Regeringens proposition
1994/95:36

Övergången från EES till EU - vissa
kompletterande bestämmelser

Prop.

1994/95:36

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Mats Hellström
(U trikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal mellan EFTA-
ländema Finland, Island, Norge, Sverige och Österrike om
övergångsbestämmelser för en period efter vissa EFTA-staters anslutning
till Europeiska unionen.

Avtalet utgör en uppföljning av anslutningsfördraget och innebär bl.a.
att EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen under en
övergångsperiod ges viss fortsatt behörighet enligt avtalet mellan EFTA-
ländema om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol,
även om ett eller flera EFTA-länder skulle bli medlemmar av unionen.

I propositionen föreslås vidare att avtalet inkorporeras genom en
särskild lag och att övergångsbestämmelserna i nu liggande förslag till
lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ändras
såvitt avser övergångsbestämmelserna.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 36

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:36

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Lagtext ................................. 4

2.1   Förslag till lag om övergångsbestämmelser för en

period efter vissa EFTA-staters anslutning till
Europeiska unionen ..................... 4

2.2   Förslag till lag om ändring i lagen med anledning

av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.....   9

3     Ärendet och dess beredning .................... 10

3.1   Bakgrund............................ 10

3.2   Lagrådet ............................ 10

4    Förhållandena under EES...................... 11

4.1   Allmänt om EES-avtalet................... 11

4.2   EFTA:s övervakningsmyndighet.............. 12

4.3   EFTA-domstolen ....................... 14

5     Övergången från EES till EU ................... 17

5.1   Anslutningsfördraget..................... 17

5.2   Övergångsavtalet....................... 18

6    Godkännande av övergångsavtalet.................25

7     Lagstiftningsfrågor .......................... 26

8    Kostnader................................ 27

Bilaga 1     Övergångsavtalet på engelska................28

Bilaga 2     Övergångsavtalet på svenska................ 33

Bilaga 3     Artikel 172 i anslutningsakten............... 38

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober

1994 ................................... 40

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.  godkänner avtalet mellan Finland, Island, Norge, Sverige och
Österrike om övergångsbestämmelser för en period efter vissa EFTA-
staters anslutning till Europeiska unionen,

2. antar regeringens förslag till lag om övergångsbestämmelser för en
period efter vissa EFTA-staters anslutning till Europeiska unionen,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i förslaget till lag med
anledning av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Prop. 1994/95:36

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1994/95:36

2.1 Förslag till lag om övergångsbestämmelser för en
period efter vissa EFTA-staters anslutning till Europeiska
unionen

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller tillämpningen av avtalet den 28 september 1994
mellan Finland, Island, Norge, Sverige och Österrike om
övergångsbestämmelser för en period efter vissa EFTA-staters anslutning
till Europeiska unionen (övergångsavtalet).

2 § Artiklarna 1 - 9 i övergångsavtalet skall gälla som svensk lag.
Den svenska texten till avtalet finns i bilagan till denna lag1.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

'Texterna på de övriga språken finns tillgängliga hos Utrikesdepartementet.

AVTAL

OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

FÖR EN PERIOD EFTER VISSA EFTA-STATERS ANSLUTNING

TILL EUROPEISKA UNIONEN

Prop. 1994/95:36

Bilaga

REPUBLIKEN FINLAND,

REPUBLIKEN ISLAND,

KONUNGARIKET NORGE,

KONUNGARIKET SVERIGE OCH

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE

HAR ENATS OM FÖLJANDE

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
nedan kallat EES-avtalet,

med beaktande av avtalet mellan EFTA-statema om upprättandet av en
övervakningsmyndighet och en domstol, nedan kallat
övervakningsavtalet, och

med beaktande av följande:

Fördraget om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken
Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
nedan kallat anslutningsfördraget, undertecknades på Korfu den 24 juni
1994.

Det är nödvändigt att fastställa vissa övergångsbestämmelser för
verksamheten hos EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen.

Rättigheter och förpliktelser, särskilt rättigheter för enskilda och företag,
som har uppkommit inom ramen för EES-avtalet, måste garanteras även
efter vissa EFTA-staters anslutning till Europeiska unionen.

Det här avtalet påverkar rättigheterna och förpliktelserna för enskilda och
foretag från såväl anslutande EFTA-stater som EFTA-stater som inte
ansluter sig och tredje land.

ARTIKEL 1

1. Bestämmelserna i övervakningsavtalet skall, i deras lydelse enligt
det här avtalet, fortsätta att gälla under en övergångsperiod efter den dag
då anslutningsfördraget träder i kraft for de EFTA-stater som ansluter sig
till Europeiska unionen.

1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 36

2. Det här avtalet skall också gälla för en EFTA-stat som inte ansluter Prop. 1994/95:36
sig till Europeiska unionen vad gäller ärenden där de händelser som givit Bilaga
upphov till ett förfarande inträffade före anslutningen.

En sådan stat skall inte, genom bestämmelser i övervakningsavtalet
eller det här avtalet, hindras från att besluta att EFTA:s
övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen skall agera i ärenden där
de händelser som givit upphov till ett förfärande inträffade efter
anslutningen, med vilken sammansättning som helst och med den
personal som EFTA-staten i fråga anser lämplig.

Om två eller flera EFTA-stater inte ansluter sig till Europeiska
unionen skall det beslut som avses i andra stycket fettas i samförstånd av
dessa staters regeringar.

ARTIKEL 2

EFTA:s övervakningsmyndighet skall så snart som möjligt efter
anslutningen, till Europeiska kommissionen överlämna alla anmälningar
och underrättelser som den har mottagit från eller som gäller en
anslutande EFTA-stat i enlighet med EES-avtalet och övervakningsavtalet
samt som, om den anslutande staten hade varit medlem av Europeiska
unionen, skulle ha getts in till kommissionen.

ARTIKEL 3

EFTA:s övervakningsmyndighet skall så snart som möjligt efter
anslutningen, till Europeiska kommissionen överlämna anhängiga ärenden
som till följd av anslutningen omfettas av kommissionens behörighet.

Detta gäller följande ärenden:

- Ärenden som handläggs enligt artiklarna 53, 54, 57, 61 och 62 eller 65
i EES-avtalet eller artikel 1 eller 2 i protokoll 25 till det avtalet,
inbegripet ärenden där de fektiska omständigheterna inträffat före
anslutningen.

- Alla andra ärenden som har väckts hos EFTA:s övervakningsmyndighet
inom ramen för övervakningsförferandet enligt EES-avtalet.

ARTIKEL 4

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 2 och 3 får EFTA:s
övervakningsmyndighet efter anslutningen endast utföra de uppgifter som
hänger samman med dess roll i förfaranden inför EFTA-domstolen.

2. EFTA:s övervakningsmyndighet skall emellertid, under tre månader                   6

efter anslutningen, behålla sin behörighet vad gäller ärenden där de

händelser som givit upphov till ett förfarande inträffade före anslutningen Prop. 1994/95:36
och som inte till följd av anslutningen omfattas av Europeiska Bilaga
kommissionens behörighet.

ARTIKEL 5

1. Efter anslutningen får nya förfaranden inledas inför EFTA-domstolen
endast i ärenden där de händelser som enligt EES-avtalet eller
övervakningsavtalet givit upphov till ett förfarande inträffade före
anslutningen och där en ansökan lämnas till EFTA-domstolen inom tre
månader efter anslutningen. En talan enligt artikel 36 eller 37 i
övervakningsavtalet får emellertid väckas inom de tidsfrister som anges
i artikel 36 tredje stycket och artikel 37 andra stycket i
övervakningsavtalet, i dess lydelse enligt artikel 6 a i det här avtalet.

2.  Efter anslutningen får nya förfaranden enligt artikel 32 i
övervakningsavtalet inte inledas inför EFTA-domstolen.

ARTIKEL 6

För det här avtalet gäller följande:

a) De tidsfrister som fastställs i artikel 36 tredje stycket och artikel 37
andra stycket i övervakningsavtalet skall efter anslutningen vara en
månad.

b)  Den tidsfrist som fastställs i artikel 20 i protokoll 5 till
övervakningsavtalet skall efter anslutningen vara en månad.

c) EFTA-domstolen uppmuntras att förkorta de processuella tidsfrister
som fastställts i dess rättegångsregler, antingen allmänt eller i enskilda
ärenden, med vederbörlig hänsyn till de berörda parternas grundläggande
processuella rättigheter. För de beslut som EFTA-domstolen fattar i detta
avseende krävs inget godkännande av EFTA-statemas regeringar.

ARTIKEL 7

EFTA-domstolen skall avsluta alla anhängiga ärenden inom sex månader
efter anslutningen. Regeringarna för parterna till det här avtalet får
emellertid, senast sju veckor före utgången av dessa sex månader, i
samförstånd förlänga denna period med högst sex månader.

ARTIKEL 8

Artikel 13 i protokoll 5 till övervakningsavtalet skall inte tillämpas på

domare i EFTA-domstolen som tjänstgör enligt det här avtalet.

Prop. 1994/95:36

Bilaga

ARTIKEL 9

1. Detta avtal är upprättat i ett enda original på engelska, finska,
isländska, norska, svenska och tyska, vilka samtliga texter är lika giltiga.

2. Detta avtal skall ratificeras av de avtalsslutande parterna i enlighet
med deras respektive konstitutionella krav.

Det skall deponeras hos Sveriges regering, som skall överlämna
bestyrkta kopior till alla övriga avtalsslutande parter.

Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Sveriges regering som
skall anmäla detta till alla övriga avtalsslutande parter.

3. Detta avtal träder i kraft mellan Republiken Finland, Republiken
Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Republiken
Österrike samma dag som anslutningsfördraget, under förutsättning att
dessa stater har deponerat sina ratifikationsinstrument före den dagen.

Efter den dagen träder detta avtal i kraft den första dagen i månaden
efter den då den sista deponeringen gjordes. Om denna deponering görs
senare än femton dagar före påföljande månads början träder detta avtal
emellertid i kraft först den första dagen i den andra månaden efter den
då deponeringen gjordes.

4. Furstendömet Liechtenstein kan ansluta sig till detta avtal samma dag,
under förutsättning att EES-avtalet och övervakningsavtalet senast den
dagen har trätt i kraft med avseende på Liechtenstein och att
Liechtenstein har deponerat sitt anslutningsinstrument avseende detta
avtal. Efter den dagen kan Liechtenstein ansluta sig till detta avtal den
första dagen i månaden efter den då Liechtensteins anslutningsinstrument
avseende detta avtal har deponerats, under förutsättning att EES-avtalet
och övervakningsavtalet har trätt i kraft med avseende på Liechtenstein.

Anslutningsinstrumentet skall deponeras hos Sveriges regering som
skall anmäla detta till alla avtalsslutande parter.

TILL BEVIS HARPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta avtal.

Som skedde i Bryssel den 28 september 1994.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen med anledning av prop. 1994/95:36
Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att ikraft- och övergångsbestämmelserna till lagen
med anledning av Sveriges anslutning Europeiska unionen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse'

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1995, då lagen
(1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde
(EES) skall upphöra att gälla.
Den upphävda lagen skall dock
fortsätta att tillämpas på
förhållanden som hänför sig till
den tid under vilken lagen varit i
kraft med de undantag som följer
av fördraget den 24 juni 1994 om
Konungariket Norges, Republiken
Österrikes, Republiken Finlands
och Konungariket Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen.

Denna lag träder i kraft den dag
regeringen bestämmer såvitt avser
b) och i övrigt den 1 januari
1995, då lagen (1992:1317) om
ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) skall
upphöra att gälla. Den upphävda
lagen skall dock fortsätta att
tillämpas på förhållanden som
hänför sig till den tid under
vilken lagen varit i kraft med de
undantag som följer av

a) fördraget den 24 juni 1994 om
Konungariket Norges, Republiken
Österrikes, Republiken Finlands
och Konungariket Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen, och

b) lagen (1994:000) om
övergångsbestämmelser för en
period efter vissa EFTA-staters
anslutning till Europeiska
unionen.

De fördrag och andra instrument som anges i 4 § skall kungöras i Svensk
författningssamling (SFS).

1 Lydelse enligt prop. 1994/95:19.

3 Ärendet och dess beredning

3.1  Bakgrund

Sveriges förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen (EU)
resulterade den 24 juni i år i ett anslutningsfördrag mellan Europeiska
unionens medlemsländer och de ansökande länderna Norge, Österrike,
Finland och Sverige. Svenska folket skall i en folkomröstning den 13
november 1994 ta ställning till om Sverige i enlighet med
anslutningsfördraget skall inträda som medlem i unionen eller inte.

I propositionen 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
föreslås bl.a. att riksdagen godkänner anslutningsfördraget och antar
förslag till lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen.

Vid ett svenskt medlemskap blir EG:s regler och bestämmelserna i
anslutningsfördraget gällande i Sverige. Det framgår av den föreslagna
anslutningslagen som träder i kraft vid anslutningen. Anslutningslagen
innehåller en övergångsbestämmelse som rör övergången från Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) till EU och som anger att EES-
lagen skall upphöra att gälla men fortsätta att tillämpas på förhållanden
som hänför sig till den tid under vilken lagen varit i kraft med de
undantag som följer av anslutningsfördraget.

Som närmare framgår av medlemskapspropositionen
behövs därutöver vissa kompletterande bestämmelser för att säkerställa
bl.a. att EFTA-institutionema EFTA:s övervakningsmyndighet och
EFTA-domstolen trots att övervakningsavtalet upphör att gälla i
förhållande till de EFTA-stater som blir medlemmar i EU, kan
färdigbehandla vissa ärenden som hänför sig till tiden för EES-avtalet.
Ett avtal om detta, i fortsättningen kallat övergångsavtalet, har nu
undertecknats. Övergångsavtalet i engelsk och svensk text finns i bilaga
1 och 2.

Övergångsreglerna har behandlats bl.a. i den referensgrupp inom
regeringskansliet som upprättats för integrationsrättsliga frågor.
Övergången från EES till EU från rättsliga synpunkter har också
behandlats i betänkandet Anslutning till EU - förslag till övergripande
lagstiftning (SOU 1994:10), som också remissbehandlats.

Regeringen tar i denna proposition upp frågan om godkännande av
övergångsavtalet och lagstiftningsfrågor med anledning av avtalet.

3.2  Lagrådet

Lagrådets yttrande har inhämtats över förslaget till anslutningslag (prop.
1994/95:19, bilaga 8). Huvudprinciperna när det gäller de rättsliga
aspekterna med avseende på övergången från EES till EU har således
behandlats där. De nu aktuella kompletterande lagförslagen är av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från
Lagrådet har därför inte inhämtats i detta lagstiftningsärende.

Prop. 1994/95:36

10

4 Förhållandena under EES

4.1 Allmänt om EES-avtalet

Den 2 maj 1992 undertecknade EG och de tolv nuvarande
medlemsländerna i EU och EFTA-ländema avtalet om ett Europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES). Avtalet går i korthet ut på att
EFTA-ländema får del av EG:s inre marknad. Avtalet omfattar bl.a. en
huvuddel och ett stort antal bilagor. I bilagorna görs hänvisningar till ca
1600 EG-rättsakter som med nödvändiga anpassningar integrerats i
avtalet.

Samtidigt undertecknade också EFTA-ländema två avtal sinsemellan.
Dessa är avtalet om upprättande av en övervakningsmyndighet och en
domstol (övervakningsavtalet) och avtalet om en ständig kommitté för
EFTA-statema (kommittéavtalet). Dämtöver undertecknades ett avtal om
en kommitté med ledamöter från EFTA-statemas parlament. Avtalen har
godkänts av riksdagen (prop. 1991/92: 170 (bil. 1), bet. 1992/93:EU 1,
rskr. 1992/93:18).

Sedan Schweiz efter en folkomröstning inte hade möjlighet att
ratificera EES-avtalet eller de tre EFTA-avtalen, utarbetades
kompletterande avtal, s.k. justeringsprotokoll med nödvändiga ändringar
i avtalen. Dessa har också godkänts av riksdagen (prop. 1992/93:225 bet.
1992/93: EU 3, rskr. 1992/93: 404).

EES-avtalet huvuddel och vissa bestämmelser i EES-avtalets protokoll
har införlivats med svensk rätt genom lagen (1992:1317) om ett
europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). I samma lag har också
övervakningsavtalets huvuddel jämte protokollen 1-4 införlivats med
svensk rätt.

EES-avtalet har sedermera utökats med ytterligare närmare 500 EG-
rättsakter genom beslut av av EES-kommittén den 21 mars 1994.
Riksdagen har godkänt även dessa ändringar (prop. 1993/94:203, bet.
UU23, rskr. 1993/94:367).

Syftet med EES-avtalet är att skapa ett dynamiskt och homogent EES
med lika konkurrensvillkor och med respekt för samma regler för
enskilda och företag (artikel 1 i EES-avtalet). För att uppnå detta syfte
räcker det emellertid inte att gemensamma regler finns; reglerna måste
också införlivas, tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt.

Inom EU är det kommissionen och EG-domstolen som har till uppgift
att säkerställa att EG-reglema införlivas, tolkas och tillämpas på ett
enhetligt sätt. Under EES-förhandlingama stod det tidigt klart att
motsvarande institutioner skulle behövas också på EFTA-sidan.

Mot denna bakgrund infördes i artikel 108.1 i EES-avtalet en
bestämmelse om att EFTA-länderna skulle upprätta en oberoende
övervakningsmyndighet (EFTA:s övervakningsmyndighet) samt skapa
förfaranden liknande dem som finns inom gemenskapen, däri inbegripet
förfaranden för att säkerställa att skyldigheterna enligt EES-avtalet
uppfylls och för att kontrollera lagenligheten av åtgärder av EFTA:s
övervakningsmyndighet gällande konkurrens.

Prop. 1994/95:36

11

Genom artikel 108.1 ålades EFTA-ländema således att upprätta en Prop. 1994/95:36
oberoende övervakningsmyndighet samt att ge denna
övervakningsmyndighet samma befogenheter som kommissionen har
såvitt avser övervakning inom gemenskapen.

I artikel 108.2 anges att EFTA-ländema skall upprätta en domstol
(EFTA-domstolen). EFTA-domstolen skall, i enlighet med ett särskilt
avtal mellan EFTA-ländema, vad gäller tillämpningen av EES-avtalet,
vara behörig särskilt för

a)   mål eller ärenden som rör övervakningsförfarandet avseende EFTA-

ländema,

b)  överklaganden av beslut på konkurrensområdet i ärenden som fattats

av EFTA:s övervakningsmyndighet,

c)   lösning av tvister mellan två eller flera EFTA-länder.

Artikel 108.2 innebär således att EFTA-ländema åläggs att upprätta en
EFTA-domstol med behörighet som i stor utsträckning motsvarar EG-
domstolens.

Genom övervakningsavtalet, som trädde i kraft samtidigt med EES-
avtalet, upprättades såväl EFTA:s övervakningsmyndighet som EFTA-
domstolen. Avtalet innehåller närmare bestämmelser om dessa två
institutioners sammansättning och behörighet. Enligt artikel 50.2 i
övervakningsavtalet skall varje EFTA-stat som ansluter sig till
Europeiska gemenskapen upphöra att vara part i avtalet samma dag som
anslutningen blir gällande.

4.2 EFTA:s övervakningsmyndighet

EFTA:s övervakningsmyndighet består av fem ledamöter. Dessa
ledamöter skall vara oberoende i förhållande till sina respektive
regeringar och får varken söka eller ta emot instruktioner från parlament,
regeringar, organisationer etc. Beslut fattas med enkel majoritet. Det
krävs tre ledamöter för beslutförhet. Till sin hjälp har ledamöterna ett
hundratal anställda som bereder de frågor som övervakningsmyndigheten
fattar beslut om. Övervakningsmyndigheten har sitt säte i Bryssel.

Dess uppgifter kan delas in i två kategorier, nämligen övervakning och
administrativa uppgifter.

Övervakningsuppgiftema kan i sin tur delas in i fyra olika delområden
beroende på de olika förfaranderegler som tillämpas. Dessa områden är
allmän övervakning och övervakning på områdena upphandling, statsstöd
och konkurrens.

Allmän övervakning

Bestämmelser om allmän övervakning finns i artiklarna 22 och 31 i
övervakningsavtalet. Av dessa artiklar framgår att EFTA:s
övervakningsmyndighet skall övervaka att EFTA-ländema uppfyller sina

12

åtaganden enligt EES-avtalet. Det kan t. ex. röra sig om huruvida
nationell lagstiftning strider mot diskrimineringsförbudet i EES-avtalet
eller frågor om hur EFTA-ländema införlivar direktiv som omfattas av
EES-avtalet.

Om EFTA:s övervakningsmyndighet misstänker att EES-avtalets
bestämmelser inte iakttas, inleds en dialog med det berörda landet. För
att skaffa sig en bättre överblick över det rådande läget kan
övervakningsmyndigheten t.ex. begära in nödvändig information från
landet i fråga, rådfråga oberoende experter etc. Om EFTA:s
övervakningsmyndighet finner att det berörda EFTA-landet inte uppfyller
sina förpliktelser enligt EES-avtalet, kan den utfärda en s.k. formell
underrättelse. I den ombeds landet att inkomma med synpunkter
beträffande den påstådda överträdelsen, vanligtvis inom två månader.

Om landet i fråga bestrider det påstådda fördragsbrottet, inte vidtar
rättelse eller om landet inte svarar alls, kan EFTA:s
övervakningsmyndighet utfärda ett motiverat yttrande. Rättar sig landet
inte efter övervakningsmyndighetens yttrande inom föreskriven tid, kan
frågan föras till EFTA-domstolen.

Det förfärande som EFTA:s övervakningsmyndighet följer när det
gäller allmän övervakning är identiskt med det förfärande som
kommissionen följer enligt artikel 169 i Romfördraget.

Prop. 1994/95:36

Offentlig upphandling

Av bestämmelserna i artikel 23 och protokoll 2 till övervakningsavtalet
framgår att EFTA:s övervakningsmyndighet också skall övervaka att
EES-avtalets bestämmelser på området för offentlig upphandling iakttas
av EFTA-ländema.

Om en klar och konkret överträdelse av upphandlingsreglema
uppmärksammas, kan EFTA:s övervakningsmyndighet vända sig till det
berörda EFTA-landet och begära rättelse. EFTA-landet kan då meddela
övervakningsmyndigheten att man vidtagit rättelse, lämna en motiverad
förklaring till varför rättelse inte vidtagits eller ange att upphandlingen
uppskjutits. Anser EFTA:s övervakningsmyndighet att svaret är
otillfredsställande, kan den väcka talan mot EFTA-landet inför EFTA-
domstolen.

Det förfärande som nu beskrivits är identiskt med det som
kommissionen tillämpar i förhållande till medlemsstaterna inom EU enligt
det s.k. första rättsmedelsdirektivet.

Offentliga stöd

Av bestämmelserna i artikel 24 och protokoll 3 till övervakningsavtalet
framgår att EFTA:s övervakningsmyndighet skall övervaka att EES-
avtalets bestämmelser på området för offentliga stöd iakttas av EFTA-
ländema.                                                                         13

EFTA:s övervakningsmyndighet skall således pröva om stödåtgärder

1 ** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 36

i EFTA-ländema är förenliga med EES-avtalet. I detta syfte skall Prop. 1994/95:36
övervakningsmyndigheten granska såväl befintliga som planerade stöd för
att avgöra om dessa är förenliga med EES-avtalets stödbestämmelser. Om
ett EFTA-land ger stöd utan att anmäla detta till EFTA:s
övervakningsmyndighet eller om stöd ges trots att EFTA:s
övervakningsmyndighet sagt nej, kan övervakningsmyndigheten väcka
talan mot EFTA-landet i fråga vid EFTA-domstolen. EFTA:s
övervakningsmyndighet kan också kräva att EFTA-landet i fråga
återkräver ett felaktigt utbetalat stöd.

Det förfärande som nu beskrivits är identiskt med det som
kommissionen tillämpar i förhållande till medlemsstaterna inom EU enligt
artikel 93 i Romfördraget.

Konkurrensfrågor

Ovan nämnda övervakningsuppgifter utför EFTA:s
övervakningsmyndighet i förhållande till EFTA-ländema som sådana. På
konkurrensområdet har emellertid EFTA:s övervakningsmyndighet
långtgående befogenheter också i förhållande till företag och enskilda.
Protokoll 4 till övervakningsavtalet anger att avtal, samordnade
förfaranden m.m. som begränsar konkurrensen inom EES eller missbruk
av en dominerande ställning på EES-marknaden är förbjudna utan att det
krävs föregående beslut om detta. Förfaranden som strider mot detta
förbud kan föranleda kraftiga administrativa böter. För att undvika detta
kan näringsidkare och företag anmäla avtal till EFTA:s
övervakningsmyndighet för s.k. icke-ingripandebesked, dvs. ett besked
att avtalet inte omfattas av konkurrensreglerna i EES-avtalet, eller för
att få ett beslut om undantag från förbudet. Endast anmälda avtal är
skyddade från böter fram till beslutstidpunkten.

Övervakningsmyndighetens behörighet på konkurrensområdet
motsvarar den som kommissionen har enligt rådets förordning (EEG) nr
17/62. På områdena för transport, företagsfusioner och kol- och stål
gäller särskilda förfäranderegler inom gemenskapen. De förfaranderegler
EFTA:s övervakningsmyndighet följer på dessa områden motsvarar dem
som gäller för kommissionen inom EU.

4.3 EFTA-domstolen

EFTA-domstolen består av fem domare. Domarna tillsätts av EFTA-
ländemas regeringar i samförstånd. Domstolen fettar beslut i plenum och
med enkel majoritet. Tre ledamöter krävs för beslutförhet.

Till sin hjälp har domarna var sin rättssekreterare (eng. legal
secretary). Vidare finns två jurister vid domstolen som skall bistå med
utredningar om nationella förhållanden i EFTA-ländema. En
justitiesekreterare biträder domstolen i dess arbete. Sammanlagt är ett
trettiotal personer verksamma vid EFTA-domstolen. Domstolen har sitt
säte i Geneve.

14

EFTA-domstolens behörighet

EFTA-domstolens behörighet liknar den behörighet som EG-domstolen
och förstainstansrätten har tillsammans. Viktiga skillnader finns
emellertid, av vilka två särskilt bör nämnas. Dels finns inte någon
forstainstansrätt på EFTA-sidan. Eftersom förstainstansrätten upprättades
inom gemenskapen huvudsakligen av arbetsbelastningsskäl, fanns inte
någon anledning vid EES-avtalets undertecknande att upprätta en
forstainstansrätt på EFTA-sidan. Dels kan inte EFTA-domstolen
ogiltigförklara normativa rättsakter inom EES vilket EG-domstolen enligt
artikel 173 i Romfördraget kan göra inom gemenskapen. Nedan beskrivs
kortfattat EFTA-domstolens viktigare uppgifter.

Talan för fördragsbrott

Om EFTA:s övervakningsmyndighet stämmer ett EFTA-land inför
EFTA-domstolen enligt förfarandet för den allmänna övervakningen skall
EFTA-domstolen avgöra om ett fördragsbrott föreligger (artikel 31 i
övervakningsavtalet).

Tvister mellan EFTA-länder

EFTA-domstolen har vidare möjlighet att avgöra tvister mellan EFTA-
länder beträffande EES-avtalet (artikel 31 i övervakningsavtalet). Det kan
i detta sammanhang erinras om att tvister mellan medlemsstater inför
EG-domstolen är mycket sällsynta och hittills har endast ett sådant fall
fullföljts inför EG-domstolen.

Rådgivande yttranden

Om en domstol i ett EFTA-land konfronteras med en fråga om hur EES-
avtalet skall tolkas får den domstolen, om den anser det nödvändigt för
att döma i saken, begära ett rådgivande yttrande från EFTA-domstolen
(artikel 34 i övervakningsavtalet).

En skillnad mellan dessa yttranden och de förhandsavgöranden som
EG-domstolen avger till nationella domstolar i EG:s medlemsstater i
motsvarande lägen enligt artikel 177 i Romfördraget, är att de senare är
bindande för de nationella domstolarna medan EFTA-domstolens
yttranden endast är rådgivande.

Ogiltigförklaring av EFTA.s övervakningsmyndighets beslut

Som nämnts ovan kan EFTA:s övervakningsmyndighet fatta beslut som
är riktade mot stater bl.a. enligt reglerna om offentliga stödåtgärder och

Prop. 1994/95:36

15

mot näringsidkare i konkurrensärenden. Sådana beslut kan överklagas till Prop. 1994/95:36
EFTA-domstolen (artikel 36 i övervakningsavtalet). Domstolen kan då
avgöra såväl om formella brister finns i övervakningsmyndighetens beslut
som om beslutets materiella innehåll stämmer överens med EES-avtalets
bestämmelser.

Skadestånd

EFTA-domstolen har behörighet i mål som avser ersättningsanspråk mot
EFTA:s övervakningsmyndighet avseende skada i avtalsförhållanden och
utomobligatoriska förhållanden (artikel 39 i övervakningsavtalet). Om
t.ex. EFTA:s övervakningsmyndighet inte följt de stränga regler som
finns om sekretess på konkurrensområdet och en näringsidkare
därigenom lidit skada, är det således möjligt att kräva skadestånd av
EFTA:s övervakningsmyndighet. Sådana frågor prövas av EFTA-
domstolen.

Interimsåtgärder

I ärenden som anhängiggjorts vid EFTA-domstolen får denna föreskriva
nödvändiga interimistiska åtgärder (artikel 41 i övervakningsavtalet).

16

5 Övergången från EES till EU

5.1 Anslutningsfördraget

Övergången från EES till EU påverkas i första hand av de bestämmelser
som införts i artikel 172 i anslutningsakten till anslutningsfördraget.
Artikeln finns intagen i bilaga 3. Bestämmelserna avser främst
förfarandena inom områdena för konkurrens, statsstöd och upphandling
och riktas i första hand till de nya medlemsstaterna. Enskilda berörs dock
också av dessa övergångsbestämmelser genom att kommissionen övertar
ärenden från EFTA:s övervakningsmyndighet och genom att de flesta
beslut av övervakningsmyndigheten avses fortsätta att gälla också i ett
medlemskap. Anslutningsfördragets bestämmelser om övergången har
tillkommit för att underlätta övergången från EES till EU. En av tankarna
har varit att relevanta anmälningar m.m. från anslutande EFTA-länder
och enskilda som redan gjorts enligt EES-avtalets tillämpliga regler till
EFTA:s övervakningsmyndighet inte skall behöva göras på nytt till
kommissionen. Vidare skall, som nyss sagts, beslut som fattats av
EFTA:s övervakningsmyndighet enligt motsvarande regler i princip
alltjämt vara giltiga. Övergångsbestämmelserna innehåller i korthet
följande.

Enligt artikel 172.1 skall de nya medlemsstaterna se till att
kommissionen får de anmälningar och upplysningar av relevans som de
lämnat till EFTA:s övervakningsmyndighet och den ständiga kommittén
för EFTA-statema före anslutningen. Överlämnandet till kommissionen
skall betraktas som anmälningar och upplysningar enligt motsvarande
EG-bestämmelser. Bestämmelsen riktar sig alltså till de nya
medlemsstaterna.

Artikel 172.2 gäller ärenden som är under handläggning hos EFTA:s
övervakningsmyndighet enligt EES-avtalets bestämmelser om konkurrens,
statsstöd och offentlig upphandling. Huvudregeln är här att vid
anslutningen pågående ärenden skall överlämnas till kommissionen för
fortsatt handläggning enligt motsvarande EG-bestämmelser, även om de
faktiska omständigheterna inträffat före anslutningen. Statsstöds- och
upphandlingsreglema riktar sig främst till staterna medan mål och
ärenden på konkurrensområdet mer direkt berör enskilda. I
konkurrensärenden kan enskilda och företag vara parter och reglerna har
genom att ingångna avtal exempelvis kan vara ogiltiga viktiga
civilrättsliga verkningar.

I artikel 172.3 föreskrivs att konkurrensärenden som vid anslutningen
handläggs av kommissionen enligt EES-avtalet på motsvarande sätt skall
fortsätta att handläggas av kommissionen men med tillämpning av EG-
bestämmelser. EG-bestämmelsema tar således omedelbart över EES-
bestämmelsema.

Artikel 172.4 och 172.5 behandlar beslut som fattats av EFTA:s
övervakningsmyndighet och kommissionen i konkurrens- och
statsstödsärenden. Huvudregeln innebär att beslut som fattats i
konkurrensärenden före anslutningen skall gälla också efter anslutningen
men som beslut enligt motsvarande bestämmelser i EG-rätten.

Prop. 1994/95:36

17

Kommissionen har dock rätt att besluta annorlunda. Skälet till att Prop. 1994/95:36
kommissionen har denna möjlighet är att dess kompetens enligt
gemenskapsrätten inte skall inskränkas till följd av anslutningen. Punkten
5 föreskriver en motsvarande tillämpning i fråga om beslut enligt
statsstödsbestämmelsema samt anger att statligt stöd som beviljats under
år 1994 i strid med EES-bestämmelsema inte skall betraktas som
”förekommande” statsstöd enligt EG-rätten (artikel 93 i Romfördraget).

Artikel 172.6 och 172.7 har mer generell karaktär och föreskriver att
även övriga ärenden som handläggs av EFTA:s övervakningsmyndighet
inom ramen för övervakningsförfarandet skall föras över till
kommissionen samt att övervakningsmyndighetens fattade beslut även i
övrigt skall fortsätta att gälla efter anslutningen, om inte kommissionen
beslutar något annat.

Dessa bestämmelser i anslutningsakten blir genom den svenska
anslutningslagen tillämpliga i Sverige. Tolkningen av dem tillkommer
ytterst EG-domstolen som har att uttala sig om deras innebörd.

Av bestämmelserna framgår att det i anslutningsfördraget förutsätts
viss medverkan av EFTA:s övervakningsmyndighet vid övergången från
EES till EU. Denna medverkan kan inte regleras i anslutningsfördraget
utan måste regleras av de parter i övervakningsavtalet som berörs.

5.2 Övergångsavtalet

EFTA-ländema Finland, Island, Norge, Sverige och Österrike har mot
denna bakgrund slutit ett avtal om övergångsbestämmelser som bl.a.
reglerar EFTA:s övervakningsmyndighets och EFTA-domstolens
behörighet under en övergångsperiod. Syftet med övergångsavtalet är att
närmare reglera övergången från EES till EU och att uppfylla vad som
föreskrivs i artikel 172 i anslutningsakten.

Som framgått innebär den behörighet som EFTA:s
övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen har, långtgående
befogenheter i förhållande till EFTA-ländema samt enskilda och företag
från dessa länder. Eftersom EES-avtalets bestämmelser i stor utsträckning
innehåller bestämmelser som i sak är identiska med bestämmelser i EG-
rätten, är de regler som skall tillämpas vid ett eventuellt svenskt
medlemskap i EU i mångt och mycket desamma som tillämpas genom
EES-avtalet. Det är dock uppenbart att det behövs kompletterande regler
för att åstadkomma klarhet i hur övergången från EES till EU i praktiken
skall genomföras, inte bara när det gäller åtagandena från länderna på
EFTA-sidan i anslutningsfördraget, utan också när det gäller företags och
enskildas möjligheter att hävda sina rättigheter enligt övervakningsavtalet,
som upphör att gälla i förhållande till de EFTA-länder som ansluter sig
till EU om inte annat överenskoms.

Det måste t.ex. klargöras vad som händer med mål som redan är
anhängiggjorda vid EFTA-domstolen om övervakningsavtalet upphör att
gälla i förhållande till vissa EFTA-länder. I övervakningsavtalet finns
vidare bestämmelser om möjlighet till resning i fråga om EFTA-
domstolens domar inom tio år från domens meddelande, möjlighet för

enskilda att inom fem år från det skadan uppstod väcka skadeståndstalan Prop. 1994/95:36
mot EFTA:s övervakningsmyndighet etc. Vad som händer med dessa
möjligheter om några EFTA-länder lämnar övervakningsavtalet behöver
också klargöras. Slutligen kan konstateras att EFTA-institutionemas
möjligheter att ingripa mot EFTA-ländema i EES samt enskilda och
företag från dessa länder även i fråga om sådana händelser som inträffade
före anslutningsfördragets ikraftträdande kräver övergångsregler.

Övergångsavtalet innehåller nio artiklar och kan sägas innehålla tre
huvudelement. Dessa är

a)   en skyldighet för EFTA:s övervakningsmyndighet att överlämna
underrättelser, anmälningar och pågående ärenden till
kommissionen,

b)  en möjlighet för EFTA:s övervakningsmyndighet att inom tre
månader efter övergången till EU anhängiggöra ärenden inför
EFTA-domstolen som gäller EES-tiden, dvs. den 1 januari 1994 till
den 1 januari 1995,

c)   en tidsmässig begränsning av rätten att väcka talan vid EFTA-
domstolen såvitt avser händelser som inträffat under EES-tiden.

Inledande bestämmelser

Avtalets inleds med en ingress där det bl.a. konstateras att vissa
övergångsregler avseende EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-
domstolen är nödvändiga under en övergångsperiod efter
anslutningsfördragets ikraftträdande. Som skäl anges att det är nödvändigt
att säkerställa att rättigheter och förpliktelser, särskilt för enskilda och
företag, som har uppkommit till följd av EES-avtalet och
övervakningsavtalet, garanteras även efter att vissa EFTA-länder anslutit
sig till Europeiska unionen.

Artikel 1

Artikel 1 i övergångsavtalet anger att bestämmelserna i
övervakningsavtalet, sådant det ändras genom övergångsavtalet, skall
fortsätta att gälla under en övergångsperiod efter den dag
anslutningsfördraget träder i kraft för de EFTA-stater som ansluter sig
till EU (artikel 1.1).

Vidare föreskrivs att övergångsavtalet skall tillämpas även beträffande
de EFTA-stater som inte ansluter sig till EU såvitt avser ärenden där
omständigheterna inträffat före anslutningen till EU (artikel 1.2 första
stycket).

Genom bestämmelserna i artikel 1 öppnas alltså möjlighet för EFTA:s
övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen att under en
övergångsperiod avsluta övervakningen och den judiciella kontrollen av                  19

EES-avtalets efterlevnad när det gäller förhållanden som hänför sig till

tiden före anslutningsfördragets ikraftträdande. Som framgår av Prop. 1994/95:36
bestämmelsen gäller denna möjlighet således i förhållande såväl till de
EFTA-länder som ansluter sig till EU, som till de EFTA-länder som inte
ansluter sig till EU.

Genom denna ordning klargörs att om någon stat, enskild eller
företagare, EFTA- eller EG-institution önskar att EFTA:s
övervakningsmyndighet eller EFTA-domstolen skall pröva ett förhållande
som inträffat före anslutningsfördragets ikraftträdande, måste detta ske
under den övergångsperiod som föreskrivs i övergångsavtalet.

I artikel 1 anges vidare att de EFTA-stater som inte ansluter sig till
EU i samförstånd kan besluta bl.a. om EFTA:s övervakningsmyndighets
sammansättning vid behandlingen av ärenden som inträffar efter
anslutningsfördragets ikraftträdande.

Denna bestämmelse överensstämmer med innehållet i artikel 50.3 i
övervakningsavtalet. Där anges nämligen att när en eller flera EFTA-
stater frånträder övervakningsavtalet, skall regeringarna i de återstående
EFTA-statema i samförstånd besluta om de nödvändiga ändringar som
skall göras i detta avtal. Ett sådant beslut skulle också kunna beröra
EFTA:s övervakningsmyndighets sammansättning och personal.

EFTA:s övervakningsmyndighets behörighet

Artiklarna 2 och 3

I anslutningsfördragets artikel 172 föreskrivs att EFTA:s
övervakningsmyndighet, så snart som möjligt efter anslutningen till EU,
skall överlämna vissa anmälningar och underrättelser till kommissionen
samt att EFTA:s övervakningsmyndighet skall överlämna vissa anhängiga
ärenden till kommissionen om dessa anmälningar, underrättelser och
ärenden skulle ha getts in till kommissionen, om den anslutande staten
hade varit medlem i EU.

Det är emellertid inte möjligt att med bindande verkan ålägga EFTA:s
övervakningsmyndighets skyldigheter i anslutningsfördraget. Detta beror
på att de avtalsslutande parterna i anslutningsfördraget inte är desamma
som parterna i övervakningsavtalet där EFTA:s övervakningsmyndighets
behörighet regleras. Artikel 172 är därför snarare att uppfatta som en
skyldighet för de anslutande EFTA-ländema att uppnå detta resultat, dvs.
att EFTA:s övervakningsmyndighet överlämnar de underrättelser,
anmälningar m.m. som avses.

Den förklaring Finland, Norge, Sverige och Österrike gjort i samband
med anslutningsfördraget (jfr gemensam förklaring nr 9,
prop. 1994/95:19, bilaga 11, s 10) tar sikte på detta förhållande. I
förklaringen anger avtalsparterna i anslutningsfördraget att de beaktar att
alla ändringar i EES-avtalet och övervakningsavtalet kräver samtycke
från de berörda avtalsslutande partema.

För att åstadkomma det resultat som avses i artikel 172 föreskriver
således artikel 2 i övergångsavtalet att EFTA:s övervakningsmyndighet                  20

skall överlämna till kommissionen alla anmälningar och underrättelser

den har mottagit från, eller angående, en EFTA-stat som anslutit sig till Prop. 1994/95:36
EU och som, om den anslutande staten hade varit medlem i EU, skulle
ha överlämnats till kommissionen. Exempel på sådana anmälningar är
anmälningar till EFTA:s övervakningsmyndighet om hur Sverige
genomfört direktiv som det hänvisas till i EES-avtalets bilagor,
underrättelser till EFTA:s övervakningsmyndighet om behöriga
myndigheter och anmälda organ i Sverige enligt bestämmelser i de EG-
direktiv som det hänvisas till i EES-avtalets bilagor m.m.

Vidare anges i artikel 3 att EFTA:s övervakningsmyndighet så snart
som möjligt efter anslutningen, till kommissionen skall överlämna vissa
anhängiggjorda ärenden som till följd av anslutningen till EU omfattas av
kommissionens behörighet. Det kan t.ex. röra sig om situationer där
EFTA:s övervakningsmyndighet, enligt artikel 53.3 i EES-avtalet är
behörig att meddela ett ansökande företag enskilt undantag från
konkurrensreglerna. Om det avtal som anmälts till EFTA:s
övervakningsmyndighet till följd av anslutningen påverkar handeln mellan
EU:s medlemsstater, blir kommissionen enligt artikel 85 i EG-fördraget
behörig att handlägga sådana ärenden. Ett sådant ärende skall således av
EFTA:s övervakningsmyndighet överlämnas till kommissionen.

Artikel 4

Efter anslutningen till EU kommer inte EFTA:s övervakningsmyndighet
längre att ha behörighet i förhållande till de EFTA-länder som ansluter
sig till EU såvitt avser händelser som inträffar efter anslutningsavtalets
ikraftträdande. Det följer av att dessa länder i enlighet med artikel 50.2
i övervakningsavtalet inte längre är parter i övervakningsavtalet. Detta
förhållande innebär emellertid inte att de kan frånsäga sig sina
skyldigheter enligt det avtalet när det gäller förhållanden som hänför sig
till tiden före anslutningsfördragets ikraftträdande.

Mot denna bakgrund föreskriver artikel 4.1 i övergångsavtalet att utan
att det påverkar tillämpningen av artiklarna 2 och 3 i övergångsavtalet -
dvs. att överlämna anmälningar, underrättelser och anhängiggjorda
ärenden till kommissionen - får EFTA:s övervakningsmyndighet i
förhållande till de anslutande staterna efter anslutningen endast utöva de
befogenheter som hänger samman med den roll EFTA:s
övervakningsmyndighet har vid förfaranden inför EFTA-domstolen.

Det senare innebär att om EFTA:s övervakningsmyndighet fattat beslut
i t.ex. ett konkurrensärende före anslutningsavtalets ikraftträdande och
detta beslut sedan överklagas till EFTA-domstolen, kan EFTA:s
övervakningsmyndighet vara svarande inför EFTA-domstolen under en
övergångsperiod efter anslutningsavtalets ikraftträdande.

För att säkerställa efterlevnaden av EES-avtalets och
övervakningsavtalets bestämmelser under tiden efter anslutningsfördragets
ikraftträdande är det viktigt att EFTA:s övervakningsmyndighet kan fatta
beslut och föra vissa ärenden till EFTA-domstolen såvitt avser
förhållanden som hänför sig till tiden före anslutningsfördragets
ikraftträdande.                                                                                 21

Om denna möjlighet inte fanns skulle det i praktiken inte gå att

säkerställa kontrollen av EES-avtalets tillämpning under månaderna före Prop. 1994/95:36
anslutningsavtalets ikraftträdande. Det beror på att de förfaranderegler
som EFTA:s övervakningsmyndighet skall tillämpa i sin övervakningsroll
i många fåll är förhållandevis tidsomfattande vilket i praktiken skulle
omöjliggöra för myndigheten att hinna fatta beslut i fråga om
sakförhållanden som inträffar månaderna före anslutningsfördragets
ikraftträdande.

Artikel 4.2 anger därför att EFTA:s övervakningsmyndighet under en
övergångsperiod på tre månader efter anslutningsfördagets ikraftträdande
skall ha fortsatt behörighet enligt övervakningsavtalet vad gäller ärenden
där de faktiska omständigheterna inträffat före anslutningen. En viktig
begränsning är emellertid att ärendet inte får falla under kommissionens
behörighet till följd av anslutningen. Om den begränsningen inte fanns
skulle det i praktiken vara möjligt att pröva samma ärende enligt två
olika ordningar, vilket inte vore förenligt med allmänna rättsprinciper.

I praktiken innebär detta att EFTA:s övervakningsmyndighet under tre
månader efter anslutningsfördragets ikraftträdande kan fatta beslut i t.ex.
ett konkurrensärende där de faktiska omständigheterna inträffade före
anslutningsfördragets ikraftträdande. Om det är ett ärende där t.ex. ett
avtal har verkningar som står i strid med EES-avtalets
konkurrensbestämmelser och som efter anslutningsfördragets
ikraftträdande alltjämt har verkningar som står i strid med motsvarande
bestämmelser i EEG-fördraget, är emellertid EFTA:s
övervakningsmyndighet inte behörig. I ett sådant fall är kommissionen
behörig.

EFTA-domstolens behörighet

Artiklarna 2 till 4 ovan behandlar EFTA:s övervakningsmyndighets
behörighet efter anslutningsfördragets ikraftträdande. Artiklarna 5-8
behandlar EFTA-domstolens behörighet efter anslutningsavtalets
ikraftträdande. Som nämnts har EFTA:s övervakningsmyndighet under
vissa förutsättningar fortsatt behörighet under en period av tre månader
efter anslutningsfördragets ikraftträdande.

För att säkerställa möjligheten till rättslig prövning av bl.a. de åtgärder
EFTA:s övervakningsmyndighet vidtagit dels under denna tremånaders-
period, dels åtgärder i tiden före EES-avtalets ikraftträdande, föreskrivs
i artikel 5.1 i övergångsavtalet att nya förfaranden får inledas inför
EFTA-domstolen inom den tremånadersperiod som nämnts ovan. En
förutsättning är emellertid att det är fråga om förhållanden som inträffat
före anslutningsfördragets ikraftträdande.

För att påskynda processen inför EFTA-domstolen införs det vidare i
artikel 5.1 i övergångsavtalet vissa begränsningar när det gäller de
fatalietider som anges i övervakningsavtalet (se vidare under artikel 6
nedan).

Syftet med att ge EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-
domstolen fortsatt behörighet under en övergångsperiod är att säkerställa
att enskildas och näringsidkares rättigheter enligt EES-avtalet skall kunna

22

upprätthållas.                                                          Prop. 1994/95:36

När det gäller EFTA-ländemas rättigheter som stater betraktat bör det
emellertid vara möjligt att införa vissa begränsningar. Detta gäller t.ex.
möjligheten att avgöra tvister mellan två eller flera EFTA-länder. Således
anges i artikel 5.2 att det efter anslutningsfördragets ikraftträdande inte
är möjligt för en EFTA-stat att enligt artikel 32 i övervakningsavtalet
väcka talan inför EFTA-domstolen i frågor som gäller en annan EFTA-
stats tillämpning eller tolkning av bl.a. EES-avtalet.

Artikel 6

Genom artikel 6 i övergångsavtalet begränsas vissa tidsfrister i
övervakningsavtalet bl.a. såvitt avser rätten att väcka talan inför EFTA-
domstolen. Detta görs för att begränsa tidsåtgången för EFTA-domstolens
verksamhet enligt övergångsavtalet. De begränsningar som görs torde
emellertid inte behöva inverka menligt på enskildas och företagens
möjligheter att tillvarata sina rättigheter inför EFTA-domstolen.

Således anger artikel 6 a att de tidsfrister som anges i artikel 36 tredje
stycket och artikel 37 andra stycket skall begränsas från två månader till
en månad.

Detta innebär t.ex. att ett företag som avser att överklaga ett beslut
från EFTA:s övervakningsmyndighet som fattats efter
anslutningsfördragets ikraftträdande och som rör förhållanden som
inträffat före anslutningsavtalets ikraftträdande, måste överklaga beslutet
till EFTA-domstolen inom en månad från dagen då åtgärden
offentliggjorts eller delgivits klaganden, eller om så inte skett, från den
dag då denne fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna (jfr
artikel 36 i övervakningsavtalet).

I artikel 6 b begränsas tidsfristen för bl.a. EFTA-ländema, EFTA:s
övervakningsmyndighet, och kommissionen att inkomma med inlagor och
skriftliga synpunkter i ärenden som anhängiggjorts vid EFTA-domstolen
(jfr artikel 20 i EFTA-domstolens stadga som finns intagen i protokoll 5
till övervakningsavtalet). Från att tidigare ha varit två månader begränsas
tidsfristen för att inkomma med inlagor etc. till en månad.

Slutligen uppmanas domstolen i artikel 6 c att begränsa de tidsfrister
som finns angivna i domstolens rättegångsregler. Domstolen måste
emellertid i sådana fall beakta grundläggande processuella krav, dvs.
tidsfrister kan inte sättas så korta att det inte är möjligt att utnyttja de
processuella rättigheter som finns i domstolens rättegångsregler. Ett
beslut av EFTA-domstolen att i vissa fall begränsa dessa tidsfrister
behöver inte underställas EFTA-ländema för godkännande, vilket normalt
krävs enligt artikel 43 i övergångsavtalet.

Artikel 7

Som framgår av ovan nämnda bestämmelser i övergångsavtalet är syftet
med avtalet att efter en övergångstid en gång för alla avsluta ärenden
som berör förhållanden som inträffat under tiden före
anslutningsfördragets ikraftträdande. Mot denna bakgrund sätter artikel

23

7 en tidsgräns för EFTA-domstolen inom vilken domstolen måsta avsluta Prop. 1994/95:36
dem. Artikel 7 föreskriver således att EFTA-domstolen skall avsluta alla
anhängiggjorda ärenden enligt övergångsavtalet inom sex månader från
anslutningsfördragets ikraftträdande. Parterna i övergångsavtalet kan
emellertid i samförstånd förlänga sexmånadersperioden med ytterligare
max sex månader.

Med tanke på denna tidsfrist, kan det förväntas att EFTA-domstolen
kommer att begränsa de nu angivna tidsfristerna.

Artikel 8

I artikel 13 i EFTA-domstolens stadga (intagen i protokoll 5 till
övervakningsavtalet) föreskrivs att domarna och justitiesekreteraren är
skyldiga att vara bosatta där domstolen har sitt säte, dvs. i Geneve.

Artikel 8 anger emellertid att nämnda bestämmelse inte skall tillämpas
på domare i EFTA-domstolen som tjänstgör enligt övergångsavtalet.

Slutbestämmelser

I artikel 9 finns bestämmelser om övergångsavtalets ikraftträdande m.m.
Där anges att övergångsavtalet upprättas i ett original på engelska,
finska, isländska, norska, svenska och tyska. Var och en av dessa texter
skall ha lika giltighet.

Ratifikation skall ske i enlighet med avtalsparternas respektive
konstitutionella krav. Övergångsavtalet skall deponeras hos den svenska
regeringen som skall överlämna till de avtalsslutande parterna bestyrkta
kopior av avtalet och underrätta avtalsparterna om deponerade
ratifikationsinstrument.

Artikel 9 anger vidare att övergångsavtalet träder i kraft för Finland,
Island, Norge, Sverige och Österrike samma dag som
anslutningsfördraget träder i kraft under förutsättning att dessa stater har
deponerat sina ratifikationsinstrument före den dagen. Om detta datum
överskrids utan att erforderliga ratifikationer deponerats, skall avtalet
träda i kraft den första dagen i månaden som följer efter den sista
depositionen. Skulle emellertid den sista depositionen göras mindre än 15
dagar före den påföljande månaden, skall avtalet träda i kraft den första
dagen i den andra månaden som följer på den sista depositionen.

Liechtenstein kan ansluta sig till övergångsavtalet samma dag som
övriga avtalsparter under förutsättning att EES-avtalet och
övervakningsavtalet har trätt i kraft för Liechtenstein och att
Liechtenstein deponerat sitt anslutningsinstrument beträffande
övergångsavtalet. Efter den dagen kan Liechtenstein ansluta sig till
övergångsavtalet den första dagen i den månad som följer efter
Liechtensteins deposition under förutsättning att EES-avtalet och
övervakningsavtalet då har trätt i kraft för Liechtenstein.

24

6 Godkännande av övergångsavtalet

Prop. 1994/95:36

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner övergångsavtalet.

Skälen för regeringens förslag: Övergångsavtalet är en
överenskommelse mellan EFTA-ländema i EES utom Liechtenstein. Det
avser att reglera de institutionella förhållandena på EFTA-sidan som rör
EES om ett eller flera EFTA-länder ansluter sig till EU. Avtalet kan
också sägas övergångsvis ersätta övervakningsavtalet som ju upphör att
gälla för de EFTA-länder som blir medlemmar i EU. Genom det nya
övergångsavtalet åstadkoms i första hand två saker. Dels utgör avtalet ett
instrument för EFTA-ländema i EES att uppfylla sina förpliktelser enligt
anslutningsfördraget. Dels ges institutionerna på EFTA-sidan - EFTA:s
övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen - en möjlighet att slutföra
ärenden enligt EES-avtalet som inte kommer att behandlas inom EU.
Från allmänna rättssäkerhetssynpunkter är detta väsentligt. Så långt det
varit möjligt har nu klargjorts på vilket sätt och i vilken utsträckning
ärenden enligt EES-avtalet kommer att behandlas av de internationella
organen. Riksdagen bör godkänna avtalet. Eftersom avtalet gäller såväl
länder som ansluter sig till EU som kvarvarande länder på EFTA-sidan,
bör godkännande ske oavsett om Sverige blir medlem i EU eller ej.

25

7 Lagstiftningsfrågor

Prop. 1994/95:36

Regeringens förslag: Övergångsavtalet inkorporeras i svensk rätt
genom en särskild lag, lagen om övergångsbestämmelser för en
period efter vissa EFTA-staters anslutning till Europeiska unionen.
I övergångsbestämmelsen till lagen med anledning av Sveriges
anslutning till EU införs en hänvisning till denna lag.

Skälen för regeringens förslag: På samma sätt som vid EES- och
EFTA-avtalens införlivande med svensk rätt, bör också övergångsavtalet
införlivas med svensk rätt genom inkorporering. Övergångsavtalet utgör
ju inte en del av den EG-rätt som blir gällande i Sverige genom
anslutningslagen utan kan närmast jämföras med de avtal EFTA-ländema
tidigare träffat sinsemellan med anledning av EES-avtalet.

I anslutningslagens ikraftträdandebestämmelse finns en övergångsregel
som rör EES-lagen. I den sägs att EES-lagen skall upphöra att gälla men
fortsätta att tillämpas på förhållanden som hänför sig till den tid under
vilken lagen varit i kraft med de undantag som följer av
anslutningsfördraget. Att undantag gjorts för anslutningsfördraget följer
av att däri finns bestämmelser som gör EG-rätten tillämplig på
förhållanden som omfattas av EES-reglema. Exempelvis övertar
kommissionen handläggningen av vissa ärenden trots att EFTA:s
övervakningsmyndighet också skulle varit behörig. EES-lagen skall med
andra ord inte tillämpas på vissa fäll trots att de hänför sig till den tid
lagen varit i kraft.

Genom övergångsavtalet kompletteras bestämmelserna i
anslutningsfördraget så att det i praktiken skall bli möjligt för organen på
EFTA-sidan att medverka i arrangemanget. Övergångsregeln i
anslutningslagens ikraftträdandebestämmelse behöver därför kompletteras
så att undantag också görs för övergångsavtalets bestämmelser i lagen om
övergångsbestämmelser för en period efter vissa EFTA-staters anslutning
till Europeiska unionen. Det bör härvid noteras att utan övergångsavtalet
skulle den upphävda EES-lagens tillämpning på tidigare förhållanden inte
kunna åstadkommas när det gäller de särskilda EFTA-institutionema och
deras uppgifter, eftersom Sverige då inte längre skulle vara part i
övervakningsavtalet.

I övergångsavtalet finns ikraftträdandebestämmelser som innebär att
avtalet teoretiskt skulle kunna träda i kraft senare än den 1 januari 1995.
Det bör därför ankomma på regeringen att besluta om ikraftträdande av
lagförslagen som läggs fram i denna proposition.

Skulle Sverige inte bli medlem av EU, krävs likväl att
övergångsavtalet inkorporeras i svensk rätt.

26

8 Kostnader

Prop. 1994/95:36

EFTA-institutionernas verksamhet bekostas av EFTA-ländema i EES.
För budgetåret 1994/95 har i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100)
under anslaget B. 5 EFTA anslagits medel för finansiering av Sveriges
del. Övergångsavtalet innebär endast att detta anslag fortsätter att tas i
anspråk även om Sverige skulle bli medlem i EU under budgetåret.

27

Bilaga 1 Övergångsavtalet på engelska

Prop. 1994/95:36

Bilaga 1

AGREEMENT

ON TRANSITIONAL ARRANGEMENTS

FOR A PERIOD AFTER THE ACCESSION OF CERTAIN EFTA
STATES TO THE EUROPEAN UNION

THE REPUBLIC OF AUSTRIA,

THE REPUBLIC OF FINLAND,

THE REPUBLIC OF ICELAND,

THE KINGDOM OF NORWAY AND

THE KINGDOM OF SWEDEN,

HAVING REGARD to the Agreement on the European Economic Area,
hereinafter referred to as the EEA Agreement,

HAVING REGARD to the Agreement between the EFTA States on the
Establishment of a Surveillance Authority and a Court of Justice,
hereinafter referred to as the Surveillance and Court Agreement,

WHEREAS the Treaty conceming the accession of the Kingdom of
Norway, the Republic of Austria, the Republic of Finland and the
Kingdom of Sweden to the European Union, hereinafter referred to as
the Accession Treaty, was signed at Corfu on 24 June 1994,

WHEREAS it is necessary to provide for certain transitional
arrangements relating to the operation of the EFTA Surveillance
Authority and the EFTA Court,

WHEREAS rights and obligations, in particular the rights of individuals
and economic operators, which have arisen in the ffamework of the EEA
Agreement, have to be safeguarded also after the accession of EFTA
States to the European Union,

NOTING that the present Agreement has effects on the rights and
obligations of individuals and economic operators from acceding EFTA
States as well as from non-acceding EFTA States and from third States,

HAVE DECIDED to conclude the following Agreement:

28

ARTICLE 1

1. The provisions of the Surveillance and Court Agreement shall, as
modified by the present Agreement, continue to apply for a transitional
period after the date of entry into force of the Accession Treaty for
EFTA States acceding to the European Union.

2. The present Agreement shall also apply for an EFTA State which does
not accede to the European Union in respect of cases in which the events
giving rise to an action occurred before accession.

Nothing in the Surveillance and Court Agreement or the present
Agreement shall prevent such a State from deciding that the EFTA
Surveillance Authority and the EFTA Court shall operate, in respect of
cases in which the events giving rise to an action occurred after
accession, in any composition and with the staffing which that EFTA
State deems appropriate.

In case two or more EFTA States do not accede to the European
Union the decision referred to in the second sub-paragraph shall be taken
by common accord of the Govemments of those States.

ARTICLE 2

The EFTA Surveillance Authority shall, as soon as possible after
accession, transmit to the European Commission any notification or
information which has been received from, or which relätes to an
acceding EFTA State in accordance with the EEA Agreement and the
Surveillance and Court Agreement, and which, had the acceding State
been a member of the European Union, would have been submitted to
the Commission.

ARTICLE 3

The EFTA Surveillance Authority shall, as soon as possible after
accession, transmit to the European Commission pending cases which,
as a result of accession, fall under the Commission’s competence.

This applies to:

- cases deait with under Artides 53, 54, 57, 61 and 62 or 65 of the
EEA Agreement or Artides 1 or 2 of Protocol 25 to that Agreement
including cases in which the facts came to an end before the date of
accession;

- all other cases where the EFTA Surveillance Authority has been
seized in the framework of the surveillance procedure under the EEA
Agreement.

Prop. 1994/95:36

Bilaga 1

29

ARTICLE 4

1. Without prejudice to Artides 2 and 3 the EFTA Surveillance
Authority may, after accession, only carry out those tasks which are
related to its role in proceedings before the EFTA Court.

2. However, the EFTA Surveillance Authority shall, during a period of
three months after accession, continue to be competent for cases in which
the events giving rise to an action occurred before accession and which
do not, as a result of accession, fall under the European Commission’s
competence.

ARTICLE 5

1. After accession, new proceedings may only be instituted before the
EFTA Court in cases in which the events giving rise to an action under
the EEA Agreement or the Surveillance and Court Agreement occurred
before accession and an application is lodged with the EFTA Court
within three months after accession. However, an action under Artide
36 or 37 of the Surveillance and Court Agreement may be brought within
the time-limits provided for in Artide 36, third paragraph, and Artide
37, second paragraph, of the Surveillance and Court Agreement as
modified by Artide 6(a) of the present Agreement.

2. After accession, new proceedings based on Artide 32 of the
Surveillance and Court Agreement may not be instituted before the
EFTA Court.

Prop. 1994/95:36

Bilaga 1

ARTICLE 6

For the purposes of the present Agreement:

(a) the time-limits laid down in Artide 36, third paragraph, and Artide
37, second paragraph, of the Surveillance and Court Agreement shall,
after accession, be one month;

(b) the time-limit laid down in Artide 20 of Protocol 5 to the
Surveillance and Court Agreement shall, after accession, be one month;

(c) the EFTA Court is encouraged to shorten the procedural time-limits
provided for in its Rules of Procedure, either generally or with regard to
individual cases, taking due account of the basic procedural rights of the
parties concemed. The relevant decisions of the EFTA Court do not
require approval by the Govemments of the EFTA States.

30

ARTICLE 7

The EFTA Court shall conclude all pending cases within six months after
accession. However, the Govemments of the Parties to the present
Agreement may, by common accord to be reached at the latest seven
weeks before the end of these six months, extend this period by a period
not exceeding six months.

ARTICLE 8

Artide 13 of Protocol 5 to the Surveillance and Court Agreement shall
not apply to a judge of the EFTA Court acting under the present
Agreement.

ARTICLE 9

1. This Agreement is drawn up in a single original in the English,
Finnish, German, Icelandic, Norwegian and Swedish languages, each of
these texts being equally authentic.

2. This Agreement shall be ratified by the Contracting Parties in
accordance with their respective constitutional requirements.

It shall be deposited with the Government of Sweden which shall
transmit certified copies to all the other Contracting Parties.

The instruments of ratification shall be deposited with the Government
of Sweden which shall notify all the other Contracting Parties.

3. This Agreement shall enter into force between the Republic of
Austria, the Republic of Finland, the Republic of Iceland, the Kingdom
of Norway and the Kingdom of Sweden on the same day as the
Accession Treaty provided that they have deposited their instruments of
ratification before that day.

After that date, this Agreement shall enter into force on the first day
of the month following the last deposit. If, however, such deposit is
made less than fifteen days before the beginning of the following month,
this Agreement shall not enter into force until the first day of the second
month after the date of such deposit.

4. The Principality of Liechtenstein may accede to this Agreement on the
same day, provided that by that day the EEA Agreement and the
Surveillance and Court Agreement have entered into force with regard
to Liechtenstein and Liechtenstein has deposited an instrument of
accession to this Agreement. After that date, Liechtenstein may accede
to this Agreement on the first day of the month following the deposit of
an instrument of accession to this Agreement, provided that the EEA
Agreement and the Surveillance and Court Agreement have entered into
force with regard to Liechtenstein.

Prop. 1994/95:36

Bilaga 1

31

The instrument of accession shall be deposited with the Government
of Sweden which shall notify all Contracting Parties.

Prop. 1994/95:36

Bilaga 1

IN WITNESS WHEREOF the undersigned plenipotentiaries, being duly
authorised thereto, have signed this Agreement.

DONE at Brussels, this 28th day of September 1994.

32

Bilaga 2 Övergångsavtalet på svenska

Prop. 1994/95:36

Bilaga 2

AVTAL

OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

FÖR EN PERIOD EFTER VISSA EFTA-STATERS ANSLUTNING

TILL EUROPEISKA UNIONEN

REPUBLIKEN FINLAND,

REPUBLIKEN ISLAND,

KONUNGARIKET NORGE,

KONUNGARIKET SVERIGE OCH

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE

HAR ENATS OM FÖLJANDE

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
nedan kallat EES-avtalet,

med beaktande av avtalet mellan EFTA-statema om upprättandet av en
övervakningsmyndighet och en domstol, nedan kallat
övervakningsavtalet, och

med beaktande av följande:

Fördraget om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken
Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
nedan kallat anslutningsfördraget, undertecknades på Korfu den 24 juni
1994.

Det är nödvändigt att fastställa vissa övergångsbestämmelser för
verksamheten hos EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen.

Rättigheter och förpliktelser, särskilt rättigheter för enskilda och foretag,
som har uppkommit inom ramen för EES-avtalet, måste garanteras även
efter vissa EFTA-staters anslutning till Europeiska unionen.

Det här avtalet påverkar rättigheterna och förpliktelserna for enskilda och
foretag från såväl anslutande EFTA-stater som EFTA-stater som inte
ansluter sig och tredje land.

33

ARTIKEL 1

1.   Bestämmelserna i övervakningsavtalet skall, i deras lydelse enligt
det här avtalet, fortsätta att gälla under en övergångsperiod efter den dag
då anslutningsfördraget träder i kraft för de EFTA-stater som ansluter sig
till Europeiska unionen.

2.   Det här avtalet skall också gälla för en EFTA-stat som inte ansluter
sig till Europeiska unionen vad gäller ärenden där de händelser som givit
upphov till ett förfarande inträffade före anslutningen.

En sådan stat skall inte, genom bestämmelser i övervakningsavtalet
eller det här avtalet, hindras från att besluta att EFTA:s
övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen skall agera i ärenden där
de händelser som givit upphov till ett förfarande inträffade efter
anslutningen, med vilken sammansättning som helst och med den
personal som EFTA-staten i fråga anser lämplig.

Om två eller flera EFTA-stater inte ansluter sig till Europeiska
unionen skall det beslut som avses i andra stycket fattas i samförstånd av
dessa staters regeringar.

Prop. 1994/95:36

Bilaga 2

ARTIKEL 2

EFTA:s övervakningsmyndighet skall så snart som möjligt efter
anslutningen, till Europeiska kommissionen överlämna alla anmälningar
och underrättelser som den har mottagit från eller som gäller en
anslutande EFTA-stat i enlighet med EES-avtalet och övervakningsavtalet
samt som, om den anslutande staten hade varit medlem av Europeiska
unionen, skulle ha getts in till kommissionen.

ARTIKEL 3

EFTA:s övervakningsmyndighet skall så snart som möjligt efter
anslutningen, till Europeiska kommissionen överlämna anhängiga ärenden
som till följd av anslutningen omfattas av kommissionens behörighet.

Detta gäller följande ärenden:

- Ärenden som handläggs enligt artiklarna 53, 54, 57, 61 och 62 eller 65
i EES-avtalet eller artikel 1 eller 2 i protokoll 25 till det avtalet,
inbegripet ärenden där de faktiska omständigheterna inträffat före
anslutningen.

- Alla andra ärenden som har väckts hos EFTA:s övervakningsmyndighet
inom ramen för övervakningsförfarandet enligt EES-avtalet.

ARTIKEL 4

Prop. 1994/95:36

Bilaga 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 2 och 3 får EFTA:s
övervakningsmyndighet efter anslutningen endast utföra de uppgifter som
hänger samman med dess roll i förfaranden inför EFTA-domstolen.

2. EFTA:s övervakningsmyndighet skall emellertid, under tre månader
efter anslutningen, behålla sin behörighet vad gäller ärenden där de
händelser som givit upphov till ett förfarande inträffade före anslutningen
och som inte till följd av anslutningen omfattas av Europeiska
kommissionens behörighet.

ARTIKEL 5

1. Efter anslutningen får nya förfaranden inledas inför EFTA-domstolen
endast i ärenden där de händelser som enligt EES-avtalet eller
övervakningsavtalet givit upphov till ett förfarande inträffade före
anslutningen och där en ansökan lämnas till EFTA-domstolen inom tre
månader efter anslutningen. En talan enligt artikel 36 eller 37 i
övervakningsavtalet får emellertid väckas inom de tidsfrister som anges
i artikel 36 tredje stycket och artikel 37 andra stycket i
övervakningsavtalet, i dess lydelse enligt artikel 6 a i det här avtalet.

2.  Efter anslutningen får nya förfaranden enligt artikel 32 i
övervakningsavtalet inte inledas inför EFTA-domstolen.

ARTIKEL 6

För det här avtalet gäller följande:

a) De tidsfrister som fastställs i artikel 36 tredje stycket och artikel 37
andra stycket i övervakningsavtalet skall efter anslutningen vara en
månad.

b)  Den tidsfrist som fastställs i artikel 20 i protokoll 5 till
övervakningsavtalet skall efter anslutningen vara en månad.

c) EFTA-domstolen uppmuntras att förkorta de processuella tidsfrister
som fastställts i dess rättegångsregler, antingen allmänt eller i enskilda
ärenden, med vederbörlig hänsyn till de berörda parternas grundläggande
processuella rättigheter. För de beslut som EFTA-domstolen fattar i detta
avseende krävs inget godkännande av EFTA-statemas regeringar.

35

ARTIKEL 7

EFTA-domstolen skall avsluta alla anhängiga ärenden inom sex månader
efter anslutningen. Regeringarna för parterna till det här avtalet får
emellertid, senast sju veckor före utgången av dessa sex månader, i
samförstånd förlänga denna period med högst sex månader.

Prop. 1994/95:36

Bilaga 2

ARTIKEL 8

Artikel 13 i protokoll 5 till övervakningsavtalet skall inte tillämpas på
domare i EFTA-domstolen som tjänstgör enligt det här avtalet.

ARTIKEL 9

1. Detta avtal är upprättat i ett enda original på engelska, finska,
isländska, norska, svenska och tyska, vilka samtliga texter är lika giltiga.

2. Detta avtal skall ratificeras av de avtalsslutande parterna i enlighet
med deras respektive konstitutionella krav.

Det skall deponeras hos Sveriges regering, som skall överlämna
bestyrkta kopior till alla övriga avtalsslutande parter.

Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Sveriges regering som
skall anmäla detta till alla övriga avtalsslutande parter.

3. Detta avtal träder i kraft mellan Republiken Finland, Republiken
Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Republiken
Österrike samma dag som anslutningsfördraget, under förutsättning att
dessa stater har deponerat sina ratifikationsinstrument före den dagen.
Efter den dagen träder detta avtal i kraft den första dagen i månaden efter
den då den sista deponeringen gjordes. Om denna deponering görs senare
än femton dagar före påföljande månads början träder detta avtal
emellertid i kraft först den första dagen i den andra månaden efter den
då deponeringen gjordes.

4. Furstendömet Liechtenstein kan ansluta sig till detta avtal samma dag,
under förutsättning att EES-avtalet och övervakningsavtalet senast den
dagen har trätt i kraft med avseende på Liechtenstein och att
Liechtenstein har deponerat sitt anslutningsinstrument avseende detta
avtal. Efter den dagen kan Liechtenstein ansluta sig till detta avtal den
första dagen i månaden efter den då Liechtensteins anslutningsinstrument
avseende detta avtal har deponerats, under förutsättning att EES-avtalet
och övervakningsavtalet har trätt i kraft med avseende på Liechtenstein.

Anslutningsinstrumentet skall deponeras hos Sveriges regering som
skall anmäla detta till alla avtalsslutande parter.

36

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat Prop. 1994/95:36
detta avtal.                                                                    Bilaga 2

Som skedde i Bryssel den 28 september 1994.

37

Bilaga 3 Artikel 172 i anslutningsakten                Prop. 1994/95:36

Bilaga 3
Artikel 172

1.   Från dagen för anslutningen skall de nya medlemsstaterna
säkerställa att kommissionen utan dröjsmål får alla relevanta
anmälningar och underrättelser som före anslutningen har lämnats
till EFTA:s övervakningsmyndighet eller Ständiga kommittén för
EFTA-statema enligt EES-avtalet. Det överlämnandet skall betraktas
som en anmälan eller underrättelse till kommissionen vid
tillämpningen av motsvarande gemenskapsbestämmelser.

2.   Från dagen för anslutningen skall de nya medlemsstaterna
säkerställa att sådana ärenden som omedelbart före anslutningen är
anhängiga vid EFTA:s övervakningsmyndighet enligt artiklarna 53,
54, 57, 61, 62 eller 65 i EES-avtalet eller artikel 1 eller 2 i
protokoll 25 till det avtalet, och som omfattas av kommissionens
behörighet på grund av anslutningen - även ärenden där de faktiska
omständigheterna inträffat före anslutningen - utan dröjsmål lämnas
över till kommissionen för fortsatt handläggning enligt relevanta
gemenskapsbestämmelser och med bibehållen rätt för intressenter att
bli hörda.

3.   Sådana ärenden hos kommissionen som är anhängiga enligt artikel

53 eller 54 i EES-avtalet eller artikel 1 eller 2 i protokoll 25 till det
avtalet - här inbegrips även ärenden där de faktiska omständig-
heterna inträffat före anslutningen - och som på grund av anslut-
ningen omfattas av artikel 85 eller 86 i Romfördraget eller artikel
65 eller 66 i Parisfördraget, skall i fortsättningen handläggas av
kommissionen med tillämpning av relevanta gemenskapsbestämmel-
ser.

4.   Sådana beslut om undantag i särskilda fall eller sådana icke-in-
gripandebesked enligt artikel 53 i EES-avtalet eller artikel 1 i
protokoll 25 till det avtalet som EFTA:s övervakningsmyndighet
eller kommissionen meddelat före anslutningen och som gäller fall
som på grund av anslutningen omfattas av artikel 85 i Romfördraget
eller artikel 65 i Parisfördraget skall i fortsättningen gälla som
beslut enligt dessa artiklar i Romfördraget och Parisfördraget till
dess att den tid går ut som anges i besluten eller till dess att
kommissionen bestämmer något annat genom ett motiverat beslut i
överensstämmelse med gemenskapsrättens grundläggande principer.

5.   Alla beslut som EFTA:s övervakningsmyndighet före anslutningen
har meddelat enligt artikel 61 i EES-avtalet och som gäller fall som
på grund av anslutningen omfattas av artikel 92 i Romfördraget
skall i fortsättningen gälla som beslut enligt artikel 92 i
Romfördraget, om inte kommissionen beslutar något annat enligt
artikel 93 i Romfördraget. Denna punkt skall inte gälla beslut enligt
förfarandet i artikel 64 i EES-avtalet. Utan att det påverkar
tillämpningen av punkt 2 skall statligt stöd, som en ny medlemsstat
har beviljat under år 1994 och som den i strid med EES-avtalet eller
arrangemang enligt det avtalet inte har anmält till EFTA:s
övervakningsmyndighet eller som den har anmält dit men lämnat
före det att EFTA:s övervakningsmyndighet fattat beslut i saken,
skall inte anses som "förekommande" stöd i medlemsstaten i den

mening som avses i Romfördragets artikel 93.1.                                    38

6.   Från dagen för anslutningen skall de nya medlemsstaterna Prop. 1994/95:36
säkerställa att alla andra ärenden, som före anslutningen har väckts gnaga 3

hos EFTA:s övervakningsmyndighet inom ramen för B
övervakningsförfärandet enligt EES-avtalet, utan dröjsmål lämnas
över till kommissionen för fortsatt handläggning enligt relevanta
gemenskapsbestämmelser och med bibehållen rätt för intressenter att
bli hörda.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 och 5 skall de beslut
som EFTA:s övervakningsmyndighet har fattat fortsätta att gälla
efter anslutningen, om inte kommissionen bestämmer något annat
genom ett motiverat beslut i överensstämmelse med
gemenskapsrättens grundläggande principer.

39

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh
Johansson

Föredragande: statsrådet Hellström

Regeringen beslutar proposition 1994/95:36 Övergången från EES till
EU - vissa kompletterande bestämmelser.

gotab 47115, Stockholm 1994

Prop. 1994/95:36

40