Prop.
1994/95:203
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 april 1995
Mona Sahlin
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås åtgärder som skall finansiera vårt medlemskap i
Europeiska unionen. Åtgärderna innebär höjd energiskatt på bränsle som
förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon.
Vidare föreslås att vattenkraftsskatten, kämkraftsskatten, koldioxidskatten
för samtliga bränslen och energiskatten på elkraft höjs. Härutöver före-
slås höjning och indexering av försäljningsskatten på motorfordon. Den
nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen av energiskatten, alkohol-
skatten och tobaksskatten föreslås slopad. Underlaget för fastighetsskatt
föreslås breddat till att omfatta även kommersiella lokaler och industri-
fastigheter. Slutligen föreslås att avdragsrätten för privata pensionsför-
säkringspremier begränsas.
Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996 dock
föreslås att höjningen av energiskatten på bränsle som förbrukas i arbets-
fordon i princip skall träda i kraft den 1 juli 1995. Såvitt gäller pensions-
försäkringspremier föreslås att avdragsbegränsningen skall gälla fr.o.m.
den 8 april 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203
Prop. 1994/95:203
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1776) om
skatt på energi 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft 14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om
särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk 15
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfordon 16
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt 20
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt 21
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt 22
2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) 25
3 Ärendet och dess beredning 29
4 Inledning 29
5 Höjd skatt på bränsle som förbrukas i vissa motordrivna
fordon 30
6 Höjning av koldioxidskatten på bränslen och energiskatten
på elektrisk kraft 33
7 Beskattningen av gasol som förbrukas i stationära motorer 35
8 Den särskilda nedsättningsregeln för energiintensiv industri 36
9 Höjd skatt på elektrisk kraft från äldre vattenkraftverk och
kärnkraftverk 37
10 Höjning av försäljningsskatten på motorfordon 38
11 Indexering av vissa punktskatter 39
12 Breddat underlag för uttag av fastighetsskatt 40
13 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande 41
14 Finansiella effekter för offentlig sektor 46
14.1 Fastighetsskatter 47
14.2 Energi- och miljörelaterade skatter 47
14.3 Övriga förändringar 48
15 Författningskommentar 48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 april 1995 52
Prop. 1994/95:203
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,
3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk,
4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don,
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 2 kap. 1, 9 och 10 §§, 7 kap. 4
och 7 §§, 9 kap. 2 och 9 §§, 10 kap. 4, 5, 7 och 9 §§ och 11 kap. 3 §
lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §
Beteckningar i denna lag som
förekommer i fordonskungörelsen
(1972:595) och i bilregisterkun-
görelsen (1972:599) har samma be-
tydelse som i dessa kungörelser.
Med trafiktraktor förstås i denna
lag dock inte
1. traktor som är särskilt kon-
struerad för att användas för pä-
och avlastning av påhängsvagnar
inom hamn- och terminalområden
eller andra liknande områden, eller
2. jordbrukstraktor som till följd
av anmälan om tillfällig använd-
ning enligt 23 §fordonsskattelagen
(1988:327) är att anse som trafik-
traktor.
Beteckningar i denna lag som
förekommer i fordonskungörelsen
(1972:595) och i bilregisterkun-
görelsen (1972:599) har samma be-
tydelse som i dessa kungörelser.
2 kap.
1 §
Prop. 1994/95:203
Nuvarande lydelse
Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer
av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
KN-nr |
Slag av bränsle |
Skattebelopp | |||
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt | |||
|
1. |
2710 00 27, 2710 00 32 |
Bensin, dock inte a) miljöklass 2 |
3 kr 22 öre |
79 öre |
4 kr 01 öre |
|
b) miljöklass 3 |
3 kr 28 öre |
79 öre |
4 kr 07 öre | ||
|
2. |
2710 00 34 2710 00 36 |
Annan bensin |
3 kr 81 öre |
79 öre |
4 kr 60 öre |
|
3. |
2710 00 55, 2710 00 69 2710 00 74- 2710 00 78 |
Eldningsolja, | |||
|
a) har försetts med |
577 kr per m3 |
982 kr per m3 |
1 559 kr per m3 | ||
märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350’C,
b) inte har försetts
med märkämnen och ger
|
minst 85 volymprocent miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3 |
1 442 kr per m3 1 644 kr per m3 1 910 kr per m3 |
982 kr per m3 982 kr per m3 |
2 424 kr per m3 2 626 kr per m3 2 892 kr per m3 | |||
|
982 kr per |
m | |||||
|
4. ur 2711 12 11- |
Gasol som används | |||||
|
a) drift av |
90 öre per liter |
57 öre per |
liter |
1 kr 41 öre | ||
|
b) annat ändamål |
112 kr per 1 000 kg |
1 024 kr per 1 000 kg |
1 136 kr per 1 000 kg | |||
under a
Nuvarande lydelse
Prop. 1994/95:203
|
KN-nr |
Slag av bränsle |
Skattebelopp | |||
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt | |||
|
5. |
ur 2711 29 00 |
Metan som används | |||
|
a) drift av person- |
1 498 kr per 1 000 m3 |
725 kr per 1 000 m3 |
2 223 kr 1 000 m3 | ||
|
b) annat ändamål |
187 kr per 1 000 m3 |
725 kr per 1 000 m3 |
912 kr per 1 000 m3 | ||
|
6. |
2711 11 00, 2711 21 00 |
Naturgas som används | |||
|
a) drift av person- |
1 498 kr per 1 000 m3 |
725 kr per 1 000 m3 |
2 223 kr per 1 000 m3 | ||
|
b) annat ändamål |
187 kr per 1 000 m3 |
725 kr per 1 000 m3 |
912 kr per 1 000 m3 | ||
|
7. |
2701, 2702 |
Kolbränslen |
245 kr per 1 000 kg |
854 kr per 1 000 kg |
1 099 kr per 1 000 kg |
|
8. |
2713 11 00- 2713 12 00 |
Petroleumkoks |
245 kr per 1 000 kg |
854 kr per 1 000 kg |
1 099 kr per 1 000 kg |
I fåll som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt
12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika
användningssätt.
För åren 1996 till och med 1998 skall de i första stycket angivna
skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Därefter skall skatt betalas med de
belopp som gäller vid utgången av år 1998.
Föreslagen lydelse
Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av
andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp
Energiskatt
Koldioxidskatt Summa skatt
1. 2710 00 27,
2710 00 29
Bensin, dock inte
flygbensin, som
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
KN-nr
Slag av bränsle
Skattebelopp
Energiskatt
eller
2710 00 32
2. 2710 00 34
eller
2710 00 36
3. 2710 00 55,
2710 00 69
eller
2710 00 74-
2710 00 78
uppfyller krav för
|
a) miljöklass 2 |
3 kr 22 öre per liter |
|
b) miljöklass 3 |
3 kr 28 öre |
|
Annan bensin |
3 kr 81 öre |
|
Eldningsolja, | |
|
a) har försetts med |
577 kr per m3 |
|
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
84 öre |
4 kr 06 öre |
|
per liter |
per liter |
|
84 öre |
4 kr 72 öre |
|
per liter |
per liter |
|
84 öre |
4 kr 65 öre |
|
per liter |
per liter |
|
1 030 kr per m3 |
1 607 kr per m3 |
4. ur 2711 1211-
2711 19 00
b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 35O’C,
tillhörig
miljöklass 1 1 442 kr per m3
miljöklass 2 1 644 kr per m3
miljöklass 3 1 910 kr per m3
1 030 kr per m3
1 030 kr per m3
1 030 kr per m3
2 472 kr per m3
2 674 kr per m3
2 940 kr per m3
Gasol som används
för
5. ur 2711 29 00
a) drift av
|
motordrivet fordon, |
90 öre per liter |
54 öre per liter |
1 kr 44 öre |
|
b) annat ändamål |
112 kr per 1 000 kg |
7 080 kr per 1 000 kg |
7 192 kr per 1 000 kg |
|
Metan som används | |||
|
a) drift av motor- |
1 498 kr per 1 000 m3 |
770 kr per 1 000 m3 |
2 268 kr 1 000 m3 |
|
b) annat ändamål |
187 kr per 1 000 m3 |
770 kr per 1 000 m3 |
957 kr per 1 000 m3 |
under a
6. 2711 11 00,
2711 21 00
Naturgas som används
för
Prop. 1994/95:203
Föreslagen lydelse
|
KN-nr |
Slag av bränsle |
Skattebelopp | ||
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt | ||
|
a) drift av motor- |
1 498 kr per 1 000 m3 |
770 kr per 1 000 m3 |
2 268 kr per 1 000 m3 | |
|
b) annat ändamål |
187 kr per 1 000 m3 |
770 kr per 1 000 m3 |
957 kr per 1 000 m3 | |
|
7. 2701,2702 eller 2704 |
Kolbränslen |
245 kr per 1 000 kg |
895 kr per 1 000 kg |
1 140 kr per 1 000 kg |
|
8 . 2713 11 00- 2713 12 00 |
Petroleumkoks |
245 kr per 1 000 kg |
895 kr per 1 000 kg |
1 140 kr per 1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt
12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika
användningssätt.
För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.
Lydelse enligt prop. 1994/95:213
Föreslagen lydelse
§
Bränsletank som förser motor på
motordrivet fordon med bränsle får
inte innehålla oljeprodukt som
enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av 8 § första stycket är
försedd med märkämnen. Inte
heller bränsletank som förser mo-
tor på båt med bränsle får innehål-
la en sådan oljeprodukt.
9
Bränsletank som förser motor på
personbil, lastbil, buss eller trafik-
traktor som är eller bör vara upp-
tagen i bilregistret eller i militära
fordonsregistret med bränsle får
inte innehålla oljeprodukt som
enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av 8 § första stycket är
försedd med märkämnen. Inte
heller bränsletank som förser mo-
tor på båt med bränsle får innehål-
la en sådan oljeprodukt.
Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilken
märkämnen som avses i 8 § första stycket har avlägsnats.
Bestämmelserna i första och
andra styckena gäller även för
fordon som brukas med stöd av
saluvagnslicens enligt 38 § bil-
registerkungörelsen (1972:599)
samt fordon som förts in i landet
för att tillfälligt brukas här och
inte är registrerat här.
Lydelse enligt prop. 1994/95:213 Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som dis-
poneras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen
eller annan statlig myndighet får innehålla oljeprodukt som enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 8 § första stycket är försedd med
märkämnen. Om det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också
lämnas för annan båt. Har medgivande lämnats för båt gäller 7 kap. 2 §
andra stycket 1 b samt 8 kap. 3 och 4 §§ om avdrag och inköp mot
försäkran för bränsle i skepp även för bränsle i sådan båt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Eneigiskatt och koldioxidskatt
för vart och ett av kalenderåren
1996 till och med 1998 skall be-
talas med belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar de i 1 §
angivna skattebeloppen multiplice-
rade med det jämförelsetal, ut-
tryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året
närmast före det år beräkningen
avser och prisläget i oktober 1994.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade
skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.
Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
7 kap.
4 §
Avdrag får, i den mån avdrag inte
har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för tre
fjärdedelar av koldioxidskatten på
annat bränsle än bensin eller olje-
produkter enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 b som förbrukats vid
tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusupp-
värmning vid yrkesmässig växt-
husodling.
För år 1996 och efterföljande
kalenderår skall eneigiskatt och
koldioxidskatt betalas med belopp
som efter en årlig omräkning mot-
svarar de i 1 § angivna skattebe-
loppen multiplicerade med det jäm-
förelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det all-
männa prisläget i oktober månad
året närmast före det år beräkning-
en avser och prisläget i oktober
1994.
Avdrag far, i den mån avdrag inte
har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för tre
fjärdedelar av koldioxidskatten på
bränsle som förbrukats för annat
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkes-
mässig växthusodling.
1 fråga om gasol som förbrukats
för drift av stationära motorer får
dock avdrag för koldioxidskatt
endast göras för den del av skatten
som överstiger 350 kronor per
1 000 kilogram.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
7
Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b och
bensin tillämpas även på bränsle
för vilket motsvarande skatt skall
betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§,
dock inte flygbensin och flygfoto-
gen.
9 kap.
2 §
Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat annat bränsle än
sådant som beskattas som bensin
eller oljeprodukter enligt 2 kap.
1 § första stycket 3 b vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling, medger beskattningsmyndig-
heten efter ansökan återbetalning
av energiskatten och tre fjärdedelar
av koldioxidskatten på bränslet.
§
Vad som föreskrivs om avdrag
för skatt på bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b, ben-
sin och gasol tillämpas även på
bränsle för vilket motsvarande
skatt skall betalas enligt 2 kap. 3
och 4 §§, dock inte flygbensin och
flygfotogen.
Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat bränsle för annat
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkes-
mässig växthusodling, medger
beskattningsmyndigheten efter
ansökan återbetalning av energi-
skatten och tre fjärdedelar av kol-
dioxidskatten på bränslet. 1 fråga
om gasol, som förbrukats för drift
av stationära motorer får dock
återbetalning av koldioxidskatt
endast göras med belopp som
överstiger 350 kronor per 1 000
kilogram.
Har annat bränsle än sådant som
beskattas som bensin eller oljepro-
dukter enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 b förbrukats vid industri-
ell framställning av produkter av
andra mineraliska ämnen än metal-
ler, medger beskattningsmyndig-
heten efter ansökan att koldioxid-
skatten på bränslet tas ut med så-
dant belopp att skatten för den som
bedriver framställningen inte över-
stiger 1,2 procent av de framställda
produkternas försäljningsvärde fritt
fabrik.
Har annat bränsle än sådant som
beskattas som mineraloljeprodukt
förbrukats för annat ändamål än
drift av motordrivna fordon vid in-
dustriell framställning av produkter
av andra mineraliska ämnen än
metaller, medger beskattningsmyn-
digheten efter ansökan att koldiox-
idskatten på bränslet tas ut med
sådant belopp att skatten för den
som bedriver framställningen inte
överstiger 1,2 procent av de fram-
ställda produkternas försäljnings-
värde fritt fabrik.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period
om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast
inom ett år efter kalenderårets utgång.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
10 kap.
4 §
Om oljeprodukter där sådana
märkämnen som avses i 2 kap. 8 §
första stycket har avlägsnats och
för vilka skatt enligt 2 kap. 1 §
första stycket 3 b inte betalats,
anträffas i annat utrymme än
bränsletank som förser motor på
personbil, lastbil, buss, trafiktrak-
tor eller båt med bränsle och det är
uppenbart att oljeprodukterna av-
setts för tillförsel till sådan bränsle-
tank i strid mot 2 kap. 9 §, påför
beskattningsmyndigheten den som
ansvarat för att de nämnda ämnena
avlägsnats, skatt med belopp som
motsvarar den skatt som skulle ha
tagits ut för oljeprodukterna enligt
2 kap. 1 § första stycket 3 b.
Om oljeprodukter där sådana
märkämnen som avses i 2 kap. 8 §
första stycket har avlägsnats och
för vilka skatt enligt 2 kap. 1 §
första stycket 3 b inte betalats,
anträffas i annat utrymme än
bränsletank som förser motor på
motordrivet fordon eller båt med
bränsle och det är uppenbart att
oljeprodukterna avsetts för tillförsel
till sådan bränsletank i strid mot
2 kap. 9 §, påför beskattningsmyn-
digheten den som ansvarat för att
de nämnda ämnena avlägsnats,
skatt med belopp som motsvarar
den skatt som skulle ha tagits ut
för oljeprodukterna enligt 2 kap.
1 § första stycket 3 b.
5 §
Nuvarande lydelse
En särskild avgift skall betalas för personbil, lastbil, buss, trafiktraktor
och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften
beräknas för lastbilar, bussar och trafiktraktorer på följande sätt.
Skattevikt,
kilogram
0- 3 500
3 501- 10 000
10 001- 15 000
15 001-20 000
20 001-
Avgift, kronor
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt
fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften tas ut för vaije tillfälle som
bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för
ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut
med en och en halv gånger det belopp som följer av första stycket.
10
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars
bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften
beräknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terräng vagnar som är
registrerade i bilregistret på följande sätt.
Skattevikt,
kilogram
0- 3 500
3 501- 10 000
10 001- 15 000
15 001- 20 000
20 001-
Avgift, kronor
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt
fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften för annat motordrivet fordon än
som avses i andra stycket uppgår till 20 000 kronor. Avgiften tas ut för
varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot
2 kap. 9 §.
Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för
ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut
med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje
stycket.
Nuvarande lydelse
7
Som ägare av ett fordon anses
vid tillämpningen av detta kapitel
den som är eller bör vara upptagen
i bilregistret som ägare.
I fråga om ett fordon eller en båt
som har köpts på kredit med förbe-
håll om återtaganderätt anses köpa-
ren som ägare. Som ägare anses
också den som innehar ett fordon
eller en båt med nyttjanderätt för
bestämd tid om minst ett år. In-
nehas fordonet eller båten i annat
fall med nyttjanderätt, anses nyt-
tjanderättshavaren som ägare, om
han har befogenhet att bestämma
om förare eller anlitar annan förare
än ägaren har utsett.
9
Tillsynen över efterlevnaden av
Föreslagen lydelse
§
I fråga om ett fordon eller en båt
som har köpts på kredit med förbe-
håll om återtaganderätt anses vid
tillämpningen av detta kapitel
köparen som ägare. Som ägare
anses också den som innehar ett
fordon eller en båt med nyttjande-
rätt för bestämd tid om minst ett
år. Innehas fordonet eller båten i
annat fall med nyttjanderätt, anses
nyttjanderättshavaren som ägare,
om han har befogenhet att bestäm-
ma om förare eller anlitar annan
förare än ägaren har utsett.
§
Tillsynen över efterlevnaden av
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
bestämmelserna i detta kapitel skall
vad avser personbil, lastbil, buss
och trafiktraktor utövas av polis-
myndigheterna samt av tullmyndig-
heterna vad avser gränskontroll.
Kustbevakningen skall utöva tillsynen av båtar.
skall dock utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av
Kustbevakningen.
bestämmelserna i detta kapitel skall
vad avser motordrivna fordon
utövas av polismyndigheterna samt
av tullmyndigheterna vad avser
gränskontroll.
Polismyndigheterna
11 kap.
3 §
Eneigiskatten utgör för år 1995
1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen
2. 3,7 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,
3. 6,8 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för
el-, gas-, värme- eller vattenför-
söijning i andra kommuner än de
som anges i 4 §, och
4. 9,0 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i
övriga fäll.
För åren 1996 till och med 1998
skall de i första stycket angivna
skattebeloppen räknas om på det
sätt som i fråga om skatt på
bränslen anges i 2 kap. 10 §. Be-
lopp som anges i tiondels ören
skall dock avrundas till hela tion-
dels ören. För tiden efter år 1998
skall skatten tas ut med de belopp
som gäller vid utgången av detta
år.
eller vid yrkesmässig växthusodling,
2. 4,2 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,
3. 7,3 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för
el-, gas-, värme- eller vattenför-
söijning i andra kommuner än de
som anges i 4 §, och
4. 9,5 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i
övriga fäll.
För kalenderåret 1996 och efter-
följande kalenderår skall de i förs-
ta stycket angivna skattebeloppen
räknas om på det sätt som i fråga
om skatt på bränslen anges i 2 kap.
10 §. Belopp som anges i tiondels
ören skall dock avrundas till hela
tiondels ören.
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11 kap. 3 § den
1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfärande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall dock
tillämpas till utgången av år 1995.
3. De nya skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket och 11 kap. 3 §
skall innan de tillämpas den 1 januari 1996 omräknas på sätt som anges
i 2 kap. 10 §.
12
4. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra motordrivna Prop. 1994/95:203
fordon än personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer först från och
med den 1 oktober 1995, utom beträffande fordon som används vid till-
verkningsprocessen i industriell verksamhet.
13
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft
Prop. 1994/95:203
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5
Skatten utgår med två öre per
kilowattimme.
Skatten sätts ned med ett öre per
kilowattimme om kraften har pro-
ducerats i ett kraftverk som har
tagits i drift under åren 1973-1977
och med två öre per kilowattimme
om den har producerats i ett kraft-
verk som har tagits i drift senare.
§
Skatten tas ut med fyra öre per
kilowattimme.
Skatten sätts ned med två öre per
kilowattimme om kraften har pro-
ducerats i ett kraftverk som har
tagits i drift under åren 1973-1977
och med fyra öre per kilowattimme
om den har producerats i ett kraft-
verk som har tagits i drift senare.
Den skattepliktiga kraften skall mätas vid vaije kraftverk.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1984:163.
14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om ProP- 1994/95:203
särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Skatten utgår med 0,2 öre per Skatten tas ut med 1,2 öre per
kilowattimme. kilowattimme.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortferande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1986:503.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:503.
15
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon
Prop. 1994/95:203
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon1
dels att 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
8 §2
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 | |
|
1 |
. personbil |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
2. buss med en total- |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre | |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | ||
|
3 |
. lastbil med |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | ||
|
1 2 |
Lagen omtryckt |
1984:159. 1994:1789. | ||
16
Nuvarande lydelse
Prop. 1994/95:203
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
4. lastbil utan | |||
|
med en total- |
4 000 kronor |
4 OOO kronor |
6 000 kronor |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | |
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor |
Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fäll med
4 480 kronor.
Föreslagen lydelse
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
1. personbil |
7 kronor 70 öre |
7 kronor 70 öre |
7 kronor 70 öre |
|
2. buss | |||
|
med en total- |
7 kronor 70 öre |
7 kronor 70 öre |
7 kronor 70 öre |
|
vikt av högst |
per kilogram |
per kilogram |
per kilogram |
|
3 500 kilo- |
tjänstevikt |
tjänstevikt |
tjänstevikt, ökat |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | |
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | |
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203
17
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
3. lastbil med | |||
|
med en total- |
7 kronor 70 öre |
7 kronor 70 öre |
7 kronor 70 öre |
|
vikt av högst |
per kilogram |
per kilogram |
per kilogram |
|
3 500 kilo- gram |
tjänstevikt |
tjänstevikt |
tjänstevikt, ökat |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | |
|
med en total- 4. lastbil utan |
20 000 kronor |
65 000 kronor | |
|
med en total- |
4 800 kronor |
4 800 kronor |
7 200 kronor |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | |
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor |
Skatten utgår för motorcykel med 1 610 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 2 110 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 3 240 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fell med
5 380 kronor.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 8a § För fordon som anges i 8 § tas För kalenderåret 1997 och efter- |
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
årlig omräkning motsvarar de i 8 §
angivna skattebeloppen, multiplice-
rade med det jämförelsetal, uttryckt
i procent, som anger förhållandet
mellan prisläget i oktober månad
året närmast före det år beräk-
ningen avser och prisläget i okto-
ber 1995.
Regeringen fastställer före no-
vember månads utgång de omräk-
nade skattebelopp som enligt denna
lag skall tas ut för påföljande
kalenderår. Beloppen avrundas till
hela kronor och ören.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
19
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om ProP- 1994/95:203
tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall
ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1994/95:213 Föreslagen lydelse
För tobaksvaror som anges i 8
och 37 §§ tas skatten för år 1995
ut med de i dessa paragrafer an-
givna beloppen. För tiden efter
utgången av år 1995 och fram till
och med år 1998 skall skatten på
de tobaksvaror som anges i 2, 8
och 37 §§ tas ut med de i paragra-
ferna angivna beloppen, omräknade
enligt andra stycket. Därefter skall
skatten tas ut med de belopp som
gäller vid utgången av år 1998.
Skatten för vart och ett av kalen-
deråren 1996 till och med 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2, 8 och 37 §§ angivna skattebe-
loppen multiplicerade med det
jämförelsetal, uttryckt i procent,
som anger förhållandet mellan
prisläget i september månad året
närmast före det år beräkningen
avser och prisläget i september
1994. När det gäller 2 § skall
omräkning endast avse styckeskat-
ten.
42 §
För tobaksvaror som anges i 8
och 37 §§ tas skatten för år 1995
ut med de i dessa paragrafer an-
givna beloppen. För tiden efter
utgången av år 1995 skall skatten
på de tobaksvaror som anges i 2, 8
och 37 §§ tas ut med de i paragra-
ferna angivna beloppen, omräknade
enligt andra stycket.
För kalenderåret 1996 och efter-
följande kalenderår skall skatten
tas ut med belopp som efter en
årlig omräkning motsvarar de i 2,
8 och 37 §§ angivna skattebelop-
pen multiplicerade med det jäm-
förelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan prisläget
i september månad året närmast
före det år beräkningen avser och
prisläget i september 1994. När det
gäller 2 § skall omräkning endast
avse styckeskatten.
Regeringen fastställer före oktober månads utgång de omräknade
skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.
Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
20
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om ProP- 1994/95:203
alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För skattepliktiga alkoholvaror
tas skatten for år 1995 ut med i
2-6 §§ angivna belopp. För tiden
efter utgången av år 1995 och fram
till och med år 1998 skall skatten
tas ut med belopp som omräknas
enligt andra stycket. Därefter skall
skatten tas ut med de belopp som
gäller vid utgången av år 1998.
Skatten för vart och ett av kalen-
deråren 1996 till och med 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2-6 §§ angivna skattebeloppen
multiplicerade med det jämförelse-
tal, uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan prisläget i
oktober månad året närmast före
det år beräkningen avser och pris-
läget i oktober 1994.
37 §
För skattepliktiga alkoholvaror
tas skatten för år 1995 ut med i
2-6 §§ angivna belopp. För tiden
efter utgången av år 1995 skall
skatten tas ut med belopp som
omräknas enligt andra stycket.
För kalenderåret 1996 och efter-
följande kalenderår skall skatten
tas ut med belopp som efter en
årlig omräkning motsvarar de i
2-6 §§ angivna skattebeloppen
multiplicerade med det jämförelse-
tal, uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan prisläget i
oktober månad året närmast före
det år beräkningen avser och pris-
läget i oktober 1994.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade
skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.
Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
21
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om ProP- 1994/95:203
statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till lästighetsskatt skattepliktiga
fastigheter är sådana som vid fas-
tighetstaxeringen betecknats som
småhusenhet, hyreshusenhet eller
lantbruksenhet om på lantbruksen-
heten finns vad som vid fastighets-
taxeringen betecknas som småhus
eller tomtmark för småhus. Från
skatteplikt undantas fastighet som
året före taxeringsåret inte varit
skattepliktig enligt fästighetstaxe-
ringslagen(1979:1152).
Till fastighetsskatt skattepliktiga
fastigheter är sådana som vid fas-
tighetstaxeringen betecknats som
småhusenhet, hyreshusenhet, in-
dustrienhet inklusive elproduktion-
senhet eller lantbruksenhet om på
lantbruksenheten finns vad som vid
fastighetstaxeringen betecknas som
småhus eller tomtmark för småhus.
Från skatteplikt undantas fastighet
som året före taxeringsåret inte
varit skattepliktig enligt fästighets-
taxeringslagen (1979:1152).
Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, som avses
i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet,
skattepliktig till fastighetsskatt.
3 §2
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende småhusenhet,
det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomt-
marksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,
75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,
b) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-
deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder samt annan värderings-
enhet avseende tomtmark som är
obebyggd.
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för bostäder, vär-
deringsenhet för bostäder under
uppförande, värderingsenhet av-
seende tomtmark som hör till dessa
bostäder samt annan värderings-
enhet avseende tomtmark som är
obebyggd,
1 Senaste lydelse 1992:1593.
2 Senaste lydelse 1994:1911.
22
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser
värderingsenhet för lokaler, vär-
deringsenhet för lokaler under
uppförande och värderingsenhet
avseende tomtmark som hör till
dessa lokaler,
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende indu-
strienhet inklusive elproduktionsen-
het.
Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,
bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen
fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra
följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem
kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket.
Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken
värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts
ett värdeår motsvarande året före det fästighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i
41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om
samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund
av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under
viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte
kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så
varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon
nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar
av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för
dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive
fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra
stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxe-
ringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med
tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som
småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen
på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser
bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken
ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.
23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
4 §3
Bestämmelserna i denna lag om
fastighet som är småhusenhet,
hyreshusenhet eller lantbruksenhet
gäller också beträffande del av
fastighet, flera fastigheter eller
delar av fastigheter som utgör
sådan enhet.
Bestämmelserna i denna lag om
fastighet som är småhusenhet,
hyreshusenhet, industrienhet eller
lantbruksenhet gäller också beträff-
ande del av fastighet, flera fas-
tigheter eller delar av fastigheter
som utgör sådan enhet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fas-
tighetsskatt för beskattningsår som har påböljats före utgången av juni
1995.
3 Senaste lydelse 1984:1078.
24
2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen ProP- 1994/95:203
(1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 46 §
6.1 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om för-
säkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen
förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-
skapsskillnad pågått.
Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på
pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv
näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före av-
drag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna an-
visningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses
i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,
2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §
1 mom. första stycket h och i och
3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt
1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-
ningsåret eller året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till
storleken av sådan inkomst. Av-
draget får uppgå till högst ett be-
lopp motsvarande det basbelopp
som enligt lagen om allmän för-
säkring bestämts för året närmast
före taxeringsåret och dessutom i
fråga om
a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent
av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före
avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av
anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna an-
visningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses
i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som
överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,
och beräknas med hänsyn till
storleken av sådan inkomst. Av-
draget får uppgå till högst ett be-
lopp som motsvarar hälften av det
basbelopp som enligt lagen om all-
män försäkring bestämts för året
närmast före taxeringsåret och
dessutom i fråga om
1 Senaste lydelse 1993:1542.
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsratt
i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt
20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35
procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket
h och i, och inkomst ombord enligt
lagen om sjömansskatt samt enligt
1 § 2 mom. nämnda lag skatteplik-
tig dagpenning till högst 10 procent
av den del av inkomsten som över-
stiger tio men inte tjugo gånger
samma basbelopp. - Avdrag enligt
detta stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under beskatt-
ningsåret eller på inkomst året
närmast dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst av aktiv
näringsverksamhet från mer än en
förvärvskälla får avdrag beräknat
enligt detta stycke inte överstiga
det avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en
och samma förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som kan
grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget nä-
ringsverksamhet och som allmänt
avdrag skall den del av avdraget
som beräknas på ett basbelopp
fördelas efter respektive avdrags-
grundande inkomsts andel av de
sammanlagda avdragsgrundande in-
komsterna.
c. annan inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket
h och i, och inkomst ombord enligt
lagen om sjömansskatt samt enligt
1 § 2 mom. nämnda lag skatteplik-
tig dagpenning till högst 5 procent
av den del av inkomsten som över-
stiger tio men inte tjugo gånger
samma basbelopp. - Avdrag enligt
detta stycke beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas
upp till beskattning under beskatt-
ningsåret eller på inkomst året
närmast dessförinnan. Om den
skattskyldige har inkomst av aktiv
näringsverksamhet från mer än en
förvärvskälla får avdrag beräknat
enligt detta stycke inte överstiga
det avdrag som kunnat göras om
inkomsten varit hänförlig till en
och samma förvärvskälla. Har den
skattskyldige inkomster som kan
grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget nä-
ringsverksamhet och som allmänt
avdrag skall den del av avdraget
som beräknas på ett halvt basbe-
lopp fördelas efter respektive av-
dragsgrundande inkomsts andel av
de sammanlagda avdragsgrundande
inkomsterna.
Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning
på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av be-
stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast
av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställ-
ning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig
som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild
ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat
sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono-
misk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har
skattskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person -
bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har
han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till
försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv
näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses
i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fåll beräknas med
beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,
dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till
avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket
6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för vaije år som
driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag
för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvis-
ningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvis-
ningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i
punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst
med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten
enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att döds-
bo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp
varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i
tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig
som upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut
1 fråga som avses i detta stycke får överklagas hos Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §
2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-
ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i and-
ra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det
påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp
som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år
överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för av-
gift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte
med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-
komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:203
som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnytt-
jas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret.
Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av
att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första
hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp
motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp
som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del
avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i in-
komstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i
fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget
kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering. Äldre föreskrifter gäller alltjämt för avgift för
pensionsförsäkring som betalats respektive inbetalning på pensionsspar-
konto som gjorts före den 8 april 1995. I fråga om avgifter som erlagts
och inbetalningar som gjorts senare under år 1995 medges avdrag till den
del avdragsutrymmet beräknat enligt de nya reglerna överstiger avdraget
för avgifter som erlagts respektive inbetalningar som gjorts före den 8
april 1995. Lagen inskränker inte tillämpligheten av övergångsbe-
stämmelserna i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
28
Regeringen har tidigare aviserat vissa skattehöjningar för att finansiera
vårt medlemskap i Europeiska unionen. I propositionen behandlas de kon-
kreta förslagen till inkomstförstärkningar.
Utformningen av förfettningsförslagen har skett i samråd med Riks-
skatteverket.
Lagrådet
Förslaget till öveigångsbestämmelser till de nya reglerna om avdragsrätt
for privat pensionssparande i kommunalskattelagen (1928:370) är i och
för sig av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande normalt bör
inhämtas. En lagrådsgranskning skulle emellertid fördröja avlämnandet
av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad
riksdagsbehandling under våren. Det innebär att Lagrådets hörande skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle
uppkomma. Förslagen i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte
inhämtats.
I två propositioner presenterade för riksdagen under hösten 1994 har
regeringen redovisat de principer som bör gälla för att finansiera vårt
medlemskap i EU. Avgiften beräknas långsiktigt öka de offentliga
utgifterna med ca 20 miljarder kr. I den uppgörelse regeringen gjorde
med Vänsterpartiet i november 1994 las fest att drygt 12 miljarder kr
skulle finansieras genom inkomstförstärkningar. I årets finansplan har
regeringen vidare uttalat att ytterligare 1,7 miljarder kr av avgiften skall
finansieras genom skattehöjningar.
I den senare av höstens EU-propositioner (prop. 1994/95:122) har
regeringen som ett led i finansieringen föreslagit ett återinförande av den
allmänna löneavgiften. Detta medför tillsammans med andra under hösten
föreslagna och beslutade förändringar av dels mervärdesskatten och vissa
punktskatter, dels vissa skatter på gödsel- och bekämpningsmedel, en
inkomstförstärkning för offentlig sektor med 7,5 miljarder kr år 1998.
Således återstår ca 6,5 miljarder kr att finansiera genom inkomstför-
stärkningar. Regeringen lämnar genom denna proposition förslag som
uppfyller kraven på återstående finansiering.
I den diskussion som följt efter de i november aviserade förslagen har
det hävdats att preciserade förslag till finansiering av den svenska
medlemskapsavgiften skulle bygga på en idé om öronmärkning av vissa
skatteintäkter. Avgiften borde i stället finansieras inom ramen för det
ordinarie budgetarbetet.
Prop. 1994/95:203
29
För det första kan påpekas att det i teknisk mening inte är fråga om Prop. 1994/95:203
öronmärkta skatter. De redovisas i statsbudgeten på samma sätt som
andra skatteintäkter och är inte specialdestinerade.
Till den del kritikerna med hänvisning till det ordinarie budgetarbetet
vill undgå att ange preciserade förslag för att finansiera den omedelbara
försvagning av de offentliga finanserna som följer av medlemsavgiften
anser regeringen att detta inte är en hållbar linje. Inte heller hänvisningar
till positiva effekter av ett svenskt medlemskap och de budgetför-
stärkningar som indirekt kan följa av en förbättrad svensk ekonomi, även
om sådana är sannolika på lite längre sikt, kan godtas. I det allvarliga
statsfinansiella läget finns inget utrymme att förlita sig på olika slag av
dynamiska effekter, som är svårkvantifierade och som särskilt inte kan
preciseras tidsmässigt.
Vid prövningen av olika förslag har hänsyn tagits till de allmänekono-
miska effekterna. Vidare har kompletterande mål för skattepolitiken
beaktats. Till sådana mål hör önskemålen om en enhetlig beskattning (jfr
1990 års skattereform) och att beskattningen bör utformas så att olika
snedvridningar begränsas.
Vi återkommer senare i propositionen till våra förslag i detalj och
redovisar här den allmänna inriktningen. Till en betydande del (2,9 mil-
jarder kr) sker finansieringen genom en breddning av underlaget för
fastighetsskatt. Vi föreslår att fastighetsskatten för s.k. kommersiella
lokaler återinförs, dock på en lägre nivå än tidigare (1,0 %). Vidare
införs en fastighetsskatt om 0,5 % på industrifastigheter.
Den andra gruppen av åtgärder gäller energi- och miljörelaterade
skatter (sammanlagt 2,7 miljarder kr). Sålunda föreslås höjd energiskatt
på bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap och
terrängmotorfordon. Vidare föreslås en generell höjning av koldioxid-
skatten på alla bränslen och en höjning av vattenkraftsskatten och
kämkraftsskatten. Som en konsekvens av den höjda koldioxidskatten
föreslås också en höjning av energiskatten på elektrisk kraft. Slutligen
kommer senare att föreslås en särskild skatt på s.k. naturgrus.
Vidare föreslås en begränsning av rätten till avdrag för pensionsför-
säkringspremier (0,9 miljarder kr).
Slutligen föreslås en höjning och en efterföljande indexering av för-
säljningsskatten på motorfordon (0,5 miljarder kr). Vidare föreslås den
nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen av energiskatten, alkohol-
skatten och tobaksskatten slopad.
Regeringens förslag: Den högre energiskatten skall tas ut för olja
som används i samtliga motordrivna fordon. Motsvarande skall
gälla för gasol, metan och naturgas.
30
Bakgrunden till regeringens förslag: I samband med att kilometer- Prop. 1994/95:203
skatten upphävdes den 1 oktober 1993 infördes vid sidan av redan
utgående energi- och koldioxidskatt en särskild skatt på den dieselolja
som förbrukades i dieseldrivna personbilar, lastbilar och bussar. Tidigare
gjordes ingen skillnad i beskattningshänseende mellan eldningsolja och
dieselolja. Skatten utgick således med samma belopp. För att få en
miljöstyrning på dieselolja differentierades skatten den 1 januari 1991 så
att skatteuttaget varierade beroende på oljans miljöegenskaper. Eftersom
det då inte gjordes någon skillnad på eldningsolja och dieselolja kom
differentieringen att omfatta all olja. Den 1 juli 1994 flyttades miljöklass-
indelningen från den allmänna eneigiskatten till dieseloljeskatten. Detta
innebar att miljöklassindelningen enbart kom att omfatta bränsle som
användes för drift av personbilar, lastbilar och bussar. Bakgrunden till
ändringen var att det samtidigt med införandet av dieseloljeskatt också
hade införts ett märkningssystem för att kunna skilja på olja för olika
användningsområden. Därmed kunde miljöklassificeringen begränsas till
den olja som användes för fordonsdrift såsom avsikten var redan vid
införandet av miljöklassindelningen.
Den 1 januari 1995 ersattes tidigare punktskattelagar på i princip hela
energiområdet med en ny lag (1994:1776) om skatt på eneigi. I den nya
lagen har den särskilda dieseloljeskatten ersatts med en högre nivå av
energiskatten. Den högre energiskatten tas ut för olja som används för
drift av personbilar, bussar, lastbilar och trafiktraktorer som är eller bör
vara upptagna i bilregistret eller i det militära fordonsregistret. Terminal-
traktorer samt jordbrukstraktorer som tillfälligt används på sådant sätt att
de klassas som trafiktraktorer får dock även fortsättningsvis drivas med
lågbeskattad olja. Andra motordrivna fordon än de nu nämnda får också
drivas med lågbeskattad olja.
Från den 1 januari 1995 har energiskatten differentierats också på
sådan metan och naturgas som används för fordonsdrift respektive annan
användning. Den högre skattesatsen på dessa bränslen gäller för samma
krets av fordon som beträffande oljeprodukter. Motsvarande anpassning
har gjorts av användningsområdet för högbeskattad gasol.
Den högre energiskatten för oljeprodukter, som tillämpas vid an-
vändning i personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer, uppgår till
1 442 kr för bränsle hänförligt till miljöklass 1, 1 644 kr för bränsle
hänförligt till miljöklass 2 och 1 910 kr för bränsle hänförligt till
miljöklass 3, allt räknat per m3. Den lägre energiskatten tas ut med
577 kr per m3 och tillämpas vid användning av olja för annan motordrift
samt för uppvärmning. Koldioxidskatten på eldningsolja och dieselolja
utgår med ett enhetligt belopp om 982 kr per m3.
Den högre energiskattesatsen för gasol är 90 öre per liter, medan
motsvarande skattesats för metan och naturgas är 1 498 kr per 1 000 m3.
De lägre eneigiskattesatsema för gasol samt metan och naturgas är
112 kr per 1 000 kg respektive 187 kr per 1 000 m3. Även här till-
kommer koldioxidskatt.
31
Skälen för regeringens förslag: En enhetlig skattesats på all an-
vändning av olja skulle undanröja en mängd praktiska problem i
tillämpningen men samtidigt leda till kraftigt höjda, icke önskvärda,
boendekostnader. Den nu aktuella förändringen bör därför endast omfetta
olja som används för fordonsdrift. Något bärkraftigt skäl till att fortsätt-
ningsvis differentiera energiskatten mellan användning i olika fordon
finns inte. I likhet med vad som redan gäller beträffande koldioxidskatten
bör all olja som används för fordonsdrift beskattas på samma sätt.
Den lägre energiskatten på olja bör enbart tas ut för olja som används
för uppvärmning och för drift av stationära motorer. Den högre
energiskatten skall således tas ut för olja som används för drift av
samtliga motordrivna fordon. I förhållande till de nuvarande bestämmel-
serna i lagen om skatt på energi innebär detta en utvidgning, så till vida
att även jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon
kommer att omfattas av skyldigheten att använda högbeskattad olja.
Kopplingen till att ett fordon är eller bör vara registrerat i bilregistret
eller i det militära fordonsregistret kan slopas eftersom alla motordrivna
fordon skall drivas med högbeskattad olja, oavsett om de omfattas av
registreringsplikt eller inte. Även användningsområdet för högbeskattad
gasol, metan och naturgas bör avse samtliga motordrivna fordon. Anled-
ning saknas också att särskilt undanta terminaltraktorer från den allmänna
reglering som skall gälla för motordrivna fordon. Även i dessa fordon
skall alltså högbeskattat bränsle användas.
Förslaget innebär att skatten på den olja som används i samtliga motor-
drivna fordon kommer att vara differentierad med hänsyn till miljöegen-
skaper dvs. omfettas av indelningen i miljöklasser. Härigenom kommer
det framgent att finnas en miljöstyrning via skattesystemet även för olja
som används i fordon som i dag inte omfettas av miljöklassystemet
exempelvis för bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap
och terrängmotorfordon. Den av riksdagen beslutade målsättningen att
åstadkomma en sådan miljöstyrning också beträffende arbetsfordon
uppfylls således (jfr bet. 1993/94: SkU25).
Fordon som inom tillverkningsindustrin används för transporter inom
arbetsstället har enligt Riksskatteverket ansetts tillhöra hjälpverksamhet
till industriell verksamhet och det bränsle som förbrukats i sådan
verksamhet har därför omfettats av de skattelättnader som gäller för
bränsleförbrukning inom industriell tillverkning. Dessa skattelättnader
innebär att ingen eneigiskatt tas ut och att koldioxidskatten uppgår till en
fjärdedel av den allmänna nivån. Eftersom syftet med den nu föreslagna
åtgärden är att samtliga motordrivna fordon skall drivas med högbeskattat
bränsle och - vad gäller oljeprodukter - därmed omfettas av miljöstyr-
ningen skall detta även gälla för fordon som används vid industriell
tillverkning. Förslaget innebär alltså att de generella skattelättnader som
gäller vid industriell tillverkning inte till någon del kan tillämpas på
bränsle som används i motordrivna fordon. Allt bränsle som används för
drift av motordrivna fordon skall således även inom industrin omfettas av
den enhetliga skatten för fordonsbränsle.
Prop. 1994/95:203
32
Det är angeläget att denna förändring av beskattningen av bränsle som
används för drift av motordrivna fordon kommer till stånd så snart som
möjligt och att riksdagens krav på en miljöstyrning via skattesystemet
därmed kan tillgodoses. Det är synnerligen lämpligt att det sker den 1 juli
1995 i samband med att det tillfälliga kompensationssystemet på
oljeområdet upphör att gälla. Den föreslagna regleringen, som alltså
medför att omärkt olja skall användas i samtliga motordrivna fordon, kan
dock medföra vissa praktiska problem för näringsidkare inom främst lant-
och skogsbruk som av praktiska skäl i anslutning till arbetsstället lagrat
sådan märkt olja som hittills varit tillåten för användning i jordbrukstrak-
torer, terrängmotorfordon och motorredskap. Vidare är det vanligt att
bränsletankama på skördetröskor och andra motorredskap som används
endast sommartid vid slutet av säsongen fylls med olja i syfte att minska
kondensbildningen.
För att minimera de angivna problemen bör de nya reglerna såvitt
gäller jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon som inte
används vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet tillämpas först
fr.o.m. den 1 oktober 1995. Detta ger berörda förbrukare en lagom lång
övergångstid att förbruka lagrad märkt olja i de aktuella fordonsslagen.
Förslaget föranleder ändringar i lagen om skatt på energi. Dessa
kommenteras närmare i författningskommentaren.
Prop. 1994/95:203
Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs för samtliga bränsle-
slag till att motsvara 36 öre per kg utsläppt koldioxid. En motsva-
rande höjning föreslås för energiskatten på elektrisk kraft.
Bakgrunden till regeringens förslag: Koldioxidskatt tas vid sidan av
eneigiskatten ut för samtliga skattepliktiga bränslen. Eneigiskatten på
elektrisk kraft är differentierad med hänsyn till slag av förbrukning.
Skatten tas ut med belopp som framgår av tabell 6.2.
Riksdagen har beslutat att skattesatserna för eneigiskatten och
koldioxidskatten t.o.m. år 1998 årligen utan riksdagens medverkan skall
räknas om med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen. Denna
automatiska uppräkning skall första gången göras hösten 1995 för
skatteuttaget under år 1996.
Skälen för regeringens förslag: Koldioxidskatten utgör ett av de
viktigare miljörelaterade inslagen i skattesystemet. I EU-finansieringen
ingår bl.a. en höjning av koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel
till hälften av den generella nivån. En sådan höjning kräver dock ett
samtidigt införande av utökade nedsättningsmöjligheter för eneigiintensiva
företag om inte motsvarande beskattning införs samtidigt i våra kon-
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203
kurrentländer. Sådana regler kan emellertid komma i konflikt med
gemensamhetsreglema och kräver därför djupare analyser. Innan slutlig
ställning kan tas angående utformningen av industrins energibeskattning
bör EU-finansieringen förstärkas genom en generell höjning av koldiox-
idskatten så att den uppgår till i genomsnitt 36 öre per kg utsläppt
koldioxid för de direkt skattepliktiga bränsleslagen. För de sektorer som
berörs av reduceringsregeln blir skatteuttaget 9 öre per kg utsläppt
koldioxid. Detta innebär att koldioxidskatten föreslås tas ut med belopp
som framgår av tabell 6.1.
Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utöver vad som
föreslås i denna proposition bör som framgått ovan emellertid utredas
vidare. Också detta arbete skall utföras på ett sådant sätt att förändringar-
na i beskattningen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1996. Inom
ramen för detta arbete skall den eneigiintensiva industrins förmåga att
bära en höjd koldioxidbeskattning analyseras. Frågan om att växla
fastighetsskatten för industrin, inklusive elproduktionsenheter, mot
ytterligare höjd koldioxidbeskattning skall likaså prövas.
Prop. 1994/95:203
Tabell 6.1 Koldioxidskatt på bränslen
Slag av bränsle Nuvarande skattebelopp Föreslaget skattebelopp
Bensin
Eldningsolja, diesel-
brännolja, annan fotogen
än flygfotogen m.m.
Gasol som används för
a) drift av motordrivet
fordon1, fartyg
eller luftfartyg
b) annat ändamål än som
avses under a)
Metan och naturgas
Kolbränslen och
petroleumkoks
79 öre per liter
982 kr per m3
51 öre per liter
1 024 kr per 1 000 kg
725 kr per 1 000 m3
854 kr per 1 000 kg
84 öre per liter
1 030 kr per m3
54 öre per liter
1 080 kr per 1 000 kg
770 kr per 1 000 m3
895 kr per 1 000 kg
Enligt nuvarande bestämmelser tas skatten ut med 51 öre per liter ut för gasol som
används för drift av personbil, lastbil, buss, trafiktraktor, fartyg eller luftfartyg.
Regeringen föreslår dock i denna proposition att användningsområdet ändras till att
avse samtliga motordrivna fordon (se avsnitt 5).
För att inte kostnadsrelationen mellan oljeuppvärmning och elupp-
värmning i bostadssektorn skall förändras bör skatten på elkraft samtidigt
höjas med 0,5 öre per kWh. De föreslagna skattebeloppen framgår av
tabell 6.2.
34
Prop. 1994/95:203
Tabell 6.2 Energiskatt på elektrisk kraft, öre per kWh
|
Slag av förbrukning |
Nuvarande skattebelopp |
Föreslaget skattebelopp |
|
1. Vid tillverkningsprocessen |
0 |
0 |
|
2. Annan förbrukning än |
3,7 |
4,2 |
|
3. El-, gas-, värme- |
6,8 |
7,3 |
|
4. Övrig förbrukning |
9,0 |
9,5 |
Förslaget till koldioxidskattehöjning och höjning av skatten på elkraft
föranleder ändring av 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om
skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996. Den
indexering av skattebeloppen som följer av riksdagens tidigare beslut
innebär att regeringen i november 1995 skall besluta om skatteuttaget för
kalenderåret 1996. Denna "automatiska" omräkning bör ske oberoende
av de nu föreslagna skattehöjningarna, vilket innebär att regeringen bör
utgå från de föreslagna skattebeloppen och räkna om dessa med hänsyn
tagen till förändringar av konsumentprisindex (KPI) under den senaste
tolvmånadersperioden. De skattebelopp som skall betalas fr.o.m. den
1 januari 1996 kan således inte nu exakt anges, utan blir kända först då
regeringen beslutar om nya skattesatser baserat på KPI-förändringen
sedan oktober 1994 och fram till oktober 1995. De skattesatser som
kommer att gälla under år 1996 på bränslen och elkraften kommer att
framgå av en särskild förordning som beslutas av regeringen före
november månads utgång 1995.
Regeringens förslag: För gasol som inom tillverkningsindustrin för-
brukas i stationära motorer skall koldioxidskatten utgå med den
minimiskattenivå som gäller inom EU, nämligen 350 kronor per
1 000 kg.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gemenskapsrätten gäller skilda
minimiskattesatser för gasol beroende på användningsområde. Mini-
miskattesatsen för uppvärmningsändamål är 0 ECU, medan den är
35
36 ECU per 1 000 kg for sådana ändamål som anges i artikel 8.3 i
direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av
strukturerna för punktskatter på mineraloljor. Den sistnämnda mini-
miskattenivån motsvarar ca 350 kr per 1 000 kg (växelkurs 1 ECU =
9,70 SEK). Enligt den svenska lagen om skatt på energi betalas i dag för
gasol som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet
ingen eneigiskatt och en koldioxidskatt som uppgår till en fjärdedel av
den allmänna nivån, eller 256 kr per 1 000 kg.
De användningsområden som avses i artikel 8.3 är
a) stationära motorer,
b) anläggningar och maskiner som används vid byggnadsarbeten, väg-
och vattenbyggnad och offentliga arbeten samt
c) fordon som är avsedda att användas utanför allmän väg.
Som framgått av avsnitt 5 föreslår regeringen att användningsområdet
för högbeskattad gasol skall utvidgas till att avse förbrukning i samtliga
motordrivna fordon. Den högre skattesatsen för gasol överstiger därmed
EU:s minimiskattenivå för ändamål som avses i artikel 8.3. En anpass-
ning till gemenskapsrätten kräver dock att minimiskattenivån även iakttas
vad gäller tillverkningsindustrins beskattning av sådan gasol som används
i stationära motorer. En sådan anpassning bör lämpligen ske genom att
tillverkningsindustrins generellt lägre koldioxidskattesats om en fjärdedel
av den allmänna nivån frångås vad gäller den aktuella gasolförbrukningen
och att koldioxidskatten i dessa fäll i stället bestäms till 350 kr per
1 000 kg.
Förslaget föranleder ändring i 7 kap. 4 § och 9 kap. 2 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft så snart
som möjligt. Det kan lämpligen ske den 1 juli 1995.
Prop. 1994/95:203
Regeringens förslag: Nuvarande möjlighet till nedsättning av kol-
dioxidskatten för viss energiintensiv industri slopas för mineral-
oljeprodukter.
Bakgrunden till regeringens förslag: Utöver de generella skattelätt-
nader som gäller för bränsleförbrukning inom tillverkningsindustrin finns
en möjlighet till ytterligare nedsättning av koldioxidskatten for den
energiintensiva industrin (den s.k. 1,2%-regeln). Beskattningsmyndig-
heten får således på ansökan medge att koldioxidskatt på bränslen som
förbrukas vid industriell tillverkning av produkter av andra mineraliska
ämnen än metaller inte överstiger 1,2 % av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde. Ca 10 företag inom framför allt cement- och kalkindu-
strin är berättigade till sådan nedsättning för år 1994.
36
Skälen för regeringens förslag: Gemenskapsrätten innehåller regler Prop. 1994/95:203
om harmoniserad beskattning av mineraloljor. Det har ifrågasatts om den
svenska 1,2 %-regeln i nuvarande utformning är förenlig med gemen-
skapsrätten. Som tidigare redovisats i propositionen skall industrins
koldioxidbeskattning och nedsättningsregler bli föremål för djupare
analyser. Då det är mindre lämpligt att föra frågan om nedsättnings-
reglemas utformning till gemenskapsinstitutionerna innan detta analys-
arbete slutförts bör nedsättningen för mineraloljeprodukter tills vidare
slopas. Gemenskapsrätten hindrar dock inte att 1,2 %-regeln behålls för
bränslen som inte omfettas av mineraloljeskattedirektivet dvs. kolbränslen
och naturgas. Denna nedsättningsmöjlighet bör därför, i avvaktan på att
en gemensam koldioxidbeskattning införs inom EU, tills vidare finnas
kvar.
Förslaget föranleder ändring i 9 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt
på energi. Denna bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta kan
lämpligen ske den 1 juli 1995.
Regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft från
äldre vattenkraftverk och kärnkraftverk höjs.
Bakgrunden till regeringens förslag: Energiskatt enligt lagen
(1994:1776) om skatt på eneigi tas ut i samband med leverans eller
förbrukning av elektrisk kraft. Härutöver tas dock i vissa fell ut skatt på
elektrisk kraft även i samband med produktionen av kraften.
Den som inom landet framställer elektrisk kraft i ett vattenkraftverk
med en installerad generatoreffekt av minst 1 500 kW är skyldig att
betala en särskild skatt på den levererade elkraften. Skatten tas ut med
två öre per kWh, men sätts dock ner med ett öre per kWh om kraften
producerats i ett kraftverk som tagits i drift under åren 1973-1977 och
med två öre per kWh om den producerats i ett kraftverk som har tagits
i drift senare. En annan skatt tas ut med 0,2 öre per kWh för elektrisk
kraft som inom landet framställs i ett kärnkraftverk. De nu nämnda
skatterna regleras i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft
respektive i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk.
Skälen för regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft
har varit oförändrade alltsedan införandet. I EU-finansieringen ingår bl.a.
att dessa skatter skall höjas. För den särskilda skatten som tas ut på
elkraft som framställs i äldre vattenkraftverk föreslås en höjning från två
till fyra öre per kWh, med motsvarande nedsättning vad gäller produktion
från yngre kraftverk som nu, dvs. med två respektive fyra öre per kWh.
37
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 203
Skatten från kämkraftproducerad elkraft föreslås höjd med ett öre från Prop. 1994/95:203
0,2 till 1,2 öre per kWh.
Skattehöjningarna föranleder ändringar i 5 § lagen om skatt på viss
elektrisk kraft och 5 § lagen om särskild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk. Dessa ändringar bör träda i kraft den 1 januari 1996.
Det har under beredningen av detta ärende förts fram önskemål om att
vatttenkraftsskatten i sin helhet skall ersättas med en fastighetsskatt i
enlighet med ett tidigare presenterat utredningsförslag (SOU 1991:8). Det
är angeläget att detta förslag prövas på nytt. Prövningen bör ske inom
regeringskansliet med sikte på att, om det anses önskvärt, förslag om en
fastighetsskatt skall kunna läggas fram for riksdagen i sådan tid att den
nya skatten träder i kraft den 1 januari 1996.
Regeringens förslag: Försäljningsskatten på personbilar samt bussar
och lastbilar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram samt
motorcyklar höjs med tjugo procent.
Bakgrunden till regeringens förslag: Försäljningsskatt tas ut på
personbilar, bussar och lastbilar samt på motorcyklar enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Skatten tas ut då fordonet
första gången registreras i bilregistret.
Försäljningsskatt tas ut för alla personbilar, för bussar med en totalvikt
av högst 3 500 kilogram samt övriga bussar om de är försedda med
dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3, lastbilar med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram och lastbilar med en totalvikt som
överstiger 3 500 kilogram om de är försedda med dieselmotor och om de
hänförs till miljöklass 2 eller 3, samt motorcyklar. Fordon som enligt
bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre är inte
skattepliktiga.
Skatten beräknas efter fordonets tjänstevikt, för tyngre fordon total vikt,
och påverkas av vilken av de tre miljöklasserna fordonet hänförs till.
För personbilar utgår försäljningsskatten med 6 kr 40 öre per kilogram
tjänstevikt. För fordon i miljöklass 1 och 2 görs inga tillägg eller avdrag,
för fordon i miljöklass 3 ökas skatten med 2 000 kr. Samma regler gäller
för lastbil med skåpkarosseri och buss om totalvikten är högst 3 500
kilogram. För lastbilar utan skåpkarosseri uppgår skatten i klass 1 och 2
till 4 000 kr och i klass 3 till 6 000 kr. För dieseldrivna lastbilar och
bussar med en totalvikt över 3 500 kilogram utgår ingen försäljningsskatt
för fordon i miljöklass 1. Om totalvikten är högst 7 000 kilogram tas
skatt ut i miljöklass 2 med 6 000 kr och i miljöklass 3 med 20 000 kr.
Vid högre vikt är skatten i stället 20 000 kr respektive 65 000 kr. Skatten
38
för motorcyklar utgår med mellan 1 340 kr och 4 480 kr beroende på Prop. 1994/95:203
tjänstevikten.
Skälen för regeringens förslag: För lätta fordon samt för motorcyklar
har skatteuttaget i princip varit oförändrat sedan år 1987. En uppräkning
av skattesatserna för dessa fordon bör ske med 20 procent. Uppräkningen
bör dock endast omfatta fordon vars totalvikt är högst 3 500 kilogram.
För fordon med en totalvikt överstigande 3 500 kilogram bör ingen
uppräkning ske eftersom dessa skattesatser nyligen justerats. Förslaget
föranleder en ändring i 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon som bör träda i kraft den 1 januari 1996.
Regeringens förslag: Den värdesäkring av skatten på tobak, alkohol
och energi som nu gäller utvidgas till att omfatta också försäljnings-
skatten på motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av
indexeringen till år 1998 slopas.
Skälen för regeringens förslag: För att värdesäkra vissa punktskattein-
täkter beslöts under hösten 1993 om en indexering av skatten på tobak,
alkohol och energi. Beslutet innebar att skattesatserna årligen skall
omräknas, utan riksdagens medverkan, så att skattesatserna följer den
allmänna prisutvecklingen.(prop. 1993/94:25, bet. 1993/94:FiUl, rskr.
1993/94:100, SFS 1993:1508, 1512-1513). Motsvarande regler infördes
i de nya lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi som trädde i kraft
den 1 januari 1995 (SFS 1994:1563, 1564 och 1776). Den allmänna
prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i prisläget i oktober året
närmast före det år beräkningen avser och prisläget i oktober 1994.
Regeringen skall före november månads utgång fastställa de omräknade
skattebeloppen som skall tas ut under påföljande år. I prop. 1994/95:213
om ändringar av vissa förfaranderegler m.m. för punktskatter har jäm-
förelsetidpunkten av praktiska skäl föreslagits framflyttad från oktober till
september beträffande tobaksskatten.
Av de punktskatter som tas ut som en styckeskatt bör nu även försälj-
ningsskatten indexeras.
Vid indexering av försäljningsskatten bör samma metod väljas som
använts vid indexering av de andra punktskatterna. Det innebär att
indexeringen knyts till förändringen i konsumentprisindex (KPI).
Indexeringen bör första gången göras för skatteuttaget under år 1997.
Den allmänna prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i prisläget
i oktober månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget
i oktober 1995.
Regeringen bör, på samma sätt som görs för de ovan uppräknade
punktskatterna, årligen göra den matematiska beräkningen och den bör
39
fastställas i en särskild förordning som regeringen utfärdar före november Prop. 1994/95:203
månads utgång.
I besluten om indexering hösten 1993 ingick också en tidsbegränsning
av indexeringen fram till och med kalenderåret 1998. En sådan tidsbe-
gränsning är dock inte sakligt motiverad och bör därför utgå ur lagarna
om skatt på tobak, alkohol och energi. Det innebär att indexeringen
gäller under obegränsad tid.
Förslaget föranleder förändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap.
3 § lagen (1994:1776) om skatt på eneigi, 42 § lagen (1994:1563) om
tobaksskatt och 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt en ny 8 a §
i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Ändringarna bör
träda i kraft den 1 januari 1996.
Regeringens förslag: Fastighetsskatt tas ut med 1,0 % av taxerings-
värdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet
för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värde-
ringsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler samt 0,5 %
av taxeringsvärdet avseende industrienhet, inklusive elproduktions-
enhet.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om statlig fastig-
hetsskatt finns i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. I lagens
första paragraf anges vilka typer av fastigheter eller delar av fastigheter
som är skattepliktiga enligt fästighetsskattelagen. Fastighetsskatt tas i dag
ut endast på sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknats
som småhusenhet, hyreshusenhet, eller lantbruksenhet om på lantbruksen-
heten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller
tomtmark för småhus.
Som framgått av avsnitt 4 bör underlaget för fastighetsskatten breddas.
Det finns från fiskal synpunkt flera skäl som talar för ett ökat uttag av
fastighetsskatt framför andra skattehöjningar. Basen för fastighetsskatten
är förhållandevis orörlig, varför en skattebeläggning, åtminstone på
måttlig nivå, ger upphov till relativt begränsade ekonomiska snedvrid-
ningar. Uttag av fastighetsskatt är dessutom administrativt enkelt, givet
att en taxering av fastigheterna har skett, och lättkontrollerat. Utrymmet
för skatteundandragande och skattefusk är också mycket begränsat med
hänsyn till att skatteuttaget till mycket stor del kan grundas på uppgifter
i befintliga register.
Den största nackdelen med fastighetsskatten torde vara att skattebelast-
ningen på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning.
Det sistnämnda talar för att nivån generellt sett skall vara låg. Särskilt
gäller detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för internationell
40
konkurrens. Det kan också framhållas att den faktiska skattebelastningen Prop. 1994/95:203
blir lägre med hänsyn till att fastighetsskatten är avdragsgill i inkomstsla-
get näringsverksamhet. Enligt regeringens mening kan mot denna bak-
grund en lämplig avvägning av nivån för fastighetsskatten för industrifas-
tigheter vara 0,5 % av taxeringsvärdet.
Sedan 1993 tas ingen fastighetsskatt ut på lokalhyreshus. Dessförinnan
togs en tillfälligt förhöjd fastighetsskatt ut med 3,5 % och innan dess
2,5 % av 65 % av taxeringsvärdet. Enligt regeringens bedömning är en
rimlig nivå på uttaget av fastighetsskatt på lokalhyreshus 1,0%.
Sammantaget medför detta att fastighetsskatt bör tas ut med 1,0 % av .
taxeringsvärdet på hyreshusenheter till den del det avser värderingsenhet
för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderings-
enhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler samt 0,5 % av
taxeringsvärdet avseende industrienhet inklusive elproduktionsenheter.
Förslaget föranleder ändringar i 1, 3 och 4 §§ lagen om statlig
fastighetsskatt. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1996.
Regeringens förslag: Avdragsrätten för privata pensionsförsäk-
ringspremier och för insättningar på pensionssparkonton begränsas.
Den nuvarande rätten till ett fast basbeloppsavdrag (i närings-
verksamhet eller som allmänt avdrag) inskränks från ett helt till ett
halvt basbelopp. Det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den
som har pensionsrätt i anställning begränsas från 10 till 5 % av in-
komsten mellan 10 och 20 basbelopp.
De nya reglerna gäller för betalningar av premier och insättningar
på pensionssparkonton efter den 7 april 1995.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen överlämnade den 7 april
1995 en skrivelse till riksdagen med avisering av det förslag regeringen
nu lämnar om en begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparan-
de (skr. 1994/95:198). Utöver finansieringen av en del av EU-avgiften
uppnås genom förslaget en mer välavvägd skatteförmån än den nuvaran-
de. Förslaget bidrar även till en sänkning av det för närvarande alltför
höga finansiella sparandet.
Nuvarande regler
Inkomstbeskattningen av livförsäkring sker enligt två principer. Enligt
den ena medges inte avdrag för de till försäkringsföretaget inbetalade
premiema. I sådana fall beskattas inte de på försäkringen utfallande
41
beloppen. Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den
andra principen innebär att den skattskyldige medges avdrag för
försäkringspremien. Mot detta svarar skatteplikt för den utfällande
ersättningen från försäkringen. Den senare principen gäller för pensions-
försäkring (P-försäkring).
Reglerna om inkomstskatt på P-försäkringar är uppdelade i fyra olika
delar. I kommunalskattelagen (1928:370), KL, finns tre skilda regel-
system. De kompletteras av bestämmelser i en särskild lag om be-
skattning av avkastningen på det sparkapital som hör till sådana
försäkringar.
Området för skattegynnat pensionssparande avgränsas i KL såvitt gäller
villkor och avdragsutrymme. Bestämmelserna kompletteras av regler i
samma lag enligt vilka pensioner beskattas under inkomst av tjänst. De
gäller även om avdraget för försäkringspremien gjorts i näringsverksam-
het.
Till regelsystemet hör även den genom 1990 års skattereform införda
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Med stöd av den
lagen tas skatt ut av livförsäkringsföretagen på den avkastning som
pensionskapitalet genererat under beskattningsåret. Sedan den 1 januari
i år är skattesatsen för avkastningsskatt på P-försäkringar 15 %.
De nu redovisade reglerna för P-försäkring har sin motsvarighet inom
det individuella pensionssparandet.
I förhållande till den generella skattesatsen för kapitalinkomster, 30 %,
ger avkastningsskatten på pensionsmedel en betydande skatteförmån för
pensionssparandet. En skatteförmån är också förenad med avdragsrätten
för försäkringspremier och kontoinbetalningar om utfällande pensions-
belopp beskattas med en lägre skattesats än den mot vilken avdragen
tidigare har gjorts.
Avdrag för premier för P-försäkringar respektive insättningar på
pensionssparkonton kan medges dels i inkomstslaget näringsverksamhet,
dels som allmänt avdrag. Bestämmelser om detta finns i punkt 21 av
anvisningarna till 23 § KL och i 46 § 2 mom. samma lag. Särskilda
regler om beräkningen av avdraget och beloppsmässiga begränsningar i
avdragsrätten har tagits in i punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 46 §
KL.
Den grundläggande regeln är att alla har rätt till avdrag med ett
basbelopp (för närvarande 35 700 kr). För löntagare görs avdraget som
allmänt avdrag. Egenföretagare, som har inkomst av aktiv näringsverk-
samhet, skall enligt huvudregeln göra avdraget i näringsverksamheten.
Inkomst av passiv näringsverksamhet berättigar däremot inte till något
avdrag, vare sig i näringsverksamheten eller som allmänt avdrag.
Basbeloppsavdraget är det grundläggande avdraget för P-försäkrings-
premier och kontoinbetalningar i det privata pensionssparandet. Basbe-
loppsavdraget är inte knutet till den skattskyldiges inkomst på annat sätt
än att det omlättas av de generella begränsningsreglema om att avdraget
inte får överstiga den avdragsgrundande inkomsten eller, i de fäll
avdraget görs som allmänt avdrag, medföra underskott.
Prop. 1994/95:203
42
Utöver det lästa basbeloppsavdraget finns i vissa fell rätt att erhålla Prop. 1994/95:203
ytterligare avdrag både i näringsverksamhet och som allmänt avdrag.
Den totala avdragsramen för den som har pensionsrätt i anställning är
summan av ett basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20
basbelopp. Detta är den avdragsrätt som gäller för vanliga löntagare.
För den som saknar pensionsskydd i anställning och inte är anställd
som företagsledare i ett fåmansföretag är avdragsramen ett basbelopp
med tillägg för 35 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och 25 % av
inkomsten mellan 20 och 30 basbelopp.
Den totala avdragsramen i aktiv näringsverksamhet är summan av ett
basbelopp samt 25 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och 20 % av
inkomsten mellan 20 och 40 basbelopp.
Förslaget
Såväl statsfinansiella som fördelningspolitiska skäl talar för en be-
gränsning av skattesubventioneringen av det privata pensionssparandet.
Om nuvarande avdragsutrymme halveras uppnås en rimlig avvägning
mellan intresset att gynna det långsiktiga bundna pensionssparandet
respektive intresset att begränsa de statliga sparsubventionema. En på
detta sätt utformad avdragsbegränsning leder till en budgetförstärkning,
som på kort och medellång sikt kan beräknas uppgå till ca 900 miljoner
kr.
En halvering av dagens avdragsutrymme innebär såvitt gäller den fästa
basbeloppsdelen att samtliga skattskyldiga fysiska personer får göra
avdrag med ett halvt basbelopp, dvs. för närvarande med 17 850 kr.
Detta bör gälla oavsett om avdraget görs i näringsverksamhet eller som
allmänt avdrag. Det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den som
har pensionsrätt i anställning bör begränsas från 10 till 5 % av inkomsten
mellan 10 och 20 basbelopp.
Vid 1993 års taxering yrkade 1 029 000 skattskyldiga avdrag för privat
P-försäkringspremie. Av dem yrkade 898 000 eller närmare 90 % avdrag
för premier upp till ett halvt basbelopp. Det genomsnittliga avdraget låg
något över 8 000 kr. Även om det genomsnittliga avdraget numera torde
ligga något högre än vid 1993 års taxering finns det ingen omständighet
som talar för att andelen skattskyldiga med högre avdrag än ett halvt
basbelopp har ökat under de senaste åren. Snarare kan det motsatta antas
vara förhållandet eftersom det individuella pensionssparandet, som
startade i januari 1994, i hög grad vänder sig till småsparare.
Den föreslagna utformningen av avdragsrätten gör att ca 90 % av
samtliga pensionssparare fortfarande kan göra fullt avdrag för sina privata
pensionsinbetalningar. På detta sätt ges således den föreslagna avdrags-
rätten en betydligt bättre fördelningspolitisk profil än den nuvarande.
Det särskilda avdragsutrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för
den som saknar pensionsrätt i anställning utan att vara företagsledare i
fåmansföretag bör kvarstå oförändrat. I dessa delar kan nämligen det
43
utvidgade avdragsutrymmet sägas motsvara den avdragsrätt for kostnader Prop. 1994/95:203
för tjänstepensionering som arbetsgivarna är berättigade till och som
således kommer anställda till godo.
Det bör understrykas att reglerna för företagens avdragsrätt för pen-
sionskostnader för de anställda inte heller berörs av förslaget.
Förslaget föranleder en ändring av punkt 6 av anvisningarna till 46 §
KL.
Ikraftträdandet
De nya reglerna om avdragsrätt för privat pensionssparande bör tillämpas
redan fr.o.m. den 8 april 1995, dvs. dagen efter den dag då riksdagen
fick regeringens meddelande om den planerade avdragsbegränsningen
(skr. 1994/95:198). Skälet för att låta reglerna tillämpas även för tid före
ikraftträdandet är det starka önskemålet att undvika omfattande skatte-
betingade premie- och kontoinbetalningar inom det privata pensions-
sparandet under tiden för riksdagsbehandlingen.
Ett förbud mot retroaktiv skattelag finns i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen. Skatt får enligt den bestämmelsen inte tas ut i vidare
mån än som följer av föreskrift som gällde när den omständighet
inträffade som utlöste skattskyldigheten. I fall som det aktuella, när det
finns särskilda skäl, får de nya reglerna dock gälla redan från det att
lagförslag eller medddelande om sådant förslag lämnats från regeringen
till riksdagen. Förslaget står således inte i strid med förbudet mot
retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen.
I detta sammanhang uppkommer frågan om en särbehandling av
betalningar enligt försäkrings- eller pensionssparavtal som träffats före
den 8 april i år.
Till skillnad från vad som normalt gäller för pensionssparavtal inom det
individuella pensionssparandet kan de nya avdragsreglema föra med sig
ett behov av ändring i försäkringsavtal som bygger på en hög premienivå.
Sådana ändringar får anpassas till den enskildes förutsättningar och behov
av ålders- respektive efterlevandepension. En utgångspunkt vid en
diskussion om särskilda övergångsanordningar för dessa fall bör dock
rimligen vara att försäkringsavtal och övriga privata pensionssparavtal
skall behandlas lika.
En P-försäkring eller annat pensionssparavtal skiljer sig från vanliga
avtal bl.a. på så sätt att försäkringsgivaren respektive pensionssparinstitu-
tet inte med exekutiva åtgärder kan tvinga fram en premie- eller
kontoinbetalning. Försäkringsgivarna torde också regelmässigt godta en
ändring i avtalet som medger lägre inbetalningar. Något permanent
undantag för äldre avtal finns det således inte tillräckliga skäl för. Ett
sådant undantag skulle också urholka de budgetmässiga effekterna av
förslaget.
En mer framkomlig väg skulle i och för sig kunna vara en ordning med
generösare avdragsregler under en öveigångsperiod så att de nya reglerna
44
införs gradvis. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och det Prop. 1994/95:203
förhållandet att ett relativt generöst avdragsutrymme fortfarande kvarstår
även efter den nu föreslagna ändringen bör dock en omedelbar övergång
till de nya reglerna ske.
Regeringens slutsats blir således att någon särskild övergångsordning
inte bör införas för pensionsavtal som ingåtts före den 8 april 1995. De
övergångsregler som bör gälla bör i stället innebära att den som tidigare
under året betalt P-försäkringspremier och vars nya avdragstak är ett
halvt basbelopp medges avdrag för inbetalningar efter den 7 april i år
med belopp som tillsammans med de tidigare inbetalningarna ryms inom
det nya avdragsutrymmet. Om inbetalningar under året uteslutande skett
före den 8 april medges självfallet avdrag helt enligt äldre regler.
För inbetalningar på pensionssparkonton bör motsvarande övergångs-
regler gälla.
Det bör i detta sammanhang påpekas att äldre övergångsbestämmelser
om avdragsrätt för försäkringar som tecknats före mitten av 1970-talet
inte påverkas av de nya reglerna.
Kontrolluppgifter
Enligt 3 kap. 17 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, LSK, skall försäkringsgivare respektive pensionssparinstitut
lämna kontrolluppgift om inbetalda P-försäkringspremier och insättningar
på pensionssparkonton under beskattningsåret. Kontrolluppgiftsskyldig-
heten avser inbetalningar som bokförts på pensionssparkonto hos
pensionssparinstitut eller kommit försäkringsgivaren till godo, dvs.
bokförts på dennes bank- eller postgiro under beskattningsåret. Inbetalda
P-försäkringspremier och insättningar på pensionssparkonton förtrycks på
den förenklade deklarationsblanketten. Om inbetalningarna överstiger det
normala avdragstaket reduceras den förtryckta summan till detta tak. Den
skattskyldige blir därvid hänvisad till att lämna tilläggsuppgift för
överskjutande belopp.
Frågan uppkommer om denna kontrolluppgiftsskyldighet för taxerings-
året 1996 bör kompletteras med en skyldighet för livbolag och pensions-
sparinstitut att ange belopp som betalats in t.o.m. respektive efter den
7 april i år. Inbetalningar någon dag innan den 8 april kommer dock ofta
att bokföras hos mottagaren först när de nya reglerna har böljat att gälla.
På motsvarande sätt som gäller för sådana premiebetalningar som görs
under årets sista dagar innebär detta således att kontrolluppgiften inte i
alla fåll kan täcka inbetalningar kort före tidsgränsen.
Endast ca 10 % av pensionssparama är berörda av avdragsbegräns-
ningen och endast en mindre del av denna grupp är med stöd av
öveigångsbestämmelserna berättigade till avdrag som överstiger det nya
halverade utrymmet.
Det förhållandet att endast ett begränsat antal skattskyldiga med den
valda övergångslösningen får ett avdragsutrymme som beräknas enligt
45
äldre regler och att kontrolluppgifterna kan bli missvisande för sena Prop. 1994/95:203
inbetalningar talar mot att belasta livbolag och pensionssparinstitut med
en utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet.
Det mindre antal pensionssparare som med stöd av de här föreslagna
övergångsbestämmelserna är berättigade till ett högre avdrag än det som
är förtryckt i den förenklade deklarationsblanketten blir hänvisade till att
lämna en kompletterande uppgift i deklarationen.
I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de olika förslagen i
propositionen. För att ge en fullständig bild anges även effekterna av dels
förslag som avses presenteras senare under året, dels tidigare beslut
under hösten 1994 (bl.a. med anledning av prop. 1994/95:122).
Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas
i tabell 14.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och
volymer, även om de olika åtgärderna träder i kraft först år 1996. För att
möjliggöra jämförelse med tidigare redovisningar av konsolideringspro-
grammets effekter anges därutöver total effekterna uttryckta i 1994/95 års
priser.
Redovisade effekter avser i första hand den offentliga sektorn i dess
helhet, dvs. staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn. Dessa
effekter är de mest intressanta för frågan om resursfördelningen mellan
privat och offentlig sektor. Redovisningen avser dels bruttoeffekten, dels
effekterna för kalenderåren 1996-1998.
Avvikelsen mellan bruttoeffekten och redovisade kalendersårseffekter
avspeglar att i vissa fäll är en viss skatt avdragsgill mot andra skatter, i
andra fall sker övervältring på andra skattebaser och vidare finns andra
indirekta effekter, exempelvis via priserna på offentliga utgifter. Då de
indirekta effekterna, särskilt gäller detta övervältringen på andra
skattebaser, i flera fäll får antas ske med betydande tidsfördröjning blir
också effekterna för åren närmast efter ikraftträdandet av intresse. Av
särskilt intresse bland kalenderårseffektema är effekten för år 1998.
Som en komplettering redovisas även effekterna för statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 (12 och 18 månader). Avvikelserna mellan effekterna
för statsbudgeten och den konsoliderade offentliga sektorn beror dels på
att effekterna avser olika sektorer, dels på att effekterna för offentlig
sektor är periodiserade, dvs. effekterna är de som belöper på ett visst år,
medan statsbudgeteffektema redovisas kassamässigt. I det senare fallet
beaktas i förekommande fall förskjutningar i uppbörden av olika skatter
som gör att en skatt som avser ett visst år betalas under senare år.
46
14.1 Fastighetsskatter
Prop. 1994/95:203
I propositionen föreslås förändringar av fastighetsskatten. Förslaget om
fastighetsskatt på industrifastigheter beräknas ge en inkomstförstärkning
för offentlig sektor på 0,8 miljarder kr. Skatten på s.k. kommersiella
lokaler beräknas ge en inkomstförstärkning på 2,1 miljarder kr.
Avvikelsen mellan bruttoeffekt och redovisade kalenderårseffekter för-
klaras av att fastighetsskatten är avdragsgill mot inkomstskatten. För
statsbudgeten beräknas ingen effekt uppkomma för budgetåret 1995/96
beroende på att de nyinförda fastighetsskatterna ej torde beaktas vid
debiteringen av preliminärskatt utan kommer att betalas först under
senare år.
14.2 Energi- och miljörelaterade skatter
Förslaget om höjd energiskatt på bränslen som används i vissa motor-
drivna fordon beräknas ge en bruttoeffekt för offentlig sektor på
0,7 miljarder kr. Redan under de första åren antas en successiv övervält-
ring på andra skattebaser ske, bl.a. en övervältring på lönerna vilket
reducerar underlaget för inkomstskatt och sociala avgifter. Detta ger en
inkomstförstärkning år 1998 på 0,5 miljarder kr.
Höjningen av koldioxidskatten beräknas ge en bruttoeffekt på 0,7 mil-
jarder kr. Liksom för energiskatten sker en övervältring bl.a. på löner -
till den del skatten utgår på näringslivet. Drygt hälften av skattehöjningen
träffar dock hushållens konsumtion, där andra indirekta effekter gör sig
gällande. Vid en antagen övervältring framåt uppkommer dels en
mervärdesskatteeffekt, och som ett resultat av bl.a. detta en effekt på
priserna som med viss fördröjning påverkar inkomstskatteskalan och
offentliga utgifter. Effekten år 1998 uppgår till 0,6 miljarder kr.
De bruttoeffekter som redovisas för höjningen av vattenkraftsskatten
och kärnkraftsskatten uppgår sammantagna till 1,7 miljarder kr. Vid
bedömningen av kalendersårseffektema har samma övervältringsantagan-
den valts som för den höjda energiskatten. Effekten år 1998 uppgår till
1.2 miljarder kr.
Förslaget om höjd energiskatt på elkraft beräknas ge en inkomstför-
stärkning år 1998 på 0,3 miljarder kr. Avvikelsen mellan bruttoeffekt och
kalenderårseffekter beror på att skatten påverkar såväl hushåll som övrig
sektor och detta sker med viss tidsfördröjning.
Förändringen av försäljningsskatten på motorfordon beräknas ge en
inkomstförstärkning år 1998 på 0,5 miljarder kr. Avvikelsen mellan
bruttoeffekt och kalenderårseffekter beror liksom för koldioxidskatten på
olika slag av övervältring (skatten påverkar såväl hushåll som närings-
livet).
47
14.3 Övriga förändringar
Prop. 1994/95:203
Den aviserade skatten på naturgrus beräknas ge en inkomstförstärkning
på 0,1 miljarder kr.
Begränsningen av avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier
beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,9 miljarder kr på kort och
medellång sikt.
Sammantaget ger en föreslagna åtgärderna en inkomstförstärkning för
offentlig sektor på 6,9 miljarder kr (år 1998). Tillsammans med under
hösten 1994 beslutad finansiering (7,5 miljarder kr) ger detta en total
inkomstförstärkning på 14,4 miljarder kr (allt i 1994/95 års priser). Av
detta belopp tillgodoräknas 0,4 miljarder kr som inkomstförstärkning i
kompletteringspropositionen.
Tabell 14.1 Budgeteffekter av skatteförändringar för finansiering av EU-avgiften. Bruttoeffekter och
kalenderårseffekter för offentlig sektor samt effekter för statsbudgeten.
Miljarder kr i 1995 års priser m.m.
|
Konsoliderad offentlig sektor Brutto- |
1998 |
Statsbudget | ||||
|
Bå 95/96 (18 mån) |
Bå 95/96 (12 mån) | |||||
|
effekt |
1996 |
1997 | ||||
|
Nu aktuella förslag Fastighetsskatt industri 0,5 % |
1,1 |
0,8 |
0,8 |
0,8 |
0,0 |
0,0 |
|
Fastighetsskatt komm lok 1,0% |
2,9 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
0,0 |
0,0 |
|
Energiskatt arbredskap |
0,7 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
1,0 |
0,6 |
|
Allmän höjning CO2-skatt |
0,7 |
0,7 |
0,6 |
0,6 |
0,7 |
0,3 |
|
Höjd vattenkraftsskatt |
1,0 |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
0,9 |
0,4 |
|
Höjd kärnkraftsskatt |
0,7 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,7 |
0,3 |
|
Skatt på naturgrus (förslag i höst) |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
Höjd energiskatt på el |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
0,3 |
0,4 |
0,2 |
|
Indexering m.m. av försäljningsskatt |
0,6 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
0,6 |
0,3 |
|
Begränsad avdragsrätt pensionsförsäkring |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,2 |
0,1 |
|
Summa aktuella förslag* |
9,1 |
7,3 |
7,0 |
7,0 |
4.5 |
2,2 |
|
i 1994/95 års priser |
8,9 |
7,2 |
6,9 |
6,9 |
4,5 |
2,1 |
|
Tidigare förslag (bl. a. prop 1994/95:122) (1994/95 års priser) |
12,0 |
7,5 |
7,5 |
7,5 |
13,9 |
9,5 |
|
varav allmän löneavgift 1,5 % m.m. |
10,5 |
6,2 |
6,2 |
6,2 |
12,1 |
8,2 |
|
varav förändr. moms/punkt skatter |
1,3 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,6 |
1,1 |
|
varav handelsgödselavgift |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
|
Summa EU-finansiering (skatter) |
20,9 |
14,7 |
14,4 |
14,4 |
18,4 |
11,6 |
* På grund av avrundningar överensstämmer totalsumman inte alltid med summan av delposterna.
Lagen om skatt på energi
1 kap. 5 §
Genom förslaget beskattas allt bränsle som används i motordrivna fordon
efter de högre energiskattesatser som gäller enligt 2 kap. 1 § första
48
stycket 3 b, 4 a, 5 a respektive 6 a. Den specialreglering som gäller
beträffande terminal traktorer och jordbrukstraktorer som tillfälligt
används på sådant sätt att de klassas som trafiktraktorer slopas. Någon
begränsning i definitionen av begreppet trafiktraktor behövs därför inte
längre, varför paragrafens andra stycke bör slopas.
2 kap. 1, 9 och 10 §§
Användningsområdet för högbeskattad gasol, metan och naturgas framgår
av tabellen i 1 § första stycket, medan det för högbeskattade oljeproduk-
ter regleras i 9 §. Kretsen av fordon där högbeskattat bränsle skall
användas överensstämmer mellan de olika bränsleslagen. Genom förslaget
ändras användningsområdet från personbil, lastbil, buss och trafiktraktor
till att omfatta samtliga motordrivna fordon. Motordrivna fordon är enligt
bilregistrerkungörelsen den sammanfattande benämningen på motorfor-
don, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Ett motorfordon
är antingen bil, motorcykel eller moped. I bilregisterkungörelsens mening
är bilar ett sammanfattande begrepp för bussar, lastbilar och personbilar.
De föreslagna höjningarna av koldioxidskatten framgår av tabellen i 1 §
andra stycket.
I och med att förbudsbestämmelsen i 9 § görs generellt tillämplig på
samtliga motordrivna fordon saknas behov av särskild reglering för
utländska fordon samt fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens.
Tredje stycket kan därför slopas.
Andringen i 10 § föranleds av att tidsbegränsningen för indexeringen
upphävs.
Prop. 1994/95:203
7 kap. 4 § samt 9 kap. 2 och 9 §§
I 7 kap. 4 § och i 9 kap. 2 § regleras skattelättnaderna för tillverknings-
industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen. Förslaget innebär att
samtliga motordrivna fordon - och alltså även fordon som används vid
hjälpverksamhet inom tillverkningsindustrin - skall drivas med högbe-
skattat bränsle. Skattelättnaderna kan således inte komma i fråga för
något bränsle som används för drift av motordrivna fordon.
För gasol som används inom tillverkningsindustrin för drift av
stationära motorer föreslås en minimiskattesats på 350 kr per 1 000 kg.
Möjligheten till nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiv
industri behålls endast för andra bränslen än mineraloljeprodukter dvs.
kolbränslen och naturgas. Endast det bränsle som används för annat än
drift av motordrivna fordon får räknas med i nedsättningsunderlaget.
I likhet med vad som gäller idag skall värdet av företagets samlade
produktion - alltså inte enskilda produktionsled eller produkter - läggas
till grund för nedsättningen.
49
Eftersom förändringen görs den 1 juli 1995 får nedsättningen för år Prop. 1994/95:203
1995 beräknas dels för första halvåret enligt gamla regler dels för andra
halvåret enligt nya regler.
10 kap. 4, 5, 7 och 9 §§
I 10 kap. finns avgiftsbestämmelser för de fäll då oljeprodukter hanteras
1 strid mot bestämmelserna om märkning i lagens 2 kap.
Ändringen av användningsområdet för högbeskattade oljeprodukter
medför smärre ändringar i 4 och 9 §§.
I 5 § anges den särskilda avgift som skall betalas för fordon vars
bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §. En styckeav-
gift gäller för personbilar. Någon ändring bör inte göras i den delen. I
dag beräknas avgiften för lastbilar, bussar och trafiktraktorer efter dessa
fordons skattevikt. Skattevikten är den vikt efter vilken fordonsskatt
beräknas enligt fordonsskattelagen. För fordon som är registrerade i
bilregistret och för vilka fordonsskatt skall betalas är skattevikten en
lämplig och praktisk grund för beräkningen av avgiften. Skattevikten bör
därför vara avgörande för avgiftens storlek även för jordbrukstraktorer
och tunga terrängvagnar som är registrerade i bilregistret.
Vad gäller andra dieseldrivna fordon - främst motorredskap - är
endast ett mindre antal av dessa registrerade i bilregistret. En styckeavgift
bör därför gälla för dessa fordon. Av praktiska skäl bör denna regel gälla
samtliga motorredskap, dvs. även de som är registrerade i bilregistret och
även andra terrängmotorfordon än tunga terrängvagnar.
Av 7 § första stycket i dess nuvarande lydelse framgår att den som är
eller bör vara upptagen i bilregistret vid tillämpningen av avgiftsreglerna
skall anses som ägare av fordonet. Alla motordrivna fordon registreras
emellertid inte i bilregistret, varför den nu föreslagna utvidgningen av
tillämpningsområdet för avgiften bör föranleda att bestämmelsen i första
stycket slopas. Allmänna bevisregler om äganderätten bör alltså tillämpas.
Reglerna i paragrafens andra stycke om vem som är att anse som ägare
vid kreditköp o.dyl. bör dock finnas kvar.
11 kap. 3 §
De föreslagna höjningarna av skattebeloppen framgår av första stycket.
Dessa belopp skall, med stöd av bestämmelserna i andra stycket och
2 kap. 10 §, räknas upp med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen.
Detta sker för 1996 genom beslut av regeringen före utgången av
november månad 1995. Det innebär att skattesatsen för år 1996 kommer
att framgå endast av den särskilda förordningen som regeringen beslutar
om.
Ändringen i andra stycket föranleds av att tidsbegränsningen för
indexeringen upphävs.
50
Kommunalskattelagen (1928:370)
Prop. 1994/95:203
Punkt 6 av anvisningarna till 46 §
I anvisningspunktens andra stycke har bestämmelserna om det festa
basbeloppsavdraget justerats så att avdragstaket i denna del utgörs av ett
halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (17 850 kr
för år 1995) i stället för ett helt basbelopp. I samma stycke punkt c har
det extra avdragsutrymmet för anställda med pensionsrättigheter i
anställning begränsats från 10 till 5 % procent av den del av inkomsten
som överstiger tio men inte tjugo basbelopp. En redaktionell följdändring
har också gjorts i c-punkten som en följd av halveringen av det festa
basbeloppsavdraget.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna om ett lägre avdragsutrymme för privat
pensionssparande gäller för premiebetalningar till försäkringsgivare samt
insättningar på pensionssparkonton fr.o.m. den 8 april 1995. Äldre
bestämmelser gäller således för betalningar under året fram t.o.m. den
7 april. Det innebär att inbetalningar under denna del av året är
avdragsgilla under förutsättning att de ryms inom avdragsutrymmet enligt
äldre regler. För inbetalningar efter den 7 april i år gäller det nya lägre
avdragstaket. Eftersom avdragstaket beräknas med utgångspunkt från
pensionssparande under hela beskattningsåret får inbetalningar göras efter
sistnämnda dag med avdragsrätt med ett belopp som tillsammans med
tidigare inbetalningar under året ryms inom det nya avdragsutrymmet (för
anställda med tjänstepensionsskydd är detta utrymme ett halvt basbelopp
med tillägg motsvarande 5 % av den del av förvärvsinkomsten som ligger
i skiktet 10-20 basbelopp).
Övergångsregeln kan illustreras med följande exempel.
Basbeloppet för beskattningsåret 1995 är 35 700 kr. En skattskyldig
betalar i februari 1995 en P-försäkringspremie om 7 850 kr. Hans
inkomst under året antas understiga tio basbelopp. Efter den 7 april detta
år är avdragsutrymmet halverat till 17 850 kr. Den skattskyldige kan
efter denna dag under resten av året betala premier på högst 10 000 kr
med avdragsrätt.
Om den skattskyldige i stället betalat en premie på 35 700 kr under
februari månad är hela beloppet avdragsgillt. Eventuella ytterligare
premieinbetalningar under den återstående delen av året blir inte
avdragsgilla till någon del.
51
Finansdepartementet Prop. 1994/95:203
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson,
Winbeig, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:203 Finansiering av med-
lemskapet i Europeiska unionen.
gotab 48354, Stockholm 1995
52