 21
kap. skall i
tillämpliga delar
gälla även i fråga om
omräkning.

37 kap. Överklagande
av länsrätts och
kammarrätts beslut

1 §
Bestämmelserna i 22
kap. skall i
tillämpliga delar
gälla även i fråga om
omräkning.
Den begränsning i
rätten att överklaga
som anges i 22 kap.
2 § 2 skall i fråga
om omräkning avse
35 kap. 4 §.

38 kap. Övriga
bestämmelser om
omprövning och
överklagande

1 §
Rätt att begära
omprövning och att
överklaga, som enligt
35-37 kap. gäller
för ägare av fastig-
het, tillkommer den
som någon gång under
taxeringsåret är
ägare av fastigheten.
Vad nu sagts gäller
även arrendator, som
enligt avtal,
ingånget efter
kommunalskatte-
lagens (1928:370)
ikraftträdande,
gentemot ägare har
att ansvara för skatt
för fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
fastighetstaxering år 1996.
Den nya lydelsen av 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 § och 12 kap. 3 §
tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år 1998.

1Senaste lydelse av
6 kap. 8 § 1987:146
12 kap. 6 § 1992:1666
12 kap. 7 § 1992:1666.
2Senaste lydelse 1990:1382.
3Senaste lydelse 1992:349.
4Senaste lydelse 1986:258.
5Senaste lydelse 1992:1666.
6Senaste lydelse 1990:1382.
7Senaste lydelse 1986:258.
8Senaste lydelse 1990:1382.
9Senaste lydelse 1990:1382.
10Senaste lydelse 1992:1666.
11Senaste lydelse 1992:1666.
12Senaste lydelse 1990:1382.
13Senaste lydelse 1990:1382.
14Senaste lydelse 1985:820.
15Senaste lydelse 1981:1119.
16Senaste lydelse 1987:146.
17Senaste lydelse 1981:1119.
18Senaste lydelse 1985:820.
19Senaste lydelse 1993:1193.
20Senaste lydelse 1986:258.
21Senaste lydelse 1993:1193.
22Senaste lydelse 1993:1193.
23Senaste lydelse 1993:1193.
24Senaste lydelse 1993:1193.
25Senaste lydelse 1993:1193.
26Senaste lydelse 1993:1193.
27Senaste lydelse 1993:1193.
28Senaste lydelse 1993:1193.
29Senaste lydelse av rubriken 1993:1193.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 3 a §§ lagen (1984:1052) om statlig fas-
tighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1
Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.
I fråga om handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.
Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger
skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.
I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan
privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i
Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt
avseende sådan privatbostad inte tas ut.
Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare
eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas
med hänsyn härtill.
Fastighetsskatten
beräknas på grundval
av det taxerings-
värde som gäller
under beskatt-
ningsåret. Gäller
olika värden för
skilda delar av
beskattningsåret
beräknas skatten
särskilt för varje
sådan del med
motsvarande
tillämpning av be-
stämmelserna i femte
stycket.

3 §2
Fastighetsskatten Fastighetsskatten
utgör för varje utgör för varje
beskattningsår beskattningsår
a) 1,5 procent av: a) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet taxeringsvärdet
avseende små- avseende små-
husenhet, husenhet,
bostadsbyggnads- det omräknade
värdet och tomt- bostadsbyggnads-
marksvärdet av- värdet och det
seende småhus på omräknade tomt-
lantbruksenhet, marksvärdet
avseende småhus på
lantbruksenhet,
75 procent av 75 procent av
marknadsvärdet marknadsvärdet
avseende privat- avseende privat-
bostad i utlandet, bostad i utlandet,
b) 1,5 procent av: b) 1,5 procent av:
taxeringsvärdet taxeringsvärdet
avseende hyreshus- avseende hyreshus-
enhet till den del enhet till den del
det avser det avser värde-
värderingsenhet för ringsenhet för
bostäder, värde- bostäder, värde-
ringsenhet för ringsenhet för
bostäder under bostäder under
uppförande, uppförande,
värderingsenhet av- värderingsenhet av-
seende tomtmark som seende tomtmark som
hör till dessa hör till dessa
bostäder, annan bostäder samt annan
värderingsenhet värderingsenhet
tomtmark som är tomtmark som är
obebyggd samt obebyggd.
värderingsenhet
avseende ex-
ploateringsmark.
Innehåller Innehåller
byggnaden på en byggnaden på en fas-
fastighet, som är tighet, som är
belägen i Sverige, belägen i Sverige,
bostäder och har bostäder och har
byggnaden beräknat byggnaden beräknat
värdeår som utgör värdeår som utgör året
året före det fas- före det
tighetstaxeringsår fastighetstaxeringsår
som föregått in- som föregått
komsttaxeringsåret, inkomsttaxeringsåret,
utgår dock ingen utgår dock ingen
fastighetsskatt på fastighetsskatt på
bostadsdelen under bostadsdelen för det
de fem första åren fastighetstaxeringsåret
och halv fastig- och de fyra följande
hetsskatt under de kalenderåren och
därpå följande fem enhalv fastig-
år enligt vad som hetsskatt för de därpå
närmare föreskrivs följande fem
i femte stycket. kalenderåren enligt
Detsamma gäller vad som närmare före-
färdigställd eller skrivs i femte
ombyggd sådan stycket. Detsamma
byggnad, för vilken gäller färdigställd
värdeår inte har eller ombyggd sådan
åsatts vid ny byggnad, för vilken
fastighetstaxering, värdeår inte har
men som skulle ha åsatts vid ny fas-
åsatts ett värdeår tighetstaxering,
motsvarande året men som skulle ha
före det fastig- åsatts ett värdeår
hetstaxeringsår som motsvarande året före
föregått inkomst- det fastighetstaxe-
taxeringsåret, om ringsår som föregått
ny fastighetstaxe- inkomsttaxeringsåret,
ring då hade före- om ny fastig-
tagits. hetstaxering då hade
företagits.
För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a §
nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör
en särskild taxeringsenhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda
eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i
sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får
fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte
kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av
beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den
nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt
avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på
värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår
i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas
nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som
avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i
samma taxeringsenhet som hyreshuset.

3 a §3
Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.
Har kostnader för Har kostnader för
om- eller till- om- eller till-
byggnad nedlagts på byggnad nedlagts på
den del av en den del av en
hyreshusenhet som hyreshusenhet som
avser värderings- avser värde-
enhet för bostäder ringsenhet för
på en fastighet bostäder skall, om
som är belägen i den skattskyldige
Sverige skall, om begär det och inte
den skattskyldige annat följer av
begär det och inte tredje stycket, en
annat följer av reduceringsfaktor
tredje stycket, en bestämmas. Reduce-
reduceringsfaktor ringsfaktorn är lika
bestämmas. Reduce- med skillnaden
ringsfaktorn är mellan det närmast
lika med skillnaden efter om- eller
mellan det närmast tillbyggnaden be-
efter om- eller stämda taxeringsvär-
tillbyggnaden det, som utgör
bestämda taxe- underlag för fastig-
ringsvärdet, som hetsskatt enligt 3 §
utgör underlag för första stycket b,
fastighetsskatt minskat med det
enligt 3 § första värde som skulle ha
stycket b, minskat bestämts som motsva-
med det värde som rande taxeringsvärde
skulle ha bestämts om om- eller
som motsvarande tillbyggnaden inte
taxeringsvärde om hade gjorts.
om- eller
tillbyggnaden inte
hade gjorts.
En reduceringsfaktor skall bestämmas endast när om- eller tillbygg-
nadskostnaderna överstiger 100 000 kronor och det taxeringsvärde som utgör
underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b har höjts med minst
20 procent i förhållande till det senast före om- eller tillbyggnaden bestämda
taxeringsvärdet. Reduceringsfaktor skall inte bestämmas när om- eller till-
byggnadskostnaderna föranleder att 3 § andra stycket skall tillämpas.
Om en reduceringsfaktor har bestämts för en värderingsenhet som därefter ändras
och innebär ändringen att hela eller viss del av reduceringsfaktorn bör hänföras
till annan värderingsenhet än den för vilken reduceringsfaktorn ursprungligen
bestämts skall reduceringsfaktorn proportioneras i förhållande till om- eller
tillbyggnadskostnadernas fördelning på de nya värderingsenheterna.
När en När en
reduceringsfaktor reduceringsfaktor
har bestämts skall har bestämts skall
skatt enligt 3 § skatt enligt 3 §
första stycket b första stycket b
beräknas på taxe- beräknas på taxe-
ringsvärdet som där ringsvärdet som där
avses minskat med avses minskat med
reduceringsfaktorn reduceringsfaktorn
under de första fem under de första fem
åren som det höjda kalenderåren som det
taxeringsvärdet höjda taxeringsvärdet
ligger till grund ligger till grund
för för
fastighetsskatten fastighetsskatten
och minskat med och minskat med
halva reducerings- halva reduce-
faktorn de därpå ringsfaktorn de därpå
följande fem åren. följande fem kalen-
Har omständighet deråren. Har
inträffat som gör omständighet
att 3 § andra inträffat som gör att
stycket är 3 § andra stycket är
tillämpligt skall tillämpligt skall
vid beräkningen av vid beräkningen av
fastighetsskatten fastighetsskatten
hänsyn inte tas hänsyn inte tas till
till reducerings reduceringsfaktor
faktor som bestämts som bestämts före det
före det att 3 § att 3 § andra
andra stycket blev stycket blev
tillämpligt. tillämpligt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången i
fråga om 3 § första stycket a vid 1997 års taxering och i övrigt vid 1996 års
taxering.
2. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxeringsvärde
som bestämts vid fastighetstaxering år 1995 eller tidigare tillämpas inte den
nya lydelsen av 3 § första stycket a.
3. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall gälla vid 1996 års taxering endast
om den skattskyldige yrkar det.
4. Bestämmelserna i 2 § sjätte stycket skall inte gälla fastigheter som avses i
punkterna 4 och 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt vid tillämpning av nämnda punkter i
dessa övergångsbestämmelser.

1Senaste lydelse 1993:1560.
2Senaste lydelse 1993:1525.
3Senaste lydelse 1994:51.

2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 10 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 23 §
10.1 Har fastighet 10. Har fastighet
som är taxerad som som är taxerad som
lantbruksenhet för- lantbruksenhet
värvats genom köp, förvärvats genom köp,
byte eller därmed byte eller därmed
jämförligt fång jämförligt fång anses
anses - om annat ej - om annat ej följer
följer av detta av detta stycke
stycke eller tredje eller tredje
stycket sista stycket sista
meningen - som an- meningen - som an-
skaffningsvärde skaffningsvärde
enligt punkt 9 så enligt punkt 9 så
stor del av veder- stor del av
laget för fastig- vederlaget för fas-
heten som fastig- tigheten som den
hetens skogsbruks- del av fastighetens
värde utgör av hela taxeringsvärde som
taxeringsvärdet avser skogsmark med
vid förvärvstill- växande skog och
fället. Kan detta markanläggningar som
beräkningssätt inte används eller behövs
tillämpas eller är för skogsbruk utgör
det uppenbart att av hela taxe-
det skulle ge ett ringsvärdet vid
värde som avviker förvärvstillfället.
från det verkliga Kan detta beräk-
vederlaget för skog ningssätt inte
och skogsmark, tas tillämpas eller är
som anskaffnings- det uppenbart att
värde upp ett be- det skulle ge ett
lopp som kan anses värde som avviker
svara mot det verk- från det verkliga
liga vederlaget. vederlaget för skog
Vad sist sagts och skogsmark, tas
gäller också för som
vederlag som utgår anskaffningsvärde
vid fastighetsreg- upp ett belopp som
lering eller klyv- kan anses svara mot
ning på av grund av det verkliga
att värdet av den vederlaget. Vad
skog och skogsmark sist sagts gäller
som har tillagts också för vederlag
den skattskyldige som utgår vid fas-
överstiger värdet tighetsreglering
av den skog och eller klyvning på
skogsmark som har grund av att värdet
frångått honom. av den skog och
skogsmark som har
tillagts den
skattskyldige över-
stiger värdet av den
skog och skogsmark
som har frångått ho-
nom.
I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom vederlaget
för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning
av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken.
Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller
följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens
förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogsmarken,
anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor
del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som
värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och
skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än
20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan, och är inte
fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något
anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke
gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag
inom samma koncern.
Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregående
stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det
belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans
gällande ingångsvärde.
Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den
skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i samma
proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark.
Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskällans skog och
skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte
den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i
detta stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas
på grund av fastighetsreglering eller klyvning.
Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark, anses vid
tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och
skogsmarken har förvärvats av ny ägare.
Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet
som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmelserna i femte
stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje stycket av
anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige
bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny
ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering.

1Senaste lydelse 1990:1421.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1971:171) om särskilt uppskatt-
ningsvärde på fastighet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1
Behörig att på- Behörig att på-
kalla åsättande av kalla åsättande av
särskilt uppskatt- särskilt uppskatt-
ningsvärde är den ningsvärde är den
som är ägare av som är ägare av
fastigheten. Det- fastigheten. Som
samma gäller den ägare anses även den
för vilken, trots som enligt 1 kap. 5 §
att han inte är fastighetstaxeringslagen
ägare, garantibe- (1979:1152) skall
lopp för fastighet anses som ägare.
skall tas upp som
skattepliktig
inkomst enligt
bestämmelserna i
47 § kommunal-
skattelagen
(1928:370) eller
såvitt gäller
fastighet som avses
i 1 § andra
stycket 3), skulle
ha tagits upp om
fastigheten varit
skattepliktig.

5 §2
Skattemyndigheten upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt
uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss
tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.
Skattemyndigheten Skattemyndigheten
har rätt att vid har rätt att vid
ärendets hand- ärendets handläggning
läggning höra anlita biträde av
ordföranden i den sakkunnig.
taxeringsnämnd, som
handlägger
fastighetstaxering
inom det område där
fastigheten är
belägen, samt anlita
biträde av
sakkunnig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1Senaste lydelse 1980:960.
2Senaste lydelse 1990:361.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,
4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när
omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),
5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett
certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett
sådant beslut bör meddelas,
6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte
innefattar prövning av målet i sak.
Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag
att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman vid
länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om
detta meddelas av regeringen.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite,
2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-
processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om
handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision, eller annan
granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller visa
upp handling enligt taxeringslagen (1990:324), mervärdesskattelagen (1994:200),
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från
skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 §
samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall, mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 §
smittskyddslagen (1988:1472), mål enligt 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård samt mål enligt 18 § första stycket 2-4 såvitt avser de fall då
vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt uppbörds-
eller skatteförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare,
5. mål om 5. mål om
uppdelning av taxe- uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt ringsvärde enligt 20
20 kap. 15 § fas- kap. 6 §, 28 kap. 1 §
tighetstaxerings- och 35 kap. 4 § fas-
lagen (1979:1152), tighetstaxeringslagen
(1979:1152),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,
9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas
eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,
10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller
om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets bevis
skall återkallas,
11. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningen i 18 § fjärde stycket
5 till 35 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) tillämpas första gången
i mål avseende fastighetstaxering år 1996.

1Lagen omtryckt 1981:1323.
2Senaste lydelse 1994:208.

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3
§ 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses
i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen
(1990:324) eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). För varje sådan
åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav
av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av
skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen (1953:272),
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om
redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning
av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall
föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall
lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, uppgift om
utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om anledning till att
överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbetalningskort.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller
konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt
namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild
uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
13. Uppgift om 13. Uppgift om
beteckning, beteckning,
köpeskilling, köpeskilling,
taxeringsvärde, basvärde, delvärde,
delvärde, taxeringsvärde,
beskattningsnatur, omräknat delvärde,
typ av fång och beskattningsnatur,
tidpunkt för fånget typ av fång och
för fastighet som tidpunkt för fånget
ägs eller innehas för fastighet som ägs
av personen, an- eller innehas av
delens storlek om personen, andelens
fastigheten har storlek om
flera ägare och fastigheten har
övriga uppgifter flera ägare och
som behövs för be- övriga uppgifter som
räkning av statlig behövs för beräkning
fastighetsskatt av statlig
samt uppgift som fastighetsskatt
behövs för värde- samt uppgift som
ring av bostad på behövs för värdering
fastighet. av bostad på
fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat sammanträffande
enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt,
om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på
ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av
relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under
beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets
registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 §
sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive
i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek,
belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,
föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1Lagen omtryckt 1983:143.
2Senaste lydelse 1994:495.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §
Vid upplåtelse Vid upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse av
av tomträtt utan tomträtt utan
tillhörande byggnad tillhörande byggnad
skall värdet av skall värdet av
tomträtten anses tomträtten anses
motsvara avgälden motsvara avgälden för
för ett år. Om det ett år. Om det vid
vid överlåtelsen överlåtelsen har
har utfästs en utfästs en större
större ersättning ersättning skall
skall tomträttens tomträttens värde
värde dock anses dock anses motsvara
motsvara ersätt- ersättningen. I
ningen. I övrigt övrigt skall värdet
skall värdet av av tomträtt i
tomträtt i tillämp- tillämpliga delar
liga delar bestäm- bestämmas enligt
mas enligt före- föreskrifterna i
skrifterna i 9-11 9-11 §§. Som
§§. Som taxerings- taxeringsvärde skall
värde skall därvid därvid gälla den del
gälla det taxerade av taxeringsvärdet
byggnadsvärdet. som avser byggnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-19

Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck och
regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om omräkningsförfarande vid
fastighetstaxering, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta
Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) m.fl. lagar.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Christina
Otto.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

4 kap. 5 §
I andra stycket föreslås en ändrad reglering av vad som skall ingå i en
lantbruksenhet, vilken utgör en sådan taxeringsenhet som enligt 4 kap. 1 § skall
taxeras för sig. Enligt den föreslagna regleringen skall småhus och tomtmark för
sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller
skogsimpediment ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken.
Begreppet småhus erbjuder inte några problem när det gäller byggnader som är
inrättade till bostad åt en eller två familjer, eftersom sådana byggnader enligt
2 kap. 2 §, som inte föreslås ändrad, alltid skall betraktas som småhus. I fråga
om byggnader som är inrättade till bostad åt minst tre och högst tio familjer
gäller emellertid enligt 2 kap. 2 § att de tillhör byggnadstypen småhus endast
under förutsättning att de ingår i en lantbruksenhet. Eftersom förutsättningen
för att sådana byggnader skall ingå i en lantbruksenhet i sin tur enligt
förslaget just är att de utgör småhus, har regleringen kommit att beskriva en
cirkel, som medför att det inte blir klarlagt vare sig när byggnader av aktuellt
slag är att betrakta som småhus eller när de skall ingå i en lantbruksenhet.
Med hänsyn till huvudsyftet med regleringen - att öka överensstämmelsen mellan
indelningarna i taxeringsenheter och registerfastigheter - synes det sannolikt
att avsikten har varit att byggnader som är inrättade till bostad åt minst tre
och högst tio familjer skall ingå i en lantbruksenhet så snart de är belägna på
mark som omfattas av denna. I så fall synes lämpligen 2 kap. 2 § böra erhålla
ändrad lydelse på det sättet att den anger att byggnad som är inrättad till
bostad åt minst tre och högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,
om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller
skogsimpediment.
Om - som i enlighet med det anförda får förutsättas ha varit avsikten -vissa
byggnader som tidigare klassificerats som hyreshus skall tillföras byggnadstypen
småhus kan detta påverka tillämpningen av de övriga paragrafer i lagen där
småhus används som begrepp, t.ex. 7 kap. 3 § och 8 kap. 2 §. Lagrådet kan inte
på föreliggande underlag överblicka om detta förhållande kan medföra
tillämpningsproblem.

5 kap. 8 §
Innebörden av den föreslagna nya andra meningen i första stycket är att en ny
värderingsmetod införs för tomtmark i sådana fall då fastighetsförsäljningar i
värdeområdet inte ger den ledning som behövs och marknadsvärdet därför enligt
huvudregeln i 5 § skulle ha varit att beräkna enligt en avkastningskalkyl eller
med utgångspunkt i det tekniska nuvärdet. Den avsedda innebörden skulle komma
till tydligare uttryck, om meningen erhåller följande lydelse:

"Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då försäljningar av
obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger denledning som behövs skall dock
iakttas att delvärdet bestäms medledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd
tomtmark som normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för
bebyggda fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga."

8 kap. 2 §
I paragrafen föreskrivs att som riktvärde för ett närmare beskrivet småhus får
anges endast värden i en fastställd värdeserie. Av specialmotiveringen framgår
att bestämmelsen är avsedd att reglera vad som skall förstås med det s.k.
normhuset. Avsikten bekräftas visserligen av innehållet i 3 § första stycket
fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) där bl.a. hänvisas till "värdet av
sådan normenhet som anges i 8 kap. 2 §". Den kan dock inte sägas direkt framgå
av bestämmelsens ordalydelse. Bestämmelser motsvarande den i 8 kap. 2 § finns
beträffande olika slag av byggnader och mark i 9 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 11 kap.
3 och 7 §§, 13 kap. 2 § och 14 kap. 2 §. Med hänsyn härtill och till att -enligt
vad som upplyses i remissen - en allsidig författningsteknisk översyn av
bestämmelserna om fastighetstaxering skall göras av utredningen om förenklad
fastighetstaxering (Fi 1993:13) anser sig Lagrådet nu kunna godta paragrafens
utformning i det behandlade hänseendet.
Den ändring av paragrafen som föreslås innebär att normhuset inte längre skall
utgöras av ett småhus som är nybyggt utan av ett småhus som är uppfört 15 år
före andra året före det år då allmän fastighetstaxering av småhus sker. Som
förslaget utformats kan det uppfattas så att normhuset kan vara även ett småhus
som vid den tidpunkten är uppfört, även om det har uppförts under något tidigare
år. Vid föredragningen har upplysts att avsikten varit att normhuset skall ha
uppförts under det angivna året. Bestämmelsen bör, så som redan är fallet med
motsvarande bestämmelser i 9 kap. 2 § samt 11 kap. 3 och 7 §§, utformas så att
detta framgår klart.
Uttrycket "15 år före andra året" kan med oförändrad innebörd bytas ut mot "17
år".
Lagrådet anmärker också att det i specialmotiveringen angivna kravet på att
normhuset inte skall ha varit föremål för till- eller ombyggnad inte avspeglas i
paragrafens avfattning.
Paragrafen bör enligt Lagrådets uppfattning ges följande lydelse:

"Som riktvärde för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året före
det år då allmän fastighetstaxering av småhus sker, som är av normal storlek
och standard, friliggande och det enda småhuset på en tomt som utgör
självständig fastighet och som inte har varit föremål för om- eller
tillbyggnad får endast anges värden i en fastställd värdeserie."

16 A kap. 7 §
Enligt den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1.7) är avsikten att det skall
ankomma på Riksskatteverket att meddela bindande föreskrifter om indelning i
prisutvecklingsområden och om omräkningstal. Beslut om att meddela sådana
föreskrifter avses inte kunna överklagas. Vid ett överklagande av en
fastighetstaxering som skett genom omräkning avses den enskilde kunna åstadkomma
en prövning endast av frågan om en felräkning eller felaktig tillämpning av
omräkningstalen har skett i samband med omräkningen.
I förevarande paragraf anges i överensstämmelse härmed att regeringen eller en
myndighet som regeringen bestämmer skall besluta närmare föreskrifter om
indelning i prisutvecklingsområden och om omräkningstal samt att ett sådant
beslut inte skall kunna överklagas.
Lagrådet har inte någon erinran mot den sålunda föreslagna regleringen. Med
hänsyn till uttalandena i motiven bör dock erinras om de allmänna principer
rörande s.k. normprövning som har kommit till uttryck i 11 kap. 14 §
regeringsformen och som innebär att, om domstol eller annat offentligt organ
finner att en föreskrift står i strid med bestämmelse i överordnad författning,
föreskriften inte får tillämpas. Om exempelvis den enskilde i samband med
överklagande av en fastighetstaxering skulle hävda att Riksskatteverkets
föreskrifter om omräkningstal i vad de rör hans rätt står i strid med någon av
de nya bestämmelserna i 4 - 6 §§ förevarande kapitel, måste således en prövning
av denna fråga ske från överinstansens sida.

18 kap. 1 §
Som första stycket har utformats blir en fastighetsägare utan föreläggande
skyldig att avge allmän fastighetsdeklaration, så snart han inte före den 15
oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum har fått ett
förslag till fastighetstaxering från skattemyndigheten. Detta gäller även om
fastighetsägaren - t.ex. på grund av misstag vid postbefordringen - skulle ha
erhållit förslaget någon dag senare.
Det synes inte uteslutet att denna reglering kan vålla problem i sådana fall då
fastighetsägaren har mottagit förslaget senare än inom den i lagen angivna
tidsfristen men före den 1 november, då den allmänna fatighetsdeklarationen
skall vara avlämnad. Den valda konstruktionen överensstämmer emellertid i
princip med den som från och med 1995 års taxering kommer att gälla i fråga om
skyldigheten att lämna allmän självdeklaration; jfr 2 kap. 13 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter i dess lydelse från och med den 1
januari 1993. Lagrådet anser sig därför inte böra rikta någon principiell
erinran mot förslaget.
Då det av den allmänna motiveringen synes framgå att fastighetsägaren avsetts
ha rätt att underlåta att avlämna allmän fastighetsdeklaration om han har fått
förslaget till fastighetstaxering den 15 oktober, ifrågasätter Lagrådet dock om
inte orden "före den 15 oktober" bör bytas ut mot "senast den 15 oktober".
Därmed erhålles också överensstämmelse med konstruktionen i den nyssnämnda
paragrafen i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

3 a §
I paragrafens andra stycke föreskrivs att en reduceringsfaktor skall bestämmas.
Denna anges vara lika med skillnaden mellan ett taxeringsvärde minskat med visst
annat värde. Med faktorer brukar avses tal som multipliceras med varandra.
"Reduceringsfaktor" synes därför utgöra en oegentlig term i sammanhanget och kan
lämpligen på de många ställen i paragrafen där den förekommer bytas ut mot
"reduceringsbelopp". Vidare bör orden "skillnaden mellan" i styckets andra
mening utgå så att reduceringsbeloppet är lika med ett taxeringsvärde minskat
med ett annat värde.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 4
Av punkten framgår av avsikten är att punkterna 4 och 5 av övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt alltjämt skall gälla. Det förtjänar i anslutning härtill
anmärkas att punkten 5 i nämnda övergångsbestämmelser innehåller en särskild
regel i fråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt minst tre och
högst tio familjer och som ingår i lantbruksenhet.
Som Lagrådet anmärkt i anslutning till 4 kap. 5 § förslaget till lag om ändring
i fastighetstaxeringslagen innebär regleringen i den paragrafen att vissa
byggnader som för närvarande inte ingår i lantbruksenheter kommer att tillföras
sådana enheter. Dessutom kommer en del byggnader som tidigare kan ha ingått i
lantbruksenheter i fortsättningen att ingå i andra taxeringsenheter, nämligen
vissa sådana småhus som är belägna i anslutning till en lantbruksfastighet men
inte på själva fastigheten.
Lagrådet har inte underlag för att bedöma om dessa förändringar kommer att
medföra problem vid tillämpningen av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till
1990 års lag. Om så skulle vara fallet torde punkten genom en särskild lag kunna
ändras på sådant sätt att den för sin tillämpning förutsätter att småhuset skall
ha ingått i en lantbruksenhet vid ikraftträdandet.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusman, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson