Regeringens proposition
1994/95:25

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Prop.

1994/95:25

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 1 november 1994

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisar regeringen sin syn på den ekonomiska politi-
kens inriktning under de närmaste åren. Uppgiften för den ekonomiska
politiken är nu att sanera statsfinanserna i syfte att åstadkomma en
varaktig och uthållig tillväxt, en ökad sysselsättning och en minskad
arbetslöshet.

Efter en period av kraftigt minskad produktion och ökad arbetslöshet
inriktas den ekonomiska politiken på att öka sysselsättningen och skapa
förutsättningar för god välfärd genom en låg arbetslöshet, stabila priser
och hög tillväxt. En nödvändig utgångspunkt i detta arbete är att
stabilisera statsskulden som andel av bruttonationalprodukten senast år
1998. Som ett första steg mot detta mål föreslås att de utgiftsbesparingar
och inkomstförstärkningar som socialdemokraterna presenterade i sitt
valmanifest inför valet genomförs. Därmed återställs de principer i
skattesystemet som fastslogs i 1990 års skattereform. 1 budgetproposi-
tionen i januari 1995 återkommer regeringen med ytterligare åtgärder.

I propositionen föreslås vidare, med utgångspunkt i valmanifestet, att
en omläggning av arbetsmarknadspolitiken påbörjas i riktning mot åt-
gärder som stimulerar rörlighet och underlättar för utsatta grupper att
komma in på arbetsmarknaden. Dessutom föreslås vissa stimulanser av
byggnadsinvesteringarna.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

Rättelse: S. 14 tab. 2.3 utbytt

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:25

1    Den ekonomiska politikens inriktning  ........... 6

2    Den ekonomiska utvecklingen................ 10

3     Politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd....... 15

4    Finans- och penningpolitiken ................ 18

5    Budgetpolitiken......................... 21

5.1  Utgångspunkter......................... 21

5.2  Åtgärder för att stärka de offentliga finanserna...... 21

5.2.1     Åtgärder på utgiftssidan ............. 22

5.2.2     Inkomstförstärkande åtgärder .......... 25

5.2.3     Åtgärder som vidtas för att korrigera

tidigare fattade beslut............... 26

5.2.4     Insatser mot arbetslöshet............. 27

5.3  Kommunal ekonomi...................... 27

6    Förslag till riksdagsbeslut................... 30

7    Socialdepartementets verksamhetsområde ......... 31

7.1   Sammanfattning av förslag till besparingar ........ 31

7.2  Ekonomiskt familjestöd.................... 32

7.2.1     Inledning ...................... 32

7.2.2     Ändrade regler för flerbarnstillägg....... 32

7.2.3     Preskriptionstid för underhållsbidrag ..... 33

7.2.4     Begränsningar i bidragsförskottssystemet ...      33

7.3  Begränsad uppräkning av basbeloppet............ 34

7.4  Pris- och följsamhetsindexering av utgående

pensionsförmåner........................ 36

7.5   Förbättring av det särskilda bostadstillägget till

pensionärer (SBTP) ...................... 38

7.6  Förtidspension och sjukförsäkring ............. 39

7.7  Omläggning och höjning av allmänna egen-

avgifter m.m........................... 41

7.8  Upprättade lagförslag ..................... 43

7.9  Författningskommentar .................... 43

7.9.1     Lagen (1962:381) om allmän försäkring ...     43

7.9.2     Övriga lagförslag ................. 44

7.10 Förslag till riksdagsbeslut................... 44

8    Finansdepartementets verksamhetsområde......... 46  Prop. 1994/95:25

8.1   Skattepolitiken ......................... 46

8.2  Enhetlig beskattning av sparandet.............. 50

8.2.1     Beskattningen av kapitalinkomster ....... 50

8.2.2     Värdepappersfonder och investmentföretag . .      52

8.2.3     Avkastningsskatt på pensionssparande m.m.  .      53

8.2.4    Sparande i allemansfond............. 54

8.3  Förmögenhetsbeskattningen ................. 55

8.4  Företagsbeskattningen..................... 56

8.4.1     Direktavdrag för bygginvesteringar....... 56

8.4.2    Avvecklingen av surven.............. 63

8.4.3     Slopande av rätten till kvittning av

underskott av aktiv näringsverksamhet

mot inkomst av tjänst............... 65

8.5  Beskattning av förvärvsinkomster.............. 66

8.5.1     Skatteskalan och grundavdraget......... 66

8.5.2    Höjd gräns för avdrag för kostnader för

resor mellan bostad och arbetsplats....... 67

8.5.3     Höjning av de särskilda löneskatterna och

premieskatten för grupplivförsäkringar  ....      69

8.6   Finansiella effekter för offentlig sektor........... 70

8.6.1     Beskattningen av kapitalägande......... 71

8.6.2     Företagsbeskattningen............... 73

8.6.3     Beskattningen av förvärvsinkomster ...... 74

8.7   Visst återställande av nivån på äldre statliga

räntebidrag samt höjd fastighetsskatt ............ 75

8.8  Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och

kommunsektorn......................... 77

8.9  Reducering av de kyrkliga kommunernas skatte-

medelsfordran.......................... 79

8.10 Upprättade lagförslag ..................... 80

8.11 Författningskommentar .................... 81

8.11.1    Lagen om direktavdrag för byggnader m.m.  .      81

8.11.2    Lagen om skattelättnader för sparande i

allemansfond.................... 87

8.11.3   Lagen om beräkning av statlig inkomst-

skatt på förvärsinkomster vid 1996-1999

års taxeringar.................... 88

8.11.4   Kommunalskattelagen (1928:370)........ 88

8.11.5   Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ..      90

8.11.6   Uppbördslagen (1953:272)............ 96

8.11.7   Kupongskattelagen (1970:624) ......... 97

8.11.8    Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt .      97

8.11.9   Lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter.................. 97

8.11.10  Lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver................ 97

8.11.11  Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på              Prop. 1994/95:25

vissa förvärsinkomster .............. 98

8.11.12  Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel ................... 98

8.11.13  Lagen (1990:663) om ersättningsfonder ....     98

8.11.14  Lagen (1990:1427) om särskild premie-

skatt för grupplivförsäkring, m.m........ 99

8.11.15  Lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader............... 99

8.11.16  Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader

för bilresor till och från arbetsplatsen vid

1995 och 1996 års taxeringar.......... 99

8.11.17  Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid

beskattning..................... 99

8.11.18  Lagen (1993:1537) om expansionsmedel ...     99

8.11.19  Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder .     100

8.11.20  Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott

av näringsverksamhet............... 100

8.11.21  Lagen (1993:1540) om återföring av skatte-
utjämningsreserv .................. 100

8.11.22  Lagen (1994:775) om beräkning av kapital-

underlaget vid beskattning av ägare i
fåmansföretag.................... 101

8.11.23  Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt . . .     102

8.11.24  Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall.......................... 102

8.11.25  Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier .     102

8.11.26  Lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483)

om skatt på vinstsparande m.m......... 102

8.11.27  Lagen (1993:1520) om beräkning av beskatt-

ningsbar förvärvsinkomst vid taxering till
statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års
taxeringar...................... 102

8.11.28  Lagen (1994:776) om beskattning av viss

vidareutdelning................... 103

8.11.29  Lagen om ändring i lagen (1994:961) med

särskilda bestämmelser om utbetalning av
skattemedel år 1995 ................ 103

8.12 Förslag till riksdagsbeslut................... 103

9    Jordbruksdepartementets verksamhetsområde ....... 105

9.1   Beredskapslagring ....................... 105

9.2  Avbytarverksamhet....................... 105

10 Arbetsmarknadsdepartementets verksamhets-                     Prop. 1994/95:25

område, m.m........................... 106

10.1 Regeringens överväganden .................. 106

10.1.1 Anslagsfrågor m.m.................. 109

10.1.2 Upprättade lagförslag ................ 118

10.2 Förslag till riksdagsbeslut................... 118

Bilaga 1 Propositionens lagförslag

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994

1 Den ekonomiska politikens inriktning

Prop. 1994/95:25

Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu att sanera statsfinanserna
i syfte att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt, en ökad
sysselsättning och en minskad arbetslöshet.

Den ekonomiska politikens huvuduppgift är bestämd av de akuta
problemen i den svenska ekonomin. De senaste årens internationella
lågkonjunktur har orsakat ekonomiska problem i de flesta industriländer.
Sverige har drabbats extra hårt genom en kombination av internationell
konjunkturnedgång och av en inhemsk politik som har förstärkt lågkon-
junkturen i stället för att motverka den. Denna politik har kraftigt ökat
det finansiella sparandet och pressat ned hushållens efterfrågan i ett läge
när den sjunkande inhemska efterfrågan var den starka negativa kraften
i ekonomin. Denna process har kraftigt försvagat incitamenten till
investeringar samt skapat en arbetslöshet av en omfattning som inte
uppmätts sedan 1930-talet.

Den reguljära sysselsättningen har minskat med över 450 000 personer
sedan 1991 och arbetslösheten har stigit till 13 %, inräknat personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den dåliga ekonomiska utvecklingen
har underminerat de offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga
finanserna uppgår nu till ca 11 % av BNP. De offentliga finanserna har
därmed försämrats från att vara näst bäst bland OECD-ländema 1990 till
att i år vara näst sämst.

Den svenska ekonomin kännetecknas av en påtaglig tudelning med en
stark expansion i exportsektorn och en väsentligt svagare utveckling i
andra delar av ekonomin. Denna tudelning rymmer allvarliga risker.

Den nuvarande situationen med hög arbetslöshet och med stora
underskott och en snabbt växande statsskuld är ohållbar från såväl
ekonomisk som demokratisk synpunkt. Genom den växande statsskulden
och de ökande upplåningsbehoven begränsas det politiska handlingsutrym-
met och de demokratiska institutionernas kraft. Därför är en stark
budgetdisciplin och en över tiden balanserad statsbudget en förutsättning
för ett starkt folkstyre.

Den snabbt stigande statsskulden leder till accelererande ränteutgifter,
vilka ytterligare ökar på budgetunderskottet. Det tydligaste tecknet på den
oro detta orsakar är att de svenska obligationsräntorna överstiger de tyska
med ca 3 procentenheter samt att kronan är svag. Den höga obligations-
räntan leder vid nuvarande inflationstakt till en real ränta på ca 8 %. En
så hög realränta liksom den osäkerhet som föranleds av skuldutvecklingen
håller tillbaka konsumtionen och investeringarna. Den höga räntan
riskerar därmed att bryta konjunkturåterhämtningen i förtid.

Om inte denna utveckling kan vändas finns det risk för att den höga
arbetslösheten permanentas. Erfarenheterna från flera europeiska länder
visar att det är svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög under
en längre tid. Den måste därför reduceras så snabbt som möjligt och på
ett varaktigt sätt, dvs. utan att inflationen ökar. Arbetslösheten är ett
slöseri såväl mänskligt, samhällsekonomiskt som statsfinansiellt och

bidrar till större inkomstskillnader, särskilt om den blir bestående. En
kraftigt ökad sysselsättning är därför en grundläggande förutsättning för
en framgångsrik fördelningspolitik liksom en fungerande jämställdhet.
Detta förutsätter i sin tur goda villkor för en återhämtning i näringslivet.

Nyckeln till att föra Sverige ur den nuvarande ekonomiska krisen till
en uthållig ekonomisk tillväxt och stigande sysselsättning är en ekono-
misk politik som sanerar statsfinanserna. Den alarmerande ökningen av
statsskulden de senaste tre åren har allvarligt försvagat Sveriges ekonomi
och gjort den mycket sårbar för störningar och konjunktursvängningar.
Den stora offentliga upplåningen har skapat en situation där räntekost-
nader utgör en växande del av de gemensamma utgifterna. Ju längre
obalanserna i statens finanser består, desto större blir behovet av åtgärder
för att kompensera för den stigande räntebördan. Vid sidan av räntorna
utgör arbetslösheten den enskilt största kostnaden för samhället. Genom
den minskar skattebasen och stiger bidragskostnadema.

Det är därför av utomordentlig vikt att den nuvarande återhämtningen
i ekonomin utnyttjas till att såväl främja sysselsättningen och stärka
statens inkomster som att minska dess utgifter. Samtliga dessa tre delar
är nödvändiga för att bryta de senaste årens skuldutveckling. Saneringen
av statens finanser är samtidigt en nödvändig förutsättning för att få till
stånd en varaktig tillväxt.

Sysselsättningsökningen måste komma till stånd i näringslivet. Den
måste påskyndas genom åtgärder som är riktade mot de delar av
ekonomin som ligger sent i konjunkturuppgången.

Arbetslinjen bör stärkas i första hand genom att investeringsaktiviteten
stimuleras. Vidare behöver arbetsmarknadspolitiken läggas om för att
främja expansionen i näringslivet genom åtgärder som stärker de
arbetssökandes kompetens och som främjar yrkesmässig och geografisk
rörlighet. Kapaciteten i utbildningen, såväl arbetsmarknadsutbildning som
högre utbildning, behöver höjas och ett flyttstöd återinföras. Därutöver
behövs särskilda åtgärder för att förhindra uppkomsten av långtidsarbets-
löshet, särskilt bland ungdomar.

En förutsättning för att kunna åstadkomma en snabbt och uthållig
ökning av sysselsättningen är att förtroendet för den svenska ekonomin
återvinns. Den dubbla obalansen med ett högt finansiellt sparande i den
privata sektorn och ett omfattande sparandeunderskott i den offentliga
sektorn måste minskas. Därigenom skapas förutsättningar för lägre
marknadsräntor och starkare krona. Därmed skulle också bördan på
penningpolitiken minska och förutsättningarna för bevarad prisstabilitet
öka, vilket skulle understödja tillväxt och sysselsättning ytterligare. För
att uppnå detta krävs mycket omfattande budgetförstärkningar genom
både utgiftsminskningar och skattehöjningar.

Tidpunkten är nu gynnsam för åtgärder som stärker de offentliga finan-
serna. Den ekonomiska återhämtningen har börjat komma i gång och bör
kunna bli stark. Liksom under tidigare konjunkturuppgångar stiger syssel-
sättningen med en viss eftersläpning. Drivkraften i konjunkturuppgången
är en stark ökning av exporten, som väntas leda till successivt allt större

Prop. 1994/95:25

överskott i handels- och bytesbalanserna. Den starka exportexpansionen
börjar nu också sprida sig till andra delar av ekonomin.

Genom en ekonomisk tillväxt som ökar sysselsättningen och minskar
arbetslösheten och genom budgetförstärkningar som ger en kraftig effekt
på de offentliga finanserna redan nästa år skall statsskulden som andel av
BNP kunnas stabiliseras senast 1998. Att stabilisera statsskulden är dock
på längre sikt inte tillräckligt. För att minska sårbarheten och skapa
handlingsutrymme inför framtida konjunkturavmattningar bör ett mer
långsiktigt mål vara att ta ytterligare steg för att nedbringa skuldkvoten.

För att åstadkomma en snabb och påtaglig effekt på räntorna ges
flertalet åtgärder redan nu ett konkret innehåll och kan till stor del
beslutas av riksdagen redan i höst.

Vidare utformas åtgärderna så att bördorna delas av alla grupper.
Grunden i välfärdssamhället - att varje människa skall kunna garanteras
en god utbildning, en bra sjukvård och en trygg ålderdom - måste
säkras. Därför bör i största möjliga mån kvaliteten i kommunernas
verksamhet prioriteras framför nivåerna i transfereringssystemen. I
budgetpropositionen återkommer regeringen med en redovisning av hur
jämställdheten påverkas på olika politikområden.

Tillräckligt omfattande och väl utformade budgetförstärkningar kan leda
in den ekonomiska utvecklingen i en god cirkel med lägre räntor, stärkt
krona, minskade inflationsförväntningar, ökade investeringar, starkare
tillväxt, stigande sysselsättning och ytterligare förbättrade offentliga
finanser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen nu inom ramen för ett
fyraårigt program konkreta åtgärder som förstärker de offentliga
finanserna 1998 med 57,1 miljarder kr. Av dessa avser 25,5 miljarder kr
utgiftsbegränsningar och 31,6 miljarder kr inkomstförstärkningar efter
avdrag för inkomstbortfall på grund av minskade transfereringsutgifter
m.m. Genom de åtgärder som regeringen nu föreslår fullföljs det
socialdemokratiska partiets valmanifest.

Det försämrade statsfinansiella utgångsläget gör dessa åtgärder otill-
räckliga för att stabilisera statsskulden under innevarande mandatperiod.
Samtidigt gör den starka konjunkturutvecklingen ytterligare budgetför-
stärkningar ekonomiskt möjliga. Redan i valrörelsen redovisade social-
demokraterna att det kunde komma att krävas större budgetförstärkningar
än vad som hade preciserats i valmanifestet. Regeringen kommer att
föreslå ytterligare budgetförstärkande åtgärder om sammanlagt 20 miljar-
der kr i budgetpropositionen 1995. Dessa kommer att huvudsakligen vara
besparingar i de offentliga utgifterna.

Vidare redovisas i en särskild proposition principerna för finansieringen
av medlemsavgiften till Europeiska Unionen (EU).

De närmaste åren kommer de offentliga finanserna dessutom att
påverkas av budgetförstärkande åtgärder som riksdagen har beslutat, vilka
motsvarar tillkommande budgetförstärkningar på sammanlagt ca 18
miljarder kr 1998 jämfört med i år. Därtill blir ränteutgifterna lägre år
1998 som en följd av att de sammantagna budgetförstärkningarna ger en
lägre offentlig nettoskuld.

Prop. 1994/95:25

Såvitt i dag kan bedömas bör dessa åtgärder sammantagna vara till- Prop. 1994/95:25
räckliga för att stabilisera statsskulden som andel av BNP i slutet av
mandatperioden. Under gynnsamma omständigheter kan det ske tidigare
än så. Åtgärderna sammanfattas i tabell 1.1.

Tabell 1.1 Sammanställning av åtgärder
Miljarder kronor

Effekt på den offentliga
sektorns finanser 1998

Tidigare beslutade åtgärder

18,3

Nu föreslagna utgiftsminskningar

25,5

Inkomstbortfall pga utgiftsminskningar

-4,7

Nu föreslagna inkomstökningar

36,3

Summa

57,1

Ytterligare åtgärder i budgetproposition

20,0

Minskade ränteutgifter

18,0

Summa

113,4

Vidare föreslår regeringen ett antal kortsiktiga åtgärder för att stimulera
sysselsättningen under den närmaste tiden. Åtgärderna omfattar ett
investeringspaket, vilket beräknas leda till investeringar för 14 miljarder
kr och som inkluderar ett tidsbegränsat direktavdrag för byggnadsin-
vesteringar. För att stärka arbetskraftens kompetens och öka flexibiliteten
på arbetsmarknaden läggs arbetsmarknadspolitiken om i riktning mot
utbildningsåtgärder och stärkt rekryteringsstöd för att förhindra perma-
nent utslagning av arbetskraften. Särskilda åtgärder föreslås för att
förhindra att unga drabbas av långtidsarbetslöshet. Dessa åtgärder
finansieras fullt ut genom minskningar av andra utgifter för arbets-
marknadspolitiken m.m.

Den av regeringen föreslagna ekonomiska politiken bidrar till en
ekonomisk återhämtning. Tillväxten beräknas nästa år bli drygt 3 %.
Därigenom ökar sysselsättningen med ca 100 000 personer, den öppna
arbetslösheten sjunker till ca 7 % och bytesbalansen ger ett betydande
överskott. Underskottet i den offentliga sektorn sjunker med 2 procent av
BNP. Förutsättningar skapas också för att den ekonomiska uppgången
skall kunna ske utan priset av hög inflation. Prisökningarna förutses
begränsas till ca 3 % år 1995. Därmed är grunden lagd för att Sverige
varaktigt skall kunna häva sig ur den djupa kris som präglat ekonomin de
senaste åren.

Den 13 november genomförs folkomröstningen om Sveriges med-
lemskap i den Europeiska Unionen. Utfallet i omröstningen kan komma
att påverka den ekonomiska utvecklingen i Sverige och förutsättningarna
för den ekonomiska politiken. Regeringen återkommer till dessa frågor.

2 Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella ekonomiska utvecklingen

Prop. 1994/95:25

Efter en svag utveckling under 1993 i OECD-ländema, då BNP endast
växte med 1 %, har det internationella konjunkturläget stärkts markant
under 1994. Den största förbättringen har skett i de europeiska länderna,
samtidigt som tillväxten i USA fortsatt i hög takt och konjunkturupp-
gången i Storbritannien ytterligare befästs. I Japan är återhämtningen
fortfarande vacklande. De nordiska länderna sammantagna utmärker sig
som ett starkt tillväxtområde. I såväl Danmark som Norge bedöms BNP
öka med över 4 % i år och även i Finland blir tillväxten hög, av
storleksordningen 3 %.

Inflationstrycket i OECD fortsätter att vara måttligt. Inflationen i
OECD uppgick till 2,4 % på årsbasis i juli. Gemensamt för så gott som
samtliga OECD-länder är dock att inflationsförväntningarna på några års
sikt har ökat under året.

Arbetslösheten i OECD har sjunkit något under året och uppgick i juli
i år till 8,1 % av arbetskraften i juli. I OECD-Europa har arbetslösheten
stabiliserats på en mycket hög nivå och uppgick till 11,5 % av arbets-
kraften. Arbetslösheten har sjunkit i bl.a. USA, Storbritannien och
Kanada, medan den har fortsatt växa i Japan och stabiliserats i Tyskland
och Frankrike.

Finanspolitiken ger under 1994 en restriktiv effekt på den ekonomiska
aktiviteten i OECD. I OECD-Europa uppgår underskottet i den offentliga
sektorn till 6 % av BNP. Den offentliga sektorns skuldsättning har
fortsatt att öka och bruttoskulden uppgår i dagsläget till ca 70 % av BNP,
vilket kan jämföras med ca 50 % av BNP för tio år sedan.

De lägre räntorna under 1993 är en viktig förklaring till den nuvarande
återhämtningen i de europeiska länderna. En mindre restriktiv penning-
politik har möjliggjorts genom att länderna samtidigt genomfört medel-
fristiga konsolideringsprogram för de offentliga finanserna. När penning-
politiken stramades åt i USA i februari 1994 bröts den internationella
trenden med fallande långa räntor, bl.a. beroende på att tillväxtutsiktema
förbättrats, att efterfrågan på kapital ökat och att inflationsförväntningarna
stigit. Ränteuppgången har generellt sett varit störst i de länder som har
dåliga offentliga finanser och en tradition av höga prisökningar.

BNP-tillväxten i OECD beräknas uppgå till 2,6 % i år och till 2,8 %
nästa år. I OECD-Europa tilltar tillväxten, medan den bedöms dämpas
något i USA nästa år, främst beroende på en svagare utveckling för
konsumtion och investeringar. I Japan förväntas en svag uppgång. I de
nordiska länderna blir sannolikt tillväxten fortsatt förhållandevis kraftig,
även om takten avtar i Danmark och Norge.

10

Prop. 1994/95:25

Tabell 2.1 Internationell utveckling

Årlig procentuell förändring

1992

1993

1994

1995

BNP

OECD Europa

0,7

-0,6

2,1

2,8

OECD Totalt

1,4

1,1

2,6

2,8

KPI

OECD Europa

3,9

3,2

2,8

2,9

OECD Totalt

3,1

2,8

2,3

2,8

Arbetslöshet

(procent av arbetskraften)

OECD Europa

9,5

10,6

11,4

11,1

OECD Totalt

7,7

8,0

8,3

7,9

Källor: OECD och Finansdepartementet.

Trots uppgången väntas inflationen komma att bli låg historiskt sett för
OECD som helhet nästa år. Det avspeglar dels att det i många länder
kommer att finnas ledig kapacitet vad gäller arbetskraft, dels den större
vikt som målet om prisstabilitet givits i många länder. Det finns i Europa
i dagsläget en bredare uppslutning än tidigare kring vikten att hålla
inflationen på en låg nivå.

Arbetslösheten i OECD bedöms minska något och uppgå till strax
under 8 % 1995. I OECD-Europa är andelen arbetslösa väsentligt högre,
även om den också där väntas minska.

De offentliga finanserna väntas förbättras i OECD under 1995, även
om de offentliga finanserna i flertalet länder förutses fortsätta att visa
avsevärda underskott i ett medelfristigt perspektiv, trots antaganden om
en lång period med god ekonomisk tillväxt och att ländernas olika
konsolideringsprogram implementeras fullt ut.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige

Utvecklingen i svensk ekonomi har under de tre senaste åren varit starkt
negativ. Investeringarna har minskat med över 20 % och sysselsättningen
med över 450 000 personer. Närmare 50 000 företag har gått i konkurs
och många produktionsanläggningar har lagts ner och därmed har också
den svenska produktionskapaciteten försvagats.

Den fallande sysselsättningen har medfört minskade offentliga in-
komster, medan den ökade arbetslösheten gett större offentliga utgifter.
Omsvängningen från ett underskott till ett kraftigt överskott i hus-
hållssparandet liksom en för svag budgetdisciplin och dyrbara kompro-
misser mellan olika önskemål har också försämrat de offentliga finans-
erna.

Efter tre år med fallande produktion väntas BNP växa med ca 2,5 %
år 1994. Återhämtningen startar dock från en låg nivå, och avståndet till
den långsiktiga tillväxttrenden är betydande. Återhämtningen har hittills

11

varit exportledd, men investeringsaktiviteten ökar nu och BNP-tillväxten Prop. 1994/95:25
väntas bli drygt 3 % år 1995.

Den svenska industrins konkurrensläge är mycket gott. I första hand är
det en följd av att kronkursen har sänkts, men de senaste åren starka pro-
duktivitetsökningarna har också bidragit. Industriproduktionen stiger i år
med ca 9 % och nästa år förutses en uppgång på 6-7 %. Parallellt med
den expansiva situationen för de konkurrensutsatta sektorerna beräknas
stora delar av den inhemska ekonomin få vidkännas en fortsatt dämpad
efterfrågan. Den offentliga konsumtionen, aktiviteten i byggsektorn och
till en del även den privata konsumtionen förutses utvecklas svagt.

En tudelning av ekonomin av detta slag är i viss utsträckning ett nor-
malt inslag i en återhämtningsfas. Att expansiva delar av ekonomin når
sitt kapacitetstak är heller inget att förvåna sig över. Det är snarare en
naturlig del i den strukturomvandling av ekonomin som nu sker. Av
avgörande betydelse är dock att ekonomin fungerar på ett sådant sätt att
kapacitetsutbyggnaden och omvandlingen verkligen kommer till stånd och
att det sker utan att inflationen tilltar. Den omläggning av den ekonomis-
ka politiken som nu sker är inriktad på att främja en sådan expansion
utan ökad inflation. Arbetsmarknadspolitiken inriktas på att underlätta
rekrytering och minska risken för flaskhalsar. Investeringarna stimuleras
för att främja en snabbare kapacitetsutbyggnad i näringslivet.

Det finns påtagliga risker med den nuvarande situationen. Det senaste
halvårets utveckling med stigande räntor och svag krona har fördjupat
tudelningen av ekonomin. Stora krav ställs nu på arbetsmarknadens
funktionssätt för att inte löneutvecklingen i industrin skall ge upphov till
en inflationistisk utveckling. Det bristande förtroendet för hållbarheten i
utvecklingen av de offentliga finanserna har också inneburit att den
svenska kronan är lågt värderad. Detta har förvärrat obalansen mellan
ekonomins olika delar. En högre kronkurs skulle verka dämpande på
utvecklingen för exportsektorn samtidigt som lägre importpriser skulle
stimulera hemmamarknaden och minska inflationstrycket.

Det höga ränteläget har medverkat till att den begynnande uppgången
av den privata konsumtionen försvagats. Den nödvändiga konsolideringen
av statsfinanserna medför en minskning av den realt disponibla inkomsten
för hushållen nästa år. Hushållens skuldanpassning har emellertid varit
kraftig de senaste åren och skuldkvoten är nu betydligt lägre än innan
kreditexpansionen under andra hälften av 1980-talet. Tillsammans med
en viss förbättring av arbetsmarknadsläget innebär detta att det är rimligt
att förvänta sig en nedgång i hushållssparandet. Därigenom skulle den
privata konsumtionen komma att bli ungefär oförändrad i volym 1995.

Bruttoinvesteringarna har vänt uppåt under 1994 från en mycket låg
nivå. Ökningen av näringslivets investeringar beräknas bli ca 18 %. Den
höga lönsamheten i kombination med en stark produktionstillväxt förutses
medföra fortsatta mycket stora investeringsökningar inom industrin under
det närmaste året, trots det höga ränteläget. Investeringarna inom övriga
delar av näringslivet hålls tillbaka av den svaga hemmamarknaden. Allt
fler tecken tyder dock på att detta håller på att ändras. Priserna på
kommersiella fastigheter har stabiliserats och flera privata tjänstesektorer

12

redovisar nu expansiva produktionsplaner. Det kraftigt minskande Prop. 1994/95:25
bostadsbyggandet dämpar ökningen för de totala bruttoinvesteringarna.

Totalt förutses dessa dock öka med ca 12 % år 1995 och de ger därmed
ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten. Uppgången beror delvis
på de nu föreslagna stimulansåtgärderna avseende investeringar. Av dessa
kan nämnas direktavdrag för byggnadsinvesteringar inom näringslivet
samt s.k. ROT-åtgärder riktade mot eftersatta investeringar.

Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört be-
tydande marknadsandelsvinster. Under 1993 och 1994 har marknads-
andelarna för export av bearbetade varor ökat med närmare 20 %. Under
1995 väntas de svenska arbetskraftskostnaderna (i gemensam valuta) stiga
något mer än konkurrenternas samtidigt som kapacitetsrestriktioner
alltmer börjar göra sig gällande. Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge
tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär dock
att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli
knappt 9 % år 1995.

Importen har hittills i år ökat mycket kraftigt. Till en del beror detta på
en stark efterfrågan från exportsektorn. Den konkurrensfördel som im-
portkonkurrerande hemmamarknadsföretag har erhållit genom deprecie-
ringen av kronan har hittills inte inneburit att man kurmat öka sina
marknadsandelar. Under 1995 dämpas importefterfrågan något samtidigt
som hemmamarknadsföretagen förväntas kunna utnyttja det gynnsamma
konkurrensläget. Importens ökningstakt förutses därmed avta till ca
6,5 % år 1995.

Utvecklingen av utrikeshandeln innebär successivt tilltagande överskott
i handels- och bytesbalansen. År 1995 bedöms överskottet i bytesbalan-
sen uppgå till ca 2 % av BNP.

En väl fungerande lönebildning är av stor betydelse för att en hög och
stabil tillväxt skall kunna uppnås utan att inflationen ökar. Trots det
mycket svaga arbetsmarknadsläget steg de genomsnittliga lönerna relativt
kraftigt under 1993. Till viss del kunde den uppmätta löneökningen för-
klaras av en tillfällig s.k. strukturell löneglidning som uppstår när
sysselsättningen faller. Detta beror dels på att de som kvarstår i syssel-
sättning har högre genomsnittslön, dels på utbetalda avgångsvederlag.
Denna effekt har beräknats till ca 1 procentenhet. De genomsnittliga löne-
ökningarna väntas uppgå till ca 3 % år 1994, vilket motsvarar öknings-
takten 1993 exkl. den strukturella löneglidningen. Prognoserna för 1995
är baserade på ungefär samma ökningstakt.

Konsumentpriserna väntas i år öka med knappt 3 %. Den under-
liggande inflationen är emellertid väsentligt lägre. Höjda indirekta skatter
och en stigande räntenivå har drivit upp konsumentprisindex (KPI).
Vidare har den svaga kronan medfört ett betydande genomslag från
importprisema. Under 1995 bedöms ökningstakten för KPI bli ca 3 %.
Även denna prisökning härrör till stor del från höjda indirekta skatter och
avgifter samt minskade subventioner. Nettoprisindex beräknas öka med
bara drygt 2 %.

Det svåra läget på arbetsmarknaden har förbättrats något under loppet
av 1994. Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, har ökat be-

13

tydligt. En ökad medelarbetstid har emellertid inneburit att antalet
sysselsatta personer fortsatt att minska 1994 jämfört med 1993. Under det
kommande året väntas antalet sysselsatta öka med ca 2,5 %. Effekterna
på arbetslösheten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft väntas
öka när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen
mellan 16 och 64 år som är i arbetskraften, dvs. arbetar eller är
arbetslösa, har sjunkit från nästan 85 % år 1990 till 77 % år 1994.
Många av de personer som har försvunnit ur arbetskraften förväntas
uppleva det som meningsfullt att återvända till arbetsmarknaden när
sysselsättningsmöjligheterna förbättras. Den öppna arbetslösheten
beräknas minska från ca 8 % år 1994 till knappt 7 % år 1995.

Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i
år uppgå till ca 11 procent av BNP. Uppgången i ekonomin och de före-
slagna budgetförstärkande åtgärderna förutses leda till en successiv för-
bättring av de offentliga finanserna de närmaste åren. Underskottet väntas
minska till drygt 9 % år 1995. Eftersom budgetunderskottet alltjämt är
mycket stort fortsätter emellertid statsskulden att öka till uppskattningsvis
93 % av BNP vid slutet av 1995.

Prop. 1994/95:25

Tabell 2.2 Försörjningsbalans

1992

1993

1994

1995

Privat konsumtion

-1.9

-3,8

0,4

0,0

Offentlig konsumtion

-0,6

-0,7

-0,2

0,3

Stat

1,7

3,5

1,6

2,3

Kommuner

-1,6

-2,5

-1,0

-0,6

Bruttoinvesteringar

-11,0

-16,2

4,0

11,9

Näringsliv

-15,7

-16,3

18,2

19,5

Bostäder

-6,4

-28,3

-35,7

-23,0

Myndigheter

1,2

3,6

5,9

10,2

Lagerinvesteringar

1,3

0,3

0,6

0,2

Export

2,2

7,2

12,0

8,6

Import

1,3

-0,4

10,3

6,6

BNP

-1,9

-2,1

2,5

3,4

Tabell 2.3 Nyckeltal

1992

1993

1994

1995

Timlön, kostnad

3,6

3,9

2,8

3,5

KPI, dec-dec

1,9

3,9

2,8

3,0

NPI, dec-dec

2,9

3,6

2,1

1,6

Disponibel inkomst

2,7

-3,9

1,2

-2,0

Sparkvot (nivå)

7,4

7,2

8,0

6,1

Industriproduktion

-0,7

1,8

9,0

7,6

Sysselsättning

-4,1

-5,2

-1,1

2,5

Öppen arbetslöshet (nivå)

5,3

8,2

8,0

7,0

Total arbetslöshet (nivå)

9,0

12,5

13,1

12,0

Offentliga sektorns finansiella

sparande (i % av BNP)

-7,4

-13,4

-11,0

-8,8

Privata sektorns finansiella

sparande (i % av BNP)

4,3

12,4

11,6

10,7

Bytesbalans (i % av BNP)

-3,1

-1,0

0,6

1,9

14

3 Politik för tillväxt, sysselsättning
och välfärd

Regeringen proposition innehåller i allt väsentligt förslag som socialde-
mokraterna gick till val på. Tillsammans med den budgetproposition som
nu förbereds rör det sig om ett gigantiskt program för att sanera statens
finanser för att därigenom återupprätta goda förutsättningar för Sveriges
ekonomi. Åtskilliga grupper i samhället kommer att känna av det, och
många kommer att tycka illa om enskilda inslag i programmet. Samtidigt
torde alla inse att ett program av detta slag är nödvändigt på lång sikt för
såväl enskilda medborgare som för det svenska näringslivet.

Propositionen skall alltså ses som förslag till åtgärder för att lägga ett
nytt och fast golv för den ekonomiska politiken i stället för det gungfly
på vilket Sverige befunnit sig de senaste åren. Lyckas denna sanering,
kan utvecklingen därefter bli betydligt mindre smärtsam. De förslag
regeringen nu lägger och arbetar med fordras för att på sikt skapa en
hållfast grund för väl värdspolitiken och för att få ett näringsliv som
expanderar.

För att upprätthålla och utveckla välfärden krävs således en hög,
balanserad och uthållig tillväxt och en sänkning av arbetslösheten.
Arbetslösheten har de senaste åren ökat kraftigt och nått en nivå som inte
har upplevts sedan depressionen på 1930-talet. Erfarenheterna från andra
länder visar att det är svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög
under en längre tid. Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att
snabbt minska arbetslösheten innan den permanentas på en hög nivå.

En förutsättning för god tillväxt är att investeringarna ökar och att
Sveriges produktionsförmåga varaktigt höjas. Den djupa kris som den
svenska ekonomin har genomgått de senaste åren har lett till en rekordlåg
investeringsnivå, som inte är förenlig med en hög och stabil tillväxt.
Investeringsnivån måste höjas markant. Det behövs fler företag och fler
företagare. De nya arbetstillfällena måste i första hand tillkomma i
näringslivet och de små och medelstora företagen har därvid en central
roll. Det statsfmansiella läget medför samtidigt att den offentliga sektorn
inte kan bidra till den nödvändiga sysselsättningsökningen i någon större
utsträckning.

I första hand måste en investeringsuppgång åstadkommas genom att den
goda konkurrenskraften i näringslivet befästs och genom att räntenivån
sänks. För att påskynda återhämtningen föreslår regeringen att möjlig-
heter till direktavavdrag för byggnadsinvesteringar skall gälla under
perioden fr.o.m. den 1 november 1994 t.o.m. den 31 maj 1996. Vidare
föreslår regeringen satsningar för att förbättra underhållet av vägar,
järnvägar, skolor och andra byggnader samt satsningar inom miljö- och
kulturområdet uppgående till sammanlagt drygt 4,7 miljarder kr. Dessa
utgifter finansieras fullt ut genom minskningar av andra utgifter för
arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Arbetsmarknadspolitiken liksom den ekonomiska politiken i övrigt bör
utformas så att arbetslösheten kan reduceras utan att löner och priser åter

Prop. 1994/95:25

15

börjar öka påtagligt. Detta kräver en politik som främjar rörlighet och
övergång till reguljära arbeten. Arbetslinjen måste stärkas. Stora krav
måste ställas på arbetsmarknadens funktionssätt vad gäller lönebildning
och arbetskraftens rörlighet. Genom en ökad flexibilitet underlättas
överföringen av arbetskraft till expansiva yrken, branscher och regioner
utan att de nominella löneökningarna i ekonomin som helhet tilltar.

I detta sammanhang har såväl arbetsmarknadsutbildning som reguljär
utbildning stor betydelse. Genom en bred utbildningsverksamhet höjs
kompetensnivån hos arbetskraften så att förflyttningar från delarbets-
marknader med hög arbetslöshet till sektorer med arbetskraftsbrist
underlättas. Såväl matchningsproblemen som inflationsdrivande tendenser
reduceras därigenom. Arbetsmarknadspolitiken kommer därför att läggas
om i syfte att främja sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden,
motverka inflationsdrivande flaskhalsar och höja kompetensen i arbets-
livet.

Arbetsmarknadspolitiken kommer dessutom att i allt större utsträckning
riktas mot personer som riskerar en permanent utslagning från arbets-
marknaden, de långtidsarbetslösa, de som aldrig lyckats etablera sig, de
utomnordiska invandrarna och äldre som förlorat sitt arbete under
lågkonjunkturen. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de unga som
bör vara på arbetsmarknaden men ännu inte fått den möjligheten.
Åtgärderna måste vara anpassade efter varje arbetssökandes behov och
förutsättningar. Satsningar som främjar den geografiska och yrkesmässiga
rörligheten kommer att prioriteras framför traditionella sysselsättnings-
skapande åtgärder. De speciella programmen för ungdomspraktik och
arbetslivsutveckling kommer successivt att avvecklas och i stället ersättas
med andra arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder med särskild
inriktning på ungdomar. Det är dessutom angeläget att människors vilja
att söka arbete och acceptera erbjudanden om arbete regelbundet testas.
Möjligheterna att neka anvisat arbete måste vara mycket begränsade med
avseende på lönenivå, region, bransch och yrkeskategori. Svartjobb och
bidragsfusk kan aldrig accepteras.

De internationella erfarenheterna visar att det största hotet mot en
rättvis fördelning av välfärden är en hög och bestående arbetslöshet. Den
nuvarande höga arbetslösheten kostar den offentliga sektorn stora belopp
och hotar både den generella välfärdspolitiken och rättvisan, genom att
den skapar klyftor mellan de som har arbete och de som saknar jobb. I
år kommer mer än vart tredje hushåll (exkl. pensionärshushållen) att
direkt beröras av den höga arbetslösheten. Dessa hushåll får betala en
mycket stor andel av krisens kostnader, både ekonomiskt och genom risk
att drabbas av hälsobesvär.

Uppoffringarna för saneringen av de offentliga finanserna måste för-
delas rättvist. Dagens bördor får inte skjutas över på kommande
generationer. Det minskade inflationsskyddet av bl.a. pensionerna
kommer att beröra många hushåll, men i allmänhet med mindre månads-
belopp. Genom det särskilda bostadstillägget ges stöd till de pensionärer
som har svagast ekonomi. Den tillfälliga värnskatten, den reducerade
indexeringen av skatteskalan och förändringarna i kapital- och förmögen-

Prop. 1994/95:25

16

hetsbeskattningen berör främst hushåll med höga eller genomsnittliga Prop. 1994/95:25
inkomster.

En rättvis fördelning av välfärden förutsätter också att alla har lika
tillgång till barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och
annan offentligt finansierad service av god kvalitet. Genom inriktningen
av de nu föreslagna åtgärderna på inkomstförstärkningar och minskade
transfereringar värnas dessa verksamheter. Satsningarna på ökad
utbildning och kunskap, såväl i näringslivet som inom arbetsmarknadspo-
litiken och skolan, bidrar både direkt och indirekt till en jämnare
väl färdsfördelning.

Prioriteringen av arbetslinjen medför att möjligheterna att försörja sig
själv förbättras, den samlade välfärden ökar och fördelningen blir rättvis
också i ett längre perspektiv. Passivitet och fortsatt stora underskott i de
offentliga finanserna skulle, å andra sidan, innebära att bördorna
fortsätter att öka och vältras över på kommande generationer.

Sverige är en integrerad del av den globala ekonomin. Internationellt
samarbete är viktigt för att uppnå centrala politiska mål som god tillväxt,
hög sysselsättning och tryggad välfärd. Arbetslösheten är ett gissel i
flertalet industriländer, och det råder bred enighet om att detta problem
måste ha högsta prioritet.

Den 13 november tar svenska folket ställning till frågan om svenskt
EU-medlemskap. Om Sverige blir medlem i EU, så kommer Sverige att
engagera sig i arbetet med att forma en ny, aktiv politik för tillväxt och
mot arbetslöshet i Europa. Målen för sysselsättning och välfärd måste bli
lika ambitiösa som målen för finansiell stabilitet. Sverige kommer att
medverka i strävandena att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att
genomföra gemensamma europeiska investeringsprojekt.

17

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

Rättelse: S. 19 Diagrammen utbytta S. 21 rad 13 nedifrån står: för---budgetår Rättat

till: år 1998

4 Finans- och penningpolitiken

Prop. 1994/95:25

De offentliga finanserna har försämrats på ett dramatiskt sätt under de
senaste åren. År 1990 var de samlade offentliga inkomsterna 57 miljarder
kr större än utgifterna. I år är i stället inkomsterna 166 miljarder kr
mindre än utgifterna. Detta stora underskott innebär att den offentliga
skuldsättningen stiger snabbt. De svaga offentliga finanserna försvårar
samtidigt en förbättring av sysselsättningen, eftersom de bidrar till höga
räntor samt en utbredd och påtaglig osäkerhet. Detta håller tillbaka såväl
investeringar som konsumtion och motverkar därmed den ekonomiska
återhämtningen.

Den långa räntan har stigit markant under innevarande år. Uppgången
i tioårsräntan på ca 4 procentenheter sedan bottennoteringen i slutet av
januari till dagens knappt 11 % kan delvis förklaras av en mindre
uppgång i de internationella räntorna, men framför allt av en oro för den
ekonomiska utvecklingen i Sverige, och speciellt då för den offentliga
skuldutvecklingen. Räntedifferensen mot Tyskland på tioåriga obliga-
tioner har i år stigit från ca 1 procentenhet, när den var som lägst i
våras, till över 4 procentenheter i augusti. Därefter har den sjunkit något,
till ca 3 procentenheter för närvarande. Oron för den ekonomiska
utvecklingen kommer även till uttryck i den svenska kronans låga värde
som bidrar till tudelningen av ekonomin och som försvagar den ekono-
miska återhämtningen.

Budgetpolitiken har de senaste åren varit alltför svag. Budgetdisciplinen
måste nu återupprättas och därmed förutsättningarna för en bibehållen låg
inflation och lägre räntor.

Den ekonomiska politiken måste läggas om så snart som möjligt.
Avgörande är därvid en kraftfull sanering av statsfinanserna. Budgetför-
stärkningarna bör vara så omfattande och så utformade att de leder till en
hållbar och förtroendeskapande utveckling av de offentliga finanserna.
Därmed skapas förutsättningar för lägre räntor och en starkare krona,
vilket i sin tur kan bidra till en stark och hållbar återhämtning av
produktion, sysselsättning och välfärd. Budgetförstärkningarna bör vidare
i största möjliga utsträckning befrämja ekonomins funktionssätt och
utformas på ett rättvist sätt. Den fördelningsmässigt allra viktigaste
effekten är emellertid att en hög och uthållig tillväxt skulle förbättra
sysselsättningsmöjligheterna för svaga grupper. Budgetförstärkningarna
måste få genomslag på de offentliga finanserna redan 1995 och 1996 för
att ge så snabba effekter som möjligt på ränta, växelkurs, skuldutveckling
och ekonomisk återhämtning.

För att uppnå en stabilisering av statsskulden som andel av BNP i slutet
av mandatperioden krävs, såvitt nu kan bedömas, de budgetförstärkningar
som redovisats i tabell 1.1. I diagram 3.1 och 3.2 visas utvecklingen av
statsskulden som andel av BNP och den offentliga sektoms finansiella
sparande när dessa budgetförstärkningar beaktas vid olika antaganden om
tillväxt fram till år 1998. Inflationen antas vara 3 % per år, räntan på

18

statsobligationer antas falla successivt till 7 % år 1998. Beräkningarna är Prop. 1994/95:25
justerade för s.k. under- och överkurser vid obligationsemissioner.

Diagram 3.1 Statsskulden. Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet.

Diagram 3.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande. Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet.

19

I valrörelsen begärde socialdemokraterna ett öppet mandat av väljarna Prop. 1994/95:25
för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt för att
sanera statens finanser. De senaste prognoserna tyder på att statens bud-
getunderskott innevarande budgetår, om inga åtgärder vidtas, blir större
än tidigare beräknat, främst till följd av högre räntor. Samtidigt är den
ekonomiska utvecklingen emellertid nu så stark att förutsättningar finns
att uppnå en snabb konsolidering av statsfinanserna. En sådan utveckling
är en förutsättning för att i den kommande konjunkturuppgongen få till
stånd en varaktig tillväxt. Den förbättrar också förutsättningarna för att
klara en kommande konjunkturavmattning och göra statens finanser
mindre känsliga för variationer i räntor och valutakurser. Regeringen gör
bedömningen att denna möjlighet till en kraftfull förstärkning av
statsfinanserna nu måste tas till vara.

Den ekonomiska politiken syftar även till att etablera en varaktigt låg
inflationstakt. Det är inte möjligt att uppnå hög tillväxt och successivt
stigande sysselsättning samtidigt som prisstegringarna är snabba. De
ekonomiska aktörerna skulle då komma att bygga in en hög inflationstakt
i sina förväntningar och i sitt beteende. Därmed skulle lönekrav komma
att drivas upp och misstroende mot valutan uppstå. Osäkerheten inför
framtiden skulle tillta med ökade riskpremier och högre räntor som följd.
Det råder därför ingen motsättning mellan prisstabilitet och hög
sysselsättning. Tvärtom är prisstabilitet en förutsättning för en långsiktigt
hög tillväxt och hög sysselsättning. Det visar sig också att länder med
varaktigt låg inflationstakt är betydligt mindre sårbara när det inträffar
ekonomiska störningar eller kriser av olika slag. Detta har varit mycket
påtagligt i samband med den turbulens som vid olika tillfällen rått på de
finansiella marknaderna under de senaste åren.

Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation på god
europeisk nivå. Riksbanksfullmäktige har definierat inflationsmålet så att
inflationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent +/-
1 procentenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska
länder. Omläggningen av finanspolitiken väntas bidra till en starkare
krona och lägre långa räntor, vilket främjar en sund och balanserad
utveckling av den svenska ekonomin. En statsfinansiell sanering skulle
bidra till att minska bördan på penningpolitiken. Därmed skulle också
förutsättningarna för bevarad prisstabilitet öka, vilket ytterligare skulle
förbättra förutsättningarna för en balanserad och uthållig tillväxt.

20

5     Budgetpolitiken                                  ProP- 1994/95:25

5.1   U tgångspunkter

I det socialdemokratiska valmanifestet redovisades en politik för att an-
gripa de ökade obalanserna i ekonomin samt skapa en uthållig tillväxt och
därmed värna välfärden. För att detta skall lyckas är det nödvändigt att
sanera statsfinanserna och minska arbetslösheten.

Valmanifestet innehöll därför förslag till ett tillfälligt investerings-
program. Vidare redovisades planerade utgiftsminskningar och inkomst-
ökningar, som skulle förstärka statens finanser med 61 miljarder kr.

I valmanifestet anfördes att det skulle kunna bli nödvändigt med ytter-
ligare åtgärder för att förbättra de offentliga finanserna. Det försämrade
statsfinansiella läget gör det nödvändigt att genomföra ytterligare budget-
förstärkningar på sammanlagt ca 20 miljarder kr. Förslag härom kommer
att föreläggas riksdagen i budgetpropositionen 1995. Förslagen bör
inriktas på besparingar i de offentliga utgifterna.

5.2   Åtgärder för att stärka de offentliga finanserna

De åtgärder som regeringen redovisar i denna proposition beräknas leda
till en förstärkning av de offentliga finanserna med 57,1 miljarder kr
år 1998. Budgetpropositionen, som föreläggs riksdagen i januari 1995,
avseende 1995/96 kommer att omfatta 18 månader till följd av omlägg-
ningen av det statliga budgetåret till kalenderår. Budgetförslaget för
1995/96 kommer således att omfatta tiden den 1 juli 1995 till den 31
december 1996. Nedan redovisas emellertid besparingsåtgärdernas
effekter för de första 12 månaderna.

Åtgärder vidtas vidare för att korrigera vissa tidigare fattade beslut.

Det gäller förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och långsammare ned-
trappning av räntebidragen för bostäder som byggts under senare år.
Vidare läggs förslag om insatser för sysselsättningen. Åtgärderna är finan-
sierade och leder därmed inte till några negativa effekter på de offentliga
finanserna.

21

Tabell 5.1 Förstärkningar av den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor, 1994/95 års prisnivå

Prop. 1994/95:25

1995/96
(12 mån)

1998

Avskaffat vårdnadsbidrag1

3,2

3,2

Översyn av ekonomiskt familjstöd2

0,0

3,7

Flerbarnstillägg

0,5

0,5

Bidragsförskott

0,2

0,8

Förtidspensionering

1,9

4,3

Anslag för säkerhet

1,8

4,0

Jordbrukssektorn

0,3

0,3

Minskad statlig konsumtion

2,0

2,0

Skatteadministrationsersättning från

kyrkliga kommuner

0,3

0,3

Minskad indexering pensioner, m.m.

3,2

8,4

Avgår:

Långsammare nedtrappning av räntebidragen

-1,3

-2,0

Summa besparingar

12,1

25,5

Indirekta effekter:

-2,0

-4,7

Inkomstbortfall till följd av minskade utgifter

Värnskatt

3,2

4,2

Enhetlig kapitalbeskattning

7,5

7,5

Bevarad förmögenhetensskatt

1,9

1,9

Avkastningsskatt

1,9

1,9

Minskad indexering

1,9

4.4

Sänkt bolagsskatt

-0,5

-2,0

Egenavgifter

2,6

14,4

Övriga skatteförändringar

1,6

4,7

Summa skatter och avgifter3

19,7

36,3

Summa förstärkningar av den offentliga

sektorns finanser

29,8

57,1

Inkl, återinförande av 90 garantidagar.

2 Ersätter en karensdag vid tillfällig föräldraledighet.

3 Delarna motsvarar inte totalsumman på grund av interaktionseffekter.

5.2.1 Åtgärder på utgiftssidan

Åtgärder inom Socialdepartementets område

Inom familjepolitiken minskas flerbarnstillägget och bidragsförskotten.
Vidare föreslås att en utredning för översyn och effektivisering av det
samlade ekonomiska familjestödet tillsätts. Ett av utredningens huvud-
syften skall vara att föreslå bestående utgiftsminskningar som senast
under år 1998 motsvarar en nettoeffekt på de offentliga utgifterna med
3 000 miljoner kr.

Vårdnadsbidraget avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Samtidigt åter-
införs de 90 garantidagama med samma ersättningsnivå som tidigare.

Vidare föreslås ett antal olika åtgärder för att minska de totala nettout-
giftema för förtidspensioneringen med 3 000 miljoner kr.

22

Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitik

Prop. 1994/95:25

Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitiken skall effektiviseras
genom ökad samordning. Regeringen förslår att utgiftsbegränsningama
inom dessa områden sammantaget uppgår till 3 060 miljoner kr senast
1998.

De anslagsmässiga konsekvenserna av detta kommer att lämnas i bud-
getpropositionen 1995. Följande fördelning mellan departementsområdena
utgör inriktningen för detta.

Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde vidtas utgiftsbegräns-
ningar om 2 000 miljoner kr som skall uppnås senast 1998. Regeringens
inriktning är, om det säkerhetspolitiska läget tillåter det, att de försvars-
beslut som fattas hösten 1996 och som omfattar perioden 1997-2001,
skall leda fram till ytterligare besparingar om minst 2 000 miljoner kr.
Nästa försvarsbeslut måste bli föremål för överläggningar mellan riks-
dagspartierna.

Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde fastställs bistånds-
ramen för budgetåren 1995/96 till 1998 till ett nominellt oförändrat
belopp om 13 360 miljoner kr. Ytterligare avräkning sker med 300 miljo-
ner kr avseende asylkostnader. Det är regeringens målsättning att när den
ekonomiska utvecklingen tillåter det successivt uppfylla enprocentsmålet.

Utgifterna för invandring m.m. reduceras med minst 760 miljoner kr
jämfört med gällande planer. Minskningarna kommer att åstadkommas
genom bl.a. förbättrad inresekontroll samt regel- och organisationsför-
ändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställigheten av s.k.
avlägsnandebeslut effektivare. Regeringen kommer också att uppdra åt en
invandrings- och flyktingkommitté att lämna förslag med utgångspunkt
från propositionen om aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m.
(prop. 1990/91:195). Utredningsarbetet tar sikte på att undanröja eller
lindra orsaker bakom flykt och påtvingad migration. Vidare skall i första
hand den som bäst behöver skydd i vårt land tillåtas stanna här.
Dessutom skall de förslag om planeringsramar för invandringen som
diskuterades i propositionen vidareutvecklas av kommittén. En propo-
sition grundad på kommitténs förslag bör kunna lämnas till höstriksdagen
1995. Förslagen bör genomföras under år 1996.

De totala utgiftsbegränsningama inom anslagen för säkerhet kommer
härmed att uppgå till minst 5 000 miljoner kr senast år 2001 med hänsyn
taget till det kommande försvarsbeslutet.

Besparingar inom Jordbruksdepartementets område

Inom Jordbruksdepartementets område uppfylls valmanifestets besparings-
beting om 300 miljoner kr genom dels successiv neddragning av statens
stöd till avbytarverksamheten med 100 miljoner kr, dels minskad bered-
skapslagring av livsmedel m.m. med 200 miljoner kr. Besparingarna
genomförs budgetåret 1995/96.

23

Minskad statlig konsumtion

Prop. 1994/95:25

Besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Jämfört med
redan fattade beslut skall utgifterna för statlig konsumtion minska med
2 000 miljoner kr. Det motsvarar ca 3 % av de statliga förvaltnings-
anslagen. Besparingen kommer att genomföras redan budgetåret 1995/96.

Besparingen kommer under det fortsatta budgetarbetet att fördelas
mellan berörda myndigheters anslag. Utgångspunkten för fördelningen av
besparingsbeloppet utgörs av de budgeterade utgifterna för statens
förvaltningsanslag. Det innebär att stora delar av besparingskravet
kommer att läggas på bl.a. Justitie-, Social-, Finans- och Utbildnings-
departementens områden.

Den exakta fördelningen av besparingarna på förvaltningsanslagen
kommer att föreslås i budgetpropositionen. Det går för närvarande inte
att bedöma i vilken utsträckning förslagen till neddragningar av denstat-
liga konsumtionen kommer att leda till personalminskningar. Osäkra
faktorer som t.ex. om besparingarna kommer att tas ut genom strukturella
åtgärder, t.ex. renodling av statlig verksamhet eller på annat sätt, är
oklara.

Regeringen har under de tre senaste budgetåren till riksdagen redovisat
de konsekvenser för personalen som följer av de förslag som förelagts
riksdagen. Regeringen har när det gäller de nu föreslagna besparingarna
för avsikt att även i årets budgetproposition redovisa personalkonsekven-
serna. Regeringen avser också att härutöver informera riksdagen om de
erfarenheter som hittills vunnits av omställningsarbetet.

Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner

Kyrkokommunerna bör också bidra till saneringen av statens finanser.
Mot denna bakgrund bör kyrkokommunerna ersätta staten för administra-
tionen av kyrkoskatten. För år 1995 beräknas ersättningen uppgå till
300 miljoner kr. Ersättningen för 1995 bör tas ut genom att de kyrkliga
kommunernas fordran på staten avseende skattemedel minskas.

Minskad indexering

Nivån på ett stort antal förmåner från de offentliga transfererings systemen
är knutna till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Genom kopplingen till basbeloppet växer en rad offentliga utgifter med
automatik i takt med att priserna förändras. De utgifter som berörs är
framför allt pensioner och studiemedel.

Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera de offent-
liga finanserna bör enligt regeringens mening den automatiska inflations-
uppräkningen begränsas. Detta bör ske genom att grunden för beräkning
av basbeloppet ändras så att endast en del av prisförändringarna får

24

genomslag på basbeloppets uppräkning. På detta sätt minskar de offent-
liga utgifterna samtidigt som skatteinkomsterna ökar.

Regeringen vill med detta understryka vikten av att inflationen även
fortsättningsvis hålls nere på en låg nivå. Den direkta kopplingen mellan
inflationstakt och förstärkning av de offentliga finanserna som den
minskade indexeringen innebär torde enligt regeringens bedömning även
minska förväntningarna om framtida inflation.

Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en tem-
porär åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför
kopplas till storleken på detta och ske på så sätt att basbeloppsuppräk-
ningen jämfört med 1994 års basbelopp begränsas till 60 % av för-
ändringen i prisnivån så länge underskottet i statsbudgeten överstiger
100 miljarder kr. Om budgetunderskottet är mindre än 100 miljarder,
men överstiger 50 miljarder skall inflationsuppräkningen begränsas till
80 %. För det fall budgetunderskottet kommer att understiga 50 miljarder
kr kan enligt regeringens bedömning basbeloppet återigen fullt ut räknas
upp med prisförändringen.

Prop. 1994/95:25

5.2.2 Inkomstförstärkande åtgärder

Regeringen föreslår en rad förändringar i skattereglerna som bidrar till
saneringen av de offentliga finanserna. Åtgärderna innebär också att de
principer som låg till grund för den brett förankrade skattereformen 1990-
1991 återställs. Dessa var enkelhet, likformighet och rättvisa.

Förslagen rörande beskattning av sparande och kapitalägande grundas
på den likformighet som åsyftades i skattereformen. Utdelningsinkomster
och reavinster på aktier beskattas på samma sätt som övriga kapitalin-
komster. Den allmänna skattesatsen för kapitalinkomster föreslås ligga
kvar på 30 % även efter den 1 januari 1995, vilket innebär att skattelätt-
naden för ränteutgifter behålls på dagens nivå. Detta bidrar till att stabi-
lisera marknaderna för villor och bostadsrätter. Skattesatserna vid beskatt-
ning av pensions- och försäkringssparande höjs av statsfinansiella skäl
samt av fördelnings- och likformighetsskäl. Åtgärden bidrar också till
mer kortsiktiga mål att stimulera konsumtionen. Fastighetsskatten höjs
med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996 för att undvika en ytterligare för-
sämring av räntebidragen i den nyare bostadsbeståndet. I en särskild pro-
position (prop. 1994/95:53) har redan föreslagits en s.k. rullande fastig-
hetstaxering där taxeringsvärdema räknas om varje år, vilket också
stärker statsfinanserna. Förmögenhetsskatten behålls på sin nuvarande
nivå. Den framtida utformningen bereds vidare. Skattebefrielsen på
arbetande kapital berörs ej av de förslag som nu läggs.

Företagsbeskattningen skall ha en utformning som ger goda villkor för
näringslivet, i synnerhet för små och medelstora företag samt för ny-
företagande.

De skattehöjningar på aktiebolagen som beslutades till följd av prop.
1993/94:50 skall återtas. Detta förbättrar villkoren för investeringar i
Sverige. Stämpelskatten på nyemitterade aktier slopas. Därutöver skall

25

skatteuttaget reduceras till den nivå som skulle följa av 1991 års regler. Prop. 1994/95:25
Detta kan ske genom att lättnaderna koncentreras på försörjningen av
externt riskkapital eller genom mer generella lättnader. Den närmare
utformningen skall prövas efter samråd med näringslivet. Tidigare be-
slutade regler för enskilda näringsidkare, som ger dessa med aktiebolagen
likvärdiga expansionsvillkor, behålls i huvudsak.

För att stimulera näringslivets byggnadsinvesteringar föreslår regering-
en direktavdrag för 50 % av nedlagda kostnader under perioden den
1 november 1994 till den 31 maj 1996. Detta bidrar till att tidigarelägga
återhämtningen i byggsektorn och motverka arbetslösheten bland bygg-
nadsarbetare. Därtill utvidgas produktionskapaciteten i näringslivet, vilket
minskar risken för flaskhalsar och inflationsimpulser.

Det allvarliga statsfinansiella läget gör det nödvändigt att förstärka
statens inkomster även på andra sätt. Mest betydelsefullt i detta samman-
hang är en höjning av den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen
med 1 procentenhet per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs. med totalt
3 procentenheter. Av både statsfinansiella skäl och för att uppnå en
förenklad hantering vid skattemyndigheterna höjs det icke avdragsgilla
beloppet för resekostnader från 4 000 till 6 000 kr.

Det är också nödvändigt att temporärt göra vissa avsteg från vad som
lades fast i 1990-1991 års skattereform. Skatteuttaget på förvärvsinkom-
ster över den s.k. skiktgränsen höjs från 20 till 25 % t.o.m. år 1998.
Indexeringen av skatteskalan och uppräkningen av grundavdraget
begränsas tillfälligt. Det senare medför att grundavdraget vid beräkning
av statlig skatt och skiktgränsen inte räknas upp lika mycket som annars
kulle ha gjorts de närmaste åren. Grundavdraget vid beräkning av statlig
inkomstskatt återinförs 1995. Frågan om grundavdragens utformning i de
högre inkomstskikten prövas i samband med avvecklingen av värnskatten.

Förslagen på det skattepolitiska området m.m. innebär en betydande in-
komstförstärkning för den offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998
uppgår till drygt 36 miljarder kr. För framtiden bör mer betydande
höjningar av skatteuttaget undvikas. Det gäller kommunalskatterna och
de skatter som riksdagen direkt kan påverka. Ett ökat inslag av skatter
och avgifter som har gynnsamma effekter på miljön kommer att prövas
ytterligare.

5.2.3 Åtgärder som vidtas för att korrigera tidigare fattade beslut

De åtgärder som nedan redovisas för att korrigera vissa tidigare fattade
beslut är utformade så att de långsiktigt inte försämrar de offentliga
finanserna.

26

Räntebidragen

Prop. 1994/95:25

Den år 1993 beslutade extra höjningen av den garanterade räntan 1995
och 1996 avseende räntebidrag för nybyggnad, ombyggnad, energisparan-
de åtgärder eller förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler
genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet
skulle medföra görs i stället genom en höjning av fastighetsskatten för
småhus och hyreshusenheter som innehåller bostäder, alternativt tomt-
mark för småhus, på lantbruksenhet. Skatten höjs från 1,5 till 1,7 procent
fr.o.m. beskattningsåret 1996.

Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsrätten

Regeringen föreslår i prop. 1994/95:99 att försämringen som gjorts av
arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor upphävs, liksom begränsningen
av ersättningsperioden. Vidare lämnas förslag till ändringar som syftar
till att effektivisera arbetslöshetsförsäkringen.

Vad gäller arbetsrätten har regeringen nyligen avlämnat en proposition
där försämringarna i arbetsrätten upphävs.

5.2.4 Insatser mot arbetslöshet

Regeringen lägger fram förslag till insatser som primärt består av arbets-
marknadspolitiska åtgärder, utbildningsåtgärder och bidrag till in-
vesteringar. Vidare föreslås direktavdrag för byggnadsinvesteringar.
Paketet utformas i enlighet med regeringsförklaringen. Åtgärdernas ut-
formning tar hänsyn till konjunkturläget och är tillväxtbefrämjande.
Finansieringen kommer att ske genom omfördelning av redan anvisade
medel.

Arbetsmarknadspolitiken läggs om i riktning mot rörlighetsfrämjande
åtgärder och ett stärkt rekryteringsstöd.

Utbildningsinsatserna kommer att ske inom det reguljära utbildnings-
väsendet och inom arbetsmarknadsutbildningen. Antalet nya utbildnings-
platser uppskattas till ca 30 000.

Investeringarna kommer framför allt att inriktas på underhåll och syftar
till att stimulera byggsektorn under 1995. Sysselsättningseffekten av dessa
investeringar uppskattas till ca 50 000 personer.

5.3 Kommunal ekonomi

Kommuner och landsting har en avgörande roll för välfärden. Kommuna-
la verksamheter inom vård, omsorg och utbildning är välfärdens kärna.
Kvaliteten inom dessa verksamheter måste hävdas även i ekonomiskt
kärva tider.

27

Den kommunala sektorns omfattning och betydelse gör att staten måste Prop. 1994/95:25
kunna påverka den kommunala konsumtionsutvecklingen och finansiering-
en av verksamheten. Detta sker dels genom lagstiftning inom den kom-
munala verksamheten, dels genom att staten anger det skattefinansierade
utrymmet.

Kommunsektorn genomgår för närvarande stora förändringar. En stor
del av neddragningarna i den offentliga sektorn har skett inom kommuner
och landsting. Under de senaste åren har antalet sysselsatta minskat.
Sysselsättningen börjar närma sig de nivåer som den hade i mitten av
1980-talet. Under åren 1992 till 1995 beräknas antalet årsarbetare minska
med drygt 91 000. Detta sker huvudsakligen genom naturlig avgång,
tidigarelagda pensioneringar, ökad sysselsättningsgrad och genom att
vikariat inte förlängs. Bara en mindre del sker genom uppsägning av fast
anställd personal.

Tabell 5.3 Den kommunala sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor i löpande priser

År

1993

1994

1995

Finansiellt sparande

22

9

4

Källa: Finansdepartementet.

Mellan åren 1988 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt
sparande på mellan 2 och 8 miljarder kr per år. Kommunsektorns finan-
siella sparande förstärktes under år 1992 då ett finansiellt överskott på
16 miljarder kr uppstod. Det finansiella sparandet fortsatte att stiga även
år 1993. För 1994 beräknas kommunsektorns finansiella sparande uppgå
till 9 miljarder kr. De stora positiva resultaten kan till största delen
förklaras av neddragningar i den kommunala sysselsättningen, den ned-
växling av pris- och löneökningstakten som skett de senaste åren samt
ökade skatteintäkter till följd av den tvååriga eftersläpningen i det gamla
systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den kommunala
sektorns finansiella sparande går under de närmaste åren ner i förhållande
till nivåerna åren 1992-1994. För att medborgarnas behov av service på
bästa möjliga sätt skall tillgodoses, måste arbetet med att öka pro-
duktiviteten i den kommunala verksamheten drivas vidare. Under de
närmaste åren kan en framgångsrik ekonomisk politik och ekonomisk ut-
veckling leda till att nedgången i den kommunala verksamheten bryts.

Regeringen anser att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner bör
vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. En enskild kommuns be-
slut att höja kommunalskatten bidrar till att skärpa den samlade be-
skattningen av arbete, vilket innebär betydande nackdelar ur samhälls-
ekonomisk synvinkel. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kom-
munalskattemedlen och väga in denna fråga i överläggningarna med före-
trädare för kommunsektorn inför bedömningen av det skattefinansierade
utrymmet. Kommunsektorn är särskilt gynnad av en god allmänekono-
misk politik. En sådan politik främjar sektorn snabbt och direkt genom

28

att sysselsättningen ökar, vilket medför ökade skatteintäkter och minskade Prop. 1994/95:25
kostnader för socialbidrag, särskilda insatser för att skapa arbetstillfällen
etc. Den omläggning som nu sker av den ekonomiska politiken bör så-
ledes dämpa behovet av skattehöjningar.

Mot bakgrund av vad regeringen tidigare har redovisat om målen för
budgetpolitiken och det ekonomiska läget har regeringen inte omprövat
nivån på de statliga bidragen för år 1995. De kvarstår således nominellt
oförändrade. Regeringen avser att återkomma till vårriksdagen om det
skattefinansierade utrymmet för år 1996.

Riksdagen har under de senaste åren fattat flera beslut av stor betydelse
för den kommunala sektorn. En mer långsiktig stabilitet i skatte- och bi-
dragssystemen bör eftersträvas för kommuner och landsting. En parla-
mentariskt sammansatt beredning har tillkallats med uppgift att lämna
förslag som innebär att förutsättningarna för detta kan förbättras. Bered-
ningen förutsätts inom kort lämna sitt förslag till regeringen. Regeringen
avser därefter att föreslå riksdagen att ett nytt system för utjämning av
kostnader och intäkter för kommuner och landsting skall träda i kraft år
1996. I beredningens uppgift ingår även att finna en långsiktig lösning på
hur de ekonomiska regleringarna mellan staten och kommunsektorn skall
göras. I avvaktan på att nya system skall träda i kraft kommer ekonomis-
ka regleringar med anledning av förslagen i denna proposition att regleras
genom att kommunalskattemedlen justeras.

I årets kompletteringsproposition gjordes bedömningen att den nuvaran-
de ordningen för kommunernas och landstingens mervärdesskattehante-
ring bör förändras fr.o.m. år 1995. Det anfördes bl.a. att kompensations-
ordningen för ingående mervärdesskatt i verksamheter som inte medför
skattskyldighet inte bör kopplas till mervärdesskattesystemet. Vidare
uttalades att ett system för konkurrenskorrigering bör bygga på kommu-
nal självfinansiering.

Regeringen har i den nyligen lämnade propositionen om mervärdesskat-
ten och EG (prop. 1994/95:57) redovisat att utformningen av ett slutligt
sådant system bör övervägas ytterligare. Det kan därför inte införas
förrän fr.o.m. år 1996. Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med förslag i denna fråga.

I den nämnda propositionen föreslås dock vissa ändringar att gälla
redan fr.o.m. år 1995. Som en övergångslösning för detta år föreslår
regeringen bl.a. att kommuner och landsting som hittills skall kunna få
återbetalning av ingående mervärdesskatt inom skattefria verksamheter,
men genom ett särskilt förfarande som är skilt från mervärdesskattesyste-
met.

29

6 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:25

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen
förordar i avsnitten 1-4,

2. godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar och in-
komstförstärkningar som regeringen förordar i avsnitt 5.

30

7 Socialdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1994/95:25

En viktig förutsättning för regeringens politik är att grunddragen i den
generella välfärdspolitiken skall stå fast. Det ekonomiska läget i landet
innebär emellertid att stora besparingar måste ske inom de flesta områ-
den. En strävan har varit att göra besparingarna på ett sådant sätt att de
svagaste grupperna i samhället inte drabbas alltför hårt.

Besparingar inom pensionsområdet har utformats utifrån en strävan att
de kortsiktiga besparingar som nu föreslås inte skall ändra förutsätt-
ningarna för den av riksdagen beslutade reformeringen av ålderspensione-
ringen. Den huvudsakliga metod som regeringen valt är att begränsa upp-
räkningen av basbeloppet. För att minska de negativa effekterna för de
sämst ställda pensionärerna inrymmer besparingspaketet en förstärkning
av det särskilda bostadstillägget till pensionärer.

Även inom det familjepolitiska området föreslås betydande besparingar.
En strävan har också varit att inte göra regelverket mer komplext än
i dag. Det förslag om införande av en karensdag i föräldraförsäkringen
som presenterades i det socialdemokratiska valmanifestet genomförs av
detta skäl inte nu. Regeringen avser i stället att efter särskild utredning
precisera nettoutgiftsminskningar om ytterligare 3 miljarder kr inom det
ekonomiska familjestödet. I enlighet med valmanifestet avskaffas vård-
nadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1995 och garantidagama återinförs.

7.1 Sammanfattning av förslag till besparingar

I följande tabell redovisas beräknade utgiftsminskningar av föreslagna
åtgärder.

Tabell 7.1 Beräknade utgiftsminskningar av föreslagna åtgärder

Miljoner kronor, 1994/95 års prisnivå, netto

Åtgärdspaket/område                       Utgiftsminskningar efter skattebortfall

1995/96                  1998

12 mån

Ekonomiskt familjestöd (exkl.

basbeloppsjustering)

2 990

6 600

Pensioner, begränsad basbelopps-
uppräkning1

2 200

5 700

Förtidspensioner

1 300

3 000

Förbättrat särskilt bostadstillägg
för pensionärer

-70

-200

1 Basbeloppsjusteringer ger, förutom i tabellen redovisade effekten på pensionerna,
även effekter på studiemedel och skatteintäkter.

31

7.2 Ekonomiskt familjestöd

7.2.1 Inledning

Regeringen har inledningsvis redogjort för den ekonomiska situationen
och behovet av besparingar. I detta avsnitt anges hur besparingsåt-
gärderna utformas vad gäller det ekonomiska familj estödet. Den be-
sparing på netto 2,3 miljarder kr som uppkommer genom slopandet av
vårdnadsbidraget och återinförandet av garantidagama har redovisats i
propositionen (prop. 1994/95:61) om slopande av vårdnadsbidraget och
återinförande av garantidagama.

Regeringens förslag innebär vissa begränsningar av flerbarnstilläggen
men med inriktning att skydda de riktigt stora familjerna. Lagtekniskt
innebär förslagen att flerbarnstilläggen i fortsättningen uttrycks i krontal
och inte som proportion av barnbidragen.

Vi föreslår vidare att bidragsförskottet fryses på den nuvarande nivån
och anges i kronor, liksom att preskriptionstiden för underhållsbidrag
förlängs. En särskild utredning - Underhålls- och bidragsförskottsutred-
ningen -93 - ser för närvarande över ensamförälderstödet. De förslag
som här lämnas inkräktar inte, enligt vår mening, på utredningens möjlig-
heter att utforma ett bättre och enklare stödsystem inom området.

Vi avser att påbörja ett utredningsarbete med inriktning att minska
nettoutgiftema för det direkta stödet till barnfamiljerna med 3 miljarder
kr realt år 1998. Inriktningen av utredningsarbetet skall vara att i ett
sammanhang pröva det totala ekonomiska stödet till barnfamiljerna för att
därigenom åstadkomma en bättre samordning av de olika regelsystemen.
Genom en sådan samordning kan effekter som inte är avsedda motverkas
och leda till minskade totala kostnader för samhället. Utredningsarbetet
skall vara slutfört den 1 juli 1995 så att åtgärderna skall kunna träda i
kraft den 1 juli 1996.

Prop. 1994/95:25

7.2.2 Ändrade regler för flerbarnstillägg

Regeringens förslag: Flerbarnstilläggen justeras ned och lämnas
från den 1 januari 1995 med 2 400 kr per år för det tredje barnet,
med 7 200 kr per år för det fjärde barnet och med 9 000 kr per år
för det femte och varje ytterligare barn.

Skälen för regeringens förslag: I de diskussioner som tidigare har
förts inom det Socialdemokratiska arbetarepartiet med anledning av de
nedskärningar som är nödvändiga inom bambidragssystemet har ett
successivt slopande av flerbarnstilläggen förts fram som en lämplig
åtgärd. Undersökningar visar emellertid att de riktigt stora familjerna
redan med gällande flerbamstilläggssystem, i högre grad än familjer med
färre barn är beroende av socialbidrag. Att helt slopa flerbarnstilläggen

32

skulle därför innebära ett ökat socialbidragsberoende för de stora Prop. 1994/95:25
familjerna. Regeringen har därför valt att föreslå en begränsad sänkning
av flerbarnstilläggen samtidigt som dessa frikopplas från bambidragsnivån

i systemet.

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1947:529) om allmänna barn-
bidrag.

Förslaget innebär en budgetförstärkning budgetåret 1995/96 på ca

540 miljoner kr. För innevarande budgetår kan besparingen beräknas till
ca 270 miljoner kr.

7.2.3 Preskriptionstid för underhållsbidrag

Regeringens förslag: Preskriptionstiden för underhållsbidrag för-
längs från tre till fem år fr.o.m. den 1 januari 1995.

Skälen för regeringens förslag: Preskriptionstiden sänktes vid den
stora underhållsbidragsreformen år 1979 från tio till tre år för att under-
lätta för de underhållsskyldiga. Det innebar att just denna preskriptionstid
blev osedvanligt kort. En femårig preskriptionstid innebär enligt vår
mening en bättre avvägning mellan den enskildes intresse av att slippa
skulder för gången tid och samhällets och vårdnadshavares intresse att få
betalt för sina fordringar.

Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 9 § föräldrabalken och 15 kap.
5 § utsökningsbalken. Om förslaget antas krävs också ändringar i propo-
sitionen om Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogden
(prop. 1994/95:49) som nyligen har överlämnats till riksdagen. Denna
fråga får dock tas upp i ett senare sammanhang.

När förändringen slagit helt igenom beräknas förslaget innebära en kost-
nadssänkning på ca 60 miljoner kr för helt år. Detta inträffar efter två år
från det att de nya reglerna börjar gälla.

Underhålls- och bidragsförskottsutredningen -93 (S 1993:09) kommer
att vid årsskiftet redovisa förslag vad gäller såväl administrationen av
underhållsbidrag som reglerna för beräkning av dessa.

7.2.4 Begränsningar i bidragsförskottssystemet

Regeringens förslag: Bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn lämnas fr.o.m. den 1 januari 1995 med 14 080 kr per
barn och år.

Skälen för regeringens förslag: En översyn pågår för närvarande vad
gäller underhållsbidrags- och bidragsförskottssystemen. I avvaktan på när-

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

33

mare ställningstagande till kommande förslag föreslår vi att bidragsför- Prop. 1994/95:25
skotten under perioden fram till år 1999 inte räknas upp enligt gällande
indexregler. Garantinivån fastläggs således fr.o.m. den 1 januari 1995 på
nuvarande nivå 14 080 kr per barn och år eller 1 173 kr per barn och
månad.

Om inte den pågående översynen föranleder andra förändringar som,
tillsammans med ovanstående åtgärd, ger en nettoutgiftsminskning år
1998 på 700 miljoner kr kommer regeringen för att uppnå denna be-
sparing att återkomma med förslag om att bidragsförskottet sänks till
13 780 kr den 1 juli 1996, till 13 200 kr den 1 januari 1997 och till
12 600 kr den 1 januari 1998.

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott
och lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

7.3 Begränsad uppräkning av basbeloppet

Regeringens förslag: Reglerna för fastställande av basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ändras på
följande sätt. Det jämförelsetal som används vid beräkning av
basbeloppet avseende år 1995 och därefter skall fr.o.m. år 1995
multipliceras med basbeloppet 35 200 kr. Fr.o.m. år 1995 skall
jämförelsetalet räknas upp med 60 % av den förändring av det all-
männa prisläget fram till oktober året före det år basbeloppet avser
räknat från oktober året dessförinnan efter avdrag för kvarvarande
effekter av deprecieringen av den svenska kronan år 1992.

Vid beräkning av pensiongrundande inkomst och fastställande av
pensionspoäng skall nämnda prisförändring, efter avdrag för depre-
cieringseffekter, beaktas till 100 %.

Regeringens bedömning: Begränsning i uppräkningen av basbe-
loppet bör gälla så länge som underskottet i statsbudgeten överstiger
100 miljarder kr räknat på årsbasis. Om underskottet understiger 100
mdkr, men överstiger 50 miljarder kr, bör uppräkning av basbe-
loppet ske med 80 % av förändringen i det allmänna prisläget. Då
underskottet är mindre än 50 miljarder kr bör hela förändringen i det
allmänna prisläget beaktas vid beräkning av basbeloppet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nivån på ett stort an-
tal förmåner från de offentliga systemen är knutna till basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bl.a. gäller detta nivån på
pensioner och studiemedel. Basbeloppet fastställs varje år av regeringen
och räknas upp med den förändring i det allmänna prisläget som skett
fram till oktober månad året före det år basbeloppet avser från motsva-
rande tidpunkt året dessförinnan. Genom kopplingen till basbeloppet
växer en rad offentliga utgifter med automatik i takt med att priserna
förändras. Vid några tillfällen har särskilda beslut fattats om avvikelse

34

från en fullständig inflationsjustering av basbeloppet. Det gällde bl.a.   Prop. 1994/95:25

priseffektema till följd av genomförandet av skattereformen under åren
1990-1991 och med anledning av den svenska kronans depreciering år
1992. Deprecieringseffekten skall även påverka fastställandet av basbe-
loppet för år 1995.

Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera statsfinan-
serna bör enligt regeringens mening den automatiska inflationsuppräk-
ningen begränsas. Detta bör ske genom att grunden för beräkning av bas-
beloppet ändras så att endast en del av prisförändringarna får genomslag
på basbeloppets uppräkning.

Basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
fastställs med hjälp av ett jämförelsetal. Detta jämförelsetal bör fr.o.m.
år 1995 beräknas på ett sådant sätt att talet räknas upp med 60 % av
förändringen i det allmänna prisläget fram till oktober året före det år
basbeloppet avser räknat från oktober året dessförinnan efter avdrag för
kvarvarande direkta effekter av deprecieringen av den svenska kronan år
1992. I samband med denna förändring byts basåret för basbeloppet från
1989 till 1994. Detta innebär att jämförelsetalet fr.o.m. år 1995 skall
multipliceras med basbeloppet 35 200 kr, dvs. basbeloppet för år 1994.

Med förslaget till begränsad uppräkning av basbeloppet åstadkoms be-
tydande minskningar av de offentliga utgifterna. Genom att bl.a.
grundavdraget i inkomstbeskattningen är knutet till basbeloppet medför
denna åtgärd även en förstärkning av inkomstsidan.

En konsekvens av förslaget är att ju högre inflationstakten är desto
större blir de reala nedskärningarna på en rad utgiftsområden. Regeringen
vill med detta understryka vikten av att inflationen även fortsättningsvis
hålls nere på en låg nivå. Den direkta koppling mellan inflationstakt och
förstärkning av statsbudgeten som denna konstruktion innebär torde enligt
regeringens bedömning minska de förväntningar om framtida högre infla-
tionstakt som knyts till storleken på budgetunderskottet.

Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en
temporär åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför
kopplas till storleken på detta och göras på så sätt att basbeloppsuppräk-
ningen med början från 1995 års basbelopp begränsas till 60 % av för-
ändringen i prisnivån så länge underskottet i statsbudgeten överstiger
100 miljarder kr under en 12-månadersperiod. Om budgetunderskottet är
mindre än 100 miljarder kr, men överstiger 50 miljarder kr skall infla-
tionsuppräkningen begränsas till 80 %. För det fall budgetunderskottet
kommer att understiga 50 miljarder kr kan enligt regeringens bedömning
basbeloppet återigen fullt ut räknas upp med prisförändringen. Det under-
skott som skall ligga till grund för fastställande av basbeloppet bör vara
utfallet från senaste avslutat budgetår.

Den föreslagna åtgärden beräknas medföra att basbeloppet år 1998 blir
drygt 4 % lägre jämfört med om det räknats upp med hela prisför-
ändringen. Motsvarande reala nedskärning sker därmed av de olika
ersättningar som är knutna till basbeloppet.

Pensionärerna har under senare år fått vidkännas vissa nedskärningar
av sin köpkraft. Samtidigt kan konstateras att pensionärerna som grupp

35

har klarat sig relativt sett bättre än många andra grupper. Ett uttryck för
detta är bl.a. att pensionerna mätt som andel av lönesumman stigit från
24 % år 1990 till ca 30 % år 1994. Även om en del av denna ökning be-
ror på att pensionärernas genomsnittliga ATP-poäng ökat, kan det ändå
konstateras att pensionärer med oförändrad ATP-poäng klarat sig relativt
sett väl jämfört med andra grupper. Enligt regeringens mening är det
rimligt att den mycket kraftiga nedgången i produktion och inkomster
som skett i Sverige sedan år 1990 får genomslag på pensionsområdet.
Det är också, med hänsyn till pensionernas stora betydelse för de offent-
liga utgifterna, ofrånkomligt att besparingar sker på detta område.

Om förslaget med begränsad uppräkning av basbeloppet även skulle till-
ämpas för reglerna för intjänande av pensionspoäng i den allmänna till-
läggspensioneringen, skulle värdet av intjänad pensionsrätt och därmed
framtida pensionsutbetalningar inte påverkas av denna åtgärd. Regeringen
anser dock att besparingen bör få genomslag även i detta avseende. Vi
föreslår därför att uppräkning skall göras med 100 % av prisförändring-
en, dock efter avdrag för deprecieringseffekter, i stället för med 60 % av
prisförändringen vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och vid
fastställande av pensionspoäng.

Prop. 1994/95:25

7.4 Pris- och följsamhetsindexering av utgående
pensionsförmåner

Regeringens bedömning: Det bör prövas om den pris- och följsam-
hetsindexering av utgående pensionsförmåner som riksdagen har be-
slutat skall gälla i det framtida pensionssystemet skall införas även
i nuvarande system före år 2001. Denna indexeringsmetod bör i så
fall användas för samtliga utgående pensionsförmåner utom för vård-
bidrag och handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och ersätta uppräkning med basbeloppet. Den närmare
utformningen av pris- och följsamhetsindexeringen bör bestämmas
i anslutning till beslut om det reformerade ålderspensionssystemet.

Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslöt den 8 juni 1994
(bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) att godkänna de riktlinjer för en
reformering av det allmänna ålderspensionssystemet som föreslogs i rege-
ringens proposition Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop.
1993/94:250).

Ett centralt inslag i de antagna principerna för det reformerade pensions-
systemet är att värdet av utgående pensioner kopplas till den reala in-
komstutvecklingen i samhället genom en s.k. pris- och följsamhetsindexe-
ring i stället för att, som med dagens regler, vara indexerade till pris-
utvecklingen. Pris- och följsamhetsindexering innebär att det inflations-
uppräknade värdet av utgående pensioner justeras i den utsträckning den
genomsnittliga reala inkomsttillväxten i samhället under en föregående

36

treårsperiod avviker från en fastställd tillväxtnorm. Utgående pensioner Prop. 1994/95:25
får därmed full inflationsuppräkning om den reala inkomsttillväxten upp-
går till denna norm. Vid en lägre inkomsttillväxt än normen reduceras
realvärdet av utgående pensioner i motsvarande grad.

Enligt regeringens mening finns skäl att införa en pris- och följsam-
hetsindexering av utgående pensionsförmåner redan innan pensioner
börjar betalas ut enligt det reformerade pensionssystemet. Den innebär
att värdet av pensionerna får en direkt koppling till utvecklingen av de
inkomster ur vilka de skall finansieras. Därigenom skapas en finansiell
robusthet i pensionssystemet mot förändringar i de samhällsekonomiska
förutsättningarna. Även rättviseskäl talar för att pensionernas köpkraft
skall påverkas av inkomstutvecklingen för de yrkesaktiva.

I Pensionsarbetsgruppens betänkande, Reformerat pensionssystem (SOU
1994:20), som låg till grund för propositionen om en reformering av det
allmänna pensionssystemet föreslogs att pris- och följsamhetsindexering
skulle införas med verkan från år 2001. I de av riksdagen antagna rikt-
linjerna hålls emellertid frågan om tidpunkt för införandet av sådan
indexering vad avser pensioner som utgår enligt nuvarande regler öppen.
Denna fråga fick enligt propositionen avgöras i den fortsatta beredningen
av reformen. En tidigareläggning skulle därför vara förenlig med de av
riksdagen antagna riktlinjerna.

I de av riksdagen antagna principerna för reformeringen av det all-
männa pensionssystemet fastställdes inte den exakta utformningen av pris-
och följsamhetsindexeringen. Bl.a. bestämdes inte vilket mått på inkomst-
utveckling i samhället som skall användas, t.ex. om det skall vara genom-
snittlig inkomst eller total inkomstsumma. Även frågan om vilken till-
växtnorm som skall gälla i indexeringen hölls öppen. Beredning av dessa
frågor pågår för närvarande inom ramen för Genomförandegruppens
arbete.

De av riksdagen antagna principerna för reformering av pensionssyste-
met avser ålderspensioneringen. Enligt regeringens mening bör dock pris-
och följsamhetsindexeringen gälla även förtidspensioner och efterlevande-
pensioner. Däremot bör vårdbidrag och handikappersättningar inte bli
föremål för sådan indexering med hänsyn till att dessa förmåner är av en
annan karaktär, även om de tillhör folkpensionsförmånema.

Effekten på de totala pensionsutgiftema av att införa en pris- och
följsamhetsindexering skulle vara beroende av vilket mått på inkomst-
utveckling som väljs. Den besparingseffekt som skulle uppnås vid en viss
tillväxtnorm varierar därför beroende på vilket inkomstmått som väljs.

37

7.5 Förbättring av det särskilda bostadstillägget
till pensionärer (SBTP)

Prop. 1994/95:25

Regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg betalas ut om pen-
sionärens inkomster - efter det att en skälig bostadskostnad är betald
- understiger 122 % av basbeloppet för ogift pensionär och 202 %
för gift pensionär. De nya reglerna skall gälla fr.o.m. den 1 januari
1995.

Skälen för regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg (SBTP) be-
talas ut till pensionär som uppbär bostadstillägg till pensionärer (BTP) om
dennes inkomster efter avdrag för en skälig bostadskostnad understiger
en skälig levnadsnivå. Som utgångspunkt för vad som skall anses vara en
skälig bostadskostnad och en skälig levnadsnivå används Socialstyrelsens
normer för socialbidrag. Socialstyrelsens norm för skälig levnadsnivå är
för närvarande 116 % av basbeloppet för en ogift pensionär, vilket
innebär 3 403 kr per månad. Vilken bostadskostnad som kan anses som
skälig är beroende av kommunens storlek och varierar för år 1994 mellan
4 250 och 5 375 kr per månad.

Systemet med SBTP innebär att det för en pensionär med bostadstillägg
varje månad automatiskt betalas ut SBTP om pensionärens inkomster
understiger normen för skälig levnadsnivå. Det fungerar därför som ett
automatiskt skyddsnät om en pensionärs inkomster minskar. Den begräns-
ning i indexeringen av basbeloppet som vi tidigare föreslagit medför
således inte att någon pensionär hamnar under den skäliga levnadsnivån.
Totalt kommer dock antalet pensionärer som får SBTP att minska i och
med de förändringar av bostadstilläggen som sker den 1 januari 1995.

Det allvarliga statsfinansiella läget fordrar stora besparingar i statens
utgifter. Enligt vår åsikt är det trots detta angeläget att skydda och
förbättra situationen för de pensionärer som har små ekonomiska margi-
naler. Regeringen anser därför att den nivå för skälig levnadsnivå som
tillämpas vid beräkning av SBTP bör höjas med 6 procentenheter av
basbeloppet, vilket med 1994 års basbelopp innebär att det särskilda
bostadstillägget ökar med 176 kr per månad för en ogift pensionär. Detta
innebär att kostnaden för SBTP successivt ökar med 200 miljoner kr till
år 1998. Förslaget till förändring av SBTP kommer att innebära att de
sämst ställda pensionärerna kompenseras med mer än vad begränsningen
av basbeloppet innebär. I det fall inflationen blir väsentligt högre än vad
regeringen förutsett kommer ytterligare kompenserande åtgärder
övervägas.

38

7.6 Förtidspension och sjukförsäkring

Prop. 1994/95:25

Regeringens bedömning: Det är av flera skäl centralt att förtids-
pensioneringen fungerar på ett sådant sätt att förtidspension utges
först när alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan
har prövats och att den renodlas i syfte att utgöra ersättning vid
nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker.

En proposition med förslag i syfte att bl.a. förbättra beredningen
av beslut om sjukpenning och förtidspension kommer därför att
föreläggas riksdagen så att den kan behandlas under våren 1995.

Regeringen avser vidare att ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen
tilläggsdirektiv med innebörd att pröva grunderna för och beräk-
ningen av förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör övervägas
ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k.
antagen inkomst vid förtidspension.

I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskade-
beredningen kommer regeringen att bedöma om och i så fall vilka
ytterligare regeländringar som behövs för att år 1998 minska ut-
gifterna för förtidspensionering med en nettoeffekt på 3 miljarder kr.

Skälen för regeringens bedömning: Under lång tid har antalet förtids-
pensionärer ökat. Detta innebär att allt fler människor permanent ute-
stängs från arbetsmarknaden och att kostnaderna för förtidspensioneringen
stiger. Det är såväl av sociala som av samhällsekonomiska skäl nöd-
vändigt att den nuvarande trenden inom förtidspensioneringen bryts. Det
är viktigt att det tidiga rehabiliteringsarbetet intensifieras och att den
uppgång i konjunkturen som för närvarande råder tas till vara i detta
arbete.

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i departementspromemo-
rian (Ds 1994:91) Rätten till förtidspension och sjukpenning lagt fram
förslag till åtgärder i syfte att strama upp såväl beredningen av beslut
som grunderna för rätt till förmåner när det gäller förtidspension och
sjukpenning. Avsikten är att därmed bygga in tydligare signaler i syste-
met både för de försäkrade och för handläggare och andra på försäkrings-
kassan. Departementspromemorian har remissbehandlats och är föremål
för beredning inom regeringskansliet.

Regeringen kommer att med utgångspunkt i denna promemoria under
våren 1995 föreslå åtgärder i syfte att förbättra beredningen av beslut om
sjukpenning och förtidspension. En strikt bedömning av rätten till sjuk-
penning och behov av rehabiliteringsåtgärder måste göras tidigt i sjuk-
fallet. Det är i detta sammanhang viktigt att det medicinska underlaget i
samband med sjukskrivning och beslut om förtidspension i alla avseenden
uppfyller de krav som kan ställas i samband med sådana beslut. Ett full-
gott underlag är en förutsättning för att förhindra att många långa sjukfall
med efterföljande förtidspensionering etableras. En proposition med för-
slag till åtgärder som förbättrar det medicinska underlaget i samband med

39

sjukskrivning och beslut om förtidspension kommer att föreläggas riks- Prop. 1994/95:25
dagen så att den kan behandlas under våren 1995.

De s.k. äldrereglema innebär vidgade möjligheter för personer som är
60 år eller äldre att erhålla förtidspension. Lägre medicinska krav ställs
och större hänsyn tas till arbetsmarknadsskäl vid bedömandet av rätt till
förtidspension i dessa fall än för övriga försäkrade. Förslag om att slopa
dessa regler kommer att läggas i ovan nämnda proposition. Mot denna
bakgrund bör utgifterna för förtidspensionering och sjukförsäkring
sammantaget minska med minst 1,3 miljarder kr netto.

Det är centralt för tilltron till förtidspensioneringen att den fungerar på
ett sådant sätt att förtidspension utges först när alla möjligheter att återge
den försäkrade arbetsförmågan har prövats. Det är av stor vikt för bibe-
hållandet av socialförsäkringssystemets legitimitet hos allmänheten att de
olika socialförsäkringarnas respektive uppgifter renodlas. Härvidlag är det
betydelsefullt att förtidspensioneringen utgör en ersättning vid nedsatt
arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker. Arbetsmarknadsskäl bör
inte ge rätt till förtidspension. Härigenom uppnås en större tydlighet och
kostnader kommer att bokföras där de uppstår. Regeringens uppfattning
är att en sådan ordning underlättar politiska prioriteringar mellan väl-
färdspolitikens olika områden. Regeringen kommer därför i syfte att
minska utgifterna för ohälsa att ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen
tilläggsdirektiv med innebörd att pröva grunderna för och beräkningen av
förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör övervägas ändrade kvalifika-
tionsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst vid
förtidspension.

I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskadebered-
ningen under hösten 1995 kommer regeringen att bedöma om och i så fall
vilka ytterligare åtgärder som behövs inom detta område för att den
besparing om 3 miljarder kr, netto, som nämns i det Socialdemokratiska
arbetarepartiets valmanifest skall uppnås.

40

7.7 Omläggning och höjning av allmänna
egenavgifter m.m.

Allmänna egenavgifter respektive arbetsgivaravgifter inom
sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen

Prop. 1994/95:25

Regeringens förslag: Den allmänna egenavgiften i form av sjukför-
säkringsavgift skall fr.o.m. den 1 januari 1995 uppgå till 2,95 %. En
ändring i uttaget av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter görs den 1 januari 1995 på så sätt att arbetsmarknads-
avgiften höjs med 2,2 procentenheter samtidigt som sjukförsäkrings-
avgiften sänks i motsvarande grad.

Regeringens bedömning: Uttaget av allmänna egenavgifter till
sjukförsäkringen bör höjas med 1 procentenhet per år under 1996-
1998.

Ytterligare överväganden avseende det samlade uttaget av all-
männa egenavgifter och därmed fördelningen mellan allmänna egen-
avgifter och arbetsgivaravgifter bör ske i samband med ställnings-
tagande till reformeringen av pensionssystemet.

Skälen för regeringens förslag och regeringens bedömning: Enligt
hittills gällande lagstiftning skall allmänna egenavgifter under år 1995
utgå med 2,95 %. I regeringens proposition 1994/95:41 har tidigare, i
enlighet med överenskommelsen om reformering av ålderspensionssyste-
met, föreslagits att en motsvarande avgift på 1 % tas ut fr.o.m. år 1995
för att finansiera pensionssystemet. I denna proposition föreslås samtidigt
att benämningen på dessa avgifter ändras från allmän avgift till allmän
egenavgift. För de allmänna egenavgiftema gäller att underlaget för av-
giftsuttag utgörs av inkomstdelar understigande 7,5 basbelopp.

Regeringen har vidare i propositionen om Förändringar i arbetslöshets-
ersättningen (prop. 1994/95:99) föreslagit att lagen (1993:1441) om all-
män avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphävs
fr.o.m. den 1 januari 1995. Intäkterna av denna allmänna avgift förs till
Arbetsmarknadsfonden. För att finansiellt kompensera arbetsmarknads-
fonden för intäktsbortfallet i och med att den avgiften slopas, föreslås en
avgiftsväxling ske så att den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivarna er-
lägger enligt lagen (1981:691) om socialavgifter höjs med 2,2 procent-
enheter, samtidigt som sjukförsäkringsavgiften sänks i motsvarande grad.
Samtidigt föreslås den allmänna egenavgiften inom sjukförsäkringen höjas
med 2 procentenheter och blir därmed 2,95 % fr.o.m. den 1 januari
1995. Detta föranleder en ändring i den lag om allmänna egenavgifter
som regeringen tidigare har föreslagit i prop. 1994/95:41.

I enlighet med vad som anfördes i det socialdemokratiska valmanifestet
bör enligt regeringens mening uttaget av allmänna egenavgifter till
sjukförsäkringen att höjas successivt med 1 procentenhet per år under
åren 1996-1998. Förslaget innebär alltså att det samlade uttaget av

41

allmänna egenavgifter kommer att uppgå till 6,95 % år 1998, varav Prop. 1994/95:25
5,95 % utgörs av egenavgifter till sjukförsäkringen.

I samband med detta görs en avgiftsväxling som innebär att sjukförsäk-
ringsavgiften sänks med motsvarande belopp och avgiften till arbetsmark-
nadsfonden höjs lika mycket. Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter
behålls därmed på samma nivå. De ökade inbetalningarna till arbetsmark-
nadsfonden är nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått
i samband med den höga arbetslösheten.

Vidare har en uppgörelse träffats om en reformering av pensions-
systemet. Denna innebar att en del av finansieringen av ålderspensionerna
kan komma att ske genom egenavgifter. Enligt uppgörelsen skall
löntagarna på sikt betala pensionsavgifter motsvarande 9,25 % av
inkomsten. Detta förutsätter dock att en avgiftsväxling mellan arbets-
givaravgifter och egenavgifter kan ske på ett sådant sätt att neutralitet kan
uppnås.

Således kommer det samlade uttaget av egenavgifter att öka kraftigt
dels med en egenavgift till pensionssystemet på 9,25 %, dels en
egenavgift till sjukförsäkringen på 5,95 %. Enligt regeringens bedömning
kan det vara förenat med problem att genomföra en avgiftsväxling inom
pensionssystemet i kombination med att den allmänna egenavgiften till
sjukförsäkringen höjs. Den kraftiga ökning av uttaget av allmänna
egenavgifter som då skulle ske riskerar bl.a. att få negativa effekter på
lönebildningen.

Även om det nu föreslås att egenavgiftema till sjukförsäkringen skall
höjas med 1 procentenhet under åren 1996-1998 kan det finnas skäl t
ytterligare överväga det samlade uttaget av allmänna egenavgifter och
därmed fördelningen mellan allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter
när det slutliga resultatet av Genomförandegruppens arbete föreligger.
Därvid kan också den närmare utformningen av egenavgiftema till
sjukförsäkringen fastställas.

Arbetsmarknadsavgift enligt lagen om socialavgifter betalas inte för
inkomster av annat förvärvsarbete. Av denna anledning kan det inte ske
någon motsvarande omläggning som här föreslås för arbetsgivaravgifterna
vad avser de egenavgifter som tas ut på sådana inkomster. Regeringen av-
ser dock att senare återkomma med förslag om införande av en arbets-
marknadsavgift även för denna typ av inkomster. Därvid är avsikten att
sjukförsäkringsavgift i form av egenavgift enligt lagen om socialavgifter
skall reduceras.

42

Socialavgifter och vinstandelsmedel

Prop. 1994/95:25

Regeringens bedömning: Avgiftsfriheten vad gäller socialavgifter
för vissa vinstandelsstiftelser bör slopas.

Skälen för regeringens bedömning: Vid ett stort antal företag före-
kommer särskilda vinstandelssystem varigenom de anställda görs delakti-
ga av företagets resultat. Överföring av vinstmedel sker till en av de
anställda eller personalorganisationerna vid företaget bildad stiftelse.
Stiftelsen placerar i regel medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag
som lämnat bidraget. Efter viss tid erhåller den andelsberättigade utbetal-
ning av sin andel.

För närvarande tas socialavgifter under vissa förutsättningar inte ut så-
vitt avser vinstandelsstiftelser. Principen om likformig beskattning av
olika former av ersättning för utfört arbete talar för att socialavgifter
också bör tas ut på vinstandelar. Regeringen avser att senare efter
närmare beredning återkomma till riksdagen med förslag om slopande av
avgiftsfriheten såvitt avser vinstandelsstiftelser.

7.8 Upprättade lagförslag

Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag
till riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i Bilaga 1. Förslagen under 2 och
3 har upprättats i samråd med Justitiedepartementet.

7.9 Författningskommentar

7.9.1 Lagen (1962:381) om allmän försäkring

1 kap. 6 §

I första stycket har lagts till att vissa beräkningar skall göras i enlighet
med vad som anges i ett nytt femte stycke.

Lydelsen i andra stycket innebär dels att ett nytt basår och beräknings-
belopp har införts, dels att förändringen i prisutvecklingen från oktober
1993 till oktober 1994 inte skall räknas upp till 100 %.

Beräkningen av basbeloppet skall ske på så sätt att det allmänna pris-
läget i oktober året före det år som basbeloppet avser jämförs med det
allmänna prisläget i oktober 1993. Härvid skall de kvarvarande effekterna
av deprecieringen beaktas. Den framräknade procentuella förändringen
av prisläget skall sedan multipliceras med 0,60. På detta sätt begränsas
basbeloppsuppräkningen på så sätt att endast 60 % av förändringen i
prisnivån beaktas.

43

Basbeloppet fastställs årligen av regeringen i en förordning. De nya Prop. 1994/95:25
reglerna för beräkning av basbeloppet kommer att tillämpas vid faststäl-
landet av basbeloppet för år 1995.

Innebörden av det nya femte stycket är att förändringen i prisnivån,
efter deprecieringseffekten, skall beaktas fullt ut vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst och vid fastställande av pensionspoäng.

7.9.2 Övriga lagförslag

Övriga lagförslag kommenteras enbart i den allmänna motiveringen.

7.10 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,

2.  antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken,

4.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,

5.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096)

om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

6.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

7.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

8.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter,

9.  godkänner vad regeringen förordar om förbättring av det särskilda
bostadstillägget till pensionärer,

10. godkänner vad regeringen förordar om uttaget av allmänna egen-
avgifter åren 1996-1998.

44

8 Finansdepartementets verksamhetsområde

8.1 Skattepolitiken

1990 års skattereform baserades på en strävan att förena en samhälls-
ekonomiskt effektiv beskattning med fördelningspolitiska mål. Reducera-
de skattesatser, särskilt på arbetsinkomster, kombinerades med basbredd-
ningar i såväl förvärvsinkomst- som kapitalbeskattningen. Basbredd-
ningama balanserade i fördelningspolitiskt avseende de sänkta skatte-
satserna och bidrog till större rättvisa.

1991 års skatteregler behövde i vissa avseenden kompletteras. Detta
gällde bl.a. skattereglerna för enskilda näringsidkare, där det av tidsskäl
inte var möjligt att lägga fram förslag under år 1990. Enighet rådde bland
de partier som stod bakom skattereformen att det var nödvändigt att
skapa neutralitet i förhållande till beskattningen av aktiebolag.

Merparten av de förändringar i skattereglerna som gjorts under den
senaste mandatperioden har emellertid inneburit avsteg från de avväg-
ningar som gjordes i skattereformen. Särskilt gäller detta i fördelnings-
politiskt avseende.

De förändringar som gjorts kan inte anses vara motiverade av negativa
erfarenheter av 1991 års regler. Den svenska ekonomin har inte heller
förändrats på ett sådant sätt att justeringarna framstår som motiverade av
det skälet. Huvuddelen av de korrigeringar som gjorts bygger i stället på
att mindre vikt lagts vid fördelningsmålen än vid 1990 års reform. Svagt
underbyggda påståenden om positiva effekter på investeringar och tillväxt
har fått motivera fördelningspolitiskt ofördelaktiga förändringar.

Som exempel kan nämnas de förändringar i företags- och kapital-
beskattningen som beslutades under hösten 1993. Ett ökat skatteuttag hos
företagen fick finansiera skattesänkningar för företagens ägare utan att det
reducerade skatteuttaget med någon rimlig grad av säkerhet kan anses ge
några positiva effekter på investeringar och sysselsättning. Det kan
noteras att frågan om full eliminering av den s.k. dubbelbeskattningen
inte fanns på dagordningen i diskussionerna kring 1990 års reform, om
man ser till de partier och intresseorganisationer, inklusive näringslivet,
som stod bakom reformen.

Mot denna bakgrund bör skattereglerna ändras på ett sätt som bygger
på den avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål som gjordes
i 1990 års skattereform och som då vann ett brett stöd från partier och
intresseorganisationer. Det finns också ett starkt behov av att åter få
enkla och enhetliga regler som tillåts verka under en följd av år.

De förändringar i skattereglerna som föreslås här medför i kombination
med dels ytterligare allmänna avgifter till sjukförsäkringen, dels andra
åtgärder på bl.a. fastighetsskatteområdet, en betydande inkomstför-
stärkning för den offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998 uppgår
till ca 36 miljarder kr uttryckt i 1994/95 års prisnivå. Detta ger ett
väsentligt bidrag till saneringen av de offentliga finanserna. Samtidigt är
det med hänsyn till den svenska ekonomins funktionssätt angeläget att så

Prop. 1994/95:25

46

långt som möjligt undvika mer betydande höjningar av skatteuttaget i Prop. 1994/95:25
framtiden. Det gäller både kommunalskatterna och de skatter som
riksdagen direkt kan påverka.

Beskattningen av kapitalägande

De väsentliga avvikelserna i nuvarande skatteregler i förhållande till
1991 års regler avser beskattningen av kapitalägande. En justering av
dessa regler är motiverad av flera skäl.

Av rättviseskäl och för att motverka skatteplanering är det viktigt att
återställa den likformighet som åsyftades i skattereformen, dels mellan
olika slag av kapitalinkomster, dels mellan arbets- och kapitalinkomster.
I sammanhanget kan konstateras att den svenska kapitalinkomstbeskatt-
ningen enligt 1991 års regler vid en internationell jämförelse inte framstår
som särskilt hög.

Utöver dessa skäl för en återgång till 1991 års regler finns komplet-
terande motiv av mer kortsiktigt slag. Det stora finansiella sparandet i
hushållssektom är en viktig orsak till den tudelade ekonomin med en
alltför svag inhemsk efterfrågan. Det är i nuvarande ekonomiska läge
önskvärt att reducera detta finansiella sparande genom att öka konsum-
tionen, särskilt med tanke på att hushållens disponibla inkomster kommer
att minska som en följd av de nödvändiga budgetförstärkningarna.

Det är således angeläget att utdelningsinkomster och reavinster på
aktier beskattas fullt ut med kapitalskattesatsen. Som en konsekvens av
denna fulla beskattning i hushållssektom skall även avkastningen på
juridiska personers innehav av kapitalplaceringsaktier beskattas på samma
sätt. Vissa följdändringar i skattereglerna för investmentbolag och värde-
pappersfonder liksom av avkastningsskatten på pensionssparande är också
motiverade.

I frånvaro av ett nytt riksdagsbeslut kommer den allmänna kapital-
skattesatsen att sänkas från 30 till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. För
att inte stimulera det finansiella sparandet och då en reducerad
skattelättnad för ränteutgifter riskerar att försvaga marknaden för småhus
och bostadsrätter bör kapitalskattesatsen ligga kvar på nivån 30 %. En
sänkning av skattesatsen vid nuvarande omständigheter kan få negativa
återverkningar för bl.a. många småhus- och bostadsrättsinnehavare som
redan drabbats av förluster, för kreditsystemet samt för konsumtions-
utvecklingen.

Under den senaste mandatperioden har skatten reducerats också för
pensions- och kapitalförsäkringskapital. Även här talar statsfinansiella
skäl, likformighets- och fördelningsskäl samt mera kortsiktiga mål om att
stimulera konsumtionen, för att de olika skattesatserna höjs.

Av fördelningspolitiska skäl finns vidare anledning att behålla
förmögenhetsskatten på dess nuvarande nivå. Med hänsyn till att
nuvarande regler har vissa brister finns anledning att återkomma till den
framtida utformningen av förmögenhetsskatten. Även arvs- och gåvoskat-
tereglema är i behov av en översyn.

47

Företagsbeskattningen

Prop. 1994/95:25

1993 års beslut om företags- och kapitalbeskattningen hade tre huvud-
komponenter. Den första var att enskilda näringsidkare och delägare i
handelsbolag fick en med aktiebolagen jämförlig beskattning. Detta var
och är alltjämt en angelägen åtgärd som bidrar till goda villkor för små
och medelstora företag, ny företagande och expansion i näringslivet.

I ett avseende bör reglerna för enskilda näringsidkare korrigeras. Den
nyligen införda rätten till kvittning av underskott mot inkomst av tjänst
för nystartad verksamhet bör slopas främst för att förebygga skatteplane-
ring och skattefusk men även av förenklingsskäl.

De två andra huvudkomponenterna i 1993 års beslut avsåg dels vissa
förändringar i bolagsbeskattningen, dels skattesänkningar för utdelningar
och aktievinster. Dessa förändringar innebar en förskjutning av skatte-
uttaget från företagens ägare till själva företagen. För en öppen ekonomi
som den svenska med i hög grad intemationaliserade kapitalmarknader
innebär en sådan omfördelning av skatteuttaget i huvudsak en premiering
av hushållens finansiella sparande på bekostnad av investeringarna i
företagssektorn. Såväl tillväxt- som fördelningspolitiska skäl talar mot en
sådan omfördelning. Följaktligen är det här motiverat att göra vissa
korrigeringar.

Såvitt gäller företagsbeskattningen är det angeläget att skatteuttaget
sänks till den nivå som åsyftades med 1991 års regler. En full återgång
till de regler som fanns före 1993 års beslut är emellertid problematisk.

Först kan noteras att den i och med 1990 års reform införda
skatteutjämningsreserven, den s.k. surven, som avskaffades hösten 1993,
i olika avseenden var mycket komplicerad. Komplikationerna får
bedömas som mer allvarliga än survens principiella förtjänster. I detta
avseende är det alltså inte aktuellt med en återgång till 1991 års regler.
1993 års beslut bör dock korrigeras vad gäller avskattningen av gjorda
survavsättningar. Enligt nuvarande regler skall enbart hälften av dessa
återföras till beskattning under en femårsperiod. Bl.a. mot bakgrund av
det allvarliga statsfinansiella läget bör i princip hela avsättningen
återföras till beskattning. Samtidigt bör avskattningsperioden förlängas
från fem till sju år. Den goda likviditeten i näringslivet gör att detta inte
bör föranleda några generella problem.

I förarbetena till 1990 års reform föreslogs att det s.k. Annellavdraget,
som innebär att företagen får avdrag för utdelningar på nyemitterat
kapital, skulle avskaffas. I den efterföljande lagstiftningen behölls dock
Annellavdraget med hänvisning till dess utjämnande effekt på kostnaden
för nyemissionsfinansierade investeringar i förhållande till kostnaden för
finansiering med kvarhållen vinst.

1993 års beslut innebar att Annellavdraget avskaffades trots att det i
ekonomiskt avseende finns starka skäl att föredra ett utdelningsavdrag
framför en lättnad på ägamivån. Genom begränsningen till nyemission
har vidare Annellavdraget ett försteg, bl.a. ur statsfmansiell synvinkel,
framför ett allmänt utdelningsavdrag.

48

Ett återinförande av Annellavdraget är dock förknippat med vissa Prop. 1994/95:25
problem. Internationellt sett är avdraget avvikande. I likhet med vad som
gäller för ett allmänt utdelningsavdrag, låt vara i mindre omfattning, kan
Annellavdraget medföra en överflyttning av skatteintäkter från Sverige till
andra länder.

Mot denna bakgrund är det för närvarande inte aktuellt att återinföra
Annellavdraget eller motsvarande avdrag för ekonomiska föreningar.
Frågan bör dock bli föremål för ytterligare prövning. Därmed aktualise-
ras frågan vad som bör göras för att skatteuttaget på företagen skall
justeras ned till den nivå som följde av 1991 års regler.

För att främja riskkapitalförsörjningen till det svenska näringslivet bör
stämpelskatten på nya aktier slopas. I likhet med Annellavdraget är denna
åtgärd koncentrerad till nyemitterat kapital.

Som framgått tidigare finns i nuvarande ekonomiska läge skäl att vidta
vissa åtgärder som kan stimulera byggnadsinvesteringarna. Vi föreslår
partiellt direktavdrag för investeringar i byggnader avseende nedlagda
kostnader under perioden den 1 november 1994 till och med den 31 maj
1996.

Särskilt förslaget om direktavdrag bidrar till att temporärt hålla nere det
samlade skatteuttaget på företagen till dess att mer permanenta lösningar
kan genomföras. Här anser vi att det finns ett behov att sänka skatteutta-
get med ca 2 miljarder kr i förhållande till den nivå som följer av 1994
års regler.

Permanenta lösningar kan utformas på olika sätt. Ett alternativ är att
lättnaderna koncentreras till sådana åtgärder som gynnar försörjningen
med externt riskkapital. Ett annat alternativ är att lättnaderna utformas
mer generellt. För- och nackdelar med de olika alternativen bör prövas
efter samråd med näringslivet.

Beskattningen av förvärvsinkomster

1990 års skattereform innebar sänkt skatt på arbetsinkomster i syfte att
minska snedvridningar, underlätta arbetsutbudet och ge bättre villkor för
lönebildningen. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster togs
bort för huvuddelen av de förvärvsarbetande. Skatteskalan utformades på
ett sådant sätt att det reala skatteuttaget inte skulle öka vid en försämring
av penningvärdet.

1990 års skattereform byggde på en bred politisk överenskommelse.
Det allvarliga ekonomiska läget med stor arbetslöshet och växande
statsskuld motiverar dock vissa temporära avsteg från denna överens-
kommelse. Det statliga skatteuttaget på förvärvsinkomster över den s.k.
skiktgränsen bör därför höjas genom en s.k. värnskatt från 20 till 25 %
vid 1996-1999 års taxeringar. För år 1995 balanseras i väsentlig
utsträckning denna skatteskärpning av att grundavdraget vid taxering till
statlig inkomstskatt återinförs ett år i förtid. Frågan om grundavdragens
utformning i de högre inkomstskikten prövas i samband med avveck-
lingen av värnskatten.

49

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

Det allvarliga statsfinansiella läget gör det också motiverat att med
generella åtgärder minska tillväxten av offentliga utgifter och förstärka
skatteuttaget. Till dess att underskottet i de offentliga finanserna
reducerats ges ej full kompensation för inflationen. Såvitt gäller
inkomstskatten medför detta att grundavdraget inte kommer att växa i takt
med inflationen. Detsamma gäller för uppräkningen av skiktgränsen i
inkomstskatteskalan. Den reducerade uppräkningen avser inte enbart
genomslaget för faktisk inflation utan även det s.k. reallöneskyddet, som
alltså begränsas i förhållande till gällande 2 procentenheter.

Vissa andra justeringar görs i beskattningen av förvärvsinkomster. Det
inte avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till
6 000 kronor. Förutom att det innebär en budgetförstärkning medför
denna åtgärd en förenkling.

Som en konsekvens av de tidigare införda allmänna avgifterna till
sjukförsäkringen och de omläggningar av egenavgifter och arbetsgivar-
avgifter som föreslås i avsnitt 7 skall den särskilda löneskatten höjas dels
engångsvis för inkomståret 1995, dels successivt under perioden 1996-
1998 i takt med att de allmänna avgifterna till sjukförsäkringen höjs.

Prop. 1994/95:25

8.2 Enhetlig beskattning av sparandet

8.2.1 Beskattningen av kapitalinkomster

Regeringens förslag: Reglerna om lägre skatteuttag för aktieägare
och andra delägare i svenska företag för reavinster och löpande
avkastning på delägarrätter tas bort.

Mottagen utdelning på aktier o.d. skall tas upp till beskattning i
sin helhet. Vid försäljning av aktier o.d. skall hela vinsten beskattas.

Den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen
för kapitalinkomster från 30 till 25 % slopas. Som en följd av detta
slopas även motsvarande sänkning av skattesatsen på vinstsparande.

Skatteändringama genomförs med verkan fr.o.m. den 1 januari
1995.

Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform infördes
en ordning som innebär att fysiska personers och dödsbons kapital-
inkomster beskattas separat med en proportionell statlig skatt. Hösten
1991 beslöt den då nyvalda riksdagen att sänka denna skatt från 30 till
25 % fr.o.m. 1993 (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10,
rskr. 1991/92:97). Efter den s.k. krisuppgörelsen år 1992 flyttades
sänkningen fram två år till den 1 januari 1995 (prop. 1992/93:50, bet.
1992/93:SkU 18, rskr. 1992/93:158). Redan fr.o.m. år 1992 sänktes dock
beskattningen av reavinster på aktier o.d. samt för värdepappersfonder
och avkastning på kapitalförsäkring från 30 till 25 %. Denna sänkning
ändrades inte i sistnämnda proposition efter krisuppgörelsen. Såvitt gäller

50

reavinsterna genomfördes det lägre skatteuttaget genom en särskild
bestämmelse som anger att endast 5/6 av en vinst resp, en förlust tas upp
till beskattning resp, är avdragsgill (5/6 av 30 % = 25 %).

Den 1 januari 1994 infördes en ny ordning för beskattningen av
ägarkapitalet i svenska företag (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94 :SkU 15,
rskr. 1993/94:108). Skatten på utdelningar avskaffades för delägarna och
endast hälften av en reavinst på delägarrätterna blev skattepliktig. En
reavinst på svenska aktier beskattas därigenom med 12,5 % för ägare
inom hushållssektom (5/6 x 1/2 av 30 % = 12,5 %). Motsvarande
skattesats inom företagssektorn är 14 procent (1/2 x 28 % = 14 %).

Resultatet av ändringarna från hösten 1991 och framåt är att hushålls-
sektoms kapitalinkomster rent faktiskt beskattas enligt ett flertal skilda
skattesatser.

Som framgått av den tidigare diskussionen behövs en återgång till de
huvudprinciper som gällde för 1990 års skattereform. Avkastningen på
ägarkapitalet bör beskattas hos aktieägare och andra innehavare av
delägarrätter. Den enhetliga skattesatsen i inkomstslaget kapital bör även
i reell mening gälla generellt. Systemet för beskattning bör ges en enkel
och robust utformning. Med en enhetlig kapitalbeskattning blir skattesys-
temet också betydligt mer motståndskraftigt mot skatteplanering bl.a.
genom att möjligheterna till skattearbitrage minskar.

Regeringens förslag innebär att skatteuttaget för avkastning på
fordringsrätter ligger fast i förhållande till 1994 års nivå. Till samma
uttagsnivå, 30 %, höjs skatten på hushållssektoms aktier och andra
tillgångar som varit föremål för skattelättnader.

Skatteuttaget för avkastning på aktier som företagen äger som
kapitalplacering kommer att svara mot bolagsskattesatsen 28 %. Den
skattefrihet som företagen tidigare haft för utdelning på näringsbetingade
aktier återinförs som en konsekvens av att den allmänna skattefriheten för
utdelningar slopas. De tidigare reglerna om förvaltningsföretag kommer
åter att gälla. De särskilda bestämmelserna om beskattning av viss
vidareutdelning av utdelning som mottagits från utländska bolag upphävs.

Regeringens förslag föranleder ett större antal lagändringar som
huvudsakligen innebär att de bestämmelser som gällde på området fram
till den 1 januari 1994 återinförs.

Som en ren konsekvens av förslaget om bibehållen skattesats på
kapitalinkomster bör även skattesatsen för vinstsparande ligga fast.
Avkastningen på sådant sparande bör således även fortsättningsvis
beskattas med en skattesats som motsvarar den enhetliga kapitalinkomst-
skattesatsen på 30 %. Även i detta fall bör alltså beslutet om sänkning
upphävas.

Återställandet av en enhetlig kapitalinkomstbeskattning berör ett
komplex av regler och en övergång till de nya reglerna under löpande

Prop. 1994/95:25

51

kalenderår innebär bl.a. stora påfrestningar för skatteadministrationen. De Prop. 1994/95:25
samhällsekonomiska och marknadsmässiga skälen för en tidigareläggning
av dessa reglers ikraftträdande kan inte bedömas vara så starka att de
överväger de praktiska olägenheter som skulle uppkomma genom en
sådan tidigareläggning. Ändringarna bör därför ske med verkan först

fr.o.m. den 1 januari 1995.

8.2.2 Värdepappersfonder och investmentföretag

Regeringens förslag: Skattesatsen för värdepappersfonder höjs från
25 till 30 %. De regler som i övrigt gällde före den 1 januari 1994
återinförs. Utdelning som mottagits av värdepappersfonden blir
skattepliktig och avdrag medges för den utdelning fonden lämnar.
Reavinster på aktier o.d. är skattefria. En schablonintäkt på 1,5 %
tas ut på aktiernas marknadsvärde vid beskattningsårets ingång.

En förutsättning för full avdragsrätt för förlust på en fondandel
skall åter vara att minst tre fjärdedelar av värdepappersfondens
förmögenhet utgörs av aktier.

Även för investmentföretag återinförs i princip de bestämmelser
som gällde fram till årsskiftet 1993/94.

Skälen för regeringens förslag: I syfte att uppnå neutralitet mellan
direkt och indirekt ägande medgav reglerna även före årsskiftet 1993/94
i princip skattefrihet för utdelningsinkomster hos värdepappersfonder och
investmentföretag. Reglerna var utformade så att mottagna utdelningar
var skattepliktiga medan avdrag medgavs för lämnad utdelning. På så sätt
kunde den utdelning som mottagits av fonden eller investmentföretaget
under ett beskattningsår vidareutdelas till andels- och aktieägarna utan att
någon faktisk beskattning skett hos fonden eller bolaget.

Avskaffandet av den ekonomiska dubbelbeskattningen fr.o.m. år 1994
medförde en komplicerad påbyggnad av de tidigare reglerna. 1 huvudsak
innebär dessa regler att gränsdragningen för skattelättnader för värde-
pappersfonder har lagts på andelsägamivå och i fråga om investment-
företag på bolagsnivå. Omfattningen av skattefriheten för utdelning från
värdepappersfond bestäms av karaktären på fondens inkomster. Systemet
ger inte fondandelsägaren någon möjlighet att själv bedöma skattepliktens
omfattning och förutsätter en beskattning på grundval av kontrolluppgifter
om skattepliktig utdelning från fondbolagen.

Skattesatsen för värdepappersfonder bör höjas från 25 till 30 % som en
följd av ändringen av den generella kapitalskattesatsen. Beskattnings-
reglerna för värdepappersfonder och fondandelsägare bör återställas. En
betydande förenkling uppnås vid en återgång till de regler som gällde
före den 1 januari 1994. På en punkt finns det dock skäl att tills vidare
behålla de vid årsskiftet nyinförda bestämmelserna. Reglerna om
avskattning när ett investmentföretag byter karaktär till vanligt företag

52

bör kvarstå i avvaktan på ytterligare överväganden i samband med att
ställning tas till Företagsskatteutredningens (Fi 1992:11) kommande
förslag beträffande omstrukturering av företag.

Särreglerna i fråga om skatteplikt för fondandelar som är kopplade till
andelen aktier av fondförmögenheten avskaffas. I stället bör den äldre
regeln återinföras som för fullt avdrag för reaförlust på fondandel ställer
krav på att tre fjärdedelar av den totala fondförmögenheten skall utgöras
av aktier.

Regeringens förslag innebär att en omfattande reglering i punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 3 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, tas bort.
Förslaget medför också ändringar i 2 § 10 mom. SIL.

De nya bestämmelserna skall gälla från den 1 januari 1995. Kravet på
fondernas förmögenhetssammansättning såvitt gäller full avdragsrätt för
förlust på andel mot aktievinst föranleder dock en övergångsregel för
första halvåret 1995.

Prop. 1994/95:25

8.2.3 Avkastningsskatt på pensionssparande m.m.

Regeringens förslag: Skattesatsen för avkastning på pen-
sionsförsäkringar och pensionssparkonton höjs från 9 till 15 %.
Höjningen gäller såväl privata pensionsförsäkringar som tjänste-
pensionsförsäkringar.

Avkastningsskatten för avkastning på kapitalförsäkringar höjs från
20 % av skatteunderlaget till 30 % på nio tiondelar av underlaget
som en anpassning till skattesatsen för inkomstslaget kapital.

Särreglerna om att svenska aktier o.d. endast skall tas upp till viss
del av värdet vid bestämmandet av underlaget för avkastningsskatt
slopas som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet.

Skälen för regeringens förslag: Avkastningsskatten på pensionsmedel
infördes genom 1990 års skattereform. Skatten på avkastningen av privata
pensionsförsäkringar utgjorde 15 %. För det kapital som var hänförligt
till tjänstepensionsförsäkringar var dock skattesatsen endast 10 %.
Fr.o.m. år 1992 sänktes dock skatten på de privata pensionsförsäkring-
arna från 15 till 10 % (prop. 1991/92:60). Underlaget för avkastnings-
skatten beräknades ursprungligen enligt inkomstskattereglema.

Den 1 januari 1994 började regler om ett nytt långsiktigt bundet
pensionssparande utan försäkringsinslag gälla (prop. 1992/93:187, bet.
1992/93:SkU31, SFS 1993:931-951). Den nya sparformen benämns
individuellt pensionssparande och sker på ett pensionssparkonto.

De nya reglerna förde också med sig en omläggning av av-
kastningsskatten. Fr.o.m. år 1994 beräknas skatten på en schablonmässigt
bestämd avkastning genom att pensionskapitalet vid årets ingång
multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret

53

före beskattningsåret. Schablonmetoden medför att beskattning sker även Prop. 1994/95:25
av orealiserad värdestegring på kapitalet. Detta förhållande ger i sig en
effektivare beskattning än den som sker vid den vanliga inkomst-
beskattningen. Å andra sidan är avkastningen på försäkringskapitalet på
lång sikt normalt högre än statslåneräntan eftersom kapitalet även
omfattar aktier o.d. vars avkastning även inkluderar en riskpremie. Den
förstnämnda effekten torde emellertid överväga. Det är därför motiverat
med en lägre skatt för kapitalförsäkring än 30 % av nuvarande schablon-
mässigt beräknade avkastning.

Avkastningen på pensionsförsäkringskapitalet och kapital på pen-
sionssparkonton beskattas med en skattesats på 9 %, vilket motsvarar
tidigare nivå på 10 % (på äldre underlag). Kapital som är hänförligt till
kapitalförsäkring beskattas på samma sätt, men med skattesatsen 20 %.

Skatten på pensionskapitalet bör återställas till den nivå som gällde för
privata pensionsförsäkringar efter 1990 års skattereform. Av likformig-
hetsskäl bör någon skillnad mellan olika former av pensionering inte
göras. Skattesatsen för allt pensionskapital som beskattas med avkast-
ningsskatt bör därför bestämmas till 15 %.

Skatten på avkastning på kapitalförsäkringar bör ligga på samma nivå
som gäller för hushållens kapitalinkomster i övrigt. Detta uppnås med en
avkastningsskatt som utgår med 30 % av nio tiondelar av skatte-
underlaget.

När avkastningsskatten sänktes hösten 1991 med verkan fr.o.m. år
1992 skedde inte någon motsvarande sänkning av den särskilda skatten
på personförsäkringar som tagits hos utländska försäkringsbolag [lagen
(1990:661) om skatt på vissa premiebetalningar]. Nivån på denna skatt -
15 % av premiebeloppet - kan därför ligga fast.

Som en följd av de ändrade reglerna för beskattning av avkastning på
aktier o.d. avskaffas bör de särskilda värderingsregler som medger att
aktier och liknande värdepapper ingår i underlaget för avkastningsskatt
med reducerat värde slopas.

De föreslagna ändringarna bör tillämpas för beskattningsår som
påbörjas efter utgången av år 1994.

8.2.4 Sparande i allemansfond

Regeringens förslag: Sparande i allemansfond återfår fr.o.m. år
1995 en skattegynnad ställning. Reavinster och utdelning på andelar
i allemansfond beskattas med en faktisk skattesats på 20 %.

Skälen för regeringens förslag: Allemansfonderna infördes 1984 på
initiativ av den socialdemokratiska regeringen. Genom allemansfonderna
har intresset för sparande i aktier breddats väsentligt. Antalet
allemansfondkonton överskrider med god marginal 2 miljoner. Risk-
kapitalmarknaderna har på detta sätt tillförts en avsevärd mängd nytt

54

kapital. Samtidigt har allemansfonderna åstadkommit ett bredare ägande
av det svenska näringslivet.

I skattereformen 1991 gavs allemansfonderna en gynnad ställning
genom att endast två tredjedelar av avkastningen beskattades. Dessa
skattefördelar avskaffades på initativ av den borgerliga regeringen under
hösten 1993 (prop. 1993/94:50). Detta har fått till följd att sparandet i
allemansfonder har minskat. Småsparama har i stället i stor utsträckning
tagit ut sina andelar vilket fått till följd att allemansfonderna har krympt
i storlek.

Regeringen anser att det finns flera skäl att slå vakt om allemansfon-
derna och återgå till de gynnsamma skatteregler som beslutades i 1990
års skattereform. Allemansfonderna främjar företagens tillgång på
riskkapital och behåller ett brett ägande av börsaktier. Ytterligare ett skäl
är att allemansfonderna inneburit att småsparamas ställning stärkts genom
att majoriteten i fondstyrelserna utses av andelsägarna.

Vi föreslår därför att allemansfonderna återigen ges en gynnad
ställning. Avkastningen bör därför beskattas med 20 %, dvs. med 2/3 av
den skattesats som gäller för övriga kapitalinkomster i hushållssektom.

Prop. 1994/95:25

8.3 Förmögenhetsbeskattningen

Regeringens förslag: Gällande bestämmelser för förmögenhets-
skatten kvarstår i avvaktan på en översyn av reglerna. Detsamma
gäller för den s.k. begränsningsregeln som begränsar det samman-
lagda uttaget av inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Som en
konsekvens av den tillfälligt höjda marginalskattesatsen för förvärvs-
inkomster höjs dock procentsatsen för spärrbeloppet i begränsnings-
regeln från 55 till 60.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen fattade hösten 1991 beslut
om en avveckling av förmögenhetsskatten (prop. 1991/92:60, bet.
1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97). I ett första steg vid 1992 års taxering
slopades det översta skiktet på 3 % i skatteskalan. Samtidigt togs skatten
på s.k. arbetande kapital i näringsverksamhet bort. Fr.o.m. år 1993
slopades även mellanskiktet i skatteskalan. Skatten blev därefter
proportionell och utgår med 1,5 % av den beskattningsbara förmögenhet
som överstiger 800 000 kronor. Det slutliga avskaffandet av förmögen-
hetsskatten bestämdes först till 1994 men sköts i samband med den s.k.
krisöverenskommelsen hösten 1992 upp ett år. Enligt gällande regler tas
skatten därmed ut t.o.m. år 1994 (1995 års taxering).

Förmögenhetsskatten bör behållas. Skatten utgör för den sammanlagda
beskattningen av kapital en motsvarighet till det högre marginalskatte-
skiktet för förvärvsinkomster och är motiverad av fördelningspolitiska
skäl. Förmögenhetsskattebestämmelsema bör dock ses över för att
reglerna skall bli enklare och rättvisare. En ny förmögenhetsbeskattning

55

bör utformas efter samma principer som gällde för 1990 års inkomst- Prop. 1994/95:25
skattereform. Skattesatsen bör således vara låg och beskattningen
likformig. Kapital i företag bör dock i stor utsträckning befrias från
förmögenhetsskatt. Detta gäller särskilt små och medelstora företag. Det
är också angeläget att det gynnade företagskapitalet avgränsas på ett
sådant sätt att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt
kapital inte onödigtvis hämmas.

Regeringen avser att återkomma nästa år med ett förslag till ny
förmögenhetsbeskattning som beaktar de nu anförda synpunkterna.

I avvaktan på en ny reglering bör gällande förmögenhetsskatteregler
kvarstå.

I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (begränsnings-
regeln) finns bestämmelser som förhindrar att det sammanlagda uttaget
av inkomst- och förmögenhetsskatt blir för högt. Bestämmelserna innebär
att ett spärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten. Med verkan
fr.o.m. 1992 års taxering sänktes procentsatsen för spärrbeloppet från 75
till 55 %. Spärrbeloppet jämförs med den sammanlagda skatten på
förvärvs- och kapitalinkomster. Spärrbeloppet är nu således 55 % av
summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Den
del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet kan
falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga
inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte
reduceras så att skatten blir lägre än skatten på halva den be-
skattningsbara förmögenheten.

När högsta marginalskattesats för förvärvsinkomster höjs från 51 till
56 % (vid en kommunal skattesats på 31 %) bör motsvarande höjning ske
av procentsatsen i spärrbeloppet. Procentsatsen bör således bestämmas till
60 % fr.o.m. år 1995. När marginalskatten återgår till den lägre nivån
bör motsvarande justering göras för procentsatsen i spärrbeloppet.

8.4 Företagsbeskattningen

8.4.1 Direktavdrag för bygginvesteringar

Regeringens förslag: Ett tidsbegränsat direktavdrag införs för annan
nybyggnation än bostäder. Direktavdrag får göras med 50 % av
utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad under tiden november 1994
- maj 1996. Resterande 50 % dras av enligt de vanliga avskriv-
ningsreglema. Direktavdraget får inte överstiga ett särskilt av-
dragsutrymme som bl.a. omfattar återföring av skatteutjämnings-
reserv (surv).

56

Skälen för regeringens förslag:

Prop. 1994/95:25

Inledning

För att snarast pressa ner den höga arbetslösheten i byggsektorn föreslås
en skattemässig stimulansåtgärd som syftar till att öka näringlivets
investeringar i byggnads- och markarbeten. Ett omedelbart avdrag för
ny-, till- eller ombyggnad av byggnader och markanläggningar, direkt-
avdrag, införs därför.

Som framgår av konjunkturbedömningen har svensk byggindustri under
den senaste lågkonjunkturen varit särskilt utsatt för utslagning. Farhågor
om permanent förlorad kapacitet och möjliga kommande flaskhalsar
motiverar försök att stimulera en tidigareläggning av den förväntade
uppgången i byggkonjunkturen.

Tidigare erfarenheter av investeringsstimulanser riktade mot näringslivet
är inte entydigt positiva. Som framgår av olika undersökningar inträder
åsyftade stimulanseffekter först med betydande tidsfördröjning (SOU
1989:34). Vidtagna stimulansåtgärder har emellertid inte varit tillräckligt
tidsbegränsade. Genom att tidsbegränsa en stimulansåtgärd ges ett
kraftigt incitament till tidigareläggning av projekt.

Den kraftigare stimulanseffekten som ligger i en starkt tidsbegränsad
åtgärd förutsätter att den bortre tidsgränsen för åtgärden framstår som
trovärdig och att stimulansperioden inte kommer att förlängas. Om den
bortre tidsgränsen inte är trovärdig kan investeraren tro att det är möjligt
att genomföra projektet på den ursprungligt planerade tidpunkten till den
lägre kostnaden. Tidigareläggningseffekten uteblir då.

Konjunkturbedömningen visar att ekonomin är i uppgång. Efterfrågan
på byggnader kommer att öka eftersom investeringstakten ökar. Detta
minskar osäkerheten för bygginvesteringar. Uppgången i ekonomin
minskar också osäkerheten när det gäller ränteutvecklingen. Dessa
faktorer bidrar till att den föreslagna stimulansåtgärden får åsyftad effekt.

Avdrag enbart för nyinvesteringar i byggnader och markanläggningar

I princip kan direktavdrag avse investeringar i såväl byggnader som
maskiner. Flera faktorer talar dock för att direktavdraget bör begränsas
till byggnadsinvesteringar.

Stimulanser inom byggsektorn har nämligen en större effekt på den
inhemska aktiviteten än maskininvesteringar, särskilt med hänsyn till att
det även inom den närmaste tiden kommer att finnas en stor outnyttjad
kapacitet inom denna sektor. Inventarier har vidare ett större import-
innehåll än investeringar i byggande. Även med tanke på budgeteffek-
terna är en koncentration till byggnadsinvesteringar motiverad. En
inventariestimulans skulle också öka efterfrågan på verkstadsindustrins
produkter i en situation då denna sektor redan har ett mycket högt
kapacitetsutnyttjande. Det finns inga sysselsättningsskäl att nu stimulera
efterfrågan på inventarier. Vidare innebär den väsentligt större volymen

57

normala (planerade) inventarieanskaffningar en ökad risk för att redan Prop. 1994/95:25
planerade projekt subventioneras, även om detta delvis balanseras av att
förmånen av direktavdrag är mindre vid inventarieanskaffningar än vid
byggnadsinvesteringar.

Flertalet byggnadsinvesteringar omfattar även markarbeten och andra
investeringar i markanläggningar. Sådana investeringar tar också sikte på
byggsektorn. Direktavdragen bör därför gälla även markanläggningar.
Med markanläggning förstås bl.a. vägar, körplaner och parkeringsplatser.

Direktavdragen bör gälla enbart ny,- till- eller ombyggnad av byggnader
och markanläggningar. Någon åtskillnad föreslås inte mellan fastigheter
som utgör anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar.

Investeringsstimulansen bör begränsas till näringslivets byggnadsin-
vesteringar. Detta innebär att bostäder inte kommer att omfattas av
åtgärden. Ett motiv för detta är att direktavdrag inte kan medges på ett
likformigt och rättvist sätt för olika boendeformer. Ett annat motiv är att
det för närvarande finns ett överutbud av bostäder i de flesta regioner.
Även med en så pass kraftig stimulans som direktavdraget innebär torde
det med dessa förutsättningar bli svårt att få en avkastning på ytterligare
nybyggnation av bostäder. En utvidgning av direktavdraget till att omfatta
även bostäder skulle därmed i alltför stor utsträckning endast innebära en
subventionering av redan planerade investeringar.

Direktavdrag bör i första hand ske mot de avsättningar till skatte-
utjämningsreserv som skall återföras till beskattning vid 1995-2001 års
taxeringar. Detta begränsar likviditetseffektema på statsbudgeten eftersom
skatteinkomstbortfallet uppkommer först det år reserven skulle ha åter-
förts till beskattning. Åtgärden kommer därmed inte att bidra till ökad
osäkerhet och höjda räntor, vilket är av särskild betydelse i rådande
statsfinansiella läge.

Stimulansperiodens längd

Om den avsedda effekten - ökade eller tidigarelagda investeringar -
skall uppnås måste möjligheten till direktavdrag vara tillfällig och alltså
gälla byggnads- och markarbeten som utförs under en relativt begränsad
tid. Vid val av tidsperiod för stimulansåtgärden behöver en rad faktorer
beaktas. Tidsintervallet bör vara så kort att det kommande konjunktur-
läget kan överblickas. Samtidigt bör tidsintervallet vara tillräckligt långt
för att medge näringsidkarna rimlig tid för att överväga investerings-
behovet och ta fram ritningar och annat beslutsunderlag för den tilltänkta
investeringen. Särskilt bygginvesteringar innebär ofta långa förberedelse-
tider.

Som framgått i bedömningen av konjunkturutvecklingen är den
föreslagna åtgärden av vikt för att förhindra en definitiv utslagning av
kvalificerad byggarbetskraft. Dock förväntas en ökning av bostadsbyg-
gandet sommaren 1996. Detta är ett starkt skäl att sätta sluttidpunkten för
stimulansperioden till den 31 maj 1996.

58

För att investeringsaktiviteten inte skall avstanna fram till årsskiftet Prop. 1994/95:25
1994/95 utan tvärtemot öka så snart som möjligt bör bestämmelserna
gälla redan från den dag förslaget offentliggörs. Av praktiska skäl bör
dock stimulansåtgärden gälla redan fr.o.m. den 1 november.

En metod för att öka bygginvesteringama skulle kunna vara att
direktavdragen enbart gällde byggnadsarbeten som påbörjas efter en viss
tidpunkt (t.ex. den 1 december). Motivet skulle vara att stimulera enbart
nya investeringar. Detta är emellertid en fiktion eftersom det kan ta lång
tid innan byggnadsarbeten påbörjas på byggarbetsplatsen. Även bygg-
nadsarbeten som påbörjas inom den närmaste tiden är sedan länge projek-
terade. Några påtagliga kostnadsbesparingar för en sådan inskränkning
synes inte heller föreligga. Att införa en särskild stickdag medför
däremot slumpmässiga effekter där näringsidkare som påbörjat ett arbete
före en viss dag inte alls kan utnyttja direktavdraget medan den som
påbörjat byggnadsarbetet dagen efter kan dra nytta av reglerna. Er-
farenheterna från investeringsskatten enligt lagen (1989:471) om
investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten är vidare att tillämpnings-
svårigheter uppkommer i fråga om vilka åtgärder som den skattskyldige
skall ha vidtagit för att ett byggnadsarbete skall anses ha påbörjats. En
annan komplikation är bedömningen av huruvida ett byggnadsarbete
innebär ett nytt projekt med en ny påbörjandetid eller om det ingår i ett
redan påbörjat arbete.

Övervägande skäl talar alltså för att direktavdraget bör gälla utgifter
som hänför sig till en viss tid oberoende av när arbetet påbörjades.

Stimulansåtgärdens effekt

Genom den föreslagna stimulansåtgärden sänks nettokostnaden för
byggnadsinvesteringar. Med fullt genomslag kan detta förväntas ge en
drygt 14-procentig ökning av byggandet. Till största delen kommer denna
ökning att vara en tidigareläggningseffekt, något som innebär att
ökningen i byggnadsprojekt under stimulansperioden motsvaras av färre
byggnadsprojekt när perioden passerats. Endast till en liten del antas
åtgärden resultera i en ökning av det sammantagna byggandet sett över
en längre period.

De statsfinansiella effekterna av stimulansåtgärden uppkommer genom
bortfall av skatteinkomster eftersom byggnadsavskrivningama ökar i
värde för investeraren. En ökad efterfrågan på byggnader motverkar den
statsfinansiella effekten genom att sysselsättningen ökar i byggsektorn.

På grund av direktavdraget kan man förvänta sig en tidigareläggning av
sysselsättningen med ca 8 000 byggnadsarbetare och omkring 10 000
byggrelaterade årsarbetsplatser under år 1995. Detta ger tillsammans en
sysselsättningseffekt på omkring 18 000 årsarbetsplatser under år 1995.
Då antas "prissänkningen" under år 1994 genom direktavdraget först få
genomslag i flera projekt varefter effekten avtar under första halvåret
1996.

59

Direktavdrag avser 50 % av utgifterna

Prop. 1994/95:25

Enligt de ordinarie avskrivningsreglema får värdeminskningsavdrag göras
enligt avskrivningsplan med viss procent om året på byggnadens eller
markanläggningens anskaffningsvärde. Procentsatsen bestäms med hänsyn
till byggnadens ekonomiska livslängd, normalt med 2-5 % för närings-
fastigheter och 5 % för flertalet markanläggningar. I förhållande till
utgiften för investeringen är alltså de årliga avdragen låga. En ordning
med direktavdrag behöver därför inte avse mer än 50 % av anskaffnings-
utgiften för att innebära en påtaglig initial höjning av avdragen. Av-
skrivningarna koncentreras till byggtiden då utgifterna för investeringen
är som störst. Sammantaget innebär förslaget därför en mycket kraftig
skattemässig stimulans.

Direktavdraget gäller både när näringsidkaren låter uppföra en byggnad
i egen regi som när han anlitar en entreprenör.

Exempel på direktavdrag

Ett exempel kan åskådliggöra skillnaden mellan direktavdrag och
ordinarie avskrivningar.

Utgifterna för byggnaden läggs ner under år 1995 och uppgår till
100 mkr. Enligt de ordinarie reglerna får avskrivning ske med 3 %
beroende på byggnadens ekonomiska livslängd. Avskrivning medges med
3 mkr per år vilket innebär att byggnaden är avskriven efter 34 år.

Antag att direktavdrag medges med 50 mkr. Avskrivningstiden på-
verkas inte. Anskaffningsvärdet reduceras med 50 mkr. Avskrivning sker
med 3 % på återstående 50 mkr, dvs. med 1,5 mkr per år.

De föreslagna reglerna ger sett över tiden inte större avdrag än de
ordinarie avskrivningsreglema. Skillnaden är att avdrag för anskaff-
ningsutgiften får göras omedelbart och t.o.m. innan byggnaden eller
markanläggningen är färdigställd. Direktavdraget innebär därför en
påtaglig initial höjning av avdraget.

När byggnaden eller markanläggningen är färdigställd får, vid sidan av
årets eventuella direktavdrag, avskrivning göras enligt de ordinarie
reglerna. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag skall anskaffnings-
värdet minskas med ett belopp som motsvarar direktavdraget. De årliga
värdeminskningsavdragen blir därmed lägre. Det innebär att den förhöjda
avskrivningen på sikt t.o.m. leder till en budgetförstärkning för det
allmänna. Detta är en skillnad mot tidigare konjunkturpolitiska åtgärder
med s.k. särskilda investeringsavdrag eller investeringsbidrag. Det
tidigare systemet med investeringsavdrag enligt lagen (1980:954) om
särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. möjliggjorde ett
särskilt avdrag vid sidan av avdragen för avskrivningar. Avskrivningen
påverkades alltså inte.

60

Direktavdraget skall ske i första hand mot survupplösning och
periodiseringsfond

Prop. 1994/95:25

En begränsning av möjligheten till direktavdrag mot upplösning av
skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond innebär fördelar. Stimu-
lanseffekten uppkommer samtidigt som den kortsiktiga budgetför-
svagningen för staten begränsas. Incitamenten till tidigareläggning av
planerade investeringar är starka genom att företaget undviker avskattning
av surv och periodiseringsfond som i nuvärdetermer är mer värd än den
nackdel som uppkommer genom att de senare reguljära avskrivningarna
minskar. Detta ger en förhållandevis kraftig, temporär sänkning av
kapitalkostnaderna som förväntas innebära ökade investeringar under
stimulansperioden.

Avdrag för avsättning till surv medgavs senast vid 1994 års taxering.
Enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, skall
med de ändringar som föreslås i nästa avsnitt, i princip nio tiondelar av
ett företags surv återföras till beskattning under en sjuårsperiod, i regel
i bokslut till ledning för 1995-2001 års taxeringar. En tiondel av surven
får upplösas utan skattekonsekvenser.

Direktavdrag bör i första hand ske mot hela den surv som skall
återföras till beskattning.

Inom koncerner bör direktavdrag i andra hand ske mot återföring av
surv hos andra koncernföretag. Vi återkommer till det förslaget längre
fram.

Det kan framstå som obilligt att företag utan gamla survavsättningar
inte kan utnyttja rätten till direktavdrag. Typiskt sett gäller det nystartade
företag. En lämplig utvidgning är därför att direktavdrag även medges
mot återföring av periodiseringsfonder.

Enligt lagen (1993:1538) om periodiseringfonder får vid beräkning av
inkomst av näringsverksamhet avdrag göras för belopp som avsatts till
periodiseringsfond. Schablonbeskattade bostadsföretag, investmentföretag
och värdepappersfonder får inte avdrag för avsättning. För andra juri-
diska personer än dödsbon får avdrag för avsättning till periodiserings-
fond uppgå till 25 % av inkomsten för beskattningsåret. För fysiska
personer och dödsbon får avdraget uppgå till högst 25 % av ett justerat
inkomstbelopp (3 §). I fråga om handelsbolag görs avsättningen till
periodiseringsfond hos delägarna.

Första gången avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras är
vid 1995 års taxering. Detta innebär att det föreslagna direktavdraget får
göras första gången vid samma års taxering som avdrag för avsättning till
periodiseringsfond. Några tidigare periodiseringsfondsavsättningar
behöver man därför inte ta hänsyn till. En lämplig ordning är därför att
periodiseringsfonder (t.ex. avsatt vid 1995 års taxering) som återförs till
beskattning (t.ex. vid 1996 års taxering) fullt ut kan utnyttjas för
direktavdrag vid 1996 års taxering.

Eftersom möjligheten till avdrag för avsättning till periodiseringsfond
nyligen införts är direktavdrag mot periodiseringsfond inte något verkligt
alternativ för företag utan surv. Direktavdrag bör därför även kunna

61

göras från inkomsten under året. Direktavdraget bör därför få ersätta Prop. 1994/95:25
avdraget för avsättning till periodiseringsfond, dvs. med 25 % på samma
underlag som för avsättning till periodiseringsfond. Till den del direktav-
draget understiger 25 % av inkomsten får avsättning till periodiserings-
fond göras.

Avdragsutrymmet för direktavdrag måste tas i anspråk i en viss
turordning. Först sedan ett avdragsutrymme har tagits i anspråk får ett
annat avdragsutrymme utnyttjas. Turordningen för ianspråktagande av
avdragsutrymme för direktavdrag kan så långt sammanfattas med att
direktavdraget i första hand skall utnyttjas mot den sammanlagda del av
surven som skall återföras till beskattning vid 1995-2001 års taxeringar.
Härefter skall gjorda avsättningar till periodiseringsfond utnyttjas. Några
begränsningar i avdragsrätten finns inte så länge direktavdraget sker mot
surv och periodiseringsfond (med undantag av att enbart 50 % av
utgifterna för investeringen är föremål för direktavdrag). Härefter får
högst 25 % av årets inkomst (underlaget för avsättning till periodiserings-
fond) före direktavdraget utnyttjas. Eftersom en återföring av surv och
periodiseringsfond ingår i inkomsten (underlaget för avsättning till
periodiseringsfond) måste inkomsten minskas med dessa återföringar.

Följande exempel belyser de föreslagna reglerna om direktavdrag.
Inkomsten (=underlaget för avdrag för avsättning till periodiseringsfond)
uppgår till 20 mkr exkl. survupplösning. Sammanlagt skall företaget
återföra 50 mkr av sin surv till beskattning. Utgifterna för ett bygg-
nadsarbete uppgår till 80 mkr varav hälften får dras av genom
direktavdrag. Företaget gör maximalt direktavdrag, 40 mkr, och återför
därför 40 mkr av surven till beskattning. Företaget väljer sedan att göra
avdrag för avsättning till periodiseringsfond med 5 mkr (motsvarande
25 % av inkomsten 20).

Utnyttjande av surv inom koncern

Direktavdraget bygger på att den surv som sammantaget skall återföras
till beskattning i första hand skall utnyttjas för direktavdrag. Om en
näringsidkare har gjort avsättningar till surv samtidigt som han vill
utnyttja rätten till direktavdrag måste han alltså återföra surven. För att
en sådan ordning skall bli effektiv krävs att detsamma gäller på kon-
cemnivå, dvs. att ett företag i samma koncern "utnyttjar" ett annat
företags surv för direktavdrag. I annat fall skulle byggnadsarbeten kunna
styras till vinstrika företag utan surv. Det innebär att om det företag som
yrkar maximalt direktavdrag saknar surv eller om en survåterföring inte
uppgår till samma belopp som direktavdraget kan ett fullt direktavdrag
ändå komma i fråga om ett annat företag i koncernen återför så stor del
av sin surv att det täcker direktavdraget. Det är inte nödvändigt att den
återförda surven förs över till det investerande företaget genom kon-
cernbidrag. Detta får ske efter eget val.

Regeln om återföring av surv för att ge avdragsutrymme åt ett annat
företag inom samma koncern gäller enbart om det företag som överför

62

avdragsutrymmet till det investerande företaget kan ge koncernbidrag Prop. 1994/95:25
enligt de förutsättningar som anges i 2 § 3 mom. SIL.

Turordningen av avdragsutrymme

Direktavdraget får inte överstiga summan av följande belopp eller
avdragsutrymmen. Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i
anspråk först sedan avdragsutrymmet uttömts enligt närmast föregående
punkt.

1. Surv som återförs till beskattning.

2. Överfört avdragsutrymme genom att ett eller flera koncernföretag har
återfört surv till beskattning. Möjligheten till avdragsutrymme enligt
denna punkt har uttömts först när samtliga företag inom koncernen har
återfört sina survar till beskattning och utnyttjat avdragsutrymme eller
överfört avdragsutrymme till det företag som yrkar direktavdrag.

3. Periodiseringsfond som återförs till beskattning.

4. 25 % av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för
avsättning till periodiseringsfond före direktavdraget exklusive utnyttjat
avdragsutrymme enligt 1-3.

8.4.2 Avvecklingen av surven

Regeringens förslag: Den skattefria upplösningen av skatteutjäm-
ningsreserven (surv) begränsas. Återföringsperioden förlängs. Sam-
mantaget skall nio tiondelar återföras till beskattning under sju år.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv (återföringslagen) skall befintliga
survavsättningar upplösas under en femårsperiod. Därvid skall i princip
halva surven återföras till beskattning med en femtedel per år vid 1995-
1999 års taxeringar. Den andra halvan får i samma takt överföras till fritt
eget kapital utan skattekonsekvenser. Hälftendelningen gäller den del av
surven vid 1994 års taxering som inte överstiger surven vid närmast
föregående års taxering. Om surven vid 1994 års taxering överstiger
surven vid närmast föregående års taxering skall enligt 2 § återförings-
lagen den överskjutande delen i sin helhet återföras till beskattning vid
1995 års taxering.

Om den skattefria hälften återförs i snabbare takt än med en femtedel
per år sker beskattning för ett särskilt tillägg enligt 10 § återföringslagen.
Bestämmelsen har karaktären av stoppregel. En för snabb återföring av
den skattefria hälften i 1994 års bokslut medför att särskilda tillägg påförs
vid 1995 och följande års taxeringar. En upplösning av hela surven vid
1995 års taxering medför exempelvis att ett belopp motsvarande mellan
100 och 150 % av surven beskattas.

63

Om det belopp som skall återföras till beskattning successivt under en Prop. 1994/95:25
femårsperiod inte överstiger 4 000 kronor skall enligt 4 § hela beloppet
återföras på en gång. I sådana fall får den skattefria hälften upplösas på
en gång utan beaktande av stoppregeln.

Beslutet att låta halva surven återföras utan skattekonsekvenser framstår
som orättfärdigt. Företagen har så sent som vid 1994 års taxering fått
avdrag för avsättningen mot en skattesats på 30 %. En eftergift av
beskattningen på halva survåterföringen innebär ett betydande skattebort-
fall. En sådan frikostighet med skattemedel innebär vidare ett oaccepta-
belt gynnande av de företag som gjort survavsättningar i förhållande till
andra företag. Såväl statsfinansiella skäl som neutralitetsaspekter talar
således för att återföringsreglema ändras.

För företagen är survåterföringen en bokslutsdisposition. Företag med
brutna räkenskapsår har redan hunnit påbörja återföringen i sina bokslut
till ledning för 1995 års taxering. De torde därvid ha löst upp en tiondel
(en femtedel av hälften) av surven skattefritt samtidigt som de återfört ett
minst lika stort belopp till beskattning. Neutralitetsskäl talar för att
samma regler bör gälla även för företag med kalenderår som räken-
skapsår. Alla bör således ges rätt att lösa upp en tiondel av surven
skattefritt. Likaså bör ingen vara skyldig att till beskattning återföra mer
än en tiondel vid 1995 års taxering.

Härefter uppkommer frågan i vilken takt resterande åtta tiondelar skall
återföras. Om den femåriga återföringsperioden behålls skall företagen
vid 1996-1999 års taxeringar återföra ett dubbelt så högt belopp som
enligt nuvarande regler. Skall surven återföras i samma takt som enligt
nuvarande regler måste återföringsperioden förlängas med fyra år.
Därmed inträder budgetförstärkningen först efter år 1998. Det gäller att
finna en lösning som är rimlig ur likviditetssynpunkt för företagen och
som samtidigt förstärker statens budget de närmaste åren. Enligt
regeringens uppfattning uppnås en lämplig avvägning om återförings-
perioden förlängs med två år. Resterande åtta tiondelar bör således
återföras på sex år med fyra trettiondelar per år. Har ett företag ett
beskattningsår gjort en större återföring till beskattning än nödvändigt bör
detta räknas företaget till godo senare beskattningsår.

Förslaget föranleder ändringar i 1-3, 11 och 13 §§ återföringslagen.
Stoppregeln i 10 § blir obehövlig och kan upphävas. De nya reglerna bör
träda i kraft den 31 december 1994 och tillämpas redan vid 1995 års
taxering. I ett avseende skulle dock de nya reglerna innebära en
retroaktiv försämring. Det gäller skattskyldiga vars räkenskapsår avslutas
före ikraftträdandet och som enligt 4 § haft att återföra hela den
skattepliktiga hälften av surven vid 1995 års taxering. I sådana fall får
äldre bestämmelser tillämpas, vilket innebär att den andra hälften av
surven får upplösas skattefritt.

64

8.4.3 Slopande av rätten till kvittning av underskott av aktiv
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst

Prop. 1994/95:25

Regeringens förslag: Den generella rätten att kvitta underskott av
nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas.

Skälen för regeringens förslag: Genom skattereformen år 1990, prop.
1989/90:110, infördes nya regler om förlustutjämning vilka väsentligen
bygger på förslag i betänkandet Reformerad inkomstbeskattning (SOU
1989:33). Enligt huvudregeln får underskott i en förvärvskälla dras av
vid beräkning av inkomsten av samma förvärvskälla närmast följande år.
Om förvärvskällan visar underskott under flera år ackumuleras underskot-
ten. Reglerna innebär alltså en fullständig kvittning inom en förvärvskälla
utan tidsbegränsning. Ett undantag från huvudregeln ansågs motiverat för
aktiv näringsverksamhet som avser litterär, konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet. I fråga om sådan näringsverksamhet tillåts
kvittning även mot inkomst av tjänst, alltså en kvittning mellan förvärvs-
källor.

Härefter har den borgerliga regeringen utvidgat kvittningsrätten (prop.
1993/94:50, bet. 1993/94:SkU 15, SFS 1993:1541) till att omfatta
kvittning av underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet mot bl.a.
inkomst av tjänst under de första fem verksamhetsåren. En begränsning
fanns i fråga om verksamhet som övertagits av närstående. Våren 1994
utvidgades kvittningsrätten ytterligare (prop. 1993/94:234, bet.
1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS 1994:777) till att gälla även vid
vissa generationsskiften.

Den utvidgade kvittningsrätten innebär ett avsteg från en grundläggande
princip i 1990 års skattereform, nämligen att kvittning av underskott
mellan olika förvärskällor inte skulle tillåtas. Den utvidgade kvittnings-
rätten bör därför tas bort. De skäl som i skattereformen (prop.
1989/90:110 s. 588) motiverade undantag för den som bedriver aktiv
näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet äger alltjämt giltighet. Detta undantag bör alltså vara kvar.
Förslaget föranleder en ändring i 46 § 1 mom. KL.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
första gången vid 1996 års taxering. För enskild näringsidkare för vilken
beskattningsåret börjat före den 1 januari 1995, dvs. före ikraftträdandet
gäller dock äldre föreskrifter i fråga om den del av underskottet som är
hänförligt till tiden före den 1 januari 1995. Härvid skall - om den
skattskyldige inte visar annat - en proportionering av underskottet göras
så att en så stor del av underskottet anses hänförligt till tiden före den
1 januari 1995 som motsvarar förhållandet mellan den del av beskatt-
ningsåret som infaller före den 1 januari 1995 och hela beskattningsåret.

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

Rättelse: S. 77 rad 5 står: 949 Rättat till: 1025 Rad 9 står: 264 Rättat till: 311
Rad 13 står: 1 213 Rättat till: 1 336 s. 78 rad 6 står: till Rättat till: från
Rad 25-33 Beloppen ändrade Rad 39-41 delvis nya siffror

8.5 Beskattning av förvärvsinkomster                       Prop. 1994/95:25

8.5.1 Skatteskalan och grundavdraget

Regeringens förslag: Den statliga inkomstskatten på inkomster över
skiktgränsen höjs vid 1996-1999 års taxeringar från 20 till 25 %.

Skiktgränsen skall justeras årligen i förhållande till hur mycket
basbeloppet har förändrats i procent mellan det andra året före
taxeringsåret och året före taxeringsåret. Dessutom återinförs det
s.k. reallöneskyddet delvis.

Grundavdraget till statlig inkomstskatt återinförs.

Samtliga ändringar skall gälla från och med 1996 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående bör
en tidsbegränsad höjning med 5 % ske av uttaget av statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomster över skiktgränsen.

Hur skiktgränsen skall bestämmas finns angivet i 10 § andra stycket
SIL. Reglerna innebär att skiktgränsen årligen skall räknas upp med dels
ett jämförelsetal som hänför sig till förändringarna i konsumentprisindex,
dels med ett särskilt tillägg på 2 procentenheter, det s.k. reallöneskyddet.

För 1994 och 1995 års taxeringar har dock skiktgränsen bestämts enligt
en särskild lag som innebär att reallöneskyddet tillfälligt har slopats.
Reallöneskyddet kommer med automatik att återinföras från och med
1996 års taxering i och med att den tidsbegränsade lagen löper ut.

Skiktgränsen enligt 10 § SIL bestäms utifrån föregående års skiktgräns.
Utgångspunkten är skiktgränsen vid 1992 års taxering, som var
170 000 kronor. Eftersom skiktgränsen vid 1995 års taxering bestämts
enligt den särskilda lagen innebär en åteigång till reglerna i 10 § SIL att
skiktgränsen vid 1996 års taxering inte blir densamma som om skikt-
gränsen hade bestämts enligt 10 § SIL även vid 1994 och 1995 års
taxeringar. Utgångspunkten för beräkningen av skiktgränsen bör därför
ändras. Den skiktgräns som skall gälla vid 1996 års taxering bör ha
skiktgränsen vid 1995 års taxering, 198 700 kronor, som utgångspunkt.
Därefter bör detta belopp räknas upp dels med reallöneskyddet, dels med
hänsyn till prisutvecklingen. Som tidigare framgått skall dock prisutveck-
lingen inte beaktas fullt ut så länge de offentliga finanserna visar stora
underskott. På grund härav bör indexeringen av skiktgränsen ändras så
att den knyts direkt till den ändring i procent som sker av basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Den uppräkning av skiktgränsen som beror av reallöneskyddet bör vid
1996-1999 års taxeringar begränsas på motsvarande sätt som upp-
räkningen av basbeloppet. För inkomståret 1995 bör uppräkningen ske
med endast 60 % av full uppräkning eller 1,2 procentenheter.

Med hänsyn till att det är fråga om tidsbegränsade justeringar av
skatteskalan bör de nu berörda ändringarna tas in i en särskild lag.

66

Av praktiska skäl bör skiktgränsen vid 1996 års taxering anges direkt Prop. 1994/95:25
i lagtexten och beräknas på grundval av en prognos rörande prisutveck-
lingen för tiden oktober 1993 - oktober 1994. Uppräkningen bör då ske
med 60 % av denna prisförändring. Den nya skiktgränsen får sedan
utgöra utgångspunkt för beräkningen av de därpå följande årens
skiktgränser.

Det vid 1995 och 1996 års taxeringar slopade grundavdraget till statlig
inkomstskatt föreslås bli återinfört fr.o.m. 1996 års taxering. Detta
uppnås genom att den särskilda lagen (1993:1520) om beräkning av
beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års
taxeringar upphävs. Reglerna i 8 § SIL, som reglerar grundavdraget vid
taxeringen till statlig inkomstskatt, blir därmed automatiskt tillämpliga
fr.om. 1996 års taxering.

8.5.2 Höjd gräns för avdrag för kostnader för resor mellan
bostad och arbetsplats

Regeringens förslag: Avdragsbegränsningen i inkomstslaget tjänst
avseende kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats höjs från
4 000 kr till 6 000 kr. Denna höjning av avdragsbegränsningen skall
även gälla för enskilda näringsidkare. De nya reglerna skall gälla
från och med 1996 års taxering.

Vid 1996 års taxering skall avdrag för kostnader för resor med bil
mellan bostaden och arbetsplatsen medges med 13 kr per mil.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 33 § 2 mom. KL gäller att
avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen får göras endast
till den del kostnaderna överstiger 4 000 kr. Regeln infördes år 1992 i
samband med att det tidigare schablonavdraget i inkomstslaget tjänst togs
bort och den tillämpades första gången vid 1994 års taxering. Genom en
hänvisning till nämnda bestämmelse i punkt 23 av anvisningarna till 23
§ KL gäller avdragsbegränsningen också i näringsverksamhet.

Skälen för regelns tillkomst var i huvudsak statsfinansiella. Liksom det
schablonavdrag på 4 000 kr som avdragsbegränsningen ersatte syftade
regeln emellertid också till att möjliggöra för ett stort antal skattskyldiga
att använda den förenklade självdeklarationen. Sedan regelns tillkomst har
dock kostnaderna för resor med allmänna kommunikationer höjts så att
årskostnaden för många resenärer har kommit att överstiga 4 000 kr.
Detta föranledde riksdagen att besluta att det på den förenklade dek-
larationsblanketten 1994 skulle öppnas möjlighet att framställa yrkande
om avdrag för kostnader för resor med allmänna färdmedel med belopp
som överstiger avdragsbegränsningen (prop. 1992/93:198, bet.
1992/93:SkU27, rskr. 1992/93:448). Yrkande om avdrag för resekost-
nader görs genom tillägg till de förtryckta uppgifterna även i det nya

67

deklarationsförfarande för löntagare som tillämpas fr.o.m. 1995 års Prop. 1994/95:25
taxering.

Gränsen för avdrag bör nu höjas med hänsyn till prisutvecklingen och
det statsfinansiella läget och till den förenkling det innebär att antalet
självdeklarationer med yrkanden om avdrag för kostnader för resor
mellan bostaden och arbetsplatsen minskas. Regeringen föreslår mot
denna bakgrund att avdragsgränsen höjs till 6 000 kr. Höjningen bör gälla
både i tjänst och näringsverksamhet. Förslaget föranleder en ändring i
33 § 2 mom. KL. Sistnämnda lagrum föreslås också ändras i prop.
1994/95:61 om slopande av vårdnadsbidraget och återinförande av
garantidagama.

Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats medges
enligt en särskild lag (SFS 1993:1519) med 13 kr per mil vid 1995 års
taxering. Vid 1996 års taxering kommer, om inga särskilda åtgärder
vidtas, reglerna i andra stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL
att gälla. Avdragsbeloppet per mil enligt sistnämnda regel kan beräknas
först nästa år. Det kan dock antas att beloppet kommer att bli ca 13 kr
per mil. Med hänsyn härtill är det enligt regeringens mening lämpligt att
genom lag fastslå att beloppet skall vara oförändrat 13 kr per mil även
nästa år. Klarhet skapas då beträffande vad som kommer att gälla vid
1996 års taxering.

Vissa ikraftträdandefrågor

De nya bestämmelserna om beskattning av förvärvsinkomster föreslås
träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas fr.om. 1996 års taxering
med vissa undantag som närmare anges i övergångsbestämmelserna.

Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet räken-
skapsår, dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår.
Detta innebär att de vid 1996 års taxering kan komma att beskattas för
inkomster som hänför sig till år 1994. De förslag vi lägger fram
beträffande skatteskalan, avdragsbegränsningen för resor mellan bostad
och arbetsplats och avdrag för kostnader för sistnämnda resor kan ge
upphov till en skärpt beskattning som träffar inkomster som hänför sig
till tiden före de nya reglernas ikraftträdande. För att dessa ändringar inte
skall komma i strid med regeringsformens bestämmelser om förbud mot
retroaktiv skattelagstiftning bör de nämnda reglerna inte tillämpas för
skattskyldiga med beskattningsår som börjat senast den dag då denna
proposition avlämnas till riksdagen. För att förhindra vissa möjligheter
till skatteplanering bör de nya reglerna emellertid gälla för näringsidkare
vars verksamhet påbörjats efter nämnda datum. Regeringen föreslår
därför med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen att de nu berörda
reglerna skall tillämpas från och med den 3 november 1994.

De övergångsregler som föreslås innebär följande. Om äldre be-
stämmelser skall tillämpas i fråga om beräkning av statlig inkomstskatt
skall dessa tillämpas på hela den skattskyldiges inkomst av förvärvsverk-
samhet. Äldre bestämmelser om avdragsbegränsningen för kostnader för

68

resor mellan bostad och arbetsplats och avdragsrätten för sådan kostnad Prop. 1994/95:25
vid köming med egen bil gäller endast i inkomstslaget näringsverk-
samhet. Dessutom innebär övergångsbestämmelsen till lagen om ändring

i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1995 års taxering att äldre bestämmelser skall gälla vid
1996 års taxering för kostnader som uppkommit före den 3 november
1994.

Det nu sagda medför särskilda övergångsbestämmelser i KL, lagen om
beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999
års taxeringar och i lagen om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för
kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering.

8.5.3 Höjning av de särskilda löneskatterna och premieskatten för
grupplivförsäkringar

Regeringens förslag: Både den särskilda löneskatten på förvärvsin-
komster och den särskilda löneskatten på pensionskostnader höjs med
2 procentenheter. Även den särskilda premieskatten för gruppliv-
försäkringar, m.m. höjs som en konsekvens härav.

Skälen för regeringens förslag: Särskild löneskatt tas ut dels enligt
lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, dels
enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.
Skattesatserna för de särskilda löneskatterna är beräknade så att de
schablonmässigt skall motsvara skattedelen av de sociala avgifterna.
Samma synsätt bör tillämpas när det gäller de allmänna egenavgiftema.
Som en konsekvens av föreslagna ändringar i allmänna egenavgifter,
m.m. bör därför de särskilda löneskatterna höjas med 2 procentenheter
vid 1996 års taxering. En motsvarande höjning bör även ske av skattesat-
serna i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,
m.m. Det finns emellertid enligt vår mening anledning att i ett senare
sammanhang återkomma till frågan om beräkningen av den påverkan
ändrade socialavgifter och allmänna egenavgifter bör ha på de särskilda
löneskatterna och premieskatten. Därvid bör också prövas hur avgifterna
för finansieringen av det nya pensionssystemet skall beaktas i detta
sammanhang. Vidare får ställning tas till hur den successiva höjningen
av sjukförsäkringsavgiften skall påverka de särskilda löneskatterna.

Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt
på förvärvsinkomster, 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pen-
sionskostnader samt 4-6 §§ lagen om särskild premieskatt på gruppliv-
försäkringar, m.m.

69

8.6 Finansiella effekter för offentlig sektor

Prop. 1994/95:25

I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna för den offentliga
sektorn av de olika förslagen på skatteområdet. För att ge en samlad bild
av inkomstförstärkningarna anges därutöver dels effekterna av höjda
allmänna avgifter till sjukförsäkringen fr.o.m. inkomståret 1996 och
återinförandet av socialavgifter på vinstandelar, dels effekterna av vissa
andra förslag på skatteområdet som presenterats i andra propositioner
under denna höst.

Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas
i tabell 8.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och
volymer, då år 1995 i allmänhet utgör ikraftträdandeår för de olika
åtgärderna. För att möjliggöra jämförelse med tabell 5.1 redovisas
därutöver totaleffektema uttryckta i 1994/95 års priser och 1994 års
volymer.

Effekterna avser den offentliga sektorn dvs. staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn. Dessa effekter är de mest intressanta för frågan
om resursfördelningen mellan privat och offentlig sektor. De olika
förslagens effekter på statsbudgeten redovisas i annat sammanhang.

Redovisningen avser dels den varaktiga effekten, dels effekterna för
kalenderåren 1995-1998. Den varaktiga effekten överensstämmer med
kalenderårseffektema för åtgärder med permanent varaktighet som träder
i kraft år 1995. För inkomstförstärkningar av engångskaraktär finns
däremot en skillnad i det att den varaktiga effekten mäts som en
ränteeffekt, baserad på den förändring av den offentliga sektorns
förmögenhet som följer av den temporära inkomsten. För regelföränd-
ringar som innebär en successivt stigande effekt under perioden
1995-1998 utgörs den varaktiga effekten i princip av kalenderårseffekten
1998.

De varaktiga effekterna är beräknade netto, dvs. i förekommande fall
har beaktats exempelvis avdragsgillhet mot andra skatter eller övervält-
ring på andra skattebaser.

70

Prop. 1994/95:25

Tabell 8.1 Budgeteffekter av skatteförslag m.m. Effekter för offentlig sektor i 1995 års priser och
volymer, varaktigt och för kalenderåren 1995-1998. Mdkr.

Varaktig
nettoeffekt

Kalenderår

1995

1996

1997

1998

Skatt på kapitalägande

Full skatt utdelningsinkomster

3,0

3,0

3,0

3,0

3,0

varav hushåll

1,9

1,9

1,9

1,9

1,9

varav juridiska personer

1,1

1,1

1,1

1,1

1,1

Full skatt reavinster aktier

3,5

3,5

3,5

3,5

3,5

varav hushåll

1,7

1,7

1,7

1,7

1,7

varav juridiska personer

1,8

1,8

1,8

1,8

1,8

Korrigering schablonintäkt VF/IB*

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

Korrigering underlag avkastningsskatt

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

Höjd skatt kapitalinkomster till 30 %

-0,1

-0,1

-0,1

-0,1

-0,1

Höjd skatt värdepappersfonder till 30 %

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Höjd avkastningsskatt P-försäkring till 15 %

2,0

2,0

2,0

2,0

2,0

Höjd avkastningsskatt K-försäkring till 27 %

0,7

0,7

0,7

0,7

0,7

Bibehållen förmögenhetsskatt

2,0

2,0

2,0

2,0

2,0

Rullande fastighetstaxering (i annan prop)

1,0

0,0

0,3

0,7

1,0

Höjd fastighetsskatt +0,2 procentenheter

1,5

0,0

1,5

1,5

1,5

Totalt kapitalägande**

14,2

11,8

13,5

13,9

14,2

Skatt pä företag

Full avskattning surv 9/10 7 år

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

Slopad stämpelskatt aktier

-0,6

-0,6

-0,6

-0,6

-0,6

Direktavskrivning byggnader

-0,3

-0,3

-2,2

-1,2

0,4

Slopad kvittning underskott

0,1

0,7

0,7

0,7

0,7

Förändrad uppbörd skatter (i annan prop)

0,4

0,6

0,6

0,6

0,6

Reserv för skattelättnad företag***

-2,0

0,0

-1,0

-2,0

-2,0

Totalt företag**

-1,8

0,9

-2,1

-2,0

-0,5

Skatt pä förvärvsinkomster

Höjd statlig skatt till 25 %

1,4

4,3

4,3

4,3

4,3

Återinfört grundavdrag statlig skatt 1995

-0,2

-1.8

0,0

0,0

0,0

Höjd gräns reseavdrag till 6000 kr

0,7

0,7

0,7

0,7

0,7

Ej full indexering grundavdrag/skiktgräns

4,5

1,5

2,3

3,5

4,5

Socialavgifter vinstandelar

0,1

0,1

0,1

0,1

0.1

Avgifter sjukförsäkring 3 procentenheter

14,1

0,0

4,7

9,4

14,1

Höjd särskild löneskatt

0,6

0,5

0,8

0,7

0,8

Totalt förvärvsinkomster**

20,9

4,9

12,6

18,3

23,9

Summa skatteförslag

33,3

17,6

24,0

30,2

37,6

I1994/95 års priser och 1994 års volymer

32,2

17,0

23,2

29,2

36,3

* Värdepappersfonder och investmentbolag

** Delarna motsvarar inte totalsumman p.g.a. interaktionseffekter och avrundningar

*** De tillkommande skattelättnaderna för företag antas slå igenom med 50 % 1996 och därefter med 100 %

8.6.1 Beskattningen av kapitalägande

Den första gruppen av åtgärder på detta område utgörs av återställandet
av den fulla beskattningen av utdelningsinkomster och reavinster och de
konsekvensändringar i övriga regler som följer av detta. Vid redovis-
ningen av effekter för hushållen antas skattesatsen på kapitalinkomster
vara 25 %, dvs. den generella nivån år 1995 enligt tidigare fattade beslut.

71

Skatteeffekten på utdelningar och reavinster av den höjda skattesatsen till Prop. 1994/95:25
30 % beaktas i ett senare beräkningssteg.

För år 1995 beräknas hushållens utdelningsinkomster uppgå till ca

7,7 mdkr, vilket vid full beskattning med 25 % ger en inkomstförstärk-
ning på 1,9 mdkr.

Föreslagna regler innebär även att utdelningsinkomster på kapitalplace-
ringsaktier som ägs av juridiska personer kommer att beskattas. Med
beräknade utdelningsinkomster om ca 4,3 mdkr blir budgetförstärkningen

1.1 mdkr1.

Såvitt gäller reavinster på aktier innebär föreslagna regler att gällande
kvotering med 50 % upphävs. För reavinster avseende hushållens innehav
av börsaktier, icke-noterade aktier och andelar i allemansfonder och
övriga fonder kan inkomstförstärkningen beräknas till 1,7 mdkr. Därvid
har redan i detta steg beaktats att vinster på andelar i allemansfonder
beskattas till 20 %. Den upphävda kvoteringen för reavinster på juridiska
personers innehav av börsaktier, icke-noterade aktier och fondandelar ger
en budgetförstärkning på 1,8 mdkr.

Som en konsekvens av den upphävda kvoteringen vid beskattning av
reavinster på hushållens direktägda aktier görs en uppjustering av scha-
blonintäkten för investmentbolag och aktiefonder. Detta ger en inkomst-
förstärkning på 0,3 mdkr. En justering med likartade motiv görs av
underlaget för avkastningsskatt på sparande i pensions- och kapital-
försäkringar, där aktier tas upp till fulla värdet. Detta ger en budgetför-
stärkning på 0,2 mdkr.

I frånvaro av beslut skulle kapitalinkomstskattesatsen ha sänkts från 30
till 25 % från år 1995. Vårt förslag innebär att denna sänkning inte
kommer till stånd. Detta beräknas ge en budgetförsvagning på 0,1 mdkr.
Budgetförsvagningen beror på att underlaget för skattereduktion i
inkomstslaget kapital - som i sin tur beror av ränteutgifter och reaförlus-
ter - är något större än de positiva kapitalinkomsterna (ränteinkomster,
utdelningsinkomster, reavinster). Tillsammans med nedan beskrivna följd-
ändringar för värdepappersfonder och kapitalförsäkring uppkommer dock
en budgetförstärkning. Vid beräkningen har basbreddningama i form av
full beskattning av utdelningsinkomster och reavinster på aktier beaktats.
Den isolerade effekten av höjd skattesats på en bas som exkluderar
utdelningsinkomster och reavinster på aktier är en budgetförsvagning om

1.2 mdkr, vilket i huvudsak avspeglar det negativa "räntenettot" för
hushållssektom.

En höjning av skattesatsen för värdepappersfonder från 25 till 30 %
ger en inkomstförstärkning på 0,1 mdkr.

Höjningen av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar från 20 till

27 % (effektivt) beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,7 mdkr.

Höjningen av avkastningsskatten på pensionsförsäkringskapital från

9 % till 15 % beräknas ge en budgetförstärkning på 2,0 mdkr. Vid

1 Vid beräkningen har beaktats möjligheten att avsätta till periodiseringsfond vilket
ger en effektiv bolagsskattesats på ca 25 %.

72

beräkningen har förutsatts att skattehöjningen avseende tjänstepensions- Prop. 1994/95:25
kapital reducerar löneutrymmet; bruttoeffekten avseende avkastnings-
skatten uppgår till 3,2 mdkr.

Ett bibehållande av förmögenhetsskatten i dess nuvarande utformning

även efter 1994 ger en budgetförstärkning på 2,0 mdkr.

I denna proposition föreslås en höjning av fastighetsskattesatsen med

0,2 procentenheter från och med år 1996 i syfte att finansiera åter-
tagandet av tidigare beslutade neddragningar av räntebidragen. Detta ger
en inkomstförstärkning på 1,5 mdkr (2,7 mdkr brutto före indirekta
effekter). I prop. 1994/95:53 har lämnats förslag om årlig omräkning av
taxeringsvärdena. Den varaktiga inkomstförstärkningen uppgår till
1,0 mdkr.

8.6.2 Företagsbeskattningen

Enligt vårt förslag skall tidigare gjorda avsättningar till skatteutjämnings-
reserv (surv) i sin helhet återföras till beskattning med undantag för en
tiondel. I förhållande till tidigare regler innebär detta att tillkommande
40 % av gjorda avsättningar tillsammans med tidigare belopp återförs på
7 år. För juridiska personer uppgick de totala survavsättningama i 1992
års bokslut till ca 71 mdkr och för enskilda näringsidkare kan beloppet
beräknas uppgå till ca 11 mdkr.

Den varaktiga budgetförstärkningen av de skärpta återföringsreglema
består av räntan på de nuvärdeberäknade engångsinkomstema under
berörda år. För juridiska personers surv uppgår denna effekt till
0,5 mdkr och för survåterföringar avseende enskilda näringsidkare till
0,1 mdkr.

Ett slopande av stämpelskatten på aktier beräknas ge en budgetförsvag-
ning om 0,6 mdkr.

De temporära reglerna om partiellt direktavdrag för byggnadsinveste-
ringar ger upphov till olika slag av budgeteffekter. Den primära effekten
bestäms till huvuddelen av bortfallet av bolagsskatt på de återföringar av
surv mot vilka direktavdraget i första hand skall göras och innebär ett
varaktigt skattebortfall om 0,43 mdkr. Detta inkomstbortfall balanseras
i större eller mindre utsträckning av sekundäreffekter genom att de
tidigarelagda investeringarna ger ökad sysselsättning, vilket förstärker den
konsoliderade offentliga sektorns saldo. Hur stor denna balanserande
effekt blir beror på i vilken utsträckning det är frågan om en ren
tidigareläggningseffekt med en motverkande nedgång av investeringsverk-
samheten efter stimulansperiodens utgång eller om en sådan nedgång ej
sker. Som tidigare har framgått antas de motverkande effekterna till
huvuddelen bestå i en ren tidigareläggning. Den motverkande, varaktiga
sekundäreffekten uppgår till 0,17 mdkr, vilket tillsammans med den
primära effekten ger en varaktig budgetförsvagning om ca 0,3 mdkr.

Ett slopande av rätten av kvitta underskott i nystartad verksamhet
beräknas ge en varaktig budgetförstärkning om 0,1 mdkr. Förstärk-
ningarna de närmaste åren blir kraftigare, 0,7 mdkr, vilket motsvarar

73

kostnaden på kort sikt för den avskaffade kvittningsrätten om den Prop. 1994/95:25
bibehålls.

I prop. 1994/95:92 lämnas förslag om ändrade tidpunkter för redovis-
ning och betalning av bl.a. preliminär F-skatt, innehållen preliminär
skatt, socialavgifter och vissa punktskatter och om en uppjustering av
schablonen för debitering av F-skatt och särskild A-skatt. Budgeteffek-
terna av dessa åtgärder redovisas också i tabellen.

8.6.3 Beskattningen av förvärvsinkomster

Den statliga skatten på förvärvsinkomster höjs från 20 % till 25 %.
Höjningen skall gälla t.o.m. inkomståret 1998. Åtgärden är alltså
temporär vilket innebär att den varaktiga effekten utgörs av räntan på de
extra inkomsterna under åren 1995-1998. Den varaktiga effekten uppgår
till 1,4 mdkr medan budgetförstärkningen per kalenderår uppgår till

4.3 mdkr.

Grundavdraget vid beräkning av statlig inkomstskatt återinförs in-
komståret 1995, dvs. ett år tidigare än enligt gällande regler. Detta ger
ett inkomstbortfall för staten för kalenderåret 1995 om ca 1,8 mdkr. Den
varaktiga effekten utgörs av ett års ränta på detta belopp, vilket är
0,2 mdkr.

Med bestående verkan höjs det inte avdragsgilla beloppet för resor till
och från arbetet från 4 000 kr till 6 000 kr. Detta ger en inkomst-
förstärkning på 0,7 mdkr.

Det begränsade genomslaget för inflationen på grundavdraget och
skiktgränsen ger en successivt stigande inkomstförstärkning fram till år
1998. Den fulla effekten detta år beräknas uppgå till 4,5 mdkr2.

Uttag av socialavgifter på vinstandelar beräknas ge en budgetförstärk-
ning på 0,1 mdkr.

Den successivt höjda allmänna avgiften till sjukförsäkringen ger en
varaktig inkomstförstärkning på 14,1 mdkr. Detta avser den fulla effekten
kalenderåret 1998. Även här är den varaktiga effekten något lägre på
grund av att regelförändringen sker successivt.

Höjningen av den särskilda löneskatten sker i två steg dels en höjning
med 2 procentenheter inkomståret 1995, dels en höjning som under
1996-1998 beräknas uppgå till 0,5 procentenheter per år. Den samman-
lagda budgetförstärkningen beräknas uppgå till 0,6 mdkr.

2 I strikt mening är den varaktiga effekten något lägre än detta belopp genom att
den fulla effekten uppnås först efter några år, men avvikelsen är begränsad.

74

8.7 Visst återställande av nivån på äldre statliga räntebidrag Pr0P- 1994/95:25
samt höjd fastighetsskatt

Regeringens förslag: Den 1993 beslutade extra höjningen av den
garanterade räntan 1995 och 1996 avseende räntebidrag för ny-
byggnad, ombyggnad, energibesparande åtgärder eller förvärv av
bostäder enligt 1992 års och äldre regler genomförs inte. Den
budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet skulle medföra
görs i stället genom en höjning av fastighetsskatten för småhus och
hyreshusenhet till den del den avser värderingsenhet för bostäder
samt tillhörande mark. Skatten höjs från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.
beskattningsåret 1996.

Bakgrunden till regeringens förslag: År 1993 beslöt riksdagen på
förslag av den dåvarande regeringen (prop. 1993/94:8, bet.
1993/94:BoU3, rskr. 1993/94:40) om vissa höjningar 1994-1996 av de
s.k. garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för räntesubventio-
ner vid ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus. Utgångspunkten för
beslutet var att de statliga bostadssubventionerna skulle minskas med
3 miljarder kr som ett led i arbetet med att sanera de statliga finanserna.

Den beslutade utgiftsminskningen är fördelad på tre år med 0,5 miljar-
der kr 1994, 1 miljarder kr 1995 och 1,5 miljarder kr 1996 och
genomförs automatiskt om inte annat beslutas. Utgiftsminskningarna
berör närmare bestämt räntebidrag för ny- och ombyggnad enligt
förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad
av bostäder och motsvarande äldre bestämmelser i ny- och ombyggnads-
låneförordningama för bostäder och bostadsfinansieringsförordningen.
Vidare berörs räntebidrag enligt förordningen (1989:858) om ersättnings-
lån för bostadsändamål, förordningen (1986:82) om ränta och amortering
m.m. i fråga om vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be-
byggelse och förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån
som beviljats för anordnande av studentbostäder. Utgiftsminskningarna
berör därutöver räntebidrag enligt förordningen (1977:332) om statligt
stöd till energibesparande åtgärder i bostadhus m.m. (upphävd 1980:334),
förordningen (1984:614) om lån för vissa fastigheter som förköpts enligt
förköpslagen (upphävd 1992:411) och förordningen (1987:258) om stöd
till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (upphävd 1991:410). Minsk-
ningen görs dels genom en extra höjning av den garanterade räntan den
1 januari vardera året 1994-1996 om bidragstiden påbörjats senast året
innan något av de nämnda åren, dels genom att den garanterade räntan
för det första året av bidragstiden höjs vad gäller räntebidrag där
bidragstiden börjar 1995, respektive 1996 eller senare.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut 1993 innebär att
bostadssektorns bidrag till saneringen av den statliga budgeten i huvudsak
belastar endast bostäder med räntesubventioner, dvs. i allt väsentligt
bostäder som byggts eller byggts om under 1980-talet och de första åren

75

på 1990-talet. Beslutet berör därmed de bostäder i det svenska bostads- Prop. 1994/95:25
beståndet som redan i utgångsläget har de högsta kapitalkostnaderna. I
det ränteläge som nu råder riskerar beslutet att leda till ett stort antal
konkurser. Särskilt påtagliga är problemen när det gäller bostäder tillhöri-
ga bostadsrättsföreningar och mindre hyreshusägare. Dessa har små eller
inga möjligheter att omfördela den extra kostnadsbelastning som beslutet
innebär över ett större bestånd för att på så sätt begränsa de avgifts- eller
hyreshöjningar per enhet som behövs för att täcka de ökande kapital-
kostnaderna.

Bostadssektorn måste bidra till att stärka statsfinanserna. En fördelaktig
ränteutveckling innebär i sig ett viktigt bidrag till att lösa problemen
inom bostadsmarknaden. Den nödvändiga budgetförstärkningen bör ske
på sådant sätt att hela fastighetsbeståndet berörs. Att bara belasta en del
av beståndet innebär för den del som berörs sådana fastighetsekonomiska
försämringar att det riskerar att verka destabiliserande även på fastig-
hetsmarknaden i övrigt. De problem som vi upplever i dag på bostads-
och bostadskreditmarknaden kan inte lösas men väl mildras genom ett
tillvägagångssätt där bostadssektorns bidrag till saneringen kommer från
alla bostäder.

Regeringen förordar således att den tidigare beslutade extra höjningen
1995 och 1996 av de garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för
räntesubventioner enligt 1992 års och äldre räntebidragsregler inte genom-
förs. Förslaget innebär också att de höjningar av den garanterade räntan
för det första året av bidragstiden som beslutades som en konsekvens av
att äldre bidragsärenden fick höjd garanterad ränta inte bör genomföras.

Den budgetförstärkning om 1,6 miljarder (2,7 miljarder brutto) som
beslutet om höjda garanterade räntor 1995 och 1996 skulle medföra bör
i stället åstadkommas genom en höjning av den statliga fastighetsskatten.
I nuvarande statsfinansiella situation är det inte möjligt att avstå från en
sådan förstärkning av de offentliga finanserna.

Bestämmelser om statlig fastighetsskatt finns i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt. Fastighetsskatt tas i dag ut med 1,5 % på taxerings-
värdet för småhusenhet, på bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde
avseende småhus på lantbruksenhet och på taxeringsvärdet avseende
hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder med
tillhörande mark (3 § lagen om statlig fastighetsskatt). För nybyggda
bostäder tas ingen fastighetsskatt ut under de första fem åren och endast
halv fastighetsskatt de därpå följande fem åren.

För att åstadkomma den erforderliga budgetförstärkningen bör skatte-
satsen höjas med 0,2 procentenheter. Den högre skattesatsen, 1,7 %, bör
gälla från och med beskattningsåret 1996 (1997 års taxering).

Det bör anmärkas att 3 § lagen om statlig fastighetsskatt också föreslås
ändrad i propositionen om Omräkningsförfarande vid fastighetstaxe-
ringen, m.m (prop. 1994/95:53).

76

8.8 Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och
kommunsektorn

Prop. 1994/95:25

Regeringens förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för
inkomståret 1995 skall kommunalskattemedlen för kommunerna
minskas med 1 025 kronor per invånare i kommunen den 1 novem-
ber år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade 1 086 kronor
per invånare.

Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1995
skall landstingsskattemedlen för landstingen minskas med 311 kronor
per invånare i landstinget den 1 november år 1994 i stället för av
riksdagen tidigare beslutade 349 kronor per invånare.

För de landstingsfria kommunerna skall kommunalskattemedlen för
inkomståret 1995 vid utbetalningen minskas med 1 336 kronor per
invånare i kommunen den 1 november år 1994 i stället för av
riksdagen tidigare beslutade 1 435 kronor per invånare.

Skälen för regeringens förslag: I 1994 års kompletteringsproposition
föreslogs vissa förtydliganden vid tillämpningen av den kommunala
finansieringsprincipen. Det gjordes bl.a. klart att principen inte omfattar
statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får
direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Det gäller t.ex. åtgärder
som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Effekterna av sådana
åtgärder skall beaktas vid den bedömning som görs av det skattefinansie-
rade utrymmet i samband med att statsbidragsramen fastställs. Riksdagen
godkände det som regeringen förordat (bet. 1993/94:FiU19, rskr.
1993/94:442). Regleringarna bör således i princip göras genom för-
ändring i statsbidragsramen. Övergångsvis görs emellertid ekonomiska
regleringar till följd av åtgärder som påverkar det kommunala skatte-
underlaget m.m. genom att skattemedlen justeras med ett tillägg eller
avdrag per invånare.

Sedan regleringsbeloppet fastställts för år 1995 har förutsättningarna
förändrats. Detta bör föranleda vissa ytterligare ekonomiska regleringar
mellan staten och kommunsektorn. De nedan redovisade förslagen till
ekonomiska regleringar omfattar de förslag som regeringen lagt fram
t.o.m. denna proposition. Regleringarna föranleds av att vissa tidigare
beslutade åtgärder återtas.

Regeringen har föreslagit att vissa beslutade förändringar i arbets-
löshetsförsäkringen (prop. 1993/94:209). Reformeringen ledde till
ändringar i såväl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, vilka trädde i kraft den 1 juli
1994. Regeringen har nu föreslagit (prop. 1994/95:99) att ändringarna,
med verkan från den 1 januari 1995, upphävs. Av detta skäl bör staten
för år 1995 återreglera 538 miljoner kr till kommuner och landsting.

I 1994 års kompletteringsproposition föreslogs också reglering med
anledning av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. Regeringen har

77

föreslagit att även denna lag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. Prop. 1994/95:25
1994/95:61). Av detta skäl bör staten för år 1995 återreglera 867
miljoner kr till kommuner och landsting.

Vi har föreslagit (avsnitt 8.4.3) att rätten till kvittning av underskott i
aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall slopas. Av detta skäl
bör staten för år 1995 återreglera 540 miljoner kr från kommuner och
landsting.

Denna proposition innehåller även andra förslag som kan påverka
kommunsektorns skatteunderlag. Dessa är bl.a förslag till förändringar
i uppräkningen av basbeloppet. Förslaget bedöms inte påverka kommun-
sektorns skatteunderlag för år 1995. Den föreslagna höjningen av gränsen
för avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats bedöms
påverka den kommunala sektorns skatteunderlag positivt för år 1995.
Även förändringen i reglerna för utbildningsbidraget påverkar kommun-
sektorns skatteunderlag positivt för år 1995. Effekten på kommunsektorns
skatteunderlag vad gäller regeringens proposition 1994/95:41 egenav-
giften i ålderpensionssystemet är i nuläget svårbedömd för år 1995. Ovan
föreslagna åtgärder beaktas vid bedömningen av det skattefinansierade
utrymmet för år 1996.

För en sammanställning av tidigare beslutade regleringar för år 1995
hänvisas till 1994 års kompletteringsproposition (bilaga 7, avsnitt 2.4.2)

Tillkommande regleringar år 1995 (miljoner kr):

Skatteunderlagsförändringar

Upphävande av försämringar i arbetslöshets-

försäkringens arbetsvilkor                           - 538

Slopande av vårdnadsbidrag                       - 867

Slopande av möjligheterna till kvittning av
underskott i aktiv näringsverksamhet mot
inkomst av tjänst                                 +540

Summa att reglera enligt tidigare beslut        12 787

Summa att reglera inklusive nya förslag        11 922

varav från kommuner                         8 955

landsting                            2 715

kyrkliga kommuner                  252

Regleringen av de tillkommande beloppen bör som nämnts göras på
samma sätt som den tidigare fastställda regleringen för år 1995. Med
hänvisning till det redovisade bör det belopp med vilket skattemedlen
skall minskas för år 1995 ändras från 1 086 kronor per invånare till
1 025 kronor per invånare för kommuner, från 349 kronor per invånare
till 311 kronor per invånare för landsting och från 1 435 kronor per
invånare till 1 336 kronor per invånare för kommuner som inte ingår i
ett landsting.

Förslaget föranleder en ändring i lagen (1994:961) med särskilda
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995.

78

För de kyrkliga kommunerna får de tillkommande förändringarna av Prop. 1994/95:25
skatteunderlaget år 1995 genomslag först år 1997, varför den tidigare
beslutade ekonomiska regleringen för år 1995 inte ändras på grund av
vad som nu anförts.

8.9 Reducering av de kyrkliga kommunernas
skattemedelsfordran

Regeringens förslag: De kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran
vid ingången av år 1995 skall minskas med 6,8 % i stället för av
riksdagen tidigare beslutade 3,2 %.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tidigare i år beslutat
(prop. 1993/94:150 bil. 7, bet. 1993/94:FiU19, rskr. 1993/94:442) om
ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och kommunsektorn. För
de kyrkliga kommunerna avser regleringarna ändringar som påverkar
skatteunderlaget och verkställs genom att skattemedelsfordran vid in-
gången av år 1995 minskas med 3,2 %.

Vid samma tillfälle beslutade riksdagen efter förslag i årets budgetpro-
position (bil. 8) att vid utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner
skall fr.o.m. år 1995 förskottet minskas motsvarande det belopp som
avser lindring i skattskyldigheten för dem som inte tillhör Svenska
kyrkan. Detta medför övergångseffekter på så sätt att under åren 1995
och 1996 görs vid utbetalningen av skattemedel avdrag dels i förskottet,
dels i slutavräkningen avseende inkomståren 1993 och 1994. Det uppstår
således en dubbeleffekt under två övergångsår. För vardera året beräknas
skattemedlen av detta skäl minska med ca 700-800 miljoner kr.

I propositionen anfördes att de kyrkliga kommunerna vid 1992 års
bokslut hade ett rörelsekapital på över 5 miljarder kr och att detta kunde
förväntas öka ytterligare under åren 1993 och 1994, bl.a. på grund av att
skattesänkningar med anledning av överföringen av folkbokföringen till
skattemyndigheterna endast har gjorts i begränsad utsträckning. När nu
det samlade resultatet av de kyrkliga kommunernas bokslut för år 1993
föreligger, visar det sig att rörelsekapitalet har ökat till ca 6 miljarder kr.
I likhet med tidigare råder dock stora variationer mellan kommunerna vad
gäller ekonomiska resurser och ekonomiska förutsättningar.

Skattemyndigheterna tog över folkbokföringen och därmed kostnaderna
för denna verksamhet den 1 juli 1991. De bortfallande kostnaderna för
de kyrkliga kommunerna (jfr prop. 1991/92:100 bil. 8) borde ha föranlett
att det kyrkliga skatteuttaget minskades. Så har emellertid endast skett i
begränsad omfattning, trots att såväl regeringen som Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund vid upprepade tillfällen rekommenderat
skattesänkningar. De under flera år uteblivna skattesänkningarna kan
generellt sett i betydande utsträckning antas ha bidragit till de kyrkliga
kommunernas mycket goda ekonomi. Regeringen gör bedömningen att

79

den ekonomiska situationen för de kyrkliga kommunerna i allmänhet Prop. 1994/95:25
kommer att vara fortsatt god även om rörelsekapitalet kommer att minska
de närmaste åren till följd av de ändrade reglerna för utbetalning av
skattemedel avseende dem som inte tillhör Svenska kyrkan och i övrigt
vikande skatteinkomster.

Vidare svarar staten utan ersättning för de administrativa kostnader som
föranleds av uppbörd, taxering, indrivning och utbetalning av kommunal-
skatt. Statens totala administrationskostnader avseende inkomstskatter har
bedömts till ca 3,3 miljarder kr (jfr Århundradets skattereform, Upp-
följning av skattereformen 1990-1991 del 1, Norstedts 1994).

Mot bakgrund av vad som har anförts i det ovanstående och det svåra
statsfinansiella läget anser regeringen det vara skäligt, att staten för år
1995 för statskassans räkning tar ut en skatteadministrationsersättning om
300 miljoner kr av de kyrkliga kommunerna. För år 1995 föreslås detta
ske genom att de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid
ingången av året minskas med 6,8 % i stället för av riksdagen tidigare
beslutade 3,2 %. För tiden därefter avser regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag.

Eftersom flertalet kyrkliga kommuner har god ekonomisk situation bör
förslaget i huvudsak kunna genomföras utan att skatteuttaget ökar. För
att motverka de behov av skattehöjningar som i viss utsträckning ändå
kan tänkas uppstå finns möjlighet för Kyrkofonden att bistå med extra
utjämningsbidrag. Regeringen avser att beakta detta vid kommande
fastställelse av fondens budget.

8.10 Upprättade lagförslag

Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag
till riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i bilaga 1.

Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter inhämtats från
Riksskatteverket. De synpunkter som har framförts har varit av tekniskt
slag och har med någon avvikelse beaktats i det fortsatta arbetet.

Lagrådet

Lagförslagen är i flertalet fall av den beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är sådana att Lagrådets
yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller bl.a. förslaget till lag om
direktavdrag för byggnader m.m. Det bör emellertid påpekas att
lagförslagen i stor utsträckning innebär en återgång till de regler som
beslutades i 1990 års skattereform och som gällde fram till den 1 januari
i år. Dessa lagregler har tidigare granskats av Lagrådet. En förnyad
granskning i dessa delar framstår därför som obehövlig.

Förslagen, som materiellt och systematiskt utgör en sammanhållen
helhet, är ett mycket viktigt inslag i den del av regeringens ekonomiska
politik som riksdagen bör ta ställning till i höst. En lagrådsgranskning

80

skulle fördröja avlämnandet av propositionen så att det inte vore möjligt Prop. 1994/95:25
att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär
att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så
att avsevärt men skulle uppkomma.

8.11 Författningskommentar

8.11.1 Lagen om direktavdrag för byggnader m.m.

Direktavdrag

1 §

Omedelbart avdrag eller direktavdrag får göras för utgifter för investe-
ringar i byggnader och markanläggningar. Med byggnader och mark-
anläggningar avses sådan egendom som behandlas i punkterna 6 och 7 av
anvisningarna till 23 § KL.

Av punkt 7 av anvisningarna till 23 § KL framgår att till markanlägg-
ning hänförs även markarbeten, t.ex. röjning, schaktning och rivning.
Till markanläggning hänförs vidare olika anordningar som vägar, kanaler
och diken.

Avdrag medges enbart för utgifter som den skattskyldige eller, i fråga
om handelsbolag, bolaget lagt ner. En arrendator kan alltså få
direktavdrag för förbättringar på en byggnad på en arrenderad fastighet
(punkt 15 av anvisningarna till 23 § KL). Däremot kan fastighetsägaren
inte få direktavdrag för samma arbeten när det är arrendatom som svarat
för utgifterna (jfr punkt 8 av anvisningarna till 22 § samt punkt 6 femte
stycket och punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 23 § KL).

Huvudregeln är att direktavdrag medges för utgifter som lagts ner
under beskattningsåret. Genom 8 § får direktavdraget sparas till ett senare
år om avdragsutrymmet enligt 6 § inte förslår.

För handelsbolag beräknas direktavdraget för bolaget. Som framgår av

6 § sker en interaktion mellan handelsbolaget och delägarna när det gäller
beräkningen av avdragsutrymmet.

2 §

Direktavdrag skall avse utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som enligt
punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § KL aktiveras och dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag.

Det är den som anskaffar en byggnad eller markanläggning som får
göra direktavdrag. Det är ett omedelbart avdrag för anskaffningsutgifter
innan byggnaden eller markanläggningen är färdigställd och ordinarie
värdeminskningsavdrag kan göras.

81

6 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25

Utgifter för mark- och byggnadsinventarier, som skrivs av enligt Prop. 1994/95:25
inventariereglema, omfattas inte av direktavdraget. Detsamma gäller för
anslutningsavgifter och anläggningsbidrag.

Utgifter för reparation och underhåll, när statliga räntebidrag utgått
eller för andelshus (punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § KL),
som skall läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden (punkt 6 femte
stycket av anvisningarna till 23 § KL) omfattas inte av direktavdraget
eftersom det inte är fråga om ny-, till- eller ombyggnad. Dessutom tar
dessa bestämmelser närmast sikte på bostäder som inte omfattas av
direktavdrag över huvud taget.

Byggnader som huvudsakligen används för bostadsändamål exkluderas
helt och hållet från möjligheten till direktavdrag.

För byggnader som i mer begränsad omfattning innehåller bostäder får
direktavdrag inte göras till den del utgifterna avser bostäder. En
proportionering får göras för utgifter som kan anses vara gemensamma.
Motsvarande bedömning var aktuell i fråga om investeringsskatt enligt
lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten.

Motsvarande begränsningar för bostäder gäller även i fråga om
markanläggningar. Härigenom undantas t.ex. planteringar och parkerings-
platser i anslutning till bostadsbyggande. På samma sätt som för
byggnader med ett begränsat bostadsinnehåll får en proportionering göras
för sådana utgifter för markanläggningar som kan anses vara gemen-
samma.

Tidsperiod

Direktavdrag medges endast för utgifter som lagts ner under stimulanspe-
rioden. Det är däremot utan betydelse när ett byggnadsarbete påbörjas
och när det avslutas.

I paragrafen förklaras bl.a. när en utgift skall anses ha lagts ner på en
byggnad eller markanläggning.

Direktavdrag kan bara komma i fråga för utförda arbeten.

I lagen om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten ansågs
utgifter hänförliga till den kvalificerande tiden om utgifterna "avser
material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts
under perioden." Främst när det gäller markanläggningar och mark-
arbeten kan det i vissa situationer vara missvisande att tala om material
som fogas in. Därför anges att utgifter har lagts ner om material har
fogats in i eller på liknande sätt har tillförts byggnaden eller markanlägg-
ningen.

När det gäller arbeten som utförts på byggnaden eller markanlägg-
ningen används uttrycket på samma sätt som i förordningen (1987:941)

82

om frisläpp av investeringsfonder och lagen (1989:471) om investerings-
skatt för vissa byggnadsarbeten.

Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader erlägger beställaren ofta
förskott eller a conto-betalningar till entreprenören. Gjorda förskott eller
a conto-betalningar avräknas i slutfakturan. För att säkerställa möjligheten
till direktavdrag för byggen som sträcker sig längre än beställarens
beskattningsår föreskrivs att sådana betalningar skall anses som utgifter.
A conto-betalningar under beskattningsårets två första månader får
hänföras till föregående beskattningsår om arbetet utförts då.

Vid byggnads- och anläggningsentreprenader används enbart uttrycket
arbete eftersom ett byggnadsarbete för beställaren får ses som en enhet
(arbete och material). Det är alltså inte någon skillnad på de krav som i
det här avseendet uppställs för direktavdrag vid entreprenader jämfört
med arbeten på löpande räkning.

Prop. 1994/95:25

Högsta avdragsbelopp

5 §

Direktavdrag får göras med högst 50 % av utgifterna under beskattnings-
året. Avdrag medges dock endast i den mån det finns avdragsutrymme
enligt 6 §. Överstiger det högsta avdragsbeloppet avdragsutrymmet får
enligt 8 § det överskjutande beloppet sparas till ett senare år.

Avdragsutrymme

6 §

Av bestämmelsen framgår avdragsutrymmet för direktavdraget och i
vilken turordning avdrag skall göras.

1. I första hand skall direktavdrag göras mot survåterföring. Det gäller
alltså den surv som sammantaget skall återföras till beskattning, inte
enbart den surv som måste återföras till beskattning för det aktuella
beskattningsåret. Vad som skall återföras till beskattning är avdraget för
avsättning till surv. Enligt förslagen till ändring i återföringslagen skall
i princip sammanlagt nio tiondelar av surven återföras till beskattning.
Den tiondel av surven som får upplösas utan skattekonsekvenser skall
alltså inte räknas in i avdragsutrymmet.

2. Om den skattskyldige yrkar ett direktavdrag som överstiger den egna
survåterföringen och företaget ingår i en koncern finns en särskild regel
om överföring inom en koncern av utrymme mot survåterföring (9 §). Ett
företag inom koncernen kan återföra surv till beskattning och därigenom
skapa ett avdragsutrymme åt det investerande företaget. Det är inte något
som hindrar att flera företag i koncernen återför surv för att öka avdrags-
utrymmet.

83

I andra hand skall alltså det investerande företaget ta i anspråk det Prop. 1994/95:25
avdragsutrymme som kan skapas genom att ett företag inom samma
koncern återför sin surv till beskattning (jfr ovan under punkten 1). Det
företag som återför surven till beskattning kan genom koncernbidrag till
det investerande företaget neutralisera survupplösningen.

Samtliga survar inom en koncern måste återföras till beskattning för att
avdragsutrymme enligt 3 eller 4 skall kunna komma i fråga.

3. Om företaget tidigare har gjort avdrag för avsättning till periodise-
ringsfond får, sedan avdragsutrymmet för survåterföringar enligt 1 och
2 utnyttjats fullt ut, periodiseringsfonden återföras till beskattning och
utnyttjas för direktavdrag. Något krav på att koncernföretag skall återföra
periodiseringsfonder för att skapa avdragsutrymme åt investerande företag
har inte uppställts.

Särregleringen för handelsbolag föranleds av att direktavdraget
beräknas för bolaget medan avsättning till periodiseringsfond görs på
delägamivå.

4. Först sedan surv och periodiseringsfond utnyttjats fullt ut ak-
tualiseras inkomstutrymmet enligt 4.

Det inkomstbegrepp som här avses är hämtat från 3 § lagen om
periodiseringsfonder. Avdraget får uppgå till högst 25 % av inkomsten
före avdraget till periodiseringsfond. Avdragsutrymmet för direktavdrag
mot inkomsten skall alltså motsvara avdragsutrymmet för avdrag för
avsättning till periodiseringsfond, dvs. 25 % av inkomsten före direkt-
avdrag och avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Eftersom
återförd surv och periodiseringsfond ingår i inkomsten måste denna
minskas med dessa intäkter. Inkomsten måste också minskas med den del
av avdragsutrymmet som motsvarar survupplösning i ett koncernföretag
och överföring av detta avdragsutrymme till det investerande företaget.
På resterande belopp får 25 % användas för direktavdrag.

Av andra stycket framgår att avdragsutrymme enligt en senare punkt
kan tas i anspråk först sedan möjligheterna till avdragsutrymme uttömts
enligt närmast föregående punkt. Avdragsutrymmet måste alltså utnyttjas
i ordningsföljd.

I sista stycket anges att möjligheten till avdragsutrymme enligt första
stycket 2 är uttömt när samtliga företag i koncernen utnyttjat motsvarande
avdragsutrymme för egna direktavdrag eller överfört sitt avdragsutrymme
enligt 9 §.

Ett exempel illustrerar:

Ett företag har en skatteutjämningsreserv som skall återföras till
beskattning under de kommande nio åren med 50 000 kr per år ( =
450 000 kr skall återföras till beskattning). Företaget ingår inte i en
koncern varför hänsyn inte behöver tas till ytterligare survar. Företaget
har kalenderår som beskattningsår och redovisar för år 1994 en inkomst
som uppgår till 800 000 kr före återföring av surv. Företaget bygger en
ny administrationsbyggnad, och under november-december 1994 utförs
arbete på denna som uppgår till 120 000 kr. Detta innebär att ett
direktavdrag om 60 000 kr får göras. Vid 1995 års taxering återför

84

företaget 60 000 kr av surven till beskattning. Vidare gör företaget en Prop. 1994/95:25
avsättning till periodiseringsfond på 200 000 kr.

Under år 1995 uppgår utgifterna för byggandet till 1 400 000 kr. Detta
medför en möjlighet till direktavdrag om 700 000 kr. Återstående surv
uppgår till 390 000 kr. Vidare återför företaget periodiseringsfonden från
året innan om 200 000 kr. Företagets inkomst för år 1995 antas uppgå till
360 000 kr exklusive återföring av surv och periodiseringsfond. Inom
denna ram finns inga möjligheter för företaget att utnyttja hela direkt-
avdraget. Utrymmet begränsas till 90 000 kr. Återstående avdrags-
underlag om 20 000 kr får sparas till påföljande år. Företaget förlorar
möjligheten att sätta av till periodiseringsfond vid 1996 års taxeringen
(10 §).

Under år 1996 då bygget avslutas uppgår utgifterna till 500 000 kr och
ytterligare 250 000 kr får utgöra direktavdrag. Högsta möjliga
direktavdrag uppgår till 270 000 kr. Företaget har en inkomst om
1 300 000 kr. Varken surv eller periodiseringsfond står till företagets
förfogande. Avdraget måste ske mot årets inkomst. Detta begränsar enligt
10 § årets möjlighet till avsättning till periodiseringsfond till 55 000 kr.
Anskaffningskostnaden för den nya administrationsbyggnaden vid
färdigställandet i maj 1996 uppgår till 2 654 300 kr (= 634 300, som
lades ned före stimulansperioden, + 120 000 + 1 400 000 + 500 000).
Direktavdragen minskar enligt 10 § detta avskrivningsunderlag till
1 644 300 kr (=2 654 300 - 60 000 - 700 000 - 250 000). Detta innebär
att den ordinarie avskrivning som får göras vid 1998 års taxering
kommer att uppgå till 32 886 kr i stället för till 53 986 kr som den skulle
ha gjort om direktavdrag inte hade medgetts. Företaget utgår då från en
avskrivning med 2 %.

Genom omläggning av räkenskapsår skulle avdragsutrymmet enligt 6 §
första stycket 4 kunna utökas, t.ex. när ett kalenderårsföretag förlänger
räkenskapsåret 1996 med sex månader till juni 1997. För att hindra detta
skall avdragsutrymmet justeras till en tolvmånadersperiod [jfr 4 § lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt].

Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår

Direktavdrag skall yrkas vid taxeringen för det beskattningsår för vilket
utgifterna lagts ner. Förslår inte avdragsutrymmet får direktavdrag göras
ett senare år.

Inte i något fall får direktavdrag göras för senare beskattningsår än det
som omfattar utgången av tidsperioden enligt 3 §.

85

Överföring av avdragsutrymme inom koncern                          Prop. 1994/95:25

Som framgår av 6 § skall avdragsutrymmet tas i anspråk i en viss
turordning. Företagets surv skall i första hand utnyttjas. Därefter kan
avdragsutrymme skapas genom att koncernföretag återför surv till
beskattning.

Utnyttjas inte möjligheten att använda ett koncernföretags surv förlorar
företaget möjligheten att använda det avdragsutrymme som följer i
turordningen efter survåterföringar, nämligen mot periodiseringsfond (6 §
första stycket 3) eller årets inkomst (6 § första stycket 4).

Avsättning till periodiseringsfond

10 §

Om den skattskyldige tar i anspråk avdragsutrymme från inkomsten (=
underlaget för avsättning till periodiseringsfond) minskas utrymmet för
avsättning till periodiseringsfond i motsvarande mån.

Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag

11 §

Både när det gäller byggnader och markanläggningar får, enligt de
ordinarie reglerna, värdeminskningsavdrag göras först när byggnaden
eller anläggningen har färdigställts. Förslaget med direktavdrag innebär
att värdeminskningsavdragen tidigareläggs för sådana arbeten som pågår
under längre tid. Avdrag får göras för utgifter som hänför sig till
beskattningsåret eller tidigare beskattningsår, dvs. avdrag medges löpande
för anskaffningsutgifterna innan byggnaden är färdigställd.

Direktavdraget avser sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för
byggnaden eller markanläggningen. Det innebär att avdrag medges enbart
för sådana utgifter som får skrivas av enligt de ordinarie avskriv-
ningsreglema.

När byggnaden är färdigställd skall vid beräkning av värdeminsknings-
avdrag anskaffningsvärdet minskas med direktavdragen. Avskriv-
ningstiden påverkas alltså inte genom direktavdragen. De årliga värde-
minskningsavdragen blir däremot lägre.

Metoden att reducera anskaffningsvärdet med direktavdraget finns i
bl.a. investeringsfondssystemet. Enligt 10 § lagen om allmän in-
vesteringsfond skall, vid beräkningen av värdeminskningsavdrag, som
anskaffningsvärde räknas endast den del av utgiften som inte har täckts
av den ianspråktagna fonden.

86

Det är inte något som hindrar att ersättningsfond e.d. kombineras med Prop. 1994/95:25
direktavdrag. Fonden kan emellertid inte tas i anspråk med ett större
belopp än vad som återstår av anskaffningsvärdet sedan detta minskats
med gjorda direktavdrag.

I andra sammanhang än vid beräkning av värdeminskningsavdrag bör
direktavdragen anses som gjorda värdeminskningsavdrag och utgifterna
för vilka direktavdrag medgetts anses ingå i anskaffningsvärdet. Det
gäller t.ex. vid avyttring av fastigheten, bl.a. när värdeminskningsavdrag
skall återföras till beskattning (punkterna 4 och 5 av anvisningarna till
22 § KL).

LJppgiftsskyldighet

12 §

I bestämmelsen anges att den som yrkar direktavdrag i självdeklarationen
skall lämna de uppgifter som behövs för beräkningen av avdraget. Det
gäller bl.a. när utgifterna lagts ned, hur avdragsutrymmet beräknats och
att undantagen egendom (2 §) inte omfattas av yrkandet.

8.11.2 Lagen om skattelättnader för sparande i allemansfond

1 och 2 §§

Genom bestämmelserna återinförs skattelättnader för sparande i alle-
mansfond. Bestämmelserna innebär att utdelning och reavinst på sådana
fondandelar beskattas med en faktisk skattesats på 20 %. Beskattnings-
nivån åstadkoms genom att endast två tredjedelar av reavinst resp,
utdelning på andelarna skall redovisas. Det förhållandet att avdrag för
reaförlust skall grundas på endast två tredjedelar av förlusten innebär inte
någon inskränkning i de allmänna bestämmelserna i SIL om begränsad
avdragsrätt för reaförluster. Om det är fråga om en förlust som inte är
fullt kvittningsgill enligt 27 § 5 mom. nämnda lag innebär detta att
knappt 47 % (2/3 x 70 %) av förlusten får dras av.

8.11.3 Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar

1 §

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.

87

2 §

Denna paragraf anger hur statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall
beräknas för fysiska personer.

Första stycket motsvarar 10 § första stycket SIL.

Det andra stycket motsvarar i princip 10 § andra stycket SIL. Till
skillnad från bestämmelserna i SIL är dock skattesatsen på förvärvs-
inkomster över skiktgränsen 25 % i stället för som i SIL 20 %. Vidare
föreligger en skillnad när det gäller skiktgränsens bestämmande som
knyts till uppräkningen av basbeloppet. Skiktgränsen vid 1997 års
taxering bestäms således genom att skiktgränsen vid 1996 års taxering
multipliceras med det jämförelsetal som ligger till grund för be-
stämmandet av basbeloppet år 1996 med tillägg av 1,2 procentenheter.
Om exempelvis det jämförelsetal som har legat till grund för 1996 års
basbelopp är 1,03 blir skiktgränsen vid 1997 års taxering (203 900 x
1,042=) 212 400.

3 §

Paragrafen har sin motsvarighet i 10 § fjärde stycket SIL men med den
skillnaden att skattesatsen är 25 % i stället för 20 %.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotiveringen,
avsnitt 8.5.2.

Prop. 1994/95:25

8.11.4 Kommunalskattelagen (1928:370)

33 § 2 mom.

Avdragsbegränsningen för kostnader för resor mellan bostad och arbete
har höjts så att sådana kostnader blir avdragsgilla endast till den del de
överstiger 6000 kr.

46 § 1 mom.

Den nyligen införda kvittningsrätten för underskott av aktiv närings-
verksamhet upphävs. I momentet behålls undantaget som tillåter kvittning
mot förvärvsinkomst för underskott av förvärvskälla som är hänförlig till
aktiv näringsverksamhet om den uteslutande eller så gott som uteslutande
avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet.

88

Anvisningar

Prop. 1994/95:25

till 22 §

punkt 1

Sista meningen i fjärde stycket har återfått sin tidigare fram till den
1 januari 1994 gällande lydelse. De nya bestämmelserna om förutsätt-
ningar för att underlåta uttagsbeskattning i de särskilda fall som avses i
stycket har flyttats från punkt 1 a och knyter an till regleringen av de
ifrågavarande utdelningarna resp, utskiftningama som åter tagits in i 3 §
7 och 8 mom. SIL.

punkt 1 a

Punkten har upphävts. Bestämmelserna reglerar i sin nuvarande lydelse
kraven för att underlåta uttagsbeskattning i samband med dels delning av
ett svenskt aktiebolag enligt de särskilda beskattningsreglerna för ett
sådant förfarande, dels utskiftning av aktier enligt särreglerna för ombild-
ning av en svensk ekonomisk förening till aktiebolag.

De särskilda reglerna om beskattning av utdelning i samband med
delning av aktiebolag har återfått sin äldre lydelse i 3 § 7 mom. SIL.
Bestämmelserna om frihet från uttagsbeskattning som knyter an till
sistnämnda moment har på nytt förts till punkt 1 av anvisningarna till
22 § KL.

Bestämmelserna som anger förutsättningarna för att underlåta beskatt-
ning vid ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag har återfått sin
äldre lydelse i 3 § 8 mom. SIL. Regleringen om undantag från uttags-
beskattning i sådana fall har återförts till punkt 1 av anvisningarna till
22 § KL.

punkt 2

Sista meningen i första stycket har - med redaktionella ändringar -
hämtats från paragrafens lydelse fram till år 1994. Avkastning på
insatskapital i en ekonomisk förening är åter skattepliktig hos delägaren
om andelen utgör en tillgång i hans näringsverksamhet. Detta gäller såväl
insats- som förlagsandel.

punkt 2 a

Punkten har upphävts. De nuvarande bestämmelserna i punkten reglerar
omfattningen av slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning
resp, reavinst på delägarrätter.

ZiZZ 23 §

punkterna 6, 7 och 12

I anvisningspunkterna har en redaktionell ändring gjorts som också
innefattar en rättelse av en felaktig styckehänvisning.

punkt 33                                                           Prop. 1994/95:25

Det till enkelbeskattningssystemet kopplade tillägget om begränsad
avdragsrätt för förlust har tagits bort.

till 24 §

punkt 2

I sista stycket har en ändring gjorts som en följd av att reglerna i de
aktuella fallen för utdelning och utskiftning åter har tagits in i 3 § 7 resp.
8 mom. SIL.

Övergångsbestämmelser

punkt 1

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-4.

punkt 2

För skattskyldiga med räkenskapsår som påbörjats före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser om skatteplikt resp, begränsning i skatteplikten
för utdelning och reavinst om skattskyldigheten resp, rätten till avdrag för
förlust uppkommit före utgången av år 1994.

punkt 3

För skattskyldig som bedriver näringsverksamhet för vilken beskatt-
ningsåret har påbörjats före den 3 november 1994 tillämpas äldre regler.
Har skattskyldig i fall som nyss sagts även kostnader för resor till och
från arbetsplatsen i inkomstslaget tjänst gäller dock avdragsbegränsningen
med 6 000 kr vid beräkning av inkomst av tjänst men inte vid beräkning
av inkomst av näringsverksamhet.

punkt 4

I fråga om näringsidkare för vilka beskattningsåret har börjat före
1 januari 1995 gäller äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. till den del
underskottet belöper på tid före 1 januari 1995. Om den skattskyldige inte
visar annat skall en proportionering göras varvid en så stor del av
underskottet anses hänförligt till tiden före 1 januari 1995 som svarar mot
förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före
ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

8.11.5 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Hösten 1993 infördes bestämmelser om positiv och negativ räntefördel-
ning för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysi-
ska personer (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536).
I samband därmed upphävdes de äldre bestämmelserna om negativ ränte-

90

fördelning som infördes i skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. Prop. 1994/95:25
1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Av förbiseende kom inte punkt 16 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt att upphävas. Den föreslås nu bli
upphävd.

2 § 7 mom.

Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet slopas hänvis-
ningen i sjunde stycket till bestämmelserna om avdragsrätt endast för viss
del av förlust i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL.

2 § 3 mom.

1 första stycket har äldre regler om koncernbidrag återinförts som en
konsekvens av att skattefriheten för mottagen utdelning avskaffas.

2 § 4 mom.

En redaktionell ändring har gjorts i åttonde stycket.

Bestämmelserna i sista stycket om kontinuitet vid beskattningen skall,

1 likhet med vad som gällde före år 1994, tillämpas om det utdelande
företaget inte uttagsbeskattas och det mottagande företaget är frikallat
från skattskyldighet enligt kedjebeskattningsreglema i 7 § 8 mom. SIL.

2 § 70 mom.

De fram till årsskiftet gällande reglerna för investmentföretag och
värdepappersfonder har återinförts. Reglerna om utdelning som över-
stiger ett gränsbelopp i nuvarande andra stycket och reglerna om sär-
skilda schablonintäkter för utdelning på utländska aktier resp, reavinster
på sådana aktier i nuvarande första stycket 4, fjärde och åttonde styckena
har tagits bort.

De genom 1990 års skattereform beslutade schablonintäkterna för
investmentföretag och värdepappersfonder för reavinster på aktier o.d. på
2 resp. 1,5 % gäller åter enligt ändringarna i de nya första och sista
styckena. I det nya tredje stycket har de bestämmelser om karaktärsbyte
som infördes den 1 januari 1994 tagits in med redaktionella ändringar och
med ändringar i fråga om storleken av den intäkt som skall redovisas.
Dessa bestämmelser, som föreskriver avskattning i fall då investmentföre-
tag förlorar sin karaktär som sådant företag, har hämtats från nuvarande
femte stycket. Den andel av intäkten som skall redovisas vid en av-
skattning har höjts som en anpassning till den allmänna höjningen av
skatten i bolagssektom på reavinster från 14 till 28 %. Av samma skäl
skall en avskattning inte ske enligt schablonbestämmelsen om verkliga
reavinster resp, reaförluster redovisas i sin helhet.

91

2 § 14 mom.

Prop. 1994/95:25

Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att äldre bestämmelser i
7 § 8 mom. SIL återinförs.

3 § 1 mom.

Bestämmelserna i nuvarande tredje och fjärde samt sjätte-nionde
styckena om slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning
resp, reavinst på delägarrätter har tagits bort. Det nya tredje stycket mot-
svarar, med redaktionella ändringar, nuvarande femte stycket.

3 § 7 mom.

Tredje stycket har till följd av den avskaffade skattefriheten för utdel-
ningar ändrats redaktionellt. Stycket har även i övrigt fått en ny språklig
utformning.

I fjärde och femte styckena har de särskilda bestämmelserna om
skattefrihet för utdelning i samband med delning av bolag återinförts.
Bestämmelserna slopades i huvudsak fr.o.m. år 1994 till följd av att en
allmän skattefrihet för mottagen utdelning infördes. I det sammanhanget
flyttades också reglerna i viss del till punkt 1 a av anvisningarna till 22 §
KL för att komplettera bestämmelserna om undantag från uttagsbeskatt-
ning.

I sjätte stycket har utöver språkliga ändringar ett förtydligande gjorts.
Även en utbetalning från ett utländskt bolag i samband med nedsättning
av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eller vid
nedsättning av reservfonden skall behandlas som utdelning. Det kan antas
att skillnader i civilrättslig lagstiftning mellan Sverige och andra länder
ibland kan medföra problem vid bedömningen om en sådan utbetalning
skall anses utgöra utdelning. Utgångspunkten är att bedömningen skall
baseras på de principer som ligger till grund för reglerna om utdelning
från svenska bolag.

3 § 8 mom.

Andra, tredje och femte styckena har återfått sin t.o.m. 1993 gällande
lydelse som en följdändring till den slopade enkelbeskattningen av
ägarkapital. I tredje stycket behandlas ombildning av ekonomisk förening
till aktiebolag. Viss del av dessa bestämmelser har hämtats från den nu
upphävda punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL.

3 § 12 mom.

Som en konsekvens av den återinförda fulla skatteplikten för avkastning
av svenska aktier har kvotdelen för fördelning av reavinst i tredje stycket
ändrats.

92

4 §

Här rättas en felaktighet. Den gällande lydelsen uppställer ett bosättnings-
krav för underskottsavdrag enligt 46 § 1 mom. KL vid taxeringen till
statlig inkomstskatt men inte vid taxeringen till kommunal inkomstskatt.
Denna skillnad har inte varit avsedd. Bosättningskravet slopas redan
fr.o.m. 1995 års taxering.

7 § 8 mom.

Första-femte styckena i deras lydelse intill utgången av år 1993 har
återinförts som en konsekvens av att den allmänna regeln om skattefrihet
för utdelningsinkomster har slopats. Av samma skäl har bestämmelserna
i nuvarande första-fjärde styckena ändrats och tagits in i det nya sjätte
stycket. I den nya lydelsen av momentets andra stycke återinförs de
t.o.m. utgången av år 1993 gällande reglerna om förvaltningsföretag. Till
följd av den slopade skattefriheten för utdelning på svenska kapital-
placeringsaktier har regleringen ändrats bl.a. för värdepappersfonder.
Den uppräkning som finns i det nuvarande näst sista stycket och som
omfattar värdepappersfonder har därför tagits bort som en redaktionell
ändring.

70 §

Kapitalinkomstskattesatsen i tredje stycket har höjts från 25 till 30 %.

10 a §

Skattesatsen för värdepappersfonder har höjts från 25 till 30 %.

22 §

I paragrafens sista mening har bestämmelsens äldre lydelse återinförts.

24 § 2 mom.

I första stycket och det nya tredje stycket har redaktionella ändringar
gjorts. I första stycket 3 har bestämmelser lagts till som reglerar fall då
utländska bolag upplöses genom förfaranden som motsvarar de fusioner
som tas upp i punkten.

24 § 4 mom.

Nuvarande sista stycket har slopats till följd av avskaffandet av enkel-
beskattningssystemet för ägarkapital. Som ett förtydligande har dels
ändringar gjorts i sjätte stycket, dels ett nytt sjunde stycke lagts till.
Bestämmelserna reglerar anskaffningsvärdet i fall då en faktisk avyttring

Prop. 1994/95:25

93

sker efter beslut om konkurs eller likvidation samt fall då en likvidation Prop. 1994/95:25
upphör.

27 § 2 mom.

Paragrafhänvisningama i momentets första stycke har ändrats till följd av
att reglerna om utdelning och utskiftning i de aktuella fallen åter tagits in
i 3 § 7 och 8 mom. SIL.

27 § 4 mom.

Bestämmelserna har justerats som en anpassning till den slopade enkel-
beskattningen av svenska delägarrätter.

27 § 5 mom.

Momentet har fått en ny lydelse som en konsekvens av att särbestämmel-
serna om begränsad skatteplikt för reavinster på svenska delägarrätter
avskaffas. För att avgränsa området för full avdragsrätt för reaförluster
på andelar i värdepappersfonder har de fram till årsskiftet 1993/94
gällande bestämmelserna om lägsta andel aktier i fond återinförts efter en
redaktionell ändring. Beträffande termen tillfälligtvis kan ledning hämtas
från uttalandena i prop. 1986/87:40 s. 12.

Övergångsbestämmelser

punkt 1

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-12 av
övergångsbestämmelserna.

punkt 2

För företag med räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1995
gäller äldre bestämmelser om skatteplikt resp, begränsning i skatteplikten
för utdelning och reavinst om skattskyldigheten resp, rätten till avdrag för
förlust uppkommit före utgången av år 1994.

punkt 3

För företag med räkenskapsår som har påbörjats före den 1 januari 1995
skall äldre bestämmelser i 2 § 3 mom. SIL om koncernbidrag tillämpas
för tiden fram till nämnda dag.

punkt 4

Om den i bestämmelsen avsedda utdelningen varit tillgänglig för lyftning
före årsskiftet 1994/95 skall frågan om kontinuitet skall gälla bedömas
enligt den äldre lydelsen av bestämmelserna i 2 § 4 mom. sista stycket
SIL.

94

punkt 5

I första stycket regleras för värdepappersfondernas del tillämpningen av
schablonintäkten för utdelning på utländska aktier o.d. vid 1995 och i
vissa fall 1996 års taxering. Stycket avser således inte investmentföretag.
Om värdepappersfonden mottagit utdelning av nyss nämnda slag under
år 1994 och inte vidareutdelat den under samma år skall fonden inte
påföras den aktuella schablonintäkten. Om däremot sådan vidareutdelning
skett före den 1 januari 1995 skall schablonintäkten påföras helt eller
jämkad beroende på i vad mån vidareutdelning skett samma år ut-
delningen mottogs.

För investmentföretag och värdepappersfonder med räkenskapsår som
påbörjats före ikraftträdandet gäller enligt andra stycket äldre
bestämmelser om schablonintäkt för den del av året som löper fram till
den 1 januari 1995. Ett undantag görs dock om jämkningsregeln i första
stycket är tillämplig. Det innebär att schablonintäkterna skall tas upp
enligt de regler som gäller för resp, kalenderår även om tidpunkten för
förmögenhetsvärderingen infaller annat år. Intäkterna skall jämkas i
samma mån som de skilda perioderna före och efter årsskiftet 1994/95
avviker från ett fullt beskattningsår. Ändringarna i 2 § 10 mom. SIL
medför inte någon inskränkning i tillämpningen av tidigare övergångsbe-
stämmelser till ändringar i samma moment, (se bl.a. punkt 2 av
övergångsbestämmelserna i SFS 1994:778).

punkt 6

Vid beräkning av det sparade utrymmet enligt 3 § 12 mom. SIL till och
med utgången av år 1994 får äldre bestämmelser i 9 § lagen om
beräkning av kapitalunderlag vid beskattning av ägare i fåmansföretag
tillämpas. Det innebär i princip att endast hälften av en survavsättning
behöver beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.

punkt 7

De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas vid 1995 års taxering. Se kommen-
taren till 4 §.

punkt 8

Avdragsrätten för utdelning på förlagsinsatser har slopats fr.o.m. den
1 januari 1994. Avdragsrätt föreligger dock fortfarande för utdelning på
sådana förlagsinsatser som har betalats in till föreningen före utgången
av år 1993. De nya bestämmelserna om skattefrihet i 7 § 8 mom. tredje
stycket SIL skall inte tillämpas på sådan utdelning.

punkt 9

För värdepappersfonder som påbörjat sitt räkenskapsår före den 1 janauri
1995 tillämpas äldre skattesats.

Prop. 1994/95:25

95

punkt 10                                                           Prop. 1994/95:25

För företag med brutet räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari

1995 tillämpas äldre bestämmelser i 22 § SIL under räkenskapsåret ifråga
om avdragsrätt för kostnader.

punkt 11

Vid avyttring under år 1994 av aktier i fastighetsbolag o.d. som avsågs

i den nu upphävda bestämmelsen i 3 § 1 mom. fjärde stycket b SIL skall
aktiebytesreglema i 27 § 4 mom. SIL tillämpas i enlighet med äldre
lydelse på så sätt att ett tillägg till anskaffningsvärdet sker för den
skattepliktiga reavinst som uppkom vid avyttringen år 1994.

punkt 12

Förmögenhetsförhållandena för värdepappersfonder före ikraftträdandet
skall inte påverka andelsbeskattningen efter denna tidpunkt. Under första
halvåret 1995 får bestämmelserna om full avdragsrätt för förlust på andel

1 fond med minst 75 % av förmögenheten placerad i aktier o.d. tillämpas
om denna förmögenhetsandel uppgår till minst 60 %.

8.11.6 Uppbördslagen (1953:272)

2 § 4 mom.

Som en konsekvens av höjningen av kapitalinkomstskattesatsen från 25
till 30 % har procentsatserna i bestämmelserna i första stycket om
skattereduktion för underskott i inkomstslaget kapital ändrats. Ändringen
innebär att skattereduktion medges fullt ut, dvs. med 30 %, för under-
skott upp till 100 000 kr. Om underskottet är större än 100 000 kr
begränsas skattereduktionen för det överskjutande underskottsbeloppet till
21 %.

Ändringen i tredje stycket beträffande preliminär skatt är en följd av
höjningen av kapitalinkomstskattesatsen.

10 §

Femte stycket g) har tagits bort som en konsekvens av upphävandet av
lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. uppbördslagen tillämpas första
gången för slutlig resp, tillkommande skatt på grund av 1996 års

96

taxering. De nya bestämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas första gången Prop. 1994/95:25
i fråga om preliminär skatt för år 1995.

8.11.7 Kupongskattelagen (1970:624)

1 §

Som en följdändring ändras paragrafhänvisningen i första stycket.

8.11.8 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Skattesatserna i första stycket höjs från 1,5 till 1,7 %. Höjningen gäller
dock först fr.o.m. 1997 års taxering. Paragrafen föreslås också ändrad
i prop. 1994/95:53.

8.11.9 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

3 kap. 23 §

Punkt 3 i första stycket slopas som en konsekvens av de slopade be-
stämmelserna om skattefri avkastning på delägarrätter och fordringar på
grund av vinstandelslån.

3 kap. 27 §

På grund av att lagen om beskattning av viss vidareutdelning upphävs har
andra stycket, som infördes i samband med lagstiftningen om vidareut-
delningen, upphört. Av samma skäl har reglerna som rör sådan utdelning
i den nya tredje stycket upphävts.

3 kap. 28 och 31 §§

De äldre t.o.m. 1994 års taxering gällande reglerna har återinförts till
följd av den slopade skattefriheten för utdelningar.

8.11.10 Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver

Paragrafhänvisningen i första stycket har ändrats som en följd av att de
aktuella bestämmelserna om utskiftning av aktier i samband med om-
bildning av en ekonomisk förening har flyttats till SIL.

97

7 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25

8.11.11 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster

Prop. 1994/95:25

1 och 2 §§

Skattesatserna har höjt som en konsekvens av införda allmänna egenav-
gifter och omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

8.11.12 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Tillägget i nuvarande första stycket andra meningen och andra stycket i
om reducerad värdering av aktier infördes för att de allmänna in-
komstskattelättnadema för avkastning på svenska delägarrätter till viss del
skulle få genomslag även i fråga om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Detta tillägg har nu tagits bort som en konsekvens av att enkelbe-
skattningssystemet för ägarkapitalet slopas.

Såvitt gäller kapital som är hänförligt till pensionsförsäkring och
pensionssparkonto höjs skattesatsen enligt första stycket från 9 till 15 %.
Höjningen omfattar även tjänstepensionsförsäkringar.

Avkastningsskattesatsen på kapital hänförligt till kapitalförsäkring har
i andra stycket bestämts till 30 % av nio tiondelar av skatteunderlaget i
denna del. Beskattningen är avsedd att motsvara den allmänna nivån för
kapitalinkomstbeskattningen.

Övergångsbestämmelser

Äldre bestämmelser tillämpas för beskattningsår som påbörjats före den
1 januari 1995.

8.11.13 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

I bestämmelsens sista stycke har paragrafhänvisningen justerats som en
följdändring till de ändringar som gjorts i SIL.

98

8.11.14 Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för             Prop. 1994/95:25

grupplivförsäkring, m.m.

4-6 §§

Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenav-
gifter och omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

8.11.15 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader

1 och 3 §§

Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenav-
gifter och omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

8.11.16 Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för
bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar

Förslaget innebär att avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och
arbetsplats kommer att medges med 13 kr per mil också vid 1996 års
taxering. Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotive-
ringen, avsnitt 8.5.2.

8.11.17 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning

9 §

Paragrafen har ändrats som en konsekvens av att skattefriheten enligt
punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL för utdelning slopats.

8.11.18 Lagen (1993:1537) om expansionsmedel

Första stycket i paragrafen har justerats som en konsekvens av att
skattefriheten enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL för utdelning
slopats. Vidare har en felaktig hänvisning ändrats.

99

8.11.19 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

Prop. 1994/95:25

En ändring har skett till följd av omflyttningen av de med hänvisningarna
avsedda bestämmelserna till SIL.

8.11.20 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet

12 §

Hänvisningarna i första stycket har ändrats till följd av omflyttningen av
de med hänvisningen avsedda bestämmelserna till SIL.

8.11.21 Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv

1 §

1 lagrummet regleras återföringen av den del av surven vid 1994 års
taxering som inte överstiger surven vid närmast föregående taxering.
Enligt gällande regler skall hälften av avdraget återföras till beskattning
under en femårsperiod. Vid 1995 års taxering skall således minst en
femtedel av hälften återföras till beskattning. Motsatsvis och vid
jämförelse med 10 § följer att ett lika stort belopp kan upplösas utan
skattekonsekvenser.

Ändringarna innebär att nio tiondelar skall återföras under en period på
sju år. Vid 1995 års taxering skall minst tre trettiondelar återföras till
beskattning. Andelen motsvarar en femtedel av hälften men har om-
räknats till trettiondelar av hela surven för att anpassas till återförings-
takten vid de följande sex taxeringarna. Således återförs minst sju
trettiondelar vid 1995-1996 års taxeringar, minst elva trettiondelar vid
1995-1997 års taxeringar, osv. ökat med fyra trettiondelar per år till dess
tjugosju trettiondelar återförts vid 1995-2001 års taxeringar eller, om
taxering inte sker år 2001, vid 1995-2002 års taxeringar. Motsatsvis
följer att tre trettiondelar får upplösas utan skattekonsekvenser (i bokslut
till ledning för 1995 eller senare års taxering).

2 och 3 §§

I lagrummen görs följdändringar till ändringen av 1 §.

II §

Andra stycket slopas som en följd av att stoppregeln i 10 § upphävs.

100

13 §

Ändringen föranleds av att bestämmelsen om ekonomisk förenings
ombildning till aktiebolag flyttas från KL till SIL.

Ikraftträdande

Lagen träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering. I fråga om räkenskapsår som avslutats före
ikraftträdandet skall dock - för det fall 4 § tillämpats - återföringen ske
enligt de äldre bestämmelserna. Uppgår det belopp som skall återföras till
beskattning enligt 1 § (halva surven) till högst 4 000 kr skall således hela
beloppet återföras till beskattning vid 1995 års taxering samtidigt som ett
lika stort belopp får upplösas utan skattekonsekvenser. Den retroaktivitet
som i övrigt ligger i att lagen tillämpas redan vid 1995 års taxering för
företag vars räkenskapsår avslutats före ikraftträdandet kan endast verka
till företagens fördel. Om stoppregeln i 10 § varit tillämplig hade de
drabbats av högre beskattning än enligt de nya reglerna om de i bokslutet
löst upp mer än en femtedel av den tidigare skattefria hälften.

8.11.22 Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget
vid beskattning av ägare i fåmansföretag

Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att lagen om återföring av
skatteutjämningsreserv har ändrats. Eftersom den ändringen innebär att
9/10 av surven skall återföras till beskattning kan den få en materiell
betydelse vid beräkning av kapitalunderlaget.

10 §

Paragrafen har arbetats om och sammanförts med innehållet i 11 §. I
första - fjärde styckena har redaktionella ändringar gjorts. Dessutom har
bestämmelsen att kapitalunderlaget skall justeras för utbetalning vid
likvidation slopats.

Femte stycket är nytt. Där anges vid vilken tidpunkt kapitalunderlaget
skall justeras för sådana utbetalningar som avses i paragrafen. Justering
skall göras först sedan det utbetalade beloppet har fördelats enligt
bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Med en sådan fördelning avses
givetvis också det fallet att hela det utbetalade beloppet skall tas upp som
intäkt av kapital. I den situationen att den skattskyldige först får utdelning
från bolaget och därefter under samma år säljer aktierna skall eventuell
justering av kapitalunderlaget till följd av vinstutdelningen ske innan
reavinsten beräknas enligt 3 § 12 mom. SIL.

Prop. 1994/95:25

101

8.11.23 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om Prop. 1994/95:25
statlig förmögenhetsskatt

Upphävandelagens ingress och punkten 3 har justerats så att tillämp-
ningen av nuvarande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen i stället
för att upphöra utsträcks till att gälla även vid 1996 års taxering.

8.11.24 Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall

Tillämpningen av spärreglerna för begränsning av det sammanlagda
uttaget av förmögenhetsskatt och inkomstskatt har förlängts till att gälla
även 1996 års taxering. Dessutom har procentsatsen för spärrbeloppet
höjts till 60 % som en följd av den tillfälliga höjningen av skattesatsen
för statlig inkomstskatt.

8.11.25 Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier

Lagen förslås upphävd vid utgången av år 1994. Enligt lagen erläggs
stämpelskatt vid bolagsbildning eller när aktiekapital ökas. Skattskyldig-
het inträder när det nya bolaget eller ökningen av aktiekapitalet regi-
steras. Av upphävandebestämmelsema framgår att registreringsåtgärder
fram t.o.m. utgången av 1994 utlöser skatteplikt.

8.11.26 Lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om
skatt på vinstsparande m.m.

Som en konsekvens av att skattesatsen för kapitalinkomster inte skall
sänkas till tidigare beslutad nivå, 25 %, har motsvarande sänkning av
skattesatsen för vinstsparandet slopats. Sistnämnda sänkning flyttades
hösten 1992 (prop. 1992/93:50 bil. 5 s. 1) fram till den 1 januari 1995.
De regler om en lägre skattesats för vinstsparandet som ännu inte trätt i
kraft har därför upphävts.

8.11.27 Lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996
års taxeringar

Genom att lagen upphävs återinförs grundavdraget vid taxeringen till
statlig inkomstskatt.

102

8.11.28 Lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning Prop. 1994/95:25

Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet för ägarkapital
har de särskilda reglerna om vidareutdelning av utdelning från utländska
företag slopats.

8.11.29 Lagen om ändring i lagen (1994:961) med särskilda
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995

Lagförslaget har kommenterats i avsnitten 8.8 och 8.9.

8.12 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1.    lag om direktavdrag för byggnader m.m.,

2.    lag om skattelättnader för sparande i allemansfond,

3 . lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 1996-1999 års taxeringar,

4 .   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5 .   lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6 .   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7 .   lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

8 .   lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

9 .   lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

10.   lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade
reserver,

11.   lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster,

12.   lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-
sionsmedel,

13.   lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

14.   lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, m.m.

15.   lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,

16.   lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för
bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering,

17.   lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning,

18.   lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,

19.   lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,

20.   lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av

näringsverksamhet,

103

21.   lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av            Prop. 1994/95:25

skatteutj ämningsreserv,

22.   lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-
underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag,

23.  lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

24.  lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

25.  lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt på
aktier,

26.  lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen
(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

27.  lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av be-
skattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomst-
skatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och
1996 års taxeringar,

28.   lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av viss
vidareutdelning,

29.   lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser
om utbetalning av skattemedel år 1995.

30.   godkänner vad regeringen förordar om slopad extra höjning 1995
och 1996 av den garanterade räntan för räntebidrag enligt äldre
regler.

104

9    Jordbruksdepartementets verksamhetsområde Pro?- 1994/95:25

9.1   Beredskapslagring

I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Inköp av
livsmedel m.m. för beredskapslagring och Kostnader för beredskapslag-
ring av livsmedel m.m. upptas kostnader för dessa ändamål på drygt
281 miljoner kr.

Lagringsmålen kan sänkas för det fall att möjligheterna till en säker
import ökar. Mot bakgrund av de väntade effekterna på importen vid ett
närmare samarbete med länder inom Europa, anser regeringen att bered-
skapslagringen kan minskas väsentligt. Den sammanlagda besparingen
bör uppgå till 200 miljoner kr. Härutöver förväntas en utförsäljning av
delar av lagren ge en inkomst på 750 miljoner kr. Regeringen avser att
återkomma till frågan i budgetpropositionen.

9.2   Avbytarverksamhet

I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Stöd till
avbytarverksamhet m.m. upptas bl.a. 200 mkr för avbytarverksamhet.
Denna verksamhet har till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att
till rimlig kostnad kunna få ersättare vid semester och sjukdom. I propo-
sitionen om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146) ansåg regeringen att
verksamheten från social synpunkt var så väsentlig att den skulle finan-
sieras med statliga medel. I propositionen angavs dock att möjligheterna
att på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen borde övervägas.
Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för Jordbruksdeparte-
mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den
framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Ut-
redningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande (SOU 1993:25) Socia-
la åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann att staten även fortsätt-
ningsvis skulle lämna ett stöd så att förutsättningarna för en rikstäckande
avbytarverksamhet kunde upprätthållas. Subventionsgraden till verksam-
heten föreslogs dock minska. I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100
bil. 9) föreslogs subventionsgraden till 45 %.

I det nuvarande ekonomiska läget anser regeringen att subventionerna
till avbytarverksamheten bör upphöra genom en avtrappning med början
från den 1 juli 1995. Vi förutsätter i detta sammanhang att näringen
kollektivt tar ett ansvar för att upprätthålla avbytarverksamheten. De
placeringstillgångar som Lantbrukets Avbytartjänst AB förfogar över bör
göra det möjligt att fasa in besparingens effekter. En besparing på
100 miljoner kr görs härmed redan under 1995/96. Regeringen avser att
återkomma till frågan i budgetpropositionen.

105

10 Arbetsmarknadsdepartementets                Pr0P- 1994/95:25

verksamhetsområde, m.m.

10.1 Regeringens överväganden

Pressa ner arbetslösheten

Kraftfulla insatser för att öka sysselsättningen är den ena av två
huvuduppgifter för regeringen. En uppgift som samtidigt i stor ut-
sträckning är lösningen på den andra delen i uppdraget; att sanera
statsfinanserna. Det ger arbetsmarknadspolitiken en nyckelroll i regering-
ens arbete med att ge Sverige en ny färdriktning.

Sveriges möjligheter att klara den uppgiften bygger på att vi nu, när
ekonomin vänder, tar tillfället i akt och kraftfullt agerar for att skapa det
förtroende och den säkerhet om politikens inriktning som är nödvändig.
Ytterst gäller det att förhindra att vi permanentar en hög arbetslöshet som
ligger kvar när vi möter nästa konjunkturnedgång med en ny ökning av
antalet arbetslösa.

Arbetsmarknadspolitikens roll skall också ses mot bakgrund av det
mycket allvarliga läget vi är i och det än värre läge vi kan komma att
hamna i om vi inte med stor kraft och uthållighet lägger om politiken.
Utgångsläget är följande:

-  I september månad i år stod 530 000 människor eller 12,5 % av
arbetskraften utanför den ordinarie arbetsmarknaden. 346 000
(8,1 %) var öppet arbetslösa och 188 000 (4,4 %) omfattades av
olika konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På
några få år har antalet sysselsatta minskat med 450 000. Antalet
personer i arbetskraften har minskat med närmare 300 000.

-  Andelen långtidsarbetslösa uppgick till 35 %. Antalet som varit
inskrivna vid arbetsförmedlingen i mer än tre år uppgick till
92 000 personer. 243 000 hade varit oavbrutet inskrivna i mer än
två år.

Vi har en arbetslöshet som bara finner sin motsvarighet i 1930-talets

Sverige.

Kraven på arbetsmarknadspolitiken

En förutsättning för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är att den på
ett effektivt sätt stödjer den ekonomiska politikens tillväxtmål. Det
betyder att den måste syfta till att främja näringslivets expansion.
Arbetsmarknadspolitiken ställs därför inför såväl stora uppgifter som
krav:

106

Arbetsmarknadspolitiken måste i högre grad stimulera tillväxt och Prop. 1994/95:25
arbete på den ordinarie arbetsmarknaden i stället för att bidra till
att det skapas en stor sektor vid sidan av. Av central och av-
görande betydelse är att hålla förmedlingstidema så korta som
möjligt. Det kräver väl avpassade förmedlingsresurser. Uppgiften
är nu att pressa ner arbetslösheten utan att öka den tid det tar att
tillsätta ett ledigt arbete. Det är viktigt för både företag och den
enskilde individen. Men det har också stor betydelse för möjlig-
heterna att förhindra flaskhalsar och därmed inflationstendenser.

Väl fungerande förmedlingar måste kombineras med insatser för att
stärka de arbetssökandes ställning. Det är framförallt frågan om att
erbjuda människor en utbildning som är gångbar på de expanderan-
de delarna av arbetsmarknaden. Utbildning och kompetensupp-
byggnad kan också spela en stor roll för kvinnors möjligheter att
bryta en könsuppdelad arbetsmarknads alla negativa effekter. En
jämställdhetspolitik måste som en mycket viktig del bygga på att
traditionella mönster i valet av arbete ersätts med bedömning där
den enskilde individens personliga önskemål och kvalifikationer
avgör.

Möjligheten för förmedlingen att hålla företagens vakanstider så
korta som möjligt ökar om det finns tydliga motiv för en arbets-
sökande att ta ett nytt arbete på en annan ort. Det är inte frågan
om en ensidig rörelse i riktning mot de större städerna utan kan
likväl vara frågan om att hitta t.ex. nyckelpersoner till företag i
orter utanför traditionella storstadsområden.

Av stor betydelse för arbetsmarknadens möjligheter att återhämta
sig på lite längre sikt är att det inte uppstår brist på vissa yrkes-
grupper eller på arbetskraft i några regioner. Risken är då
uppenbar att det ger förhållandevis snabba negativa effekter i form
av inflationsimpulser som sprider sig i ekonomin och som i sin tur
kan innebära att arbetsmarknadens återhämtning i form av ökad
sysselsättning uteblir.

Arbetsmarknaden har en viktig fördelningspolitisk uppgift i att
stödja de grupper som har det särskilt besvärligt att hävda sig på
arbetsmarknaden. I dagsläget är det angeläget att snabbt ta ner
ungdomsarbetslösheten. Den blir särskilt allvarlig när den övergår
till att bli långvarig. Men till de grupper som det finns en an-
ledning för arbetsmarknadspolitiken att stödja hör också de
utomnordiska invandrarna och äldre arbetslösa.

Om efterfrågan på arbetskraft är så låg att det inte är möjligt att
med förmedlingsinsatser och åtgärder som tar sikte på att stärka de
arbetssökande och den vägen få människor i arbete så måste en
sista försvarslinje vara att med hjälp av arbetsmarknadspolitiken
skapa sysselsättning i form av t.ex. ALU. Detta är inte ett
förstahandsaltemativ utan en åtgärd som främst används i ett
nedåtgående konjunkturläge. Insatser av den här typen kommer att
vara viktiga än en tid men bör så snart som möjligt fasas ur till

107

förmån för åtgärder som tillgodoser den stigande efterfrågan på Prop. 1994/95:25
arbetskraft på den ordinarie arbetsmarknaden.

Det finns bl.a. mot den här bakgrunden anledning att skyndsamt pröva
vissa idéer om extraordinära och temporära insatser i syfte att bekämpa
arbetslösheten och skapa en väl fungerande arbetsmarknad utan inflations-
drivande flaskhalsar. Det gäller att hitta former som balanserar individens
krav på trygghet, med de krav om flexibilitet som företagen kan ha.
Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att pröva förslagen om
s.k. arbetsföretag.

För att motverka passivisering redan i ett tidigt skede av arbetslösheten
bör möjligheterna till obligatorisk arbetsprövning redan efter några
månader prövas. Det skulle också innebära en granskning av den
sökandes förutsättningar och tillgänglighet för arbete. En sådan arbets-
prövning förutsätter aktiv medverkan från parterna. Frågan kommer att
utredas.

Arbetsmarknadspolitiken skall sammanfattningsvis inriktas på att:

-  Snabbt och väl tillsätta lediga platser så att de arbetssökande
kommer i arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.

-  Stärka de arbetssökandes ställning.

-  Öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten.

-  Minska risken för flaskhalsar och inflationstendenser.

-  Stödja utsatta grupper.

-  Skapa sysselsättning.

Samarbete för att klara arbete och välfärd

En viktig förutsättning för att lyckas med uppgiften att skapa förtroende
och långsiktighet i agerande är att alla medverkar. Konfrontation måste
ersättas med samverkan. Parterna på arbetsmarknaden har en särskilt
viktig roll.

Det är viktigt att parterna utvecklar en process för såväl en rimlig
löneutveckling som för andra verksamheter som har med arbetsmarkna-
dens funktionssätt att göra; kompetensutveckling, bemanning och
rekrytering. Det stärker förutsättningarna för företagande och investering-
ar, för värnet om de anställdas trygghet, goda villkor i arbetslivet och
framtidens arbetstillfällen.

En strategi i två steg

Ett första steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken tas i och med
denna proposition till riksdagen. Förslagen syftar framför allt till att
stimulera till utökad kapacitet och investeringar i kunnande och kompe-
tens. 1 förslagen ingår investeringssatningar, utbildningsåtgärder samt
vissa insatser för ungdomar och för ökad rörlighet. Förslagen innebär att

108

den nödvändiga förskjutningen av arbetsmarknadspolitiken från sysselsätt-  Prop. 1994/95:25

ningsskapande åtgärder i konjunkturens nedgångsfas till en satsning på
utbildning och arbetsförberedande insatser i en uppåtgående konjunktur
genomförs.

I detta första steg har åtgärderna därför följande inriktning; en
starthjälp för att underlätta flyttning, investeringsåtgärder för att skapa ny
produktionskapacitet, utbildningsinsatser för att medverka till att flytta
över arbetskraft till sektorer med låg arbetslöshet, arbetsförmedlingarnas
behov av extrapersonal för att snabbt tillsätta lediga arbeten täcks inom
ramen för Arbetsmarknadsverkets anslagssparande. Insatserna inom
ramen för ALU minskas.

Samtidigt som detta första steg tas förbereds ett andra steg. Syftet är
att mer uthålligt främja sysselsättning i näringslivet och minska om-
fattningen på såväl den öppna arbetslösheten som de särskilda åtgärderna
i form av ALU-verksamhet m.m. Regeringen kommer i budgetpro-
positionen att lägga förslag med den inriktningen. Då kommer också
förslag som tar sikte på att minska arbetslösheten bland ungdomar och
minska långtidsarbetslösheten. Frågorna kommer att tas upp i samverkan
med arbetsmarknadens parter.

10.1.1 Anslagsfrågor m.m.

Akuta insatser mot arbetslöshet under

budgetåret 1994/95 - kalenderåret 1995

Investeringssatsningar

Den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år med
en rekordartad ökning av arbetslösheten har lett till en överbelastning av
arbetsmarknadspolitiken. Den ekonomiska politikens medel måste sam-
ordnas i syfte att stimulera till investeringar och nyanställningar. De
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste därför kraftfullt kompletteras
med andra åtgärder.

De totala investeringarna har under början av 1990-talet sjunkit
kraftigt. Speciellt kraftig har nedgången varit inom byggnadsindustrin.
Trots att tecken till ökad investeringsbenägenhet nu föreligger, främst
inom exportindustrin, är det angeläget att skapa tillfälliga stimulanser till
ytterligare, nya eller tidigarelagda, investeringar.

De investeringsåtgärder som regeringen nu föreslår omfattar insatser
som sammantaget beräknas skapa ca 50 000 direkta och indirekta
arbetstillfällen på årsbasis. Programmet omfattar stimulansåtgärder inom
en rad olika områden.

Investeringar inom näringslivet stimuleras genom möjligheten att direkt
dra av 50 % av kostnaderna för alla byggprojekt utom bostäder. Av-
dragsmöjligheten gäller tiden fram till den 31 maj 1996. Denna åtgärd
beräknas skapa 18 000 nya årsarbeten under år 1995 (se avsnitt 8.4.1).

109

Omfattande miljöinvesteringar föreslås. Som stöd för utbyggnad av Prop. 1994/95:25
fjärrvärmenätet föreslås 100 mkr för bidrag om 15 %. Bidrag till
kommuner om 50 mkr för investeringar som motverkar trafikbuller
beräknas, med ett bidrag om 25 %, leda till investeringar om samman-
taget 200 mkr. Stöd om 100 mkr bör få lämnas för bidrag om 15 % till
åtgärder inom VA-sektom inkl, ledningsnät. Vidare föreslås 75 mkr för
upprustning av naturvårdsområden och 75 mkr för efterbehandling av
gamla industriområden.

Regeringen avser att inleda en försöksverksamhet med investerings-
bidrag till sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som syftar
till att främja en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Regeringen
återkommer i budgetpropositionen med förslag till riktlinjer för denna
försöksverksamhet.

Inom kulturområdet föreslås bidrag till icke-statliga kulturlokaler, med
en bidragsnivå om 30 % för nybyggnation och 50 % för övriga projekt,
till en kostnad av 50 mkr. Vidare föreslås utökat stöd till allmänna sam-
lingslokaler med 20 mkr samt till kulturmiljövård och byggnadsvård om
sammanlagt 75 mkr, vilket beräknas leda till investeringar av den dubbla
omfattningen. Bidrag med högst 30 % för investeringar i lokaler för
trossamfund bör få lämnas till en sammanlagd kostnad av 20 mkr.

Stöd om sammanlagt 360 mkr, med en bidragsnivå om högst 30 %,
föreslås för reparations-, om- och tillbyggnad, i första hand av skolor och
andra offentliga lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer
med funktionshinder.

Inom bostadsområdet föreslås en extra subvention om 15 % för repa-
rations-, om- och tillbyggnad avseende bostäder inkl, tillgänglighets-
skapande åtgärder. Kostnaden för subventionen har beräknats till
1,5 mdkr. Vidare föreslås ett investeringsbidrag för att förbättra inomhus-
klimat till en kostnad av 200 mkr med ett bidrag om 20 %. Slutligen
föreslås 100 mkr för ombyggnadsbidrag om 20 % för särskilda boende-
former för äldre och för personer med fysiska och psykiska funktionshin-
der.

Medlen för de nu nämnda investeringarna bör föras upp under tionde
huvudtitelns reservationsanslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vidare bedömer regeringen att det finns en potential för att skapa ytter-
ligare arbetstillfällen inom kommunikationsområdet. Regeringen föreslår
därför att 2 mdkr anslås redan innevarande budgetår på tilläggsbudget på
ett särskilt anslag inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområ-
de för sysselsättningsskapande åtgärder.

De nu föreslagna medlen bör användas till ökade underhålls- och re-
investeringsåtgärder på vägar och järnvägar. Däri innefattas bl.a. åtgärder
för att förbättra miljön, t.ex. åtgärder mot trafikbuller. Medlen bör även
kunna användas till tidigareläggning av investeringar inom andra delar av
kommunikationssektorn. Sammantaget beräknas nu nämnda investeringar
skapa 5 000 arbetstillfällen. Regeringen kommer senare att besluta om
den närmare fördelningen av dessa medel.

110

Ungdomsåtgärder

Prop. 1994/95:25

Ingenting är viktigare än att minska arbetslösheten bland de unga. Ett
samhälle som inte kan erbjuda sina unga arbete eller utbildning bryts
sönder. Därför satsar regeringen i ett första förslag på en särskild
ungdomsintroduktion som skall ge praktik och möjlighet till ett fast
arbete. Samtidigt förbereds ett andra steg som mera uthålligt skall främja
sysselsättningen i näringslivet och minska omfattningen på såväl öppen
arbetslöshet som särskilda åtgärder i form av ALU-verksamhet. Förslag
till detta andra steg kommer att ges i budgetpropositionen. Regeringen
vill också ge kommunerna ett tydligare uppföljningsansvar och skapa fler
utbildningsplatser för unga. Kommunerna har redan i dag ett upp-
följningsansvar för denna grupp.

Ungdomsintroduktion m.m.

Regeringens förslag: En ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, ung-
domsintroduktion införs fr.o.m. den 1 januari 1995. Ungdoms-
introduktionen innebär fyra månaders praktik som följs av sex
månaders anställning, eventuellt med rekryteringsstöd. Under
praktiktiden, som räknas som arbetsplatsförlagd arbetsmarknads-
utbildning, uppbär ungdomarna utbildningsbidrag.

Skälen för regeringens förslag: Ungdomspraktiken hade en funktion
att fylla i ett svårt arbetsmarknadsläge och blev snabbt populär både
bland ungdomar och arbetsgivare. I en konjunkturuppgång är en sådan
åtgärd dock mindre funktionell. Ungdomspraktiken är visserligen tidsbe-
gränsad till den 30 juni 1995, men bör nu för ungdomar i åldrarna 20-24
år ersättas av en ungdomsintroduktion.

En ungdomsintroduktion skall vara förenad med vägledning och en indi-
viduell utvecklingsplan. Åtgärden ger företagen möjlighet att utan egen
kostnad introducera ungdomar i arbetet under fyra månader. För att en
arbetsgivare skall få ta emot en person i ungdomsintroduktion skall han
eller hon förbinda sig att anställa den unge, eventuellt med rekryterings-
stöd, under sex månader efter praktikperiodens slut. Ungdomarna uppbär
utbildningsbidrag under de första fyra månaderna under vilka de inte
betraktas som anställda. Åtgärden syftar i första hand till en tillsvidarean-
ställning och skall fungera som en introduktion för ungdomar på den
reguljära arbetsmarknaden. Åtgärden beräknas omfatta 24 000 platser.
För arbetshandikappade ungdomar bör arbetsförmedlingen vid behov få
förlänga praktikperioden.

Vad gäller ungdomar under 20 år pågår överläggningar om utformning
av det kommunala uppföljningsansvaret för denna grupp. Regeringen av-
ser att återkomma i denna fråga.

111

Den reguljära utbildningen föreslås utvidgad för att bereda plats bl.a.
för de ungdomar som saknar tillräcklig utbildning. Eftersom gymnasie-
skolan redan i dag är dimensionerad för dem som söker dit är det kom-
vux, högskolan oc folkbildningen som föreslås få ökad utbildnings-
kapacitet. Regeringen föreslår att komvux skall ökas med 13 000 platser,
högskolan med 4 000 samt folkbildningen med 1 200 platser under
vårterminen 1995.

Inom ungdomspraktiken finns en åtgärd för högskoleutbildade ung-
domar i åldrarna 25-29 år. Åtgärden som kallas akademikerpraktik har
beräknats till 2 000 platser av de 70 000 ungdomspraktikplatsema.
Arbetsmarknaden har i dag stort behov av högskoleutbildade och praktik-
platserna torde därmed vara obehövliga. En tillfällig anställning och
vanlig ingångslön med hjälp av rekryteringsstöd kan underlätta för
nyutexaminerade högskoleutbildade. Regeringen föreslår att akademiker-
praktiken skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1995.

I enlighet med det anförda har inom Arbetsmarknadsdepartementet upp-
rättats ett förslag till lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion.
Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1995. Under en övergångsperiod
kommer ungdomspraktik att kunna beviljas ungdomar under 20 år. Den
nu gällande lagen om ungdomspraktikanter får därför fortsätta att gälla
fram till den 1 juli 1995.

Prop. 1994/95:25

Utbildningssatsningar

Kunskap blir allt viktigare för såväl näringslivets som de enskilda indi-
vidernas utveckling och möjlighet till sysselsättning. Utbildning måste ses
som en investering. Ett samlat kunskapslyft måste komma till stånd i
samhället. Utbildningsministern kommer därför att leda arbetet med att
mobilisera utbildningssamhällets alla resurser.

Utbildningssatsningar är också avgörande för möjligheterna att nå ett
mer jämställt arbetsliv. En omfattande satsning på arbetsmarknadsutbild-
ning, komvux, utbildningsvikariat, högskoleutbildning och förbättrade
utbildningsbidrag ger arbetslösa kvinnor nya möjligheter på arbetsmark-
naden. Det bidrar också till att bryta de könsgränser som finns på arbets-
marknaden samtidigt som utbildning också ger fler kvinnor tillfälle att
utveckla sig i sitt arbete. Så kan arbetslöshetsbekämpningen sättas in i ett
större sammanhang där målet är att bryta segregationen och skapa en mer
jämställd arbetsmarknad.

112

Arbetsmarknadsutbildningen

Prop. 1994/95:25

Regeringens förslag: Omfattningen på arbetsmarknadsutbildningen
ökas med totalt 9 800 platser fr.o.m. den 1 januari 1995, varav
5 000 förläggs till den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen och
4 800 platser till det reguljära skolväsendet.

Skälen för regeringens förslag: I nuvarande arbetsmarknadsläge där
en uppåtgående konjunktur kan skönjas är det angeläget att stärka kompe-
tensen hos arbetskraften och försöka hindra att inflationsdrivande flask-
halsar uppstår. Det finns redan tecken på att vissa industriföretag har
rekryteringsproblem. Det är främst brist på tekniker och ingenjörer men
efterfrågan är stor även på kvalificerade industriarbetare. Genom att,
fr.o.m. den 1 januari 1995 öka satsningarna på arbetsmarknadsutbildning
med tonvikt på yrkesinriktning, varav 5 000 platser läggs till den
upphandlade utbildningen och 4 800 platser till det reguljära skol-
väsendet, bedömer regeringen att förutsättningarna ökar för att under
nästa år underlätta ökningen av sysselsättning på den svenska arbets-
marknaden. Denna ytterligare satsning på arbetsmarknadsutbildningen be-
räknas kosta 755 mkr under resten av budgetåret, varav 470 mkr avser
utbildningsbidrag.

Högskoleutbildningen

Regeringens förslag: Ytterligare 4 000 platser inrättas inom hög-
skoleutbildningen under vårterminen 1995.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår resurser för ytter-
ligare 4 000 högskolestuderande på heltid under vårterminen 1995. Utök-
ningen bör huvudsakligen ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga
och juridiska utbildningar till vilka det i dag finns ett stort antal sökande
som inte kan beredas plats. Inom dessa utbildningar finns viss ledig kapa-
citet vad gäller lärare och lokaler.

Kostnaden härför beräknas till 50 miljoner kr för vårterminen 1995.
Belastningen på studiemedelsanslaget beräknas öka 32 miljoner kr.
Regeringens avsikt är att de studerande som påbörjar dessa utbildningar
skall kunna beredas plats även höstterminen 1995.

113

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

Komvux

Prop. 1994/95:25

Regeringens förslag: Antalet platser inom komvux kan genom om-
fördelning av befintliga resurser utökas med ca 13 000 under vår-
terminen 1995. Regeringen bör bemyndigas att, vid behov, utöka an-
talet platser ytterligare.

Vidare bör regeringen bemyndigas att, vid behov, utöka antalet
särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) till en kostnad av
högst 342 miljoner kr under innevarande budgetår.

Skälen för regeringens förslag: Skolverket räknar med att kunna om-
fördela medel till komvux för i storleksordningen 13 000 ytterligare plat-
ser under vårterminen 1995, eftersom det blir platser över inom tredje
året i gymnasieskolan och genom att utbildningscheckama inte utnyttjas
fullt ut.

Regeringen gör den bedömningen att antalet utbildningsplatser genom
denna omfördelning täcker det behov av ytterligare platser som kan
finnas inom komvux. Regeringens avsikt är att de studerande som på-
börjar denna utbildning skall kunna beredas plats även höstterminen
1995. Regeringen avser att återkomma till detta i budgetpropositionen i
samband med att andra särskilda utbildningsinsatser inom gymnasiesko-
lan, komvux, högskolan och folkbildningen för budgetåret 1995/96
kommer att behandlas.

Omfördelningen medför att antalet svuxa-stöd kan behöva utökas. Dess-
utom behöver antalet svuxa-stöd öka till en ytterligare kostnad på
10 miljoner kr till följd av vad som föreslås nedan i fråga om folkbild-
ningen. Vid beräkningen har beaktats att svuxa-medel redan avsatts för
utbildningscheckama och den s.k. trainee-utbildningen. Regeringen
föreslår därför att 332 miljoner kr anvisas för att öka antalet svuxa-stöd.

Folkbildningen

Regeringens förslag: Folkbildningsrådet tillförs ytterligare 26,3
miljoner kr för utbildningsinsatser inom folkhögskola och folk-
bildning för arbetslösa under vårterminen 1995.

Skälen för regeringens förslag: Folkbildningen erbjuder för många den
lämpliga studieformen. Studieförbund och folkhögskolor är därför ett
värdefullt komplement till den allmänna vuxenutbildningen. Där görs
redan nu stora insatser i arbetet på att höja kompetensen i samhället.
Särskilt betydelsefulla insatser kan folkbildningen göra för dem som har
kort utbildning och svag tilltro till sin egen förmåga att utveckla sina
kunskaper. I storleksordningen 1 200 platser bör kunna åstadkommas

114

första halvåret 1995 genom denna insats till en utbildningskostnad om Prop. 1994/95:25

26,3 miljoner kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att
omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet med trainee-utbildning
under åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till folkbildningen under
samma huvudtitel.

Utbildningsbidragen

Regeringens förslag: Systemet med utbildningsbidrag med lånedel
som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet samt för ungdomar under 25 år som
deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning tas bort fr.o.m.
den 1 januari 1995.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1993 infördes nya bidrags-
regler för den som beviljas arbetsmarknadsutbildning för kurser i det
reguljära utbildningsväsendet samt för den som inte fyllt 25 år och som
deltar i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen.

Bidragsdelen vid dessa utbildningar utgör 65 % av utbildningsbidraget.
Resterande belopp får den studerande ansöka om som lån.

Erfarenheten av det nya bidragssystemet har bl.a. visat att studerande
avstår från studier och väljer att behålla arbetslöshetsunderstöd i stället,
eftersom det i många fall är mer ekonomiskt fördelaktigt än utbildnings-
bidrag med lånedel. Vidare har andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder
fått överta den roll som arbetsmarknadsutbildningen tidigare spelade.
Betydligt fler ungdomar "föredrar" ungdomspraktik och arbetslivsutveck-
ling, ALU, som lösning på sin akuta arbetslöshetssituation. Mot denna
bakgrund föreslår regeringen att utbildningsbidrag med lånedel slopas
fr.o.m. den 1 januari 1995. Kostnaden härför beräknas till 621 miljoner
kr under första halvåret 1995.

I enlighet med det anförda bör lagen om särskilt studielån för den som
genomgår arbetsmarknadsutbildning upphävas fr.o.m. den 1 januari 1995.

Utbildningsvikariaten

Regeringens förslag: Omfattningen på utbildningsvikariat ökas med

5 000 till 20 000 per månad fr.o.m. den 1 januari 1995.

Skälen för regeringens förslag: Utbildningsvikariaten är en smidig
åtgärd som visat sig vara mycket effektiv för att höja kompetensen hos
anställda. Åtgärden innebär att arbetsgivaren får göra ett avdrag på
arbetsgivaravgiften med 475 kr per dag för vikarie som anvisas från

115

arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår en utökning med 5 000 personer Prop. 1994/95:25
per månad fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget beräknas kosta 407 mkr
under första halvåret 1995 och belastar slutligen arbetsmarknadsfonden
i form av minskade avgiftsinkomster. Kostnaden för utbildningsvikariat
under budgetåret 1994/95 beräknas till 1 995 mkr och avdragen för
utbildningskostnader beräknas till 855 mkr.

Starthjälp

Regeringens förslag: Bidrag till starthjälp får fr.o.m. den 1 januari
1995 lämnas till en arbetslös som flyttar från hemorten för att arbeta
på annan ort.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att den geografiska
rörligheten ökar. Då kan den stigande efterfrågan bättre utnyttjas samt
inflationsdrivande flaskhalsproblem motverkas. Ett generösare flyttnings-
stöd bör därför införas. Detta medför dessutom att arbetsförmedlingen
kan ställa högre krav på de arbetslösa att ta ett arbete även om det
innebär flyttning.

Regeringen föreslår därför att ett bidrag för starthjälp införs. Start-
hjälpen skall underlätta för arbetslösa att ta ett arbete på annan ort än
hemorten, dit det inte är möjligt att dagpendla. Den arbetslöse kan få
starthjälp om arbetsförmedlingen medverkat till platstillsättningen samt
om anställningen avser minst tolv månader. Starthjälp lämnas inte vid till-
trädande av en första anställning efter avslutad utbildning. Efter genom-
förd arbetsmarknadsutbildning skall dock starthjälp kunna lämnas. Bi-
draget bör uppgå till 15 000 kr. Starthjälpen beräknas omfatta ca 15 000
personer om året. Kostnaden för perioden den 1 januari-den 30 juni 1995
beräknas till 112,5 mkr.

Arbetslivsutveckling

Regeringens bedömning: ALU-verksamheten minskas i omfattning
fr.o.m. den 1 januari 1995. ALU-projekt inriktas i fortsättningen i
första hand mot miljö- och kultursektorn.

Skälen för regeringens bedömning: Läget på den ordinarie arbets-
marknaden har ljusnat. Företagen har under den de senaste månaderna
börjat att nyanställa. I detta konjunkturläge är det viktigt att inrikta
arbetsmarknadspolitiken mot utbildnings- och rekry teringsåtgärder. Syssel-
sättningsåtgärder, som beredskapsarbeten och arbetslivsutveckling, bör
hållas nere för att inte motverka rekryteringen till näringslivet.

116

Omfattningen av ALU-verksamheten bör även begränsas på grund av
de risker som finns för undanträngningseffekter inom åtgärden.

ALU-verksamheten bör från och med årsskiftet 1994/95 inriktas i första
hand mot miljö- och kultursektorn i vid mening. Det finns ett stort behov
i samhället att öka insatserna för att förbättra miljön och öka medveten-
heten om miljöproblem. Kultursatsningar kan stärka människors
självförtroende och öka deras medvetenhet om olika samhällsproblem,
som t.ex. miljöförstöring, rasism och mobbning.

ALU beräknades i 1994 års kompletteringsproposition omfatta i genom-
snitt 75 000 personer per månad under budgetåret 1994/95 (prop.
1994/94:150 bil. 10). Regeringen beräknar nu, mot bakgrund av den
tidigare redovisade omläggningen av arbetsmarknadspolitiken, antalet
personer i ALU till 25 000 personer i genomsnitt per månad under
kalenderåret 1995. Verksamheten kommer därefter att successivt trappas
av.

Prop. 1994/95:25

Sammanfattning av kostnaderna för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Det utökade antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen, införandet av
starthjälp och återgången till full dagpenning i utbildningsbidraget för alla
som deltar i arbetsmarknadsutbildning medför en kostnadsökning med
totalt 1 489 miljoner kr. Kostnaderna för det föreslagna investeringspro-
grammet beräknas att uppgå till 2 725 miljoner kr exkl. väginvesteringar-
na. Eftersom ungdomsprogrammet ersätter ungdomspraktiken finns redan
medel avsatta för dessa insatser. Sammantaget innebär detta att ytterligare
3 071 miljoner kr bör anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för insatser under resterande del av detta budgetår. För inne-
varande budgetår har riksdagen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder anvisat ett reservationsanslag på 25 716 738 000 kr (prop.
1993/94:150bil. 10, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:457), vilket med-
för att medlen under anslaget 1994/95 bör uppgå till 28 787 686 000 kr.

De ytterligare insatserna inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder, de extra investeringsåtgärdema, det utökade antalet högskole-
platser och utbildningsvikariat finansieras genom den kraftiga neddrag-
ningen av ALU, som minskar belastningen på arbetsmarknadsfonden samt
genom att vissa reservationer från föregående budgetårs anslag används.
Till detta kommer extra inleveranser från statliga bolag och affärsverk om
3 miljarder kr samt indragningar av reservationer under andra huvudtit-
lar. Samtliga föreslagna åtgärder som medför kostnadsökningar är således
fullt ut finansierade. Regeringens förslag innebär följaktligen att resurser
som redan anvisats till olika insatser för att motverka arbetslöshet under
innevarande budgetår används på ett mer rationellt och effektivt sätt.

117

10.1.2 Upprättade lagförslag

Prop. 1994/95:25

Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckningen i avsnittet Förslag
till riksdagsbeslut. Lagförslagen återfinns i Bilaga 1.

10.2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.  antar regeringens förslag till lag (1994:000) om praktik för
ungdomar i ungdomsintroduktion,

2.  antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen
(1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbets-
marknadsutbildning,

3.  godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag för investerings-
satsningar,

4.  godkänner vad regeringen förordar om att ungdomspraktiken för
ungdomar 20-24 år liksom akademikerpraktiken för ungdomar 25-
29 år upphör fr.o.m. den 1 januari 1995,

5.  godkänner vad regeringen förordar om en ny åtgärd benämnd ung-
domsintroduktion för ungdomar,

6.  godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av arbets-
marknadsutbildning,

7.  godkänner vad regeringen förordar om att vid behov utöka antalet
utbildningsplatser i komvux för arbetslösa under budgetåret
1994/95,

8.  godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av utbild-
ningsvikariat,

9.  godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,

10. bemyndigar regeringen att omfördela medel från anslaget För-
söksverksamhet med trainee-utbildning under åttonde huvudtiteln
till anslaget Bidrag till folkbildningen under samma huvudtitel,

11. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor på till-
läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kronor,

12. till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reserva-
tionsanslag på 342 000 000 kronor,

13. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 3 070 948 000 kronor,

14. till Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdeparte-
mentets verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservation-
sanslag på 2 000 000 000 kronor.

118

Propositionens lagförslag

Socialdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

1    Lag om ändring i lagen (1942:529) om allmänna barnbidrag   3

2    Lag om ändring i föräldrabalken .............. 4

3   Lag om ändring i utsökningsbalken............. 5

4    Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott .       6

5    Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till

vissa adoptivbarn........................ 7

6    Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring      8

7   Lag om ändring i lagen (1994:000) om allmänna

egenavgifter........................... 10

8    Lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter................. 11

Finansdepartementets verksamhetsområde

1    Lag om direktavdrag för byggnader m.m.......... 13

2    Lag om skattelättnader för sparande i allemansfond ...      16

3    Lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs-

inkomster vid 1996-1999 års taxeringar .......... 17

4   Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ...      18

5    Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt ............................... 30

6   Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)....... 57

7   Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)..... 60

8    Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-

skatt ............................... 61

9    Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter ..................... 63

10   Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver...................... 67

11   Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt

på vissa förvärvsinkomster.................. 68

12   Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel ......................... 71

13   Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder      73

14   Lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premie-

skatt för grupplivförsäkring, m.m.............. 75

15   Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader ..................... 76

16   Lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för

kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen

vid 1995 års taxering ..................... 77

18 Lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid       Prop. 1994/95:25

beskattning ........................... 78  Bilaga 1

18   Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansions-
medel ............................... 79

19   Lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder .............................. 80

20   Lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott

av näringsverksamhet ..................... 82

21   Lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av

skatteutjämningsreserv..................... 84

22   Lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-
underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag ...      87

23   Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av

lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt...... 89

24   Lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av

lagen (1990:172) om begränsning av skatt i vissa fall . .      91

25   Lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt

på aktier............................. 92

26   Lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen

(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m........ 93

27   Lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av
beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig
inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 1995 och 1996 års taxeringar.............. 94

28   Lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av

viss vidareutdelning...................... 95

29   Lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser

om utbetalning av skattemedel år 1995 ........... 96

Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

1    Lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion . .      97

2   Lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt studielån

för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning ....     98

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barn-
bidrag1 skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §2

Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller

flera barn. Vid tillämpning av denna
i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägg lämnas med
belopp som motsvarar

1. ett halvt barnbidrag för det
tredje barnet,

2. ett helt barnbidrag för det
fjärde barnet och varje ytterligare
barn.

paragraf beaktas inte barn som avses

Flerbarnstillägg lämnas med

1. 2 400 kronor om året för det
tredje barnet,

2. 7 200 kronor om året för det
fjärde barnet,

3. 9 OOO kronor om året för det
femte barnet och varje ytterligare
barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon
uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon
annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa bambidragsmottagare
stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller
har eller har haft barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket
skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag
i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på fler-
barnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1994:366.

2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § föräldrabalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Rätten att kräva ut fastställt under-
hållsbidrag går förlorad fem år
efter den ursprungligen gällande
förfallodagen, om inte annat följer
av andra eller tredje stycket.

7 kap.

9 §

Rätten att kräva ut fastställt under-
hållsbidrag går förlorad tre år efter
den ursprungligen gällande för-
fallodagen, om inte annat följer av
andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges
i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på
grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för
fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen
även därefter.

Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om
förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhålls-
bidraget krävas ut inom tre månader från det att verkan av godmansför-
ordnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt,
ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas
ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har
utmätning för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid
som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhålls-
bidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992
eller senare.

3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

15 kap.

5 §'

Införsel för underhållsbidrag får ej ske utan att bidragsbelopp som får
tagas ut enligt andra stycket utestår obetalt eller att gäldenären vid två
eller flera tillfällen under de senaste två åren före införselbeslutet har
underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning antaga att detta skall

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

upprepas.

Införsel får inte äga rum för
underhållsbidrag sedan tre år har
förflutit från den ursprungliga för-
fallodagen.

Genom införsel får ej tagas ut ar
förfallet när verkställighet skall ske

Införsel får inte äga rum för
underhållsbidrag sedan fem år har
förflutit från den ursprungliga för-
fallodagen.

nat bidragsbelopp än sådant som är
eller som förfaller näst därefter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhålls-
bidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992
eller senare.

1 Senaste lydelse 1984:296.

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4 §2

Bidragsförskott utgör för år räknat Bidragsförskott utgör för år räknat
fyrtio procent av det basbelopp 14 080 kronor.

som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
har fastställts för året. För det
bidragsförskott som avser januari
månad tillämpas dock det basbe-
lopp som gällde för det föregående
året.

Om det finns grundad anledning anta att fastställt underhållsbidrag
betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan
förskottsbelopp enligt första stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen under-
stiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte
bidragsförskott enligt första stycket med högre belopp än underhålls-
bidraget. I fall som avses i andra stycket lämnas inget bidragsförskott.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1976:227.

2 Senaste lydelse 1988:885.

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

5
Det särskilda bidraget utgör för år
räknat fyrtio procent av det basbe-
lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
har fastställts för året. För det
bidrag som avser januari månad
tillämpas dock det basbelopp som
gällde för det föregående året.

Föreslagen lydelse

§‘

Det särskilda bidraget utgör för år
räknat 14 080 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Senaste lydelse 1988:887.

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Inom den allmänna försäkringen
skall de beräkningar, som anges i
denna lag, göras med anknytning
till ett basbelopp. Vissa beräkning-
ar skall dock göras enligt vad som
anges i tredje stycket.

Basbeloppet fastställs av rege-
ringen för varje år och utgör
29 700 kronor multiplicerat med
det tal (jämförelsetal) som anger
förhållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober året före det
som basbeloppet avser och prislä-
get i oktober 1989. Därvid skall
bortses från de prisförändringar
som följer av ändringar av den
statliga fastighetsskatten, av in-
direkta skatter och av räntebidrag
inom bostadsbidragssystemet, allt i
den mån åtgärderna vidtagits för
att finansiera den sänkning av den
statliga inkomstskatten som genom-
fördes åren 1990 och 1991. Vidare
skall bortses från de direkta effek-
ter på prisläget som beror på dep-
recieringen av den svenska kronan
under tiden den 19 november —
den 18 december 1992. Basbelop-
pet avrundas till närmaste hundra-
tal kronor.

2

Inom den allmänna försäkringen
skall de beräkningar, som anges i
denna lag, göras med anknytning
till ett basbelopp. Vissa beräkning-
ar skall dock göras enligt vad som
anges i tredje och femte styckena.

Basbeloppet fastställs av regering-
en för varje år och utgör 35 200
kronor multiplicerat med det tal
(jämförelsetal) som anger förhål-
landet mellan det allmänna prislä-
get i oktober året före det som
basbeloppet avser och prisläget i
oktober 1993. Därvid skall dock
bortses från de kvarvarande direkta
effekter på prisläget som beror på
deprecieringen av den svenska
kronan under tiden den 19 novem-
ber — den 18 december 1992. Vid
fastställande av basbeloppet för år
1995 skall det framräknade jäm-
förelsetalet minskas med talet 1
och därefter multipliceras med
0,60, varefter ett tillägg görs med
talet 1. Basbeloppet avrundas till
närmaste hundratal kronor.

Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två
procent vid beräkning av

a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efter-
levandepension enligt 6 — 8 kap. samt änkepension, barnpension och
bamtillägg som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i denna lag,

b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och
efterlevandepension enligt 12 — 14 kap. samt änkepension och barnpen-
sion som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i denna lag.

I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns
som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.

Det enligt andra stycket fastställ-
da beloppet skall ökas med ett
belopp som svarar mot den be-
räkningsåtgärd som anges i tredje
meningen samma stycke vid be-
räkning av pensionsgrundande
inkomst och fastställande av pen-
sionspoäng enligt 11 kap. 5 och
6§§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i
1 kap. 6 § tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för år
1995. Äldre bestämmelser tillämpas på pension som avser tid före
ikraftträdandet.

* Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1993:1344.

9 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 25

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter
skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt                        Föreslagen lydelse

prop. 1994/95:41

2 §

Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunderlaget
för varje år betala allmänna egenavgifter i form av

1. pensionsavgift med 1 procent,

2.   sjukförsäkringsavgift med 2. sjukförsäkringsavgift med

0,95 procent.                       2,95 procent.

Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor.
Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal
kronor.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

10

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:000) om ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop.                  Föreslagen lydelse

1994/95:41

2 kap.

1 §

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för
varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 8,43    1. sjukförsäkringsavgift med 6,23

procent,                             procent,

2. folkpensionsavgift med 5,86 procent,

3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,

4. delpensionsavgift med 0,20 procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,

6. arbetsmarknadsavgift med 2,12    6. arbetsmarknadsavgift med 4,32

procent,                             procent,

7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,

8. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock be-
träffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspen-
sionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1989:633.

11

1 Förslag till lag om direktavdrag för byggnader m.m. Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs följande.

Direktavdrag

1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-
skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får
omedelbart avdrag (direktavdrag) göras enligt bestämmelserna i denna lag
för utgifter för investeringar i byggnader och markanläggningar som den
skattskyldige lagt ner under beskattningsåret.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.

2 § Direktavdrag får göras för sådana utgifter för ny-, till- eller om-
byggnad av byggnader eller markanläggningar här i landet som enligt
punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.

Direktavdrag får inte göras till den del utgifterna avser bostäder och
inte till någon del i fråga om byggnad eller markanläggning som till
huvudsaklig del avser bostäder.

Tidsperiod

3 § Direktavdrag medges för utgifter för byggnads- och markarbeten som
lagts ner under tiden november 1994 - maj 1996.

4 § Utgifter anses nedlagda, i fråga om material, när materialet har
fogats in i eller på liknande sätt tillförts en byggnad eller en markanlägg-
ning och, i fråga om arbete, när arbetet har utförts.

Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader skall förskott eller
a conto-betalningar anses som utgifter. Ett förskott eller en a conto-
betalning som erlagts inom två månader efter det beskattningsår då
arbetet utfördes skall anses ha erlagts under beskattningsåret.

Av 8 § framgår att avdrag i vissa fall får göras ett senare beskatt-
ningsår än det då utgiften lagts ner.

Högsta avdragsbelopp

5 § Direktavdrag får göras med högst 50 procent av utgifterna.

Avdragsutrymme

6 § Direktavdrag får inte överstiga summan av följande belopp
(avdragsutrymmet)

13

1. belopp som sammanlagt skall återföras enligt lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv och som också återförts,

2. överfört avdragsutrymme enligt 9 §,

3. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder eller, i fråga om handelsbolag,
belopp som delägarna återfört,

4. 25 procent av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för
avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen om periodiseringsfonder
före direktavdrag, minskat med under beskattningsåret utnyttjat avdrags-
utrymme enligt 1 - 3 eller, i fråga om handelsbolag, av ett belopp mot-
svarande summan av delägarnas underlag för avdrag för avsättning till
periodiseringsfond före direktavdrag, minskat med under beskattningsåret
utnyttjat avdragsutrymme enligt 1-3.

Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i anspråk först sedan
avdragsutrymmet enligt närmast föregående punkt uttömts.

Avdragsutrymmet enligt första stycket 2 är uttömt först när samtliga
företag i koncernen utnyttjat motsvarande avdragsutrymme eller överfört
det enligt 9 §.

7 § Avser det beskattningsår som omfattar utgången av maj 1996 mer än
tolv månader skall avdragsutrymmet enligt 6 § första stycket 4 räknas om
så att det motsvarar ett beskattningsår om tolv månader.

Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår

8 § Överstiger det högsta avdragsbeloppet enligt 5 § avdragsutrymmet
enligt 6 § får överskjutande belopp sparas till ett senare beskattningsår.

Avdrag medges dock inte för senare beskattningsår än det som omfattar
utgången av maj 1996.

Överföring av avdragsutrymme inom koncern

9 § Ett företag som återför avdrag enligt lagen (1993:1540) om återföring
av skatteutjämningsreserv får överföra det därigenom uppkomna avdrags-
utrymmet till ett annat företag, om det har rätt till avdrag enligt 2 §
3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för koncernbidrag till
det andra företaget.

Minskning av underlaget för avsättning till periodiseringsfond

10 § Tas avdragsutrymme enligt 6 § första stycket 4 i anspråk för
direktavdrag minskas underlaget för avsättning till periodiseringsfond
enligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder med motsvarande
belopp.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

14

Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag

11 § Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt punkterna 6 och 7
av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall an-
skaffningsvärdet minskas med gjorda direktavdrag.

I övrigt skall de utgifter som dragits av genom direktavdrag räknas in
i anskaffningsvärdet och direktavdragen anses som värdeminsknings-
avdrag.

Uppgiftsskyldighet

12 § Den som yrkar direktavdrag skall i självdeklaration lämna de upp-
gifter som behövs för beräkningen av avdraget.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

15

2 Förslag till lag om skattelättnader för sparande i
allemansfond

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande i allemansfond
enligt lagen (1983:890) om allemanssparande.

2 § Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas två
tredjedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust
på sådan andel grundas på två tredjedelar av förlusten.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

16

3 Förslag till lag om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I stället för vad som anges i 10 § lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt angående beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
skall vid 1996—1999 års taxeringar statlig inkomstskatt för fysiska
personer och dödsbon beräknas enligt denna lag.

2 § För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 25 procent av den del
av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns
som vid 1996 års taxering uppgår till 203 900 kronor. Vid följande
taxeringar uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för föregående
taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som
enligt 1 kap. 6 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
ligger till grund för bestämmande av basbeloppet för året före taxe-
ringsåret med tillägg av 1,2 procentenheter. Skiktgränsen fastställs av
regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.

3 § För dödsbon beräknas skatten på förvärvsinkomst enligt 2 § med
följande undantag.

Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade
tas det i 2 § angivna beloppet på 100 kronor ut bara om den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar
grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från
och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet
inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 25 procent av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvsin-
komsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 §
2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om skattskyldig med inkomst av
näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott
och för vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994.

17

4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)’
dels att punkterna 1 a och 2 a av anvisningarna till 22 § skall upphöra
att gälla,

dels att 33 § 2 mom., 46 § 1 mom., punkterna 1 och 2 av anvis-
ningarna till 22 §, punkterna 6, 7, 12 och 33 av anvisningarna till 23 §
samt punkt 2 av anvisningarna till 24 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

33

2 mom.2 Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvis-
ningarna får göras endast till den
del kostnaderna överstiger
4 000 kronor och för övriga kost-
nader till den del kostnaderna
överstiger 1 000 kronor. Vad nu
sagts gäller dock inte i fråga om
kostnader som avses i 1 mom.
tredje stycket, punkterna 3—3c, 7
och 8 av anvisningarna samt färd-
kostnad för resa i tjänsten.

§

2 mom. Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvis-
ningarna får göras endast till den
del kostnaderna överstiger
6 000 kronor och för övriga kost-
nader till den del kostnaderna
överstiger 1 000 kronor. Vad nu
sagts gäller dock inte i fråga om
kostnader som avses i 1 mom.
tredje stycket, punkterna 3—3c, 7
och 8 av anvisningarna samt färd-
kostnad för resa i tjänsten.

46 §

1 mom.3 Underskott av för- 1 mom.
värvskälla som utgör aktiv närings-
verksamhet enligt 11 kap. 3 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring får — efter yrkande av den
skattskyldige och med de begräns-
ningar som anges i andra—fjärde
styckena — dras av från den
skattskyldiges inkomst.

Avdrag får göras för underskott
avseende det beskattningsår då den
skattskyldige började bedriva för-
värvskällan (startåret) och de fyra
närmast följande beskattningsåren.
Om förvärvskällan övergått till den
skattskyldige från någon sådan
närstående som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § får avdrag
göras endast om den närstående
hade varit berättigad till avdrag
om han fortsatt att driva verksam-
heten. Sistnämnda begränsning
gäller dock inte om övergången
skett genom köp, byte eller därmed

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

jämförligt förvärv från förälder
eller från far- eller morförälder.

Avdrag medges inte

1. skattskyldig som någon gång
under de fem beskattningsår som
närmast föregått startåret direkt
eller indirekt bedrivit likartad
verksamhet,

2. för underskott som belöper på
kommanditdelägare eller sådan del-
ägare i handelsbolag som i
förhållande till övriga delägare i
bolaget förbehållit sig ett begränsat
ansvar för bolagets förbindelser i
vidare mån än som anges i 18 §
tredje stycket,

3. i den mån avdrag för under-
skottet medgetts enligt 3   §

13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §
9 mom. lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt,

4. för underskott i förvärvskälla

i vilken ingår privatbostadsfastighet
som på ägarens begäran räknas
som näringsfastighet enligt 5 §
sjunde stycket.                     1

fråga om förvärvskälla som uteslu-
tande eller så gott som uteslutande
avser litterär, konstnärlig eller
därmed jämförlig verksamhet får
avdrag göras även efter den i
andra stycket angivna tiden. Här-
vid gäller följande. Avdrag får
med iakttagande av föreskrifterna i
tredje stycket 2 och 3 göras i den
mån underskottet överstiger avdrag
för underskott från närmast föregå-
ende beskattningsår. Ett villkor för
avdrag är dock att den
skattskyldige under den period som
omfattas av beskattningsåret och de
tre närmast föregående beskatt-
ningsåren redovisat intäkter från
verksamheten av någon betydenhet.
Härvid beaktas även intäkter som
hänförts till inkomstslaget tjänst.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Avdrag får efter yrkande av den
skattskyldige göras för underskott
av förvärvskälla som är hänförlig
till aktiv näringsverksamhet enligt
11 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring om den ute-
slutande eller så gott som ute-
slutande avser litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet.
Avdrag får med iakttagande av
föreskrifterna i andra stycket göras
i den mån underskottet överstiger
avdrag för underskott från närmast
föregående beskattningsår. Ett
villkor för avdrag är dock att den
skattskyldige under den period som
omfattas av beskattningsåret och de
tre närmast föregående beskatt-
ningsåren redovisat intäkter från
verksamheten av någon betydenhet.
Härvid beaktas även intäkter som
hänförts till inkomstslaget tjänst.

Avdrag medges inte

1. för underskott som belöper på
kommanditdelägare eller sådan
delägare i handelsbolag som i
förhållande till övriga delägare i

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bolaget förbehållit sig ett begränsat
ansvar för bolagets förbindelser i
vidare mån än vad som anges i
18 § tredje stycket eller

2. i den mån avdrag för under-
skottet medgetts enligt 3 §
13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §
9 mom. lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Anvisningar

till 22 §

l.4 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar
eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för
varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda
gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter
befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga
den sista affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning
av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §
andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs
av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om
den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-
mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida
innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om
handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisation-
svinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av
tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt
av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en
förvärvskälla sker beskattning som
om tillgången i stället hade avyt-
trats för ett vederlag motsvarande
marknadsvärdet (uttagsbeskatt-
ning). Vad nu sagts gäller dock
endast om vederlag eller vinst vid
en avyttring skulle ha tagits upp
som intäkt av näringsverksamhet
och särskilda skäl mot uttagsbe-
skattning inte föreligger. Uttag av
bränsle från fastighet som är taxe-
rad som lantbruksenhet för

Har en tillgång tagits ut ur en
förvärvskälla sker beskattning som
om tillgången i stället hade avyt-
trats för ett vederlag motsvarande
marknadsvärdet (uttagsbeskatt-
ning). Vad nu sagts gäller dock
endast om vederlag eller vinst vid
en avyttring skulle ha tagits upp
som intäkt av näringsverksamhet
och särskilda skäl mot uttagsbe-
skattning inte föreligger. Uttag av
bränsle från fastighet som är taxe-
rad som lantbruksenhet för

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppvärmning av den skattskyldiges
privatbostad på denna beskattas ej.

(punkt 1 a första stycket av anvis-
ningarna till 22 §)

Vid tillämpning av punkt 1 fjärde
stycket skall uttag av andra aktier
än sådana som utgör omsättnings-
tillgångar enligt punkt 4 av anvis-
ningarna till 21 § inte beskattas om
det är fråga om sådan utdelning
från svenskt aktiebolag som avses
i andra stycket eller utskiftning i
samband med upplösning av svensk
ekonomisk förening som avses i
tredje stycket.

uppvärmning av den skattskyldiges
privatbostad på denna beskattas ej.
Uttag av andra aktier än sådana
som utgör omsättningstillgångar
enligt punkt 4 av anvisningarna till
21 § beskattas inte heller om
aktierna delats eller skiftats ut
enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket
eller 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av
tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna

2 och 4 av anvisningarna till 42 §.

2.5 Ränta på banktillgodohavan-
den som hör till näringsverksamhet
och på kundfordringar utgör intäkt
av näringsverksamhet. Detsamma
gäller beträffande ränta och utdel-
ning på omsättningstillgångar samt
utdelning som uppburits från ak-
tiebolag eller ekonomiska före-
ningar i förhållande till gjorda
inköp (rabatt) eller försäljningar
(pristillägg).

2. Ränta på banktillgodohavan-
den som hör till näringsverksamhet
och på kundfordringar utgör intäkt
av näringsverksamhet. Detsamma
gäller beträffande ränta och utdel-
ning på omsättningstillgångar samt
utdelning som uppburits från ak-
tiebolag eller ekonomiska före-
ningar i förhållande till gjorda
inköp (rabatt) eller försäljningar
(pristillägg). Utdelning på inbetal-
da insatser enligt lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar utgör
intäkt av näringsverksamhet om
innehavet av den till insatsen knut-
na andelen betingas av sådan verk-
samhet.

Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all
ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning
enligt 19 §.

till 23 §

6.6 Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till
viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen
görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en
byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock
anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden an-
skaffades.

I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål
än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör,

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet
härmed räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som
bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord, fodeigrind, vattenkopp,
spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande
urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning,
kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp
som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som
byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller
torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. I en industribyggnad
räknas som byggnadsinventarier tillgångar avsedda för den industriella
driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls,
traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt
anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda
fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten,
avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och
speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda
skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produk-
tionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för
affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinred-
ning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byg-
gnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till
viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecister-
ner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsin-
ventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter
för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna
användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas
och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är
avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens
allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden
i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive
byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet
hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen
till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna
användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt
punkterna 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier.

Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken
hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens
anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av
byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller
ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna
till 22 § utgör intäkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren. Till

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

anskaffningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för
vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och
för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra
anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark
på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten —
i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 §
jordabalken — belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som
det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav
beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av
fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses
belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget
för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för
byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna
får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna
beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier
visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog,
naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den
skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att
den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre an-
skaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett
för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,
skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminsk-
ningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om
denne fortfarande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad
bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid
skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens använd-
ningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationalise-
ringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande
förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än
nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till förhållan-
devis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet
exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad
malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och
som används i verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall
lösas av fastighetsägaren.

Har en byggnad varit att hänföra
till privatbostad under tidigare
beskattningsår och sker inte av-
skattning enligt 3 § 1 mom. femte
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall avdrag för
värdeminskning anses ha medgetts

Har en byggnad varit att hänföra
till privatbostad under tidigare
beskattningsår och sker inte av-
skattning enligt 3 § 1 mom. fjärde
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall avdrag för
värdeminskning anses ha medgetts

23

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1994/95:25

Bilaga 1
med 1,5 procent av an- med 1,5 procent av an-
skaffningsvärdet för varje sådant skaffningsvärdet för varje sådant
beskattningsår.                        beskattningsår.

Utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som
inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med
utrangeringen.

7.7 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet,
avsedd för användning i ägarens näringsverksamhet, dras — om annat inte
följer av punkt 8 andra stycket — av genom årliga värdeminsknings-
avdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller femte
stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige
själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då
han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till
10 procent för <.r räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och
skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra
markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen
har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det
år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att
marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av
byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande
av stödmurar och tonläggning av marken. Till markanläggning hänförs
också olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra
tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor
eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d.,
täckdike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsföretag, mark-
eller skogsväg samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att
hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d. Till
anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en
markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt
av näringsverksamhet för fastighetsägaren. I anskaffningsvärdet får
inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut
anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till
ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda
att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadig-
varande bruk avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana
inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d.,
industrispår, traversbanor, gödselbassäng som är belägen utanför
djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten,
avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till markinventarier
hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärmingsanordningar.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på
fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor
del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin
helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst
tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna
verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses
hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin
helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt
punkterna 12—14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk

Har en markanläggning tillhört
privatbostadsfastighet under tidi-
gare beskattningsår och sker inte
avskattning enligt 3 § 1 mom.
fjärde stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall avdrag för
värdeminskning ansetts ha medgetts
för varje sådant beskattningsår.

avsedda inventarier.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminsk-
ningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag
för den del av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har
medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten
bedrivna verksamheten läggs ned och fastighetens markanläggningar på
grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

Har en markanläggning tillhört
privatbostadsfastighet under tidi-
gare beskattningsår och sker inte
avskattning enligt 3 § 1 mom.
femte stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall avdrag för
värdeminskning ansetts ha medgetts
för varje sådant beskattningsår.

12.8 Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminsknings-
avdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13
eller om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska
livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för
deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får
även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier
(kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till
24 §.

Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier,
skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade
inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller
medfört en ökning av underskott. Inventariernas anskaffningsvärde
minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga
restvärdet.

Hör ett byggnads- eller mark-
inventarium till fastighet som ut-

Hör ett byggnads- eller mark-
inventarium till fastighet som ut-

10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gjort privatbostadsfastighet under
det beskattningsår som närmast
föregått det aktuella beskatt-
ningsåret och sker inte avskattning
enligt 3 § 1 mom. femte stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt utgörs inventariets
skattemässiga restvärde av an-
skaffningsvärdet minskat med
20 procent av samma värde för
varje beskattningsår, dock högst
fem, som den skattskyldige
innehaft inventariet och fastigheten
utgjort privatbostadsfastighet.
Detsamma gäller i fråga om del av
fastighet.

33.9 Avdrag medges för förlust
vid icke yrkesmässig avyttring
(realisationsförlust) av tillgång eller
förpliktelse i fråga om vilken, om
realisationsvinst i stället hade
uppkommit, vinsten skulle ha
utgjort intäkt av näringsverksam-
het. Om viss del av vinst skulle ha
tagits upp som skattepliktig intäkt
enligt punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § får endast motsvarande
del av förlusten räknas som om-
kostnad. Vid inkomstberäkningen i
ett handelsbolag begränsas avdraget
för realisationsförlust på sätt anges
i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
såvida inte innehavet av tillgången
eller förpliktelsen betingas av
näringsverksamhet som bedrivs av
den skattskyldige eller annan som
med hänsyn till äganderättsförhål-
landen eller organisatoriska förhål-
landen kan anses stå den skattskyl-
dige nära.

gjort privatbostadsfastighet under
det beskattningsår som närmast
föregått det aktuella beskatt-
ningsåret och sker inte avskattning
enligt 3 § 1 mom. fjärde stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt utgörs inventariets
skattemässiga restvärde av an-
skaffningsvärdet minskat med
20 procent av samma värde för
varje beskattningsår, dock högst
fem, som den skattskyldige
innehaft inventariet och fastigheten
utgjort privatbostadsfastighet.
Detsamma gäller i fråga om del av
fastighet.

33. Avdrag medges för förlust
vid icke yrkesmässig avyttring
(realisationsförlust) av tillgång eller
förpliktelse i fråga om vilken, om
realisationsvinst i stället hade
uppkommit, vinsten skulle ha
utgjort intäkt av näringsverksam-
het. Vid inkomstberäkningen i ett
handelsbolag begränsas avdraget
för realisationsförlust på sätt anges
i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
såvida inte innehavet av tillgången
eller förpliktelsen betingas av
näringsverksamhet som bedrivs av
den skattskyldige eller annan som
med hänsyn till äganderättsförhål-
landen eller organisatoriska förhål-
landen kan anses stå den skattskyl-
dige nära.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

till 24 §

2.10 Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte
tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga
värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd
som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen
(1976:125).

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,
som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,
anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.

26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än
lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obliga-
tioner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent
av det samlade anskaffningsvärdet.

Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager
får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning
som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett
högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvär-
de. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för
varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har
denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,
får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet
och allmänna saluvärdet.

Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas
endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag
på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på
rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning
(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige
visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-
eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan
skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte
uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt
och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får
sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den
skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid
förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien
vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än
som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan
sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under
vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens
värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av
ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-
skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det
utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger
till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och
medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller
upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det
belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke
anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

insats.

I fråga om aktier som utgör lager
gäller vidare följande. Har aktier
erhållits genom sådan utdelning
som avses i punkt 1 a av anvis-
ningarna till 22 § skall som an-
skaffningsvärde för dessa aktier
anses så stor del av an-
skaffningsvärdet för aktierna i det
utdelande bolaget som svarar mot
förändringen i marknadsvärdet på
dessa aktier till följd av utdel-
ningen. Anskaffningsvärdet för
aktierna i det utdelande bolaget
skall minskas i motsvarande mån.
För sådan mottagare som inte äger
aktier i det utdelande bolaget skall,
om vederlag erlagts för rätten till
utdelning, vederlaget anses som
anskaffningsvärde. I annat fall skall
de utdelade aktierna anses anskaf-
fade utan kostnad. Har aktier er-
hållits genom sådan utskiftning
som i punkt 1 a av anvisningarna
till 22 § skall som anskaff-
ningsvärde för dessa aktier anses
anskaffningsvärdet för andelarna i
den förening som skiftat ut ak-
tierna.

I fråga om aktier som utgör lager
gäller vidare följande. Har aktier
erhållits genom sådan utdelning
som avses i 3 § 7 mom. fjärde
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall som an-
skaffningsvärde för dessa aktier
anses så stor del av an-
skaffningsvärdet för aktierna i det
utdelande bolaget som svarar mot
förändringen i marknadsvärdet på
dessa aktier till följd av utdel-
ningen. Anskaffningsvärdet för
aktierna i det utdelande bolaget
skall minskas i motsvarande mån.
För sådan mottagare som inte äger
aktier i det utdelande bolaget skall,
om vederlag erlagts för rätten till
utdelning, vederlaget anses som
anskaffningsvärde. I annat fall skall
de utdelade aktierna anses anskaf-
fade utan kostnad. Har aktier er-
hållits genom sådan utskiftning
som avses i 3 § 8 mom. tredje
stycket nämnda lag skall som an-
skaffningsvärde för dessa aktier
anses anskaffningsvärdet för an-
delarna i den förening som skiftat
ut aktierna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering om inte annat framgår av punkt 2—4.

2. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid
avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet
eller rätt till avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 33 § 2 mom. gäller vid beräkning av skattskyl-
digs rätt till avdrag för kostnader för resor till och från arbetet beträf-
fande inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla för
vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994.

4. Äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. gäller i fråga om näringsverksam-
het för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet till den del
underskottet belöper på tid före nämnda dag. Härvid skall — om den
skattskyldige inte visar annat — så stor del av underskottet anses

28

hänförligt till tid före ikraftträdandet som svarar mot förhållandet mellan Prop. 1994/95:25
den del av beskattningsåret som infaller före nämnda dag och hela Bilaga 1
beskattningsåret.

Senaste lydelse av

punkt 1 a av anvisningarna till 22 § 1993:1541.

punkt 2 a av anvisningarna till 22 § 1994:777.

2 Senaste lydelse 1994:556.

2 Senaste lydelse 1994:777.

4 Senaste lydelse 1993:1541.

5 Senaste lydelse 1993:1541.

, Senaste lydelse 1990:1421.

' Senaste lydelse 1990:1421.

* Senaste lydelse 1990:1421.

’ Senaste lydelse 1993:1541.

10 Senaste lydelse 1993:1541.

29

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att punkt 16 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 1,3, 4, 10 och 14 mom., 3 § 1, 7, 8, och 12 mom., 4 §,
7 § 8 mom., 10 §, 10 a §, 22 §, 24 § 2 och 4 mom. samt 27 § 2, 4 och
5 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

2 §

1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och

66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till
statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.

I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag
meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade be-
stämmelser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall
även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar
tillämpas.

För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i
fjärde-åttonde styckena.

Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen
(1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.

All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare
medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag
som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som
svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som
delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana
delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget
förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges
avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar
för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.

Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av
första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-
vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktel-
ser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från

beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.

Ränteutgift och — med den
begränsning som anges i punkt 33
av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen och i 14 mom. —
förlust (realisationsförlust) vid icke

Ränteutgift och — med den
begränsning som anges i 14 mom.
— förlust (realisationsförlust) vid
icke yrkesmässig avyttring av
tillgångar och förpliktelser räknas

30

yrkesmässig avyttring av tillgångar
och förpliktelser räknas som om-
kostnad i näringsverksamhet även
när detta inte följer av första och
andra styckena. Avdrag medges
inte för utgifter för inköp av
lottsedlar eller för andra liknande
insatser i lotteri.

som omkostnad i näringsverksam- Prop. 1994/95:25
het även när detta inte följer av Bilaga 1
första och andra styckena. Avdrag
medges inte för utgifter för inköp
av lottsedlar eller för andra lik-

nande insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas —
utöver vad som följer av första stycket — 25 § 1-9 och 11 mom. samt
26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 §
10 mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.

3 mom.3 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)
mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska

aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),
skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag
eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt
dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för
givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.
Som förutsättning för detta gäller

a) att varken givare eller mot- a) att varken givare eller mot-

tagare är bostadsföretag enligt tagare är bostadsföretag enligt
7 mom. eller investmentföretag 7 mom., investmentföretag enligt
enligt 10 mom.,                    10 mom. eller förvaltningsföretag

enligt 7 § 8 mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till moderföretag,
aktierna eller andelarna i dot-
terföretaget inte utgör lager-
tillgångar hos moderföretaget samt

e) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till annat dotterföretag
och om aktierna i det givande
dotterföretaget utgör lager-
tillgångar hos moderföretaget skall
även aktierna i det mottagande dot-
terföretaget utgöra lagertillgångar
hos moderföretaget.

d) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterföretaget samt

e) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till annat dot-
terföretag, moderföretaget är in-
vestmentföretag eller förvaltnings-
företag som avses i a eller moder-
företaget i annat fall skulle vara
antingen frikallat frän skattskyl-
dighet för utdelning som under
beskattningsåret hade uppburits
från det givande dotterföretaget
eller skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade
uppburits från det mottagande
dotterföretaget.

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som
inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget
ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-
tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket
a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt-
ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började
bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom
fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att
uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när
moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte
i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till
annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat
lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt
eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebeford-
ras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha
haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat
belopp.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med
vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,
kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera
av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är upp-
fyllda.

4 mom* Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga
om fusioner enligt

1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),

2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),

4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),

5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande
företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattnings-
avseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande
företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,
patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid
beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet
av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-
tagande företag utgjort en skattskyldig.

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna
för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i
räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje
stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa
räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden
tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller
med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två
närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och
gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag
utgjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det
överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som
motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget.
Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i
de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.
Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av
frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-
lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag
utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföre-
tags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.

Det övertagande företaget har
samma rätt till avdrag för under-
skott som avses i 14 mom. som det
överlåtande företaget skulle ha haft
om fusionen inte ägt rum. Om
moderbolaget var ett fåmansföretag
enligt punkt 14 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) nämnda lag vid utgång-
en av beskattningsåret eller dotter-
bolaget var ett sådant företag vid
ingången av det närmast föregåen-
de beskattningsåret krävs dock att
moderbolaget ägde mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolaget
vid den sistnämnda tidpunkten. Vid
fusion mellan ekonomiska före-
ningar krävs att båda föreningarna
är att anse som kooperativa enligt
8 mom.

Det övertagande företaget har
samma rätt till avdrag för under-
skott som avses i 14 mom. som det
överlåtande företaget skulle ha haft
om fusionen inte ägt rum. Om
moderbolaget var ett fåmansföretag
enligt punkt 14 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) vid utgången av be-
skattningsåret eller dotterbolaget
var ett sådant företag vid ingången
av det närmast föregående be-
skattningsåret krävs dock att
moderbolaget ägde mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolaget
vid den sistnämnda tidpunkten. Vid
fusion mellan ekonomiska före-
ningar krävs att båda föreningarna
är att anse som kooperativa enligt
8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller
också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller
rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida

33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och
dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller
i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i
tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller
vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag
eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk
person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida
moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en
sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna
aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker
överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe-
skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen inte ske.

Har annan utdelning än som
avses i punkt 1 a av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen
lämnats utan att det utdelande
företaget uttagsbeskattats enligt
punkt 1 fjärde stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskat-
telagen, tillämpas bestämmelserna
i andra, tredje och femte styckena
samt sjunde stycket första och
andra meningarna om det mot-
tagande företaget inte beskattas för
utdelningen.

10 mom.5 Vid inkomstberäk-
ningen för ett investmentföretag
gäller, utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av aktier
och andra värdepapper för vilka
hälften av realisationsvinsten enligt
3 § 1 mom. tredje stycket är un-
dantagen från skatteplikt,

2. att som intäkt tas upp 1 pro-
cent för år räknat av värdet vid
ingången av beskattningsåret av
egendom som avses i 1,

3. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av
utländska finansiella instrument
motsvarande dem som avses i 3 §
1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt
optioner och terminer som uteslu-
tande avser sådana instrument,

Har en tillgång delats ut till ett
företag som är frikallat från
skattskyldighet för utdelningen
enligt 7 § 8 mom. tillämpas be-
stämmelserna i andra, tredje och
femte styckena samt sjunde stycket
första och andra meningarna om
det utdelande företaget inte ut-
tagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde
stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen.

10 mom. Vid inkomstberäk-
ningen för ett investmentföretag
gäller, utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av aktier
och andra värdepapper som avses i
27 § 7 mom.,

2. att som intäkt tas upp 2 pro-
cent för år räknat av värdet vid
ingången av beskattningsåret av
egendom som avses i 27 § 7 mom.,

3. att avdrag får göras för annan
utdelning än som avses i 3 §
7 mom. fjärde stycket som före-
taget har beslutat för beskatt-
ningsåret, dock inte med så stort
belopp att det föranleder under-
skott.

34

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. att som intäkt tas upp 1,2
procent för år räknat av värdet vid
utgången av beskattningsåret på
aktie eller andel i utländsk juridisk
person om företaget är frikallat
från skattskyldighet för utdelning
på aktien eller andelen. Detta
gäller dock inte aktie eller andel i
sådan utländsk juridisk person för
vilken vinsten skall beskattas enligt
punkt 10 andra stycket av anvis-
ningarna till 53 § kommunal-
skattelagen (1928:370) och inte
heller när fråga är om näringsbe-
tingat innehav av aktie eller andel
i utländsk juridisk person som är
underkastad sådan jämförlig be-
skattning som avses i 7 § 8 mom.

Har företaget för beskatt-
ningsåret beslutat utdelning som
överstiger ett gränsbelopp tas 40
procent av det överskjutande belop-
pet upp som intäkt. Understiger
beslutad utdelning för beskatt-
ningsåret gränsbeloppet får skill-
naden läggas till det för påföljande
beskattningsår beräknade gräns-
beloppet. Gränsbeloppet utgörs av
summan av mottagen utdelning som
är undantagen från skatteplikt samt
72 procent av det belopp som har
beräknats enligt första stycket, om
detta belopp är positivt.

Med beslutad utdelning jämställs
utbetalning i samband med
upplösning av företaget eller ut-
betalning av fusionsvederlag till
den del utbetalningen överstiger
tillskjutet kapital. 1 fråga om ak-
tiebolag jämställs med beslutad
utdelning också utbetalning i sam-
band med nedsättning av ak-
tiekapitalet eller reservfonden.

Som intäkt tas i ett in-
vestmentföretag upp 2 procent för
år räknat av värdet vid ingången
av beskattningsåret av egendom
som avses i första stycket 3. Av-
drag medges inte mot denna intäkt.
Detta hindrar inte att avdrag för
underskott som uppkommit vid
inkomstberäkningen enligt första

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

35

Nuvarande lydelse

och andra styckena medges när-
mast följande beskattningsår enligt
lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott i näringsverksamhet.

Med investmentföretag avses ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som ute-
slutande eller så gott som ute-
slutande förvaltar värdepapper eller
likartad lös egendom och vars
uppgift väsentligen är att genom ett
välfördelat värdepappersinnehav er-
bjuda aktie- eller andelsägare risk-
fördelning och vari ett stort antal
fysiska personer äger aktier eller
andelar. Ett företag som inte längre
uppfyller dessa krav skall som
intäkt ta upp ett belopp som svarar
mot 30 procent av det högsta av
värdena av tillgångar som avses i
första stycket 1 och 3 vid ingången
av beskattningsåret eller något av
de fem föregående beskatt-
ningsåren, dock tidigast vid
ingången av år 1991. Som intäkt
får i stället tas upp 40 procent av
summan av de realisationsvinster
och realisationsförluster som före-
taget haft från och med ingången
av år 1991 på tillgångar som avses
i första stycket 1 och 3, sedan av-
drag gjorts för sådant över-
skjutande utdelningsbelopp som
avses i andra stycket första
meningen.

Vad som föreskrivits i första
stycket för investmentföretag gäller
också för värdepappersfonder. För
värdepappersfonder utgör intäkten
enligt första stycket 2 dock 0,75
procent.

En värdepappersfond får göm
avdrag för utdelning som fonden
har beslutat för beskattningsåret
till den del denna utdelning över-
stiger mottagen skattefri utdelning,
dock inte med så stort belopp att
det föranleder underskott.

Som intäkt tas i en värdepappers-
fond upp 2 procent för år räknat
av vändet vid ingången av beskatt-
ningsåret av egendom som avses

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Med investmentföretag avses ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som ute-
slutande eller så gott som ute-
slutande förvaltar värdepapper eller
likartad lös egendom och vars
uppgift väsentligen är att genom ett
välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktie- eller andelsägare
riskfördelning och vari ett stort
antal fysiska personer äger aktier
eller andelar.

Ett företag som inte längre
uppfyller kraven enligt föregående
stycke skall som intäkt ta upp ett
belopp som svarar mot 40 procent
av det högsta av värdena av till-
gångar som avses i första stycket 1
vid ingången av beskattningsåret
eller något av de fem föregående
beskattningsåren, dock tidigast vid
ingången av år 1991. Som intäkt
får i stället tas upp summan av de
realisationsvinster och realisations-
förluster som företaget haft från
och med ingången av år 1991 på
tillgångar som avses i första
stycket 1.

Vad som föreskrivits i första
stycket för investmentföretag gäller
också för värdepappersfonder. För
värdepappersfonder utgör intäkten
enligt första stycket 2 dock 1,5
procent.

36

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

första stycket 3. Mot denna intäkt
medges endast avdrag enligt före-
gående stycke. Detta hindrar inte
att avdrag för underskott som
uppkommit vid inkomstberäkningen
enligt första, sjätte och sjunde
styckena medges närmast följande
beskattningsår enligt lagen om
avdrag för underskott i närings-
verksamhet.

14 mom.6 I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag
för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom. endast mot
vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas
det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust

vid avyttring av tillgång som avses
Begränsningen i första stycket
gäller inte om innehavet av den
avyttrade tillgången betingats av
verksamhet som bedrivs av den
skattskyldige eller av företag som
med hänsyn till äganderättsförhål-
landen eller organisatoriska förhål-
landen kan anses stå den
skattskyldige nära. Den gäller inte
heller om ett företag avyttrat aktie
eller andel och det sammanlagda
röstetalet vid avyttringstillfället för
företagets innehav motsvarat en
fjärdedel eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i det
andra företaget.

i första meningen.

Begränsningen i första stycket
gäller inte om innehavet av den
avyttrade tillgången betingats av
verksamhet som bedrivs av den
skattskyldige eller av företag som
med hänsyn till äganderättsförhål-
landen eller organisatoriska förhål-
landen kan anses stå den
skattskyldige nära. Den gäller inte
heller om ett sådant företag som
avses i 7 § 8 mom. tredje stycket
avyttrat aktie eller andel med röste-
tal som anges i det nämnda stycket
vid a.

3 §

1 momf Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och
annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att
hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat
ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed
jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotteri vinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-
munalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och
skulder i utländsk valuta.

Från skatteplikt undantas dels —

i fall som avses i 1-3 nedan —

37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

utdelning och — i fall som avses i
4 nedan — ränta, dels hälften av
realisationsvinsten på

1. aktier i svenskt aktiebolag och
företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

2. andelar i svensk ekonomisk
förening,

3.  andelar i svensk värde-
pappersfond,

4. fordringar på grund av vinst-
andelslån (vinstandelsbevis) som
givits ut av ett svenskt företag i de
fall företaget helt saknar avdrags-
rätt enligt 2 § 9 mom.,

5. terminer och optioner som
uteslutande avser endera tillgångar
angivna i 1-4 eller kursindex hän-
förligt till aktier i svenska ak-
tiebolag.

Undantaget från skatteplikt gäller
dock inte för:

a) Utdelning som det utdelande
företaget har rätt till avdrag för
enligt 2 § 8 mom. första stycket
eller 11 mom. andra stycket.

b) Vinst vid avyttring av andra
aktier eller tillgångar som avses i
tredje stycket än sådana som givits
ut av ett aktiebolag vars aktier är
noterade vid svensk börs eller ett
företag som ingår i en koncern
med ett moderbolag vars aktier är
föremål för en sådan notering, om
tillgångarna givits ut av ett företag
som innehar fastighet taxerad som
hyreshusenhet. Undantaget från
skatteplikt gäller inte den del av
vinsten som svarar mot värdet av
fastighetsinnehavet i förhållande
till värdet av samtliga tillgångar i
företaget. Med innehav av fastighet
jämställs att en fastighet innehas
av ett företag i intressegemenskap
som omfattas av avyttringen. In-
tressegemenskap anses råda mellan
företag som står under i huvudsak
gemensam ledning. Med värdet av
fastighetsinnehavet avses det
högsta av taxeringsvärdet och det
bokförda värdet på av företaget in-
nehavd fastighet.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

c) Vinst vid avyttring av andelar
i sådan bostadsförening respektive
aktier i sådant bostadsaktiebolag
som avses i 2 § 7 mom.

Undantaget i tredje stycket
innebär inte någon inskränkning i
bestämmelserna i 12 mom. att
utdelning och vinst vid avyttring av
aktier i vissa fall skall hänföras till
inkomst av tjänst.

Bestämmelsen i tredje stycket 3
att hälften av realisationsvinsten på
andelar i svensk värdepappersfond
skall undantas frän skatteplikt
gäller endast om innehavet av
följande tillgångar inte annat än
tillfälligtvis understigit 90 procent
av fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka skatteplik-
ten är begränsad enligt be-
stämmelserna i detta moment och

b. utländska finansiella instru-
ment motsvarande dem som avses
i tredje stycket 1 och 2 samt op-
tioner och terminer som ute-
slutande avser sådana instrument.

Om innehavet av tillgångar som
avses i sjätte stycket a och b inte
annat än tillfälligtvis understigit 60
procent av fondförmögenheten,
undantas 30 procent av realisa-
tionsvinsten på andelama från
skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje stycket 3
att utdelning frän svensk värdepap-
persfond undantas från skatteplikt
gäller för

— den del av utdelningen som
svarar mot skattefri utdelning som
har mottagits av fonden under det
beskattningsår för vilket utdel-
ningen bestämts,

— hälften av den del av utdel-
ningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det be-
skattningsår för vilket utdelningen
bestämts på tillgångar för vilka
hälften av vinsten är undantagen
från skatteplikt enligt detta moment
och på tillgångar som avses i sjätte
stycket b samt

Att utdelning och vinst vid av-
yttring av aktier i vissa fall skall
hänföras till inkomst av tjänst
framgår av 12 mom.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

39

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse                 Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

— 30 procent av den del av
utdelningen som svarar mot fon-
dens realisationsvinster under det
beskattningsår för vilket utdelning-
en bestämts på tillgångar för vilka
30 procent av vinsten är undanta-
gen från skatteplikt enligt detta mo-
ment.

Vid bedömningen av skatteplikten
enligt föregående stycke för utdel-
ning från svenska värdepappers-
fonder skall utdelningen anses
svara mot fondens inkomster i
följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.
första stycket 4 och åttonde stycket.

3.  Skattepliktig utdelning och
ränta samt realisationsvinst på
andra tillgångar än som avses i
sjätte stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar
för vilka skatteplikten undantas
med 30 procent enligt detta mo-
ment.

5.  Realisationsvinst på andra
tillgångar än som avses i 3 och 4.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som
intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som
medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp
som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om
tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde
(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet
för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte
avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag
jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning
på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.
2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om
beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital
räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från
pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket
lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

7 momf Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår

i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig

40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i
levnadskostnader.

Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till
teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §
9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom
företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av

kapital.

Annan utdelning från sådan
bostadsförening eller sådant bo-
stadsaktiebolag som avses i 2 §
7 mom. än i form av bostad eller
annan förmån av fastighet räknas
såsom intäkt av kapital för med-
lemmen eller delägaren, om den
inte utgått i förhållande till in-
nehavda andelar eller aktier, om
och i den mån utdelningen översti-
ger sådana på beskattningsåret
belöpande avgifter och andra in-
betalningar till föreningen eller
bolaget, som inte enligt be-
stämmelserna i 3 mom. femte
stycket är att anse som kapital-
tillskott.

[punkt 1 a andra stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370)]

Utdelning skall lämnas i form av
aktier i ett annat svenskt ak-
tiebolag. Det utdelande ak-
tiebolaget skall ha aktier in-
registrerade vid en svensk börs.
Bolaget får inte vara sådant före-
tag som avses i 2 § 10 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
När utdelning lämnas skall bolaget
— direkt eller indirekt — ha in-
nehaft samtliga aktier i det andra
bolaget sedan ingången av närmast
föregående beskattningsår eller
sedan det andra bolaget började
bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget
skall delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas
i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande
till den verksamhet som bedrevs i
det utdelande bolaget.

Till intäkt av kapital räknas
utdelning från bostadsföretag som
avses i 2 § 7 mom. även om utdel-
ningen inte utgått i förhållande till
innehavda andelar eller aktier. Mid
nu sagts gäller endast om utdel-
ningen består av annat än bo-
stadsförmån eller annan förmån av
fastighet. Endast den del av utdel-
ningen som överstiger avgifter och
andra inbetalningar tillföretaget än
kapitaltillskott enligt 3 mom. femte
stycket är skattepliktig.

Utdelning från svenskt aktiebolag
är skattefri om den har uppburits i
förhållande till innehavda aktier
och utgår i form av aktier i ett
annat svenskt aktiebolag. Som
förutsättningar gäller följande. Det
utdelande bolaget skall ha aktier in-
registrerade vid en svensk börs.
När utdelning lämnas skall bolaget
— direkt eller indirekt — ha in-
nehaft samtliga aktier i det andra
bolaget sedan ingången av närmast
föregående beskattningsår eller
sedan det andra bolaget började
bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget
skall delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas
i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande
till den verksamhet som bedrevs i
det utdelande bolaget. Utgör de

11 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25

41

Nuvarande lydelse

[punkt 1 a Qärde stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370)]

Utgör aktier som utdelas eller
utskiftas enligt andra eller tredje
stycket lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av
aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §.

Föreslagen lydelse

utdelade aktierna lager hos mot-
tagaren av utdelningen skall denne
som intäkt ta upp värdet av ak-
tierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Har ett aktiebolag satt ned
aktiekapitalet eller reservfonden
genom minskning av aktiernas
nominella belopp anses återbetal-
ning till aktieägare i samband
därmed som utdelning.

8 mom.9 Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

[punkt 1 a tredje stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370)]

Den utskiftande föreningen får
inte vara sådant företag som avses
i 3 § 12 mom. nionde stycket
lagen om statlig inkomstskatt.
Värdet av den egendom som skif-
tas ut i annan form än aktier i ett
svenskt aktiebolag får inte över-
stiga fem procent av det nominella
värdet på aktierna. Föreningen
skall äga samtliga aktier i bolaget
och samtliga aktier skall skiftas ut.
[punkt 1 a tredje stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370)]

Utgör aktier som utdelas eller
utskiftas enligt andra eller tredje
stycket lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av

Utdelning enligt fjärde stycket är
skattefri även för mottagare som
inte äger aktierna i det utdelande
bolaget.

Som utdelning anses utbetalning
till aktieägare från ett svenskt aktie-
bolag vid nedsättning av
aktiekapitalet genom minskning av
aktiernas nominella belopp eller vid
nedsättning av reservfonden. Även
utbetalning frän en utländsk juri-
disk person genom ett motsvarande
förfarande anses som utdelning.

Som utdelning från svensk eko-
nomisk förening anses — med de
begränsningar som anges i
tredje—femte styckena — också vad
som vid föreningens upplösning
utskiftas till medlem.

Som utdelning skall inte anses
större belopp än som motsvarar
vad medlemmen erhåller i annat än
aktier i ett svenskt aktiebolag. Som
förutsättningar gäller följande. Den
utskiftande föreningen får inte vara
sådant företag som avses i
12 mom. nionde stycket. Före-
ningen skall äga samtliga aktier i
bolaget och samtliga aktier skall
skiftas ut. Värdet av den egendom
som skiftas ut i annan form än
aktier får inte överstiga fem pro-
cent av det nominella värdet på
aktierna. Utgör de utskiftade
aktierna lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av
aktierna. Värdet skall bestämmas

42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370).

mom. första stycket 2, skall som

aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §.

Vid fusion, som avses i 2 § 4

utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat
än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den
övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande
föreningen.

1 andra fall än som avses i tredje
och fjärde styckena skall som ut-
delning anses vad som utskiftas till
medlem utöver inbetald insats.

12 mom.10 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor
procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och
lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem
procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.
Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av
24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas vinst som
uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i bolaget.

Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av
första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som
senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad
utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om
utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-
ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning
läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första
stycket.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av aktier i ett fåmans-
företag skall 70 procent av den del
av vinsten som överstiger kvarstå-
ende sparad utdelning tas upp som
intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och
avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att
vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier
som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget
upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana
aktier. Vid tillämpningen av första-tredje styckena gäller följande.

1. Som anskaffningskostnad för aktie som förvärvats före ingången av
år 1992 får tas upp kapitalunderlaget i bolaget enligt lagen (1994:775) om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag
fördelat med lika belopp på aktierna i bolaget.

2. Anskaffningskostnaden får — om den inte beräknas enligt be-
stämmelserna i 1 — räknas upp med hänsyn till förändringarna i det

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av aktier i ett fåmans-
företag skall hälften den del av
vinsten som överstiger kvarstående
sparad utdelning tas upp som intäkt
av tjänst.

43

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1994/95:25

Bilaga 1
allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med
år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott
som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den
skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i
betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio
beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna
gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under
någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,
som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att
denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-
ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget
upphörde.

Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger
del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i
första-tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger.
Härvid beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana
personer på vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av
femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller
dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt
belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma
tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under

18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden
har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den
skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det
belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp
som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-
ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-
täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs
verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt

14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid
bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag
skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom
någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i
betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också
andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana

44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid
tillämpningen av bestämmelserna i första-tredje styckena på sistnämnda
finansiella instrument skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till
en procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning
enligt fjärde stycket 2 inte medges.

4

Skattskyldig som har varit bosatt
här i riket under hela beskatt-
ningsåret eller del av detta, får
avdrag för periodiskt understöd,
egenavgifter, försäkringspremier
m.m. i den omfattning som anges
i 46  § kommunalskattelagen

(1928:370).

n

Skattskyldig får avdrag för
underskott och, om han varit bosatt
här i landet under hela beskatt-
ningsåret eller del av detta, för
periodiskt understöd, egenavgifter,
försäkringspremier m.m., allt i den
omfattning som anges i 46 § kom-
munalskattelagen (1928:370).

7 §

8 mom.12                    8mom. Mottagare av utdel-

ning från svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening är fri-
kallade från skattskyldighet i den
omfattning som anges nedan. Med
utdelning förstås sådan utdelning
som har uppburits i förhållande till
innehavda aktier eller andelar eller
som har uppburits efter annan
grund men inte är avdragsgill för
det utdelande företaget enligt 2 §
8 mom. första stycket.

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening som förvaltar
värdepapper eller likartad lös
egendom och därutöver inte —
direkt eller indirekt — bedriver
någon eller endast obetydlig verk-
samhet (förvaltningsföretag), är
frikallat från skattskyldighet för
utdelning i den mån sammanlagda
beloppet av utdelningen motsvaras
av annan utdelning än som avses i
3 § 7 mom. fjärde stycket som
företaget har beslutat för samma
beskattningsår. Som förvaltnings-
företag anses inte investment-
företag som avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med undan-
tag av investmentföretag och för-
valtningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller an-

45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                 Prop. 1994/95:25

Bilaga 1
delar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
skadeförsäkrings/öretag.   Med

näringsbetingad aktie eller andel
avses aktie eller andel som inte
utgör omsättningstillgång i före-
tagets verksamhet under förutsätt-
ning att

a) det sammanlagda röstetalet
för företagets aktier eller andelar i
det utdelande företaget vid beskatt-
ningsårets utgång motsvarade en
fjärdedel eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i det
utdelande företaget, eller

b)  det görs sannolikt att
innehavet av aktien eller andelen
betingas av verksamhet som be-
drivs av företaget eller av företag
som med hänsyn till äganderätts-
förhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå det
nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket
föreligger dock inte för utdelning
på aktie eller andel i förvaltnings-
företag eller investmentföretag, om
detta äger mer än enstaka aktier
eller andelar på vilka utdelning
skulle ha varit skattepliktig om
aktierna eller andelarna hade ägts
direkt av det företag som äger
aktien eller andelen i förvaltnings-
företaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller
andel i annat företag och är det
inte uppenbart att det företag som
gör förvärvet därigenom erhåller
tillgång av verkligt och särskilt
värde med hänsyn till ägarföre-
tagets verksamhet, föreligger inte
skattefrihet enligt detta moment för
utdelning på aktien eller andelen
av sådana medel som vid förvärvet
fanns hos det utdelande företaget
och som inte motsvarar tillskjutet
belopp eller inbetald insats. Ut-
delning anses i första hand gälla
andra medel än sådana som mot-
svarar tillskjutet belopp eller in-
betald insats.

46

Nuvarande lydelse

Svenskt företag är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
aktie eller andel i utländsk juridisk
person under förutsättning att
innehavet av den utländska aktien
eller andelen är ett kapitalplace-
ringsinnehav eller ett näringsbe-
tingat innehav.

För att utdelning på näringsbe-
tingat innehav skall vara skat-
tebefriad skall den inkomstbe-
skattning som den utländska juri-
diska personen är underkastad vara
jämförlig med den inkomstbe-
skattning som skulle ha skett enligt
denna lag, om inkomsten hade
förvärvats av ett svenskt företag.
Vid jämförelsen skall utdelning som
den utländska juridiska personen
erhållit på kapitalplacerings-
innehav anses utgöra inkomst som
skall beskattas enligt denna lag.
Vidare skall bortses från be-
stämmelser i avtal för undvikande
av dubbelbeskattning.

Ett innehav av aktier eller an-
delar i en utländsk juridisk person
skall anses vara näringsbetingat
om aktierna eller andelarna inte
utgör omsättningstillgångar i före-
tagets verksamhet och

det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i den
utländska juridiska personen vid
beskattningsårets utgång motsvara-
de en fjärdedel eller mer av röste-
talet för samtliga aktier eller an-
delar i den utländska juridiska
personen eller

innehavet av aktierna eller an-
delarna betingas av verksamhet
som bedrivs av företaget eller av
företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära.

Ett innehav av aktier eller an-
delar i en utländsk juridisk person
skall anses vara ett kapitalplace-
ringsinnehav om aktierna eller
andelarna inte utgör omsättnings-
tillgångar i företagets verksamhet

Föreslagen lydelse

Svenskt företag är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
aktie eller andel i utländsk juridisk
person under förutsättning att

/. utdelningen skulle ha varit
skattefri enligt vad som ovan sägs
för det fall det utdelande bolaget
hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning
som den utländska juridiska per-
sonen är underkastad är jämförlig
med den inkomstbeskattning som
skulle ha skett enligt denna lag, om
inkomsten hade förvärvats av ett
svenskt företag.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

47

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

och inte heller skall anses vara
näringsbetingade.

Med svenskt företag avses i detta
moment svenskt aktiebolag, svensk
ekonomisk förening, svensk spar-
bank, svenskt ömsesidigt skadeför-
säkringsföretag och svensk värde-
pappersfond.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka
Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)
skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle
ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om
personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och
verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där
den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del härrör
från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad
verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig beskattning.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

10 §13

För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del
av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns
på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår
skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad
med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan
det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget

1 oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter.
Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före
taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör Skatt på kapitalinkomst utgör
25 procent av inkomsten av kapital 30 procent av inkomsten av kapital
enligt 3 § 14 mom.                 enligt 3 § 14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra och tredje styckena med
följande undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår
dödsfallet inträffade tas det i andra stycket angivna beloppet 100 kronor
ut bara om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp
som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår
dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den
beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvs-
inkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 §

2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.

10

För andra skattskyldiga än fysi-
ska personer, dödsbon och värde-
pappersfonder, utgör statlig

§14

För andra skattskyldiga än fysi-
ska personer, dödsbon och värde-
pappersfonder, utgör statlig

48

Nuvarande lydelse
inkomstskatt 28 procent av den be-
skattningsbara inkomsten. För
värdepappersfonder utgör statlig in-
komstskatt 25 procent av den be-
skattningsbara inkomsten.

22

Skall, på grund av överens-
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är skat-
tepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall då innehavet är närings-
betingat.

24

2 mom.16 Med avyttring av
egendom avses försäljning, byte
eller därmed jämförlig överlåtelse
av egendom. Med avyttring jäm-
ställs det fallet att ett finansiellt
instrument definitivt förlorar sitt
värde genom att det företag som
givit ut instrumentet upplöses
genom konkurs eller genom fusion
enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 11 kap. 1 eller 2 §
bankaktiebolagslagen (1987:618).
Ett finansiellt instrument som givits
ut av ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening anses
dock avyttrat när företaget försätts
i konkurs. Avyttring av ett finan-
siellt instrument anses också före-
ligga om det företag som givit ut
det träder i likvidation. Med av-
yttring jämställs också att tiden för
utnyttjande av en option löpt ut
utan att optionen har utnyttjats.
Med avyttring avses däremot inte
utlåning av egendom för blankning.
Avyttring anses inte heller före-
ligga när en andel definitivt för-
lorar sitt värde i fall som avses i
punkt 1 a av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Föreslagen lydelse
inkomstskatt 28 procent av den be-
skattningsbara inkomsten. För
värdepappersfonder utgör statlig
inkomstskatt 30 procent av den
beskattningsbara inkomsten.

§15

Skall, på grund av överens-
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är skat-
tepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall då utdelningen skulle ha varit
undantagen från beskattning om
båda företagen varit svenska.

§

2 mom. Med avyttring av
egendom avses försäljning, byte
eller därmed jämförlig överlåtelse
av egendom. Med avyttring jäm-
ställs också att tiden för utnyttjande
av en option löpt ut utan att op-
tionen har utnyttjats. Avyttring av
ett finansiellt instrument anses
också föreligga om det företag som
givit ut instrumentet

1. upplöses genom konkurs eller,
om det är ett svenskt aktiebolag
eller en svensk ekonomisk före-
ning, när företaget försätts i kon-
kurs,

2. träder i likvidation eller

3. upplöses genom fusion enligt

14 kap. 1   § aktiebolagslagen

(1975:1385), 11 kap. 1 eller 2 §
bankaktiebolagslagen (1987:618),
eller, om det är ett utländskt bo-
lag, när bolaget upplöses genom
ett motsvarande förfarande.

Med avyttring avses däremot inte
utlåning av egendom för blankning.
Avyttring anses inte heller före-
ligga när en andel definitivt för-
lorar sitt värde i fall som avses i 3
§ 8 mom. tredje stycket.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

49

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget
om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt
28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna
tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall
avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad
fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller
om medlem avgår ur en ekonomisk förening.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,
optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,
för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en
avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den
förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet
och annat vederlag.

4 mom.17 Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid
avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras.
Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och
kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsför-
lust medges endast om förlusten är definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till
följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är
i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller
de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske
på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de
beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband
med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år
inträder för det beskattningsår då utfardaren frigörs från sina åtaganden.
Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen
skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen
(premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen
köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen,
om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas
upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år,
inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det
som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande
optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen
respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker
samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt
instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obliga-
tioner eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla

50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller
liknande.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av
en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt termins-
avtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett
avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss
framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla
betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller
liknande.

I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder,
om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av
samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en
motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast
året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.

Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag eller

den ekonomiska förening som givit
gäller följande.

1. Har ackord träffats eller har
utdelning i konkursen erhållits skall
ersättningen tas upp som realisa-
tionsvinst, dock högst med ett
belopp som svarar mot medgivet
avdrag för realisationsförlust i
samband med att företaget försattes
i konkurs. Medgavs avdrag för viss
del av realisationsförlusten skall
endast motsvarande del av ersätt-
ningen tas upp som realisation-
svinst.

2. Har ett beslut om konkurs
upphävts eller har konkursen lagts
ned skall som realisationsvinst tas
upp ett belopp som svarar mot
medgivet avdrag för realisations-
förlust i samband med att företaget
försattes i konkurs. Detsamma
gäller om en konkurs avslutas med
överskott. Anskaffningsvärdet
anses därefter uppgå till det enligt
genomsnittsmetoden beräknade
värdet vid den tidpunkt då avytt-
ring ansågs ha skett.

Skatteplikt föreligger inte för
realisationsvinst som uppkommit
vid nedsättning av aktiekapitalet
eller reservfonden i svenskt ak-
tiebolag eller vid likvidation av ett

ut instrumentet försatts i konkurs

1. Om faktisk avyttring därefter
sker anses anskaffningsvärdet vara
noll kronor.

2. Har ackord träffats eller har
utdelning i konkursen erhållits skall
ersättningen tas upp som realisa-
tionsvinst, dock högst med ett
belopp som svarar mot medgivet
avdrag för realisationsförlust i
samband med att företaget försattes
i konkurs. Medgavs avdrag för viss
del av realisationsförlusten skall
endast motsvarande del av ersätt-
ningen tas upp som realisation-
svinst.

3. Har ett beslut om konkurs
upphävts eller har konkursen lagts
ned skall som realisationsvinst tas
upp ett belopp som svarar mot
medgivet avdrag för realisations-
förlust i samband med att företaget
försattes i konkurs. Detsamma
gäller om en konkurs avslutas med
överskott. Anskaffningsvärdet
anses därefter uppgå till det enligt
genomsnittsmetoden beräknade
värdet vid den tidpunkt då avytt-
ring ansågs ha skett.

51

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

sådant aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening. Detta gäller
under förutsättning att be-
stämmelserna i 3 § 12 mom. tredje
stycket inte är tillämpliga. Undan-
tag från skatteplikt gäller inte när
aktie eller andel utgör tillgång i
näringsverksamhet som bedrivs av
fysisk person eller dödsbo eller av
ett handelsbolag. Har förlust
uppkommit vid likvidation av ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening medges avdrag
för realisationsförlust.                 Om ett finansiellt instrument har

ansetts avyttrat genom att det före-
tag som har givit ut instrumentet
har trätt i likvidation och om in-
strumentet därefter faktiskt avyttras
anses anskaffningsvärdet uppgå till
så stor del av det enligt genom-
■ snittsmetoden beräknade värdet
som kvarstår vid den faktiska av-
yttringstidpunkten. Upphör likvida-
tionen skall anskaffningsvärdet
därefter anses uppgå till det enligt
genomsnittsmetoden beräknade
värdet vid den tidpunkt då lik-
vidationen upphörde.

27

2 mom.18 Som anskaff-
ningsvärde anses det genomsnittliga
anskaffningsvärdet för samtliga
finansiella instrument av samma
slag och sort som det avyttrade,
beräknat på grundval av faktiska
anskaffningsutgifter och med hän-
syn till inträffade förändringar
beträffande innehavet (genomsnitts-
metoden). Har aktier erhållits
genom sådan utdelning som avses
i punkt 1 a av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall som an-
skaffningsvärde för dessa aktier
anses så stor del av det genom-
snittliga anskaffningsvärdet för
aktierna i det utdelande bolaget
som svarar mot förändringen i
marknadsvärdet på dessa aktier till
följd av utdelningen. Det genom-
snittliga anskaffningsvärdet för

§

2 mom. Som anskaffningsvärde
anses det genomsnittliga an-
skaffningsvärdet för samtliga finan-
siella instrument av samma slag
och sort som det avyttrade, beräk-
nat på grundval av faktiska an-
skaffningsutgifter och med hänsyn
till inträffade förändringar be-
träffande innehavet (genomsnitts-
metoden). Har aktier erhållits
genom sådan utdelning som avses
i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall
som anskaffningsvärde för dessa
aktier anses så stor del av det
genomsnittliga anskaffningsvärdet
för aktierna i det utdelande bolaget
som svarar mot förändringen i
marknadsvärdet på dessa aktier till
följd av utdelningen. Det genom-
snittliga anskaffningsvärdet för
aktierna i det utdelande bolaget
skall minskas i motsvarande mån.

52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

aktierna i det utdelande bolaget
skall minskas i motsvarande mån.
För sådan mottagare som inte äger
aktier i det utdelande bolaget skall,
om vederlag erlagts för rätten till
utdelning, vederlaget anses som
anskaffningsvärde. I annat fall skall
de utdelade aktierna anses anskaf-
fade utan kostnad. Har aktier er-
hållits genom sådan utskiftning
som avses i punkt 1 a av anvis-
ningarna till 22 § kommunal-
skattelagen skall som an-
skaffningsvärde för dessa aktier
anses anskaffningsvärdet för an-
delarna i den förening som skiftat
ut aktierna.

Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på
inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av
marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnote-
rade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet
bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avytt-
ringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.

Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett

bolag, anses anskaffat utan kostnad.

4 mom.19 Har en här i riket
bosatt eller hemmahörande person
avyttrat aktier till ett svenskt ak-
tiebolag eller ett motsvarande
utländskt bolag och utgörs veder-
laget för de avyttrade aktierna av
nyemitterade aktier i det köpande
bolaget och eventuellt pengar mot-
svarande högst tio procent av de
nyemitterade aktiernas nominella
värde skall som skattepliktig reali-
sationsvinst räknas den del av
vederlaget som utgörs av pengar,
eller om det är fråga om sådana
aktier för vilka hälften av realisa-
tionsvinsten är undantagen från
skatteplikt enligt 3 § 1 mom. hälf-
ten av den del av vederlaget som
utgörs av pengar. Vad nu sagts
tillämpas också vid avyttring av
andelar i ekonomisk förening. De
mottagna aktierna skall anses för-
värvade till det anskaffningsvärde
som gällde för de avyttrade ak-
tierna eller andelarna. I fråga om
aktier eller andelar som avses i 3 §

För sådan mottagare som inte äger
aktier i det utdelande bolaget skall,
om vederlag erlagts för rätten till
utdelning, vederlaget anses som
anskaffningsvärde. I annat fall skall
de utdelade aktierna anses anskaf-
fade utan kostnad. Har aktier er-
hållits genom sådan utskiftning
som avses i 3 § 8 mom. tredje
stycket skall som anskaffningsvärde
för dessa aktier anses an-
skaffningsvärdet för andelarna i
den förening som skiftat ut aktier-
na.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

4 mom. Har en här i riket
bosatt eller hemmahörande person
avyttrat aktier till ett svenskt ak-
tiebolag eller ett motsvarande
utländskt bolag och utgörs veder-
laget för de avyttrade aktierna av
nyemitterade aktier i det köpande
bolaget och eventuellt pengar mot-
svarande högst tio procent av de
nyemitterade aktiernas nominella
värde skall som skattepliktig reali-
sationsvinst räknas den del av
vederlaget som utgörs av pengar.
Vad nu sagts tillämpas också vid
avyttring av andelar i ekonomisk
förening. De mottagna aktierna
skall anses förvärvade till det an-
skaffningsvärde som gällde för de
avyttrade aktierna eller andelarna.

53

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

1 mom. fjärde stycket b skall som
skattepliktig realisationsvinst räk-
nas den del av vinsten som inte
omfattas av undantaget från skat-
teplikt. I detta fall skall de mot-
tagna aktierna anses förvärvade till
det anskaffningsvärde som gällde
för de avyttrade aktierna eller
andelarna med tillägg för skat-
tepliktig realisationsvinst.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från
riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå
anses bosatt här.

Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom.
nionde stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten
lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte
någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyn-
dighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier
eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller
tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflytt-

ningen sker i fråga om den del av
tagits upp till beskattning.

5 mom.20 Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i
1 mom. får dras av från realisa-
tionsvinst på marknadsnoterad
sådan tillgång. Om viss del av vinst
skulle ha tagits upp som skatteplik-
tig vinst får endast motsvarande
del av förlusten dras av. Av förlust
som inte dragits av mot vinst på
marknadsnoterad egendom eller av
förlust på egendom som inte är
marknadsnoterad får

— 70 procent dras av om 100
procent av vinst på sådan egendom
är skattepliktig,

— 49 procent dras av om 70
procent av vinst på sådan egendom
är skattepliktig,

— 35 procent dras av om 50
procent av vinst på sådan egendom
är skattepliktig.

realisationsvinsten som tidigare inte

5 mom. Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i
1 mom. får dras av från realisa-
tionsvinst på marknadsnoterad
sådan tillgång. I fråga om andel i
värdepappersfond gäller detta
endast om värdet av fondens
innehav av sådana tillgångar som
avses i 1 mom. inte annat än till-
fälligtvis understigit tre fjärdedelar
av fondförmögenheten. Av förlust
som inte dragits av mot vinst på
marknadsnoterad egendom eller av
förlust på egendom som inte är
marknadsnoterad får 70 procent
dras av.

54

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-12.

2. Ifråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1995
gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust
vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skatt-
skyldighet eller rätt till avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.

3. För företag med beskattningsår som påbörjats före den 1 janauri
1995 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. för den del av beskatt-
ningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

4. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. sista stycket gäller alltjämt om utdel-
ningen lämnats före utgången av år 1994.

5. Äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 4 skall endast
tillämpas vid 1995 och 1996 års taxeringar för värdepappersfond om
fonden under år 1994 vidareutdelat utdelning som mottagits under samma
år på sådana tillgångar som avses i den nämnda punkten. Därvid skall så
stor del av den i nämnda punkt angivna intäkten tas upp som svarar mot
förhållandet mellan denna vidareutdelning och all utdelning som fonden
mottagit under året. Utdelning som fonden har lämnat under år 1994 skall
i första hand anses utgöras av sådan vidareutdelning som anges i första
meningen.

För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari
1995 tillämpas, med den i föregående stycke nämnda inskränkningen,
äldre föreskrifter om schablonintäkt i 2 § 10 mom. för den del av
beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

6. Vid beräkning av sparad utdelning enligt 3 § 12 mom. andra stycket
till och med utgången av år 1994 får 9 § lagen (1994:775) om beräkning
av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag i dess
lydelse till och med utgången av år 1994 tillämpas vid 1996 och senare
års taxeringar.

7. De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas första gången vid 1995 års
taxering.

8. De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket gäller inte sådan
utdelning på förlagsinsatser som är avdragsgill enligt 2 § 8 mom. i
momentets lydelse till och med utgången av år 1993 och punkt 6 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

9. Äldre föreskrifter i 10 a § tillämpas för beskattningsår som påbörjats
före ikraftträdandet.

10. Äldre föreskrifter i 22 § tillämpas för beskattningsår som påbörjats
före ikraftträdandet.

11. Har sådan avyttring som avses i 27 § 4 mom. skett under år 1994
och var de avyttrade aktierna eller andelarna av det slag som avses i 3 §
1 mom. fjärde stycket b i dess lydelse intill utgången av år 1994 skall de
mottagna aktierna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde
för de avyttrade aktierna med tillägg för den skattepliktiga realisations-
vinst som uppkommit vid avttringen.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

55

12. Vid tillämpningen av de nya förskrifterna i 27 § 5 mom. om
avdrag för realisationsförlust på andelar i värdepappersfonder skall
hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den
1 januari 1995. Under tiden från och med den 1 januari till och med den
30 juni 1995 skall i stället för nivån 75 procent för andelen aktier o.d. av
förmögenheten tillämpas en gräns på 60 procent.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1993:1543.

3 Senaste lydelse 1993:1544.

4 Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1993:1543.

5 Senaste lydelse 1994:778.

6 Senaste lydelse 1993:1543.

1 Senaste lydelse 1994:778.

8 Senaste lydelse 1993:1543.

^ Senaste lydelse 1993:1543.

0 Senaste lydelse 1994:778.

** Senaste lydelse 1990:651.

2 Senaste lydelse 1994:778.

[■* Senaste lydelse 1993:1543.

4 Senaste lydelse 1993:1544.

Senaste lydelse 1994:778.

‘ Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1994:778.

2 Senaste lydelse 1993:1543.

8 Senaste lydelse 1993:1543.

Senaste lydelse 1993:1543.

20 Senaste lydelse 1993:1543.

56

6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom., 7 och 10 §§ uppbördslagen
(1953:272)* skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

4 mom. Skattereduktion med-

4 mom. Skattereduktion med-

ges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall uppgå till
25 procent av den del av under-
skottet som inte överstiger
100 000 kronor och 18 procent av
återstoden. Om en skattskyldig
under beskattningsåret har varit
skyldig att betala sjömansskatt
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt och denna har satts
ned enligt 12 § 4 mom. samma lag
på grund av underskott av kapital
skall skattereduktionen dock
minskas med det belopp varmed
nedsättning har skett.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt
samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal
som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

ges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3 § 14 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattereduktionen skall uppgå till
30 procent av den del av under-
skottet som inte överstiger
100 000 kronor och 27 procent av
återstoden. Om en skattskyldig
under beskattningsåret har varit
skyldig att betala sjömansskatt
enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt och denna har satts
ned enligt 12 § 4 mom. samma lag
på grund av underskott av kapital
skall skattereduktionen dock
minskas med det belopp varmed
nedsättning har skett.

7 §3

För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte
avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet åter-
kommande tillfallen skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av
inkomsten. Detsamma gäller i fråga om inkomst som inte utgör den
skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete.

Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen till-
sammans med inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga
inkomst av arbete, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som
Riksskatteverket fastställer med beaktande av bestämmelserna i 3 §

1 mom.

För inkomst som avses i 3 §

2 mom. tredje stycket första me-
ningen skall preliminär skatt utgå
med 25 procent av inkomsten.
Preliminär skatt på ränta eller
utdelning på utländska värdepapper
skall utgå med så stort belopp att

För inkomst som avses i 3 §
2 mom. tredje stycket första me-
ningen skall preliminär skatt utgå
med 30 procent av inkomsten.
Preliminär skatt på ränta eller
utdelning på utländska värdepapper
skall utgå med så stort belopp att

12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 25

57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

det tillsammans med den skatt som

innehållits i utlandet uppgår till 25
procent av räntan eller utdelningen

Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under
100 kronor.

det tillsammans med den skatt som
innehållits i utlandet uppgår till 30
procent av räntan eller utdelningen

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan före-
skrivas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §.

10 §4

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade lev-
nadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken
rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges
i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-
belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,
den faktiska utgiften.

På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan
tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens
inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kom-
munalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del
ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum.
I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår
för längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär
A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på
ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i
första meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två
år.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att
preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den
överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade
med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att
ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens
inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall
beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen
som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;

b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än
svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;

c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt
undantagen från beskattning i Sverige;

58

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

d) ränta pa förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000
kronor;

e) ränta på konto för klientmedel;

f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;

g) utdelning som avses i lagen
(1994:776) om beskattning av viss
vidareutdelning;

h) ersättning till en och samma
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud-
sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått
till ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring;

z) förmån av fri resa inom riket
i samband med tillträdande eller
frånträdande av anställning eller
uppdrag eller ersättning för kostnad
för sådan resa; eller

j) ränta eller utdelning för vilken
kontrolluppgift skall lämnas enligt
sådan förbindelse som avses i
3 kap. 32 b § lagen om självdek-
laration och kontrolluppgifter.

g) ersättning till en och samma
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud-
sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått
till ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring;

h) förmån av fri resa inom riket
i samband med tillträdande eller
frånträdande av anställning eller
uppdrag eller ersättning för kostnad
för sådan resa; eller

z) ränta eller utdelning för vilken
kontrolluppgift skall lämnas enligt
sådan förbindelse som avses i
3 kap. 32 § b lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i
2 § 4 mom. tillämpas första gången i fråga om slutlig och tillkommande
skatt på grund av 1996 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 och
10 §§ tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1995.

1 Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1992:680.

3 Lydelse enligt prop. 1994/95:92.

4 Lydelse enligt prop. 1994/95:50.

59

7 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1

Kupongskatt erläggs enligt denna
lag till staten för utdelning av annat
slag än som avses i punkt 1 a
andra stycket av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen
(1928:370) på aktie i svenskt ak-
tiebolag.

§2

Kupongskatt erläggs enligt denna
lag till staten för utdelning av annat
slag än som avses i 3 § 7 mom.
fjärde stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt på aktie i
svenskt aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i
svensk värdepappersfond.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

2 Senaste lydelse 1993:1555.

60

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastig-
hetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

a) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomt-
marksvärdet avseende småhus på
lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

b) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-
deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder, annan
tomtmark som är
värderingsenhet
ploateringsmark.

värderingsenhet
obebyggd samt
avseende ex-

3 §‘

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 7,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomt-
marksvärdet avseende småhus på
lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet
avseende privatbostad i utlandet,

b) 7,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-
deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder, annan värderingsenhet
tomtmark som är obebyggd samt
värderingsenhet avseende exploa-
teringsmark.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen
fastighetsskatt på bostadsdelen under de fem första åren och halv fas-
tighetsskatt under de därpå följande fem åren enligt vad som närmare
föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd
sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxe-
ring, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fas-
tighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i
41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om
samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund
av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under
viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte
kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så
varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon
nedsättning dock inte ske.

61

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar
av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för
dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive
fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra
stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-
värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med
tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som
småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen
på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser
bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken
ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.

2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fas-
tighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år
1994.

1 Senaste lydelse 1993:1525.

62

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27, 28 och 31 §§ lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

3 kap.

23 §'

Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1.  då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag,
aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum-
mer,

2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den
allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte
hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,

3. för ränta på vinstandelslan
som inte utgör skattepliktig inkomst
enligt punkt 2 a första stycket 4 av
anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370) eller 3 § 1
mom. tredje stycket 4 lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. för ränta och fordran på kon-
to, för vilket inte finns person-
eller organisationsnummer och som
öppnats före den 1 januari 1985,
om räntan för kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kronor eller —
om kontot innehas av mer än en
person — ränta för var och en av
kontohavama understiger 100 kro-
nor,

5. för ränta och fordran på konto
om borgenärens sammanlagda
ränta på ett eller flera konton upp-
går till mindre än 100 kronor
varvid ränta som enligt andra
bestämmelser i detta stycke är
undantagen från uppgiftsskyldighet
inte skall medräknas,

6. för ränta och fordran på sär-
skilt konto i bank enligt skogskon-
tolagen (1954:142), lagen
(1979:611) om upphovsmanna-
konto, lagen (1982:2) om uppfin-
narkonto eller lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande.

3. för ränta och fordran på kon-
to, för vilket inte finns person-
eller organisationsnummer och som
öppnats före den 1 januari 1985,
om räntan för kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kronor eller —
om kontot innehas av mer än en
person — ränta för var och en av
kontohavama understiger 100 kro-
nor,

4. för ränta och fordran på konto
om borgenärens sammanlagda
ränta på ett eller flera konton upp-
går till mindre än 100 kronor
varvid ränta som enligt andra
bestämmelser i detta stycke är
undantagen från uppgiftsskyldighet
inte skall medräknas,

5. för ränta och fordran på sär-
skilt konto i bank enligt skogskon-
tolagen (1954:142), lagen
(1979:611) om upphovsmanna-
konto, lagen (1982:2) om upp-
finnarkonto eller lagen (1993:931)
om individuellt pensionssparande.

63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 §2

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.
8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618),

2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-
pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-
fond,

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som
förvaltar svensk värdepappersfond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om
utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags
försorg,

5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-
papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fond-
papperförvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift om utdelning
skall lämnas av annat svenskt
aktiebolag än som avses i första
stycket 1 och svensk ekonomisk
förening. Kontrolluppgift skall dock
inte lämnas om företaget är få-
mansföretag.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för
egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som
innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt tredje
stycket a skall ta upp utbetald
utdelning till den del den är skat-
tepliktig och avdragen preliminär
skatt. Kontrolluppgift om utdelning
som avses i lagen (1994:776) om
beskattning av viss vidareutdelning
skall också ta upp utländsk käll-
skatt som belöper på utdelningen.
Sådan kontrolluppgift skall lämnas
även om utdelningen understiger
500 kronor. Kontrolluppgift enligt
tredje stycket b skall ta upp in-
nehavet vid årets utgång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar
på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald
utdelning till den del den är skat-
tepliktig och avdragen preliminär
skatt. Kontrolluppgift enligt andra
stycket b skall ta upp innehavet vid
årets utgång.

64

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28 §3

Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte
är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),
3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618), samt

2. den som i Sveriges har fått

a) utdelning från utländsk juri-
disk person, om utdelningen inte
har betalts ut genom Värdepappers-
centralen VPC Aktiebolag eller
gäller fall som avses i 27 § första
stycket 5, eller

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, eller, om
utdelningen inte har betalts ut
genom Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag eller gäller fall som
avses i 27 § första stycket 5, från
utländsk juridisk person, eller

b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte
har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller
fall som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller
någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot.
Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en
av denne angiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den
som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för
vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot
kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör,
skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har
förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och
lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till
att uppgift lämnas innan betalning sker.

31

I den omfattning och på det sätt
Riksskatteverket bestämmer skall,
utöver vad som framgår av 28 och
29 §§, utgivare av obligationer,
förlagsbevis eller andra för den
allmänna rörelsen avsedda för-
skrivningar lämna kontrolluppgift
rörande utbetald ränta.

§4

I den omfattning och på det sätt
Riksskatteverket bestämmer skall,
utöver vad som framgår av 28 och
29 §§, svenskt bolag eller svensk
ekonomisk förening lämna kon-
trolluppgift rörande utbetald ut-
delning. Detsamma gäller utgivare
av obligationer, förlagsbevis eller
andra för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar i fråga om
utbetald ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

65

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

’ Senaste lydelse 1993:1564.
~ Senaste lydelse 1994:782.

3 Senaste lydelse 1993:1563.

4 Senaste lydelse 1993:1563.

66

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

8 §

Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, vid ombild-
ning enligt 8 kap. sparbankslagen
(1987:619) och vid övertagande
enligt 10 kap. 8 a § förenings-
bankslagen (1987:620) skall över-
låtande och övertagande företag
anses som en skattskyldig. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt punkt 1 a av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall föreningen och det
aktiebolag vars aktier skiftats ut
anses som en skattskyldig.

Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, vid ombild-
ning enligt 8 kap. sparbankslagen
(1987:619) och vid övertagande
enligt 10 kap. 8 a § förenings-
bankslagen (1987:620) skall över-
låtande och övertagande företag
anses som en skattskyldig. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt skall
föreningen och det aktiebolag vars
aktier skiftats ut anses som en
skattskyldig.

Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4
och 5 §§ och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits
upp till beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det
överlåtande företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fall tillägg
enligt 5 § tredje stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det
övertagande företaget. Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid
äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1566.

67

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659)' om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Förslagen lydelse

Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för varje
år betalas till staten med 17,89 år betalas till staten med 19,89

procent på

procent på

1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är
65 år eller äldre,

2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-
försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivav-
talsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller
kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,
Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att
arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan
arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt
pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i
punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunal-
skattelagen (1928:370),

4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till
förtidspension eller till sjukbidrag,

6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångs-
belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första
stycket.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3—5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §
första stycket 2 och 13.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall
bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni
1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-
skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till
allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock
endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på

68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt

1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2 §3

En enskild person eller ett döds-
bo skall för varje år till staten
betala särskild löneskatt med 17,89
procent på inkomst enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) av
annan näringsverksamhet här i
landet än sådan aktiv näringsverk-
samhet som avses i 11 kap. 3 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring (passiv närings-
verksamhet) samt, om den skatt-
skyldige före årets början fyllt 65
år eller inte fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
eller avlidit under året, på inkomst
som avses i 3 kap. 4 § andra
stycket lagen (1981:691) om
socialavgifter samt vidare på ersätt-
ning som utgår enligt sådan av-
talsgruppsjukförsäkring som avses
i punkt 12 av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen eller
enligt sådan trygghetsförsäkring
som avses i nämnda anvisnings-
punkt till den del ersättningen utgår
i form av engångsbelopp som inte
utgör kompensation för mistad
inkomst. Skatt beräknas inte på
sådana inkomster för vilka den
skattskyldige skall betala egenav-
gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om
socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller
passiv görs för en förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-
serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

En enskild person eller ett döds-
bo skall för varje år till staten
betala särskild löneskatt med 19,89
procent på inkomst enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) av
annan näringsverksamhet här i
landet än sådan aktiv näringsverk-
samhet som avses i 11 kap. 3 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring (passiv närings-
verksamhet) samt, om den skatt-
skyldige före årets början fyllt 65
år eller inte fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
eller avlidit under året, på inkomst
som avses i 3 kap. 4 § andra
stycket lagen (1981:691) om
socialavgifter samt vidare på ersätt-
ning som utgår enligt sådan av-tals-
gruppsjukförsäkring som avses i
punkt 12 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen eller enligt
sådan trygghetsförsäkring som
avses i nämnda anvisningspunkt till
den del ersättningen utgår i form
av engångsbelopp som inte utgör
kompensation för mistad inkomst.
Skatt beräknas inte på sådana
inkomster för vilka den
skattskyldige skall betala egenav-
gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om
socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller
passiv görs för en förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller
annan ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst
enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994,
skall — om den skattskyldige inte visar annat — så stor del av beskatt-

69

ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 Prop. 1994/95:25
som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som Bilaga 1
infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.
^Senaste lydelse 1994:747.

3 Senaste lydelse 1993:1567.

70

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7

Värdepapper, som är noterat vid
en svensk eller utländsk börs eller
noterat vid en auktoriserad mark-
nadsplats eller som annars är före-
mål för regelbunden handel vid
någon annan reglerad marknad som
är öppen för allmänheten, tas upp
till det noterade värdet. Värde-
papper för vilket skatteplikten är
begränsad enligt 3 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
tas dock upp till

1. 65 procent av det noterade
värdet om tillgången ingår i kapi-
talunderlag som är hänförligt till
annan försäkring än pensionsför-
säkring, och

2. 80 procent av det noterade
värdet i övriga fall.

Nedsättningen av värdet enligt
första stycket 1 och 2 med 35
respektive 20 procent skall i fråga
om andelar i svenska värdepap-
persfonder reduceras i samma
utsträckning som skatteplikt gäller
för utdelningen på andelen året
före beskattningsåret enligt 3 §
1 mom. lagen om statlig inkomst-
skatt.

§‘

Värdepapper, som är noterat vid
en svensk eller utländsk börs eller
noterat vid en auktoriserad mark-
nadsplats eller som annars är före-
mål för regelbunden handel vid
någon annan reglerad marknad som
är öppen för allmänheten, tas upp
till det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier
i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade
aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas
upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga
skäl anta att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna

påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället det
beräknade priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värde-
ringen.

Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till
ändamål att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning
av marknadsvärdena på fastigheterna.

71

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

9 §2

Skatten uppgår till 9 procent av
skatteunderlaget enligt 3 § om inte
annat följer av andra och tredje
styckena.

För den del av skatteunderlaget
som hos sådan skattskyldig som
avses i 2 § första stycket 1—3 är
hänförligt till annan personförsäk-
ring än pensionsförsäkring uppgår
skatten till 20 procent av skat-
teunderlaget.

Skatten uppgår till 15 procent av
skatteunderlaget enligt 3 § om inte
annat följer av andra och tredje
styckena.

För den del av skatteunderlaget
som hos sådan skattskyldig som
avses i 2 § första stycket 1—3 är
hänförligt till annan personförsäk-
ring än pensionsförsäkring uppgår
skatten till 30 procent av nio tion-
delar av skatteunderlaget.

I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall
skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras
om hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1
mom. första stycket j kommunalskattelagen (1928:370) eller pensions-
skuld som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1993:1568.

2 Senaste lydelse 1993:947.

72

13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder
skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §'

Ersättningsfond skall återföras till beskattning om

1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,

2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskatt-
ningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte
har övertagits enligt sjätte stycket,

3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits
enligt sjätte stycket,

4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda
i likvidation,

5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i
konkurs, eller

6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för
vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för
avsättningen har medgetts.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på
avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan
helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller
genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det
finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till
beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i
11 § tredje stycket tillämpas.

Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för
byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje
styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden
motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt
bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall
återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark
skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond
som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock
längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte
taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion som avses i 2 §

4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
får ersättningsfond övertas. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier

Vid sådan fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
får ersättningsfond övertas. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier

13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 25

73

Nuvarande lydelse

enligt punkt 1 a tredje stycket av
anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen får ersättningsfond i
föreningen övertas av det ak-
tiebolag vars aktier skiftats ut. Har
fonden övertagits skall anses som
om det övertagande företaget har
gjort avsättningen under det be-
skattningsår då avsättningen gjorts
hos det överlåtande företaget.

Föreslagen lydelse

enligt 3 § 8 mom. tredje stycket
nämnda lag får ersättningsfond i
föreningen övertas av det ak-
tiebolag vars aktier skiftats ut. Har
fonden övertagits skall anses som
om det övertagande företaget har
gjort avsättningen under det be-
skattningsår då avsättningen gjorts
hos det överlåtande företaget.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1994:783.

74

14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om ProP- 1994/95:25
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m. m.            Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 6 §§ lagen (1990:1427) om särskild

premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För skattskyldiga som avses i 3 §
första stycket inträder skatteplikt
när premie mottas. Beskattnings-
underlaget utgörs av 95 procent av
mottagen premie. Skatten uppgår
till 42,76 procent av underlaget.

4 §'

För skattskyldiga som avses i 3 §
första stycket inträder skatteplikt
när premie mottas. Beskattnings-
underlaget utgörs av 95 procent av
mottagen premie. Skatten uppgår
till 41,41 procent av underlaget.

Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie
för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget
för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen
premie.

5 §2

För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder
skatteplikt vid utbetalning som där sägs.

Beskattningsunderlaget utgörs av Beskattningsunderlaget utgörs av
utbetalt belopp. Skatten uppgår till utbetalt belopp. Skatten uppgår till
70,66 procent av underlaget.         74,72 procent av underlaget.

6

För skattskyldiga som avses i 3 §
fjärde stycket inträder skatteplikt
vid betalning av premie. Be-
skattningsunderlaget utgörs av 95
procent av betald premie. Skatten
uppgår till 70,66 procent av under-
laget.

§3

För skattskyldiga som avses i 3 §
fjärde stycket inträder skatteplikt
vid betalning av premie. Be-
skattningsunderlaget utgörs av 95
procent av betald premie. Skatten
uppgår till 74,72 procent av under-
laget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas

1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som
mottas och avser tid efter ikraftträdandet,

2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på
belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,

3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som
betalas och avser tid efter ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1992:1494.

2 Senaste lydelse 1992:1494.

3 Senaste lydelse 1992:1494.

75

15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §
Den som utfast en tjänstepension
skall till staten betala särskild
löneskatt med 17,89 procent på
kostnaden för pensionsutfästelsen,
beräknad enligt 2 §.

Den som utfast en tjänstepension
skall till staten betala särskild
löneskatt med 19,89 procent på
kostnaden för pensionsutfästelsen,
beräknad enligt 2 §.

I fråga om handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.

En enskild person eller ett döds-
bo som medges avdrag för avgift
för pensionsförsäkring enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall
för det beskattningsåret till staten
betala särskild löneskatt med 17,89
procent på avgiften.

3 §2

En enskild person eller ett döds-
bo som medges avdrag för avgift
för pensionsförsäkring enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall
för det beskattningsåret till staten
betala särskild löneskatt med
19,89 procent på avgiften.

Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning
på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1993:1570.

2 Senaste lydelse 1993:1571.

76

16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1519) om ProP- 1994/95:25

avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen Bilaga 1
vid 1995 års taxering

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1993:1519) om avdrag för
kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering
samt lagen skall ha följande lydelse.

Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar

Nuvarande lydelse

Avdrag för kostnad för resa med
egen bil till och från arbetsplatsen
enligt punkt 4 av anvisningarna till
33  § kommunalskattelagen

(1928:370) skall vid 1995 års
taxering medges, i stället för enligt
schablon som anges i andra stycket
nämnda anvisningspunkt, med
1 krona och 30 öre per kilometer.

Föreslagen lydelse

Avdrag för kostnad för resa med
egen bil till och från arbetsplatsen
enligt punkt 4 av anvisningarna till
33  § kommunalskattelagen

(1928:370) skall vid 1995 och
1996 års taxeringar medges, i
stället för enligt schablon som
anges i andra stycket nämnda
anvisningspunkt, med 1 krona och
30 öre per kilometer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om skattskyldig
som har inkomst av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet för
vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994 skall dock
vid 1996 års taxering avdrag i förvärvskällan medges enligt schablon som
anges i andra stycket punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen (1928:370) för kostnader som uppkommit före den 3 novem-
ber 1994 om avdraget beräknat enligt nämnda lagrum överstiger 1 krona
och 30 öre per kilometer.

14 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25

77

17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om ProP- 1994/95:25
räntefördelning vid beskattning                                Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Som tillgång räknas inte egen-
dom som avses i 27 § 1 mom.,
29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och
31 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvida inte vederlag
eller realisationsvinst vid avyttring
av egendomen utgör intäkt av
näringsverksamhet. Andel i ekono-
misk förening räknas inte som
tillgång om sådan utdelning som
inte är skattepliktig enligt punkt
2 a av anvisningarna till 22 § kom-
munalskattelagen (1928:370) mot-
tagits på andelen under närmast
föregående beskattningsår. Andel i
handelsbolag skall aldrig räknas
som tillgång.

Som tillgång räknas inte egen-
dom som avses i 27 § 1 mom.,
29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och
31 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvida inte vederlag
eller realisationsvinst vid avyttring
av egendomen utgör intäkt av
näringsverksamhet. Andel i han-
delsbolag skall aldrig räknas som
tillgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

78

18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om Pr°P- 1994/95:25
expansionsmedel                                            Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I fråga om näringsverksamhet
som bedrivs av fysisk person eller
dödsbo får expansionsmedel inte
tas upp till så stort belopp att
72 procent av expansionsmedlen
överstiger ett takbelopp. Detta
beräknas med hänsyn till förhållan-
dena vid utgången av beskatt-
ningsåret enligt de grunder som
anges i 2, 8—10 och 18 §§ lagen
(1993:1536) om räntefördelning
vid beskattning. 9 § andra
meningen nämnda lag tillämpas
dock inte. Det erhållna värdet ökas
med underskott för beskatt-
ningsåret, i den mån avdrag för
underskottet inte har medgetts
enligt 46 § 1 mom. kommunal-
skattelagen (1928:370) eller 3 §
13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 §
9 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, och minskas
med kapitaltillskott under beskatt-
ningsåret.

I fråga om näringsverksamhet
som bedrivs av fysisk person eller
dödsbo får expansionsmedel inte
tas upp till så stort belopp att
72 procent av expansionsmedlen
överstiger ett takbelopp. Detta
beräknas med hänsyn till förhållan-
dena vid utgången av beskatt-
ningsåret enligt de grunder som
anges i 2, 8—10 och 18 §§ lagen
(1993:1536) om räntefördelning
vid beskattning. Det erhållna vär-
det ökas med underskott för be-
skattningsåret, i den mån avdrag
för underskottet inte har medgetts
enligt 46 § 1 mom. kommunal-
skattelagen (1928:370) eller 3 §
13 mom., 25 § 10mom. eller 26 §
9 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, och minskas
med kapitaltillskott under beskatt-
ningsåret.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas tak-
beloppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i
verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering utom såvitt avser den ändrade hänvisningen
till 25 § 10 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vilken
tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

79

19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1993:1538) om periodise-

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

ringsfonder skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av inkomst av
näringsverksamhet enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) och
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt får avdrag göras enligt
denna lag för belopp som avsatts
till periodiseringsfond. Schablon-
beskattat bostadsföretag som anges
i 2 § 7 mom. samt investmentföre-
tag och värdepappersfond som
anges i 2 § 10 mom. lagen om
statlig inkomstskatt får dock inte
göra sådant avdrag.

Föreslagen lydelse

§

Vid beräkning av inkomst av
näringsverksamhet enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) och
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt får avdrag göras enligt
denna lag för belopp som avsatts
till periodiseringsfond. Schablon-
beskattat bostadsföretag som anges

1 2 § 7 mom., investmentföretag
och värdepappersfond som anges i

2 § 10 mom. samt förvaltningsföre-
tag som anges i 7 § 8 mom. andra
stycket lagen om statlig inkomst-
skatt får dock inte göra sådant
avdrag.

7

Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
och vid ombildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) eller
11 kap. 8 a § föreningsbankslagen
(1987:620) och vid övertagande
enligt 10 kap. 8 a § förenings-
bankslagen och vid övertagande
som avses i 5 eller 6 § lagen
(1992:702) om inkomstskatteregler
med anledning av vissa omstruktu-
reringar inom den finansiella sek-
torn, m. m. samt vid ombildning
och tillskott enligt 2 § respektive
3 § första meningen lagen
(1994:758) om ombildning av
landshypoteksinstitutionen anses
överlåtande och övertagande
företag som ett företag. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt punkt 1 a av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370), skall föreningen och
det aktiebolag vars aktier skiftats ut
anses som ett företag.

§'

Vid fusion som avses i 2 §

4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
och vid ombildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) eller
11 kap. 8 a § föreningsbankslagen
(1987:620) och vid övertagande
enligt 10 kap. 8 a § förenings-
bankslagen och vid övertagande
som avses i 5 eller 6 § lagen
(1992:702) om inkomstskatteregler
med anledning av vissa omstruktu-
reringar inom den finansiella sek-
torn, m. m. samt vid ombildning
och tillskott enligt 2 § respektive
3 § första meningen lagen
(1994:758) om ombildning av
landshypoteksinstitutionen anses
överlåtande och övertagande före-
tag som ett företag. Har en ekono-
misk förening skiftat ut aktier
enligt 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt, skall
föreningen och det aktiebolag vars
aktier skiftats ut anses som ett
företag.

80

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1994:762.

81

20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om Prop. 1994/95:25
avdrag för underskott av näringsverksamhet                  Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §'

I fråga om sådan fusion som
anges i 2 § 4 mom. första stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt, ombildning enligt
8 kap. sparbankslagen (1987:619)
eller enligt 11 kap. föreningsbanks-
lagen (1987:620) och vid över-
tagande enligt 10 kap. 8 a § före-
ningsbankslagen och vid över-
tagande som avses i 5 § lagen
(1992:702) om inkomstskatteregler
med anledning av vissa omstruk-
tureringar inom den finansiella
sektorn, m.m. skall vid tillämpning
av denna lag det överlåtande och
det övertagande företaget anses
som ett och samma företag. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt, skall
föreningen och det aktiebolag vars
aktier skiftats ut anses som ett och
samma företag.

I fråga om sådan fusion som
anges i 2 § 4 mom. första stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt, ombildning enligt
8 kap. sparbankslagen (1987:619)
eller enligt 11 kap. föreningsbanks-
lagen (1987:620) och vid över-
tagande enligt 10 kap. 8 a § före-
ningsbankslagen och vid över-
tagande som avses i 5 § lagen
(1992:702) om inkomstskatteregler
med anledning av vissa omstruk-
tureringar inom den finansiella
sektorn, m.m. skall vid tillämpning
av denna lag det överlåtande och
det övertagande företaget anses
som ett och samma företag. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt punkt 1 a av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370), skall föreningen och
det aktiebolag vars aktier skiftats ut
anses som ett och samma företag.

Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt
underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det
beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.

Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern
före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket.
Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag
mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för
gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha
upphört om fusionen inte ägt rum.

I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket
endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §
8 mom. lagen om statlig inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som
anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
gäller inte betämmelsema i andra och tredje styckena.

82

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1994:787.

83

21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om Prop. 1994/95:25
återföring av skatteutjämningsreserv                           Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutj ämningsreserv

dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att 1—3, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Har avdrag gjorts för avsättning
till skatteutjämningsreserv vid 1994
års taxering och överstiger avdra-
get inte motsvarande avdrag vid
närmast föregående taxering åter-
förs hälften av avdraget till be-
skattning

vid 1995 års taxering med minst
en femtedel,

vid 1995-1996 års taxeringar
med minst två femtedelar,

vid 1995-1997 års taxeringar
med minst tre femtedelar,

vid 1995-1998 års taxeringar
med minst fyra femtedelar, och

vid 1995-1999 års taxeringar
eller, om taxering inte sker år
1999, vid 1995-2000 års taxeringar
med hela beloppet.

Föreslagen lydelse

§

Har avdrag gjorts för avsättning
till skatteutjämningsreserv vid 1994
års taxering och överstiger avdra-
get inte motsvarande avdrag vid
närmast föregående taxering åter-
förs avdraget till beskattning

vid 1995 års taxering med minst
tre trettiondelar,

vid 1995-1996 års taxeringar
med minst sju trettiondelar,

vid 1995-1997 års taxeringar
med minst elva trettiondelar,

vid 1995-1998 års taxeringar
med minst femton trettiondelar,

vid 1995-1999 års taxeringar
med minst nitton trettiondelar,

vid 1995-2000 års taxeringar
med minst tjugotre trettiondelar,
och

vid 1995-2001 års taxeringar
eller, om taxering inte sker år
2001, vid 1995-2002 års taxe-
ringar, med tjugosju trettiondelar.

2

Om avdraget för avsättning till
skatteutjämningsreserv vid 1994
års taxering överstiger avdraget vid
närmast föregående taxering åter-
förs den överskjutande delen till
beskattning vid 1995 års taxering
eller, om taxering inte sker år
1995, vid 1996 års taxering. Hälf-
ten av återstående del av avdraget
återförs till beskattning i den ord-
ning som anges i 1 §.

Om avdraget för avsättning till
skatteutjämningsreserv vid 1994
års taxering överstiger avdraget vid
närmast föregående taxering åter-
förs den överskjutande delen till
beskattning vid 1995 års taxering
eller, om taxering inte sker år
1995, vid 1996 års taxering. Åter-
stående del av avdraget återförs till
beskattning i den ordning som
anges i 1 §.

84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Om taxering inte sker år 1994
återförs hälften av avdraget för
avsättning till skatteutjämnings-
reserv vid närmast föregående
taxering till beskattning i den ord-
ning som anges i 1 §.

Om taxering inte sker år 1994
återförs avdraget för avsättning till
skatteutjämningsreserv vid närmast
föregående taxering till beskattning
i den ordning som anges i 1 §.

11 §

Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till
beskattning om

1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva näringsverksamhet,

2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,

3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller

4. beslut har meddelats om att den skattskyidige skall försättas i
konkurs.

Vid tillämpning av första stycket
gäller även bestämmelserna i 10 §.
I sådana fall anses avsättningen till
skatteutjämningsreserv uppgå till
noll kronor.

13 §

Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
vid ombildning enligt 8 kap. spar-
bankslagen (1987:619) eller
11 kap. föreningsbankslagen
(1987:620) och vid övertagande
enligt 10 kap. 8 a § föreningsbank-
slagen och vid övertagande som
avses i 5 § lagen (1992:702) om
inkomstskatteregler med anledning
av vissa omstruktureringar inom
den finansiella sektorn, m.m. anses
överlåtande och övertagande före-
tag som ett företag. Har en ekono-
misk förening skiftat ut aktier på
sätt anges i punkt 1 a av anvis-
ningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370), skall före-
ningen och det aktiebolag vars
aktier skiftats ut anses som ett
företag.

Vid fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
vid ombildning enligt 8 kap. spar-
bankslagen (1987:619) eller
11 kap. föreningsbankslagen
(1987:620) och vid övertagande
enligt 10 kap. 8 a § förenings-
bankslagen och vid övertagande
som avses i 5 § lagen (1992:702)
om inkomstskatteregler med an-
ledning av vissa omstruktureringar
inom den finansiella sektorn, m.m.
anses överlåtande och övertagande
företag som ett företag. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
på sätt anges i 3 § 8 mom. tredje
stycket lagen om statlig inkomst-
skatt, skall föreningen och det
aktiebolag vars aktier skiftats ut
anses som ett företag.

15 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 25

Rättelse: S. 96 högerspalten: beloppen ändrade S. 98 rad 4 står: agen Rättat till: lagen

85

Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock alltjämt
vid denna taxering i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats
före den 31 december 1994 i de fall återföring skett med tillämpning av
4 §.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

86

22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i
fåmansföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:775) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag

dels att 11 § skall upphöra att gälla,

dels att 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

9

Har företaget gjort avdrag för
avsättning till skatteutjämnings-
reserv vid 1994 års taxering får, i
stället för vad som anges i 3 § 1,
som skuld tas upp 28 procent av
det belopp som enligt lagen
(1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv lägst skall
återföras till beskattning vid
1995—2000 års taxeringar. Under-
stiger avdraget för avsättning det
avdrag som avses i 3 § 1 skall
kapitalunderlaget minskas med
28 procent av skillnaden där-
emellan.

10
(11 §)

Vinstutdelning som lämnats för
det räkenskapsår för vilket taxering
skedde år 1993 eller, om företaget
inte taxerades då, det räkenskapsår
för vilket taxering skedde år 1992,
skall minska kapitalunderlaget.
Vinstutdelning som lämnas för
senare räkenskapsår skall minska
kapitalunderlaget i den mån utdelat
belopp överstiger nettovinsten
enligt fastställd balansräkning eller,
i förekommande fall, fastställd
koncembalansräkning.

(10 § första stycket)

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag
skall minskas med belopp som
svarar mot utbetalningar från bola-
get som gjorts i samband med ned-
sättning av aktiekapitalet eller
reservfonden eller i samband med
likvidation, om utbetalning skett

Föreslagen lydelse

§

Har företaget gjort avdrag för
avsättning till skatteutjämnings-
reserv vid 1994 års taxering får, i
stället för vad som anges i 3 § 1,
som skuld tas upp 28 procent av
det belopp som enligt lagen
(1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv lägst skall
återföras till beskattning vid
1995—2002 års taxeringar. Under-
stiger avdraget för avsättning det
avdrag som avses i 3 § 1 skall
kapitalunderlaget minskas med
28 procent av skillnaden där-
emellan.

§

Kapitalunderlaget skall minskas
med vinstutdelning som lämnats för
det räkenskapsår för vilket taxering
skedde år 1993 eller, om företaget
inte taxerades då, det räkenskapsår
för vilket taxering skedde år 1992.

Vinstutdelning som lämnas för
senare räkenskapsår än det som
anges i första stycket skall minska
kapitalunderlaget i den mån utdelat
belopp överstiger nettovinsten
enligt fastställd balansräkning eller,
i förekommande fall, fastställd
koncembalansräkning.

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag
skall minskas med belopp som
svarar mot utbetalningar från bola-
get som gjorts i samband med ned-
sättning av aktiekapitalet eller
reservfonden om utbetalning skett
efter utgången av det räkenskapsår
då underlaget beräknades.

87

Nuvarande lydelse

efter utgången av det räkenskapsår
som avses i 2 §.

(10 § andra stycket)

Kapitalunderlaget i en ekonomisk
förening skall minskas med belopp
som svarar mot utbetalningar enligt
10 kap. 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar vid ned-
sättning av medlemsinsatsemas
belopp, vid utskiftning i samband
med likvidation eller enligt 4 kap.
3 § samma lag vid återbetalning av
överskjutande medlemsinsatser.

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Kapitalunderlaget i en ekonomisk
förening skall minskas med belopp
som svarar mot utbetalningar enligt
10 kap. 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar vid ned-
sättning av medlemsinsatsemas
belopp eller enligt 4 kap. 3 § sam-
ma lag vid återbetalning av över-
skjutande medlemsinsatser om
utbetalning skett efter det räken-
skapsår då underlaget beräknades.

Kapitalunderlaget justeras för
utbetalning enligt andra-fjärde
styckena för det beskattningsår
utbetalning skett sedan det ut-
betalade beloppet har fördelats
enligt 3   §   12 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt
mellan inkomst av kapital respek-
tive tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

88

23 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 samt p 3 i övergångsbestämmel-
serna till nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av
år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 1995
och tidigare års taxeringar. Vid
1992 — 1995 års taxeringar tilläm-
pas den upphävda lagen med de
ändringar som framgår av punk-
terna 1 — 5 nedan.

Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall
upphöra att gälla vid utgången av
år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 7996
och tidigare års taxeringar. Vid
1992 — 7996 års taxeringar tilläm-
pas den upphävda lagen med de
ändringar som framgår av punk-
terna 1 — 5 nedan.

1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i den
mån de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda
reduceringsreglema i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och
4 §§. Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid
värdering av aktie eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§.

2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna
till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk
börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt
andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det
slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte
är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte
skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk
börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna
i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.

3. Statlig förmögenhetsskatt för
skattskyldig som avses i 11 §
1 mom. är

vid 1992 års taxering 1,5 procent
av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger
800 000 kronor men inte
1 600 000 kronor och 2,5 procent

3. Statlig förmögenhetsskatt för
skattskyldig som avses i 11 §
1 mom. är

vid 1992 års taxering 1,5 procent
av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger
800 000 kronor men inte
1 600 000 kronor och 2,5 procent

89

Nuvarande lydelse

av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger
1 600 000 kronor, samt

vid 1993 — 1995 års taxeringar
1,5 procent av den del av den be-
skattningsbara förmögenheten som
överstiger 800 000 kronor.

4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som
hemmavarande barn.

5.2 Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931)
om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.

Föreslagen lydelse

av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger
1 600 000 kronor, samt

vid 1993 — 1996 års taxeringar
1,5 procent av den del av den be-
skattningsbara förmögenheten som
överstiger 800 000 kronor.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Senaste lydelse 1992:1489.

2 Senaste lydelse 1993:950.

90

24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1851) om
upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall

Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1851) om upphävande av lagen
(1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall* skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall
skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 1995
och tidigare års taxeringar. Vid
1992 — 1995 års taxeringar till-
ämpas den upphävda lagen med
den ändringen i fråga om 3 § tre-
dje stycket att spärrbeloppet skall
bestämmas till 55 procent av
summan av den justerade be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
och inkomsten av kapital.

Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut före-
skrivs att lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall
skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1991. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt vid 7996
och tidigare års taxeringar. Vid
1992 — 1995 års taxeringar till-
ämpas den upphävda lagen med
den ändringen i fråga om 3 § tre-
dje stycket att spärrbeloppet skall
bestämmas till 55 procent av
summan av den justerade be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
och inkomsten av kapital. Vid 1996
års taxering skall nämnda procent-
sats uppgå till 60.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Senaste lydelse 1992:1490.

91

25 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:405) om Pr0P- 1994/95:25
stämpelskatt på aktier                                         Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen
tillämpas dock alltjämt när skattskyldighet inträtt före utgången av år
1994.

92

26 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:575) om
ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:575) om ändring i lagen
(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.1 inte skall träda i kraft.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1992:1495.

93

27 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1520)
om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid
taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1520) om beräkning av be-
skattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års
taxeringar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda
lagen tillämpas dock alltjämt vid 1995 års taxering.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

94

28 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:776) om
beskattning av viss vidareutdelning

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:776) om beskattning av viss
vidareutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den
upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 års taxering.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

95

29 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:961) med Prop. 1994/95:25

särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år Bilaga 1
1995

Härigenom föreskrivs att 1-2 §§ lagen (1994:961) med särskilda
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Vid utbetalning av kommunal- eller
landstingsskattemedel enligt 4 §
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m. m., skall för inkomståret
1995 kommunalskattemedlen mins-
kas med 1 086 kronor per invånare
i kommunen den 1 november 1994
och landstingsskattemedlen med
349 kronor per invånare i lands-
tinget den 1 november 1994.

För en kommun som inte ingår i
ett landsting skall kommunalskat-
temedlen minskas med 1 435 kro-
nor per invånare i kommunen den
1 november 1994.

Föreslagen lydelse

§

Vid utbetalning av kommunal- eller
landstingsskattemedel enligt 4 §
lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m. m., skall för inkomståret
1995 kommunalskattemedlen mins-
kas med 1 025 kronor per invånare
i kommunen den 1 november 1994
och landstingsskattemedlen med
311 kronor per invånare i lands-
tinget den 1 november 1994.

För en kommun som inte ingår i
ett landsting skall kommunalskat-
temedlen minskas med 1 336 kro-
nor per invånare i kommunen den
1 november 1994.

2
Vid utbetalning av en församlings
eller en kyrklig samfallighets ford-
ran enligt 4 a § fjärde stycket lagen
med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m. m., skall
fordran vid ingången av år 1995
minskas med 3,2 procent.

§

Vid utbetalning av en församlings
eller en kyrklig samfallighets ford-
ran enligt 4 a § fjärde stycket lagen
med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m. m., skall
fordran vid ingången av år 1995
minskas med 6,8 procent.

96

1 Förslag till lag om praktik för ungdomar i
ungdomsintroduktion

Härigenom föreskrivs följande.

Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte
anses som arbetstagare när de fullgör sådan praktik som ingår i
ungdomsintroduktion.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till utgången av
juni 1996.

97

2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om
särskilt studielån för den som genomgår
arbetsmarknadsutbildning

Härigenom föreskrivs att lagen (1993:719) om särskilt studielån för den
som genomgår arbetsmarknadsutbildning skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1994. Den upphävda lagen gäller dock i fråga om
arbetsmarknadsutbildning som har beviljats före den 1 januari 1995.

Prop. 1994/95:25

Bilaga 1

98

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994 Prop. 1994/95:25

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström,
Johansson

Föredragande: statsråden Persson, Thalén, Hedborg, Andersson,
Winberg, Sundström, Uusmann

Regeringen beslutar proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m.

99

gotab 47195, Stockholm 1994