Regeringens proposition
1994/95:49

Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten

Prop.
1994/95:49

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de två nuvarande formerna av löneexekution,
utmätning av lön och införsel i lön, slås samman till ett enhetligt system, så
att all löneexekution sker genom utmätning. Sådan utmätning föreslås, i likhet
med den nuvarande införseln, kunna äga rum utan tidsbegränsning i stället för
högst sex månader om året som den nuvarande löneutmätningen. Anstånd skall dock
kunna medges under pågående löneutmätning. I princip behålls nuvarande
företrädesordning så att underhållsbidrag och skatter m.m. har företräde framför
andra fordringar. Löneutmätning för vissa fordringar skall kunna ske även under
konkurs.
Vid all löneutmätning tillämpas samma förbehållsbelopp för gäldenären. Dessa
belopp höjs något i förhållande till nuvarande förbehållsbelopp vid införsel men
ligger lägre än nuvarande förbehållsbelopp vid utmätning av lön. Detta innebär
att nivån kommer att ligga högre än Socialstyrelsens vägledande norm för
socialbidrag och därmed också högre än gränsen för vad som anses vara en skälig
levnadsnivå.
Vidare föreslås en mera rationell hantering av enskilda mål hos kronofogde-
myndigheten. Målen skall handläggas i ettårsperioder och sökanden kan få denna
period förlängd. Syftet är att få bort onödigt arbete som är förknippat med att
skicka målen fram och tillbaka mellan sökandena och myndigheten. Målen kan hos
myndigheten vara föremål för utredning, verkställighet eller bevakning. Reglerna
om uppskov med verkställighet anpassas till ettårshanteringen.
Det nya systemet kommer att få en positiv effekt i resurshänseende hos
kronofogdemyndigheterna. För parterna i målen innebär det förenklingar.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Inriktningen är att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.
Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 6

2 Lagtext ................................. 7
2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 7
2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 28
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt 31
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt....................... 32
2.5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 33
2.6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 35
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m. fl........... 36
2.8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)
38
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare..... 39
2.10Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)
40
2.11Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 42
2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av
vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret 44
2.13Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497) 45
2.14Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830) 46
2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.............. 47
2.16Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) 49
2.17Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) 51

3 Ärendet och dess beredning............... 52

4 Något om nuvarande ordning och reformbehovet 52

5 Löneexekution............................ 54
5.1 Ett enhetligt löneexekutivt institut. 54
5.2 Företrädesordningen.................. 56
5.3 Tidsbegränsningar, utmätningsbart belopp och utmätningsbara
ersättningar......................... 58
5.4 Förbehållsbelopp .................... 60
5.5 Löneutmätning under konkurs.......... 64
5.6 Forum för frågor om utmätning av lön hos gäldenärer som saknar
hemvist i Sverige.................... 65

6 Hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål som gäller
betalningsskyldighet..................... 66
6.1 Enskilda mål......................... 66
6.1.1Handläggningstiden.............. 66
6.1.2Handläggningsåtgärder........... 67
6.1.3Underhållsbidrag................ 69
6.2 Allmänna mål......................... 70
6.3 Uppskov och anstånd.................. 71

7 Preskription............................. 73
7.1 Preskription av huvudfordran i enskilda mål 73
7.2 Preskription av förrättningskostnader, särskilt grundavgifter i
allmänna mål och mål om underhållsbidrag 74

8 Förslagens praktiska konsekvenser ....... 76

9 Ekonomiska konsekvenser.................. 76

10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. 77

11 Författningskommentar.................... 78
11.1Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 78
11.2Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 92
11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
92
11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt....................... 92
11.5Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 93
11.6Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 93
11.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 93
11.8Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighetslagen
(1979:189)........................... 94
11.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare..... 94
11.10Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617)........................... 94
11.11Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 94
11.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning
av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret
95
11.13Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497) 95
11.14Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)
95
11.15Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.............. 95
11.16Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) 96
11.17Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) 96

Bilaga 1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
Bilaga 2 Lagförslagen i RSV Rapport 1992:1 . . . . . . . . . . . 100
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna . . . . . . . . . . . . 165
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag . . . . . . . . . . . . . . . . 166
Bilaga 5 Lagrådets yttrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 oktober 1994 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
213
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
4. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
6. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellannäringsidkare
m.fl.,
8. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifterfrån
arbetsgivare,
10. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
12. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissaersättningar
till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
13. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
14. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
15. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statligafordringar m.m.,
16. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
17. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att 15 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 22 och 23 §§, 4 kap. 8-11 och 33 §§,
7 kap., 13 kap. 1 §, 16 kap. 5 §, 17 kap. 3 och 6-8 §§ samt 18 kap. 7, 12 och
16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas tolv nya paragrafer, 4 kap. 1 a,
9 a-9 g, 13 a och 36 §§, 13 kap. 14 a § och 16 kap. 12 a §, samt närmast före 4
kap. 36 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §
Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exe-
kutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, samt
i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande
säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som Verkställighet som avser
avser betal- betalningsskyldighet
ningsskyldighet sker sker genom utmätning.
genom utmätning eller Verkställighet som avser
införsel. Verkställighet annan förpliktelse eller
som avser annan säkerhetsåtgärd sker i den
förpliktelse eller ordning som anges i 16
säkerhetsåtgärd sker i denkap.
ordning som anges i
16 kap.

2 kap.[1]
3 §
Ansökan skall göras hos Ansökan skall göras hos
den kronofogdemyndighet den kronofogdemyndighet
som är behörig enligt som är behörig enligt
bestämmelserna i 4 kap. bestämmelserna i 4 kap. 8 §
8 §, 15 kap. 7 § eller eller 16 kap. 1 eller
16 kap. 1 eller 10 §. 10 §.
Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås den ort där
han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt
och, beträffande annan juridisk person, den ort som enligt 10 kap.
rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1993:893.
3 kap.
4 §
Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som
anges i 5-9 §§.
Om hinder mot att Bestämmelser om hinder
utmätt egendom säljs mot att utmätt egendom
eller influtna medel säljs eller influtna
betalas ut finns medel betalas ut finns
bestämmelser i 8 kap. 4 i 8 kap. 4 § samt 13 kap.
§, 13 kap. 14 § och 1 och 14 §§.
15 kap. 22 §.

22 §
Upphävs Upphävs en
exekutionstitel, skall exekutionstitel, skall
sökt verkställighet sökt verkställighet
omedelbart inställas. omedelbart inställas. Re-
Redan vidtagen åtgärd fördan vidtagen åtgärd för
verkställighet skall verkställighet skall så-
såvitt möjligt återgå. Sådanvitt möjligt återgå. Sådan
återgång skall ske återgång skall ske genast,
genast, om ej annat har om inte annat har förord-
förordnats. I mål om nats. I mål om utmätning
utmätning eller införsel skall dock vidtagen åtgärd
skall dock vidtagen inte utan särskilt
åtgärd ej utan särskilt förordnande återgå förrän det
förordnande återgå förränavgörande varigenom
det avgörande varigenom exekutionstiteln har
exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga
upphävts har vunnit laga kraft.
kraft. I mål om utmätning skall
I mål om utmätning ellerkronofogdemyndigheten på
införsel skall begäran utsöka vad
kronofogdemyndigheten på borgenären skall betala
begäran utsöka vad tillbaka. Härvid får ställd
borgenären skall betala säkerhet tas i anspråk. I
tillbaka. Härvid får annat mål skall myndig-
ställd säkerhet tagas i heten på begäran återställa
anspråk. I annat mål besittning eller annat
skall myndigheten på be- förhållande som har
gäran återställa rubbats, om hinder inte
besittning eller annat möter.
förhållande som har
rubbats, om hinder ej
möter.
Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom
verkställigheten.

23 §
Bestämmelserna i 3-13 och 15-20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde
meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har
ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet,
får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan
exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft,
om det är särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i Exekutionstitel i
allmänt mål verkställs allmänt mål verkställs såsom
såsom lagakraftägande lagakraftägande dom. I
dom. I stället för vad stället för vad som sägs i
som sägs i 22 § första 22 § första stycket tredje
stycket tredje och och fjärde meningarna
fjärde meningarna gäller gäller att återgång av
att återgång av utmätningutmätning skall ske
eller införsel skall ske genast, när
genast, när exekutions- exekutionstiteln har
titeln har upphävts. upphävts.

4 kap.
1 a §
Utmätning på grund av att
gäldenären enligt lag på
särskilda tider skall
betala underhållsbidrag
till make, förutvarande
make, eget barn eller
annans barn skall avse
samtliga bidrag som är
förfallna vid verk-
ställighetstillfället.
Sökanden kan dock begära
att verkställigheten
skall begränsas till
vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för
underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken och
föräldrabalken sedan tre år
har förflutit från den
ursprungliga
förfallodagen.

8 §[2]
Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären
har sitt hemvist, där egendom som tillhör gäldenären finns eller där
verkställighet annars lämpligen kan ske.
Frågor om utmätning av Frågor om utmätning av lön
lön eller annan förmån someller annan förmån som
avses i 7 kap. prövas, avses i 7 kap. prövas, om
om gäldenären inte har gäldenären inte har
hemvist här i landet, av hemvist här i landet, av
kronofogdemyndigheten i Kronofogdemyndigheten i
det län där arbetsgivarenStockholms län.
eller någon annan som
ger ut förmånen finns.
Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt första
eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga åtgärd som
avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 § första stycket överlämnas till
kronofogdemyndighet som är behörig.

9 §
Ett mål om utmätning
handläggs under ett år från
dagen för ansökan. Vid
utmätning för ett konkurs-
bos räkning enligt 7 kap.
19 § handläggs dock målet
under konkursen utan
tidsbegränsning. Ett mål
kan under handlägg-
ningstiden vara föremål för
utredning,
verkställighetsåtgärder
eller bevakning.
Pågår vid utgången av en
ettårsperiod utmätning av
lön för underhållsbidrag
som avses i 1 a § första
stycket, skall målet
handläggas under
ytterligare en ettårs-
period.
Försätts gäldenären i
konkurs avbryts
handläggningen av målet,
såvida inte utmätning av
lön pågår för en fordran som
avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 7
kap. 14 § eller utmätning
skall ske för ett
konkursbos räkning enligt
7 kap. 19 §.

9 a §
Handläggningen skall
fortsätta under
ytterligare en ettårs-
period om sökanden begär
det (förnyelseansökan). En
sådan ansökan får göras
tidigast sex månader före
handläggningstidens
utgång. Handläggningstiden
får förlängas ett obegränsat
antal gånger.

9 b §
Utmätt gods får säljas
och influtna medel redo-
visas trots att handlägg-
ningstiden löpt ut eller
handläggningen avbrutits
enligt 9 §. Detsamma
gäller i fråga om åtgärd mot
arbetsgivare enligt 7
kap. 21 §.

9 § 9 c §
Kronofogdemyndigheten Om en ansökan avser
skall i den utsträckning utmätning utan
som påkallas av an- inskränkning, skall
sökningens innehåll, kronofogdemyndigheten i
gäldenärens förhållanden den utsträckning som
och övriga omständigheterpåkallas av ansökans inne-
undersöka huruvida håll, gäldenärens
gäldenären har utmät- förhållanden och övriga
ningsbar egendom. omständigheter utreda
gäldenärens anställnings-
och inkomstförhållanden
samt undersöka om gälde-
nären har utmätningsbar
egendom (fullständig
tillgångsundersökning).
9 d §
Om en ansökan om
utmätning avser endast lön
eller annan förmån som
avses i 7 kap. 1 § och
fordringar som avses i
1 § lagen (1985:146) om
avräkning vid åter-
betalning av skatter och
avgifter, skall
kronofogdemyndigheten
utreda gäldenärens
anställnings- och in-
komstförhållanden
(begränsad till-
gångsundersökning).

9 e §
Om sökanden begär det
under handläggningstiden,
skall krono-
fogdemyndigheten göra en
sådan tillgångsundersökning
som avses i 9 c eller 9
d § (kompletterande
tillgångsundersökning). En
sådan undersökning får göras
ett obegränsat antal
gånger.

9 f §
Om
kronofogdemyndigheten får
kännedom om att gäldenären
har utmätningsbar lös
egendom, skall den
utmätas även om ansökan om
utmätning begränsats
enligt 9 d §.Fordringar som avses i
1 § lagen (1985:146) om
avräkning vid
återbetalning av skatter
och avgifter skall
alltid utmätas.
Särskilda föreskrifter om
utmätning av fast egen-
dom, registrerat skepp,
registrerat luftfartyg
eller intecknade
reservdelar till
luftfartyg finns i 4
kap. 5 §.

9 g §
Kronofogdemyndigheten
skall i förekommande fall
snarast efter genomförd
utredning underrätta
sökanden om att utmätning
av lön inte kan ske eller
att gäldenären saknar
tillgångar till full
betalning av utmätnings-
fordringen.

10 §[3]
Utmätning i enskilt mål Utmätning skall ske så
skall ske så snart som snart som möjligt efter
möjligt efter det att det att behövliga
behövliga handlingar har handlingar har kommit in
kommit in till kron- till kronofogdemyndig-
ofogdemyndigheten. heten.
Om sökanden i enskilt Om sökanden medger
mål medger uppskov med uppskov med utmätningen
utmätningen och om och om uppskovet varar
uppskovet varar över sex över två månader, är ansökan
månader från dagen för förfallen. Om sökanden
ansökan, är ansökan medger uppskov fler än två
förfallen. Om sökanden gånger under en ettårig
medger uppskov fler än handläggningsperiod, är
två gånger, är ansökan ocksåansökan också förfallen.
förfallen. Under uppskovstiden
tillämpas 9 f andra
stycket och 11 §§.
Bestämmelser om
indrivning i allmänt mål
finns i lagen
(1993:891) om
indrivning av statliga
fordringar m.m.

11 §
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall utmätning för
fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom
fördröjs oskäligt.
Bestämmelserna i 15 Bestämmelserna i 7 kap.
kap. 16 § första stycket 17 § första stycket om
om jämkning av un- jämkning av un-
derhållsbidrag vid derhållsbidrag vid utmät-
införsel har motsvarande ning av lön tillämpas även
tillämpning vid utmät- vid annan utmätning.
ning.

13 a §
Under den tid då varken
utredning eller
verkställighetsåtgärder
pågår, skall
kronofogdemyndigheten
bevaka målet. Under
bevakningstiden till-
lämpas 9 f och 11 §§.

33 §
Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egendom
tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje mannen efter
föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller
hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel.
Utmätning skall också Utmätningen skall också
hävas, om försäljning av hävas, om försäljning av
egendomen eller in- egendomen eller
drivning av utmätt indrivning av utmätt
fordran ej kan antagas fordran inte kan antas
ge ett överskott som gör ge ett överskott som gör
åtgärden försvarlig. åtgärden försvarlig eller
om fordringsanspråket kan
antas bli tillgodosett
genom utmätning av lön
under handläggningspe-
rioden.
Särskilda bestämmelser om
allmänna mål

36 §[4]
Bestämmelserna i 9-10 och
13 a §§ tillämpas inte i
allmänt mål. Bestämmelser
om indrivning i allmänt
mål finns i lagen
(1993:891) om indrivning
av statliga fordringar
m.m.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

Allmänna bestämmelser

1 §[5]
Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision
eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är
jämförlig med en arbetstagares,
3. periodiskt
vederlag för utnyttjande
av patent, rätt till
litterärt eller
konstnärligt verk eller
3. belopp som utgår som annan sådan rättighet
pension eller livränta, eller för överlåtelse av
4. sjukpenning, rörelse,
föräldrapenningförmåner, 4. belopp som utgår som
rehabiliteringspenning, pension eller livränta,
ersättning enligt lagen 5. sjukpenning,
(1988:1465) om föräldrapenningförmåner,
ersättning och ledighet rehabiliteringspenning,
för närståendevård och ersättning enligt lagen
annan ersättning som (1988:1465) om ersättning
utgår på grund av och ledighet för när-
sjukdom, smitta, ståendevård och annan
olycksfall, utbildning, ersättning som lämnas på
arbetslöshet, grund av sjukdom,
värnpliktstjänstgöring smitta, olycksfall,
eller annan tjänstgöring utbildning, arbetslöshet,
som ersätts med samma värnpliktstjänstgöring
eller liknande förmåner eller annan tjänstgöring
som värnpliktstjänst- som ersätts med samma
göring, allt i den mån eller liknande förmåner
ersättningen inte avser som värnpliktstjänstgöring,
att kompensera för sär- allt i den utsträckning
skilt angivna kostnader ersättningen inte avser
eller skall återbetalas. att kompensera för sär-
Bestämmelserna i detta skilt angivna kostnader
kapitel är ej tillämpligaeller skall återbetalas.
när gäldenären är dödsbo Bestämmelserna i detta
eller annan juridisk kapitel är inte
person. tillämpliga när gäldenären är
För vissa fall när skäligdödsbo eller annan
lön ej utgår för gäldenärensjuridisk person.
arbete gäller enligt 18 §
särskilda bestämmelser.

2 §
Vad som föreskrivs om Vad som föreskrivs om
utmätning av lön gäller utmätning av lön gäller även
även utmät- utmätning av annan förmån
ning av annan förmån som som avses i 1 §, om inte
avses i 1 §, om ej annat annat anges. Bestämmelser
anges. Bestämmelser om om arbetsgivare gäller
arbetsgivare gäller därvid den som utger för-
därvid den som utger månen.
förmånen.

Villkor för utmätning
3 §
Lön som innestår hos Lön som innestår hos
arbetsgivaren får utmätasarbetsgivaren får utmätas
genom att arbetsgivaren genom att arbetsgivaren
åläggs att innehålla och åläggs att innehålla och
tillställa betala ut en viss del av
kronofogdemyndigheten lönen till kronofogdemyn-
viss del. Beslut om ut- digheten. Beslutet om
mätning får meddelas utmätning får avse fram-
beträffande lön som tida utbetalningar av lön
förfaller under viss i eller viss lönepost.
beslutet angiven tid Utmätning av lön skall
eller beträffande viss ske endast om det är
lönepost. försvarligt med hänsyn
till det belopp som kan
beräknas flyta in.

4 §
Lön får tagas i anspråk Lön får tas i anspråk
genom utmätning endast i genom utmätning endast
den mån lönen uppenbart till den del den
överstiger vad som behövsöverstiger vad gäldenären
för gäldenärens och hans behöver för sitt och
familjs underhåll samt familjens underhåll samt
till fullgörande av till fullgörande av be-
underhållsskyldighet som talningsskyldighet mot
i övrigt åvilar honom. Omannan som vid utmätning
utmätningen avser av lön har bättre rätt till
ackordslön, provision lönen. Vid utmätning för
eller annan ersättning underhållsbidrag med
som innestår för längre företrädesrätt enligt 14 §
tid än en månad, skall skall även betalnings-
särskild hänsyn tagas skyldighet mot annan som
till detta förhållande. har lika rätt som sökanden
beaktas.
Om utmätningen avser
ackordslön, provision
eller annan ersättning
som innestår för längre tid
än en månad, skall särskild
hänsyn tas till detta
förhållande.

5 §
Utmätning får ej under Den del av lönen som
ett och samma kalenderår inte får tas i anspråk
tillämpas sammanlagt genom utmätning
längre tid än sex månader.(förbehållsbeloppet)
Utmätning får ej heller bestäms med ledning av
under två kalenderår belopp multiplicerade
efter varandra ske så med ett tal som anger
att lönen i en följd förhållandet mellan det
eller utan större allmänna prisläget i
uppehåll tas i anspråk oktober månad närmast före-
under längre tid än sex gående år och prisläget i
månader. Det bör om oktober 1993
möjligt undvikas att (normalbelopp). Beloppen
lönen tas i anspråk underär 43 800 kronor för
gäldenärens semester ensamstående, 72 360
eller i omedelbar kronor för sammanlevande
anknytning till denna. makar och därmed
Första stycket är ej jämställda,
tillämpligt vid utmätning23 240 kronor för varje
av ackordslön, provision barn till och med det
eller annan ersättning kalenderår då barnet
som innestår för längre fyller sex år och 26 750
tid än en månad. Meddelaskronor för tid därefter.
i annat fall beslut om Normalbeloppen skall
utmätning beträffande anses innefatta alla
viss lönepost, skall vanliga levnadskostnader
beslutet vid tillämpning utom bostadskostnad, som
av första stycket anses beräknas särskilt och läggs
gälla den tid på vilken till normalbeloppen.
den posten belöper. Normalbeloppen
Om belopp som utgår som fastställs för varje år av
pension eller livränta regeringen eller den
förfaller med längre myndighet som regeringen
mellanrum än en månad, fårbestämmer.
utmätning därav ej ske i
vidare mån än om beloppen
hade förfallit månadsvis.

6 §
Ersättning som utgår i Utmätning av lön för
stället för semester och underhållsbidrag som
innestår hos ar- avses i 4 kap.
betsgivaren får ej i 1 a § första stycket får
något fall utmätas utan ske endast om
gäldenärens medgivande i bidragsbeloppet utestår
målet. Detta gäller även obetalt eller om
semestermedel som av gäldenären vid två eller
arbetsgivaren har flera tillfällen under de
betalats till särskild senaste två åren före
kassa och innestår hos utmätningsbeslutet har
denna. underlåtit att betala i
rätt tid och det finns
anledning att anta att
detta skall upprepas.
Utmätning får bara ske för
bidragsbelopp som är
förfallet när
verkställighet skall ske
eller som förfaller näst
därefter.

Förfarandet

7 §
Innan beslut om Innan ett beslut om
utmätning meddelas skall utmätning meddelas, skall
gäldenären beredas till- gäldenären ges tillfälle
fälle att yttra sig, om att yttra sig, om det
det kan ske utan inte avsevärt skulle
avsevärd tidsutdräkt. fördröja handläggningen. Om
Gäldenären behöver dock ejdet inte finns särskilda
höras när han byter skäl för det, behöver
anställning och beslut gäldenären dock inte höras
skall meddelas om när han byter anställning
utmätning hos den nye och beslut skall
arbetsgivaren, om ej meddelas om utmätning hos
särskilda skäl föreligger.den nye arbetsgivaren.

8 §
Kronofogdemyndigheten Vid utmätning av lön
bestämmer dels hur skall
mycket som högst får in- kronofogdemyndigheten
nehållas vid varje bestämma dels hur mycket
avlöningstillfälle som högst får innehållas
(utmätningsbeloppet), vid varje avlönings-
dels det belopp som tillfälle (utmätnings-
enligt 4 § skall för- beloppet), dels
behållas gäldenären (det förbehållsbeloppet. I
utmätningsfria stället för att fastställa
beloppet). ett utmätningsbelopp får
myndigheten bestämma att
all lön som överstiger
förbehållsbeloppet skall
Är det fråga om utmätningtas i anspråk.
av sjukpenning eller Vid utmätning av
annan dagersättning som sjukpenning eller annan
avses i 1 § första dagersättning som avses i
stycket 4, bestäms 1 § första stycket 5 be-
utmätningsbeloppet och stäms utmätningsbeloppet
det utmätningsfria och förbehållsbeloppet per
beloppet per dag. dag. Om sådan ersättning
betalas ut för mer än en
dag, skall utmätnings-
belopp och förbe-
hållsbelopp för samtliga
dagar som ingår i ersätt-
ningsperioden räknas
samman.
8 a §[6]
När sjukpenning eller Vid utmätning för ett
annan dagersättning som engångsbelopp som avser
avses i 1 § första underhållsbidrag med
stycket utges för mer än företrädesrätt enligt 14 §
en dag, skall skall kronofogde-
utmätningsbeloppen och myndigheten vid behov
de utmätningsfria fördela beloppet på sär-
beloppen räknas samman skilda poster efter vad
för samtliga dagar som som är skäligt med hänsyn
ersättningsperioden till den tid som
omfattar. beloppet är avsett för
och övriga omständigheter.
De särskilda posterna
anses vid utmätningen
förfallna enligt vad som
bestämts vid fördelningen.

9 §
Om särskilda skäl Om det finns särskilda
föreligger, får skäl, får kro-
kronofogdemyndigheten nofogdemyndigheten ålägga
ålägga arbetsgivaren att arbetsgivaren att
anpassa sättet för lönensanpassa sättet för
utbetalande så att utmät-löneutbetalningen så att
ning kan verkställas i utmätningen kan
därför lämpad ordning. verkställas i lämplig ord-
ning.

10 §
Beslut om utmätning Ett beslut om utmätning
skall ändras, om skall ändras, om det
anledning föreligger. finns anledning till
Innan ändring beslutas det. Innan en ändring som
skall den part som är till nackdel för
ändringen går emot be- gäldenären beslutas, skall
redas tillfälle att denne ges tillfälle att
yttra sig, om ej det är yttra sig, om det inte är
uppenbart obehövligt uppenbart obehövligt
eller beslutet ej kan eller beslutet inte kan
uppskjutas. uppskjutas.
Ett beslut om utmätning
för underhållsbidrag som
avses i 4 kap. 1 a §
första stycket skall
hävas, om gäldenären
betalar förfallna bidrag
och uppkomna förrättnings-
kostnader och det finns
anledning att anta att
gäldenären även i framtiden
fullgör bidrags-
skyldigheten.

11 §
Kronofogdemyndigheten
får på begäran av sökanden
eller gäldenären bevilja
anstånd under pågående
utmätning av lön. På begäran
av gäldenären får anstånd
dock beviljas endast om
sökanden medger det eller
om det finns särskilda
skäl.

11 § 12 §
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
skall underrätta skall underrätta
arbetsgivaren angående arbetsgivaren om ett be-
beslut om utmätning och slut om utmätning och
i fråga som avses i 9 beslut i frågor som avses
eller 10 §. i 9-11 §§.

13 §[7]
Företrädesordning

Utmätningen medför Utmätning av lön medför
förmånsrätt när det beloppförmånsrätt när det belopp
som skall innehållas har som skall innehållas har
förfallit till förfallit till betalning.
betalning. När sjukpenning eller
annan dagersättning som
När sjukpenning eller avses i 1 § första stycket
annan dagersättning som 5 utges för mer än en dag,
avses i 1 § första skall ersättningen anses
stycket 4 utges för mer ha förfallit till be-
än en dag, skall talning med utmätnings-
ersättningen anses ha beloppet varje dag som
förfallit till betalning ersättningsperioden
med utmätningsbeloppet omfattar.
varje dag som ersätt-
ningsperioden omfattar. 14 §
Vid utmätning av lön har
följande fordringar i
nämnd ordning företräde
framför andra fordrings-
anspråk:
1. fordran som avser
underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken och
föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på
gäldenärens lön enligt 3
kap. 4 § konkurslagen
(1987:672), om lönen
innehållits under
konkursen,
3. fordran som avses i
2 § lagen (1993:891) om
indrivning av statliga
fordringar m.m.
Företrädesrätten enligt
första stycket 1 gäller
även sådant utländskt un-
derhållsbidrag som får
verkställas i Sverige, om
bidragsfordringen vid
verkställighetstillfället
inte är äldre än tre år.

**Fotnot**
[2] Senaste lydelse 1993:893.

[3] Senaste lydelse 1993:893.

[4] Förutvarande 36 § upphävd genom 1993:893.

[5] Senaste lydelse 1991:1989.

[6] Införd genom 1987:372.

[7] Senaste lydelse 1987:372.
Företrädesordning

12 § 15 §
Skatteavdrag har Avdrag för preliminär
företräde framför skatt har företräde framför
utmätning. Om förhållandetutmätning av lön. Utmätning
mellan införsel och för underhållsbidrag med
utmätning finns företrädesrätt enligt 14 §
bestämmelser i 15 kap. och förrättningskost-
16 och 17 §§. naderna i målet har
företräde framför avdrag för
kvarstående skatt. Vid
utmätning av lön för annan
fordran har avdrag för
kvarstående skatt
företräde. En fordran
enligt 14 § första stycket
1 har företräde framför
förrättningskostnaderna i
målet.

16 §
Vid samtidig utmätning
för flera underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt
14 § skall det innehållna
beloppet fördelas efter
de löpande bidragens
storlek. Om mer än som
svarar mot de löpande
bidragen har utmätts, har
bidrag som har stått ute
längre företräde vid
fördelningen av det över-
skjutande beloppet.
En delbetalning som
flyter in på en viss
underhållsberättigads
fordran avräknas i första
hand på den fordran som
har stått ute längst. Dock
får belopp inte avräknas på
en fordran som är äldre än
tre år.

17 §
Bor gäldenären varaktigt
tillsammans med sin make
och överstiger
underhållsbidrag till
maken eller till
makarnas barn vad som
skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade, får
bidraget vid
tillämpningen av 14 och
16 §§ jämkas med hänsyn till
annan fordran för vilken
utmätning sker samtidigt.
Om det finns särskilda
skäl, får sådan jämkning ske
även av annat
underhållsbidrag, om
detta överstiger vad som
skäligen behövs för den
underhållsberättigades
försörjning.
Har gäldenären rätt till
avdrag på underhållsbidrag
enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken, får belopp
som på denna grund
tillgodoräknas honom inte
tas i anspråk genom utmät-
ning för fordran, som
tillkommer annan än den
underhållsberättigade
eller någon som har
inträtt i dennes rätt.

14 § 18 §
Har beslut om utmätning Har utmätning för fordran
för viss fordran med företrädesrätt enligt
meddelats beträffande 14 § beviljats i förmån som
belopp som utgår som avses i 1 § första stycket
pension eller livränta 3 eller 4 och blir
och blir därefter rättig-därefter rättigheten som
heten som sådan utmätt försådan utmätt för annan
annan fordran, skall fordran, har den förra
den senare utmätningen fordringen företräde till
anses ha skett även för betalning ur vad som-
obetald del av den förra flyter in till följd av
fordringen. den senare utmätningen. I
fråga om underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt
14 § gäller detta i fråga
om bidragsbelopp som har
förfallit till betalning
när beslutet om utmätning
av rättigheten meddelas
eller förfaller näst
därefter.
Har utmätning beviljats
i förmån som avses i 1 §
första stycket 3 eller 4
för någon annan fordran än
som avses i 14 § och blir
därefter rättigheten som
sådan utmätt för
ytterligare fordran,
skall den senare utmät-
ningen anses ha skett
även för den obetalda
delen av den förra
fordringen.

15 § 19 §
Försätts gäldenären i Även om gäldenären är i
konkurs, får beslut om konkurs får utmätning
utmätning ej tillämpas enligt detta kapitel ske
beträffande lön som för- för fordran, som avser
faller under konkursen. underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 §.
Utmätning får också ske för
konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i
konkurs under pågående
utmätning av lön för någon
annan fordran än som
avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt
14 §, skall utmätningen
fortsätta för konkursboets
räkning, om inte konkurs-
förvaltaren begär att
verkställigheten skall
upphöra.

Arbetsgivares skyldigheter

16 §[8] 20 §
Utmätningsbeloppet Arbetsgivaren skall
skall innehållas endast innehålla ut-
i den mån lönen över- mätningsbeloppet endast
skjuter det till den del som lönen
utmätningsfria beloppet. överstiger förbe-
Arbetsgivaren skall hållsbeloppet.
tillställa krono- Arbetsgivaren skall
fogdemyndigheten betala ut det innehållna
innehållet belopp på tid beloppet till kronofog-
och sätt som myndigheten demyndigheten på tid och
bestämmer. I de fall sätt som myndigheten
regeringen föreskriver bestämmer. Kronofogde-
kan kronofogde- myndigheten får, i de
myndigheten besluta att fall regeringen
innehållet belopp skall föreskriver det, besluta
tillställas en annan att det innehållna
myndighet än kronofogde- beloppet skall betalas
myndigheten. ut till en annan
Om särskild anledning myndighet än kro-
föreligger, får nofogdemyndigheten.
arbetsgivaren åläggas att Om det finns särskild
omedelbart tillställa anledning till det, får
kronofogdemyndigheten arbetsgivaren åläggas att
innehållet belopp. omedelbart betala ut det
innehållna beloppet till
kronofogdemyndigheten.

17 § 21 §
Betalar arbetsgivaren Betalar arbetsgivaren
ut lön i uppenbar strid ut lön i uppenbar strid
mot beslut om utmätning mot ett beslut om
eller underlåter han att utmätning eller underlåter
inom föreskriven tid han att inom föreskriven
eller på anfordran tid eller på anfordran
tillställa krono- betala ut det innehållna
fogdemyndigheten beloppet till
innehållet belopp, får kronofogdemyndigheten,
hos arbetsgivaren får hos arbetsgivaren ge-
genast utsökas vad denne nast utsökas vad denne
skulle ha innehållit skulle ha innehållit
eller har innehållit. eller har innehållit.

18 § 22 §
Arbetar gäldenären i Arbetar gäldenären i
annans förvärvsverksamhetannans förvärvsverksamhet
utan lön eller mot utan lön eller mot
uppenbart för låg uppenbart för låg
ersättning och kan till ersättning och kan
följd därav utmätning ej utmätning därför inte ske
äga rum, får eller ske endast med för
kronofogdemyndigheten lågt belopp, får
ålägga arbetsgivaren att,kronofogdemyndigheten
för tid efter det att ålägga arbetsgivaren att,
beslut därom har för tid efter det att be-
meddelats och till dess slut därom har meddelats
annat förordnas, till och till dess annat
myndigheten utge så beslutas, till myndig-
mycket som hade kunnat heten utge så mycket som
tagas ut genom utmätning hade kunnat tas ut genom
om skälig lön hade utgåttutmätning, om skälig lön
för arbetet. Innan be- hade betalats för
slut meddelas skall arbetet. Innan ett sådant
gäldenären och beslut meddelas skall
arbetsgivaren beredas gäldenären och ar-
tillfälle att yttra sig. betsgivaren ges tillfälle
att yttra sig.
Åtgärd som avses i förstaEn åtgärd som avses i
stycket räknas som första stycket räknas som
utmätning av lön. Un- utmätning av lön.
derlåter arbetsgivaren Underlåter arbetsgivaren
att utge belopp som har att utge belopp som har
bestämts genom beslutet, bestämts genom beslutet,
gäller vad som sägs i gäller vad som sägs i 21 §.
17 §.
Särskilda bestämmelser
19 § 23 §
Samtidigt som utmätning Har arbetsgivaren
sker av lön får även annaninnehållit medel vid
tillgång utmätas till utmätning av lön i allmänt
säkerhet för sökandens mål för fordran som avses
fordran. Med vidare i 2 § lagen (1993:891) om
åtgärd i den delen får indrivning av statliga
anstå under högst ett år ifordringar m.m., är gälde-
avvaktan på att lön nären inte längre
innehålls till betalning betalningsskyldig för den
av fordringen. del av fordringen som
motsvaras av det
innehållna beloppet, även
om det inte kan tas ut
hos arbetsgivaren.
Detsamma gäller när medel
har innehållits för ford-
ran som avser underhålls-
bidrag, om fordringen
tillkommer allmän
försäkringskassa enligt
15 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott eller 12 §
lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförskott för
studerande.

20 § 24 §
Sedan lön har betalats Sedan lön har betalats
ut, gäller om utmätning ut, kan medlen utmätas
av medlen vad som sägs i endast i enlighet med
5 kap. vad som sägs i 5 kap.

**Fotnot**
[8] Senaste lydelse 1983:924.
Straffbestämmelse

21 § 25 §
Arbetsgivare, som En arbetsgivare som
uppsåtligen eller av uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter oaktsamhet underlåter att
att inom föreskriven tid inom föreskriven tid
tillställa kronofogde- tillställa krono-
myndigheten belopp som fogdemyndigheten belopp
skulle ha innehållits som skulle ha innehållits
enligt beslut om enligt beslut om
utmätning, döms till utmätning, döms till böter.
böter.

13 kap.
1 §
Medel som har influtit Medel som har flutit in
till till
kronofogdemyndigheten i kronofogdemyndigheten i
mål om utmätning skall mål om utmätning skall
redovisas så snart som redovisas så snart som
möjligt. Är influtet möjligt. Är influtet
belopp ringa och kan belopp ringa och kan det
det antagas att antas att ytterligare
ytterligare medel medel kommer att flyta
kommer att inflyta i in i målet, får
målet, får det avvaktas. myndigheten avvakta med
redovisningen.
Vid utmätning för ej
förfallet underhållsbidrag
enligt 7 kap. 6 § andra
stycket får redovisning
ske tidigast i nära
anslutning till den
tidpunkt då bidraget
förfaller till betalning.

14 a §
Vid utmätning av lön för
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7
kap. 14 § tillämpas inte
14 § 3 eller 5. Om det
finns särskilda skäl,
skall dock 14 § 5
tillämpas.

16 kap.
5 §
Lämnar sökanden anstånd Medger sökanden uppskov
med avhysningen och med avhysningen och
varar anståndet över sex varar uppskovet över sex
månader från dagen för månader från dagen för
ansökningen, skall denna ansökan, är ansökan
förklaras förfallen, om förfallen, om det inte
ej särskilda skäl finns särskilda skäl att
föranleder att godta ytterligare
ytterligare anstånd uppskov.
godtas.
12 a §
Medger sökanden uppskov
med verkställighet och
varar uppskovet över sex
månader från dagen för
ansökan, är ansökan
förfallen. Detsamma gäller
om sökanden medger
uppskov fler än två gånger.
Kronofogdemyndigheten
får bevilja anstånd med
handräckning för
återtagande av en vara,
om det finns särskilda
skäl med hänsyn till
köparens förhållanden och
övriga omständigheter. An-
stånd får dock inte
beviljas för mer än fyra
månader från dagen för
ansökan om handräckning.
Kronofogdemyndigheten
får besluta om villkor för
anståndet och, om det
finns anledning till
det, förklara att
anståndet skall upphöra
att gälla.

17 kap.
3 §[9]
Sökanden ansvarar ej för Sökanden ansvarar inte
förrättningskostnaderna för förrättningskostnaderna
för utmätning enligt 7 för utmätning enligt 7
kap. 17 § eller 15 kap. kap. 21 § eller för hand-
19 § jämförd med 7 kap. 17 §räckning enligt 8 kap. 18
eller för handräckning §.
enligt 8 kap. 18 §.
Sökanden ansvarar ej
heller för Sökanden ansvarar inte
förrättningskostnaderna iheller för
mål om införsel. förrättningskostnaderna i
mål om utmätning för
fordran som vid utmätning
av lön har företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens
egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot
förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 16 kap. 7 §.

6 §
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
skall taga ut skall ta ut
förrättningskostnader förrättningskostnader utan
utan särskild begäran. särskild begäran.
Preskription av en hu-
vudfordran omfattar även
fordran på förrättnings-
kostnad. En fordran på
förrättningskostnad som
avser ett mål om utmätning
för underhållsbidrag
preskriberas vid utgången
av kalenderåret två år
efter det att avgiften
debiterades.

7 §[10]

Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld
egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov
genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos
den mot vilken åtgärden har vidtagits.
Förrättningskostnad i mål
om införsel får genast
tas ut genom införsel
hos gäldenären.

8 §
Förrättningskostnader i mål om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan
säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger rum för det
anspråk som har föranlettt åtgärden, anses som förrättningskostnad för
sistnämnda verkställighet.
Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas för-
rättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen.
När förrättningskostnaderNär förrättningskostnader
för avhysning tas ut hos för avhysning tas ut hos
svaranden, har kostnad svaranden, har kostnad
som avses i 3 § andra som avses i 3 § tredje
stycket företräde framförstycket företräde framför
annan för- annan förrättningskostnad.
rättningskostnad.

18 kap.
7 §[11]
Ett beslut om utmätning Ett beslut om utmätning
som avses i 7 kap. som avses i 7 kap. får
eller ett beslut om överklagas utan inskränk-
införsel får överklagas ning till viss tid.
utan inskränkning till
viss tid.
Ett beslut om annan utmätning skall överklagas av sökanden eller svaranden inom
tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man får överklaga sådan
utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 §
första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket skall dock överklagas inom tre
veckor från det att beslutet delgavs klaganden.
En exekutiv försäljning skall överklagas inom tre veckor från försäljningen.
Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall överklagas inom tre
veckor från beslutet.
Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras
utan inskränkning till viss tid.
Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall överklagas inom tre veckor
från det att beslutet delgavs klaganden.

12 §[12]
Tingsrätten får, utan Tingsrätten får, utan att
att motparten motparten dessförinnan
dessförinnan har beretts har getts tillfälle att
tillfälle att yttra sig yttra sig över över-
över överklagandet, klagandet, förordna att
förordna att någon åtgärdnågon åtgärd för
för verkställighet tills verkställighet tills
vidare inte skall vidare inte skall vidtas
vidtas eller, om det eller, om det finns syn-
finns synnerliga skäl, nerliga skäl, att en
att en redan vidtagen redan vidtagen åtgärd
åtgärd skall hävas. skall hävas. Vid utmätning
av lön för underhållsbidrag
får förordnandet inskränkas
till att avse att
influtna medel inte
skall betalas ut.
Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall
genomföras och bestå till dess annat förordnas.

16 §[13]
Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt som i 2
kap. 19 § sägs om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning eller I mål om utmätning skall
införsel skall dock dock en vidtagen åtgärd
vidtagen åtgärd inte utaninte utan särskilt
särskilt förordnande återgåförordnande återgå innan
innan tingsrättens tingsrättens beslut har
beslut har vunnit laga vunnit laga kraft.
kraft.

--------*
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före
ikraftträdandet beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter. I
fråga om överklagande av ett beslut om införsel tillämpas efter ikraftträdandet
de nya föreskrifterna om överklagande av ett beslut om utmätning.
3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel
eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med
tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant beslut vid
ikraftträdandet är föremål för prövning i domstol, skall kronofogdemyndigheten
avvakta med omprövningen tills domstolsprövningen är avslutad.
4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning av den
ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit in till kro-
nofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall anses som
en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångsundersökning enligt 7
kap. 9 d §.

**Fotnot**
[9] Senaste lydelse 1992:636.

[10] Senaste lydelse 1992:636.

[11] Senaste lydelse 1993:516.

[12] Senaste lydelse 1993:516.

[13] Senaste lydelse 1993:516.
2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 41 § 2 mom., 45 § 3 mom., 75 a och 76 §§ uppbördslagen
(1953:272)[1] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

2 mom.[2] Om det 2
belopp, som skulle mom. Om den ersättning,
återstå sedan skatte- som skulle återstå sedan
avdrag för kvarstående skatteavdrag för kvar-
skatt har gjorts, jämte stående skatt har gjorts,
den inkomst den skatt- understiger vad den
skyldige i övrigt kan skattskyldige behöver för
åtnjuta understiger vad sitt eget och familjens
den skattskyldige underhåll, skall
behöver för eget skattemyndigheten efter
underhåll och familjens ansökan av den skatt-
behov (förbehållsbe- skyldige besluta att
loppet) får skatte- skatteavdrag inte skall
myndigheten efter an- göras med större belopp än
sökan av den att den skattskyldige
skattskyldige förordna har medel som behövs för
antingen att hans eget och familjens
skatteavdrag över huvud underhåll (förbehålls-
taget inte skall göras beloppet).
eller att för skatte-
avdraget får tas i
anspråk endast vad av
lönen överskjuter för-
behållsbeloppet.

Förbehållsbeloppet Förbehållsbeloppet
beräknas med ledning avberäknas
bestämmelserna i en-
15 kap. 6 a § ligt
utsökningsbalken. 7 kap.
4
och
5 §§
utsöknings-
balken.
Har
ett
förbehållsbelopp
bestämts
i
ett
beslut
om
utmätning
av
lön
i
ett
mål
hos
kronofogde-
myndigheten,
skall
detta
förbe-
hålls-
belopp
tillämpas
under
den
tid
beslutet
gäller
också
i
fråga
om
avdrag
för
kvarstående
skatt.
Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första stycket senast
från och med det utbetalningstillfälle som inträffar sedan en vecka förflutit
från det han fått del av beslutet eller, om det inte kan ske, inom fyra dagar
efter nämnda utbetalningstillfälle tillställa den skattskyldige det belopp som
skulle ha tillkommit denne om beslutet tillämpats.

45 §
3 mom. Sker avdrag för preliminär A-skatt för arbetstagare, som är försatt i
konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för att den
preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må skattemyndigheten
efter ansökan av konkursboet genom jämkning förordna om minskning av
skatteavdraget och i samband därmed meddela beslut om utbetalning till
konkursboet av för mycket innehållen preliminär skatt.
Motsvarande gäller Motsvarande
efter ansökan gäller
av kronofogdemyndighet efter
när lön tages i anspråkansökan
genom införsel eller av
utmätning. kronofogdemyndighet
när
lön
tas
i
anspråk
genom
utmätning.

75 a §[3]
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetstagare
och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast
om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att
betala skattebeloppet.
Efterkommer Om
arbetsgivaren inte arbetsgivaren
anmodan att betala inte
beloppet, får det följer
uttagas i den ordning en
som stadgas i fråga om an-
indrivning av skatt. modan
Införsel får dock ej att
beviljas. betala
beloppet,
får
det
tas
ut
i
den
ordning
som
föreskrivs
i
fråga
om
indrivning
av
skatt.
Vid
utmätning
av
lön
har
en
sådan
fordran
inte
företrädesrätt
enligt
7
kap.
14 §
utsöknings-
balken.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlåtet
skatteavdrag svarande belopp, skall också betala dröjsmålsavgift på beloppet.
Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha betalats om
skatteavdrag hade gjorts.
Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skattemyndighets beslut
har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall skattemyndigheten
till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt
betald dröjsmålsavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om
ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för
vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast
vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och dröjsmålsavgift. I lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också
föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmärkas på
indrivningskvittot.

76 §[4]
Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betalnings-
skyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgivare
som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till kronofogdemyndigheten ge
in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att
han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos arbetstagaren får
driva in beloppet i hos
den ordning som gäller arbetstagaren
för indrivning av driva
skatt. Införsel får dockin
inte beviljas. beloppet
i
den
ordning
som
gäller
för
indriv-
ning
av
skatt.
Vid
utmätning
av
lön
har
en
sådan
fordran
inte
före-
trädesrätt
enligt
7 kap.
14 §
ut-
sökningsbalken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
[2] Senaste lydelse 1992:680.
[3] Senaste lydelse 1992:1176.
[4] Senaste lydelse 1992:624.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1958:295) om sjömansskatt[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §[2]
Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en
sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka
beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som
han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat
skatten.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos sjömannen driva får hos sjömannen driva in
in beloppet i den beloppet i den ordning
ordning som gäller för som gäller för indrivning
indrivning av skatt. av skatt. Vid utmätning
Införsel får dock inte av lön har fordringen
beviljas. inte företrädesrätt enligt
7 kap. 14 § utsökningsbal-
ken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens
regressfordran enligt första stycket.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1970:933.
[2] Senaste lydelse 1992:626.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt-
ningsrätt

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §[1]
Skatteavdrag samt Skatteavdrag har
införsel, som beslutats företräde framför kvittning
innan lönefordringen enligt denna lag. Det-
förfallit till samma gäller utmätning av
betalning, har företräde lön för sådan fordran som
framför kvittning enligt har företrädesrätt enligt 7
denna lag. kap. 14 § utsök-
ningsbalken, om
utmätningen har beslutats
innan lönefordringen för-
Är arbetsgivarens fallit till betalning.
fordran sådan att rätt Är arbetsgivarens
till kvittning fordran sådan att rätt
föreligger enligt 3 § ochtill kvittning föreligger
vill arbetsgivaren enligt 3 § och vill
kvitta mot belopp som arbetsgivaren kvitta mot
han ålagts att innehålla belopp som han ålagts att
genom beslut om utmät- innehålla genom beslut om
ning av lön, beslutar utmätning av lön för en
kronofogdemyndigheten fordran som inte har
om beloppets fördelning företrädesrätt enligt
mellan arbetsgivaren 7 kap. 14 §
och utmätningssökanden utsökningsbalken, be-
efter fordringarnas slutar
storlek. kronofogdemyndigheten om
beloppets fördelning
mellan arbetsgivaren och
I övrigt får kvittning utmätningssökanden efter
ej åberopas mot beslut fordringarnas storlek.
om utmätning av lön. I övrigt får kvittning
inte åberopas mot beslut
om utmätning av lön.
Talan mot kronofogde- Kronofogdemyndighetens
myndighetens beslut beslut enligt andra
enligt andra stycket stycket får överklagas hos
föres i hovrätten genom tingsrätten utan
besvär. Talan är ej inskränkning till viss
inskränkt till viss tid. tid. Vid överklagandet
och vid handläggningen i
domstol tillämpas 18 kap.
utsökningsbalken.

------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om beslut enligt
5 § andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1981:833.
2.5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt
denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får
betalt i förhållande till sin fordran.
I fråga om företräde tillI fråga om företräde till
betalning vid införsel betalning vid utmätning
gäller särskilda av lön gäller särskilda
bestämmelser. bestämmelser.

3 §
Förmånsrätt består, även Förmånsrätt består, även om
om fordringen överlåtes fordringen överlåts eller
eller tages i anspråk tas i anspråk genom
genom utmätning eller utmätning eller på annat
införsel eller på annat sätt övergår till annan.
sätt övergår till annan.

9 §[1]
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den
i 4-7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på
grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av
företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning
meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning,
vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om
utmätningen har tagits upp eller senare.
Utmätning ger företräde Utmätning ger företräde
framför senare utmätning framför senare utmätning
av samma egendom, om ej av samma egendom, om
annat följer av 4 kap. inte annat följer av
30 § andra stycket eller 4 kap. 30 § andra stycket
7 kap. 13 § eller 7 kap. 13 §
utsökningsbalken. utsökningsbalken. Utmät-
Utmätning för flera ning för flera fordringar
fordringar på en gång gerpå en gång ger lika rätt,
lika rätt. Om det om inte något annat följer
inbördes företrädet i av 7 kap. 14 eller 16 §
övrigt mellan fordringar utsökningsbalken. Om det
med samma slag av inbördes företrädet i övrigt
förmånsrätt finns för vissamellan fordringar med
fall särskilda bestäm- samma slag av förmånsrätt
melser. finns för vissa fall sär-
skilda bestämmelser.
Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av utmätning tillämpas
även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssäkring.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1994:1018.
2.6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § studiestödslagen (1973:349)[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.
3 §[2]En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.
En fordran på En fordran på studiehjälp
studiehjälp eller eller studiemedel får
studiemedel får inte tas inte tas i anspråk genom
i anspråk genom utmätningutmätning. Andra ford-
eller införsel. Andra ringar på studiestöd kan
fordringar på studiestöd tas i anspråk genom
kan utmätas och tas i utmätning av lön enligt 7
anspråk genom införsel i kap. utsökningsbalken.
den ordning och i den
omfattning som anges i
7 kap. och 15 kap.
utsökningsbalken.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1987:303.
[2] Senaste lydelse 1988:141.
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m. fl

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.
dels att 14 §[1] skall upphöra att gälla,
dels att 12, 16 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §[2]
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om
hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på
dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 §
andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan,
skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid
ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om kronofogdemyndigheten begär
det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas.
I fråga om handräckning I fråga om handräckning
enligt denna lag enligt denna lag
tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna
om verkställighet i 16 om verkställighet i 16
kap. 10-12 §§ kap. 10-12 a §§
utsökningsbalken. utsökningsbalken.

16 §[3]
Talan mot beslut i Beslut om handräckning
fråga om handräckning försfår överklagas hos
i hovrätten genom besvär.tingsrätten. Vid
Besvär skall anföras inomöverklagandet och vid
tre veckor från det att handläggningen i domstol
beslutet delgavs tillämpas 18 kap.
klaganden. Mot utsökningsbalken.
hovrättens beslut får Hovrättens beslut får inte
talan ej föras. överklagas.
Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid
handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.
Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det
att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos
kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 § första stycket.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse av 14 § 1981:802.
[2] Senaste lydelse 1988:395.
[3] Senaste lydelse 1981:802.

18 §[4]
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna
vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen,
varvid domen skall ges in.
I fråga om I fråga om
verkställigheten verkställigheten tillämpas
tillämpas 14 § och, om ej16 kap. 12 a § utsöknings-
annat följer av domen, balken och, om inte något
15 §. Beträffande talan annat följer av domen, 15
mot §. Beträffande talan mot
kronofogdemyndighetens kronofogdemyndighetens
värdering tillämpas 16 § värdering tillämpas 16 §
andra och tredje andra och tredje
styckena. styckena.

_________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna i 12, 14
och 18 §§ gäller i sin äldre lydelse i fråga om ansökningar om handräckning som
gjorts före ikraftträdandet. Föreskrifterna i 16 § gäller i sin äldre lydelse i
fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet.

**Fotnot**
[4] Senaste lydelse 1981:802.
2.8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Härigenom föreskrivs att 13 § bötesverkställighetslagen (1979:189) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §
Mot Åklagaren i den ort där
kronofogdemyndighets den bötfällde finns får
förordnande enligt 12 § överklaga ett förordnande
får åklagaren i den ort av en kronofogde-
där den bötfällde finns myndighet enligt 12 § hos
föra talan genom besvär tingsrätten i samma ort.
hos tingsrätten i samma Överklagandet skall ha
ort. Besvärshandling kommit in till rätten
skall ha kommit in till inom tre veckor från den
rätten inom tre veckor dag då åklagaren fick del
från den dag då åklagarenav beslutet. I ärendet
fick del av beslutet. I tillämpas lagen
ärendet äger lagen (1946:807) om
(1946:807) om handläggning av domstols-
handläggning av dom- ärenden. Därvid skall i
stolsärenden motsvarande fråga om överklagandet
tillämpning. Därvid skallgälla vad som i den lagen
i fråga om sägs om ansökan. Vid annan
besvärshandlingen gälla handläggning än som sägs i
vad som i den lagen sägs 3 eller 4 § samma lag
om ansökan och skall vid skall rätten bestå av en
annan handläggning än somlagfaren domare och
sägs i 3 eller 4 § samma nämnd.
lag rätten bestå av en
lagfaren domare och
nämnd.
Mot Kronofogdemyndighetens
kronofogdemyndighets beslut att inte meddela
beslut att icke meddela förordnande enligt 12 § får
förordnande enligt 12 § inte överklagas. Den
får talan ej föras. Den bötfällde får dock begära
bötfällde får dock begäraprövning av beslutet i
prövning av beslutet i samband med klagan över
samband med klagan över utmätning.
utmätning eller införsel.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare[1] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §[2]
Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 § första stycket skall fattas av
skattemyndigheten.
Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett beslut enligt
16 § får söka beloppet åter av F-skattesedelsinnehavaren. Den som vill söka
beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han fått vid
betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat avgifterna.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos får hos
F-skattesedelsinnehavarenF-skattesedelsinnehavaren
driva in beloppet i den driva in beloppet i den
ordning som gäller för ordning som gäller för
indrivning av indrivning av
arbetsgivaravgifter. arbetsgivaravgifter. Vid
Införsel får dock inte utmätning av lön har
beviljas. fordringen dock inte
F-skattesedelsinnehava- företrädesrätt enligt 7
ren skall betala kap. 14 § utsöknings-
dröjsmålsavgift på balken. F-skattesedels-
beloppet. innehavaren skall betala
dröjsmålsavgift på
beloppet.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt andra stycket.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1991:98.

[2] Senaste lydelse 1993:908.
2.10Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 6 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §[1]
Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, innehålla uppgifter om
1. exekutionstitel, 1. exekutionstitel,
skuldens storlek, skuldens storlek,
arbetsgivare eller arbetsgivare eller annan
annan utbetalare av utbetalare av ersättning
ersättning som avses i som avses i 7 kap. 1 §
7 kap. 1 § eller 15 kap. utsökningsbalken, medels-
2 § utsökningsbalken, slag, dag när skulden
medelsslag, dag när fastställdes och när den
skulden fastställdes och förföll till betalning,
när den förföll till influtna medel, den tid-
betalning, influtna me- punkt vid vilken skulden
del, den tidpunkt vid presk-riberas samt andra
vilken skulden förhållanden av betydelse
preskriberas samt andra för
förhållanden av betydelsebetalningsskyldig-heten
för betal- som framgår av exeku-
ningsskyldigheten som tionstiteln eller av
framgår av exekutions andra handlingar i målet,
titeln eller av andra
handlingar i målet,
2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,
3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av
influtna medel och annan redovisning,
4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,
5. utmätning, exekutiv 5. utmätning, exekutiv
försäljning, införsel, försäljning, avräkning och
avräkning och betal- betalningssäkring,
ningssäkring,
6. kvarstad och återtagande av vara,
7. bötesförvandling,
8. betalningsinställelse och likvidation,
9. skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), konkurs, ackord,
näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 § ackordslagen (1970:847),
10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av
tillgångar,
10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt 6 § lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,
12. adminstrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1994:343.
2.11Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 3 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
4 §
Gäldenären får behålla lönFör att ta i anspråk
och inkomst som vid gäldenärens lön och därmed
utmätning jämställs med jämställda förmåner som
lön, om beloppet inte överstiger förbe-
betalts ut vid hållsbeloppet får
konkursens början, samt förvaltaren för
inkomst av sådant slag konkursboets räkning hos
som gäldenären förvärvar kronofogdemyndigheten
därefter. Detta gäller begära utmätning enligt
dock inte i den mån in- 7 kap. utsökningsbalken.
komsten, efter skatte- Att utmätning av lön som
avdrag, uppenbart pågår vid konkursens början
överstiger vad som behövskan fortsätta för
för gäldenärens och hans konkursboets räkning
familjs underhåll samt följer av 7 kap. 19 §
för annan un- andra stycket utsök-
derhållsskyldighet som ningsbalken.
gäldenären har. Om rätten
till pension eller liv-
ränta är sådan att den kan
utmätas, får konkursboet
förfoga över den.
Vad som sägs om lön
tillämpas också i fråga om
periodiskt utgående
ersättning för
utnyttjande av rätt till
litterärt eller konst-
närligt verk eller annat
sådant.
Gäldenären är skyldig att
underrätta förvaltaren om
sådan inkomst som avses
i första och andra
styckena. Vill
förvaltaren göra anspråk på
inkomsten, skall han
underrätta arbetsgivare
eller annan som skall
utge förmånen. Innan sådan
underrättelse har lämnats
får förfallet belopp be-
talas ut till gäldenären.

7 §
Sedan beslut om Sedan beslut om konkurs
konkurs har meddelats, har meddelats, får
får egendom som hör till egendom som hör till
konkursboet inte utmätas konkursboet inte utmätas
för fordran hos för fordran hos gäldenären,
gäldenären. Om det ändå om inte något annat följer
sker, är åtgärden utan av 7 kap. 19 § första
verkan. stycket utsökningsbalken.
En utmätning som sker i
strid mot detta är utan
verkan.

7 kap.
14 a §
Att förvaltaren hos
kronofogdemyndigheten
kan begära utmätning av lön
och därmed jämställda
förmåner framgår av 3 kap.
4 §.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna i 3 kap.
4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före
ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den paragrafen.

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
Fordran på Fordran på familjebidrag
familjebidrag får inte får inte överlåtas och inte
överlåtas och inte hellerheller tas i anspråk
tas i anspråk genom genom utmätning.
utmätning eller införsel.

-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2.13Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 6 och 24 §§ lönegarantilagen (1992:497) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §
Den som är berättigad Den som är berättigad
till underhåll har rätt till underhåll har rätt
till garantibelopp för till garantibelopp för
underhållsbidrag som har underhållsbidrag som har
innehållits genom innehållits genom
införsel. Allmänna utmätning av lön. Allmänna
försäkringskassor som harförsäkringskassor som har
betalat ut betalat ut
bidragsförskott för bidragsförskott för under-
underhållsbidrag har hållsbidrag har inte rätt
inte rätt till garanti- till garantibelopp.
belopp.

24 §
Innan garantibelopp Innan garantibelopp
betalas ut skall betalas ut skall
länsstyrelsen verkställa länsstyrelsen verkställa
skatteavdrag samt skatteavdrag samt avdrag
avdrag med belopp som med belopp som skall
skall innehållas på grundinnehållas på grund av be-
av beslut om införsel slut om utmätning av lön.
eller utmätning i lön. Dessutom skall avräkning
Dessutom skall avräkning göras för förskottsbetal-
göras för ning som skett enligt
förskottsbetalning som 11 kap. 14 § konkurslagen
skett enligt 11 kap. (1987:672) och som avser
14 § konkurslagen fordringar som omfattas
(1987:672) och som av- av garantin.
ser fordringar som
omfattas av garantin.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2.14Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)

Härigenom föreskrivs att 32 § konsumentkreditlagen (1992:830) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §
I fråga om handräckning I fråga om handräckning
och verkställighet av och verkställighet av
dom, som anges i 31 § dom, som anges i 31 §
tredje stycket, tredje stycket, tillämpas
tillämpas i övrigt 12 § i övrigt 12 § andra och
andra och tredje tredje styckena samt
styckena samt 14-18 §§ 15-18 §§ lagen (1978:599)
lagen (1978:599) om om avbetalningsköp mellan
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
näringsidkare m.fl., varvid hänvisningen i 16 §
varvid hänvisningen i 16 §tredje stycket till 10 §
tredje stycket till 10 § första stycket skall avse
första stycket skall 18 § första stycket denna
avse 18 § första stycket lag.
denna lag.

_________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om ansökningar om handräckning som gjorts före
ikraftträdandet. I fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet gäller
dock äldre föreskrifter endast om beslutet meddelats före ikraftträdandet.

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 13 §§ lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §[1]
Under indrivningen får Under indrivningen
införsel enligt 15 § gäller bestämmelserna i
utsökningsbalken ske för 7 kap. 14 §
fordringar som påförts utsökningsbalken om
enligt bestämmelserna i företrädesrätt vid utmätning
av lön för böter och viten
samt för fordringar som
påförts enligt
bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den lagen,
3. lagen (1972:435) om överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
5. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte
annat föreskrivs i den lagen,
8. fordonsskattelagen (1988:327),
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt,
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt artister
m.fl.,
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller
13. lagen (1994:419) om brottsofferfond.
Att införsel får ske för
böter och viten är
föreskrivet i 15 kap.
1 § 2 utsökningsbalken.

6 §
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
skall, utöver vad som skall, utöver vad som
följer av 4 kap. 9 § följer av 4 kap. 9 c §
utsökningsbalken, göra utsökningsbalken, göra den
den utredning om utredning om gäldenärens
gäldenärens ekonomiska ekonomiska förhållanden
förhållanden som behövs försom behövs för att en
att en lämplig lämplig indrivningsåtgärd
indrivningsåtgärd skall skall kunna bestämmas
kunna bestämmas (gälde- (gäldenärsutredning).
närsutredning).

13 §
Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller, om
säkerheten utgörs av
1. pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom,
2. borgen: att den 2. borgen: att den
genast får utsökas och genast får utsökas och att
att bestämmelserna om bestämmelserna om in-
indrivning i denna lag drivning i denna lag då
då gäller samt att gäller samt att utmätning
införsel får äga rum om av lön med företrädesrätt
det är medgivet för den enligt 2 § får äga rum om
fordran som säkerheten det är medgivet för den
avser, fordran som säkerheten
avser,
3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom som
omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan näringsverksamhet
än gäldenärens.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1994:423.
2.16Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)

Härigenom föreskrivs att 8 och 25 §§ skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §
Vid en skuldsanering skall bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen och vad
som enligt 7 § skall gälla för dem,
2. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna,
3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje
borgenärs fordran skall betalas.
Belopp som avses i Belopp som avses i
första stycket 2 skall första stycket 2 skall
bestämmas så att bestämmas så att
skuldsaneringen tar i skuldsaneringen tar i
anspråk gäldenärens anspråk gäldenärens
samtliga tillgångar och samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag inkomster efter avdrag
för vad som skall för vad som skall
förbehållas gäldenären förförbehållas gäldenären för
hans och hans familjs hans och hans familjs
försörjning. Därvid skallförsörjning. Därvid skall
bestämmelserna i 15 kap. bestämmelserna i 7 kap. 4
6 a § utsökningsbalken omoch 5 §§ utsökningsbalken
förbehållsbelopp vara väg-om förbehållsbelopp vara
ledande. Vid vägledande. Vid
skuldsaneringen får be- skuldsaneringen får be-
stämmas att förbehåll ävenstämmas att förbehåll även
skall göras för betalningskall göras för betalning
av en fordran som, av en fordran som,
enligt 6 § tredje enligt 6 § tredje stycket
stycket eller beslut eller beslut som fattas
som fattas med stöd av med stöd av 6 § andra
6 § andra stycket, inte stycket, inte omfattas
omfattas av av skuldsaneringen.
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första stycket 2 skall framgå hur stor procentandel av
fordringarnas belopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3 skall löpa under
fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare
tid.

25 §
Efter Efter
kronofogdemyndighetens kronofogdemyndighetens
beslut om att inleda beslut om att inleda
skuldsanering får skuldsanering får
utmätning eller införsel utmätning för fordringar
för fordringar som som uppkommit
uppkommit dessförinnan dessförinnan inte äga rum
inte äga rum innan fråganinnan frågan om
om skuldsanering är skuldsanering är avgjord,
avgjord, om inte, efter om inte, efter
överlämnande eller överlämnande eller
överklagande, rätten på överklagande, rätten på
begäran av en borgenär begäran av en borgenär
bestämmer annat. Om bestämmer annat. Om
utmätning eller införsel utmätning
ändå sker är åtgärden utanändå sker är åtgärden utan
verkan. verkan.
Första stycket gäller inte fordringar, som enligt 6 § tredje stycket inte
omfattas av skuldsaneringen.
Vad som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om
betalningssäkring och verkställighet av sådant beslut.
__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.17Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 48 § sjölagen (1994:1009) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
48 §
Sjöpanträtt består även omSjöpanträtt består även om
fordringen överlåts ellerfordringen överlåts eller
tas i anspråk genom tas i anspråk genom
utmätning eller införsel utmätning eller på annat
eller på annat sätt övergårsätt övergår till någon
till någon annan. annan.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Ärendet och dess beredning

Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga uppgift är att handlägga mål om
verkställighet enligt utsökningsbalken (UB), s.k. utsökningsmål.
Riksskatteverket (RSV) har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av utsök-
ningsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1982. RSV har därvid avlämnat tre
rapporter, vilka har lett till viss lagstiftning. I detta ärende tar regeringen
upp återstående huvudfrågor i slutrapporten, RSV Rapport 1992:1 Översyn av
utsökningsbalken, som huvudsakligen behandlar frågor om löneexekution och
målhantering hos kronofogdemyndigheten. En sammanfattning av rapporten samt dess
lagförslag finns i bilagorna 1 och 2. Rapporten har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju92/1673).
Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de
förslag som utarbetats i ärendet. Remissen till Lagrådet omfattade även ett
förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning. Detta förslag har inte tagits med i propositionen, eftersom det
bör tas upp i samband med andra frågor som gäller den summariska processen och
som för närvarande bereds i ett annat sammanhang. De lagförslag som remitterades
till Lagrådet finns i bilaga 4.
Lagrådet har föreslagit vissa kompletteringar av övergångsbestämmelserna till
förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken och har i övrigt lämnat
förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer
till detta i författningskommentaren. Dessutom har en del redaktionella
ändringar gjorts i lagtexten.

4 Något om nuvarande ordning och reformbehovet

Löneexekution är en sammanfattande benämning för utmätning av lön och införsel i
lön. Båda dessa former av löneexekution används för att ta i anspråk en
gäldenärs inkomst, men de företer också en del olikheter sinsemellan.
Löneexekutionen är en mycket viktig del av kronofogdemyndigheternas
verkställighetsuppgifter. Den svarar både för en stor del av myndigheternas
arbetsuppgifter och för en stor del av de pengar som drivs in. Det är givetvis
av vital betydelse att systemet är så effektivt som möjligt. Detta kan inte
sägas vara fallet i dag, till stor del beroende just på att reglerna inte är
enhetliga.
Införsel får bara ske för fordran på underhållsbidrag och i de flesta s.k.
allmänna mål, dvs. mål där fordringen är av offentligrättslig natur och
tillkommer staten eller något annat offentligt subjekt. Löneutmätning får
däremot ske för alla sorters fordringar. Införsel har företräde framför
löneutmätning. Den som vill ha löneexekution för en fordran på underhållsbidrag
väljer lämpligast att ansöka om införsel, eftersom denna verkställighetsform har
bäst rätt. Om sökanden därutöver vill kunna få del av andra tillgångar, t.ex.
överskjutande skatt eller annan lös egendom, måste han dessutom göra ansökan om
utmätning. Detta gäller inte bara för enskilda fordringsanspråk, utan även när
försäkringskassan söker verkställighet mot den underhållsskyldige för utbetalt
bidragsförskott.
När det gäller de belopp som gäldenären skall få förbehålla sig för sitt
uppehälle finns olika normer och beräkningsgrunder för utmätning av lön och för
införsel. Denna ordning innebär vissa problem.
Vid införsel för t.ex. löpande underhållsbidrag förekommer det att hela
utrymmet för införsel inte behöver utnyttjas. Detta innebär i sin tur att det
kan finnas utrymme för beslut om utmätning av lön i ett annat mål som är
anhängigt samtidigt. Sådana s.k. parallella beslut är resurskrävande för alla
inblandade.
Införsel får ske utan några tidsbegränsningar. Utmätning av lön däremot får
tillämpas i sammanlagt högst sex månader under samma kalenderår, och under två
år efter varandra får inte lönen i följd eller utan större uppehåll tas i
anspråk under längre tid än sex månader. Man brukar i detta sammanhang tala om
tidskonsumtion. Reglerna om tidskonsumtion är svårtillämpade, särskilt när det
samtidigt finns två beslut om löneutmätning, varav ett avser lön och det andra
avser dagersättning som betalas ut av t.ex. försäkringskassan.
Tidskonsumtionsberäkningen kan föranleda mycket arbete för både myndigheterna
och arbetsgivarna.
Under konkurs får utmätning av lön inte ske. Däremot får införsel ske, om inte
konkursförvaltaren tar gäldenärens lön i anspråk för konkursboets räkning genom
att begära att arbetsgivaren redovisar en viss del av lönen till förvaltaren.
Förfarandet är omständligt för förvaltarna. Det används i praktiken inte ofta
och resultatet blir då att gäldenären får behålla hela sin lön. Ett sätt att
bättre kunna ta i anspråk lönen skulle vara att löneexekution för konkursboets
räkning kunde ske genom kronofogdemyndighetens försorg även under konkurs.
Även själva handläggningsordningen för utsökningsmål är splittrad. De flesta
allmänna mål, alltså där fordringen tillkommer staten eller något annat
offentligt subjekt, handläggs numera lika och är föremål för kontinuerlig
bevakning och verkställighet tills de antingen är fullt betalda eller har
preskriberats. Övriga mål, de s.k. enskilda målen, redovisas däremot åter till
sökanden så snart det konstaterats att verkställighet eller vidare
verkställighet inte kan ske.
Av de enskilda mål som handläggs och redovisas av myndigheterna under ett år
återkommer ungefär hälften under påföljande år. Detta innebär ett mycket stort
arbete för myndigheterna med att registrera och redovisa dessa mål gång på gång.
Även för borgenärerna och arbetsgivarna - och i någon mån för gäldenärerna -
innebär denna ordning en belastning. Borgenärerna i dessa mål missgynnas också
på så sätt att de går miste om verkställighet för sina fordringar, om målet inte
finns inne för handläggning när tillgångar yppas, medan de flesta allmänna mål
däremot är föremål för kontinuerlig bevakning och verkställighet. Handläggningen
skulle förenklas betydligt om de enskilda målen också handlades mer
kontinuerligt.
Såsom framgått hänger svagheterna i nuvarande ordning i stor utsträckning
samman med att olika typer av mål behandlas på olika sätt och att den rättsliga
regleringen är splittrad och därigenom svårtillämpad. En reform på det aktuella
området bör därför ha två huvuddrag. Ett enhetligt löneexekutivt institut bör
införas. Själva målhanteringen hos kronofogdemyndigheten bör göras enklare och
mer enhetlig. Båda dessa komponenter syftar till ett effektivare och bättre
system för indrivning av fordringar.

5 Löneexekution

5.1 Ett enhetligt löneexekutivt institut

Regeringens förslag: Ett enhetligt löneexekutivt
institut införs. Verkställighetsformen införsel
avskaffas. All löneexekution skall ske genom
utmätning av lön.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har nästan genomgående godtagit förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts finns det vissa skillnader
mellan införsel och utmätning av lön. Införsel får ske för vissa privilegierade
fordringsslag, nämligen för underhållsbidrag enligt föräldrabalken och
äktenskapsbalken och för flertalet utländska underhållsbidrag, för skatter och
allmänna avgifter i särskilt angivna fall samt för böter och viten. Införsel får
ske utan begränsning i tiden och de belopp som måste förbehållas gäldenären för
hans eget uppehälle, de s.k. förbehållsbeloppen, är relativt låga. Utmätning av
lön får ske för alla fordringar i både enskilda och allmänna mål, dock högst sex
månader per kalenderår och med något högre förbehållsbelopp. Införsel har före-
träde framför utmätning.
Samtidigt företer de båda verkställighetsformerna likheter i de flesta av-
seenden. I båda fallen åläggs arbetsgivare eller annan utbetalare att innehålla
ett visst belopp från gäldenärens lön eller annan ersättning och att redovisa
detta till kronofogdemyndigheten, medan gäldenären förbehålls ett visst belopp
för eget uppehälle m.m. Handläggningen riktar sig mot fysiska personer och samma
forumregler gäller. Kronofogdemyndigheten har i båda fallen möjlighet att ändra
tidigare meddelade beslut.
Möjligheten att införa ett enhetligt löneexekutivt institut övervägdes i
förarbetena till utsökningsbalken (prop. 1980/81:8 s. 537 f.). Föredragande
statsrådet ansåg emellertid att alla fordringar inte kan behandlas på samma sätt
och att man därför ändå i praktiken skulle få två skilda former av
löneexekution. Regleringen skulle därmed bli komplicerad och knappast innebära
några fördelar.
De senaste årens ständigt ökande målmängd och löneexekutionens alltmer
dominerande plats i indrivningsarbetet gör att behovet av rationaliseringar blir
allt tydligare. Som framgått av vad som sagts i det föregående (avsnitt 4)
innebär dagens system med två former av löneexekution en hel del extra arbete
både för myndigheterna, parterna och arbetsgivarna. Uppdelningen i utmätning och
införsel har gjort att vissa hinder mot en rationell handläggning har byggts in
i systemet. Dessutom gör reglerna om den s.k. tidskonsumtionen att
löneutmätningen som sådan är svåradministrerad. Fördelarna med en enhetlig löne-
exekution ökar också markant om denna, såsom RSV föreslagit, kombineras med att
reglerna för målhanteringen allmänt sett görs mer enhetliga och verkställigheten
präglas av större kontinuitet. Remissbehandlingen har visat att det finns ett
mycket starkt stöd för införandet av ett enhetligt löneexekutivt institut.
Enligt regeringens mening är det uppenbart att mycket står att vinna genom att
man inför en enhetlig ordning för löneexekution. Det finns vinster att göra både
för myndigheterna, borgenärerna, arbetsgivarna och i någon mån även för
gäldenärerna. Detta gäller även om man behåller vissa differentieringar inom ett
nytt enhetligt system.
Frågan är då vilka differentieringar som bör finnas. Förbehållsbeloppens
storlek, verkställighetens längd och de slag av ersättningar som skall få tas i
anspråk genom löneutmätning är faktorer som i första hand påverkar gäldenären.
Det är svårt att se tillräckligt starka motiv för att gäldenären skall behandlas
strängare om han underlåtit att betala t.ex. skatt eller underhållsbidrag än om
det gäller andra skulder. Några principiella hinder för enhetliga regler om
förbehållsbelopp, verkställighetstider och ianspråktagbara ersättningar borde
därför inte finnas. Den omständigheten att vissa fordringar kan anses mer
angelägna än andra kan tillgodoses genom att de ges viss företrädesrätt.
Regeringen återkommer närmare till dessa frågor i det följande (avsnitten
5.2-5.4).
Ett enhetligt löneexekutivt institut bör alltså införas. All löneexekution bör
i fortsättningen ske genom utmätning av lön. Sådan utmätning bör vara tillämplig
på alla typer av fordringar.

5.2 Företrädesordningen

Regeringens förslag: I den nya enhetliga löneutmät-
ningen behålls i princip dagens företrädesordning
vid löneexekution, vilket innebär:
1. Underhållsbidrag.
2. Konkursbos fordran avseende anspråk på gäldenärens
lön enligt 3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672).
3. Fordran i allmänt mål som enligt nuvarande
bestämmelser i indrivningslagen (1993:891) kan bli
föremål för införsel.
Vid löneutmätningen skall dock arbetsgivaren
alltid först göra avdrag för preliminär skatt. Vidare
skall efter avdrag för utmätning av lön för
underhållsbidrag göras avdrag för kvarstående skatt
under perioden januari - mars.
Sist i företrädesordningen vid utmätning av lön
kommer alla övriga fordringar. Dessa har inbördes
lika rätt.

RSV:s förslag överensstämmer i stora drag med regeringens. Dock har RSV när
det gäller fordringar i allmänt mål tagit lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter (avräkningslagen) som utgångspunkt i
stället för indrivningslagen, vilket innebär att något fler typer av
offentligrättsliga fordringar skulle få företrädesrätt.
Remissinstanserna är oeniga. De flesta biträder förslaget eller lämnar det
utan erinran, men några ifrågasätter privilegiet för skatter och avgifter m.m.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har införsel företräde
framför utmätning av lön. Därvid har införsel för underhållsbidrag företräde
framför införsel för skatter m.m. Däremot har fordringar som kan tas ut genom
införsel, t.ex. underhållsbidrag och skatter, inte något företräde framför andra
fordringar vid fördelning av pengar som kommer från gemensam utmätning av annan
lös egendom eller fast egendom. Dock gäller vid ianspråktagande av överskjutande
skatt och andra restitutionsfordringar ett företräde för flertalet allmänna mål
på så sätt att avräkning enligt den s.k. avräkningslagen (1985:146) får ske för
sådana fordringar innan utmätning får ske i andra mål.
RSV har föreslagit att nuvarande företrädesordning vid löneexekution i princip
behålls oförändrad inom den nya enhetliga löneutmätningen. Förslaget innebär att
pengar som flyter in vid samtidig utmätning av lön i flera mål fördelas enligt
följande.
1. Underhållsbidrag, även sådana som har fastställts i ett utländskt av-
görande.
2. Konkursbos fordran på gäldenärens lön.
3. Fordran som får avräknas enligt avräkningslagen samt utländska skatter m.m.
enligt lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
Enligt förslaget skall dock arbetsgivaren alltid först göra avdrag för
preliminär skatt och - efter avdrag för fordran på underhållsbidrag - göra
avdrag för kvarstående skatt under perioden januari - mars. Efter alla nu nämnda
poster kommer övriga fordringar och dessa har inbördes lika rätt.
När det gäller ordningen för avdrag för preliminär skatt, underhållsbidrag och
kvarskatt innebär förslaget ingen ändring i förhållande till gällande rätt. Om
företrädesrätten så långt finns också en bred enighet bland remissinstanserna.
När det gäller ett konkursbos företrädesrätt för fordran på gäldenärens lön är
det inte heller fråga om någon saklig ändring i förhållande till gällande rätt.
Konkursförvaltaren kan enligt gällande ordning begära att arbetsgivaren
redovisar viss del av gäldenärens lön till boet, nämligen den del som efter
skatteavdrag uppenbart överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens
underhåll samt för annan underhållsskyldighet som han har. Skillnaden i RSV:s
förslag ligger främst i att det i fortsättningen skall vara fråga om en
regelrätt löneutmätning som kronofogdemyndigheten sköter på begäran av
förvaltaren. Vi återkommer i det följande (avsnitt 5.5) närmare till formerna
för utmätning av lön under konkurs.
Nästa punkt i företrädesordningen är enligt RSV:s förslag skatter och liknande
fordringar, närmare bestämt fordringar som kan avräknas enligt avräkningslagen
och därutöver flertalet utländska skatter, avgifter m.m.
Frågan är till att börja med om skatter och allmänna avgifter m.m. över huvud
taget skall ha något företräde framför privata fordringar vid utmätning av lön.
För närvarande åstadkoms som framgått denna företrädesrätt rent tekniskt genom
att införsel medges för skatterna m.m. och att införsel har företräde framför
löneutmätning.
En del remissinstanser har satt i fråga om skatter m.m. i fortsättningen bör
ha något företräde vid utmätning av lön med tanke på att så inte är fallet vid
annan utmätning. Enligt vår mening är det inte motiverat att ändra på
företrädesordningen för skatter och liknande fordringar vid löneexekution enbart
därför att man, inom ramen för en i huvudsak teknisk översyn av löneexekutionen,
avskaffar begreppet införsel och inför ett enhetligt löneexekutivt institut,
utmätning av lön.
När det så gäller vilka allmänna fordringar som närmare bestämt skall ha denna
företrädesrätt vid utmätning av lön har RSV föreslagit att det skall vara samma
typer av fordringar som får avräknas enligt avräkningslagen samt flertalet
utländska skatter. Detta skulle innebära en utvidgning jämfört med nuvarande
tillämpningsområde för införsel, på så sätt att bl.a. TV-avgifter och
studiemedelsavgifter skulle komma att omfattas. Under remissbehandlingen
framfördes vissa invändningar mot förslaget. Sedan dess har riksdagen i ett
annat lagstiftningsärende beslutat bl.a. en ny indrivningslag, lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar m.m. De lagändringarna trädde i kraft den 1
januari 1994. I 2 § indrivningslagen räknas upp de fordringsslag för vilka
införsel får ske och denna nya reglering har inte inneburit någon förändring av
tillämpningsområdet för införsel. Det saknas enligt regeringens mening skäl att
nu avgränsa gruppen av fordringar med företrädesrätt vid löneutmätning på något
annat sätt. Vi förordar därför att de aktuella företrädesberättigade
fordringsslagen bestäms genom en hänvisning till indrivningslagen.
När det gäller utländska skatter innebär regeringens förslag inte någon
skillnad mot gällande ordning och inte heller i förhållande till RSV:s förslag.
Av 5 § lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden följer nämligen att
handräckningen, med vissa undantag, skall genomföras i enlighet med vad som
gäller för närmast jämförliga svenska skatt. Detta innebär att företrädesrätt
kommer att gälla för den utländska skatten om sådan gäller för den svenska
motsvarigheten.
Den företrädesordning som regeringen förordar är alltså underhållsbidrag,
konkursbos fordran, fordran som enligt nuvarande regler är införselbar, övriga
fordringar - i nu nämnd ordning.

5.3 Tidsbegränsningar, utmätningsbart belopp och utmätningsbara ersättningar

Regeringens förslag: Nuvarande regler om
tidsbegränsning och s.k. tidskonsumtion vid
utmätning av lön slopas. Sådan utmätning skall i
princip kunna fortgå utan tidsbegränsningar. Krono-
fogdemyndigheten skall ha möjlighet att besluta
att hela det utmätningsbara utrymmet i gäldenärens
lön skall tas i anspråk genom löneutmätning. Alla de
typer av ersättningar som för närvarande får tas i
anspråk genom införsel skall i fortsättningen få tas
i anspråk genom löneutmätning.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissutfallet är i huvudsak positivt. Några remissinstanser anser dock att
systemet kan bli för betungande för gäldenärerna, om inte några
tidsbegränsningar görs.
Skälen för regeringens förslag: Utmätning av lön får i dag ske under högst sex
månader per kalenderår. Under två år efter varandra får lönen inte i följd eller
utan större uppehåll tas i anspråk för längre tid än sex månader. Kan
arbetsgivaren inte göra något avdrag alls vid ett visst lönetillfälle anses
verkställighetstid för denna löneperiod inte ha konsumerats. Så snart något
litet belopp har innehållits anses emellertid hela tidsperioden konsumerad. Om
det finns två beslut, t.ex. hos både arbetsgivare och försäkringskassa, som
verkställs samtidigt konsumeras normalt tid i båda besluten. Ytterligare en del
regler finns, t.ex. för det fall att ersättning från försäkringskassan betalas
ut under avdragsperioden hos arbetsgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att
detta system med s.k. tidskonsumtion är synnerligen svårtillämpat och orsakar
åtskilligt arbete för alla inblandade. Det är därför enligt regeringens mening
mycket angeläget att en reform på området också innefattar att systemet med
tidskonsumtion avskaffas.
RSV har diskuterat ett system med fasta s.k. frimånader, under vilka
löneutmätning inte skulle få ske, t.ex. juli och december. Bl.a. med tanke på
att ett sådant system kan uppmuntra till manipulationer har RSV emellertid
stannat för att föreslå en ordning utan tidsbegränsningar. Remissinstanserna har
till övervägande del tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.
Regeringen finner för sin del att den enda möjligheten till ett effektivt och
lättillämpat system är att all löneutmätning i princip kan få fortgå utan
tidsbegränsningar, så som nu är fallet vid införsel. Att ett sådant system inte
blir oskäligt betungande för gäldenärerna kan säkerställas dels genom rimliga
förbehållsbelopp, dels genom vissa möjligheter till anstånd med
verkställigheten. Till dessa frågor återkommer vi närmare i det följande
(avsnitten 5.4 och 6.3). Redan nu kan emellertid sägas att förbehållsbeloppen
enligt regeringens förslag ligger på en nivå som överstiger den fastställda
nivån för rätt till socialbidrag. Vidare skall kronofogdemyndigheten enligt
regeringens förslag få möjlighet att bevilja anstånd med verkställighet av
beslut om löneutmätning, om det finns särskilda skäl för det. I detta sammanhang
bör också nämnas att vi i det följande (avsnitt 6.1.1) kommer att föreslå att
bl.a. enskilda utsökningsmål skall handläggas i ettårsperioder med möjlighet
till förlängning efter en förnyelseansökan. För att löneutmätning i sådana mål
skall fortsätta under längre tid än en ettårsperiod krävs alltså en aktiv åtgärd
från sökandens sida.
Förutom förbehållsbeloppet skall kronofogdemyndigheten enligt nuvarande
ordning också besluta hur mycket som skall utmätas. Gäldenärens lönebelopp kan
variera vid olika avlöningstillfällen och detta kan i en del fall vålla bekymmer
i dagens system. Regeln är den att myndigheten skall besluta hur mycket som
högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle. Inget hindrar i och för sig
att myndigheten mäter ut hela det utmätningsbara beloppet och så sker också i
stor utsträckning. Men enligt praxis anser sig myndigheterna förhindrade att
formulera beslutet så att allt utöver förbehållsbeloppet skall tas i anspråk och
anger därför ett visst belopp. Endast när det gäller utmätning av dagersättning,
t.ex. från försäkringskassan, förekommer beslut som anger att allt som
överstiger förbehållsbeloppet skall utmätas. Vid införsel gäller samma
förhållanden.
RSV har nu föreslagit en uttrycklig möjlighet för kronofogdemyndigheten att i
stället för ett preciserat utmätningsbelopp ange att hela det utmätningsbara
utrymmet i lönen skall tas i anspråk. Förslaget har i princip godtagits under
remissbehandlingen. Dock har man från några håll manat till en försiktig
tillämpning av en sådan regel.
Regeringen förordar att RSV:s förslag genomförs. När det gäller tillämpningen
av den nya regeln blir det enligt vår mening, precis som med dagens regel,
frågan om att kronofogdemyndigheten får göra en avvägning mellan borgenärs- och
gäldenärsintressen.
En ytterligare fråga är vilka slags ersättningar som skall kunna tas i anspråk
genom löneutmätning i det nya systemet.
För närvarande får genom utmätning av lön tas i anspråk arbetstagares lön och
annan jämförlig ersättning, pension eller livränta, sjukpenning och vissa andra
sociala förmåner. Genom införsel får därutöver tas i anspråk periodiskt vederlag
för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller
annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse. I det nya systemet är
det enligt regeringens mening rimligast att, såsom RSV föreslagit, samtliga de
nu nämnda ersättningarna får tas i anspråk, eftersom borgenärsintressena annars
onödigtvis skulle åsidosättas.
Enligt dagens regler gäller att semesterersättning som innestår hos
arbetsgivaren eller som han har betalat till en särskild kassa inte får utmätas
utan gäldenärens medgivande. Vidare finns ett visst skydd för själva lönen under
gäldenärens semester eller i omedelbar anknytning till denna. Sålunda anges att
man om möjligt bör undvika att ta sådan lön i anspråk genom utmätning. När det
gäller införsel finns inga motsvarande regler.
RSV har inte föreslagit någon motsvarighet till de nu nämnda skyddsreglerna i
det nya löneutmätningssystemet. Under remissbehandlingen har detta inte heller
efterlysts. Skyddsreglerna är snarast att betrakta som en kvarleva från en tid
då många inskränkningar rådde i fråga om löneutmätning. Det nya systemet liknar
mera den nuvarande införseln och har utformats för att i princip kunna pågå hela
året utan att bli för betungande för gäldenären. Regeringen anser därför att
några särskilda regler till tryggande av gäldenärens semester inte bör finnas i
den nya ordningen.

5.4 Förbehållsbelopp

Regeringens förslag: Samma förbehållsbelopp skall
gälla oavsett vilken sorts fordran löneutmätningen
gäller. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett
normalbelopp som innefattar alla vanliga
levnadskostnader utom bostadskostnad, vilken
beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet.
Normalbeloppen för vuxna skall ligga något högre än
dagens normalbelopp vid införsel men lägre än
nuvarande utmätningsfria belopp vid utmätning av
lön. Nivån kommer därigenom att ligga högre än
Socialstyrelsens vägledande norm för rätt till
socialbidrag och då också över den nivå som normalt
skall anses som nedre gräns för skälig levnadsnivå
enligt socialtjänstlagen (1980:620). För barn görs
en viss differentiering beroende på barnets ålder
och dessa normalbelopp ligger i nivå med
Socialstyrelsens norm. Alla normalbelopp omräknas
årligen i förhållande till konsumentprisindex. Med
1994 års siffror blir normalbeloppen per månad
3 650 kr för ensamstående, 6 030 kr för makar, 1 936
kr för barn under 7 år och 2 229 kr för äldre barn.

RSV:s förslag: RSV har också föreslagit enhetliga förbehållsbelopp. Dessa
grundas dock i huvudsak på Konsumentverkets beräkningar av nödvändiga
vardagsutgifter och ligger därmed högre än beloppen i regeringens förslag.
Remissinstanserna har överlag godtagit förslaget om enhetliga
förbehållsbelopp. Man har anfört att det är viktigt att gäldenären förbehålls
ett högre belopp än vad som anses vara minimigränsen för skälig levnadsstandard.
Några remissinstanser stöder uttryckligen förslaget att Konsumentverkets
beräkningar för hushållsbudget läggs till grund för de nya normalbeloppen. Men
några påpekar också att höjda förbehållsbelopp kommer att inverka menligt på
indrivningen, särskilt av underhållsbidrag och skatter.
Skälen för regeringens förslag: Vid löneexekution får gäldenären alltid
behålla ett visst belopp för sitt eget och familjens underhåll. Vid införsel
kallas detta belopp förbehållsbelopp och vid utmätning av lön kallas det
utmätningsfritt belopp. Dessa belopp är olika för ensamstående, för makar och
för barn och de bestäms enligt dagens ordning på något olika sätt vid införsel
och vid utmätning av lön. Vid införsel får lön tas i anspråk i den mån den
överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll m.m. Vid utmätning får lön
tas i anspråk endast i den mån den uppenbart överstiger vad gäldenären behöver.
Förbehållsbeloppen vid införsel bestäms med ledning av vissa i utsökningsbalken
fastlagda normalbelopp. Dessa normalbelopp skall anses innefatta alla vanliga
levnadskostnader utom bostadskostnad som beräknas särskilt. Normalbeloppen
utgörs enligt 15 kap. 6 a § UB för kalenderår av vissa belopp som skall
multipliceras med ett jämförelsetal som speglar konsumentprisindex.
Normalbeloppen fastställs efter dessa riktlinjer av RSV. Normalbeloppen per
månad för 1994 är för en ensamstående 3 581 kr, för makar och jämställda 5 937
kr och för barn 2 040 kr. De utmätningsfria beloppen vid löneutmätning däremot
bestäms av RSV efter de allmänna riktlinjerna i lagen. Dessa belopp ligger för
närvarande fem procent högre än normalbeloppen vid införsel; de utmätningsfria
beloppen är 3 760 kr för ensamstående, 6 233 kr för makar och 2 141 kr för barn.
Ett förbehåll grundat på Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget skulle
komma att ligga ännu något högre. Socialstyrelsen har utarbetat en vägledande
norm för rätt till socialbidrag. Denna norm bör, enligt vad Regeringsrätten har
slagit fast, läggas till grund för bedömningen av vad som är skälig levnadsnivå
enligt socialtjänstlagen (1980:620), om inte särskilda omständigheter föranleder
något annat (rättsfallet RÅ 1993 ref. 11). Socialstyrelsens norm ligger i
genomsnitt omkring fem procent lägre än normalbeloppen vid införsel.
Socialstyrelsens norm för 1994 är 3 403 kr för ensamstående, 5 632 kr för makar
och 1 643-2 229 kr för barn beroende på ålder.
Skillnaderna mellan införsel och utmätning av lön är historiskt betingade. År
1917 kom de första reglerna om införsel. Ursprungligen kunde införsel bara ske
för familjerättsliga underhållsbidrag. Successivt har därefter möjlighet till
indrivning av allmänna fordringar genom införsel skapats. Löneutmätning i sin
nuvarande form infördes först år 1969. Denna var då begränsad till tre månader
om året. Enligt då gällande förutsättningar fick löneutmätning inte ske om det
med skäl kunde antas att gäldenären hade gjort vad han förmått för att betala
skulden. I och med utsökningsbalken ökades tiden till nuvarande sex månader.
Kravet på "kvalificerad betalningsovilja" togs bort, men det förutsattes
fortfarande att löneutmätning skulle användas återhållsamt. När det gällde
förbehållsbeloppen vid utmätning av lön låg dessa alltjämt på en avsevärt högre
nivå än vid införsel.
Efter en framställning från RSV år 1991 beslutade riksdagen på regeringens
förslag (prop. 1991/92:24) om höjda förbehållsbelopp från den 1 januari 1992 vid
införsel. Det direkta syftet var att förbehållsbeloppen skulle föras upp i nivå
med Socialstyrelsens vägledande norm för socialbidrag. Anledningen till att
förbehållsbeloppen nu är högre än socialbidragsnormen är att förbehållsbeloppen
räknas upp med konsumentprisindex medan Socialstyrelsens norm räknas upp med
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna utveckling har
samtidigt medfört att skillnaden mellan de utmätningsfria beloppen vid
löneutmätning och förbehållsbeloppen vid införsel numera inte är särskilt stor,
endast fem procent.
Det finns i dagens samhälle ett flertal olika system som anger olika normer
för vad den enskilde skall tillerkännas för sitt uppehälle. På senare tid har
det funnits en strävan att nå en gemensam syn på vilka minimibelopp den enskilde
skall få förbehålla sig för sin försörjning. Socialtjänstkommittén har t.ex.
haft till uppgift att precisera rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och
även att överväga möjligheterna att åstadkomma större enhetlighet mellan
kommunernas socialbidragsnormer och andra närliggande system. Kommittén har i
sitt betänkande (SOU 1993:30) inte föreslagit några ändringar av nivån för rätt
till bistånd enligt socialtjänstlagen, utan har i detta avseende endast
föreslagit vissa preciseringar och ett ökat utrymme för individuella och
flexibla lösningar.
RSV har nu föreslagit att det inom den nya löneutmätningen skall tillämpas
enhetliga förbehållsbelopp oavsett vilken typ av fordran det gäller.
När det gäller förbehållsbeloppens storlek har RSV föreslagit att dessa
grundas på Konsumentverkets beräkningar för nödvändiga hushållsutgifter. Detta
innebär förbehållsbelopp som i genomsnitt ligger något högre än dagens
utmätningsfria belopp vid utmätning av lön.
Remissinstanserna har i allmänhet godtagit tanken på enhetliga förbe-
hållsbelopp. När det gäller nivån på dessa är bilden inte lika klar. Alla som
yttrat sig i frågan förefaller dock vara överens om att nivån bör ligga högre än
vad som är fastlagt som den normalt sett undre gränsen för skälig levnadsnivå.
Regeringen finner inte tillräckliga skäl för att gäldenären skall behandlas
olika beroende på vilken sorts fordran som är föremål för indrivning. Det finns
alltså enligt vår mening inte anledning att ha olika förbehållsbelopp vid
löneutmätning för olika sorters fordringar. Enhetliga förbehållsbelopp är också
av effektivitetsskäl ett viktigt inslag i denna reform av löneexekutionen. Man
får ett för alla inblandade enklare och mera lättbegripligt system om man har
enhetliga förbehållsbelopp. Vi övergår nu till att diskutera vilken nivå dessa
bör läggas på.
Det är närmast självklart att ett förbehållsbelopp vid löneexekution bör ligga
högre än normen för socialbidrag, eftersom risken annars är uppenbar att
gäldenären förlorar ett incitament till öppet arbete. Det är också viktigt att
den som är föremål för löneexekution inte därigenom automatiskt blir berättigad
till socialbidrag. Frågan är då om de nya förbehållsbeloppen bör sättas i nivå
med de förbehållsbelopp som i dag gäller vid införsel, i nivå med de
utmätningsfria beloppen vid utmätning av lön eller på någon annan nivå.
Frågan om förbehållsbeloppens storlek bör bedömas i belysning av att
löneutmätning föreslås kunna pågå hela året och med möjlighet till förlängning
(jfr avsnitt 5.3). Denna ordning kan anföras som ett skäl för generösa
förbehållsbelopp. Å andra sidan har institutet införsel så länge det har funnits
varit konstruerat just på det sättet att förbehållsbeloppen har varit relativt
låga och att löneavdragen har kunnat göras utan tidsbegränsning, och det har
inte framkommit att denna ordning skulle vara ohållbar. Inte heller torde
incitamentet till öppet arbete påverkas av om löneavdrag görs för skatter och
underhållsbidrag eller för privatskulder.
Regeringen anser också att man måste ta allvarligt på risken att indrivningen
blir lidande om förbehållsbeloppen höjs så pass mycket som RSV har föreslagit.
Ett sämre indrivningsresultat skulle i första hand drabba underhållsbidragen,
både de bidrag som den underhållsberättigade själv försöker få in och de
fordringar som staten har för utgivna bidragsförskott. Därnäst skulle skatter
och allmänna avgifter drabbas och i sista hand övriga fordringar. RSV har valt
att i rapporten inte försöka presentera någon siffermässig beräkning av vilket
bortfall verkets förslag skulle kunna leda till. Anledningen är givetvis den
stora mängden osäkra eller okända faktorer. I många fall skulle t.ex. hela
skulden kunna drivas in även med de av RSV föreslagna förbehållsbeloppen, men
det skulle ta längre tid. Ett överslag ger ändå vid handen att fordringar
motsvarande något tiotal miljoner kronor årligen skulle hamna i farozonen med
RSV:s lösning. Regeringen finner inte tillräckliga skäl att förorda en ordning
som kan leda till minskad indrivning med så pass stora belopp.
Av vad som hittills har sagts framgår att regeringen anser att de
förbehållsbelopp som för närvarande tillämpas vid införsel i princip är
lämpligast att använda i det nya enhetliga systemet. En viss höjning av dessa
bör dock göras. Mot bakgrund av den höjning av förbehållsbeloppen vid införsel
som genomfördes den 1 januari 1992 bör man kunna nöja sig med en måttlig
justering uppåt. Vi stannar därför för att förorda normalbelopp som med 1994 års
siffror för vuxna blir 3 650 kr per månad för en ensamstående och 6 030 kr för
makar och jämställda. För barn föreslår vi normalbelopp i nivå med
Socialstyrelsens vägledande norm. Dock bör, såsom RSV föreslagit, en
differentiering av praktiska skäl bara göras mellan barn under 7 år och äldre
barn, och inte mellan tre olika åldersgrupper som i Socialstyrelsens norm.
Beloppen blir 1 936 resp. 2 229 kr. I övrigt förordar vi samma tekniska lösning
som den som nu används vid införsel. Detta innebär att normalbeloppen anges i
utsökningsbalken och att bostadskostnaden beräknas särskilt. Vidare bör liksom
hittills föreskrivas att normalbeloppen varje år omräknas i förhållande till
konsumentprisindex, detta för att normalbeloppen i så hög grad som möjligt skall
garanteras värdebeständighet.
Att ändringar görs i de belopp som skall förbehållas gäldenären vid
löneexekution innebär inte några ändringar av hur bidrag enligt
socialtjänstlagen skall beräknas.
RSV har regeringens bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om
bestämmande av förbehållsbelopp vid införsel och utmätningsfria belopp vid
utmätning av lön. RSV utfärdar med stöd därav varje år föreskrifter och
rekommendationer. Rekommendationerna behandlar bl.a. vilka "vanliga
levnadskostnader" som normalbeloppen skall anses omfatta, vilka avvikelser som
skall kunna göras därifrån och hur bostadskostnad bör beräknas. Denna ordning
bör gälla även i det nya systemet.

5.5 Löneutmätning under konkurs

Regeringens förslag: Om en gäldenärs lön skall tas i
anspråk under en konkurs skall löneutmätning ske
genom kronofogdemyndighetens försorg. Utmätning av
lön skall kunna göras dels för underhållsbidrag, dels
för konkursboets räkning om förvaltaren begär det.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har ställt sig positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt får utmätning av lön inte
ske under en konkurs. Om löneutmätning pågår vid konkursutbrottet skall den
avbrytas. Införsel i lön får däremot ske, under förutsättning att lönen inte
ingår i konkursboet (se 15 kap. 18 § UB).
Konkursförvaltaren kan besluta att göra anspråk på den del av gäldenärens lön
som inte ingår i beneficiet, alltså det som skall förbehållas gäldenären.
Beneficiet omfattar också underhållsskyldighet mot annan. Förvaltaren skall
vända sig direkt till arbetsgivaren med ett beslut om löneavdrag. Det är då inte
frågan om införsel eller löneutmätning genom kronofogdemyndighetens försorg.
Denna ordning kan leda till att ett löneexekutivt beslut först måste hävas på
grund av ett konkursutbrott och att förvaltaren därefter på egen hand måste
begära att arbetsgivaren på nytt börjar göra löneavdrag. Detta förfarande är
omständligt för alla inblandade och i praktiken tas gäldenärens lön endast
sällan i anspråk under konkurs.
RSV har föreslagit att i det nya enhetliga löneexekutiva systemet
kronofogdemyndigheten skall sköta all hantering som gäller ianspråktagande av
lön. Förslaget har allmänt tillstyrkts under remissbehandlingen.
Också regeringen finner det mest ändamålsenligt att kronofogdemyndigheten har
ansvar för all löneexekution. Det är också av värde att löneexekution kan pågå i
så stor utsträckning som möjligt oberoende av konkursen. Detta har både
administrativa och indrivningsmässiga fördelar. Med en sådan ordning kan
utmätning ske i första hand för underhållsbidrag, som har bästa företrädesrätt.
Kronofogdemyndigheten redovisar då beloppet direkt till den
underhållsberättigade. Vidare kan utmätning av lön på begäran av
konkursförvaltaren göras för fordringar som kan göras gällande i konkursen.
Myndigheten redovisar då till konkursboet.
Om löneutmätning för underhållsbidrag redan pågår vid konkursutbrottet, bör
denna fortsätta oförändrad. Om löneutmätning vid samma tid pågår för någon annan
fordran, bör denna fortsätta, och då för konkursboets räkning, om inte
förvaltaren begär att den skall upphöra.

5.6 Forum för frågor om utmätning av lön hos gäldenärer som saknar hemvist i
Sverige

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten i
Stockholms län skall handlägga alla frågor om
utmätning av lön hos gäldenärer som saknar hemvist i
Sverige.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Utsökningsbalken innehåller regler om
kronofogdemyndigheternas lokala behörighet i olika typer av utsökningsmål.
Nyligen har beslutats vissa ändringar av dessa forumregler (prop. 1993/94:50,
bet. 1993/94 LU13, rskr. 1993/94:113, SFS 1993:1650) som syftar till att målen
skall kunna handläggas där det är lämpligast från verkställighetssynpunkt. Dessa
ändringar bygger också på RSV:s rapport 1992:1 om översyn av utsökningsbalken. I
det lagstiftningsärendet uttalades att RSV:s förslag att koncentrera
handläggningen av löneexekution mot gäldenärer som inte har hemvist i Sverige
borde prövas i anslutning till lagförslagen om övergripande ändringar av det
löneexekutiva systemet.
RSV har föreslagit att all löneexekutiv verksamhet som gäller gäldenärer med
hemvist utanför Sverige skall bedrivas vid Kronofogdemyndigheten i Stockholms
län. För närvarande gäller att sådana frågor skall handläggas hos den
kronofogdemyndighet där arbetsgivaren eller annan utbetalare av ersättning
finns. Vid löneexekution mot gäldenärer bosatta utomlands är det oftast
pensionsutbetalningar som tas i anspråk. Sådana utbetalningar görs från
Stockholm och Sundsvall, varför målen i stor utsträckning handläggs på dessa
orter. Enligt RSV:s mening är det lämpligast att handläggningen sker vid en enda
myndighet med tanke bl.a. på de särskilda kostnadsbedömningar som måste göras
med hänsyn till förhållandena i det land där gäldenären bor; förbehållsbeloppen
enligt utsökningsbalken gäller bara inom Sverige. Enligt RSV väger intresset av
en enhetlig rättstillämpning på området tyngre än närheten mellan myndigheten
och arbetsgivaren eller motsvarande utbetalare. Kronofogdemyndigheten i
Stockholm har föreslagits för handläggningen därför att myndigheten redan har en
stor del av dessa mål och för att ta till vara närheten till
Utrikesdepartementet och de utländska ambassaderna, som ofta är behjälpliga vid
utredningen i målen.
Under remissbehandlingen har inte framförts någon erinran mot förslaget.
Regeringen tycker att det har anförts goda skäl för förslaget och förordar att
det genomförs.

6 Hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål som gäller betalningsskyldighet

6.1 Enskilda mål

6.1.1Handläggningstiden

Regeringens förslag: Enskilda mål som gäller
betalningsskyldighet skall handläggas under ett års
tid räknat från dagen för ansökan. Sökanden kan genom
en s.k. förnyelseansökan begära att målet handläggs
under ytterligare en ettårsperiod. Förnyelseansökan
kan göras ett obegränsat antal gånger.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enskilda mål som gäller pengar, alltså mål om
betalningsskyldighet, verkställs i dag genom utmätning eller införsel. I
fortsättningen skall de enligt vad som föreslås i detta ärende verkställas
endast genom utmätning. Utmätning kommer, liksom tidigare, att kunna avse lös
egendom, fast egendom, lön samt överskjutande skatt eller andra s.k.
restitutionsfordringar.
I dagens system redovisas de enskilda målen tillbaka till sökanden så snart
det har konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet inte kan
ske. Ändå är de flesta mål redan i dag föremål för handläggning större delen av
året. Det beror på att det med dagens regler om tidskonsumtion är en fördel för
sökanden att ge in ansökan i början av året om han vill få del av löneutmätning,
samtidigt som hanteringen av den överskjutande skatten är klar först mot slutet
av året.
Ungefär hälften av målen återkommer till myndigheterna nästan direkt efter att
de har redovisats till sökandena. Att redovisa mål och att nyregistrera mål tar
i anspråk stora resurser hos kronofogdemyndigheterna. Även för sökandena innebär
detta skickande av mål fram och tillbaka mycket arbete. Det finns mot denna
bakgrund skäl att överväga en mer kontinuerlig handläggning hos
kronofogdemyndigheten av enskilda mål, mer lik den som nu tillämpas i flertalet
allmänna mål. RSV:s förslag innebär att alla enskilda mål om
betalningsskyldighet skall handläggas i ettårsperioder och att sökanden genom en
s.k. förnyelseansökan skall kunna begära att handläggningen fortsätter under
ytterligare en ettårsperiod. För varje förnyelseansökan skall en viss avgift tas
ut.
Remissinstanserna har i stort sett tillstyrkt förslaget. Regeringen bedömer
att förslaget har stora förtjänster. För myndigheterna och för sökandena bör det
kunna medföra väsentliga besparingar och därutöver bidra till att
arbetsbelastningen blir jämnare. Det är också tydligt att en sådan ordning i
praktiken inte skulle innebära några stora förändringar för gäldenärerna,
särskilt inte om man kräver att sökanden är aktiv för att målet skall handläggas
längre än en ettårsperiod.
Vi föreslår alltså att alla enskilda mål om betalningsskyldighet inledningsvis
skall handläggas under en ettårsperiod, såvida de inte dessförinnan blir
fullbetalda, återkallas eller förfaller. Vi återkommer i det följande till de
olika handläggningsåtgärderna (avsnitt 6.1.2). Sökanden bör dessutom få
möjlighet att under andra hälften av ettårsperioden begära att handläggningen
förlängs med ett år. Efter en sådan förnyelseansökan skall kronofogdemyndigheten
fortsätta handläggningen av målet med den handläggningsåtgärd som pågår när den
innevarande ettårsperioden löper ut.
I det följande (avsnitt 6.1.3) återkommer vi med vissa specialregler för mål
om underhållsbidrag.

6.1.2Handläggningsåtgärder

Regeringens förslag: Under handläggningstiden kan
ett enskilt mål vara föremål för utredning,
verkställighetsåtgärder eller bevakning.
Kronofogdemyndigheten skall även utan yrkande i
målet utmäta lös egendom, om myndigheten på grund av
samordning med annat mål eller av någon annan
anledning får kännedom om sådan egendom.
Restitutionsfordringar skall alltid utmätas.
Sökanden skall under handläggningstiden kunna begära
ny utredning om gäldenärens löneförhållanden eller
förekomsten av utmätningsbar lös eller fast egendom
(kompletterande tillgångsundersökning). Reglerna om
s.k. säkerhetsutmätning upphävs.

RSV:s förslag överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Vid ansökan om utmätning kan sökanden enligt
den ordning som gäller i dag begära antingen fullständig eller, mot en lägre
avgift, begränsad tillgångsundersökning. I det första fallet undersöker
kronofogdemyndigheten förekomsten av all utmätningsbar egendom. Om begränsad
tillgångsundersökning har begärts, undersöker myndigheten endast möjligheterna
till utmätning av lön och restitutionsfordringar. Sedan denna utredning gjorts
följer verkställighetsåtgärder, om det finns förutsättningar för det, främst i
form av utmätning av sådan egendom som ansökan omfattar. RSV föreslår inga andra
förändringar av systemet med fullständig och begränsad tillgångsundersökning än
att detta skall regleras i utsökningsbalken i stället för som hittills endast i
förordning. Också regeringen anser att så bör ske.
Emellertid har RSV påpekat att myndigheten ibland vid handläggning av mål, där
endast begränsad tillgångsundersökning begärts, utan någon särskild utredning
får kännedom om utmätningsbar lös egendom. Detta kan hända till följd av
samordning med något annat mål mot samma gäldenär men också av andra skäl.
Enligt dagens regler kan utmätning av den nämnda lösa egendomen inte göras i ett
mål där bara begränsad tillgångsundersökning har begärts. I likhet med RSV
finner regeringen denna ordning otillfredsställande och förordar en uttrycklig
regel om att utmätning skall få göras i den beskrivna situationen.
När det gäller själva verkställighetsåtgärderna har RSV föreslagit två
ändringar. Den ena gäller s.k. säkerhetsutmätning enligt nuvarande 7 kap. 19 §
UB. En sådan utmätning innebär att kronofogdemyndigheten i samband med
löneutmätning även beslutar om utmätning av annan egendom för att trygga
sökandens fordran och därefter avvaktar resultatet av löneutmätningen innan
några ytterligare åtgärder vidtas med den säkerhetsutmätta egendomen. Enligt
RSV:s utredning har det visat sig att institutet säkerhetsutmätning saknar
praktiskt värde, varför reglerna därom föreslås upphävda. Den andra ändringen
gäller införande av en uttrycklig möjlighet för kronofogdemyndigheten att häva
en sakutmätning om det visar sig att skulden kan betalas genom en senare
beslutad utmätning av lön. Remissbehandlingen har givit stöd åt förslagen och
regeringen ställer sig bakom dem.
När utrednings- och verkställighetsåtgärderna i ett enskilt mål tills vidare
är avslutade, skall målet enligt RSV:s förslag bevakas under återstoden av
handläggningsperioden. Regeringen, liksom i allmänhet remissinstanserna,
biträder det förslaget. Om det under handläggningstiden kommer till myndighetens
kännedom att det finns egendom som kan utmätas, skall myndigheten göra detta
oavsett vilka yrkanden som finns i målet. Detta kan bli aktuellt t.ex. vid
samordning med ett annat inneliggande mål mot samma gäldenär. Och om en
restitutionsfordran skall återbetalas under handläggningstiden, skall
myndigheten utmäta denna fordran i den mån den inte skall tas i anspråk genom
avräkning enligt avräkningslagen.
Ytterligare en nyhet som RSV har föreslagit är att sökanden när som helst
under handläggningstiden skall kunna begära en kompletterande utredning om
gäldenärens löneförhållanden eller om förekomsten av utmätningsbar lös eller
fast egendom. Detta kallas i RSV:s förslag för tilläggsansökan, vilken skall ske
mot en ny avgift för varje ansökan. Även detta förslag har godtagits av
remissinstanserna. Regeringen accepterar förslaget i sak men anser att en bättre
benämning är kompletterande tillgångsundersökning. En begäran om kompletterande
tillgångsundersökning skall följa samma mönster som en ursprunglig ansökan, dvs.
avse antingen begränsad eller fullständig tillgångsundersökning. Myndigheten
skall alltså göra utredning - eller i förekommande fall förnyad utredning - av
de egendomsslag som begäran avser och sedan vidta åtgärder för verkställighet.
Systemet kommer t.ex. att möjliggöra för sökanden att först inge en utmätnings-
ansökan med begäran om begränsad tillgångsundersökning för att senare, beroende
på utfallet, eventuellt begära fullständig tillgångsundersökning. Det blir också
möjligt för sökanden att i det pågående målet begära ny utredning, om han har
fått indikationer på att gäldenären numera har utmätningsbar egendom som inte
påträffats vid tidigare utredning. Möjligheten att begära kompletterande
tillgångsundersökning ett obegränsat antal gånger kan också bidra till att
reducera antalet av- och nyregistreringar av mål.

6.1.3Underhållsbidrag

Regeringens förslag: Om utmätning av lön pågår för en
fordran på underhållsbidrag skall
kronofogdemyndigheten ta upp till verkställighet
även sådan skuld som avser tillkommande bidrags-
månader och som har förfallit efter det att ansökan
gjordes i målet. Vid pågående löneutmätning för
underhållsbidrag fortsätter handläggningen av målet
under ytterligare en ettårsperiod utan någon
förnyelseansökan. Myndigheten skall självmant iaktta
den treåriga preskriptionstiden för svenska
underhållsbidrag.

RSV:s förslag överensstämmer i princip med regeringens.
Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Vid införsel för underhållsbidrag enligt
dagens regler omfattar verkställigheten alla bidrag som är förfallna vid
verkställighetstillfället oavsett om så var fallet vid tiden för ansökan eller
ej. I likhet med RSV anser regeringen att samma ordning är den lämpligaste även
för det nya löneutmätningssystemet.
Regeringen har i det föregående (avsnitt 6.1.1) presenterat förslaget om
handläggning av mål i ettårsperioder med möjlighet att göra förnyelseansökan. I
princip bör denna ordning gälla även vid löneutmätning för underhållsbidrag. RSV
har emellertid föreslagit att löneutmätning för underhållsbidrag skall fortsätta
utan särskild begäran, om den pågår vid utgången av ettårsperioden. Därigenom
får man en rutin som överensstämmer med dagens regler för införsel för
underhållsbidrag. Vi biträder detta förslag.
Svenska underhållsbidrag preskriberas efter tre år. Utländska underhållsbidrag
har regelmässigt en längre preskriptionstid. Införsel får enligt dagens regler
inte äga rum för underhållsbidrag som är äldre än tre år. RSV har föreslagit en
uttrycklig regel om att kronofogdemyndigheten självmant skall beakta den
treåriga preskriptionstiden för svenska bidrag. För andra bidrag skulle däremot
utsökningsbalkens huvudregel gälla, nämligen att det ankommer på gäldenären att
göra invändning mot verkställigheten. Förslaget, som torde överensstämma med
dagens praxis, har inte mött någon kritik under remissbehandlingen. Regeringen
ansluter sig i sak till förslaget och förordar en regel enligt vilken utmätning
inte får ske för svenska underhållsbidrag som är äldre än tre år.

6.2 Allmänna mål

Regeringens bedömning: Inga ändringar i
handläggningsordningen för allmänna mål bör göras i
detta ärende.

RSV:s förslag: De allmänna mål, som kallas handräckningsmedel och som inte är
föremål för kontinuerlig verkställighet, skall handläggas på samma sätt som
föreslagits för enskilda mål.
Remissinstanserna har inte haft några invändningar.
Skälen för regeringens bedömning: Allmänna mål utmärks bl.a. av att det är
kronofogdemyndigheten som företräder sökanden, dvs. staten eller något annat
offentligt subjekt, och därmed utövar de funktioner som tillkommer borgenären.
De allmänna målen har sedan lång tid uppdelats i en belopps- och antalsmässigt
dominerande grupp som varit föremål för kontinuerlig handläggning hos
kronofogdemyndigheten och en mindre grupp som handlagts på likartat sätt som
enskilda mål. Med en term som hämtats från äldre redovisningsrutiner har den
förstnämnda gruppen kallats månadsräkningsmedel, medan den sistnämnda kallats
handräckningsmedel.
RSV har föreslagit att de regler för enskilda mål om ettårshandläggning,
bevakning m.m. som regeringen behandlat i det föregående (avsnitten 6.1.1-6.1.2)
skall tillämpas även på de allmänna mål som tillhör kategorin
handräckningsmedel. Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot
förslaget.
Genom det nya regelverk på indrivningsområdet som trätt i kraft den 1 januari
1994 har tillämpningsområdet för de handläggningsrutiner som redan tidigare
gällt för månadsräkningsmedel utvidgats till ytterligare medelsslag. Rutinerna
för vad som brukat kallas handräckningsmedel är tillämpliga i så pass få mål att
de saknar större praktisk betydelse.
Mot denna bakgrund är det inte längre aktuellt att i utsökningsbalken ge
föreskrifter om handläggningen av allmänna mål i de avseenden som det nu gäller.

6.3 Uppskov och anstånd

Regeringens förslag: I mål om betalningsskyldighet
skall sökanden kunna medge uppskov vid högst två
tillfällen under ettårsperioden och under en tid av
högst två månader vid varje tillfälle. Om ytterligare
uppskov medges förfaller ansökan. Alla uppskov är
villkorade på så sätt att samordning med utmätning i
annat mål mot samma gäldenär samt utmätning av re-
stitutionsfordringar skall ske utan hinder därav.
När det gäller pågående utmätning av lön kan
kronofogdemyndigheten själv bevilja anstånd, dels på
begäran av sökanden, dels på begäran av gäldenären om
det finns särskilda skäl.
För mål om avhysning och mål om kvarstad föreslås
inga nya regler. I övriga handräckningsmål skall
sökanden kunna medge uppskov högst två gånger och
under högst sex månader från dagen för ansökan. Vid
ytterligare uppskov förfaller ansökan.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att invända. Några har dock
velat att det skall kunna medges längre uppskov.
Skälen för regeringens förslag: I utsökningsbalken finns regler om att
verkställighet i vissa fall kan uppskjutas. Genom lagändringar i ärendet om
indrivningslagen lades den terminologin fast att ordet "anstånd" i
utsökningsbalken skall användas om åtgärder som kronofogdemyndigheten i sin
egenskap av myndighet beslutar om, medan ordet "uppskov" skall användas om
åtgärder som sökanden förfogar över. Om kronofogdemyndigheten såsom företrädare
för borgenären, t.ex. staten, beslutar i en sådan fråga, benämns detta alltså
uppskov.
Gällande rätt innebär att sökanden alltid kan medge svaranden uppskov upp till
sex månader från ansökningsdagen. I mål som gäller betalningsskyldighet får
uppskov medges högst två gånger. Om ytterligare uppskov skulle medges förfaller
ansökan. I mål om avhysning får längre uppskov än sex månader från dagen för
ansökan inte medges utan särskilda skäl. För övriga handräckningsmål finns inga
begränsningar alls.
RSV menar att denna ordning motverkar en rationell handläggning och har
föreslagit vissa uppstramningar. Enligt förslaget skall för alla mål om
verkställighet, utom mål om avhysning och kvarstad, gälla att ansökan förfaller
om sökanden medger uppskov mer än två gånger. I mål om betalningsskyldighet får
tiden för varje uppskov inte överstiga två månader. När det gäller mål om
avhysning och mål om kvarstad föreslås inga ändringar, men för övriga
handräckningsmål föreslås en längsta uppskovstid av sex månader från dagen för
ansökan.
Förslaget har i huvudsak godtagits under remissbehandlingen. Från några håll
har dock kommit önskemål om möjlighet till längre uppskovstid för att underlätta
kontroll och fullföljande av uppgjorda avbetalningsplaner.
Regeringen håller med RSV om att nuvarande generösa möjligheter att medge
uppskov kan motverka en rationell handläggning. Utgångspunkten bör i stället
vara att verkställighet skall ske snarast och att mål där verkställighet inte
sker fastän detta skulle vara möjligt inte heller skall belasta
kronofogdemyndigheten. En möjlighet till kortare uppskov bör emellertid finnas.
Ett sådant kan möjliggöra för gäldenären att frivilligt göra rätt för sig eller
visa att han följer en uppgjord betalningsplan. På så sätt kan ett uppskov
medverka till en mera skonsam och billig lösning i målet. Vi anser att RSV:s
förslag är väl avvägt. I mål om betalningsskyldighet bör sökanden alltså få
medge uppskov två gånger under varje ettårsperiod som handläggningen varar och
därvid bör varje uppskov få vara högst två månader. I handräckningsmål är
verkställighet regelmässigt mera omständlig än i betalningsmålen. För att
verkställigheten här skall kunna ske så billigt och smidigt som möjligt är det
motiverat med möjlighet till längre uppskov. När det gäller mål om avhysning och
mål om kvarstad är inga ändringar påkallade. För övriga handräckningsmål bör den
längsta uppskovstiden lämpligen vara sex månader från ansökningsdagen. Även här
bör gälla att ansökan förfaller om längre uppskov skulle medges, eller om upp-
skov medges en tredje gång.
Uppskov i mål om betalningsskyldighet bör inte hindra att utmätning ändå sker
om det blir aktuellt på grund av samordning med verkställighet i något annat mål
eller på grund av att det finns en utmätningsbar restitutionsfordran. En sådan
ordning gör att man inte som nu formellt behöver besluta om hävning av
uppskovet för att få till stånd samordning eller utmätning av
restitutionsfordran.
När det gäller utmätning av lön har RSV föreslagit en kompletterande regel
enligt vilken kronofogdemyndigheten själv skall kunna bevilja anstånd med
pågående löneutmätning. Detta skall kunna ske på begäran av någon av parterna,
och det skall krävas särskilda skäl om sökanden motsätter sig anstånd. Enligt
regeringens mening är en sådan ordning motiverad med hänsyn till att
tidsbegränsningen för löneutmätning skall tas bort. Beslutet om anstånd bör
alltså ligga i kronofogdemyndighetens hand och myndigheten bör inte vara bunden
av parternas önskemål. En begäran om anstånd från sökanden bör alltså kunna
avslås om myndigheten finner anstånd olämpligt. Om gäldenären begär anstånd
under pågående löneutmätning och borgenären inte medger detta, bör
kronofogdemyndigheten kunna bevilja visst anstånd om det finns särskilda skäl.
Anstånd bör därvid kunna komma i fråga vid sjukdom, olycksfall och andra
liknande situationer som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. Däremot
bör exempelvis inte enbart en omständighet som att gäldenären skall ha semester
motivera anstånd. I fråga om anstånd som beslutas av kronofogdemyndigheten bör
inga formella begränsningar gälla. Det ligger dock i sakens natur att dessa
anstånd som regel blir få och korta.

7 Preskription

7.1 Preskription av huvudfordran i enskilda mål

Regeringens bedömning: Inga nya regler för
bestämning av preskriptionstid behövs till följd av
de föreslagna reglerna om ettårig målhandläggning med
möjlighet till förnyelseansökningar.

RSV:s förslag: En förnyelseansökan skall ha samma verkan i preskrip-
tionshänseende som målets redovisning.
Remissinstanserna: De flesta av dem som yttrat sig i denna fråga avstyrker
förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 § preskriptionslagen (1981:130) kan
preskription avbrytas bl.a. genom att fordringen åberopas hos exekutiv
myndighet. Om gäldenären har delgetts eller på annat sätt underrättats om
handläggningen, börjar ny preskriptionstid att löpa från målets redovisning till
borgenären. Om målet redovisas utan att kronofogdemyndigheten haft
"gäldenärskontakt" kommer emellertid inte någon ny preskriptionstid att löpa,
utan fordringen preskriberas som om något avbrott inte skett. Det finns dock en
särregel som föreskriver att fordringen preskriberas tidigast ett år efter det
att målet avslutats, varmed får förstås att det också har redovisats till
sökanden. RSV har förslagit att en förnyelseansökan i ett mål skall ha samma
verkan som målets avslutande. Förslaget innebär att fordringen skall kunna
preskriberas ett år efter det att handläggningen har fortsatt på grund av en
förnyelseansökan, om inte annat följer av en redan löpande preskriptionstid för
fordringen. Förslaget är motiverat av hänsyn till gäldenären; eftersom ett mål
med stöd av förnyelseansökningar kan komma att ligga inne hos
kronofogdemyndigheten mycket länge, kan också preskription komma att uppskjutas
under mycket lång tid.
Förslaget har kritiserats under remissbehandlingen. Kritiken tar sikte på
risken att en fordran med RSV:s lösning skulle kunna preskriberas under målets
handläggning hos kronofogdemyndigheten, vilket inte kan ske med dagens regler.
Man framhåller också den pedagogiska svårighet som ligger i att jämställa målets
fortsättning efter förnyelseansökan med dess avslutning.
Regeringen bedömer att det nya systemet hos kronofogdemyndigheten med
möjlighet till långtidsbevakning av fordringar på grund av förnyelseansökan inte
kommer att ge upphov till förlängd preskriptionstid i sådan omfattning att nya
regler av det slag RSV föreslagit är motiverade. Denna ståndpunkt kan givetvis
omprövas om det efter någon tid visar sig att det nya systemet får oönskade
konsekvenser i preskriptionshänseende.
Frågan om beaktande av den treåriga preskriptionstiden för svenska
underhållsbidrag har behandlats i det föregående (avsnitt 6.1.3).

7.2 Preskription av förrättningskostnader, särskilt grundavgifter i allmänna mål
och mål om underhållsbidrag

Regeringens förslag: En uttrycklig regel tas in i
utsökningsbalken enligt vilken preskription av en
huvudfordran omfattar även fordran på
förrättningskostnad. En förrättningskostnad i mål om
underhållsbidrag skall preskriberas vid utgången av
kalenderåret två år efter det att avgiften
debiterades.

RSV:s rapport: Rapporten innehåller inget sådant förslag.Remissinstanserna har
inte berört frågan. Ett förslag som i huvudsak överensstämmer med regeringens
har under hand förts fram från företrädare för RSV och har godtagits av ett
antal andra representanter för exekutionsväsendet.
Skälen för regeringens förslag: I enskilda mål svarar sökanden normalt för
förrättningskostnaderna. Försök skall göras att ta ut kostnaderna av gäldenären
i målet. Om målet avslutas utan att kostnaderna kunnat tas ut av gäldenären, kan
sökanden inte få verkställighet för dessa kostnader i ett senare mål. I princip
gäller dock den tioåriga preskriptionstiden för förrättningskostnaderna i
enskilda mål. Bestämmelsen i 8 § preskriptionslagen (1981:130) om att
preskription av en huvudfordran också omfattar ränta eller annan
tilläggsförpliktelse är inte tillämplig här, eftersom förrättningskostnad inte
räknas som "annan tilläggsförpliktelse".
Sedan den 1 januari 1993 tas grundavgift ut även i allmänna mål och mål om
införsel för underhållsbidrag. En grundavgift i mål om införsel för
underhållsbidrag debiteras den 1 januari varje år som målet handläggs. Den är
för närvarande 500 kr. I alla de nu nämnda målen gäller att sökanden inte svarar
för avgiften men den skall om möjligt tas ut av gäldenären. Om målet däremot
avslutas därför att fortsatt införsel inte är möjlig i målet, tas avgiften inte
heller ut i någon annan särskild ordning. Om målet återkallas görs ett försök
att ta ut avgiften genom införsel och därefter avslutas målet, om det inte sker
fortsatt verkställighet för något annat fordringsanspråk. Enligt nu gällande
lydelse av 15 kap. 15 § andra stycket UB har fordran på underhållsbidrag
företräde framför förrättningskostnaderna i målet. När det gäller skatter och
andra allmänna mål är företrädesordningen den motsatta. Ingen ändring i dessa
avseenden avses i det nya enhetliga löneexekutiva systemet.
Förenklat kan sägas att skattefordringar och liknande fordringar preskriberas
efter fem år och svenska underhållsbidrag efter tre år.
För flertalet allmänna mål följer av lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m. att grundavgift preskriberas samtidigt med
huvudfordringen. Lagen gäller emellertid inte alla fordringar, t.ex. inte
utländska skatter. För de allmänna målen finns alltså behov av en heltäckande
regel.
För grundavgift i mål om underhållsbidrag finns ingen särskild
preskriptionsregel och 8 § preskriptionslagen är som nämnts inte tillämplig,
vilket innebär att den tioåriga preskriptionstiden blir tillämplig på dessa
grundavgifter. Detta gäller vare sig fordran drivs in genom införsel eller genom
utmätning. Man riskerar därmed att ett mycket stort belopp av ackumulerade
grundavgifter finns kvar att driva in sedan väl själva underhållsbidragen, både
upplupen skuld och löpande bidrag, har drivits in. Detta skulle kunna bli
alltför betungande för gäldenären.
En enhetlig regel om att preskription av en huvudfordran också omfattar en
fordran på förrättningskostnad skulle vara av stort värde. För de allmänna målen
gäller detta till största delen redan i dag. I de fall en förrättningskostnad
hänför sig till flera olika allmänna mål med olika preskriptionstider torde utan
någon särskild föreskrift gälla att kostnaden preskriberas samtidigt som den
sista av huvudfordringarna.
I underhållsmålen är grundavgiften inte knuten till själva bidraget, som ju
normalt förfaller varje kalendermånad, utan i stället till målet som sådant och
debiteras för varje år målet handläggs. En regel om att förrättningskostnad
preskriberas samtidigt med huvudfordringen skulle alltså inte bli tydlig när det
gäller underhållsbidragen. Andra vägar måste därför prövas. Ett sätt kan vara
att föreskriva att grundavgift i mål om underhållsbidrag skall preskriberas vid
utgången av kalenderåret två år efter det att avgiften debiterades. Denna
lösning har under hand förts fram från företrädare för RSV och har också under
ärendets beredning inom regeringskansliet godtagits av ett antal andra represen-
tanter för exekutionväsendet.
Regeringen gör samma bedömning och föreslår alltså en regel om att
grundavgiften i underhållsmålen preskriberas vid utgången av kalenderåret två år
efter det att avgiften debiterades.
RSV har också fört fram förslag om en hjälpregel som möjliggör preskription
det tidigare datum som följer av att det sista i målet aktuella bidraget
preskriberas. En sådan regel skulle bli aktuell att tillämpa i mål där endast en
upplupen underhållsskuld och inget löpande bidrag har varit föremål för
verkställighet. En sådan ordning skulle vidare regelmässigt leda till att
grundavgiften överhuvudtaget inte skulle kunna tas ut. Någon föreskrift om att
en grundavgift kan preskriberas tidigare än tre år efter den 1 januari i
debiteringsåret är regeringen därför inte beredd att föreslå. Å andra sidan är
det inte någon bra lösning om kronofogdemyndigheten skulle tvingas bevaka
indrivning av grundavgift under närmare tre år efter det att det sista under-
hållsbidraget har drivits in eller bortfallit. Detta kan emellertid undvikas
genom en reglering av själva handläggningsordningen och kräver alltså inte någon
särreglering av preskriptionen. I stället bör det föreskrivas att, när inget
bidrag längre finns att driva in, ett försök till indrivning av återstående
grundavgifter skall göras och att målet därefter skall avslutas. En sådan
föreskrift behöver inte ha lagform.
Om grundavgiften, såsom regeringen har föreslagit, preskriberas senast efter
tre år finns det alltså risk att den i en del mål om underhållsbidrag aldrig
kommer att kunna drivas in. Så länge det finns en upplupen underhållsskuld som
kan drivas in i målet måste det accepteras att grundavgiften får stå tillbaka.
När emellertid indrivning sker endast för löpande bidrag och det finns något
utrymme därutöver, bör detta utrymme enligt vår mening genast tas i anspråk för
att, om än bara delvis, täcka grundavgiften. Annars riskerar man att
grundavgiften i underhållsmål nästan aldrig kommer att kunna tas ut. En
föreskrift om detta behöver inte heller ha lagform. Det merarbete som kan
uppkomma med upprepade krediteringar på grundavgiften måste accepteras.
För övriga enskilda mål och för allmänna mål uppkommer inte samma
problemställning, eftersom förrättningskostnaderna i dessa mål tas ut före
huvudfordringen. För andra enskilda utsökningsmål än underhållsmål innebär
regeringens förslag att förrättningskostnad som hänför sig till en
konsumentfordran preskriberas efter tre år och övriga efter tio år. Givetvis är
det därvid bara fråga om preskriptionen gentemot gäldenären, inte mot sökanden.
I flertalet allmänna mål kommer förrättningskostnaderna att preskriberas efter
cirka fem år.

8 Förslagens praktiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen kommer att minska
arbetsbelastningen hos kronofogdemyndigheterna.
Även för parter och andra som är inblandade i målen
uppnås rationaliseringsvinster.

RSV:s bedömning sammanfaller med regeringens.
Skälen för regeringens bedömning: Förslagen som läggs fram i detta ärende
leder till större enhetlighet och kontinuitet i handläggningen av mål hos
kronofogdemyndigheterna. Beslutsfattandet underlättas och minskar i omfattning.
Målhanteringen förenklas bland annat genom att antalet ny- och avregistreringar
minskar. Arbetsbelastningen för kronofogdemyndigheterna kommer härigenom att
minska och dessutom bli jämnare. Den mer kontinuerliga handläggningen möjliggör
en bättre helhetssyn på gäldenärernas ekonomi. För borgenärer, arbetsgivare,
konkursförvaltare och i någon mån även för gäldenärerna innebär det nya systemet
rationaliseringar och bättre service.

9 Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Sedda för sig kan förslagen
beräknas kosta omkring 11 miljoner kronor att
genomföra i 1992 års kostnadsläge, men med
samordning med annat utvecklingsarbete inom
exekutionsväsendet blir särkostnaden väsentligt
lägre. Indrivningsresultatet påverkas endast
marginellt.

Skälen för regeringens bedömning: Kronofogdemyndigheterna behöver ett
välutvecklat ADB-stöd för det nya förfarandet. RSV har i sin rapport beräknat
att det för detta utvecklingsarbete kommer att åtgå högst nio årsarbetskrafter
och att vissa ökade kostnader för den löpande driften av ADB-systemet
tillkommer. För utbildningsinsatser har RSV beräknat drygt 6,3 miljoner kronor.
Sammanlagt blir kostnaden omkring 11 miljoner kronor i 1992 års kostnadsläge.
När det gäller ADB-utvecklingen och även utbildningsinsatserna är det dock
osäkert hur mycket extrakostnader genomförandet av förslagen i detta ärende
kommer att medföra. Det mesta tyder nämligen nu på att förslagen inte kommer att
genomföras inom ramen för det befintliga REX-systemet utan direkt i ett nytt
ADB-system, med arbetsnamnet INDEX, som är under uppbyggnad (jfr avsnitt 10). Om
så sker kommer särkostnaden för förslagen i detta ärende att reduceras högst
väsentligt.
Kostnaderna som är förenade med det nya systemets införande motsvaras på någon
sikt gott och väl av resurser som till följd av det effektivare systemet kan
frigöras för andra uppgifter inom kronofogdemyndigheterna. Kostnaderna bör
därför, med hänsyn till den anslagskredit som RSV och kronofogdemyndigheterna
har tillgång till, kunna finansieras inom befintliga resursramar.
Vad beträffar indrivningsresultatet finns det olika inslag i reformen som
verkar i olika riktningar. Att förbehållsbeloppen höjs något jämfört med
nuvarande förbehållsbelopp vid införsel kan innebära att lägre belopp avseende
underhållsbidrag och skatter kan drivas eller att indrivningen tar längre tid,
men det kan inte säkert sägas att det blir fråga om någon negativ inverkan på
det slutliga indrivningsresultatet. För andra sorters fordringar kan reformen ge
ökat utrymme för löneexekution, eftersom tidsbegränsningarna tas bort och de
föreslagna förbehållsbeloppen är lägre än de nuvarande vid löneutmätning. Vissa
av förslagen medför också att fler utmätningar kommer att kunna genomföras. Det
gäller bl.a. reglerna om löneutmätning under konkurs och även vissa förslag i
RSV:s rapport som redan har genomförts (SFS 1993:1650) och som avser själva
utmätningsordningen. Regeringens bedömning är att indrivningsresultatet
sammantaget inte kommer att påverkas mer än marginellt.

10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Reformen skall träda i kraft
den dag regeringen bestämmer. Siktet är inställt på
ett genomförande den 1 januari 1996. De nya
reglerna skall i princip tillämpas även på mål som
kommit in före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: Det nya systemet bör tas i bruk utan onödigt
dröjsmål. I likhet med RSV bedömer vi dock att det behövs en framförhållning på
omkring ett år, med hänsyn till arbetet med ADB-utveckling, utbildning,
utveckling av nya rutiner m.m. När det gäller ADB-utvecklingen finns en
omständighet som är mycket viktig att beakta. Under hösten 1993 har RSV som
redan nämnts inlett ett projekt som syftar till att ta fram ett nytt ADB-stöd,
INDEX, som successivt skall ersätta exekutionsväsendets nuvarande datasystem
REX. Mycket arbete kan sparas om den föreslagna nya ordningen för löneexekution
och målhantering redan från början kan tas om hand inom ramen för INDEX i
stället för att man först skall anpassa REX-systemet till de nya reglerna. För
att målhanteringen skall underlättas bör de nya bestämmelserna i största möjliga
utsträckning tillämpas även i mål som redan är anhängiga vid kronofogdemyn-
digheterna vid tiden för ikraftträdandet. Detta fordrar vissa ingrepp i dessa
mål. Det är därför en fördel om ikraftträdandet kan ske i nära anslutning till
ett årsskifte, då antalet inneliggande mål är som minst.
Dessa omständigheter gör att man enligt regeringens bedömning för närvarande
bör inrikta sig på ett ikraftträdande kring den 1 januari 1996. Det är
emellertid alltför vanskligt att så här pass långt i förväg fixera ett visst
datum för ikraftträdandet. Regeringen bör därför bemyndigas att bestämma detta
datum.

11 Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

1 kap.
1 §
I andra stycket har orden "eller införsel" tagits bort.

2 kap.
3 §
Hänvisningen i första stycket till 15 kap., som upphävs, har tagits bort.

3 kap.
4 §
Paragrafen behandlar verkställighet av domar som inte vunnit laga kraft.
Hänvisningen i andra stycket till 15 kap. 22 § har tagits bort. I stället
hänvisas till 13 kap. 1 § som i andra stycket i sin nya lydelse innehåller en
modifierad motsvarighet till nuvarande 15 kap. 22 § första stycket (jfr
kommentaren till 13 kap. 1 §). En motsvarighet till 15 kap. 22 § andra stycket
finns redan i 13 kap. 14 § 1.

22 och 23 §§
Begreppet införsel har utmönstrats och några språkliga moderniseringar har
gjorts.
4 kap.
1 a §
Paragrafen är ny. Första meningen i första stycket lagfäster vad som nu enligt
praxis gäller vid införsel för underhållsbidrag, nämligen att verkställigheten
skall omfatta alla bidrag som är förfallna vid varje verkställighetstillfälle,
dvs. också belopp som förfallit efter ansökningstillfället. Detta skall i
fortsättningen gälla vid all utmätning för underhållsbidrag, alltså även vid
utmätning av annat än lön och även beträffande sådant bidrag som fastställts i
ett utländskt avgörande.
Enligt andra meningen kan dock sökanden begära att verkställigheten begränsas
till vissa bidragsbelopp.
Enligt andra stycket får utmätning inte ske för svenska underhållsbidrag som är
äldre än tre år. Regeln motsvarar nuvarande 15 kap. 5 § andra stycket men gäller
nu all utmätning. För utländska bidrag innebär regeln ingen ändring mot vad som
gäller i dag.

8 §
Genom en ändring i andra stycket bestäms att alla frågor om utmätning av lön
hos gäldenärer som inte har hemvist i Sverige skall prövas av
Kronofogdemyndigheten i Stockholms län. Skälen för förslaget har utvecklats i
avsnitt 5.6.

9-9 h §§
I dessa paragrafer ges de flesta bestämmelserna om det nya målhanterings-
systemet för enskilda mål om utmätning.

9 §
Nuvarande 9 § har arbetats in i den föreslagna nya 9 c §.
I den föreslagna lydelsen fastläggs i 9 § första stycket den nya regeln om
ettårshantering under vilken målet kan vara föremål för utredning,
verkställighetsåtgärder eller bevakning. Ett mål om utmätning skall alltså
handläggas under ett år räknat från dagen för ansökan. Sedan är huvudregeln att
målet skall redovisas till sökanden, men denna huvudregel är försedd med ett
flertal betydelsefulla undantag. Det första undantaget gäller löneutmätning
under gäldenärens pågående konkurs; sådan kan fortgå så länge konkursen pågår.
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.5. Ett annat undantag framgår av andra
stycket. Om löneutmätning för underhållsbidrag pågår vid utgången av en
ettårsperiod, skall handläggningen fortsätta ett år till. Denna regel har
kommenterats i avsnitt 6.1.3. Ytterligare undantag finns i 9 a och 9 b §§.
Tredje stycket behandlar konkurs som inträder under pågående handläggning av
ett mål om utmätning. Grundregeln är då att målet avslutas. Men om löneutmätning
pågår för underhållsbidrag som har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § fortsätter
denna. Och om löneutmätning för annan fordran pågår fortsätter denna för
konkursboets räkning om inte förvaltaren begär annat, jfr 7 kap. 19 §.

9 a §
Här behandlas förnyelseansökan, som är en nyhet. Sökanden kan under andra
hälften av den ettåriga handläggningsperioden göra en förnyelseansökan. I så
fall fortsätter handläggningen ytterligare ett år efter det att den pågående
ettårsperioden gått ut. En förnyelseansökan kan, precis som den ursprungliga
ansökan, vara skriftlig eller muntlig, och det finns också utrymme att medge att
den görs på ADB-medium, jfr 2 kap. 1 § första stycket. En förnyelseansökan
medför att målet fortsätter med den handläggningsåtgärd som pågår när den
aktuella ettårsperioden löper ut och därefter handläggs under ytterligare ett
år. I fall som avses i 9 § andra stycket behövs givetvis ingen förnyelseansökan.
Om sökanden särskilt vill påkalla nya utredningsåtgärder får han kombinera sin
förnyelseansökan med en begäran om kompletterande tillgångsundersökning, jfr 9 e
§.
Förnyelseansökan kan göras ett obegränsat antal gånger.
Förnyelseansökan kommer att avgiftsbeläggas enligt vad regeringen avser att
bestämma senare.

9 b §
Paragrafen anger att vissa avslutande åtgärder får vidtas även efter det att
handläggningstiden egentligen har gått ut.

9 c §
Här behandlas den fullständiga tillgångsundersökningen. Regler om fullständig
och begränsad tillgångsundersökning har funnits för närvarande bara i
förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna men förs nu in
i utsökningsbalken, delvis på grund av att det även föreslås regler om
kompletterande tillgångsundersökning, jfr 9 e §. Den mer allmänt hållna regeln
om kronofogdemyndighetens utredningsplikt som finns i nuvarande 9 § har arbetats
in i förevarande paragraf. Den nya regleringen innebär inga sakliga ändringar.

9 d §
Paragrafen behandlar begränsad tillgångsundersökning, jfr kommentaren till 9 c
§.

9 e §
Här behandlas kompletterande tillgångsundersökning som är en nyhet. Skälen för
förslaget har utvecklats i avsnitt 6.1.2. Sökanden kan under handläggningstiden
begära kompletterande utredning av gäldenärens egendomsförhållanden och få till
stånd motsvarande verkställighet, om förutsättningar finns för det. Det kan bli
fråga om att begära mer omfattande utredning än i den ursprungliga ansökan. Det
kan också gälla en begäran om ny utredning av samma slag som tidigare; sökanden
kan ju ha fått indikationer på att gäldenären numera har någon sådan
utmätningsbar egendom.
Strukturen på en begäran om kompletterande tillgångsundersökning skall vara
densamma som gäller för en första ansökan i ett utsökningsmål, dvs. sökanden kan
välja mellan fullständig och begränsad tillgångsundersökning.
En sådan begäran får göras ett obegränsat antal gånger. Den kan förstås göras
både under en första ettårig handläggningsperiod och under någon senare sådan.
När en ettårsperiod löper ut, avbryts handläggningen oberoende av om en begäran
om kompletterande utredning har gjorts och utredningen inte hunnit slutföras.
För att gardera sig mot detta måste en sökande, som kommer in med en sådan
begäran mot slutet av en ettårsperiod, kombinera denna med en förnyelseansökan.
En begäran om kompletterande tillgångsundersökning kan vara muntlig eller
skriftlig, precis som den ursprungliga ansökan i målet. Den kommer att
avgiftsbeläggas enligt vad regeringen avser att bestämma senare.

9 f §
Paragrafens första stycke anger att utmätning av lös egendom skall ske även om
sökanden bara har begärt begränsad tillgångsundersökning. Föreskriften innebär
en nyhet i förhållande till dagens regler. Skälen för förslaget har utvecklats i
avsnitt 6.1.2. Oavsett vilken utredning som sökanden faktiskt har begärt i just
det aktuella målet skall alltså kronofogdemyndigheten utmäta lös egendom, om
myndigheten får kännedom om att så kan ske. Det är förstås främst vid samordning
med andra mål som det blir aktuellt att göra utmätning utöver vad ansökan i ett
mål formellt avser. Om sökanden har medgett uppskov, skall utmätning ske endast
om det är fråga om samordning med annat mål, jfr 10 och 11 §§. För att utmätning
skall göras, krävs att åtgärden framstår som försvarlig, jfr 4 kap. 3 § första
stycket. Av andra stycket framgår att utmätning av restitutionsfordringar dock
alltid skall ske, givetvis under förutsättning att det finns något utrymme efter
att eventuell avräkning enligt avräkningslagen har gjorts.
I tredje stycket hänvisas till 4 kap. 5 § när det gäller utmätning av fast
egendom m.m. Sådan egendom får bara utmätas på särskild begäran, om det inte
gäller fordran med särskild förmånsrätt i egendomen.

9 g §
Paragrafen skall säkerställa att sökanden snarast möjligt får besked om hur
utredningen om gäldenärens tillgångar har utfallit, närmare bestämt i
förekommande fall besked om att utmätning av lön inte kan ske eller att
utmätning inte kan ske på ett sådant sätt att utmätningsfordringen blir
fullbetald. Detta kan nämligen ha betydelse för sökanden t.ex. i frågan huruvida
han skall begära kompletterande tillgångsundersökning (jfr 9 e §) längre fram
under handläggningstiden.
Ett bevis om att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar kan också tjäna som
underlag för att begära gäldenären i konkurs. Kronofogdemyndighetens
underrättelseskyldighet enligt denna paragraf är en nyhet i förhållande till
nuvarande ordning på så sätt att underrättelse skall lämnas snarast.

10 §
I första och andra styckena utgår orden i enskilt mål, jfr kommentaren till 36
§.
Genom ändringar i andra stycket förkortas den tillåtna tiden för varje uppskov
i enskilda mål om utmätning till två månader. Under varje ettårsperiod som
handläggningen pågår får sökanden bara medge uppskov två gånger. Om någon av
dessa begränsningar överskrids, förfaller ansökan. Den nuvarande kopplingen till
ansökningsdagen har tagits bort. Utgångspunkten för tidsberäkningen är i stället
den första dagen i det medgivna uppskovet.
Av sista meningen följer att utmätning skall ske trots medgivet uppskov, om
samordning skall ske med andra inneliggande mål (11 §) och att utmätning av
restitutionsfordran alltid skall ske (9 f § andra stycket). Uppskoven är på
detta sätt villkorade. Att förnyelseansökan får göras under uppskovstiden följer
redan av 9 a §, eftersom uppskovstiden är en del av handläggningstiden.
Tredje stycket har flyttats till nya 36 §.

11 §
Hänvisningen till en införselsituation i 15 kap. 16 § har ersatts med en
hänvisning till en löneutmätningssituation i föreslagna 7 kap. 17 §.

13 a §
Paragrafen är ny. Här regleras den handläggningsfas som kallas bevakning. Den
är en nyhet som har införts som en konsekvens av reglerna om ettårig
handläggning. Bevakning vidtar när varken utredning eller
verkställighetsåtgärder pågår. Under bevakningstiden gäller att utmätning skall
ske av egendom som kronofogdemyndigheten - normalt utan särskild utredning - får
kännedom om (9 f §). Vidare gäller regeln i 11 § om att utmätning normalt skall
ske samtidigt för alla inneliggande mål mot samma gäldenär. Att reglerna om
förnyelseansökan och kompletterande tillgångsundersökning gäller även under
bevakningstiden följer redan av 9 a och 9 e §§, eftersom bevakningstiden är en
del av handläggningstiden.

33 §
Genom ett tillägg i andra stycket införs en möjlighet för kronofogdemyndigheten
att häva en sakutmätning om det senare visar sig att fordringen kan antas bli
betald genom utmätning av lön. En förutsättning är dock att så skall kunna bli
fallet inom den handläggningsperiod som pågår; sökanden skall alltså inte
tvingas att göra en förnyelseansökan. Bakgrunden till den nya bestämmelsen, som
kommenterats i avsnitt 6.1.2, är att löneutmätning regelmässigt innebär mindre
ingrepp och omkostnader än fullföljande av en sakutmätning.

36 §
Paragrafen är ny och har försetts med en egen rubrik. Den anger att
målhanteringsbestämmelserna i 9-10 och 13 a §§ inte skall tillämpas i allmänna
mål. Bakgrunden till paragrafen har utvecklats i avsnitt 6.2. Nuvarande 10 §
tredje stycket har flyttats till denna paragraf som en andra mening och orden i
enskilt mål har tagits bort i 10 § första och andra styckena.

7 kap.
Kapitlet har i viss mån disponerats om bl.a. till följd av att 15 kap. om
införsel upphävts och bestämmelserna i 15 kap. i behövliga delar arbetats in i 7
kap.

1 §
I första stycket punkt 3 i den nya lydelsen anges som ny utmätningsbar förmån
periodiskt vederlag för utnyttjande av patent m.m. Dessa förmåner har hittills
bara kunnat tas i anspråk genom införsel enligt nuvarande 15 kap. 2 §. I det nya
enhetliga systemet kan de alltså tas i anspråk genom löneutmätning.
Paragrafens nuvarande tredje stycke har utgått såsom onödigt.

2 §
Endast en språklig justering har gjorts i paragrafen. Den innehåller
definitioner av begreppen lön och arbetsgivare.

3 §
I paragrafen ges de grundläggande förutsättningarna för löneutmätning. I första
stycket görs en anpassning till att reglerna om tidskonsumtion upphävs.
Andra stycket, som är nytt, anger att löneutmätning skall ske endast om det är
försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in. Löneutmätning
skall alltså inte beslutas om det endast finns ett mycket litet utrymme för det.
Regeln kan sägas innebära en kodifiering av gällande praxis. Den har en
motsvarighet för sakutmätningar i 4 kap. 3 § första stycket.

4 §
Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna för hur mycket som får tas i
anspråk av gäldenärens lön.
Första stycket är en sammansmältning av nuvarande 4 § första meningen och 15
kap. 6 a § första stycket. Lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den
del lönen överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll.
Hänsyn skall också tas till annan betalningsskyldighet som gäldenären har, om
denna betalningsskyldighet grundas på en fordran som vid utmätning av lön har
bättre rätt till lönen. Detta innebär bl.a. att det vid en löneutmätning för en
oprioriterad fordran kan reserveras utrymme för betalning av t.ex. en
skattefordran enligt en avbetalningsplan som gäldenären har gjort upp med
kronofogdemyndigheten. Avbetalningsplanen behöver alltså inte hävas när
utmätning skall ske för den oprioriterade fordringen, vilket är en nyhet i
förhållande till vad som gäller i dag. När det gäller utmätning av lön för
företrädesberättigade underhållsbidrag skall, precis som enligt dagens ordning,
även betalningsskyldighet mot annan som har lika rätt beaktas.
Andra stycket motsvarar nuvarande första stycket andra meningen.

5 §
Paragrafens nuvarande innehåll har ingen motsvarighet i den nya lydelsen till
följd av att reglerna om tidskonsumtion avskaffas.
Den nya lydelsen lägger fast de normalbelopp som skall ligga till grund för
bestämning av förbehållsbeloppen. I första stycket bestäms storleken av
normalbeloppen för ensamstående, sammanlevande makar och barn. Beloppens storlek
har diskuterats i avsnitt 5.4. En nyhet är att normalbeloppet för barn
differentieras, beroende på om barnet är upp till sex år eller äldre.
Andra och tredje styckena innehåller inga principiella förändringar jämfört med
vad som gäller i dag enligt 15 kap. 6 a § andra stycket sista meningen och
tredje stycket.

6 §
Den nuvarande regeln i paragrafen om semesterersättning m.m. har ingen
motsvarighet i det nya systemet, jfr avsnitt 5.3.
I sin nya lydelse behandlar paragrafen vissa särskilda förutsättningar för
utmätning av lön för underhållsbidrag. Första stycket i den nya lydelsen
motsvaras av 15 kap. 5 § första stycket. Andra stycket motsvarar 15 kap. 5 §
tredje stycket.

7 §
Paragrafen, som behandlar kommunikation med gäldenären före ett
löneutmätningsbeslut, har endast justerats språkligt.

8 §
Första stycket första meningen motsvarar nuvarande första stycket.Enligt andra
meningen kan myndigheten, i stället för att fastställa ett utmätningsbelopp i
kronor, bestämma att hela den summa som ligger ovanför förbehållsbeloppet skall
utmätas. Detta är delvis en nyhet i förhållande till i dag. Skälen har
utvecklats i avsnitt 5.3.
Andra stycket motsvarar med språkliga ändringar nuvarande andra stycket samt 8
a §.
Tredje stycket gäller utmätning för underhållsbidrag som bestämts genom ett
engångsbelopp. Det motsvarar nuvarande 15 kap. 10 § första stycket.

9 §
Paragrafen innehåller vissa regler om sättet för löneutbetalning. Endast
språkliga ändringar har gjorts.

10 §
Av första stycket följer att gäldenären normalt skall ges tillfälle att yttra
sig innan ett beslut om löneutmätning ändras till hans nackdel. Skillnaden mot
nuvarande reglering, som också finns i 10 §, är att skyldigheten att i
motsvarande situation kommunicera med sökanden i målet av praktiska skäl har
slopats.
Andra stycket motsvaras huvudsakligen av nuvarande 15 kap. 12 § andra stycket.
Ett beslut om löneutmätning skall hävas om gäldenären betalar förfallna
underhållsbidrag och - vilket är en nyhet - uppkomna förrättningskostnader, och
det finns skäl att tro att han framdeles gör rätt för sig.

11 §
Paragrafen reglerar en nyhet för löneexekutionen, nämligen att
kronofogdemyndigheten kan bevilja anstånd under pågående löneutmätning. Denna
möjlighet är föranledd av att löneutmätning enligt den nya ordningen i princip
kan fortgå utan tidsbegränsningar. Mot sökandens vilja får anstånd bara beviljas
om det finns särskilda skäl. Vilka överväganden som därvid kan göras har berörts
i avsnitt 6.3. En förebild till paragrafen finns i 8 kap. 3 § andra stycket, där
anstånd med försäljning av utmätt gods regleras.
Under pågående löneutmätning är det alltså bara myndigheten själv som kan
besluta om anstånd med denna och den är inte bunden av parternas önskemål.
Balkens regler om uppskov, t.ex. i 4 kap. 10 §, blir inte tillämpliga här,
eftersom en exekutiv åtgärd, nämligen beslutet om löneutmätning, redan har
vidtagits. Beslutet om anstånd gäller bara själva löneutmätningen. Utmätning av
annan egendom kan göras utan hinder av sådant anstånd.

12 §
Den föreslagna paragrafen motsvarar nuvarande 11 §, med det tillägget att
kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren även om ett beslut om
anstånd enligt nya 11 §.
Nuvarande 12 § motsvaras delvis av föreslagna 15 §.

13-19 §§
Paragraferna behandlar huvudsakligen företrädesordningen vid utmätning av lön.

13 §
Paragrafen behandlar bl.a. förmånsrätten för lönebelopp som utmätts. Endast
redaktionella ändringar har gjorts.

14 §
I sin nya lydelse anger paragrafen de företrädesberättigade fordringarna.
Första stycket 1 anger, precis som nu 15 kap. 1 § 1, att underhållsbidragen
enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken kommer först i företrädesordningen.
Utländska bidrag inkluderas enligt vad som sägs i andra stycket. De har samma
företräde som svenska sådana, om de får verkställas i Sverige och inte är äldre
än tre år. Utländska underhållsbidrag kan ha en längre preskriptionstid än tre
år. För tiden efter utgången av treårsperioden kan de visserligen verkställas
men de får alltså ingen företrädesrätt. Enligt nuvarande praxis torde införsel
vägras för vissa s. k. exorbitanta utländska underhållsbidrag (se Utsöknings-
balken och promulgationslag m.m., En kommentar, Walin m.fl., 2:a uppl. s. 531
f.). I motsvarande fall torde sådana bidrag i det nya systemet komma att
frånkännas företrädesrätt.
Därnäst kommer enligt punkt 2 i första stycket konkursbos fordran på
gäldenärens lön, jfr nuvarande 15 kap. 18 §. En förutsättning är att
löneavdraget gjorts under konkursen. Med lön avses också därmed jämställda
förmåner. Sist bland de prioriterade fordringarna kommer enligt punkt 3 i första
stycket fordringar som avses i 2 § indrivningslagen, dvs. fordringar i allmänna
mål som enligt lagrummets nuvarande lydelse är införselbara. Samma
företrädesrätt har vissa utländska skatter m.m. enligt vad som följer av 5 §
lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
Alla övriga fordringar är efterställda vid utmätning av lön och har inbördes
lika rätt.
Nuvarande innehåll i paragrafen motsvaras av 18 §.

15 §
Paragrafen anger företrädesordningen mellan preliminär skatt, kvarskatt,
utmätningsfordringarna och förrättningskostnaderna. I sak motsvaras paragrafen
av nuvarande 12 § samt 15 kap. 14 § och 15 § andra stycket.
Nuvarande 15 § saknar direkt motsvarighet i förslaget.

16 §
Paragrafen behandlar fördelning av pengar vid utmätning för underhållsbidrag.
I sak motsvaras den av nuvarande 15 kap. 15 § tredje och fjärde styckena.
Nuvarande 16 § motsvaras av 20 §.

17 §
Paragrafen behandlar bl.a. jämkning av underhållsbidrag och särskilt beaktas
här den situationen att gäldenären varaktigt bor ihop med sin make. Första
stycket motsvarar i princip nuvarande 15 kap. 16 § första stycket. Enligt första
meningen får i ett sådant fall av sammanboende ett bidrag till maken eller till
makarnas barn jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker
samtidigt om bidraget överstiger vad som skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade.
Enligt andra meningen får även annat underhållsbidrag jämkas om det finns
särskilda skäl och bidraget överstiger vad som skäligen behövs för den
underhållsberättigades försörjning. Här görs den ändringen i förhållande till
nuvarande ordning att det inte längre krävs att bidraget uppenbart överstiger
vad som skäligen behövs för försörjningen. Den nuvarande ordningen har inneburit
att utrymmet för jämkning har varit både svårbestämt och alltför inskränkt.
Andra stycket uppmärksammar det fallet att gäldenären har rätt till avdrag på
underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken. Detta motsvaras av nuvarande
15 kap. 16 § tredje stycket.
Nuvarande 15 kap. 16 § andra stycket saknar motsvarighet i förslaget. Det
föreskriver i dag att första stycket har motsvarande tillämpning när
skatteavdrag eller utmätning inte kan göras till följd av att införsel enligt
första stycket pågår. Någon särregel som täcker in utmätning behövs inte längre,
eftersom all löneexekution i fortsättningen skall ske som utmätning. Jämkning
till förmån för skatteavdrag har förlorat sin huvudsakliga betydelse sedan
preliminärskatt efter den 1 juli 1990 har getts företräde framför
underhållsbidrag.
Det nuvarande innehållet i paragrafen motsvaras av 21 §.

18 §
Paragrafen behandlar utmätning av rättighet efter löneutmätning. Den motsvaras
i sak av nuvarande 14 § och 15 kap. 17 § andra stycket.
De nuvarande reglerna i paragrafen motsvaras av 22 §.

19 §
Paragrafen behandlar löneutmätning under konkurs.
Enligt första stycket får utmätning för underhållsbidrag med företrädesrätt
enligt 14 § äga rum utan hinder av konkursen. Dessutom får löneutmätning göras
för konkursboets räkning. Detta är en teknisk nyhet. Hittills har
konkursförvaltaren varit tvungen att vända sig direkt till arbetsgivaren eller
motsvarande och själv administrera saken. I fortsättningen skall allt ske som
löneutmätning i kronofogdemyndighetens regi. Om löneutmätning redan pågår när
gäldenären försätts i konkurs, skall denna fortsätta för konkursboets räkning om
inte förvaltaren begär annat. Detta framgår av andra stycket. Bestämmelserna har
kommenterats i avsnitt 5.5.
Paragrafen reglerar i sin nuvarande lydelse s.k. säkerhetsutmätning. Dessa
regler föreslås upphävda enligt vad som sagts i avsnitt 6.1.2.

20-22 §§
Dessa paragrafer behandlar arbetsgivarens skyldigheter när det gäller
löneutmätning. Med arbetsgivare jämställs annan som utger den förmån som är
föremål för utmätning, se 2 §. 20-22 §§ motsvarar med språkliga justeringar i
stort sett nuvarande 16-18 §§, till vilka också nuvarande 15 kap. 19 § hänvisar.
I föreslagna 22 § finns dock en ny formulering som gäller den situationen att
löneutmätning i och för sig skulle kunna ske på grundval av den formella lönen
men att mer skulle kunna mätas ut om lönen inte var uppenbart för låg. I
praktiken torde bestämmelsen redan i dag tolkas som att denna situation
omfattas, trots ordalydelsen som egentligen bara täcker den situationen att
utmätning av lön inte alls kan ske.

23 §
Paragrafen motsvarar i princip nuvarande 15 kap. 21 §. Den gäller gäldenärens
ansvar i den situationen att arbetsgivaren har gjort löneavdrag men inte
redovisat pengarna till kronofogdemyndigheten. I dag gäller att gäldenären inte
längre är betalningsskyldig, ifall införsel har skett för en fordran som avses i
15 kap. 1 § 2, dvs. skatter m.m., eller för en försäkringskassas fordran på
grund av utgivet bidragsförskott enligt 15 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.
Kretsen av de fordringar i allmänna mål för vilka gäldenärens ansvar kan
bortfalla bestäms i fortsättningen genom en hänvisning till 2 §
indrivningslagen. För utländska skatter, avgifter och böter tillåts enligt
dagens praxis inte något bortfall av gäldenärens ansvar. Utländska skatter m.m.
har nu tydligt undantagits genom att de utländska skatterna etc. inte finns
uppräknade i 2 § indrivningslagen.
När det gäller bidragsförskotten föreslås ingen saklig ändring av dagens
system. Även s.k. förlängt bidragsförskott omfattas enligt praxis. Nu har tagits
in en uttrycklig hänvisning till 12 § lagen (1984:1095) om förlängt
bidragsförskott för studerande.

24 §
Paragrafen motsvaras av nuvarande 20 §. Den anger att beneficiereglerna i 5
kap. blir tillämpliga när lönen väl har betalats ut till gäldenären.

25 §
Paragrafen motsvaras av nuvarande 21 § och 15 kap. 25 §. Den innehåller en
straffbestämmelse för arbetsgivare.

13 kap.
1 §
I första stycket har endast språkliga justeringar gjorts.
Andra stycket motsvarar delvis nuvarande 15 kap. 22 § första stycket. En
ändring är att den nya formuleringen ger utrymme för att redovisa ett
underhållsbidrag för närmast påföljande månad redan någon kortare tid före
början av den månaden. Därigenom säkerställs att den underhållsberättigade kan
få sina pengar redan på förfallodagen - som kan sägas regelmässigt vara den
sista dagen i månaden innan, eftersom underhållsbidrag oftast skall betalas
förskottsvis varje månad - och inte först senare.

14 a §
Paragrafen är ny. Den kompletterar reglerna i 14 § om i vilka fall medel inte
får betalas ut utan säkerhet. Om medlen avser underhållsbidrag med
företrädesrätt skall 14 § 3 och 5 inte tillämpas. Om det finns särskilda skäl
skall dock punkt 5 tillämpas. Det är inte aktuellt att undanta övriga punkter i
14 §. Regleringen kommer på detta sätt att i sak överensstämma med dagens
ordning (jfr 15 kap. 22 § andra stycket och 23 §).

16 kap.
5 §
Ordet anstånd har bytts ut mot uppskov, jfr kommentaren till 12 a §. Även i
övrigt har gjorts några språkliga justeringar.

12 a §
Paragrafen gäller möjligheter att skjuta upp verkställighet. Såsom anmärkts i
avsnitt 6.3 används därvid numera ordet uppskov när det är sökanden i målet som
bestämmer och ordet anstånd när det gäller ett myndighetsbeslut.
Paragrafen reglerar möjligheterna att uppskjuta verkställigheten i mål som inte
gäller betalningsskyldighet, avhysning eller kvarstad, utan som gäller annan
handräckning. För de flesta av dessa mål har det hittills inte funnits några
begränsningar i fråga om vilka uppskov som har kunnat ges.
För mål som gäller återtagande av varor enligt konsumentkreditlagen (1992:830)
eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare har dock funnits
regler i de lagarna. Där har det beträffande verkställigheten i övrigt hänvisats
till 16 kap. 10-12 §§ UB. När nu regler om uppskov i handräckningsmål ges i 12 a
§ är det naturligt att i de båda andra nämnda lagarna också hänvisa till
utsökningsbalkens regler om uppskov och att därvid även flytta reglerna om
anstånd till 12 a §.
Nu fastläggs alltså i denna paragraf i första stycket att sökanden inte får
medge uppskov mer än två gånger eller längre än sex månader från dagen för
ansökan. Om så sker förfaller ansökan. För målen om återtagande (andra stycket)
innebär detta endast den nyheten att ansökan förfaller om uppskov medges en
tredje gång.

17 kap.
3 §
I första stycket har redaktionella ändringar gjorts.
I andra stycket i dess nuvarande lydelse anges att sökanden inte ansvarar för
förrättningskostnad i mål om införsel. I framtiden kan inte samma distinktioner
upprätthållas, eftersom all verkställighet som gäller pengar då sker genom
utmätning. Någon särskild inskränkning till just löneutmätning kan inte göras. I
stället föreskrivs att i fortsättningen sökanden inte skall svara för
förrättningskostnad i mål om utmätning för sådan fordran som vid löneutmätning
har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §.

6 §
Här föreslås regler för preskription av förrättningskostnader. Förslagen har
behandlats i avsnitt 7.2.

7 §
Nuvarande regel om införsel för förrättningskostnader upphävs.

8 §
En korrigering har gjorts av en felaktig hänvisning i tredje stycket.

18 kap.
7 och 16 §§
Hänvisningarna till införsel har tagits bort.
12 §
Paragrafen behandlar domstolsbeslut om inhibition. Det föreslås i första
stycket ett tillägg som går ut på att ett förordnande att vidare verkställighet
inte skall ske kan inskränkas till att avse att utbetalning inte skall göras av
influtna medel i fall av löneutmätning för underhållsbidrag. Syftet med
förslaget är att öppna en möjlighet att låta verkställigheten av löneutmätningen
pågå men samtidigt gardera gäldenärens rättigheter genom att tills vidare inte
betala ut pengarna. Den nya bestämmelsen kan få särskild betydelse vid
betalningar till personer i utlandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt punkt 1 skall lagändringarna träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Som tidigare angetts är siktet inställt på den 1 januari 1996.
Enligt punkt 2 första meningen skall de nya föreskrifterna tillämpas även i mål
som har anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som hänför
sig till tiden därefter. Denna övergångsbestämmelse, som har utformats i
enlighet med Lagrådets förslag, tar sikte både på processuella och materiella
regler. Såvitt gäller processuella frågor syftar regeln främst till att
underlätta målhanteringen hos kronofogdemyndigheten genom att alla mål efter
ikraftträdandet skall hanteras enligt samma regler oavsett om de kommit in till
myndigheten före eller efter ikraftträdandet. Vissa specialregler ges i de
följande punkterna för att uppnå denna likformiga hantering. När det gäller den
materiella prövningen har Lagrådet, med hänvisning till att det remitterade
förslaget enbart föreskrev att de nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål
som har anhängiggjorts före ikraftträdandet, uttalat följande.
"Den materiella prövningen i domstol av beslut som fattats före ikraftträdandet
styrs av allmänna rättsgrundsatser. Äldre rätt tillämpas på sådant som avser tid
före ikraftträdandet. Så skall t.ex. löneavdrag för sådan tid bedömas enligt
äldre regler för införsel resp. utmätning av lön. Med hänsyn till lydelsen av
punkt 2 första meningen framgår dock detta inte helt klart av lagtexten. Den
nämnda meningen bör förses med tillägget "beträffande förhållande som hänför sig
till tiden därefter". - Såvitt avser tid efter ikraftträdandet skall som nämnt
de nya materiella reglerna tillämpas. Här måste dock instansordningsprincipen
beaktas. Om t.ex. en domstol efter överklagande i ett fall av löneexekution som
första instans bestämmer utmätningsbelopp och förbehållsbelopp med tillämpning
av de nya reglerna skulle denna princip riskera att åsidosättas. Domstolen kan
då välja att i stället återförvisa målet till kronofogdemyndigheten för beslut i
sådana frågor. Däremot skall domstolen uttala sig i andra typer av frågor som
föranleds av överklagandet och som har betydelse för den fortsatta prövningen.
Detta gäller t.ex. frågor om vilka inkomster och utgifter som skall få beaktas
vid löneutmätning. Om domstolen bedömer att verkställighet överhuvudtaget inte
skall få ske, kan återförvisning inte komma i fråga."
Regeringen ansluter sig till vad Lagrådet har uttalat. Det är givetvis så att
det blir domstolarna som oftast får anledning att efter ikraftträdandet tillämpa
äldre materiella regler. Det kan dock även bli aktuellt för
kronofogdemyndigheten, särskilt i fall av rättelse eller annan ändring av
beslut.
Enligt punkt 2 andra meningen skall efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna
om överklagande av beslut om utmätning tillämpas i fråga om överklagande av
beslut om införsel. Denna regel har tillkommit efter förslag av Lagrådet. Den
skall säkerställa att införselbeslut - både av kronofogdemyndighet och av
domstol - skall kunna överklagas även efter ikraftträdandet.
Punkt 3 gäller kronofogdemyndighetens omprövning av vissa beslut. Om det vid
ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning
av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya
föreskrifterna om löneutmätning. Det innebär att beslut om införsel om möjligt
skall ändras till beslut om utmätning av lön och att därvid de nya reglerna om
förbehållsbelopp vid löneutmätning skall börja tillämpas genast. Eftersom
förbehållsbeloppen är något lägre vid den nuvarande införseln, innebär detta i
sin tur att utmätningsbeloppen kan minska och i de fall då utrymme saknas måste
löneexekutionen avbrytas. Vidare innebär denna övergångsbestämmelse att beslut
om utmätning av lön som är under verkställighet skall omprövas med tillämpning
av de nya reglerna; i dessa fall kan det därvid finnas utrymme för ett högre
utmätningsbelopp, eftersom de nya förbehållsbeloppen, åtminstone för vuxna, är
lägre än nuvarande utmätningsfria belopp.
Andra meningen i punkt 3 har tillkommit på förslag av Lagrådet. Här föreskrivs
beträffande löneexekutiva beslut som vid ikraftträdandet är föremål för prövning
i domstol att kronofogdemyndigheten skall avvakta med omprövning enligt första
meningen tills domstolsprövningen är avslutad. Detta står bäst i
överensstämmelse med den ordning som redan gäller i fråga om rättelse och annan
ändring av beslut; kronofogdemyndigheten brukar avstå från att vidta sådana
ändringar efter det att ett mål har överlämnats till prövning i domstol (jfr
prop. 1980/81:8 s. 167).
Den omprövning som kronofogdemyndigheten enligt punkt 3 har att göra efter
avslutad domstolsprövning kan givetvis sammanfalla med den prövning som
myndigheten i ett återförvisningsbeslut åläggs att göra (jfr vad Lagrådet
uttalat under punkt 2 om instansordningsprincipen).
Enligt punkt 4 skall mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet vid
beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit
in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
Enligt punkt 5 skall en ansökan om införsel som gjorts före ikraftträdandet
anses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad
tillgångsundersökning.

11.2Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

41 § 2 mom.
Lagrummet behandlar jämkning av avdrag för kvarstående skatt och
förbehållsbelopp för den skattskyldige.
Första stycket i sin nuvarande lydelse har ibland skapat osäkerhet om hur
förbehållsbeloppet skall bestämmas i de fall den skattskyldige även har
inkomster vid sidan av lönen från huvudarbetsgivaren. Stycket har nu
omformulerats i förtydligande syfte. Ingen ändring i sak är åsyftad.
Sidoinkomster medför alltså även i fortsättningen att förbehållsbeloppet sänks i
motsvarande mån.
I andra stycket har gjorts ett tillägg. Det är en föreskrift att ett
förbehållsbelopp som beslutats i ett mål om utmätning av lön hos en
kronofogdemyndighet skall tillämpas också i fråga om avdrag för kvarstående
skatt. Sakligt sett är detta ingen nyhet. Motsvarande regel finns nu i 15 kap. 9
§ andra stycket UB. Regeln har emellertid sin naturliga placering i
uppbördslagen.

45 § 3 mom., 75 a § och 76 §
Dessa paragrafer har anpassats till att reglerna om införsel upphävs.

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

18 § har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt

Förslaget gäller ändringar i 5 §.
I första-tredje styckena är ändringarna av redaktionell art.
Fjärde stycket gäller överklagande av kronofogdemyndighetens beslut enligt
andra stycket om fördelning av pengar, som flyter in genom löneutmätning, mellan
en arbetsgivare som har en kvittningsgill fordran och utmätningsborgenären.
Sådana beslut överklagas för närvarande till hovrätten. Genom lagändringar som
gäller från den 1 januari 1994 har bestämts att flertalet övriga beslut av
kronofogdemyndighet skall överklagas till tingsrätt. Samma ordning bör gälla
även för den här aktuella måltypen. En föreskrift om överklagande till
tingsrätten kompletteras med en hänvisning till reglerna i 18 kap. UB.

Övergångsbestämmelsen

Om ett beslut av en kronofogdemyndighet meddelas före ikraftträdandet skall det
överklagas enligt äldre bestämmelser, även om själva överklagandet sker efter
ikraftträdandet.
11.5Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

De aktuella paragraferna har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.6Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Andra stycket i 9 kap. 3 § har anpassats till de nya reglerna om utmätning av
lön.

11.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.

12 och 18 §§
Förslaget har kommenterats i anslutning till 16 kap. 12 a § UB. 14 § i
förevarande lag innehåller för närvarande regler om anstånd med verkställighet
som kan meddelas av sökanden i målet eller av kronofogdemyndigheten. I 12 § görs
hänvisning till utsökningsbalken såvitt gäller vissa andra
verkställighetsregler. När nu regler om anstånd och uppskov tas in i 16 kap. 12
a § UB upphävs 14 § i förevarande lag och hänvisning i 12 och 18 §§ sker till
utsökningsbalken även i dessa avseenden.

16 §
Ändringen gäller överklagande av kronofogdemyndighetens beslut i fråga om
handräckning. Såsom redovisats under avsnitt 11.4 överklagas numera flertalet
av kronofogdemyndighetens beslut till tingsrätt. Enligt denna paragraf är det
dock fortfarande hovrätten som gäller. Besluten i fråga är av den arten att de
lämpligen bör överklagas till tingsrätt. En föreskrift därom kompletteras med en
hänvisning till reglerna i 18 kap. UB. Av detta kommer att följa att sådana
beslut av kronofogdemyndigheten skall överklagas inom tre veckor från det att
klaganden fick del av beslutet, jfr 18 kap. 7 § femte stycket UB. Liksom enligt
dagens regler föreskrivs också att hovrättens beslut inte får överklagas.

Övergångsbestämmelserna

För mål där ansökan om handräckning har gjorts före ikraftträdandet skall äldre
bestämmelser gälla. Detta får viss betydelse för sökandens möjligheter att medge
uppskov med verkställigheten (12, 14 och 18 §§). Överklagande skall dock ske
enligt de nya reglerna om beslutet meddelas efter ikraftträdandet, vilket
framgår av sista meningen.

11.8Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Ändringarna är av redaktionell och språklig art och innebär en anpassning till
den numera gängse terminologin för överklagande och därmed sammanhängande
frågor.

11.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Bestämmelserna i 18 § har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.10 Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

I 6 § 1 har hänvisningen till 15 kap. UB tagits bort och i 6 § 5 har begreppet
införsel tagits bort.

11.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

3 kap.
4 §
I första stycket läggs fast den nyheten att ett eventuellt ianspråktagande av
gäldenärens lön m.m. även under konkurs skall ske genom löneutmätning som
handhas av kronofogdemyndigheten på begäran av förvaltaren.
I andra stycket erinras om att en pågående löneutmätning kan fortsätta enligt 7
kap. 19 § UB trots ett konkursutbrott, om utmätningen sker för konkursboets
räkning.

7 §
Ändringen är av redaktionell art.

7 kap.
14 a §
I detta kapitel, som handlar om bl.a. förvaltningen av konkursboet, har tagits
in en ny paragraf med erinran om de regler enligt vilka förvaltaren kan få till
stånd utmätning av lön m.m.

Övergångsbestämmelsen

Om en förvaltare vid tiden för ikraftträdandet redan har börjat ta i anspråk
gäldenärens lön enligt nu gällande regler i 3 kap. 4 § tredje stycket, kan detta
fortsätta även efter ikraftträdandet av de nya reglerna.

11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av
vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

I 3 § har begreppet införsel tagits bort.

11.13 Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

6 och 24 §§ har ändrats med anledning av de nya reglerna om utmätning av lön.

11.14 Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)

Hänvisningarna i 32 § har anpassats till ändringarna i lagen om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl. (avsnitt 11.7). Genom hänvisningen till 16 § i den
lagen kommer beslut om handräckning enligt konsumentkreditlagen också att
överklagas till tingsrätt.
När det gäller övergångsbestämmelserna hänvisas till motsvarande regler vad
gäller lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

11.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.

2 §
I första stycket anges för närvarande att införsel enligt 15 kap. UB får ske
för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i vissa i paragrafen uppräknade
lagar. Det handlar i detta sammanhang om flertalet allmänna mål. Införsel i
sådana mål motsvaras i det nya systemet av löneutmätning med företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § UB, som i sin tur innehåller en hänvisning till förevarande
paragraf.
Andra stycket erinrar i nuvarande lydelse om regeln i 15 kap. UB om att
införsel får ske för böter och viten.
I sin nya lydelse anger paragrafen att under indrivningen gäller bestämmelserna
i 7 kap. 14 § UB om företrädesrätt vid utmätning av lön dels för böter och
viten, dels för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i de i paragrafen
uppräknade lagarna. Härvid har nuvarande andra stycket arbetats in i första
stycket.

6 §
En redaktionell ändring har gjorts till följd av ändringarna i 4 kap. UB.

13 §
I punkt 2 har gjorts en redaktionell ändring med anledning av de nya
bestämmelserna om utmätning av lön.
11.16 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)

I 8 § andra stycket görs en redaktionell ändring med anledning av den nya
regleringen av förbehållsbelopp i utsökningsbalken och i 25 § tas begreppet
införsel bort.

11.17 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

I 3 kap. 48 § tas begreppet införsel bort.
Sammanfattning

I denna rapport behandlas frågor om löneexekution och anstånd. Dessutom föreslås
ändringar i handläggningsordningen vid kronofogdemyndigheterna.
Beträffande löneexekutionen föreslås att endast ett löneexekutivt institut
skall finnas. All löneexekution sker då som löneutmätning samtidigt som
exekutionsformen införsel upphör. Den nuvarande företrädesrätten för
underhållsbidrag och skatter m.m. (flertalet allmänna mål) kvarstår inom ramen
för löneutmätningsförfarandet. Beträffande den löneexekutiva företrädesrätten
för allmänna mål föreslås att företräde skall ges för sådan fordran som avses i
2 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
Härigenom överensstämmer förmånsrätten avseende allmänna mål vid ianspråktagande
av restitutionsfordringar (överskjutande skatt) och utmätning av lön. För all
löneutmätning tillämpas samma förbehållsbeloppsnivå, vilken höjs något i
förhållande till det nu gällande utmätningsfria beloppet. Detta är motiverat
bl.a. med hänsyn till att tidskonsumtionsbestämmelsen avseende den nuvarande
löneutmätningen föreslås borttagen. Kronofogdemyndighet har dock möjlighet att
under vissa förutsättningar medge gäldenär anstånd under pågående löneutmätning.
Bestämmelserna om verkställighet under konkurs föreslås ändrade så att
löneutmätning kan ske även under konkursen. Förvaltare kan för konkursbos
räkning hos kronofogdemyndighet begära löneutmätning. Försätts gäldenär i
konkurs under pågående löneutmätning fortsätter utmätningen för konkursboets
räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall upphöra.
Särskild löneutmätning för underhållsbidrag tillåts dock under konkurs.
Målhanteringen avsende enskilda fordringsanspråk (enskilda mål) föreslås ändrad
så att målen handläggs i ettårsperioder. Detsamma gäller sådana allmänna mål som
redovisas till uppdragsgivaren efter avslutad verkställighet (s.k.
handräckningsmål). Undantag görs dock för de ovannämnda löneutmätningarna som
pågår under konkurs. Om borgenär önskar förlänga verkstäligheten för ytterligare
en ettårsperiod kan ansökan härom (s.k. förnyelseansökan) inges till kronofogde-
myndigheten redan under den senare delen av den första ettårsperioden. Förslaget
medför att målen inte kommer att skickas fram och tillbaka mellan
kronofogdemyndighet och sökande i lika stor omfattning som nu. Ändring föreslås
i preskriptionslagen så att förslaget om förnyelseansökan i
preskriptionshänseende jämställs med gällane regler vid återredovisning av mål
till sökanden efter avslutad verkställighet.
Förutom utredning och verkställighet föreslås att mål under handläggningstiden
kan vara föremål för ett bevakning, som är ett vilande indrivningsförfarande.
Under bevakningstiden utmäts i förekommande fall restitutionsfordran och lös
egendom som blir känd för kronofogdemyndigheten (t.ex. vid samordning med annat
mål). Borgenär kan under bevakningstiden genom tilläggsansökan begära att
myndigheten utreder gäldenärens inkomstförhållanden eller efterforskar
förekomsten av utmätningsbar lös och fast egendom. I förekommande fall görs
dessutom utmätningsåtgärder.
Borgenär kan inskränka sin utmätningsansökan till att avse utredning om
gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden (begränsad tillgångs-
undersökning). I övriga fall efterforskas även förekomsten av lös och fast
egendom (fullständig tillgångsundersökning). Kronofogdemyndighet skall göra
utredningåtgärder i den omfattning som begärs av borgenären. När det är fråga om
den begränsade tillgångsundersökningen kan, om det anses vara lämpligt, dock
utmätning föras av sådan lös egendom som är eller blir känd hos
kronofogdemyndigheten, t.ex. vid samordning med annat mål. Aktualiseras under
handläggningstiden utbetalning av restitutionsfordran utmäts den oberoende av
yrkande om utmätning.
Borttagandet av införselinstitutet innebär att en underhållsberättigad (även
försäkringskassa) inte som nu behöver lämna in två ansökningar avseende samma
fordringsanspråk för att få löneexekution och utmätning av överskjutande skatt.
Det räcker med en begäran om t. ex. begränsad tillgångsundersökning.
Kronofogdemyndigheterna debiterar i pågående mål skuld för nytillkomna
bidragsmånader och krediterar preskriberade bidrag. Den ettåriga
handläggningstiden förlängs utan särskilt yrkande om löneutmätning pågår.
Anståndsreglerna vid utmätning har anpassats till förslaget om ettårig
handläggning. Sökande får under handläggningsperiod inte lämna anstånd mer än
två gånger. Ett anstånd får inte tillämpas mer än två månader. Då det är fråga
om anstånd under pågående löneutmätning har den föreslagna anståndsregeln
anpassats till systematiken i den nu gällande regeln beträffandeförsäljning av
utmätt gods i 8 kap. 3 § utsökningsbalken. Kronofogdemyndighet kan på begäran av
någon av parterna bevilja anstånd under pågående löneutmätning. På begäran av
gäldenären får anstånd dock beviljas endast om utmätningssökanden medger det
eller det ändå finns särskilda skäl till det. Vad avser anstånd vid handräckning
föreslås en ny bestämmelse i 16 kap. utsökningsbalken. Genom hänvisningar
tillämpas denna anståndsregel även vid handräckningar enligt
konsumentkerditlagen och lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare.
Reglerna om fördelning av belopp vid utmätning och utbetalning av små belopp
ändras. De nuvarande reglerna att kostnaderna skall tas ut först och att
utmätning inte skall ske om kostnaderna inte blir täckta föreslås avskaffade.
Fördelning skall ske proportionellt efter målens fordringsbelopp i vilket
grundavgifter ingår. Övriga avgifter, de gemensamma avgifterna, skall tas ut
först. Regeln, att utmätning inte skall ske om kostnaderna inte blir täckta,
ersätts med att KFM i ökad utsträckning före en utmätning skall överväga om
utmätningen kan tänkas ge ett resultat som gör åtgärden försvarlig. Dessutom
föreslås också att KFM i enskilda mål inte skall betala ut belopp under 25 kr
samt att allmänna mål till ringa belopp endast undantagsvis skall registreras i
REX. Vidare föreslås ändring av forumerglerna. Kronofogdemyndighet bör få
möjlighet att uppta mål mot flera gäldenärer från olika myndigheter till
gemensam handläggning, om stark intessegemenskap föreligger.
Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att 4 kap. 8 § och 15 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2-4 och 30 §§, 3 kap. 4 och 21-23 §§, 4 kap. 3,
9-11, 30, 33 och 36 §§, 7 kap., 13 kap. 1, 6 och 20 a §§, 17 kap. 1, 3 och 7 §§,
18 kap. 7, 12 och 16 §§ och rubrikerna i 7 kap., skall ha följande lydelse,
dels att i balken skall införas femton nya paragrafer, 1 kap. 13 §, 2 kap. 9 a-9
k §§, 4 kap. 2 a §, 13 kap. 14 b § och 16 kap. 12 a §, samt närmast före 1 kap.
13 §, 2 kap. 9 a, 9 f, 9 i och 9 k §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 8 § skall sättas närmast före 4 kap. 9 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §

Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan
exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse,
samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande
säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som Verkställighet som
avser be- avser
talningsskyldighet betalningsskyldighet
sker genom utmätning sker genom utmätning.
eller införsel. Verkställighet som
Verkställighet som avser annan förplikt-
avser annan else eller
förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker i
säkerhetsåtgärd sker i den ordning som anges
den ordning som anges i 16 kap.
i 16 kap.

Underhållsbidrag

13 §
Är någon skyldig att
till fullgörande av
lagstadgad
underhållsskyldighet på
särskilda tider utge
bidrag till make,
förutvarande make, eget
barn eller annans
barn, skall utmätningen
avse samtliga vid
verkställighetstillfället
förfallna bidrag.
Sökanden kan dock
begära att
verkställigheten skall
begränsas till vissa
bidragsbelopp.
2 kap.
2 §
Sökanden skall ange Sökanden skall ange
den åtgärd som han den verkställighetsåtgärd
yrkar. som ansökningen avser.
Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verkställighet söks.
Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende
utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan
förpliktelse, skall den handlingen inges.
Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyndigheten
anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses i andra stycket
andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling bör inges i huvudskrift
eller bestyrkt avskrift.
Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver exekutionstiteln
inte inges, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande, som har
meddelats tidigast tre år innan verkställighet söks.

3 §
Om behörig Ansökan om utmätning
kronofogde-myndighet skall göras hos
finns bestämelser i 4 kronofogdemyndigheten
kap. 8 §, 15 kap. 7 § i det län där gäldenären
samt 16 kap. 1 och 10 har sitt hemvist. Vid
§§. till-lämpning av denna
Vid tillämpning av balk skall med
denna balk skall med svarandens hemvist
svarandens hemvist förstås den ort där han är
förstås den ort där han är bosatt samt,
bosatt samt, beträffande dödsbo, den
beträffande dödsbo, den ort där den döde senast
ort där den döde senast var bosatt och,
var bosatt och, beträffande annan
beträffande annan juridisk person, den
juridisk person, den ort som enligt 10 kap.
ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar
rättegångsbalken grundar domstols behörighet i
domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.
tvistemål i allmänhet. Ansökan om utmätning
får också göras hos
kronofogdemyndigheten
i det län där egendom
som tillhör svaranden
finns eller där
verkställighet annars
med fördel kan äga rum.
Har gäldenären inte
hemvist här i riket,
söks löneutmätning vid
kronofogdemyndigheten
i Stockholms län.
I fråga om avhysning
och annan
verkställighet finns
regler om behörig
kronofogdemyndighet
i16 kap. 1 och 10 §§.

4 §
Har ansökan gjorts hos Har ansökan gjorts
en kronofogdemyndighet hos en
som ej är behörig, skall kronofogdemyndighet
målet genast överlämnas som inte är behörig,
till den kronofogde- skall målet genast
myndighet som enligt överlämnas till en
vad handlingarna visar kronofogdemyndighet
är behörig. Ansökan anses som enligt vad
gjord, när handlingarna visar är
ansökningshandlingen behörig. Ansökan anses
kom in till den förra gjord, när den kom in
myndigheten eller, i till den första
fråga om muntlig myndigheten eller, i
ansökan, när sådan ansökan fråga om muntlig
gjordes där. ansökan, när sådan ansökan
Har ansökan gjorts hos gjordes hos den första
en behörig myndigheten. Trots att
kronofogdemyndighet en myn-dighet inte är
och är även annan behörig får myndigheten
kronofogdemyndighet i brådskande fall vidta
behörig, får målet åtgärd som avses i 6
överlämnas till den kap. 12 § innan målet
myndigheten, om målet överlämnas till den
ej utan avsevärd behöriga myndigheten.
olägenhet kan handläggas Även om den myndighet
vid den förra där ansökan gjorts är
myndigheten eller behörig, får målet
överlämnande annars överlämnas till annan
uppenbart främjar målets behörig
handläggning. kronofogdemyndighet,
om det främjar målets
handläggning. Målet får
också över-lämnas efter
det att utmätning har
verkställts eller andra
åtgärder vidtagits.

Ansökan om utmätning

9 a §
Ett mål om utmätning
handläggs under ett år
från dagen för ansökan.
Målet kan under
handläggningstiden vara
föremål för utredning,
verkställighet eller
bevakning. Vid ut-
mätning för konkursbos
räkning enligt 7 kap.
24 § handläggs dock målet
under konkursen utan
tidsbegränsning.
Pågår vid utgången av
ettårsperioden
löneutmätning för
underhållsbidrag som
omfattas av 1 kap. 13
§, skall målet handläggas
under ytterligare
ettårsperiod.
Försätts gäldenären i
konkurs, avbryts
handläggningen av målet,
om inte löneutmätning
äger rum för en fordran
som avser underhålls-
bidrag med företrädesrätt
enligt 7 kap. 16 § 1.

9 b §
Även efter det att
ett-årsperioden löpt ut
eller handläggningen
avbrutits enligt 9 a §
får utmätt gods säljas,
influtna medel
redovisas och åtgärd mot
arbetsgivare enligt
7 kap. 25 § vidtas.

9 c §
Får
kronofogdemyndigheten
under
handläggningstiden
kännedom om förekomsten
av utmätningsbar lön
eller lös egendom,
utmäter myndigheten
lönen eller egendomen,
om det med beaktande
av 4 kap. 3 § bör ske.
I fråga om utmätning
av fast egendom,
registrerat skepp,
registrerat luftfartyg
eller intecknade
reservdelar till
luftfartyg tilllämpas 4
kap. 5 §.

9 d §
Skall under
handlägg-ningstiden
till gäldenären åter-
betalas sådan
restitutionsfordran
som avses i lagen
(1985:146) om avräkning
vid återbetalning av
skatter och avgifter,
utmäter
kronofogdemyndigheten
fordringen till den
del den inte tas i
anspråk genom avräkning.

9 e §
Sökanden kan under de
sista sex månaderna av
handläggningstiden
begära att hand-
läggningen skall
fortsätta under
ytterligare en period
(förnyelseansökan).
En förnyelseansökan får
göras ett obegränsat
antal gånger och kan
avse endast bevakning
av målet.

Begränsad och
fullständig
tillgångsundersökning

9 f §
Har sökanden begärt
begränsad
tillgångsundersökning
och är gäldenären en
fysisk person, utreder
krono fogdemyndigheten
svarandens
anställnings- och
inkomstförhållanden.

9 g §
Har sökanden begärt
ut-mätning utan
inskränkning
(fullständig
tillgångsundersökning),
skall
kronofogdemyndig-heten
utreda svarandens
anställnings- och
inkomstförhållanden samt
efterforska förekomsten
av utmätningsbar lös och
fast egendom.

9 h §
Kronofogdemyndigheten
skall i förekommande
fall snarast möjligt
efter genomförd utred-
ning underrätta sökanden
om
1. att utmätning av
lön
inte kan ske eller
2. att svaranden
saknar tillgångar till
full betalning av
utmätningsfordringen.

Tilläggsansökan

9 i §
Sökanden kan under
hand- läggningstiden i
en tilläggsansökan begära
att myndigheten
utreder svarandens
inkomstförhållanden
eller efterforskar
förekomsten av utmät-
ningsbar lös och fast
egendom.

9 j §
Tilläggsansökan får
göras obegränsat antal
gånger.

Bevakning

9 k §
Under den tid då
varken utredning eller
verkställighet pågår,
bevakar kronofogdemyn-
digheten målet. Under
bevakningstiden
tilllämpas 9 c - 9 e, 9
i - 9 j §§ och 4 kap. 11
§.

30 §
Bestämmelserna i 1 och 2 §§, 4 § första stycket, 5 § och 10 § andra stycket
gäller ej i allmänt mål. I fråga om sökanden i sådant mål gäller ej 6 § och ej
heller 29 § i fall då exekutionstiteln upphävs.
Föreskrifterna i 9
a-9 k §§ tillämpas inte
för sådan fordran i
allmänt mål som avskrivs
med stöd av bestämmelser
i uppbördslagen
(1953:272),
bötesverkställighetslagen
(1979:189), lagen
(1984:151) om
punktskatter och
prisregle-ringsavgifter,
förordningen
(1976:1128) om
felparkeringsavgift,
bötesverkställighetsför-
ordningen (1979:197)
samt sådan fordran
enligt rättshjälpslagen
(1972:429) som enligt
avskrivningskungörelsen
(1965:921) avskrivs av
rättshjälpsmyndigheten.
Sökanden i allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. I tvist som avses i
4 kap. 20-23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket
samt vid utförande av talan i överklagat utsökningsmål företräds dock sökanden i
allmänt mål av riksskatteverket.
I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningshandlingarna har kommit in
till kronofogdemyndigheten eller, om myndigheten är ansluten till systemet för
automatisk databehandling inom exekutionsväsendet, när indrivningsuppdraget har
förts in i systemet och upp-gifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten.

3 kap.
4 §Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som
anges i 5-9 §§.
Om hinder mot att Om hinder mot att
utmätt egendom säljs utmätt egendom säljs
eller influtna medel eller influtna medel
betalas ut finns betalas ut finns
bestämmelser i 8 kap. 4 bestämmelser i 8 kap. 4 §
§, 13 kap. 14 § och 15 samt 13 kap. 1 och 14
kap. 22 §. §§.
21 §
Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller annan
förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får verkställighet ej äga
rum. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har
fastställts genom exekutionstitel vilken får verkställas eller som grundas på
skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar
för kvittning föreligger.
Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande
utgör hinder mot verkställig het och kan invändningen ej lämnas utan avseende,
får verkställighet ej heller äga rum.
Kronofogdemyndigheten
beaktar dock självmant
preskriptionen av
fordringar avseende
underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken eller
föräldrabalken.
Föreligger fall som avses i första eller andra stycket och har åtgärd för
verkställighet redan vidtagits i målet, skall åtgärden återgå, om det kan ske.
Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första
eller andra stycket hindrar ej att saken prövas i rättegång.
22 §
Upphävs Upphävs
exekutionstitel, skall exekutionstitel,
sökt verkställighet skall sökt
omedelbart inställas. verkställighet
Redan vidtagen åtgärd för omedelbart inställas.
verkställighet skall Redan vidtagen åtgärd för
såvitt möjligt återgå. verkställighet skall så-
Sådan återgång skall ske vitt möjligt återgå. Sådan
genast, om ej annat återgång skall ske
har förordnats. genast, om ej annat
I mål om utmätning har förordnats.
eller införsel skall I mål om utmätning
dock vidtagen åtgärd ej skall dock vidtagen
utan särskilt för- åtgärd ej utan särskilt
ordnande återgå förrän det förordnande återgå förrän
av-görande varigenom det avgörande varigenom
exe-kutionstiteln har exekutionstiteln har
upphävts har vunnit upphävts har vunnit
laga kraft. laga kraft.
I mål om utmätning I mål om utmätning
eller införsel skall skall
kronofogdemyndigheten kronofogdemyndigheten
på begäran utsöka vad på begäran utsöka vad
borgenären skall betala borgenären skall betala
tillbaka. Härvid får tillbaka. Härvid får
ställd säkerhet tagas i ställd säkerhet tagas i
anspråk. I annat mål anspråk. I annat mål
skall myndigheten på skall myndigheten på
begäran återställa begäran återställa
besittning eller annat besittning eller annat
förhållande som har förhållande som har
rubbats, om hinder ej rubbats, om hinder ej
möter. möter.
Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom
verkställigheten.

23 §
Bestämmelserna i 3-13 och 15-20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde
meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har
ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet,
får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan
exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft,
om det är särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i Exekutionstitel i
allmänt mål verkställs allmänt mål verkställs
såsom lagakraftägande såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad dom. I stället för vad
som sägs i 22 § första som sägs i 22 § första
stycket tredje och stycket tredje och
fjärde meningarna gäller fjärde meningarna gäller
att återgång av utmätning att återgång av utmätning
eller införsel skall skall ske genast, när
ske genast, när exekutionstiteln har
exekutionstiteln har upphävts.
upphävts.

4 kap.
2 a §
Fordran på
återbetalning av skatt
och avgift får utmätas
för fordran i enskilt
mål först i samband med
att
kronofogde-myndigheten
enligt lagen
(1985:146) om avräkning
vid återbetalning av
skatter och avgifter är
berättigad att ta i
anspråk
fordringsbeloppet för
avräkning enligt den
lagen. Fordran på
överskjutande skatt
enligt 68 § 1 mom.
uppbördslagen
(1953:272) får inte
ut-mätas i ett mål som
kommit in till
myndigheten under
perioden den 1
september - den 31
december det år under
vilket den
överskjutande skatten
utbetalas.

3 §
Utmätning skall ske
endast om försäljningen
av egendom efter
avdrag för kostnaderna
kan beräknas ge ett
överskott som gör åtgärden
försvarlig.
Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan tillgång som
kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan
olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4-6 §§.

9 §
Kronofogdemyndigheten Vid fullständig
skall i den tillgångsundersökning
utsträckning som och efter en tilläggs-
påkallas av ansökningens ansökan som avser
innehåll, gäldenärens efterforskning av lös
förhållanden och övriga och fast egendom
omständigheter undersöka undersöker krono-
huruvida gäldenären har fogdemyndigheten
utmätningsbar egendom. förekomsten av
utmätningsbar egendom i
den utsträckning som
påkallas av uppgifter i
ansökningen, gäldenärens
förhållanden och
omständigheterna i
övrigt.

10 §
Utmätning skall ske så Utmätning skall ske så
snart som möjligt efter snart som möjligt sedan
det att behövliga de behövliga
handlingar har kommit handlingarna har
in till kronokronofog- kommit in till
demyndigheten. kronofogdemyndigheten.
Lämnar sökanden anstånd Lämnar sökanden anstånd
med utmätning och varar med utmätning och varar
anståndet över sex anståndet mer än två
månader från dagen för månader, är ansökningen
ansökningen, är denna förfallen. Detsamma
förfallen. Om sökanden ger anståndgäller när sökanden lämnar
fler än två gånger, är anstånd för tredje gången
ansökningen också under en ettårsperiod.
förfallen. Under anståndstiden
tilllämpas 2 kap. 9 d
och 9 e §§ samt 4 kap.
11 §.

11 §
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall utmätning för
fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom
fördröjs oskäligt.
Bestämmelserna i 15 Bestämmelserna i 7
kap. kap.
16 § första stycket om 22 § första stycket om
jämkning av jämkning av
underhållsbidrag vid underhållsbidrag vid
införsel har löneutmätning har mot-
motsvarande tillämpning svarande tilllämpning
vid utmätning. vid annan utmätning.

30 §
Utmätning medför förmåns- Utmätning medför
rätt i och med förmånsrätt i och med
beslutet, om ej annat beslutet, om ej annat
följer av andra eller följer av andra eller
fjärde stycket eller 7 fjärde stycket eller 7
kap. 13 §. kap. 15 §.
Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade
reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt
förrän ärende angående anteckning om utmätning tas upp på inskrivningsdag.
Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning
som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat skepp eller luftfartyg
som har utmätts här blir utmätt i främmande stat innan det har tagits om hand av
krono-fogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra
utmätningen gälla som panträtt.
Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen, om
ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag
då inskrivning av rättigheten söks.
Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen (1989:827)
eller lagen (1991:195) om penningmarknadskonton medför förmånsrätt genom
registrering av utmätningen enligt de lagarna. En utmätning som avses i 7 kap. 7
§ tredje stycket lagen om penningmarknadskonton medför dock förmånsrätt genom
underrättelse till panthavaren eller, om denne har placerarombud, till ombudet.
Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. aktiekontolagen eller 3 kap. 1 §
andra stycket lagen om penningmarknadskonton inträder förmånsrätten i stället
genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om
utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt nämnda kap. i
aktiekontolagen eller sistnämnda lagrum i lagen om penningmarknadskonton.
33 §
Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egendom
tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje mannen efter
föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller
hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel.
Utmätning skall också Utmätningen skall
hävas, om försäljning av också hävas,
egendomen eller 1. om försäljning av
indrivning av utmätt egendomen eller
fordran ej kan antagas indrivning av utmätt
ge ett överskott som gör fordran ej kan antagas
åtgärden försvarlig. ge ett överskott som gör
åtgärden försvarlig eller
2. om
fordringsanspråket kan
antas bli tillgodosett
genom ut-mätning enligt
7 kap.

36 §
Bestämmelserna i 10 § Bestämmelserna i 10 §
gäller ej i allmänt mål. gäller ej i allmänt mål.
I sådant mål skall I sådant mål skall
utmätning ske så snart utmätning ske så snart
som möjligt efter den som möjligt efter den
tidpunkt som anges i 2 tidpunkt som anges i 2
kap. 30 § tredje kap. 30 § fjärde stycket
stycket om ej uppskov om ej uppskov beviljas
beviljas med med betalningen eller
betalningen eller annat särskilt skäl
annat särskilt skäl föreligger i målet.
föreligger i målet.

7 kap.
Utmätning av lön m.m.

Allmänna bestämmelser

1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön, 1. arbetstagares lön,
vare sig den utgår som vare den utgår som
tidlön, ackordslön, tidlön, ackordslön,
provision eller annan provision eller annan
gottgörelse, gottgörelse,
2. annan ersättning för 2. annan ersättning för
arbetsinsats av arbetsinsats av
gäldenären, om dennes gäldenären, om dennes
ställning är jämförlig med ställning är jämförlig med
en arbetstagares, en arbetstagares,
3. belopp som utgår 3. periodiskt vederlag
som pension eller för utnyttjande av
livränta, patent, rätt till
4. sjukpenning, litterärt eller
föräldrapenningförmåner, konstnärligt verk eller
rehabiliterings- annan sådan rättighet
penning, ersättning eller för överlåtelse av
enligt lagen rörelse, 4. belopp som
(1988:1465) om utgår som pension eller
ersätt-ning och livränta,
ledighet för när- 5. sjukpenning,
ståendevård och annan föräldrapenningförmåner,
ersättning som utgår på rehabilite-
grund av sjukdom, ringspenning,
smitta, olycksfall, ersättning enligt lagen
utbildning, (1988:1465) om
arbetslöshet, värn- ersätt-ning och
pliktstjänstgöring eller ledighet för när-
annan tjänstgöring som ståendevård och annan
ersätts med samma eller ersättning som utgår på
liknande förmåner som grund av sjukdom,
värnpliktstjänstgöring, smitta, olycksfall,
allt i den mån utbildning,
ersättningen inte avser arbetslöshet, värn-
att kompensera för pliktstjänstgöring eller
särskilt angivna annan tjänstgöring som
kostnader eller skall ersätts med samma eller
återbetalas. liknande förmåner som
Bestämmelserna i detta värnpliktstjänstgöring,
kapitel är ej allt i den mån
tillämpliga när gäldenären ersättningen inte avser
är dödsbo eller annan att kompensera för
juridisk person. särskilt angivna
För vissa fall när kostnader eller skall
skälig lön ej utgår för återbetalas.
gäldenärens arbete gäller
enligt 18 § särskilda
bestämmelser.

2 §
Vad som föreskrivs om För vissa fall när
utmätning av lön gäller skälig lön ej utgår för
även utmätning av annan gäldenärens arbete gäller
förmån som avses i 1 §, enligt 27 § särskilda
om ej annat anges. bestämmelser.
Bestämmelser om
arbetsgivare gäller
därvid den som utger
förmånen.

Villkor för utmätning

3 §
Lön som innestår hos Vad som föreskrivs om
ar- betsgivaren får utmätning av lön gäller
utmätas genom att även utmätning av annan
arbetsgivaren åläggs att förmån som avses i 1 §,
innehålla och tillställa om ej annat anges.
kronofogdemyndigheten Bestämmelser om
viss del. Beslut om arbetsgivare gäller
utmätning får meddelas därvid den som utger
beträffande lön som förmånen.
förfaller under viss i
beslutet angiven tid
eller beträffande viss
lönepost.

Särskilda förutsättningar för utmätning
4 §
Lön får tagas i anspråk Utmätning av lön för
genom utmätning endast underhållsbidrag som
i den mån lönen omfattas av 1 kap. 13 §
uppenbart överstiger får ske endast om
vad som behövs för bi-dragsbeloppet
gäldenärens och hans utestår obetalt eller
familjs underhåll samt om gäldenären vid två
till fullgörande av eller flera tillfällen
underhållsskyldighet under de senaste två
som i övrigt åvilar åren före
honom. Om utmätningen utmätningsbeslutet har
avser ackordslön, underlåtit att betala i
provision eller annan rätt tid och det finns
ersättning som innestår anledning anta att
för längre tid än en detta skall upprepas.
månad, skall särskild Utmätningen får dock
hänsyn tagas till detta aldrig ske för annat
förhållande. bidragsbelopp än sådant
som är förfallet när
verkställighet skall
ske eller som förfaller
näst därefter.

Förfarandet

5 §
Utmätning får ej under Lön som innestår hos
ett och samma arbetsgivaren får
kalenderår tillämpas utmätas genom att
sammanlagt längre tid än arbetsgivaren åläggs att
sex månader. Utmätning innehålla och tillställa
får ej heller under två kronofogdemyndigheten
kalenderår efter viss del. Beslutet om
varandra ske så att utmätning får avse
lönen i en följd eller framtida utbetalningar
utan större uppehåll tas av lön eller viss
i anspråk under längre lönepost. Löneutmätning
tid än sex månader. Det får inte äga rum när
bör om möjligt undvikas gäldenären är en juridisk
att lönen tas person.
i anspråk under
gäldenärens semester
eller i omedelbar
anknytning till denna.
Första stycket är ej
tillämpligt vid
utmätning av ackordslön,
provision eller annan
ersättning som innestår
för längre tid än en
månad. Meddelas i annat
fall beslut om
utmätning beträffande
viss lönepost, skall
beslutet vid
tillämpning av första
stycket anses gälla den
tid på vilken den
posten belöper.
Om belopp som utgår
som pension eller
livränta förfaller med
längre mellanrum än en
månad, får utmätning därav
ej ske i vidare mån än
om beloppen hade
förfallit månadsvis.

6 §
Ersättning som utgår i Lön får tas i anspråk
stället för semester och genom utmätning endast
innestår hos i den mån lönen
arbetsgivaren får ej i överstiger vad gäldenären
något fall utmätas utan behöver för sitt eget
gäldenärens medgivande i underhåll och familjens
målet. Detta gäller även behov samt till
semestermedel som av fullgörande av
arbetsgivaren har betalningsskyldighet
betalats till särskild till annan som vid
kassa och innestår hos tillämpning av
denna. bestämmelserna i detta
kapitel har bättre rätt
till lönen. Vid
utmätning för
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 16 §
1, skall även
betalningsskyldighet
till annan som har
lika rätt som sökanden
beaktas.
Löneutmätning skall
beslutas i ersättning
som avses i 1 § 1-2
endast om den beräknas
regelbundet inbringa
mer än 100 kr. per
kalendermånad. Om det
finns särskilda skäl
skall utmätning ske
utan hinder härav.

Förfarandet
7 §
Innan beslut om Den del av lönen som
utmätning meddelas skall förbehållas
skall gäldenären beredas gäldenären (för-
tillfälle att yttra behållsbeloppet) bestäms
sig, om det kan ske med ledning av ett
utan avsevärd normalbelopp, som för
tidsutdräkt. Gäldenären kalenderår utgör för
behöver dock ej höras när ensamstående 44 000
han byter anställning kronor samt
och beslut skall sammanlevande makar
meddelas om utmätning och därmed jämställda 70
hos den nye 000 kronor, och för
arbetsgivaren, om ej varje barn 21 500
särskilda skäl kronor till och med
föreligger. det kalenderår det
fyller 6 år. För äldre
barn är normalbeloppet
27 000 kronor.
Normalbeloppen skall
varje nytt kalenderår
multipliceras med det
tal (jämförelsetal) som
anger förhållandet
mellan det allmänna
prisläget i oktober
månad föregående år och
prisläget i oktober
1991. Normalbeloppen
skall anses innefatta
alla vanliga
levnads-kostnader utom
bostadskostnad, som
beräknas särskilt och
läggs till
normalbeloppen.
Normalbeloppen
fastställs av
regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer.

8 §
Kronofogdemyndigheten Vid utmätning av lön
bestämmer dels hur skall
mycket som högst får kronofogdemyndigheten
innehållas vid varje bestämma dels hur
avlöningstillfälle mycket som högst får
(utmätningsbeloppet), innehållas vid varje
dels det belopp som avlöningstillfälle (ut-
enligt 4 § skall mätningsbeloppet) och
förbehållas gäldenären dels förbehållsbeloppet.
(det utmätningsfria I stället för att
beloppet). fast-ställa ett
Är det fråga om utmätningsbelopp får
utmätning av myndigheten bestämma
sjukpenning eller att hela det
annan dagersättning som utmätningsbara utrymmet
avses i 1 § första skall tas i anspråk.
stycket 4, bestäms Är fråga om utmätning
utmätningsbeloppet och av sjukpenning eller
det utmätningsfria annan dagersättning som
beloppet per dag. avses i 1 § 5, bestäms
utmätningsbeloppet och
förbehållsbeloppet per
dag. Utges den
ifrågavarande
ersättningen för mer än
en dag, skall
utbetalaren räkna
samman utmätningsbelopp
och förbehållsbelopp för
samtliga dagar som
ingår i ersätt-
ningsperioden.

8 a §
När sjukpenning eller
annan dagersättning som
avses i 1 § första
stycket utges för mer än
en dag, skall utmät-
ningsbeloppen och de
utmätningsfria beloppen
räknas samman för
samtliga dagar som
ersättningsperioden om-
fattar.

9 §
Om särskilda skäl före- Innan beslut om
ligger, får utmätning meddelas,
kronofogdemyndigheten skall gäldenären ges
ålägga arbetsgivaren att tillfälle att yttra
anpassa sättet för lönens sig, om det kan ske
ut-betalande så att utan avsevärd tids-
utmätning kan utdräkt. Om det inte
verkställas i därför finns särskilda skäl för
lämpad ordning. det, behöver gäldenären
dock inte höras när han
byter anställning och
beslut skall meddelas
om utmätning hos den
nye arbetsgivaren.

10 §
Beslut om utmätning Beslut om utmätning
skall ändras, om skall ändras, om det
anledning föreligger. finns anledning till
Innan ändring beslutas det. Innan en ändring
skall den part som som går gäldenären emot
ändringen går emot beslutas, skall denne
beredas tillfälle att ges tillfälle att yttra
yttra sig, om ej det är sig, om det inte är
uppenbart obehövligt uppenbart obehövligt
eller beslutet ej kan eller beslutet ej kan
uppskjutas. uppskjutas.

11 §
Kronofogdemyndigheten Vid utmätning av ett
skall underrätta engångsbelopp för
arbetsgivaren angående fordringar som avses i
beslut om utmätning och 16 § 1 skall
i fråga som avses i 9 kronofogdemyndigheten
eller 10 §. vid behov fördela
beloppet på särskilda
poster efter vad som är
skäligt med hänsyn till
den tid för vilken
beloppet är avsett och
övriga omständigheter.
De särskilda posterna
anses vid utmätningen
förfallna enligt vad
som sålunda bestämts.

Företrädesordning

12 §
Skatteavdrag har Om det finns
företräde framför särskilda skäl, får
utmätning. Om för- kronofogdemyndigheten
hållandet mellan ålägga arbetsgivaren att
införsel och utmätning an-passa sättet för
finns bestämmelser i 15 löneutbetalningen så att
kap. 16 och 17 §§. utmätningen kan
verkställas i avsedd
ordning.

13 §
Utmätningen medför för- Kronofogdemyndigheten
månsrätt när det belopp skall underrätta
som skall innehållas arbetsgivaren om ett
har förfallit till beta beslut om utmätning, om
ning. ändring av utmätning
När sjukpenning eller samt om beslut enligt
annan dagersättning som 12 § om sättet för
avses i 1 § första löneutbetalningen.
stycket 4 utges för mer
än en dag, skall
ersättningen anses ha
förfallit till
betalning med
utmätningsbeloppet
varje dag som
ersättningsperioden
omfattar.

14 §
Har beslut om Kronofogdemyndigheten
utmätning för viss får på begäran av
fordran meddelats be- utmätningssökanden eller
träffande belopp som gäldenären bevilja
utgår som pension eller anstånd under pågående
livränta och blir löneutmätning. På begäran
därefter rättigheten som av gäldenären får anstånd
sådan utmätt för annan dock beviljas endast
fordran, skall den om utmätningssökanden
senare utmätningen medger det eller det
anses ha skett även för ändå finns särskilda skäl.
obetald del av den
förra fordringen.
Företrädesordningen

15 §
Försätts gäldenären i Löneutmätning medför
konkurs, får beslut om förmånsrätt enligt 8 §
utmätning ej tillämpas förmånsrättslagen
beträffande lön som (1970:979) när det
förfaller under belopp som skall
konkursen. innehållas har förfallit
till betalning.
När sjukpenning eller
annan dagersättning som
avses i 1 § 5 utges för
mer än en dag, skall
ersättningen anses ha
förfallit till
betalning med
utmätningsbeloppet
varje dag som
ersätt-ningsperioden
omfattar.

Arbetsgivares skyldigheter

16 §
Utmätningsbeloppet Vid löneutmätning har
skall innehållas endast följande fordringar i
i den mån lönen nämnd ordning företräde
överskjuter det framför andra
utmätningsfria fordringsanspråk.
beloppet. 1. Fordran som avser
Arbetsgivaren skall underhållsbidrag enligt
tillställa äktenskapsbalken eller
kronofogdemyndigheten föräldrabalken.
innehållet belopp på tid 2. Fordran till
och sätt som konkursbo avseende
myndigheten bestämmer. anspråk enligt 3 kap. 4 §
I de fall regeringen konkurslagen
föreskriver kan (1987:672), när
kronofogdemyndigheten avdraget gjorts under
besluta att innehållet konkursen.
belopp skall 3. Fordran som avses
tillställas en annan i 2 § lagen (1985:146)
myndighet än om avräkning vid
kronofogdemyndigheten. återbetalning av
Om särskild anledning skatter och avgifter.
föreligger, får Samma företrädesrätt har
arbetsgivaren åläggas en fordran som avser
att omedelbart till- utländska skatter,
ställa krono- avgifter och böter i
fogdemyndigheten den mån handräckning
innehållet belopp. skall lämnas enligt
lagen (1990:314) om
ömsesidig hand-räckning
i skatteärenden.
17 §
Betalar arbetsgivaren Företrädesrätten enligt
ut lön i uppenbar strid 16 § 1 gäller även sådant
mot beslut om utmätning utländskt
eller underlåter han underhållsbidrag som får
att inom föreskriven verkställas i Sverige,
tid eller på anfordran om bidraget vid
tillställa kronofogde- verkställighetstillfället
myndigheten innehållet inte är äldre än tre år.
belopp, får hos Företrädesrätten enligt
arbetsgivaren genast 16 § 3 gäller även vid
utsökas vad denne indrivning mot annan än
skulle ha innehållit den som ursprungligen
eller har innehållit. ansvarade för
fordringen, om inte
något annat följer av
den författning enligt
vilken verkställighet
får ske.

18 §
Arbetar gäldenären i Skatteavdrag för
annans preliminär skatt har
förvärvsverksamhet utan företräde framför
lön eller mot uppenbart löneutmätning. Utmätning
för låg ersättning och för underhållsbidrag med
kan till följd därav företrädesrätt enligt 16 §
utmätning ej äga rum, får har företräde framför
kronofogdemyndigheten avdrag för kvarstående
ålägga arbetsgivaren skatt. Vid löneutmätning
att, för tid efter det för annan fordran har
att beslut därom har avdraget för kvarstående
meddelats och till skatt företräde.
dess annat förordnas, Det förbehållsbelopp
till myndigheten utge som har bestämts i ett
så mycket som hade utmätningsbeslut
kunnat tagas ut genom tillämpas under den tid
utmätning om skälig lön som beslutet avser
hade utgått för arbetet. också vid löneavdrag för
Innan beslut meddelas kvarstående skatt.
skall gäldenären och
arbetsgivaren beredas
tillfälle att yttra
sig.
Åtgärd som avses i
första stycket räknas
som utmätning av lön.
Underlåter arbetsgiva-
ren att utge belopp
som har bestämts genom
beslutet, gäller vad
som sägs i 17 §.

Särskilda bestämmelser

19 §
Samtidigt som Vid samtidig
utmätning sker av lön får utmätning för flera
även annan tillgång underhållsbidrag med
utmätas till säkerhet för företrädesrätt enligt 16 §
sökandens fordran. Med skall det innehållna
vidare åtgärd i den beloppet fördelas efter
delen får anstå under de löpande bidragens
högst ett år i avvaktan storlek. Om mera än som
på att lön innehålls till svarar mot de löpande
betalning av bidragen har utmätts,
fordringen. har bidrag som har
stått ute längst företräde
vid fördelningen av det
överskjutande beloppet.
Delbetalning som
inflyter på viss
underhållsberättigads
fordran, avräknas i
första hand på den
fordran som har stått
ute längst. Dock får
belopp inte avräknas på
en fordran som är äldre
än tre år.

20 §
Sedan lön har betalats Vid utmätning för
ut, gäller om utmätning flera fordringar
av medlen vad som sägs avseende skatt m.m.
i 5 kap. enligt 16 § 3 skall
avräkning ske på den
fordran som enligt 2-3 §§
lagen (1982:188) om
preskription av
skattefordringar m.m.
stått ute längst. Be-
träffande lika gamla
skulder skall influtet
belopp fördelas efter
skuldernas storlek.

Straffbestämmelse

21 §
Arbetsgivare, som Vid samtidig
uppsåtligen eller av utmätning för andra
oaktsamhet underlåter fordringar än sådana som
att inom föreskriven har företrädesrätt enligt
tid tillställa 16 § har dessa lika rätt
kronofogdemyndigheten om inte något annat
belopp som skulle ha följer av 13 kap. 20 a
innehållits enligt §.
beslut om utmätning,
döms till böter.

22 §
Bor gäldenären
varaktigt tillsammans
med sin make och
överstiger
underhållsbidrag till
maken eller till
makarnas barn vad som
skäligen bör tillkomma
den underhållsbe-
rättigade, får bidraget
vid tillämpningen av
18, 19 och 21 §§ jämkas
till fördel för annan
fordran för vilken
utmätning sker
samtidigt. Om det
finns särskilda skäl, får
sådan jämkning ske även
av annat
underhållsbidrag, om
detta överstiger vad
som skäligen behövs för
den
under-hållsberättigades
försörjning.
Har gäldenären rätt
till avdrag på
underhållsbidrag enligt
7 kap. 4 §
föräldrabalken, får
belopp som på grund
härav tillgodoräknas
honom inte tas i
anspråk genom utmätning
för fordran som
tillkommer annan än den
underhållsberättigade
eller någon som har
inträtt i dennes rätt.

23 §
Har utmätning för
fordran med
företrädesrätt enligt 16 §
beviljats i förmån som
avses i 1 § 3 eller 4
och blir därefter
rättigheten som sådan
utmätt för annan
fordran, har den förra
utmätningen företräde
till betalning ur vad
som inflyter till följd
av den senare utmät-
ningen. I fråga om
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 16 §
gäller det nu sagda de
bidragsbelopp som har
förfallit till
betalning när beslutet
om utmätning av
rättigheten meddelas
eller förfaller näst
därefter.
Har utmätning
beviljats i förmån som
avses i 1 § 3 eller 4
för annan fordran än
sådan som avses i 16 §
och blir därefter
rättigheten som sådan
utmätt för ytterligare
fordran, skall den
senare utmätningen
anses ha skett även för
den obetalda delen av
den förra fordringen.

24 §
Utmätning enligt
detta kapitel får utan
hinder av att gäldenären
är i konkurs äga rum
1. för fordran som
avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt
16 § 1 och
2. för konkursboets
räkning.
Försätts gäldenären i
konkurs under pågående
löneutmätning för annan
fordran än som sägs i
första stycket 1,
fortgår utmätningen för
konkursboets räkning,
om inte konkurs-
förvaltaren begär att
verkställigheten skall
upphöra.

Arbetsgivares
skyldigheter

25 §
Arbetsgivaren skall
innehålla
utmätningsbeloppet
endast till den del
som lönen överstiger
förbehållsbeloppet.
Arbetsgivaren skall
tillställa
kronofogdemyndigheten
det innehållna beloppet
på tid och sätt som
myndigheten bestämmer.
Kronofogdemyndigheten
får, i de fall
regeringen medger det,
besluta att det
innehållna beloppet
skall tillställas en
annan myndighet än
kronofogdemyndigheten.
Om det finns en
särskild anledning till
det, får arbetsgivaren
åläggas att omedelbart
tillställa krono-
fogdemyndigheten det
innehållna beloppet.

26 §
Betalar
arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot ett
beslut om löneutmätning
eller underlåter han
att inom föreskriven
tid eller på anfordran
tillställa
kronofogdemyndigheten
det innehållna
beloppet, får myndig-
heten hos
arbetsgivaren genast
genom utmätning ta ut
vad denne skulle ha
eller har innehållit.

27 §
Arbetar gäldenären i
annans
förvärvsverksamhet utan
lön eller mot uppenbart
för låg ersättning och
kan till följd därav
utmätning inte ske
eller ske endast med
ett belopp som enligt
kronofogdemyndighetens
mening är för litet, får
myndigheten ålägga
arbetsgivaren att för
tid efter det att
beslut därom har
meddelats och till
dess annat förordnas
till myndigheten utge
så mycket som hade
kunnat tas ut genom
utmätning, om skälig lön
hade utgått för arbetet.
Innan ett sådant beslut
meddelas skall
gäldenären och
arbetsgivaren ges
tillfälle att yttra
sig.
Underlåter
arbetsgivaren att utge
belopp som har bestämts
genom beslutet, gäller
vad som sägs i 26 §.

Verkan av utmätning

28 §
Har arbetsgivaren
innehållit medel vid
löneutmätning i allmänt
mål för fordran som
avses i 2 § lagen
(1985:146) om avräkning
vid återbetalning av
skatter och avgifter,
är gäldenären inte längre
betalningsskyldig för
den del av fordringen
som motsvaras av det
innehållna beloppet,
även om det inte kan
tas ut hos
arbetsgivaren.
Detsamma gäller när
medel innehållits för
underhållsbidrag, om
fordringen tillkommer
allmän försäkringskassa
enligt 15 § lagen
(1964:143) om
bidragsförskott.

29 §
Sedan lön betalats
ut, kan medlen utmätas
endast i enlighet med
vad som sägs i 5 kap.

Straffbestämmelse

30 §
En arbetsgivare som
uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter
att inom föreskriven
tid tillställa
kronofogdemyndigheten
belopp som skulle ha
innehållits enligt
beslut om löneutmätning
döms till böter.

13 kap.
1 §
Medel som har Medel som har
influtit till influtit till
kronofogdemyndigheten kronofogdemyndigheten
i mål om utmätning skall i mål om utmätning skall
redovisas så snart som redovisas så snart som
möjligt. Är influtet möjligt. Är influtet
belopp ringa och kan belopp ringa och kan
det antagas att det antagas att
ytterligare medel ytterligare medel
kommer att inflyta i kommer att inflyta i
målet, får det avvaktas. målet, får redovisningen
avvaktas.
Belopp som har
influtit vid
löneutmätning skall
redovisas till sökanden
eller, i förekommande
fall, till dennes
ombud. Att redovisning
skall ske till
konkursförvaltaren när
gäldenären är försatt i
konkurs följer av 3
kap. 8 § konkurslagen
(1987:672).
Belopp som har
influtit vid
löneutmätning för fordran
som avser
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7
kap.
16 § 1 skall dock även
under konkurs
redovisas till sökan-
den, eller, i
förekommande fall, till
dennes ombud.
Vid utmätning för ej
förfallet
underhållsbidrag enligt
7 kap. 4 § får
redovisning ske
tidigast i anslutning
till den tidpunkt då
bidraget förfaller till
betalning.

6 §
Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket den uppgår på
fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid den dag till vilken
fördelningssammanträde är utsatt, även om hinder möter att då verkställa
fördelningen. När sammanträde ej hålls, anses den dag då kronofogdemyndighetens
beslut meddelas som fördelningsdag.
Vid fördelning
betraktas sådan
förrättningskostnad som
sökanden svarar för som
en del av hans
fordran. Kostnader som
är gemensamma för flera
sökande skall tas ut
före fördelningen.
Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning
utgå av överskott, om sådant uppkommer.

14 b §
Vid löneutmätning för
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7
kap. 16 § 1 tillämpas
inte 14 § 3.

20 a §
Kronofogdemyndigheten Belopp som
är inte skyldig att understiger 25 kr.
betala ut belopp som betalas inte ut utan
understiger tio tillfaller staten.
kronor. Om beloppet Om det finns flera
inte betalas ut, sökande och om det
tillfaller det staten. belopp som skall
betalas ut till en av
dessa understiger 100
kr., skall beloppet,
om särskilda skäl inte
föranleder något annat,
inte betalas ut till
sökanden utan fördelas
mellan andra sökande
som inte har
tillgodosetts fullt
ut.

16 kap.
12 a §
Lämnar sökanden anstånd
med verkställighet och
varar anståndet utöver
sex månader från dagen
för ansökan, är an-
sökningen förfallen.
Detsamma gäller när
sökanden ger anstånd för
tredje gången.
Kronofogdemyndigheten
får bevilja anstånd med
handräckning, om
särskilda skäl föreligger
med hänsyn till köparens
förhållanden och övriga
omständigheter. Anstånd
får dock inte beviljas
utöver fyra månader från
dagen för ansökningen om
handräckning.
Kronofogdemyndigheten
får föreskriva villkor
för anståndet och, om
anledning förekommer
till det, förklara att
anståndet skall upphöra
att gälla.

17 kap.
1 §
I utsökningsmål tas ut I utsökningsmål tas ut
ersättning för statens ersättning för statens
kostnader för kostnader för
förfarandet hos förfarandet hos
kronofogdemyndigheten kronofogdemyndigheten
i den omfattning rege- i den omfattning rege-
ringen föreskriver ringen föreskriver
(förrättningskostnader). (förrättningskostnader).
Vid införsel tas dock
ej ut någon ersättning.

3 §
Sökanden ansvarar ej Sökanden ansvarar ej
för för
förrättningskostnaderna förrättningskostnaderna
för utmätning enligt 7 för utmätning enligt 7
kap. 17 § eller p. 19 § kap. 26 § eller för
jämförd med 7 kap. 17 § handräckning enligt 8
eller för handräckning kap. 18 §.
enligt 8 kap. 18 §.
Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens
egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot
förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 16 kap. 7 §.

7 §
Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld
egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov
genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnader
som är gemensamma för
flera mål har företräde
framför kostnader som
endast avser ett mål.
Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos
den mot vilken åtgärden har vidtagits.

18 kap.
7 §
Talan mot beslut om Talan mot beslut om
utmätning som avses i 7 löneutmätning får föras
kap. eller mot beslut utan inskränkning till
om införsel får föras viss tid.
utan inskränkning till
viss tid.
I fråga om annan utmätning skall talan av sökanden eller svaranden föras inom
tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man får föra talan mot
sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Talan mot beslut som avses i 8
kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket skall dock föras inom
tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.
Klagan över exekutiv försäljning skall föras inom tre veckor från
försäljningen. Mot beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall talan
föras inom tre veckor från beslutet.
Talan som avses i 6 § andra stycket andra meningen får föras utan inskränkning
till viss tid.
Talan mot kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall föras inom tre
veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

12 §
Hovrätten får, utan att Hovrätten får, utan
motparten dessförinnan att motparten
har beretts tillfälle dessförinnan har
att inkomma med beretts tillfälle att
förklaring, förordna att inkomma med förklaring,
åtgärd för verkställlighet förordna att åtgärd för
ej skall vidtagas verkställighet ej skall
tills vidare eller, om vidtagas tills vidare
synnerliga skäl eller, om synnerliga
föreligger, att redan skäl föreligger, att
vidtagen åtgärd skall redan vidtagen åtgärd
hävas. skall hävas. Vid
löneutmätning för
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7
kap. 16 § 1 får
förordnandet inskränkas
till att avse
utbetalning av
influtna medel.
Hovrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för
verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.

16 §
Hovrättens beslut i dit fullföljd fråga länder till efterrättelse enligt vad
som sägs i 2 kap. 19 § om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning I mål om utmätning
eller införsel skall skall dock vidtagen
dock vidtagen åtgärd ej åtgärd ej utan särskilt
utan särskilt för- förordnande återgå innan
ordnande återgå innan hovrättens beslut har
hovrättens beslut har vunnit laga kraft.
vunnit laga kraft.

*--------*

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen
bestämmer.

2. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt i mål som är anhängiga vid
ikraftträdandet med undantag för vad som sägs i punkterna 3-4.

3. Beslut om införsel som tillämpas vid ikraft trädandet skall omedelbart ändras
till ett beslut om utmätning enligt de nya bestämmelserna.

4. De nya reglerna om förbehållsbelopp i 7 kap. 7 § tillämpas omedelbart efter
ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)
dels att 60 § skall upphöra att gälla,
dels att 41 § 2 mom., 45 § 3 mom., 59, 64-66,
68 § 6 mom., 75 a och 76 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 § 2 mom.
Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har
gjorts, jämte den inkomst den skattskyldige i övrigt kan åtnjuta understiger vad
den skattskyldige behöver för eget underhåll och familjens behov
(förbehållsbeloppet) får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige
förordna antingen att skatteavdrag över huvud taget inte skall göras eller att
för skatteavdraget får tas i anspråk endast vad av lönen överskjuter
förbehållsbeloppet.
Förbehållsbeloppet Förbehållsbeloppet
beräknas med ledning av beräknas med ledning av
bestämmelserna i 15 bestämmelserna i 7 kap.
kap. 6 a § utsöknings- 7 § utsökningsbalken.
balken.
Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första stycket senast
från och med det avlöningstillfälle som inträffar sedan en vecka förflutit från
det han fått del av beslutet eller, om det ej kan ske, inom fyra dagar efter
nämnda avlöningstillfälle tillställa den skattskyldige det belopp som skulle ha
tillkommit denne om beslutet tillämpats.

45 § 3 mom.
Sker avdrag för preliminär A-skatt för arbetstagare, som är försatt i konkurs,
och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för att den
preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må skattemyndigheten
efter ansökan av konkursboet genom jämkning förordna om minskning av
skatteavdraget och i samband därmed meddela beslut om utbetalning till
konkursboet av för mycket innehållen preliminär skatt.
Motsvarande gäller Motsvarande gäller
efter ansökan av efter ansökan av
kronofogdemyndighet när kronofogdemyndighet när
lön tages i anspråk lön tas i anspråk genom
genom införsel eller löneutmätning.
utmätning.

59 §
Det åligger kronofogdemyndigheten att verkställa indrivning av skatt. Därvid
får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.

Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av
kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förseningsavgift eller ränta
enligt denna lag.
Uppgår obetald skatt
och avgift eller ränta
enligt andra stycket
sammanlagt endast till
ett ringa belopp skall
de inte överlämnas för
indrivning om det inte
finns några särskilda
skäl för det.

64 §
Staten tillkommande Staten tillkommande
fordran, som får fordran, som får
uttagas genom utmätning uttagas genom utmätning
utan föregående dom, utan föregående dom, in-
indrives i samma drives i samma ordning
ordning som skatt som skatt enligt denna
enligt denna lag, dock lag. Restavgift utgår
att införsel ej får äga enligt 58 § 1 mom.
rum vid indrivningen. Under den tid, då sådan
Restavgift utgår enligt fordran är föremål för
58 § 1 mom. Under den indrivning genom
tid, då sådan fordran är kronofogdemyndighetens
föremål för indrivning försorg, beräknas ej
genom krono- ränta, som på grund av
fogdemyndighetens för- särskild föreskrift
sorg, beräknas ej ränta, skall utgå efter
som på grund av särskild förfallodagen.
föreskrift skall utgå
efter förfallodagen.
65 §
Avkortning av obetald debiterad skatt skall äga rum, då någon vunnit
nedsättning i eller befrielse från honom påförd debitering, dock att preliminär
skatt skall avkortas endast i den mån den blivit restförd.
Vidare skall, om skattskyldig vid debitering av slutlig skatt gottskrivits
preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skatten, det överskjutande
beloppet avkortas i den mån det är obetalt.
Har en arbetsgivare Har en arbetsgivare för
för betalning av betalning av
arbetstagares skatt arbetstagares skatt
verkställt avdrag på lön verkställt avdrag på lön
enligt denna lag eller enligt denna lag eller
enligt 15 kap. enligt beslut om
utsökningsbalken men löneutmätning enligt
trots anmaning utsökningsbalken men
underlåtit att inbetala trots anmaning
det innehållna underlåtit att inbetala
beloppet, skall häremot det innehållna
svarande skatt, om beloppet, skall häremot
denna är debiterad, svarande skatt, om
avkortas såvitt den denna är debiterad,
skattskyldige angår avkortas såvitt den
samtidigt som ett skattskyldige angår
motsvarande belopp samtidigt som ett
uppdebiteras såsom motsvarande belopp
fordran på uppdebiteras såsom
arbetsgivaren. fordran på
arbetsgivaren.

66 §
Avskrivning av debiterad skatt, kvarskatteavgift eller ränta må äga rum:
1) då den 1) då den
skattskyldige saknar skattskyldige saknar
utmätningsbara tillgån- utmätningsbara
gar och fordringen ej tillgångar och
kan uttas genom fordringen ej kan
införsel enligt 15 kap. uttas genom
utsökningsbalken, dock löneutmätning enligt
att avskrivning icke må utsökningsbalken, dock
ske för fordran, för att avskrivning icke må
vilken fast egendom ske för fordran, för
svarar, med mindre ut- vilken fast egendom
retts att betalning för svarar, med mindre
fordringen icke kunnat utretts att betalning
vinnas ur egendomen; för fordringen icke
kunnat vinnas ur
egendomen;
2) då upplysning icke kunnat erhållas om skattskyldigs vistelseort eller
skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade upplysningar
antagits uppehålla sig;
3) då den skattskyldige vistas utomlands och kronofogdemyndigheten vidtagit
åtgärd för att driva in fordringen i utlandet utan att uppnå något resultat
eller avstått från sådan åtgärd därför att den framstått som utsiktslös eller
inte var försvarlig med hänsyn till kostnaderna för förfarandet;
4) då fordran icke överstiger trehundra kronor och förutsättningar för övrigt
föreligga för avskrivning enligt föreskrifter av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer; samt
5) då fordran preskriberats eller bortfallit på grund av ackord som antagits
enligt 62 § tredje stycket.
Avskrivning av preliminär skatt må i annat fall än då skattefordran bortfallit
på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av andra uppbördsåret
efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.
Avskrivning av kvarstående och tillkommande skatt må i annat fall än då
skattefordran bortfallit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången
av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.
Då arbetsgivare jämlikt 75 § är ansvarig för arbetstagares skatt, må
avskrivning av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av
anledning, som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbets-givaren.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger föreskriva att
avskrivning av skattefordran hos juridisk person i särskilda fall får äga rum
före de tidpunkter som angivits i andra och tredje styckena.

68 § 6 mom.
Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej
överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd fordran utmätas.
Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och ränta på
sådan fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyndighet vid
den årliga debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana
fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter. I enskilt mål får fordringar av sistnämnda slag inte
utmätas efter ansökan som gjorts senare än den 1 september under taxeringsåret.
Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken äga icke tillämpning vid
utmätning av fordran som avses i första stycket. I enskilt mål skall dock
undantagas ett belopp om femhundra kronor utom i mål om vad enskild har att
utgiva enligt lagen om socialhjälp eller barnavårdslagen eller på grund av
underhållsskyldighet enligt giftermålsbalken, föräldrabalken eller annan lag.
Utmätning i enskilt mål
må icke ske utan att
åtgärden kan beräknas
inbringa sökanden något
utöver vad som fordras
för att täcka
kostnaderna för
utmätningen.

75 a §
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetstagare
och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast
om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att
betala skattebeloppet.
Efterkommer Efterkommer
arbetsgivaren inte arbetsgivaren inte
anmodan att betala be- anmodan att betala be-
loppet, får det uttagas loppet, får det uttagas
i den ordning som i den ordning som
stadgas i fråga om stadgas i fråga om
indrivning av skatt. indrivning av skatt.
Införsel får dock inte Vid löneutmätning har en
beviljas. sådan fordran inte
företrädesrätt enligt 7
kap. 16 § 3
utsökningsbalken.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlåtet
skatteavdrag svarande belopp, skall också betala restavgift på beloppet.
Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skattemyndighets beslut
har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall skattemyndigheten
till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt
betald restavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om
ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för
vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast
vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också
föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmärkas på
indrivningskvittot.

76 §
Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om
betalningsskyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den
arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till
kronofogemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på
annat sätt styrka, att han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos arbetstagaren får hos arbetstagaren
driva in beloppet i driva in beloppet i
den ordning som gäller den ordning som gäller
för indrivning av för indrivning av
skatt. skatt. Vid löneutmätning
Införsel får dock inte har en sådan fordran
beviljas. inte företrädesrätt
Arbetstagaren skall enligt 7 kap. 16 § 3
betala restavgift på utsökningsbalken.
beloppet. Arbetstagaren skall
betala restavgift på
beloppet.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt att 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §
Skatteavdrag samt Skatteavdrag samt
införsel, som beslutats löneutmätning för sådan
innan lönefordringen fordran som har
förfallit till företrädesrätt enligt 7
betalning, har företräde kap.
framför kvittning 16 § utsökningsbalken
enligt denna lag. har företräde framför
Är arbetsgivarens kvittning enligt denna
fordran sådan att rätt lag. Löneutmätningen
till kvittning skall ha beslutats
före-ligger enligt 3 § innan lönefordringen
och vill arbetsgivaren förfallit till betal-
kvitta mot belopp som ning.
han ålagts att innehålla Är arbetsgivarens
genom beslut om fordran sådan att rätt
utmätning av lön, till kvittning
beslutar före-ligger enligt 3 §
kronofogdemyndigheten och vill arbetsgivaren
om beloppets fördelning kvitta mot belopp som
mellan arbetsgivaren han ålagts att innehålla
och utmätningssökanden genom beslut om
efter fordringarnas löneutmätning för sådan
storlek. fordran som inte har
I övrigt får kvittning företrädesrätt enligt 7
ej åberopas mot beslut kap. 16 §
om utmätning av lön. utsökningsbalken,
beslutar krono-
fogdemyndigheten om
beloppets fördelning
mellan arbetsgivaren
och utmätningssökanden
efter fordringarnas
storlek.
I övrigt får kvittning
ej åberopas mot beslut
om löneutmätning.
Talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket föres i hovrätten
genom besvär. Talan är inskränkt till viss tid.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid
konkurs

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid
konkurs att 5 och 11 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §
Garantibelopp betalas Garantibelopp
av myndighet som betalas av myndighet
regeringen bestämmer. som regeringen bestäm-
Härvid verkställes mer. Härvid verkställes
skatteavdrag samt skatteavdrag samt
avdrag med belopp som avdrag med belopp som
skall innehållas på skall innehållas på
grund av beslut om grund av beslut om
införsel eller utmätning löneutmätning enligt
i lön. utsökningsbalken.
Garantibelopp får ej betalas förrän beslutet om konkurs vunnit laga kraft och
ej heller förrän arbetstagarens fordran har förfallit till betalning.
Garantibelopp som avser fordran på lön för uppsägningstid får betalas efter hand
under uppsägningstiden. Åberopas motfordran hos arbetstagaren, får
garantibelopp, som motsvarar sådan del av motfordringen med vilken kvittning kan
ske enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, betalas först om
det utrönes att motfordringen icke föreligger.
Betalning enligt garantin av en fordran som bedöms som klar eller
betalningsgrundande och som är förfallen till betalning får dock ske trots att
konkursbeslutet inte har vunnit laga kraft.
Om ett bevakningsförfarande har anordnats, får betalning enligt garantin inte
ske på grund av en underrättelse enligt 8 § fjärde stycket. Om en betalning
redan har skett, skall denna räknas av från det lönegarantibelopp som
arbetstagaren senare visar sig ha rätt till.

11 §
Överlåtes fordran, har förvärvaren rätt till garantibelopp enligt denna lag
endast om förvärvet avsett av arbetsgivaren innehållet, ej utbetalt
mätningsarvode eller därmed jämförlig avgift eller facklig medlemsavgift eller
förvärvet skett sedan konkursbeslutet meddelats och förvärvaren är
arbetstagarorganisation i vilken överlåtaren är medlem eller fond i vars
förvaltning organisationen deltar.
Rätt till Rätt till
garantibelopp enligt garantibelopp enligt
lagen tillkommer lagen tillkommer
underhållsberättigad för underhållsberättigad för
underhållsbidrag som underhållsbidrag som
har innehållits genom har innehållits genom
införsel. Sådan rätt löneutmätning. Sådan rätt
tillkommer dock ej tillkommer dock ej
allmän försäkringskassa allmän försäkringskassa
som har utgivit bi- som har utgivit-
dragsförskott för bidragsförskott för
underhållsbidrag. underhållsbidrag.
*--------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979) att 1, 3 och 9 §§
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt
denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får
betalt i förhållande till sin fordran.
I fråga om företräde I fråga om företräde
till betalning vid till betalning vid
införsel gäller särskilda löneutmätning gäller
bestämmelser. särskilda bestämmelser.

3 §
Förmånsrätt består, även Förmånsrätt består, även
om fordringen överlåtes om fordringen överlåts
eller tages i anspråk eller tas i anspråk
genom utmätning eller genom utmätning eller
införsel eller på annat på annat sätt övergår till
sätt övergår till annan. annan.

9 §Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter
den i 4-7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på
grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen (1891:35 s. 1).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av
företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning
meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning,
vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om
utmätningen har tagits upp eller senare.
Utmätning ger företräde Utmätning ger företräde
framför senare utmätning framför senare utmätning
av samma egendom, om av samma egendom, om
ej annat följer av 4 ej annat följer av 4
kap. 30 § andra stycket kap. 30 § andra stycket
eller 7 kap. 13 § eller 7 kap. 15 §
utsökningsbalken. utsökningsbalken.
Utmätning för flera Utmätning för flera
fordringar på en gång fordringar på en gång
ger lika rätt. Om det ger lika rätt, om inte
inbördes företrädet i något annat följer av 7
övrigt mellan ford- kap. 16 och 19 §§ eller
ringar med samma slag 13 kap. 20 a §
av förmånsrätt finns för utsökningsbalken. Om
vissa fall särskilda det inbördes företrädet i
bestämmelser. övrigt mellan
fordringar med samma
slag av förmånsrätt finns
för vissa fall särskilda
bestäm-melser.

Vad i denna paragraf föreskrivs om förmånsrätt på grund av utmätning tillämpas
även i fråga om förmånsrätt pågrund av betalningssäkring.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130)

Härigenom föreskrivs i fråga om preskriptionslagen (1981:130) att 7 § skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
Om preskription har Om preskription har
avbrutits genom att avbrutits genom att
talan har väckts eller talan har väckts eller
genom att fordringen genom att fordringen
annars har åberopats annars har åberopats
enligt 5 § 3, löper en enligt 5 § 3, löper en
ny preskriptionstid ny preskriptionstid
enligt 2 § från den dag enligt 2 § från den dag
dom eller slutligt dom eller slutligt
beslut meddelas eller beslut meddelas eller
det rättsliga det rättsliga
förfarandet avslutas på förfarandet avslutas på
annat sätt. Fullföljs annat sätt. Ett mål om
talan eller återupptas utmätningskall därvid
förfarandet av någon anses av-slutat även om
annan anledning före handläggningen
den nya fortsätter på grund av
preskriptionstidens en sådan förnyelseansökan
utgång, avbryts som avses i 2 kap. 9 e §
preskriptionen, utsökningsbalken.
varefter ny tid räknas Fullföljs talan eller
från den dag det återupptas förfarandet
återupptagna förfarandet av någon annan
avslutas. anledning före den nya
preskriptionstidens
utgång, avbryts
preskriptionen,
varefter ny tid räknas
från den dag det
återupptagna förfarandet
avslutas.
Avslutas det rättsliga förfarandet utan att gäldenären har delgivits eller på
annat sätt underrättats om borgenärens framställning, beräknas dock
preskriptionstiden som om något avbrott inte hade skett. Fordringen preskriberas
likväl tidigast ett år efter det att förfarandet avslutas.
Preskriptionstiden kan inte förlängas enligt andra stycket andra meningen mer
än en gång.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617) att 6 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §
Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, innehålla uppgifter om
1. exekutionstitel, 1. exekutionstitel,
skuldens storlek, skuldens storlek,
arbetsgivare eller arbetsgivare eller
annan utbetalare av annan utbetalare av
ersättning som avses i ersättning som avses i
7 kap. 1 § eller 15 7 kap. 1 § utsöknings-
kap. 2 § balken, medelsslag,
utsökningsbalken, dag när skulden
medelsslag, dag när fastställdes och när den
skulden fastställdes förföll till betalning,
och när den förföll till influtna medel, den
betalning, influtna tidpunkt vid vilken
medel, den tidpunkt skulden preskriberas
vid vilken skulden samt andra förhållanden
preskriberas samt av betydelse för
andra förhållanden av betalningsskyldigheten
betydelse för betal- som framgår av
ningsskyldigheten som exekutionstiteln eller
framgår av av andra handlingar i
exekutionstiteln eller målet,
av andra handlingar i 2. de
målet, verkställighetsåtgärder
2. de som har begärts av
verkställighetsåtgärder sökanden,
som har begärts av 3. den som sökt
sökanden, verk-ställigheten och
3. den som sökt verk- vad som i övrigt behövs
ställigheten och vad för utbetalning av in-
som i övrigt behövs för flutna medel och annan
utbetalning av in- redovisning,
flutna medel och annan 4. ställd säkerhet,
redovisning, uppskov och
4. ställd säkerhet, avbetalningsplan,
uppskov och 5. utmätning,
avbetalningsplan, exekutiv försäljning,
5. utmätning, exekutiv avräkning och
försäljning, införsel, betalningssäkring,
avräkning och 6. kvarstad och
betalningssäkring, återtagande av vara,
6. kvarstad och 7. bötesförvandling
återtagande av vara, 8.
7. bötesförvandling, betalningsinställelse
8. och likvidation,
betalningsinställelse 9. konkurs, ackord,
och likvidation, näringsförbud och
9. konkurs, ackord, förordnande av god man
näringsförbud och enligt 2 § ackordslagen
förordnande av god man (1970:847),
enligt 2 § ackordslagen 10. förhör eller annan
(1970:847), åtgärd som har vidtagits
10. förhör eller annan för efterforskning av
åtgärd som har vidtagits tillgångar,
för efterforskning av 11. redovisningen av
tillgångar, verkställighetsuppdraget,
11. redovisningen av 12. administrativa
verkställighetsuppdraget, och tekniska uppgifter
12. adminstrativa och som behövs för
tekniska uppgifter som registrets användning.
behövs för registrets
användning.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 3 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
4 §
Gäldenären får behålla lön Av lön eller annan
och inkomst som vid ersättning som kan
utmätning jämställs med utmätas enligt 7 kap. 1 §
lön, om beloppet inte utsökningsbalken får
betalts ut vid gäldenären behålla
konkursens början, samt förbehållsbeloppet
inkomst av sådant slag enligt 6-7 §§ samma
som gäldenären förvärvar kapitel.
därefter. Detta gäller För att ta i anspråk
dock inte i den mån ersättning som
inkomsten, efter överstiger förbehålls-
skatteavdrag, beloppet får förvaltaren
uppenbart överstiger för konkursboets räkning
vad som behövs för hos krono-
gäldenärens och hans fogdemyndigheten begära
familjs underhåll samt löneutmätning enligt 7
för annan kap. ut-sökningsbalken.
underhållsskyldighet Att en pågående
som gäldenären har. Om löneut-mätning efter
rätten till pension konkursutbrottet kan
eller livränta är sådan fortsätta för
att den kan utmätas, får konkursboets räkning
konkursboet förfoga över följer av 7 kap. 24 §
den. andra stycket
Vad som sägs om lön utsökningsbalken.
tillämpas också i fråga
om periodiskt utgående
ersättning för
utnyttjande av rätt
till litterärt eller
konstnärligt verk eller
annat sådant.
Gäldenären är skyldig
att underrätta
förvaltaren om sådan
inkomst som avses i
första och andra
styckena. Vill
förvaltaren göra anspråk
på inkomsten, skall han
underrätta arbetsgivare
eller annan som skall
utge förmånen. Innan
sådan underrättelse har
lämnats får förfallet
belopp betalas ut till
gäldenären.

7 §
Sedan beslut om Sedan beslut om
konkurs har meddelats, konkurs har meddelats,
får egendom som hör till får egendom som hör till
konkursboet inte konkursboet inte
ut-mätas för fordran hos utmätas för fordran hos
gäldenären. Om det ändå gäldenären, om inte något
sker, är åtgärden utan annat följer av 7 kap.
verkan. 24 § första stycket
utsökningsbalken. En
utmätning som sker i
strid mot detta är utan
verkan.

7 kap.
14 a §
Att förvaltaren hos
kronofogdemyndigheten
kan begära utmätning av
lön eller annan
ersättning som avses i
7 kap. 1 §
utsökningsbalken framgår
av 3 kap. 4 §.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §
Har ansökan gjorts hos Har ansökan gjorts
en kronofogdemyndighet hos en
som inte är behörig, kronofogdemyndighet
skall målet genast som inte är behörig,
överlämnas till en skall målet genast
kronofogdemyndighet, överlämnas till en
som enligt vad kronofogdemyndighet,
handlingarna visar är som enligt vad
behörig. Även om den handlingarna visar är
myndighet där ansökan behörig. Även om den
gjorts är behörig, får myndighet där ansökan
målet överlämnas till gjorts är behörig, får
annan behörig målet överlämnas till
kronofogdemyndighet, annan behörig
om det inte utan kronofogdemyndighet,
avsevärd olägenhet kan om det främjar målets
handläggas vid den handläggning. Ansökan
första myndigheten anses gjord när den kom
eller om det av andra in till den första
skäl är uppenbart att myndigheten.
ett överlämnande skulle
främja målets hand-
läggning. Ansökan anses
gjord när den kom in
till den första
myndigheten.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt att 17 b och
18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 b §
Belopp som sjömansskattenämnden fastställt till betalning eller som avses i 17
a § andra stycket må indrivas i den ordning, som gäller i fråga om skatt enligt
uppbördslagen.
Införsel enligt 15
kap. utsökningsbalken må
äga rum vid indrivning
av sjömansskatt och därå
belöpande restavgift
och tilläggsavgift hos
sjömannen och i fall,
som avses i 17 § 1 mom.
andra stycket, hos
redaren.

18 §
Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en
sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka
beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som
han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat
skatten.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos sjömannen driva får hos sjömannen driva
in beloppet i den in beloppet i den
ordning som gäller för ordning som gäller för
indrivning av skatt. indrivning av skatt.
Införsel får dock inte Vid löneutmätning har
beviljas. Sjömannen fordringen inte
skall betala restav- företrädesrätt enligt 7
gift på beloppet enligt kap. 16 § 3
bestämmelserna i 14 § 2 utsökningsbalken. Sjö-
mom. mannen skall betala
restavgift på beloppet
enligt bestämmelserna i
14 § 2 mom.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens
regressfordran enligt första stycket.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring att 17
kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.
1 §
Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning betalats
ut av en allmän försäkringskassa eller en erkänd arbetslöshetskassa och beviljas
senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den
tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva ersättningen minskas.
Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts om
beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt. Avräkningen mellan
ersättningarna skall därvid ske månadsvis.
Om någon i väsentlig mån Om någon i väsentlig
har fått sin försörjning mån har fått sin
genom socialbidrag försörjning genom
enligt 6 § social- socialbidrag enligt 6 §
tjänstlagen (1980:620) socialtjänstlagen
får socialnämnden från (1980:620) får
försäkringskassan uppbära socialnämnden från försäk-
retroaktivt beviljad ringskassan uppbära
periodisk ersättning retroaktivt beviljad
enligt denna lag, till periodisk ersättning
den del den motsvarar enligt denna lag, till
vad socialnämnden har den del den motsvarar
betalat ut till dennes vad socialnämnden har
samt hans makes och betalat ut till dennes
minderåriga barns samt hans makes och
försörjning för den tid minderåriga barns
som den retroaktiva försörjning för den tid
ersättningen avser. som den retroaktiva
ersättningen avser.
Skatteavdrag och
beslut om löneutmätning
enligt utsökningsbalken
har företräde framför så-
dan utbetalning till
socialnämnd.
I fråga om minskning av pension då livränta utgår enligt äldre lagstiftning om
yrkesskador gäller 2 §.
*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt att 48 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §
Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den restavgift,
som belöper på denna, drivas in.
Bestämmelserna i Bestämmelserna i
uppbördslagen uppbördslagen
(1953:272) om indriv- (1953:272) om indriv-
ning, avkortning och ning, avkortning och
avskrivning samt avskrivning samt
efterkrav gäller i efterkrav gäller i
tilllämpliga delar i tilllämpliga delar i
fråga om mervärdeskatt. fråga om mervärdeskatt.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av
mervärdeskatt och
restavgift på skatten.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349) att 9 kap. 3 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.
3 §
En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.
En fordran på En fordran på
studiehjälp eller studiehjälp eller
studiemedel får inte studiemedel får inte
tas i anspråk genom tas i anspråk genom
utmätning eller in- utmätning. Andra
försel. Andra fordringar på studiestöd
fordringar på studiestöd kan tas i anspråk
kan utmätas och tas i genom löneutmätning
anspråk genom införsel i enligt utsök-
den ordning och i den ningsbalken.
omfattning som anges i
7 kap. och 15 kap.
utsökningsbalken.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt att
45 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §
Har intagen uppsåtligen förstört egendom som tillhör anstalten, får ersättning
härför tagas ut av medel som tillkommer honom enligt
44 § första stycket.
Arbetsersättning som Arbetsersättning som
för intagens räkning för intagens räkning
innestår hos innestår hos
kriminalvårdsmyndighet kriminalvårdsmyndighet
får ej utmätas. får ej utmätas. Dock får
arbetsersättningen
dessförinnan utmätas
enligt reglerna om
löneutmätning i
utsökningsbalken.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:206) om felparkeringsavgift att 13
§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §
Om ej annat följer av Om ej annat följer av
denna lag gäller denna lag gäller
uppbördslagen uppbördslagen
(1953:272) i (1953:272) i
tillämpliga delar i tillämpliga delar i
fråga om fråga om
felparkeringsavgift. felparkeringsavgift.
Reglerna om restavgift Reglerna om restavgift
skall dock inte skall dock inte
tillämpas. Regeringen tillämpas. Regeringen
får föreskriva får föreskriva
avvikelser från avvikelser från
uppbördslagen, när det uppbördslagen, när det
gäller avkortning, gäller avkortning,
avskrivning och det avskrivning och det
administrativa administrativa
förfarandet i fråga om förfarandet i fråga om
felparkeringsavgift. felparkeringsavgift.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av
felparkeringsavgift.
Åläggande enligt 6 § andra stycket får ej utfärdas senare än ett år efter den
dag då överträdelsen skedde.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:339) om saluvagnsskatt att 6 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §
Vad i uppbördslagen (1953:272) stadgas om indrivning, avkortning och
avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla saluvagnsskatt.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av
saluvagnsskatt och
restavgift.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (1977:981) att 22 § skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §
I fråga om handräckning I fråga om
och verkställighet av handräckning och
dom, som anges i 21 § verkställighet av dom,
tredje stycket, äger i som anges i 21 § tredje
övrigt 12 § andra och stycket, äger i övrigt
tredje styckena samt 12 § andra och tredje
14-18 §§ lagen styckena samt 15-18 §§
(1978:599) om avbetal- lagen (1978:599) om
ningsköp mellan avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl. näringsidkare m.fl.
motsvarande motsvarande
tillämpning. Härvid tillämpning. Härvid
skall hänvisningen i skall hänvisningen i
16 § tredje stycket 16 § tredje stycket
till 10 § första stycket till 10 § första stycket
avse 18 § första stycket avse 18 § första stycket
denna lag. denna lag.

_________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,
dels att 14 § skall upphöra att gälla,
dels att 12 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om
hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på
dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 §
andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan,
skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid
ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om kronofogdemyndigheten begär
det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas.
I fråga om handräckning I fråga om
enligt denna lag handräckning enligt
tillämpas bestämmelserna denna lag tillämpas be-
om verkställighet i 16 stämmelserna om
kap. 10-12 §§ utsöknings- verkställighet i 16
balken. kap. 10-12 a §§ utsök-
ningsbalken.

18 §
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna
vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen,
varvid domen skall ges in.
I fråga om I fråga om
verkställigheten verkställigheten
tillämpas 14 § och, om tillämpas 15 §, om ej
ej annat följer av annat följer av domen.
domen, 15 §. Beträffande Beträffande talan mot
talan mot krono- kronofogdemyndighetens
fogdemyndighetens värdering tillämpas 16 §
värdering tillämpas 16 § andra och tredje
andra och tredje styckena.
styckena.

________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar
m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:882) om säkerhet för
skattefordringar m.m. att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §
Pant får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom.
Borgen får genast Borgen får genast
utsökas. Därvid gäller i utsökas. Därvid gäller i
tillämpliga delar tillämpliga delar
bestämmelserna i upp- bestämmelserna i upp-
bördslagen (1953:272) bördslagen (1953:272)
om indrivning av om indrivning av
restförd skatt. Införsel restförd skatt.
får äga rum om det är
medgivet beträffande
den fordran som
säkerheten avser.
Om ett företagshypoteksbrev utgör säkerhet, får utmätning genast ske i den
egendom som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan
näringsverksamhet än gäldenärens.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Härigenom föreskrivs i fråga om bötesverkställighetslagen (1979:189) att 7, 9
och 13 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
Indrivning inleds genom att den bötfällde avkrävs betalning, om ej särskilda
skäl finns att underlåta krav.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får bevilja uppskov med får bevilja uppskov med
betalningen eller betalningen eller
medge avbetalning. Mot medge avbetalning. Mot
beslut angående uppskov beslut angående uppskov
eller avbetalning får eller avbetalning får
talan ej föras. Den talan ej föras. Den
bötfällde får dock begära bötfällde får dock begära
prövning av beslutet i prövning av beslutet i
samband med klagan över samband med klagan över
utmätning eller utmätning.
införsel.

9 §
I den mån betalning I den mån betalning
inte kan erhållas med inte kan erhållas med
tillämpning av tillämpning av
7 § eller lagen 7 § eller lagen
(1985:146) om avräkning (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av vid återbetalning av
skatter och avgifter, skatter och avgifter,
sker indrivning genom sker indrivning genom
utmätning eller utmätning.
införsel enligt vad som
är särskilt föreskrivet.

13 §
Mot kronofogdemyndighets förordnande enligt 12 § får åklagaren i den ort där
den bötfällde finns föra talan genom besvär hos tingsrätten i samma ort.
Besvärshandling skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då
åklagaren fick del av beslutet. I ärendet äger lagen (1946:807) om handläggning
av domstolsärenden motsvarande tillämpning. Därvid skall i fråga om
besvärshandlingen gälla vad som i den lagen sägs om ansökan och skall vid annan
handläggning än som sägs i 3 eller 4 § samma lag rätten bestå av en lagfaren
domare och nämnd.
Mot Mot
kronofogdemyndighets kronofogdemyndighets
beslut att icke beslut att icke
meddela förordnande meddela förordnande
enligt 12 § får talan ej enligt 12 § får talan ej
föras. Den bötfällde får föras. Den bötfällde får
dock begära prövning av dock begära prövning av
beslutet i samband med beslutet i samband med
klagan över utmätning klagan över utmätning.
eller införsel.
*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar att 17 och 22 §§ skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §
Om en uppdragsgivare Om en uppdragsgivare
har innehållit ett har innehållit ett
belopp enligt 5 § men belopp enligt 5 § men
inte betalat in detta inte betalat in detta
i rätt tid och ordning i rätt tid och ordning
eller är betal- eller är betal-
ningsskyldig för ett ningsskyldig för ett
belopp enligt 12 §, får belopp enligt 12 §, får
beloppet, sedan beslut beloppet, sedan beslut
om betalningskyldighet om betalningskyldighet
har meddelats, drivas har meddelats, drivas
in i den ordning som in i den ordning som
gäller för indrivning av gäller för indrivning av
skatt enligt uppbörds- skatt enligt uppbörds-
lagen (1953:272). lagen (1953:272).
Detsamma gäller om en Detsamma gäller om en
uppgiftsskyldig är uppgiftsskyldig är
betalningsskyldig för betalningsskyldig för
ett belopp enligt 13 §. ett belopp enligt 13 §.
Införsel enligt 15 kap. Löneutmätning med
utsökningsbalken får äga företrädesrätt enligt 7
rum utom för belopp för kap. 16 § 3
vilket utsökningsbalken får äga
betalningsskyldighet rum utom för belopp för
ålagts med stöd av 12 §. vilket
Bestämmelserna i betalningsskyldighet
uppbördslagen om ålagts med stöd av 12 §.
avkortning, Bestämmelserna i
avskrivning och uppbördslagen om
antagande av avkortning, avskriv-
ackordsförslag skall ning och antagande av
också tilllämpas. ackordsförslag skall
också tillämpas.

22 §
Den som i egenskap av företrädare för en uppdragsgivare, som är juridisk
person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in ett
innehållet belopp i rätt tid och ordning är tillsammans med uppdragsgivaren
betalningsskyldig för beloppet och den restavgift som belöper på detta.
Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger särskilda
skäl.
Talan om att ålägga Talan om att ålägga
betalningsskyldighet betalningsskyldighet
enligt första stycket enligt första stycket
skall föras vid allmän skall föras vid allmän
domstol. Talan får inte domstol. Talan får inte
väckas sedan väckas sedan
uppdragsgivarens uppdragsgivarens
betalningsskyldighet betalningsskyldighet
för beloppet har för beloppet har
bortfallit enligt bortfallit enligt
lagen (1982:188) om lagen (1982:188) om
preskription av preskription av
skattefordringar m.m. skattefordringar m.m.
Hos den som som har Hos den som som har
blivit ålagd betal- blivit ålagd betal-
ningsskyldighet får ningsskyldighet får
indrivning ske i den indrivning ske i den
ordning som gäller för ordning som gäller för
indrivning av skatt indrivning av skatt
enligt uppbördslagen enligt uppbördslagen
(1953:272). Därvid får (1953:272).
införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken äga
rum.
Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka
beloppet åter av den juridiska personen. Därvid skall bestämmelserna i 19 §
tilllämpas.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordringar enligt tredje stycket.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter att 5 kap. 16 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.
16 §
Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.
Bestämmelserna i Bestämmelserna i
uppbördslagen uppbördslagen
(1953:272) om indriv- (1953:272) om indriv-
ning, avkortning, ning, avkortning,
avskrivning och avskrivning och
efterkrav gäller i efterkrav gäller i
tilllämpliga delar för tilllämpliga delar för
skatt enligt denna skatt enligt denna
lag. Beskattningsmyn- lag. Beskattningsmyn-
digheten beslutar dock digheten beslutar dock
om avkortning och om avkortning och
kronofogdemyndigheten kronofogdemyndigheten
om avskrivning av om avskrivning av
skatt. Införsel enligt skatt.
15 kap.
utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av
skatten.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare att 21 och 28 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §
Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, som är juridisk person,
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala
arbetsgivaravgifter i den tid och ordning som följer av 4, 7 och 9 §§ är
tillsammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift
och tilläggsavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller
efterges om det föreligger särskilda skäl.
Talan om att ålägga Talan om att ålägga
betalningsskyldighet betalningsskyldighet
skall föras vid allmän skall föras vid allmän
domstol. Talan får inte domstol. Talan får inte
väckas sedan väckas sedan
arbetsgivarens be- arbetsgivarens
talningsskyldighet för betalningsskyldighet
beloppet har för beloppet har
bortfallit enligt bortfallit enligt
lagen (1982:188) om lagen (1982:188) om
preskription av preskription av
skattefordringar m.m. skattefordringar m.m.
Hos den som har blivit Hos den som har blivit
ålagd betalnings- ålagd betal-
skyldighet får ningsskyldighet får
indrivning ske i den indrivning ske i den
ordning som gäller för ordning som gäller för
indrivning av skatt indrivning av skatt
enligt uppbördslagen enligt uppbördslagen
(1953:272). Därvid får (1953:272).
införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken äga
rum.
Den som fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka
beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 § uppbördslagen
tillämpas.
Bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

28 §
Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och ordning som är föreskriven
i denna lag för betalning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 §,
eller 30 §, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. första stycket samma lag
tillämpas.
Uppbördslagens bestäm- Uppbördslagens bestäm-
melser om indrivning, melser om indrivning,
avkortning, avkortning,
avskrivning och avskrivning och
antagande av antagande av
ackordsförslag skall ackordsförslag skall
också tillämpas i fråga också tillämpas i fråga
om belopp på vilket om belopp på vilket
denna lag är tillämplig. denna lag är tillämplig.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga
rum.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) att 66 § skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 §
Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.
Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkortning och
avskrivning gäller även skatt enligt denna lag. Vad som sägs i 58 § 2 mom.
första stycket och 67 § första stycket uppbördslagen om skattemyndighet skall
därvid i stället gälla beskattningsmyndigheten. Fordonsskatt som skulle ha
betalats men inte har erlagts får avkortas genom automatisk databehandling på
grundval av uppgifter i bilregistret. Vid återbetalning av skatt skall avräknas
endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som inte
erlagts, restavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt,
förseningsavgift enligt 48 § samt sådana avgifter enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om
avräkningen skall 37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.
Införsel enligt 15
kap. utsökningsbalken
får äga rum vid
indrivning av skatten.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten att 10 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
På framställning av På framställning av
skattemyndigheten skattemyndigheten
skall investerings- skall investerings-
skatt, som inte har skatt, som inte har
betalats inom av betalats inom av
skattemyndigheten an- skattemyndigheten an-
given tid, indrivas i given tid, indrivas i
den ordning som den ordning som
föreskrivs i föreskrivs i
uppbördslagen uppbördslagen
(1953:272) om (1953:272) om
indrivning av restförd indrivning av restförd
skatt. Därvid utgår skatt. Därvid utgår
restavgift enligt 58 § restavgift enligt 58 §
1 mom. första stycket 1 mom. första stycket
nämnda lag. Införsel nämnda lag.
enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av
investeringsskatt
eller restavgift.
När särskilda omständigheter föranleder det, får skattemyndigheten meddela
befrielse från skyldighet att betala restavgift. Därvid skall bestämmelserna i
58 § 2 mom. första stycket uppbördslagen tillämpas.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta att 22 § skall upphöra att gälla.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. att 24 § skall upphöra att gälla.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret att 3 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
Fordran på Fordran på
familjebidrag får inte familjebidrag får inte
överlåtas och inte överlåtas och inte
heller tas i anspråk heller tas i anspråk
genom utmätning eller genom utmätning.
införsel.

*-------*

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Remissinstanserna

Yttranden över RSV Rapport 1992:1 har till Justitiedepartementet avgetts av
Justitiekanslern, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten,
Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen, Överbefälhavaren, Socialstyrelsen,
Riksförsäkringsverket, Konsumentverket, Centrala studiestödsnämnden,
Statskontoret, Riksrevisionsverket, Svea hovrätt, Riksdagens ombudsmän,
Försvarets civilförvaltning, Skattemyndigheten i Malmöhus län,
Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund, Tjänstemännens
centralorganisation, JUSEK, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska
Bankföreningen, Sparbankernas bank, Föreningen Sveriges kronofogdar,
Ackordscentralen i Stockholm, Konkursförvaltarkollegiernas förening,
Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Finansbolagens förening, Svenska
Inkassoföreningen, Socialtjänstlagsutredningen (dir. 1991:50) och Göteborgs
konsumentnämnd.
Lagtext

1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att 15 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 22 och 23 §§, 4 kap. 8-11, 33 och 36
§§, 7 kap., 13 kap. 1 §, 16 kap. 5 §, 17 kap. 3 och 6-8 §§ samt 18 kap. 7, 12
och 16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas elva nya paragrafer, 4 kap. 1 a,
9 a-9 g och 13 a §§, 13 kap. 14 a § och 16 kap. 12 a §, samt närmast före 4 kap.
36 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §
Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exe-
kutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, samt
i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande
säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som Verkställighet som avser
avser betal- betalningsskyldighet
ningsskyldighet sker sker genom utmätning.
genom utmätning eller Verkställighet som avser
införsel. Verkställighet annan förpliktelse eller
som avser annan säkerhetsåtgärd sker i den
förpliktelse eller ordning som anges i 16
säkerhetsåtgärd sker i denkap.
ordning som anges i
16 kap.

2 kap.[1]
3 §
Ansökan skall göras hos Ansökan skall göras hos
den kronofogdemyndighet den kronofogdemyndighet
som är behörig enligt som är behörig enligt
bestämmelserna i 4 kap. bestämmelserna i 4 kap. 8 §
8 §, 15 kap. 7 § eller eller 16 kap. 1 eller
16 kap. 1 eller 10 §. 10 §.
Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås den ort där
han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt
och, beträffande annan juridisk person, den ort som enligt 10 kap.
rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.

3 kap.
4 §
Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som
anges i 5-9 §§.
Om hinder mot att Bestämmelser om hinder
utmätt egendom säljs mot att utmätt egendom
eller influtna medel säljs eller influtna
betalas ut finns medel betalas ut finns
bestämmelser i 8 kap. 4 i 8 kap. 4 § samt 13 kap.
§, 13 kap. 14 § och 1 och 14 §§.
15 kap. 22 §.

22 §
Upphävs Upphävs en
exekutionstitel, skall exekutionstitel, skall
sökt verkställighet sökt verkställighet
omedelbart inställas. omedelbart inställas. Re-
Redan vidtagen åtgärd fördan vidtagen åtgärd för
verkställighet skall verkställighet skall så-
såvitt möjligt återgå. Sådanvitt möjligt återgå. Sådan
återgång skall ske återgång skall ske genast,
genast, om ej annat har om inte annat har förord-
förordnats. I mål om nats. I mål om utmätning
utmätning eller införsel skall dock vidtagen åtgärd
skall dock vidtagen inte utan särskilt
åtgärd ej utan särskilt förordnande återgå förrän det
förordnande återgå förränavgörande varigenom
det avgörande varigenom exekutionstiteln har
exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga
upphävts har vunnit laga kraft.
kraft. I mål om utmätning skall
I mål om utmätning ellerkronofogdemyndigheten på
införsel skall begäran utsöka vad
kronofogdemyndigheten på borgenären skall betala
begäran utsöka vad tillbaka. Härvid får ställd
borgenären skall betala säkerhet tas i anspråk. I
tillbaka. Härvid får annat mål skall myndig-
ställd säkerhet tagas i heten på begäran återställa
anspråk. I annat mål besittning eller annat
skall myndigheten på be- förhållande som har
gäran återställa rubbats, om hinder inte
besittning eller annat möter.
förhållande som har
rubbats, om hinder ej
möter.
Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom
verkställigheten.

23 §
Bestämmelserna i 3-13 och 15-20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde
meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har
ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet,
får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan
exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft,
om det är särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i Exekutionstitel i
allmänt mål verkställs allmänt mål verkställs såsom
såsom lagakraftägande lagakraftägande dom. I
dom. I stället för vad stället för vad som sägs i
som sägs i 22 § första 22 § första stycket tredje
stycket tredje och och fjärde meningarna
fjärde meningarna gäller gäller att återgång av
att återgång av utmätningutmätning skall ske
eller införsel skall ske genast, när
genast, när exekutions- exekutionstiteln har
titeln har upphävts. upphävts.

4 kap.
1 a §
Om någon på grund av
underhållsskyldighet
enligt lag på särskilda
tider skall betala bi-
drag till make,
förutvarande make, eget
barn eller annans barn,
skall utmätningen avse
samtliga vid verk-
ställighetstillfället
förfallna bidrag. Sökanden
kan dock begära att verk-
ställigheten skall
begränsas till vissa
bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för
underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken och
föräldrabalken sedan tre år
har förflutit från den
ursprungliga
förfallodagen.

8 §[2]
Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären
har sitt hemvist, där egendom som tillhör gäldenären finns eller där
verkställighet annars lämpligen kan ske.
Frågor om utmätning av Frågor om utmätning av lön
lön eller annan förmån someller annan förmån som
avses i 7 kap. prövas, avses i 7 kap. prövas, om
om gäldenären inte har gäldenären inte har
hemvist här i landet, av hemvist här i landet, av
kronofogdemyndigheten i Kronofogdemyndigheten i
det län där arbetsgivarenStockholms län.
eller någon annan som
ger ut förmånen finns.
Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt första
eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga åtgärd som
avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 § första stycket överlämnas till
kronofogdemyndighet som är behörig.

9 §
Ett mål om utmätning
handläggs under ett år från
dagen för ansökan. Målet
kan under handlägg-
ningstiden vara föremål för
utredning, verkställighet
eller bevakning. Vid
utmätning för ett konkurs-
bos räkning enligt 7 kap.
19 § handläggs dock målet
under konkursen utan
tidsbegränsning.
Pågår vid utgången av
ettårsperioden utmätning
av lön för underhållsbidrag
som avses i 1 a §, skall
målet handläggas under
ytterligare en ettårs-
period.
Försätts gäldenären i
konkurs, avbryts
handläggningen av målet,
såvida inte utmätning av
lön pågår för en fordran som
avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 7
kap. 14 § första stycket 1
eller utmätning skall ske
för ett konkursbos
räkning enligt 7 kap. 19
§.

9 a §
Sökanden kan under de
sista sex månaderna av
handläggningstiden begära
att handläggningen skall
fortsätta under
ytterligare en ettårs-
period (förnyelseansökan).
En förnyelseansökan får
göras ett obegränsat antal
gånger.

9 b §
Utmätt gods får säljas
och influtna medel redo-
visas trots att handlägg-
ningstiden löpt ut eller
handläggningen avbrutits
enligt 9 §. Detsamma
gäller i fråga om åtgärd mot
arbetsgivare enligt 7
kap. 21 §.

9 § 9 c §

Kronofogdemyndigheten Om en ansökan avser
skall i den utsträckning utmätning utan
som påkallas av an- inskränkning, skall
sökningens innehåll, kronofogdemyndigheten i
gäldenärens förhållanden den utsträckning som
och övriga omständigheterpåkallas av ansökans inne-
undersöka huruvida håll, gäldenärens
gäldenären har utmät- förhållanden och övriga
ningsbar egendom. omständigheter utreda
gäldenärens anställnings-
och inkomstförhållanden
samt undersöka om gälde-
nären har utmätningsbar
egendom (fullständig
tillgångsundersökning).

9 d §
Om en ansökan om
utmätning avser endast lön
eller annan förmån som
avses i 7 kap. 1 § och
fordringar som avses i
1 § lagen (1985:146) om
avräkning vid åter-
betalning av skatter och
avgifter, skall
kronofogdemyndigheten
utreda gäldenärens
anställnings- och in-
komstförhållanden
(begränsad till-
gångsundersökning).

9 e §
Sökanden kan under hand-
läggningstiden begära att
kronofogdemyndigheten
skall göra sådan tillgångs-
undersökning som avses i
9 c eller 9 d §
(kompletterande
tillgångsundersökning). En
sådan begäran får upprepas
ett obegränsat antal
gånger.

9 f §
Om
kronofogdemyndigheten får
kännedom om att gäldenären
har utmätningsbar lös
egendom, skall den
utmätas även om ansökan om
utmätning begränsats
enligt 9 d §.Fordringar som avses i
1 § lagen (1985:146) om
avräkning vid
återbetalning av skatter
och avgifter skall
alltid utmätas.
Särskilda föreskrifter om
utmätning av fast egen-
dom, registrerat skepp,
registrerat luftfartyg
eller intecknade
reservdelar till
luftfartyg finns i 4
kap. 5 §.

9 g §
Kronofogdemyndigheten
skall i förekommande fall
snarast efter genomförd
utredning underrätta
sökanden om att utmätning
av lön inte kan ske eller
att gäldenären saknar
tillgångar till full
betalning av utmätnings-
fordringen.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1993:893.

[2] Senaste lydelse 1993:893.
10 §[3]
Utmätning i enskilt mål skall ske så snart som möjligt efter det att behövliga
handlingar har kommit in till kronofogdemyndigheten.
Om sökanden i enskilt Om sökanden i enskilt mål
mål medger uppskov med medger uppskov med
utmätningen och om utmätningen och om
uppskovet varar över sex uppskovet varar över två
månader från dagen för månader, är ansökan
ansökan, är ansökan förfallen. Om sökanden
förfallen. Om sökanden medger uppskov fler än två
medger uppskov fler än gånger under en ettårig
två gånger, är ansökan ocksåhandläggningsperiod, är
förfallen. ansökan också förfallen.
Under uppskovstiden
tillämpas 9 f andra
stycket och 11 §§.

Bestämmelser om
indrivning i allmänt mål
finns i lagen
(1993:891) om
indrivning av statliga
fordringar m.m.

11 §
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall utmätning för
fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom
fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 15 Bestämmelserna i 7 kap.
kap. 16 § första stycket 17 § första stycket om
om jämkning av un- jämkning av un-
derhållsbidrag vid derhållsbidrag vid utmät-
införsel har motsvarande ning av lön tillämpas även
tillämpning vid utmät- vid annan utmätning.
ning.

13 a §
Under den tid då varken
utredning eller
verkställighet pågår, skall
kronofogdemyndigheten
bevaka målet. Under
bevakningstiden till-
lämpas 9 f och 11 §§.

33 §
Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egendom
tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje mannen efter
föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller
hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel.
Utmätning skall också Utmätningen skall också
hävas, om försäljning av hävas, om försäljning av
egendomen eller in- egendomen eller
drivning av utmätt indrivning av utmätt
fordran ej kan antagas fordran inte kan antas
ge ett överskott som gör ge ett överskott som gör
åtgärden försvarlig. åtgärden försvarlig eller
om fordringsanspråket kan
antas bli tillgodosett
genom utmätning av lön
under handläggningspe-
rioden.

Särskild bestämmelse om allmänna mål

36 §[4]
Bestämmelserna i 9-10
och 13 a §§ tillämpas inte
i allmänna mål.
Bestämmelser om
indrivning i allmänna mål
finns i lagen (1993:891)
om indrivning av
statliga fordringar m.m.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

Allmänna bestämmelser

1 §[5]
Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision
eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är
jämförlig med en arbetstagares,
3. periodiskt
vederlag för utnyttjande
av patent, rätt till
litterärt eller
konstnärligt verk eller
3. belopp som utgår som annan sådan rättighet
pension eller livränta, eller för överlåtelse av
4. sjukpenning, rörelse,
föräldrapenningförmåner, 4. belopp som utgår som
rehabiliteringspenning, pension eller livränta,
ersättning enligt lagen 5. sjukpenning,
(1988:1465) om föräldrapenningförmåner,
ersättning och ledighet rehabiliteringspenning,
för närståendevård och ersättning enligt lagen
annan ersättning som (1988:1465) om ersättning
utgår på grund av och ledighet för när-
sjukdom, smitta, ståendevård och annan
olycksfall, utbildning, ersättning som lämnas på
arbetslöshet, grund av sjukdom,
värnpliktstjänstgöring smitta, olycksfall,
eller annan tjänstgöring utbildning, arbetslöshet,
som ersätts med samma värnpliktstjänstgöring
eller liknande förmåner eller annan tjänstgöring
som värnpliktstjänst- som ersätts med samma
göring, allt i den mån eller liknande förmåner
ersättningen inte avser som värnpliktstjänstgöring,
att kompensera för sär- allt i den utsträckning
skilt angivna kostnader ersättningen inte avser
eller skall återbetalas. att kompensera för sär-
Bestämmelserna i detta skilt angivna kostnader
kapitel är ej tillämpligaeller skall återbetalas.
när gäldenären är dödsbo Bestämmelserna i detta
eller annan juridisk kapitel är inte
person. tillämpliga när gäldenären är
För vissa fall när skäligdödsbo eller annan
lön ej utgår för gäldenärensjuridisk person.
arbete gäller enligt 18 §
särskilda bestämmelser.

2 §
Vad som föreskrivs om Vad som föreskrivs om
utmätning av lön gäller utmätning av lön gäller även
även utmät- utmätning av annan förmån
ning av annan förmån som som avses i 1 §, om inte
avses i 1 §, om ej annat annat anges. Bestämmelser
anges. Bestämmelser om om arbetsgivare gäller
arbetsgivare gäller därvid den som utger för-
därvid den som utger månen.
förmånen.

Villkor för utmätning

3 §
Lön som innestår hos Lön som innestår hos
arbetsgivaren får utmätasarbetsgivaren får utmätas
genom att arbetsgivaren genom att arbetsgivaren
åläggs att innehålla och åläggs att innehålla och
tillställa betala ut en viss del av
kronofogdemyndigheten lönen till kronofogdemyn-
viss del. Beslut om ut- digheten . Beslutet om
mätning får meddelas utmätning får avse fram-
beträffande lön som tida utbetalningar av lön
förfaller under viss i eller viss lönepost.
beslutet angiven tid Utmätning av lön skall
eller beträffande viss ske endast om det är
lönepost. försvarligt med hänsyn
till det belopp som kan
beräknas flyta in.

4 §
Lön får tagas i anspråk Lön får tas i anspråk
genom utmätning endast i genom utmätning endast
den mån lönen uppenbart till den del den
överstiger vad som behövsöverstiger vad gäldenären
för gäldenärens och hans behöver för sitt eget
familjs underhåll samt underhåll och familjens
till fullgörande av behov samt till
underhållsskyldighet som fullgörande av be-
i övrigt åvilar honom. Omtalningsskyldighet mot
utmätningen avser annan som vid utmätning
ackordslön, provision av lön har bättre rätt till
eller annan ersättning lönen. Vid utmätning för
som innestår för längre underhållsbidrag med
tid än en månad, skall företrädesrätt enligt 14 §
särskild hänsyn tagas första stycket 1 skall
till detta förhållande. även betalningsskyldighet
mot annan som har lika
rätt som sökanden beaktas.
Om utmätningen avser
ackordslön, provision
eller annan ersättning
som innestår för längre tid
än en månad, skall särskild
hänsyn tas till detta
förhållande.

5 §
Utmätning får ej under Den del av lönen som
ett och samma kalenderår inte får tas i anspråk
tillämpas sammanlagt genom utmätning (förbe-
längre tid än sex månader.hållsbeloppet) bestäms med
Utmätning får ej heller ledning av ett
under två kalenderår normalbelopp, som för
efter varandra ske så kalenderår utgör för ensam-
att lönen i en följd stående 43 800 kronor, för
eller utan större sammanlevande makar och
uppehåll tas i anspråk därmed jämställda 72 360
under längre tid än sex kronor och för varje barn
månader. Det bör om 23 240 kronor till och
möjligt undvikas att med det kalenderår barnet
lönen tas i anspråk underfyller 6 år. För äldre barn
gäldenärens semester är normalbeloppet 26 750
eller i omedelbar kronor.
anknytning till denna. Normalbeloppen skall
Första stycket är ej varje nytt kalenderår
tillämpligt vid utmätningmultipliceras med ett
av ackordslön, provision jämförelsetal som anger
eller annan ersättning förhållandet mellan det
som innestår för längre allmänna prisläget i
tid än en månad. Meddelasoktober månad föregående år
i annat fall beslut om och prisläget i oktober
utmätning beträffande 1993. Normalbeloppen
viss lönepost, skall skall anses innefatta
beslutet vid tillämpning alla vanliga levnads-
av första stycket anses kostnader utom
gälla den tid på vilken bostadskostnad, som be-
den posten belöper. räknas särskilt och läggs
Om belopp som utgår som till normalbeloppen.
pension eller livränta Normalbeloppen
förfaller med längre fastställs av regeringen
mellanrum än en månad, fåreller den myndighet som
utmätning därav ej ske i regeringen bestämmer.
vidare mån än om beloppen
hade förfallit månadsvis.

6 §
Ersättning som utgår i Utmätning av lön för
stället för semester och underhållsbidrag som
innestår hos ar- omfattas av 4 kap. 1 a §
betsgivaren får ej i får ske endast om
något fall utmätas utan bidragsbeloppet utestår
gäldenärens medgivande i obetalt eller om
målet. Detta gäller även gäldenären vid två eller
semestermedel som av flera tillfällen under de
arbetsgivaren har senaste två åren före
betalats till särskild utmätningsbeslutet har
kassa och innestår hos underlåtit att betala i
denna. rätt tid och det finns
anledning att anta att
detta skall upprepas.
Utmätning får dock inte
ske för annat
bidragsbelopp än sådant
som är förfallet när
verkställighet skall ske
eller som förfaller näst
därefter.

Förfarandet

7 §
Innan beslut om Innan ett beslut om
utmätning meddelas skall utmätning meddelas, skall
gäldenären beredas till- gäldenären ges tillfälle
fälle att yttra sig, om att yttra sig, om det
det kan ske utan inte avsevärt skulle
avsevärd tidsutdräkt. fördröja handläggningen. Om
Gäldenären behöver dock ejdet inte finns särskilda
höras när han byter skäl för det, behöver
anställning och beslut gäldenären dock inte höras
skall meddelas om när han byter anställning
utmätning hos den nye och beslut skall
arbetsgivaren, om ej meddelas om utmätning hos
särskilda skäl föreligger.den nye arbetsgivaren.

8 §
Kronofogdemyndigheten Vid utmätning av lön
bestämmer dels hur skall
mycket som högst får in- kronofogdemyndigheten
nehållas vid varje bestämma dels hur mycket
avlöningstillfälle som högst får innehållas
(utmätningsbeloppet), vid varje avlönings-
dels det belopp som tillfälle (utmätnings-
enligt 4 § skall för- beloppet), dels
behållas gäldenären (det förbehållsbeloppet. I
utmätningsfria stället för att fastställa
beloppet). ett utmätningsbelopp får
myndigheten bestämma att
all lön som överstiger
förbehållsbeloppet skall
Är det fråga om utmätningtas i anspråk.
av sjukpenning eller Vid utmätning av
annan dagersättning som sjukpenning eller annan
avses i 1 § första dagersättning som avses i
stycket 4, bestäms 1 § första stycket 5, be-
utmätningsbeloppet och stäms utmätningsbeloppet
det utmätningsfria och förbehållsbeloppet per
beloppet per dag. dag. Om sådan ersättning
betalas ut för mer än en
dag, skall utmätnings-
belopp och förbe-
hållsbelopp för samtliga
dagar som ingår i ersätt-
ningsperioden räknas
samman.

8 a §[6]
När sjukpenning eller Vid utmätning för ett
annan dagersättning som engångsbelopp som avser
avses i 1 § första underhållsbidrag med
stycket utges för mer än företrädesrätt enligt 14 §
en dag, skall första stycket 1 skall
utmätningsbeloppen och kronofogdemyndigheten
de utmätningsfria vid behov fördela
beloppen räknas samman beloppet på särskilda
för samtliga dagar som poster efter vad som är
ersättningsperioden skäligt med hänsyn till
omfattar. den tid som beloppet är
avsett för och övriga om-
ständigheter. De särskilda
posterna anses vid
utmätningen förfallna
enligt vad som bestämts
vid fördelningen. .

9 §
Om särskilda skäl Om det finns särskilda
föreligger, får skäl, får kro-
kronofogdemyndigheten nofogdemyndigheten ålägga
ålägga arbetsgivaren att arbetsgivaren att
anpassa sättet för lönensanpassa sättet för
utbetalande så att utmät-löneutbetalningen så att
ning kan verkställas i utmätningen kan
därför lämpad ordning. verkställas i avsedd ord-
ning.

10 §
Beslut om utmätning Ett beslut om utmätning
skall ändras, om skall ändras, om det
anledning föreligger. finns anledning till
Innan ändring beslutas det. Innan en ändring som
skall den part som är till nackdel för
ändringen går emot be- gäldenären beslutas, skall
redas tillfälle att denne ges tillfälle att
yttra sig, om ej det är yttra sig, om det inte är
uppenbart obehövligt uppenbart obehövligt
eller beslutet ej kan eller beslutet inte kan
uppskjutas. uppskjutas.
Ett beslut om utmätning
för underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1 skall
hävas, om gäldenären
betalar förfallna bidrag
och uppkomna förrättnings-
kostnader och det finns
anledning att anta att
gäldenären även i framtiden
fullgör bidrags-
skyldigheten.

11 §
Kronofogdemyndigheten
får på begäran av sökanden
eller gäldenären bevilja
anstånd under pågående
utmätning av lön. På begäran
av gäldenären får anstånd
dock beviljas endast om
sökanden medger det eller
om det finns särskilda
skäl.

11 § 12 §
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
skall underrätta skall underrätta
arbetsgivaren angående arbetsgivaren om ett be-
beslut om utmätning och slut om utmätning och i
i fråga som avses i 9 fråga som avses i 9-11 §§.
eller 10 §.

13 §[7]

Företrädesordning

Utmätningen medför Utmätning av lön medför
förmånsrätt när det beloppförmånsrätt när det belopp
som skall innehållas har som skall innehållas har
förfallit till förfallit till betalning.
betalning. När sjukpenning eller
annan dagersättning som
När sjukpenning eller avses i 1 § första stycket
annan dagersättning som 5 utges för mer än en dag,
avses i 1 § första skall ersättningen anses
stycket 4 utges för mer ha förfallit till be-
än en dag, skall talning med utmätnings-
ersättningen anses ha beloppet varje dag som
förfallit till betalning ersättningsperioden
med utmätningsbeloppet omfattar.
varje dag som ersätt-
ningsperioden omfattar. 14 §

Vid utmätning av lön har
följande fordringar i
nämnd ordning företräde
framför andra fordrings-
anspråk:
1. fordran som avser
underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken och
föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på
gäldenärens lön enligt 3
kap. 4 § konkurslagen
(1987:672), om lönen
innehållits under
konkursen,
3. fordran som avses i
2 § lagen (1993:891) om
indrivning av statliga
fordringar m.m.
Företrädesrätten enligt
första stycket 1 gäller
även sådant utländskt un-
derhållsbidrag som får
verkställas i Sverige, om
bidragsfordringen vid
verkställighetstillfället
inte är äldre än tre år.

Företrädesordning

12 § 15 §
Skatteavdrag har Avdrag för preliminär
företräde framför skatt har företräde framför
utmätning. Om förhållandetutmätning av lön. Utmätning
mellan införsel och för underhållsbidrag med
utmätning finns företrädesrätt enligt 14 §
bestämmelser i 15 kap. första stycket 1 och
16 och 17 §§. förrättningskostnaderna i
målet har företräde framför
avdrag för kvarstående
skatt. Vid utmätning av
lön för annan fordran har
avdraget för kvarstående
skatt företräde. En
fordran enligt 14 § första
stycket 1 har företräde
framför
förrättningskostnaderna i
målet.

16 §
Vid samtidig utmätning
för flera underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt
14 § första stycket 1
skall det innehållna
beloppet fördelas efter
de löpande bidragens
storlek. Om mer än som
svarar mot de löpande
bidragen har utmätts, har
bidrag som har stått ute
längre företräde vid
fördelningen av det
överskjutande beloppet.
En delbetalning som
flyter in på en viss
underhållsberättigads
fordran avräknas i första
hand på den fordran som
har stått ute längst. Dock
får belopp inte avräknas på
en fordran som är äldre än
tre år.

17 §
Bor gäldenären varaktigt
tillsammans med sin make
och överstiger
underhållsbidrag till
maken eller till
makarnas barn vad som
skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade, får
bidraget vid
tillämpningen av 14 och
16 §§ jämkas med hänsyn till
annan fordran för vilken
utmätning sker samtidigt.
Om det finns särskilda
skäl, får sådan jämkning ske
även av annat
underhållsbidrag, om
detta överstiger vad som
skäligen behövs för den
underhållsberättigades
försörjning.
Har gäldenären rätt till
avdrag på underhållsbidrag
enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken, får belopp
som på grund av det
tillgodoräknas honom inte
tas i anspråk genom utmät-
ning för fordran, som
tillkommer annan än den
underhållsberättigade
eller någon som har
inträtt i dennes rätt.

14 § 18 §
Har beslut om utmätning Har utmätning för fordran
för viss fordran med företrädesrätt enligt
meddelats beträffande 14 § beviljats i förmån som
belopp som utgår som avses i 1 § första stycket
pension eller livränta 3 eller 4 och blir
och blir därefter rättig-därefter rättigheten som
heten som sådan utmätt försådan utmätt för annan
annan fordran, skall fordran, har den förra
den senare utmätningen fordringen företräde till
anses ha skett även för betalning ur vad som in-
obetald del av den förra flyter till följd av den
fordringen. senare utmätningen. I
fråga om underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt
14 § första stycket 1
gäller detta i fråga om
bidragsbelopp som har
förfallit till betalning
när beslutet om utmätning
av rättigheten meddelas
eller förfaller näst
därefter.
Har utmätning beviljats
i förmån som avses i 1 §
första stycket 3 eller 4
för någon annan fordran än
som avses i 14 § första
stycket och blir därefter
rättigheten som sådan
utmätt för ytterligare
fordran, skall den
senare utmätningen anses
ha skett även för den obe-
talda delen av den förra
fordringen.

**Fotnot**
[3] Senaste lydelse 1993:893.

[4] Förutvarande 36 § upphävd genom 1993:893.

[5] Senaste lydelse 1991:1989.

[6] Införd genom 1987:372.

[7] Senaste lydelse 1987:372.
15§ 19 §
Försätts gäldenären i Även om gäldenären är i
konkurs, får beslut om konkurs får utmätning
utmätning ej tillämpas enligt detta kapitel ske
beträffande lön som för- för fordran, som avser
faller under konkursen. underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, och för
konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i
konkurs under pågående
utmätning av lön för någon
annan fordran än som
avses i 14 § första
stycket 1, skall utmät-
ningen fortsätta för
konkursboets räkning, om
inte konkursförvaltaren
begär att verkställigheten
skall upphöra.

Arbetsgivares skyldigheter

16 §[8] 20 §
Utmätningsbeloppet Arbetsgivaren skall
skall innehållas endast innehålla ut-
i den mån lönen över- mätningsbeloppet endast
skjuter det till den del som lönen
utmätningsfria beloppet. överstiger förbe-
Arbetsgivaren skall hållsbeloppet.
tillställa krono- Arbetsgivaren skall
fogdemyndigheten betala ut det innehållna
innehållet belopp på tid beloppet till kronofog-
och sätt som myndigheten demyndigheten på tid och
bestämmer. I de fall sätt som myndigheten
regeringen föreskriver bestämmer. Kronofogde-
kan kronofogde- myndigheten får, i de
myndigheten besluta att fall regeringen
innehållet belopp skall föreskriver det, besluta
tillställas en annan att det innehållna
myndighet än kronofogde- beloppet skall betalas
myndigheten. ut till en annan
Om särskild anledning myndighet än kro-
föreligger, får nofogdemyndigheten.
arbetsgivaren åläggas att Om det finns särskild
omedelbart tillställa anledning till det, får
kronofogdemyndigheten arbetsgivaren åläggas att
innehållet belopp. omedelbart betala ut det
innehållna beloppet till
kronofogdemyndigheten

17 § 21 §
Betalar arbetsgivaren Betalar arbetsgivaren
ut lön i uppenbar strid ut lön i uppenbar strid
mot beslut om utmätning mot ett beslut om
eller underlåter han att utmätning eller underlåter
inom föreskriven tid han att inom föreskriven
eller på anfordran tid eller på anfordran
tillställa krono- betala ut det innehållna
fogdemyndigheten beloppet till
innehållet belopp, får kronofogdemyndigheten,
hos arbetsgivaren får hos arbetsgivaren ge-
genast utsökas vad denne nast utsökas vad denne
skulle ha innehållit skulle ha eller har
eller har innehållit. innehållit.

18 § 22 §
Arbetar gäldenären i Arbetar gäldenären i
annans förvärvsverksamhetannans förvärvsverksamhet
utan lön eller mot utan lön eller mot
uppenbart för låg uppenbart för låg
ersättning och kan till ersättning och kan
följd därav utmätning ej utmätning därför inte ske
äga rum, får eller ske endast med för
kronofogdemyndigheten lågt belopp, får
ålägga arbetsgivaren att,kronofogdemyndigheten
för tid efter det att ålägga arbetsgivaren att,
beslut därom har för tid efter det att be-
meddelats och till dess slut därom har meddelats
annat förordnas, till och till dess annat
myndigheten utge så beslutas, till myndig-
mycket som hade kunnat heten utge så mycket som
tagas ut genom utmätning hade kunnat tas ut genom
om skälig lön hade utgåttutmätning, om skälig lön
för arbetet. Innan be- hade betalats för
slut meddelas skall arbetet. Innan ett sådant
gäldenären och beslut meddelas skall
arbetsgivaren beredas gäldenären och ar-
tillfälle att yttra sig. betsgivaren ges tillfälle
att yttra sig.
Åtgärd som avses i förstaEn åtgärd som avses i
stycket räknas som första stycket räknas som
utmätning av lön. Un- utmätning av lön.
derlåter arbetsgivaren Underlåter arbetsgivaren
att utge belopp som har att utge belopp som har
bestämts genom beslutet, bestämts genom beslutet,
gäller vad som sägs i gäller vad som sägs i 21 §.
17 §.
Särskilda bestämmelser

19 § 23 §
Samtidigt som utmätning Har arbetsgivaren
sker av lön får även annaninnehållit medel vid
tillgång utmätas till utmätning av lön i allmänt
säkerhet för sökandens mål för fordran som avses
fordran. Med vidare i 2 § lagen (1993:891) om
åtgärd i den delen får indrivning av statliga
anstå under högst ett år ifordringar m.m., är gälde-
avvaktan på att lön nären inte längre
innehålls till betalning betalningsskyldig för den
av fordringen. del av fordringen som
motsvaras av det
innehållna beloppet, även
om det inte kan tas ut
hos arbetsgivaren.
Detsamma gäller när medel
har innehållits för ford-
ran som avser underhålls-
bidrag, om fordringen
tillkommer allmän
försäkringskassa enligt
15 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.

**Fotnot**
[8] Senaste lydelse 1983:924.
20 § 24 §
Sedan lön har betalats Sedan lön har betalats
ut, gäller om utmätning ut, kan medlen utmätas
av medlen vad som sägs i endast i enlighet med
5 kap. vad som sägs i 5 kap.

Straffbestämmelse

21 § 25 §
Arbetsgivare, som En arbetsgivare som
uppsåtligen eller av uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter oaktsamhet underlåter att
att inom föreskriven tid inom föreskriven tid
tillställa kronofogde- tillställa krono-
myndigheten belopp som fogdemyndigheten belopp
skulle ha innehållits som skulle ha innehållits
enligt beslut om enligt beslut om
utmätning, döms till utmätning döms till böter.
böter.

13 kap.
1 §
Medel som har influtit Medel som har flutit in
till till
kronofogdemyndigheten i kronofogdemyndigheten i
mål om utmätning skall mål om utmätning skall
redovisas så snart som redovisas så snart som
möjligt. Är influtet möjligt. Är influtet
belopp ringa och kan belopp ringa och kan det
det antagas att antas att ytterligare
ytterligare medel medel kommer att flyta
kommer att inflyta i in i målet, får
målet, får det avvaktas. myndigheten avvakta med
redovisningen.
Vid utmätning för ej
förfallet underhållsbidrag
enligt 7 kap. 6 § andra
stycket får redovisning
ske tidigast i nära
anslutning till den
tidpunkt då bidraget
förfaller till betalning.

14 a §
Vid utmätning av lön för
underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7
kap. 14 § första stycket 1
tillämpas inte 14 § 3.

16 kap.
5 §
Lämnar sökanden anstånd Lämnar sökanden uppskov
med avhysningen och med avhysningen och
varar anståndet över sex varar uppskovet över sex
månader från dagen för månader från dagen för
ansökningen, skall denna ansökan, är ansökan
förklaras förfallen, om förfallen, om det inte
ej särskilda skäl finns särskilda skäl att
föranleder att godta ytterligare
ytterligare anstånd uppskov.
godtas.

12 a §
Medger sökanden uppskov
med verkställighet och
varar uppskovet över sex
månader från dagen för
ansökan, är ansökan
förfallen. Detsamma gäller
om sökanden medger
uppskov fler än två gånger.
Kronofogdemyndigheten
får bevilja anstånd med
handräckning för
återtagning av en vara,
om det finns särskilda
skäl med hänsyn till
köparens förhållanden och
övriga omständigheter.
Anstånd får dock inte
beviljas för mer än fyra
månader från dagen för
ansökan om handräckning.
Kronofogdemyndigheten
får besluta om villkor för
anståndet och, om det
finns anledning till
det, förklara att
anståndet skall upphöra
att gälla.

17 kap.
3 §[9]
Sökanden ansvarar ej för Sökanden ansvarar inte
förrättningskostnaderna för förrättningskostnaderna
för utmätning enligt 7 för utmätning enligt 7
kap. 17 § eller 15 kap. kap. 21 § eller för hand-
19 § jämförd med 7 kap. 17 §räckning enligt 8 kap. 18
eller för handräckning §.
enligt 8 kap. 18 §.
Sökanden ansvarar ej
heller för Sökanden ansvarar inte
förrättningskostnaderna iheller för
mål om införsel. förrättningskostnaderna i
mål om utmätning för
fordran som vid utmätning
av lön har företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens
egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot
förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 16 kap. 7 §.

6 §
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
skall taga ut skall ta ut
förrättningskostnader förrättningskostnader utan
utan särskild begäran. särskild begäran.
Preskription av en hu-
vudfordran omfattar även
fordran på förrättnings-
kostnad. En för-
rättningskostnad som
avser ett mål om utmätning
för underhållsbidrag
preskriberas vid utgången
av kalenderåret två år
efter det att avgiften
debiterades.

7 §[10]

Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld
egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov
genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos
den mot vilken åtgärden har vidtagits.
Förrättningskostnad i mål
om införsel får genast
tas ut genom införsel
hos gäldenären.

8 §
Förrättningskostnader i mål om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan
säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger rum för det
anspråk som har föranlettt åtgärden, anses som förrättningskostnad för
sistnämnda verkställighet.
Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas för-
rättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen.
När förrättningskostnaderNär förrättningskostnader
för avhysning tas ut hos för avhysning tas ut hos
svaranden, har kostnad svaranden, har kostnad
som avses i 3 § andra som avses i 3 § tredje
stycket företräde framförstycket företräde framför
annan för- annan förrättningskostnad.
rättningskostnad.

18 kap.
7 §[11]
Ett beslut om utmätning Ett beslut om utmätning
som avses i 7 kap. som avses i 7 kap. får
eller ett beslut om överklagas utan inskränk-
införsel får överklagas ning till viss tid.
utan inskränkning till
viss tid.
Ett beslut om annan utmätning skall överklagas av sökanden eller svaranden inom
tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man får överklaga sådan
utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 §
första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket skall dock överklagas inom tre
veckor från det att beslutet delgavs klaganden.
En exekutiv försäljning skall överklagas inom tre veckor från försäljningen.
Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall överklagas inom tre
veckor från beslutet.
Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras
utan inskränkning till viss tid.
Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall överklagas inom tre veckor
från det att beslutet delgavs klaganden.

12 §[12]
Tingsrätten får, utan Tingsrätten får, utan att
att motparten motparten dessförinnan
dessförinnan har beretts har getts tillfälle att
tillfälle att yttra sig yttra sig över över-
över överklagandet, klagandet, förordna att
förordna att någon åtgärdnågon åtgärd för
för verkställighet tills verkställighet tills
vidare inte skall vidare inte skall vidtas
vidtas eller, om det eller, om det finns syn-
finns synnerliga skäl, nerliga skäl, att en
att en redan vidtagen redan vidtagen åtgärd
åtgärd skall hävas. skall hävas. Vid utmätning
av lön för underhållsbidrag
får förordnandet inskränkas
till att avse
utbetalning av influtna
medel.
Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall
genomföras och bestå till dess annat förordnas.

16 §[13]
Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt som i 2
kap. 19 § sägs om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning eller I mål om utmätning skall
införsel skall dock dock en vidtagen åtgärd
vidtagen åtgärd inte utaninte utan särskilt
särskilt förordnande återgåförordnande återgå innan
innan tingsrättens tingsrättens beslut har
beslut har vunnit laga vunnit laga kraft.
kraft.

--------*
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före
ikraftträdandet. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut
om införsel eller utmätning av lön, skall beslutet omprövas med tillämpning av
de nya föreskrifterna i 7 kap.
3. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning av den
ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit in till kro-
nofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
4. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall anses som
en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångsundersökning enligt 7
kap. 9 d §.

**Fotnot**
[9] Senaste lydelse 1992:636.

[10] Senaste lydelse 1992:636.

[11] Senaste lydelse 1993:516.

[12] Senaste lydelse 1993:516.

[13] Senaste lydelse 1993:516.
2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 41 § 2 mom., 45 § 3 mom., 75 a och 76 §§ uppbördslagen
(1953:272)[1] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

2 mom.[2] Om det 2 mom.
belopp, som skulle Om den lön, som skulle
återstå sedan skatte- återstå sedan skatteavdrag
avdrag för kvarstående för kvarstående skatt har
skatt har gjorts, jämte gjorts, understiger vad
den inkomst den skatt- den skattskyldige behöver
skyldige i övrigt kan för sitt eget underhåll
åtnjuta understiger vad och familjens behov, får
den skattskyldige skattemyndigheten efter
behöver för eget ansökan av den skatt-
underhåll och familjens skyldige besluta
behov (förbehållsbe- antingen att skatte-
loppet) får skatte- avdrag inte skall göras
myndigheten efter an- eller att lönen får tas i
sökan av den anspråk för skatteavdraget
skattskyldige förordna endast till den del den
antingen att överstiger ett
skatteavdrag över huvud förbehållsbelopp som
taget inte skall göras myndigheten bestämmer.
eller att för skatte-
avdraget får tas i
anspråk endast vad av
lönen överskjuter för-
behållsbeloppet.

Förbehållsbeloppet Förbehållsbeloppet
beräknas med ledning avberäknas
bestämmelserna i med ledning
15 kap. 6 a § av
utsökningsbalken. bestämmelserna
i
7 kap.
4
och
5 §§
utsöknings-
balken.
Har
ett
förbehållsbelopp
bestämts
i
ett
beslut
om
utmätning
av
lön
i
ett
mål
hos
kronofogde-
myndigheten,
skall
detta
förbe-
hålls-
belopp
tillämpas
under
den
tid
beslutet
gäller
också
i
fråga
om
avdrag
för
kvarstående
skatt.
Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdragenligt förstastycket senast
från och med det avlöningstillfälle som inträffar sedan en vecka förflutit från
det han fått del av beslutet eller, om det inte kan ske, inom fyra dagar efter
nämnda avlöningstillfälle tillställa den skattskyldige det belopp som skulle ha
tillkommit denne om beslutet tillämpats.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
[2] Senaste lydelse 1992:680.
45 §

3 mom. Sker avdrag för preliminär A-skatt för arbetstagare, som är försatt i
konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för att den
preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må skattemyndigheten
efter ansökan av konkursboet genom jämkning förordna om minskning av
skatteavdraget och i samband därmed meddela beslut om utbetalning till
konkursboet av för mycket innehållen preliminär skatt.
Motsvarande gäller Motsvarande
efter ansökan gäller
av kronofogdemyndighet efter
när lön tages i anspråkansökan
genom införsel eller av
utmätning. kronofogdemyndighet
när
lön
tas
i
anspråk
genom
utmätning.

75 a §[3]
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetstagare
och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast
om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att
betala skattebeloppet.
Efterkommer Om
arbetsgivaren inte arbetsgivaren
anmodan att betala inte
beloppet, får det följer
uttagas i den ordning en
som stadgas i fråga om an-
indrivning av skatt. modan
Införsel får dock ej att
beviljas. betala
beloppet,
får
det
tas
ut
i
den
ordning
som
föreskrivs
i
fråga
om
indrivning
av
skatt.
Vid
utmätning
av
lön
har
en
sådan
fordran
inte
företrädesrätt
enligt
7
kap.
14 §
utsöknings-
balken.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlåtet
skatteavdrag svarande belopp, skall också betala dröjsmålsavgift på beloppet.
Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha betalats om
skatteavdrag hade gjorts.
Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skattemyndighets beslut
har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall skattemyndigheten
till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt
betald dröjsmålsavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om
ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för
vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast
vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och dröjsmålsavgift. I lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också
föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmärkas på
indrivningskvittot.

76 §[4]
Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betalnings-
skyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgivare
som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till kronofogdemyndigheten ge
in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att
han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos arbetstagaren får
driva in beloppet i hos
den ordning som gäller arbetstagaren
för indrivning av driva
skatt. Införsel får dockin
inte beviljas. beloppet
i
den
ordning
som
gäller
för
indriv-
ning
av
skatt.
Vid
utmätning
av
lön
har
en
sådan
fordran
inte
före-
trädesrätt
enligt
7 kap.
14 §
ut-
sökningsbalken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[3] Senaste lydelse 1992:1176.
[4] Senaste lydelse 1992:624.
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1958:295) om sjömansskatt[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §[2]
Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en
sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka
beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som
han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat
skatten.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos sjömannen driva får hos sjömannen driva in
in beloppet i den beloppet i den ordning
ordning som gäller för som gäller för indrivning
indrivning av skatt. av skatt. Vid utmätning
Införsel får dock inte av lön har fordringen
beviljas. inte företrädesrätt enligt
7 kap. 14 § utsökningsbal-
ken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens
regressfordran enligt första stycket.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1970:933.
[2] Senaste lydelse 1992:626.
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt-
ningsrätt

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §[1]
Skatteavdrag samt Skatteavdrag har
införsel, som beslutats företräde framför kvittning
innan lönefordringen enligt denna lag. Det-
förfallit till samma gäller utmätning av
betalning, har företräde lön för sådan fordran som
framför kvittning enligt har företrädesrätt enligt 7
denna lag. kap. 14 § utsök-
ningsbalken, om
utmätningen har beslutats
innan lönefordringen för-
Är arbetsgivarens fallit till betalning.
fordran sådan att rätt Är arbetsgivarens
till kvittning fordran sådan att rätt
föreligger enligt 3 § ochtill kvittning föreligger
vill arbetsgivaren enligt 3 § och vill
kvitta mot belopp som arbetsgivaren kvitta mot
han ålagts att innehålla belopp som han ålagts att
genom beslut om utmät- innehålla genom beslut om
ning av lön, beslutar utmätning av lön för en
kronofogdemyndigheten fordran som inte har
om beloppets fördelning företrädesrätt enligt
mellan arbetsgivaren 7 kap. 14 §
och utmätningssökanden utsökningsbalken, be-
efter fordringarnas slutar
storlek. kronofogdemyndigheten om
beloppets fördelning
mellan arbetsgivaren och
I övrigt får kvittning utmätningssökanden efter
ej åberopas mot beslut fordringarnas storlek.
om utmätning av lön. I övrigt får kvittning
inte åberopas mot beslut
om utmätning av lön.
Talan mot kronofogde- Kronofogdemyndighetens
myndighetens beslut beslut enligt andra
enligt andra stycket stycket får överklagas hos
föres i hovrätten genom tingsrätten utan
besvär. Talan är ej inskränkning till viss
inskränkt till viss tid. tid. Vid överklagandet
och vid handläggningen i
domstol tillämpas 18 kap.
utsökningsbalken.

------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om beslut enligt
5 § andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1981:833.
5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt
denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får
betalt i förhållande till sin fordran.
I fråga om företräde tillI fråga om företräde till
betalning vid införsel betalning vid utmätning
gäller särskilda av lön gäller särskilda
bestämmelser. bestämmelser.

3 §
Förmånsrätt består, även Förmånsrätt består, även om
om fordringen överlåtes fordringen överlåts eller
eller tages i anspråk tas i anspråk genom
genom utmätning eller utmätning eller på annat
införsel eller på annat sätt övergår till annan.
sätt övergår till annan.

9 §[1]
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den
i 4-7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på
grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:000).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av
företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning
meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning,
vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om
utmätningen har tagits upp eller senare.
Utmätning ger företräde Utmätning ger företräde
framför senare utmätning framför senare utmätning
av samma egendom, om ej av samma egendom, om
annat följer av 4 kap. inte annat följer av
30 § andra stycket eller 4 kap. 30 § andra stycket
7 kap. 13 § eller 7 kap. 13 §
utsökningsbalken. utsökningsbalken. Utmät-
Utmätning för flera ning för flera fordringar
fordringar på en gång gerpå en gång ger lika rätt,
lika rätt. Om det om inte något annat följer
inbördes företrädet i av 7 kap. 14 eller 16 §
övrigt mellan fordringar utsökningsbalken. Om det
med samma slag av inbördes företrädet i övrigt
förmånsrätt finns för vissamellan fordringar med
fall särskilda bestäm- samma slag av förmånsrätt
melser. finns för vissa fall sär-
skilda bestämmelser.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lydelse enl. prop. 1993/94:151 och 195.
6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § studiestödslagen (1973:349)[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.
3 §[2]En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.
En fordran på En fordran på studiehjälp
studiehjälp eller eller studiemedel får
studiemedel får inte tas inte tas i anspråk genom
i anspråk genom utmätningutmätning. Andra ford-
eller införsel. Andra ringar på studiestöd kan
fordringar på studiestöd tas i anspråk genom
kan utmätas och tas i utmätning av lön enligt 7
anspråk genom införsel i kap. utsökningsbalken.
den ordning och i den
omfattning som anges i
7 kap. och 15 kap.
utsökningsbalken.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1987:303.
[2] Senaste lydelse 1988:141.
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m. fl

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.
dels att 14 §[1] skall upphöra att gälla,
dels att 12, 16 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §[2]
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om
hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på
dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 §
andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan,
skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid
ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om kronofogdemyndigheten begär
det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas.
I fråga om handräckning I fråga om handräckning
enligt denna lag enligt denna lag
tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna
om verkställighet i 16 om verkställighet i 16
kap. 10-12 §§ kap. 10-12 a §§
utsökningsbalken. utsökningsbalken.

16 §[3]
Talan mot beslut i Beslut om handräckning
fråga om handräckning försfår överklagas hos
i hovrätten genom besvär.tingsrätten. Vid
Besvär skall anföras inomöverklagandet och vid
tre veckor från det att handläggningen i domstol
beslutet delgavs tillämpas 18 kap.
klaganden. Mot utsökningsbalken.
hovrättens beslut får Hovrättens beslut får inte
talan ej föras. överklagas.
Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid
handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.
Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det
att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos
kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 § första stycket.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse av 14 § 1981:802.
[2] Senaste lydelse 1988:395.
[3] Senaste lydelse 1981:802.
18 §[4]
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna
vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen,
varvid domen skall ges in.
I fråga om I fråga om
verkställigheten verkställigheten tillämpas
tillämpas 14 § och, om ej16 kap. 12 a § utsöknings-
annat följer av domen, balken och, om inte något
15 §. Beträffande talan annat följer av domen, 15
mot §. Beträffande talan mot
kronofogdemyndighetens kronofogdemyndighetens
värdering tillämpas 16 § värdering tillämpas 16 §
andra och tredje andra och tredje
styckena. styckena.

_________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna i 12, 14
och 18 §§ gäller i sin äldre lydelse i fråga om ansökningar om handräckning som
gjorts före ikraftträdandet. Föreskrifterna i 16 § gäller i sin äldre lydelse i
fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet.

**Fotnot**
[4] Senaste lydelse 1981:802.
8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Härigenom föreskrivs att 13 § bötesverkställighetslagen (1979:189) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §
Mot Åklagaren i den ort där
kronofogdemyndighets den bötfällde finns får
förordnande enligt 12 § överklaga ett förordnande
får åklagaren i den ort av en kronofogde-
där den bötfällde finns myndighet enligt 12 § hos
föra talan genom besvär tingsrätten i samma ort.
hos tingsrätten i samma Överklagandet skall ha
ort. Besvärshandling kommit in till rätten
skall ha kommit in till inom tre veckor från den
rätten inom tre veckor dag då åklagaren fick del
från den dag då åklagarenav beslutet. I ärendet
fick del av beslutet. I tillämpas lagen
ärendet äger lagen (1946:807) om
(1946:807) om handläggning av domstols-
handläggning av dom- ärenden. Därvid skall i
stolsärenden motsvarande fråga om överklagandet
tillämpning. Därvid skallgälla vad som i den lagen
i fråga om sägs om ansökan och skall
besvärshandlingen gälla vid annan handläggning än
vad som i den lagen sägs som sägs i 3 eller 4 §
om ansökan och skall vid samma lag rätten bestå av
annan handläggning än somen lagfaren domare och
sägs i 3 eller 4 § samma nämnd.
lag rätten bestå av en
lagfaren domare och
nämnd.
Mot Kronofogdemyndighetens
kronofogdemyndighets beslut att inte meddela
beslut att icke meddela förordnande enligt 12 § får
förordnande enligt 12 § inte överklagas. Den
får talan ej föras. Den bötfällde får dock begära
bötfällde får dock begäraprövning av beslutet i
prövning av beslutet i samband med klagan över
samband med klagan över utmätning.
utmätning eller införsel.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare[1] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §[2]
Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 § första stycket skall fattas av
skattemyndigheten.
Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett beslut enligt
16 § får söka beloppet åter av F-skattesedelsinnehavaren. Den som vill söka
beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han fått vid
betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat avgifterna.
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
får hos får hos
F-skattesedelsinnehavarenF-skattesedelsinnehavaren
driva in beloppet i den driva in beloppet i den
ordning som gäller för ordning som gäller för
indrivning av indrivning av
arbetsgivaravgifter. arbetsgivaravgifter. Vid
Införsel får dock inte utmätning av lön har
beviljas. fordringen dock inte
F-skattesedelsinnehava- företrädesrätt enligt
ren skall betala 7 kap. 14 § första stycket
dröjsmålsavgift på 3 utsökningsbalken.
beloppet. F-skattesedels-
innehavaren skall betala
dröjsmålsavgift på
beloppet.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt andra stycket.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lagen omtryckt 1991:98.

[2] Senaste lydelse 1993:908.
10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 6 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §[1]
Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, innehålla uppgifter om
1. exekutionstitel, 1. exekutionstitel,
skuldens storlek, skuldens storlek,
arbetsgivare eller arbetsgivare eller annan
annan utbetalare av utbetalare av ersättning
ersättning som avses i som avses i 7 kap. 1 §
7 kap. 1 § eller 15 kap. utsökningsbalken, medels-
2 § utsökningsbalken, slag, dag när skulden
medelsslag, dag när fastställdes och när den
skulden fastställdes och förföll till betalning,
när den förföll till influtna medel, den tid-
betalning, influtna me- punkt vid vilken skulden
del, den tidpunkt vid presk-riberas samt andra
vilken skulden förhållanden av betydelse
preskriberas samt andra för
förhållanden av betydelsebetalningsskyldig-heten
för betal- som framgår av exeku-
ningsskyldigheten som tionstiteln eller av
framgår av exekutions andra handlingar i målet,
titeln eller av andra
handlingar i målet,
2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,
3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av
influtna medel och annan redovisning,
4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,
5. utmätning, exekutiv 5. utmätning, exekutiv
försäljning, införsel, försäljning, avräkning och
avräkning och betal- betalningssäkring,
ningssäkring,
6. kvarstad och återtagande av vara,
7. bötesförvandling,
8. betalningsinställelse och likvidation,
9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 §
ackordslagen (1970:847),
10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av
tillgångar,
10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt 6 § lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,
12. adminstrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Senaste lydelse 1993:910.
11 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 3 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
4 §
Gäldenären får behålla lönAv lön eller annan förmån
och inkomst som vid som kan utmätas enligt 7
utmätning jämställs med kap. 1 § utsökningsbalken
lön, om beloppet inte får gäldenären behålla
betalts ut vid förbehållsbeloppet enligt
konkursens början, samt 4 och 5 §§ samma kapitel.
inkomst av sådant slag För att ta i anspråk lön
som gäldenären förvärvar som överstiger
därefter. Detta gäller förbehållsbeloppet får
dock inte i den mån in- förvaltaren för
komsten, efter skatte- konkursboets räkning hos
avdrag, uppenbart kronofogdemyndigheten
överstiger vad som behövsbegära utmätning enligt
för gäldenärens och hans 7 kap. utsökningsbalken.
familjs underhåll samt Att utmätning av lön som
för annan un- pågår vid konkursens början
derhållsskyldighet som kan fortsätta för
gäldenären har. Om rättenkonkursboets räkning
till pension eller liv- följer av 7 kap. 19 §
ränta är sådan att den kanandra stycket utsök-
utmätas, får konkursboet ningsbalken.
förfoga över den.
Vad som sägs om lön
tillämpas också i fråga om
periodiskt utgående
ersättning för
utnyttjande av rätt till
litterärt eller konst-
närligt verk eller annat
sådant.
Gäldenären är skyldig att
underrätta förvaltaren om
sådan inkomst som avses
i första och andra
styckena. Vill
förvaltaren göra anspråk på
inkomsten, skall han
underrätta arbetsgivare
eller annan som skall
utge förmånen. Innan sådan
underrättelse har lämnats
får förfallet belopp be-
talas ut till gäldenären.

7 §
Sedan beslut om Sedan beslut om konkurs
konkurs har meddelats, har meddelats, får
får egendom som hör till egendom som hör till
konkursboet inte utmätas konkursboet inte utmätas
förfordran hos gäldenären.för fordran hos gäldenären,
Om det ändå sker, är om inte något annat följer
åtgärden utan verkan. av 7 kap. 19 § första
stycket utsökningsbalken.
En utmätning som sker i
strid mot detta är utan
verkan.

7 kap.
14 a §
Att förvaltaren hos
kronofogdemyndigheten
kan begära utmätning av lön
eller annan förmån som
avses i 7 kap. 1 §
utsökningsbalken framgår
av 3 kap. 4 §.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna i 3 kap.
4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före
ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den paragrafen.

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §
Har ansökan gjorts hos Har ansökan gjorts hos
en kronofogdemyndighet en kronofogdemyndighet
som inte är behörig, som inte är behörig, skall
skall målet genast över- målet genast överlämnas
lämnas till en till en kronofogdemyn-
kronofogdemyndighet, dighet, som enligt vad
som enligt vad handlingarna visar är
handlingarna visar är behörig. Även om den myn-
behörig. Även om den myn-dighet där ansökan gjorts
dighet där ansökan gjortsär behörig, får målet
är behörig, får målet överlämnas till annan
överlämnas till annan behörig kronofogdemyndig-
behörig kronofogdemyn- het, om det främjar målets
dighet, om det inte handläggning. Ansökan
utan avsevärd olägenhet anses gjord när den kom
kan handläggas vid den in till den första
första myndigheten eller myndigheten.
om det av andra skäl är
uppenbart att ett över-
lämnande skulle främja
målets handläggning.
Ansökan anses gjord när
den kom in till den
första myndigheten.

*-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
Fordran på Fordran på familjebidrag
familjebidrag får inte får inte överlåtas och inte
överlåtas och inte hellerheller tas i anspråk
tas i anspråk genom genom utmätning.
utmätning eller införsel.

-------*
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
14 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 6 och 24 §§ lönegarantilagen (1992:497) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §
Den som är berättigad Den som är berättigad
till underhåll har rätt till underhåll har rätt
till garantibelopp för till garantibelopp för
underhållsbidrag som har underhållsbidrag som har
innehållits genom innehållits genom
införsel. Allmänna utmätning av lön. Allmänna
försäkringskassor som harförsäkringskassor som har
betalat ut betalat ut
bidragsförskott för bidragsförskott för under-
underhållsbidrag har hållsbidrag har inte rätt
inte rätt till garanti- till garantibelopp.
belopp.

24 §
Innan garantibelopp Innan garantibelopp
betalas ut skall betalas ut skall
länsstyrelsen verkställa länsstyrelsen verkställa
skatteavdrag samt skatteavdrag samt avdrag
avdrag med belopp som med belopp som skall
skall innehållas på grundinnehållas på grund av be-
av beslut om införsel slut om utmätning av lön.
eller utmätning i lön. Dessutom skall avräkning
Dessutom skall avräkning göras för förskottsbetal-
göras för ning som skett enligt
förskottsbetalning som 11 kap. 14 § konkurslagen
skett enligt 11 kap. (1987:672) och som avser
14 § konkurslagen fordringar som omfattas
(1987:672) och som av- av garantin.
ser fordringar som
omfattas av garantin.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
15 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)

Härigenom föreskrivs att 32 § konsumentkreditlagen (1992:830) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §
I fråga om handräckning I fråga om handräckning
och verkställighet av och verkställighet av
dom, som anges i 31 § dom, som anges i 31 §
tredje stycket, tredje stycket, tillämpas
tillämpas i övrigt 12 § i övrigt 12 § andra och
andra och tredje tredje styckena samt
styckena samt 14-18 §§ 15-18 §§ lagen (1978:599)
lagen (1978:599) om om avbetalningsköp mellan
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
näringsidkare m.fl., varvid hänvisningen i 16 §
varvid hänvisningen i 16 §tredje stycket till 10 §
tredje stycket till 10 § första stycket skall avse
första stycket skall 18 § första stycket denna
avse 18 § första stycket lag.
denna lag.

_________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om ansökningar om handräckning som gjorts före
ikraftträdandet. I fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet gäller
dock äldre föreskrifter endast om beslutet meddelats före ikraftträdandet.

16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 13 §§ lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §[1]
Under indrivningen får Under indrivningen
införsel enligt 15 § gäller bestämmelserna i
utsökningsbalken ske för 7 kap. 14 §
fordringar som påförts utsökningsbalken om
enligt bestämmelserna i företrädesrätt vid utmätning
av lön för böter och viten
samt för fordringar som
påförts enligt
bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den lagen,
3. lagen (1972:435) om överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
5. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte
annat föreskrivs i den lagen,
8. fordonsskattelagen (1988:327),
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt,
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt artister
m.fl.,
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller
13. lagen (1994:000) om brottsofferfond.
Att införsel får ske för
böter och viten är
föreskrivet i 15 kap.
1 § 2 utsökningsbalken.

6 §
Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten
skall, utöver vad som skall, utöver vad som
följer av 4 kap. 9 § följer av 4 kap. 9 c §
utsökningsbalken, göra utsökningsbalken, göra den
den utredning om utredning om gäldenärens
gäldenärens ekonomiska ekonomiska förhållanden
förhållanden som behövs försom behövs för att en
att en lämplig lämplig indrivningsåtgärd
indrivningsåtgärd skall skall kunna bestämmas
kunna bestämmas (gälde- (gäldenärsutredning).
närsutredning).

13 §
Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller, om
säkerheten utgörs av
1. pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom,
2. borgen: att den 2. borgen: att den
genast får utsökas och genast får utsökas och att
att bestämmelserna om bestämmelserna om in-
indrivning i denna lag drivning i denna lag då
då gäller samt att gäller samt att utmätning
införsel får äga rum om av lön med företrädesrätt
det är medgivet för den enligt 2 § får äga rum om
fordran som säkerheten det är medgivet för den
avser, fordran som säkerheten
avser,
3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom som
omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan näringsverksamhet
än gäldenärens.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lydelse enl. bet. 1993/94 JuU25.
17 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:000)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 48 § sjölagen (1994:000) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
48 §[1]
Sjöpanträtt består även omSjöpanträtt består även om
fordringen överlåts ellerfordringen överlåts eller
tas i anspråk genom tas i anspråk genom
utmätning eller införsel utmätning eller på annat
eller på annat sätt övergårsätt övergår till någon
till någon annan. annan.

__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lydelse enl. prop. 1993/94:195.
18 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:000)

Härigenom föreskrivs att 8 och 25 §§ skuldsaneringslagen (1994:000) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse[1] Föreslagen lydelse

8 §
Vid en skuldsanering skall bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen och vad
som enligt 7 § skall gälla för dem,
2. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna,
3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje
borgenärs fordran skall betalas.
Belopp som avses i Belopp som avses i
första stycket 2 skall första stycket 2 skall
bestämmas så att bestämmas så att
skuldsaneringen tar i skuldsaneringen tar i
anspråk gäldenärens anspråk gäldenärens
samtliga tillgångar och samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag inkomster efter avdrag
för vad som skall för vad som skall
förbehållas gäldenären förförbehållas gäldenären för
hans och hans familjs hans och hans familjs
försörjning. Därvid skallförsörjning. Därvid skall
bestämmelserna i 15 kap. bestämmelserna i 7 kap. 4
6 a § utsökningsbalken omoch 5 §§ utsökningsbalken
förbehållsbelopp vara väg-om förbehållsbelopp vara
ledande. Vid vägledande. Vid
skuldsaneringen får be- skuldsaneringen får be-
stämmas att förbehåll ävenstämmas att förbehåll även
skall göras för betalningskall göras för betalning
av en fordran som, av en fordran som,
enligt 6 § tredje enligt 6 § tredje stycket
stycket eller beslut eller beslut som fattas
som fattas med stöd av med stöd av 6 § andra
6 § andra stycket, inte stycket, inte omfattas
omfattas av av skuldsaneringen.
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första stycket 2 skall framgå hur stor procentandel av
fordringarnas belopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3 skall löpa under
fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare
tid.

25 §
Efter Efter
kronofogdemyndighetens kronofogdemyndighetens
beslut om att inleda beslut om att inleda
skuldsanering får skuldsanering får
utmätning eller införsel utmätning för fordringar
för fordringar som som uppkommit
uppkommit dessförinnan dessförinnan inte äga rum
inte äga rum innan fråganinnan frågan om
om skuldsanering är skuldsanering är avgjord,
avgjord, om inte, efter om inte, efter
överlämnande eller överlämnande eller
överklagande, rätten på överklagande, rätten på
begäran av en borgenär begäran av en borgenär
bestämmer annat. Om bestämmer annat. Om
utmätning eller införsel utmätning
ändå sker är åtgärden utanändå sker är åtgärden utan
verkan. verkan.
Första stycket gäller inte fordringar, som enligt 6 § tredje stycket inte
omfattas av skuldsaneringen.
Vad som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om
betalningssäkring och verkställighet av sådant beslut.
__________
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

**Fotnot**
[1] Lydelse enl. prop. 1993/94:123.
Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-09-20

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 19 maj 1994 (Justitiedepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Göran Anér.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

Enligt punkt 2 första meningen i förslaget till övergångsbestämmelser skall de
nya föreskrifterna tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före
ikraftträdandet. För det fall att ett beslut om införsel har meddelats av
kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet men överklagandetiden inte har gått
till ända finns i förslaget inte några bestämmelser som gör det möjligt att
efter ikraftträdandet överklaga ett införselbeslut.
Lagrådet föreslår att i övergångsbestämmelserna förs in en regel som säger att
i fråga om överklagande av ett beslut av kronofogdemyndigheten om införsel
tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna om överklagande av
utmätning.
I andra meningen den nämnda punkten i remissförslagets övergångsbestämmelser
föreskrivs också att om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett
beslut om införsel eller utmätning av lön, beslutet skall omprövas med
tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. När det gäller beslut som
överklagats före ikräftträdandet bör dock enligt Lagrådets mening
kronofogdemyndigheten avvakta med omprövningen tills domstolsprövningen är
avslutad. En bestämmelse av denna innebörd bör tillföras
övergångsbestämmelserna.
Den materiella prövningen i domstol av beslut som fattats före ikraftträdandet
styrs av allmänna rättsgrundsatser. Äldre rätt tillämpas på sådant som avser tid
före ikraftträdandet. Så skall t.ex. löneavdrag för sådan tid bedömas enligt
äldre regler för införsel resp. utmätning av lön. Med hänsyn till lydelsen av
punkt 2 första meningen framgår dock detta inte helt klart av lagtexten. Den
nämnda meningen bör förses med tillägget "beträffande förhållande som hänför sig
till tiden därefter".Såvitt avser tid efter ikraftträdandet skall som nämnt de
nya materiella reglerna tillämpas. Här måste dock instansordningsprincipen
beaktas. Om t.ex. en domstol efter överklagande i ett fall av löneexekution som
första instans bestämmer utmätningsbelopp och förbehållsbelopp med tillämpning
av de nya reglerna skulle denna princip riskera att åsidosättas. Domstolen kan
då välja att i stället återförvisa målet till kronofogdemyndigheten för beslut i
sådana frågor. Däremot skall domstolen uttala sig i andra typer av frågor som
föranleds av överklagandet och som har betydelse för den fortsatta prövningen.
Detta gäller t.ex. frågor om vilka inkomster och utgifter som skall få beaktas
vid löneutmätning. Om domstolen bedömer att verkställighet överhuvudtaget inte
skall få ske, kan återförvisning inte komma i fråga.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.
Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1994/95:49 Reformerad löneexekution och
målhantering hos kronofogdemyndighten.