Prop.

1994/95:41 Regeringens proposition

1994/95:41

Förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystemet, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Anna Hedborg
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har i beslut den 8 juni 1994 (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439)
godkänt de riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet
som föreslagits i regeringens proposition 1993/94:250 Reformering av det
allmänna pensionssystemet. Propositionen upptar förslag till lagstiftning som
med anledning härav bör träda i kraft den 1 januari 1995.
I propositionen föreslås att en pensionsavgift införs. Avgiften skall tas ut
med 1 % på inkomster uppgående till 7,5 basbelopp och grunda sig på sådana
inkomstslag som ligger till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften betalas av den som uppbär
sådana inkomster fr.o.m. den 1 januari 1995. Inbetalda medel skall föras till
Allmänna pensionsfonden. Avgiftsuttaget skall enligt förslaget regleras på samma
sätt som uttaget av avgiften enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift. Vidare föreslås att de båda avgifterna regleras i en ge-
mensam lag och ges benämningen allmänna egenavgifter. Det föreslås även att
sådana avgifter också skall tas ut på inkomster som beskattas enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt samt att detta skall regleras i den lagen.
I propositionen föreslås vidare att tilläggspensionsavgiften även fort-
sättningsvis skall uppgå till 13,00 %. Procentsatsen för uttag av sådan avgift
anges direkt i lagen (1981:691) om socialavgifter. Vidare föreslås att den del
av inbetalda tilläggspensionsavgifter som kan anses belöpa på inkomstdelar som
överstiger det inkomsttak som berättigar till pensionsförmåner fr.o.m. år 1995
förs till statsbudgeten. Denna andel fastställs schablonmässigt till 7 % för år
1995.
Därutöver föreslås i propositionen att 11 % av inbetalda tilläggs-
pensionsavgifter fr.o.m. år 1995 placeras på konto hos Riksgäldskontoret för
finansiering av framtida pensioner. På insatta medel skall enligt förslaget
lämnas marknadsmässig ränta. Avsikten med denna särskilda förvaltning är att
medlen skall användas inom det premiereservsystem som enligt de av riksdagen
antagna riktlinjerna skall inrättas inom det allmänna pensionssystemet.
1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..................5
2 Lagtext......................................5
2.1 Förslag till lag om allmänna egenav-
gifter..................................5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt..............7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring........11
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter...........12
2.5 Förslag till lag om förvaltning av
vissa tilläggspensionsavgifter.........14
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för All-
männa pensionsfonden...................15
2.7 Förslag till lag om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370).................17
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.....18
2.9 Förslag till lag om ändring i upp-
bördslagen (1953:272)..................19
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter......................24
2.11 Förslag till lag om ändring i taxe-
ringslagen (1990:324)..................25
2.12 Förslag till lag om ändring i skatte-
brottslagen (1971:69)..................26
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning............................28
3 Ärendet och dess beredning..................29
4 Beslutade riktlinjer för reformeringen av
det allmänna pensionssystemet...............30
5 Allmän egenavgift för finansiering av pen-
sionssystemet m.m. .........................34
5.1 Nuvarande regler för sociala avgifter
och särskild löneskatt.................34
5.2 En allmän egenavgift för finansiering
av pensionssystemet....................36
5.3 Uttag av allmänna egenavgifter för
sjömän.................................40
6 Avgiftsuttag på inkomstdelar över förmåns-
taket samt tilläggspensionsavgift för år
1995........................................41
6.1 Uppdelning av influtna medel från
tilläggspensionsavgiften...............41
6.2 Tilläggspensionsavgift för år 1995 m.m.44
7 Avsättning och förvaltning av medel inom
premiereservsystemet........................46

8 Författningskommentar.......................49
8.1 Förslaget till lag om allmänna egenav-
gifter.................................49
8.2 Förslaget till ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt.............51
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring........52
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter...........53
8.5 Förslaget till lag om förvaltning av
vissa tilläggspensionsavgifter.........54
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för All-
männa pensionsfonden...................55
8.7 Övriga lagförslag......................55
Bilaga 1Lagrådsremissens lagförslag ...........56
Bilaga 2Lagrådets yttrande.....................81
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 oktober 1994............................82
4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1.lag om allmänna egenavgifter,
2.lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
3.lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4.lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5.lag om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter,
6.lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
7.lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
8.lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
9.lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
10.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter,
11.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
12.lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
13.lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Allmänna egenavgifter skall betalas enligt denna lag. Bestämmelser om
allmänna egenavgifter finns även i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

2 § Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunderlaget för
varje år betala allmänna egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift med 0,95 procent.
Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor. Avgift som
slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

3 § Avgifterna beräknas på sådan inkomst av anställning som avses i 11 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan inkomst av annat förvärvsarbete
som avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om den enskilde är skattskyldig för inkomsten
enligt kommunalskattelagen (1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av
annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.
5

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som
arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna,
minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.
Avgifterna beräknas på summan av inkomsterna till den del summan inte
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring.

4 § Avgifter skall inte betalas av den som vid årets ingång har fyllt 65 år.
Avgifter skall inte heller betalas av den som har sådana inkomster som avses i
3 §, om inkomsterna understiger 25 procent av det vid årets ingång gällande
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

5 § Avgiftsunderlaget skall för varje år fastställas av skattemyndigheten i
samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.

6 § Pensionsavgiften används till finansiering av försäkringen för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäk-
ringsavgiften används till finansiering av sjukförsäkringen enligt samma lag.
Pensionsavgiften förs till Allmänna pensionsfonden. Sjukförsäkringsavgiften
förs till staten.

7 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och uppbördslagen (1953:272)
tillämpas i fråga om avgifter enligt denna lag. I fråga om sjukförsäkringsavgift
tillämpas även 4 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på avgiftspliktig
inkomst som uppbärs från och med den dagen. Omfattar beskattningsåret tid såväl
före som efter utgången av år 1994, skall, om den skattskyldige inte visar
annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter
utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
2. Genom lagen upphävs lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.
Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgift som avser tiden före den 1
januari 1995.
6

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom., 2 och 3 §§, 4 § 1 mom., 7 § 1 mom., 8, 9
a och 11 §§ lagen (1958:295)1 om sjömansskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
1 mom.2 Sjömansskatt 1 mom. Sjömansskatt
enligt denna lag skall samt allmänna egenav-
erläggas av sjöman för gifter i form av pen-
inkomst ombord på sionsavgift och
svenskt handelsfartyg sjukförsäkringsavgift
med en bruttodräktighet enligt denna lag skall
av minst 100, vilket erläggas av sjöman för in-
huvudsakligast nyttjas komst ombord på svenskt
i sådan närfart eller handelsfartyg med en
fjärrfart, som i 2 § sägs.bruttodräktighet av minst
100, vilket huvudsak-
ligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart,
som i 2 § sägs.
Vad som i denna lag
sägs om sjömansskatt
gäller, såvitt inte annat
särskilt föreskrivs, även
allmänna egenavgifter.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg i
fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar
eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som
avses i 7 § 2 mom. andra stycket. Sjömansskatt skall icke heller erläggas för
sådan ersättning som avses i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. och som inte är undantagna från skatteplikt
enligt 8 § 2 och 3 nämnda lag.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande
eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda befattning på
fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller
utrustningstiden.

2 §3
I denna lag förstås med
sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,
handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fort-
skaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,
närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn,

1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2 Senaste lydelse 1991:599.
3 Senaste lydelse 1988:1529.
7

eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm -
Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,
inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin
anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt
kommunalskattelagen,
beskattningsbar beskattningsbar
inkomst: inkomst ombord inkomst: inkomst ombord
med undantag för sådan med undantag för sådan fri
fri kost som har be- kost som har beaktats
aktats vid bestämningen vid bestämningen av
av tabellerna i 7 § 1 tabellerna i 7 § 1 mom.
mom. och 8 § samt fri och 8 § samt fri logi, i
logi, i förekommande förekommande fall minskad
fall minskad med med belopp, som har
belopp, som har fastställts genom beslut
fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån
om jämkning och, i den det har medgivits av
mån det har medgivits av regeringen eller myn-
regeringen eller myn- dighet som regeringen
dighet som regeringen bestämmer, med belopp som
bestämmer, med belopp enligt avtal mellan
som enligt avtal mellan arbetsgivar- och ar-
arbetsgivar- och betstagarorganisationer
arbetstagarorganisa- utgör krigsrisktillägg
tioner utgör krigs- eller motsvarande
risktillägg eller ersättning, samt med på
motsvarande ersättning, inkomsten belöpande
allmänna egenavgifter,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)

3 §
Sjömansskatt Sjömansskatt tillfaller
tillfaller staten. staten. Allmänna
egenavgifter skall använ-
das på sätt som framgår av
6 § lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter.
4 §
1 mom.4 Till kommun 1 mom. Till kommun och
och landstingskommun landsting skall på sätt
skall på sätt nedan nedan stadgas årligen utgå
stadgas årligen utgå ersättning av statsmedel
ersättning av statsmedel för minskade
för minskade skattein- skatteintäkter. Den årliga
täkter. Den årliga ersätt-ersättningen skall avse
ningen skall avse sjömansskatt, dock ej
sjömansskatt som inbe- allmänna egenavgifter,
talats under tiden den som inbetalats under
1 mars året före till dentiden den 1 mars året före
1 mars det år då er- till den 1 mars det år då
sättningen utbetalas. ersättningen utbetalas.
Vid beräkning av Vid beräkning av ersätt-
ersättningens storlek ningens storlek tages
tages även hänsyn till även hänsyn till den
den sjömansskatt som sjömansskatt som resti-
restituerats under tuerats under samma tid.
samma tid.

4 Senaste lydelse 1974:777.
7 §
1 mom.5 Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland,
Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomst,
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna lag fogad tabell F, kolumn S, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N,
kolumn S.

Sjöman som avses i
första stycket skall
betala allmänna egenav-
gifter med de
procentsatser som anges
i lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter. De
allmänna egenavgifterna
beräknas på den
beskattningsbara
månadsinkomsten före
avdrag för nämnda avgifter
till den del inkomsten
inte överstiger 0,625
gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet
enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Avgifter tas ut endast
om sjömansskatt också
skall erläggas på
inkomsten. Avgifter
skall inte betalas av
den som vid årets ingång
fyllt 65 år.
Skattebelopp enligt Skattebelopp enligt
tabellerna utgår i helt tabellerna och allmänna
krontal, varvid öretal egenavgifter utgår i helt
över femtio avrundas krontal, varvid öretal
uppåt och annat öretal över femtio avrundas uppåt
bortfaller. och annat öretal
bortfaller.
Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande
tillämpning i fråga om sjömansskatt.

8 §6
För sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom. (utländsk
sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsinkomst
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N
kolumn U.

Allmänna egenavgifter
skall betalas enligt
bestämmelserna i 7 §
Skatt enligt första 1 mom. andra stycket.
stycket utgår icke, om Skatt enligt första
sjömannen på godtagbart stycket och allmänna
sätt visar, att han är egenavgifter enligt
skattskyldig i annat andra stycket utgår icke,
land för inkomsten om sjömannen på
ombord. godtagbart sätt visar,

5 Senaste lydelse
1990:1433. att han är skattskyldig i
6 Senaste lydelse annat land för inkomsten
1982:420. ombord.
Bestämmelserna i 7 § Bestämmelserna i 7 §
1 mom. tredje stycket 1 mom. fjärde stycket och
och 7 § 2 mom. tillämpas 7 § 2 mom. tillämpas också
också i fråga om skatt i fråga om skatt enligt
enligt denna paragraf. denna paragraf. Därvid
Därvid skall dock i fall skall dock i fall som
som avses i 7 § 2 mom. avses i 7 § 2 mom. första
första stycket skatt stycket skatt erläggas
erläggas enligt tabell F enligt tabell F kolumn U
kolumn U och i fall som och i fall som avses i
avses i andra stycket andra stycket av samma
av samma lagrum enligt lagrum enligt tabell N
tabell N kolumn U. kolumn U.
(Se vidare (Se vidare
anvisningarna.) anvisningarna.)
9 a §7
Regeringen eller Regeringen eller den
myndighet som rege- myndighet som regeringen
ringen bestämmer bestämmer fastställer, med
fastställer, med ledning ledning av de vid denna
av de vid denna lag lag fogade tabellerna,
fogade tabellerna, de de sjömansskattetabeller
sjömansskattetabeller som behövs för beräkning av
som behövs för beräkning sjömansskatt. Vid
av sjömansskatt. Vid fastställandet av sjömans-
fastställandet av skattetabellerna för år
sjömansskattetabellerna 1980 och senare år skall
för år 1980 och senare århänsyn tas till inträffade
skall hänsyn tas till ändringar i fråga om ut-
inträffade ändringar i taget av statlig
fråga om uttaget av inkomstskatt, uttaget av
statlig inkomstskatt allmänna egenavgifter
och storleken av det enligt lagen (1994:000)
kommunala grundavdraget om allmänna egenavgifter
enligt 48 § 2 och 3 mom. samt storleken av det
kommunalskattelagen kommunala grundavdraget
(1928:370). enligt 48 § 2 och 3 mom.
kommunalskattelagen

(1928:370).
11 §
Då skatteavdrag Då skatteavdrag
verkställes, skall den verkställes, skall den
innehållna skatten innehållna skatten kvit-
kvitteras. Vid teras. Vid kvitteringen
kvitteringen skall an- skall angivas innehållet
givas innehållet skattebelopp, innehållna
skattebelopp, in- allmänna egenavgifter,
komstens storlek samt inkomstens storlek samt
den tid inkomsten av- den tid inkomsten avser.
ser. (Se vidare
(Se vidare anvisningarna.)
anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller
beträffande inkomster för vilka sjömansskatt har erlagts eller skulle ha
erlagts före ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse 1981:1004.
8

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 19 kap. 3 a § skall upphöra att gälla,
dels att 19 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.
1 §2
Om avgifter för Om avgifter för
finansiering av finansiering av
sjukförsäkringen, sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och folkpensioneringen och
försäkringen för försäkringen för
tilläggspension tilläggspension föreskrivs
föreskrivs i lagen i lagen (1981:691) om
(1981:691) om socialavgifter. Om
socialavgifter. Om avgifter för finansiering
avgifter för av sjukförsäkringen och
finansiering av försäkringen för
sjukförsäkringen tilläggspension föreskrivs
föreskrivs även i lagen även i lagen (1994:000)
(1992:1745) om allmän om allmänna egenavgifter
sjukförsäkringsavgift. och lagen (1958:295) om
sjömansskatt.
4 §3
Avgiftsuttaget till Avgiftsuttaget till
försäkringen för tilläggs-försäkringen för tilläggs-
pension skall vara så pension skall vara så
avvägt att avgifterna i avvägt att avgifterna, i
förening med andra den mån de inte skall
tillgängliga medel föras till staten, i före-
finansierar ning med andra
pensionsutbetalningar, tillgängliga medel
förvaltningskostnader finansierar pensionsut-
och andra utgifter för betalningar,
försäkringen samt den förvaltningskostnader och
fondering som behövs. andra utgifter för försäk-
ringen samt den
Beslut om fondering som behövs.
avgiftsuttaget för ett
visst år skall fattas
senast under året
dessförinnan. Riksförsäk-
ringsverket skall vart
femte år föreslå av-
giftsuttag för näst-
följande sju år, i den mån
uttaget inte redan
beslutats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av 19 kap. 3 a § 1983:1093.
2 Senaste lydelse 1992:1746.
3 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
9

2.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha föjande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §2
En arbetsgivare skall En arbetsgivare skall
på det avgiftsunderlag på det avgiftsunderlag
som anges i 3 - 5 §§ för som anges i 3 - 5 §§ för
varje år betala varje år betala
1. sjukförsäkrings- 1. sjukförsäkrings-
avgift med 8,43 procent, avgift med 8,43 procent,
2. folkpensionsavgift 2. folkpensionsavgift
med 5,86 procent, med 5,86 procent,
3. tilläggspensions- 3. tilläggspensions-
avgift efter den pro- avgift med 13,00 procent,
centsats som anges i
särskild lag
4. delpensionsavgift 4. delpensionsavgift
med 0,20 procent, med 0,20 procent,
5. arbetsskadeavgift 5. arbetsskadeavgift
med 1,38 procent, med 1,38 procent,
6. arbetsmarknads- 6. arbetsmarknads-
avgift med 2,12 avgift med 2,12 procent,
7. arbetarskyddsav- 7. arbetarskyddsav-
gift med 0,17 procent, gift med 0,17 procent,
8. lönegarantiavgift 8. lönegarantiavgift
med 0,20 procent. med 0,20 procent.
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande
ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsavgift.
Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

3 kap.
1 §3
En försäkrad som avses En försäkrad som avses i
i 1 kap. 2 § skall på det1 kap. 2 § skall på det
avgiftsunderlag som avgiftsunderlag som
anges i 3 - 5 §§ för varjeanges i 3 - 5 §§ för varje
år betala år betala
1. sjukförsäkringsvgift 1. sjukförsäkringsvgift
med 9,12 procent, med 9,12 procent,
2. folkpensionsavgift 2. folkpensionsavgift
med 6,03 procent, med 6,03 procent,
3. 3.
tilläggspensionsavgift tilläggspensionsavgift
efter den procentsats med 13,00 procent,
som anges i särskild
lag,

1 Lagen omtryckt
1989:633.
2 Senaste lydelse
1993:1559.
3 Senaste lydelse
1993:1559.
4. delpensionsavgift 4. delpensionsavgift
med 0,20 procent samt med 0,20 procent samt
5. arbetsskadeavgift 5. arbetsskadeavgift
med 1,40 procent. med 1,40 procent.

4 kap.
3 §
Av influtna
Tilläggspensionsavgifter tilläggspensionsavgifter
förs till en fond, förs 7 procent till
benämnd allmänna pen- staten och 11 procent
sionsfonden, med vars placeras på konto hos
tillgångar kostnaderna Riksgäldskontoret.
för försäkringen för Återstoden förs till en
tilläggspension enligt fond, benämnd Allmänna
lagen (1962:381) om pensionsfonden med vars
allmän försäkring skall tillgångar kostnaderna för
täckas. Fonden förvaltas försäkringen för
enligt grunder som tilläggspension enligt
riksdagen fastställer lagen (1962:381) om
särskilt. allmän försäkring skall
täckas. Fonden förvaltas
enligt grunder som riks-
dagen fastställer
särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
10

2.5 Förslag till

Lag om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller förvaltningen av de penningmedel som enligt 4 kap. 3 §
lagen (1981:691) om socialavgifter skall placeras på konto hos
Riksgäldskontoret.
Förvaltade medel skall finansiera framtida pensioner.

2 § Medlen skall placeras på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Räntan på
medlen skall vara marknadsmässig och läggas till kapitalet.

3 § Riksgäldskontoret skall senast den 31 mars varje år till regeringen lämna
uppgift om ställningen på kontot den 31 december året före och den ränta som
under det året tillgodoräknats kontot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
11

2.6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
De penningmedel som De penningmedel som
enligt 4 kap. 3 § lagen enligt 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om (1981:691) om
socialavgifter skall socialavgifter, 6 § lagen
föras till Allmänna (1994:000) om allmänna
pensionsfonden, skall egenavgifter och 3 §
förvaltas av första - lagen (1958:295) om
femte fondstyrelserna. sjömansskatt skall föras
till Allmänna pensions-
fonden, skall förvaltas
av första - femte fond-
styrelserna.
Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16, 21 - 25, 44
och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 - 30, 32 - 35, 37,
39, och 43 - 45 §§.

2 §
Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket
skall varje år överföra skall varje år överföra
1. till första 1. till första
fondstyrelsens för- fondstyrelsens för-
valtning valtning till-
tilläggspensionsavgifter äggspensionsavgifter som
som erläggs av staten, erläggs av staten,
kommuner och därmed kommuner och därmed
jämförliga samfälligheterjämförliga samfälligheter
samt av bolag, samt av bolag, föreningar
föreningar och och stiftelser, i vilka
stiftelser, i vilka staten, kommuner eller
staten, kommuner eller därmed jämförliga
därmed jämförliga samfälligheter har ett
samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
bestämmande inflytande, 2. till andra
2. till andra fondstyrelsens för-
fondstyrelsens för- valtning till-
valtning äggspensionsavgifter som
tilläggspensionsavgifter erläggs av andra arbets-
som erläggs av andra givare än som har nämnts
arbetsgivare än som har under 1, såvitt de avser
nämnts under 1, såvitt demånad med ett avgifts-
avser månad med ett underlag som överstiger
avgiftsunderlag som 20 gånger det basbelopp
överstiger 20 gånger det som gäller enligt lagen
basbelopp som gäller (1962:381) om allmän
enligt lagen (1962:381) försäkring samt
om allmän försäkring samt 3. till tredje
3. till tredje fondstyrelsens för-
fondstyrelsens för- valtning övriga
valtning övriga tilläggspensionsavgifter,
tilläggspensions- 4. till första - tredje
avgifter. fondstyrelsernas för-
valtning pensionsavgif-
ter enligt lagen
(1994:000) om all-

1 Lagen omtryckt
1991:1857.
2 Senaste lydelse
1993:542.
männa egenavgifter och
enligt lagen om
sjömansskatt (1958:295)
fördelade på respektive
fondstyrelse med en
andel som motsvarar den
andel av tilläggspension-
savgifterna som förs till
var och en av fondsty-
Vad som sägs i första relserna.
stycket 1 - 3 gäller med Vad som sägs i första
den begränsning som stycket 1 - 4 gäller med
följer av bestämmelserna den begränsning som följer
i 26 § om fjärde och av bestämmelserna i 26 §
femte fondstyrelsernas om fjärde och femte fond-
rätt att rekvirera medel styrelsernas rätt att
hos riks- rekvirera medel hos
försäkringsverket. Riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de
medel som styrelsen förvaltar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
12

2.7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 §1
Den taxerade Den taxerade förvärvsin-
förvärvsinkomsten minskaskomsten minskas med på
med på beskattningsåret beskattningsåret belöpande
belöpande avgift enligt avgifter enligt lagen
lagen (1992:1745) om (1994:000) om allmänna
allmän sjukför- egenavgifter och enligt
säkringsavgift och en- lagen (1993:1441) om
ligt lagen (1993:1441) allmän avgift för finans-
om allmän avgift för iering av kontantförmåner
finansiering av vid arbetslöshet samt
kontantförmåner vid kommunalt grundavdrag i
arbetslöshet samt kom- nu nämnd ordning. Det som
munalt grundavdrag i nu därefter återstår utgör be-
nämnd ordning. Det som skattningsbar
därefter återstår utgör be-förvärvsinkomst.
skattningsbar förvärvsin-
komst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1442.
17

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2
Den taxerade Den taxerade förvärvsin-
förvärvsinkomsten minskaskomsten minskas med på
med på beskattningsåret beskattningsåret belöpande
belöpande avgift enligt avgifter enligt lagen
lagen (1992:1745) om (1994:000) om allmänna
allmän sjukför- egenavgifter och enligt
säkringsavgift och en- lagen (1993:1441) om
ligt lagen (1993:1441) allmän avgift för finan-
om allmän avgift för siering av kontantförmåner
finansiering av vid arbetslöshet samt
kontantförmåner vid statligt grundavdrag i
arbetslöshet samt stat- nu nämnd ordning. Det som
ligt grundavdrag i nu därefter återstår utgör be-
nämnd ordning. Det som skattningsbar för-
därefter återstår utgör värvsinkomst.
beskattningsbar
förvärvsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1443.
18

2.9 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 §, 4 § 1 mom., 12 §, 27 § 2 mom. och 43 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt,
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogsvårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1 - 5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt
förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3
§ mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,

12. avgift enligt 12. avgifter enligt
lagen (1992:1745) om lagen (1994:000) om
allmän sjukförsäk- allmänna egenavgifter,
ringsavgift,
13. avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet,
14. skatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter
även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda lag.

4 § 1 mom.3 För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod och
uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är avsett att
pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges
i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller 7 a § eller av
skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära skatten
på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:485.
3 Senaste lydelse 1993:1444.
kortare tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsättningar, näm-
ligen
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i
tabellen,

att den skattskyldige att den skattskyldige
inte skall betala annan inte skall betala annan
skatt eller avgift som skatt eller avgift som
avses i denna lag än avses i denna lag än
statlig inkomstskatt, statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt kommunal inkomstskatt
samt avgift enligt samt avgifter enligt
lagen (1992:1745) om lagen (1994:000) om
allmän sjukförsäkringsav-allmänna egenavgifter och
gift och avgift enligt avgift enligt lagen
lagen (1993:1441) om (1993:1441) om allmän av-
allmän avgift för gift för finansiering av
finansiering av kontantförmåner vid
kontantförmåner vid arbetslöshet,
arbetslöshet, att den skattskyldige
att den skattskyldige vid taxering för
vid taxering för inkomsten inte erhåller
inkomsten inte erhåller annat avdrag än avdrag för
annat avdrag än avdrag avgifter enligt lagen
för avgift enligt lagen (1994:000) om allmänna
(1992:1745) om allmän egenavgifter och avgift
sjukförsäkringsavgift ochenligt lagen (1993:1441)
avgift enligt lagen om allmän avgift för
(1993:1441) om allmän finansiering av
avgift för finansiering kontantförmåner vid
av kontantförmåner vid arbetslöshet samt
arbetslöshet samt grundavdrag.
grundavdrag. Av tabellerna skall
Av tabellerna skall framgå hur stor del av
framgå hur stor del av avdragsbeloppet som
avdragsbeloppet som avser allmänna
avser allmän egenavgifter och allmän
sjukförsäkringsavgift ochavgift för finansiering
allmän avgift för finan- av kontantförmåner vid
siering av arbetslöshet.
kontantförmåner vid
arbetslöshet.
12 §4
För den som inte skall För den som inte skall
betala avgift enligt betala avgifter enligt
lagen (1992:1745) om lagen (1994:000) om
allmän sjuk- allmänna egenavgifter och
försäkringsavgift och lagen (1993:1441) om
lagen (1993:1441) om allmän avgift för
allmän avgift för finansiering av kontant-
finansiering av förmåner vid arbetslöshet
kontantförmåner vid skall preliminär A-skatt
arbetslöshet skall i fall som avses i 4 § 1
preliminär A-skatt i mom. och 40 § utgå enligt
fall som avses i 4 § 1 de grunder som där anges
mom. och 40 § utgå enligtmed beaktande av att
de grunder som där anges skyldighet att betala
med beaktande av att sådana avgifter och rätt
skyldighet att betala till avdrag för
sådana avgifter och rätt avgifterna inte
till avdrag för föreligger.
avgifterna inte
föreligger.
I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans med
sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid beräkning
av preliminär A-skatt med frångående av bestämmelserna

4 Senaste lydelse 1993:1444.
i 4 och 40 §§ ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till
särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan
preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av 3 § 2 mom. om
preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte frångås.

27 § 2 mom.5 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;
2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att
betala enligt 75 §;
3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den
skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen
preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte betalats ut
enligt 45 § 2 mom. andra stycket;
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskommelse om
uppbörd och överföring av skatt; samt
6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expansionsmedel enligt
lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild
inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den
skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Vid gottskrivning av Vid gottskrivning av
preliminär A-skatt som preliminär A-skatt som
innehållits av den innehållits av den
skattskyldiges skattskyldiges
arbetsgivare skall sådan arbetsgivare skall sådana
allmän sjukförsäkringsav-allmänna egenavgifter och
gift och allmän avgift allmän avgift för finan-
för finansiering av siering av kontantförmåner
kontantförmåner vid vid arbetslöshet som
arbetslöshet som arbetsgivaren redovisat
arbetsgivaren redovisat i kontrolluppgift i
i kontrolluppgift i första hand gottskrivas
första hand gottskrivas som sådana avgifter.
som sådan avgift.
43 §
1 mom.6 Den som 1 mom. Den som betalar
betalar ut ersättning förut ersättning för arbete
arbete skall vid varje skall vid varje
utbetalningstillfälle utbetalningstillfälle
genom särskilt kvitto genom särskilt kvitto
eller på annat lämpligt eller på annat lämpligt
sätt lämna mottagaren sätt lämna mottagaren
uppgift om det belopp, uppgift om det belopp,
som genom skatteavdrag som genom skatteavdrag
har innehållits på har innehållits på
ersättningen samt, om ersättningen samt, om
avdrag gjorts enligt 4 § avdrag gjorts enligt 4 §
1 mom., hur stor del av 1 mom., hur stor del av
det innehållna beloppet det innehållna beloppet
som avser allmän som avser allmänna
sjukförsäkringsavgift ochegenavgifter och allmän
allmän avgift för avgift för finansiering
finansiering av av kontant-
kontant-

5 Senaste lydelse
1993:1546.
6 Senaste lydelse
1993:1444.

förmåner vid arbetslöshet.
Skyldighet att lämna sådan
uppgift föreligger dock
inte, om ersättningen
kvitteras på avlönings-
förmåner vid arbetslöshet.lista, där skatteavdraget
Skyldighet att lämna samt de allmänna egenav-
sådan uppgift föreligger gifterna och den allmänna
dock inte, om ersätt- avgiften för finansiering
ningen kvitteras på av kontantförmåner vid
avlöningslista, där arbetslöshet har an-
skatteavdraget samt den givits. I fråga om folk-
allmänna sjuk- pension och tilläggs-
försäkringsavgiften och pension enligt lagen
den allmänna avgiften för(1962:381) om allmän för-
finansiering av säkring, delpension
kontantförmåner vid enligt lagen (1979:84)
arbetslöshet har om delpensionsförsäkring,
angivits. I fråga om livränta enligt lagen
folkpension och (1954:243) om yrkes-
tilläggspension enligt skadeförsäkring, lagen
lagen (1962:381) om (1976:380) om arbets-
allmän försäkring, skadeförsäkring, lagen
delpension enligt lagen (1977:265) om statligt
(1979:84) om delpen- personskadeskydd eller
sionsförsäkring, livräntalagen (1977:267) om
enligt lagen (1954:243) krigsskadeersättning till
om yrkesskadeförsäkring, sjömän eller annan jämförbar
lagen (1976:380) om ersättning enligt äldre
arbetsskadeförsäkring, lagstiftning behöver
lagen (1977:265) om uppgift om
statligt person- skatteavdragets belopp
skadeskydd eller lagen samt de allmänna egenav-
(1977:267) om gifterna och den allmänna
krigsskadeersättning avgiften för finansiering
till sjömän eller annan av kontantförmåner vid
jämförbar ersättning arbetslöshet dock inte
enligt äldre lag- lämnas om avdraget är lika
stiftning behöver stort som vid det närmast
uppgift om föregående utbetal-
skatteavdragets belopp ningstillfället. Detsamma
samt den allmänna gäller vid utbetalning av
sjukförsäkringsavgiften annan sådan pension eller
och den allmänna livränta som avses i 3 § 2
avgiften för mom. andra stycket om
finansiering av kon- utbetalningen görs av den
tantförmåner vid som har rätt att betala
arbetslöshet dock inte ut sådan ersättning som
lämnas om avdraget är anges i föregående mening
lika stort som vid det eller av försäkringsföretag
närmast föregående utbe- eller understödsförening.
talningstillfället. Det-
samma gäller vid
utbetalning av annan
sådan pension eller
livränta som avses i 3 §
2 mom. andra stycket om
utbetalningen görs av
den som har rätt att
betala ut sådan ersätt-
ning som anges i före-
gående mening eller av
försäkringsföretag eller
understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp,
som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det
utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta
arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare har
avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat sitt
arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgiva-
ren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för
sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara under-
tecknad eller signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, skall
också omfatta arbetsgivarens namn och adress.
19

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till
blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt
tillhandahållas arbetsgivare.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av 1996 års
taxering.
20

2.10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
4 §1 Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som
utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet
eller gett ut förmånen.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått
skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om
ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som för honom utgör
intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren antingen har enbart en
F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skattesedel och skriftligen
åberopat F-skattesedeln samt för sådan ersättning från arbetsgivare som enligt 3
§ 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av
kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån som
enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.

Kontrolluppgift skall Kontrolluppgift skall
ta upp utgiven ta upp utgiven ersättning
ersättning eller förmån eller förmån samt avdragen
samt avdragen preliminär preliminär skatt. Av kon-
skatt. Av kon- trolluppgiften skall
trolluppgiften skall framgå hur stor del av
framgå hur stor del av skatteavdraget som avser
skatteavdraget som allmänna egenavgifter och
avser allmän allmän avgift för finan-
sjukförsäkringsavgift siering av kontantförmåner
och allmän avgift för vid arbetslöshet som den
finansiering av uppgiftsskyldige redo-
kontantförmåner vid visat enligt
arbetslöshet som den bestämmelserna i 43 §
uppgiftsskyldige redo- 1 mom. uppbördslagen
visat enligt (1953:272). I 6 - 12 §§
bestämmelserna i 43 § 1 lämnas närmare föreskrifter
mom. uppbördslagen om vad som skall iakttas
(1953:272). I 6 - 12 §§ när kontrolluppgift
lämnas närmare före- lämnas.
skrifter om vad som
skall iakttas när
kontrolluppgift lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1445.
21

2.11 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324) skall ha
följande lydelse.

1 kap.
1 §1
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i
2 § första stycket 1 - 5 nämnda lag,
7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

8. lagen (1992:1745) 8. lagen (1994:000) om
om allmän allmänna egenavgifter,
sjukförsäkringsavgift,
9. lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet,
10. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om
taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 § mer-
värdesskattelagen (1994:200).

2 §2
Vad som sägs i denna Vad som sägs i denna
lag om skatt och lag om skatt och
skattskyldig gäller även skattskyldig gäller även
avgift och av- avgift och av-
giftsskyldig enligt giftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, lagen skogsvårdsavgift, lagen
(1992:1745) om allmän (1994:000) om allmänna
sjukförsäkringsavgift ochegenavgifter och lagen
lagen (1993:1441) om (1993:1441) om allmän av-
allmän avgift för finan- gift för finansiering av
siering av kontantför- kontantförmåner vid
måner vid arbetslöshet. arbetslöshet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1994:219.
2 Senaste lydelse 1993:1446.
22

2.12 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
heter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig
vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om stat-
lig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för
vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, lagen (1993:1537) om
expansionsmedel,
2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308),
lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på
spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskatte-
lagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och
kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt,
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt
på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-
heter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift
på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:852) om lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen
(1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljö-
skatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen
(1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av
kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt

1 Senaste lydelse 1994:207.

på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,
m. m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på
vinstsparande m. m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin, lagen
(1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, lagen
(1992:1439) om lagerskatt på dieselolja, mervärdesskattelagen (1994:200),

3. lagen (1981:691) 3. lagen (1981:691) om
om socialavgifter, socialavgifter, lagen
lagen (1992:1745) om (1994:000) om allmänna
allmän sjuk- egenavgifter och lagen
försäkringsavgift och (1993:1441) om allmän av-
lagen (1993:1441) om gift för finansiering av
allmän avgift för kontantförmåner vid
finansiering av arbetslöshet.
kontantförmåner vid
arbetslöshet.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt
som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den
ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 § gäller
dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift.
23

2.13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §1
Statlig inkomstskatt, Statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhets- statlig förmögenhetsskatt,
skatt, kommunal kommunal inkomstskatt,
inkomstskatt, egenavgifter enligt
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild
socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen
löneskatt enligt 2 § (1990:659) om särskild
lagen (1990:659) om löneskatt på vissa
särskild löneskatt på förvärvsinkomster,
vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt
avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om
2 § 5 lagen (1990:661) avkastningsskatt på
om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild
pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen
löneskatt enligt 3 § (1991:687) om särskild
lagen (1991:687) om löneskatt på
särskild löneskatt på pensionskostnader,
pensionskostnader, statlig fastighetsskatt,
statlig fas- mervärdesskatt som
tighetsskatt, mer- redovisas i särskild
värdesskatt som självdeklaration enligt
redovisas i särskild 14 kap. 3 § mer-
självdeklaration enligt värdesskattelagen
14 kap. 3 § mer- (1994:200), annuitet på
värdesskattelagen avdikningslån, avgifter
(1994:200), annuitet på enligt lagen (1994:000)
avdikningslån, avgift om allmänna egenavgifter,
enligt lagen avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän (1993:1441) om allmän av-
sjukförsäkringsavgift, gift för finansiering av
avgift enligt lagen kontantförmåner vid
(1993:1441) om allmän arbetslöshet samt skatte-
avgift för finansiering tillägg och för-
av kontantförmåner vid seningsavgift enligt
arbetslöshet samt taxeringslagen
skattetillägg och (1990:324) räknas inte
förseningsavgift enligt som tillgång eller skuld.
taxeringslagen
(1990:324) räknas inte
som tillgång eller
skuld.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 10 § gäller
dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift.

1 Senaste lydelse 1994:500.

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) att
godkänna de förslag till en genomgripande reformering av det allmänna
ålderspensionssystemet som lades fram i regeringens proposition Reformering av
det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250). I propositionen angavs
riktlinjer för en reformering av nuvarande system samt förslag till hur ett
reformerat system för allmän ålderspension och övergången till detta skall
utformas.
Propositionen baserades på de förslag som Pensionsarbetsgruppen lämnade i sitt
betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20) vilket avlämnades i februari
1994. Betänkandet sändes ut på remiss till drygt 100 remissinstanser. En
sammanställning av avlämnade remissyttranden har publicerats i form av en
departementsstencil (Sammanställning av remissyttranden över
Pensionsarbetsgruppens betänkande Reformerat pensionssystem, Ds 1994:82).
Pensionsarbetsgruppens förslag var resultatet av en överenskommelse som
träffades inom arbetsgruppen mellan företrädare för Socialdemokraterna, Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska
samhällspartiet. Företrädare för dessa partier deltog också i beredningen av
propositionen och ställde sig bakom de revideringar som, mot bakgrund av
synpunkter som framkommit i remissbehandlingen, gjordes i förhållande till
förslagen i betänkandet.
Utgångspunkten för propositionen om reformering av det allmänna
pensionssystemet var att lägga fast principerna för det framtida pensions-
systemet. Den upptog därför inte några lagförslag. På några punkter tog
propositionen inte ställning till den slutliga utformningen av reformen, utan
hänvisade till fortsatt beredning.
Regeringen beslöt den 23 juni 1994 att tillkalla den s.k. Genomförandegruppen
med representanter för de partier som står bakom uppgörelsen. Gruppen har i
uppgift att medverka i den fortsatta beredningen av pensionsreformen och att
vårda överenskommelsen om en reformering av ålderspensionssystemet.
Avsikten är att under våren 1995 skall förslag till lagstiftning om bl.a.
intjänande och uppräkning av inkomstrelaterad pensionsrätt lämnas till
riksdagen. Det reformerade inkomstrelaterade ålderspensionssystemet är avsett
att träda i kraft den 1 januari 1996. I vissa delar, bl.a. vad beträffar
intjänande av pensionsrätt, har dock reformen betydelse även under år 1995.
Enligt regeringens bedömning bör vissa förändringar som föranleds av reformen
ske redan med verkan från den 1 januari 1995. Det gäller pensionssystemets
finansiering och avsättning av medel till ett system med individuella
pensionskonton inom ramen för ett premiereservsystem. Förslag i dessa avseenden
lämnas i föreliggande proposition. Den har beretts i samråd med
Genomförandegruppen, som ställt sig bakom dess innehåll. I beredningen har
synpunkter under hand inhämtats från Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret
och Allmänna pensionsfonden (första-tredje fondstyrelserna).
Vad avser de föreslagna ändringarna i lagen (1958:295) om sjömansskatt har
synpunkter inhämtats från Riksskatteverket, Kammarrätten i Göteborg samt
Länsrätten respektive Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 september 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över
de lagförslag som finns i bilaga 1.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Efter lagrådsgranskningen har
regleringen av avgiften för kontantförmåner vid arbetslöshet lyfts ut ur den
föreslagna lagen om allmänna egenavgifter och ur förslaget till lag om ändring i
sjömansskattelagen. De aktuella följdändringarna i övriga lagförslag har tagits
bort i anledning härav. Vidare har en redaktionell ändring gjorts i förhållande
till det remitterade förslaget till lag om allmänna egenavgifter.

4 Beslutade riktlinjer för reformeringen av det
allmänna pensionssystemet

Som en bakgrund till förslagen ges i detta avsnitt en kortfattad beskrivning av
syftet med och huvuddragen i reformeringen av det allmänna
ålderspensionssystemet enligt riktlinjerna i prop. 1993/94:250.
Syftet med reformen är att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar
avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssystem. Detta system skall i högre grad
än med dagens ordning vara försäkringsmässigt uppbyggt. Systemet skall vara
avgiftsbaserat i stället för dagens förmånsbestämda. Det innebär att
tillgodoräknade förmåner i princip skall överensstämma med de avgifter som
betalas till systemet. Beräkningen av pensionsförmånerna skall bygga på den s.k.
livsinkomstprincipen, vilket innebär att alla pensionsgrundande inkomster har
betydelse för pensionsnivån och väger lika tungt oberoende av när under livet de
tjänats in.
På detta sätt åstadkoms inom det allmänna pensionssystemet ett nära samband
mellan förvärvsinkomster och framtida ålderspension. Därigenom stärks de
ekonomiska drivkrafterna för förvärvsarbete. Det medför även att
skatteinnehållet i de avgifter som betalas till pensionssystemet reduceras och
att dessa mer får karaktären av försäkringspremier.
Den inkomstrelaterade ålderspensionen skall enligt riktlinjerna kompletteras
med ett grundskydd för dem som haft låga eller inte haft några inkomster under
förvärvslivet. Detta, liksom de övriga fördelningsmässiga inslag som bör finnas
i ålderspensionssystemet, tydliggörs genom att finansieras utanför
pensionssystemet.
Pensionssystemet skall i finansiellt hänseende vara robust mot variationer i
samhällsekonomiska förutsättningar och demografiska förändringar. Det sker genom
att värdet av intjänade pensionsförmåner och utgående pensioner i stället för
att som i dag vara inflationsskyddade knyts till samhällets totala
inkomstutveckling och genom att pensionsnivån påverkas av förväntad livslängd.
Därigenom kan avgiften till pensionssystemet ligga fast, medan förmånerna
anpassas.
Det reformerade pensionssystemet skall vid full funktion vara utformat enligt
följande.
Den pensionsrätt som under ett år tillgodoräknas den enskilde skall baseras på
summan av pensionsgrundande inkomster och andra pensionsgrundande belopp upp
till ett förmånstak. De inkomster som enligt dagens regler är pensionsgrundande
skall vara det även i det reformerade systemet.
I vissa fall skall, av fördelningsskäl, pensionsrätt tillgodoräknas för
pensionsgrundande belopp utöver den faktiska inkomsten. Bland annat skall en
förälder till barn under fyra år få pensionsrätt beräknad på en inkomst som
enligt vissa regler överstiger den inkomst som faktiskt uppburits.
Förmånstaket skall inledningsvis, i likhet med vad som gäller i dag, vara 7,5
basbelopp. Det skall efter sekelskiftet räknas upp i takt med den allmänna
inkomstutvecklingen.
Den pensionsrätt som under ett år tillgodoräknas i ålderspensionssystemet
skall utgöra 18,5 % av pensionsgrundande inkomster under samma år. Motsvarande
belopp skall betalas in till pensionssystemet i form av en ålderspensionsavgift.
Denna skall till viss del tas ut som socialavgift i form av
arbetsgivaravgift/egenavgift och till viss del i form av en avgift för vilken
den enskilde individen bär betalningsansvaret.
Samtliga inkomster som ger pensionsrätt skall, till skillnad från i dag, vara
avgiftsgrundande. Det innebär att även sådana ersättningar som utges vid
sjukdom, arbetslöshet m.m. skall beläggas med avgift till pensionssystemet. Även
för pensionsgrundande belopp utöver faktiska inkomster skall
ålderspensionsavgift betalas till pensionssystemet. Ingen pensionsavgift skall
tas ut på inkomster som inte är förenade med pensionsrätt. Det innebär att
ålderspensionsavgift inte skall tas ut på inkomstdelar som överstiger
förmånstaket.
I den överenskommelse som träffats mellan de fem partierna ingår att det
samlade avgiftsuttaget på inkomstdelar över förmånstaket dock inte skall
reduceras med hela avgiften till pensionssystemet. Därför är avsikten att
inrätta en särskild avgift, som storleksmässigt motsvarar halva
ålderspensionsavgiften och tas ut på de inkomstdelar som överstiger
förmånstaket. Denna avgift utgör en skatt och intäkterna från den skall föras
till statsbudgeten.
Av inbetalda avgifter skall huvuddelen, 16,5 procentenheter, användas till att
finansiera utgående pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Motsvarande
del av pensionsgrundande inkomster och andra pensionsgrundande belopp skall
utgöra den enskildes pensionsrätt från fördelningssystemet. Denna pensionsrätt
skall årligen räknas upp med ett index som följer den allmänna inkomstutveck-
lingen i samhället. Vid ålderspensioneringen skall det årliga pensionsbeloppet
fastställas genom att den uppräknade pensionsrätten som successivt under de
förvärvsaktiva åren ackumulerats divideras med ett s.k. delningstal. Detta del-
ningstal skall bestämmas med utgångspunkt i bl.a. den förväntade återstående
livslängden vid den ålder pensionering äger rum.
Utgående pensioner från fördelningssystemet skall pris- och följsamhetsin-
dexeras så att pensionen behåller sitt realvärde när den allmänna inkomstutveck-
lingen uppgår till en viss norm. Vid avvikelser från denna norm skall realvärdet
av pensionen justeras upp eller ned i motsvarande grad.
Resterande del av pensionsavgiften - 2 % av de pensionsgrundande inkomsterna -
skall sättas av till ett premiereservsystem. I detta system skall ske en
fondering av inbetalda medel på individuella pensionskonton. Medlen skall
förvaltas av den kapitalförvaltare den enskilde utser eller, om denne avstår
från att göra något aktivt val, av statliga förvaltare. Behållningen på
premiereservkontot kommer att växa med förräntningen på förvaltade medel. Vid
pensionering skall denna del av pensionen bestämmas på försäkringsmässiga
grunder utifrån behållningen i premiereserven.
Grundtryggheten i det reformerade pensionssystemet skall utformas som en
garantipension som ger en utfyllnad till den inkomstrelaterade pensionen så att
den samlade pensionen uppgår till en viss garantinivå. För att även låga
inkomster skall ge visst utbyte i pensionshänseende skall denna garantinivå vara
beroende av den inkomstrelaterade pensionen.
Övergången till det reformerade pensionssystemet sker gradvis. För personer
födda före år 1935 skall ålderspension i huvudsak utgå enligt nuvarande regler
för beräkning av pensionsförmåner. De som är födda åren 1935 - 1953 skall få sin
ålderspension beräknad med ett successivt ökande antal 20-delar enligt det
reformerade systemets regler och resterande delar enligt nuvarande regler. För
personer födda år 1954 eller senare skall det reformerade systemets regler gälla
fullt ut. För alla som i någon utsträckning berörs av de nya reglerna skall även
inkomster i förgången tid beaktas vid beräkningen av pensionsrätt.
Den föreslagna reformen innebär att det kommer att ske omfördelningar av
avgiftsintäkter och betalningsansvar för olika förmåner mellan å ena sidan
pensionssystemet och å andra sidan statsbudgeten och övriga socialförsäkrings-
system. Dessa förändringar skall genomföras successivt under en följd av år och
påbörjas år 1995 i och med de förslag som läggs fram i denna proposition.
De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet på sikt omvandlas till ett
system för inkomstrelaterad ålderspension. Finansieringen av de pensioner som
fr.o.m. år 2000 skall börja betalas ut enligt reformerade regler sker, till den
del de härrör från fördelningssystemet, ur Allmänna pensionsfonden.
Finansieringen av ATP-pensioner i form av förtidspension och efterlevande-
pension förs över från ATP-systemet till statsbudgeten eller organiseras som en
självständig försäkringsgren. Den utfyllnad till inkomstrelaterad pension i form
av garantipension, som införs fr.o.m. sekelskiftet, skall finansieras över
statsbudgeten.
Tilläggspensionsavgiften avses övergå till att bli den del av ålders-
pensionsavgiften som skall utgå i form av arbetsgivaravgift eller, vad avser
inkomster av annat förvärvsarbete, som egenavgift. Underlaget för denna avgift
breddas fr.o.m. år 1996 till att omfatta alla pensionsgrundande inkomstslag,
dvs. även ersättningar från socialförsäkringen och fiktiva inkomster som ger
pensionsrätt. Däremot skall inte sådan avgift utgå på inkomstdelar över
förmånstaket.
De av riksdagen beslutade riktlinjerna innebär vidare att det för att
finansiellt förstärka pensionssystemet fr.o.m. år 1995 införs en avgift som för
år 1995 skall uppgå till 1 %. Denna avgift skall utgöra den del av
ålderspensionsavgiften som betalas av den enskilda individen. Förslag till
införande av en sådan avgift lämnas i denna proposition.
Det sammantagna uttaget av ålderspensionsavgift i form av arbetsgivaravgift
respektive allmän egenavgift kommer därmed att uppgå till 14,0 % år 1995 och
avses successivt under en övergångsperiod höjas till 18,5 %. Detta skall dock
ske inom ramen för ett oförändrat totalt avgiftsuttag till ålderspensionsändamål
genom att folkpensionsavgiften samtidigt avvecklas.
I Pensionsarbetsgruppens betänkande föreslogs en fördelning av ålders-
pensionsavgiften med hälften på vardera avgiftsform. Förslaget förutsätter att
det sker en avgiftsväxling, så att arbetsgivaravgiften reduceras och den avgift
den enskilde själv betalar höjs med motsvarande belopp. Om detta skall ske utan
förlust för den enskilde löntagaren måste det kostnadsutrymme som sänkta
arbetsgivaravgifter skapar användas till att höja bruttolönen.
Tveksamhet om en avgiftsväxling av detta slag kan genomföras på ett neutralt
sätt medförde att frågan om formerna för det framtida uttaget av
ålderspensionsavgift hölls öppen i prop. 1993/94:250. Där angavs dock att om det
skall ske en avgiftsväxling, bör denna äga rum vid ett tillfälle. Vid detta
tillfälle skulle således den individuella avgiften höjas till 9,25 %, samtidigt
som arbetsgivaravgiften skulle komma att reduceras och bruttolönerna höjas med
motsvarande belopp. Den fortsatta infasningen av ålderspensionsavgiften skulle
därefter ske genom höjning av arbetsgivaravgiftsdelen i ålderspensionsavgiften
tills även denna avgift uppgår till 9,25 %.
I propositionen anförs att om Genomförandegruppen bedömer att komplikationerna
med en avgiftsväxling är för stora och enighet uppnås därom, kvarstår den
individuella avgiften på 1 % och ålderspensionsavgiften fasas in genom höjning
av arbetsgivaravgiftsdelen tills denna uppgår till 17,5 %. Om enighet inte kan
nås i fråga om avgiftsväxling, skall Pensionsarbetsgruppens förslag till växling
mellan arbetsgivaravgifter och allmänna egenavgifter ligga till grund för
kommande beslut.
Enligt de antagna riktlinjerna i prop. 1993/94:250 skall den ovan nämnda
särskilda avgiften på inkomstdelar över förmånstaket fr.o.m. år 1995 ersätta
uttaget av tilläggspensionsavgift på dessa inkomstdelar. Den skall
inledningsvis uppgå till 13,00 % och successivt reduceras till 9,25 %.
Denna avgift skall fasas in på det sätt som Pensionsarbetsgruppen föreslagit
oavsett om det sker avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgift och allmän
egenavgift eller ej.

5 Allmän egenavgift för finansiering av
pensionssystemet m.m.

5.1 Nuvarande regler för sociala avgifter och särskild
löneskatt

Den allmänna försäkringens utgifter finansieras med intäkter från sociala
avgifter, allmänna skattemedel samt avkastning på fonderade medel. Sociala
avgifter tas ut i tre olika former: arbetsgivaravgifter, egenavgifter samt
allmänna avgifter. Därtill utgår i vissa fall särskild löneskatt i stället för
sociala avgifter.
Arbetsgivare är enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skyldiga att betala
arbetsgivaravgifter baserade på summan av vad denne under året betalat som
kontant lön eller annan ersättning för utfört arbete.
Vid fastställande av underlaget för arbetsgivaravgifterna bortses från bl.a.
ersättning till en och samme arbetstagare som under året understiger 1 000 kr,
liksom i viss utsträckning ersättning som motsvarar kostnader i arbetet som
arbetstagaren skall täcka med uppburen ersättning.
Ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte
räknas in i avgiftsunderlaget. Vidare undantas i vissa fall ersättningar från
uttag av arbetsgivaravgift, som t.ex. viss ersättning till utländska artister
eller forskare, idrottsutövare, barn som arbetar i arbetsgivarens verksamhet
m.m.
Av tabell 1 framgår vilka lagstadgade arbetsgivaravgifter som tas ut under år
1994. Dessa avgifter debiteras på summan av utbetald ersättning från en
arbetsgivare utan någon uppdelning på de enskilda individer som uppburit

ersättningen.

Tabell 1 Lagstadgade arbetsgivaravgifter år 1994

Avgift Procentsats

Sjukförsäkringsavgift 8,43
Folkpensionsavgift 5,86
Tilläggspensionsavgift 13,00
Delpensionsavgift 0,20
Arbetsskadeavgift 1,38
Arbetsmarknadsavgift 2,12
Arbetarskyddsavgift 0,17
Lönegarantiavgift 0,20

Summa: 31,36

För arbetsgivare som sysselsätter sjömän tillkommer en sjömanspensionsavgift på
1,20 %. Dessutom bestäms sjukförsäkringsavgiften och folkpensionsavgiften för
sjömän på annat sätt än för andra arbetstagare. Riksförsäkringsverket
fastställer efter regeringens bemyndigande dessa avgifter. För sjömän uppgår
sjukförsäkringsavgiften till 6,18 % och folkpensionsavgiften till 4,30 % under
år 1994.
Egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter betalas av den enskilde
inkomsttagaren och motsvarar arbetsgivaravgifter vid inkomster av annat
förvärvsarbete, vilket bl.a innefattar inkomster av aktiv näringsverksamhet och
tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet. Egenavgifter
betalas inte för inkomster som uppbärs året efter det då den försäkrade fyllt 65
år.

Tabell 2 Lagstadgade egenavgifter år 1994

Avgift Procentsats

Sjukförsäkringsavgift 9,12
Folkpensionsavgift 6,03
Tilläggspensionsavgift 13,00
Delpensionsavgift 0,20
Arbetsskadeavgift 1,40

Summa: 29,75

Enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, är
arbetsgivaren skyldig att betala sådan skatt på lön och annan ersättning till
arbetstagare som vid årets början är 65 år eller äldre. Särskild löneskatt utgår
vidare på inkomster av passiv näringsverksamhet och för inkomster av aktiv
näringsverksamhet för den som före årets ingång fyllt 65 år. Den särskilda
löneskatten träder således i stället för arbetsgivar- och egenavgifter för
inkomsttagare som är äldre än 65 år. Den särskilda löneskatten uppgår för
närvarande till 17,89 % av underlaget.
Allmänna avgifter betalas av den enskilde. Underlaget utgörs av summan av
samtliga inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 2
och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del den inte överstiger
sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Allmän avgift
utgår inte om den samlade inkomsten understiger 25 % av basbeloppet.
Allmänna avgifter utgår även på sådana ersättningar som i pensionshänseende
likställs med inkomst av anställning t.ex. sjukpenning, föräldrapenning,
dagpenning inom arbetslöshetsförsäkringen, utbildningsbidrag m.m. Uppbörden av
de allmänna avgifterna är samordnad med uppbörden av inkomstskatten. Avgifterna
tas ut i samband med preliminärskatten och bestäms slutligt vid taxeringen för
inkomståret.
För närvarande finns det två allmänna avgifter. Den allmänna sjukför-
säkringsavgiften infördes den 1 januari 1993 och uppgår till 0,95 % av
avgiftsunderlaget. Den skall bidra till finansieringen av sjukförsäkringen. Den
allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet infördes
den 1 januari 1994 och utgör 1 % av avgiftsunderlaget för år 1994.

5.2 En allmän egenavgift för finansiering av
pensionssystemet
Regeringens förslag: En pensionsavgift införs
fr.o.m. den 1 januari 1995 för finansiering av
pensionssystemet. Avgiften betalas av den
enskilde och uppgår till 1 % av avgiftsunderlaget.
Detta utgörs av summan av sådana inkomster som
avses i 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring, till den del denna summa under-
stiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet. Vid beräkning av inkomst av
anställning görs avdrag för kostnader som
arbetstagaren fått stå för i sin anställning om
kostnaderna, minskade med eventuell
kostnadsersättning, överstiger 1 000 kr. Avgiften
tas inte ut av den som vid årets ingång fyllt 65 år.
Den tas ej heller ut då summan av nämnda inkomster
understiger 25 % av basbeloppet.
Underlaget för avgiften bestäms av
skattemyndigheten i samband med taxering till
statlig och kommunal inkomstskatt. Skattemyndig-
heten skall därvid dra av den på inkomståret
belöpande avgiften vid beräkning av beskattningsbar
inkomst. Preliminär avgift debiteras under
inkomståret i anslutning till uppbörden av
preliminär skatt.
Inkomsterna från pensionsavgiften förs till
Allmänna pensionsfonden. Förvaltningen av influtna
medel fördelas mellan första, andra och tredje
fondstyrelserna med en andel som motsvarar den
andel av tilläggspensionsavgifterna som förs till
var och en av fondstyrelserna.
Pensionsavgiften och den nuvarande allmänna
avgiften som regleras i lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift regleras i en gemensam
lag och ges benämningen allmänna egenavgifter.

Skälen för regeringens förslag: Under de senaste åren har utgifterna för
ålders- och förtidspensioner vuxit betydligt snabbare än de inkomster ur vilka
pensionerna skall finansieras. Det finns därför ett stort underskott mellan
intäkterna från de avgifter som är destinerade för pensionsändamål och de totala
pensionsutgifterna. Under år 1993 svarade avgiftsintäkterna för ca 70 % av
finansieringen av pensionsutgifterna.
Under de närmaste decennierna kommer, även med en förhållandevis god ekonomisk
tillväxt, detta gap mellan avgiftsintäkter och pensionsutgifter att kvarstå om
inga åtgärder vidtas. Det kommer bl.a. att medföra att Allmänna pensionsfondens
avkastning och behållning i växande utsträckning får tas i anspråk till löpande
pensionsutbetalningar och att fonden så småningom töms.
I prop. 1993/94:250 anfördes att det finns argument för att det allmänna
pensionsskyddet i högre grad än vad som är fallet i dag skall finansieras med
avgifter som betalas av den enskilde genom direkta inbetalningar. Förmånerna är
i grunden individuella men de är, med undantag för den som betalar egenavgifter,
inte förenade med någon avgift som individen betalar. Sett ur individens
synvinkel utgör finansieringen en kostnad för arbetsgivaren, även om den på sikt
bärs av den enskilde genom ett reducerat löneutrymme.
Det finns också administrativa motiv för finansiering med avgifter som betalas
av den enskilde. Genom en individuell debitering kan underlaget för
avgiftsuttaget begränsas till att avse de inkomster som understiger det s.k.
förmånstaket och därmed ger pensionsrätt. En sådan överensstämmelse mellan
avgift och förmån är administrativt svårare att uppnå om avgiften tas ut som
arbetsgivaravgift.
Mot denna bakgrund bör det enligt regeringens mening fr.o.m. den 1 januari
1995 ske en finansiell förstärkning av pensionssystemet och den bör utformas så
att det införs en avgift till pensionssystemet för vilken den enskilde individen
bär betalningsansvaret. Denna pensionsavgift skall utgöra en del av den framtida
ålderspensionsavgift som skall finansiera det reformerade ålderspensionssyste-
met. I enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna i prop. 1993/94:250
skall avgiften för år 1995 uppgå till 1 % av avgiftsunderlaget.
Underlaget för pensionsavgiften bör vara detsamma som för den allmänna
sjukförsäkringsavgiften, nämligen summan av inkomster av tjänst och inkomster av
annat förvärvsarbete som dessa inkomster definieras i 11 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Avgift skall beräknas på summan av dessa inkom-
ster till den del den inte överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet.
Avgift skall inte betalas av den som under ett år har sammanlagda inkomster
som understiger 25 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet. Detta
motiveras med att deklarationsplikt inträder först då inkomsten överstiger denna
nivå. Samma inkomstgräns avses bli gällande vid fastställande av
pensionsgrundande inkomst inom det reformerade systemet.
Tilläggspensionsavgift betalas inte, i likhet med andra sociala avgifter, på
ersättningar som uppbärs av den som vid årets ingång fyllt 65 år. Samma
åldersgräns gäller för uttag av den allmänna sjukförsäkringsavgiften. Enligt
regeringens mening bör motsvarande åldersgräns gälla även pensionsavgiften.
Enligt riktlinjerna för det reformerade pensionssystemet skall nuvarande övre
åldersgräns för intjänade av pensionsrätt tas bort och ny inkomstrelaterad
pensionsrätt skall kunna tjänas in utan någon åldersbegränsning. Detta avses
gälla för dem som är födda år 1935 eller senare, dvs. fyller 65 år under år
2000. De som är födda dessförinnan omfattas av nuvarande regelsystem. I
konsekvens med principen att avgift till pensionssystemet skall tas ut på alla
inkomster som ger pensionsrätt avses åldersgränsen för betalning av
pensionsavgiften tas bort med verkan från sekelskiftet.
Arbetsgivaravgifter, liksom egenavgifter, läggs ovanpå den bruttoinkomst som
utgör underlag för inkomstbeskattning. Det kan också uttryckas som att
arbetsgivaravgifterna utgår på en del av det totala löneutrymmet som är
obeskattat. En höjning av arbetsgivaravgifterna medför, efter en tids
anpassning, lägre bruttolöner.
Om en allmän egenavgift till ålderspensionen skall ha samma finansiella effekt
som skulle blivit fallet om avgiftshöjningen i stället tagit formen av en
arbetsgivaravgift bör den, i likhet med den allmänna sjukförsäkrinsgavgiften,
dras ifrån vid beräkning av beskattningsbar inkomst. Även principiella skäl
talar för att avgiften inte skall vara belagd med inkomstskatt. Eftersom
förmånerna från pensionssystemet är beskattade skulle det, om avgiften inte
drogs ifrån vid beräkning av beskattningsbar inkomst, medföra ett visst mått av
dubbelbeskattning, eftersom pensionerna då skulle finansieras ur beskattade in-
komster.
Den allmänna egenavgiften i form av pensionsavgift bör ingå såväl i den
debiterade preliminära skatten som i sådan preliminär skatt som betalas genom
skatteavdrag. Vid fastställande av preliminärskattetabeller bör hänsyn således
tas till pensionsavgiften och att den dras ifrån vid beräkning av
beskattningsbar inkomst. Avgiften skall fastställas i samband med taxeringen
till statlig och kommunal inkomstskatt. Avgiften bör för att den
betalningsskyldige klart skall kunna skilja den från inkomstskatten, redovisas
vid sidan av denna.
För att underlätta för den som betalar avgiften och för att avgiften skall
kunna hanteras av skattemyndigheten inom ramen för den förenklade
självdeklarationen, bör debiterad avgift dras av från den taxerade inkomsten av
skattemyndigheten. Den avgiftsskyldige behöver på detta sätt inte själv räkna ut
och yrka avdrag för avgiften utan detta hanteras av skattemyndigheten på samma
sätt som grundavdraget.
Intäkterna från pensionsavgiften skall föras till Allmänna pensionsfonden.
Omföringen avses senare bli reglerad i förordning. Förvaltningen av influtna
medel bör fördelas mellan första, andra och tredje fondstyrelserna med en andel
som motsvarar den andel av medlen från tilläggspensionsavgiften som förs till
var och en av fondstyrelserna.
För år 1995 beräknas intäkterna från pensionsavgiften uppgå till knappt 7,5
mdr kr. Genom att erlagda avgifter skall dras ifrån vid beräkning av den
beskattningsbara inkomsten medför införandet av pensionsavgiften minskade
intäkter från den statliga och kommunala inkomstbeskattningen. Sammantaget
beräknas minskningen av skatteintäkterna uppgå till knappt 3 mdr kr år 1995.
Härav utgör ca 2,5 mdr kr minskade kommunala skatteintäkter. De ekonomiska
konsekvenserna för kommunsektorn bör beaktas vid den bedömning av det
samhällsekonomiska utrymmet för skattefinansierad verksamhet som görs vid nästa
tillfälle då ramen för statsbidragen till kommunerna fastställs.
Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för reformeringen av
pensionssystemet är avsikten att finansiellt förstärka ålderspensionssystemet
genom att successivt höja ålderspensionsavgiften till 18,5 % och bredda
avgiftsunderlaget på det sätt som redogörs för i avsnitt 4. Med utgångspunkt i
att pensionsreformen genomförs enligt riktlinjerna möjliggör den höjning av det
samlade avgiftsuttaget som den föreslagna pensionsavgiften innebär en för
statsbudgeten mer förmånlig infasning av det reformerade ålderspensionssystemet.
På sikt kommer därför pensionsavgiften att minska den belastning på
statsbudgeten som pensionsreformen medför.
Pensionavgiften kommer att regleras på samma sätt som gäller för den allmänna
sjukförsäkringsavgiften. Det har därför bedömts lämpligt att dessa avgifter förs
samman i en lag.
Vid såväl beredningen av ålderspensionsreformen som i den allmänna debatten
har begreppet egenavgift kommit att användas som beteckning på en avgift för
vilken den enskilde individen är betalningsskyldig. I gällande lagstiftning
däremot benämns en sådan individuell avgift som tas ut av den enskilde på såväl
inkomster av anställning som inkomster av annan förvärvsverksamhet allmän
avgift.
I lagen om socialavgifter och annan lagstiftning betecknar begreppet
egenavgift sådana avgifter som betalas vid inkomst av annat förvärvsarbete, dvs.
de sociala avgifter som t.ex. egenföretagare betalar.
Det föreligger således en skillnad mellan hur begreppet egenavgift har kommit
att användas i samband med pensionsreformen och i den allmänna debatten och vad
det betecknar i lagstiftningen. Enligt regeringens bedömning har begreppet
egenavgift som beteckning på en individuell avgift blivit så etablerat att det
bör användas även i lagtext.
Enligt regeringens bedömning bör en avgift för vilken den enskilde är
avgiftsskyldig och underlaget utgörs av alla inkomstslag benämnas allmän
egenavgift. För att undvika missförstånd bör det nuvarande begreppet egenavgift
ändras eller preciseras, så att det tydliggörs att dessa avgifter tas ut på
sådana inkomster som inte är belagda med arbetsgivaravgift. Med hänsyn till att
en sådan förändring leder till behov av en rad lagtekniska och administrativa
följdändringar bedömer regeringen att denna fråga bör beredas ytterligare. Det
medför således att för den som under år 1995 uppbär inkomst av annat
förvärvsarbete, t.ex. ett eget företag, utgår således såväl egenavgifter enligt
nuvarande innebörd, som allmänna egenavgifter.
I de lagförslag som lämnades till Lagrådet (se bilaga 1) föreslogs att den
allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet skulle
behandlas på samma sätt som den allmänna sjukförsäkringsavgiften och således
föras in i lagen om allmänna egenavgifter respektive i lagen om sjömansskatt.
Regeringen avser emellertid att senare lämna förslag till förändringar i
arbetslöshetsförsäkringen, som bl.a. berör dess finansiering. Av detta skäl har
denna avgift lyfts bort från de lagförslag som upptas i denna proposition.
Vidare anges i förslaget till lag om allmänna egenavgifter att sjukförsäkrings-
avgift skall betalas med samma procentsats som i den nu gällande lagen
(1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift. Regeringen avser att senare lämna
förslag som kan innebära att denna procentsats ändras.
30

5.3 Uttag av allmänna egenavgifter för sjömän

Regeringens förslag: Allmänna egenavgifter i form
av pensionsavgift med 1 % och sjukförsäkringsavgift
med 0,95 % skall betalas även på sådan inkomst som
beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Skälen för regeringens förslag: Sjömän som tjänstgör ombord på svenska
handelsfartyg beskattas för närvarande enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt
(sjömansskattelagen) för sin inkomst ombord. Denna skatt är en definitiv
källskatt som tas ut i stället för statlig och kommunal inkomstskatt. Någon
taxering av sjöinkomster sker alltså inte. Sjömansskatten är progressiv och den
är olika hög beroende på om fartyget i fråga går i fjärrfart eller närfart. Den
är emellertid generellt sett lägre än den vanliga inkomstskatten.
Det sker ingen sammanläggning av sjöinkomst och inkomster som skall beskattas
enligt de vanliga inkomstskattereglerna utan den som uppbär båda typerna av
inkomst taxeras i sin hemkommun för sin landinkomst utan beaktande av eventuell
sjöinkomst. Detta kan innebära att skatten totalt sett blir lägre än om all
inkomst uppburits som inkomst i land.
Sjömansskattesystemet är sedan en tid tillbaka föremål för översyn.
På inkomst för vilken betalas sjömansskatt betalas i dag ingen allmän
sjukförsäkringsavgift. Att denna avgift hittills inte tagits ut av sjömän beror
inte på något principiellt ställningstagande om att sådan avgift inte skall tas
ut på sjöinkomst utan på att den tekniska utformningen av införandet av en sådan
avgiftsskyldighet krävt ytterligare beredning.
Frågan om införandet av allmänna egenavgifter har utretts av Sjömans-
skattekontoret i Göteborg. Sjömansskattekontorets slutsats är att eftersom
beskattningen av sjömän i dag sker enligt ett helt fristående system bör ett
införande av egenavgifter på sjöinkomst ske helt inom detta system. Regeringen
delar denna åsikt.
Att ta ut de allmänna avgifterna inom sjömansskattesystemet utan någon
samordning kan i vissa fall leda till att den som har både sjöinkomst och
inkomst i land eller sjöinkomst från olika redare som tillsammans överstiger 7,5
basbelopp får betala egenavgifter även på inkomst över denna gräns. Mot detta
bör dock vägas att ett av de främsta skälen för sjömansskattesystemet är att man
oberoende av eventuell inkomst i land skall kunna ta ut en definitiv källskatt
på sjöinkomst utan något särskilt taxeringsförfarande. En samordning med
inkomsterna i land skulle medföra samordningsproblem av olika slag och stora
administrativa nackdelar med bl.a. behov av en manuell samordning för samtliga
sjömän. Det bör också som tidigare nämnts beaktas att sjömän har skattemässiga
förmåner genom att det inte görs någon sammanläggning av sjöinkomster och övriga
inkomster vare sig vid beräkning av sjömansskatt eller vid taxeringen till
statlig och kommunal inkomstskatt.
De allmänna egenavgifterna på sjöinkomst bör därför, åtminstone i avvaktan på
ett slutligt ställningstagande i fråga om sjömansskattesystemets fortsatta
utformning, tas ut inom detta.
Sjukförsäkringen omfattar sjömän. Sjukförsäkringsavgift bör därför tas ut även
på sjöinkomst. Det förslag som nu läggs fram om en allmän egenavgift i form av
pensionsavgift med 1 % bör enligt regeringens mening även omfatta sådan inkomst
som beskattas enligt sjömansskattelagen eftersom även sjömännen omfattas av det
allmänna pensionssystemet.

6 Avgiftsuttag på inkomstdelar över förmånstaket
samt tilläggspensionsavgift för år 1995

6.1 Uppdelning av influtna medel från
tilläggspensionsavgiften
Regeringens förslag: Av influtna medel från
tilläggspensionsavgiften förs till statsbudgeten
den andel som är hänförlig till inkomstdelar som, för
den enskilde inkomsttagaren, överstiger förmånstaket
i pensionssystemet. Omföring till statsbudgeten
skall ske löpande under året med en schablon som för
år 1995 sätts till 7 % av summan av inbetalda
avgifter. Eventuell skillnad mellan
schablonmässigt omfört belopp och slutligt
fastställt belopp skall beaktas vid kommande års
fördelning av avgiftsmedel mellan statsbudget och
pensionssystem.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna i
prop. 1993/94:250 skall ålderspensionerna efter det att reformen är genomförd i
sin helhet finansieras med en ålderspensionsavgift som tas ut på alla inkomster
som ligger till grund för beräkning av pensionsrätt. Vidare skall
ålderspensionsavgift utgå endast på inkomster som är förenade med pensionsrätt.
Underlaget för och nivån på ålderspensionsavgiften skall därmed sammanfalla med
summan av pensionsgrundande inkomster och andra pensionsgrundande belopp
respektive tillgodoräknad pensionsrätt.
Ålderspensionsavgift skall i enlighet härmed inte tas ut på den del av den
samlade inkomsten under ett år som för en enskild inkomsttagare överstiger
förmånstaket i pensionssystemet, eftersom dessa inkomstdelar inte är förenade
med några förmåner. Som framgår av föregående avsnitt skall den del av
ålderspensionsavgiften som betalas som allmän egenavgift inte heller tas ut på
sådana inkomstdelar. Inriktningen är alltså att underlaget för
ålderspensionsavgiften skall begränsas till inkomster under förmånstaket även
vad beträffar den del som tas ut som arbetsgivaravgift.
Detta innebär en grundläggande förändring i uttaget av arbetsgivaravgift
eftersom dagens arbetsgivaravgifter debiteras kollektivt på hela den summa som
en arbetsgivare betalar i lön, oberoende av om denna hos den enskilde är förenad
med pensionsrätt eller ej. Att genomföra en sådan förändring kan vara förenad
med administrativa problem, i synnerhet i de fall den enskilde individens
samlade inkomster från flera olika arbetsgivare överstiger förmånstaket.
I den politiska överenskommelse som träffades i Pensionsarbetsgruppen ingick
att det vid sidan av ålderspensionsavgiften skall finnas en särskild löneavgift
som, när reformen genomförts fullt ut, skall uppgå till 9,25 %. Underlaget för
en sådan avgift avsågs vara den del av den enskildes inkomst under ett år som
överstiger förmånstaket. I det fall ålderspensionsavgiften blir tudelad mellan
arbetsgivar- respektive allmän egenavgift kommer procentsatsen för den särskilda
avgiften att vara densamma som för den del av ålderspensionsavgiften som tas ut
som arbetsgivaravgift. Därmed kan uppbörden av den särskilda avgiften och den
ålderspensionsavgift som arbetsgivaren skall betala samordnas och de
administrativa problem som är förenade med att ta ut arbetsgivaravgifter med en
begränsning som hänför sig till den enskilde individens samlade inkomster under
förmånstaket undvikas.
Enligt överenskommelsen skall dock den särskilda avgiften uppgå till högst
9,25 % även om slutsatsen i den fortsatta beredningen av pensionsreformen blir
att avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgift och allmän egenavgift inte bör
genomföras och arbetsgivaravgiften således blir 17,5 %. I detta fall måste
systemet för uppbörd av arbetsgivaravgift anpassas så att det möjliggör en sådan
begränsning av avgiftsuttaget.
Enligt riktlinjerna i prop. 1993/94:250 avsågs införandet av den särskilda
avgiften ske fr.o.m. år 1995 genom att tilläggspensionsavgiften delades upp i
två separata avgifter - en ålderspensionsavgift och en särskild avgift.
Avgiftssatsen skulle under år 1995 vara lika för båda avgifterna. Eftersom den
särskilda avgiften skulle tas ut på den del av inkomsten på vilken det inte
utgår någon arbetsgivaravgift, skulle uppbörden kunna samordnas eftersom
avgifterna skulle ha samma nivå.
En uppdelning av tilläggspensionsavgiften i två separata avgifter är
emellertid inte enbart förenad med uppbördstekniska och administrativa utan även
med betydande lagtekniska problem. Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
utgår tilläggspensionsavgift på summan av utbetald lön till samtliga anställda
utan någon individuell uppdelning. Takbegränsningen vad avser pensionsförmåner
regleras i lagen om allmän försäkring och avser den enskilde löntagarens
inkomster från samtliga arbetsgivare denne haft under året samt andra inkomster
denne haft från annan förvärvsverksamhet eller ersättningar från
socialförsäkringen.
Det är därför svårt att inom ramen för det befintliga regelsystemet i lagen om
socialavgifter föra in en entydig avgränsning av avgiftsunderlaget för den
arbetsgivaravgift som skall finansiera pensionssystemet respektive för den
särskilda avgiften. Hur en uppdelning i två separata avgifter lagtekniskt bör
utformas kan även komma att påverkas av huruvida den i Pensionsarbetsgruppens
betänkande föreslagna avgiftsväxlingen skall ske eller ej och därmed om nivåerna
på dessa avgifter även framgent kommer att ligga på olika eller samma nivå.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till den korta tid som återstår fram till
den 1 januari 1995 finner regeringen därför att tilläggspensionsavgiften tills
vidare bör kvarstå i sin nuvarande utformning både vad avser arbetsgivaravgift
och egenavgift.
Däremot bör de influtna medlen från tilläggspensionsavgiften delas upp på ett
sådant sätt att den del av avgiftsintäkterna som kan beräknas vara hänförliga
till inkomster över förmånstaket förs till statsbudgeten. På detta sätt uppnås i
praktiken samma effekt som var syftet med den uppdelning i två separata avgifter
som aviserades i prop. 1993/94:250.
Förändringen berör inte direkt den avgiftsskyldige, utan innebär en
omfördelning mellan statsbudget och pensionssystem. Den markerar att den del av
avgiften som tas ut på inkomstdelar överstigande förmånstaket är av en annan
karaktär än den del av avgiften som har en motsvarighet i intjänande av
pensionsrätt. En sådan uppdelning av avgiftsmedlen innebär att finansieringen av
pensionssystemet tar ett steg närmare den struktur på finansieringen som
pensionsreformen syftar till.
Medelsöverföring till statsbudgeten bör ske löpande under inkomståret. Enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter, som reglerar till-
äggspensionsavgiftens användning, skall Riksförsäkringsverket årligen föra över
intäkterna från tilläggspensionsavgiften till Allmänna pensionsfonden. I
praktiken sker sådan överföring löpande varje månad. Regeringens förslag innebär
att fr.o.m. den 1 januari 1995 skall Riksförsäkringsverket i stället föra en
viss andel av avgiftsmedlen till en särskild inkomsttitel på statsbudgeten.
Denna andel föreslås bli fastställd schablonmässigt mot bakgrund av en
uppskattning av hur stor del av underlaget för tilläggspensionsavgiften som, hos
de enskilda inkomsttagarna, kommer att ligga över förmånstaket.
Som tidigare konstaterats utgår emellertid inte för närvarande tilläggs-
pensionsavgift på samtliga de inkomstslag som ger pensionsrätt. Detta kommer
inte heller att vara fallet under år 1995. En enskild individ kan därför ha
samlade inkomster över 7,5 basbelopp medan summan av sådana inkomster som har
föranlett inbetalning av tilläggspensionsavgift understiger 7,5 basbelopp.
Beräkningar visar att av de sammanlagda inkomsterna utgörs ca en femtedel av
olika ersättningar som inte är avgiftsbelagda. Det är därför inte självklart hur
stor del av inbetalda tilläggspensionsavgifter som skall anses härröra från den
del av individens inkomster som överstiger förmånstaket.
Enligt regeringens mening bör dock inkomstdelar över förmånstaket i sin helhet
räknas till sådana inkomster som är belagda med tilläggspensionsavgift. Av dem
som har inkomster som till betydande del utgörs av icke avgiftsbelagda
inkomster, dvs. främst ersättningar från socialförsäkringen torde det vara
relativt få som kommer upp i inkomster på en nivå som överstiger förmånstaket.
Det är därför rimligt att hänföra hela den del av inkomstsumman som ligger över
förmånstaket till sådana inkomster för vilka det utgår tilläggspensionsavgift.
Andelen av inkomsterna över förmånstaket varierar mellan åren. Enligt
beräkningar från senast tillgänglig statistik avseende inkomståren 1991 och 1992
låg 6,2 % respektive 5,7 % av den totala summan av sådana inkomster som ger pen-
sionsrätt över förmånstaket på 7,5 basbelopp.
Den andel av de samlade pensionsgrundande inkomsterna som, hos de enskilda
inkomsttagarna, överstiger förmånstaket kan för år 1995 uppskattas till ca 6 %.
Satt i relation till det beräknade underlaget för tilläggspensionsavgift under
år 1995 motsvarar dessa inkomstdelar ca 7 %. Enligt regeringens mening bör
därför 7 % av intäkterna från tilläggspensionsavgiften under år 1995 föras till
statsbudgeten. Detta beräknas medföra en förstärkning av statsbudgetens
inkomster med ca 6 mdr kr. Allmänna pensionsfondens intäkter minskar med samma
belopp.
När inkomststatistik för år 1995 föreligger efter taxering för detta in-
komstår, kan det visa sig att denna schablonmässigt bestämda andel baserats på
en under- eller överskattning av hur stor andel av de samlade inkomsterna som
legat över förmånstaket och att en för liten respektive för stor andel av
influtna medel från tilläggspensionsavgiften förts till statsbudgeten. I sådant
fall bör det enligt regeringens mening ske någon form av reglering mellan
statsbudgeten och Allmänna pensionsfonden. En sådan reglering åstadkoms
lämpligen genom att fördelningen av influtna avgifter kommande år justeras med
hänsyn till detta. Den exakta utformningen av en sådan slutreglering kommer att
bli föremål för fortsatt beredning.

6.2 Tilläggspensionsavgift för år 1995 m.m.

Regeringens förslag: Tilläggspensionsavgiften för
tiden fr.o.m. den 1 januari 1995 skall uppgå till
13,00 %.
Riksförsäkringsverkets åliggande att vart femte år
föreslå avgiftsuttag för försäkring om tilläggspension
slopas.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 respektive
3 kap. 1 § 3 lagen om socialavgifter utgår tilläggspensionsavgift efter den
procentsats som anges i särskild lag. Enligt lagen (1989:634) om procentsats för
uttag av avgift för åren 1990-1994 till försäkringen för tilläggspension skall
denna procentsats uppgå till 13,00 % för åren 1990-1994. Avgiftsnivån för år
1995 och framåt är således inte fastställd.
Enligt 19 kap. 4 § lagen om allmän försäkring skall avgiftsuttaget till
försäkringen för tilläggspension vara så avvägt att avgifterna i förening med
andra tillgängliga medel finansierar pensionsutbetalningar, förvaltningskostna-
der och andra utgifter för försäkringen samt den fondering som behövs. Det
åligger Riksförsäkringsverket att vart femte år föreslå avgiftsuttag för näst-
följande sjuårsperiod. Ett sådant förslag lämnades av RFV i en skrivelse till
regeringen i december 1992. RFV:s slutsats var att med oförändrade regler borde
avgiftsuttaget successivt höjas med fyra procentenheter under loppet av 1990-
talet för att klara ATP-systemets långsiktiga finansieringsbehov.
Den reformering av pensionssystemet vars principer riksdagen ställt sig bakom
innebär i sig en finansiell förstärkning av pensionssystemet. De beräkningar som
gjordes i anslutning till prop. 1993/94:250 visade att med en
ålderspensionsavgift på 18,5 % som tas ut på samtliga pensionsgrundande
inkomster genereras inkomster som med betryggande marginal räcker för att
uppfylla gjorda åtagande vad gäller ålderspension samt att finansiera de
pensionsrätter som intjänas i framtiden. Den koppling av värdet av
pensionsförmåner till den samhällsekonomiska utvecklingen som är en central del
av reformen medför att ett avgiftsuttag på den föreslagna nivån bör vara
tillräckligt oavsett den framtida samhällsekonomiska utvecklingen. Vidare kommer
det reformerade systemet att vara ett avgiftsbestämt system, vilket innebär att
förmånerna bestäms av inbetalda avgifter. Det skall därför inte uppstå något
behov av att justera avgiften till ålderspensionssystemet eller i annan form
tillföra extra medel.
Som redovisas i prop. 1993/94:250 avses ålderspensionsavgiften fasas in
successivt under en följd av år, för att så småningom uppgå till 18,5 %. I
avvaktan på förslag om den konkreta utformningen av denna infasning bör
tilläggspensionsavgiften även under 1995 uppgå till 13,00 %. Detta är också i
överensstämmelse med riktlinjerna i prop. 1993/94:250.
En konsekvens av pensionsreformen blir att det inte kommer att finnas behov av
att med återkommande mellanrum justera avgiftsuttaget till ålderspensionssyste-
met. Därmed bortfaller motiven för Riksförsäkringsverkets uppdrag att lämna
förslag till avgiftsuttag. Enligt regeringens mening finns därmed inte heller
anledning att reglera avgiftsuttaget i särskild lag utan procentsatsen för
tilläggspensionsavgiften bör skrivas in i lagen (1981:691) om socialavgifter.

7 Avsättning och förvaltning av medel inom
premiereservsystemet
Regeringens förslag: Avsättning till den
reformerade ålderspensioneringens
premiereservsystem påbörjas inkomståret 1995 genom
att 11 % av influtna medel från
tilläggspensionsavgiften löpande överförs till
särskild förvaltning.
Överförda medel placeras på räntebärande konto hos
Riksgäldskontoret. Räntan på medlen skall vara
marknadsmässig och läggas till kapitalet.
Riksgäldskontoret åläggs att senast den 31 mars
varje år till regeringen lämna uppgifter om kontots
ställning per den 31 december året före och den ränta
som under det året tillgodoräknats kontot.

Skälen för regeringens förslag: Det reformerade pensionssystemet avses träda i
kraft den 1 januari 1996. Reformeringen skall dock ske stegvis med början år
1995. Enligt regeringen bör den del av den reformerade ålderspensioneringen som
premiereservsystemet avses utgöra börja gälla redan för de inkomster som
intjänas under år 1995. Avsättningar bör därför göras i syfte att tillföra
premiereservsystemet medel redan för år 1995.
Avsättningar till premiereservsystemet skall, enligt de av riksdagen godkända
riktlinjerna, när systemet trätt i full funktion göras med 2 procentenheter av
den totala ålderspensionsavgiften om 18,5 % av avgiftsunderlaget. Detta gäller
för personer födda år 1954 och senare. För personer födda åren 1939 - 1953 skall
avsättningar göras med kvotdelar. För en person född år 1939 skall avsättning
ske med 0,5 % av avgiftsunderlaget till premiereservsystemet och med 18 % av
avgiftsunderlaget till fördelningssystemet. För personer födda år 1953 är
motsvarande siffror 1,9 % resp. 16,6 %. För varje sådan årsklass som omfattas av
premiereservsystemet sker således fr.o.m årsklass 1939 en ökning av den andel
som skall avsättas till det systemet med 0,1 procentenhet och en motsvarande
minskning av den andel som skall avsättas till fördelningssystemet.
De riktlinjer för ett reformerat ålderspensionssystem som antagits av
riksdagen anger att avgifter skall betalas på samtliga inkomster som ger
pensionsrätt. Detta avses gälla fr.o.m. år 1996. Till skillnad mot vad som
gäller inom dagens tilläggspensionssystem skall avgifter då betalas på
socialförsäkringsersättningar och andra liknande ersättningar som anges i 11
kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Därutöver skall i vissa fall
avgifter betalas för fiktiva inkomster som också kommer att ge pensionsrätt inom
det reformerade systemet.
Som angetts i det föregående föreslår regeringen att avsättningar i syfte att
tillföra premiereservsystemet medel påbörjas redan fr.o.m. den 1 januari 1995.
De intjänanderegler som avses gälla från den 1 januari 1996 skall enligt de av
riksdagen fastslagna riktlinjerna i vissa delar få verkan även för år 1995.
Det är emellertid oklart om samtliga de uppgifter som är nödvändiga för att
fastställa pensionsrätt enligt de nya intjänandereglerna kommer att finnas
tillgängliga när denna skall fastställas i samband med 1996 års taxering.
Det är administrativt sett förenat med betydande fördelar att beräkningen av
1995 års avsättningar utgår från nuvarande regler om pensionsgrundande inkomst i
11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Underlaget för avsättning i syfte
att tillföra premiereservsystemet medel bör därför utgöras av pensionsgrundande
inkomst enligt 11 kap. 5 § samma lag med tillägg för där avräknat basbelopp.
Med utgångspunkt i uppgifter från tidigare år har gjorts en uppskattning av
hur underlaget för avsättningar till premiereservsystemet, bestämt på det sätt
som angivits ovan kommer att fördelas mellan olika åldersgrupper under år 1995.
En beräkning har gjorts av hur stora avsättningar som därvid blir aktuella för
varje berörd åldersklass. Denna beräkning ger vid handen att den samlade
avsättningen för år 1995 torde komma att uppgå till ca 10 mdr kr.
Enligt regeringens bedömning bör avsättningar av denna storleksordning göras i
syfte att tillföras premiereservsystemet. Detta bör ske genom att en viss andel
av influtna medel från tilläggspensionsavgiften löpande förs över till en
särskild förvaltning i stället för att föras till Allmänna pensionsfonden.
Beräkningar visar att denna andel bör uppgå till knappt 11 % för att det under
året skall ackumuleras en behållning som motsvarar de samlade avsättningarna
till premiereservsystemet. Enligt regeringens mening bör därför 11 % av influtna
tilläggspensionsavgifter löpande föras över till en särskild förvaltning enligt
vad som anges i det följande. Beräkningarna är gjorda utifrån de förhållanden
som förväntas gälla under 1995. Det kan därför bli nödvändigt att inför 1996
ompröva storleken på avsättningarna till premiereservsystemet.
Premiereservsystemet avses få en sådan konstruktion att den enskilde kan få
medel överförda till sitt individuella pensionskonto först i samband med att
dennes pensionsrätt fastställs vid taxeringen året efter det år medel avsatts
till särskild förvaltning. Genom ett sådant system undviks de problem som kan
uppkomma om medlen i stället skulle avsättas kontinuerligt och överföras till
kapitalförvaltarna i takt med att avgifter betalas in, t.ex. att storleken på
löpande inbetalda avgifter avviker från den enskildes slutligen fastställda
pensionsrätt. Det kommer därför att även i fortsättningen behövas en tillfällig
förvaltning av medel inom premiereservsystemet.
En särskild utredare har bl.a. fått till uppgift att lämna förslag på ut-
formningen av en sådan kapitalförvaltning (dir. 1994:96). De huvudalternativ som
skall utredas är förvaltning hos Riksgäldskontoret och Allmänna pensionsfonden
(första-tredje fondstyrelserna). Även Riksförsäkringsverket kan komma i fråga
som förvaltare. Utredaren har även som uppgift att överväga vilken interimistisk
förvaltning av medlen som är att föredra innan premiereservsystemet trätt i full
funktion.
Tills vidare bör enligt regeringens mening de medel som skall avsättas till
förvaltning inom ramen för det premiereservsystem som avses bli infört, placeras
på konto hos Riksgäldskontoret. På detta sätt får man en enkel förvaltningsform
som inte kräver några omfattande administrativa åtgärder.
På kontot hos Riksgäldskontoret läggs de avsatta medlen samman utan uppdelning
på individer. Skälet till detta är att storleken på den avsättning som skall
göras för varje individ som omfattas av premiereservsystemet kan fastställas
först vid taxeringen året efter avgiftsåret i samband med att pensionsrätten
fastställs.
På insatta medel bör utgå ränta. Enligt de riktlinjer för inlåning i Riks-
gäldskontoret som riksdagen slagit fast, skall denna ske på marknadsmässiga
villkor (prop. 1990/91:29 s. 15 och 16, bet. 1990/91:FiU4, rskr. 1990/91:38).
Ränta på inlånade medel är då avhängig den tid under vilken medlen skall vara
placerade på konto hos Riksgäldskontoret och vilken marknadsmässig ränta som
gäller beroende på inlåningstid. Med hänsyn härtill bör det på medlen inom
premiereservsystemet utgå marknadsmässig ränta.
För att få insyn i Riksgäldskontorets förvaltning av pensionsmedlen bör
kontoret varje år lämna en redogörelse för kontots behållning den 31 december
föregående år och för den ränta som tillgodoräknats kontot under året. Det är
lämpligt att redogörelsen lämnas i samband med årsredovisningen och detta bör
därför ske senast den 31 mars året efter det år uppgifterna avser.
När pensionsrätt fastställs i samband med taxeringen året efter intjänandeåret
avses insatta medel föras till individuella pensionskonton i premiereservsyste-
met. När medel förs över till dessa konton, måste det göras en beräkning av hur
stort kapital som tillsammans med avkastning skall belöpa på resp. konto. För-
slag på hur denna beräkning bör göras ingår i uppdraget för den särskilde
utredaren. Regeringen lägger därför inte nu fram något förslag i denna del.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om allmänna egenavgifter

1 §
I denna inledningsparagraf anges att allmänna egenavgifter skall betalas enligt
lagen. En upplysning lämnas vidare om att bestämmelser om allmänna egenavgifter
också finns i lagen (1958:295) om sjömansskatt. Som framgår av avsnitt 5.3,
föranleder de särskilda regler som gäller för beskattning och uppbörd av skatter
och avgifter för sjömansinkomster att även allmänna egenavgifter som skall
betalas av sjömän regleras i särskild ordning.

2 §
I paragrafens första stycke föreskrivs att det för varje år skall betalas
allmänna egenavgifter i form av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.
Avgifterna tas ut på inkomst som närmare anges i 3 §. Med år avses
beskattningsår. Avgifterna utgör 1 respektive 0,95 procent av det avgifts-
underlag som anges i 3 §.
Sjukförsäkringsavgift betalas i dag enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift. Som framgår av ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna föreslås att denna lag upphävs. Någon ändring i sak i fråga om vad
som i dag gäller den allmänna sjukförsäkringsavgiften har inte gjorts i lagför-
slaget med undantag av vad som föreslås i 3 § andra stycket.
I paragrafens andra stycke ges en avrundningsregel. Avgifterna skall var för
sig avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgifter som slutar på femtio
kronor avrundas därvid till närmast lägre hundratal.

3 §
I paragrafens första stycke anges hur underlaget, som är detsamma för de båda
avgifterna, skall bestämmas. Underlaget utgörs av summan av sådan inkomst av
anställning som avses i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och
sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § samma lag. Något
basbeloppsavdrag som vid fastställande av pensionsgrundande inkomst skall inte
göras. Inkomsten beaktas även om pensionsgrundande inkomst inte skall
fastställas enligt 11 kap. 1 § andra stycket nämnda lag, t.ex. för den som före
65 års ålder uppbär hel ålderspension. I paragrafen fastslås vidare att endast
inkomster för vilka den som uppbär inkomsten är skattskyldig enligt
kommunalskattelagen (1928:370) skall ingå i beräkningsunderlaget för avgifterna.
Detta medför bl.a. att den som endast är skattskyldig enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta inte blir avgiftsskyldig enligt denna lag. För den som är skattskyldig
enligt lagen om sjömansskatt föreslås särskilda regler om skyldigheten att
betala allmänna egenavgifter i den lagen.
I paragrafens andra stycke föreslås en bestämmelse om att det vid beräkning av
inkomst av anställning skall göras avdrag för kostnader som arbetstagaren haft
att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna, minskade med
erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 4 § tredje stycket lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Av tredje stycket framgår att den del av summan som överstiger sju och en halv
gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring inte ingår i beräkningsunderlaget.

4 §
Av paragrafen framgår att avgift inte skall betalas av den som vid be-
skattningsårets ingång fyllt 65 år. Befriad från avgiftsskyldighet är även den
som har en inkomst enligt 3 § som understiger 25 procent av det vid årets ingång
gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Den vars inkomst
överstiger den nämnda gränsen skall däremot debiteras avgift för hela summan av
inkomsterna upp till sju och en halv gånger basbeloppet, alltså även för den del
som ligger under 25 procent av basbeloppet.

5 §
Av lagrummet framgår att avgiftsunderlaget för varje år skall fastställas av
skattemyndigheten i samband med taxeringen.

6 §
I denna paragraf ges föreskrifter om vad de båda avgifterna skall finansiera.
Vidare slås i paragrafen fast att pensionsavgiften skall föras till Allmänna
pensionsfonden och sjukförsäkringsavgiften till staten.

7 §
I paragrafen anges att bestämmelserna i taxeringslagen och uppbördslagen skall
tillämpas i fråga om avgifter enligt den nya lagen samt att i fråga om
sjukförsäkringsavgift även 4 kap. 1 § lagen om socialavgifter skall tillämpas.
Det innebär bl.a. att i fråga om rätt till omprövning, överklagande m.m. gäller
samma regler som vid inkomsttaxeringen samt att sjukförsäkringsavgift enligt
denna lag skall användas på samma sätt som sjukförsäkringsavgiften enligt lagen
om socialavgifter.

8.2 Förslaget till ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt

1 § 1 mom.
I första stycket införs en bestämmelse om att allmänna egenavgifter i form av
pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift skall tas ut på sådan inkomst som
beskattas enligt sjömansskattelagen.
Vidare införs i ett nytt andra stycke en bestämmelse som innebär att, om inte
annat särskilt föreskrivs, det som i lagen sägs om sjömansskatt även skall gälla
de allmänna egenavgifterna. Detta innebär att t.ex. reglerna om skattskyldighet
till sjömansskatt och om uppbörd och redovisning av sjömansskatt blir
tillämpliga även på de allmänna egenavgifterna.

2 §
I paragrafen definieras bl.a. vad som avses med beskattningsbar inkomst. Genom
den föreslagna lydelsen framgår att vid beräkningen av den beskattningsbara
inkomsten som sjömansskatten skall beräknas på skall avdrag göras för på
inkomsten belöpande allmänna egenavgifter.

3 §
I paragrafen stadgas att sjömansskatt tillfaller staten. I den föreslagna
lydelsen tillkommer en särskild bestämmelse avseende de allmänna egenavgifterna
som anger att dessa skall användas på det sätt som framgår av 6 § i den
föreslagna lagen om allmänna egenavgifter.

4 §
Ändringen i 4 § innebär en specialreglering avseende de allmänna egenavgifterna.
När ersättningen till kommunerna för minskade skatteintäkter räknas fram skall
de allmänna egenavgifterna inte räknas in i underlaget.

7 §
I denna paragraf finns bestämmelser om sjömansskattens storlek. Genom det
föreslagna nya andra stycket och den nya lydelsen av tredje stycket framgår att
sjömansskattetabellerna inte är tillämpliga på de allmänna egenavgifterna.
Egenavgifterna skall i stället utgå med samma procentsatser som de som gäller
enligt lagen om allmänna egenavgifter.
Bestämmelsen om att avgifterna inte tas ut på den del av inkomsten som
överstiger 0,625 basbelopp (en tolftedel av basbeloppet) motsvarar bestämmelsen
i lagen om allmänna egenavgifter om att avgifter inte tas ut på den del av
inkomsten som överstiger 7,5 basbelopp. Med hänsyn till att man i
sjömansskattesystemet räknar skatten på den beskattningsbara månadsinkomsten och
inte som i landskattesystemet den beskattningsbara årsinkomsten måste taket för
avgiftsuttaget anpassas härtill. Av praktiska skäl måste även den nedre gränsen
för uttag av avgifter enligt sjömansskattelagen särregleras. Detta innebär att
allmänna egenavgifter inte tas ut på sådana inkomster som inte når upp till
gränsen för uttag av sjömansskatt.
I paragrafen stadgas också att avgifter inte skall tas ut av den som vid årets
ingång fyllt 65 år.

8 §
I paragrafen, som behandlar skatteuttaget för utländsk sjöman, införs ett nytt
andra stycke där det stadgas att även den som är skattskyldig enligt denna
paragraf skall erlägga allmänna egenavgifter och att detta skall ske enligt
bestämmelserna i 7 § 1 mom. andra stycket.
I fjärde stycket görs en redaktionell ändring.

9 a §
I denna paragraf föreskrivs att regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer fastställer de sjömansskattetabeller som behövs för beräkning av
sjömansskatt. Vid fastställandet av skattetabellerna skall beaktas inträffade
förändringar i fråga om uttag av statlig inkomstskatt och storleken av det
kommunala grundavdraget. Här läggs till en bestämmelse som medför att även
förändringar av uttaget av allmänna egenavgifter enligt lagen om allmänna
egenavgifter skall beaktas vid fastställandet av sjömansskattetabellerna.

11 §
I paragrafen föreskrivs att då skatteavdrag verkställs skall den innehållna
skatten kvitteras. Här införs en bestämmelse om att vid kvitteringen skall anges
även innehållna allmänna egenavgifter. Den som betalar en avgift skall själv
kunna se hur mycket han betalar i pensionsavgift osv.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

19 kap.
1 §
Med anledning av förslaget om införande av en allmän egenavgift som en del av
finansieringen av pensionssystemet och till att de allmänna egenavgifterna
föreslås bli sammanförda i en gemensam lag görs i förevarande paragraf en
hänvisning till den föreslagna nya lagen. En hänvisning görs också till lagen
(1958:295) om sjömansskatt med anledning av de regler om allmänna egenavgifter
som föreslås bli införda i den lagen.

3 a §
I denna paragraf föreskrivs att försäkringen för tilläggspension finansieras,
förutom genom avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, av vinstskatt
enligt lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt samt vinstdelningsskatt enligt
lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt. De nämnda skatteförfattningarna har
upphört att gälla. Bestämmelsen borde därför ha utgått ur kapitlet. Så har inte
skett. Paragrafen bör därför nu upphävas.

4 §
I paragrafens första stycke anges ramen för avgiftsuttaget till försäkringen för
tilläggspension. Med hänsyn till förslaget om att sju procent av influtna
tilläggspensionsavgifter skall föras till staten, införs i detta stycke en
bestämmelse som innebär att detta skall beaktas vid avvägningen av
avgiftsuttaget.
I andra stycket anges att beslut om avgiftsuttaget till försäkringen för
tilläggspension för ett visst år skall fattas senast under året dessförinnan.
Vidare anges att Riksförsäkringsverket vart femte år skall föreslå avgiftsuttag
för nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. Nu gällande
bestämmelse för avgiftsuttagets storlek regleras i lagen (1989:634) om
procentsats för uttag av avgift för åren 1990-1994 till försäkringen för
tilläggspension. Lagen gäller således fram till utgången av år 1994. Med hänsyn
till de av riksdagen godkända principerna för det reformerade pensionssystemets
finansiering (prop. 1993/94:250 s. 206 f.) finns det inte anledning att ha kvar
den nuvarande särregleringen om fastställande av procentsats för uttag av
socialavgifter till tilläggspensioneringen. Paragrafens andra stycke föreslås
därför upphävt.

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

2 kap.
1 §
En arbetsgivare skall enligt paragrafens nuvarande lydelse betala
tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag, se
kommentaren till 19 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Nu gällande bestämmelse för avgiftsuttagets storlek regleras i lagen
(1989:634) om procentsats för uttag av avgift för åren 1990-1994 till
försäkringen för tilläggspension. Lagen gäller således fram till utgången av år
1994. Som framhålls i kommentaren till 19 kap. 4 § lagen om allmän försäkring
finns inte anledning att ha kvar den nuvarande särregleringen. Procentsatsen för
tilläggspensionsavgiften föreslås därför införd i förevarande paragraf liksom i
3 kap. 1 § i fråga om egenavgifter. Storleken på procentsatsen föreslås bli
oförändrad.

3 kap.
1 §
Procentsatsen för egenavgifterna till tilläggspensioneringen föreslås införd i
denna paragraf på samma sätt som gäller arbetsgivaravgifterna i 2 kap. 1 § i
enlighet med vad som anges i motiveringen till sistnämnda paragraf.

4 kap.
3 §
Tilläggspensionsavgifterna förs i dag till Allmänna pensionsfonden. Fondens
tillgångar skall täcka kostnaderna för försäkringen för tilläggspension enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Av influtna tilläggspensionsavgifter föreslås nu sju procent föras till
staten. Denna del beräknas för år 1995 motsvara den sammanräknade inkomsten över
sju och ett halvt basbelopp. En ändring med denna innebörd görs i förevarande
paragraf.
I paragrafen införs också en regel om att elva procent av influtna
tilläggspensionsavgifter skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret. Medlen
är, som framgår av avsnitt 7, avsedda för framtida placering på individuella
pensionskonton inom premiereservsystemet avseende dem som är födda år 1939 och
senare och som enligt riktlinjerna för reformen avses bli omfattade av det nya
systemet. Hur avsättning av medel till denna särskilda förvaltning räknats fram
framgår av samma avsnitt. Avsikten är, som där sägs, att de avsatta medlen skall
förvaltas interimistiskt enligt särskilda regler. När den slutliga reformen av
ålderspensionssystemet i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna trä-
der i kraft, avses de avsatta medlen inkl. avkastningen på dessa föras över på
de individuella pensionskontona, som skall förvaltas i särskild ordning.
Återstoden av de influtna tilläggspensionsavgifterna, 82 procent, skall föras
till Allmänna pensionsfonden.

8.5 Förslaget till lag om förvaltning av vissa
tilläggspensionsavgifter

1 §
I paragrafens första stycke anges att denna lag gäller förvaltningen av de
penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall
placeras på konto hos Riksgäldskontoret.
I paragrafens andra stycke anges att förvaltade medel skall finansiera
framtida pensioner. Avsikten är att medlen skall användas inom ramen för den
reformerade ålderspensioneringens premiereservsystem enligt vad som närmare
beskrivs i avsnitt 7.

2 §
Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen, se avsnitt 7.

3 §
I paragrafen föreskrivs att Riksgäldskontoret senast den 31 mars varje år till
regeringen skall lämna en särskild redogörelse för behållningen på kontot per
den 31 december året före och den ränta som under det året tillgodoförts kontot.
Denna skyldighet för Riksgäldskontoret innebär således att kontoret dels skall
lämna uppgift om kontots ställning den 31 december inklusive den under året
upplupna räntan, dels skall lämna uppgift om storleken på den ränta som under
året tillgodoräknats kontot. Denna uppgiftsskyldighet för Riksgäldskontoret
inträder första gången år 1996. Tidsramen för att fullgöra skyldigheten att
lämna redogörelsen sammanfaller med Riksgäldskontorets skyldighet att avlämna
årsredovisning.

8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden

1 §
I överensstämmelse med förslaget om att allmänna egenavgifter i form av
pensionsavgifter enligt den nya lagen om allmänna egenavgifter skall föras till
Allmänna pensionsfonden införs i förevarande paragraf en hänvisning till den
lagen. Motsvarande hänvisning görs till lagen (1958:295) om sjömansskatt.

2 §
I första stycket i denna paragraf införs en ny punkt, 4. I denna punkt
föreskrivs att Riksförsäkringsverket skall till första - tredje fondstyrelsernas
förvaltning varje år överföra pensionsavgifter enligt den föreslagna lagen om
allmänna egenavgifter och lagen (1958:295) om sjömansskatt. De medel som
inflyter enligt nämnda lagar skall fördelas på respektive fondstyrelse på så
sätt att den andel av medlen som förs till varje fondstyrelse motsvarar den
andel tilläggspensionsavgifter som förs till samma fondstyrelse.

8.7 Övriga lagförslag

Med anledning av att den tidigare allmänna sjukförsäkringsavgiften tillsammans
med den nya pensionsavgiften förs samman i en ny gemensam lag har följdändringar
gjorts i övriga lagar.

Lagrådsremissens lagförslag

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om allmänna egenavgifter. Bestämmelser om
allmänna egenavgifter finns även i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

2 § Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunderlaget för
varje år betala allmänna egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift med 0,95 procent,
3. avgift för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet med 2 procent.
Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor. Avgift som
slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

3 § Avgifterna beräknas på sådan inkomst av anställning som avses i 11 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan inkomst av annat förvärvsarbete
som avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om den enskilde är skattskyldig för inkomsten
enligt kommunalskattelagen (1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av
annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som
arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna,
minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.
Avgifterna beräknas på summan av inkomsterna till den del summan inte
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring.

4 § Avgifter skall inte betalas av den som vid årets ingång har fyllt 65 år.
Avgifter skall inte heller betalas av den som har sådana inkomster som avses i
3 §, om inkomsterna understiger 25 procent av det vid årets ingång gällande
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

5 § Avgiftsunderlaget skall för varje år fastställas av skattemyndigheten i
samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.

6 § Pensionsavgiften används till finansiering av försäkringen för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäk-
ringsavgiften används till finansiering av sjukförsäkringen enligt samma lag.
Avgiften för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet används för
finansiering av arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och av kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Pensionsavgiften förs till Allmänna pensionsfonden. Sjukförsäkringsavgiften
och avgiften för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet förs till
staten.

7 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och uppbördslagen (1953:272)
tillämpas i fråga om avgifter enligt denna lag. I fråga om sjukförsäkringsavgift
tillämpas även 4 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på avgiftspliktig
inkomst som uppbärs från och med den dagen. Omfattar beskattningsåret tid såväl
före som efter utgången av år 1994, skall, om den skattskyldige inte visar
annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter
utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
2. Genom lagen upphävs lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgifter som avser
tiden före den 1 januari 1995.

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom., 2 och 3 §§, 4 § 1 mom., 7 § 1 mom., 8, 9
a och 11 §§ lagen (1958:295)1 om sjömansskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
1 mom.2 Sjömansskatt 1 mom. Sjömansskatt
enligt denna lag skall samt allmänna egenav-
erläggas av sjöman för gifter i form av pen-
inkomst ombord på sionsavgift,
svenskt handelsfartyg sjukförsäkringsavgift
med en bruttodräktighet och avgift för
av minst 100, vilket finansiering av kontant-
huvudsakligast nyttjas förmån vid arbetslöshet
i sådan närfart eller enligt denna lag skall
fjärrfart, som i 2 § sägs.erläggas av sjöman för in-
komst ombord på svenskt
handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst
100, vilket
huvudsakligast nyttjas i
sådan närfart eller fjärr-
fart, som i 2 § sägs.
Vad som i denna lag
sägs om sjömansskatt
gäller, såvitt inte annat
särskilt föreskrivs, även
allmänna egenavgifter.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg i
fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar
eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som
avses i 7 § 2 mom. andra stycket. Sjömansskatt skall icke heller erläggas för
sådan ersättning som avses i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. och som inte är undantagna från skatteplikt
enligt 8 § 2 och 3 nämnda lag.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande
eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda befattning på
fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller
utrustningstiden.

2 §3
I denna lag förstås med
sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,
handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fort-
skaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,
närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn,

1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2 Senaste lydelse 1991:599.
3 Senaste lydelse 1988:1529.
eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm -
Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,
inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin
anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt
kommunalskattelagen,
beskattningsbar beskattningsbar
inkomst: inkomst ombord inkomst: inkomst ombord
med undantag för sådan med undantag för sådan fri
fri kost som har be- kost som har beaktats
aktats vid bestämningen vid bestämningen av
av tabellerna i 7 § 1 tabellerna i 7 § 1 mom.
mom. och 8 § samt fri och 8 § samt fri logi, i
logi, i förekommande förekommande fall minskad
fall minskad med med belopp, som har
belopp, som har fastställts genom beslut
fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån
om jämkning och, i den det har medgivits av
mån det har medgivits av regeringen eller myn-
regeringen eller myn- dighet som regeringen
dighet som regeringen bestämmer, med belopp som
bestämmer, med belopp enligt avtal mellan
som enligt avtal mellan arbetsgivar- och ar-
arbetsgivar- och betstagarorganisationer
arbetstagarorganisa- utgör krigsrisktillägg
tioner utgör krigs- eller motsvarande
risktillägg eller ersättning, samt med på
motsvarande ersättning, inkomsten belöpande
allmänna egenavgifter,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)

3 §
Sjömansskatt Sjömansskatt tillfaller
tillfaller staten. staten. Allmänna
egenavgifter skall använ-
das på sätt som framgår av
6 § lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter.
4 §
1 mom.4 Till kommun 1 mom. Till kommun och
och landstingskommun landsting skall på sätt
skall på sätt nedan nedan stadgas årligen utgå
stadgas årligen utgå ersättning av statsmedel
ersättning av statsmedel för minskade
för minskade skattein- skatteintäkter. Den årliga
täkter. Den årliga ersätt-ersättningen skall avse
ningen skall avse sjömansskatt, dock ej
sjömansskatt som inbe- allmänna egenavgifter,
talats under tiden den som inbetalats under
1 mars året före till dentiden den 1 mars året före
1 mars det år då er- till den 1 mars det år då
sättningen utbetalas. ersättningen utbetalas.
Vid beräkning av Vid beräkning av ersätt-
ersättningens storlek ningens storlek tages
tages även hänsyn till även hänsyn till den
den sjömansskatt som sjömansskatt som resti-
restituerats under tuerats under samma tid.
samma tid.

4 Senaste lydelse 1974:777.
7 §
1 mom.5 Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland,
Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomst,
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna lag fogad tabell F, kolumn S, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N,
kolumn S.

Sjöman som avses i
första stycket skall
betala allmänna egenav-
gifter med de
procentsatser som anges
i lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter. De
allmänna egenavgifterna
beräknas på den
beskattningsbara
månadsinkomsten före
avdrag för nämnda avgifter
till den del inkomsten
inte överstiger 0,625
gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet
enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Avgifter tas ut endast
om sjömansskatt också
skall erläggas på
inkomsten. Avgifter
skall inte betalas av
den som vid årets ingång
fyllt 65 år.
Skattebelopp enligt Skattebelopp enligt
tabellerna utgår i helt tabellerna och allmänna
krontal, varvid öretal egenavgifter utgår i helt
över femtio avrundas krontal, varvid öretal
uppåt och annat öretal över femtio avrundas uppåt
bortfaller. och annat öretal
bortfaller.
Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande
tillämpning i fråga om sjömansskatt.

8 §6
För sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom. (utländsk
sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsinkomst
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N
kolumn U.

Allmänna egenavgifter
skall betalas enligt
bestämmelserna i 7 §
Skatt enligt första 1 mom. andra stycket.
stycket utgår icke, om Skatt enligt första
sjömannen på godtagbart stycket och allmänna
sätt visar, att han är egenavgifter enligt
skattskyldig i annat andra stycket utgår icke,
land för inkomsten om sjömannen på
ombord. godtagbart sätt visar,

5 Senaste lydelse
1990:1433. att han är skattskyldig i
6 Senaste lydelse annat land för inkomsten
1982:420. ombord.
Bestämmelserna i 7 § Bestämmelserna i 7 §
1 mom. tredje stycket 1 mom. fjärde stycket och
och 7 § 2 mom. tillämpas 7 § 2 mom. tillämpas också
också i fråga om skatt i fråga om skatt enligt
enligt denna paragraf. denna paragraf. Därvid
Därvid skall dock i fall skall dock i fall som
som avses i 7 § 2 mom. avses i 7 § 2 mom. första
första stycket skatt stycket skatt erläggas
erläggas enligt tabell F enligt tabell F kolumn U
kolumn U och i fall som och i fall som avses i
avses i andra stycket andra stycket av samma
av samma lagrum enligt lagrum enligt tabell N
tabell N kolumn U. kolumn U.
(Se vidare (Se vidare
anvisningarna.) anvisningarna.)
9 a §7
Regeringen eller Regeringen eller den
myndighet som rege- myndighet som regeringen
ringen bestämmer bestämmer fastställer, med
fastställer, med ledning ledning av de vid denna
av de vid denna lag lag fogade tabellerna,
fogade tabellerna, de de sjömansskattetabeller
sjömansskattetabeller som behövs för beräkning av
som behövs för beräkning sjömansskatt. Vid
av sjömansskatt. Vid fastställandet av sjömans-
fastställandet av skattetabellerna för år
sjömansskattetabellerna 1980 och senare år skall
för år 1980 och senare århänsyn tas till inträffade
skall hänsyn tas till ändringar i fråga om ut-
inträffade ändringar i taget av statlig
fråga om uttaget av inkomstskatt, uttaget av
statlig inkomstskatt allmänna egenavgifter
och storleken av det enligt lagen (1994:000)
kommunala grundavdraget om allmänna egenavgifter
enligt 48 § 2 och 3 mom. samt storleken av det
kommunalskattelagen kommunala grundavdraget
(1928:370). enligt 48 § 2 och 3 mom.
kommunalskattelagen
(1928:370).
11 §
Då skatteavdrag Då skatteavdrag
verkställes, skall den verkställes, skall den
innehållna skatten innehållna skatten kvit-
kvitteras. Vid teras. Vid kvitteringen
kvitteringen skall an- skall angivas innehållet
givas innehållet skattebelopp, innehållna
skattebelopp, in- allmänna egenavgifter,
komstens storlek samt inkomstens storlek samt
den tid inkomsten av- den tid inkomsten avser.
ser. (Se vidare
(Se vidare anvisningarna.)
anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller
beträffande inkomster för vilka sjömansskatt har erlagts eller skulle ha
erlagts före ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse 1981:1004.
57

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 19 kap. 3 a § skall upphöra att gälla,
dels att 19 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.
1 §2
Om avgifter för Om avgifter för
finansiering av finansiering av
sjukförsäkringen, sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och folkpensioneringen och
försäkringen för försäkringen för
tilläggspension tilläggspension föreskrivs
föreskrivs i lagen i lagen (1981:691) om
(1981:691) om socialavgifter. Om
socialavgifter. Om avgifter för finansiering
avgifter för av sjukförsäkringen och
finansiering av försäkringen för
sjukförsäkringen tilläggspension föreskrivs
föreskrivs även i lagen även i lagen (1994:0000)
(1992:1745) om allmän om allmänna egenavgifter
sjukförsäkringsavgift. och lagen (1958:295) om
sjömansskatt.
4 §3
Avgiftsuttaget till Avgiftsuttaget till
försäkringen för tilläggs-försäkringen för tilläggs-
pension skall vara så pension skall vara så
avvägt att avgifterna i avvägt att avgifterna, i
förening med andra den mån de inte skall
tillgängliga medel föras till staten, i före-
finansierar ning med andra
pensionsutbetalningar, tillgängliga medel
förvaltningskostnader finansierar pensionsut-
och andra utgifter för betalningar,
försäkringen samt den förvaltningskostnader och
fondering som behövs. andra utgifter för försäk-
ringen samt den
fondering som behövs.
Beslut om
avgiftsuttaget för ett
visst år skall fattas
senast under året
dessförinnan. Riksförsäk-
ringsverket skall vart
femte år föreslå av-
giftsuttag för näst-
följande sju år, i den mån
uttaget inte redan
beslutats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av 19 kap. 3 a § 1983:1093.
2 Senaste lydelse 1992:1746.
3 Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
58

2.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha föjande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §2
En arbetsgivare skall En arbetsgivare skall
på det avgiftsunderlag på det avgiftsunderlag
som anges i 3 - 5 §§ för som anges i 3 - 5 §§ för
varje år betala varje år betala
1. sjukförsäkrings- 1. sjukförsäkrings-
avgift med 8,43 procent avgift med 8,43 procent,
2. folkpensionsavgift 2. folkpensionsavgift
med 5,86 procent, med 5,86 procent,
3. tilläggspensions- 3. tilläggspensions-
avgift efter den pro- avgift med 13,00 procent,
centsats som anges i
särskild lag,
4. delpensionsavgift 4. delpensionsavgift
med 0,20 procent, med 0,20 procent,
5. arbetsskadeavgift 5. arbetsskadeavgift
med 1,38 procent, med 1,38 procent,
6. arbetsmarknads- 6.arbetsmarknads-
avgift med 2,12 procent, avgift med 2,12 procent,
7. arbetarskyddsavgift 7. arbetarskyddsavgift
med 0,17 procent, med 0,17 procent,
8. lönegarantiavgift 8. lönegarantiavgift
med 0,20 procent. med 0,20 procent.
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande
ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsavgift.
Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

3 kap.
1 §3
En försäkrad som avses En försäkrad som avses i
i 1 kap. 2 § skall på det 1 kap. 2 § skall på det
avgiftsunderlag som avgiftsunderlag som
anges i 3 - 5 §§ för varjeanges i 3 - 5 §§ för varje
år betala år betala
1. sjukförsäkringsvgift 1. sjukförsäkringsvgift
med 9,12 procent, med 9,12 procent,
2. folkpensionsavgift 2. folkpensionsavgift
med 6,03 procent, med 6,03 procent,
3. 3.
tilläggspensionsavgift tilläggspensionsavgift
efter den procentsats med 13,00 procent,
som anges i särskild
lag,

1 Lagen omtryckt
1989:633.
2 Senaste lydelse
1993:1559.
3 Senaste lydelse
1993:1559.

4. delpensionsavgift 4. delpensionsavgift
med 0,20 procent samt med 0,20 procent samt
5. arbetsskadeavgift 5. arbetsskadeavgift
med 1,40 procent. med 1,40 procent.

4 kap.
3 §
Av influtna
Tilläggspensionsavgifter tilläggspensionsavgifter
förs till en fond, förs 7 procent till
benämnd allmänna pen- staten och 11 procent
sionsfonden, med vars placeras på konto hos
tillgångar kostnaderna Riksgäldskontoret.
för försäkringen för Återstoden förs till en
tilläggspension enligt fond, benämnd Allmänna
lagen (1962:381) om pensionsfonden med vars
allmän försäkring skall tillgångar kostnaderna för
täckas. Fonden förvaltas försäkringen för
enligt grunder som tilläggspension enligt
riksdagen fastställer lagen (1962:381) om
särskilt. allmän försäkring skall
täckas. Fonden förvaltas
enligt grunder som riks-
dagen fastställer
särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2.5 Förslag till

Lag om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller förvaltningen av de penningmedel som enligt 4 kap. 3 §
lagen (1981:691) om socialavgifter skall placeras på konto hos
Riksgäldskontoret.
Förvaltade medel skall finansiera framtida pensioner.

2 § Medlen skall placeras på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Räntan på
medlen skall vara marknadsmässig och läggas till kapitalet.

3 § Riksgäldskontoret skall senast den 31 mars varje år till regeringen lämna
uppgift om ställningen på kontot den 31 december året före och den ränta som
under det året tillgodoräknats kontot.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2.6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
De penningmedel som De penningmedel som
enligt 4 kap. 3 § lagen enligt 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om (1981:691) om
socialavgifter skall socialavgifter, 6 § lagen
föras till Allmänna (1994:000) om allmänna
pensionsfonden, skall egenavgifter och 3 §
förvaltas av första - lagen (1958:295) om
femte fondstyrelserna. sjömansskatt skall föras
till Allmänna pensions-
fonden, skall förvaltas
av första - femte fond-
styrelserna.
Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16, 21 - 25, 44
och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 - 30, 32 - 35, 37,
39, och 43 - 45 §§.

2 §
Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket
skall varje år överföra skall varje år överföra
1. till första 1. till första
fondstyrelsens för- fondstyrelsens för-
valtning valtning till-
tilläggspensionsavgifter äggspensionsavgifter som
som erläggs av staten, erläggs av staten,
kommuner och därmed kommuner och därmed
jämförliga samfälligheterjämförliga samfälligheter
samt av bolag, samt av bolag, föreningar
föreningar och och stiftelser, i vilka
stiftelser, i vilka staten, kommuner eller
staten, kommuner eller därmed jämförliga
därmed jämförliga samfälligheter har ett
samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
bestämmande inflytande, 2. till andra
2. till andra fondstyrelsens för-
fondstyrelsens för- valtning till-
valtning äggspensionsavgifter som
tilläggspensionsavgifter erläggs av andra arbets-
som erläggs av andra givare än som har nämnts
arbetsgivare än som har under 1, såvitt de avser
nämnts under 1, såvitt demånad med ett avgifts-
avser månad med ett underlag som överstiger
avgiftsunderlag som 20 gånger det basbelopp
överstiger 20 gånger det som gäller enligt lagen
basbelopp som gäller (1962:381) om allmän
enligt lagen (1962:381) försäkring samt
om allmän försäkring samt 3. till tredje
3. till tredje fondstyrelsens för-
fondstyrelsens för- valtning övriga
valtning övriga tilläggspensionsavgifter
tilläggspensions- 4. till första - tredje
avgifter. fondstyrelsernas för-
valtning pensionsavgif-
ter enligt lagen
(1994:000) om all-
männa egenavgifter och
enligt lagen om
sjömansskatt (1958:295)
fördelade på respektive
fondstyrelse med en
andel som motsvarar den
andel av tilläggspension-
savgifterna som förs till
var och en av fondsty-
Vad som sägs i första relserna.
stycket 1 - 3 gäller med Vad som sägs i första
den begränsning som stycket 1 - 4 gäller med
följer av bestämmelserna den begränsning som följer
i 26 § om fjärde och av bestämmelserna i 26 §
femte fondstyrelsernas om fjärde och femte fond-
rätt att rekvirera medel styrelsernas rätt att
hos riks- rekvirera medel hos
försäkringsverket. Riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de
medel som styrelsen förvaltar.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1991:1857
2 Senaste lydelse 1993:542

2.7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 §1
Den taxerade Den taxerade förvärvsin-
förvärvsinkomsten minskaskomsten minskas med på
med på beskattningsåret beskattningsåret belöpande
belöpande avgift enligt avgifter enligt lagen
lagen (1992:1745) om (1994:000) om allmänna
allmän sjukför- egenavgifter och
säkringsavgift och en- kommunalt grundavdrag i
ligt lagen (1993:1441) nu nämnd ordning. Det som
om allmän avgift för därefter återstår utgör
finansiering av beskattningsbar
kontantförmåner vid förvärvsinkomst.
arbetslöshet samt kom-
munalt grundavdrag i nu
nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsin-
komst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1442.

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2
Den taxerade för- Den taxerade förvärvsin-
värvsinkomsten minskas komsten minskas med på
med på beskattningsåret beskattningsåret belöpande
belöpande avgift enligt avgifter enligt lagen
lagen (1992:1745) om (1994:000) om allmänna
allmän sjukför- egenavgifter och
säkringsavgift och en- statligt grundavdrag i
ligt lagen (1993:1441) nu nämnd ordning. Det som
om allmän avgift för därefter återstår utgör be-
finansiering av skattningsbar
kontantförmåner vid förvärvsinkomst.
arbetslöshet samt stat-
ligt grundavdrag i nu
nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör
beskattningsbar
förvärvsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1443.

2.9 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 §, 4 § 1 mom., 12 §, 27 § 2 mom. och 43 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt,
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogsvårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1 - 5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt
förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3
§ mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,

12. avgift enligt 12. avgifter enligt
lagen (1992:1745) om lagen (1994:000) om
allmän sjukför- allmänna egenavgifter,
säkringsavgift,
13. avgift enligt
lagen (1993:1441) om
allmän avgift för
finansiering av 13. skatt enligt lagen
kontantförmåner vid (1993:1537) om
arbetslöshet, expansionsmedel.
14. skatt enligt
lagen (1993:1537) om
expansionsmedel.
Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter
även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda lag.

4 § 1 mom.3 För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod och
uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är avsett att
pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges
i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller 7 a § eller av
skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:485.
3 Senaste lydelse 1993:1444.

Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära skatten på
olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den kortare tid som anges i
tabellerna och grundas på följande förutsättningar, nämligen
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i
tabellen,

att den skattskyldige att den skattskyldige
inte skall betala annan inte skall betala annan
skatt eller avgift som skatt eller avgift som
avses i denna lag än avses i denna lag än
statlig inkomstskatt, statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt kommunal inkomstskatt
samt avgift enligt och avgifter enligt
lagen (1992:1745) om lagen (1994:000) om
allmän sjukförsäkringsav-allmänna egenavgifter,
gift och avgift
enligt lagen
(1993:1441) om allmän
avgift för finansiering att den skattskyldige
av kontantförmåner vid vid taxering för
arbetslöshet, inkomsten inte erhåller
att den skattskyldige annat avdrag än avdrag för
vid taxering för avgifter enligt lagen
inkomsten inte erhåller (1994:000) om allmänna
annat avdrag än avdrag egenavgifter och
för avgift enligt lagen grundavdrag.
(1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift och
avgift enligt lagen
(1993:1441) om allmän Av tabellerna skall
avgift för finansiering framgå hur stor del av
av kontantförmåner vid avdragsbeloppet som
arbetslöshet samt avser allmänna
grundavdrag.
Av tabellerna skall egenavgifter.
framgå hur stor del av
avdragsbeloppet som
avser allmän
sjukförsäkringsavgift och
allmän avgift för finan-
siering av
kontantförmåner vid
arbetslöshet.
12 §4
För den som inte skall För den som inte skall
betala avgift enligt betala avgifter enligt
lagen (1992:1745) om lagen (1994:000) om
allmän sjuk- allmänna egenavgifter
försäkringsavgift och skall preliminär A-skatt
lagen (1993:1441) om i fall som avses i 4 § 1
allmän avgift för mom. och 40 § utgå enligt
finansiering av de grunder som där anges
kontantförmåner vid med beaktande av att
arbetslöshet skall skyldighet att betala
preliminär A-skatt i sådana avgifter och rätt
fall som avses i 4 § 1 till avdrag för
mom. och 40 § utgå enligtavgifterna inte
de grunder som där anges
med beaktande av att föreligger.
skyldighet att betala
sådana avgifter och rätt
till avdrag för
avgifterna inte
föreligger.
I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans med
sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid beräkning
av preliminär A-skatt med frångående av bestämmelserna
i 4 och 40 §§ ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till
särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan
preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av 3 § 2 mom. om
preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte frångås.

4 Senaste lydelse 1993:1444.

27 §
2 mom.5 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;
2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att
betala enligt 75 §;
3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den
skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen
preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte betalats ut
enligt 45 § 2 mom. andra stycket;
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskommelse om
uppbörd och överföring av skatt; samt
6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expansionsmedel enligt
lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild
inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den
skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Vid gottskrivning av Vid gottskrivning av
preliminär A-skatt som preliminär A-skatt som
innehållits av den innehållits av den
skattskyldiges skattskyldiges
arbetsgivare skall sådan arbetsgivare skall sådana
allmän sjukförsäkringsav-allmänna egenavgifter som
gift och allmän avgift arbetsgivaren redovisat
för finansiering av i kontrolluppgift i
kontantförmåner vid första hand gottskrivas
arbetslöshet som som sådana avgifter.
arbetsgivaren redovisat
i kontrolluppgift i
första hand gottskrivas
som sådan avgift.
43 §
1 mom.6 Den som 1 mom. Den som betalar
betalar ut ersättning förut ersättning för arbete
arbete skall vid varje skall vid varje
utbetalningstillfälle utbetalningstillfälle
genom särskilt kvitto genom särskilt kvitto
eller på annat lämpligt eller på annat lämpligt
sätt lämna mottagaren sätt lämna mottagaren
uppgift om det belopp, uppgift om det belopp,
som genom skatteavdrag som genom skatteavdrag
har innehållits på har innehållits på
ersättningen samt, om ersättningen samt, om
avdrag gjorts enligt 4 § avdrag gjorts enligt 4 §
1 mom., hur stor del av 1 mom., hur stor del av
det innehållna beloppet det innehållna beloppet
som avser allmän som avser allmänna
sjukförsäkringsavgift ochegenavgifter. Skyldighet
allmän avgift för att lämna sådan uppgift
finansiering av föreligger
kontant-

5 Senaste lydelse
1993:1546.
6 Senaste lydelse
1993:1444.
dock inte, om
ersättningen kvitteras på
avlöningslista, där
skatteavdraget och de
allmänna egenavgifterna
förmåner vid arbetslöshet.har angivits. I fråga om
Skyl-dighet att lämna folkpension och tilläggs-
sådan uppgift föreligger pension enligt lagen
dock inte, om ersätt- (1962:381) om allmän
ningen kvitteras på försäkring, delpension en-
avlöningslista, där ligt lagen (1979:84) om
skatteavdraget samt den delpensionsförsäkring,
allmänna sjuk- livränta enligt lagen
försäkringsavgiften och (1954:243) om yrkes-
den allmänna avgiften förskadeförsäkring, lagen
finansiering av (1976:380) om arbets-
kontantförmåner vid skadeförsäkring, lagen
arbetslöshet har (1977:265) om statligt
angivits. I fråga om personskadeskydd eller
folkpension och lagen (1977:267) om
tilläggspension enligt krigsskadeersättning till
lagen (1962:381) om sjömän eller annan jämförbar
allmän försäkring, ersättning enligt äldre
delpension enligt lagen lagstiftning behöver
(1979:84) om delpen- uppgift om
sionsförsäkring, livräntaskatteavdragets belopp
enligt lagen (1954:243) och de allmänna egenav-
om yrkesskadeförsäkring, gifterna dock inte lämnas
lagen (1976:380) om om avdraget är lika stort
arbetsskadeförsäkring, som vid det närmast före-
lagen (1977:265) om gående utbetal-
statligt person- ningstillfället. Detsamma
skadeskydd eller lagen gäller vid utbetalning av
(1977:267) om annan sådan pension eller
krigsskadeersättning livränta som avses i 3 § 2
till sjömän eller annan mom. andra stycket om
jämförbar ersättning utbetalningen görs av den
enligt äldre lag- som har rätt att betala
stiftning behöver ut sådan ersättning som
uppgift om anges i föregående mening
skatteavdragets belopp eller av försäkringsföretag
samt den allmänna eller understödsförening.
sjukförsäkringsavgiften
och den allmänna
avgiften för
finansiering av kon-
tantförmåner vid
arbetslöshet dock inte
lämnas om avdraget är
lika stort som vid det
närmast föregående utbe-
talningstillfället. Det-
samma gäller vid
utbetalning av annan
sådan pension eller
livränta som avses i 3 §
2 mom. andra stycket om
utbetalningen görs av
den som har rätt att
betala ut sådan ersätt-
ning som anges i före-
gående mening eller av
försäkringsföretag eller
understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp,
som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det
utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta
arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare har
avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat sitt
arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall
arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda
skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som
skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom
anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till
blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt
tillhandahållas arbetsgivare.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av 1996 års
taxering.

2.10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
4 §1
Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som
utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet
eller gett ut förmånen.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått
skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om
ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som för honom utgör
intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren antingen har enbart en
F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skattesedel och skriftligen
åberopat F-skattesedeln samt för sådan ersättning från arbetsgivare som enligt 3
§ 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av
kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån som
enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.

Kontrolluppgift skall Kontrolluppgift skall
ta upp utgiven ta upp utgiven ersättning
ersättning eller förmån eller förmån samt avdragen
samt avdragen preliminär preliminär skatt. Av kon-
skatt. Av kon- trolluppgiften skall
trolluppgiften skall framgå hur stor del av
framgå hur stor del av skatteavdraget som avser
skatteavdraget som allmänna egenavgifter som
avser allmän den uppgiftsskyldige
sjukförsäkringsavgift ochredovisat enligt
allmän avgift för finan- bestämmelserna i 43 §
siering av 1 mom. uppbördslagen
kontantförmåner vid (1953:272). I 6 - 12 §§
arbetslöshet som den lämnas närmare föreskrifter
uppgiftsskyldige re- om vad som skall iakttas
dovisat enligt när kontrolluppgift
bestämmelserna i 43 § 1 lämnas.
mom. uppbördslagen
(1953:272). I 6 - 12 §§
lämnas närmare
föreskrifter om vad som
skall iakttas när
kontrolluppgift lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1445.

2.11 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 1 § taxeringslagen
(1990:324) skall ha följande lydelse.

1 kap.
1 §1
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2
§ första stycket 1 - 5 nämnda lag,
7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

8. lagen (1992:1745) 8. lagen (1994:000) om
om allmän allmänna egenavgifter,
sjukförsäkringsavgift,
9. lagen (1993:1441)
om allmän avgift för
finansiering av 9. lagen (1993:1537)
kontantförmåner vid om expansionsmedel.
arbetslöshet,
10. lagen (1993:1537)
om expansionsmedel.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om
taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 § mer-
värdesskattelagen (1994:200).

2 §2
Vad som sägs i denna Vad som sägs i denna
lag om skatt och lag om skatt och
skattskyldig gäller även skattskyldig gäller även
avgift och av- avgift och av-
giftsskyldig enligt giftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift, lagen skogsvårdsavgift och
(1992:1745) om allmän lagen (1994:000) om
sjukförsäkringsavgift ochallmänna egenavgifter.
lagen (1993:1441) om
allmän avgift för finan-
siering av kontantför-
måner vid arbetslöshet.

1 Senaste lydelse 1994:219.
2 Senaste lydelse 1993:1446.

5 kap.
1 §3 Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande,
som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som
befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom.
Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om
taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt Skattetillägg enligt
första stycket tas ut första stycket tas ut med
med tjugo procent av tjugo procent av den
den mervärdesskatt och mervärdesskatt och med
med fyrtio procent av fyrtio procent av sådan
sådan skatt som avses i skatt som avses i 1 kap.
1 kap. 1 § första stycket1 § första stycket 1 - 4,
1 - 4, 6, 7 och 10 som, 6, 7 och 9 som, om den
om den oriktiga upp- oriktiga uppgiften hade
giften hade godtagits, godtagits, inte skulle
inte skulle ha påförts ha påförts den
den skattskyldige eller skattskyldige eller hans
hans make eller, i fråga make eller, i fråga om
om förmögenhetsskatt, förmögenhetsskatt, någon
någon annan person som annan person som sam-
samtaxeras med honom, taxeras med honom,
eller, vad gäller eller, vad gäller
mervärdesskatt, mervärdesskatt, felaktigt
felaktigt skulle ha skulle ha tillgodoräknats
tillgodoräknats honom. honom. Skulle den orik-
Skulle den oriktiga tiga uppgiften, om den
uppgiften, om den hade hade godtagits, ha med-
godtagits, ha medfört fört sådant underskott i
sådant underskott i förvärvskälla i inkomst-
förvärvskälla i inkomst- slaget näringsverksamhet
slaget näringsverksamhet eller tjänst som inte
eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret,
utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i
skall skattetillägg i stället beräknas på ett
stället beräknas på ett underlag som utgör en
underlag som utgör en fjärdedel av den
fjärdedel av den minskning av under-
minskning av under- skottet som rättelsen av
skottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften
den oriktiga uppgiften medfört.
medfört.
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad
gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när
1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av
kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit
tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret,
2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

3 Senaste lydelse 1993:1562.

2.12 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
heter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögen-
hetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig
vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om stat-
lig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv-
försäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346)
om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa bygg-
nadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308),
lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på
spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskatte-
lagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och
kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt,
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt
på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-
heter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852)
om lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328)
om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt,
lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om
lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, m. m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483)
om skatt på vinstsparande m. m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin,
lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,
lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja, mervärdesskattelagen (1994:200),

3. lagen (1981:691) 3. lagen (1981:691) om
om socialavgifter, socialavgifter och lagen
lagen (1992:1745) om (1994:000) om allmänna
allmän sjuk- egenavgifter.
försäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om
allmän avgift för
finansiering av
kontantförmåner vid
arbetslöshet.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt
som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den
ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 § gäller
dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet.

1 Senaste lydelse 1994:207

2.13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §1
Statlig inkomstskatt, Statlig inkomstskatt,
statlig för- statlig förmögenhetsskatt,
mögenhetsskatt, kommunal kommunal inkomstskatt,
inkomstskatt, egenavgifter enligt
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild
socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen
löneskatt enligt 2 § (1990:659) om särskild
lagen (1990:659) om löneskatt på vissa
särskild löneskatt på förvärvsinkomster,
vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt
avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om
2 § 5 lagen (1990:661) avkastningsskatt på
om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild
pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen
löneskatt enligt 3 § (1991:687) om särskild
lagen (1991:687) om löneskatt på
särskild löneskatt på pensionskostnader,
pensionskostnader, statlig fastighetsskatt,
statlig fas- mervärdesskatt som
tighetsskatt, mer- redovisas i särskild
värdesskatt som självdeklaration enligt
redovisas i särskild 14 kap. 3 § mer-
självdeklaration enligt värdesskattelagen
14 kap. 3 § mer- (1994:200), annuitet på
värdesskattelagen avdikningslån, avgifter
(1994:200), annuitet på enligt lagen (1994:000)
avdikningslån, avgift om allmänna egenavgifter
enligt lagen samt skattetillägg och
(1992:1745) om allmän förseningsavgift enligt
sjukförsäkringsavgift, taxeringslagen
avgift enligt lagen (1990:324) räknas inte
(1993:1441) om allmän som tillgång eller skuld.
avgift för finansiering
av kontantförmåner vid
arbetslöshet samt
skattetillägg och
förseningsavgift enligt
taxeringslagen
(1990:324) räknas inte
som tillgång eller
skuld.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 10 § gäller
dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:1441) om allmän avgift för finanseriering
av kontantförmåner vid arbetslöshet.

1 Senaste lydelse 1994:500.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-09-27

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 15 september 1994 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om allmänna
egenavgifter, m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna Kjell
Rempler och Ulla Werkell samt hovrättsassessorn Lennart Östblom.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

81

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Anna Hedborg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:41 Förändringar i finansieringen av det
allmänna pensionssystemet, m.m.
82