Prop. 
1994/95:25Regeringens proposition 
1994/95:25 
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.  
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. 
 
Stockholm den 1 november 1994  
Ingvar Carlsson 
 
                     Göran Persson 
                     (Finansdepartementet)  
Propositionens huvudsakliga innehåll 
 
I propositionen redovisar regeringen sin syn på den ekonomiska politikens 
inriktning under de närmaste åren. Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu 
att sanera statsfinanserna i syfte att åstadkomma en varaktig och uthållig 
tillväxt, en ökad sysselsättning och en minskad arbetslöshet. 
 Efter en period av kraftigt minskad produktion och ökad arbetslöshet inriktas 
den ekonomiska politiken på att öka sysselsättningen och skapa förutsättningar 
för god välfärd genom en låg arbetslöshet, stabila priser och hög tillväxt. En 
nödvändig utgångspunkt i detta arbete är att stabilisera statsskulden som andel 
av bruttonationalprodukten senast år 1998. Som ett första steg mot detta mål 
föreslås att de utgiftsbesparingar och inkomstförstärkningar som socialde- 
mokraterna presenterade i sitt valmanifest inför valet genomförs. Därmed 
återställs de principer i skattesystemet som fastslogs i 1990 års skattereform. 
I budgetpropositionen i januari 1995 återkommer regeringen med ytterligare 
åtgärder. 
 I propositionen föreslås vidare, med utgångspunkt i valmanifestet, att en 
omläggning av arbetsmarknadspolitiken påbörjas i riktning mot åtgärder som 
stimulerar rörlighet och underlättar för utsatta grupper att komma in på arbets- 
marknaden. Dessutom föreslås vissa stimulanser av byggnadsinvesteringarna.  
Innehållsförteckning 
 
1    Den ekonomiska politikens inriktning.....  6 
 
2    Den ekonomiska utvecklingen.............. 10 
 
3    Politik för tillväxt, sysselsättning och 
     välfärd.................................. 15 
 
4    Finans- och penningpolitiken............. 18 
 
5    Budgetpolitiken.......................... 21 
5.1  Utgångspunkter........................... 21 
5.2  Åtgärder för att stärka de offentliga 
     finanserna............................... 21 
     5.2.1  Åtgärder på utgiftssidan.......... 22 
     5.2.2  Inkomstförstärkande åtgärder...... 25 
     5.2.3  Åtgärder som vidtas för att korri- 
            gera tidigare fattade beslut...... 26 
     5.2.4  Insatser mot arbetslöshet......... 27 
5.3  Kommunal ekonomi......................... 27 
 
6    Förslag till riksdagsbeslut.............. 30 
 
7    Socialdepartementets verksamhetsområde... 31 
7.1  Sammanfattning av förslag till bespa- 
     ringar................................... 31 
7.2  Ekonomiskt familjestöd................... 32 
     7.2.1  Inledning......................... 32 
     7.2.2  Ändrade regler för flerbarnstill- 
            lägg.............................. 32 
     7.2.3  Preskriptionstid för underhållsbi- 
            drag.............................. 33 
     7.2.4  Begränsningar i bidragsförskotts- 
            systemet.......................... 33 
7.3  Begränsad uppräkning av basbeloppet...... 34 
7.4  Pris- och följsamhetsindexering av ut- 
     gående pensionsförmåner.................. 36 
7.5  Förbättring av det särskilda bostads- 
     tillägget till pensionärer (SBTP)........ 38 
7.6  Förtidspension och sjukförsäkring........ 39 
7.7  Omläggning och höjning av allmänna egen- 
     avgifter m.m............................. 41 
7.8  Upprättade lagförslag.................... 43 
7.9  Författningskommentar.................... 43 
     7.9.1  Lagen (1962:381) om allmän försäk- 
            ring.............................. 43 
     7.9.2  Övriga lagförslag................. 44 
7.10 Förslag till riksdagsbeslut.............. 44 
 
8    Finansdepartementets verksamhetsområde... 46 
8.1  Skattepolitiken.......................... 46 
8.2  Enhetlig beskattning av sparandet........ 50 
     8.2.1  Beskattningen av kapitalinkomster. 50 
     8.2.2  Värdepappersfonder och investment- 
            företag........................... 52 
     8.2.3  Avkastningsskatt på pensionsspa- 
            rande m.m......................... 53 
     8.2.4  Sparande i allemansfond........... 54 
8.3  Förmögenhetsbeskattningen................ 55 
8.4  Företagsbeskattningen.................... 56 
     8.4.1  Direktavdrag för bygginvesteringar 56 
     8.4.2  Avvecklingen av surven............ 63 
     8.4.3  Slopande av rätten till kvittning 
            av underskott av aktiv närings- 
            verksamhet mot inkomst av tjänst.. 65 
8.5  Beskattning av förvärvsinkomster......... 66 
     8.5.1  Skatteskalan och grundavdraget.... 66 
     8.5.2  Höjd gräns för avdrag för kostna- 
            der för resor mellan bostad och 
            arbetsplats....................... 67 
     8.5.3  Höjning av de särskilda löne- 
            skatterna och premieskatten för 
            grupplivförsäkringar.............. 69 
8.6  Finansiella effekter för offentlig sektor 70 
     8.6.1  Beskattningen av kapitalägande.... 71 
     8.6.2  Företagsbeskattningen............. 73 
     8.6.3  Beskattningen av förvärvsinkomster 74 
8.7  Visst återställande av nivån på äldre 
     statliga räntebidrag samt höjd fastighets- 
     skatt.................................... 75 
8.8  Ekonomiska regleringar år 1995 mellan 
     staten och kommunsektorn................. 77 
8.9  Reducering av de kyrkliga kommunernas 
     skattemedelsfordran...................... 79 
8.10 Upprättade lagförslag.................... 80 
8.11 Författningskommentar.................... 81 
     8.11.1 Lagen om direktavdrag för byggna- 
            der m.m........................... 81 
     8.11.2 Lagen om skattelättnader för spa- 
            rande i allemansfond.............. 87 
     8.11.3 Lagen om beräkning av statlig in- 
            komstskatt på förvärsinkomster vid 
            1996-1999 års taxeringar.......... 88 
     8.11.4 Kommunalskattelagen (1928:370).... 88 
     8.11.5 Lagen (1947:576) om statlig in- 
            komstskatt........................ 90 
     8.11.6 Uppbördslagen (1953:272).......... 96 
     8.11.7 Kupongskattelagen (1970:624)...... 97 
     8.11.8 Lagen (1984:1052) om statlig fas- 
            tighetsskatt...................... 97 
     8.11.9 Lagen (1990:325) om självdeklara- 
            tion och kontrolluppgifter........ 97 
     8.11.10Lagen (1990:655) om återföring av 
            obeskattade reserver.............. 97 
     8.11.11Lagen (1990:659) om särskild löne- 
            skatt på vissa förvärsinkomster... 98 
     8.11.12Lagen (1990:661) om avkastnings- 
            skatt på pensionsmedel............ 98 
     8.11.13Lagen (1990:663) om ersättnings- 
            fonder............................ 98 
     8.11.14Lagen (1990:1427) om särskild pre- 
            mieskatt för grupplivförsäkring, 
            m.m............................... 99 
     8.11.15Lagen (1991:687) om särskild löne- 
            skatt på pensionskostnader........ 99 
     8.11.16Lagen (1993:1519) om avdrag för 
            kostnader för bilresor till och 
            från arbetsplatsen vid 1995 och 
            1996 års taxeringar............... 99 
     8.11.17Lagen (1993:1536) om räntefördel- 
            ning vid beskattning.............. 99 
     8.11.18Lagen (1993:1537) om expansions- 
            medel............................. 99 
     8.11.19Lagen (1993:1538) om periodise- 
            ringsfonder.......................100 
     8.11.20Lagen (1993:1539) om avdrag för 
            underskott av näringsverksamhet...100 
     8.11.21Lagen (1993:1540) om återföring 
            av skatteutjämningsreserv.........100 
     8.11.22Lagen (1994:775) om beräkning av 
            kapitalunderlaget vid beskattning 
            av ägare i fåmansföretag..........101 
     8.11.23Lagen (1991:1850) om upphävande 
            av lagen (1947:577) om statlig 
            förmögenhetsskatt.................102 
     8.11.24Lagen (1991:1851) om upphävande 
            av lagen (1970:172) om begräns- 
            ning av skatt i vissa fall........102 
     8.11.25Lagen (1984:405) om stämpelskatt 
            på aktier.........................102 
     8.11.26Lagen (1992:575) om ändring i 
            lagen (1991:1483) om skatt på 
            vinstsparande m.m.................102 
     8.11.27Lagen (1993:1520) om beräkning av 
            beskattningsbar förvärvsinkomst 
            vid taxering till statlig inkomst- 
            skatt och statlig inkomstskatt på 
            förvärvsinkomster vid 1995 och 
            1996 års taxeringar...............102 
     8.11.28Lagen (1994:776) om beskattning 
            av viss vidareutdelning...........103 
     8.11.29Lagen om ändring i lagen 
            (1994:961) med särskilda bestäm- 
            melser om utbetalning av skatte- 
            medel år 1995.....................103 
8.12 Förslag till riksdagsbeslut..............103 
 
9    Jordbruksdepartementets verksamhetsområde105 
9.1  Beredskapslagring........................105 
9.2  Avbytarverksamhet........................105 
 
10   Arbetsmarknadsdepartementets verksamhets- 
     område, m.m..............................106 
10.1 Regeringens överväganden.................106 
     10.1.1Anslagsfrågor m.m..................109 
     10.1.2Upprättade lagförslag..............118 
10.2 Förslag till riksdagsbeslut..............118 
 
Bilaga 1 Propositionens lagförslag  
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994 
 
1   Den ekonomiska politikens inriktning 
 
Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu att sanera statsfinanserna i syfte 
att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt, en ökad sysselsättning och en 
minskad arbetslöshet. 
 Den ekonomiska politikens huvuduppgift är bestämd av de akuta problemen i den 
svenska ekonomin. De senaste årens internationella lågkonjunktur har orsakat 
ekonomiska problem i de flesta industriländer. Sverige har drabbats extra hårt 
genom en kombination av internationell konjunkturnedgång och av en inhemsk 
politik som har förstärkt lågkonjunkturen i stället för att motverka den. Denna 
politik har kraftigt ökat det finansiella sparandet och pressat ned hushållens 
efterfrågan i ett läge när den sjunkande inhemska efterfrågan var den starka 
negativa kraften i ekonomin. Denna process har kraftigt försvagat incitamenten 
till investeringar samt skapat en arbetslöshet av en omfattning som inte 
uppmätts sedan 1930-talet. 
 Den reguljära sysselsättningen har minskat med över 450 000 personer sedan 1991 
och arbetslösheten har stigit till 13 %, inräknat personer i arbetsmarknadspoli- 
tiska åtgärder. Den dåliga ekonomiska utvecklingen har underminerat de 
offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga finanserna uppgår nu till ca 
11 % av BNP. De offentliga finanserna har därmed försämrats från att vara näst 
bäst bland OECD-länderna 1990 till att i år vara näst sämst. 
 Den svenska ekonomin kännetecknas av en påtaglig tudelning med en stark 
expansion i exportsektorn och en väsentligt svagare utveckling i andra delar av 
ekonomin. Denna tudelning rymmer allvarliga risker. 
  Den nuvarande situationen med hög arbetslöshet och med stora underskott och en 
snabbt växande statsskuld är ohållbar från såväl ekonomisk som demokratisk 
synpunkt. Genom den växande statsskulden och de ökande upplåningsbehoven 
begränsas det politiska handlingsutrymmet och de demokratiska institutionernas 
kraft. Därför är en stark budgetdisciplin och en över tiden balanserad 
statsbudget en förutsättning för ett starkt folkstyre. 
 Den snabbt stigande statsskulden leder till accelererande ränteutgifter, vilka 
ytterligare ökar på budgetunderskottet. Det tydligaste tecknet på den oro detta 
orsakar är att de svenska obligationsräntorna överstiger de tyska med ca 3 pro- 
centenheter samt att kronan är svag. Den höga obligationsräntan leder vid 
nuvarande inflationstakt till en real ränta på ca 8 %. En så hög realränta 
liksom den osäkerhet som föranleds av skuldutvecklingen håller tillbaka 
konsumtionen och investeringarna. Den höga räntan riskerar därmed att bryta kon- 
junkturåterhämtningen i förtid. 
 Om inte denna utveckling kan vändas finns det risk för att den höga arbets- 
lösheten permanentas. Erfarenheterna från flera europeiska länder visar att det 
är svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög under en längre tid. 
Den måste därför reduceras så snabbt som möjligt och på ett varaktigt sätt, dvs. 
utan att inflationen ökar. Arbetslösheten är ett slöseri såväl mänskligt, 
samhällsekonomiskt som statsfinansiellt och bidrar till större inkomstskillna- 
der, särskilt om den blir bestående. En kraftigt ökad sysselsättning är därför 
en grundläggande förutsättning för en framgångsrik fördelningspolitik liksom en 
fungerande jämställdhet. Detta förutsätter i sin tur goda villkor för en 
återhämtning i näringslivet. 
 Nyckeln till att föra Sverige ur den nuvarande ekonomiska krisen till en 
uthållig ekonomisk tillväxt och stigande sysselsättning är en ekonomisk politik 
som sanerar statsfinanserna. Den alarmerande ökningen av statsskulden de senaste 
tre åren har allvarligt försvagat Sveriges ekonomi och gjort den mycket sårbar 
för störningar och konjunktursvängningar. Den stora offentliga upplåningen har 
skapat en situation där räntekostnader utgör en växande del av de gemensamma 
utgifterna. Ju längre obalanserna i statens finanser består, desto större blir 
behovet av åtgärder för att kompensera för den stigande räntebördan. Vid sidan 
av räntorna utgör arbetslösheten den enskilt största kostnaden för samhället. 
Genom den minskar skattebasen och stiger bidragskostnaderna. 
 Det är därför av utomordentlig vikt att den nuvarande återhämtningen i ekonomin 
utnyttjas till att såväl främja sysselsättningen och stärka statens inkomster 
som att minska dess utgifter. Samtliga dessa tre delar är nödvändiga för att 
bryta de senaste årens skuldutveckling. Saneringen av statens finanser är 
samtidigt en nödvändig förutsättning för att få till stånd en varaktig tillväxt. 
 Sysselsättningsökningen måste komma till stånd i näringslivet. Den måste 
påskyndas genom åtgärder som är riktade mot de delar av ekonomin som ligger sent 
i konjunkturuppgången. 
 Arbetslinjen bör stärkas i första hand genom att investeringsaktiviteten 
stimuleras. Vidare behöver arbetsmarknadspolitiken läggas om för att främja 
expansionen i näringslivet genom åtgärder som stärker de arbetssökandes 
kompetens och som främjar yrkesmässig och geografisk rörlighet. Kapaciteten i 
utbildningen, såväl arbetsmarknadsutbildning som högre utbildning, behöver höjas 
och ett flyttstöd återinföras. Därutöver behövs särskilda åtgärder för att 
förhindra uppkomsten av långtidsarbetslöshet, särskilt bland ungdomar. 
 En förutsättning för att kunna åstadkomma en snabbt och uthållig ökning av 
sysselsättningen är att förtroendet för den svenska ekonomin återvinns. Den 
dubbla obalansen med ett högt finansiellt sparande i den privata sektorn och ett 
omfattande sparandeunderskott i den offentliga sektorn måste minskas. Därigenom 
skapas förutsättningar för lägre marknadsräntor och starkare krona. Därmed 
skulle också bördan på penningpolitiken minska och förutsättningarna för bevarad 
prisstabilitet öka, vilket skulle understödja tillväxt och sysselsättning 
ytterligare. För att uppnå detta krävs mycket omfattande budgetförstärkningar 
genom både utgiftsminskningar och skattehöjningar. 
 Tidpunkten är nu gynnsam för åtgärder som stärker de offentliga finanserna. Den 
ekonomiska återhämtningen har börjat komma i gång och bör kunna bli stark. 
Liksom under tidigare konjunkturuppgångar stiger sysselsättningen med en viss 
eftersläpning. Drivkraften i konjunkturuppgången är en stark ökning av exporten, 
som väntas leda till successivt allt större överskott i handels- och 
bytesbalanserna. Den starka exportexpansionen börjar nu också sprida sig till 
andra delar av ekonomin. 
 Genom en ekonomisk tillväxt som ökar sysselsättningen och minskar 
arbetslösheten och genom budgetförstärkningar som ger en kraftig effekt på de 
offentliga finanserna redan nästa år skall statsskulden som andel av BNP kunnas 
stabiliseras senast 1998. Att stabilisera statsskulden är dock på längre sikt 
inte tillräckligt. För att minska sårbarheten och skapa handlingsutrymme inför 
framtida konjunkturavmattningar bör ett mer långsiktigt mål vara att ta 
ytterligare steg för att nedbringa skuldkvoten. 
 För att åstadkomma en snabb och påtaglig effekt på räntorna ges flertalet 
åtgärder redan nu ett konkret innehåll och kan till stor del beslutas av riks- 
dagen redan i höst. 
 Vidare utformas åtgärderna så att bördorna delas av alla grupper. Grunden i 
välfärdssamhället - att varje människa skall kunna garanteras en god utbildning, 
en bra sjukvård och en trygg ålderdom - måste säkras. Därför bör i största 
möjliga mån kvaliteten i kommunernas verksamhet prioriteras framför nivåerna i 
transfereringssystemen. I budgetpropositionen återkommer regeringen med en 
redovisning av hur jämställdheten påverkas på olika politikområden. 
 Tillräckligt omfattande och väl utformade budgetförstärkningar kan leda in den 
ekonomiska utvecklingen i en god cirkel med lägre räntor, stärkt krona, minskade 
inflationsförväntningar, ökade investeringar, starkare tillväxt, stigande 
sysselsättning och ytterligare förbättrade offentliga finanser. Mot denna 
bakgrund föreslår regeringen nu inom ramen för ett fyraårigt program konkreta 
åtgärder som förstärker de offentliga finanserna 1998 med 57,1 miljarder kr. Av 
dessa avser 25,5 miljarder kr utgiftsbegränsningar och 31,6 miljarder kr 
inkomstförstärkningar efter avdrag för inkomstbortfall på grund av minskade 
transfereringsutgifter m.m. Genom de åtgärder som regeringen nu föreslår 
fullföljs det socialdemokratiska partiets valmanifest. 
 Det försämrade statsfinansiella utgångsläget gör dessa åtgärder otillräckliga 
för att stabilisera statsskulden under innevarande mandatperiod. Samtidigt gör 
den starka konjunkturutvecklingen ytterligare budgetförstärkningar ekonomiskt 
möjliga. Redan i valrörelsen redovisade socialdemokraterna att det kunde komma 
att krävas större budgetförstärkningar än vad som hade preciserats i 
valmanifestet. Regeringen kommer att föreslå ytterligare budgetförstärkande 
åtgärder om sammanlagt 20 miljarder kr i budgetpropositionen 1995. Dessa kommer 
att huvudsakligen vara besparingar i de offentliga utgifterna. 
 Vidare redovisas i en särskild proposition principerna för finansieringen av 
medlemsavgiften till Europeiska Unionen (EU). 
 De närmaste åren kommer de offentliga finanserna dessutom att påverkas av 
budgetförstärkande åtgärder som riksdagen har beslutat, vilka motsvarar 
tillkommande budgetförstärkningar på sammanlagt ca 18 miljarder kr 1998 jämfört 
med i år. Därtill blir ränteutgifterna lägre år 1998 som en följd av att de 
sammantagna budgetförstärkningarna ger en lägre offentlig nettoskuld. 
 Såvitt i dag kan bedömas bör dessa åtgärder sammantagna vara tillräckliga för 
att stabilisera statsskulden som andel av BNP i slutet av mandatperioden. Under 
gynnsamma omständigheter kan det ske tidigare än så. Åtgärderna sammanfattas i 
tabell 1.1. 
 
Tabell 1.1  Sammanställning av åtgärder 
Miljarder kronor 
___________________________________________________________________ 
                                         Effekt på den offentliga 
                                         sektorns finanser 1998 
___________________________________________________________________ 
Tidigare beslutade åtgärder                       18,3 
 
Nu föreslagna utgiftsminskningar                  25,5 
Inkomstbortfall pga utgiftsminskningar            -4,7 
Nu föreslagna inkomstökningar                     36,3 
Summa                                             57,1 
 
Ytterligare åtgärder i budgetproposition          20,0 
Minskade ränteutgifter                            18,0 
 
Summa                                            113,4 
___________________________________________________________________  
 Vidare föreslår regeringen ett antal kortsiktiga åtgärder för att stimulera 
sysselsättningen under den närmaste tiden. Åtgärderna omfattar ett 
investeringspaket, vilket beräknas leda till investeringar för 14 miljarder kr 
och som inkluderar ett tidsbegränsat direktavdrag för byggnadsinvesteringar. För 
att stärka arbetskraftens kompetens och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden 
läggs arbetsmarknadspolitiken om i riktning mot utbildningsåtgärder och stärkt 
rekryteringsstöd för att förhindra permanent utslagning av arbetskraften. 
Särskilda åtgärder föreslås för att förhindra att unga drabbas av lång- 
tidsarbetslöshet. Dessa åtgärder finansieras fullt ut genom minskningar av andra 
utgifter för arbetsmarknadspolitiken m.m. 
 Den av regeringen föreslagna ekonomiska politiken bidrar till en ekonomisk 
återhämtning. Tillväxten beräknas nästa år bli drygt 3 %. Därigenom ökar 
sysselsättningen med ca 100 000 personer, den öppna arbetslösheten sjunker till 
ca 7 % och bytesbalansen ger ett betydande överskott. Underskottet i den 
offentliga sektorn sjunker med 2 procent av BNP. Förutsättningar skapas också 
för att den ekonomiska uppgången skall kunna ske utan priset av hög inflation. 
Prisökningarna förutses begränsas till ca 3 % år 1995. Därmed är grunden lagd 
för att Sverige varaktigt skall kunna häva sig ur den djupa kris som präglat 
ekonomin de senaste åren. 
 Den 13 november genomförs folkomröstningen om Sveriges medlemskap i den 
Europeiska Unionen. Utfallet i omröstningen kan komma att påverka den ekonomiska 
utvecklingen i Sverige och förutsättningarna för den ekonomiska politiken. 
Regeringen återkommer till dessa frågor. 
 
2   Den ekonomiska utvecklingen 
 
Den internationella ekonomiska utvecklingen 
 
Efter en svag utveckling under 1993 i OECD-länderna, då BNP endast växte med 
1 %, har det internationella konjunkturläget stärkts markant under 1994. Den 
största förbättringen har skett i de europeiska länderna, samtidigt som 
tillväxten i USA fortsatt i hög takt och konjunkturuppgången i Storbritannien 
ytterligare befästs. I Japan är återhämtningen fortfarande vacklande. De 
nordiska länderna sammantagna utmärker sig som ett starkt tillväxtområde. I 
såväl Danmark som Norge bedöms BNP öka med över 4 % i år och även i Finland blir 
tillväxten hög, av storleksordningen 3 %. 
 Inflationstrycket i OECD fortsätter att vara måttligt. Inflationen i OECD 
uppgick till 2,4 % på årsbasis i juli. Gemensamt för så gott som samtliga 
OECD-länder är dock att inflationsförväntningarna på några års sikt har ökat 
under året. 
 Arbetslösheten i OECD har sjunkit något under året och uppgick i juli i år till 
8,1 % av arbetskraften i juli. I OECD-Europa har arbetslösheten stabiliserats på 
en mycket hög nivå och uppgick till 11,5 % av arbetskraften. Arbetslösheten har 
sjunkit i bl.a. USA, Storbritannien och Kanada, medan den har fortsatt växa i 
Japan och stabiliserats i Tyskland och Frankrike. 
 Finanspolitiken ger under 1994 en restriktiv effekt på den ekonomiska 
aktiviteten i OECD. I OECD-Europa uppgår underskottet i den offentliga sektorn 
till 6 % av BNP. Den offentliga sektorns skuldsättning har fortsatt att öka och 
bruttoskulden uppgår i dagsläget till ca 70 % av BNP, vilket kan jämföras med ca 
50 % av BNP för tio år sedan. 
 De lägre räntorna under 1993 är en viktig förklaring till den nuvarande 
återhämtningen i de europeiska länderna. En mindre restriktiv penningpolitik har 
möjliggjorts genom att länderna samtidigt genomfört medelfristiga 
konsolideringsprogram för de offentliga finanserna. När penningpolitiken 
stramades åt i USA i februari 1994 bröts den internationella trenden med 
fallande långa räntor, bl.a. beroende på att tillväxtutsikterna förbättrats, att 
efterfrågan på kapital ökat och att inflationsförväntningarna stigit. 
Ränteuppgången har generellt sett varit störst i de länder som har dåliga 
offentliga finanser och en tradition av höga prisökningar. 
 BNP-tillväxten i OECD beräknas uppgå till 2,6 % i år och till 2,8 % nästa år. I 
OECD-Europa tilltar tillväxten, medan den bedöms dämpas något i USA nästa år, 
främst beroende på en svagare utveckling för konsumtion och investeringar. I 
Japan förväntas en svag uppgång. I de nordiska länderna blir sannolikt 
tillväxten fortsatt förhållandevis kraftig, även om takten avtar i Danmark och 
Norge. 
 
Tabell 2.1  Internationell utveckling 
Årlig procentuell förändring 
______________________________________________________________ 
                           1992     1993     1994     1995 
______________________________________________________________ 
BNP 
 
OECD Europa                 0,7     -0,6      2,1      2,8 
OECD Totalt                 1,4      1,1      2,6      2,8 
 
KPI 
 
OECD Europa                 3,9      3,2      2,8      2,9 
OECD Totalt                 3,1      2,8      2,3      2,8 
 
Arbetslöshet 
(procent av arbetskraften) 
 
OECD Europa                 9,5     10,6     11,4     11,1 
OECD Totalt                 7,7      8,0      8,3      7,9 
______________________________________________________________ 
 
Källor: OECD och Finansdepartementet.  
 Trots uppgången väntas inflationen komma att bli låg historiskt sett för OECD 
som helhet nästa år. Det avspeglar dels att det i många länder kommer att finnas 
ledig kapacitet vad gäller arbetskraft, dels den större vikt som målet om 
prisstabilitet givits i många länder. Det finns i Europa i dagsläget en bredare 
uppslutning än tidigare kring vikten att hålla inflationen på en låg nivå. 
 Arbetslösheten i OECD bedöms minska något och uppgå till strax under 8 % 1995. 
I OECD-Europa är andelen arbetslösa väsentligt högre, även om den också där 
väntas minska. 
 De offentliga finanserna väntas förbättras i OECD under 1995, även om de 
offentliga finanserna i flertalet länder förutses fortsätta att visa avsevärda 
underskott i ett medelfristigt perspektiv, trots antaganden om en lång period 
med god ekonomisk tillväxt och att ländernas olika konsolideringsprogram imple- 
menteras fullt ut.  
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 
 
Utvecklingen i svensk ekonomi har under de tre senaste åren varit starkt 
negativ. Investeringarna har minskat med över 20 % och sysselsättningen med över 
450 000 personer. Närmare 50 000 företag har gått i konkurs och många pro- 
duktionsanläggningar har lagts ner och därmed har också den svenska produktion- 
skapaciteten försvagats. 
 Den fallande sysselsättningen har medfört minskade offentliga inkomster, medan 
den ökade arbetslösheten gett större offentliga utgifter. Omsvängningen från ett 
underskott till ett kraftigt överskott i hushållssparandet liksom en för svag 
budgetdisciplin och dyrbara kompromisser mellan olika önskemål har också 
försämrat de offentliga finanserna. 
 Efter tre år med fallande produktion väntas BNP växa med ca 2,5 % år 1994. 
Återhämtningen startar dock från en låg nivå, och avståndet till den långsiktiga 
tillväxttrenden är betydande. Återhämtningen har hittills varit exportledd, men 
investeringsaktiviteten ökar nu och BNP-tillväxten väntas bli drygt 3 % år 1995. 
 Den svenska industrins konkurrensläge är mycket gott. I första hand är det en 
följd av att kronkursen har sänkts, men de senaste åren starka produktivitet- 
sökningarna har också bidragit. Industriproduktionen stiger i år med ca 9 % och 
nästa år förutses en uppgång på 6-7 %. Parallellt med den expansiva situationen 
för de konkurrensutsatta sektorerna beräknas stora delar av den inhemska eko- 
nomin få vidkännas en fortsatt dämpad efterfrågan. Den offentliga konsumtionen, 
aktiviteten i byggsektorn och till en del även den privata konsumtionen förutses 
utvecklas svagt. 
 En tudelning av ekonomin av detta slag är i viss utsträckning ett normalt 
inslag i en återhämtningsfas. Att expansiva delar av ekonomin når sitt 
kapacitetstak är heller inget att förvåna sig över. Det är snarare en naturlig 
del i den strukturomvandling av ekonomin som nu sker. Av avgörande betydelse är 
dock att ekonomin fungerar på ett sådant sätt att kapacitetsutbyggnaden och 
omvandlingen verkligen kommer till stånd och att det sker utan att inflationen 
tilltar. Den omläggning av den ekonomiska politiken som nu sker är inriktad på 
att främja en sådan expansion utan ökad inflation. Arbetsmarknadspolitiken 
inriktas på att underlätta rekrytering och minska risken för flaskhalsar. 
Investeringarna stimuleras för att främja en snabbare kapacitetsutbyggnad i 
näringslivet. 
 Det finns påtagliga risker med den nuvarande situationen. Det senaste halvårets 
utveckling med stigande räntor och svag krona har fördjupat tudelningen av 
ekonomin. Stora krav ställs nu på arbetsmarknadens funktionssätt för att inte 
löneutvecklingen i industrin skall ge upphov till en inflationistisk utveckling. 
Det bristande förtroendet för hållbarheten i utvecklingen av de offentliga 
finanserna har också inneburit att den svenska kronan är lågt värderad. Detta 
har förvärrat obalansen mellan ekonomins olika delar. En högre kronkurs skulle 
verka dämpande på utvecklingen för exportsektorn samtidigt som lägre 
importpriser skulle stimulera hemmamarknaden och minska inflationstrycket. 
 Det höga ränteläget har medverkat till att den begynnande uppgången av den 
privata konsumtionen försvagats. Den nödvändiga konsolideringen av 
statsfinanserna medför en minskning av den realt disponibla inkomsten för 
hushållen nästa år. Hushållens skuldanpassning har emellertid varit kraftig de 
senaste åren och skuldkvoten är nu betydligt lägre än innan kreditexpansionen 
under andra hälften av 1980-talet. Tillsammans med en viss förbättring av ar- 
betsmarknadsläget innebär detta att det är rimligt att förvänta sig en nedgång i 
hushållssparandet. Därigenom skulle den privata konsumtionen komma att bli 
ungefär oförändrad i volym 1995. 
 Bruttoinvesteringarna har vänt uppåt under 1994 från en mycket låg nivå. 
Ökningen av näringslivets investeringar beräknas bli ca 18 %. Den höga 
lönsamheten i kombination med en stark produktionstillväxt förutses medföra 
fortsatta mycket stora investeringsökningar inom industrin under det närmaste 
året, trots det höga ränteläget. Investeringarna inom övriga delar av näring- 
slivet hålls tillbaka av den svaga hemmamarknaden. Allt fler tecken tyder dock 
på att detta håller på att ändras. Priserna på kommersiella fastigheter har 
stabiliserats och flera privata tjänstesektorer redovisar nu expansiva 
produktionsplaner. Det kraftigt minskande bostadsbyggandet dämpar ökningen för 
de totala bruttoinvesteringarna. Totalt förutses dessa dock öka med ca 12 % år 
1995 och de ger därmed ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten. 
Uppgången beror delvis på de nu föreslagna stimulansåtgärderna avseende 
investeringar. Av dessa kan nämnas direktavdrag för byggnadsinvesteringar inom 
näringslivet samt s.k. ROT-åtgärder riktade mot eftersatta investeringar. 
 Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört betydande 
marknadsandelsvinster. Under 1993 och 1994 har marknadsandelarna för export av 
bearbetade varor ökat med närmare 20 %. Under 1995 väntas de svenska 
arbetskraftskostnaderna (i gemensam valuta) stiga något mer än konkurrenternas 
samtidigt som kapacitetsrestriktioner alltmer börjar göra sig gällande. Ett 
fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella konjunktur- 
uppgången innebär dock att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. 
Ökningen bedöms bli knappt 9 % år 1995. 
 Importen har hittills i år ökat mycket kraftigt. Till en del beror detta på en 
stark efterfrågan från exportsektorn. Den konkurrensfördel som importkonkurre- 
rande hemmamarknadsföretag har erhållit genom deprecieringen av kronan har 
hittills inte inneburit att man kunnat öka sina marknadsandelar. Under 1995 
dämpas importefterfrågan något samtidigt som hemmamarknadsföretagen förväntas 
kunna utnyttja det gynnsamma konkurrensläget. Importens ökningstakt förutses 
därmed avta till ca 6,5 % år 1995. 
 Utvecklingen av utrikeshandeln innebär successivt tilltagande överskott i 
handels- och bytesbalansen. År 1995 bedöms överskottet i bytesbalansen uppgå 
till ca 2 % av BNP. 
 En väl fungerande lönebildning är av stor betydelse för att en hög och stabil 
tillväxt skall kunna uppnås utan att inflationen ökar. Trots det mycket svaga 
arbetsmarknadsläget steg de genomsnittliga lönerna relativt kraftigt under 1993. 
Till viss del kunde den uppmätta löneökningen förklaras av en tillfällig s.k. 
strukturell löneglidning som uppstår när sysselsättningen faller. Detta beror 
dels på att de som kvarstår i sysselsättning har högre genomsnittslön, dels på 
utbetalda avgångsvederlag. Denna effekt har beräknats till ca 1 procentenhet. De 
genomsnittliga löneökningarna väntas uppgå till ca 3 % år 1994, vilket motsvarar 
ökningstakten 1993 exkl. den strukturella löneglidningen. Prognoserna för 1995 
är baserade på ungefär samma ökningstakt. 
 Konsumentpriserna väntas i år öka med knappt 3 %. Den underliggande inflationen 
är emellertid väsentligt lägre. Höjda indirekta skatter och en stigande 
räntenivå har drivit upp konsumentprisindex (KPI). Vidare har den svaga kronan 
medfört ett betydande genomslag från importpriserna. Under 1995 bedöms öknings- 
takten för KPI bli ca 3 %. Även denna prisökning härrör till stor del från höjda 
indirekta skatter och avgifter samt minskade subventioner. Nettoprisindex 
beräknas öka med bara drygt 2 %. 
 Det svåra läget på arbetsmarknaden har förbättrats något under loppet av 1994. 
Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, har ökat betydligt. En ökad 
medelarbetstid har emellertid inneburit att antalet sysselsatta personer 
fortsatt att minska 1994 jämfört med 1993. Under det kommande året väntas 
antalet sysselsatta öka med ca 2,5 %. Effekterna på arbetslösheten begränsas 
dock av att även utbudet av arbetskraft väntas öka när situationen på 
arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen mellan 16 och 64 år som är i 
arbetskraften, dvs. arbetar eller är arbetslösa, har sjunkit från nästan 85 % år 
1990 till 77 % år 1994. Många av de personer som har försvunnit ur arbetskraften 
förväntas uppleva det som meningsfullt att återvända till arbetsmarknaden när 
sysselsättningsmöjligheterna förbättras. Den öppna arbetslösheten beräknas 
minska från ca 8 % år 1994 till knappt 7 % år 1995. 
 Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år uppgå 
till ca 11 procent av BNP. Uppgången i ekonomin och de föreslagna budgetför- 
stärkande åtgärderna förutses leda till en successiv förbättring av de 
offentliga finanserna de närmaste åren. Underskottet väntas minska till drygt 
9 % år 1995. Eftersom budgetunderskottet alltjämt är mycket stort fortsätter 
emellertid statsskulden att öka till uppskattningsvis 93 % av BNP vid slutet av 
1995. 
 
Tabell 2.2  Försörjningsbalans 
______________________________________________________________ 
                                1992    1993    1994    1995 
______________________________________________________________ 
 
Privat konsumtion               -1,9    -3,8     0,4     0,0 
Offentlig konsumtion            -0,6    -0,7    -0,2     0,3 
   Stat                          1,7     3,5     1,6     2,3 
   Kommuner                     -1,6    -2,5    -1,0    -0,6 
Bruttoinvesteringar            -11,0   -16,2     4,0    11,9 
   Näringsliv                  -15,7   -16,3    18,2    19,5 
   Bostäder                     -6,4   -28,3   -35,7   -23,0 
   Myndigheter                   1,2     3,6     5,9    10,2 
Lagerinvesteringar               1,3     0,3     0,6     0,2 
Export                           2,2     7,2    12,0     8,6 
Import                           1,3    -0,4    10,3     6,6 
 
BNP                             -1,9    -2,1     2,5     3,4 
______________________________________________________________  
Tabell  2.3 Nyckeltal 
______________________________________________________________ 
                                1992    1993    1994    1995 
______________________________________________________________ 
 
Timlön, kostnad                  3,6     3,9     2,8     3,5 
KPI, dec-dec                     1,9     3,9     2,8     3,0 
NPI, dec-dec                     2,9     3,6     2,1     1,6 
Disponibel inkomst               2,7    -3,9     1,2    -2,0 
Sparkvot (nivå)                  7,4     7,2     8,0     6,1 
Industriproduktion              -0,7     1,8     9,0     7,6 
Sysselsättning                  -4,1    -5,2    -1,1     2,5 
Öppen arbetslöshet (nivå)        5,3     8,2     8,0     7,0 
Total arbetslöshet (nivå)        9,0    12,5    13,1    12,0 
Offentliga sektorns finansiella 
sparande (i % av BNP)           -7,4   -13,4   -11,0    -8,8 
Privata sektorns finansiella 
sparande (i % av BNP)            4,3    12,4    11,6    10,7 
Bytesbalans (i % av BNP)        -3,1    -1,0     0,6     1,9 
______________________________________________________________  
3  Politik för tillväxt, sysselsättning 
   och välfärd 
 
Regeringen proposition innehåller i allt väsentligt förslag som socialde- 
mokraterna gick till val på. Tillsammans med den budgetproposition som nu 
förbereds rör det sig om ett gigantiskt program för att sanera statens finanser 
för att därigenom återupprätta goda förutsättningar för Sveriges ekonomi. 
Åtskilliga grupper i samhället kommer att känna av det, och många kommer att 
tycka illa om enskilda inslag i programmet. Samtidigt torde alla inse att ett 
program av detta slag är nödvändigt på lång sikt för såväl enskilda medborgare 
som för det svenska näringslivet. 
 Propositionen skall alltså ses som förslag till åtgärder för att lägga ett nytt 
och fast golv för den ekonomiska politiken i stället för det gungfly på vilket 
Sverige befunnit sig de senaste åren. Lyckas denna sanering, kan utvecklingen 
därefter bli betydligt mindre smärtsam. De förslag regeringen nu lägger och 
arbetar med fordras för att på sikt skapa en hållfast grund för 
välvärdspolitiken och för att få ett näringsliv som expanderar. 
 För att upprätthålla och utveckla välfärden krävs således en hög, balanserad 
och uthållig tillväxt och en sänkning av arbetslösheten. Arbetslösheten har de 
senaste åren ökat kraftigt och nått en nivå som inte har upplevts sedan 
depressionen på 1930-talet. Erfarenheterna från andra länder visar att det är 
svårt att få ned arbetslösheten när den har varit hög under en längre tid. Den 
ekonomiska politiken är därför inriktad på att snabbt minska arbetslösheten 
innan den permanentas på en hög nivå. 
 En förutsättning för god tillväxt är att investeringarna ökar och att Sveriges 
produktionsförmåga varaktigt höjas. Den djupa kris som den svenska ekonomin har 
genomgått de senaste åren har lett till en rekordlåg investeringsnivå, som inte 
är förenlig med en hög och stabil tillväxt. Investeringsnivån måste höjas 
markant. Det behövs fler företag och fler företagare. De nya arbetstillfällena 
måste i första hand tillkomma i näringslivet och de små och medelstora företagen 
har därvid en central roll. Det statsfinansiella läget medför samtidigt att den 
offentliga sektorn inte kan bidra till den nödvändiga sysselsättningsökningen i 
någon större utsträckning. 
 I första hand måste en investeringsuppgång åstadkommas genom att den goda 
konkurrenskraften i näringslivet befästs och genom att räntenivån sänks. För att 
påskynda återhämtningen föreslår regeringen att möjligheter till direktavavdrag 
för byggnadsinvesteringar skall gälla under perioden fr.o.m. den 1 november 1994 
t.o.m. den 31 maj 1996. Vidare föreslår regeringen satsningar för att förbättra 
underhållet av vägar, järnvägar, skolor och andra byggnader samt satsningar inom 
miljö- och kulturområdet uppgående till sammanlagt drygt 4,7 miljarder kr. Dessa 
utgifter finansieras fullt ut genom minskningar av andra utgifter för 
arbetsmarknads- och regionalpolitiken. 
 Arbetsmarknadspolitiken liksom den ekonomiska politiken i övrigt bör utformas 
så att arbetslösheten kan reduceras utan att löner och priser åter börjar öka 
påtagligt. Detta kräver en politik som främjar rörlighet och övergång till 
reguljära arbeten. Arbetslinjen måste stärkas. Stora krav måste ställas på 
arbetsmarknadens funktionssätt vad gäller lönebildning och arbetskraftens 
rörlighet. Genom en ökad flexibilitet underlättas överföringen av arbetskraft 
till expansiva yrken, branscher och regioner utan att de nominella 
löneökningarna i ekonomin som helhet tilltar. 
 I detta sammanhang har såväl arbetsmarknadsutbildning som reguljär utbildning 
stor betydelse. Genom en bred utbildningsverksamhet höjs kompetensnivån hos 
arbetskraften så att förflyttningar från delarbetsmarknader med hög arbetslöshet 
till sektorer med arbetskraftsbrist underlättas. Såväl matchningsproblemen som 
inflationsdrivande tendenser reduceras därigenom. Arbetsmarknadspolitiken kommer 
därför att läggas om i syfte att främja sysselsättningen på den reguljära 
arbetsmarknaden, motverka inflationsdrivande flaskhalsar och höja kompetensen i 
arbetslivet. 
 Arbetsmarknadspolitiken kommer dessutom att i allt större utsträckning riktas 
mot personer som riskerar en permanent utslagning från arbetsmarknaden, de 
långtidsarbetslösa, de som aldrig lyckats etablera sig, de utomnordiska 
invandrarna och äldre som förlorat sitt arbete under lågkonjunkturen. Särskild 
uppmärksamhet bör riktas mot de unga som bör vara på arbetsmarknaden men ännu 
inte fått den möjligheten. Åtgärderna måste vara anpassade efter varje arbets- 
sökandes behov och förutsättningar. Satsningar som främjar den geografiska och 
yrkesmässiga rörligheten kommer att prioriteras framför traditionella 
sysselsättningsskapande åtgärder. De speciella programmen för ungdomspraktik och 
arbetslivsutveckling kommer successivt att avvecklas och i stället ersättas med 
andra arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder med särskild inriktning 
på ungdomar. Det är dessutom angeläget att människors vilja att söka arbete och 
acceptera erbjudanden om arbete regelbundet testas. Möjligheterna att neka 
anvisat arbete måste vara mycket begränsade med avseende på lönenivå, region, 
bransch och yrkeskategori. Svartjobb och bidragsfusk kan aldrig accepteras. 
 De internationella erfarenheterna visar att det största hotet mot en rättvis 
fördelning av välfärden är en hög och bestående arbetslöshet. Den nuvarande höga 
arbetslösheten kostar den offentliga sektorn stora belopp och hotar både den 
generella välfärdspolitiken och rättvisan, genom att den skapar klyftor mellan 
de som har arbete och de som saknar jobb. I år kommer mer än vart tredje hushåll 
(exkl. pensionärshushållen) att direkt beröras av den höga arbetslösheten. Dessa 
hushåll får betala en mycket stor andel av krisens kostnader, både ekonomiskt 
och genom risk att drabbas av hälsobesvär. 
 Uppoffringarna för saneringen av de offentliga finanserna måste fördelas 
rättvist. Dagens bördor får inte skjutas över på kommande generationer. Det 
minskade inflationsskyddet av bl.a. pensionerna kommer att beröra många hushåll, 
men i allmänhet med mindre månadsbelopp. Genom det särskilda bostadstillägget 
ges stöd till de pensionärer som har svagast ekonomi. Den tillfälliga 
värnskatten, den reducerade indexeringen av skatteskalan och förändringarna i 
kapital- och förmögenhetsbeskattningen berör främst hushåll med höga eller 
genomsnittliga inkomster. 
 En rättvis fördelning av välfärden förutsätter också att alla har lika tillgång 
till barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och annan 
offentligt finansierad service av god kvalitet. Genom inriktningen av de nu 
föreslagna åtgärderna på inkomstförstärkningar och minskade transfereringar 
värnas dessa verksamheter. Satsningarna på ökad utbildning och kunskap, såväl i 
näringslivet som inom arbetsmarknadspolitiken och skolan, bidrar både direkt och 
indirekt till en jämnare välfärdsfördelning. 
 Prioriteringen av arbetslinjen medför att möjligheterna att försörja sig själv 
förbättras, den samlade välfärden ökar och fördelningen blir rättvis också i ett 
längre perspektiv. Passivitet och fortsatt stora underskott i de offentliga 
finanserna skulle, å andra sidan, innebära att bördorna fortsätter att öka och 
vältras över på kommande generationer. 
 Sverige är en integrerad del av den globala ekonomin. Internationellt samarbete 
är viktigt för att uppnå centrala politiska mål som god tillväxt, hög 
sysselsättning och tryggad välfärd. Arbetslösheten är ett gissel i flertalet 
industriländer, och det råder bred enighet om att detta problem måste ha högsta 
prioritet. 
 Den 13 november tar svenska folket ställning till frågan om svenskt 
EU-medlemskap. Om Sverige blir medlem i EU, så kommer Sverige att engagera sig i 
arbetet med att forma en ny, aktiv politik för tillväxt och mot arbetslöshet i 
Europa. Målen för sysselsättning och välfärd måste bli lika ambitiösa som målen 
för finansiell stabilitet. Sverige kommer att medverka i strävandena att 
förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att genomföra gemensamma europeiska 
investeringsprojekt. 
 
4   Finans- och penningpolitiken 
 
De offentliga finanserna har försämrats på ett dramatiskt sätt under de senaste 
åren. År 1990 var de samlade offentliga inkomsterna 57 miljarder kr större än 
utgifterna. I år är i stället inkomsterna 166 miljarder kr mindre än utgifterna. 
Detta stora underskott innebär att den offentliga skuldsättningen stiger snabbt. 
De svaga offentliga finanserna försvårar samtidigt en förbättring av sysselsätt- 
ningen, eftersom de bidrar till höga räntor samt en utbredd och påtaglig 
osäkerhet. Detta håller tillbaka såväl investeringar som konsumtion och 
motverkar därmed den ekonomiska återhämtningen. 
 Den långa räntan har stigit markant under innevarande år. Uppgången i 
tioårsräntan på ca 4 procentenheter sedan bottennoteringen i slutet av januari 
till dagens knappt 11 % kan delvis förklaras av en mindre uppgång i de 
internationella räntorna, men framför allt av en oro för den ekonomiska 
utvecklingen i Sverige, och speciellt då för den offentliga skuldutvecklingen. 
Räntedifferensen mot Tyskland på tioåriga obligationer har i år stigit från ca 
1 procentenhet, när den var som lägst i våras, till över 4 procentenheter i 
augusti. Därefter har den sjunkit något, till ca 3 procentenheter för 
närvarande. Oron för den ekonomiska utvecklingen kommer även till uttryck i den 
svenska kronans låga värde som bidrar till tudelningen av ekonomin och som 
försvagar den ekonomiska återhämtningen. 
 Budgetpolitiken har de senaste åren varit alltför svag. Budgetdisciplinen måste 
nu återupprättas och därmed förutsättningarna för en bibehållen låg inflation 
och lägre räntor. 
 Den ekonomiska politiken måste läggas om så snart som möjligt. Avgörande är 
därvid en kraftfull sanering av statsfinanserna. Budgetförstärkningarna bör vara 
så omfattande och så utformade att de leder till en hållbar och 
förtroendeskapande utveckling av de offentliga finanserna. Därmed skapas 
förutsättningar för lägre räntor och en starkare krona, vilket i sin tur kan 
bidra till en stark och hållbar återhämtning av produktion, sysselsättning och 
välfärd. Budgetförstärkningarna bör vidare i största möjliga utsträckning 
befrämja ekonomins funktionssätt och utformas på ett rättvist sätt. Den 
fördelningsmässigt allra viktigaste effekten är emellertid att en hög och 
uthållig tillväxt skulle förbättra sysselsättningsmöjligheterna för svaga 
grupper. Budgetförstärkningarna måste få genomslag på de offentliga finanserna 
redan 1995 och 1996 för att ge så snabba effekter som möjligt på ränta, 
växelkurs, skuldutveckling och ekonomisk återhämtning. 
 För att uppnå en stabilisering av statsskulden som andel av BNP i slutet av 
mandatperioden krävs, såvitt nu kan bedömas, de budgetförstärkningar som 
redovisats i tabell 1.1. I diagram 3.1 och 3.2 visas utvecklingen av 
statsskulden som andel av BNP och den offentliga sektorns finansiella sparande 
när dessa budgetförstärkningar beaktas vid olika antaganden om tillväxt fram 
till år 1998. Inflationen antas vara 3 % per år, räntan på statsobligationer 
antas falla successivt till 7 % år 1998. Beräkningarna är justerade för s.k. 
under- och överkurser vid obligationsemissioner. 
 
Diagram 3.1  Statsskulden. Procent av BNP 
Källa: Finansdepartementet.  
Diagram 3.2  Den offentliga sektorns finansiella sparande. Procent av BNP 
Källa: Finansdepartementet.  
 I valrörelsen begärde socialdemokraterna ett öppet mandat av väljarna för att 
vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt för att sanera 
statens finanser. De senaste prognoserna tyder på att statens budgetunderskott 
innevarande budgetår, om inga åtgärder vidtas, blir större än tidigare beräknat, 
främst till följd av högre räntor. Samtidigt är den ekonomiska utvecklingen 
emellertid nu så stark att förutsättningar finns att uppnå en snabb 
konsolidering av statsfinanserna. En sådan utveckling är en förutsättning för 
att i den kommande konjunkturuppgongen få till stånd en varaktig tillväxt. Den 
förbättrar också förutsättningarna för att klara en kommande konjunktur- 
avmattning och göra statens finanser mindre känsliga för variationer i räntor 
och valutakurser. Regeringen gör bedömningen att denna möjlighet till en 
kraftfull förstärkning av statsfinanserna nu måste tas till vara. 
 Den ekonomiska politiken syftar även till att etablera en varaktigt låg 
inflationstakt. Det är inte möjligt att uppnå hög tillväxt och successivt 
stigande sysselsättning samtidigt som prisstegringarna är snabba. De ekonomiska 
aktörerna skulle då komma att bygga in en hög inflationstakt i sina 
förväntningar och i sitt beteende. Därmed skulle lönekrav komma att drivas upp 
och misstroende mot valutan uppstå. Osäkerheten inför framtiden skulle tillta 
med ökade riskpremier och högre räntor som följd. Det råder därför ingen 
motsättning mellan prisstabilitet och hög sysselsättning. Tvärtom är 
prisstabilitet en förutsättning för en långsiktigt hög tillväxt och hög 
sysselsättning. Det visar sig också att länder med varaktigt låg inflationstakt 
är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska störningar eller kriser 
av olika slag. Detta har varit mycket påtagligt i samband med den turbulens som 
vid olika tillfällen rått på de finansiella marknaderna under de senaste åren. 
 Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation på god 
europeisk nivå. Riksbanksfullmäktige har definierat inflationsmålet så att in- 
flationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent +/-1 pro- 
centenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder. 
Omläggningen av finanspolitiken väntas bidra till en starkare krona och lägre 
långa räntor, vilket främjar en sund och balanserad utveckling av den svenska 
ekonomin. En statsfinansiell sanering skulle bidra till att minska bördan på 
penningpolitiken. Därmed skulle också förutsättningarna för bevarad 
prisstabilitet öka, vilket ytterligare skulle förbättra förutsättningarna för en 
balanserad och uthållig tillväxt. 
 
5   Budgetpolitiken 
 
5.1  Utgångspunkter 
 
I det socialdemokratiska valmanifestet redovisades en politik för att angripa de 
ökade obalanserna i ekonomin samt skapa en uthållig tillväxt och därmed värna 
välfärden. För att detta skall lyckas är det nödvändigt att sanera 
statsfinanserna och minska arbetslösheten. 
 Valmanifestet innehöll därför förslag till ett tillfälligt investeringsprogram. 
Vidare redovisades planerade utgiftsminskningar och inkomstökningar, som skulle 
förstärka statens finanser med 61 miljarder kr. 
 I valmanifestet anfördes att det skulle kunna bli nödvändigt med ytterligare 
åtgärder för att förbättra de offentliga finanserna. Det försämrade 
statsfinansiella läget gör det nödvändigt att genomföra ytterligare budgetför- 
stärkningar på sammanlagt ca 20 miljarder kr. Förslag härom kommer att 
föreläggas riksdagen i budgetpropositionen 1995. Förslagen bör inriktas på 
besparingar i de offentliga utgifterna. 
 
5.2  Åtgärder för att stärka de offentliga finanserna 
 
De åtgärder som regeringen redovisar i denna proposition beräknas leda till en 
förstärkning av de offentliga finanserna med 57,1 miljarder kr år 1998 för näst- 
kommande budgetår. Budgetpropositionen, som föreläggs riksdagen i januari 1995, 
avseende 1995/96 kommer att omfatta 18 månader till följd av omläggningen av 
det statliga budgetåret till kalenderår. Budgetförslaget för 1995/96 kommer 
således att omfatta tiden den 1 juli 1995 till den 31 december 1996. Nedan redo- 
visas emellertid besparingsåtgärdernas effekter för de första 12 månaderna. 
 Åtgärder vidtas vidare för att korrigera vissa tidigare fattade beslut. Det 
gäller förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och långsammare nedtrappning av 
räntebidragen för bostäder som byggts under senare år. Vidare läggs förslag om 
insatser för sysselsättningen. Åtgärderna är finansierade och leder därmed inte 
till några negativa effekter på de offentliga finanserna. 
 
Tabell 5.1  Förstärkningar av den offentliga sektorns finanser 
Miljarder kronor, 1994/95 års prisnivå 
______________________________________________________________ 
                                          1995/96    1998 
                                          (12 mån) 
______________________________________________________________ 
 
Avskaffat vårdnadsbidrag1                   3,2       3,2 
Översyn av ekonomiskt familjstöd2           0,0       3,7 
Flerbarnstillägg                            0,5       0,5 
Bidragsförskott                             0,2       0,8 
Förtidspensionering                         1,9       4,3 
Anslag för säkerhet                         1,8       4,0 
Jordbrukssektorn                            0,3       0,3 
Minskad statlig konsumtion                  2,0       2,0 
Skatteadministrationsersättning från 
kyrkliga kommuner                           0,3       0,3 
Minskad indexering pensioner, m.m.          3,2       8,4 
Avgår: 
Långsammare nedtrappning av räntebidragen  -1,3      -2,0 
Summa besparingar                          12,1      25,5 
 
Indirekta effekter:                        -2,0      -4,7 
Inkomstbortfall till följd av minskade 
utgifter 
 
Värnskatt                                   3,2       4,2 
Enhetlig kapitalbeskattning                 7,5       7,5 
Bevarad förmögenhetensskatt                 1,9       1,9 
Avkastningsskatt                            1,9       1,9 
Minskad indexering                          1,9       4,4 
Sänkt bolagsskatt                          -0,5      -2,0 
Egenavgifter                                2,6      14,4 
Övriga skatteförändringar                   1,6       4,7 
Summa skatter och avgifter3                19,7      36,3 
 
Summa förstärkningar av den offentliga 
sektorns finanser                          29,8      57,1 
______________________________________________________________ 
 
1 Inkl. återinförande av 90 garantidagar. 
2 Ersätter en karensdag vid tillfällig föräldraledighet. 
3 Delarna motsvarar inte totalsumman på grund av interaktionseffekter.  
5.2.1 Åtgärder på utgiftssidan 
 
Åtgärder inom Socialdepartementets område 
 
Inom familjepolitiken minskas flerbarnstillägget och bidragsförskotten. Vidare 
föreslås att en utredning för översyn och effektivisering av det samlade 
ekonomiska familjestödet tillsätts. Ett av utredningens huvudsyften skall vara 
att föreslå bestående utgiftsminskningar som senast under år 1998 motsvarar en 
nettoeffekt på de offentliga utgifterna med 3 000 miljoner kr. 
 Vårdnadsbidraget avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995. Samtidigt återinförs de 
90 garantidagarna med samma ersättningsnivå som tidigare. 
  Vidare föreslås ett antal olika åtgärder för att minska de totala nettout- 
gifterna för förtidspensioneringen med 3 000 miljoner kr. 
 
Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitik 
 
Säkerhets-, försvars-, bistånds- och flyktingpolitiken skall effektiviseras 
genom ökad samordning. Regeringen förslår att utgiftsbegränsningarna inom dessa 
områden sammantaget uppgår till 3 060 miljoner kr senast 1998. 
 De anslagsmässiga konsekvenserna av detta kommer att lämnas i budget- 
propositionen 1995. Följande fördelning mellan departementsområdena utgör 
inriktningen för detta. 
 Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde vidtas utgiftsbegränsningar om 
2 000 miljoner kr som skall uppnås senast 1998. Regeringens inriktning är, om 
det säkerhetspolitiska läget tillåter det, att de försvarsbeslut som fattas 
hösten 1996 och som omfattar perioden 1997-2001, skall leda fram till 
ytterligare besparingar om minst 2 000 miljoner kr. Nästa försvarsbeslut måste 
bli föremål för överläggningar mellan riksdagspartierna. 
 Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde fastställs biståndsramen för 
budgetåren 1995/96 till 1998 till ett nominellt oförändrat belopp om 13 360 
miljoner kr. Ytterligare avräkning sker med 300 miljoner kr avseende asylkost- 
nader. Det är regeringens målsättning att när den ekonomiska utvecklingen 
tillåter det successivt uppfylla enprocentsmålet.Utgifterna för invandring m.m. 
reduceras med minst 760 miljoner kr jämfört med gällande planer. Minskningarna 
kommer att åstadkommas genom bl.a. förbättrad inresekontroll samt regel- och 
organisationsförändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställigheten av 
s.k. avlägsnandebeslut effektivare. Regeringen kommer också att uppdra åt en 
invandrings- och flyktingkommitté att lämna förslag med utgångspunkt från propo- 
sitionen om aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m. (prop. 1990/91:195). 
Utredningsarbetet tar sikte på att undanröja eller lindra orsaker bakom flykt 
och påtvingad migration. Vidare skall i första hand den som bäst behöver skydd i 
vårt land tillåtas stanna här. Dessutom skall de förslag om planeringsramar för 
invandringen som diskuterades i propositionen vidareutvecklas av kommittén. En 
proposition grundad på kommitténs förslag bör kunna lämnas till höstriksdagen 
1995. Förslagen bör genomföras under år 1996. 
 De totala utgiftsbegränsningarna inom anslagen för säkerhet kommer härmed att 
uppgå till minst 5 000 miljoner kr senast år 2001 med hänsyn taget till det 
kommande försvarsbeslutet. 
 
Besparingar inom Jordbruksdepartementets område 
 
Inom Jordbruksdepartementets område uppfylls valmanifestets besparingsbeting om 
300 miljoner kr genom dels successiv neddragning av statens stöd till 
avbytarverksamheten med 100 miljoner kr, dels minskad beredskapslagring av 
livsmedel m.m. med 200 miljoner kr. Besparingarna genomförs budgetåret 1995/96. 
 
Minskad statlig konsumtion 
 
Besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Jämfört med redan 
fattade beslut skall utgifterna för statlig konsumtion minska med 2 000 miljoner 
kr. Det motsvarar ca 3 % av de statliga förvaltningsanslagen. Besparingen kommer 
att genomföras redan budgetåret 1995/96.Besparingen kommer under det fortsatta 
budgetarbetet att fördelas mellan berörda myndigheters anslag. Utgångspunkten 
för fördelningen av besparingsbeloppet utgörs av de budgeterade utgifterna för 
statens förvaltningsanslag. Det innebär att stora delar av besparingskravet 
kommer att läggas på bl.a. Justitie-, Social-, Finans- och Utbildningsdeparte- 
mentens områden. 
 Den exakta fördelningen av besparingarna på förvaltningsanslagen kommer att 
föreslås i budgetpropositionen. Det går för närvarande inte att bedöma i vilken 
utsträckning förslagen till neddragningar av denstatliga konsumtionen kommer att 
leda till personalminskningar. Osäkra faktorer som t.ex. om besparingarna kommer 
att tas ut genom strukturella åtgärder, t.ex. renodling av statlig verksamhet 
eller på annat sätt, är oklara. 
 Regeringen har under de tre senaste budgetåren till riksdagen redovisat de 
konsekvenser för personalen som följer av de förslag som förelagts riksdagen. 
Regeringen har när det gäller de nu föreslagna besparingarna för avsikt att även 
i årets budgetproposition redovisa personalkonsekvenserna. Regeringen avser 
också att härutöver informera riksdagen om de erfarenheter som hittills vunnits 
av omställningsarbetet. 
 
Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner 
 
Kyrkokommunerna bör också bidra till saneringen av statens finanser. Mot denna 
bakgrund bör kyrkokommunerna ersätta staten för administrationen av 
kyrkoskatten. För år 1995 beräknas ersättningen uppgå till 300 miljoner kr. 
Ersättningen för 1995 bör tas ut genom att de kyrkliga kommunernas fordran på 
staten avseende skattemedel minskas. 
 
Minskad indexering 
 
Nivån på ett stort antal förmåner från de offentliga transfereringssystemen är 
knutna till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Genom 
kopplingen till basbeloppet växer en rad offentliga utgifter med automatik i 
takt med att priserna förändras. De utgifter som berörs är framför allt 
pensioner och studiemedel. 
 Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera de offentliga 
finanserna bör enligt regeringens mening den automatiska inflationsuppräkningen 
begränsas. Detta bör ske genom att grunden för beräkning av basbeloppet ändras 
så att endast en del av prisförändringarna får genomslag på basbeloppets 
uppräkning. På detta sätt minskar de offentliga utgifterna samtidigt som 
skatteinkomsterna ökar. 
 Regeringen vill med detta understryka vikten av att inflationen även 
fortsättningsvis hålls nere på en låg nivå. Den direkta kopplingen mellan 
inflationstakt och förstärkning av de offentliga finanserna som den minskade 
indexeringen innebär torde enligt regeringens bedömning även minska för- 
väntningarna om framtida inflation. 
 Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en temporär 
åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför kopplas till 
storleken på detta och ske på så sätt att basbeloppsuppräkningen jämfört med 
1994 års basbelopp begränsas till 60 % av förändringen i prisnivån så länge 
underskottet i statsbudgeten överstiger 100 miljarder kr. Om budgetunderskottet 
är mindre än 100 miljarder, men överstiger 50 miljarder skall 
inflationsuppräkningen begränsas till 80 %. För det fall budgetunderskottet 
kommer att understiga 50 miljarder kr kan enligt regeringens bedömning 
basbeloppet återigen fullt ut räknas upp med prisförändringen. 
 
5.2.2 Inkomstförstärkande åtgärder 
 
Regeringen föreslår en rad förändringar i skattereglerna som bidrar till 
saneringen av de offentliga finanserna. Åtgärderna innebär också att de 
principer som låg till grund för den brett förankrade skattereformen 1990-1991 
återställs. Dessa var enkelhet, likformighet och rättvisa. 
 Förslagen rörande beskattning av sparande och kapitalägande grundas på den 
likformighet som åsyftades i skattereformen. Utdelningsinkomster och reavinster 
på aktier beskattas på samma sätt som övriga kapitalinkomster. Den allmänna 
skattesatsen för kapitalinkomster föreslås ligga kvar på 30 % även efter den 1 
januari 1995, vilket innebär att skattelättnaden för ränteutgifter behålls på 
dagens nivå. Detta bidrar till att stabilisera marknaderna för villor och 
bostadsrätter. Skattesatserna vid beskattning av pensions- och 
försäkringssparande höjs av statsfinansiella skäl samt av fördelnings- och 
likformighetsskäl. Åtgärden bidrar också till mer kortsiktiga mål att stimulera 
konsumtionen. Fastighetsskatten höjs med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996 för att 
undvika en ytterligare försämring av räntebidragen i den nyare bostadsbeståndet. 
I en särskild proposition (prop. 1994/95:53) har redan föreslagits en s.k. 
rullande fastighetstaxering där taxeringsvärderna räknas om varje år, vilket 
också stärker statsfinanserna. Förmögenhetsskatten behålls på sin nuvarande 
nivå. Den framtida utformningen bereds vidare. Skattebefrielsen på arbetande 
kapital berörs ej av de förslag som nu läggs. 
 Företagsbeskattningen skall ha en utformning som ger goda villkor för 
näringslivet, i synnerhet för små och medelstora företag samt för nyföretagande. 
 De skattehöjningar på aktiebolagen som beslutades till följd av prop. 
1993/94:50 skall återtas. Detta förbättrar villkoren för investeringar i 
Sverige. Stämpelskatten på nyemitterade aktier slopas. Därutöver skall 
skatteuttaget reduceras till den nivå som skulle följa av 1991 års regler. Detta 
kan ske genom att lättnaderna koncentreras på försörjningen av externt 
riskkapital eller genom mer generella lättnader. Den närmare utformningen skall 
prövas efter samråd med näringslivet. Tidigare beslutade regler för enskilda 
näringsidkare, som ger dessa med aktiebolagen likvärdiga expansionsvillkor, 
behålls i huvudsak. 
 För att stimulera näringslivets byggnadsinvesteringar föreslår regeringen 
direktavdrag för 50 % av nedlagda kostnader under perioden den 1 november 1994 
till den 31 maj 1996. Detta bidrar till att tidigarelägga återhämtningen i 
byggsektorn och motverka arbetslösheten bland byggnadsarbetare. Därtill utvidgas 
produktionskapaciteten i näringslivet, vilket minskar risken för flaskhalsar och 
inflationsimpulser. 
 Det allvarliga statsfinansiella läget gör det nödvändigt att förstärka statens 
inkomster även på andra sätt. Mest betydelsefullt i detta sammanhang är en 
höjning av den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen med 1 procentenhet 
per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs. med totalt 3 procentenheter. Av både 
statsfinansiella skäl och för att uppnå en förenklad hantering vid skattemyn- 
digheterna höjs det icke avdragsgilla beloppet för resekostnader från 4 000 till 
6 000 kr. 
 Det är också nödvändigt att temporärt göra vissa avsteg från vad som lades fast 
i 1990-1991 års skattereform. Skatteuttaget på förvärvsinkomster över den s.k. 
skiktgränsen höjs från 20 till 25 % t.o.m. år 1998. Indexeringen av skatteskalan 
och uppräkningen av grundavdraget begränsas tillfälligt. Det senare medför att 
grundavdraget vid beräkning av statlig skatt och skiktgränsen inte räknas upp 
lika mycket som annars kulle ha gjorts de närmaste åren. Grundavdraget vid 
beräkning av statlig inkomstskatt återinförs 1995. Frågan om grundavdragens 
utformning i de högre inkomstskikten prövas i samband med avvecklingen av 
värnskatten. 
 Förslagen på det skattepolitiska området m.m. innebär en betydande in- 
komstförstärkning för den offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998 uppgår 
till drygt 36 miljarder kr. För framtiden bör mer betydande höjningar av 
skatteuttaget undvikas. Det gäller kommunalskatterna och de skatter som 
riksdagen direkt kan påverka. Ett ökat inslag av skatter och avgifter som har 
gynnsamma effekter på miljön kommer att prövas ytterligare. 
 
5.2.3 Åtgärder som vidtas för att korrigera tidigare fattade beslut 
 
De åtgärder som nedan redovisas för att korrigera vissa tidigare fattade beslut 
är utformade så att de långsiktigt inte försämrar de offentliga finanserna. 
 
Räntebidragen 
 
Den år 1993 beslutade extra höjningen av den garanterade räntan 1995 och 1996 
avseende räntebidrag för nybyggnad, ombyggnad, energisparande åtgärder eller 
förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler genomförs inte. Den 
budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet skulle medföra görs 
i stället genom en höjning av fastighetsskatten för småhus och hyreshusenheter 
som innehåller bostäder, alternativt tomtmark för småhus, på lantbruksenhet. 
Skatten höjs från 1,5 till 1,7 procent fr.o.m. beskattningsåret 1996. 
 
Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsrätten 
 
Regeringen föreslår i prop. 1994/95:99 att försämringen som gjorts av arbets- 
löshetsförsäkringens arbetsvillkor upphävs, liksom begränsningen av ersättnings- 
perioden. Vidare lämnas förslag till ändringar som syftar till att effektivisera 
arbetslöshetsförsäkringen. 
 Vad gäller arbetsrätten har regeringen nyligen avlämnat en proposition där 
försämringarna i arbetsrätten upphävs. 
 
5.2.4 Insatser mot arbetslöshet 
 
Regeringen lägger fram förslag till insatser som primärt består av arbets- 
marknadspolitiska åtgärder, utbildningsåtgärder och bidrag till investeringar. 
Vidare föreslås direktavdrag för byggnadsinvesteringar. Paketet utformas i 
enlighet med regeringsförklaringen. Åtgärdernas utformning tar hänsyn till 
konjunkturläget och är tillväxtbefrämjande. Finansieringen kommer att ske genom 
omfördelning av redan anvisade medel. 
 Arbetsmarknadspolitiken läggs om i riktning mot rörlighetsfrämjande åtgärder 
och ett stärkt rekryteringsstöd. 
 Utbildningsinsatserna kommer att ske inom det reguljära utbildningsväsendet och 
inom arbetsmarknadsutbildningen. Antalet nya utbildningsplatser uppskattas till 
ca 30 000. 
 Investeringarna kommer framför allt att inriktas på underhåll och syftar till 
att stimulera byggsektorn under 1995. Sysselsättningseffekten av dessa 
investeringar uppskattas till ca 50 000 personer. 
 
5.3  Kommunal ekonomi 
 
Kommuner och landsting har en avgörande roll för välfärden. Kommunala verk- 
samheter inom vård, omsorg och utbildning är välfärdens kärna. Kvaliteten inom 
dessa verksamheter måste hävdas även i ekonomiskt kärva tider. 
 Den kommunala sektorns omfattning och betydelse gör att staten måste kunna 
påverka den kommunala konsumtionsutvecklingen och finansieringen av verksam- 
heten. Detta sker dels genom lagstiftning inom den kommunala verksamheten, dels 
genom att staten anger det skattefinansierade utrymmet. 
 Kommunsektorn genomgår för närvarande stora förändringar. En stor del av 
neddragningarna i den offentliga sektorn har skett inom kommuner och landsting. 
Under de senaste åren har antalet sysselsatta minskat. Sysselsättningen börjar 
närma sig de nivåer som den hade i mitten av 1980-talet. Under åren 1992 till 
1995 beräknas antalet årsarbetare minska med drygt 91 000. Detta sker 
huvudsakligen genom naturlig avgång, tidigarelagda pensioneringar, ökad 
sysselsättningsgrad och genom att vikariat inte förlängs. Bara en mindre del 
sker genom uppsägning av fast anställd personal. 
 
Tabell 5.3  Den kommunala sektorns finansiella sparande 
Miljarder kronor i löpande priser 
________________________________________________________ 
År                                1993    1994     1995 
________________________________________________________ 
 
Finansiellt sparande                22       9        4 
________________________________________________________ 
 
Källa: Finansdepartementet.  
 Mellan åren 1988 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande 
på mellan 2 och 8 miljarder kr per år. Kommunsektorns finansiella sparande för- 
stärktes under år 1992 då ett finansiellt överskott på 16 miljarder kr uppstod. 
Det finansiella sparandet fortsatte att stiga även år 1993. För 1994 beräknas 
kommunsektorns finansiella sparande uppgå till 9 miljarder kr. De stora positiva 
resultaten kan till största delen förklaras av neddragningar i den kommunala 
sysselsättningen, den nedväxling av pris- och löneökningstakten som skett de 
senaste åren samt ökade skatteintäkter till följd av den tvååriga eftersläp- 
ningen i det gamla systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den kommuna- 
la sektorns finansiella sparande går under de närmaste åren ner i förhållande 
till nivåerna åren 1992-1994. För att medborgarnas behov av service på bästa 
möjliga sätt skall tillgodoses, måste arbetet med att öka produktiviteten i den 
kommunala verksamheten drivas vidare. Under de närmaste åren kan en framgångsrik 
ekonomisk politik och ekonomisk utveckling leda till att nedgången i den 
kommunala verksamheten bryts. 
 Regeringen anser att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner bör vara ytterst 
återhållsamma med skattehöjningar. En enskild kommuns beslut att höja 
kommunalskatten bidrar till att skärpa den samlade beskattningen av arbete, 
vilket innebär betydande nackdelar ur samhällsekonomisk synvinkel. Regeringen 
kommer att följa utvecklingen av kommunalskattemedlen och väga in denna fråga i 
överläggningarna med företrädare för kommunsektorn inför bedömningen av det 
skattefinansierade utrymmet. Kommunsektorn är särskilt gynnad av en god allmän- 
ekonomisk politik. En sådan politik främjar sektorn snabbt och direkt genom att 
sysselsättningen ökar, vilket medför ökade skatteintäkter och minskade kostnader 
för socialbidrag, särskilda insatser för att skapa arbetstillfällen etc. Den 
omläggning som nu sker av den ekonomiska politiken bör således dämpa behovet av 
skattehöjningar. 
 Mot bakgrund av vad regeringen tidigare har redovisat om målen för 
budgetpolitiken och det ekonomiska läget har regeringen inte omprövat nivån på 
de statliga bidragen för år 1995. De kvarstår således nominellt oförändrade. 
Regeringen avser att återkomma till vårriksdagen om det skattefinansierade 
utrymmet för år 1996. 
 Riksdagen har under de senaste åren fattat flera beslut av stor betydelse för 
den kommunala sektorn. En mer långsiktig stabilitet i skatte- och bi- 
dragssystemen bör eftersträvas för kommuner och landsting. En parlamentariskt 
sammansatt beredning har tillkallats med uppgift att lämna förslag som innebär 
att förutsättningarna för detta kan förbättras. Beredningen förutsätts inom kort 
lämna sitt förslag till regeringen. Regeringen avser därefter att föreslå 
riksdagen att ett nytt system för utjämning av kostnader och intäkter för 
kommuner och landsting skall träda i kraft år 1996. I beredningens uppgift ingår 
även att finna en långsiktig lösning på hur de ekonomiska regleringarna mellan 
staten och kommunsektorn skall göras. I avvaktan på att nya system skall träda i 
kraft kommer ekonomiska regleringar med anledning av förslagen i denna 
proposition att regleras genom att kommunalskattemedlen justeras. 
 I årets kompletteringsproposition gjordes bedömningen att den nuvarande 
ordningen för kommunernas och landstingens mervärdesskattehantering bör 
förändras fr.o.m. år 1995. Det anfördes bl.a. att kompensationsordningen för 
ingående mervärdesskatt i verksamheter som inte medför skattskyldighet inte bör 
kopplas till mervärdesskattesystemet. Vidare uttalades att ett system för 
konkurrenskorrigering bör bygga på kommunal självfinansiering. 
 Regeringen har i den nyligen lämnade propositionen om mervärdesskatten och EG 
(prop. 1994/95:57) redovisat att utformningen av ett slutligt sådant system bör 
övervägas ytterligare. Det kan därför inte införas förrän fr.o.m. år 1996. 
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. 
 I den nämnda propositionen föreslås dock vissa ändringar att gälla redan 
fr.o.m. år 1995. Som en övergångslösning för detta år föreslår regeringen bl.a. 
att kommuner och landsting som hittills skall kunna få återbetalning av ingående 
mervärdesskatt inom skattefria verksamheter, men genom ett särskilt förfarande 
som är skilt från mervärdesskattesystemet. 
 
6   Förslag till riksdagsbeslut 
 
Regeringen föreslår att riksdagen 
 1. antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar i 
avsnitten 1-4, 
 2. godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar och inkomst- 
förstärkningar som regeringen förordar i avsnitt 5. 
 
7   Socialdepartementets verksamhetsområde 
 
En viktig förutsättning för regeringens politik är att grunddragen i den 
generella välfärdspolitiken skall stå fast. Det ekonomiska läget i landet 
innebär emellertid att stora besparingar måste ske inom de flesta områden. En 
strävan har varit att göra besparingarna på ett sådant sätt att de svagaste 
grupperna i samhället inte drabbas alltför hårt. 
 Besparingar inom pensionsområdet har utformats utifrån en strävan att de 
kortsiktiga besparingar som nu föreslås inte skall ändra förutsättningarna för 
den av riksdagen beslutade reformeringen av ålderspensioneringen. Den 
huvudsakliga metod som regeringen valt är att begränsa uppräkningen av 
basbeloppet. För att minska de negativa effekterna för de sämst ställda 
pensionärerna inrymmer besparingspaketet en förstärkning av det särskilda 
bostadstillägget till pensionärer. 
 Även inom det familjepolitiska området föreslås betydande besparingar. En 
strävan har också varit att inte göra regelverket mer komplext än i dag. Det 
förslag om införande av en karensdag i föräldraförsäkringen som presenterades i 
det socialdemokratiska valmanifestet genomförs av detta skäl inte nu. Regeringen 
avser i stället att efter särskild utredning precisera nettoutgiftsminskningar 
om ytterligare 3 miljarder kr inom det ekonomiska familjestödet. I enlighet med 
valmanifestet avskaffas vårdnadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1995 och 
garantidagarna återinförs.  
7.1  Sammanfattning av förslag till besparingar 
 
I följande tabell redovisas beräknade utgiftsminskningar av föreslagna åtgärder. 
 
Tabell 7.1  Beräknade utgiftsminskningar av föreslagna åtgärder 
Miljoner kronor, 1994/95 års prisnivå, netto 
______________________________________________________________________ 
Åtgärdspaket/område            Utgiftsminskningar efter skattebortfall 
                               _______________________________________ 
                                 1995/96           1998 
                                  12 mån 
______________________________________________________________________ 
 
Ekonomiskt familjestöd (exkl. 
basbeloppsjustering)               2 990          6 600 
Pensioner, begränsad basbelopps- 
uppräkning1                        2 200          5 700 
Förtidspensioner                   1 300          3 000 
Förbättrat särskilt bostadstillägg 
för pensionärer                      -70           -200 
______________________________________________________________________ 
 
1 Basbeloppsjusteringer ger, förutom i tabellen redovisade effekten på 
pensionerna, även effekter på studiemedel och skatteintäkter.  
7.2  Ekonomiskt familjestöd 
 
7.2.1 Inledning 
 
Regeringen har inledningsvis redogjort för den ekonomiska situationen och 
behovet av besparingar. I detta avsnitt anges hur besparingsåtgärderna utformas 
vad gäller det ekonomiska familjestödet. Den besparing på netto 2,3 miljarder kr 
som uppkommer genom slopandet av vårdnadsbidraget och återinförandet av 
garantidagarna har redovisats i propositionen (prop. 1994/95:61) om slopande av 
vårdnadsbidraget och återinförande av garantidagarna. 
 Regeringens förslag innebär vissa begränsningar av flerbarnstilläggen men med 
inriktning att skydda de riktigt stora familjerna. Lagtekniskt innebär förslagen 
att flerbarnstilläggen i fortsättningen uttrycks i krontal och inte som 
proportion av barnbidragen. 
 Vi föreslår vidare att bidragsförskottet fryses på den nuvarande nivån och 
anges i kronor, liksom att preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängs. En 
särskild utredning - Underhålls- och bidragsförskottsutredningen -93 - ser för 
närvarande över ensamförälderstödet. De förslag som här lämnas inkräktar inte, 
enligt vår mening, på utredningens möjligheter att utforma ett bättre och 
enklare stödsystem inom området. 
 Vi avser att påbörja ett utredningsarbete med inriktning att minska netto- 
utgifterna för det direkta stödet till barnfamiljerna med 3 miljarder kr realt 
år 1998. Inriktningen av utredningsarbetet skall vara att i ett sammanhang pröva 
det totala ekonomiska stödet till barnfamiljerna för att därigenom åstadkomma en 
bättre samordning av de olika regelsystemen. Genom en sådan samordning kan 
effekter som inte är avsedda motverkas och leda till minskade totala kostnader 
för samhället. Utredningsarbetet skall vara slutfört den 1 juli 1995 så att 
åtgärderna skall kunna träda i kraft den 1 juli 1996. 
 
7.2.2 Ändrade regler för flerbarnstillägg 
 
Regeringens förslag: Flerbarnstilläggen justeras ned och lämnas från den 1 
januari 1995 med 2 400 kr per år för det tredje barnet, med 7 200 kr per år för 
det fjärde barnet och med 9 000 kr per år för det femte och varje ytterligare 
barn. 
Skälen för regeringens förslag: I de diskussioner som tidigare har förts inom 
det Socialdemokratiska arbetarepartiet med anledning av de nedskärningar som är 
 nödvändiga inom  barnbidragssystemet har  ett successivt slopande av flerbarns- 
tilläggen förts fram som en lämplig åtgärd. Undersökningar visar emellertid att 
de riktigt stora familjerna redan med gällande flerbarnstilläggssystem, i högre 
grad än familjer med färre barn är beroende av socialbidrag. Att helt slopa 
flerbarnstilläggen skulle därför innebära ett ökat socialbidragsberoende för de 
stora familjerna. Regeringen har därför valt att föreslå en begränsad sänkning 
av flerbarnstilläggen samtidigt som dessa frikopplas från barnbidragsnivån i 
systemet. 
 Förslaget föranleder ändringar i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. 
 Förslaget innebär en budgetförstärkning budgetåret 1995/96 på ca 540 miljoner 
kr. För innevarande budgetår kan besparingen beräknas till ca 270 miljoner kr. 
 
7.2.3 Preskriptionstid för underhållsbidrag 
 
Regeringens förslag: Preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängs från tre 
till fem år fr.o.m. den 1 januari 1995. 
Skälen för regeringens förslag: Preskriptionstiden sänktes vid den stora under- 
hållsbidragsreformen år 1979 från tio till tre år för att underlätta för de 
underhållsskyldiga. Det innebar att just denna preskriptionstid blev osedvanligt 
kort. En femårig preskriptionstid innebär enligt vår mening en bättre avvägning 
mellan den enskildes intresse av att slippa skulder för gången tid och sam- 
hällets och vårdnadshavares intresse att få betalt för sina fordringar. 
 Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 9 § föräldrabalken och 15 kap. 5 § 
utsökningsbalken. Om förslaget antas krävs också ändringar i propositionen om 
Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogden (prop. 1994/95:49) som 
nyligen har överlämnats till riksdagen. Denna fråga får dock tas upp i ett 
senare sammanhang. 
 När förändringen slagit helt igenom beräknas förslaget innebära en kost- 
nadssänkning på ca 60 miljoner kr för helt år. Detta inträffar efter två år från 
det att de nya reglerna börjar gälla. 
 Underhålls- och bidragsförskottsutredningen -93 (S 1993:09) kommer att vid 
årsskiftet redovisa förslag vad gäller såväl administrationen av 
underhållsbidrag som reglerna för beräkning av dessa. 
 
7.2.4 Begränsningar i bidragsförskottssystemet 
 
Regeringens förslag: Bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn 
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1995 med 14 080 kr per barn och år. 
Skälen för regeringens förslag: En översyn pågår för närvarande vad gäller 
underhållsbidrags- och bidragsförskottssystemen. I avvaktan på närmare 
ställningstagande till kommande förslag föreslår vi att bidragsförskotten under 
perioden fram till år 1999 inte räknas upp enligt gällande indexregler. 
Garantinivån fastläggs således fr.o.m. den 1 januari 1995 på nuvarande nivå 
14 080 kr per barn och år eller 1 173 kr per barn och månad. 
 Om inte den pågående översynen föranleder andra förändringar som, tillsammans 
med ovanstående åtgärd, ger en nettoutgiftsminskning år 1998 på 700 miljoner kr 
kommer regeringen för att uppnå denna besparing att återkomma med förslag om att 
bidragsförskottet sänks till 13 780 kr den 1 juli 1996, till 13 200 kr den 1 
januari 1997 och till 12 600 kr den 1 januari 1998. 
 Förslaget föranleder ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen 
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. 
 
7.3  Begränsad uppräkning av basbeloppet 
 
Regeringens förslag: Reglerna för fastställande av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § 
lagen (1962:381) om allmän försäkring ändras på följande sätt. Det jämförelsetal 
som används vid beräkning av basbeloppet avseende år 1995 och därefter skall 
fr.o.m. år 1995 multipliceras med basbeloppet 35 200 kr. Fr.o.m. år 1995 skall 
jämförelsetalet räknas upp med 60 % av den förändring av det allmänna prisläget 
fram till oktober året före det år basbeloppet avser räknat från oktober året 
dessförinnan efter avdrag för kvarvarande effekter av deprecieringen av den 
svenska kronan år 1992. 
 Vid beräkning av pensiongrundande inkomst och fastställande av pensionspoäng 
skall nämnda prisförändring, efter avdrag för deprecieringseffekter, beaktas 
till 100 %. 
 Regeringens bedömning: Begränsning i uppräkningen av basbeloppet bör gälla så 
länge som underskottet i statsbudgeten överstiger 100 miljarder kr räknat på 
årsbasis. Om underskottet understiger 100 mdkr, men överstiger 50 miljarder kr, 
bör uppräkning av basbeloppet ske med 80 % av förändringen i det allmänna 
prisläget. Då underskottet är mindre än 50 miljarder kr bör hela förändringen i 
det allmänna prisläget beaktas vid beräkning av basbeloppet. 
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nivån på ett stort antal förmåner 
från de offentliga systemen är knutna till basbeloppet enligt lagen (1962:381) 
om allmän försäkring. Bl.a. gäller detta nivån på pensioner och studiemedel. 
Basbeloppet fastställs varje år av regeringen och räknas upp med den förändring 
i det allmänna prisläget som skett fram till oktober månad året före det år 
basbeloppet avser från motsvarande tidpunkt året dessförinnan. Genom kopplingen 
till basbeloppet växer en rad offentliga utgifter med automatik i takt med att 
priserna förändras. Vid några tillfällen har särskilda beslut fattats om 
avvikelse från en fullständig inflationsjustering av basbeloppet. Det gällde 
bl.a. priseffekterna till följd av genomförandet av skattereformen under åren 
1990-1991 och med anledning av den svenska kronans depreciering år 1992. 
Deprecieringseffekten skall även påverka fastställandet av basbeloppet för år 
1995. 
 Med hänsyn till det starka behov som nu finns av att sanera statsfinanserna bör 
enligt regeringens mening den automatiska inflationsuppräkningen begränsas. 
Detta bör ske genom att grunden för beräkning av basbeloppet ändras så att 
endast en del av prisförändringarna får genomslag på basbeloppets uppräkning. 
 Basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställs 
med hjälp av ett jämförelsetal. Detta jämförelsetal bör fr.o.m. år 1995 beräknas 
på ett sådant sätt att talet räknas upp med 60 % av förändringen i det allmänna 
prisläget fram till oktober året före det år basbeloppet avser räknat från 
oktober året dessförinnan efter avdrag för kvarvarande direkta effekter av 
deprecieringen av den svenska kronan år 1992. I samband med denna förändring 
byts basåret för basbeloppet från 1989 till 1994. Detta innebär att jäm- 
förelsetalet fr.o.m. år 1995 skall multipliceras med basbeloppet 35 200 kr, dvs. 
basbeloppet för år 1994. 
 Med förslaget till begränsad uppräkning av basbeloppet åstadkoms betydande 
minskningar av de offentliga utgifterna. Genom att bl.a. grundavdraget i in- 
komstbeskattningen är knutet till basbeloppet medför denna åtgärd även en för- 
stärkning av inkomstsidan. 
 En konsekvens av förslaget är att ju högre inflationstakten är desto större 
blir de reala nedskärningarna på en rad utgiftsområden. Regeringen vill med 
detta understryka vikten av att inflationen även fortsättningsvis hålls nere på 
en låg nivå. Den direkta koppling mellan inflationstakt och förstärkning av 
statsbudgeten som denna konstruktion innebär torde enligt regeringens bedömning 
minska de förväntningar om framtida högre inflationstakt som knyts till 
storleken på budgetunderskottet. 
 Begränsningen i inflationsuppräkningen av basbeloppet bör vara en temporär 
åtgärd med syfte att minska budgetunderskottet. Den bör därför kopplas till 
storleken på detta och göras på så sätt att basbeloppsuppräkningen med början 
från 1995 års basbelopp begränsas till 60 % av förändringen i prisnivån så länge 
underskottet i statsbudgeten överstiger 100 miljarder kr under en 
12-månadersperiod. Om budgetunderskottet är mindre än 100 miljarder kr, men 
överstiger 50 miljarder kr skall inflationsuppräkningen begränsas till 80 %. För 
det fall budgetunderskottet kommer att understiga 50 miljarder kr kan enligt 
regeringens bedömning basbeloppet återigen fullt ut räknas upp med pris- 
förändringen. Det underskott som skall ligga till grund för fastställande av 
basbeloppet bör vara utfallet från senaste avslutat budgetår. 
 Den föreslagna åtgärden beräknas medföra att basbeloppet år 1998 blir drygt 4 % 
lägre jämfört med om det räknats upp med hela prisförändringen. Motsvarande 
reala nedskärning sker därmed av de olika ersättningar som är knutna till 
basbeloppet. 
 Pensionärerna har under senare år fått vidkännas vissa nedskärningar av sin 
köpkraft. Samtidigt kan konstateras att pensionärerna som grupp har klarat sig 
relativt sett bättre än många andra grupper. Ett uttryck för detta är bl.a. att 
pensionerna mätt som andel av lönesumman stigit från 24 % år 1990 till ca 30 % 
år 1994. Även om en del av denna ökning beror på att pensionärernas 
genomsnittliga ATP-poäng ökat, kan det ändå konstateras att pensionärer med 
oförändrad ATP-poäng klarat sig relativt sett väl jämfört med andra grupper. 
Enligt regeringens mening är det rimligt att den mycket kraftiga nedgången i 
produktion och inkomster som skett i Sverige sedan år 1990 får genomslag på 
pensionsområdet. Det är också, med hänsyn till pensionernas stora betydelse för 
de offentliga utgifterna, ofrånkomligt att besparingar sker på detta område. 
 Om förslaget med begränsad uppräkning av basbeloppet även skulle tillämpas för 
reglerna för intjänande av pensionspoäng i den allmänna tillläggspensioneringen, 
skulle värdet av intjänad pensionsrätt och därmed framtida pensionsutbetalningar 
inte påverkas av denna åtgärd. Regeringen anser dock att besparingen bör få 
genomslag även i detta avseende. Vi föreslår därför att uppräkning skall göras 
med 100 % av prisförändringen, dock efter avdrag för deprecieringseffekter, 
i stället för med 60 % av prisförändringen vid beräkning av pensionsgrundande 
inkomst och vid fastställande av pensionspoäng. 
 
7.4  Pris- och följsamhetsindexering av utgående 
     pensionsförmåner 
 
Regeringens bedömning: Det bör prövas om den pris- och följsamhetsindexering av 
utgående pensionsförmåner som riksdagen har beslutat skall gälla i det framtida 
pensionssystemet skall införas även i nuvarande system före år 2001. Denna in- 
dexeringsmetod bör i så fall användas för samtliga utgående pensionsförmåner 
utom för vårdbidrag och handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän 
försäkring och ersätta uppräkning med basbeloppet. Den närmare utformningen av 
pris- och följsamhetsindexeringen bör bestämmas i anslutning till beslut om det 
reformerade ålderspensionssystemet. 
Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 (bet. 
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) att godkänna de riktlinjer för en reformering 
av det allmänna ålderspensionssystemet som föreslogs i regeringens proposition 
Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250). 
 Ett centralt inslag i de antagna principerna för det reformerade pensions- 
systemet är att värdet av utgående pensioner kopplas till den reala inkomst- 
utvecklingen i samhället genom en s.k. pris- och följsamhetsindexering i stället 
för att, som med dagens regler, vara indexerade till prisutvecklingen. Pris- och 
följsamhetsindexering innebär att det inflationsuppräknade värdet av utgående 
pensioner justeras i den utsträckning den genomsnittliga reala inkomsttillväxten 
i samhället under en föregående treårsperiod avviker från en fastställd 
tillväxtnorm. Utgående pensioner får därmed full inflationsuppräkning om den 
reala inkomsttillväxten uppgår till denna norm. Vid en lägre inkomsttillväxt än 
normen reduceras realvärdet av utgående pensioner i motsvarande grad. 
 Enligt regeringens mening finns skäl att införa en pris- och följsam- 
hetsindexering av utgående pensionsförmåner redan innan pensioner börjar betalas 
ut enligt det reformerade pensionssystemet. Den innebär att värdet av 
pensionerna får en direkt koppling till utvecklingen av de inkomster ur vilka de 
skall finansieras. Därigenom skapas en finansiell robusthet i pensionssystemet 
mot förändringar i de samhällsekonomiska förutsättningarna. Även rättviseskäl 
talar för att pensionernas köpkraft skall påverkas av inkomstutvecklingen för de 
yrkesaktiva. 
 I Pensionsarbetsgruppens betänkande, Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20), 
som låg till grund för propositionen om en reformering av det allmänna 
pensionssystemet föreslogs att pris- och följsamhetsindexering skulle införas 
med verkan från år 2001. I de av riksdagen antagna riktlinjerna hålls emellertid 
frågan om tidpunkt för införandet av sådan indexering vad avser pensioner som 
utgår enligt nuvarande regler öppen. Denna fråga fick enligt propositionen 
avgöras i den fortsatta beredningen av reformen. En tidigareläggning skulle 
därför vara förenlig med de av riksdagen antagna riktlinjerna. 
 I de av riksdagen antagna principerna för reformeringen av det allmänna 
pensionssystemet fastställdes inte den exakta utformningen av pris- och 
följsamhetsindexeringen. Bl.a. bestämdes inte vilket mått på inkomstutveckling i 
samhället som skall användas, t.ex. om det skall vara genomsnittlig inkomst 
eller total inkomstsumma. Även frågan om vilken tillväxtnorm som skall gälla i 
indexeringen hölls öppen. Beredning av dessa frågor pågår för närvarande inom 
ramen för Genomförandegruppens arbete. 
 De av riksdagen antagna principerna för reformering av pensionssystemet avser 
ålderspensioneringen. Enligt regeringens mening bör dock pris- och 
följsamhetsindexeringen gälla även förtidspensioner och efterlevandepensioner. 
Däremot bör vårdbidrag och handikappersättningar inte bli föremål för sådan 
indexering med hänsyn till att dessa förmåner är av en annan karaktär, även om 
de tillhör folkpensionsförmånerna. 
 Effekten på de totala pensionsutgifterna av att införa en pris- och 
följsamhetsindexering skulle vara beroende av vilket mått på inkomstutveckling 
som väljs. Den besparingseffekt som skulle uppnås vid en viss tillväxtnorm 
varierar därför beroende på vilket inkomstmått som väljs. 
 
7.5  Förbättring av det särskilda bostadstillägget 
     till pensionärer (SBTP) 
 
Regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg betalas ut om pensionärens 
inkomster - efter det att en skälig bostadskostnad är betald - understiger 122 % 
av basbeloppet för ogift pensionär och 202 % för gift pensionär. De nya reglerna 
skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995. 
Skälen för regeringens bedömning: Särskilt bostadstillägg (SBTP) betalas ut till 
pensionär som uppbär bostadstillägg till pensionärer (BTP) om dennes inkomster 
efter avdrag för en skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå. Som 
utgångspunkt för vad som skall anses vara en skälig bostadskostnad och en skälig 
levnadsnivå används Socialstyrelsens normer för socialbidrag. Socialstyrelsens 
norm för skälig levnadsnivå är för närvarande 116 % av basbeloppet för en ogift 
pensionär, vilket innebär 3 403 kr per månad. Vilken bostadskostnad som kan 
anses som skälig är beroende av kommunens storlek och varierar för år 1994 
mellan 4 250 och 5 375 kr per månad. 
 Systemet med SBTP innebär att det för en pensionär med bostadstillägg varje 
månad automatiskt betalas ut SBTP om pensionärens inkomster understiger normen 
för skälig levnadsnivå. Det fungerar därför som ett automatiskt skyddsnät om en 
pensionärs inkomster minskar. Den begränsning i indexeringen av basbeloppet som 
vi tidigare föreslagit medför således inte att någon pensionär hamnar under den 
skäliga levnadsnivån. Totalt kommer dock antalet pensionärer som får SBTP att 
minska i och med de förändringar av bostadstilläggen som sker den 1 januari 
1995. 
 Det allvarliga statsfinansiella läget fordrar stora besparingar i statens 
utgifter. Enligt vår åsikt är det trots detta angeläget att skydda och förbättra 
situationen för de pensionärer som har små ekonomiska marginaler. Regeringen 
anser därför att den nivå för skälig levnadsnivå som tillämpas vid beräkning av 
SBTP bör höjas med 6 procentenheter av basbeloppet, vilket med 1994 års 
basbelopp innebär att det särskilda bostadstillägget ökar med 176 kr per månad 
för en ogift pensionär. Detta innebär att kostnaden för SBTP successivt ökar med 
200 miljoner kr till år 1998. Förslaget till förändring av SBTP kommer att 
innebära att de sämst ställda pensionärerna kompenseras med mer än vad 
begränsningen av basbeloppet innebär. I det fall inflationen blir väsentligt 
högre än vad regeringen förutsett kommer ytterligare kompenserande åtgärder 
övervägas. 
 
7.6  Förtidspension och sjukförsäkring 
 
Regeringens bedömning: Det är av flera skäl centralt att förtidspensioneringen 
fungerar på ett sådant sätt att förtidspension utges först när alla möjligheter 
att återge den försäkrade arbetsförmågan har prövats och att den renodlas i 
syfte att utgöra ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska 
orsaker. 
 En proposition med förslag i syfte att bl.a. förbättra beredningen av beslut om 
sjukpenning och förtidspension kommer därför att föreläggas riksdagen så att den 
kan behandlas under våren 1995. 
 Regeringen avser vidare att ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen 
tilläggsdirektiv med innebörd att pröva grunderna för och beräkningen av 
förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör övervägas ändrade kvalifika- 
tionsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst vid förtidspension. 
 I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskadeberedningen 
kommer regeringen att bedöma om och i så fall vilka ytterligare regeländringar 
som behövs för att år 1998 minska utgifterna för förtidspensionering med en 
nettoeffekt på 3 miljarder kr. 
Skälen för regeringens bedömning: Under lång tid har antalet förtidspensionärer 
ökat. Detta innebär att allt fler människor permanent utestängs från arbetsmark- 
naden och att kostnaderna för förtidspensioneringen stiger. Det är såväl av 
sociala som av samhällsekonomiska skäl nödvändigt att den nuvarande trenden inom 
förtidspensioneringen bryts. Det är viktigt att det tidiga rehabiliteringsar- 
betet intensifieras och att den uppgång i konjunkturen som för närvarande råder 
tas till vara i detta arbete. 
 En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i departementspromemorian (Ds 
1994:91) Rätten till förtidspension och sjukpenning lagt fram förslag till 
åtgärder i syfte att strama upp såväl beredningen av beslut som grunderna för 
rätt till förmåner när det gäller förtidspension och sjukpenning. Avsikten är 
att därmed bygga in tydligare signaler i systemet både för de försäkrade och för 
handläggare och andra på försäkringskassan. Departementspromemorian har 
remissbehandlats och är föremål för beredning inom regeringskansliet. 
 Regeringen kommer att med utgångspunkt i denna promemoria under våren 1995 
föreslå åtgärder i syfte att förbättra beredningen av beslut om sjukpenning och 
förtidspension. En strikt bedömning av rätten till sjukpenning och behov av 
rehabiliteringsåtgärder måste göras tidigt i sjukfallet. Det är i detta 
sammanhang viktigt att det medicinska underlaget i samband med sjukskrivning och 
beslut om förtidspension i alla avseenden uppfyller de krav som kan ställas i 
samband med sådana beslut. Ett fullgott underlag är en förutsättning för att 
förhindra att många långa sjukfall med efterföljande förtidspensionering 
etableras. En proposition med förslag till åtgärder som förbättrar det 
medicinska underlaget i samband med sjukskrivning och beslut om förtidspension 
kommer att föreläggas riksdagen så att den kan behandlas under våren 1995. 
 De s.k. äldrereglerna innebär vidgade möjligheter för personer som är 60 år 
eller äldre att erhålla förtidspension. Lägre medicinska krav ställs och större 
hänsyn tas till arbetsmarknadsskäl vid bedömandet av rätt till förtidspension i 
dessa fall än för övriga försäkrade. Förslag om att slopa dessa regler kommer 
att läggas i ovan nämnda proposition. Mot denna bakgrund bör utgifterna för för- 
tidspensionering och sjukförsäkring sammantaget minska med minst 1,3 miljarder 
kr netto. 
 Det är centralt för tilltron till förtidspensioneringen att den fungerar på ett 
sådant sätt att förtidspension utges först när alla möjligheter att återge den 
försäkrade arbetsförmågan har prövats. Det är av stor vikt för bibehållandet av 
socialförsäkringssystemets legitimitet hos allmänheten att de olika 
socialförsäkringarnas respektive uppgifter renodlas. Härvidlag är det 
betydelsefullt att förtidspensioneringen utgör en ersättning vid nedsatt 
arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker. Arbetsmarknadsskäl bör inte ge 
rätt till förtidspension. Härigenom uppnås en större tydlighet och kostnader 
kommer att bokföras där de uppstår. Regeringens uppfattning är att en sådan 
ordning underlättar politiska prioriteringar mellan välfärdspolitikens olika 
områden. Regeringen kommer därför i syfte att minska utgifterna för ohälsa att 
ge Sjuk- och arbetsskadeberedningen tilläggsdirektiv med innebörd att pröva 
grunderna för och beräkningen av förtidspension och sjukersättning. Bl.a. bör 
övervägas ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen 
inkomst vid förtidspension. 
 I samband med beredning av förslagen från Sjuk- och arbetsskadeberedningen 
under hösten 1995 kommer regeringen att bedöma om och i så fall vilka ytter- 
ligare åtgärder som behövs inom detta område för att den besparing om 
3 miljarder kr, netto, som nämns i det Socialdemokratiska arbetarepartiets val- 
manifest skall uppnås. 
 
7.7  Omläggning och höjning av allmänna 
     egenavgifter m.m. 
 
Allmänna egenavgifter respektive arbetsgivaravgifter inom 
sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen 
 
Regeringens förslag: Den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift 
skall fr.o.m. den 1 januari 1995 uppgå till 2,95 %. En ändring i uttaget av 
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter görs den 1 januari 
1995 på så sätt att arbetsmarknadsavgiften höjs med 2,2 procentenheter samtidigt 
som sjukförsäkringsavgiften sänks i motsvarande grad. 
 Regeringens bedömning: Uttaget av allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen 
bör höjas med 1 procentenhet per år under 1996-1998. 
 Ytterligare överväganden avseende det samlade uttaget av allmänna egenavgifter 
och därmed fördelningen mellan allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter bör 
ske i samband med ställningstagande till reformeringen av pensionssystemet. 
Skälen för regeringens förslag och regeringens bedömning: Enligt hittills 
gällande lagstiftning skall allmänna egenavgifter under år 1995 utgå med 2,95 %. 
I regeringens proposition 1994/95:41 har tidigare, i enlighet med överenskommel- 
sen om reformering av ålderspensionssystemet, föreslagits att en motsvarande 
avgift på 1 % tas ut fr.o.m. år 1995 för att finansiera pensionssystemet. I 
denna proposition föreslås samtidigt att benämningen på dessa avgifter ändras 
från allmän avgift till allmän egenavgift. För de allmänna egenavgifterna gäller 
att underlaget för avgiftsuttag utgörs av inkomstdelar understigande 7,5 
basbelopp. 
 Regeringen har vidare i propositionen om Förändringar i arbetslöshetser- 
sättningen (prop. 1994/95:99) föreslagit att lagen (1993:1441) om allmän avgift 
för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet upphävs fr.o.m. den 
1 januari 1995. Intäkterna av denna allmänna avgift förs till Arbetsmarknads- 
fonden. För att finansiellt kompensera arbetsmarknadsfonden för 
intäktsbortfallet i och med att den avgiften slopas, föreslås en avgiftsväxling 
ske så att den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivarna erlägger enligt lagen 
(1981:691) om socialavgifter höjs med 2,2 procentenheter, samtidigt som 
sjukförsäkringsavgiften sänks i motsvarande grad. Samtidigt föreslås den 
allmänna egenavgiften inom sjukförsäkringen höjas med 2 procentenheter och blir 
därmed 2,95 % fr.o.m. den 1 januari 1995. Detta föranleder en ändring i den lag 
om allmänna egenavgifter som regeringen tidigare har föreslagit i prop. 
1994/95:41. 
 I enlighet med vad som anfördes i det socialdemokratiska valmanifestet bör 
enligt regeringens mening uttaget av allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen 
att höjas successivt med 1 procentenhet per år under åren 1996-1998. Förslaget 
innebär alltså att det samlade uttaget av allmänna egenavgifter kommer att uppgå 
till 6,95 % år 1998, varav 5,95 % utgörs av egenavgifter till sjukförsäkringen. 
 I samband med detta görs en avgiftsväxling som innebär att sjukförsäk- 
ringsavgiften sänks med motsvarande belopp och avgiften till arbetsmark- 
nadsfonden höjs lika mycket. Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter behålls 
därmed på samma nivå. De ökade inbetalningarna till arbetsmarknadsfonden är 
nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått i samband med den 
höga arbetslösheten. 
 Vidare har en uppgörelse träffats om en reformering av pensionssystemet. Denna 
innebar att en del av finansieringen av ålderspensionerna kan komma att ske 
genom egenavgifter. Enligt uppgörelsen skall löntagarna på sikt betala 
pensionsavgifter motsvarande 9,25 % av inkomsten. Detta förutsätter dock att en 
avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgifter och egenavgifter kan ske på ett sådant 
sätt att neutralitet kan uppnås. 
 Således kommer det samlade uttaget av egenavgifter att öka kraftigt dels med en 
egenavgift till pensionssystemet på 9,25 %, dels en egenavgift till 
sjukförsäkringen på 5,95 %. Enligt regeringens bedömning kan det vara förenat 
med problem att genomföra en avgiftsväxling inom pensionssystemet i kombination 
med att den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen höjs. Den kraftiga 
ökning av uttaget av allmänna egenavgifter som då skulle ske riskerar bl.a. att 
få negativa effekter på lönebildningen. 
 Även om det nu föreslås att egenavgifterna till sjukförsäkringen skall höjas 
med 1 procentenhet under åren 1996-1998 kan det finnas skäl att ytterligare 
överväga det samlade uttaget av allmänna egenavgifter och därmed fördelningen 
mellan allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter när det slutliga resultatet 
av Genomförandegruppens arbete föreligger. Därvid kan också den närmare utform- 
ningen av egenavgifterna till sjukförsäkringen fastställas. 
   Arbetsmarknadsavgift enligt lagen om socialavgifter betalas inte för 
inkomster av annat förvärvsarbete. Av denna anledning kan det inte ske någon 
motsvarande omläggning som här föreslås för arbetsgivaravgifterna vad avser de 
egenavgifter som tas ut på sådana inkomster. Regeringen avser dock att senare 
återkomma med förslag om införande av en arbetsmarknadsavgift även för denna typ 
av inkomster. Därvid är avsikten att sjukförsäkringsavgift i form av egenavgift 
enligt lagen om socialavgifter skall reduceras. 
 
Socialavgifter och vinstandelsmedel 
 
Regeringens bedömning: Avgiftsfriheten vad gäller socialavgifter för vissa 
vinstandelsstiftelser bör slopas. 
Skälen för regeringens bedömning: Vid ett stort antal företag förekommer sär- 
skilda vinstandelssystem varigenom de anställda görs delaktiga av företagets 
resultat. Överföring av vinstmedel sker till en av de anställda eller perso- 
nalorganisationerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen placerar i regel 
medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget. Efter 
viss tid erhåller den andelsberättigade utbetalning av sin andel. 
 För närvarande tas socialavgifter under vissa förutsättningar inte ut såvitt 
avser vinstandelsstiftelser. Principen om likformig beskattning av olika former 
av ersättning för utfört arbete talar för att socialavgifter också bör tas ut på 
vinstandelar. Regeringen avser att senare efter närmare beredning återkomma till 
riksdagen med förslag om slopande av avgiftsfriheten såvitt avser vinstan- 
delsstiftelser. 
 
7.8  Upprättade lagförslag 
 
Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag till 
riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i Bilaga 1. Förslagen under 2 och 3 har 
upprättats i samråd med Justitiedepartementet. 
 
7.9  Författningskommentar 
 
7.9.1 Lagen (1962:381) om allmän försäkring 
 
1 kap. 6 § 
 
I första stycket har lagts till att vissa beräkningar skall göras i enlighet med 
vad som anges i ett nytt femte stycke. 
 Lydelsen i andra stycket innebär dels att ett nytt basår och beräkningsbelopp 
har införts, dels att förändringen i prisutvecklingen från oktober 1993 till 
oktober 1994 inte skall räknas upp till 100 %. 
 Beräkningen av basbeloppet skall ske på så sätt att det allmänna prisläget i 
oktober året före det år som basbeloppet avser jämförs med det allmänna 
prisläget i oktober 1993. Härvid skall de kvarvarande effekterna av 
deprecieringen beaktas. Den framräknade procentuella förändringen av prisläget 
skall sedan multipliceras med 0,60. På detta sätt begränsas 
basbeloppsuppräkningen på så sätt att endast 60 % av förändringen i prisnivån 
beaktas. 
 Basbeloppet fastställs årligen av regeringen i en förordning. De nya reglerna 
för beräkning av basbeloppet kommer att tillämpas vid fastställandet av 
basbeloppet för år 1995. 
 Innebörden av det nya femte stycket är att förändringen i prisnivån, efter 
deprecieringseffekten, skall beaktas fullt ut vid beräkningen av 
pensionsgrundande inkomst och vid fastställande av pensionspoäng. 
 
7.9.2 Övriga lagförslag 
 
Övriga lagförslag kommenteras enbart i den allmänna motiveringen.  
7.10 Förslag till riksdagsbeslut 
 
Regeringen föreslår att riksdagen 
 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna 
    barnbidrag, 
 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken, 
 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i  utsökningsbalken, 
 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om 
    bidragsförskott, 
 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om 
    särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, 
 6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän 
    försäkring, 
 7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring 
    i lagen (1981:691) om socialavgifter, 
 8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om allmänna 
    egenavgifter, 
 9. godkänner vad regeringen förordar om förbättring av det särskilda 
    bostadstillägget till pensionärer, 
 10.godkänner vad regeringen förordar om uttaget av allmänna egenavgifter åren 
    1996-1998. 
 
8  Finansdepartementets verksamhetsområde 
 
8.1 Skattepolitiken 
 
1990 års skattereform baserades på en strävan att förena en samhällsekonomiskt 
effektiv beskattning med fördelningspolitiska mål. Reducerade skattesatser, 
särskilt på arbetsinkomster, kombinerades med basbreddningar i såväl 
förvärvsinkomst- som kapitalbeskattningen. Basbreddningarna balanserade i 
fördelningspolitiskt avseende de sänkta skattesatserna och bidrog till större 
rättvisa. 
 1991 års skatteregler behövde i vissa avseenden kompletteras. Detta gällde 
bl.a. skattereglerna för enskilda näringsidkare, där det av tidsskäl inte var 
möjligt att lägga fram förslag under år 1990. Enighet rådde bland de partier som 
stod bakom skattereformen att det var nödvändigt att skapa neutralitet i 
förhållande till beskattningen av aktiebolag. 
 Merparten av de förändringar i skattereglerna som gjorts under den senaste 
mandatperioden har emellertid inneburit avsteg från de avvägningar som gjordes i 
skattereformen. Särskilt gäller detta i fördelningspolitiskt avseende. 
 De förändringar som gjorts kan inte anses vara motiverade av negativa 
erfarenheter av 1991 års regler. Den svenska ekonomin har inte heller förändrats 
på ett sådant sätt att justeringarna framstår som motiverade av det skälet. 
Huvuddelen av de korrigeringar som gjorts bygger i stället på att mindre vikt 
lagts vid fördelningsmålen än vid 1990 års reform. Svagt underbyggda påståenden 
om positiva effekter på investeringar och tillväxt har fått motivera 
fördelningspolitiskt ofördelaktiga förändringar. 
 Som exempel kan nämnas de förändringar i företags- och kapitalbeskattningen som 
beslutades under hösten 1993. Ett ökat skatteuttag hos företagen fick finansiera 
skattesänkningar för företagens ägare utan att det reducerade skatteuttaget med 
någon rimlig grad av säkerhet kan anses ge några positiva effekter på 
investeringar och sysselsättning. Det kan noteras att frågan om full eliminering 
av den s.k. dubbelbeskattningen inte fanns på dagordningen i diskussionerna 
kring 1990 års reform, om man ser till de partier och intresseorganisationer, 
inklusive näringslivet, som stod bakom reformen. 
 Mot denna bakgrund bör skattereglerna ändras på ett sätt som bygger på den 
avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål som gjordes i 1990 års 
skattereform och som då vann ett brett stöd från partier och 
intresseorganisationer. Det finns också ett starkt behov av att åter få enkla 
och enhetliga regler som tillåts verka under en följd av år. 
 De förändringar i skattereglerna som föreslås här medför i kombination med dels 
ytterligare allmänna avgifter till sjukförsäkringen, dels andra åtgärder på 
bl.a. fastighetsskatteområdet, en betydande inkomstförstärkning för den 
offentliga sektorn. Den fulla effekten år 1998 uppgår till ca 36 miljarder kr 
uttryckt i 1994/95 års prisnivå. Detta ger ett väsentligt bidrag till saneringen 
av de offentliga finanserna. Samtidigt är det med hänsyn till den svenska 
ekonomins funktionssätt angeläget att så långt som möjligt undvika mer betydande 
höjningar av skatteuttaget i framtiden. Det gäller både kommunalskatterna och de 
skatter som riksdagen direkt kan påverka. 
 
Beskattningen av kapitalägande 
 
De väsentliga avvikelserna i nuvarande skatteregler i förhållande till 1991 års 
regler avser beskattningen av kapitalägande. En justering av dessa regler är 
motiverad av flera skäl. 
 Av rättviseskäl och för att motverka skatteplanering är det viktigt att 
återställa den likformighet som åsyftades i skattereformen, dels mellan olika 
slag av kapitalinkomster, dels mellan arbets- och kapitalinkomster. I 
sammanhanget kan konstateras att den svenska kapitalinkomstbeskattningen enligt 
1991 års regler vid en internationell jämförelse inte framstår som särskilt hög. 
 Utöver dessa skäl för en återgång till 1991 års regler finns kompletterande 
motiv av mer kortsiktigt slag. Det stora finansiella sparandet i hushållssektorn 
är en viktig orsak till den tudelade ekonomin med en alltför svag inhemsk 
efterfrågan. Det är i nuvarande ekonomiska läge önskvärt att reducera detta 
finansiella sparande genom att öka konsumtionen, särskilt med tanke på att 
hushållens disponibla inkomster kommer att minska som en följd av de nödvändiga 
budgetförstärkningarna. 
 Det är således angeläget att utdelningsinkomster och reavinster på aktier 
beskattas fullt ut med kapitalskattesatsen. Som en konsekvens av denna fulla 
beskattning i hushållssektorn skall även avkastningen på juridiska personers 
innehav av kapitalplaceringsaktier beskattas på samma sätt. Vissa följdändringar 
i skattereglerna för investmentbolag och värdepappersfonder liksom av av- 
kastningsskatten på pensionssparande är också motiverade. 
 I frånvaro av ett nytt riksdagsbeslut kommer den allmänna kapitalskattesatsen 
att sänkas från 30 till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. För att inte stimulera 
det finansiella sparandet och då en reducerad skattelättnad för ränteutgifter 
riskerar att försvaga marknaden för småhus och bostadsrätter bör 
kapitalskattesatsen ligga kvar på nivån 30 %. En sänkning av skattesatsen vid 
nuvarande omständigheter kan få negativa återverkningar för bl.a. många småhus- 
och bostadsrättsinnehavare som redan drabbats av förluster, för kreditsystemet 
samt för konsumtionsutvecklingen. 
 Under den senaste mandatperioden har skatten reducerats också för pensions- och 
kapitalförsäkringskapital. Även här talar statsfinansiella skäl, likformighets- 
och fördelningsskäl samt mera kortsiktiga mål om att stimulera konsumtionen, för 
att de olika skattesatserna höjs. 
 Av fördelningspolitiska skäl finns vidare anledning att behålla förmögen- 
hetsskatten på dess nuvarande nivå. Med hänsyn till att nuvarande regler har 
vissa brister finns anledning att återkomma till den framtida utformningen av 
förmögenhetsskatten. Även arvs- och gåvoskattereglerna är i behov av en översyn. 
 
Företagsbeskattningen 
 
1993 års beslut om företags- och kapitalbeskattningen hade tre huvudkomponenter. 
Den första var att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag fick en 
med aktiebolagen jämförlig beskattning. Detta var och är alltjämt en angelägen 
åtgärd som bidrar till goda villkor för små och medelstora företag, nyföreta- 
gande och expansion i näringslivet. 
 I ett avseende bör reglerna för enskilda näringsidkare korrigeras. Den nyligen 
införda rätten till kvittning av underskott mot inkomst av tjänst för nystartad 
verksamhet bör slopas främst för att förebygga skatteplanering och skattefusk 
men även av förenklingsskäl. 
 De två andra huvudkomponenterna i 1993 års beslut avsåg dels vissa förändringar 
i bolagsbeskattningen, dels skattesänkningar för utdelningar och aktievinster. 
Dessa förändringar innebar en förskjutning av skatteuttaget från företagens 
ägare till själva företagen. För en öppen ekonomi som den svenska med i hög grad 
internationaliserade kapitalmarknader innebär en sådan omfördelning av 
skatteuttaget i huvudsak en premiering av hushållens finansiella sparande på 
bekostnad av investeringarna i företagssektorn. Såväl tillväxt- som 
fördelningspolitiska skäl talar mot en sådan omfördelning. Följaktligen är det 
här motiverat att göra vissa korrigeringar. 
 Såvitt gäller företagsbeskattningen är det angeläget att skatteuttaget sänks 
till den nivå som åsyftades med 1991 års regler. En full återgång till de regler 
som fanns före 1993 års beslut är emellertid problematisk. 
 Först kan noteras att den i och med 1990 års reform införda 
skatteutjämningsreserven, den s.k. surven, som avskaffades hösten 1993, i olika 
avseenden var mycket komplicerad. Komplikationerna får bedömas som mer 
allvarliga än survens principiella förtjänster. I detta avseende är det alltså 
inte aktuellt med en återgång till 1991 års regler. 1993 års beslut bör dock 
korrigeras vad gäller avskattningen av gjorda survavsättningar. Enligt nuvarande 
regler skall enbart hälften av dessa återföras till beskattning under en 
femårsperiod. Bl.a. mot bakgrund av det allvarliga statsfinansiella läget bör i 
princip hela avsättningen återföras till beskattning. Samtidigt bör 
avskattningsperioden förlängas från fem till sju år. Den goda likviditeten i 
näringslivet gör att detta inte bör föranleda några generella problem. 
 I förarbetena till 1990 års reform föreslogs att det s.k. Annellavdraget, som 
innebär att företagen får avdrag för utdelningar på nyemitterat kapital, skulle 
avskaffas. I den efterföljande lagstiftningen behölls dock Annellavdraget med 
hänvisning till dess utjämnande effekt på kostnaden för nyemissionsfinansierade 
investeringar i förhållande till kostnaden för finansiering med kvarhållen 
vinst. 
 1993 års beslut innebar att Annellavdraget avskaffades trots att det i 
ekonomiskt avseende finns starka skäl att föredra ett utdelningsavdrag framför 
en lättnad på ägarnivån. Genom begränsningen till nyemission har vidare 
Annellavdraget ett försteg, bl.a. ur statsfinansiell synvinkel, framför ett 
allmänt utdelningsavdrag. 
 Ett återinförande av Annellavdraget är dock förknippat med vissa problem. 
Internationellt sett är avdraget avvikande. I likhet med vad som gäller för ett 
allmänt utdelningsavdrag, låt vara i mindre omfattning, kan Annellavdraget 
medföra en överflyttning av skatteintäkter från Sverige till andra länder. 
 Mot denna bakgrund är det för närvarande inte aktuellt att återinföra 
Annellavdraget eller motsvarande avdrag för ekonomiska föreningar. Frågan bör 
dock bli föremål för ytterligare prövning. Därmed aktualiseras frågan vad som 
bör göras för att skatteuttaget på företagen skall justeras ned till den nivå 
som följde av 1991 års regler. 
 För att främja riskkapitalförsörjningen till det svenska näringslivet bör 
stämpelskatten på nya aktier slopas. I likhet med Annellavdraget är denna åtgärd 
koncentrerad till nyemitterat kapital. 
 Som framgått tidigare finns i nuvarande ekonomiska läge skäl att vidta vissa 
åtgärder som kan stimulera byggnadsinvesteringarna. Vi föreslår partiellt 
direktavdrag för investeringar i byggnader avseende nedlagda kostnader under 
perioden den 1 november 1994 till och med den 31 maj 1996. 
 Särskilt förslaget om direktavdrag bidrar till att temporärt hålla nere det 
samlade skatteuttaget på företagen till dess att mer permanenta lösningar kan 
genomföras. Här anser vi att det finns ett behov att sänka skatteuttaget med ca 
2 miljarder kr i förhållande till den nivå som följer av 1994 års regler. 
 Permanenta lösningar kan utformas på olika sätt. Ett alternativ är att 
lättnaderna koncentreras till sådana åtgärder som gynnar försörjningen med 
externt riskkapital. Ett annat alternativ är att lättnaderna utformas mer 
generellt. För- och nackdelar med de olika alternativen bör prövas efter samråd 
med näringslivet. 
 
Beskattningen av förvärvsinkomster 
 
1990 års skattereform innebar sänkt skatt på arbetsinkomster i syfte att minska 
snedvridningar, underlätta arbetsutbudet och ge bättre villkor för 
lönebildningen. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster togs bort för 
huvuddelen av de förvärvsarbetande. Skatteskalan utformades på ett sådant sätt 
att det reala skatteuttaget inte skulle öka vid en försämring av penningvärdet. 
 1990 års skattereform byggde på en bred politisk överenskommelse. Det 
allvarliga ekonomiska läget med stor arbetslöshet och växande statsskuld 
motiverar dock vissa temporära avsteg från denna överenskommelse. Det statliga 
skatteuttaget på förvärvsinkomster över den s.k. skiktgränsen bör därför höjas 
genom en s.k. värnskatt från 20 till 25 % vid 1996-1999 års taxeringar. För år 
1995 balanseras i väsentlig utsträckning denna skatteskärpning av att 
grundavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt återinförs ett år i förtid. 
Frågan om grundavdragens utformning i de högre inkomstskikten prövas i samband 
med avvecklingen av värnskatten. 
 Det allvarliga statsfinansiella läget gör det också motiverat att med generella 
åtgärder minska tillväxten av offentliga utgifter och förstärka skatteuttaget. 
Till dess att underskottet i de offentliga finanserna reducerats ges ej full 
kompensation för inflationen. Såvitt gäller inkomstskatten medför detta att 
grundavdraget inte kommer att växa i takt med inflationen. Detsamma gäller för 
uppräkningen av skiktgränsen i inkomstskatteskalan. Den reducerade uppräkningen 
avser inte enbart genomslaget för faktisk inflation utan även det s.k. 
reallöneskyddet, som alltså begränsas i förhållande till gällande 2 procenten- 
heter. 
 Vissa andra justeringar görs i beskattningen av förvärvsinkomster. Det inte 
avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till 6 000 kronor. 
Förutom att det innebär en budgetförstärkning medför denna åtgärd en förenkling. 
 Som en konsekvens av de tidigare införda allmänna avgifterna till sjukförsäkr- 
ingen och de omläggningar av egenavgifter och arbetsgivaravgifter som föreslås i 
avsnitt 7 skall den särskilda löneskatten höjas dels engångsvis för inkomståret 
1995, dels successivt under perioden 1996-1998 i takt med att de allmänna 
avgifterna till sjukförsäkringen höjs. 
 
8.2 Enhetlig beskattning av sparandet 
 
8.2.1Beskattningen av kapitalinkomster 
 
Regeringens förslag: Reglerna om lägre skatteuttag för aktieägare och andra 
delägare i svenska företag för reavinster och löpande avkastning på 
delägarrätter tas bort. 
 Mottagen utdelning på aktier o.d. skall tas upp till beskattning i sin helhet. 
Vid försäljning av aktier o.d. skall hela vinsten beskattas. 
 Den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen för kapital- 
inkomster från 30 till 25 % slopas. Som en följd av detta slopas även mot- 
svarande sänkning av skattesatsen på vinstsparande. 
 Skatteändringarna genomförs med verkan fr.o.m. den 1 januari 1995. 
Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform infördes en ordning 
som innebär att fysiska personers och dödsbons kapitalinkomster beskattas 
separat med en proportionell statlig skatt. Hösten 1991 beslöt den då nyvalda 
riksdagen att sänka denna skatt från 30 till 25 % fr.o.m. 1993 (prop. 
1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97). Efter den s.k. 
krisuppgörelsen år 1992 flyttades sänkningen fram två år till den 1 januari 1995 
(prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158). Redan fr.o.m. år 1992 
sänktes dock beskattningen av reavinster på aktier o.d. samt för värdepappers- 
fonder och avkastning på kapitalförsäkring från 30 till 25 %. Denna sänkning 
ändrades inte i sistnämnda proposition efter krisuppgörelsen. Såvitt gäller 
reavinsterna genomfördes det lägre skatteuttaget genom en särskild bestämmelse 
som anger att endast 5/6 av en vinst resp. en förlust tas upp till beskattning 
resp. är avdragsgill (5/6 av 30 % = 25 %). 
 Den 1 januari 1994 infördes en ny ordning för beskattningen av ägarkapitalet i 
svenska företag (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108). 
Skatten på utdelningar avskaffades för delägarna och endast hälften av en 
reavinst på delägarrätterna blev skattepliktig. En reavinst på svenska aktier 
beskattas därigenom med 12,5 % för ägare inom hushållssektorn (5/6 x 1/2 av 30 % 
= 12,5 %). Motsvarande skattesats inom företagssektorn är 14 procent (1/2 x 28 % 
= 14 %). 
 Resultatet av ändringarna från hösten 1991 och framåt är att hushållssektorns 
kapitalinkomster rent faktiskt beskattas enligt ett flertal skilda skattesatser. 
 Som framgått av den tidigare diskussionen behövs en återgång till de huvud- 
principer som gällde för 1990 års skattereform. Avkastningen på ägarkapitalet 
bör beskattas hos aktieägare och andra innehavare av delägarrätter. Den 
enhetliga skattesatsen i inkomstslaget kapital bör även i reell mening gälla 
generellt. Systemet för beskattning bör ges en enkel och robust utformning. Med 
en enhetlig kapitalbeskattning blir skattesystemet också betydligt mer 
motståndskraftigt mot skatteplanering bl.a. genom att möjligheterna till 
skattearbitrage minskar. 
 Regeringens förslag innebär att skatteuttaget för avkastning på fordringsrätter 
ligger fast i förhållande till 1994 års nivå. Till samma uttagsnivå, 30 %, höjs 
skatten på hushållssektorns aktier och andra tillgångar som varit föremål för 
skattelättnader. 
 Skatteuttaget för avkastning på aktier som företagen äger som kapitalplacering 
kommer att svara mot bolagsskattesatsen 28 %. Den skattefrihet som företagen 
tidigare haft för utdelning på näringsbetingade aktier återinförs som en 
konsekvens av att den allmänna skattefriheten för utdelningar slopas. De 
tidigare reglerna om förvaltningsföretag kommer åter att gälla. De särskilda 
bestämmelserna om beskattning av viss vidareutdelning av utdelning som mottagits 
från utländska bolag upphävs.Regeringens förslag föranleder ett större antal 
lagändringar som huvudsakligen innebär att de bestämmelser som gällde på området 
fram till den 1 januari 1994 återinförs. 
 Som en ren konsekvens av förslaget om bibehållen skattesats på kapitalinkomster 
bör även skattesatsen för vinstsparande ligga fast. Avkastningen på sådant 
sparande bör således även fortsättningsvis beskattas med en skattesats som 
motsvarar den enhetliga kapitalinkomstskattesatsen på 30 %. Även i detta fall 
bör alltså beslutet om sänkning upphävas. 
 Återställandet av en enhetlig kapitalinkomstbeskattning berör ett komplex av 
regler och en övergång till de nya reglerna under löpande kalenderår innebär 
bl.a. stora påfrestningar för skatteadministrationen. De samhällsekonomiska och 
marknadsmässiga skälen för en tidigareläggning av dessa reglers ikraftträdande 
kan inte bedömas vara så starka att de överväger de praktiska olägenheter som 
skulle uppkomma genom en sådan tidigareläggning. Ändringarna bör därför ske med 
verkan först fr.o.m. den 1 januari 1995. 
 
8.2.2Värdepappersfonder och investmentföretag 
 
Regeringens förslag: Skattesatsen för värdepappersfonder höjs från 25 till 30 %. 
De regler som i övrigt gällde före den 1 januari 1994 återinförs. Utdelning som 
mottagits av värdepappersfonden blir skattepliktig och avdrag medges för den 
utdelning fonden lämnar. Reavinster på aktier o.d. är skattefria. En 
schablonintäkt på 1,5 % tas ut på aktiernas marknadsvärde vid beskattningsårets 
ingång. 
 En förutsättning för full avdragsrätt för förlust på en fondandel skall åter 
vara att minst tre fjärdedelar av värdepappersfondens förmögenhet utgörs av 
aktier. 
 Även för investmentföretag återinförs i princip de bestämmelser som gällde fram 
till årsskiftet 1993/94. 
 Skälen för regeringens förslag: I syfte att uppnå neutralitet mellan direkt och 
indirekt ägande medgav reglerna även före årsskiftet 1993/94 i princip 
skattefrihet för utdelningsinkomster hos värdepappersfonder och 
investmentföretag. Reglerna var utformade så att mottagna utdelningar var 
skattepliktiga medan avdrag medgavs för lämnad utdelning. På så sätt kunde den 
utdelning som mottagits av fonden eller investmentföretaget under ett 
beskattningsår vidareutdelas till andels- och aktieägarna utan att någon faktisk 
beskattning skett hos fonden eller bolaget. 
 Avskaffandet av den ekonomiska dubbelbeskattningen fr.o.m. år 1994 medförde en 
komplicerad påbyggnad av de tidigare reglerna. I huvudsak innebär dessa regler 
att gränsdragningen för skattelättnader för värdepappersfonder har lagts på 
andelsägarnivå och i fråga om investmentföretag på bolagsnivå. Omfattningen av 
skattefriheten för utdelning från värdepappersfond bestäms av karaktären på 
fondens inkomster. Systemet ger inte fondandelsägaren någon möjlighet att själv 
bedöma skattepliktens omfattning och förutsätter en beskattning på grundval av 
kontrolluppgifter om skattepliktig utdelning från fondbolagen. 
 Skattesatsen för värdepappersfonder bör höjas från 25 till 30 % som en följd av 
ändringen av den generella kapitalskattesatsen. Beskattningsreglerna för 
värdepappersfonder och fondandelsägare bör återställas. En betydande förenkling 
uppnås vid en återgång till de regler som gällde före den 1 januari 1994. På en 
punkt finns det dock skäl att tills vidare behålla de vid årsskiftet nyinförda 
bestämmelserna. Reglerna om avskattning när ett investmentföretag byter karaktär 
till vanligt företag bör kvarstå i avvaktan på ytterligare överväganden i 
samband med att ställning tas till Företagsskatteutredningens (Fi 1992:11) 
kommande förslag beträffande omstrukturering av företag. 
 Särreglerna i fråga om skatteplikt för fondandelar som är kopplade till andelen 
aktier av fondförmögenheten avskaffas. I stället bör den äldre regeln 
återinföras som för fullt avdrag för reaförlust på fondandel ställer krav på att 
tre fjärdedelar av den totala fondförmögenheten skall utgöras av aktier. 
 Regeringens förslag innebär att en omfattande reglering i punkt 2 a av an- 
visningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och 3 § 1 mom. lagen 
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, tas bort. Förslaget medför också 
ändringar i 2 § 10 mom. SIL. 
 De nya bestämmelserna skall gälla från den 1 januari 1995. Kravet på fondernas 
förmögenhetssammansättning såvitt gäller full avdragsrätt för förlust på andel 
mot aktievinst föranleder dock en övergångsregel för första halvåret 1995. 
 
8.2.3Avkastningsskatt på pensionssparande m.m. 
 
Regeringens förslag: Skattesatsen för avkastning på pensionsförsäkringar och 
pensionssparkonton höjs från 9 till 15 %. Höjningen gäller såväl privata 
pensionsförsäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. 
 Avkastningsskatten för avkastning på kapitalförsäkringar höjs från 20 % av 
skatteunderlaget till 30 % på nio tiondelar av underlaget som en anpassning till 
skattesatsen för inkomstslaget kapital. 
 Särreglerna om att svenska aktier o.d. endast skall tas upp till viss del av 
värdet vid bestämmandet av underlaget för avkastningsskatt slopas som en följd 
av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet. 
 Skälen för regeringens förslag: Avkastningsskatten på pensionsmedel infördes 
genom 1990 års skattereform. Skatten på avkastningen av privata 
pensionsförsäkringar utgjorde 15 %. För det kapital som var hänförligt till 
tjänstepensionsförsäkringar var dock skattesatsen endast 10 %. Fr.o.m. år 1992 
sänktes dock skatten på de privata pensionsförsäkringarna från 15 till 10 % 
(prop. 1991/92:60). Underlaget för avkastningsskatten beräknades ursprungligen 
enligt inkomstskattereglerna. 
 Den 1 januari 1994 började regler om ett nytt långsiktigt bundet 
pensionssparande utan försäkringsinslag gälla (prop. 1992/93:187, bet. 
1992/93:SkU31, SFS 1993:931-951). Den nya sparformen benämns individuellt 
pensionssparande och sker på ett pensionssparkonto. 
 De nya reglerna förde också med sig en omläggning av avkastningsskatten. 
Fr.o.m. år 1994 beräknas skatten på en schablonmässigt bestämd avkastning genom 
att pensionskapitalet vid årets ingång multipliceras med den genomsnittliga 
statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Schablonmetoden medför 
att beskattning sker även av orealiserad värdestegring på kapitalet. Detta 
förhållande ger i sig en effektivare beskattning än den som sker vid den vanliga 
inkomstbeskattningen. Å andra sidan är avkastningen på försäkringskapitalet på 
lång sikt normalt högre än statslåneräntan eftersom kapitalet även omfattar 
aktier o.d. vars avkastning även inkluderar en riskpremie. Den förstnämnda 
effekten torde emellertid överväga. Det är därför motiverat med en lägre skatt 
för kapitalförsäkring än 30 % av nuvarande schablonmässigt beräknade avkastning. 
 Avkastningen på pensionsförsäkringskapitalet och kapital på pensionssparkonton 
beskattas med en skattesats på 9 %, vilket motsvarar tidigare nivå på 10 % (på 
äldre underlag). Kapital som är hänförligt till kapitalförsäkring beskattas på 
samma sätt, men med skattesatsen 20 %. 
 Skatten på pensionskapitalet bör återställas till den nivå som gällde för 
privata pensionsförsäkringar efter 1990 års skattereform. Av likformighetsskäl 
bör någon skillnad mellan olika former av pensionering inte göras. Skattesatsen 
för allt pensionskapital som beskattas med avkastningsskatt bör därför bestämmas 
till 15 %. 
 Skatten på avkastning på kapitalförsäkringar bör ligga på samma nivå som gäller 
för hushållens kapitalinkomster i övrigt. Detta uppnås med en avkastningsskatt 
som utgår med 30 % av nio tiondelar av skatteunderlaget. 
 När avkastningsskatten sänktes hösten 1991 med verkan fr.o.m. år 1992 skedde 
inte någon motsvarande sänkning av den särskilda skatten på personförsäkringar 
som tagits hos utländska försäkringsbolag [lagen (1990:661) om skatt på vissa 
premiebetalningar]. Nivån på denna skatt - 15 % av premiebeloppet - kan därför 
ligga fast. 
 Som en följd av de ändrade reglerna för beskattning av avkastning på aktier 
o.d. avskaffas bör de särskilda värderingsregler som medger att aktier och 
liknande värdepapper ingår i underlaget för avkastningsskatt med reducerat värde 
slopas. 
 De föreslagna ändringarna bör tillämpas för beskattningsår som påbörjas efter 
utgången av år 1994. 
 
8.2.4Sparande i allemansfond 
 
Regeringens förslag: Sparande i allemansfond återfår fr.o.m. år 1995 en 
skattegynnad ställning. Reavinster och utdelning på andelar i allemansfond 
beskattas med en faktisk skattesats på 20 %. 
 Skälen för regeringens förslag: Allemansfonderna infördes 1984 på initiativ av 
den socialdemokratiska regeringen. Genom allemansfonderna har intresset för 
sparande i aktier breddats väsentligt. Antalet allemansfondkonton överskrider 
med god marginal 2 miljoner. Riskkapitalmarknaderna har på detta sätt tillförts 
en avsevärd mängd nytt kapital. Samtidigt har allemansfonderna åstadkommit ett 
bredare ägande av det svenska näringslivet. 
 I skattereformen 1991 gavs allemansfonderna en gynnad ställning genom att 
endast två tredjedelar av avkastningen beskattades. Dessa skattefördelar 
avskaffades på initativ av den borgerliga regeringen under hösten 1993 (prop. 
1993/94:50). Detta har fått till följd att sparandet i allemansfonder har 
minskat. Småspararna har i stället i stor utsträckning tagit ut sina andelar 
vilket fått till följd att allemansfonderna har krympt i storlek. 
 Regeringen anser att det finns flera skäl att slå vakt om allemansfonderna och 
återgå till de gynnsamma skatteregler som beslutades i 1990 års skattereform. 
Allemansfonderna främjar företagens tillgång på riskkapital och behåller ett 
brett ägande av börsaktier. Ytterligare ett skäl är att allemansfonderna inne- 
burit att småspararnas ställning stärkts genom att majoriteten i fondstyrelserna 
utses av andelsägarna. 
 Vi föreslår därför att allemansfonderna återigen ges en gynnad ställning. 
Avkastningen bör därför beskattas med 20 %, dvs. med 2/3 av den skattesats som 
gäller för övriga kapitalinkomster i hushållssektorn. 
 
8.3 Förmögenhetsbeskattningen 
 
Regeringens förslag: Gällande bestämmelser för förmögenhetsskatten kvarstår i 
avvaktan på en översyn av reglerna. Detsamma gäller för den s.k. 
begränsningsregeln som begränsar det sammanlagda uttaget av inkomstskatt och 
förmögenhetsskatt. Som en konsekvens av den tillfälligt höjda 
marginalskattesatsen för förvärvsinkomster höjs dock procentsatsen för 
spärrbeloppet i begränsningsregeln från 55 till 60. 
 Skälen för regeringens förslag: Riksdagen fattade hösten 1991 beslut om en 
avveckling av förmögenhetsskatten (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr. 
1991/92:97). I ett första steg vid 1992 års taxering slopades det översta 
skiktet på 3 % i skatteskalan. Samtidigt togs skatten på s.k. arbetande kapital 
i näringsverksamhet bort. Fr.o.m. år 1993 slopades även mellanskiktet i 
skatteskalan. Skatten blev därefter proportionell och utgår med 1,5 % av den 
beskattningsbara förmögenhet som överstiger 800 000 kronor. Det slutliga 
avskaffandet av förmögenhetsskatten bestämdes först till 1994 men sköts i 
samband med den s.k. krisöverenskommelsen hösten 1992 upp ett år. Enligt 
gällande regler tas skatten därmed ut t.o.m. år 1994 (1995 års taxering). 
 Förmögenhetsskatten bör behållas. Skatten utgör för den sammanlagda be- 
skattningen av kapital en motsvarighet till det högre marginalskatteskiktet för 
förvärvsinkomster och är motiverad av fördelningspolitiska skäl. Förmögenhets- 
skattebestämmelserna bör dock ses över för att reglerna skall bli enklare och 
rättvisare. En ny förmögenhetsbeskattning bör utformas efter samma principer som 
gällde för 1990 års inkomstskattereform. Skattesatsen bör således vara låg och 
beskattningen likformig. Kapital i företag bör dock i stor utsträckning befrias 
från förmögenhetsskatt. Detta gäller särskilt små och medelstora företag. Det är 
också angeläget att det gynnade företagskapitalet avgränsas på ett sådant sätt 
att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt kapital inte 
onödigtvis hämmas. 
 Regeringen avser att återkomma nästa år med ett förslag till ny förmögenhetsbe- 
skattning som beaktar de nu anförda synpunkterna. 
 I avvaktan på en ny reglering bör gällande förmögenhetsskatteregler kvarstå. 
 I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (begränsningsregeln) 
finns bestämmelser som förhindrar att det sammanlagda uttaget av inkomst- och 
förmögenhetsskatt blir för högt. Bestämmelserna innebär att ett spärrbelopp 
bestäms med hänsyn till inkomsten. Med verkan fr.o.m. 1992 års taxering sänktes 
procentsatsen för spärrbeloppet från 75 till 55 %. Spärrbeloppet jämförs med den 
sammanlagda skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Spärrbeloppet är nu 
således 55 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av 
kapital. Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet 
kan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga 
inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte reduceras så 
att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögenheten. 
 När högsta marginalskattesats för förvärvsinkomster höjs från 51 till 56 % (vid 
en kommunal skattesats på 31 %) bör motsvarande höjning ske av procentsatsen i 
spärrbeloppet. Procentsatsen bör således bestämmas till 60 % fr.o.m. år 1995. 
När marginalskatten återgår till den lägre nivån bör motsvarande justering göras 
för procentsatsen i spärrbeloppet. 
 
8.4 Företagsbeskattningen 
 
8.4.1 Direktavdrag för bygginvesteringar 
 
Regeringens förslag: Ett tidsbegränsat direktavdrag införs för annan 
nybyggnation än bostäder. Direktavdrag får göras med 50 % av utgifterna för ny-, 
till- eller ombyggnad under tiden november 1994 - maj 1996. Resterande 50 % dras 
av enligt de vanliga avskrivningsreglerna. Direktavdraget får inte överstiga ett 
särskilt avdragsutrymme som bl.a. omfattar återföring av skatteutjämningsreserv 
(surv). 
 
Skälen för regeringens förslag: 
 
Inledning 
 
För att snarast pressa ner den höga arbetslösheten i byggsektorn föreslås en 
skattemässig stimulansåtgärd som syftar till att öka näringlivets investeringar 
i byggnads- och markarbeten. Ett omedelbart avdrag för ny-, till- eller 
ombyggnad av byggnader och markanläggningar, direktavdrag, införs därför. 
 Som framgår av konjunkturbedömningen har svensk byggindustri under den senaste 
lågkonjunkturen varit särskilt utsatt för utslagning. Farhågor om permanent 
förlorad kapacitet och möjliga kommande flaskhalsar motiverar försök att 
stimulera en tidigareläggning av den förväntade uppgången i byggkonjunkturen. 
  Tidigare erfarenheter av investeringsstimulanser riktade mot näringslivet är 
inte entydigt positiva. Som framgår av olika undersökningar inträder åsyftade 
stimulanseffekter först med betydande tidsfördröjning (SOU 1989:34). Vidtagna 
stimulansåtgärder har emellertid inte varit tillräckligt tidsbegränsade. Genom 
att tidsbegränsa en stimulansåtgärd ges ett kraftigt incitament till 
tidigareläggning av projekt. 
 Den kraftigare stimulanseffekten som ligger i en starkt tidsbegränsad åtgärd 
förutsätter att den bortre tidsgränsen för åtgärden framstår som trovärdig och 
att stimulansperioden inte kommer att förlängas. Om den bortre tidsgränsen inte 
är trovärdig kan investeraren tro att det är möjligt att genomföra projektet på 
den ursprungligt planerade tidpunkten till den lägre kostnaden. Tidigarelägg- 
ningseffekten uteblir då. 
 Konjunkturbedömningen visar att ekonomin är i uppgång. Efterfrågan på byggnader 
kommer att öka eftersom investeringstakten ökar. Detta minskar osäkerheten för 
bygginvesteringar. Uppgången i ekonomin minskar också osäkerheten när det gäller 
ränteutvecklingen. Dessa faktorer bidrar till att den föreslagna 
stimulansåtgärden får åsyftad effekt. 
 
Avdrag enbart för nyinvesteringar i byggnader och markanläggningar 
 
I princip kan direktavdrag avse investeringar i såväl byggnader som maskiner. 
Flera faktorer talar dock för att direktavdraget bör begränsas till 
byggnadsinvesteringar. 
  Stimulanser inom byggsektorn har nämligen en större effekt på den inhemska 
aktiviteten än maskininvesteringar, särskilt med hänsyn till att det även inom 
den närmaste tiden kommer att finnas en stor outnyttjad kapacitet inom denna 
sektor. Inventarier har vidare ett större importinnehåll än investeringar i 
byggande. Även med tanke på budgeteffekterna är en koncentration till 
byggnadsinvesteringar motiverad. En inventariestimulans skulle också öka 
efterfrågan på verkstadsindustrins produkter i en situation då denna sektor 
redan har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Det finns inga 
sysselsättningsskäl att nu stimulera efterfrågan på inventarier. Vidare innebär 
den väsentligt större volymen normala (planerade) inventarieanskaffningar en 
ökad risk för att redan planerade projekt subventioneras, även om detta delvis 
balanseras av att förmånen av direktavdrag är mindre vid inventarieanskaffningar 
än vid byggnadsinvesteringar. 
  Flertalet byggnadsinvesteringar omfattar även markarbeten och andra 
investeringar i markanläggningar. Sådana investeringar tar också sikte på 
byggsektorn. Direktavdragen bör därför gälla även markanläggningar. Med 
markanläggning förstås bl.a. vägar, körplaner och parkeringsplatser. 
  Direktavdragen bör gälla enbart ny,- till- eller ombyggnad av byggnader och 
markanläggningar. Någon åtskillnad föreslås inte mellan fastigheter som utgör 
anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar. 
  Investeringsstimulansen bör begränsas till näringslivets byggnadsin- 
vesteringar. Detta innebär att bostäder inte kommer att omfattas av åtgärden. 
Ett motiv för detta är att direktavdrag inte kan medges på ett likformigt och 
rättvist sätt för olika boendeformer. Ett annat motiv är att det för närvarande 
finns ett överutbud av bostäder i de flesta regioner. Även med en så pass 
kraftig stimulans som direktavdraget innebär torde det med dessa förutsättningar 
bli svårt att få en avkastning på ytterligare nybyggnation av bostäder. En 
utvidgning av direktavdraget till att omfatta även bostäder skulle därmed i 
alltför stor utsträckning endast innebära en subventionering av redan planerade 
investeringar. 
  Direktavdrag bör i första hand ske mot de avsättningar till skatte- 
utjämningsreserv som skall återföras till beskattning vid 1995-2001 års 
taxeringar. Detta begränsar likviditetseffekterna på statsbudgeten eftersom 
skatteinkomstbortfallet uppkommer först det år reserven skulle ha återförts till 
beskattning. Åtgärden kommer därmed inte att bidra till ökad osäkerhet och höjda 
räntor, vilket är av särskild betydelse i rådande statsfinansiella läge. 
 
Stimulansperiodens längd 
 
Om den avsedda effekten - ökade eller tidigarelagda investeringar - skall uppnås 
måste möjligheten till direktavdrag vara tillfällig och alltså gälla byggnads- 
och markarbeten som utförs under en relativt begränsad tid. Vid val av 
tidsperiod för stimulansåtgärden behöver en rad faktorer beaktas. 
Tidsintervallet bör vara så kort att det kommande konjunkturläget kan 
överblickas. Samtidigt bör tidsintervallet vara tillräckligt långt för att medge 
näringsidkarna rimlig tid för att överväga investeringsbehovet och ta fram 
ritningar och annat beslutsunderlag för den tilltänkta investeringen. Särskilt 
bygginvesteringar innebär ofta långa förberedelsetider. 
  Som framgått i bedömningen av konjunkturutvecklingen är den föreslagna 
åtgärden av vikt för att förhindra en definitiv utslagning av kvalificerad 
byggarbetskraft. Dock förväntas en ökning av bostadsbyggandet sommaren 1996. 
Detta är ett starkt skäl att sätta sluttidpunkten för stimulansperioden till den 
31 maj 1996. 
  För att investeringsaktiviteten inte skall avstanna fram till årsskiftet 
1994/95 utan tvärtemot öka så snart som möjligt bör bestämmelserna gälla redan 
från den dag förslaget offentliggörs. Av praktiska skäl bör dock 
stimulansåtgärden gälla redan fr.o.m. den 1 november. 
   En metod för att öka bygginvesteringarna skulle kunna vara att direktavdragen 
enbart gällde byggnadsarbeten som påbörjas efter en viss tidpunkt (t.ex. den 1 
december). Motivet skulle vara att stimulera enbart nya investeringar. Detta är 
emellertid en fiktion eftersom det kan ta lång tid innan byggnadsarbeten 
påbörjas på byggarbetsplatsen. Även byggnadsarbeten som påbörjas inom den 
närmaste tiden är sedan länge projekterade. Några påtagliga kostnadsbesparingar 
för en sådan inskränkning synes inte heller föreligga. Att införa en särskild 
stickdag medför däremot slumpmässiga effekter där näringsidkare som påbörjat ett 
arbete före en viss dag inte alls kan utnyttja direktavdraget medan den som 
påbörjat byggnadsarbetet dagen efter kan dra nytta av reglerna. Erfarenheterna 
från investeringsskatten enligt lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa 
byggnadsarbeten är vidare att tillämpningssvårigheter uppkommer i fråga om vilka 
åtgärder som den skattskyldige skall ha vidtagit för att ett byggnadsarbete 
skall anses ha påbörjats. En annan komplikation är bedömningen av huruvida ett 
byggnadsarbete innebär ett nytt projekt med en ny påbörjandetid eller om det 
ingår i ett redan påbörjat arbete. 
  Övervägande skäl talar alltså för att direktavdraget bör gälla utgifter som 
hänför sig till en viss tid oberoende av när arbetet påbörjades. 
 
Stimulansåtgärdens effekt 
 
Genom den föreslagna stimulansåtgärden sänks nettokostnaden för byggnadsin- 
vesteringar. Med fullt genomslag kan detta förväntas ge en drygt 14-procentig 
ökning av byggandet. Till största delen kommer denna ökning att vara en 
tidigareläggningseffekt, något som innebär att ökningen i byggnadsprojekt under 
stimulansperioden motsvaras av färre byggnadsprojekt när perioden passerats. 
Endast till en liten del antas åtgärden resultera i en ökning av det sammantagna 
byggandet sett över en längre period. 
  De statsfinansiella effekterna av stimulansåtgärden uppkommer genom bortfall 
av skatteinkomster eftersom byggnadsavskrivningarna ökar i värde för 
investeraren. En ökad efterfrågan på byggnader motverkar den statsfinansiella 
effekten genom att sysselsättningen ökar i byggsektorn. 
  På grund av direktavdraget kan man förvänta sig en tidigareläggning av 
sysselsättningen med ca 8 000 byggnadsarbetare och omkring 10 000 byggrelaterade 
årsarbetsplatser under år 1995. Detta ger tillsammans en sysselsättningseffekt 
på omkring 18 000 årsarbetsplatser under år 1995. Då antas "prissänkningen" 
under år 1994 genom direktavdraget först få genomslag i flera projekt varefter 
effekten avtar under första halvåret 1996. 
 
Direktavdrag avser 50 % av utgifterna 
 
Enligt de ordinarie avskrivningsreglerna får värdeminskningsavdrag göras enligt 
avskrivningsplan med viss procent om året på byggnadens eller markanläggningens 
anskaffningsvärde. Procentsatsen bestäms med hänsyn till byggnadens ekonomiska 
livslängd, normalt med 2-5 % för näringsfastigheter och 5 % för flertalet 
markanläggningar. I förhållande till utgiften för investeringen är alltså de 
årliga avdragen låga. En ordning med direktavdrag behöver därför inte avse mer 
än 50 % av anskaffningsutgiften för att innebära en påtaglig initial höjning av 
avdragen. Avskrivningarna koncentreras till byggtiden då utgifterna för 
investeringen är som störst. Sammantaget innebär förslaget därför en mycket 
kraftig skattemässig stimulans. 
 Direktavdraget gäller både när näringsidkaren låter uppföra en byggnad i egen 
regi som när han anlitar en entreprenör. 
 
Exempel på direktavdrag 
 
Ett exempel kan åskådliggöra skillnaden mellan direktavdrag och ordinarie av- 
skrivningar. 
   Utgifterna för byggnaden läggs ner under år 1995 och uppgår till 100 mkr. 
Enligt de ordinarie reglerna får avskrivning ske med 3 % beroende på byggnadens 
ekonomiska livslängd. Avskrivning medges med 3 mkr per år vilket innebär att 
byggnaden är avskriven efter 34 år. 
   Antag att direktavdrag medges med 50 mkr. Avskrivningstiden påverkas inte. 
Anskaffningsvärdet reduceras med 50 mkr. Avskrivning sker med 3 % på återstående 
50 mkr, dvs. med 1,5 mkr per år. 
  De föreslagna reglerna ger sett över tiden inte större avdrag än de ordinarie 
avskrivningsreglerna. Skillnaden är att avdrag för anskaffningsutgiften får 
göras omedelbart och t.o.m. innan byggnaden eller markanläggningen är 
färdigställd. Direktavdraget innebär därför en påtaglig initial höjning av 
avdraget. 
  När byggnaden eller markanläggningen är färdigställd får, vid sidan av årets 
eventuella direktavdrag, avskrivning göras enligt de ordinarie reglerna. Vid 
beräkning av värdeminskningsavdrag skall anskaffningsvärdet minskas med ett 
belopp som motsvarar direktavdraget. De årliga värdeminskningsavdragen blir 
därmed lägre. Det innebär att den förhöjda avskrivningen på sikt t.o.m. leder 
till en budgetförstärkning för det allmänna. Detta är en skillnad mot tidigare 
konjunkturpolitiska åtgärder med s.k. särskilda investeringsavdrag eller 
investeringsbidrag. Det tidigare systemet med investeringsavdrag enligt lagen 
(1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m. möjliggjorde 
ett särskilt avdrag vid sidan av avdragen för avskrivningar. Avskrivningen på- 
verkades alltså inte. 
 
Direktavdraget skall ske i första hand mot survupplösning och 
periodiseringsfond 
 
En begränsning av möjligheten till direktavdrag mot upplösning av 
skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond innebär fördelar. Stimulans- 
effekten uppkommer samtidigt som den kortsiktiga budgetförsvagningen för staten 
begränsas. Incitamenten till tidigareläggning av planerade investeringar är 
starka genom att företaget undviker avskattning av surv och periodiseringsfond 
som i nuvärdetermer är mer värd än den nackdel som uppkommer genom att de senare 
reguljära avskrivningarna minskar. Detta ger en förhållandevis kraftig, temporär 
sänkning av kapitalkostnaderna som förväntas innebära ökade investeringar under 
stimulansperioden. 
  Avdrag för avsättning till surv medgavs senast vid 1994 års taxering. Enligt 
lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, skall med de 
ändringar som föreslås i nästa avsnitt, i princip nio tiondelar av ett företags 
surv återföras till beskattning under en sjuårsperiod, i regel i bokslut till 
ledning för 1995-2001 års taxeringar. En tiondel av surven får upplösas utan 
skattekonsekvenser. 
  Direktavdrag bör i första hand ske mot hela den surv som skall återföras till 
beskattning. 
  Inom koncerner bör direktavdrag i andra hand ske mot återföring av surv hos 
andra koncernföretag. Vi återkommer till det förslaget längre fram. 
  Det kan framstå som obilligt att företag utan gamla survavsättningar inte kan 
utnyttja rätten till direktavdrag. Typiskt sett gäller det nystartade företag. 
En lämplig utvidgning är därför att direktavdrag även medges mot återföring av 
periodiseringsfonder. 
  Enligt lagen (1993:1538) om periodiseringfonder får vid beräkning av inkomst 
av näringsverksamhet avdrag göras för belopp som avsatts till 
periodiseringsfond. Schablonbeskattade bostadsföretag, investmentföretag och 
värdepappersfonder får inte avdrag för avsättning. För andra juridiska personer 
än dödsbon får avdrag för avsättning till periodiseringsfond uppgå till 25 % av 
inkomsten för beskattningsåret. För fysiska personer och dödsbon får avdraget 
uppgå till högst 25 % av ett justerat inkomstbelopp (3 §). I fråga om 
handelsbolag görs avsättningen till periodiseringsfond hos delägarna. 
  Första gången avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras är vid 
1995 års taxering. Detta innebär att det föreslagna direktavdraget får göras 
första gången vid samma års taxering som avdrag för avsättning till 
periodiseringsfond. Några tidigare periodiseringsfondsavsättningar behöver man 
därför inte ta hänsyn till. En lämplig ordning är därför att 
periodiseringsfonder (t.ex. avsatt vid 1995 års taxering) som återförs till 
beskattning (t.ex. vid 1996 års taxering) fullt ut kan utnyttjas för direktav- 
drag vid 1996 års taxering. 
  Eftersom möjligheten till avdrag för avsättning till periodiseringsfond 
nyligen införts är direktavdrag mot periodiseringsfond inte något verkligt 
alternativ för företag utan surv. Direktavdrag bör därför även kunna göras från 
inkomsten under året. Direktavdraget bör därför få ersätta avdraget för 
avsättning till periodiseringsfond, dvs. med 25 % på samma underlag som för av- 
sättning till periodiseringsfond. Till den del direktavdraget understiger 25 % 
av inkomsten får avsättning till periodiseringsfond göras. 
  Avdragsutrymmet för direktavdrag måste tas i anspråk i en viss turordning. 
Först sedan ett avdragsutrymme har tagits i anspråk får ett annat avdragsutrymme 
utnyttjas. Turordningen för ianspråktagande av avdragsutrymme för direktavdrag 
kan så långt sammanfattas med att direktavdraget i första hand skall utnyttjas 
mot den sammanlagda del av surven som skall återföras till beskattning vid 
1995-2001 års taxeringar. Härefter skall gjorda avsättningar till 
periodiseringsfond utnyttjas. Några begränsningar i avdragsrätten finns inte så 
länge direktavdraget sker mot surv och periodiseringsfond (med undantag av att 
enbart 50 % av utgifterna för investeringen är föremål för direktavdrag). 
Härefter får högst 25 % av årets inkomst (underlaget för avsättning till 
periodiseringsfond) före direktavdraget utnyttjas. Eftersom en återföring av 
surv och periodiseringsfond ingår i inkomsten (underlaget för avsättning till 
periodiseringsfond) måste inkomsten minskas med dessa återföringar. 
   Följande exempel belyser de föreslagna reglerna om direktavdrag. Inkomsten 
(=underlaget för avdrag för avsättning till periodiseringsfond) uppgår till 20 
mkr exkl. survupplösning. Sammanlagt skall företaget återföra 50 mkr av sin surv 
till beskattning. Utgifterna för ett byggnadsarbete uppgår till 80 mkr varav 
hälften får dras av genom direktavdrag. Företaget gör maximalt direktavdrag, 40 
mkr, och återför därför 40 mkr av surven till beskattning. Företaget väljer 
sedan att göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond med 5 mkr 
(motsvarande 25 % av inkomsten 20). 
 
Utnyttjande av surv inom koncern 
 
Direktavdraget bygger på att den surv som sammantaget skall återföras till 
beskattning i första hand skall utnyttjas för direktavdrag. Om en näringsidkare 
har gjort avsättningar till surv samtidigt som han vill utnyttja rätten till 
direktavdrag måste han alltså återföra surven. För att en sådan ordning skall 
bli effektiv krävs att detsamma gäller på koncernnivå, dvs. att ett företag i 
samma koncern "utnyttjar" ett annat företags surv för direktavdrag. I annat fall 
skulle byggnadsarbeten kunna styras till vinstrika företag utan surv. Det 
innebär att om det företag som yrkar maximalt direktavdrag saknar surv eller om 
en survåterföring inte uppgår till samma belopp som direktavdraget kan ett fullt 
direktavdrag ändå komma i fråga om ett annat företag i koncernen återför så stor 
del av sin surv att det täcker direktavdraget. Det är inte nödvändigt att den 
återförda surven förs över till det investerande företaget genom koncernbidrag. 
Detta får ske efter eget val. 
  Regeln om återföring av surv för att ge avdragsutrymme åt ett annat företag 
inom samma koncern gäller enbart om det företag som överför avdragsutrymmet till 
det investerande företaget kan ge koncernbidrag enligt de förutsättningar som 
anges i 2 § 3 mom. SIL. 
 
Turordningen av avdragsutrymme 
 
Direktavdraget får inte överstiga summan av följande belopp eller 
avdragsutrymmen. Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i anspråk först 
sedan avdragsutrymmet uttömts enligt närmast föregående punkt. 
  1. Surv som återförs till beskattning. 
  2. Överfört avdragsutrymme genom att ett eller flera koncernföretag har 
återfört surv till beskattning. Möjligheten till avdragsutrymme enligt denna 
punkt har uttömts först när samtliga företag inom koncernen har återfört sina 
survar till beskattning och utnyttjat avdragsutrymme eller överfört 
avdragsutrymme till det företag som yrkar direktavdrag. 
  3. Periodiseringsfond som återförs till beskattning. 
  4. 25 % av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för avsättning till 
periodiseringsfond före direktavdraget exklusive utnyttjat avdragsutrymme enligt 
1-3. 
 
8.4.2Avvecklingen av surven 
 
Regeringens förslag: Den skattefria upplösningen av skatteutjämningsreserven 
(surv) begränsas. Återföringsperioden förlängs. Sammantaget skall nio tiondelar 
återföras till beskattning under sju år. 
 Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:1540) om återföring av 
skatteutjämningsreserv (återföringslagen) skall befintliga survavsättningar 
upplösas under en femårsperiod. Därvid skall i princip halva surven återföras 
till beskattning med en femtedel per år vid 1995-1999 års taxeringar. Den andra 
halvan får i samma takt överföras till fritt eget kapital utan skattekonse- 
kvenser. Hälftendelningen gäller den del av surven vid 1994 års taxering som 
inte överstiger surven vid närmast föregående års taxering. Om surven vid 1994 
års taxering överstiger surven vid närmast föregående års taxering skall enligt 
2 § återföringslagen den överskjutande delen i sin helhet återföras till 
beskattning vid 1995 års taxering. 
 Om den skattefria hälften återförs i snabbare takt än med en femtedel per år 
sker beskattning för ett särskilt tillägg enligt 10 § återföringslagen. 
Bestämmelsen har karaktären av stoppregel. En för snabb återföring av den 
skattefria hälften i 1994 års bokslut medför att särskilda tillägg påförs vid 
1995 och följande års taxeringar. En upplösning av hela surven vid 1995 års 
taxering medför exempelvis att ett belopp motsvarande mellan 100 och 150 % av 
surven beskattas. 
 Om det belopp som skall återföras till beskattning successivt under en 
femårsperiod inte överstiger 4 000 kronor skall enligt 4 § hela beloppet 
återföras på en gång. I sådana fall får den skattefria hälften upplösas på en 
gång utan beaktande av stoppregeln. 
 Beslutet att låta halva surven återföras utan skattekonsekvenser framstår som 
orättfärdigt. Företagen har så sent som vid 1994 års taxering fått avdrag för 
avsättningen mot en skattesats på 30 %. En eftergift av beskattningen på halva 
survåterföringen innebär ett betydande skattebortfall. En sådan frikostighet med 
skattemedel innebär vidare ett oacceptabelt gynnande av de företag som gjort 
survavsättningar i förhållande till andra företag. Såväl statsfinansiella skäl 
som neutralitetsaspekter talar således för att återföringsreglerna ändras. 
 För företagen är survåterföringen en bokslutsdisposition. Företag med brutna 
räkenskapsår har redan hunnit påbörja återföringen i sina bokslut till ledning 
för 1995 års taxering. De torde därvid ha löst upp en tiondel (en femtedel av 
hälften) av surven skattefritt samtidigt som de återfört ett minst lika stort 
belopp till beskattning. Neutralitetsskäl talar för att samma regler bör gälla 
även för företag med kalenderår som räkenskapsår. Alla bör således ges rätt att 
lösa upp en tiondel av surven skattefritt. Likaså bör ingen vara skyldig att 
till beskattning återföra mer än en tiondel vid 1995 års taxering. 
 Härefter uppkommer frågan i vilken takt resterande åtta tiondelar skall 
återföras. Om den femåriga återföringsperioden behålls skall företagen vid 
1996-1999 års taxeringar återföra ett dubbelt så högt belopp som enligt 
nuvarande regler. Skall surven återföras i samma takt som enligt nuvarande 
regler måste återföringsperioden förlängas med fyra år. Därmed inträder 
budgetförstärkningen först efter år 1998. Det gäller att finna en lösning som är 
rimlig ur likviditetssynpunkt för företagen och som samtidigt förstärker statens 
budget de närmaste åren. Enligt regeringens uppfattning uppnås en lämplig 
avvägning om återföringsperioden förlängs med två år. Resterande åtta tiondelar 
bör således återföras på sex år med fyra trettiondelar per år. Har ett företag 
ett beskattningsår gjort en större återföring till beskattning än nödvändigt bör 
detta räknas företaget till godo senare beskattningsår. 
 Förslaget föranleder ändringar i 1-3, 11 och 13 §§ återföringslagen. Stoppre- 
geln i 10 § blir obehövlig och kan upphävas. De nya reglerna bör träda i kraft 
den 31 december 1994 och tillämpas redan vid 1995 års taxering. I ett avseende 
skulle dock de nya reglerna innebära en retroaktiv försämring. Det gäller 
skattskyldiga vars räkenskapsår avslutas före ikraftträdandet och som enligt 4 § 
haft att återföra hela den skattepliktiga hälften av surven vid 1995 års 
taxering. I sådana fall får äldre bestämmelser tillämpas, vilket innebär att den 
andra hälften av surven får upplösas skattefritt. 
 
8.4.3Slopande av rätten till kvittning av underskott av aktiv 
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst 
 
Regeringens förslag: Den generella rätten att kvitta underskott av nystartad 
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas. 
 Skälen för regeringens förslag: Genom skattereformen år 1990, prop. 1989/90:1- 
10, infördes nya regler om förlustutjämning vilka väsentligen bygger på förslag 
i betänkandet Reformerad inkomstbeskattning (SOU 1989:33). Enligt huvudregeln 
får underskott i en förvärvskälla dras av vid beräkning  av inkomsten av samma 
förvärvskälla närmast följande år. Om förvärvskällan visar underskott under 
flera år ackumuleras underskotten. Reglerna innebär alltså en fullständig 
kvittning inom en förvärvskälla utan tidsbegränsning. Ett undantag från 
huvudregeln ansågs motiverat för aktiv näringsverksamhet som avser litterär, 
konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. I fråga om sådan näringsverksam- 
het tillåts kvittning även mot inkomst av tjänst, alltså en kvittning mellan 
förvärvskällor. 
 Härefter har den borgerliga regeringen utvidgat kvittningsrätten (prop. 
1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1541) till att omfatta kvittning av 
underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet mot bl.a. inkomst av tjänst 
under de första fem verksamhetsåren. En begränsning fanns i fråga om verksamhet 
som övertagits av närstående. Våren 1994 utvidgades kvittningsrätten ytterligare 
(prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443, SFS 1994:777) till 
att gälla även vid vissa generationsskiften. 
 Den utvidgade kvittningsrätten innebär ett avsteg från en grundläggande princip 
i 1990 års skattereform, nämligen att kvittning av underskott mellan olika 
förvärskällor inte skulle tillåtas. Den utvidgade kvittningsrätten bör därför 
tas bort. De skäl som i skattereformen (prop. 1989/90:110 s. 588) motiverade 
undantag för den som bedriver aktiv näringsverksamhet avseende litterär, 
konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet äger alltjämt giltighet. Detta 
undantag bör alltså vara kvar. Förslaget föranleder en ändring i 46 § 1 mom. KL. 
 De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första 
gången vid 1996 års taxering. För enskild näringsidkare för vilken 
beskattningsåret börjat före den 1 januari 1995, dvs. före ikraftträdandet 
gäller dock äldre föreskrifter i fråga om den del av underskottet som är 
hänförligt till tiden före den 1 januari 1995. Härvid skall - om den 
skattskyldige inte visar annat - en proportionering av underskottet göras så att 
en så stor del av underskottet anses hänförligt till tiden före den 1 januari 
1995 som motsvarar förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller 
före den 1 januari 1995 och hela beskattningsåret. 
 
8.5 Beskattning av förvärvsinkomster 
 
8.5.1 Skatteskalan och grundavdraget 
 
Regeringens förslag: Den statliga inkomstskatten på inkomster över skiktgränsen 
höjs vid 1996-1999 års taxeringar från 20 till 25 %. 
 Skiktgränsen skall justeras årligen i förhållande till hur mycket basbeloppet 
har förändrats i procent mellan det andra året före taxeringsåret och året före 
taxeringsåret. Dessutom återinförs det s.k. reallöneskyddet delvis. 
 Grundavdraget till statlig inkomstskatt återinförs. 
 Samtliga ändringar skall gälla från och med 1996 års taxering. 
 Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående bör en 
tidsbegränsad höjning med 5 % ske av uttaget av statlig inkomstskatt på 
förvärvsinkomster över skiktgränsen. 
 Hur skiktgränsen skall bestämmas finns angivet i 10 § andra stycket SIL. 
Reglerna innebär att skiktgränsen årligen skall räknas upp med dels ett 
jämförelsetal som hänför sig till förändringarna i konsumentprisindex, dels med 
ett särskilt tillägg på 2 procentenheter, det s.k. reallöneskyddet. 
 För 1994 och 1995 års taxeringar har dock skiktgränsen bestämts enligt en 
särskild lag som innebär att reallöneskyddet tillfälligt har slopats. Reallöne- 
skyddet kommer med automatik att återinföras från och med 1996 års taxering i 
och med att den tidsbegränsade lagen löper ut. 
 Skiktgränsen enligt 10 § SIL bestäms utifrån föregående års skiktgräns. Ut- 
gångspunkten är skiktgränsen vid 1992 års taxering, som var 170 000 kronor. 
Eftersom skiktgränsen vid 1995 års taxering bestämts enligt den särskilda lagen 
innebär en återgång till reglerna i 10 § SIL att skiktgränsen vid 1996 års 
taxering inte blir densamma som om skiktgränsen hade bestämts enligt 10 § SIL 
även vid 1994 och 1995 års taxeringar. Utgångspunkten för beräkningen av 
skiktgränsen bör därför ändras. Den skiktgräns som skall gälla vid 1996 års 
taxering bör ha skiktgränsen vid 1995 års taxering, 198 700 kronor, som utgångs- 
punkt. Därefter bör detta belopp räknas upp dels med reallöneskyddet, dels med 
hänsyn till prisutvecklingen. Som tidigare framgått skall dock prisutvecklingen 
inte beaktas fullt ut så länge de offentliga finanserna visar stora underskott. 
På grund härav bör indexeringen av skiktgränsen ändras så att den knyts direkt 
till den ändring i procent som sker av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen 
(1962:381) om allmän försäkring. 
 Den uppräkning av skiktgränsen som beror av reallöneskyddet bör vid 1996-1999 
års taxeringar begränsas på motsvarande sätt som uppräkningen av basbeloppet. 
För inkomståret 1995 bör uppräkningen ske med endast 60 % av full uppräkning 
eller 1,2 procentenheter. 
 Med hänsyn till att det är fråga om tidsbegränsade justeringar av skatteskalan 
bör de nu berörda ändringarna tas in i en särskild lag. 
 Av praktiska skäl bör skiktgränsen vid 1996 års taxering anges direkt i 
lagtexten och beräknas på grundval av en prognos rörande prisutvecklingen för 
tiden oktober 1993 - oktober 1994. Uppräkningen bör då ske med 60 % av denna 
prisförändring. Den nya skiktgränsen får sedan utgöra utgångspunkt för 
beräkningen av de därpå följande årens skiktgränser. 
 Det vid 1995 och 1996 års taxeringar slopade grundavdraget till statlig 
inkomstskatt föreslås bli återinfört fr.o.m. 1996 års taxering. Detta uppnås 
genom att den särskilda lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar 
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt 
på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar upphävs. Reglerna i 8 § 
SIL, som reglerar grundavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt, blir 
därmed automatiskt tillämpliga fr.om. 1996 års taxering.  
8.5.2 Höjd gräns för avdrag för kostnader för resor mellan 
bostad och arbetsplats 
 
Regeringens förslag: Avdragsbegränsningen i inkomstslaget tjänst avseende 
kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats höjs från 4 000 kr till 6 000 
kr. Denna höjning av avdragsbegränsningen skall även gälla för enskilda 
näringsidkare. De nya reglerna skall gälla från och med 1996 års taxering. 
  Vid 1996 års taxering skall avdrag för kostnader för resor med bil mellan 
bostaden och arbetsplatsen medges med 13 kr per mil. 
 Skälen för regeringens förslag:  Enligt 33 § 2 mom. KL gäller att avdrag för 
kostnader för resor till och från arbetsplatsen får göras endast till den del 
kostnaderna överstiger 4 000 kr. Regeln infördes år 1992 i samband med att det 
tidigare schablonavdraget i inkomstslaget tjänst togs bort och den tillämpades 
första gången vid 1994 års taxering. Genom en hänvisning till nämnda bestämmelse 
i punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL gäller avdragsbegränsningen också i 
näringsverksamhet. 
 Skälen för regelns tillkomst var i huvudsak  statsfinansiella. Liksom det 
schablonavdrag på 4 000 kr som avdragsbegränsningen ersatte syftade regeln 
emellertid också till att möjliggöra för ett stort antal skattskyldiga att 
använda den förenklade självdeklarationen. Sedan regelns tillkomst har dock 
kostnaderna för resor med allmänna kommunikationer höjts så att årskostnaden för 
många resenärer har kommit att överstiga 4 000 kr. Detta föranledde riksdagen 
att besluta att det på den förenklade deklarationsblanketten 1994 skulle öppnas 
möjlighet att framställa yrkande om avdrag för kostnader för resor med allmänna 
färdmedel med belopp som överstiger avdragsbegränsningen (prop. 1992/93:198, 
bet. 1992/93:SkU27, rskr. 1992/93:448). Yrkande om avdrag för resekostnader görs 
genom tillägg till de förtryckta uppgifterna även i det nya 
deklarationsförfarande för löntagare som tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. 
 Gränsen för avdrag bör nu höjas med hänsyn till prisutvecklingen och det stats- 
finansiella läget och till den förenkling det innebär att antalet 
självdeklarationer med yrkanden om avdrag för kostnader för resor mellan 
bostaden och arbetsplatsen minskas. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 
avdragsgränsen höjs till 6 000 kr. Höjningen bör gälla både i tjänst och 
näringsverksamhet. Förslaget föranleder en ändring i 33 § 2 mom. KL. Sistnämnda 
lagrum föreslås också ändras i prop. 1994/95:61 om slopande av vårdnadsbidraget 
och återinförande av garantidagarna. 
 Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats medges enligt 
en särskild lag (SFS 1993:1519) med 13 kr per mil vid 1995 års taxering. Vid 
1996 års taxering kommer, om inga särskilda åtgärder vidtas, reglerna i andra 
stycket av punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL att gälla. Avdragsbeloppet per 
mil enligt sistnämnda regel kan beräknas först nästa år. Det kan dock antas att 
beloppet kommer att bli ca 13 kr per mil. Med hänsyn härtill är det enligt 
regeringens mening lämpligt att genom lag fastslå att beloppet skall vara 
oförändrat 13 kr per mil även nästa år. Klarhet skapas då beträffande vad som 
kommer att gälla vid 1996 års taxering. 
 
Vissa ikraftträdandefrågor 
 
De nya bestämmelserna om beskattning av förvärvsinkomster föreslås träda i kraft 
den 1 januari 1995 och tillämpas fr.om. 1996 års taxering med vissa undantag som 
närmare anges i övergångsbestämmelserna. 
 Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet räkenskapsår, 
dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår. Detta innebär att 
de vid 1996 års taxering kan komma att beskattas för inkomster som hänför sig 
till år 1994. De förslag vi lägger fram beträffande skatteskalan, avdragsbe- 
gränsningen för resor mellan bostad och arbetsplats och avdrag för kostnader för 
sistnämnda resor kan ge upphov till en skärpt beskattning som träffar inkomster 
som hänför sig till tiden före de nya reglernas ikraftträdande. För att dessa 
ändringar inte skall komma i strid med regeringsformens bestämmelser om förbud 
mot retroaktiv skattelagstiftning bör de nämnda reglerna inte tillämpas för 
skattskyldiga med beskattningsår som börjat senast den dag då denna proposition 
avlämnas till riksdagen. För att förhindra vissa möjligheter till 
skatteplanering bör de nya reglerna emellertid gälla för näringsidkare vars 
verksamhet påbörjats efter nämnda datum. Regeringen föreslår därför med stöd av 
2 kap. 10 § regeringsformen att de nu berörda reglerna skall tillämpas från och 
med den 3 november 1994. 
 De övergångsregler som föreslås innebär följande. Om äldre bestämmelser skall 
tillämpas i fråga om beräkning av statlig inkomstskatt skall dessa tillämpas på 
hela den skattskyldiges inkomst av förvärvsverksamhet. Äldre bestämmelser om 
avdragsbegränsningen för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats och 
avdragsrätten för sådan kostnad vid körning med egen bil gäller endast i in- 
komstslaget näringsverksamhet. Dessutom innebär övergångsbestämmelsen till lagen 
om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och 
från arbetsplatsen vid 1995 års taxering att äldre bestämmelser skall gälla vid 
1996 års taxering för kostnader som uppkommit före den 3 november 1994. 
 Det nu sagda medför särskilda övergångsbestämmelser i KL, lagen om beräkning av 
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar och i 
lagen om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till 
och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering. 
 
8.5.3 Höjning av de särskilda löneskatterna och premieskatten för grupplivför- 
säkringar 
 
Regeringens förslag: Både den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster och den 
särskilda löneskatten på pensionskostnader höjs med 2 procentenheter. Även den 
särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar, m.m. höjs som en konsekvens 
härav. 
 Skälen för regeringens förslag: Särskild löneskatt tas ut dels enligt lagen 
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, dels enligt lagen 
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Skattesatserna för de 
särskilda löneskatterna är beräknade så att de schablonmässigt skall motsvara 
skattedelen av de sociala avgifterna. Samma synsätt bör tillämpas när det gäller 
de allmänna egenavgifterna. Som en konsekvens av föreslagna ändringar i allmänna 
egenavgifter, m.m. bör därför de särskilda löneskatterna höjas med 2 pro- 
centenheter vid 1996 års taxering. En motsvarande höjning bör även ske av 
skattesatserna i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för 
grupplivförsäkring, m.m.  Det finns emellertid enligt vår mening anledning att i 
ett senare sammanhang återkomma till frågan om beräkningen av den påverkan 
ändrade socialavgifter och allmänna egenavgifter bör ha på de särskilda 
löneskatterna och premieskatten. Därvid bör också prövas hur avgifterna för 
finansieringen av det nya pensionssystemet skall beaktas i detta sammanhang. 
Vidare får ställning tas till hur den successiva höjningen av sjukförsäk- 
ringsavgiften skall påverka de särskilda löneskatterna. 
 Förslaget föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på 
förvärvsinkomster, 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader 
samt 4-6 §§ lagen om särskild premieskatt på grupplivförsäkringar, m.m. 
 
8.6 Finansiella effekter för offentlig sektor 
 
I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna för den offentliga sektorn 
av de olika förslagen på skatteområdet. För att ge en samlad bild av 
inkomstförstärkningarna anges därutöver dels effekterna av höjda allmänna 
avgifter till sjukförsäkringen fr.o.m. inkomståret 1996 och återinförandet av 
socialavgifter på vinstandelar, dels effekterna av vissa andra förslag på 
skatteområdet som presenterats i andra propositioner under denna höst. 
 Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas i 
tabell 8.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och volymer, då år 
1995 i allmänhet utgör ikraftträdandeår för de olika åtgärderna. För att 
möjliggöra jämförelse med tabell 5.1 redovisas därutöver totaleffekterna 
uttryckta i 1994/95 års priser och 1994 års volymer. 
 Effekterna avser den offentliga sektorn dvs. staten, kommunerna och 
socialförsäkringssektorn. Dessa effekter är de mest intressanta för frågan om 
resursfördelningen mellan privat och offentlig sektor. De olika förslagens 
effekter på statsbudgeten redovisas i annat sammanhang. 
 Redovisningen avser dels den varaktiga effekten, dels effekterna för 
kalenderåren 1995-1998. Den varaktiga effekten överensstämmer med 
kalenderårseffekterna för åtgärder med permanent varaktighet som träder i kraft 
år 1995. För inkomstförstärkningar av engångskaraktär finns däremot en skillnad 
i det att den varaktiga effekten mäts som en ränteeffekt, baserad på den 
förändring av den offentliga sektorns förmögenhet som följer av den temporära 
inkomsten. För regelförändringar som innebär en successivt stigande effekt under 
perioden 1995-1998 utgörs den varaktiga effekten i princip av 
kalenderårseffekten 1998. 
 De varaktiga effekterna är beräknade netto, dvs. i förekommande fall har 
beaktats exempelvis avdragsgillhet mot andra skatter eller övervältring på andra 
skattebaser. 
 
Tabell 8.1  Budgeteffekter av skatteförslag m.m. Effekter för offentlig sektor 
i 1995 års priser och volymer, varaktigt och för kalenderåren 1995-1998. Mdkr. 
______________________________________________________________________________ 
                                      Varaktig     Kalenderår 
                                      nettoeffekt  ___________________________ 
                                                   1995   1996   1997   1998 
______________________________________________________________________________ 
 
Skatt på kapitalägande 
Full skatt utdelningsinkomster           3,0        3,0    3,0    3,0    3,0 
     varav hushåll                       1,9        1,9    1,9    1,9    1,9 
     varav juridiska personer            1,1        1,1    1,1    1,1    1,1 
Full skatt reavinster aktier             3,5        3,5    3,5    3,5    3,5 
     varav hushåll                       1,7        1,7    1,7    1,7    1,7 
     varav juridiska personer            1,8        1,8    1,8    1,8    1,8 
Korrigering schablonintäkt VF/IB*        0,3        0,3    0,3    0,3    0,3 
Korrigering underlag avkastningsskatt    0,2        0,2    0,2    0,2    0,2 
Höjd skatt kapitalinkomster till 30 %   -0,1       -0,1   -0,1   -0,1   -0,1 
Höjd skatt värdepappersfonder till 30 %  0,1        0,1    0,1    0,1    0,1 
Höjd avkastningsskatt P-försäkring 
till 15 %                                2,0        2,0    2,0    2,0    2,0 
Höjd avkastningsskatt K-försäkring 
till 27 %                                0,7        0,7    0,7    0,7    0,7 
Bibehållen förmögenhetsskatt             2,0        2,0    2,0    2,0    2,0 
Rullande fastighetstaxering 
(i annan prop)                           1,0        0,0    0,3    0,7    1,0 
Höjd fastighetsskatt +0,2 procentenheter 1,5        0,0    1,5    1,5    1,5 
Totalt kapitalägande**                  14,2       11,8   13,5   13,9   14,2 
 
Skatt på företag 
Full avskattning surv 9/10 7 år          0,6        0,6    0,6    0,6    0,6 
Slopad stämpelskatt aktier              -0,6       -0,6   -0,6   -0,6   -0,6 
Direktavskrivning byggnader             -0,3       -0,3   -2,2   -1,2    0,4 
Slopad kvittning underskott              0,1        0,7    0,7    0,7    0,7 
Förändrad uppbörd skatter (i annan prop) 0,4        0,6    0,6    0,6    0,6 
Reserv för skattelättnad företag***     -2,0        0,0   -1,0   -2,0   -2,0 
Totalt företag**                        -1,8        0,9   -2,1   -2,0   -0,5 
 
Skatt på förvärvsinkomster 
Höjd statlig skatt till 25 %             1,4        4,3    4,3    4,3    4,3 
Återinfört grundavdrag statlig skatt 
1995                                    -0,2       -1,8    0,0    0,0    0,0 
Höjd gräns reseavdrag till 6000 kr       0,7        0,7    0,7    0,7    0,7 
Ej full indexering grundavdrag/skikt- 
gräns                                    4,5        1,5    2,3    3,5    4,5 
Socialavgifter vinstandelar              0,1        0,1    0,1    0,1    0,1 
Avgifter sjukförsäkring 3 procentenheter14,1        0,0    4,7    9,4   14,1 
Höjd särskild löneskatt                  0,6        0,5    0,8    0,7    0,8 
Totalt förvärvsinkomster**              20,9        4,9   12,6   18,3   23,9 
 
Summa skatteförslag                     33,3       17,6   24,0   30,2   37,6 
 
I 1994/95 års priser och 1994 års 
volymer                                 32,2       17,0   23,2   29,2   36,3 
______________________________________________________________________________ 
*    Värdepappersfonder och investmentbolag 
**   Delarna motsvarar inte totalsumman p.g.a. interaktionseffekter och 
     avrundningar 
***  De tillkommande skattelättnaderna för företag antas slå igenom med 50 % 
     1996 och därefter med 100 %  
8.6.1Beskattningen av kapitalägande 
 
Den första gruppen av åtgärder på detta område utgörs av återställandet av den 
fulla beskattningen av utdelningsinkomster och reavinster och de 
konsekvensändringar i övriga regler som följer av detta. Vid redovisningen av 
effekter för hushållen antas skattesatsen på kapitalinkomster vara 25 %, dvs. 
den generella nivån år 1995 enligt tidigare fattade beslut. Skatteeffekten på 
utdelningar och reavinster av den höjda skattesatsen till 30 % beaktas i ett 
senare beräkningssteg. 
 För år 1995 beräknas hushållens utdelningsinkomster uppgå till ca 7,7 mdkr, 
vilket vid full beskattning med 25 % ger en inkomstförstärkning på 1,9 mdkr. 
 Föreslagna regler innebär även att utdelningsinkomster på kapitalplace- 
ringsaktier som ägs av juridiska personer kommer att beskattas. Med beräknade 
utdelningsinkomster om ca 4,3 mdkr blir budgetförstärkningen 1,1 mdkr[1]. 
 Såvitt gäller reavinster på aktier innebär föreslagna regler att gällande 
kvotering med 50 % upphävs. För reavinster avseende hushållens innehav av 
börsaktier, icke-noterade aktier och andelar i allemansfonder och övriga fonder 
kan inkomstförstärkningen beräknas till 1,7 mdkr. Därvid har redan i detta steg 
beaktats att vinster på andelar i allemansfonder beskattas till 20 %. Den 
upphävda kvoteringen för reavinster på juridiska personers innehav av 
börsaktier, icke-noterade aktier och fondandelar ger en budgetförstärkning på 
1,8 mdkr. 
 Som en konsekvens av den upphävda kvoteringen vid beskattning av reavinster på 
hushållens direktägda aktier görs en uppjustering av schablonintäkten för 
investmentbolag och aktiefonder. Detta ger en inkomstförstärkning på 0,3 mdkr. 
En justering med likartade motiv görs av underlaget för avkastningsskatt på 
sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, där aktier tas upp till fulla 
värdet. Detta ger en budgetförstärkning på 0,2 mdkr. 
 I frånvaro av beslut skulle kapitalinkomstskattesatsen ha sänkts från 30 till 
25 % från år 1995. Vårt förslag innebär att denna sänkning inte kommer till 
stånd. Detta beräknas ge en budgetförsvagning på 0,1 mdkr. Budgetförsvagningen 
beror på att underlaget för skattereduktion i inkomstslaget kapital - som i sin 
tur beror av ränteutgifter och reaförluster - är något större än de positiva 
kapitalinkomsterna (ränteinkomster, utdelningsinkomster, reavinster). 
Tillsammans med nedan beskrivna följdändringar för värdepappersfonder och 
kapitalförsäkring uppkommer dock en budgetförstärkning. Vid beräkningen har 
basbreddningarna i form av full beskattning av utdelningsinkomster och 
reavinster på aktier beaktats. Den isolerade effekten av höjd skattesats på en 
bas som exkluderar utdelningsinkomster och reavinster på aktier är en budget- 
försvagning om 1,2 mdkr, vilket i huvudsak avspeglar det negativa "räntenettot" 
för hushållssektorn. 
 En höjning av skattesatsen för värdepappersfonder från 25 till 30 % ger en 
inkomstförstärkning på 0,1 mdkr. 
 Höjningen av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar från 20 till 27 % 
(effektivt) beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,7 mdkr. 
 Höjningen av avkastningsskatten på pensionsförsäkringskapital från 9 % till 15 
% beräknas ge en budgetförstärkning på 2,0 mdkr. Vid beräkningen har förutsatts 
att skattehöjningen avseende tjänstepensionskapital reducerar löneutrymmet; 
bruttoeffekten avseende avkastningsskatten uppgår till 3,2 mdkr. 
 Ett bibehållande av förmögenhetsskatten i dess nuvarande utformning även efter 
1994 ger en budgetförstärkning på 2,0 mdkr. 
 I denna proposition föreslås en höjning av fastighetsskattesatsen med 0,2 
procentenheter från och med år 1996 i syfte att finansiera återtagandet av 
tidigare beslutade neddragningar av räntebidragen. Detta ger en 
inkomstförstärkning på 1,5 mdkr (2,7 mdkr brutto före indirekta effekter). I 
prop. 1994/95:53 har lämnats förslag om årlig omräkning av taxeringsvärdena. Den 
varaktiga inkomstförstärkningen uppgår till 1,0 mdkr. 
 
8.6.2Företagsbeskattningen 
 
Enligt vårt förslag skall tidigare gjorda avsättningar till skatteutjämnings- 
reserv (surv) i sin helhet återföras till beskattning med undantag för en 
tiondel. I förhållande till tidigare regler innebär detta att tillkommande 40 % 
av gjorda avsättningar tillsammans med tidigare belopp återförs på 7 år. För 
juridiska personer uppgick de totala survavsättningarna i 1992 års bokslut till 
ca 71 mdkr och för enskilda näringsidkare kan beloppet beräknas uppgå till ca 
11 mdkr. 
 Den varaktiga budgetförstärkningen av de skärpta återföringsreglerna består av 
räntan på de nuvärdeberäknade engångsinkomsterna under berörda år. För juridiska 
personers surv uppgår denna effekt till 0,5 mdkr och för survåterföringar 
avseende enskilda näringsidkare till 0,1 mdkr. 
 Ett slopande av stämpelskatten på aktier beräknas ge en budgetförsvagning om 
0,6 mdkr. 
 De temporära reglerna om partiellt direktavdrag för byggnadsinvesteringar ger 
upphov till olika slag av budgeteffekter. Den primära effekten bestäms till 
huvuddelen av bortfallet av bolagsskatt på de återföringar av surv mot vilka 
direktavdraget i första hand skall göras och innebär ett varaktigt 
skattebortfall om 0,43 mdkr. Detta inkomstbortfall balanseras i större eller 
mindre utsträckning av sekundäreffekter genom att de tidigarelagda 
investeringarna ger ökad sysselsättning, vilket förstärker den konsoliderade 
offentliga sektorns saldo. Hur stor denna balanserande effekt blir beror på i 
vilken utsträckning det är frågan om en ren tidigareläggningseffekt med en 
motverkande nedgång av investeringsverksamheten efter stimulansperiodens utgång 
eller om en sådan nedgång ej sker. Som tidigare har framgått antas de 
motverkande effekterna till huvuddelen bestå i en ren tidigareläggning. Den 
motverkande, varaktiga sekundäreffekten uppgår till 0,17 mdkr, vilket till- 
sammans med den primära effekten ger en varaktig budgetförsvagning om ca 
0,3 mdkr. 
 Ett slopande av rätten av kvitta underskott i nystartad verksamhet beräknas ge 
en varaktig budgetförstärkning om 0,1 mdkr. Förstärkningarna de närmaste åren 
blir kraftigare, 0,7 mdkr, vilket motsvarar kostnaden på kort sikt för den 
avskaffade kvittningsrätten om den bibehålls. 
 I prop. 1994/95:92 lämnas förslag om ändrade tidpunkter för redovisning och 
betalning av bl.a. preliminär F-skatt, innehållen preliminär skatt, 
socialavgifter och vissa punktskatter och om en uppjustering av schablonen för 
debitering av F-skatt och särskild A-skatt. Budgeteffekterna av dessa åtgärder 
redovisas också i tabellen. 
 
8.6.3Beskattningen av förvärvsinkomster 
 
Den statliga skatten på förvärvsinkomster höjs från 20 % till 25 %. Höjningen 
skall gälla t.o.m. inkomståret 1998. Åtgärden är alltså temporär vilket innebär 
att den varaktiga effekten utgörs av räntan på de extra inkomsterna under åren 
1995-1998. Den varaktiga effekten uppgår till 1,4 mdkr medan budgetför- 
stärkningen per kalenderår uppgår till 4,3 mdkr. 
 Grundavdraget vid beräkning av statlig inkomstskatt återinförs inkomståret 
1995, dvs. ett år tidigare än enligt gällande regler. Detta ger ett 
inkomstbortfall för staten för kalenderåret 1995 om ca 1,8 mdkr. Den varaktiga 
effekten utgörs av ett års ränta på detta belopp, vilket är 0,2 mdkr. 
 Med bestående verkan höjs det inte avdragsgilla beloppet för resor till och 
från arbetet från 4 000 kr till 6 000 kr. Detta ger en inkomstförstärkning på 
0,7 mdkr. 
 Det begränsade genomslaget för inflationen på grundavdraget och skiktgränsen 
ger en successivt stigande inkomstförstärkning fram till år 1998. Den fulla 
effekten detta år beräknas uppgå till 4,5 mdkr[2]. 
 Uttag av socialavgifter på vinstandelar beräknas ge en budgetförstärkning på 
0,1 mdkr. 
 Den successivt höjda allmänna avgiften till sjukförsäkringen ger en varaktig 
inkomstförstärkning på 14,1 mdkr. Detta avser den fulla effekten kalenderåret 
1998. Även här är den varaktiga effekten något lägre på grund av att 
regelförändringen sker successivt. 
 Höjningen av den särskilda löneskatten sker i två steg dels en höjning med 2 
procentenheter inkomståret 1995, dels en höjning som under 1996-1998 beräknas 
uppgå till 0,5 procentenheter per år. Den sammanlagda budgetförstärkningen 
beräknas uppgå till 0,6 mdkr.  
8.7 Visst återställande av nivån på äldre statliga räntebidrag 
samt höjd fastighetsskatt 
 
Regeringens förslag: Den 1993 beslutade extra höjningen av den garanterade 
räntan 1995 och 1996 avseende räntebidrag för nybyggnad, ombyggnad, energi- 
besparande åtgärder eller förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler 
genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 miljarder kr som beslutet skulle 
medföra görs i stället genom en höjning av fastighetsskatten för småhus och 
hyreshusenhet till den del den avser värderingsenhet för bostäder samt 
tillhörande mark. Skatten höjs från 1,5 till 1,7 % fr.o.m. beskattningsåret 
1996. 
 Bakgrunden till regeringens förslag: År 1993 beslöt riksdagen på förslag av den 
dåvarande regeringen (prop. 1993/94:8, bet. 1993/94:BoU3, rskr. 1993/94:40) om 
vissa höjningar 1994-1996 av de s.k. garanterade räntenivåerna i det statliga 
systemet för räntesubventioner vid ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus. 
Utgångspunkten för beslutet var att de statliga bostadssubventionerna skulle 
minskas med 3 miljarder kr som ett led i arbetet med att sanera de statliga 
finanserna. 
 Den beslutade utgiftsminskningen är fördelad på tre år med 0,5 miljarder kr 
1994, 1 miljarder kr 1995 och 1,5 miljarder kr 1996 och genomförs automatiskt om 
inte annat beslutas. Utgiftsminskningarna berör närmare bestämt räntebidrag för 
ny- och ombyggnad enligt förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för 
ny- och ombyggnad av bostäder och motsvarande äldre bestämmelser i ny- och om- 
byggnadslåneförordningarna för bostäder och bostadsfinansieringsförordningen. 
Vidare berörs räntebidrag enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för 
bostadsändamål, förordningen (1986:82) om ränta och amortering m.m. i fråga om 
vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och 
förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för 
anordnande av studentbostäder. Utgiftsminskningarna berör därutöver räntebidrag 
enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i 
bostadhus m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1984:614) om lån för vissa 
fastigheter som förköpts enligt förköpslagen (upphävd 1992:411) och förordningen 
(1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (upphävd 1991:410). 
Minskningen görs dels genom en extra höjning av den garanterade räntan den 1 
januari vardera året 1994-1996 om bidragstiden påbörjats senast året innan något 
av de nämnda åren, dels genom att den garanterade räntan för det första året av 
bidragstiden höjs vad gäller räntebidrag där bidragstiden börjar 1995, 
respektive 1996 eller senare. 
 Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut 1993 innebär att bostads- 
sektorns bidrag till saneringen av den statliga budgeten i huvudsak belastar 
endast bostäder med räntesubventioner, dvs. i allt väsentligt bostäder som 
byggts eller byggts om under 1980-talet och de första åren på 1990-talet. Beslu- 
tet berör därmed de bostäder i det svenska bostadsbeståndet som redan i 
utgångsläget har de högsta kapitalkostnaderna. I det ränteläge som nu råder 
riskerar beslutet att leda till ett stort antal konkurser. Särskilt påtagliga är 
problemen när det gäller bostäder tillhöriga bostadsrättsföreningar och mindre 
hyreshusägare. Dessa har små eller inga möjligheter att omfördela den extra 
kostnadsbelastning som beslutet innebär över ett större bestånd för att på så 
sätt begränsa de avgifts- eller hyreshöjningar per enhet som behövs för att 
täcka de ökande kapitalkostnaderna. 
 Bostadssektorn måste bidra till att stärka statsfinanserna. En fördelaktig 
ränteutveckling innebär i sig ett viktigt bidrag till att lösa problemen  inom 
bostadsmarknaden. Den nödvändiga budgetförstärkningen bör ske på sådant sätt att 
hela fastighetsbeståndet berörs. Att bara belasta en del av beståndet innebär 
för den del som berörs sådana fastighetsekonomiska försämringar att det riskerar 
att verka destabiliserande även på fastighetsmarknaden i övrigt. De problem som 
vi upplever i dag på bostads-och bostadskreditmarknaden kan inte lösas men väl 
mildras genom ett tillvägagångssätt där bostadssektorns bidrag till saneringen 
kommer från alla bostäder. 
 Regeringen förordar således att den tidigare beslutade extra höjningen 1995 och 
1996 av de garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för 
räntesubventioner enligt 1992 års och äldre räntebidragsregler inte genomförs. 
Förslaget innebär också att de höjningar av den garanterade räntan för det 
första året av bidragstiden som beslutades som en konsekvens av att äldre 
bidragsärenden fick höjd garanterad ränta inte bör genomföras. 
 Den budgetförstärkning om 1,6 miljarder (2,7 miljarder brutto) som beslutet om 
höjda garanterade räntor 1995 och 1996 skulle medföra bör i stället åstadkommas 
genom en höjning av den statliga fastighetsskatten. I nuvarande statsfinansiella 
situation är det inte möjligt att avstå från en sådan förstärkning av de 
offentliga finanserna. 
 Bestämmelser om statlig fastighetsskatt finns i lagen (1984:1052) om statlig 
fastighetsskatt. Fastighetsskatt tas i dag ut med 1,5 % på taxeringsvärdet för 
småhusenhet, på bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på 
lantbruksenhet och på taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det 
avser värderingsenhet för bostäder med tillhörande mark (3 § lagen om statlig 
fastighetsskatt). För nybyggda bostäder tas ingen fastighetsskatt ut under de 
första fem åren och endast halv fastighetsskatt de därpå följande fem åren. 
 För att åstadkomma den erforderliga budgetförstärkningen bör skattesatsen höjas 
med 0,2 procentenheter. Den högre skattesatsen, 1,7 %, bör gälla från och med 
beskattningsåret 1996 (1997 års taxering). 
 Det bör anmärkas att 3 § lagen om statlig fastighetsskatt också föreslås ändrad 
i propositionen om Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m (prop. 
1994/95:53).  
          **Fotnot** 
          [1]  Vid  beräkningen  har  beaktats möjligheten att avsätta till 
          periodiseringsfond vilket ger  en effektiv bolagsskattesats på ca 
          25 %. 
          [2]  I strikt mening är den varaktiga  effekten  något  lägre  än 
          detta  belopp  genom  att  den  fulla effekten uppnås först efter 
          några år, men avvikelsen är begränsad.  
8.8 Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och 
kommunsektorn 
 
Regeringens förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för inkomståret 1995 
skall kommunalskattemedlen för kommunerna minskas med 1 025 kronor per invånare 
i kommunen den 1 november år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade 
1 086 kronor per invånare. 
 Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1995 skall lands- 
tingsskattemedlen för landstingen minskas med 311 kronor per invånare i 
landstinget den 1 november år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade 
349 kronor per invånare. 
 För de landstingsfria kommunerna skall kommunalskattemedlen för inkomståret 
1995 vid utbetalningen minskas med 1 336 kronor per invånare i kommunen den 1 
november år 1994 i stället för av riksdagen tidigare beslutade 1 435 kronor per 
invånare. 
 Skälen för regeringens förslag: I 1994 års kompletteringsproposition föreslogs 
vissa förtydliganden vid tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen. 
Det gjordes bl.a. klart att principen inte omfattar  statliga beslut om åtgärder 
som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för 
kommunsektorn. Det gäller t.ex. åtgärder som påverkar det kommunala 
skatteunderlaget. Effekterna av sådana åtgärder skall beaktas vid den bedömning 
som görs av det skattefinansierade utrymmet i samband med att statsbidragsramen 
fastställs. Riksdagen godkände det som regeringen förordat (bet. 1993/94:FiU19, 
rskr. 1993/94:442). Regleringarna bör således i princip göras genom förändring i 
statsbidragsramen. Övergångsvis görs emellertid ekonomiska regleringar till 
följd av åtgärder som påverkar det kommunala skatteunderlaget m.m. genom att 
skattemedlen justeras med ett tillägg eller avdrag per invånare. 
 Sedan regleringsbeloppet fastställts för år 1995 har förutsättningarna 
förändrats. Detta bör föranleda vissa ytterligare ekonomiska regleringar mellan 
staten och kommunsektorn. De nedan redovisade förslagen till ekonomiska 
regleringar omfattar de förslag som regeringen lagt fram t.o.m. denna 
proposition. Regleringarna föranleds av att vissa tidigare beslutade åtgärder 
återtas. 
 Regeringen har föreslagit att vissa beslutade förändringar i arbets- 
löshetsförsäkringen (prop. 1993/94:209). Reformeringen ledde till ändringar i 
såväl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som lagen (1973:371) om 
kontant arbetsmarknadsstöd, vilka trädde i kraft den 1 juli 1994. Regeringen har 
nu föreslagit (prop. 1994/95:99) att ändringarna, med verkan från den 1 januari 
1995, upphävs. Av detta skäl bör staten för år 1995 återreglera 538 miljoner kr 
till kommuner och landsting. 
 I 1994 års kompletteringsproposition föreslogs också reglering med anledning av 
lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. Regeringen har föreslagit att även denna lag 
upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:61). Av detta skäl bör staten 
för år 1995 återreglera 867 miljoner kr till kommuner och landsting. 
 Vi har föreslagit (avsnitt 8.4.3) att rätten till kvittning av underskott i 
aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall slopas. Av detta skäl bör 
staten för år 1995 återreglera 540 miljoner kr från kommuner och landsting. 
 Denna proposition innehåller även andra förslag som kan påverka kommunsektorns 
skatteunderlag. Dessa är bl.a förslag till förändringar i uppräkningen av 
basbeloppet. Förslaget bedöms inte påverka kommunsektorns skatteunderlag för år 
1995. Den föreslagna höjningen av gränsen för avdrag för kostnader för resor 
mellan bostad och arbetsplats bedöms påverka den kommunala sektorns 
skatteunderlag positivt för år 1995. Även förändringen i reglerna för 
utbildningsbidraget påverkar kommunsektorns skatteunderlag positivt för år 1995. 
Effekten på kommunsektorns skatteunderlag vad gäller regeringens proposition 
1994/95:41 egenavgiften i ålderpensionssystemet är i nuläget svårbedömd för år 
1995. Ovan föreslagna åtgärder beaktas vid bedömningen av det skattefinansierade 
utrymmet för år 1996. 
 För en sammanställning av tidigare beslutade regleringar för år 1995 hänvisas 
till 1994 års kompletteringsproposition (bilaga 7, avsnitt 2.4.2) 
 
Tillkommande regleringar år 1995 (miljoner kr): 
 
Skatteunderlagsförändringar 
Upphävande av försämringar i arbets- 
löshetsförsäkringens arbetsvilkor          - 538 
Slopande av vårdnadsbidrag                 - 867 
Slopande av möjligheterna till kvittning 
av underskott i aktiv näringsverksamhet 
mot inkomst av tjänst                        540 
 
Summa att reglera enligt tidigare beslut  12 787 
 
Summa att reglera inklusive nya förslag   11 922 
varav från kommuner                        8 955 
           landsting                       2 715 
           kyrkliga kommuner                 252 
 
 Regleringen av de tillkommande beloppen bör som nämnts göras på samma sätt som 
den tidigare fastställda regleringen för år 1995. Med hänvisning till det 
redovisade bör det belopp med vilket skattemedlen skall minskas för år 1995 
ändras från 1 086 kronor per invånare till 1 025 kronor per invånare för kommu- 
ner, från 349 kronor per invånare till 311 kronor per invånare för landsting och 
från 1 435 kronor per invånare till 1 336 kronor per invånare för kommuner som 
inte ingår i ett landsting. 
 Förslaget föranleder en ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser 
om utbetalning av skattemedel år 1995. 
 För de kyrkliga kommunerna får de tillkommande förändringarna av 
skatteunderlaget år 1995 genomslag först år 1997, varför den tidigare beslutade 
ekonomiska regleringen för år 1995 inte ändras på grund av vad som nu anförts. 
 
8.9 Reducering av de kyrkliga kommunernas 
skattemedelsfordran 
 
Regeringens förslag: De kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av 
år 1995 skall minskas med 6,8 % i stället för av riksdagen tidigare beslutade 
3,2 %. 
 Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tidigare i år beslutat (prop. 
1993/94:150 bil. 7, bet. 1993/94:FiU19, rskr. 1993/94:442) om ekonomiska 
regleringar år 1995 mellan staten och kommunsektorn. För de kyrkliga kommunerna 
avser regleringarna ändringar som påverkar skatteunderlaget och verkställs genom 
att skattemedelsfordran vid ingången av år 1995 minskas med 3,2 %. 
 Vid samma tillfälle beslutade riksdagen efter förslag i årets budgetproposition 
(bil. 8) att vid utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner skall fr.o.m. 
år 1995 förskottet minskas motsvarande det belopp som avser lindring i 
skattskyldigheten för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Detta medför 
övergångseffekter på så sätt att under åren 1995 och 1996 görs vid utbetalningen 
av skattemedel avdrag dels i förskottet, dels i slutavräkningen avseende 
inkomståren 1993 och 1994. Det uppstår således en dubbeleffekt under två 
övergångsår. För vardera året beräknas skattemedlen av detta skäl minska med ca 
700-800 miljoner kr. 
 I propositionen anfördes att de kyrkliga kommunerna vid 1992 års bokslut hade 
ett rörelsekapital på över 5 miljarder kr och att detta kunde förväntas öka 
ytterligare under åren 1993 och 1994, bl.a. på grund av att skattesänkningar med 
anledning av överföringen av folkbokföringen till skattemyndigheterna endast har 
gjorts i begränsad utsträckning. När nu det samlade resultatet av de kyrkliga 
kommunernas bokslut för år 1993 föreligger, visar det sig att rörelsekapitalet 
har ökat till ca 6 miljarder kr. I likhet med tidigare råder dock stora 
variationer mellan kommunerna vad gäller ekonomiska resurser och ekonomiska 
förutsättningar. 
 Skattemyndigheterna tog över folkbokföringen och därmed kostnaderna för denna 
verksamhet den 1 juli 1991. De bortfallande kostnaderna för de kyrkliga 
kommunerna (jfr prop. 1991/92:100 bil. 8) borde ha föranlett att det kyrkliga 
skatteuttaget minskades. Så har emellertid endast skett i begränsad omfattning, 
trots att såväl regeringen som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 
vid upprepade tillfällen rekommenderat skattesänkningar. De under flera år 
uteblivna skattesänkningarna kan generellt sett i betydande utsträckning antas 
ha bidragit till de kyrkliga kommunernas mycket goda ekonomi. Regeringen gör 
bedömningen att den ekonomiska situationen för de kyrkliga kommunerna i 
allmänhet kommer att vara fortsatt god även om rörelsekapitalet kommer att 
minska de närmaste åren till följd av de ändrade reglerna för utbetalning av 
skattemedel avseende dem som inte tillhör Svenska kyrkan och i övrigt vikande 
skatteinkomster. 
 Vidare svarar staten utan ersättning för de administrativa kostnader som 
föranleds av uppbörd, taxering, indrivning och utbetalning av kommunalskatt. 
Statens totala administrationskostnader avseende inkomstskatter har bedömts till 
ca 3,3 miljarder kr (jfr Århundradets skattereform, Uppföljning av 
skattereformen 1990-1991 del 1, Norstedts 1994). 
 Mot bakgrund av vad som har anförts i det ovanstående och det svåra 
statsfinansiella läget anser regeringen det vara skäligt, att staten för år 1995 
för statskassans räkning tar ut en skatteadministrationsersättning om 300 
miljoner kr av de kyrkliga kommunerna. För år 1995 föreslås detta ske genom att 
de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av året minskas med 6,8 
% i stället för av riksdagen tidigare beslutade 3,2 %. För tiden därefter avser 
regeringen att återkomma till riksdagen med förslag. 
 Eftersom flertalet kyrkliga kommuner har god ekonomisk situation bör förslaget 
i huvudsak kunna genomföras utan att skatteuttaget ökar. För att motverka de 
behov av skattehöjningar som i viss utsträckning ändå kan tänkas uppstå finns 
möjlighet för Kyrkofonden att bistå med extra utjämningsbidrag. Regeringen avser 
att beakta detta vid kommande fastställelse av fondens budget. 
 
8.10 Upprättade lagförslag 
 
Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i avsnittet Förslag till 
riksdagsbeslut. Lagförslagen finns i bilaga 1. 
 Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter inhämtats från Riksskatteverket. 
De synpunkter som har framförts har varit av tekniskt slag och har med någon 
avvikelse beaktats i det fortsatta arbetet. 
 
Lagrådet 
 
Lagförslagen är i flertalet fall av den beskaffenhet att Lagrådets hörande 
skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är sådana att Lagrådets yttrande 
normalt bör inhämtas. Det gäller bl.a. förslaget till lag om direktavdrag för 
byggnader m.m. Det bör emellertid påpekas att lagförslagen i stor utsträckning 
innebär en återgång till de regler som beslutades i 1990 års skattereform och 
som gällde fram till den 1 januari i år. Dessa lagregler har tidigare granskats 
av Lagrådet. En förnyad granskning i dessa delar framstår därför som obehövlig. 
 Förslagen, som materiellt och systematiskt utgör en sammanhållen helhet, är ett 
mycket viktigt inslag i den del av regeringens ekonomiska politik som riksdagen 
bör ta ställning till i höst. En lagrådsgranskning skulle fördröja avlämnandet 
av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad 
riksdagsbehandling under hösten. Det innebär att Lagrådets hörande skulle 
fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. 
 
8.11 Författningskommentar 
 
8.11.1 Lagen om direktavdrag för byggnader m.m. 
 
Direktavdrag 
 
1 § 
 
Omedelbart avdrag eller direktavdrag får göras för utgifter för investeringar i 
byggnader och markanläggningar. Med byggnader och markanläggningar avses sådan 
egendom som behandlas i punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § KL. 
 Av punkt 7 av anvisningarna till 23 § KL framgår att till markanläggning 
hänförs även markarbeten, t.ex. röjning, schaktning och rivning. Till 
markanläggning hänförs vidare olika anordningar som vägar, kanaler och diken. 
 Avdrag medges enbart för utgifter som den skattskyldige eller, i fråga om 
handelsbolag, bolaget lagt ner. En arrendator kan alltså få direktavdrag för 
förbättringar på en byggnad på en arrenderad fastighet (punkt 15 av 
anvisningarna till 23 § KL). Däremot kan fastighetsägaren inte få direktavdrag 
för samma arbeten när det är arrendatorn som svarat för utgifterna (jfr punkt 8 
av anvisningarna till 22 § samt punkt 6 femte stycket och punkt 7 andra stycket 
av anvisningarna till 23 § KL). 
 Huvudregeln är att direktavdrag medges för utgifter som lagts ner under 
beskattningsåret. Genom 8 § får direktavdraget sparas till ett senare år om 
avdragsutrymmet enligt 6 § inte förslår. 
 För handelsbolag beräknas direktavdraget för bolaget. Som framgår av 6 § sker 
en interaktion mellan handelsbolaget och delägarna när det gäller beräkningen av 
avdragsutrymmet. 
 
2 § 
 
Direktavdrag skall avse utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som enligt 
punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 23 § KL aktiveras och dras av genom 
årliga värdeminskningsavdrag. 
  Det är den som anskaffar en byggnad eller markanläggning som får göra 
direktavdrag. Det är ett omedelbart avdrag för anskaffningsutgifter innan 
byggnaden eller markanläggningen är färdigställd och ordinarie 
värdeminskningsavdrag kan göras. 
 Utgifter för mark- och byggnadsinventarier, som skrivs av enligt 
inventariereglerna, omfattas inte av direktavdraget. Detsamma gäller för 
anslutningsavgifter och anläggningsbidrag. 
 Utgifter för reparation och underhåll, när statliga räntebidrag utgått eller 
för andelshus (punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § KL), som skall 
läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden (punkt 6 femte stycket av 
anvisningarna till 23 § KL) omfattas inte av direktavdraget eftersom det inte är 
fråga om ny-, till- eller ombyggnad. Dessutom tar dessa bestämmelser närmast 
sikte på bostäder som inte omfattas av direktavdrag över huvud taget. 
 Byggnader som huvudsakligen används för bostadsändamål exkluderas helt och 
hållet från möjligheten till direktavdrag. 
 För byggnader som i mer begränsad omfattning innehåller bostäder får 
direktavdrag inte göras till den del utgifterna avser bostäder. En 
proportionering får göras för utgifter som kan anses vara gemensamma. 
Motsvarande bedömning var aktuell i fråga om investeringsskatt enligt lagen 
(1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten. 
 Motsvarande begränsningar för bostäder gäller även i fråga om markanläggningar. 
Härigenom undantas t.ex. planteringar och parkeringsplatser i anslutning till 
bostadsbyggande. På samma sätt som för byggnader med ett begränsat 
bostadsinnehåll får en proportionering göras för sådana utgifter för 
markanläggningar som kan anses vara gemensamma. 
 
Tidsperiod 
 
3 § 
 
Direktavdrag medges endast för utgifter som lagts ner under stimulansperioden. 
Det är däremot utan betydelse när ett byggnadsarbete påbörjas och när det 
avslutas. 
 
4 § 
 
I paragrafen förklaras bl.a. när en utgift skall anses ha lagts ner på en 
byggnad eller markanläggning. 
  Direktavdrag kan bara komma i fråga för utförda arbeten. 
 I lagen om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten ansågs utgifter 
hänförliga till den kvalificerande tiden om utgifterna "avser material som har 
fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden." 
Främst när det gäller markanläggningar och markarbeten kan det i vissa situatio- 
ner vara missvisande att tala om material som fogas in. Därför anges att 
utgifter har lagts ner om material har fogats in i eller på liknande sätt har 
tillförts byggnaden eller markanläggningen. 
 När det gäller arbeten som utförts på byggnaden eller markanläggningen används 
uttrycket på samma sätt som i förordningen (1987:941) om frisläpp av 
investeringsfonder och lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa 
byggnadsarbeten. 
 Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader erlägger beställaren ofta förskott 
eller a conto-betalningar till entreprenören. Gjorda förskott eller a 
conto-betalningar avräknas i slutfakturan. För att säkerställa möjligheten till 
direktavdrag för byggen som sträcker sig längre än beställarens beskattningsår 
föreskrivs att sådana betalningar skall anses som utgifter. A conto-betalningar 
under beskattningsårets två första månader får hänföras till föregående 
beskattningsår om arbetet utförts då. 
 Vid byggnads- och anläggningsentreprenader används enbart uttrycket arbete 
eftersom ett byggnadsarbete för beställaren får ses som en enhet (arbete och 
material). Det är alltså inte någon skillnad på de krav som i det här avseendet 
uppställs för direktavdrag vid entreprenader jämfört med arbeten på löpande 
räkning. 
 
Högsta avdragsbelopp 
 
5 § 
 
Direktavdrag får göras med högst 50 % av utgifterna under beskattningsåret. 
Avdrag medges dock endast i den mån det finns avdragsutrymme enligt 6 §. 
Överstiger det högsta avdragsbeloppet avdragsutrymmet får enligt 8 § det 
överskjutande beloppet sparas till ett senare år. 
 
Avdragsutrymme 
 
6 § 
 
Av bestämmelsen framgår avdragsutrymmet för direktavdraget och i vilken 
turordning avdrag skall göras. 
 1. I första hand skall direktavdrag göras mot survåterföring. Det gäller alltså 
den surv som sammantaget skall återföras till beskattning, inte enbart den surv 
som måste återföras till beskattning för det aktuella beskattningsåret. Vad som 
skall återföras till beskattning är avdraget för avsättning till surv. Enligt 
förslagen till ändring i återföringslagen skall i princip sammanlagt nio 
tiondelar av surven återföras till beskattning. Den tiondel av surven som får 
upplösas utan skattekonsekvenser skall alltså inte räknas in i avdragsutrymmet. 
 2. Om den skattskyldige yrkar ett direktavdrag som överstiger den egna 
survåterföringen och företaget ingår i en koncern finns en särskild regel om 
överföring inom en koncern av utrymme mot survåterföring (9 §). Ett företag inom 
koncernen kan återföra surv till beskattning och därigenom skapa ett 
avdragsutrymme åt det investerande företaget. Det är inte något som hindrar att 
flera företag i koncernen återför surv för att öka avdragsutrymmet. 
 I andra hand skall alltså det investerande företaget ta i anspråk det 
avdragsutrymme som kan skapas genom att ett företag inom samma koncern återför 
sin surv till beskattning (jfr ovan under punkten 1). Det företag som återför 
surven till beskattning kan genom koncernbidrag till det investerande företaget 
neutralisera survupplösningen. 
 Samtliga survar inom en koncern måste återföras till beskattning för att 
avdragsutrymme enligt 3 eller 4 skall kunna komma i fråga. 
 3. Om företaget tidigare har gjort avdrag för avsättning till periodise- 
ringsfond får, sedan avdragsutrymmet för survåterföringar enligt 1 och 2 
utnyttjats fullt ut, periodiseringsfonden återföras till beskattning och 
utnyttjas för direktavdrag. Något krav på att koncernföretag skall återföra 
periodiseringsfonder för att skapa avdragsutrymme åt investerande företag har 
inte uppställts. 
 Särregleringen för handelsbolag föranleds av att direktavdraget beräknas för 
bolaget medan avsättning till periodiseringsfond görs på delägarnivå. 
 4. Först sedan surv och periodiseringsfond utnyttjats fullt ut aktualiseras 
inkomstutrymmet enligt 4. 
 Det inkomstbegrepp som här avses är hämtat från 3 § lagen om 
periodiseringsfonder. Avdraget får uppgå till högst 25 % av inkomsten före 
avdraget till periodiseringsfond. Avdragsutrymmet för direktavdrag mot inkomsten 
skall alltså motsvara avdragsutrymmet för avdrag för avsättning till 
periodiseringsfond, dvs. 25 % av inkomsten före direktavdrag och avdrag för 
avsättning till periodiseringsfond. Eftersom återförd surv och 
periodiseringsfond ingår i inkomsten måste denna minskas med dessa intäkter. 
Inkomsten måste också minskas med den del av avdragsutrymmet som motsvarar 
survupplösning i ett koncernföretag och överföring av detta avdragsutrymme till 
det investerande företaget. På resterande belopp får 25 % användas för 
direktavdrag. 
 Av andra stycket framgår att avdragsutrymme enligt en senare punkt kan tas i 
anspråk först sedan möjligheterna till avdragsutrymme uttömts enligt närmast 
föregående punkt. Avdragsutrymmet måste alltså utnyttjas i ordningsföljd. 
 I sista stycket anges att möjligheten till avdragsutrymme enligt första stycket 
2 är uttömt när samtliga företag i koncernen utnyttjat motsvarande avdragsut- 
rymme för egna direktavdrag eller överfört sitt avdragsutrymme enligt 9 §. 
 
Ett exempel illustrerar: 
Ett företag har en skatteutjämningsreserv som skall återföras till beskattning 
under de kommande nio åren med 50 000 kr per år (= 450 000 kr skall återföras 
till beskattning). Företaget ingår inte i en koncern varför hänsyn inte behöver 
tas till ytterligare survar. Företaget har kalenderår som beskattningsår och 
redovisar för år 1994 en inkomst som uppgår till 800 000 kr före återföring av 
surv. Företaget bygger en ny administrationsbyggnad, och under november-december 
1994 utförs arbete på denna som uppgår till 120 000 kr. Detta innebär att ett 
direktavdrag om 60 000 kr får göras. Vid 1995 års taxering återför företaget 
60 000 kr av surven till beskattning. Vidare gör företaget en avsättning till 
periodiseringsfond på 200 000 kr. 
 Under år 1995 uppgår utgifterna för byggandet till 1 400 000 kr. Detta medför 
en möjlighet till direktavdrag om 700 000 kr. Återstående surv uppgår till 
390 000 kr. Vidare återför företaget periodiseringsfonden från året innan om 
200 000 kr. Företagets inkomst för år 1995 antas uppgå till 360 000 kr exklusive 
återföring av surv och periodiseringsfond. Inom denna ram finns inga möjligheter 
för företaget att utnyttja hela direktavdraget. Utrymmet begränsas till 
90 000 kr. Återstående avdragsunderlag om 20 000 kr får sparas till påföljande 
år. Företaget förlorar möjligheten att sätta av till periodiseringsfond vid 1996 
års taxeringen (10 §). 
 Under år 1996 då bygget avslutas uppgår utgifterna till 500 000 kr och 
ytterligare 250 000 kr får utgöra direktavdrag. Högsta möjliga direktavdrag 
uppgår till 270 000 kr. Företaget har en inkomst om 1 300 000 kr. Varken surv 
eller periodiseringsfond står till företagets förfogande. Avdraget måste ske mot 
årets inkomst. Detta begränsar enligt 10 § årets möjlighet till avsättning till 
periodiseringsfond till 55 000 kr. 
Anskaffningskostnaden för den nya administrationsbyggnaden vid färdigställandet 
i maj 1996 uppgår till 2 654 300 kr (= 634 300, som lades ned före 
stimulansperioden, + 120 000 + 1 400 000  + 500 000). Direktavdragen minskar 
enligt 10 § detta avskrivningsunderlag till 1 644 300 kr (=2 654 300 - 60 000 - 
700 000 - 250 000). Detta innebär att den ordinarie avskrivning som får göras 
vid 1998 års taxering kommer att uppgå till 32 886 kr i stället för till 
53 986 kr som den skulle ha gjort om direktavdrag inte hade medgetts. Företaget 
utgår då från en avskrivning med 2 %. 
 
7 § 
 
Genom omläggning av räkenskapsår skulle avdragsutrymmet enligt 6 § första 
stycket 4 kunna utökas, t.ex. när ett kalenderårsföretag förlänger 
räkenskapsåret 1996 med sex månader till juni 1997. För att hindra detta skall 
avdragsutrymmet justeras till en tolvmånadersperiod [jfr 4 §  lagen (1989:346) 
om särskild vinstskatt]. 
 
Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår 
 
8 § 
 
Direktavdrag skall yrkas vid taxeringen för det beskattningsår för vilket 
utgifterna lagts ner. Förslår inte avdragsutrymmet får direktavdrag göras ett 
senare år. 
 Inte i något fall får direktavdrag göras för senare beskattningsår än det som 
omfattar utgången av tidsperioden enligt 3 §. 
 
Överföring av avdragsutrymme inom koncern 
 
9 § 
 
Som framgår av 6 § skall avdragsutrymmet tas i anspråk i en viss turordning. 
Företagets surv skall i första hand utnyttjas. Därefter kan avdragsutrymme 
skapas genom att koncernföretag återför surv till beskattning. 
 Utnyttjas inte möjligheten att använda ett koncernföretags surv förlorar 
företaget möjligheten att använda det avdragsutrymme som följer i turordningen 
efter survåterföringar, nämligen mot periodiseringsfond (6 § första stycket 3) 
eller årets inkomst (6 § första stycket 4). 
 
Avsättning till periodiseringsfond 
 
10 § 
 
Om den skattskyldige tar i anspråk avdragsutrymme från inkomsten (= underlaget 
för avsättning till periodiseringsfond) minskas utrymmet för avsättning till 
periodiseringsfond i motsvarande mån. 
 
Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag 
 
11 § 
 
Både när det gäller byggnader och markanläggningar får, enligt de ordinarie 
reglerna, värdeminskningsavdrag göras först när byggnaden eller anläggningen har 
färdigställts. Förslaget med direktavdrag innebär att värdeminskningsavdragen 
tidigareläggs för sådana arbeten som pågår under längre tid. Avdrag får göras 
för utgifter som hänför sig till beskattningsåret eller tidigare beskattningsår, 
dvs. avdrag medges löpande för anskaffningsutgifterna innan byggnaden är 
färdigställd. 
 Direktavdraget avser sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för 
byggnaden eller markanläggningen. Det innebär att avdrag medges enbart för 
sådana utgifter som får skrivas av enligt de ordinarie avskrivningsreglerna. 
 När byggnaden är färdigställd skall vid beräkning av värdeminsknings-avdrag 
anskaffningsvärdet minskas med direktavdragen. Avskrivningstiden påverkas alltså 
inte genom direktavdragen. De årliga värdeminskningsavdragen blir däremot lägre. 
 Metoden att reducera anskaffningsvärdet med direktavdraget finns i bl.a. 
investeringsfondssystemet. Enligt 10 § lagen om allmän investeringsfond skall, 
vid beräkningen av värdeminskningsavdrag, som anskaffningsvärde räknas endast 
den del av utgiften som inte har täckts av den ianspråktagna fonden. 
 Det är inte något som hindrar att ersättningsfond e.d. kombineras med 
direktavdrag. Fonden kan emellertid inte tas i anspråk med ett större belopp än 
vad som återstår av anskaffningsvärdet sedan detta minskats med gjorda 
direktavdrag. 
 I andra sammanhang än vid beräkning av värdeminskningsavdrag bör direktavdragen 
anses som gjorda värdeminskningsavdrag och utgifterna för vilka direktavdrag 
medgetts anses ingå i anskaffningsvärdet. Det gäller t.ex. vid avyttring av 
fastigheten, bl.a. när värdeminskningsavdrag skall återföras till beskattning 
(punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 § KL). 
 
Uppgiftsskyldighet 
12 § 
 
I bestämmelsen anges att den som yrkar direktavdrag i självdeklarationen skall 
lämna de uppgifter som behövs för beräkningen av avdraget. Det gäller bl.a. när 
utgifterna lagts ned, hur avdragsutrymmet beräknats och att undantagen egendom 
(2 §) inte omfattas av yrkandet. 
 
8.11.2 Lagen om skattelättnader för sparande i allemansfond 
 
1 och 2 §§ 
 
Genom bestämmelserna återinförs skattelättnader för sparande i allemansfond. 
Bestämmelserna innebär att utdelning och reavinst på sådana fondandelar 
beskattas med en faktisk skattesats på 20 %. Beskattningsnivån åstadkoms genom 
att endast två tredjedelar av reavinst resp. utdelning på andelarna skall 
redovisas. Det förhållandet att avdrag för reaförlust skall grundas på endast 
två tredjedelar av förlusten innebär inte någon inskränkning i de allmänna 
bestämmelserna i SIL om begränsad avdragsrätt för reaförluster. Om det är fråga 
om en förlust som inte är fullt kvittningsgill enligt 27 § 5 mom. nämnda lag 
innebär detta att knappt 47 % (2/3 x 70 %) av förlusten får dras av. 
 
8.11.3  Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på 
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar 
 
1 § 
 
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. 
 
2 § 
 
Denna paragraf anger hur statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall beräknas 
för fysiska personer. 
 Första stycket motsvarar 10 § första stycket SIL. 
 Det andra stycket motsvarar i princip 10 § andra stycket SIL. Till skillnad 
från bestämmelserna i SIL är dock skattesatsen på förvärvsinkomster över 
skiktgränsen 25 % i stället för som i SIL 20 %. Vidare föreligger en skillnad 
när det gäller skiktgränsens bestämmande som knyts till uppräkningen av 
basbeloppet. Skiktgränsen vid 1997 års taxering bestäms således genom att 
skiktgränsen vid 1996 års taxering multipliceras med det jämförelsetal som 
ligger till grund för bestämmandet av basbeloppet år 1996 med tillägg av 
1,2 procentenheter. Om exempelvis det jämförelsetal som har legat till grund för 
1996 års basbelopp är 1,03 blir skiktgränsen vid 1997 års taxering (203 900 x 
1,042=) 212 400. 
 
3 § 
 
Paragrafen har sin motsvarighet i 10 § fjärde stycket SIL men med den skillnaden 
att skattesatsen är 25 % i stället för 20 %. 
 
Övergångsbestämmelser 
 
Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 8.5.2. 
 
8.11.4  Kommunalskattelagen (1928:370) 
 
33 § 2 mom. 
 
Avdragsbegränsningen för kostnader för resor mellan bostad och arbete har höjts 
så att sådana kostnader blir avdragsgilla endast till den del de överstiger 6000 
kr. 
 
46 § 1 mom. 
 
Den nyligen införda kvittningsrätten för underskott av aktiv näringsverksamhet 
upphävs. I momentet behålls undantaget som tillåter kvittning mot 
förvärvsinkomst för underskott av förvärvskälla som är hänförlig till aktiv 
näringsverksamhet om den uteslutande eller så gott som uteslutande avser 
litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. 
 
Anvisningar 
 
till 22 § 
 
punkt 1 
Sista meningen i fjärde stycket har återfått sin tidigare fram till den 
1 januari 1994 gällande lydelse. De nya bestämmelserna om förutsättningar för 
att underlåta uttagsbeskattning i de särskilda fall som avses i stycket har 
flyttats från punkt 1 a och knyter an till regleringen av de ifrågavarande 
utdelningarna resp. utskiftningarna som åter tagits in i 3 § 7 och 8 mom. SIL. 
 
punkt 1 a 
Punkten har upphävts. Bestämmelserna reglerar i sin nuvarande lydelse kraven för 
att underlåta uttagsbeskattning i samband med dels delning av ett svenskt 
aktiebolag enligt de särskilda beskattningsreglerna för ett sådant förfarande, 
dels utskiftning av aktier enligt särreglerna för ombildning av en svensk 
ekonomisk förening till aktiebolag. 
 De särskilda reglerna om beskattning av utdelning i samband med delning av 
aktiebolag har återfått sin äldre lydelse i 3 § 7 mom. SIL. Bestämmelserna om 
frihet från uttagsbeskattning som knyter an till sistnämnda moment har på nytt 
förts till punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. 
 Bestämmelserna som anger förutsättningarna för att underlåta beskattning vid 
ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag har återfått sin äldre lydelse 
i 3 § 8 mom. SIL. Regleringen om undantag från uttagsbeskattning i sådana fall 
har återförts till punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. 
 
punkt 2 
Sista meningen i första stycket har - med redaktionella ändringar - hämtats från 
paragrafens lydelse fram till år 1994. Avkastning på insatskapital i en 
ekonomisk förening är åter skattepliktig hos delägaren om andelen utgör en 
tillgång i hans näringsverksamhet. Detta gäller såväl insats- som förlagsandel. 
 
punkt 2 a 
Punkten har upphävts. De nuvarande bestämmelserna i punkten reglerar 
omfattningen av slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning resp. 
reavinst på delägarrätter. 
 
till 23 § 
 
punkterna 6, 7 och 12 
I anvisningspunkterna har en redaktionell ändring gjorts som också innefattar en 
rättelse av en felaktig styckehänvisning. 
 
punkt 33 
Det till enkelbeskattningssystemet kopplade tillägget om begränsad avdragsrätt 
för förlust har tagits bort. 
 
till 24 § 
 
punkt 2 
I sista stycket har en ändring gjorts som en följd av att reglerna i de aktuella 
fallen för utdelning och utskiftning åter har tagits in i 3 § 7 resp. 8 mom. 
SIL. 
 
Övergångsbestämmelser 
 
punkt 1 
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången 
vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-4. 
 
punkt 2 
För skattskyldiga med räkenskapsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller 
äldre bestämmelser om skatteplikt resp. begränsning i skatteplikten för 
utdelning och reavinst om skattskyldigheten resp. rätten till avdrag för förlust 
uppkommit före utgången av år 1994. 
 
punkt 3 
För skattskyldig som bedriver näringsverksamhet för vilken beskattningsåret har 
påbörjats före den 3 november 1994 tillämpas äldre regler.  Har skattskyldig i 
fall som nyss sagts även kostnader för resor till och från arbetsplatsen i 
inkomstslaget tjänst gäller dock avdragsbegränsningen med 6 000 kr vid beräkning 
av inkomst av tjänst men inte vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. 
 
punkt 4 
I fråga om näringsidkare för vilka beskattningsåret har börjat före 1 januari 
1995 gäller äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. till den del underskottet belöper 
på tid före 1 januari 1995. Om den skattskyldige inte visar annat skall en 
proportionering göras varvid en så stor del av underskottet anses hänförligt 
till tiden före 1 januari 1995 som svarar mot förhållandet mellan den del av 
beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet och hela beskattningsåret. 
 
8.11.5  Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 
 
Hösten 1993 infördes bestämmelser om positiv och negativ räntefördelning för 
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska personer 
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536). I samband därmed 
upphävdes de äldre bestämmelserna om negativ räntefördelning som infördes i 
skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Av 
förbiseende kom inte punkt 16 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) 
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt att upphävas. Den föreslås 
nu bli upphävd. 
 
2 § 1 mom. 
 
Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet slopas hänvisningen i 
sjunde stycket till bestämmelserna om avdragsrätt endast för viss del av förlust 
i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL. 
 
2 § 3 mom. 
 
I första stycket har äldre regler om koncernbidrag återinförts som en konsekvens 
av att skattefriheten för mottagen utdelning avskaffas. 
 
2 § 4 mom. 
 
En redaktionell ändring har gjorts i åttonde stycket. 
 Bestämmelserna i sista stycket om kontinuitet vid beskattningen skall, i likhet 
med vad som gällde före år 1994, tillämpas om det utdelande företaget inte 
uttagsbeskattas och det mottagande företaget är frikallat från skattskyldighet 
enligt kedjebeskattningsreglerna i 7 § 8 mom. SIL. 
 
2 § 10 mom. 
 
De fram till årsskiftet gällande reglerna för  investmentföretag och 
värdepappersfonder har  återinförts. Reglerna om utdelning som överstiger ett 
gränsbelopp i nuvarande andra stycket och reglerna om särskilda schablonintäkter 
för utdelning på utländska aktier resp. reavinster på sådana aktier i nuvarande 
första stycket 4, fjärde och åttonde styckena har tagits bort. 
 De genom 1990 års skattereform beslutade schablonintäkterna för 
investmentföretag och värdepappersfonder för reavinster på aktier o.d. på 2 
resp. 1,5 % gäller åter enligt ändringarna i de nya första och sista styckena. I 
det nya tredje stycket har de bestämmelser om karaktärsbyte som infördes den 1 
januari 1994 tagits in med redaktionella ändringar och med ändringar i fråga om 
storleken av den intäkt som skall redovisas. Dessa bestämmelser, som föreskriver 
avskattning i fall då investmentföretag förlorar sin karaktär som sådant 
företag, har hämtats från nuvarande femte stycket. Den andel av intäkten som 
skall redovisas vid en avskattning har höjts som en anpassning till den allmänna 
höjningen av skatten i bolagssektorn på reavinster från 14 till 28 %. Av samma 
skäl skall en avskattning inte ske enligt schablonbestämmelsen om verkliga 
reavinster resp. reaförluster redovisas i sin helhet. 
 
2 § 14 mom. 
 
Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att äldre bestämmelser i 7 § 8 
mom. SIL återinförs. 
 
3 § 1 mom. 
 
Bestämmelserna i nuvarande tredje och fjärde samt sjätte-nionde styckena om 
slopad eller begränsad skatteplikt för löpande avkastning resp. reavinst på 
delägarrätter har tagits bort. Det nya tredje stycket  motsvarar, med 
redaktionella ändringar, nuvarande femte stycket. 
 
3 § 7 mom. 
 
Tredje stycket har till följd av den avskaffade skattefriheten för utdelningar 
ändrats redaktionellt. Stycket har även i övrigt fått en ny språklig utformning. 
 I fjärde och femte styckena har de särskilda bestämmelserna om skattefrihet för 
utdelning i samband med delning av bolag återinförts. Bestämmelserna slopades i 
huvudsak fr.o.m. år 1994 till följd av att en allmän skattefrihet för mottagen 
utdelning infördes. I det sammanhanget flyttades också reglerna i viss del till 
punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL för att komplettera bestämmelserna om 
undantag från uttagsbeskattning. 
 I sjätte stycket har utöver språkliga ändringar ett förtydligande gjorts. Även 
en utbetalning från ett utländskt bolag i samband med nedsättning av 
aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eller vid 
nedsättning av reservfonden skall behandlas som utdelning. Det kan antas att 
skillnader i civilrättslig lagstiftning mellan Sverige och andra länder ibland 
kan medföra problem vid bedömningen om en sådan utbetalning skall anses utgöra 
utdelning. Utgångspunkten är att bedömningen skall baseras på de principer som 
ligger till grund för reglerna om utdelning från svenska bolag. 
 
3 § 8 mom. 
 
Andra, tredje och femte styckena har återfått sin t.o.m. 1993 gällande lydelse 
som en följdändring till den slopade enkelbeskattningen av ägarkapital. I tredje 
stycket behandlas ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag. Viss del av 
dessa bestämmelser har hämtats från den nu upphävda punkt 1 a av anvisningarna 
till 22 § KL. 
 
3 § 12 mom. 
 
Som en konsekvens av den återinförda fulla skatteplikten för avkastning av 
svenska aktier har kvotdelen för fördelning av reavinst i tredje stycket 
ändrats. 
 
4 § 
 
Här rättas en felaktighet. Den gällande lydelsen uppställer ett bosättningskrav 
för underskottsavdrag enligt 46 § 1 mom. KL vid taxeringen till statlig 
inkomstskatt men inte vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Denna skillnad 
har inte varit avsedd. Bosättningskravet slopas redan fr.o.m. 1995 års taxering. 
 
7 § 8 mom. 
 
Första-femte styckena i deras lydelse intill utgången av år 1993 har återinförts 
som en konsekvens av att den allmänna regeln om skattefrihet för 
utdelningsinkomster har slopats. Av samma skäl har bestämmelserna i nuvarande 
första-fjärde styckena ändrats och tagits in i det nya sjätte stycket. I den nya 
lydelsen av momentets andra stycke återinförs de t.o.m. utgången av år 1993 
gällande reglerna om förvaltningsföretag. Till följd av den slopade 
skattefriheten för utdelning på svenska kapitalplaceringsaktier har regleringen 
ändrats bl.a. för värdepappersfonder. Den uppräkning som finns i det nuvarande 
näst sista stycket och som omfattar värdepappersfonder har därför tagits bort 
som en redaktionell ändring. 
 
10 § 
 
Kapitalinkomstskattesatsen i tredje stycket har höjts från 25 till 30 %. 
 
10 a § 
 
Skattesatsen för värdepappersfonder har höjts från 25 till 30 %. 
 
22 § 
 
I paragrafens sista mening har bestämmelsens äldre lydelse återinförts. 
 
24 § 2 mom. 
 
I första stycket och det nya tredje stycket har redaktionella ändringar gjorts. 
I första stycket 3 har bestämmelser lagts till som reglerar fall då utländska 
bolag upplöses genom förfaranden som motsvarar de fusioner som tas upp i 
punkten. 
 
24 § 4 mom. 
 
Nuvarande sista stycket har slopats till följd av avskaffandet av enkel- 
beskattningssystemet för ägarkapital. Som ett förtydligande har dels ändringar 
gjorts i sjätte stycket, dels ett nytt sjunde stycke lagts till. Bestämmelserna 
reglerar anskaffningsvärdet i fall då en faktisk avyttring sker efter beslut om 
konkurs eller likvidation samt fall då en likvidation upphör. 
 
27 § 2 mom. 
 
Paragrafhänvisningarna i momentets första stycke har ändrats till följd av att 
reglerna om utdelning och utskiftning i de aktuella fallen åter tagits in i 3 § 
7 och 8 mom. SIL. 
 
27 § 4 mom. 
 
Bestämmelserna har justerats som en anpassning till den slopade enkel- 
beskattningen av svenska delägarrätter. 
 
27 § 5 mom. 
 
Momentet har fått en ny lydelse som en konsekvens av att särbestämmelserna om 
begränsad skatteplikt för reavinster på svenska delägarrätter avskaffas. För att 
avgränsa området för full avdragsrätt för reaförluster på andelar i 
värdepappersfonder har de fram till årsskiftet 1993/94 gällande bestämmelserna 
om lägsta andel aktier i fond återinförts efter en redaktionell ändring. 
Beträffande termen tillfälligtvis kan ledning hämtas från uttalandena i prop. 
1986/87:40 s. 12. 
 
Övergångsbestämmelser 
 
punkt 1 
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången 
vid 1996 års taxering om inte annat anges i punkt 2-12 av 
övergångsbestämmelserna. 
 
punkt 2 
För företag med räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1995 gäller äldre 
bestämmelser om skatteplikt resp. begränsning i skatteplikten för utdelning och 
reavinst om skattskyldigheten resp. rätten till avdrag för förlust uppkommit 
före utgången av år 1994. 
punkt 3 
För företag med räkenskapsår som har påbörjats före den 1 januari 1995 skall 
äldre bestämmelser i 2 § 3 mom. SIL om koncernbidrag tillämpas för tiden fram 
till nämnda dag. 
 
punkt 4 
Om den i bestämmelsen avsedda utdelningen varit tillgänglig för lyftning före 
årsskiftet 1994/95 skall frågan om kontinuitet skall gälla bedömas enligt den 
äldre lydelsen av bestämmelserna i 2 § 4 mom. sista stycket  SIL. 
 
punkt 5 
I första stycket regleras för värdepappersfondernas del tillämpningen av 
schablonintäkten för utdelning på utländska aktier o.d. vid 1995 och i vissa 
fall 1996 års taxering. Stycket avser således inte investmentföretag. Om 
värdepappersfonden mottagit utdelning av nyss nämnda slag under år 1994 och inte 
vidareutdelat den under samma år skall fonden inte påföras den aktuella 
schablonintäkten. Om däremot sådan vidareutdelning skett före den 1 januari 1995 
skall schablonintäkten påföras helt eller jämkad beroende på i vad mån 
vidareutdelning skett samma år utdelningen mottogs. 
 För investmentföretag och värdepappersfonder med räkenskapsår som påbörjats 
före ikraftträdandet gäller enligt andra stycket äldre bestämmelser om schablon- 
intäkt för den del av året som löper fram till den 1 januari 1995. Ett undantag 
görs dock om jämkningsregeln i första stycket är tillämplig. Det innebär att 
schablonintäkterna skall tas upp enligt de regler som gäller för resp. 
kalenderår även om tidpunkten för förmögenhetsvärderingen infaller annat år. 
Intäkterna skall jämkas i samma mån som de skilda perioderna före och efter 
årsskiftet 1994/95 avviker från ett fullt beskattningsår. Ändringarna i 2 § 10 
mom. SIL medför inte någon inskränkning i tillämpningen av tidigare övergångsbe- 
stämmelser till ändringar i samma moment. (se bl.a. punkt 2 av övergångs- 
bestämmelserna i SFS 1994:778). 
 
punkt 6 
Vid beräkning av det sparade utrymmet enligt 3 § 12 mom. SIL till och med 
utgången av år 1994 får äldre bestämmelser i 9 § lagen om beräkning av 
kapitalunderlag vid beskattning av ägare i fåmansföretag tillämpas. Det innebär 
i princip att endast hälften av en survavsättning behöver beaktas vid 
beräkningen av kapitalunderlaget. 
 
punkt 7 
De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas vid 1995 års taxering. Se kommentaren till 
4 §. 
 
punkt 8 
Avdragsrätten för utdelning på förlagsinsatser har slopats fr.o.m. den 1 januari 
1994. Avdragsrätt föreligger dock fortfarande för utdelning på sådana 
förlagsinsatser som har betalats in till föreningen före utgången av år 1993. De 
nya bestämmelserna om skattefrihet i 7 § 8 mom. tredje stycket SIL skall inte 
tillämpas på sådan utdelning. 
 
punkt 9 
För värdepappersfonder som påbörjat sitt räkenskapsår före den 1 janauri 1995 
tillämpas äldre skattesats. 
punkt 10 
För företag med brutet räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1995 
tillämpas äldre bestämmelser i 22 § SIL under räkenskapsåret ifråga om 
avdragsrätt för kostnader. 
 
punkt 11 
Vid avyttring under år 1994 av aktier i fastighetsbolag o.d. som avsågs i den nu 
upphävda bestämmelsen i 3 § 1 mom. fjärde stycket b SIL skall aktiebytesreglerna 
i 27 § 4 mom. SIL tillämpas i enlighet med äldre lydelse på så sätt att ett 
tillägg till anskaffningsvärdet sker för den skattepliktiga reavinst som uppkom 
vid avyttringen år 1994. 
 
punkt 12 
Förmögenhetsförhållandena för värdepappersfonder före ikraftträdandet skall inte 
påverka andelsbeskattningen  efter denna tidpunkt. Under första halvåret 1995 
får bestämmelserna om full avdragsrätt för förlust på andel i fond med minst 75 
% av förmögenheten placerad i aktier o.d. tillämpas om denna förmögenhetsandel 
uppgår till minst 60 %. 
 
8.11.6  Uppbördslagen (1953:272) 
 
2 § 4 mom. 
 
Som en konsekvens av höjningen av kapitalinkomstskattesatsen från 25 till 30 % 
har procentsatserna i bestämmelserna i första stycket om skattereduktion för 
underskott i inkomstslaget kapital ändrats. Ändringen innebär att 
skattereduktion medges fullt ut, dvs. med 30 %, för underskott upp till 100 000 
kr. Om underskottet är större än 100 000 kr begränsas skattereduktionen för det 
överskjutande underskottsbeloppet till 21 %. 
 
7 § 
 
Ändringen i tredje stycket beträffande preliminär skatt är en följd av höjningen 
av kapitalinkomstskattesatsen. 
 
10 § 
 
Femte stycket g) har tagits bort som en konsekvens av upphävandet av lagen 
(1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning. 
 
Övergångsbestämmelser 
 
De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. uppbördslagen tillämpas första gången för 
slutlig resp. tillkommande skatt på grund av 1996 års taxering. De nya be- 
stämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt 
för år 1995. 
 
8.11.7  Kupongskattelagen (1970:624) 
 
1 § 
 
Som en följdändring ändras paragrafhänvisningen i första stycket. 
 
8.11.8  Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 
 
3 § 
 
Skattesatserna i första stycket höjs från 1,5 till 1,7 %. Höjningen gäller dock 
först fr.o.m. 1997 års taxering. Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 
1994/95:53. 
 
8.11.9  Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 
 
3 kap. 23 § 
 
Punkt 3 i första stycket slopas som en konsekvens av de slopade bestämmelserna 
om skattefri avkastning på delägarrätter och fordringar på grund av 
vinstandelslån. 
 
3 kap. 27 § 
 
På grund av att lagen om beskattning av viss vidareutdelning upphävs har andra 
stycket, som infördes i samband med lagstiftningen om vidareutdelningen, 
upphört. Av samma skäl har reglerna som rör sådan utdelning i den nya tredje 
stycket upphävts. 
 
3 kap. 28 och 31 §§ 
 
De äldre t.o.m. 1994 års taxering gällande reglerna har återinförts till följd 
av den slopade skattefriheten för utdelningar. 
 
8.11.10  Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver 
 
8 § 
 
Paragrafhänvisningen i första stycket har ändrats som en följd av att de 
aktuella bestämmelserna om utskiftning av aktier i samband med ombildning av en 
ekonomisk förening har flyttats till SIL. 
 
8.11.11  Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa 
förvärvsinkomster 
 
1 och 2 §§ 
 
Skattesatserna har höjt som en konsekvens av införda allmänna egenavgifter och 
omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter. 
 
8.11.12  Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 
 
7 § 
 
Tillägget i nuvarande första stycket andra meningen och andra stycket i om 
reducerad värdering av aktier infördes för att de allmänna inkomstskatte- 
lättnaderna för avkastning på svenska delägarrätter till viss del skulle få 
genomslag även i fråga om avkastningsskatt på pensionsmedel. Detta tillägg har 
nu tagits bort som en konsekvens av att enkelbeskattningssystemet för 
ägarkapitalet slopas. 
 
9 § 
Såvitt gäller kapital som är hänförligt till pensionsförsäkring och 
pensionssparkonto höjs skattesatsen enligt första stycket från 9 till 15 %. 
Höjningen omfattar även tjänstepensionsförsäkringar. 
 Avkastningsskattesatsen på kapital hänförligt till kapitalförsäkring har i 
andra stycket bestämts till 30 % av nio tiondelar av skatteunderlaget i denna 
del. Beskattningen är avsedd att motsvara den allmänna nivån för kapital- 
inkomstbeskattningen. 
 
Övergångsbestämmelser 
 
Äldre bestämmelser tillämpas för beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 
1995. 
 
8.11.13  Lagen (1990:663) om ersättningsfonder 
 
9 § 
 
I bestämmelsens sista stycke har paragrafhänvisningen justerats som en 
följdändring till de ändringar som gjorts i SIL. 
 
8.11.14  Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för 
grupplivförsäkring, m.m. 
 
4 - 6 §§ 
 
Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenavgifter och 
omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter. 
 
8.11.15  Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på 
pensionskostnader 
 
1 och 3 §§ 
 
Skattesatsen har höjts som en konsekvens av införda allmänna egenavgifter och 
omläggning av allmänna egenavgifter och arbetsgivaravgifter. 
 
8.11.16  Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för 
bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar 
 
Förslaget innebär att avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och 
arbetsplats kommer att medges med 13 kr per mil också vid 1996 års taxering. 
Övergångsbestämmelserna har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 8.5.2. 
 
8.11.17  Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning 
 
9 § 
 
Paragrafen har ändrats som en konsekvens av att skattefriheten enligt punkt 2 a 
av anvisningarna till 22 § KL för utdelning slopats. 
 
8.11.18  Lagen (1993:1537) om expansionsmedel 
 
7 § 
 
Första stycket i paragrafen har justerats som en konsekvens av att 
skattefriheten enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL för utdelning 
slopats. Vidare har en felaktig hänvisning ändrats. 
 
8.11.19  Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder 
 
7 § 
 
En ändring har skett till följd av omflyttningen av de med hänvisningarna 
avsedda bestämmelserna till SIL. 
 
8.11.20  Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av 
näringsverksamhet 
 
12 § 
 
Hänvisningarna i första stycket har ändrats till följd av omflyttningen av de 
med hänvisningen avsedda bestämmelserna till SIL. 
 
8.11.21  Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv 
 
1 § 
 
I lagrummet regleras återföringen av den del av surven vid 1994 års taxering som 
inte överstiger surven vid närmast föregående taxering. Enligt gällande regler 
skall hälften av avdraget återföras till beskattning under en femårsperiod. Vid 
1995 års taxering skall således minst en femtedel av hälften återföras till 
beskattning. Motsatsvis och vid jämförelse med 10 § följer att ett lika stort 
belopp kan upplösas utan skattekonsekvenser. 
 Ändringarna innebär att nio tiondelar skall återföras under en period på sju 
år. Vid 1995 års taxering skall minst tre trettiondelar återföras till 
beskattning. Andelen motsvarar en femtedel av hälften men har omräknats till 
trettiondelar av hela surven för att anpassas till återföringstakten vid de 
följande sex taxeringarna. Således återförs minst sju trettiondelar vid 
1995-1996 års taxeringar, minst elva trettiondelar vid 1995-1997 års taxeringar, 
osv. ökat med fyra trettiondelar per år till dess tjugosju trettiondelar 
återförts vid 1995-2001 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2001, vid 
1995-2002 års taxeringar. Motsatsvis följer att tre trettiondelar får upplösas 
utan skattekonsekvenser (i bokslut till ledning för 1995 eller senare års 
taxering). 
 
2 och 3 §§ 
 
I lagrummen görs följdändringar till ändringen av 1 §. 
 
11 § 
Andra stycket slopas som en följd av att stoppregeln i 10 § upphävs. 
 
13 § 
 
Ändringen föranleds av att bestämmelsen om ekonomisk förenings ombildning till 
aktiebolag flyttas från KL till SIL. 
 
Ikraftträdande 
 
Lagen träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången vid 1995 
års taxering. I fråga om räkenskapsår som avslutats före ikraftträdandet skall 
dock - för det fall 4 § tillämpats - återföringen ske enligt de äldre 
bestämmelserna. Uppgår det belopp som skall återföras till beskattning enligt 1 
§ (halva surven) till högst 4 000 kr skall således hela beloppet återföras till 
beskattning vid 1995 års taxering samtidigt som ett lika stort belopp får 
upplösas utan skattekonsekvenser. Den retroaktivitet som i övrigt ligger i att 
lagen tillämpas redan vid 1995 års taxering för företag vars räkenskapsår 
avslutats före ikraftträdandet kan endast verka till företagens fördel. Om 
stoppregeln i 10 § varit tillämplig hade de drabbats av högre beskattning än 
enligt de nya reglerna om de i bokslutet löst upp mer än en femtedel av den 
tidigare skattefria hälften. 
 
8.11.22  Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget 
vid beskattning av ägare i fåmansföretag 
 
9 § 
 
Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att lagen om återföring av 
skatteutjämningsreserv har ändrats. Eftersom den ändringen innebär att 9/10 av 
surven skall återföras till beskattning kan den få en materiell betydelse vid 
beräkning av kapitalunderlaget. 
 
10 § 
 
Paragrafen har arbetats om och sammanförts med innehållet i 11 §. I första - 
fjärde styckena har redaktionella ändringar gjorts. Dessutom har bestämmelsen 
att kapitalunderlaget skall justeras för utbetalning vid likvidation slopats. 
 Femte stycket är nytt. Där anges vid vilken tidpunkt kapitalunderlaget skall 
justeras för sådana utbetalningar som avses i paragrafen. Justering skall göras 
först sedan det utbetalade beloppet har fördelats enligt bestämmelserna i 3 § 12 
mom. SIL. Med en sådan fördelning avses givetvis också det fallet att hela det 
utbetalade beloppet skall tas upp som intäkt av kapital. I den situationen att 
den skattskyldige först får utdelning från bolaget och därefter under samma år 
säljer aktierna skall eventuell justering av kapitalunderlaget till följd av 
vinstutdelningen ske innan reavinsten beräknas enligt 3 § 12 mom. SIL. 
 
8.11.23  Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om 
statlig förmögenhetsskatt 
 
Upphävandelagens ingress och punkten 3 har justerats så att tillämpningen av 
nuvarande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen i stället för att upphöra 
utsträcks till att gälla även vid 1996 års taxering. 
 
8.11.24  Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av 
skatt i vissa fall 
 
Tillämpningen av spärreglerna för begränsning av det sammanlagda uttaget av 
förmögenhetsskatt och inkomstskatt har förlängts till att gälla även 1996 års 
taxering. Dessutom har procentsatsen för spärrbeloppet höjts till 60 % som en 
följd av den tillfälliga höjningen av skattesatsen för statlig inkomstskatt. 
 
8.11.25  Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier 
 
Lagen förslås upphävd vid utgången av år 1994. Enligt lagen erläggs stämpelskatt 
vid bolagsbildning eller när aktiekapital ökas. Skattskyldighet inträder när det 
nya bolaget eller ökningen av aktiekapitalet registeras. Av 
upphävandebestämmelserna framgår att registreringsåtgärder fram t.o.m. utgången 
av 1994 utlöser skatteplikt. 
 
8.11.26  Lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om 
skatt på vinstsparande m.m. 
 
Som en konsekvens av att skattesatsen för kapitalinkomster inte skall sänkas 
till tidigare beslutad nivå, 25 %, har motsvarande sänkning av skattesatsen för 
vinstsparandet slopats. Sistnämnda sänkning flyttades hösten 1992 (prop. 
1992/93:50 bil. 5 s. 1) fram till den 1 januari 1995. De regler om en lägre 
skattesats för vinstsparandet som ännu inte trätt i kraft har därför upphävts. 
 
8.11.27  Lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar 
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och 
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 
års taxeringar 
 
Genom att lagen upphävs återinförs grundavdraget vid taxeringen till statlig 
inkomstskatt. 
 
8.11.28  Lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning 
 
Som en följd av avskaffandet av enkelbeskattningssystemet för ägarkapital har de 
särskilda reglerna om vidareutdelning av utdelning från utländska företag 
slopats. 
 
8.11.29  Lagen om ändring i lagen (1994:961) med särskilda 
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995 
 
Lagförslaget har kommenterats i avsnitten 8.8 och 8.9. 
 
8.12 Förslag till riksdagsbeslut 
 
Regeringen föreslår att riksdagen 
 antar regeringens förslag till 
 1.  lag om direktavdrag för byggnader m.m., 
 2.  lag om skattelättnader för sparande i allemansfond, 
 3.  lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 
     1996-1999 års taxeringar, 
 4.  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 
 5.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 
 6.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 
 7.  lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 
 8.  lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 
 9.  lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif- 
     ter, 
 10. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, 
 11. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa 
     förvärvsinkomster, 
 12. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 
 13. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder, 
 14. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för 
     grupplivförsäkring, m.m. 
 15. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på 
     pensionskostnader, 
 16. lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor 
     till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering, 
 17. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 
 18. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 
 19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, 
 20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av närings- 
     verksamhet, 
 21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, 
 22. lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital underlaget vid 
     beskattning av ägare i fåmansföretag, 
 23. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om 
     statlig förmögenhetsskatt, 
 24. lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om 
     begränsning av skatt i vissa fall, 
 25. lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, 
 26. lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om 
     skatt på vinstsparande m.m., 
 27. lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar för- 
     värvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomst- 
     skatt på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar, 
 28. lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdel- 
     ning, 
 29. lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser om utbetalning 
     av skattemedel år 1995. 
 30. godkänner vad regeringen förordar om slopad extra höjning 1995 och 1996 av 
     den garanterade räntan för räntebidrag enligt äldre regler.  
9   Jordbruksdepartementets verksamhetsområde 
 
9.1  Beredskapslagring 
 
I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Inköp av livsmedel 
m.m. för beredskapslagring och Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. 
upptas kostnader för dessa ändamål på drygt 281 miljoner kr. 
 Lagringsmålen kan sänkas för det fall att möjligheterna till en säker import 
ökar. Mot bakgrund av de väntade effekterna på importen vid ett närmare 
samarbete med länder inom Europa, anser regeringen att beredskapslagringen kan 
minskas väsentligt. Den sammanlagda besparingen bör uppgå till 200 miljoner kr. 
Härutöver förväntas en utförsäljning av delar av lagren ge en inkomst på 
750 miljoner kr. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpro- 
positionen.  
9.2  Avbytarverksamhet 
 
I 1994 års budgetproposition under nionde huvudtitelns anslag Stöd till 
avbytarverksamhet m.m. upptas bl.a. 200 mkr för avbytarverksamhet. Denna 
verksamhet har till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att till rimlig 
kostnad kunna få ersättare vid semester och sjukdom. I propositionen om 
livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146) ansåg regeringen att verksamheten från 
social synpunkt var så väsentlig att den skulle finansieras med statliga medel. 
I propositionen angavs dock att möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till 
jordbruksnäringen borde övervägas. Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 
chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag 
att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jord- 
brukare. Utredningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande (SOU 1993:25) Socia- 
la åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann att staten även fortsättningsvis 
skulle lämna ett stöd så att förutsättningarna för en rikstäckande avbytarverk- 
samhet kunde upprätthållas. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs dock 
minska. I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 9) föreslogs subven- 
tionsgraden till 45 %. 
 I det nuvarande ekonomiska läget anser regeringen att subventionerna till 
avbytarverksamheten bör upphöra genom en avtrappning med början från den 1 juli 
1995. Vi förutsätter i detta sammanhang att näringen kollektivt tar ett ansvar 
för att upprätthålla avbytarverksamheten. De placeringstillgångar som 
Lantbrukets Avbytartjänst AB förfogar över bör göra det möjligt att fasa in be- 
sparingens effekter. En besparing på 100 miljoner kr görs härmed redan under 
1995/96. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen. 
 
10  Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde, m.m. 
 
10.1 Regeringens överväganden 
 
Pressa ner arbetslösheten 
 
Kraftfulla insatser för att öka sysselsättningen är den ena av två 
huvuduppgifter för regeringen. En uppgift som samtidigt i stor utsträckning är 
lösningen på den andra delen i uppdraget; att sanera statsfinanserna. Det ger 
arbetsmarknadspolitiken en nyckelroll i regeringens arbete med att ge Sverige en 
ny färdriktning. 
 Sveriges möjligheter att klara den uppgiften bygger på att vi nu, när ekonomin 
vänder, tar tillfället i akt och kraftfullt agerar för att skapa det förtroende 
och den säkerhet om politikens inriktning som är nödvändig. Ytterst gäller det 
att förhindra att vi permanentar en hög arbetslöshet som ligger kvar när vi 
möter nästa konjunkturnedgång med en ny ökning av antalet arbetslösa. 
 Arbetsmarknadspolitikens roll skall också ses mot bakgrund av det mycket 
allvarliga läget vi är i och det än värre läge vi kan komma att hamna i om vi 
inte med stor kraft och uthållighet lägger om politiken. Utgångsläget är 
följande: 
 
 -  I september månad i år stod 530 000 människor eller 12,5 % av arbetskraften 
    utanför den ordinarie arbetsmarknaden. 346 000 (8,1 %) var öppet arbetslösa 
    och 188 000 (4,4 %) omfattades av olika konjunkturberoende 
    arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På några få år har antalet sysselsatta 
    minskat med 450 000. Antalet personer i arbetskraften har minskat med 
    närmare 300 000. 
 -  Andelen långtidsarbetslösa uppgick till 35 %. Antalet som varit inskrivna 
    vid arbetsförmedlingen i mer än tre år uppgick till 92 000 personer. 243 000 
    hade varit oavbrutet inskrivna i mer än två år. 
 
 Vi har en arbetslöshet som bara finner sin motsvarighet i 1930-talets Sverige. 
 
Kraven på arbetsmarknadspolitiken 
 
En förutsättning för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är att den på ett 
effektivt sätt stödjer den ekonomiska politikens tillväxtmål. Det betyder att 
den måste syfta till att främja näringslivets expansion. Arbetsmarknadspolitiken 
ställs därför inför såväl stora uppgifter som krav: 
 -  Arbetsmarknadspolitiken måste i högre grad stimulera tillväxt och arbete på 
    den ordinarie arbetsmarknaden i stället för att bidra till att det skapas en 
    stor sektor vid sidan av. Av central och avgörande betydelse är att hålla 
    förmedlingstiderna så korta som möjligt. Det kräver väl avpassade 
    förmedlingsresurser. Uppgiften är nu att pressa ner arbetslösheten utan att 
    öka den tid det tar att tillsätta ett ledigt arbete. Det är viktigt för både 
    företag och den enskilde individen. Men det har också stor betydelse för 
    möjligheterna att förhindra flaskhalsar och därmed inflationstendenser. 
 -  Väl fungerande förmedlingar måste kombineras med insatser för att stärka de 
    arbetssökandes ställning. Det är framförallt frågan om att erbjuda människor 
    en utbildning som är gångbar på de expanderande delarna av arbetsmarknaden. 
    Utbildning och kompetensuppbyggnad kan också spela en stor roll för kvinnors 
    möjligheter att bryta en könsuppdelad arbetsmarknads alla negativa effekter. 
    En jämställdhetspolitik måste som en mycket viktig del bygga på att 
    traditionella mönster i valet av arbete ersätts med bedömning där den 
    enskilde individens personliga önskemål och kvalifikationer avgör. 
 -  Möjligheten för förmedlingen att hålla företagens vakanstider så korta som 
    möjligt ökar om det finns tydliga motiv för en arbetssökande att ta ett nytt 
    arbete på en annan ort. Det är inte frågan om en ensidig rörelse i riktning 
    mot de större städerna utan kan likväl vara frågan om att hitta t.ex. 
    nyckelpersoner till företag i orter utanför traditionella storstadsområden. 
 -  Av stor betydelse för arbetsmarknadens möjligheter att återhämta sig på lite 
    längre sikt är att det inte uppstår brist på vissa yrkesgrupper eller på 
    arbetskraft i några regioner. Risken är då uppenbar att det ger 
    förhållandevis snabba negativa effekter i form av inflationsimpulser som 
    sprider sig i ekonomin och som i sin tur kan innebära att arbetsmarknadens 
    återhämtning i form av ökad sysselsättning uteblir. 
 -  Arbetsmarknaden har en viktig fördelningspolitisk uppgift i att stödja de 
    grupper som har det särskilt besvärligt att hävda sig på arbetsmarknaden. I 
    dagsläget är det angeläget att snabbt ta ner ungdomsarbetslösheten. Den blir 
    särskilt allvarlig när den övergår till att bli långvarig. Men till de 
    grupper som det finns en anledning för arbetsmarknadspolitiken att stödja 
    hör också de utomnordiska invandrarna och äldre arbetslösa. 
 -  Om efterfrågan på arbetskraft är så låg att det inte är möjligt att med 
    förmedlingsinsatser och åtgärder som tar sikte på att stärka de arbets- 
    sökande och den vägen få människor i arbete så måste en sista försvarslinje 
    vara att med hjälp av arbetsmarknadspolitiken skapa sysselsättning i form av 
    t.ex. ALU. Detta är inte ett förstahandsalternativ utan en åtgärd som främst 
    används i ett nedåtgående konjunkturläge. Insatser av den här typen kommer 
    att vara viktiga än en tid men bör så snart som möjligt fasas ur till förmån 
    för åtgärder som tillgodoser den stigande efterfrågan på arbetskraft på den 
    ordinarie arbetsmarknaden. 
 
 Det finns bl.a. mot den här bakgrunden anledning att skyndsamt pröva vissa 
idéer om extraordinära och temporära insatser i syfte att bekämpa arbetslösheten 
och skapa en väl fungerande arbetsmarknad utan inflationsdrivande flaskhalsar. 
Det gäller att hitta former som balanserar individens krav på trygghet, med de 
krav om flexibilitet som företagen kan ha. Regeringen har uppdragit åt en 
särskild utredare att pröva förslagen om s.k. arbetsföretag. 
 För att motverka passivisering redan i ett tidigt skede av arbetslösheten bör 
möjligheterna till obligatorisk arbetsprövning redan efter några månader prövas. 
Det skulle också innebära en granskning av den sökandes förutsättningar och 
tillgänglighet för arbete. En sådan arbetsprövning förutsätter aktiv medverkan 
från parterna. Frågan kommer att utredas. 
 Arbetsmarknadspolitiken skall sammanfattningsvis inriktas på att: 
 
 -  Snabbt och väl tillsätta lediga platser så att de arbetssökande kommer i 
    arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. 
 -  Stärka de arbetssökandes ställning. 
 -  Öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten. 
 -  Minska risken för flaskhalsar och inflationstendenser. 
 -  Stödja utsatta grupper. 
 -  Skapa sysselsättning.  
Samarbete för att klara arbete och välfärd 
 
En viktig förutsättning för att lyckas med uppgiften att skapa förtroende och 
långsiktighet i agerande är att alla medverkar. Konfrontation måste ersättas med 
samverkan. Parterna på arbetsmarknaden har en särskilt viktig roll. 
 Det är viktigt att parterna utvecklar en process för såväl en rimlig 
löneutveckling som för andra verksamheter som har med arbetsmarknadens 
funktionssätt att göra; kompetensutveckling, bemanning och rekrytering. Det 
stärker förutsättningarna för företagande och investeringar, för värnet om de 
anställdas trygghet, goda villkor i arbetslivet och framtidens arbetstillfällen. 
 
En strategi i två steg 
 
Ett första steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken tas i och med denna 
proposition till riksdagen. Förslagen syftar framför allt till att stimulera 
till utökad kapacitet och investeringar i kunnande och kompetens. I förslagen 
ingår investeringssatningar, utbildningsåtgärder samt vissa insatser för 
ungdomar och för ökad rörlighet. Förslagen innebär att den nödvändiga 
förskjutningen av arbetsmarknadspolitiken från sysselsättningsskapande åtgärder 
i konjunkturens nedgångsfas till en satsning på utbildning och 
arbetsförberedande insatser i en uppåtgående konjunktur genomförs. 
 I detta första steg har åtgärderna därför följande inriktning; en starthjälp 
för att underlätta flyttning, investeringsåtgärder för att skapa ny produktion- 
skapacitet, utbildningsinsatser för att medverka till att flytta över 
arbetskraft till sektorer med låg arbetslöshet, arbetsförmedlingarnas behov av 
extrapersonal för att snabbt tillsätta lediga arbeten täcks inom ramen för 
Arbetsmarknadsverkets anslagssparande. Insatserna inom ramen för ALU minskas. 
 Samtidigt som detta första steg tas förbereds ett andra steg. Syftet är att mer 
uthålligt främja sysselsättning i näringslivet och minska omfattningen på såväl 
den öppna arbetslösheten som de särskilda åtgärderna i form av ALU-verksamhet 
m.m. Regeringen kommer i budgetpropositionen att lägga förslag med den 
inriktningen. Då kommer också förslag som tar sikte på att minska arbetslösheten 
bland ungdomar och minska långtidsarbetslösheten. Frågorna kommer att tas upp i 
samverkan med arbetsmarknadens parter.  
10.1.1 Anslagsfrågor m.m. 
 
Akuta insatser mot arbetslöshet under 
budgetåret 1994/95 - kalenderåret 1995 
 
Investeringssatsningar 
 
Den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden under senare år med en 
rekordartad ökning av arbetslösheten har lett till en överbelastning av 
arbetsmarknadspolitiken. Den ekonomiska politikens medel måste samordnas i syfte 
att stimulera till investeringar och nyanställningar. De arbetsmarknadspolitiska 
åtgärderna måste därför kraftfullt kompletteras med andra åtgärder. 
 De totala investeringarna har under början av 1990-talet sjunkit kraftigt. 
Speciellt kraftig har nedgången varit inom byggnadsindustrin. Trots att tecken 
till ökad investeringsbenägenhet nu föreligger, främst inom exportindustrin, är 
det angeläget att skapa tillfälliga stimulanser till ytterligare, nya eller 
tidigarelagda, investeringar. 
 De investeringsåtgärder som regeringen nu föreslår omfattar insatser som 
sammantaget beräknas skapa ca 50 000 direkta och indirekta arbetstillfällen på 
årsbasis. Programmet omfattar stimulansåtgärder inom en rad olika områden. 
 Investeringar inom näringslivet stimuleras genom möjligheten att direkt dra av 
50 % av kostnaderna för alla byggprojekt utom bostäder. Avdragsmöjligheten 
gäller tiden fram till den 31 maj 1996. Denna åtgärd beräknas skapa 18 000 nya 
årsarbeten under år 1995 (se avsnitt 8.4.1). 
 Omfattande miljöinvesteringar föreslås. Som stöd för utbyggnad av fjärr- 
värmenätet föreslås 100 mkr för bidrag om 15 %. Bidrag till kommuner om 50 mkr 
för investeringar som motverkar trafikbuller beräknas, med ett bidrag om 25 %, 
leda till investeringar om sammantaget 200 mkr. Stöd om 100 mkr bör få lämnas 
för bidrag om 15 % till åtgärder inom VA-sektorn inkl. ledningsnät. Vidare 
föreslås 75 mkr för upprustning av naturvårdsområden och 75 mkr för efter- 
behandling av gamla industriområden. 
 Regeringen avser att inleda en försöksverksamhet med investeringsbidrag till 
sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som syftar till att främja en 
omställning i ekologiskt hållbar riktning. Regeringen återkommer i 
budgetpropositionen med förslag till riktlinjer för denna försöksverksamhet. 
 Inom kulturområdet föreslås bidrag till icke-statliga kulturlokaler, med en 
bidragsnivå om 30 % för nybyggnation och 50 % för övriga projekt, till en 
kostnad av 50 mkr. Vidare föreslås utökat stöd till allmänna samlingslokaler med 
20 mkr samt till kulturmiljövård och byggnadsvård om sammanlagt 75 mkr, vilket 
beräknas leda till investeringar av den dubbla omfattningen. Bidrag med högst 
30 % för investeringar i lokaler för trossamfund bör få lämnas till en samman- 
lagd kostnad av 20 mkr. 
 Stöd om sammanlagt 360 mkr, med en bidragsnivå om högst 30 %, föreslås för 
reparations-, om- och tillbyggnad, i första hand av skolor och andra offentliga 
lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder.- 
 Inom bostadsområdet föreslås en extra subvention om 15 % för reparations-, om- 
och tillbyggnad avseende bostäder inkl. tillgänglighetsskapande åtgärder. 
Kostnaden för subventionen har beräknats till 1,5 mdkr. Vidare föreslås ett 
investeringsbidrag för att förbättra inomhusklimat till en kostnad av 200 mkr 
med ett bidrag om 20 %. Slutligen föreslås 100 mkr för ombyggnadsbidrag om 20 % 
för särskilda boendeformer för äldre och för personer med fysiska och psykiska 
funktionshinder. 
 Medlen för de nu nämnda investeringarna bör föras upp under tionde huvudtitelns 
reservationsanslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 
 Vidare bedömer regeringen att det finns en potential för att skapa ytterligare 
arbetstillfällen inom kommunikationsområdet. Regeringen föreslår därför att 
2 mdkr anslås redan innevarande budgetår på tilläggsbudget på ett särskilt 
anslag inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde för syssel- 
sättningsskapande åtgärder. 
 De nu föreslagna medlen bör användas till ökade underhålls- och re- 
investeringsåtgärder på vägar och järnvägar. Däri innefattas bl.a. åtgärder för 
att förbättra miljön, t.ex. åtgärder mot trafikbuller. Medlen bör även kunna an- 
vändas till tidigareläggning av investeringar inom andra delar av 
kommunikationssektorn. Sammantaget beräknas nu nämnda investeringar skapa 5 000 
arbetstillfällen. Regeringen kommer senare att besluta om den närmare för- 
delningen av dessa medel. 
 
Ungdomsåtgärder 
 
Ingenting är viktigare än att minska arbetslösheten bland de unga. Ett samhälle 
som inte kan erbjuda sina unga arbete eller utbildning bryts sönder. Därför 
satsar regeringen i ett första förslag på en särskild ungdomsintroduktion som 
skall ge praktik och möjlighet till ett fast arbete. Samtidigt förbereds ett 
andra steg som mera uthålligt skall främja sysselsättningen i näringslivet och 
minska omfattningen på såväl öppen arbetslöshet som särskilda åtgärder i form av 
ALU-verksamhet. Förslag till detta andra steg kommer att ges i 
budgetpropositionen. Regeringen vill också ge kommunerna ett tydligare 
uppföljningsansvar och skapa fler utbildningsplatser för unga. Kommunerna har 
redan i dag ett uppföljningsansvar för denna grupp.  
Ungdomsintroduktion m.m. 
 
Regeringens förslag: En ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, ungdomsintroduktion 
införs fr.o.m. den 1 januari 1995. Ungdomsintroduktionen innebär fyra månaders 
praktik som följs av sex månaders anställning, eventuellt med rekryteringsstöd. 
Under praktiktiden, som räknas som arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning, 
uppbär ungdomarna utbildningsbidrag. 
Skälen för regeringens förslag: Ungdomspraktiken hade en funktion att fylla i 
ett svårt arbetsmarknadsläge och blev snabbt populär både bland ungdomar och 
arbetsgivare. I en konjunkturuppgång är en sådan åtgärd dock mindre funktionell. 
Ungdomspraktiken är visserligen tidsbegränsad till den 30 juni 1995, men bör nu 
för ungdomar i åldrarna 20-24 år ersättas av en ungdomsintroduktion. 
 En ungdomsintroduktion skall vara förenad med vägledning och en individuell 
utvecklingsplan. Åtgärden ger företagen möjlighet att utan egen kostnad 
introducera ungdomar i arbetet under fyra månader. För att en arbetsgivare skall 
få ta emot en person i ungdomsintroduktion skall han eller hon förbinda sig att 
anställa den unge, eventuellt med rekryteringsstöd, under sex månader efter 
praktikperiodens slut. Ungdomarna uppbär utbildningsbidrag under de första fyra 
månaderna under vilka de inte betraktas som anställda. Åtgärden syftar i första 
hand till en tillsvidareanställning och skall fungera som en introduktion för 
ungdomar på den reguljära arbetsmarknaden. Åtgärden beräknas omfatta 24 000 
platser. För arbetshandikappade ungdomar bör arbetsförmedlingen vid behov få 
förlänga praktikperioden. 
 Vad gäller ungdomar under 20 år pågår överläggningar om utformning av det 
kommunala uppföljningsansvaret för denna grupp. Regeringen avser att återkomma i 
denna fråga. 
 Den reguljära utbildningen föreslås utvidgad för att bereda plats bl.a. för de 
ungdomar som saknar tillräcklig utbildning. Eftersom gymnasieskolan redan i dag 
är dimensionerad för dem som söker dit är det komvux, högskolan oc 
folkbildningen som föreslås få ökad utbildningskapacitet. Regeringen föreslår 
att komvux skall ökas med 13 000 platser, högskolan med 4 000 samt folk- 
bildningen med 1 200 platser under vårterminen 1995. 
 Inom ungdomspraktiken finns en åtgärd för högskoleutbildade ungdomar i åldrarna 
25-29 år. Åtgärden som kallas akademikerpraktik har beräknats till 2 000 platser 
av de 70 000 ungdomspraktikplatserna. Arbetsmarknaden har i dag stort behov av 
högskoleutbildade och praktikplatserna torde därmed vara obehövliga. En 
tillfällig anställning och vanlig ingångslön med hjälp av rekryteringsstöd kan 
underlätta för nyutexaminerade högskoleutbildade. Regeringen föreslår att 
akademikerpraktiken skall upphöra fr.o.m. den 1 januari 1995. 
 I enlighet med det anförda har inom Arbetsmarknadsdepartementet upprättats ett 
förslag till lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion. Lagen bör träda 
i kraft den 1 januari 1995. Under en övergångsperiod kommer ungdomspraktik att 
kunna beviljas ungdomar under 20 år. Den nu gällande lagen om ungdoms- 
praktikanter får därför fortsätta att gälla fram till den 1 juli 1995. 
 
Utbildningssatsningar 
 
Kunskap blir allt viktigare för såväl näringslivets som de enskilda individernas 
utveckling och möjlighet till sysselsättning. Utbildning måste ses som en 
investering. Ett samlat kunskapslyft måste komma till stånd i samhället. 
Utbildningsministern kommer därför att leda arbetet med att mobilisera 
utbildningssamhällets alla resurser. 
 Utbildningssatsningar är också avgörande för möjligheterna att nå ett mer 
jämställt arbetsliv. En omfattande satsning på arbetsmarknadsutbildning, komvux, 
utbildningsvikariat, högskoleutbildning och förbättrade utbildningsbidrag ger 
arbetslösa kvinnor nya möjligheter på arbetsmarknaden. Det bidrar också till att 
bryta de könsgränser som finns på arbetsmarknaden samtidigt som utbildning också 
ger fler kvinnor tillfälle att utveckla sig i sitt arbete. Så kan 
arbetslöshetsbekämpningen sättas in i ett större sammanhang där målet är att 
bryta segregationen och skapa en mer jämställd arbetsmarknad. 
 
Arbetsmarknadsutbildningen 
 
Regeringens förslag: Omfattningen på arbetsmarknadsutbildningen ökas med totalt 
9 800 platser fr.o.m. den 1 januari 1995, varav 5 000 förläggs till den 
upphandlade arbetsmarknadsutbildningen och 4 800 platser till det reguljära 
skolväsendet. 
Skälen för regeringens förslag: I nuvarande arbetsmarknadsläge där en uppåt- 
gående konjunktur kan skönjas är det angeläget att stärka kompetensen hos ar- 
betskraften och försöka hindra att inflationsdrivande flaskhalsar uppstår. Det 
finns redan tecken på att vissa industriföretag har rekryteringsproblem. Det är 
främst brist på tekniker och ingenjörer men efterfrågan är stor även på kvali- 
ficerade industriarbetare. Genom att, fr.o.m. den 1 januari 1995 öka sats- 
ningarna på arbetsmarknadsutbildning med tonvikt på yrkesinriktning, varav 
5 000 platser läggs till den upphandlade utbildningen och 4 800 platser till 
det reguljära skolväsendet, bedömer regeringen att förutsättningarna ökar för 
att under nästa år underlätta ökningen av sysselsättning på den svenska arbets- 
marknaden. Denna ytterligare satsning på arbetsmarknadsutbildningen beräknas 
kosta 755 mkr under resten av budgetåret, varav 470 mkr avser utbildningsbidrag. 
 
Högskoleutbildningen 
 
Regeringens förslag: Ytterligare 4 000 platser inrättas inom högskoleut- 
bildningen under vårterminen 1995. 
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår resurser för ytterligare 
4 000 högskolestuderande på heltid under vårterminen 1995. Utökningen bör huvud- 
sakligen ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar 
till vilka det i dag finns ett stort antal sökande som inte kan beredas plats. 
Inom dessa utbildningar finns viss ledig kapacitet vad gäller lärare och loka- 
ler. 
 Kostnaden härför beräknas till 50 miljoner kr för vårterminen 1995. Belast- 
ningen på studiemedelsanslaget beräknas öka 32 miljoner kr. Regeringens avsikt 
är att de studerande som påbörjar dessa utbildningar skall kunna beredas plats 
även höstterminen 1995. 
 
Komvux 
 
Regeringens förslag: Antalet platser inom komvux kan genom omfördelning av 
befintliga resurser utökas med ca 13 000 under vårterminen 1995. Regeringen bör 
bemyndigas att, vid behov, utöka antalet platser ytterligare. 
 Vidare bör regeringen bemyndigas att, vid behov, utöka antalet särskilda vuxen- 
studiestöd för arbetslösa (svuxa) till en kostnad av högst 342 miljoner kr under 
innevarande budgetår. 
Skälen för regeringens förslag: Skolverket räknar med att kunna omfördela medel 
till komvux för i storleksordningen 13 000 ytterligare platser under vårterminen 
1995, eftersom det blir platser över inom tredje året i gymnasieskolan och genom 
att utbildningscheckarna inte utnyttjas fullt ut. 
 Regeringen gör den bedömningen att antalet utbildningsplatser genom denna 
omfördelning täcker det behov av ytterligare platser som kan finnas inom komvux. 
Regeringens avsikt är att de studerande som påbörjar denna utbildning skall 
kunna beredas plats även höstterminen 1995. Regeringen avser att återkomma till 
detta i budgetpropositionen i samband med att andra särskilda 
utbildningsinsatser inom gymnasieskolan, komvux, högskolan och folkbildningen 
för budgetåret 1995/96 kommer att behandlas. 
 Omfördelningen medför att antalet svuxa-stöd kan behöva utökas. Dessutom 
behöver antalet svuxa-stöd öka till en ytterligare kostnad på 10 miljoner kr 
till följd av vad som föreslås nedan i fråga om folkbildningen. Vid beräkningen 
har beaktats att svuxa-medel redan avsatts för utbildningscheckarna och den s.k. 
trainee-utbildningen. Regeringen föreslår därför att 332 miljoner kr anvisas för 
att öka antalet svuxa-stöd. 
 
Folkbildningen 
 
Regeringens förslag: Folkbildningsrådet tillförs ytterligare 26,3 miljoner kr 
för utbildningsinsatser inom folkhögskola och folkbildning för arbetslösa under 
vårterminen 1995. 
Skälen för regeringens förslag: Folkbildningen erbjuder för många den lämpliga 
studieformen. Studieförbund och folkhögskolor är därför ett värdefullt komple- 
ment till den allmänna vuxenutbildningen. Där görs redan nu stora insatser i 
arbetet på att höja kompetensen i samhället. Särskilt betydelsefulla insatser 
kan folkbildningen göra för dem som har kort utbildning och svag tilltro till 
sin egen förmåga att utveckla sina kunskaper. I storleksordningen 1 200 platser 
bör kunna åstadkommas första halvåret 1995 genom denna insats till enutbild- 
ningskostnad om 26,3 miljoner kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande 
att omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet med trainee-utbildning under 
åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till folkbildningen under samma huvud- 
titel. 
 
Utbildningsbidragen 
 
Regeringens förslag: Systemet med utbildningsbidrag med lånedel som gäller för 
deltagare i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt 
för ungdomar under 25 år som deltar i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning 
tas bort fr.o.m. den 1 januari 1995.Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 
1993 infördes nya bidragsregler för den som beviljas arbetsmarknadsutbildning 
för kurser i det reguljära utbildningsväsendet samt för den som inte fyllt 25 år 
och som deltar i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. 
 Bidragsdelen vid dessa utbildningar utgör 65 % av utbildningsbidraget. 
Resterande belopp får den studerande ansöka om som lån. 
 Erfarenheten av det nya bidragssystemet har bl.a. visat att studerande avstår 
från studier och väljer att behålla arbetslöshetsunderstöd i stället, eftersom 
det i många fall är mer ekonomiskt fördelaktigt än utbildningsbidrag med 
lånedel. Vidare har andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder fått överta den roll 
som arbetsmarknadsutbildningen tidigare spelade. Betydligt fler ungdomar 
"föredrar" ungdomspraktik och arbetslivsutveckling, ALU, som lösning på sin 
akuta arbetslöshetssituation. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 
utbildningsbidrag med lånedel slopas fr.o.m. den 1 januari 1995. Kostnaden 
härför beräknas till 621 miljoner kr under första halvåret 1995. 
 I enlighet med det anförda bör lagen om särskilt studielån för den som genomgår 
arbetsmarknadsutbildning upphävas fr.o.m. den 1 januari 1995. 
 
Utbildningsvikariaten 
 
Regeringens förslag: Omfattningen på utbildningsvikariat ökas med 5 000 till 
20 000 per månad fr.o.m. den 1 januari 1995. 
Skälen för regeringens förslag: Utbildningsvikariaten är en smidig åtgärd som 
visat sig vara mycket effektiv för att höja kompetensen hos anställda. Åtgärden 
innebär att arbetsgivaren får göra ett avdrag på arbetsgivaravgiften med 475 kr 
per dag för vikarie som anvisas från arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår en 
utökning med 5 000 personer per månad fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget 
beräknas kosta 407 mkr under första halvåret 1995 och belastar slutligen arbets- 
marknadsfonden i form av minskade avgiftsinkomster. Kostnaden för utbildnings- 
vikariat under budgetåret 1994/95 beräknas till 1 995 mkr och avdragen för 
utbildningskostnader beräknas till 855 mkr. 
 
Starthjälp 
 
Regeringens förslag: Bidrag till starthjälp får fr.o.m. den 1 januari 1995 
lämnas till en arbetslös som flyttar från hemorten för att arbeta på annan ort. 
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att den geografiska rörligheten 
ökar. Då kan den stigande efterfrågan bättre utnyttjas samt inflationsdrivande 
flaskhalsproblem motverkas. Ett generösare flyttningsstöd bör därför införas. 
Detta medför dessutom att arbetsförmedlingen kan ställa högre krav på de 
arbetslösa att ta ett arbete även om det innebär flyttning. 
 Regeringen föreslår därför att ett bidrag för starthjälp införs. Starthjälpen 
skall underlätta för arbetslösa att ta ett arbete på annan ort än hemorten, dit 
det inte är möjligt att dagpendla. Den arbetslöse kan få starthjälp om 
arbetsförmedlingen medverkat till platstillsättningen samt om anställningen 
avser minst tolv månader. Starthjälp lämnas inte vid tillträdande av en första 
anställning efter avslutad utbildning. Efter genomförd arbetsmarknadsutbildning 
skall dock starthjälp kunna lämnas. Bidraget bör uppgå till 15 000 kr. 
Starthjälpen beräknas omfatta ca 15 000 personer om året. Kostnaden för perioden 
den 1 januari-den 30 juni 1995 beräknas till 112,5 mkr. 
 
Arbetslivsutveckling 
 
Regeringens bedömning: ALU-verksamheten minskas i omfattning fr.o.m. den 
1 januari 1995. ALU-projekt inriktas i fortsättningen i första hand mot miljö- 
och kultursektorn. 
Skälen för regeringens bedömning: Läget på den ordinarie arbetsmarknaden har 
ljusnat. Företagen har under den de senaste månaderna börjat att nyanställa. I 
detta konjunkturläge är det viktigt att inrikta arbetsmarknadspolitiken mot ut- 
bildnings- och rekryteringsåtgärder. Sysselsättningsåtgärder, som beredskapsar- 
beten och arbetslivsutveckling, bör hållas nere för att inte motverka rekryte- 
ringen till näringslivet. 
 Omfattningen av ALU-verksamheten bör även begränsas på grund av de risker som 
finns för undanträngningseffekter inom åtgärden. 
 ALU-verksamheten bör från och med årsskiftet 1994/95 inriktas i första hand mot 
miljö- och kultursektorn i vid mening. Det finns ett stort behov i samhället att 
öka insatserna för att förbättra miljön och öka medvetenheten om miljöproblem. 
Kultursatsningar kan stärka människors självförtroende och öka deras medvetenhet 
om olika samhällsproblem, som t.ex. miljöförstöring, rasism och mobbning. 
 ALU beräknades i 1994 års kompletteringsproposition omfatta i genomsnitt 75 000 
personer per månad under budgetåret 1994/95 (prop. 1994/94:150 bil. 10). 
Regeringen beräknar nu, mot bakgrund av den tidigare redovisade omläggningen av 
arbetsmarknadspolitiken, antalet personer i ALU till 25 000 personer i 
genomsnitt per månad under kalenderåret 1995. Verksamheten kommer därefter att 
successivt trappas av. 
 
Sammanfattning av kostnaderna för de 
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna 
 
Det utökade antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen, införandet av starthj- 
älp och återgången till full dagpenning i utbildningsbidraget för alla som 
deltar i arbetsmarknadsutbildning medför en kostnadsökning med totalt 1 489 
miljoner kr. Kostnaderna för det föreslagna investeringsprogrammet beräknas att 
uppgå till 2 725 miljoner kr exkl. väginvesteringarna. Eftersom 
ungdomsprogrammet ersätter ungdomspraktiken finns redan medel avsatta för dessa 
insatser. Sammantaget innebär detta att ytterligare 3 071 miljoner kr bör 
anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för insatser under 
resterande del av detta budgetår. För innevarande budgetår har riksdagen under 
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisat ett reservationsanslag på 
25 716 738 000 kr (prop. 1993/94:150 bil. 10, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 
1993/94:457), vilket medför att medlen under anslaget 1994/95 bör uppgå till 
28 787 686 000 kr. 
 De ytterligare insatserna inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, de 
extra investeringsåtgärderna, det utökade antalet högskoleplatser och 
utbildningsvikariat finansieras genom den kraftiga neddragningen av ALU, som 
minskar belastningen på arbetsmarknadsfonden samt genom att vissa reservationer 
från föregående budgetårs anslag används. Till detta kommer extra inleveranser 
från statliga bolag och affärsverk om 3 miljarder kr samt indragningar av 
reservationer under andra huvudtitlar. Samtliga föreslagna åtgärder som medför 
kostnadsökningar är således fullt ut finansierade. Regeringens förslag innebär 
följaktligen att resurser som redan anvisats till olika insatser för att 
motverka arbetslöshet under innevarande budgetår används på ett mer rationellt 
och effektivt sätt. 
 
10.1.2 Upprättade lagförslag 
 
Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckningen i avsnittet Förslag till 
riksdagsbeslut. Lagförslagen återfinns i Bilaga 1. 
 
10.2 Förslag till riksdagsbeslut 
 
Regeringen föreslår att riksdagen 
 1. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om praktik för ungdomar i 
    ungdomsintroduktion, 
 2. antar regeringens  förslag till lag om  upphävande av lagen (1993:719) om 
    särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning, 
 3. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag för investeringssatsningar, 
 4. godkänner vad regeringen förordar om att ungdomspraktiken för ungdomar 20-24 
    år liksom akademikerpraktiken för ungdomar 25-29 år upphör fr.o.m. den 
    1 januari 1995, 
 5. godkänner vad regeringen förordar om en ny åtgärd benämnd ungdomsintro- 
    duktion för ungdomar, 
 6. godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av arbetsmark- 
    nadsutbildning, 
 7. godkänner vad regeringen förordar om att vid behov utöka antalet 
    utbildningsplatser i komvux för arbetslösa under budgetåret 1994/95, 
 8. godkänner vad regeringen förordar om omfattningen av utbildningsvikariat, 
 9. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp, 
10. bemyndigar regeringen att omfördela medel från anslaget Försöksverksamhet 
    med trainee-utbildning under åttonde huvudtiteln till anslaget Bidrag till 
    folkbildningen under samma huvudtitel, 
11. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor på till- 
    läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under åttonde 
    huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kronor, 
12. till Vuxenstudiestöd m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för 
    budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservation- 
    sanslag på 342 000 000 kronor, 
13. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten 
    för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservations- 
    anslag på 3 070 948 000 kronor, 
14. till Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets 
    verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 
    1994/95 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 
    2 000 000 000 kronor.  
Propositionens lagförslag 
 
Socialdepartementets verksamhetsområde 
 
 1  Lag om ändring i lagen (1942:529) om allmänna barnbidrag.. 3 
 2  Lag om ändring i föräldrabalken........................... 4 
 3  Lag om ändring i utsökningsbalken......................... 5 
 4  Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott...... 6 
 5  Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till 
    vissa adoptivbarn......................................... 7 
 6  Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.... 8 
 7  Lag om ändring i lagen (1994:000) om allmänna 
    egenavgifter..............................................10 
 8  Lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i lagen 
    (1981:691) om socialavgifter..............................11  
Finansdepartementets verksamhetsområde 
 
 1  Lag om direktavdrag för byggnader m.m.....................13 
 2  Lag om skattelättnader för sparande i allemansfond........16 
 3  Lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs- 
    inkomster vid 1996-1999 års taxeringar....................17 
 4  Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...........18 
 5  Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.30 
 6  Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).................57 
 7  Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).............60 
 8  Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighets- 
    skatt.....................................................61 
 9  Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration 
    och kontrolluppgifter.....................................63 
10  Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av 
    obeskattade reserver......................................67 
11  Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt 
    på vissa förvärvsinkomster................................68 
12  Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på 
    pensionsmedel.............................................71 
13  Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder....73 
14  Lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premie- 
    skatt för grupplivförsäkring, m.m.........................75 
15  Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt 
    på pensionskostnader......................................76 
16  Lag om ändring i lagen (1993:1519) om avdrag för kost- 
    nader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 
    års taxering..............................................77 
18  Lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid 
    beskattning...............................................78 
18  Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel.....79 
19  Lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings- 
    fonder....................................................80 
20  Lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för under- 
    skott av näringsverksamhet................................82 
21  Lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av 
    skatteutjämningsreserv....................................84 
22  Lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapital- 
    underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.......87 
23  Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av 
    lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.............89 
24  Lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av 
    lagen (1990:172) om begränsning av skatt i vissa fall.....91 
25  Lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt 
    på aktier.................................................92 
26  Lag om upphävande av lagen (1992:575) om ändring i lagen 
    (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.................93 
27  Lag om upphävande av lagen (1993:1520) om beräkning av 
    beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig 
    inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster 
    vid 1995 och 1996 års taxeringar..........................94 
28  Lag om upphävande av lagen (1994:776) om beskattning av 
    viss vidareutdelning......................................95 
29  Lag om ändring i lagen (1994:961) med särskilda bestäm- 
    melser om utbetalning av skattemedel år 1995..............96 
 
Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde 
 
 1  Lag om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion.........97 
 2  Lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt 
    studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning...98  
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om 
allmänna barnbidrag 
 
 Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall 
ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
2 a §2 
Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera 
barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i 4 § tredje 
stycket eller 7 §. 
 Flerbarnstillägg lämnas  Flerbarnstillägg lämnas 
med belopp som motsva-   med 
rar 
 1. ett halvt              1. 2 400 kronor om året 
barnbidrag för det        för det tredje barnet, 
tredje barnet,             2. 7 200 kronor om året 
 2. ett helt barnbidrag   för det fjärde barnet, 
för det fjärde barnet och  3. 9 000 kronor om året 
varje ytterligare barn.   för det femte barnet och 
                          varje ytterligare barn. 
 Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär 
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär 
allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är 
eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. 
 Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla 
detta till den allmänna försäkringskassan. 
 Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag 
eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
1 Lagen omtryckt 1973:449. 
2 Senaste lydelse 1994:366.  
2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 
 
  Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § föräldrabalken skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
7 kap. 
9 § 
Rätten att kräva ut      Rätten att kräva ut 
fastställt under-        fastställt underhålls- 
hållsbidrag går förlorad bidrag går förlorad fem år 
tre år efter den         efter den ursprungligen 
ursprungligen gällande   gällande förfallodagen, om 
förfallodagen, om inte   inte annat följer av 
annat följer av andra    andra eller tredje 
eller tredje stycket.    stycket. 
 Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första 
stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av 
ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut 
ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter. 
 Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om förordnande 
av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhållsbidraget krävas ut inom 
tre månader från det att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när 
förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer 
ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att 
ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för underhållsbidraget eller 
konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i 
andra stycket. 
 Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.  
  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhållsbidrag 
för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992 eller 
senare.  
3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 
 
 Härigenom föreskrivs att 15 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha följande 
lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
15 kap. 
5 §1 
Införsel för underhållsbidrag får ej ske utan att bidragsbelopp som får tagas ut 
enligt andra stycket utestår obetalt eller att gäldenären vid två eller flera 
tillfällen under de senaste två åren före införselbeslutet har underlåtit att 
betala i rätt tid och det finns anledning antaga att detta skall upprepas. 
 Införsel får inte äga   Införsel får inte äga rum 
rum för underhållsbidrag för underhållsbidrag sedan 
sedan tre år har för-    fem år har förflutit från 
flutit från den urs-     den ursprungliga för- 
prungliga förfallodagen. fallodagen. 
 Genom införsel får ej tagas ut annat bidragsbelopp än sådant som är förfallet 
när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter.  
  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhållsbidrag 
för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 1 januari 1992 eller 
senare.  
1 Senaste lydelse 1984:296.  
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om 
bidragsförskott 
 
  Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
4 §2 
Bidragsförskott utgör för Bidragsförskott utgör för år 
år räknat fyrtio procent  räknat 14 080 kronor. 
av det basbelopp som 
enligt 1 kap. 6 § lagen 
(1962:381) om allmän 
försäkring har fast- 
ställts för året. För 
det bidragsförskott som 
avser januari månad 
tillämpas dock det 
basbelopp som gällde för 
det föregående året. 
 Om det finns grundad anledning anta att fastställt underhållsbidrag betalas i 
vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp 
enligt första stycket samt underhållsbidragets belopp. 
 Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad 
den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott enligt 
första stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I fall som avses i andra 
stycket lämnas inget bidragsförskott.  
  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
1 Lagen omtryckt 1976:227. 
2 Senaste lydelse 1988:885.  
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om 
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn 
 
  Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa 
adoptivbarn skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
5 §1 
Det särskilda bidraget   Det särskilda bidraget 
utgör för år räknat      utgör för år räknat 14 080 
fyrtio procent av det    kronor. 
basbelopp som enligt 1 
kap. 6 § lagen (1962:381) 
om allmän försäkring har 
fastställts för året. För 
det bidrag som avser 
januari månad tillämpas 
dock det basbelopp som 
gällde för det föregående 
året.  
  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
1 Senaste lydelse 1988:887.  
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om 
allmän försäkring 
 
  Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 
skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                      1 kap. 
                       6 §2 
 Inom den allmänna       Inom den allmänna 
försäkringen skall de    försäkringen skall de 
beräkningar, som anges   beräkningar, som anges i 
i denna lag, göras med   denna lag, göras med 
anknytning till ett      anknytning till ett 
basbelopp. Vissa be-     basbelopp. Vissa be- 
räkningar skall dock     räkningar skall dock göras 
göras enligt vad som     enligt vad som anges i 
anges i tredje stycket.  tredje och femte 
 Basbeloppet fastställs  styckena. 
av regeringen för varje    Basbeloppet fastställs 
år och utgör 29 700      av regeringen för varje år 
kronor multiplicerat     och utgör 35 200 kronor 
med det tal (jämförelse- multiplicerat med det 
tal) som angerförhållan- tal (jämförelsetal) som 
det mellan det allmänna  anger förhållandet mellan 
prisläget i oktober      det allmänna prisläget i 
året före det som        oktober året före det som 
basbeloppet avser och    basbeloppet avser och 
prisläget i oktober      prisläget i oktober 1993. 
1989. Därvid skall       Därvid skall dock bortses 
bortses från de prisför- från de kvarvarande 
ändringar som följer av  direkta effekter på 
ändringar av den stat-   prisläget som beror på 
liga fastighetsskatten,  deprecieringen av den 
av indirekta skatter     svenska kronan under 
och av räntebidrag inom  tiden den 19 november - 
bostadsbidragssystemet,  den 18 december 1992. 
allt i den mån åtgärder- Vid fastställande av 
na vidtagits för att     basbeloppet för år 1995 
finansiera den sänkning  skall det framräknade jäm- 
av den statliga          förelsetalet minskas med 
inkomstskatten som       talet 1 och därefter 
genomfördes åren 1990    multipliceras med 0,60, 
och 1991. Vidare skall   varefter ett tillägg görs 
bortses från de direkta  med talet 1. Basbeloppet 
effekter på prisläget    avrundas till närmaste 
som beror på deprecie-   hundratal kronor. 
ringen av den svenska 
kronan under tiden den 
19 november - den 18 
december 1992. 
Basbeloppet avrundas 
till närmaste hundratal 
kronor. 
  Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall  minskas med två procent 
vid beräkning av 
  a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension 
enligt 6 - 8 kap. samt änkepension, barnpension och barntillägg som uppbärs med 
stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i denna lag, 
  b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och 
efterlevandepension enligt 12 - 14 kap. samt änkepension och barnpension som 
uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i 
denna lag. 
  I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon minskning 
enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns som anges i 8 
kap. 3 § andra meningen. 
                           Det enligt andra 
                         stycket fastställda 
                         beloppet skall ökas med 
                         ett belopp som svarar 
                         mot den beräkningsåtgärd 
                         som anges i tredje 
                         meningen samma stycke 
                         vid beräkning av 
                         pensionsgrundande 
                         inkomst och fastställande 
                         av pensionspoäng enligt 
                         11 kap. 5 och 6 §§.  
  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i 1 kap. 6 
§ tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för år 1995. Äldre 
bestämmelser tillämpas på pension som avser tid före ikraftträdandet.  
1 Lagen omtryckt 1982:120. 
2 Senaste lydelse 1993:1344.  
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om 
allmänna egenavgifter 
 
 Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter skall ha 
följande lydelse. 
 
Lydelse enligt            Föreslagen lydelse 
prop. 1994/95:41 
 
2 § 
Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunderlaget för 
varje år betala allmänna egenavgifter i form av 
 1. pensionsavgift med 1 procent, 
 2. sjukförsäkringsavgift 2. sjukförsäkringsavgift 
med 0,95 procent.         med  2,95 procent. 
   Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor. Avgift 
som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor. 
 
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring 
i lagen (1981:691) om socialavgifter 
 
  Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:000) om ändring i lagen 
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse. 
 
Lydelse enligt prop.      Föreslagen lydelse 
1994/95:41 
 
2 kap. 
1 § 
En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för varje år 
betala 
 1. sjukförsäkringsavgift  1. sjukförsäkringsavgift 
med 8,43 procent,          med 6,23 procent, 
  2. folkpensionsavgift med 5,86 procent, 
  3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent, 
  4. delpensionsavgift med 0,20 procent, 
  5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent, 
  6.                       6. 
arbetsmarknadsavgift     arbetsmarknadsavgift med 
med 2,12 procent,        4,32 procent, 
  7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent, 
  8. lönegarantiavgift med 0,20 procent. 
  Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande 
ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen 
(1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsavgift. 
  Staten betalar inte arbetsskadeavgift.  
1 Lagen omtryckt 1989:633.  
1 Förslag till lag om direktavdrag för byggnader m.m. 
 
 Härigenom föreskrivs följande.  
Direktavdrag 
 
1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen 
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får omedelbart avdrag 
(direktavdrag) göras enligt bestämmelserna i denna lag för utgifter för 
investeringar i byggnader och markanläggningar som den skattskyldige lagt ner 
under beskattningsåret. 
 I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. 
 
2 § Direktavdrag får göras för sådana utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av 
byggnader eller markanläggningar här i landet som enligt punkterna 6 och 7 av 
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) får dras av genom årliga 
värdeminskningsavdrag. 
 Direktavdrag får inte göras till den del utgifterna avser bostäder och inte 
till någon del i fråga om byggnad eller markanläggning som till huvudsaklig del 
avser bostäder.  
Tidsperiod 
 
3 § Direktavdrag medges för utgifter för byggnads- och markarbeten som lagts ner 
under tiden november 1994 - maj 1996. 
 
4 § Utgifter anses nedlagda, i fråga om material, när materialet har fogats in i 
eller på liknande sätt tillförts en byggnad eller en markanläggning och, i fråga 
om arbete, när arbetet har utförts. 
 Vid byggnads- eller anläggningsentreprenader skall förskott eller 
a conto-betalningar anses som utgifter. Ett förskott eller en a conto-betalning 
som erlagts inom två månader efter det beskattningsår då arbetet utfördes skall 
anses ha erlagts under beskattningsåret. 
 Av 8 § framgår att avdrag i vissa fall får göras ett senare beskattningsår än 
det då utgiften lagts ner.  
Högsta avdragsbelopp 
 
5 § Direktavdrag får göras med högst 50 procent av utgifterna.  
Avdragsutrymme 
 
6 § Direktavdrag får inte överstiga summan av följande belopp (avdragsutrymmet) 
 1. belopp som sammanlagt skall återföras enligt lagen (1993:1540) om återföring 
av skatteutjämningsreserv och som också återförts, 
 2. överfört avdragsutrymme enligt 9 §, 
 3. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen 
(1993:1538) om periodiseringsfonder eller, i fråga om handelsbolag, belopp som 
delägarna återfört, 
 4. 25 procent av ett belopp som utgörs av underlaget för avdrag för avsättning 
till periodiseringsfond enligt 3 § lagen om periodiseringsfonder före 
direktavdrag, minskat med under beskattningsåret utnyttjat avdragsutrymme enligt 
1 - 3 eller, i fråga om handelsbolag, av ett belopp motsvarande summan av 
delägarnas underlag för avdrag för avsättning till periodiseringsfond före 
direktavdrag, minskat med under beskattningsåret utnyttjat avdragsutrymme enligt 
1- 3. 
 Avdragsutrymme enligt en senare punkt får tas i anspråk först sedan 
avdragsutrymmet enligt närmast föregående punkt uttömts. 
 Avdragsutrymmet enligt första stycket 2 är uttömt först när samtliga företag i 
koncernen utnyttjat motsvarande avdragsutrymme eller överfört det enligt 9 §. 
 
7 § Avser det beskattningsår som omfattar utgången av maj 1996 mer än tolv 
månader skall avdragsutrymmet enligt 6 § första stycket 4 räknas om så att det 
motsvarar ett beskattningsår om tolv månader. 
 
Avdrag för utgifter under tidigare beskattningsår 
 
8 § Överstiger det högsta avdragsbeloppet enligt 5 § avdragsutrymmet enligt 6 § 
får överskjutande belopp sparas till ett senare beskattningsår. 
 Avdrag medges dock inte för senare beskattningsår än det som omfattar utgången 
av maj 1996. 
 
Överföring av avdragsutrymme inom koncern 
 
9 § Ett företag som återför avdrag enligt lagen (1993:1540) om återföring av 
skatteutjämningsreserv får överföra det därigenom uppkomna avdragsutrymmet till 
ett annat företag, om det har rätt till avdrag enligt 2 § 3 mom. lagen 
(1947:576) om statlig inkomstskatt för koncernbidrag till det andra företaget. 
 
Minskning av underlaget för avsättning till periodiseringsfond 
 
10 § Tas avdragsutrymme enligt 6 § första stycket 4 i anspråk för direktavdrag 
minskas underlaget för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen 
(1993:1538) om periodiseringsfonder med motsvarande belopp. 
 
Anskaffningsvärde och värdeminskningsavdrag 
 
11 § Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt punkterna 6 och 7 av 
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall anskaffningsvärdet 
minskas med gjorda direktavdrag. 
 I övrigt skall de utgifter som dragits av genom direktavdrag räknas in i 
anskaffningsvärdet och direktavdragen anses som värdeminskningsavdrag. 
 
Uppgiftsskyldighet 
 
12 § Den som yrkar direktavdrag skall i självdeklaration lämna de uppgifter som 
behövs för beräkningen av avdraget.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
2 Förslag till lag om skattelättnader för sparande i 
allemansfond 
 
  Härigenom föreskrivs följande. 
 
1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande i allemansfond enligt 
lagen (1983:890) om allemanssparande. 
 
2 § Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas två 
tredjedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust på 
sådan andel grundas på två tredjedelar av förlusten.  
  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering.  
3 Förslag till lag om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 
1996-1999 års taxeringar 
 
  Härigenom föreskrivs följande. 
 
1 § I stället för vad som anges i 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 
angående beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall vid 
1996-1999 års taxeringar statlig inkomstskatt för fysiska personer och dödsbon 
beräknas enligt denna lag. 
 
2 § För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst enligt 
följande. 
 Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 25 procent av den del av den 
beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som vid 1996 års 
taxering uppgår till 203 900 kronor. Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsen 
till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det 
jämförelsetal, uttryckt i procent, som enligt 1 kap. 6 § andra stycket lagen 
(1962:381) om allmän försäkring ligger till grund för bestämmande av basbeloppet 
för året före taxeringsåret med tillägg av 1,2 procentenheter. Skiktgränsen 
fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och 
avrundas nedåt till helt hundratal kronor. 
 
3 § För dödsbon beräknas skatten på förvärvsinkomst enligt 2 § med följande 
undantag. 
 Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade tas 
det i 2 § angivna beloppet på 100 kronor ut bara om den beskattningsbara 
förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2 
mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och med det fjärde beskattningsåret 
efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 25 
procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara 
förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 § 
2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.  
 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering. 
 2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om skattskyldig med inkomst av 
näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för 
vilken beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994.  
4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370) 
 
 Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)1 
 dels att punkterna 1 a och 2 a av anvisningarna till 22 § skall upphöra att 
gälla, 
 dels att 33 § 2 mom., 46 § 1 mom., punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 22 
§, punkterna 6, 7, 12 och 33 av anvisningarna till 23 § samt punkt 2 av 
anvisningarna till 24 § skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       33 § 
 2 mom.2 Avdrag för       2 mom. Avdrag för 
kostnader som avses i    kostnader som avses i 
punkt 4 av anvisningarna punkt 4 av anvisningarna 
får göras endast         får göras endast till den 
till den del             del kostnaderna 
kostnaderna överstiger   överstiger 6 000 kronor 
4 000 kronor och för     och för övriga kostnader 
övriga kostnader till    till den del kostnaderna 
den del kostnaderna      överstiger 1 000 kronor. 
överstiger 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock 
Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om kostnader 
inte i fråga om          som avses i 1 mom. 
kostnader som avses i 1  tredje stycket, 
mom. tredje stycket,     punkterna 3-3c, 7 och 8 
punkterna 3-3c, 7 och 8  av anvisningarna samt 
av anvisningarna samt    färdkostnad för resa i 
färdkostnad för resa i   tjänsten. 
tjänsten. 
                       46 § 
 1 mom.3 Underskott av    1 mom. 
förvärvskälla som utgör 
aktiv näringsverksamhet 
enligt 11 kap. 3 § lagen 
(1962:381) om allmän för- 
säkring får - efter 
yrkande av den skat- 
tskyldige och med de 
begränsningar som anges 
i andra-fjärde styckena 
- dras av från den 
skattskyldiges inkomst. 
 Avdrag får göras för 
underskott avseende det 
beskattningsår då den 
skattskyldige började 
bedriva förvärvskällan 
(startåret) och de fyra 
närmast följande beskatt- 
ningsåren. Om förvärvs- 
källan övergått till den 
skattskyldige från någon 
sådan närstående som avses 
i punkt 14 av anvis- 
ningarna till 32 § får 
avdrag göras endast om 
den närstående hade varit 
berättigad till avdrag 
om han fortsatt att 
driva verksamheten. 
Sistnämnda begränsning 
gäller dock inte om 
övergången skett genom 
köp, byte eller därmed 
jämförligt förvärv från 
förälder eller från far- 
eller morförälder. 
 Avdrag medges inte 
 1. skattskyldig som 
någon gång under de fem 
beskattningsår som när- 
mast föregått startåret 
direkt eller indirekt 
bedrivit likartad 
verksamhet, 
 2. för underskott som 
belöper på kommandit- 
delägare eller sådan del- 
ägare i handelsbolag som 
i förhållande till övriga 
delägare i bolaget för-    Avdrag får efter 
behållit sig ett         yrkande av den 
begränsat ansvar för     skattskyldige göras för 
bolagets förbindelser i  underskott av förvärvskälla 
vidare mån än som anges  som är hänförlig till aktiv 
i 18 § tredje stycket,   näringsverksamhet enligt 
 3. i den mån avdrag för 11 kap. 3 § lagen 
underskottet medgetts    (1962:381) om allmän för- 
enligt 3 § 13 mom., 25 § säkring om den ute- 
10 mom. eller 26 § 9     slutande eller så gott 
mom. lagen (1947:576)    som uteslutande avser 
om statlig               litterär, konstnärlig 
inkomstskatt,            eller därmed jämförlig 
 4. för underskott i     verksamhet. Avdrag får 
förvärvskälla i vilken   med iakttagande av 
ingår                    föreskrifterna i andra 
privatbostadsfastighet   stycket göras i den mån 
som på ägarens begäran   underskottet överstiger 
räknas som närings-      avdrag för underskott från 
fastighet enligt 5 §     närmast föregående beskatt- 
sjunde stycket.          ningsår. Ett villkor för 
I fråga om förvärvskälla avdrag är dock att den 
som uteslutande eller så skattskyldige under den 
gott som uteslutande     period som omfattas av 
avser litterär,          beskattningsåret och de 
konstnärlig eller därmed tre närmast föregående 
jämförlig verksamhet får beskattningsåren redo- 
avdrag göras även efter  visat intäkter från 
den i andra stycket      verksamheten av någon 
angivna tiden. Härvid    betydenhet. Härvid 
gäller följande. Avdrag  beaktas även intäkter som 
får med iakttagande av   hänförts till 
föreskrifterna i tredje  inkomstslaget tjänst.Avdrag medges inte 
stycket 2 och 3 göras i   1. för underskott som 
den mån underskottet     belöper på 
överstiger avdrag för    kommanditdelägare eller 
underskott från närmast  sådan delägare i 
föregående beskatt-      handelsbolag som i 
ningsår. Ett villkor för förhållande till övriga 
avdrag är dock att den   delägare i bolaget 
skattskyldige under den  förbehållit sig ett 
period som omfattas av   begränsat ansvar för 
beskattningsåret och de  bolagets förbindelser i 
tre närmast föregående   vidare mån än vad som 
beskattningsåren         anges i 18 § tredje 
redovisat intäkter från  stycket eller 
verksamheten av någon     2. i den mån avdrag för 
betydenhet. Härvid       underskottet medgetts 
beaktas även intäkter    enligt 3 § 13 mom., 25 § 
som hänförts till        10 mom. eller 26 § 9 mom. 
inkomstslaget tjänst.    lagen (1947:576) om 
                         statlig inkomstskatt.  
                   Anvisningar 
                    till 22 § 
 1.4 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller 
varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara 
av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i 
verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige 
handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid 
överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna 
överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten. 
 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring 
av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av 
tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. 
Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen 
(1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo 
utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det. 
 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmässig 
avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 
2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen 
betingats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av 
näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som 
avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i  28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. 
och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag. 
 Har en tillgång tagits   Har en tillgång tagits 
ut ur en förvärvskälla   ut ur en förvärvskälla sker 
sker beskattning som om  beskattning som om 
tillgången i stället     tillgången i stället hade 
hade avyttrats för ett   avyttrats för ett 
vederlag motsvarande     vederlag motsvarande 
marknadsvärdet           marknadsvärdet 
(uttagsbeskattning).     (uttagsbeskattning). Vad 
Vad nu sagts gäller      nu sagts gäller dock 
dock endast om vederlag  endast om vederlag eller 
eller vinst vid en       vinst vid en avyttring 
avyttring skulle ha      skulle ha tagits upp som 
tagits upp som intäkt av intäkt av närings- 
näringsverksamhet och    verksamhet och särskilda 
särskilda skäl mot       skäl mot uttagsbe- 
uttagsbeskattning inte   skattning inte 
föreligger. Uttag av     föreligger. Uttag av 
bränsle från fastighet   bränsle från fastighet som 
som är taxerad som       är taxerad som 
lantbruksenhet för       lantbruksenhet för 
uppvärmning av den       uppvärmning av den 
skattskyldiges           skattskyldiges 
privatbostad på denna    privatbostad på denna 
beskattas ej.            beskattas ej. Uttag av 
                         andra aktier än sådana som 
(punkt 1 a första        utgör omsättningstillgångar 
stycket av anvis-        enligt punkt 4 av 
ningarna till 22 §)      anvisningarna till 21 § 
 Vid tillämpning av      beskattas inte heller om 
punkt 1 fjärde stycket   aktierna delats eller 
skall uttag av andra     skiftats ut enligt 3 § 7 
aktier än sådana som ut- mom. fjärde stycket eller 
gör omsättningstill-     3 § 8 mom. tredje stycket 
gångar enligt punkt 4 av lagen om statlig 
anvisningarna till 21 §  inkomstskatt. 
inte beskattas om det är 
fråga om sådan utdelning 
från svenskt aktiebolag 
som avses i andra 
stycket eller utskift- 
ning i samband med 
upplösning av svensk 
ekonomisk förening som 
avses i tredje stycket. 
 Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. 
Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av 
anvisningarna till 42 §. 
 2.5 Ränta på             2. Ränta på 
banktillgodohavanden     banktillgodohavanden som 
som hör till närings-    hör till näringsverksamhet 
verksamhet och på        och på kundfordringar 
kundfordringar utgör     utgör intäkt av 
intäkt av näringsverk-   näringsverksamhet. 
samhet. Detsamma gäller  Detsamma gäller 
beträffande ränta och    beträffande ränta och 
utdelning på             utdelning på 
omsättningstillgångar    omsättningstillgångar samt 
samt utdelning som       utdelning som uppburits 
uppburits från ak-       från aktiebolag eller 
tiebolag eller ekono-    ekonomiska föreningar i 
miska föreningar i       förhållande till gjorda 
förhållande till gjorda  inköp (rabatt) eller 
inköp (rabatt) eller     försäljningar 
försäljningar            (pristillägg). Utdelning 
(pristillägg).           på inbetalda insatser 
                         enligt lagen (1987:667) 
                         om ekonomiska föreningar 
                         utgör intäkt av närings- 
                         verksamhet om innehavet 
                         av den till insatsen 
                         knutna andelen betingas 
                         av sådan verksamhet. 
 Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och 
utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §. 
 
                    till 23 § 
 6.6 Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga 
värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss 
procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den 
tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd 
att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet 
dras av det år då byggnaden anskaffades. 
 I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än 
bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är 
avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas 
som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box eller spilta, 
båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för 
skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, 
gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk 
ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller 
ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar 
som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. I en 
industribyggnad räknas som byggnadsinventarier tillgångar avsedda för den 
industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. 
räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt 
anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament. 
Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m., avsedda 
att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, 
ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och 
annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är 
avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan 
butiksinredning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byg- 
gnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till 
viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och 
siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot 
inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som 
är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, 
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. An- 
skaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i 
driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier 
och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften 
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet 
hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre 
fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till 
minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning 
skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. 
 I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 
12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. 
 Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande 
anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad. 
 Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde 
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet 
hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt 
punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av näringsverksamhet för 
fastighetsägaren. Till anskaffningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation 
och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 
eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom 
köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra 
anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka 
de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten - i förekommande 
fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa på 
särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen 
fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader 
eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt 
denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta 
byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter 
anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för 
byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna 
beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera 
avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, 
särskilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon, 
som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna 
tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det 
antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i 
beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas. 
 Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller 
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på 
byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade 
ägt byggnaden. 
 Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med 
hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även 
sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna 
inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av 
verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av 
annan art än nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till 
förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet 
exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad 
malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används 
i verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av 
fastighetsägaren. 
 Har en byggnad varit     Har en byggnad varit 
att hänföra till         att hänföra till 
privatbostad under       privatbostad under 
tidigare beskattningsår  tidigare beskattningsår 
och sker inte av-        och sker inte av- 
skattning enligt 3 § 1   skattning enligt 3 § 1 
mom. femte stycket       mom. fjärde stycket lagen 
lagen (1947:576) om      (1947:576) om statlig 
statlig inkomstskatt     inkomstskatt skall 
skall avdrag för         avdrag för värdeminskning 
värdeminskning anses ha  anses ha medgetts med 
medgetts med 1,5         1,5 procent av an- 
procent av an-           skaffningsvärdet för varje 
skaffningsvärdet för     sådant beskattningsår. 
varje sådant 
beskattningsår. 
 Utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av 
anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom 
avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen. 
 7.7 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet, avsedd för 
användning i ägarens näringsverksamhet, dras - om annat inte följer av punkt 8 
andra stycket - av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte 
annat följer av andra eller femte stycket, endast för sådana utgifter som har 
bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som 
har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt 
avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av 
täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet 
av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen 
har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast 
ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då 
anläggningen anskaffades. 
 Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall 
göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat 
som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar och 
torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar 
såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, 
parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga 
anläggningar för personal, planteringar e.d., täckdike, öppet dike, invallnings- 
och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de inte vid 
fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och 
tunnlar e.d. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av 
en markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av 
näringsverksamhet för fastighetsägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas 
utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut 
anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett 
täckdike. 
 Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas 
tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda 
inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som används för viss 
verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor, gödselbassäng som 
är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar 
för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till 
markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga 
avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för 
såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna 
användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur 
stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten 
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet 
hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre 
fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. 
Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens 
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. 
 I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 12-14 
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. 
 Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller 
därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för 
markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande 
hade ägt fastigheten. 
 Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt 
fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av 
anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu 
sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned och 
fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens 
ägare. 
 Har en markanläggning    Har en markanläggning 
tillhört                 tillhört 
privatbostadsfastighet   privatbostadsfastighet 
under tidigare           under tidigare 
beskattningsår och sker  beskattningsår och sker 
inte avskattning enligt  inte avskattning enligt 
3 § 1 mom. femte stycket 3 § 1 mom. fjärde stycket 
lagen (1947:576) om      lagen (1947:576) om 
statlig inkomstskatt     statlig inkomstskatt 
skall avdrag för         skall avdrag för 
värdeminskning ansetts   värdeminskning ansetts ha 
ha medgetts för varje    medgetts för varje sådant 
sådant beskattningsår.   beskattningsår. 
 12.8 Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk 
avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt 
bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om 
restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas 
uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras 
av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier 
av mindre värde. 
 Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier 
(kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 24 §. 
 Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier, skall 
avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade inkomsten har 
beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av 
underskott. Inventariernas anskaffningsvärde minskat med medgivna 
värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga 
restvärdet. 
 Hör ett byggnads- eller  Hör ett byggnads- eller 
markinventarium till     markinventarium till 
fastighet som utgjort    fastighet som utgjort 
privatbostadsfastighet   privatbostadsfastighet 
under det beskattningsår under det beskattningsår 
som närmast föregått det som närmast föregått det 
aktuella beskatt-        aktuella beskattningsåret 
ningsåret och sker inte  och sker inte 
avskattning enligt 3 § 1 avskattning enligt 3 § 1 
mom. femte stycket       mom. fjärde stycket lagen 
lagen (1947:576) om      (1947:576) om statlig 
statlig inkomstskatt     inkomstskatt utgörs 
utgörs inventariets      inventariets 
skattemässiga restvärde  skattemässiga restvärde av 
av anskaffningsvärdet    anskaffningsvärdet 
minskat med 20 procent   minskat med 20 procent 
av samma värde för varje av samma värde för varje 
beskattningsår, dock     beskattningsår, dock högst 
högst fem, som den       fem, som den 
skattskyldige innehaft   skattskyldige innehaft 
inventariet och          inventariet och 
fastigheten utgjort      fastigheten utgjort 
privatbostadsfastighet.  privatbostadsfastighet. 
Detsamma gäller i fråga  Detsamma gäller i fråga om 
om del av fastighet.     del av fastighet. 
 33.9 Avdrag medges för   33. Avdrag medges för 
förlust vid icke         förlust vid icke 
yrkesmässig avyttring    yrkesmässig avyttring 
(realisationsförlust)    (realisationsförlust) av 
av tillgång eller        tillgång eller 
förpliktelse i fråga om  förpliktelse i fråga om 
vilken, om               vilken, om 
realisationsvinst i      realisationsvinst i 
stället hade uppkommit,  stället hade uppkommit, 
vinsten skulle ha        vinsten skulle ha 
utgjort intäkt av        utgjort intäkt av 
näringsverksamhet. Om    näringsverksamhet. Vid 
viss del av vinst        inkomstberäkningen i ett 
skulle ha tagits upp     handelsbolag begränsas 
som skattepliktig intäkt avdraget för 
enligt punkt 2 a av      realisationsförlust på sätt 
anvisningarna till 22 §  anges i 3 § 2 mom. tredje 
får endast motsvarande   stycket lagen (1947:576) 
del av förlusten räknas  om statlig inkomstskatt 
som omkostnad. Vid in-   såvida inte innehavet av 
komstberäkningen i ett   tillgången eller 
handelsbolag begränsas   förpliktelsen betingas av 
avdraget för             näringsverksamhet som 
realisationsförlust på   bedrivs av den 
sätt anges i 3 § 2 mom.  skattskyldige eller 
tredje stycket lagen     annan som med hänsyn till 
(1947:576) om statlig    äganderättsförhållanden 
inkomstskatt såvida inte eller organisatoriska 
innehavet av tillgången  förhållanden kan anses stå 
eller förpliktelsen      den skattskyldige nära. 
betingas av 
näringsverksamhet som 
bedrivs av den 
skattskyldige eller 
annan som med hänsyn 
till äganderättsförhål- 
landen eller 
organisatoriska förhål- 
landen kan anses stå den 
skattskyldige nära. 
 
                    till 24 § 
 2.10 Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte tas 
upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. 
Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i 13 § 
andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen (1976:125). 
 Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som 
ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som 
de av honom senast anskaffade eller tillverkade. 
 Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av 
fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer, 
lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det 
samlade anskaffningsvärdet. 
 Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får 
inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga 
produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det 
är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp 
än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller 
myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår 
föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte 
fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp 
lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna 
saluvärdet. 
 Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt 
ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den 
mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen 
understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättigheter till 
leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt 
ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning) godkännas 
endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av 
samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset. 
 Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller 
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för 
vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den 
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för 
honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde 
som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det 
utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte 
föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till 
lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, 
innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges 
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket 
utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i 
beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som 
motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien 
och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att 
det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den 
skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter 
överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall 
därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i 
detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar 
tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande 
andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats. 
 I fråga om aktier som    I fråga om aktier som 
utgör lager gäller vi-   utgör lager gäller vidare 
dare följande. Har ak-   följande. Har aktier 
tier erhållits genom     erhållits genom sådan ut- 
sådan utdelning som av-  delning som avses i 3 § 7 
ses i punkt 1 a av an-   mom. fjärde stycket lagen 
visningarna till 22 §    (1947:576) om statlig 
skall som anskaffnings-  inkomstskatt skall som 
värde för dessa aktier   anskaffningsvärde för 
anses så stor del av an- dessa aktier anses så 
skaffningsvärdet för     stor del av an- 
aktierna i det           skaffningsvärdet för 
utdelande bolaget som    aktierna i det utdelande 
svarar mot förändringen  bolaget som svarar mot 
i marknadsvärdet på      förändringen i 
dessa aktier till följd  marknadsvärdet på dessa 
av utdelningen.          aktier till följd av 
Anskaffningsvärdet för   utdelningen. 
aktierna i det           Anskaffningsvärdet för 
utdelande bolaget skall  aktierna i det utdelande 
minskas i motsvarande    bolaget skall minskas i 
mån. För sådan mottagare motsvarande mån. För sådan 
som inte äger aktier i   mottagare som inte äger 
det utdelande bolaget    aktier i det utdelande 
skall, om vederlag       bolaget skall, om 
erlagts för rätten till  vederlag erlagts för 
utdelning, vederlaget    rätten till utdelning, 
anses som                vederlaget anses som 
anskaffningsvärde. I     anskaffningsvärde. I 
annat fall skall de      annat fall skall de 
utdelade aktierna anses  utdelade aktierna anses 
anskaffade utan          anskaffade utan kostnad. 
kostnad. Har aktier er-  Har aktier erhållits 
hållits genom sådan      genom sådan utskiftning 
utskiftning som i punkt  som avses i 3 § 8 mom. 
1 a av anvisningarna     tredje stycket nämnda lag 
till 22 § skall som      skall som an- 
anskaffningsvärde för    skaffningsvärde för dessa 
dessa aktier anses       aktier anses 
anskaffningsvärdet för   anskaffningsvärdet för an- 
andelarna i den förening delarna i den förening 
som skiftat ut ak-       som skiftat ut aktierna. 
tierna.  
 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering om inte annat framgår av punkt 2-4. 
 2. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre 
föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av 
aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till 
avdrag har uppkommit före ikraftträdandet. 
 3. Äldre föreskrifter i 33 § 2 mom. gäller vid beräkning av skattskyldigs rätt 
till avdrag för kostnader för resor till och från arbetet beträffande inkomst av 
näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla för vilken  beskattningsåret har 
börjat före den 3 november 1994. 
 4. Äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. gäller i fråga om näringsverksamhet för 
vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet till den del 
underskottet belöper på tid före nämnda dag. Härvid skall - om den skattskyldige 
inte visar annat - så stor del av underskottet anses hänförligt till tid före 
ikraftträdandet som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret 
som infaller före nämnda dag och hela beskattningsåret.  
1 Senaste lydelse av 
  punkt 1 a av anvisningarna till 22 § 1993:1541. 
  punkt 2 a av anvisningarna till 22 § 1994:777. 
2 Senaste lydelse 1994:556. 
3 Senaste lydelse 1994:777. 
4 Senaste lydelse 1993:1541. 
5 Senaste lydelse 1993:1541. 
6 Senaste lydelse 1990:1421. 
7 Senaste lydelse 1990:1421. 
8 Senaste lydelse 1990:1421. 
9 Senaste lydelse 1993:1541. 
10 Senaste lydelse 1993:1541.  
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om 
statlig inkomstskatt 
 
 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 
 dels att punkt 16 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i 
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla, 
 dels att 2 § 1, 3, 4, 10 och 14 mom., 3 § 1, 7, 8, och 12 mom., 4 §, 7 § 8 
mom., 10 §, 10 a §, 22 §, 24 § 2 och 4 mom. samt 27 § 2, 4 och 5 mom. skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       2 § 
 1 mom.2 Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och 66 §§ 
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig 
inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag. 
 I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med 
stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser är tillämpliga vid 
taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till 
kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas. 
 För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde-åttonde 
styckena. 
 Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före 
taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen (1976:125) inte 
är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår. 
 All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare medges 
avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid 
tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren 
satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är 
högre, detta senare belopp. För sådana delägare i handelsbolag som i förhållande 
till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets 
förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han 
ansvarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av 
inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår. 
 Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och 
andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke 
yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § 1 
mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § 
kommunalskattelagen. 
 Ränteutgift och - med    Ränteutgift och - med 
den begränsning som      den begränsning som anges 
anges i punkt 33 av      i 14 mom. - förlust 
anvisningarna till 23 §  (realisationsförlust) vid 
kommunalskattelagen och  icke yrkesmässig 
i 14 mom. - förlust      avyttring av tillgångar 
(realisationsförlust)    och förpliktelser räknas 
vid icke yrkesmässig     som omkostnad i 
avyttring av tillgångar  näringsverksamhet även när 
och förpliktelser räknas detta inte följer av 
som omkostnad i          första och andra 
näringsverksamhet även   styckena. Avdrag medges 
när detta inte följer av inte för utgifter för inköp 
första och andra         av lottsedlar eller för 
styckena. Avdrag medges  andra liknande insatser 
inte för utgifter för    i lotteri. 
inköp av lottsedlar 
eller för andra liknande 
insatser i lotteri. 
 Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas - utöver 
vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt 26 § 1-8 och 10 
mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10 mom. skall dock gälla att 90 
procent av en förlust är avdragsgill. 
 3 mom.3 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank 
eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio 
tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller 
svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som 
moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar 
till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget 
anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för 
mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas 
förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller 
 a) att varken givare       a) att varken givare 
eller mottagare är         eller mottagare är 
bostadsföretag enligt      bostadsföretag enligt 
7 mom. eller               7  mom., 
investmentföretag enligt   investmentföretag enligt 
10 mom.,                   10 mom. eller 
                           förvaltningsföretag enligt 
                           7 § 8 mom. andra stycket, 
 b) att såväl givare som   mottagare redovisar bidraget till samma års taxering 
öppet i självdeklaration   eller därvid fogad bilaga, 
 c) att dotterföretag som  lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under 
hela 
beskattningsåret för både  givare och mottagare eller sedan dotterföretaget 
började bedriva verksamhet  av något slag, 
 d) att, om bidrag         d) att, om bidrag lämnas 
lämnas från dotterföre-    från dotterföretag till 
tag till moderföretag,     moderföretag, 
aktierna eller             moderföretaget skulle 
andelarna i dot-           vara frikallat från 
terföretaget inte utgör    skattskyldighet för 
lagertillgångar hos        utdelning som under 
moderföretaget samt        beskattningsåret hade 
                           uppburits från 
                           dotterföretaget samt 
 e) att, om bidrag         e) att, om bidrag lämnas 
lämnas från dotterföre-    från dotterföretag till 
tag till annat dotter-     annat dotterföretag, 
företag och om aktierna    moderföretaget är in- 
i det givande dotter-      vestmentföretag eller 
företaget utgör lager-     förvaltningsföretag som 
tillgångar hos moder-      avses i a eller moder- 
företaget skall även       företaget i annat fall 
aktierna i det mottagan-   skulle vara antingen 
de dotterföretaget ut-     frikallat från skattskyl- 
göra lagertillgångar hos   dighet för utdelning som 
moderföretaget.            under beskattningsåret 
                           hade uppburits från det 
                           givande dotterföretaget 
                           eller skattskyldigt för 
                           utdelning som under 
                           beskattningsåret hade 
                           uppburits från det 
                           mottagande 
                           dotterföretaget. 
 Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är 
sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses 
som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för 
mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är 
uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare 
och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag 
har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och 
dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion 
anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i 
dotterbolag men inte i annat fall. 
 Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat 
svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig 
intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för 
givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag 
än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av 
ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt 
att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och 
andra styckena för vidarebefordrat belopp. 
 Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att 
förutsättningar för sådant avdrag föreligger. 
 Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket 
givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från 
samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge 
att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig 
intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i 
första-tredje styckena inte är uppfyllda. 
 4 mom.4 Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om 
fusioner enligt 
 1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385), 
 2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 
 3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618), 
 4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619), 
 5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620). 
 Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget 
tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för 
det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp 
mellanskillnaden som intäkt. 
 Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, 
hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av 
värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens 
anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en 
skattskyldig. 
 Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för 
räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna 
tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det 
övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig 
avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt 
under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda 
beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. 
 Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande 
ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en 
skattskyldig. 
 Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande 
företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget 
tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det 
övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid 
utgången av beskattningsåret. 
 Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller 
avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras 
tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om 
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit 
anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu 
sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits 
av ett annat försäkringsföretag. 
 Det övertagande          Det övertagande företaget 
företaget har samma rätt har samma rätt till 
till avdrag för under-   avdrag för underskott som 
skott som avses i 14     avses i 14 mom. som det 
mom. som det överlåtande överlåtande företaget 
företaget skulle ha haft skulle ha haft om 
om fusionen inte ägt     fusionen inte ägt rum. Om 
rum. Om moderbolaget     moderbolaget var ett 
var ett fåmansföretag    fåmansföretag enligt punkt 
enligt punkt 14 av       14 av anvisningarna till 
anvisningarna till 32 §  32 § kommunalskattelagen 
kommunalskattelagen      (1928:370) vid utgången 
(1928:370) nämnda lag    av beskattningsåret eller 
vid utgången av be-      dotterbolaget var ett 
skattningsåret eller     sådant företag vid ingången 
dotterbolaget var ett    av det närmast föregående 
sådant företag vid       beskattningsåret krävs 
ingången av det närmast  dock att moderbolaget 
föregående beskatt-      ägde mer än nio tiondelar 
ningsåret krävs dock     av aktierna i 
att moderbolaget ägde    dotterbolaget vid den 
mer än nio tiondelar av  sistnämnda tidpunkten. 
aktierna i               Vid fusion mellan 
dotterbolaget vid den    ekonomiska föreningar 
sistnämnda tidpunkten.   krävs att båda föreningarna 
Vid fusion mellan        är att anse som 
ekonomiska föreningar    kooperativa enligt 8 
krävs att båda           mom. 
föreningarna är att anse 
som kooperativa enligt 
8 mom. 
 
 Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en 
juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 
25-31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och 
företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam 
ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag 
m.m. i tredje och femte styckena. 
 Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare - 
utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag eller andel i 
handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till 
ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett 
aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt 
skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett 
led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan 
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från 
beskattning för vinst. 
 I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning 
enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen 
inte ske. 
 Har annan utdelning än   Har en tillgång delats 
som avses i punkt 1 a    ut till ett företag som är 
av anvisningarna till    frikallat från 
22 § kommunalskattelagen skattskyldighet för 
lämnats utan att det     utdelningen enligt 7 § 8 
utdelande företaget      mom. tillämpas be- 
uttagsbeskattats enligt  stämmelserna i andra, 
punkt 1 fjärde stycket   tredje och femte 
av anvisningarna till    styckena samt sjunde 
22 § kommunalskat-       stycket första och andra 
telagen, tillämpas       meningarna om det 
bestämmelserna i andra,  utdelande företaget inte 
tredje och femte         uttagsbeskattats enligt 
styckena samt sjunde     punkt 1 fjärde stycket av 
stycket första och andra anvisningarna till 22 § 
meningarna om det mot-   kommunalskattelagen. 
tagande företaget inte 
beskattas för 
utdelningen. 
 10 mom.5 Vid inkomstbe-  10 mom. Vid inkomstberäk- 
räkningen för ett in-    ningen för ett investment- 
vestmentföretag gäller,  företag gäller, utöver vad 
utöver vad som följer av som följer av övriga be- 
övriga bestämmelser i    stämmelser i denna lag, 
denna lag, 
 1. att hänsyn inte tas   1. att hänsyn inte tas 
till vinst eller förlust till vinst eller förlust 
vid avyttring av aktier  vid avyttring av aktier 
och andra värdepapper    och andra värdepapper som 
för vilka hälften av     avses i 27 § 1 mom., 
realisationsvinsten 
enligt 3 § 1 mom. tredje 
stycket är undantagen 
från skatteplikt, 
 2. att som intäkt tas    2. att som intäkt tas upp 
upp 1 procent för år     2 procent för år räknat av 
räknat av värdet vid     värdet vid ingången av be- 
ingången av              skattningsåret av egendom 
beskattningsåret av      som avses i 27 § 1 mom., 
egendom som avses i 1, 
 3. att hänsyn inte tas   3. att avdrag får göras 
till vinst eller förlust för annan utdelning än som 
vid avyttring av         avses i 3 § 7 mom. fjärde 
utländska finansiella    stycket som företaget har 
instrument motsvarande   beslutat för beskattnings- 
dem som avses i 3 § 1    året, dock inte med så 
mom. tredje stycket 1    stort belopp att det föran- 
och 2 samt optioner och  leder underskott. 
terminer som uteslutande 
avser sådana instrument, 
 4. att som intäkt tas 
upp 1,2 procent för år 
räknat av värdet vid 
utgången av beskatt- 
ningsåret på aktie eller 
andel i utländsk juri- 
disk person om företaget 
är frikallat från skatt- 
skyldighet för utdelning 
på aktien eller andelen. 
Detta gäller dock inte 
aktie eller andel i 
sådan utländsk juridisk 
person för vilken vins- 
ten skall beskattas en- 
ligt punkt 10 andra 
stycket av anvisningarna 
till 53 § kommunalskatte- 
lagen (1928:370) och 
inte heller när fråga är 
om näringsbetingat inne- 
hav av aktie eller andel 
i utländsk juridisk per- 
son som är underkastad 
sådan jämförlig beskatt- 
ning som avses i 7 § 8 
mom. 
 Har företaget för be- 
skattningsåret beslutat 
utdelning som överstiger 
ett gränsbelopp tas 40 
procent av det över- 
skjutande beloppet upp 
som intäkt. Understiger 
beslutad utdelning för 
beskattningsåret gräns- 
beloppet får skillnaden 
läggas till det för på- 
följande beskattningsår 
beräknade gränsbeloppet. 
Gränsbeloppet utgörs av 
summan av mottagen ut- 
delning som är undantagen 
från skatteplikt samt 72 
procent av det belopp 
som har beräknats enligt 
första stycket, om detta 
belopp är positivt. 
 Med beslutad utdelning 
jämställs utbetalning i 
samband med upplösning 
av företaget eller ut- 
betalning av 
fusionsvederlag till 
den del utbetalningen 
överstiger tillskjutet 
kapital. I fråga om ak- 
tiebolag jämställs med 
beslutad utdelning också 
utbetalning i samband 
med nedsättning av ak- 
tiekapitalet  eller 
reservfonden. 
 Som intäkt tas i ett 
investmentföretag upp 2 
procent för år räknat av 
värdet vid ingången av 
beskattningsåret av 
egendom som avses i 
första stycket 3. Avdrag 
medges inte mot denna 
intäkt. Detta hindrar 
inte att avdrag för 
underskott som uppkommit 
vid inkomstberäkningen 
enligt första och andra 
styckena medges närmast 
följande beskattningsår 
enligt lagen (1993:1539) 
om avdrag för underskott 
i näringsverksamhet. 
 Med investmentföretag    Med investmentföretag av- 
avses ett svenskt ak-    ses ett svenskt aktiebolag 
tiebolag eller en svensk eller en svensk ekonomisk 
ekonomisk förening som   förening som uteslutande 
uteslutande eller så     eller så gott som uteslutan- 
gott som uteslutande     de förvaltar värdepapper 
förvaltar värdepapper    eller likartad lös egendom 
eller likartad lös egen- och vars uppgift väsentligen 
dom och vars uppgift     är att genom att välfördelat 
väsentligen är att genom värdepappersinnehav erbjuda 
ett välfördelat          aktie- eller andelsägare 
värdepappersinnehav er-  riskfördelning och vari ett 
bjuda aktie- eller an-   stort antal fysiska personer 
delsägare riskfördelning äger aktier eller andelar. 
och vari ett stort        Ett företag som inte längre 
antal fysiska personer   uppfyller kraven enligt 
äger aktier eller        föregående stycke skall som 
andelar. Ett företag som intäkt ta upp ett belopp 
inte längre uppfyller    som svarar mot 40 procent 
dessa krav skall som     av det högsta av värdena av 
intäkt ta upp ett belopp tillgångar som avses i 
som svarar mot 30        första stycket 1 vid in- 
procent av det högsta av gången av beskattningsåret 
värdena av tillgångar    eller något av de fem före- 
som avses i första       gående beskattningsåren, 
stycket 1 och 3 vid in-  dock tidigast vid ingången 
gången av beskattnings-  av år 1991. Som intäkt får 
året eller något av de   i stället tas upp summan av 
fem föregående beskatt-  de realisationsvinster och 
ningsåren, dock tidigast realisationsförluster som 
vid ingången av år 1991. företaget haft från och med 
Som intäkt får i stället ingången av år 1991 på 
tas upp 40 procent av    tillgångar som avses i 
summan av de realisa-    första stycket 1. 
tionsvinster och reali- 
sationsförluster som 
företaget haft från och 
med ingången av år 1991 
på tillgångar som avses 
i första stycket 1 och 
3, sedan avdrag gjorts 
för sådant överskjutande 
utdelningsbelopp som av- 
ses i andra stycket 
första meningen. 
 Vad som föreskrivits i   Vad som föreskrivits i 
första stycket för in-   första stycket för invest- 
vestmentföretag gäller   mentföretag gäller också 
också för värdepappers-  för värdepappersfonder. För 
fonder. För värde-       värdepappersfonder utgör 
pappersfonder utgör in-  intäkten enligt första 
täkten enligt första     stycket 2 dock 1,5 procent. 
stycket 2 dock 0,75 
procent. 
 En värdepappersfond får 
göra avdrag för utdel- 
ning som fonden har be- 
slutat för beskattnings- 
året till den del denna 
utdelning överstiger 
mottagen skattefri ut- 
delning, dock inte med 
så stort belopp att det 
föranleder underskott. 
 Som intäkt tas i en 
värdepappersfond upp 2 
procent för år räknat av 
värdet vid ingången av 
beskattningsåret av 
egendom som avses första 
stycket 3. Mot denna in- 
täkt medges endast av- 
drag enligt föregående 
stycke. Detta hindrar 
inte att avdrag för un- 
derskott som uppkommit 
vid inkomsberäkningen 
enligt första, sjätte 
och sjunde styckena med- 
ges närmast följande 
beskattningsår enligt 
lagen om avdrag för un- 
derskott i näringsverk- 
samhet. 
 
 14 mom.6 I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag för förlust 
vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom. endast mot vinst vid avyttring 
av sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas det vid taxeringen för det 
närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som 
avses i första meningen. 
 Begränsningen i första   Begränsningen i första 
stycket gäller inte om   stycket gäller inte om 
innehavet av den         innehavet av den 
avyttrade tillgången     avyttrade tillgången 
betingats av verksamhet  betingats av verksamhet 
som bedrivs av den       som bedrivs av den 
skattskyldige eller av   skattskyldige eller av 
företag som med hänsyn   företag som med hänsyn 
till äganderättsförhål-  till äganderättsförhållanden 
landen eller             eller organisatoriska 
organisatoriska förhål-  förhållanden kan anses stå 
landen kan anses stå den den skattskyldige nära. 
skattskyldige nära. Den  Den gäller inte heller om 
gäller inte heller om    ett sådant företag som 
ett företag avyttrat     avses i 7 § 8 mom. tredje 
aktie eller andel och    stycket avyttrat aktie 
det sammanlagda          eller andel med röstetal 
röstetalet vid           som anges i det nämnda 
avyttringstillfället för stycket vid a. 
företagets innehav 
motsvarat en fjärdedel 
eller mer av röstetalet 
för samtliga aktier 
eller andelar i det 
andra företaget. 
 
                       3 § 
 1 mom.7 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan 
intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till 
näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat 
 ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar, 
 utdelning på aktier och andelar, 
 vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och 
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga 
förpliktelser, 
 ersättning vid upplåtelse av privatbostad, 
 lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom- 
munalskattelagen (1928:370), 
 statligt räntebidrag för bostadsändamål. 
 Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i 
utländsk valuta. 
 Från skatteplikt 
undantas dels - i fall 
som avses i 1-3 nedan - 
utdelning och - i fall 
som avses i 4 nedan - 
ränta, dels hälften av 
realisationsvinsten på 
 1. aktier i svenskt 
aktiebolag och 
företrädesrätter att delta 
i emission av sådana 
aktier, 
 2. andelar i svensk 
ekonomisk förening, 
 3. andelar i svensk 
värdepappersfond, 
 4. fordringar på grund 
av vinstandelslån 
(vinstandelsbevis) som 
givits ut av ett 
svenskt företag i de 
fall företaget helt 
saknar avdragsrätt 
enligt 2 § 9 mom., 
 5. terminer och 
optioner som 
uteslutande avser 
endera tillgångar 
angivna i 1-4 eller 
kursindex hänförligt till 
aktier i svenska ak- 
tiebolag. 
 Undantaget från 
skatteplikt gäller dock 
inte för: 
 a) Utdelning som det 
utdelande företaget har 
rätt till avdrag för 
enligt 2 § 8 mom. första 
stycket eller 11 mom. 
andra stycket. 
 b) Vinst vid avyttring 
av andra aktier eller 
tillgångar som avses i 
tredje stycket än sådana 
som givits ut av ett 
aktiebolag vars aktier 
är noterade vid svensk 
börs eller ett företag 
som ingår i en koncern 
med ett moderbolag vars 
aktier är föremål för en 
sådan notering, om 
tillgångarna givits ut 
av ett företag som 
innehar fastighet 
taxerad som 
hyreshusenhet. 
Undantaget från 
skatteplikt gäller inte 
den del av vinsten som 
svarar mot värdet av 
fastighetsinnehavet i 
förhållande till värdet av 
samtliga tillgångar i 
företaget. Med innehav 
av fastighet jämställs 
att en fastighet 
innehas av ett företag i 
intressegemenskap som 
omfattas av 
avyttringen. In- 
tressegemenskap anses 
råda mellan företag som 
står under i huvudsak 
gemensam ledning. Med 
värdet av fastig- 
hetsinnehavet avses det 
högsta av taxeringsvärdet 
och det bokförda värdet på 
av företaget innehavd 
fastighet. 
 c) Vinst vid avyttring 
av andelar i sådan 
bostadsförening 
respektive aktier i 
sådant bostadsaktiebolag  Att utdelning och vinst 
som avses i 2 § 7 mom.   vid avyttring av aktier i 
 Undantaget i tredje     vissa fall skall hänföras 
stycket innebär inte     till inkomst av tjänst 
någon inskränkning i be- framgår av 12 mom. 
stämmelserna i 12 mom. 
att utdelning och vinst 
vid avyttring av aktier 
i vissa fall skall 
hänföras till inkomst av 
tjänst. 
 Bestämmelsen i tredje 
stycket 3 att hälften av 
realisationsvinsten på 
andelar i svensk 
värdepappersfond skall 
undantas från 
skatteplikt gäller 
endast om innehavet av 
följande tillgångar inte 
annat än tillfälligtvis 
understigit 90 procent 
av fondförmögenheten: 
 a. tillgångar för vilka 
skatteplikten är 
begränsad enligt be- 
stämmelserna i detta 
moment och 
 b. utländska 
finansiella instrument 
motsvarande dem som 
avses i tredje stycket 
1 och 2 samt optioner 
och terminer som ute- 
slutande avser sådana 
instrument. 
 Om innehavet av 
tillgångar som avses i 
sjätte stycket a och b 
inte annat än 
tillfälligtvis 
understigit 60 procent 
av fondförmögenheten, 
undantas 30 procent av 
realisationsvinsten på 
andelarna från 
skatteplikt. 
 Bestämmelsen i tredje 
stycket 3 att utdelning 
från svensk värdepappers- 
fond undantas från 
skatteplikt gäller för 
 - den del av 
utdelningen som svarar 
mot skattefri utdelning 
som har mottagits av 
fonden under det 
beskattningsår för vilket 
utdelningen bestämts, 
 - hälften av den del av 
utdelningen som svarar 
mot fondens realisations- 
vinster under det be- 
skattningsår för vilket 
utdelningen bestämts på 
tillgångar för vilka 
hälften av vinsten är 
undantagen från skatte- 
plikt enligt detta moment 
och på tillgångar som av- 
ses i sjätte stycket b 
samt 
 - 30 procent av den del 
av utdelningen som svarar 
mot fondens realisations- 
vinster under det be- 
skattningsår för vilket 
utdelningen bestämts på 
tillgångar för vilka 30 
procent av vinsten är 
undantagen från skatte- 
plikt enligt detta mo- 
ment. 
 Vid bedömningen av 
skatteplikten enligt 
föregående stycke för 
utdelning från svenska 
värdepappersfonder skall 
utdelningen anses svara 
mot fondens inkomster i 
följande ordning: 
 1. Skattefri utdelning. 
 2. Intäkt enligt 2 § 
10 mom. första stycket 4 
och åttonde stycket. 
 3. Skattepliktig utdel- 
ning och ränta samt rea- 
lisationsvinst på andra 
tillgångar än som avses 
i sjätte stycket a och b. 
 4. Realisationsvinst på 
tillgångar för vilka 
skatteplikten undantas 
med 30 procent enligt 
detta moment. 
 5. Realisationsvinst på 
andra tillgångar än som 
avses i 3 och 4. 
 Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som 
intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att 
vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av 
näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade 
avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången 
anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den 
skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller 
tillgången sitt anskaffningsvärde. 
 Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett 
belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt 
tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital. 
 Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på 
tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen 
(1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om beskattning av 
tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen (1990:661) om 
avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital räknas inte heller 
ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pensionsförsäkring eller annan 
försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på 
pensionsmedel. 
 7 mom.8 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i 
förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, 
är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader. 
 Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller 
andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av 
sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han 
utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha 
tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital. 
 Annan utdelning från     Till intäkt av kapital 
sådan bostadsförening    räknas utdelning från 
eller sådant bostads-    bostadsföretag som avses 
aktiebolag som avses i   i 2 § 7 mom. även om 
2 § 7 mom. än i form av  utdelningen inte utgått i 
bostad eller annan för-  förhållande till innehavda 
mån av fastighet räknas  andelar eller aktier. 
såsom intäkt av kapital   Vad nu sagts gäller 
för medlemmen eller del- endast om utdelningen 
ägaren, om den inte ut-  består av annat än bo- 
gått i förhållande till  stadsförmån eller annan 
innehavda andelar eller  förmån av fastighet. 
aktier, om och i den mån Endast den del av utdel- 
utdelningen överstiger   ningen som överstiger 
sådana på beskattnings-  avgifter och andra 
året belöpande avgifter  inbetalningar till 
och andra inbetalningar  företaget än 
till föreningen eller    kapitaltillskott enligt 
bolaget, som inte        3 mom. femte stycket är 
enligt bestämmelserna i  skattepliktig. 
3 mom. femte stycket är 
att anse som kapital- 
tillskott. 
 
[punkt 1 a andra 
stycket av anvis- 
ningarna till 22 § 
kommunalskattelagen        Utdelning från svenskt 
(1928:370)]               aktiebolag är skattefri 
 Utdelning skall lämnas   om den har uppburits i 
i form av aktier i ett    förhållande till innehavda 
annat svenskt ak-         aktier och utgår i form 
tiebolag. Det utdelande   av aktier i ett annat 
aktiebolaget skall ha     svenskt aktiebolag. Som 
aktier inregistrerade     förutsättningar gäller 
vid en svensk börs.       följande. Det utdelande 
Bolaget får inte vara     bolaget skall ha aktier 
sådant företag som avses  inregistrerade vid en 
i 2 § 10 mom. lagen       svensk börs. När utdelning 
(1947:576) om statlig     lämnas skall bolaget - 
inkomstskatt. När         direkt eller indirekt - 
utdelning lämnas skall    ha innehaft samtliga 
bolaget - direkt eller    aktier i det andra 
indirekt - ha innehaft    bolaget sedan ingången av 
samtliga aktier i det     närmast föregående 
andra bolaget  sedan      beskattningsår eller 
ingången av närmast före- sedan det andra bolaget 
gående beskattningsår     började bedriva 
eller sedan det andra     verksamhet av något slag. 
bolaget började bedriva   Samtliga aktier i det 
verksamhet av något       andra bolaget skall 
slag. Samtliga aktier i   delas ut. Den verksamhet 
det andra bolaget skall   som därefter bedrivs 
delas ut. Den             eller skall bedrivas i 
verksamhet som därefter   vartdera bolaget skall 
bedrivs eller skall       vara av betydande 
bedrivas i vartdera       omfattning i förhållande 
bolaget skall vara av     till den verksamhet som 
betydande omfattning i    bedrevs i det utdelande 
förhållande till den      bolaget. Utgör de 
verksamhet som bedrevs    utdelade aktierna lager 
i det utdelande bola-     hos mottagaren av utdel- 
get.                      ningen skall denne som 
[punkt 1 a fjärde         intäkt ta upp värdet av 
stycket av anvis-         aktierna. Värdet skall 
ningarna till 22 §        bestämmas enligt punkt 2 
kommunalskattelagen       första och sjunde 
(1928:370)]               styckena av 
 Utgör aktier som         anvisningarna till 24 § 
utdelas eller utskiftas   kommunalskattelagen 
enligt andra eller        (1928:370). 
tredje stycket lager 
hos mottagaren skall 
denne som intäkt ta upp 
värdet av aktierna. 
Värdet skall bestämmas 
enligt punkt 2 första     Utdelning enligt fjärde 
och sjunde styckena av   stycket är skattefri även 
anvisningarna till 24 §. för mottagare som inte 
                         äger aktierna i det 
                         utdelande bolaget.  
 Har ett aktiebolag       Som utdelning anses 
satt ned aktiekapitalet  utbetalning till 
eller reservfonden       aktieägare från ett 
genom minskning av       svenskt aktiebolag vid 
aktiernas nominella      nedsättning av 
belopp anses återbetal-  aktiekapitalet genom 
ning till aktieägare i   minskning av aktiernas 
samband därmed som       nominella belopp eller 
utdelning.               vid nedsättning av 
                         reservfonden. Även 
                         utbetalning från en 
                         utländsk juridisk person 
                         genom ett motsvarande 
                         förfarande anses som ut- 
                         delning. 
 8 mom.9 Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings 
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver 
inbetald insats. 
                          Som utdelning från 
                         svensk ekonomisk förening 
                         anses - med de 
[punkt 1 a tredje        begränsningar som anges i 
stycket av anvis-        tredje-femte styckena - 
ningarna till 22 §       också vad som vid 
kommunalskattelagen      föreningens upplösning 
(1928:370)]              utskiftas till medlem. 
 Den utskiftande          Som utdelning skall 
föreningen får inte vara inte anses större belopp 
sådant företag som avses än som motsvarar vad 
i 3 § 12 mom. nionde     medlemmen erhåller i 
stycket lagen om         annat än aktier i ett 
statlig inkomstskatt.    svenskt aktiebolag. Som 
Värdet av den egendom    förutsättningar gäller 
som skiftas ut i annan   följande. Den utskiftande 
form än aktier i ett     föreningen får inte vara 
svenskt aktiebolag får   sådant företag som avses i 
inte överstiga fem       12 mom. nionde stycket. 
procent av det           Föreningen skall äga 
nominella värdet på      samtliga aktier i 
aktierna. Föreningen     bolaget och samtliga 
skall äga samtliga       aktier skall skiftas ut. 
aktier i bolaget och     Värdet av den egendom som 
samtliga aktier skall    skiftas ut i annan form 
skiftas ut.              än aktier får inte 
[punkt 1 a tredje        överstiga fem procent av 
stycket av anvis-        det nominella värdet på 
ningarna till 22 §       aktierna. Utgör de 
kommunalskattelagen      utskiftade aktierna 
(1928:370)]              lager hos mottagaren 
 Utgör aktier som        skall denne som intäkt ta 
utdelas eller utskiftas  upp värdet av aktierna. 
enligt andra eller       Värdet skall bestämmas 
tredje stycket lager     enligt punkt 2 första och 
hos mottagaren skall     sjunde styckena av 
denne som intäkt ta upp  anvisningarna till 24 § 
värdet av aktierna.      kommunalskattelagen 
Värdet skall bestämmas   (1928:370). 
enligt punkt 2 första 
och sjunde styckena av 
anvisningarna till 24 §. 
 Vid fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket 2, skall som utdelning anses 
ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den 
övertagande föreningen. Som inbetald insats i den övertagande föreningen skall 
anses inbetald insats i den överlåtande föreningen. 
                          I andra fall än som 
                         avses i tredje och fjärde 
                         styckena skall som ut- 
                         delning anses vad som 
                         utskiftas till medlem 
                         utöver inbetald insats. 
 12 mom.10 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent 
av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga 
kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året 
före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande 
belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än 
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden 
beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas 
vinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i 
bolaget. 
 Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första 
stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas 
upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad utdelning) för den som ägde 
aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den 
som äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot 
kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid 
beräkning enligt första stycket. 
 Uppkommer                 Uppkommer 
realisationsvinst vid     realisationsvinst vid 
avyttring av aktier i     avyttring av aktier i 
ett fåmansföretag skall   ett fåmansföretag skall 
70 procent av den del     hälften av den del av 
av vinsten som            vinsten som överstiger 
överstiger kvarstående    kvarstående sparad 
sparad utdelning tas      utdelning tas upp som 
upp som intäkt av tjänst. intäkt av tjänst. 
 Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för utdelning och avyttring 
under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara 
fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den 
skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget  upphörde att vara 
fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier. Vid tillämpningen 
av första-tredje styckena gäller följande. 
 1. Som anskaffningskostnad för aktie som förvärvats före ingången av år 1992 
får tas upp kapitalunderlaget i bolaget enligt lagen (1994:775) om beräkning av 
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag fördelat med lika 
belopp på aktierna i bolaget. 
 2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt bestämmelserna i 1 - 
räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med 
förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande 
gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990. 
 Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige 
eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning 
under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått 
beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den 
honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat 
fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning 
att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret 
efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde. 
 Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i 
företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje 
styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även 
förhållandena under de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. 
Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje 
styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om 
realisationsvinst gäller dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp 
ett sammanlagt belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma 
tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) 
om allmän försäkring. 
 Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under 18 år - 
förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit 
verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges 
beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt 
bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, 
understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid 
beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges 
beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara 
makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst. 
 Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet 
eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern. 
 Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt 14 av 
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om 
ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare 
anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under 
något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit 
verksamma i företaget i betydande omfattning. 
 Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar 
i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget 
utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av 
bestämmelserna i första-tredje styckena på sistnämnda finansiella instrument 
skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till en procentenhet och 
värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning enligt fjärde stycket 2 inte 
medges. 
 
                      4 §11 
 Skattskyldig som har     Skattskyldig får avdrag 
varit bosatt här i riket för underskott och, om 
under hela beskatt-      han varit bosatt här i 
ningsåret eller del av   landet under hela 
detta, får avdrag för    beskattningsåret eller 
periodiskt understöd,    del av detta, för 
egenavgifter,            periodiskt understöd, 
försäkringspremier m.m. iegenavgifter, 
den omfattning som       försäkringspremier m.m., 
anges i 46 §             allt i den omfattning 
kommunalskattelagen      som anges i 46 § kom- 
(1928:370).              munalskattelagen 
                         (1928:370). 
 
                       7 § 
 8 mom.12                 8 mom. Mottagare av 
                         utdelning från svenskt 
                         aktiebolag och svensk 
                         ekonomisk förening är fri- 
                         kallade från 
                         skattskyldighet i den 
                         omfattning som anges 
                         nedan. Med utdelning 
                         förstås sådan utdelning som 
                         har uppburits i 
                         förhållande till innehavda 
                         aktier eller andelar 
                         eller som har uppburits 
                         efter annan grund men 
                         inte är avdragsgill för 
                         det utdelande företaget 
                         enligt 2 § 8 mom. första 
                         stycket. 
                          Svenskt aktiebolag 
                         eller svensk ekonomisk 
                         förening som förvaltar 
                         värdepapper eller 
                         likartad lös egendom och 
                         därutöver inte - direkt 
                         eller indirekt - 
                         bedriver någon eller 
                         endast obetydlig verk- 
                         samhet (för- 
                         valtningsföretag), är 
                         frikallat från 
                         skattskyldighet för 
                         utdelning i den mån 
                         sammanlagda beloppet av 
                         utdelningen motsvaras av 
                         annan utdelning än som 
                         avses i 3 § 7 mom. fjärde 
                         stycket som företaget har 
                         beslutat för samma be- 
                         skattningsår. Som 
                         förvaltningsföretag anses 
                         inte investmentföretag 
                         som avses i 2 § 10 mom. 
                          Svenskt aktiebolag 
                         eller svensk ekonomisk 
                         förening är med undantag 
                         av investmentföretag och 
                         förvaltningsföretag, 
                         frikallat från 
                         skattskyldighet för 
                         utdelning på 
                         näringsbetingade aktier 
                         eller andelar. Detsamma 
                         gäller svensk sparbank 
                         och svenskt ömsesidigt 
                         skadeförsäkringsföretag. 
                         Med näringsbetingad aktie 
                         eller andel avses aktie 
                         eller andel som inte 
                         utgör omsättningstillgång i 
                         företagets verksamhet 
                         under förutsättning att 
                          a) det sammanlagda 
                         röstetalet för företagets 
                         aktier eller andelar i 
                         det utdelande företaget 
                         vid beskattningsårets 
                         utgång motsvarade en 
                         fjärdedel eller mer av 
                         röstetalet för samtliga 
                         aktier eller andelar i 
                         det utdelande företaget, 
                         eller 
                          b) det görs sannolikt 
                         att innehavet av aktien 
                         eller andelen betingas 
                         av verksamhet som be- 
                         drivs av företaget eller 
                         av företag som med hänsyn 
                         till äganderättsförhållanden 
                         eller organisatoriska 
                         förhållanden kan anses stå 
                         det nära. 
                          Skattefrihet enligt 
                         tredje stycket föreligger 
                         dock inte för utdelning på 
                         aktie eller andel i 
                         förvaltningsföretag eller 
                         investmentföretag, om 
                         detta äger mer än enstaka 
                         aktier eller andelar på 
                         vilka utdelning skulle 
                         ha varit skattepliktig 
                         om aktierna eller 
                         andelarna hade ägts 
                         direkt av det företag som 
                         äger aktien eller andelen 
                         i förvaltningsföretaget 
                         eller 
                         investmentföretaget. 
                          Förvärvar företag aktie 
                         eller andel i annat 
                         företag och är det inte 
                         uppenbart att det företag 
                         som gör förvärvet därigenom 
                         erhåller tillgång av 
                         verkligt och särskilt 
                         värde med hänsyn till 
                         ägarföretagets verksamhet, 
                         föreligger inte 
                         skattefrihet enligt 
                         detta moment för 
                         utdelning på aktien eller 
                         andelen av sådana medel 
                         som vid förvärvet fanns 
                         hos det utdelande 
                         företaget och som inte 
                         motsvarar tillskjutet 
                         belopp eller inbetald 
                         insats. Utdelning anses 
                         i första hand gälla andra 
                         medel än sådana som mot- 
                         svarar tillskjutet 
                         belopp eller inbetald 
                         insats. 
 Svenskt företag är fri-  Svenskt företag är fri- 
kallat från skattskyl-   kallat från skattskyl- 
dighet för utdelning på  dighet för utdelning på 
aktie eller andel i      aktie eller andel i 
utländsk juridisk person utländsk juridisk person 
under förutsättning att  under förutsättning att 
innehavet av den          1. utdelningen skulle 
utländska aktien eller   ha varit skattefri 
andelen är ett kapital-  enligt vad som ovan sägs 
placeringsinnehav eller  för det fall det 
ett näringsbetingat      utdelande bolaget hade 
innehav.                 varit svenskt och 
 För att utdelning på     2. att den inkomstbe- 
näringsbetingat innehav    skattning som den 
skall vara skat-         utländska juridiska per- 
tebefriad skall den      sonen är underkastad är 
inkomstbeskattning som   jämförlig med den 
den utländska juridiska  inkomstbeskattning som 
personen är underkastad  skulle ha skett enligt 
vara jämförlig med den   denna lag, om inkomsten 
inkomstbeskattning som   hade förvärvats av ett 
skulle ha skett enligt   svenskt företag. 
denna lag, om inkomsten 
hade förvärvats av ett 
svenskt företag. Vid 
jämförelsen skall 
utdelning som den 
utländska juridiska per- 
sonen erhållit på 
kapitalplacerings- 
innehav anses utgöra 
inkomst som skall 
beskattas enligt denna 
lag. Vidare skall 
bortses från bestämmelser 
i avtal för undvikande 
av dubbelbeskattning. 
 Ett innehav av aktier 
eller andelar i en 
utländsk juridisk person 
skall anses vara 
näringsbetingat om 
aktierna eller 
andelarna inte utgör 
omsättningstillgångar i 
företagets verksamhet 
och 
 det sammanlagda röste- 
talet för företagets 
aktier eller andelar i 
den utländska juridiska 
personen vid 
beskattningsårets utgång 
motsvarade en fjärdedel 
eller mer av röstetalet 
för samtliga aktier 
eller andelar i den 
utländska juridiska 
personen eller 
 innehavet av aktierna 
eller andelarna 
betingas av verksamhet 
som bedrivs av företaget 
eller av företag som med 
hänsyn till äganderättsför- 
hållanden eller 
organisatoriska för- 
hållanden kan anses stå 
det nära. 
 Ett innehav av aktier 
eller andelar i en 
utländsk juridisk person 
skall anses vara ett 
kapitalplacerings- 
innehav om aktierna 
eller andelarna inte 
utgör omsättnings- 
tillgångar i företagets 
verksamhet och inte 
heller skall anses vara 
näringsbetingade. 
 Med svenskt företag av- 
ses i detta moment 
svenskt aktiebolag, 
svensk ekonomisk 
förening, svensk spar- 
bank, svenskt ömsesidigt 
skadeförsäkringsföretag 
och svensk värde- 
pappersfond. 
 Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige 
ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer) skall anses 
underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt 
denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om personens intäkter härrör från 
verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal 
inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. I det fall personens 
intäkter endast till obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller 
från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad 
jämförlig beskattning. 
 
                     10 §13 
 För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande. 
 Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del av den 
beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 170 000 
kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsen till 
skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, 
uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i 
oktober andra året före taxeringsåret och prisläget i oktober tredje året före 
taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av 
regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt 
till helt hundratal kronor. 
 Skatt på kapitalinkomst  Skatt på kapitalinkomst 
utgör 25 procent av      utgör 30 procent av 
inkomsten av kapital     inkomsten av kapital 
enligt 3 § 14 mom.       enligt 3 § 14 mom. 
 För dödsbon beräknas skatten enligt andra och tredje styckena med följande un- 
dantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade 
tas det i andra stycket angivna beloppet 100 kronor ut bara om den be- 
skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag 
enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och med det fjärde 
beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på 
förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den be- 
skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag 
enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut. 
 
                     10 a §14 
 För andra skattskyldiga  För andra skattskyldiga 
än fysiska personer,     än fysiska personer, 
dödsbon och värde-       dödsbon och värde- 
pappersfonder, utgör     pappersfonder, utgör 
statlig inkomstskatt 28  statlig inkomstskatt 28 
procent av den be-       procent av den be- 
skattningsbara           skattningsbara 
inkomsten. För           inkomsten. För 
värdepappersfonder utgör värdepappersfonder utgör 
statlig inkomstskatt 25  statlig inkomstskatt 30 
procent av den be-       procent av den 
skattningsbara           beskattningsbara 
inkomsten.               inkomsten. 
 
                      22 §15 
 Skall, på grund av       Skall, på grund av 
överenskommelse eller    överenskommelse eller 
beslut som avses i 20    beslut som avses i 20 
eller 21 §, intäkt, som  eller 21 §, intäkt, som är 
är skattepliktig enligt  skattepliktig enligt 
denna lag, inte          denna lag, inte 
beskattas här i riket,   beskattas här i riket, 
medges inte heller       medges inte heller 
avdrag för kostnader     avdrag för kostnader som 
som är hänförliga till   är hänförliga till intäkten. 
intäkten. Detta gäller   Detta gäller dock inte i 
dock inte i fråga om     fråga om utdelning från 
utdelning från utländskt utländskt bolag till 
bolag till svenskt       svenskt företag i fall då 
företag i fall då        utdelningen skulle ha 
innehavet är närings-    varit undantagen från 
betingat.                beskattning om båda 
                         företagen varit svenska. 
 
                      24 § 
 2 mom.16 Med avyttring   2 mom. Med avyttring av 
av egendom avses         egendom avses försäljning, 
försäljning, byte eller  byte eller därmed jämförlig 
därmed jämförlig över-   överlåtelse av egendom. 
låtelse av egendom. Med  Med avyttring jämställs 
avyttring jämställs det  också att tiden för 
fallet att ett           utnyttjande av en option 
finansiellt instrument   löpt ut utan att optionen 
definitivt förlorar sitt har utnyttjats. 
värde genom att det      Avyttring av ett 
företag som givit ut     finansiellt instrument 
instrumentet upplöses    anses också föreligga om 
genom konkurs eller      det företag som givit ut 
genom fusion enligt      instrumentet 
14 kap. 1 §               1. upplöses genom kon- 
aktiebolagslagen         kurs eller, om det är ett 
(1975:1385), 11 kap. 1   svenskt aktiebolag eller 
eller 2 § bank-          en svensk ekonomisk före- 
aktiebolagslagen         ning, när företaget försätts 
(1987:618). Ett finan-   i konkurs, 
siellt instrument som     2. träder i likvidation 
givits ut av ett         eller 
svenskt aktiebolag        3. upplöses genom fusion 
eller en svensk ekono-   enligt 14 kap. 1 § 
misk förening anses dock aktiebolagslagen 
avyttrat när företaget   (1975:1385), 11 kap. 1 
försätts i konkurs.      eller 2 § bankaktie- 
Avyttring av ett finan-  bolagslagen (1987:618), 
siellt instrument anses  eller, om det är ett ut- 
också föreligga om det   ländskt bolag, när bolaget 
företag som givit ut det upplöses genom ett mot- 
träder i likvidation.    svarande förfarande. 
Med avyttring jämställs   Med avyttring avses 
också att tiden för ut-  däremot inte utlåning av 
nyttjande av en option   egendom för blankning. 
löpt ut utan att         Avyttring anses inte 
optionen har             heller föreligga när en 
utnyttjats. Med          andel definitivt förlorar 
avyttring avses däremot  sitt värde i fall som 
inte utlåning av egendom avses i 3 § 8 mom. tredje 
för blankning. Avyttring stycket. 
anses inte heller före- 
ligga när en andel defi- 
nitivt förlorar sitt 
värde i fall som avses 
i punkt 1 a av 
anvisningarna till 22 § 
kommunalskattelagen 
(1928:370). 
 En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om 
andelen inlöses eller bolaget upplöses. 
 Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller 
därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 § negativt, 
skall beskattning ske som om andelen avyttrats. 
 Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna tillgångar 
till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av 
andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid 
inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk 
förening. 
 Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, 
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt, 
konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av 
aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade 
instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av 
anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag. 
 4 mom.17 Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid 
avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst 
och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader som är 
hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsförlust medges endast om 
förlusten är definitiv. 
 Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd 
härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, 
skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta 
belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av 
förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som 
gällde vid taxeringen för avyttringsåret. 
 Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med 
utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder 
för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfärdaren 
på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka 
försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid 
beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras 
premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under 
det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I fråga om option 
med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då 
optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även 
beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av 
optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker 
samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instrument som 
ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan 
egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek 
beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande. 
 Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av en 
termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet 
skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett avtal om 
köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt 
och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek 
beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande. 
 I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte 
den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma slag och 
sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats 
och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då 
avyttring av den lånade aktien skedde. 
 Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag eller den 
ekonomiska förening som givit ut instrumentet försatts i konkurs gäller 
följande. 
                          1. Om faktisk avyttring 
                         därefter sker anses 
                         anskaffningsvärdet vara 
 1. Har ackord träffats  noll kronor. 
eller har utdelning i     2. Har ackord träffats 
konkursen erhållits      eller har utdelning i 
skall ersättningen tas   konkursen erhållits skall 
upp som realisa-         ersättningen tas upp som 
tionsvinst, dock högst   realisationsvinst, dock 
med ett belopp som       högst med ett belopp som 
svarar mot medgivet      svarar mot medgivet 
avdrag för               avdrag för 
realisationsförlust i    realisationsförlust i 
samband med att          samband med att företaget 
företaget försattes i    försattes i konkurs. 
konkurs. Medgavs avdrag  Medgavs avdrag för viss 
för viss del av          del av realisations- 
realisationsförlusten    förlusten skall endast 
skall endast             motsvarande del av 
motsvarande del av       ersättningen tas upp som 
ersättningen tas upp som realisationsvinst. 
realisationsvinst.        3. Har ett beslut om 
 2. Har ett beslut om    konkurs upphävts eller 
konkurs upphävts eller   har konkursen lagts ned 
har konkursen lagts ned  skall som 
skall som                realisationsvinst tas 
realisationsvinst tas    upp ett belopp som 
upp ett belopp som       svarar mot medgivet 
svarar mot medgivet      avdrag för realisations- 
avdrag för realisations- förlust i samband med att 
förlust i samband med    företaget försattes i 
att företaget försattes  konkurs. Detsamma gäller 
i konkurs. Detsamma      om en konkurs avslutas 
gäller om en konkurs     med överskott. 
avslutas med överskott.  Anskaffningsvärdet anses 
Anskaffningsvärdet anses därefter uppgå till det 
därefter uppgå till det  enligt genom- 
enligt genom-            snittsmetoden beräknade 
snittsmetoden beräknade  värdet vid den tidpunkt då 
värdet vid den tidpunkt  avyttring ansågs ha 
då avyttring ansågs ha   skett. 
skett. 
 Skatteplikt föreligger 
inte för realisations- 
vinst som uppkommit vid 
nedsättning av 
aktiekapitalet eller 
reservfonden i svenskt 
aktiebolag eller vid 
likvidation av ett 
sådant aktiebolag eller 
en svensk ekonomisk 
förening. Detta gäller 
under förutsättning att 
bestämmelserna i 3 § 12 
mom. tredje stycket 
inte är tillämpliga. 
Undantag från 
skatteplikt gäller inte   Om ett finansiellt 
när aktie eller andel    instrument har ansetts 
utgör tillgång i         avyttrat genom att det 
näringsverksamhet som    företag som har givit ut 
bedrivs av fysisk        instrumentet har trätt i 
person eller dödsbo      likvidation och om in- 
eller av ett             strumentet därefter 
handelsbolag. Har        faktiskt avyttras anses 
förlust uppkommit vid    anskaffningsvärdet uppgå 
likvidation av ett       till så stor del av det 
svenskt aktiebolag       enligt genom- 
eller en svensk          snittsmetoden  beräknade 
ekonomisk förening       värdet som kvarstår vid 
medges avdrag för        den faktiska av- 
realisationsförlust.     yttringstidpunkten. Upp- 
                         hör likvidationen skall 
                         anskaffningsvärdet 
                         därefter anses uppgå till 
                         det enligt genom- 
                         snittsmetoden beräknade 
                         värdet vid den tidpunkt då 
                         likvidationen upphörde. 
 
                      27 § 
 2 mom.18 Som anskaff-     2 mom. Som an- 
ningsvärde anses det      skaffningsvärde anses det 
genomsnittliga an-        genomsnittliga an- 
skaffningsvärdet för      skaffningsvärdet för 
samtliga finansiella      samtliga finansiella 
instrument av samma       instrument av samma slag 
slag och sort som det     och sort som det av- 
avyttrade, beräknat på    yttrade, beräknat på 
grundval av faktiska      grundval av faktiska an- 
anskaffningsutgifter      skaffningsutgifter och 
och med hänsyn till       med hänsyn till inträffade 
inträffade förändringar   förändringar beträffande 
beträffande innehavet     innehavet (genomsnitts- 
(genomsnittsmetoden).     metoden). Har aktier 
Har aktier erhållits      erhållits genom sådan 
genom sådan utdelning     utdelning som avses i 3 § 
som avses i punkt 1 a     7 mom. fjärde stycket 
av anvisningarna till     skall som an- 
22 § kommunalskattelagen  skaffningsvärde för dessa 
(1928:370) skall som      aktier anses så stor del 
anskaffningsvärde för     av det genomsnittliga 
dessa aktier anses så     anskaffningsvärdet för 
stor del av det genom-    aktierna i det utdelande 
snittliga                 bolaget som svarar mot 
anskaffningsvärdet för    förändringen i 
aktierna i det            marknadsvärdet på dessa 
utdelande bolaget som     aktier till följd av 
svarar mot förändringen i utdelningen. Det genom- 
marknadsvärdet på dessa   snittliga 
aktier till följd av      anskaffningsvärdet för 
utdelningen. Det genom-   aktierna i det utdelande 
snittliga                 bolaget skall minskas i 
anskaffningsvärdet för    motsvarande mån. För sådan 
aktierna i det            mottagare som inte äger 
utdelande bolaget skall   aktier i det utdelande 
minskas i motsvarande     bolaget skall, om 
mån. För sådan mottagare  vederlag erlagts för 
som inte äger aktier i    rätten till utdelning, 
det utdelande bolaget     vederlaget anses som 
skall, om vederlag        anskaffningsvärde. I 
erlagts för rätten till   annat fall skall de 
utdelning, vederlaget     utdelade aktierna anses 
anses som                 anskaffade utan kostnad. 
anskaffningsvärde. I      Har aktier erhållits 
annat fall skall de       genom sådan utskiftning 
utdelade aktierna anses   som avses i 3 § 8 mom. 
anskaffade utan           tredje stycket skall som 
kostnad. Har aktier er-   anskaffningsvärde för 
hållits genom sådan       dessa aktier anses an- 
utskiftning som avses i   skaffningsvärdet för an- 
punkt 1 a av anvis-       delarna i den förening 
ningarna till 22 §        som skiftat ut aktierna. 
kommunalskattelagen 
skall som anskaffnings- 
värde för dessa aktier 
anses anskaffningsvärdet 
för andelarna i den fö- 
rening som skiftat ut 
aktierna. 
 Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på inländsk 
eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig 
omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade), får utom såvitt avser 
optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den 
skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen. 
 Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett bolag, 
anses anskaffat utan kostnad. 
 4 mom.19 Har en här i    4 mom. Har en här i 
riket bosatt eller       riket bosatt eller 
hemmahörande person av-  hemmahörande person av- 
yttrat aktier till ett   yttrat aktier till ett 
svenskt aktiebolag       svenskt aktiebolag eller 
eller ett motsvarande    ett motsvarande utländskt 
utländskt bolag och      bolag och utgörs veder- 
utgörs vederlaget för de laget för de avyttrade 
avyttrade aktierna av    aktierna av nyemitterade 
nyemitterade aktier i    aktier i det köpande 
det köpande bolaget och  bolaget och eventuellt 
eventuellt pengar mot-   pengar motsvarande högst 
svarande högst tio       tio procent av de 
procent av de            nyemitterade aktiernas 
nyemitterade aktiernas   nominella värde skall som 
nominella värde skall    skattepliktig reali- 
som skattepliktig        sationsvinst räknas den 
realisationsvinst räknas del av vederlaget som 
den del av vederlaget    utgörs av pengar. Vad nu 
som utgörs av pengar,    sagts tillämpas också vid 
eller om det är fråga om avyttring av andelar i 
sådana aktier för vilka  ekonomisk förening. De 
hälften av realisa-      mottagna aktierna skall 
tionsvinsten är          anses förvärvade till det 
undantagen från          anskaffningsvärde som 
skatteplikt enligt 3 § 1 gällde för de avyttrade 
mom. hälften av den del  aktierna eller ande- 
av vederlaget som utgörs larna. 
av pengar. Vad nu sagts 
tillämpas också vid 
avyttring av andelar i 
ekonomisk förening. De 
mottagna aktierna skall 
anses förvärvade till det 
anskaffningsvärde som 
gällde för de avyttrade 
aktierna eller 
andelarna. I fråga om 
aktier eller andelar 
som avses i 3 § 1 mom. 
fjärde stycket b skall 
som skattepliktig 
realisationsvinst räknas 
den del av vinsten som 
inte omfattas av 
undantaget från skat- 
teplikt. I detta fall 
skall de mottagna 
aktierna anses förvärvade 
till det an- 
skaffningsvärde som 
gällde för de avyttrade 
aktierna eller 
andelarna med tillägg för 
skattepliktig 
realisationsvinst. 
 Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från riket 
men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt 
här. 
 Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom. nionde 
stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten lämnar medgivande 
till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha 
tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos 
Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. 
 Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller 
andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller tredje 
stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen sker i 
fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp till 
beskattning. 
 5 mom.20 Förlust på      5 mom. Förlust på mark- 
marknadsnoterad tillgång nadsnoterad tillgång som 
som avses i 1 mom. får   avses i 1 mom. får dras 
dras av från realisa-    av från realisationsvinst 
tionsvinst på            på marknadsnoterad sådan 
marknadsnoterad sådan    tillgång. I fråga om andel 
tillgång. Om viss del av i värdepappersfond gäller 
vinst skulle ha tagits   detta endast om värdet av 
upp som skattepliktig    fondens innehav av sådana 
vinst får endast mot-    tillgångar som avses i 1 
svarande del av          mom. inte annat än till- 
förlusten dras av. Av    fälligtvis understigit 
förlust som inte dragits tre fjärdedelar av fond- 
av mot vinst på          förmögenheten. Av förlust 
marknadsnoterad egendom  som inte dragits av mot 
eller av förlust på      vinst på marknadsnoterad 
egendom som inte är      egendom eller av förlust 
marknadsnoterad får      på egendom som inte är 
 - 70 procent dras av    marknadsnoterad får 70 
om 100 procent av vinst  procent dras av. 
på sådan egendom är 
skattepliktig, 
 - 49 procent dras av 
om 70 procent av vinst 
på sådan egendom är 
skattepliktig, 
 - 35 procent dras av 
om 50 procent av vinst 
på sådan egendom är 
skattepliktig.  
 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-12. 
 2. Ifråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1995 gäller äldre 
föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av 
aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till 
avdrag har uppkommit före ikraftträdandet. 
 3. För företag med beskattningsår som påbörjats före den 1 janauri 1995 
tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. för den del av beskattningsåret som 
avser tiden före ikraftträdandet. 
 4. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. sista stycket gäller alltjämt om utdelningen 
lämnats före utgången av år 1994. 
 5. Äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 4 skall endast tillämpas vid 
1995 och 1996 års taxeringar för värdepappersfond om fonden under år 1994 
vidareutdelat utdelning som mottagits under samma år på sådana tillgångar som 
avses i den nämnda punkten. Därvid skall så stor del av den i nämnda punkt 
angivna intäkten tas upp som svarar mot förhållandet mellan denna 
vidareutdelning och all utdelning som fonden mottagit under året. Utdelning som 
fonden har lämnat under år 1994 skall i första hand anses utgöras av sådan 
vidareutdelning som anges i första meningen. 
 För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1995 
tillämpas, med den i föregående stycke nämnda inskränkningen, äldre föreskrifter 
om schablonintäkt i 2 § 10 mom. för den del av beskattningsåret som avser tiden 
före ikraftträdandet. 
 6. Vid beräkning av sparad utdelning enligt 3 § 12 mom. andra stycket  till och 
med utgången av år 1994 får 9 § lagen (1994:775) om beräkning av 
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag i dess lydelse till 
och med utgången av år 1994 tillämpas vid 1996 och senare års taxeringar. 
 7. De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 
 8. De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket gäller inte sådan 
utdelning på förlagsinsatser som är avdragsgill enligt 2 § 8 mom. i momentets 
lydelse till och med utgången av år 1993 och punkt 6 av övergångsbestämmelserna 
till lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 
 9. Äldre föreskrifter i 10 a § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före 
ikraftträdandet. 
 10. Äldre föreskrifter i 22 § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före 
ikraftträdandet. 
 11. Har sådan avyttring som avses i 27 § 4 mom. skett under år 1994 och var de 
avyttrade aktierna eller andelarna av det slag som avses i 3  § 1 mom. fjärde 
stycket b i dess lydelse intill utgången av år 1994 skall de mottagna aktierna 
anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna 
med tillägg för den skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit vid 
avttringen. 
 12. Vid tillämpningen av de nya förskrifterna i 27 § 5 mom. om avdrag för 
realisationsförlust på andelar i värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till 
sammansättningen av fondens förmögenhet före den 1 januari 1995. Under tiden 
från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1995 skall i stället för 
nivån 75 procent för andelen aktier o.d. av förmögenheten tillämpas en gräns på 
60 procent.  
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 
2 Senaste lydelse 1993:1543. 
3 Senaste lydelse 1993:1544. 
4 Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1993:1543. 
5 Senaste lydelse 1994:778. 
6 Senaste lydelse 1993:1543. 
7 Senaste lydelse 1994:778. 
8 Senaste lydelse 1993:1543. 
9 Senaste lydelse 1993:1543. 
10 Senaste lydelse 1994:778. 
11 Senaste lydelse 1990:651. 
12 Senaste lydelse 1994:778. 
13 Senaste lydelse 1993:1543. 
14 Senaste lydelse 1993:1544. 
15 Senaste lydelse 1994:778. 
16 Lydelse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1994:778. 
17 Senaste lydelse 1993:1543. 
18 Senaste lydelse 1993:1543. 
19 Senaste lydelse 1993:1543. 
20 Senaste lydelse 1993:1543.  
6  Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 
 
 Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom., 7 och 10 §§ uppbördslagen (1953:272)1 
skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       2 §2 
 4 mom. Skattereduktion   4 mom. Skattereduktion 
medges skattskyldig för  medges skattskyldig för 
underskott av kapital    underskott av kapital 
enligt 3 § 14 mom. lagen enligt 3 § 14 mom. lagen 
(1947:576) om statlig    (1947:576) om statlig 
inkomstskatt.            inkomstskatt. 
Skattereduktionen skall  Skattereduktionen skall 
uppgå till 25 procent av uppgå till 30 procent av 
den del av underskottet  den del av underskottet 
som inte överstiger      som inte överstiger 
100 000 kronor och 18    100 000 kronor och 21 
procent av återstoden.   procent av återstoden. Om 
Om en skattskyldig       en skattskyldig under 
under beskattningsåret   beskattningsåret har 
har varit skyldig att    varit skyldig att betala 
betala sjömansskatt      sjömansskatt enligt lagen 
enligt lagen (1958:295)  (1958:295) om 
om sjömansskatt och      sjömansskatt och denna 
denna har satts ned      har satts ned enligt 12 § 
enligt 12 § 4 mom.       4 mom. samma lag på grund 
samma lag på grund av    av underskott av kapital 
underskott av kapital    skall skattereduktionen 
skall skattereduktionen  dock minskas med det 
dock minskas med det     belopp varmed nedsättning 
belopp varmed            har skett. 
nedsättning har skett. 
 Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal 
inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt. 
 Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig 
skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt vid 
beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer 
vid beräkning av skattereduktion bortfaller. 
 
                       7 §3 
 För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser 
bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen 
skall preliminär A-skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Detsamma gäller i 
fråga om inkomst som inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av 
arbete. 
 Uppbärs inkomst som avses i första stycket första meningen tillsammans med 
inkomst, som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, skall 
preliminär A-skatt utgå enligt grunder som Riksskatteverket fastställer med 
beaktande av bestämmelserna i 3 § 1 mom. 
 För inkomst som avses i  För inkomst som avses i 
3 § 2 mom. tredje        3 § 2 mom. tredje stycket 
stycket första meningen  första meningen skall 
skall preliminär skatt   preliminär skatt utgå med 
utgå med 25 procent av   30 procent av inkomsten. 
inkomsten. Preliminär    Preliminär skatt på ränta 
skatt på ränta eller     eller utdelning på 
utdelning på utländska   utländska värdepapper 
värdepapper skall utgå   skall utgå med så stort 
med så stort belopp att  belopp att det 
det tillsammans med den  tillsammans med den 
skatt som innehållits i  skatt som innehållits i 
utlandet uppgår till 25  utlandet uppgår till 30 
procent av räntan eller  procent av räntan eller 
utdelningen              utdelningen 
 Skatt enligt första eller andra stycket tas inte ut på belopp under 100 kronor. 
 Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i 
vissa fall framgår av 3 § 2 mom. 
 Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 40 §. 
 
                      10 §4 
 Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskostnader, 
som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § 
kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken  rätten till avdrag för 
kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i nämnda punkt, endast till 
den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum 
eller, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. 
 På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa för 
vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges 
i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen skall preliminär 
A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp 
som anges i nämnda lagrum. I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under 
tjänsteresa utgår för längre tid än två år på en och samma ort skall dock 
preliminär A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten 
på ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första 
meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år. 
 I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär 
A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i  punkt 
3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna beloppet. 
 Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med 
tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen 
avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller 
att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall beräknas skatten på hela 
ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla 
beloppet. 
 Preliminär A-skatt skall inte utgå för: 
 a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret; 
 b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än svenskt 
dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige; 
 c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen 
från beskattning i Sverige; 
 d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om själv- 
deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000 kronor; 
 e) ränta på konto för klientmedel; 
 f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista stycket 
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter; 
 g) utdelning som avses 
i lagen (1994:776) om 
beskattning av viss 
vidareutdelning;          g) ersättning till en 
 h) ersättning till en   och samma idrottsutövare 
och samma idrottsutövare från en sådan ideell före- 
från en sådan ideell fö- ning som avses i 7 § 5 
rening som avses i 7 §   mom. lagen (1947:576) om 
5 mom. lagen (1947:576)  statlig inkomstskatt och 
om statlig inkomstskatt  som har till huvud- 
och som har till huvud-  sakligt syfte att främja 
sakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, 
idrottslig verksamhet,   om ersättningen från 
om ersättningen från     föreningen under året inte 
föreningen under året    uppgått till ett halvt 
inte uppgått till ett    basbelopp enligt lagen 
halvt basbelopp enligt   (1962:381) om allmän 
lagen (1962:381) om      försäkring; 
allmän försäkring;        h) förmån av fri 
 i) förmån av fri resa   resa inom riket i samband 
inom riket i samband     med tillträdande eller 
med tillträdande eller   frånträdande av anställ- 
frånträdande av          ning eller uppdrag eller 
anställning eller        ersättning för kostnad för 
uppdrag eller ersättning sådan resa; eller 
för kostnad för sådan     i) ränta eller utdelning 
resa; eller              för vilken 
 j) ränta eller          kontrolluppgift skall 
utdelning för vilken     lämnas enligt sådan 
kontrolluppgift skall    förbindelse som avses i 
lämnas enligt sådan      3 kap. 32 § b lagen om 
förbindelse som avses i  självdeklaration och 
3 kap. 32 b § lagen om   kontrolluppgifter. 
självdeklaration och 
kontrolluppgifter.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. 
tillämpas första gången i fråga om slutlig och tillkommande skatt på grund av 
1996 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas första gången i 
fråga om preliminär skatt för år 1995.  
1 Lagen omtryckt 1991:97. 
  Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 
2 Senaste lydelse 1992:680. 
3 Lydelse enligt prop. 1994/95:92. 
4 Lydelse enligt prop. 1994/95:50.  
7  Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 
 
 Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624)1 skall ha följande 
lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       1 §2 
 Kupongskatt erläggs      Kupongskatt erläggs 
enligt denna lag till    enligt denna lag till 
staten för utdelning av  staten för utdelning av 
annat slag än som avses  annat slag än som avses i 
i punkt 1 a andra        3 § 7 mom. fjärde stycket 
stycket av               lagen (1947:576) om 
anvisningarna till 22 §  statlig inkomstskatt på 
kommunalskattelagen      aktie i svenskt ak- 
(1928:370) på aktie i    tiebolag. 
svenskt aktiebolag. 
 Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i svensk 
värdepappersfond.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 
2 Senaste lydelse 1993:1555.  
8  Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 
 
 Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall 
ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       3 §1 
 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår 
 a) 1,5 procent av:       a) 1,7 procent av: 
 taxeringsvärdet          taxeringsvärdet avseende 
avseende småhusenhet,    småhusenhet, 
 bostadsbyggnadsvärdet    bostadsbyggnadsvärdet 
och tomtmarksvärdet      och tomtmarksvärdet av- 
avseende småhus på       seende småhus på lant- 
lantbruksenhet,          bruksenhet, 
 75 procent av            75 procent av marknads- 
marknadsvärdet avseende  värdet avseende privat- 
privatbostad i           bostad i utlandet, 
utlandet,                 b) 1,7 procent av: 
 b) 1,5 procent av:       taxeringsvärdet avseende 
 taxeringsvärdet         hyreshusenhet till den 
avseende hyreshusenhet   del det avser 
till den del det avser   värderingsenhet för 
värderingsenhet för      bostäder, värderingsenhet 
bostäder, värderingsen-  för bostäder under 
het för bostäder under   uppförande, 
uppförande,              värderingsenhet avseende 
värderingsenhet avseende tomtmark som hör till 
tomtmark som hör till    dessa bostäder, annan 
dessa bostäder, annan    värderingsenhet tomtmark 
värderingsenhet tomtmark som är obebyggd samt 
som är obebyggd samt     värderingsenhet avseende 
värderingsenhet avseende exploateringsmark. 
exploateringsmark. 
 Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och 
har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som 
föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen 
under de fem första åren och halv fastighetsskatt under de därpå följande fem 
åren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigs- 
tälld eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny 
fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före 
det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fas- 
tighetstaxering då hade företagits. 
 För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall 
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a § 
nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör 
en särskild taxeringsenhet. 
 Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda 
eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i 
sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får 
fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte 
kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av 
beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske. 
 Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av 
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa 
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den 
nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt 
avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde- 
ringsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i 
samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus 
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas 
nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som 
avser bostäder med  tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i 
samma taxeringsenhet som hyreshuset.  
 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1997 års taxering. 
 2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt 
för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1994.  
1 Senaste lydelse 1993:1525.  
9  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och 
kontrolluppgifter 
 
 Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27, 28 och 31 §§ lagen (1990:325) om själv- 
deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                      3 kap. 
                      23 §1 
 Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte 
 1. då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag 
eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnummer, 
 2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte avser 
bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och 
som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som 
avses i 22 § första stycket, 
 3. för ränta på 
vinstandelslån som inte 
utgör skattepliktig in- 
komst enligt punkt 2 a 
första stycket 4 av 
anvisningarna till 22 § 
kommunalskattelagen 
(1928:370) eller 3 § 1 
mom. tredje stycket 4 
lagen (1947:576) om 
statlig inkomstskatt, 
 4. för ränta och fordran  3. för ränta och fordran 
på konto, för vilket      på konto, för vilket inte 
inte finns person- eller  finns person- eller 
organisationsnummer och   organisationsnummer och 
som öppnats före den 1    som öppnats före den 1 
januari 1985, om räntan   januari 1985, om räntan 
för kontohavaren uppgår   för kontohavaren uppgår 
till mindre än 100 kro-   till mindre än 100 kronor 
nor eller - om kontot     eller - om kontot 
innehas av mer än en      innehas av mer än en 
person - ränta för var    person - ränta för var och 
och en av kontohavarna    en av kontohavarna un- 
understiger 100 kronor,   derstiger 100 kronor, 
 5. för ränta och for-     4. för ränta och fordran 
dran på konto om borge-   på konto om borgenärens 
närens sammanlagda ränta  sammanlagda ränta på ett 
på ett eller flera kon-   eller flera konton uppgår 
ton uppgår till mindre    till mindre än 100 kronor 
än 100 kronor varvid      varvid ränta som enligt 
ränta som enligt andra    andra bestämmelser i 
bestämmelser i detta      detta stycke är 
stycke är undantagen      undantagen från 
från uppgiftsskyldighet   uppgiftsskyldighet inte 
inte skall medräknas,     skall medräknas, 
 6. för ränta och for-     5. för ränta och fordran 
dran på särskilt konto i  på särskilt konto i bank 
bank enligt skogskonto-   enligt skogskontolagen 
lagen (1954:142), lagen   (1954:142), lagen 
(1979:611) om             (1979:611) om 
upphovsmannakonto,        upphovsmannakonto, lagen 
lagen (1982:2) om upp-    (1982:2) om uppfinnar- 
finnarkonto eller lagen   konto eller lagen 
(1993:931) om             (1993:931) om 
individuellt              individuellt 
pensionssparande.         pensionssparande. 
 
                      27 §2 
 Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av 
 1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämnings- 
bolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § 
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen 
(1987:618), 
 2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder 
och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond, 
 3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som förvaltar 
svensk värdepappersfond, 
 4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen ut- 
betalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg, 
 5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller 
rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapperförvaras i depå 
eller kontoförs. 
 Kontrolluppgift om 
utdelning skall lämnas 
av annat svenskt aktie- 
bolag än som avses i 
första stycket 1 och 
svensk ekonomisk 
förening. Kontroll- 
uppgift skall dock inte 
lämnas om företaget är 
fåmansföretag. 
 Kontrolluppgift skall lämnas för 
 a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen 
del vid utdelningstillfället och 
 b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av 
aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller 
utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper. 
 Kontrolluppgift enligt   Kontrolluppgift enligt 
tredje stycket a skall   andra stycket a skall ta 
ta upp utbetald          upp utbetald utdelning 
utdelning till den del   till den del den är skat- 
den är skattepliktig och tepliktig och avdragen 
avdragen preliminär      preliminär skatt. Kon- 
skatt. Kontrolluppgift   trolluppgift enligt 
om utdelning som avses   andra stycket b skall ta 
i lagen (1994:776) om    upp innehavet vid årets 
beskattning av viss      utgång. 
vidareutdelning skall 
också ta upp utländsk 
källskatt som belöper 
på utdelningen. Sådan 
kontrolluppgift skall 
lämnas även om 
utdelningen understiger 
500 kronor. Kontroll- 
uppgift enligt tredje 
stycket b skall ta upp 
innehavet vid årets 
utgång. 
 Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar på 
pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar. 
 
                      28 §3 
 Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av 
 1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte är 
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § 
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen 
(1987:618), samt 
 2. den som i Sveriges har fått 
 a) utdelning från        a) utdelning på andelar 
utländsk juridisk        i svensk ekonomisk 
person, om utdelningen   förening, eller,  om 
inte har betalts ut      utdelningen inte har 
genom Värdepappers-      betalts ut genom 
centralen VPC            Värdepapperscentralen VPC 
Aktiebolag eller gäller  Aktiebolag eller gäller 
fall som avses i 27 §    fall som avses i 27 § 
första stycket 5, eller  första stycket 5, från 
                         utländsk juridisk person, 
                         eller 
 b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har 
betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som 
avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller någon annan för 
den allmänna rörelsen avsedd förskrivning. 
 Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts 
beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne 
angiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter 
beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet 
lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan 
det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den 
från vilken kupongen har förvärvats. 
 Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och lämnas 
till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att 
uppgift lämnas innan betalning sker. 
 
                      31 §4 
 I den omfattning och på   I den omfattning och på 
det sätt                  det sätt Riksskatteverket 
Riksskatteverket          bestämmer skall, utöver 
bestämmer skall, utöver   vad som framgår av 28 och 
vad som framgår av 28     29 §§, svenskt bolag eller 
och 29 §§, utgivare av    svensk ekonomisk förening 
obligationer,             lämna kontrolluppgift 
förlagsbevis eller andra  rörande utbetald ut- 
för den allmänna rörelsen delning. Detsamma gäller 
avsedda förskrivningar    utgivare av 
lämna kontrolluppgift     obligationer, 
rörande utbetald ränta.   förlagsbevis eller andra 
                          för den allmänna rörelsen 
                          avsedda förskrivningar i 
                          fråga om utbetald ränta.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering.  
1 Senaste lydelse 1993:1564. 
2 Senaste lydelse 1994:782. 
3 Senaste lydelse 1993:1563. 
4 Senaste lydelse 1993:1563.  
10  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om 
återföring av obeskattade reserver 
 
 Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade 
reserver skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       8 §1 
 Vid fusion som avses i   Vid fusion som avses i 
2 § 4 mom. lagen         2 § 4 mom. lagen 
(1947:576) om statlig    (1947:576) om statlig 
inkomstskatt, vid        inkomstskatt, vid 
ombildning enligt 8      ombildning enligt 8 kap. 
kap. sparbankslagen      sparbankslagen 
(1987:619) och vid       (1987:619) och vid 
övertagande enligt 10    övertagande enligt 10 
kap. 8 a § förenings-    kap. 8 a § förenings- 
bankslagen (1987:620)    bankslagen (1987:620) 
skall överlåtande och    skall överlåtande och 
övertagande företag an-  övertagande företag anses 
ses som en skattskyldig. som en skattskyldig. Har 
Har en ekonomisk         en ekonomisk förening 
förening skiftat ut      skiftat ut aktier enligt 
aktier enligt punkt 1 a  3 § 8 mom. tredje stycket 
av anvisningarna till    lagen om statlig 
22 § kommunalskattelagen inkomstskatt skall 
(1928:370) skall         föreningen och det aktie- 
föreningen och det       bolag vars aktier 
aktiebolag vars aktier   skiftats ut anses som en 
skiftats ut anses som    skattskyldig. 
en skattskyldig. 
 Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4 och 5 §§ 
och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits upp till 
beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det överlåtande 
företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fall tillägg enligt 5 § tredje 
stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det övertagande företaget. 
Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid äga motsvarande tillämpning.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering.  
1 Senaste lydelse 1993:1566.  
11  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om 
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 
 
 Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659)1 om särskild löneskatt på 
vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Förslagen lydelse 
 
                       1 §2 
 Särskild löneskatt       Särskild löneskatt skall 
skall för varje år be-   för varje år betalas 
talas till staten med    till staten med 19,89 
17,89 procent på         procent på 
 1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år 
eller äldre, 
 2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- 
försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 
 3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad 
avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som 
arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska 
kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Kommunernas pensionsanstalt eller 
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under 
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan 
arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt 
pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e 
första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), 
 4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal, 
 5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder 
som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer 
till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till 
sjukbidrag, 
 6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt 
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens 
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som 
inte utgör kompensation för mistad inkomst. 
 Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket. 
 Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§ 
lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13. 
 Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bortses från 
ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om 
ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som 
inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän 
försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast 
ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte 
överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) 
om allmän försäkring. 
 
                       2 §3 
 En enskild person        En enskild person eller 
eller ett dödsbo skall   ett dödsbo skall för varje 
för varje år till staten år till staten betala 
betala särskild löne-    särskild löneskatt med 
skatt med 17,89 procent  19,89 procent på inkomst 
på inkomst enligt        enligt kommunal- 
kommunalskattelagen      skattelagen (1928:370) 
(1928:370) av annan      av annan 
näringsverksamhet här i  näringsverksamhet här i 
landet än sådan aktiv    landet än sådan aktiv 
näringsverksamhet som    näringsverksamhet som 
avses i 11 kap. 3 §      avses i 11 kap. 3 § första 
första stycket lagen     stycket lagen (1962:381) 
(1962:381) om allmän     om allmän försäkring 
försäkring (passiv       (passiv närings- 
näringsverksamhet) samt, verksamhet) samt, om den 
om den skattskyldige     skattskyldige före årets 
före årets början        början fyllt 65 år eller 
fyllt 65 år eller        inte fyllt 65 år men 
inte fyllt 65 år men     under hela året uppburit 
under hela året upp-     hel ålderspension eller 
burit hel ålderspension  avlidit under året, på 
eller avlidit under      inkomst som avses i 3 
året, på inkomst som av- kap. 4 § andra stycket 
ses i 3 kap. 4 § andra   lagen (1981:691) om 
stycket lagen (1981:691) socialavgifter samt 
om socialavgifter samt   vidare på ersättning som 
vidare på ersättning som utgår enligt sådan av-- 
utgår enligt sådan av-   talsgruppsjukförsäkring 
talsgruppsjukförsäkring  som avses i punkt 12 av 
som avses i punkt 12 av  anvisningarna till 22 § 
anvisningarna till 22 §  kommunalskattelagen 
kommunalskattelagen      eller enligt sådan 
eller enligt sådan       trygghetsförsäkring som 
trygghetsförsäkring som  avses i nämnda anvis- 
avses i nämnda anvis-    ningspunkt till den del 
ningspunkt till den del  ersättningen utgår i form 
ersättningen utgår i     av engångsbelopp som inte 
form av engångsbelopp    utgör kompensation för 
som inte utgör kompensa- mistad inkomst. Skatt 
tion för mistad inkomst. beräknas inte på sådana 
Skatt beräknas inte på   inkomster för vilka den 
sådana inkomster för     skattskyldige skall 
vilka den skattskyldige  betala egenavgifter 
skall betala egenav-     enligt 3 kap. 4 § lagen 
gifter enligt 3 kap.     om socialavgifter. 
4 § lagen om             Bedömningen om 
socialavgifter.          näringsverksamhet är aktiv 
Bedömningen om närings-  eller passiv görs för en 
verksamhet är aktiv      förvärvskälla enligt 
eller passiv görs för    kommunalskattelagen. 
en förvärvskälla enligt 
kommunalskattelagen. 
 Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 
kap. 5 § lagen om socialavgifter. 
 Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller annan 
ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst enligt 2 § som 
tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare. Omfattar 
beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall - om den 
skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses 
hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet 
mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela 
beskattningsåret.  
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668. 
2 Senaste lydelse 1994:747. 
3 Senaste lydelse 1993:1567.  
12  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om 
avkastningsskatt på pensionsmedel 
 
 Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastnings- 
skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       7 §1 
 Värdepapper, som är      Värdepapper, som är note- 
noterat vid en svensk    rat vid en svensk eller 
eller utländsk börs      utländsk börs  eller 
eller noterat vid en     noterat vid en 
auktoriserad mark-       auktoriserad mark- 
nadsplats eller som      nadsplats eller som 
annars är föremål för    annars är föremål för 
regelbunden handel vid   regelbunden handel vid 
någon annan reglerad     någon annan reglerad 
marknad som är öppen för marknad som är öppen för 
allmänheten, tas upp     allmänheten, tas upp till 
till det noterade        det noterade värdet. 
värdet. Värdepapper för 
vilket skatteplikten är 
begränsad enligt 3 § 
1 mom. lagen (1947:576) 
om statlig inkomstskatt 
tas dock upp till 
 1. 65 procent av det 
noterade värdet om 
tillgången ingår i kapi- 
talunderlag som är 
hänförligt till 
annan försäkring än pen- 
sionsförsäkring, och 
 2. 80 procent av det 
noterade värdet i övriga 
fall. 
 Nedsättningen av värdet 
enligt första stycket 1 
och 2 med 35 respektive 
20 procent skall i fråga 
om andelar i svenska 
värdepappersfonder 
reduceras i samma 
utsträckning som 
skatteplikt gäller för 
utdelningen på andelen 
året före beskattningsåret 
enligt 3 § 1 mom. lagen 
om statlig inkomst- 
skatt. 
 Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade 
eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier i 
bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. 
Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktierna tas upp till samma 
värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen. 
 Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga skäl anta 
att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en 
försäljning under normala förhållanden, får i stället det beräknade priset vid 
en sådan försäljning läggas till grund för värderingen. 
 Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till ändamål att 
äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning av marknadsvärdena 
på fastigheterna. 
 
                       9 §2 
 Skatten uppgår till      Skatten uppgår till 15 
9 procent av             procent av 
skatteunderlaget enligt  skatteunderlaget enligt 
3 § om inte annat följer 3 § om inte annat följer 
av andra och tredje      av andra och tredje 
styckena.                styckena. 
 För den del av skatte-   För den del av 
underlaget som hos sådan skatteunderlaget som hos 
skattskyldig som avses   sådan skattskyldig som 
i 2 § första stycket     avses i 2 § första stycket 
1-3 är hänförligt till   1-3 är hänförligt till 
annan personförsäkring   annan personförsäkring än 
än pensionsförsäkring    pensionsförsäkring uppgår 
uppgår skatten till 20   skatten till 30 procent 
procent av skat-         av nio tiondelar av 
teunderlaget.            skatteunderlaget. 
 I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall 
skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras om hela 
behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1 mom. första 
stycket j kommunalskattelagen (1928:370) eller pensionsskuld som avses i 3 § 
femte stycket helt upplöses under beskattningsåret.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser tillämpas dock 
för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.  
1 Senaste lydelse 1993:1568. 
2 Senaste lydelse 1993:947.  
13  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om 
ersättningsfonder 
 
 Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       9 §1 
 Ersättningsfond skall återföras till beskattning om 
 1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §, 
 2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret 
har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits 
enligt sjätte stycket, 
 3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt 
sjätte stycket, 
 4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i 
likvidation, 
 5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs, 
eller 
 6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för vilket 
taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen 
har medgetts. 
 Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på 
avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3. 
 Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan helt 
eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom 
förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda 
skäl, medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av 
den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas. 
 Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader 
och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena skall 
återföring till beskattning göras till den del fonden motsvarar belopp som 
tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 
första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen 
(1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget 
kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i 
inkomstslaget kapital. 
 Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall 
återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst  till 
och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret 
efter det då avdrag för avsättningen har medgetts. 
 Vid sådan fusion som     Vid sådan fusion som 
avses i 2 § 4 mom.       avses i 2 § 4 mom. första 
första stycket lagen     stycket lagen (1947:576) 
(1947:576) om statlig    om statlig inkomstskatt 
inkomstskatt får         får ersättningsfond 
ersättningsfond övertas. övertas. Har en ekonomisk 
Har en ekonomisk         förening skiftat ut 
förening skiftat ut      aktier enligt 3 § 8 mom. 
aktier enligt punkt 1 a  tredje stycket nämnda lag 
tredje stycket av        får ersättningsfond i 
anvisningarna till 22 §  föreningen övertas av det 
kommunalskattelagen får  aktiebolag vars aktier 
ersättningsfond i före-  skiftats ut. Har fonden 
ningen övertas av det    övertagits skall anses 
aktiebolag vars aktier   som om det övertagande 
skiftats ut. Har fonden  företaget har gjort 
övertagits skall anses   avsättningen under det 
som om det övertagande   beskattningsår då avsätt- 
företaget har gjort      ningen gjorts hos det 
avsättningen under det   överlåtande företaget. 
beskattningsår då avsätt- 
ningen gjorts hos det 
överlåtande företaget.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering.  
1 Senaste lydelse 1994:783.  
14  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om 
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m. m. 
 
 Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 6 §§ lagen (1990:1427) om särskild 
premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       4 §1 
 För skattskyldiga som    För skattskyldiga som 
avses i 3 § första       avses i 3 § första stycket 
stycket inträder         inträder skatteplikt när 
skatteplikt när premie   premie mottas. Be- 
mottas. Beskattnings-    skattningsunderlaget 
underlaget utgörs av 95  utgörs av 95 procent av 
procent av mottagen      mottagen premie. Skatten 
premie. Skatten uppgår   uppgår till 42,76 procent 
till 41,41 procent av    av underlaget. 
underlaget. 
 Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie för 
försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för 
nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen premie. 
 
                       5 §2 
 För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder 
skatteplikt vid utbetalning som där sägs. 
 Beskattningsunderlaget   Beskattningsunderlaget 
utgörs av utbetalt       utgörs av utbetalt 
belopp. Skatten uppgår   belopp. Skatten uppgår 
till 70,66 procent av    till  74,72 procent av 
underlaget.              underlaget.  
                       6 §3 
 För skattskyldiga som    För skattskyldiga som 
avses i 3 § fjärde       avses i 3 § fjärde stycket 
stycket inträder         inträder skatteplikt vid 
skatteplikt vid          betalning av premie. Be- 
betalning av premie.     skattningsunderlaget 
Beskattningsunderlaget   utgörs av 95 procent av 
utgörs av 95 procent av  betald premie. Skatten 
betald premie. Skatten   uppgår till 74,72 procent 
uppgår till 70,66        av underlaget. 
procent av underlaget.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas 
 1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som mottas och 
avser tid efter ikraftträdandet, 
 2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på belopp som 
utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet, 
 3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som betalas och 
avser tid efter ikraftträdandet. 
 
1 Senaste lydelse 1992:1494. 
2 Senaste lydelse 1992:1494. 
3 Senaste lydelse 1992:1494.  
15  Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om 
särskild löneskatt på pensionskostnader 
 
 Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt på 
pensionskostnader skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       1 §1 
 Den som utfäst en        Den som utfäst en 
tjänstepension skall     tjänstepension skall till 
till staten betala       staten betala särskild 
särskild löneskatt med   löneskatt med 19,89 pro- 
17,89 procent på         cent på kostnaden för pen- 
kostnaden för pen-       sionsutfästelsen, beräknad 
sionsutfästelsen,        enligt 2 §. 
beräknad enligt 2 §. 
 I fråga om handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga. 
 
                       3 §2 
 En enskild person        En enskild person eller 
eller ett dödsbo som     ett dödsbo som medges 
medges avdrag för avgift avdrag för avgift för pen- 
för pensionsförsäkring   sionsförsäkring enligt 
enligt punkt 21 av an-   punkt 21 av anvis- 
visningarna till 23 §    ningarna till 23 § kom- 
kommunalskattelagen      munalskattelagen 
(1928:370) skall för det (1928:370) skall för det 
beskattningsåret till    beskattningsåret till 
staten betala särskild   staten betala särskild 
löneskatt med 17,89      löneskatt med  19,89 
procent på avgiften.     procent på avgiften. 
 Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning på 
pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser tillämpas dock 
för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.  
1 Senaste lydelse 1993:1570. 
2 Senaste lydelse 1993:1571.  
16  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1519) om 
avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års 
taxering 
 
 Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1993:1519) om avdrag för 
kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995 års taxering samt 
lagen skall ha följande lydelse. 
 
Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från 
arbetsplatsen vid 1995 och 1996 års taxeringar 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
 Avdrag för kostnad för   Avdrag för kostnad för 
resa med egen bil till   resa med egen bil till 
och från arbetsplatsen   och från arbetsplatsen 
enligt punkt 4 av        enligt punkt 4 av 
anvisningarna till 33 §  anvisningarna till 33 § 
kommunalskattelagen      kommunalskattelagen 
(1928:370) skall vid     (1928:370) skall vid 
1995 års taxering med-   1995 och 1996 års 
ges, i stället för en-   taxeringar medges, i 
ligt schablon som anges  stället för enligt 
i andra stycket nämnda   schablon som anges i 
anvisningspunkt, med     andra stycket nämnda 
1 krona och 30 öre per   anvisningspunkt, med 1 
kilometer.               krona och 30 öre per 
                         kilometer.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om skattskyldig som har 
inkomst av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet för vilken 
beskattningsåret har börjat före den 3 november 1994 skall dock vid 1996 års 
taxering avdrag i förvärvskällan medges enligt schablon som anges i andra 
stycket punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) för 
kostnader som uppkommit före den 3 november 1994 om avdraget beräknat enligt 
nämnda lagrum överstiger 1 krona och 30 öre per kilometer.  
17  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om 
räntefördelning vid beskattning 
 
 Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid 
beskattning skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       9 § 
 Som tillgång räknas       Som tillgång räknas inte 
inte egendom som avses i  egendom som avses i 27 § 
27 § 1 mom., 29 § 1 mom., 1 mom., 29 § 1 mom., 30 § 
30 § 1 mom. och 31 §      1 mom. och 31 § lagen 
lagen (1947:576) om         (1947:576) om statlig 
statlig inkomstskatt så-  inkomstskatt såvida inte 
vida inte vederlag eller  vederlag eller 
realisationsvinst vid     realisationsvinst vid 
avyttring av egendomen    avyttring av egendomen 
utgör intäkt av           utgör intäkt av 
näringsverksamhet. Andel  näringsverksamhet. Andel 
i ekonomisk förening      i handelsbolag skall 
räknas inte som tillgång  aldrig räknas som 
om sådan utdelning som    tillgång. 
inte är skattepliktig 
enligt punkt 2 a av 
anvisningarna till 22 § 
kommunalskattelagen 
(1928:370) mottagits på 
andelen under närmast 
föregående beskattningsår. 
Andel i handelsbolag 
skall aldrig räknas som 
tillgång.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1997 års taxering.  
18  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om 
expansionsmedel 
 
 Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel skall ha 
följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       7 § 
 I fråga om               I fråga om 
näringsverksamhet som    näringsverksamhet som 
bedrivs av fysisk        bedrivs av fysisk person 
person eller dödsbo får  eller dödsbo får 
expansionsmedel inte     expansionsmedel inte tas 
tas upp till så stort    upp till så stort belopp 
belopp att 72 procent    att 72 procent av 
av expansionsmedlen      expansionsmedlen över- 
överstiger ett takbe-    stiger ett takbelopp. 
lopp. Detta beräknas     Detta beräknas med hänsyn 
med hänsyn till för-     till förhållandena vid 
hållandena vid utgången  utgången av beskatt- 
av beskattningsåret      ningsåret enligt de 
enligt de grunder som    grunder som anges i 2, 
anges i 2, 8-10 och 18   8-10 och 18 §§ lagen 
§§ lagen (1993:1536) om  (1993:1536) om 
räntefördelning vid      räntefördelning vid 
beskattning. 9 § andra   beskattning. Det erhållna 
meningen nämnda lag      värdet ökas med underskott 
tillämpas dock inte. Det för beskattningsåret, i 
erhållna värdet ökas med den mån avdrag för 
underskott för beskatt-  underskottet inte har 
ningsåret, i den mån     medgetts enligt 46 § 
avdrag för underskottet  1 mom. kommunal- 
inte har medgetts        skattelagen (1928:370) 
enligt 46 § 1 mom.       eller 3 § 13 mom., 25 § 10 
kommunalskattelagen      mom. eller 26 § 9 mom. 
(1928:370) eller 3 §     lagen (1947:576) om 
13 mom., 25 § 11 mom.    statlig inkomstskatt, 
eller 26 § 9 mom. lagen  och minskas med kapital- 
(1947:576) om statlig    tillskott under beskatt- 
inkomstskatt, och        ningsåret. 
minskas med kapitaltill- 
skott under beskatt- 
ningsåret. 
 Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbeloppet mellan 
makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i verksamheten.  
 Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången vid 
1997 års taxering utom såvitt avser den ändrade hänvisningen till 25 § 10 mom. 
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vilken tillämpas första gången vid 1995 
års taxering.  
19  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om 
periodiseringsfonder 
 
 Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder 
skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       1 § 
 Vid beräkning av         Vid beräkning av inkomst 
inkomst av närings-      av näringsverksamhet 
verksamhet enligt        enligt kom- 
kommunalskattelagen      munalskattelagen 
(1928:370) och lagen     (1928:370) och lagen 
(1947:576) om statlig    (1947:576) om statlig 
inkomstskatt får avdrag  inkomstskatt får avdrag 
göras enligt denna lag   göras enligt denna lag för 
för belopp som avsatts   belopp som avsatts till 
till                     periodiseringsfond. 
periodiseringsfond.      Schablonbeskattat 
Schablonbeskattat        bostadsföretag som anges 
bostadsföretag som anges i 2 § 7 mom., investment- 
i 2 § 7 mom. samt in-    företag och 
vestmentföretag och      värdepappersfond som 
värdepappersfond som     anges i 2 § 10 mom. samt 
anges i 2 § 10 mom.      förvaltningsföretag som 
lagen om statlig         anges i 7 § 8 mom. andra 
inkomstskatt får dock    stycket lagen om statlig 
inte göra sådant avdrag. inkomstskatt får dock 
                         inte göra sådant avdrag.  
                       7 §1 
 Vid fusion som avses     Vid fusion som avses i 
i 2 § 4 mom. första      2 § 4 mom. första stycket 
stycket lagen            lagen (1947:576) om 
(1947:576) om statlig    statlig inkomstskatt och 
inkomstskatt och         vid ombildning enligt 8 
vid ombildning           kap. sparbankslagen 
enligt 8 kap. spar-      (1987:619) eller 11 kap. 
bankslagen (1987:619)    8 a § föreningsbankslagen 
eller 11 kap. 8 a §      (1987:620) och vid 
föreningsbankslagen      övertagande enligt 10 
(1987:620) och vid       kap. 8 a § förenings- 
övertagande enligt 10    bankslagen och vid över- 
kap. 8 a § förenings-    tagande som avses i 5 
bankslagen och vid över- eller 6 § lagen 
tagande som avses i 5    (1992:702) om inkomst- 
eller 6 § lagen          skatteregler med 
(1992:702) om inkomst-   anledning av vissa 
skatteregler med         omstruktureringar inom 
anledning av vissa       den finansiella sektorn, 
omstruktureringar inom   m. m. samt vid 
den finansiella sek-     ombildning och tillskott 
torn, m. m. samt vid     enligt 2 § respektive 3 § 
ombildning och           första meningen lagen 
tillskott enligt 2 §     (1994:758) om ombildning 
respektive 3 § första    av landshypoteksin- 
meningen lagen           stitutionen anses 
(1994:758) om            överlåtande och övertagande 
ombildning av lands-     företag som ett företag. 
hypoteksinstitutionen    Har en ekonomisk förening 
anses överlåtande och    skiftat ut aktier enligt 
övertagande företag som  3 § 8 mom. tredje stycket 
ett företag. Har en      lagen om statlig 
ekonomisk förening       inkomstskatt, skall före- 
skiftat ut aktier        ningen och det 
enligt punkt 1 a av      aktiebolag vars aktier 
anvisningarna till 22 §  skiftats ut anses som 
kommunalskattelagen      ett företag. 
(1928:370), skall före- 
ningen och det 
aktiebolag vars aktier 
skiftats ut anses som 
ett företag.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första 
gången vid 1996 års taxering.  
1 Senaste lydelse 1994:762.  
20  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om 
avdrag för underskott av näringsverksamhet 
 
 Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av 
näringsverksamhet skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                      12 §1 
 I fråga om sådan fusion  I fråga om sådan fusion 
som anges i 2 § 4 mom.   som anges i 2 § 4 mom. 
första stycket lagen     första stycket lagen 
(1947:576) om statlig    (1947:576) om statlig 
inkomstskatt,            inkomstskatt, ombildning 
ombildning enligt        enligt 8 kap. 
8 kap. sparbankslagen    sparbankslagen 
(1987:619) eller enligt  (1987:619) eller enligt 
11 kap. föreningsbanks-  11 kap. föreningsbanks- 
lagen (1987:620) och     lagen (1987:620) och vid 
vid övertagande enligt   övertagande enligt 10 
10 kap. 8 a § före-      kap. 8 a § före- 
ningsbankslagen och vid  ningsbankslagen och vid 
övertagande som avses i  övertagande som avses i 
5 § lagen (1992:702) om  5 § lagen (1992:702) om 
inkomstskatteregler med  inkomstskatteregler med 
anledning av vissa       anledning av vissa 
omstruktureringar inom   omstruktureringar inom 
den finansiella          den finansiella sektorn, 
sektorn, m.m. skall vid  m.m. skall vid 
tillämpning av denna lag tillämpning av denna lag 
det överlåtande och det  det överlåtande och det 
övertagande företaget    övertagande företaget 
anses som ett och samma  anses som ett och samma 
företag. Har en          företag. Har en ekonomisk 
ekonomisk förening       förening skiftat ut 
skiftat ut aktier        aktier enligt 3 § 8 mom. 
enligt punkt 1 a av      tredje stycket lagen om 
anvisningarna till 22 §  statlig inkomstskatt, 
kommunalskattelagen      skall föreningen och det 
(1928:370), skall före-  aktiebolag vars aktier 
ningen och det           skiftats ut anses som 
aktiebolag vars aktier   ett och samma företag. 
skiftats ut anses som 
ett och samma företag. 
 Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott 
först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då 
fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde. 
 Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern före 
fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i 
sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har 
dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid 
den taxering då begränsningen skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum. 
 I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om 
båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig 
inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen 
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte betämmelserna i andra och tredje 
styckena.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering.  
1 Senaste lydelse 1994:787.  
21  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om 
återföring av skatteutjämningsreserv 
 
 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm- 
ningsreserv 
 dels att 10 § skall upphöra att gälla, 
 dels att 1-3, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       1 § 
 Har avdrag gjorts för    Har avdrag gjorts för 
avsättning till          avsättning till 
skatteutjämningsreserv   skatteutjämningsreserv 
vid 1994 års taxering    vid 1994 års taxering och 
och överstiger avdraget  överstiger avdraget inte 
inte motsvarande avdrag  motsvarande avdrag vid 
vid närmast föregående   närmast föregående taxering 
taxering återförs hälf-  återförs avdraget till 
ten av avdraget till     beskattning 
beskattning 
 vid 1995 års taxering    vid 1995 års taxering 
med minst en femtedel,   med minst tre 
 vid 1995-1996 års taxe- trettiondelar, 
ringar med minst två      vid 1995-1996 års 
femtedelar,              taxeringar med minst sju 
 vid 1995-1997 års taxe- trettiondelar, 
ringar med minst tre      vid 1995-1997 års 
femtedelar,              taxeringar med minst 
 vid 1995-1998 års taxe- elva trettiondelar, 
ringar med minst fyra     vid 1995-1998 års 
femtedelar, och          taxeringar med minst 
 vid 1995-1999 års taxe- femton trettiondelar, 
ringar eller, om          vid 1995-1999 års 
taxering inte sker år    taxeringar med minst 
1999, vid 1995-2000 års  nitton trettiondelar, 
taxeringar med hela       vid 1995-2000 års 
beloppet.                taxeringar med minst 
                         tjugotre trettiondelar, 
                         och 
                          vid 1995-2001 års 
                         taxeringar eller, om 
                         taxering inte sker år 
                         2001, vid 1995-2002 års 
                         taxeringar, med tjugosju 
                         trettiondelar. 
 
                       2 § 
 Om avdraget för          Om avdraget för 
avsättning till          avsättning till 
skatteutjämningsreserv   skatteutjämningsreserv 
vid 1994 års taxering    vid 1994 års taxering 
överstiger avdraget vid  överstiger avdraget vid 
närmast föregående       närmast föregående taxering 
taxering återförs den    återförs den överskjutande 
överskjutande delen till delen till beskattning 
beskattning vid 1995 års vid 1995 års taxering 
taxering eller, om       eller, om taxering inte 
taxering inte sker år    sker år 1995, vid 1996 års 
1995, vid 1996 års       taxering. Återstående del 
taxering. Hälften av     av avdraget återförs till 
återstående del av       beskattning i den 
avdraget återförs till   ordning som anges i 1 §. 
beskattning i den ord- 
ning som anges i 1 §.  
                       3 § 
 Om taxering inte sker    Om taxering inte sker år 
år 1994 återförs hälften av1994 återförs avdraget för 
avdraget för avsättning  avsättning till 
till skatteutjämnings-   skatteutjämningsreserv 
reserv vid närmast före- vid närmast föregående 
gående taxering till     taxering till 
beskattning i den ord-   beskattning i den 
ning som anges i 1 §.    ordning som anges i 1 §. 
 
                       11 § 
 Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till 
beskattning om 
 1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att 
bedriva näringsverksamhet, 
 2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig, 
 3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller 
 4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs. 
 Vid tillämpning av 
första stycket gäller även 
bestämmelserna i 10 §. I 
sådana fall anses 
avsättningen till 
skatteutjämningsreserv 
uppgå till noll kronor. 
 
                      13 § 
 Vid fusion som avses i    Vid fusion som avses i 
2 § 4 mom. första stycket 2 § 4 mom. första stycket 
lagen (1947:576) om       lagen (1947:576) om 
statlig inkomstskatt,     statlig inkomstskatt, 
vid ombildning enligt 8   vid ombildning enligt 8 
kap. sparbankslagen       kap. sparbankslagen 
(1987:619) eller          (1987:619) eller 11 kap. 
11 kap. förenings-        föreningsbankslagen 
bankslagen (1987:620)     (1987:620) och vid 
och vid övertagande       övertagande enligt 10 
enligt 10 kap. 8 a §      kap. 8 a § förenings- 
föreningsbankslagen och   bankslagen och vid över- 
vid övertagande som       tagande som avses i 5 § 
avses i 5 § lagen         lagen (1992:702) om 
(1992:702) om             inkomstskatteregler med 
inkomstskatteregler med   anledning av vissa 
anledning av vissa        omstruktureringar inom 
omstruktureringar inom    den finansiella sektorn, 
den finansiella sek-      m.m. anses överlåtande och 
torn, m.m. anses över-    övertagande företag som 
låtande och övertagande   ett företag. Har en 
företag som ett företag.  ekonomisk förening 
Har en ekonomisk          skiftat ut aktier på sätt 
förening skiftat ut       anges i 3 § 8 mom. tredje 
aktier på sätt anges i    stycket lagen om statlig 
punkt 1 a av anvis-       inkomstskatt, skall före- 
ningarna till 22 §        ningen och det 
kommunalskattelagen       aktiebolag vars aktier 
(1928:370), skall före-   skiftats ut anses som 
ningen och det            ett företag. 
aktiebolag vars aktier 
skiftats ut anses som 
ett företag.  
 Denna lag träder i kraft den 31 december 1994 och tillämpas första gången vid 
1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock alltjämt vid denna taxering 
i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1994 i 
de fall återföring skett med tillämpning av 4 §.  
22  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om 
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i 
fåmansföretag 
 
 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:775) om beräkning av kapital- 
underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag 
 dels att 11 § skall upphöra att gälla, 
 dels att 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       9 § 
 Har företaget gjort      Har företaget gjort 
avdrag för avsättning    avdrag för avsättning till 
till skatteutjämnings-   skatteutjämningsreserv 
reserv vid 1994 års      vid 1994 års taxering får, 
taxering får, i stället  i stället för vad som 
för vad som anges i 3 §  anges i 3 § 1, som skuld 
1, som skuld tas upp 28  tas upp 28 procent av 
procent av det belopp    det belopp som enligt 
som enligt lagen         lagen (1993:1540) om 
(1993:1540) om åter-     återföring av 
föring av                skatteutjämningsreserv 
skatteutjämningsreserv   lägst skall återföras till 
lägst skall återföras    beskattning vid 
till beskattning vid     1995-2002 års taxeringar. 
1995-2000 års            Understiger avdraget för 
taxeringar. Understiger  avsättning det avdrag som 
avdraget för avsättning  avses i 3 § 1 skall 
det avdrag som avses i   kapitalunderlaget 
3 § 1 skall              minskas med 28 procent 
kapitalunderlaget        av skillnaden däremellan. 
minskas med 28 procent 
av skillnaden där- 
emellan. 
                       10 § 
(11 §) 
 Vinstutdelning som       Kapitalunderlaget skall 
lämnats för det          minskas med 
räkenskapsår för vilket  vinstutdelning som 
taxering skedde år 1993  lämnats för det räkenskapsår 
eller, om företaget inte för vilket taxering 
taxerades då, det        skedde år 1993 eller, om 
räkenskapsår för vilket  företaget inte taxerades 
taxering skedde år 1992, då, det räkenskapsår för 
skall minska             vilket taxering skedde år 
kapitalunderlaget.       1992. 
Vinstutdelning som        Vinstutdelning som 
lämnas för senare räken- lämnas för senare 
skapsår skall minskar    äkenskapsår än det som 
kapitalunderlaget i den  anges i första stycket 
mån utdelat belopp över- skall minska kapital- 
stiger nettovinsten      underlaget i den mån 
enligt fastställd        utdelat belopp överstiger 
balansräkning eller, i   nettovinsten enligt 
förekommande fall, fast- fastställd balansräkning 
ställd koncernbalans-    eller, i förekommande 
räkning.                 fall, fastställd koncern- 
                         balansräkning. 
 
(10 § första stycket)     Kapitalunderlaget i ett 
 Kapitalunderlaget i     aktiebolag skall minskas 
ett aktiebolag skall     med belopp som svarar 
minskas med belopp som   mot utbetalningar från 
svarar mot ut-           bolaget som gjorts i 
betalningar från bolaget samband med nedsättning 
som gjorts i samband     av aktiekapitalet eller 
med nedsättning av ak-   reservfonden om utbe- 
tiekapitalet eller       talning skett efter 
reservfonden eller i     utgången av det räken- 
samband med              skapsår då underlaget 
likvidation, om          beräknades. 
utbetalning skett efter 
utgången av det räken- 
skapsår som avses i 2 §. 
 
(10 § andra stycket) 
 Kapitalunderlaget i en   Kapitalunderlaget i en 
ekonomisk förening skall ekonomisk förening skall 
minskas med belopp som   minskas med belopp som 
svarar mot utbetal-      svarar mot utbetalningar 
ningar enligt 10 kap.    enligt 10 kap. 1 § lagen 
1 § lagen (1987:667) om  (1987:667) om ekonomiska 
ekonomiska föreningar    föreningar vid nedsättning 
vid nedsättning av       av medlemsinsatsernas 
medlemsinsatsernas       belopp eller enligt 4 
belopp, vid utskiftning  kap. 3 § samma lag vid 
i samband med            återbetalning av över- 
likvidation eller        skjutande medlemsinsat- 
enligt 4 kap. 3 § samma  ser om utbetalning skett 
lag vid återbetalning av efter det räkenskapsår då 
överskjutande medlems-   underlaget beräknades. 
insatser.                 Kapitalunderlaget 
                         justeras för utbetalning 
                         enligt andra-fjärde 
                         styckena för det beskatt- 
                         ningsår utbetalning skett 
                         sedan det utbetalade 
                         beloppet har fördelats 
                         enligt 3 § 12 mom. lagen 
                         (1947:576) om statlig 
                         inkomstskatt mellan 
                         inkomst av kapital 
                         respektive tjänst.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 
1996 års taxering.  
23  Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) 
om upphävande av lagen (1947:577) om statlig 
förmögenhetsskatt 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om 
statlig förmögenhetsskatt1 samt p 3 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag 
skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
 Enligt riksdagens        Enligt riksdagens 
beslut föreskrivs att    beslut föreskrivs att 
lagen (1947:577) om sta- lagen (1947:577) om 
tlig förmögenhetsskatt   statlig förmögenhetsskatt 
skall upphöra att gälla  skall upphöra att gälla 
vid utgången av år 1991. vid utgången av år 1991. 
Den upphävda lagen       Den upphävda lagen 
tillämpas dock alltjämt  tillämpas dock alltjämt 
vid 1995 och tidigare    vid 1996 och tidigare års 
års taxeringar. Vid 1992 taxeringar. Vid 1992 - 
- 1995 års taxeringar    1996 års taxeringar 
tillämpas den upphävda   tillämpas den upphävda 
lagen med de ändringar   lagen med de ändringar 
som framgår av punkterna som framgår av punkterna 
1 - 5 nedan.             1 - 5 nedan.  
 1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i den mån 
de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda 
reduceringsreglerna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. 
Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid värdering av aktie 
eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. 
 2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 
och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk börs eller 
noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper 
än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. 
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade 
värdet. 
 Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det 
slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig omsättning med 
regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Detsamma 
gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk börs om aktierna vid utgången 
av år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda 
anvisningspunkt. 
 3. Statlig               3. Statlig 
förmögenhetsskatt för    förmögenhetsskatt för 
skattskyldig som avses   skattskyldig som avses i 
i 11 § 1 mom. är         11 § 1 mom. är 
 vid 1992 års taxering    vid 1992 års taxering 
1,5 procent av den del   1,5 procent av den del 
av den beskattningsbara  av den beskattningsbara 
förmögenheten som        förmögenheten som 
överstiger               överstiger 800 000 kronor 
800 000 kronor men inte  men inte 
1 600 000 kronor och     1 600 000 kronor och 
2,5 procent av den del   2,5 procent av den del 
av den beskattningsbara  av den beskattningsbara 
förmögenheten som        förmögenheten som 
överstiger               överstiger 
1 600 000 kronor, samt   1 600 000 kronor, samt 
 vid 1993 - 1995 års      vid 1993 - 1996 års 
taxeringar 1,5 procent   taxeringar 1,5 procent 
av den del av den be-    av den del av den be- 
skattningsbara           skattningsbara 
förmögenheten som över-  förmögenheten som över- 
stiger 800 000 kronor.   stiger 800 000 kronor. 
 4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som hemmavarande 
barn. 
 5.2 Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om 
individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
1 Senaste lydelse 1992:1489. 
2 Senaste lydelse 1993:950.  
24  Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1851) om 
upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om 
begränsning av skatt i vissa fall1 skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
 Enligt riksdagens        Enligt riksdagens 
beslut föreskrivs att    beslut föreskrivs att 
lagen (1970:172) om      lagen (1970:172) om 
begränsning av skatt i   begränsning av skatt i 
vissa fall skall upphöra vissa fall skall upphöra 
att gälla vid utgången   att gälla vid utgången av 
av år 1991. Den upphävda år 1991. Den upphävda 
lagen tillämpas dock     lagen tillämpas dock 
alltjämt vid 1995 och    alltjämt vid 1996 och 
tidigare års taxeringar. tidigare års taxeringar. 
Vid 1992 - 1995 års      Vid 1992 - 1995 års taxe- 
taxeringar tillämpas den ringar tillämpas den upp- 
upphävda lagen med den   hävda lagen med den 
ändringen i fråga om 3 § ändringen i fråga om 3 § 
tredje stycket att       tredje stycket att spärr- 
spärrbeloppet skall      beloppet skall bestämmas 
bestämmas till           till 55 procent av 
55 procent av summan av  summan av den justerade 
den justerade be-        beskattningsbara förvärvs- 
skattningsbara förvärvs- inkomsten och inkomsten 
inkomsten och inkomsten  av kapital. Vid 1996 års 
av kapital.              taxering skall nämnda 
                         procentsats uppgå till 
                         60.  
 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.  
1 Senaste lydelse 1992:1490.  
25  Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier skall 
upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen tillämpas dock 
alltjämt när skattskyldighet inträtt före utgången av år 1994.  
26  Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:575) om 
ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1992:575) om ändring i lagen (1991:1483) om 
skatt på vinstsparande m.m.1 inte skall träda i kraft.  
1 Senaste lydelse 1992:1495.  
27  Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1520) 
om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid 
taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på 
förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1520) om beräkning av beskattningsbar 
förvärvsinkomst vid taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt 
på förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar skall upphöra att gälla 
vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1995 års 
taxering.  
28  Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:776) om 
beskattning av viss vidareutdelning 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1994:776) om beskattning av viss 
vidareutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda 
lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 års taxering.  
29  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:961) med 
särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 
1995 
 
 Härigenom föreskrivs att 1-2 §§ lagen (1994:961) med särskilda bestämmelser om 
utbetalning av skattemedel år 1995 skall ha följande lydelse. 
 
Nuvarande lydelse         Föreslagen lydelse 
 
                       1 § 
 
Vid utbetalning av       Vid utbetalning av 
kommunal- eller          kommunal- eller 
landstingsskattemedel    landstingsskattemedel 
enligt 4 § lagen         enligt 4 § lagen 
(1965:269) med särskilda (1965:269) med särskilda 
bestämmelser om kommuns  bestämmelser om kommuns 
och annan menighets      och annan menighets 
utdebitering av skatt,   utdebitering av skatt, 
m. m., skall för         m. m., skall för 
inkomståret 1995         inkomståret 1995 
kommunalskattemedlen     kommunalskattemedlen 
minskas med 1 086        minskas med 1 025 kronor 
kronor per invånare i    per invånare i kommunen 
kommunen den 1 november  den 1 november 1994 och 
1994 och                 landstingsskattemedlen 
landstingsskattemedlen   med 311 kronor per 
med 349 kronor per       invånare i landstinget 
invånare i landstinget   den 1 november 1994. 
den 1 november 1994.      För en kommun som inte 
 För en kommun som inte  ingår i ett landsting 
ingår i ett landsting    skall kommunalskat- 
skall kommunalskat-      temedlen minskas med 
temedlen minskas med 1   1 336 kronor per invånare 
435 kronor per invånare  i kommunen den 1 november 
i kommunen den 1         1994. 
november 1994. 
 
                       2 § 
Vid utbetalning av en    Vid utbetalning av en 
församlings eller en     församlings eller en 
kyrklig samfällighets    kyrklig samfällighets 
fordran enligt 4 a §     fordran enligt 4 a § 
fjärde stycket lagen med fjärde stycket lagen med 
särskilda bestämmelser   särskilda bestämmelser 
om kommuns och annan     om kommuns och annan 
menighets utdebitering   menighets utdebitering 
av skatt, m. m., skall   av skatt, m. m., skall 
fordran  vid ingången av fordran  vid ingången av 
år 1995 minskas med 3,2  år 1995 minskas med 6,8 
procent.                 procent.  
1   Förslag till lag om praktik för ungdomar i 
ungdomsintroduktion 
 
 Härigenom föreskrivs följande. 
 
Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte anses som 
arbetstagare när de fullgör sådan praktik som ingår i ungdomsintroduktion.  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till utgången av juni 
1996.  
2   Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:719) om särskilt studielån för 
den som genomgår 
arbetsmarknadsutbildning 
 
 Härigenom föreskrivs att lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som 
genomgår arbetsmarknadsutbildning skall upphöra att gälla vid utgången av år 
1994. Den upphävda lagen gäller dock i fråga om arbetsmarknadsutbildning som har 
beviljats före den 1 januari 1995.  
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994 
 
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden 
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, 
Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, 
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, 
Johansson 
 
Föredragande: statsråden Persson, Thalén, Hedborg, Andersson, 
Winberg, Sundström, Uusmann  
Regeringen beslutar proposition 1994/95 Vissa ekonomisk-politiska 
åtgärder, m.m.