Prop.
1994/95:203
Regeringens proposition
1994/95:203

Finansiering av medlemskapet i Europeiska
unionen

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 april 1995

Mona Sahlin

Göran Persson
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder som skall finansiera vårt medlemskap i
Europeiska unionen. Åtgärderna innebär höjd energiskatt på bränsle som förbrukas
i jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Vidare föreslås att
vattenkraftsskatten, kärnkraftsskatten, koldioxidskatten för samtliga bränslen
och energiskatten på elkraft höjs. Härutöver föreslås höjning och indexering av
försäljningsskatten på motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av in-
dexeringen av energiskatten, alkoholskatten och tobaksskatten föreslås slopad.
Underlaget för fastighetsskatt föreslås breddat till att omfatta även
kommersiella lokaler och industrifastigheter. Slutligen föreslås att avdrags-
rätten för privata pensionsförsäkringspremier begränsas.
Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996 dock föreslås
att höjningen av energiskatten på bränsle som förbrukas i arbetsfordon i princip
skall träda i kraft den 1 juli 1995. Såvitt gäller pensionsförsäkringspremier
föreslås att avdragsbegränsningen skall gälla fr.o.m. den 8 april 1995.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................ 3
2 Lagtext.................................... 3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:1776) om skatt på energi......... 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft.................................. 14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk..... 15
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon............................ 16
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1563) om tobaksskatt............. 20
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1564) om alkoholskatt............ 21
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt. 22
2.8 Förslag till lag om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370)................. 25
3 Ärendet och dess beredning................. 29
4 Inledning.................................. 29
5 Höjd skatt på bränsle som förbrukas i vissa
motordrivna fordon......................... 30
6 Höjning av koldioxidskatten på bränslen och
energiskatten på elektrisk kraft........... 33
7 Beskattningen av gasol som förbrukas i
stationära motorer......................... 35
8 Den särskilda nedsättningsregeln för
energiintensiv industri.................... 36
9 Höjd skatt på elektrisk kraft från äldre
vattenkraftverk och kärnkraftverk.......... 37
10 Höjning av försäljningsskatten på motor-
fordon..................................... 38
11 Indexering av vissa punktskatter........... 39
12 Breddat underlag för uttag av fastighets-
skatt...................................... 40
13 Begränsning av avdragsrätten för privat
pensionssparande........................... 41
14 Finansiella effekter för offentlig sektor.. 46
14.1 Fastighetsskatter..................... 47
14.2 Energi- och miljörelaterade skatter... 47
14.3 Övriga förändringar................... 48
15 Författningskommentar...................... 48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 april 1995............................. 52

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,
3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk,
4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 2 kap. 1, 9 och 10 §§, 7 kap. 4 och 7 §§,
9 kap. 2 och 9 §§, 10 kap. 4, 5, 7 och 9 §§ och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om
skatt på energi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
5 §
Beteckningar i denna Beteckningar i denna
lag som förekommer i lag som förekommer i for-
fordonskungörelsen donskungörelsen (1972:-
(1972:595) och i 595) och i bilregister-
bilregisterkungörelsen kungörelsen (1972:599)
(1972:599) har samma har samma betydelse som
betydelse som i dessa i dessa kungörelser.
kungörelser.
Med trafiktraktor för-
stås i denna lag dock
inte
1. traktor som är sär-
skilt konstruerad för
att användas för på- och
avlastning av påhängs-
vagnar inom hamn- och
terminalområden eller
andra liknande områden,
eller
2. jordbrukstraktor
som till följd av anmälan
om tillfällig användning
enligt 23 § fordons-
skattelagen (1988:327)
är att anse som trafik-
traktor.

2 kap.
1 §
Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av andra
stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

1.2710 00 27, Bensin, dock inte
2710 00 29 flygbensin, som
eller uppfyller krav för
2710 00 32
a) miljöklass 2 3 kr 22 öre 79 öre 4 kr 01 öre
per liter per liter per liter

b) miljöklass 3 3 kr 28 öre 79 öre 4 kr 07 öre
per liter per liter per liter

2.2710 00 34 Annan bensin 3 kr 81 öre 79 öre 4 kr 60 öre
eller än som avses per liter per liter per liter
2710 00 36 under 1, dock
inte flygbensin

3.2710 00 55, Eldningsolja,
2710 00 69 dieselbrännolja,
eller annan fotogen än
2710 00 74- flygfotogen, m.m.
2710 00 78 som

a) har försetts 577 kr per m3 982 kr per m3 1 559 kr per m3
med märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent de-
stillat vid 350°C,

b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350°C,
tillhörig
miljöklass 1 1 442 kr per m3 982 kr per m3 2 424 kr per m3
miljöklass 2 1 644 kr per m3 982 kr per m3 2 626 kr per m3
miljöklass 3 1 910 kr per m3 982 kr per m3 2 892 kr per m3

4.ur Gasol som används
2711 12 11- för
2711 19 00
a) drift av per-
sonbil, lastbil, 90 öre per 51 öre per 1 kr 41 öre
buss, trafik- liter liter per liter
traktor, fartyg
eller luftfartyg

b) annat ändamål 112 kr per 1 024 kr per 1 136 kr per
än som avses 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
under a

5.ur Metan som används
2711 29 00 för

a) drift av per- 1 498 kr per 725 kr per 2 223 kr
sonbil, lastbil, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
buss, trafiktrak-
tor, fartyg eller
luftfartyg

b) annat ändamål 187 kr per 725 kr per 912 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a

6.2711 11 00, Naturgas som används
2711 21 00 för

a) drift av per- 1 498 kr per 725 kr per 2 223 kr per
sonbil, lastbil, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
buss, trafiktrak-
tor, fartyg eller
luftfartyg

b) annat ändamål 187 kr per 725 kr per 912 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a

7.2701, 2702 kolbränslen 245 kr per 854 kr per 1 099 kr per
eller 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

8.2713 11 00- Petroleumkoks 245 kr per 854 kr per 1 099 kr per
2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §
första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-
sätt.
För åren 1996 till och med 1998 skall de i första stycket angivna skattebelop-
pen räknas om enligt 10 §. Därefter skall skatt betalas med de belopp som gäller
vid utgången av år 1998.

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av
andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

1.2710 00 27, Bensin, dock inte
2710 00 29 flygbensin, som

eller uppfyller krav för
2710 00 32
a) miljöklass 2 3 kr 22 öre 84 öre 4 kr 06 öre
per liter per liter per liter

b) miljöklass 3 3 kr 28 öre 84 öre 4 kr 12 öre
per liter per liter per liter

2.2710 00 34 Annan bensin 3 kr 81 öre 84 öre 4 kr 65 öre
eller än som avses per liter per liter per liter
2710 00 36 under 1, dock
inte flygbensin

3.2710 00 55, Eldningsolja,
2710 00 69 dieselbrännolja,
eller annan fotogen än
2710 00 74- flygfotogen, m.m.
2710 00 78 som

a) har försetts 577 kr per m3 1 030 kr per m3 1 607 kr per m3
med märkämnen
eller ger mindre
än 85 volymprocent
destillat vid 350°C,

b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350°C,
tillhörig
miljöklass 1 1 442 kr per m3 1 030 kr per m3 2 472 kr per m3
miljöklass 2 1 644 kr per m3 1 030 kr per m3 2 674 kr per m3
miljöklass 3 1 910 kr per m3 1 030 kr per m3 2 940 kr per m3

4.ur Gasol som används
2711 12 11- för
2711 19 00
a) drift av motor-
drivet fordon, 90 öre per 54 öre per 1 kr 44 öre
fartyg eller liter liter per liter
luftfartyg

b) annat ändamål 112 kr per 1 080 kr per 1 192 kr per
än som avses 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
under a

5.ur Metan som används
2711 29 00 för

a) drift av motor-1 498 kr per 770 kr per 2 268 kr
drivet fordon, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
fartyg eller
luftfartyg

b) annat ändamål 187 kr per 770 kr per 957 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a

6.2711 11 00, Naturgas som används
2711 21 00 för

a) drift av motor-1 498 kr per 770 kr per 2 268 kr per
drivet fordon, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
fartyg eller
luftfartyg

b) annat ändamål 187 kr per 770 kr per 957 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a

7.2701, 2702 Kolbränslen 245 kr per 895 kr per 1 140 kr per
eller 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

8.2713 11 00- Petroleumkoks 245 kr per 895 kr per 1 140 kr per
2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §
första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-
sätt.
För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket
angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Lydelse enligt prop. 1994/95:213Föreslagen lydelse

9 §
Bränsletank som förser Bränsletank som förser
motor på personbil, motor på motordrivet
lastbil, buss eller fordon med bränsle får
trafik-traktor som är inte innehålla oljepro-
eller bör vara upptagen dukt som enligt
i bilregistret eller i föreskrifter som
militära fordonsregi- meddelats med stöd av 8 §
stret med bränsle får första stycket är försedd
inte innehålla med märkämnen. Inte heller
oljeprodukt som enligt bränsletank som förser mo-
föreskrifter som med- tor på båt med bränsle får
delats med stöd av 8 § innehålla en sådan olje-
första stycket är för- produkt.
sedd med märkämnen. Inte
heller bränsletank som
förser motor på båt med
bränsle får innehålla en
sådan oljeprodukt.
Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilken märkämnen
som avses i 8 § första stycket har avlägsnats.
Bestämmelserna i första
och andra styckena
gäller även för fordon som
brukas med stöd av
saluvagnslicens enligt
38 § bilregis-
terkungörelsen
(1972:599) samt fordon
som förts in i landet för
att tillfälligt brukas
här och inte är
registrerat här.

Lydelse enligt prop. 1994/95:213Föreslagen lydelse

Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som disponeras av För-
svarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen eller annan statlig
myndighet får innehålla oljeprodukt som enligt föreskrifter som meddelats med
stöd av 8 § första stycket är försedd med märkämnen. Om det finns särskilda skäl
kan sådant medgivande också lämnas för annan båt. Har medgivande lämnats för båt
gäller 7 kap. 2 § andra stycket 1 b samt 8 kap. 3 och 4 §§ om avdrag och inköp
mot försäkran för bränsle i skepp även för bränsle i sådan båt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
Energiskatt och För år 1996 och
koldioxidskatt för vart efterföljande kalenderår
och ett av kalenderåren skall energiskatt och
1996 till och med 1998 koldioxidskatt betalas
skall betalas med med belopp som efter en
belopp som efter en årlig omräkning motsvarar
årlig omräkning mot- de i 1 § angivna
svarar de i 1 § skattebeloppen multi-
angivna skattebeloppen plicerade med det jäm-
multiplicerade med det förelsetal, uttryckt i
jämförelsetal, uttryckt procent, som anger för-
i procent, som anger hållandet mellan det all-
förhållandet mellan det männa prisläget i oktober
allmänna prisläget i månad året närmast före det
oktober månad året när- år beräkningen avser och
mast före det år beräk- prisläget i oktober 1994.
ningen avser och pris-
läget i oktober 1994.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp
som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas
till hela kronor och ören.

7 kap.
4 §
Avdrag får, i den mån Avdrag får, i den mån av-
avdrag inte har gjorts drag inte har gjorts
enligt 1-3 §§, göras enligt 1-3 §§, göras även för
även för energiskatten energiskatten samt för
samt för tre fjärdedelar tre fjärdedelar av
av koldioxidskatten på koldioxidskatten på
annat bränsle än bensin bränsle som förbrukats för
eller oljeprodukter annat ändamål än drift av
enligt 2 kap. 1 § första motordrivna fordon vid
stycket 3 b som tillverkningsprocessen i
förbrukats vid industriell verksamhet
tillverkningsprocessen eller för väx-
i industriell verk- thusuppvärmning vid
samhet eller för yrkesmässig växthusodling.
växthusuppvärmning vid
yrkesmässig växt- I fråga om gasol som
husodling. förbrukats för drift av
stationära motorer får
dock avdrag för
koldioxidskatt endast
göras för den del av
skatten som överstiger
350 kronor per 1 000
kilogram.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
Vad som föreskrivs om Vad som föreskrivs om
avdrag för skatt på avdrag för skatt på bränsle
bränsle som avses i 2 som avses i 2 kap. 1 §
kap. 1 § första stycket första stycket 3 b, ben-
3 b och bensin tillämpas sin och gasol tillämpas
även på bränsle för även på bränsle för vilket
vilket motsvarande skatt motsvarande skatt skall
skall betalas enligt 2 betalas enligt 2 kap. 3
kap. 3 och 4 §§, dock och 4 §§, dock inte
inte flygbensin och flygbensin och flygfoto-
flygfotogen. gen.

9 kap.
2 §
Om någon som inte är Om någon som inte är
skattskyldig har för- skattskyldig har
brukat annat bränsle än förbrukat bränsle för annat
sådant som beskattas ändamål än drift av
som bensin eller motordrivna fordon vid
oljeprodukter enligt tillverkningsprocessen i
2 kap. 1 § första industriell verksamhet
stycket 3 b vid till- eller för växthusupp-
verkningsprocessen i värmning vid yrkesmässig
industriell verksamhet växthusodling, medger
eller för växthusuppvärm-beskattningsmyndigheten
ning vid yrkesmässig efter ansökan
växthusodling, medger återbetalning av energi-
beskattningsmyndigheten skatten och tre
efter ansökan återbe- fjärdedelar av koldioxid-
talning av skatten på bränslet. I
energiskatten och tre fråga om gasol, som
fjärdedelar av koldiox- förbrukats för drift av
idskatten på bränslet. stationära motorer får
dock återbetalning av
koldioxidskatt endast
göras med belopp som
överstiger 350 kronor per
1 000 kilogram.

9 §
Har annat bränsle än så- Har annat bränsle än
dant som beskattas som sådant som beskattas som
bensin eller oljepro- mineraloljeprodukt
dukter enligt 2 kap. 1 § förbrukats för annat ändamål
första stycket 3 b än drift av motordrivna
förbrukats vid industri- fordon vid industriell
ell framställning av framställning av pro-
produkter av andra dukter av andra
mineraliska ämnen än mineraliska ämnen än
metaller, medger metaller, medger be-
beskattningsmyndigheten skattningsmyndigheten
efter ansökan att koldi- efter ansökan att kol-
oxidskatten på bränslet dioxidskatten på bränslet
tas ut med sådant belopp tas ut med sådant belopp
att skatten för den som att skatten för den som
bedriver framställningen bedriver framställningen
inte överstiger inte överstiger 1,2 pro-
1,2 procent av de fram- cent av de framställda
ställda produkternas produkternas försäljnings-
försäljningsvärde fritt värde fritt fabrik.
fabrik.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett
kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år
efter kalenderårets utgång.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
4 §
Om oljeprodukter där Om oljeprodukter där
sådana märkämnen som av- sådana märkämnen som avses
ses i 2 kap. 8 § första i 2 kap. 8 § första
stycket har avlägsnats stycket har avlägsnats
och för vilka skatt och för vilka skatt
enligt 2 kap. 1 § första enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 b inte beta- stycket 3 b inte
lats, anträffas i annat betalats, anträffas i
utrymme än bränsletank annat utrymme än
som förser motor på per- bränsletank som förser
sonbil, lastbil, buss, motor på motordrivet
trafiktraktor eller båt fordon eller båt med
med bränsle och det är bränsle och det är uppen-
uppenbart att oljepro- bart att oljeprodukterna
dukterna avsetts för avsetts för tillförsel
tillförsel till sådan till sådan bränsletank i
bränsletank i strid mot strid mot 2 kap. 9 §, påför
2 kap. 9 §, påför beskatt-beskattningsmyndigheten
ningsmyndigheten den den som ansvarat för att
som ansvarat för att de de nämnda ämnena
nämnda ämnena avlägsnats,avlägsnats, skatt med
skatt med belopp som belopp som motsvarar den
motsvarar den skatt som skatt som skulle ha
skulle ha tagits ut för tagits ut för
oljeprodukterna enligt oljeprodukterna enligt
2 kap. 1 § första 2 kap. 1 § första stycket
stycket 3 b. 3 b.

5 §
Nuvarande lydelse

En särskild avgift skall betalas för personbil, lastbil, buss, trafiktraktor
och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för
lastbilar, bussar och trafiktraktorer på följande sätt.

Skattevikt, Avgift, kronor
kilogram
0-3 500 10 000
3 501-10 000 20 000
10 001-15 000 30 000
15 001-20 000 40 000
20 001- 50 000

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt
fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften tas ut för varje tillfälle som
bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare
tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och
en halv gånger det belopp som följer av första stycket.

Föreslagen lydelse

En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars
bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för
lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i
bilregistret på följande sätt.

Skattevikt, Avgift, kronor
kilogram
0-3 500 10 000
3 501-10 000 20 000
10 001-15 000 30 000
15 001-20 000 40 000
20 001- 50 000

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt
fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften för annat motordrivet fordon än som
avses i andra stycket uppgår till 20 000 kronor. Avgiften tas ut för varje
tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.
Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare
tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och
en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §
Som ägare av ett fordon
anses vid tillämpningen
av detta kapitel den
som är eller bör vara
upptagen i bilregistret I fråga om ett fordon
som ägare. eller en båt som har köpts
I fråga om ett fordon på kredit med förbehåll om
eller en båt som har återtaganderätt anses vid
köpts på kredit med för- tillämpningen av detta
behåll om återtagande- kapitel köparen som ägare.
rätt anses köparen som Som ägare anses också den
ägare. Som ägare anses som innehar ett fordon
också den som innehar eller en båt med nyt-
ett fordon eller en båt tjanderätt för bestämd tid
med nyttjanderätt för om minst ett år. Innehas
bestämd tid om minst ett fordonet eller båten i
år. Innehas fordonet annat fall med nyttjan-
eller båten i annat fall derätt, anses nyt-
med nyttjanderätt, anses tjanderättshavaren som
nyttjanderättshavaren ägare, om han har befo-
som ägare, om han har genhet att bestämma om
befogenhet att bestämma förare eller anlitar
om förare eller anlitar annan förare än ägaren har
annan förare än ägaren utsett.
har utsett.

9 §
Tillsynen över Tillsynen över
efterlevnaden av be- efterlevnaden av be-
stämmelserna i detta stämmelserna i detta
kapitel skall vad avser kapitel skall vad avser
personbil, lastbil, motordrivna fordon utövas
buss och trafiktraktor av polismyndigheterna
utövas av polismyndig- samt av
heterna samt av tullmyndigheterna vad
tullmyndigheterna vad avser gränskontroll.
avser gränskontroll.
Kustbevakningen skall utöva tillsynen av båtar. Polismyndigheterna skall dock
utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av Kustbevakningen.

11 kap.
3 §
Energiskatten utgör för år 1995
1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,
2. 3,7 öre per 2. 4,2 öre per
kilowattimme för annan kilowattimme för annan
elektrisk kraft än som elektrisk kraft än som
avses under 1 och som avses under 1 och som
förbrukas i kommuner som förbrukas i kommuner som
anges i 4 §, anges i 4 §,
3. 6,8 öre per 3. 7,3 öre per
kilowattimme för kilowattimme för
elektrisk kraft som elektrisk kraft som
förbrukas för el-, gas-,förbrukas för el-, gas-,
värme- eller vattenför- värme- eller vattenförsörj-
sörjning i andra ning i andra kommuner än
kommuner än de som anges de som anges i 4 §, och
i 4 §, och 4. 9,5 öre per
4. 9,0 öre per kilo- kilowattimme för
wattimme för elektrisk elektrisk kraft som
kraft som förbrukas i förbrukas i övriga fall.
övriga fall. För kalenderåret 1996 och
För åren 1996 till och efterföljande kalenderår
med 1998 skall de i skall de i första stycket
första stycket angivna angivna skattebeloppen
skattebeloppen räknas om räknas om på det sätt som i
på det sätt som i fråga fråga om skatt på bränslen
om skatt på bränslen an- anges i 2 kap. 10 §. Be-
ges i 2 kap. 10 §. Be- lopp som anges i
lopp som anges i tion- tiondels ören skall dock
dels ören skall dock avrundas till hela tion-
avrundas till hela dels ören.
tiondels ören. För tiden
efter år 1998 skall
skatten tas ut med de
belopp som gäller vid
utgången av detta år.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11 kap. 3 § den 1
januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall dock tillämpas
till utgången av år 1995.
3. De nya skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket och 11 kap. 3 § skall
innan de tillämpas den 1 januari 1996 omräknas på sätt som anges i 2 kap. 10 §.
4. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer först från och med den 1
oktober 1995, utom beträffande fordon som används vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §
Skatten utgår med två Skatten tas ut med fyra
öre per kilowattimme. öre per kilowattimme.
Skatten sätts ned med Skatten sätts ned med två
ett öre per kilowattimme öre per kilowattimme om
om kraften har pro- kraften har producerats
ducerats i ett i ett kraftverk som har
kraftverk som har tagits i drift under åren
tagits i drift under 1973-1977 och med fyra
åren 1973-1977 och med öre per kilowattimme om
två öre per kilowattimme den har producerats i
om den har producerats ett kraftverk som har
i ett kraftverk som har tagits i drift senare.
tagits i drift senare.
Den skattepliktiga kraften skall mätas vid varje kraftverk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1984:163.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om
särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §
Skatten utgår med 0,2 Skatten tas ut med 1,2
öre per kilowattimme. öre per kilowattimme.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1986:503.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:503.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon1
dels att 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

8 §2
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp
som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor
så att överskjutande krontal bortfaller.

1 Lagen omtryckt 1984:159.
2 Senaste lydelse 1994:1789.

Fordonsslag miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3

1.personbil 6 kronor 40 öre 6 kronor 40 öre 6 kronor 40 öre
per kilogram per kilogram per kilogram
tjänstevikt tjänstevikt tjänstevikt, ökat
med 2 000 kronor

2.buss
med en total- 6 kronor 40 öre 6 kronor 40 öre 6 kronor 40 öre
vikt av högst per kilogram per kilogram per kilogram
3 500 kilo- tjänstevikt tjänstevikt tjänstevikt, ökat
gram med 2 000 kronor

med en total- - 6 000 kronor 20 000 kronor
vikt översti-
gande 3 500
kilogram men
högst 7 000
kilogram

med en total- - 20 000 kronor 65 000 kronor
vikt översti-
gande 7 000
kilogram

3.lastbil med
skåpkarosseri
med en total- 6 kronor 40 öre 6 kronor 40 öre 6 kronor 40 öre
vikt av högst per kilogram per kilogram per kilogram
3 500 kilo- tjänstevikt tjänstevikt tjänstevikt, ökat
gram med 2 000 kronor

med en total- - 6 000 kronor 20 000 kronor
vikt översti-
gande 3 500
kilogram men
högst 7 000
kilogram

med en total- - 20 000 kronor 65 000 kronor
vikt översti-
gande 7 000
kilogram

4.lastbil utan
skåpkarosseri
med en total- 4 000 kronor 4 000 kronor 6 000 kronor
vikt av högst
3 500 kilo-
gram

med en total- - 6 000 kronor 20 000 kronor
vikt översti-
gande 3 500
kilogram men
högst 7 000
kilogram

med en total- - 20 000 kronor 65 000 kronor
vikt översti-
gande 7 000
kilogram

Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte överstiger
75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160
kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte
överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 4 480 kronor.

Föreslagen lydelse

Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp
som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor
så att överskjutande krontal bortfaller.

Fordonsslag miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3

1.personbil 7 kronor 70 öre 7 kronor 70 öre 7 kronor 70 öre
per kilogram per kilogram per kilogram
tjänstevikt tjänstevikt tjänstevikt, ökat
med 2 400 kronor

2.buss
med en total- 7 kronor 70 öre 7 kronor 70 öre 7 kronor 70 öre
vikt av högst per kilogram per kilogram per kilogram
3 500 kilo- tjänstevikt tjänstevikt tjänstevikt, ökat
gram med 2 400 kronor

med en total- - 6 000 kronor 20 000 kronor
vikt översti-
gande 3 500
kilogram men
högst 7 000
kilogram

med en total- - 20 000 kronor 65 000 kronor
vikt översti-
gande 7 000
kilogram

3.lastbil med
skåpkarosseri
med en total- 7 kronor 70 öre 7 kronor 70 öre 7 kronor 70 öre
vikt av högst per kilogram per kilogram per kilogram
3 500 kilo- tjänstevikt tjänstevikt tjänstevikt, ökat
gram med 2 400 kronor

med en total- - 6 000 kronor 20 000 kronor
vikt översti-
gande 3 500
kilogram men
högst 7 000
kilogram

med en total- - 20 000 kronor 65 000 kronor
vikt översti-
gande 7 000
kilogram

4.lastbil utan
skåpkarosseri
med en total- 4 800 kronor 4 800 kronor 7 200 kronor
vikt av högst
3 500 kilo-
gram

med en total- - 6 000 kronor 20 000 kronor
vikt översti-
gande 3 500
kilogram men
högst 7 000
kilogram

med en total- - 20 000 kronor 65 000 kronor
vikt översti-
gande 7 000
kilogram

Skatten utgår för motorcykel med 1 610 kronor om tjänstevikten inte överstiger
75 kilogram, med 2 110 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160
kilogram, med 3 240 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte
överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 5 380 kronor.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a §
För fordon som anges i
8 § tas skatten för år 1996
ut med de i den
paragrafen angivna
beloppen. För tiden efter
utgången av år 1996 skall
skatten på de fordon som
anges i 8 § tas ut med de
i paragrafen angivna
beloppen, omräknade
enligt andra stycket.
För kalenderåret 1997 och
efterföljande kalenderår
skall skatten tas ut med
belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar de i
8 § angivna
skattebeloppen, multi-
plicerade med det
jämförelsetal, uttryckt i
procent, som anger för-
hållandet mellan prisläget
i oktober månad året
närmast före det år beräk-
ningen avser och pris-
läget i oktober 1995.
Regeringen fastställer
före november månads utgång
de omräknade skattebelopp
som enligt denna lag
skall tas ut för påföljande
kalenderår. Beloppen
avrundas till hela
kronor och ören.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha
följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1994/95:213Föreslagen lydelse

42 §
För tobaksvaror som För tobaksvaror som
anges i 8 och 37 §§ tas anges i 8 och 37 §§ tas
skatten för år 1995 ut skatten för år 1995 ut med
med de i dessa paragra- de i dessa paragrafer
fer angivna beloppen. angivna beloppen. För
För tiden efter tiden efter utgången av år
utgången av år 1995 1995 skall skatten på de
och fram till och med år tobaksvaror som anges i
1998 skall skatten på de 2, 8 och 37 §§ tas ut med
tobaksvaror som anges i de i paragraferna
2, 8 och 37 §§ tas ut angivna beloppen,
med de i paragraferna omräknade enligt andra
angivna beloppen, stycket.
omräknade enligt andra
stycket. Därefter skall
skatten tas ut med de
belopp som gäller vid För kalenderåret 1996 och
utgången av år 1998. efterföljande kalenderår
Skatten för vart och skall skatten tas ut med
ett av kalenderåren 1996 belopp som efter en årlig
till och med 1998 skall omräkning motsvarar de i
tas ut med belopp som 2, 8 och 37 §§ angivna
efter en årlig omräkning skattebeloppen
motsvarar de i 2, 8 och multiplicerade med det
37 §§ angivna skattebe- jämförelsetal, uttryckt i
loppen multiplicerade procent, som anger
med det jämförelsetal, förhållandet mellan
uttryckt i procent, som prisläget i september
anger förhållandet månad året närmast före det
mellan prisläget i sep- år beräkningen avser och
tember månad året när- prisläget i september
mast före det år beräk- 1994. När det gäller 2 §
ningen avser och pris- skall omräkning endast
läget i september 1994. avse styckeskatten.
När det gäller 2 §
skall omräkning endast
avse styckeskatten.
Regeringen fastställer före oktober månads utgång de omräknade skattebelopp som
enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till
hela kronor och ören.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §
För skattepliktiga För skattepliktiga
alkoholvaror tas alkoholvaror tas skatten
skatten för år 1995 ut för år 1995 ut med i 2-6 §§
med i 2-6 §§ angivna angivna belopp. För tiden
belopp. För tiden efter efter utgången av år 1995
utgången av år 1995 och skall skatten tas ut med
fram till och med år belopp som omräknas
1998 skall skatten tas enligt andra stycket.
ut med belopp som
omräknas enligt andra
stycket. Därefter skall
skatten tas ut med de För kalenderåret 1996 och
belopp som gäller vid efterföljande kalenderår
utgången av år 1998. skall skatten tas ut med
Skatten för vart och belopp som efter en årlig
ett av kalenderåren 1996 omräkning motsvarar de i
till och med 1998 skall 2-6 §§ angivna
tas ut med belopp som skattebeloppen
efter en årlig omräkning multiplicerade med det
motsvarar de i 2-6 §§ jämförelsetal, uttryckt i
angivna skattebeloppen procent, som anger
multiplicerade med det förhållandet mellan
jämförelsetal, uttryckt prisläget i oktober månad
i procent, som anger året närmast före det år
förhållandet mellan beräkningen avser och
prisläget i oktober prisläget i oktober 1994.
månad året närmast före
det år beräkningen avser
och prisläget i oktober
1994.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp
som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas
till hela kronor och ören.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1
Till fastighetsskatt Till fastighetsskatt
skattepliktiga skattepliktiga
fastigheter är sådana fastigheter är sådana som
som vid fas- vid fastighetstaxeringen
tighetstaxeringen betecknats som
betecknats som småhusenhet,
småhusenhet, hyreshusenhet, in-
hyreshusenhet eller dustrienhet inklusive
lantbruksenhet om på elproduktionsenhet eller
lantbruksenheten finns lantbruksenhet om på
vad som vid fastighets- lantbruksenheten finns
taxeringen betecknas vad som vid fastighet-
som småhus eller tomt- staxeringen betecknas
mark för småhus. Från som småhus eller tomtmark
skatteplikt undantas för småhus. Från skatte-
fastighet som året före plikt undantas fastighet
taxeringsåret inte varit som året före taxeringsåret
skattepliktig enligt inte varit skattepliktig
fastighetstaxe- enligt fastighetstaxe-
ringslagen(1979:1152). ringslagen (1979:1152).
Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, som avses i 5 §
kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet, skattepliktig till
fastighetsskatt.

3 §2
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende småhusenhet,
det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvärdet avseende
småhus på lantbruksenhet,
75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,
b) 1,7 procent av:
taxeringsvärdet taxeringsvärdet avseende
avseende hyreshusenhet hyreshusenhet till den
till den del det avser del det avser värde-
värderingsenhet för ringsenhet för bostäder,
bostäder, värderingsen- värderingsenhet för
het för bostäder under bostäder under uppförande,
uppförande, värderingsenhet avseende
värderingsenhet avseende tomtmark som hör till
tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan
dessa bostäder samt värderingsenhet avseende
annan värderingsenhet tomtmark som är obebyggd,
avseende tomtmark som är
obebyggd.

1 Senaste lydelse 1992:1593.
2 Senaste lydelse 1994:1911.

c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende
hyreshusenhet till den
del det avser
värderingsenhet för loka-
ler, värderingsenhet för
lokaler under uppförande
och värderingsenhet
avseende tomtmark som hör
till dessa lokaler,
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende
industrienhet inklusive
elproduktionsenhet.
Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och
har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som
föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen
för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv
fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare
föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan
byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som
skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som
föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall
fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a §
nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör
en särskild taxeringsenhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda
eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i
sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får
fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte
kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av
beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den
nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt
avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde-
ringsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i
samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus
med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas
nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som
avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i
samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §3
Bestämmelserna i denna Bestämmelserna i denna
lag om fastighet som är lag om fastighet som är
småhusenhet, hyres- småhusenhet,
husenhet eller hyreshusenhet,
lantbruksenhet gäller industrienhet eller
också beträffande del av lantbruksenhet gäller
fastighet, flera också beträffande del av
fastigheter eller delar fastighet, flera fas-
av fastigheter som utgör tigheter eller delar av
sådan enhet. fastigheter som utgör
sådan enhet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid
1997 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt
för beskattningsår som har påbörjats före utgången av juni 1995.

3 Senaste lydelse 1984:1078.

2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 46 §
6.1 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen
ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen förvärvats genom
bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad pågått.
Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pensionssparkonto
som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverk-
samhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring före avdrag
enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt
på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pen-
sionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på
pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h och i och
3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2
mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskattningsåret eller
året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn och beräknas med hänsyn
till storleken av sådan till storleken av sådan
inkomst. Avdraget får inkomst. Avdraget får
uppgå till högst ett be- uppgå till högst ett be-
lopp motsvarande det lopp som motsvarar
basbelopp som enligt hälften av det basbelopp
lagen om allmän försäk- som enligt lagen om all-
ring bestämts för året män försäkring bestämts för
närmast före taxerings- året närmast före
året och dessutom i taxeringsåret och
fråga om dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av
inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag
för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna
till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på
sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter till den del den inte
överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 20 procent av den del av
nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbe-
lopp,

1 Senaste lydelse 1993:1542.
b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i
anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket
av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till
den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 25 procent
av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda
basbelopp eller
c. annan inkomst av c. annan inkomst av
tjänst, med bortseende tjänst, med bortseende
från sådan intäkt som från sådan intäkt som avses
avses i 32 § 1 mom. i 32 § 1 mom. första
första stycket h och i, stycket h och i, och in-
och inkomst ombord komst ombord enligt
enligt lagen om sjömans- lagen om sjömansskatt
skatt samt enligt 1 § 2 samt enligt 1 § 2 mom.
mom. nämnda lag nämnda lag skattepliktig
skattepliktig dagpen- dagpenning till högst 5
ning till högst 10 procent av den del av
procent av den del av inkomsten som överstiger
inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger
tio men inte tjugo samma basbelopp. -
gånger samma basbelopp. Avdrag enligt detta
- Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin
stycke beräknas i sin helhet antingen på
helhet antingen på inkomst som skall tas
inkomst som skall tas upp till beskattning
upp till beskattning under beskattningsåret
under beskattningsåret eller på inkomst året
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Om
närmast dessförinnan. den skattskyldige har
Om den skattskyldige inkomst av aktiv närings-
har inkomst av aktiv verksamhet från mer än en
näringsverksamhet från förvärvskälla får avdrag be-
mer än en förvärvskälla räknat enligt detta
får avdrag beräknat en- stycke inte överstiga det
ligt detta stycke inte avdrag som kunnat göras
överstiga det avdrag om inkomsten varit
som kunnat göras om hänförlig till en och
inkomsten varit hänför- samma förvärvskälla. Har
lig till en och samma den skattskyldige
förvärvskälla. Har den inkomster som kan grunda
skattskyldige inkomster rätt till avdrag enligt
som kan grunda rätt till detta stycke både i
avdrag enligt detta inkomstslaget nä-
stycke både i inkomst- ringsverksamhet och som
slaget näringsverksamhet allmänt avdrag skall den
och som allmänt avdrag del av avdraget som
skall den del av avdra- beräknas på ett halvt
get som beräknas på ett basbelopp fördelas efter
basbelopp fördelas efter respektive av-
respektive avdrags- dragsgrundande inkomsts
grundande inkomsts andel av de sammanlagda
andel av de sammanlagda avdragsgrundande
avdragsgrundande in- inkomsterna.
komsterna.
Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan besluta att
avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning på
pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i
föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som
redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende
från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp,
beräknat som för skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan skatt-
skyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och
har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med
högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock
inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening
vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e
femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som - själv eller
genom förmedling av juridisk person - bedrivit näringsverksamhet, upphört med
driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är
hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv
näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 §
1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det
antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten, dock högst för tio år.
Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift och in-
betalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte
överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger
det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften
i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som inkomst av förvärvskällan i förekommande fall
före avdraget, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt
punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i
denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i
punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om so-
cialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med
anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1
tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar
pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för
avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar
bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften
i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke
får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte över-
klagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen helt
eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges
avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret.
Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och
gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift eller
inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre belopp
än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor
och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat
utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller
inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte
beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av att aktier
eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första hand göras som
allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande det lägsta av den
del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt av tjänst och inkomsten av
tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt
avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av
att andelar i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i
inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig
inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid 1996
års taxering. Äldre föreskrifter gäller alltjämt för avgift för
pensionsförsäkring som betalats respektive inbetalning på pensionssparkonto som
gjorts före den 8 april 1995. I fråga om avgifter som erlagts och inbetalningar
som gjorts senare under år 1995 medges avdrag till den del avdragsutrymmet
beräknat enligt de nya reglerna överstiger avdraget för avgifter som erlagts
respektive inbetalningar som gjorts före den 8 april 1995. Lagen inskränker inte
tillämpligheten av övergångsbestämmelserna i lagen (1975:1348) om ikraftträdande
av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen har tidigare aviserat vissa skattehöjningar för att finansiera vårt
medlemskap i Europeiska unionen. I propositionen behandlas de konkreta förslagen
till inkomstförstärkningar.
Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riksskatteverket.

Lagrådet

Förslaget till övergångsbestämmelser till de nya reglerna om avdragsrätt för
privat pensionssparande i kommunalskattelagen (1928:370) är i och för sig av
sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande normalt bör inhämtas. En
lagrådsgranskning skulle emellertid fördröja avlämnandet av propositionen så att
det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under våren.
Det innebär att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Förslagen i övrigt är av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från
Lagrådet har därför inte inhämtats.

4 Inledning

I två propositioner presenterade för riksdagen under hösten 1994 har regeringen
redovisat de principer som bör gälla för att finansiera vårt medlemskap i EU.
Avgiften beräknas långsiktigt öka de offentliga utgifterna med ca 20 miljarder
kr. I den uppgörelse regeringen gjorde med Vänsterpartiet i november 1994 las
fast att drygt 12 miljarder kr skulle finansieras genom inkomstförstärkningar. I
årets finansplan har regeringen vidare uttalat att ytterligare 1,7 miljarder kr
av avgiften skall finansieras genom skattehöjningar.
I den senare av höstens EU-propositioner (prop. 1994/95:122) har regeringen som
ett led i finansieringen föreslagit ett återinförande av den allmänna
löneavgiften. Detta medför tillsammans med andra under hösten föreslagna och
beslutade förändringar av dels mervärdesskatten och vissa punktskatter, dels
vissa skatter på gödsel- och bekämpningsmedel, en inkomstförstärkning för
offentlig sektor med 7,5 miljarder kr år 1998. Således återstår ca 6,5 miljarder
kr att finansiera genom inkomstförstärkningar. Regeringen lämnar genom denna
proposition förslag som uppfyller kraven på återstående finansiering.
I den diskussion som följt efter de i november aviserade förslagen har det
hävdats att preciserade förslag till finansiering av den svenska
medlemskapsavgiften skulle bygga på en idé om öronmärkning av vissa
skatteintäkter. Avgiften borde i stället finansieras inom ramen för det
ordinarie budgetarbetet.
För det första kan påpekas att det i teknisk mening inte är fråga om öronmärkta
skatter. De redovisas i statsbudgeten på samma sätt som andra skatteintäkter och
är inte specialdestinerade.
Till den del kritikerna med hänvisning till det ordinarie budgetarbetet vill
undgå att ange preciserade förslag för att finansiera den omedelbara försvagning
av de offentliga finanserna som följer av medlemsavgiften anser regeringen att
detta inte är en hållbar linje. Inte heller hänvisningar till positiva effekter
av ett svenskt medlemskap och de budgetförstärkningar som indirekt kan följa av
en förbättrad svensk ekonomi, även om sådana är sannolika på lite längre sikt,
kan godtas. I det allvarliga statsfinansiella läget finns inget utrymme att
förlita sig på olika slag av dynamiska effekter, som är svårkvantifierade och
som särskilt inte kan preciseras tidsmässigt.
Vid prövningen av olika förslag har hänsyn tagits till de allmänekonomiska
effekterna. Vidare har kompletterande mål för skattepolitiken beaktats. Till
sådana mål hör önskemålen om en enhetlig beskattning (jfr 1990 års skattereform)
och att beskattningen bör utformas så att olika snedvridningar begränsas.
Vi återkommer senare i propositionen till våra förslag i detalj och redovisar
här den allmänna inriktningen. Till en betydande del (2,9 miljarder kr) sker
finansieringen genom en breddning av underlaget för fastighetsskatt. Vi föreslår
att fastighetsskatten för s.k. kommersiella lokaler återinförs, dock på en lägre
nivå än tidigare (1,0 %). Vidare införs en fastighetsskatt om 0,5 % på
industrifastigheter.
Den andra gruppen av åtgärder gäller energi- och miljörelaterade skatter
(sammanlagt 2,7 miljarder kr). Sålunda föreslås höjd energiskatt på bränsle som
förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Vidare
föreslås en generell höjning av koldioxidskatten på alla bränslen och en höjning
av vattenkraftsskatten och kärnkraftsskatten. Som en konsekvens av den höjda
koldioxidskatten föreslås också en höjning av energiskatten på elektrisk kraft.
Slutligen kommer senare att föreslås en särskild skatt på s.k. naturgrus.
Vidare föreslås en begränsning av rätten till avdrag för pensionsför-
säkringspremier (0,9 miljarder kr).
Slutligen föreslås en höjning och en efterföljande indexering av för-
säljningsskatten på motorfordon (0,5 miljarder kr). Vidare föreslås den nu
gällande tidsbegränsningen av indexeringen av energiskatten, alkoholskatten och
tobaksskatten slopad.

5 Höjd skatt på bränsle som förbrukas i vissa motordrivna fordon

Regeringens förslag: Den högre energiskatten skall
tas ut för olja som används i samtliga motordrivna
fordon. Motsvarande skall gälla för gasol, metan
och naturgas.

Bakgrunden till regeringens förslag: I samband med att kilometerskatten upp-
hävdes den 1 oktober 1993 infördes vid sidan av redan utgående energi- och
koldioxidskatt en särskild skatt på den dieselolja som förbrukades i diesel-
drivna personbilar, lastbilar och bussar. Tidigare gjordes ingen skillnad i
beskattningshänseende mellan eldningsolja och dieselolja. Skatten utgick
således med samma belopp. För att få en miljöstyrning på dieselolja differen-
tierades skatten den 1 januari 1991 så att skatteuttaget varierade beroende på
oljans miljöegenskaper. Eftersom det då inte gjordes någon skillnad på eld-
ningsolja och dieselolja kom differentieringen att omfatta all olja. Den 1 juli
1994 flyttades miljöklassindelningen från den allmänna energiskatten till
dieseloljeskatten. Detta innebar att miljöklassindelningen enbart kom att om-
fatta bränsle som användes för drift av personbilar, lastbilar och bussar.
Bakgrunden till ändringen var att det samtidigt med införandet av dieselolje-
skatt också hade införts ett märkningssystem för att kunna skilja på olja för
olika användningsområden. Därmed kunde miljöklassificeringen begränsas till den
olja som användes för fordonsdrift såsom avsikten var redan vid införandet av
miljöklassindelningen.
Den 1 januari 1995 ersattes tidigare punktskattelagar på i princip hela
energiområdet med en ny lag (1994:1776) om skatt på energi. I den nya lagen har
den särskilda dieseloljeskatten ersatts med en högre nivå av energiskatten. Den
högre energiskatten tas ut för olja som används för drift av personbilar,
bussar, lastbilar och trafiktraktorer som är eller bör vara upptagna i
bilregistret eller i det militära fordonsregistret. Terminaltraktorer samt
jordbrukstraktorer som tillfälligt används på sådant sätt att de klassas som
trafiktraktorer får dock även fortsättningsvis drivas med lågbeskattad olja.
Andra motordrivna fordon än de nu nämnda får också drivas med lågbeskattad olja.
Från den 1 januari 1995 har energiskatten differentierats också på sådan metan
och naturgas som används för fordonsdrift respektive annan användning. Den högre
skattesatsen på dessa bränslen gäller för samma krets av fordon som beträffande
oljeprodukter. Motsvarande anpassning har gjorts av användningsområdet för
högbeskattad gasol.
Den högre energiskatten för oljeprodukter, som tillämpas vid användning i
personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer, uppgår till 1 442 kr för
bränsle hänförligt till miljöklass 1, 1 644 kr för bränsle hänförligt till
miljöklass 2 och 1 910 kr för bränsle hänförligt till miljöklass 3, allt räknat
per m3. Den lägre energiskatten tas ut med 577 kr per m3 och tillämpas vid
användning av olja för annan motordrift samt för uppvärmning. Koldioxidskatten
på eldningsolja och dieselolja utgår med ett enhetligt belopp om 982 kr per m3.
Den högre energiskattesatsen för gasol är 90 öre per liter, medan motsvarande
skattesats för metan och naturgas är 1 498 kr per 1 000 m3. De lägre ener-
giskattesatserna för gasol samt metan och naturgas är 112 kr per 1 000 kg
respektive 187 kr per 1 000 m3. Även här tillkommer koldioxidskatt.
Skälen för regeringens förslag: En enhetlig skattesats på all användning av
olja skulle undanröja en mängd praktiska problem i tillämpningen men samtidigt
leda till kraftigt höjda, icke önskvärda, boendekostnader. Den nu aktuella
förändringen bör därför endast omfatta olja som används för fordonsdrift. Något
bärkraftigt skäl till att fortsättningsvis differentiera energiskatten mellan
användning i olika fordon finns inte. I likhet med vad som redan gäller
beträffande koldioxidskatten bör all olja som används för fordonsdrift beskattas
på samma sätt.
Den lägre energiskatten på olja bör enbart tas ut för olja som används för
uppvärmning och för drift av stationära motorer. Den högre energiskatten skall
således tas ut för olja som används för drift av samtliga motordrivna fordon. I
förhållande till de nuvarande bestämmelserna i lagen om skatt på energi innebär
detta en utvidgning, så till vida att även jordbrukstraktorer, motorredskap och
terrängmotorfordon kommer att omfattas av skyldigheten att använda högbeskattad
olja. Kopplingen till att ett fordon är eller bör vara registrerat i bil-
registret eller i det militära fordonsregistret kan slopas eftersom alla
motordrivna fordon skall drivas med högbeskattad olja, oavsett om de omfattas av
registreringsplikt eller inte. Även användningsområdet för högbeskattad gasol,
metan och naturgas bör avse samtliga motordrivna fordon. Anledning saknas också
att särskilt undanta terminaltraktorer från den allmänna reglering som skall
gälla för motordrivna fordon. Även i dessa fordon skall alltså högbeskattat
bränsle användas.
Förslaget innebär att skatten på den olja som används i samtliga motordrivna
fordon kommer att vara differentierad med hänsyn till miljöegenskaper dvs.
omfattas av indelningen i miljöklasser. Härigenom kommer det framgent att finnas
en miljöstyrning via skattesystemet även för olja som används i fordon som i dag
inte omfattas av miljöklassystemet exempelvis för bränsle som förbrukas i jord-
brukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Den av riksdagen beslutade
målsättningen att åstadkomma en sådan miljöstyrning också beträffande
arbetsfordon uppfylls således (jfr bet. 1993/94:SkU25).
Fordon som inom tillverkningsindustrin används för transporter inom
arbetsstället har enligt Riksskatteverket ansetts tillhöra hjälpverksamhet till
industriell verksamhet och det bränsle som förbrukats i sådan verksamhet har
därför omfattats av de skattelättnader som gäller för bränsleförbrukning inom
industriell tillverkning. Dessa skattelättnader innebär att ingen energiskatt
tas ut och att koldioxidskatten uppgår till en fjärdedel av den allmänna nivån.
Eftersom syftet med den nu föreslagna åtgärden är att samtliga motordrivna
fordon skall drivas med högbeskattat bränsle och - vad gäller oljeprodukter -
därmed omfattas av miljöstyrningen skall detta även gälla för fordon som används
vid industriell tillverkning. Förslaget innebär alltså att de generella
skattelättnader som gäller vid industriell tillverkning inte till någon del kan
tillämpas på bränsle som används i motordrivna fordon. Allt bränsle som används
för drift av motordrivna fordon skall således även inom industrin omfattas av
den enhetliga skatten för fordonsbränsle.
Det är angeläget att denna förändring av beskattningen av bränsle som används
för drift av motordrivna fordon kommer till stånd så snart som möjligt och att
riksdagens krav på en miljöstyrning via skattesystemet därmed kan tillgodoses.
Det är synnerligen lämpligt att det sker den 1 juli 1995 i samband med att det
tillfälliga kompensationssystemet på oljeområdet upphör att gälla. Den
föreslagna regleringen, som alltså medför att omärkt olja skall användas i
samtliga motordrivna fordon, kan dock medföra vissa praktiska problem för
näringsidkare inom främst lant- och skogsbruk som av praktiska skäl i anslutning
till arbetsstället lagrat sådan märkt olja som hittills varit tillåten för
användning i jordbrukstraktorer, terrängmotorfordon och motorredskap. Vidare är
det vanligt att bränsletankarna på skördetröskor och andra motorredskap som
används endast sommartid vid slutet av säsongen fylls med olja i syfte att
minska kondensbildningen.
För att minimera de angivna problemen bör de nya reglerna såvitt gäller
jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon som inte används vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet tillämpas först fr.o.m. den 1
oktober 1995. Detta ger berörda förbrukare en lagom lång övergångstid att
förbruka lagrad märkt olja i de aktuella fordonsslagen.
Förslaget föranleder ändringar i lagen om skatt på energi. Dessa kommenteras
närmare i författningskommentaren.

6 Höjning av koldioxidskatten på bränslen och energiskatten på elektrisk kraft

Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs för
samtliga bränsleslag till att motsvara 36 öre per
kg utsläppt koldioxid. En motsvarande höjning
föreslås för energiskatten på elektrisk kraft.

Bakgrunden till regeringens förslag: Koldioxidskatt tas vid sidan av
energiskatten ut för samtliga skattepliktiga bränslen. Energiskatten på
elektrisk kraft är differentierad med hänsyn till slag av förbrukning. Skatten
tas ut med belopp som framgår av tabell 6.2.
Riksdagen har beslutat att skattesatserna för energiskatten och koldioxid-
skatten t.o.m. år 1998 årligen utan riksdagens medverkan skall räknas om med
hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen. Denna automatiska uppräkning
skall första gången göras hösten 1995 för skatteuttaget under år 1996.
Skälen för regeringens förslag: Koldioxidskatten utgör ett av de viktigare
miljörelaterade inslagen i skattesystemet. I EU-finansieringen ingår bl.a. en
höjning av koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel till hälften av den
generella nivån. En sådan höjning kräver dock ett samtidigt införande av utökade
nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag om inte motsvarande
beskattning införs samtidigt i våra konkurrentländer. Sådana regler kan
emellertid komma i konflikt med gemensamhetsreglerna och kräver därför djupare
analyser. Innan slutlig ställning kan tas angående utformningen av industrins
energibeskattning bör EU-finansieringen förstärkas genom en generell höjning av
koldioxidskatten så att den uppgår till i genomsnitt 36 öre per kg utsläppt
koldioxid för de direkt skattepliktiga bränsleslagen. För de sektorer som berörs
av reduceringsregeln blir skatteuttaget 9 öre per kg utsläppt koldioxid. Detta
innebär att koldioxidskatten föreslås tas ut med belopp som framgår av tabell
6.1.
Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utöver vad som föreslås i
denna proposition bör som framgått ovan emellertid utredas vidare. Också detta
arbete skall utföras på ett sådant sätt att förändringarna i beskattningen skall
kunna träda i kraft den 1 januari 1996. Inom ramen för detta arbete skall den
energiintensiva industrins förmåga att bära en höjd koldioxidbeskattning
analyseras. Frågan om att växla fastighetsskatten för industrin, inklusive
elproduktionsenheter, mot ytterligare höjd koldioxidbeskattning skall likaså
prövas.

Tabell 6.1 Koldioxidskatt på bränslen

Slag av bränsle Nuvarande skattebelopp Föreslaget skattebelopp

Bensin 79 öre per liter 84 öre per liter

Eldningsolja, diesel-
brännolja, annan fotogen
än flygfotogen m.m. 982 kr per m3 1 030 kr per m3

Gasol som används för
a) drift av motordrivet
fordon1, fartyg
eller luftfartyg 51 öre per liter 54 öre per liter

b) annat ändamål än som
avses under a) 1 024 kr per 1 000 kg 1 080 kr per 1 000 kg

Metan och naturgas 725 kr per 1 000 m3 770 kr per 1 000 m3

Kolbränslen och
petroleumkoks 854 kr per 1 000 kg 895 kr per 1 000 kg

1 Enligt nuvarande bestämmelser tas skatten ut med 51 öre per liter ut för gasol
som används för drift av personbil, lastbil, buss, trafiktraktor, fartyg eller
luftfartyg. Regeringen föreslår dock i denna proposition att användningsområdet
ändras till att avse samtliga motordrivna fordon (se avsnitt 5).

För att inte kostnadsrelationen mellan oljeuppvärmning och eluppvärmning i
bostadssektorn skall förändras bör skatten på elkraft samtidigt höjas med 0,5
öre per kWh. De föreslagna skattebeloppen framgår av tabell 6.2.

Tabell 6.2 Energiskatt på elektrisk kraft, öre per kWh

Slag av förbrukning Nuvarande skattebelopp Föreslaget skattebelopp

1. Vid tillverknings-
processen i industriell
verksamhet eller vid
yrkesmässig
växthusodling 0 0

2. Annan förbrukning än
under 1 som äger rum
i vissa kommuner
i norra Sverige 3,7 4,2

3. El-, gas-, värme-
eller vattenförsörjning
i andra kommuner än
de som avses under 26,8 7,3

4. Övrig förbrukning 9,0 9,5

Förslaget till koldioxidskattehöjning och höjning av skatten på elkraft
föranleder ändring av 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på
energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996. Den indexering av
skattebeloppen som följer av riksdagens tidigare beslut innebär att regeringen i
november 1995 skall besluta om skatteuttaget för kalenderåret 1996. Denna
"automatiska" omräkning bör ske oberoende av de nu föreslagna skattehöjningarna,
vilket innebär att regeringen bör utgå från de föreslagna skattebeloppen och
räkna om dessa med hänsyn tagen till förändringar av konsumentprisindex (KPI)
under den senaste tolvmånadersperioden. De skattebelopp som skall betalas
fr.o.m. den 1 januari 1996 kan således inte nu exakt anges, utan blir kända
först då regeringen beslutar om nya skattesatser baserat på KPI-förändringen
sedan oktober 1994 och fram till oktober 1995. De skattesatser som kommer att
gälla under år 1996 på bränslen och elkraften kommer att framgå av en särskild
förordning som beslutas av regeringen före november månads utgång 1995.

7 Beskattningen av gasol som förbrukas i stationära motorer

Regeringens förslag: För gasol som inom tillverk-
ningsindustrin förbrukas i stationära motorer
skall koldioxidskatten utgå med den minimiskatte-
nivå som gäller inom EU, nämligen 350 kronor per
1 000 kg.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gemenskapsrätten gäller skilda mini-
miskattesatser för gasol beroende på användningsområde. Minimiskattesatsen för
uppvärmningsändamål är 0 ECU, medan den är 36 ECU per 1 000 kg för sådana
ändamål som anges i artikel 8.3 i direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om
harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor. Den sistnämnda
minimiskattenivån motsvarar ca 350 kr per 1 000 kg (växelkurs 1 ECU = 9,70 SEK).
Enligt den svenska lagen om skatt på energi betalas i dag för gasol som
förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ingen energiskatt
och en koldioxidskatt som uppgår till en fjärdedel av den allmänna nivån, eller
256 kr per 1 000 kg.
De användningsområden som avses i artikel 8.3 är
a) stationära motorer,
b) anläggningar och maskiner som används vid byggnadsarbeten, väg- och
vattenbyggnad och offentliga arbeten samt
c) fordon som är avsedda att användas utanför allmän väg.
Som framgått av avsnitt 5 föreslår regeringen att användningsområdet för
högbeskattad gasol skall utvidgas till att avse förbrukning i samtliga
motordrivna fordon. Den högre skattesatsen för gasol överstiger därmed EU:s
minimiskattenivå för ändamål som avses i artikel 8.3. En anpassning till
gemenskapsrätten kräver dock att minimiskattenivån även iakttas vad gäller
tillverkningsindustrins beskattning av sådan gasol som används i stationära
motorer. En sådan anpassning bör lämpligen ske genom att tillverkningsindustrins
generellt lägre koldioxidskattesats om en fjärdedel av den allmänna nivån
frångås vad gäller den aktuella gasolförbrukningen och att koldioxidskatten i
dessa fall i stället bestäms till 350 kr per 1 000 kg.
Förslaget föranleder ändring i 7 kap. 4 § och 9 kap. 2 § lagen (1994:1776) om
skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det kan
lämpligen ske den 1 juli 1995.

8 Den särskilda nedsättningsregeln för energiintensiv industri

Regeringens förslag: Nuvarande möjlighet till ned-
sättning av koldioxidskatten för viss energiinten-
siv industri slopas för mineraloljeprodukter.

Bakgrunden till regeringens förslag: Utöver de generella skattelättnader som
gäller för bränsleförbrukning inom tillverkningsindustrin finns en möjlighet
till ytterligare nedsättning av koldioxidskatten för den energiintensiva
industrin (den s.k. 1,2%-regeln). Beskattningsmyndigheten får således på ansökan
medge att koldioxidskatt på bränslen som förbrukas vid industriell tillverkning
av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller inte överstiger 1,2 % av de
tillverkade produkternas försäljningsvärde. Ca 10 företag inom framför allt
cement- och kalkindustrin är berättigade till sådan nedsättning för år 1994.
Skälen för regeringens förslag: Gemenskapsrätten innehåller regler om
harmoniserad beskattning av mineraloljor. Det har ifrågasatts om den svenska
1,2 %-regeln i nuvarande utformning är förenlig med gemenskapsrätten. Som
tidigare redovisats i propositionen skall industrins koldioxidbeskattning och
nedsättningsregler bli föremål för djupare analyser. Då det är mindre lämpligt
att föra frågan om nedsättningsreglernas utformning till
gemenskapsinstitutionerna innan detta analysarbete slutförts bör nedsättningen
för mineraloljeprodukter tills vidare slopas. Gemenskapsrätten hindrar dock inte
att 1,2 %-regeln behålls för bränslen som inte omfattas av mineraloljeskatte-
direktivet dvs. kolbränslen och naturgas. Denna nedsättningsmöjlighet bör
därför, i avvaktan på att en gemensam koldioxidbeskattning införs inom EU, tills
vidare finnas kvar.
Förslaget föranleder ändring i 9 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Denna bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta kan lämpligen ske den 1 juli
1995.

9 Höjd skatt på elektrisk kraft från äldre vattenkraftverk och kärnkraftverk

Regeringens förslag: Produktionsskatterna på elek-
trisk kraft från äldre vattenkraftverk och kärn-
kraftverk höjs.

Bakgrunden till regeringens förslag: Energiskatt enligt lagen (1994:1776) om
skatt på energi tas ut i samband med leverans eller förbrukning av elektrisk
kraft. Härutöver tas dock i vissa fall ut skatt på elektrisk kraft även i
samband med produktionen av kraften.
Den som inom landet framställer elektrisk kraft i ett vattenkraftverk med en
installerad generatoreffekt av minst 1 500 kW är skyldig att betala en särskild
skatt på den levererade elkraften. Skatten tas ut med två öre per kWh, men sätts
dock ner med ett öre per kWh om kraften producerats i ett kraftverk som tagits i
drift under åren 1973-1977 och med två öre per kWh om den producerats i ett
kraftverk som har tagits i drift senare. En annan skatt tas ut med 0,2 öre
per kWh för elektrisk kraft som inom landet framställs i ett kärnkraftverk. De
nu nämnda skatterna regleras i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft respektive i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk.
Skälen för regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft har
varit oförändrade alltsedan införandet. I EU-finansieringen ingår bl.a. att
dessa skatter skall höjas. För den särskilda skatten som tas ut på elkraft som
framställs i äldre vattenkraftverk föreslås en höjning från två till fyra öre
per kWh, med motsvarande nedsättning vad gäller produktion från yngre kraftverk
som nu, dvs. med två respektive fyra öre per kWh. Skatten från kärn-
kraftproducerad elkraft föreslås höjd med ett öre från 0,2 till 1,2 öre per kWh.
Skattehöjningarna föranleder ändringar i 5 § lagen om skatt på viss elektrisk
kraft och 5 § lagen om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk.
Dessa ändringar bör träda i kraft den 1 januari 1996.
Det har under beredningen av detta ärende förts fram önskemål om att
vatttenkraftsskatten i sin helhet skall ersättas med en fastighetsskatt i
enlighet med ett tidigare presenterat utredningsförslag (SOU 1991:8). Det är
angeläget att detta förslag prövas på nytt. Prövningen bör ske inom
regeringskansliet med sikte på att, om det anses önskvärt, förslag om en
fastighetsskatt skall kunna läggas fram för riksdagen i sådan tid att den nya
skatten träder i kraft den 1 januari 1996.

10 Höjning av försäljningsskatten på motorfordon

Regeringens förslag: Försäljningsskatten på
personbilar samt bussar och lastbilar med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram samt motorcyklar
höjs med tjugo procent.

Bakgrunden till regeringens förslag: Försäljningsskatt tas ut på personbilar,
bussar och lastbilar samt på motorcyklar enligt lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon. Skatten tas ut då fordonet första gången
registreras i bilregistret.
Försäljningsskatt tas ut för alla personbilar, för bussar med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram samt övriga bussar om de är försedda med dieselmotor och om
de hänförs till miljöklass 2 eller 3, lastbilar med en totalvikt av högst 3 500
kilogram och lastbilar med en totalvikt som överstiger 3 500 kilogram om de är
försedda med dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3, samt
motorcyklar. Fordon som enligt bilregistret är av en årsmodell som är trettio år
eller äldre är inte skattepliktiga.
Skatten beräknas efter fordonets tjänstevikt, för tyngre fordon totalvikt, och
påverkas av vilken av de tre miljöklasserna fordonet hänförs till.
För personbilar utgår försäljningsskatten med 6 kr 40 öre per kilogram
tjänstevikt. För fordon i miljöklass 1 och 2 görs inga tillägg eller avdrag, för
fordon i miljöklass 3 ökas skatten med 2 000 kr. Samma regler gäller för lastbil
med skåpkarosseri och buss om totalvikten är högst 3 500 kilogram. För lastbilar
utan skåpkarosseri uppgår skatten i klass 1 och 2 till 4 000 kr och i klass 3
till 6 000 kr. För dieseldrivna lastbilar och bussar med en totalvikt över 3 500
kilogram utgår ingen försäljningsskatt för fordon i miljöklass 1. Om totalvikten
är högst 7 000 kilogram tas skatt ut i miljöklass 2 med 6 000 kr och i
miljöklass 3 med 20 000 kr. Vid högre vikt är skatten i stället 20 000 kr
respektive 65 000 kr. Skatten
för motorcyklar utgår med mellan 1 340 kr och 4 480 kr beroende på
tjänstevikten.
Skälen för regeringens förslag: För lätta fordon samt för motorcyklar har
skatteuttaget i princip varit oförändrat sedan år 1987. En uppräkning av
skattesatserna för dessa fordon bör ske med 20 procent. Uppräkningen bör dock
endast omfatta fordon vars totalvikt är högst 3 500 kilogram. För fordon med en
totalvikt överstigande 3 500 kilogram bör ingen uppräkning ske eftersom dessa
skattesatser nyligen justerats. Förslaget föranleder en ändring i 8 § lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon som bör träda i kraft den 1
januari 1996.

11 Indexering av vissa punktskatter

Regeringens förslag: Den värdesäkring av skatten
på tobak, alkohol och energi som nu gäller utvid-
gas till att omfatta också försäljningsskatten på
motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av
indexeringen till år 1998 slopas.

Skälen för regeringens förslag: För att värdesäkra vissa punktskatteintäkter
beslöts under hösten 1993 om en indexering av skatten på tobak, alkohol och
energi. Beslutet innebar att skattesatserna årligen skall omräknas, utan
riksdagens medverkan, så att skattesatserna följer den allmänna
prisutvecklingen.(prop. 1993/94:25, bet. 1993/94:FiU1, rskr. 1993/94:100, SFS
1993:1508, 1512-1513). Motsvarande regler infördes i de nya lagarna om skatt på
tobak, alkohol och energi som trädde i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:1563,
1564 och 1776). Den allmänna prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i
prisläget i oktober året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i
oktober 1994. Regeringen skall före november månads utgång fastställa de
omräknade skattebeloppen som skall tas ut under påföljande år. I prop.
1994/95:213 om ändringar av vissa förfaranderegler m.m. för punktskatter har
jämförelsetidpunkten av praktiska skäl föreslagits framflyttad från oktober till
september beträffande tobaksskatten.
Av de punktskatter som tas ut som en styckeskatt bör nu även försäljnings-
skatten indexeras.
Vid indexering av försäljningsskatten bör samma metod väljas som använts vid
indexering av de andra punktskatterna. Det innebär att indexeringen knyts till
förändringen i konsumentprisindex (KPI).
Indexeringen bör första gången göras för skatteuttaget under år 1997. Den
allmänna prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i prisläget i oktober
månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i oktober 1995.
Regeringen bör, på samma sätt som görs för de ovan uppräknade punktskatterna,
årligen göra den matematiska beräkningen och den bör fastställas i en särskild
förordning som regeringen utfärdar före november månads utgång.
I besluten om indexering hösten 1993 ingick också en tidsbegränsning av
indexeringen fram till och med kalenderåret 1998. En sådan tidsbegränsning är
dock inte sakligt motiverad och bör därför utgå ur lagarna om skatt på tobak,
alkohol och energi. Det innebär att indexeringen gäller under obegränsad tid.
Förslaget föranleder förändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap. 3 § lagen
(1994:1776) om skatt på energi, 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt och 37 §
lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt en ny 8 a § i lagen (1978:69) om för-
säljningsskatt på motorfordon. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996.

12 Breddat underlag för uttag av fastighetsskatt

Regeringens förslag: Fastighetsskatt tas ut med
1,0 % av taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet
till den del det avser värderingsenhet för lokaler,
värderingsenhet för lokaler under uppförande och
värderingsenhet avseende tomtmark som hör till
dessa lokaler samt 0,5 % av taxeringsvärdet av-
seende industrienhet, inklusive elproduktionsenhet.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om statlig fastighetsskatt finns
i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. I lagens första paragraf anges
vilka typer av fastigheter eller delar av fastigheter som är skattepliktiga
enligt fastighetsskattelagen. Fastighetsskatt tas i dag ut endast på sådana
fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknats som småhusenhet,
hyreshusenhet, eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten finns vad som vid
fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus.
Som framgått av avsnitt 4 bör underlaget för fastighetsskatten breddas. Det
finns från fiskal synpunkt flera skäl som talar för ett ökat uttag av
fastighetsskatt framför andra skattehöjningar. Basen för fastighetsskatten är
förhållandevis orörlig, varför en skattebeläggning, åtminstone på måttlig nivå,
ger upphov till relativt begränsade ekonomiska snedvridningar. Uttag av
fastighetsskatt är dessutom administrativt enkelt, givet att en taxering av
fastigheterna har skett, och lättkontrollerat. Utrymmet för skatteundandragande
och skattefusk är också mycket begränsat med hänsyn till att skatteuttaget till
mycket stor del kan grundas på uppgifter i befintliga register.
Den största nackdelen med fastighetsskatten torde vara att skattebelastningen
på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning. Det sistnämnda
talar för att nivån generellt sett skall vara låg. Särskilt gäller detta för
fastigheter i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens. Det kan
också framhållas att den faktiska skattebelastningen blir lägre med hänsyn till
att fastighetsskatten är avdragsgill i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt
regeringens mening kan mot denna bakgrund en lämplig avvägning av nivån för
fastighetsskatten för industrifastigheter vara 0,5 % av taxeringsvärdet.
Sedan 1993 tas ingen fastighetsskatt ut på lokalhyreshus. Dessförinnan togs en
tillfälligt förhöjd fastighetsskatt ut med 3,5 % och innan dess 2,5 % av 65 % av
taxeringsvärdet. Enligt regeringens bedömning är en rimlig nivå på uttaget av
fastighetsskatt på lokalhyreshus 1,0 %.
Sammantaget medför detta att fastighetsskatt bör tas ut med 1,0 % av
taxeringsvärdet på hyreshusenheter till den del det avser värderingsenhet för
lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet
avseende tomtmark som hör till dessa lokaler samt 0,5 % av taxeringsvärdet
avseende industrienhet inklusive elproduktionsenheter.
Förslaget föranleder ändringar i 1, 3 och 4 §§ lagen om statlig
fastighetsskatt. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1996.

13 Begränsning av avdragsrätten för privat
pensionssparande

Regeringens förslag: Avdragsrätten för privata
pensionsförsäkringspremier och för insättningar på
pensionssparkonton begränsas. Den nuvarande rätten
till ett fast basbeloppsavdrag (i näringsverksam-
het eller som allmänt avdrag) inskränks från ett
helt till ett halvt basbelopp. Det särskilda ut-
rymmet för allmänt avdrag för den som har pen-
sionsrätt i anställning begränsas från 10 till 5 %
av inkomsten mellan 10 och 20 basbelopp.
De nya reglerna gäller för betalningar av premier
och insättningar på pensionssparkonton efter den 7
april 1995.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen överlämnade den 7 april 1995 en
skrivelse till riksdagen med avisering av det förslag regeringen nu lämnar om en
begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande (skr. 1994/95:198).
Utöver finansieringen av en del av EU-avgiften uppnås genom förslaget en mer
välavvägd skatteförmån än den nuvarande. Förslaget bidrar även till en sänkning
av det för närvarande alltför höga finansiella sparandet.

Nuvarande regler

Inkomstbeskattningen av livförsäkring sker enligt två principer. Enligt den ena
medges inte avdrag för de till försäkringsföretaget inbetalade premierna. I
sådana fall beskattas inte de på försäkringen utfallande beloppen. Denna metod
gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den andra principen innebär att den
skattskyldige medges avdrag för försäkringspremien. Mot detta svarar skatteplikt
för den utfallande ersättningen från försäkringen. Den senare principen gäller
för pensionsförsäkring (P-försäkring).
Reglerna om inkomstskatt på P-försäkringar är uppdelade i fyra olika delar. I
kommunalskattelagen (1928:370), KL, finns tre skilda regelsystem. De
kompletteras av bestämmelser i en särskild lag om beskattning av avkastningen på
det sparkapital som hör till sådana försäkringar.
Området för skattegynnat pensionssparande avgränsas i KL såvitt gäller villkor
och avdragsutrymme. Bestämmelserna kompletteras av regler i samma lag enligt
vilka pensioner beskattas under inkomst av tjänst. De gäller även om avdraget
för försäkringspremien gjorts i näringsverksamhet.
Till regelsystemet hör även den genom 1990 års skattereform införda lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Med stöd av den lagen tas skatt
ut av livförsäkringsföretagen på den avkastning som pensionskapitalet genererat
under beskattningsåret. Sedan den 1 januari i år är skattesatsen för
avkastningsskatt på P-försäkringar 15 %.
De nu redovisade reglerna för P-försäkring har sin motsvarighet inom det
individuella pensionssparandet.
I förhållande till den generella skattesatsen för kapitalinkomster, 30 %, ger
avkastningsskatten på pensionsmedel en betydande skatteförmån för
pensionssparandet. En skatteförmån är också förenad med avdragsrätten för
försäkringspremier och kontoinbetalningar om utfallande pensionsbelopp beskattas
med en lägre skattesats än den mot vilken avdragen tidigare har gjorts.
Avdrag för premier för P-försäkringar respektive insättningar på pensions-
sparkonton kan medges dels i inkomstslaget näringsverksamhet, dels som allmänt
avdrag. Bestämmelser om detta finns i punkt 21 av anvisningarna till 23 § KL och
i 46 § 2 mom. samma lag. Särskilda regler om beräkningen av avdraget och
beloppsmässiga begränsningar i avdragsrätten har tagits in i punkterna 6 och 7
av anvisningarna till 46 § KL.
Den grundläggande regeln är att alla har rätt till avdrag med ett basbelopp
(för närvarande 35 700 kr). För löntagare görs avdraget som allmänt avdrag.
Egenföretagare, som har inkomst av aktiv näringsverksamhet, skall enligt
huvudregeln göra avdraget i näringsverksamheten. Inkomst av passiv närings-
verksamhet berättigar däremot inte till något avdrag, vare sig i
näringsverksamheten eller som allmänt avdrag.
Basbeloppsavdraget är det grundläggande avdraget för P-försäkringspremier och
kontoinbetalningar i det privata pensionssparandet. Basbeloppsavdraget är inte
knutet till den skattskyldiges inkomst på annat sätt än att det omfattas av de
generella begränsningsreglerna om att avdraget inte får överstiga den
avdragsgrundande inkomsten eller, i de fall avdraget görs som allmänt avdrag,
medföra underskott.
Utöver det fasta basbeloppsavdraget finns i vissa fall rätt att erhålla
ytterligare avdrag både i näringsverksamhet och som allmänt avdrag.
Den totala avdragsramen för den som har pensionsrätt i anställning är summan av
ett basbelopp och 10 % av inkomsten mellan 10 och 20 basbelopp. Detta är den
avdragsrätt som gäller för vanliga löntagare.
För den som saknar pensionsskydd i anställning och inte är anställd som före-
tagsledare i ett fåmansföretag är avdragsramen ett basbelopp med tillägg för 35
% av inkomsten upp till 20 basbelopp och 25 % av inkomsten mellan 20 och 30
basbelopp.
Den totala avdragsramen i aktiv näringsverksamhet är summan av ett basbelopp
samt 25 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och 20 % av inkomsten mellan 20 och
40 basbelopp.

Förslaget

Såväl statsfinansiella som fördelningspolitiska skäl talar för en begränsning av
skattesubventioneringen av det privata pensionssparandet. Om nuvarande av-
dragsutrymme halveras uppnås en rimlig avvägning mellan intresset att gynna det
långsiktiga bundna pensionssparandet respektive intresset att begränsa de
statliga sparsubventionerna. En på detta sätt utformad avdragsbegränsning leder
till en budgetförstärkning, som på kort och medellång sikt kan beräknas uppgå
till ca 900 miljoner kr.
En halvering av dagens avdragsutrymme innebär såvitt gäller den fasta
basbeloppsdelen att samtliga skattskyldiga fysiska personer får göra avdrag med
ett halvt basbelopp, dvs. för närvarande med 17 850 kr. Detta bör gälla oavsett
om avdraget görs i näringsverksamhet eller som allmänt avdrag. Det särskilda
utrymmet för allmänt avdrag för den som har pensionsrätt i anställning bör
begränsas från 10 till 5 % av inkomsten mellan 10 och 20 basbelopp.
Vid 1993 års taxering yrkade 1 029 000 skattskyldiga avdrag för privat
P-försäkringspremie. Av dem yrkade 898 000 eller närmare 90 % avdrag för premier
upp till ett halvt basbelopp. Det genomsnittliga avdraget låg något över 8 000
kr. Även om det genomsnittliga avdraget numera torde ligga något högre än vid
1993 års taxering finns det ingen omständighet som talar för att andelen
skattskyldiga med högre avdrag än ett halvt basbelopp har ökat under de senaste
åren. Snarare kan det motsatta antas vara förhållandet eftersom det individuella
pensionssparandet, som startade i januari 1994, i hög grad vänder sig till
småsparare.
Den föreslagna utformningen av avdragsrätten gör att ca 90 % av samtliga
pensionssparare fortfarande kan göra fullt avdrag för sina privata pensionsinbe-
talningar. På detta sätt ges således den föreslagna avdragsrätten en betydligt
bättre fördelningspolitisk profil än den nuvarande.
Det särskilda avdragsutrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för den som
saknar pensionsrätt i anställning utan att vara företagsledare i fåmansföretag
bör kvarstå oförändrat. I dessa delar kan nämligen det utvidgade avdragsutrymmet
sägas motsvara den avdragsrätt för kostnader för tjänstepensionering som
arbetsgivarna är berättigade till och som således kommer anställda till godo.
Det bör understrykas att reglerna för företagens avdragsrätt för pensions-
kostnader för de anställda inte heller berörs av förslaget.
Förslaget föranleder en ändring av punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL.

Ikraftträdandet

De nya reglerna om avdragsrätt för privat pensionssparande bör tillämpas redan
fr.o.m. den 8 april 1995, dvs. dagen efter den dag då riksdagen fick regeringens
meddelande om den planerade avdragsbegränsningen (skr. 1994/95:198). Skälet för
att låta reglerna tillämpas även för tid före ikraftträdandet är det starka
önskemålet att undvika omfattande skattebetingade premie- och kontoinbetalningar
inom det privata pensionssparandet under tiden för riksdagsbehandlingen.
Ett förbud mot retroaktiv skattelag finns i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen. Skatt får enligt den bestämmelsen inte tas ut i vidare mån än
som följer av föreskrift som gällde när den omständighet inträffade som utlöste
skattskyldigheten. I fall som det aktuella, när det finns särskilda skäl, får de
nya reglerna dock gälla redan från det att lagförslag eller medddelande om
sådant förslag lämnats från regeringen till riksdagen. Förslaget står således
inte i strid med förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen.
I detta sammanhang uppkommer frågan om en särbehandling av betalningar enligt
försäkrings- eller pensionssparavtal som träffats före den 8 april i år.
Till skillnad från vad som normalt gäller för pensionssparavtal inom det
individuella pensionssparandet kan de nya avdragsreglerna föra med sig ett behov
av ändring i försäkringsavtal som bygger på en hög premienivå. Sådana ändringar
får anpassas till den enskildes förutsättningar och behov av ålders- respektive
efterlevandepension. En utgångspunkt vid en diskussion om särskilda
övergångsanordningar för dessa fall bör dock rimligen vara att försäkringsavtal
och övriga privata pensionssparavtal skall behandlas lika.
En P-försäkring eller annat pensionssparavtal skiljer sig från vanliga avtal
bl.a. på så sätt att försäkringsgivaren respektive pensionssparinstitutet inte
med exekutiva åtgärder kan tvinga fram en premie- eller kontoinbetalning.
Försäkringsgivarna torde också regelmässigt godta en ändring i avtalet som
medger lägre inbetalningar. Något permanent undantag för äldre avtal finns det
således inte tillräckliga skäl för. Ett sådant undantag skulle också urholka de
budgetmässiga effekterna av förslaget.
En mer framkomlig väg skulle i och för sig kunna vara en ordning med generösare
avdragsregler under en övergångsperiod så att de nya reglerna införs gradvis.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och det förhållandet att ett relativt
generöst avdragsutrymme fortfarande kvarstår även efter den nu föreslagna
ändringen bör dock en omedelbar övergång till de nya reglerna ske.
Regeringens slutsats blir således att någon särskild övergångsordning inte bör
införas för pensionsavtal som ingåtts före den 8 april 1995. De övergångsregler
som bör gälla bör i stället innebära att den som tidigare under året betalt
P-försäkringspremier och vars nya avdragstak är ett halvt basbelopp medges
avdrag för inbetalningar efter den 7 april i år med belopp som tillsammans med
de tidigare inbetalningarna ryms inom det nya avdragsutrymmet. Om inbetalningar
under året uteslutande skett före den 8 april medges självfallet avdrag helt
enligt äldre regler.
För inbetalningar på pensionssparkonton bör motsvarande övergångsregler gälla.
Det bör i detta sammanhang påpekas att äldre övergångsbestämmelser om
avdragsrätt för försäkringar som tecknats före mitten av 1970-talet inte
påverkas av de nya reglerna.

Kontrolluppgifter

Enligt 3 kap. 17 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
LSK, skall försäkringsgivare respektive pensionssparinstitut lämna
kontrolluppgift om inbetalda P-försäkringspremier och insättningar på
pensionssparkonton under beskattningsåret. Kontrolluppgiftsskyldigheten avser
inbetalningar som bokförts på pensionssparkonto hos pensionssparinstitut eller
kommit försäkringsgivaren till godo, dvs. bokförts på dennes bank- eller
postgiro under beskattningsåret. Inbetalda P-försäkringspremier och insättningar
på pensionssparkonton förtrycks på den förenklade deklarationsblanketten. Om
inbetalningarna överstiger det normala avdragstaket reduceras den förtryckta
summan till detta tak. Den skattskyldige blir därvid hänvisad till att lämna
tilläggsuppgift för överskjutande belopp.
Frågan uppkommer om denna kontrolluppgiftsskyldighet för taxeringsåret 1996 bör
kompletteras med en skyldighet för livbolag och pensionssparinstitut att ange
belopp som betalats in t.o.m. respektive efter den 7 april i år. Inbetalningar
någon dag innan den 8 april kommer dock ofta att bokföras hos mottagaren först
när de nya reglerna har börjat att gälla. På motsvarande sätt som gäller för
sådana premiebetalningar som görs under årets sista dagar innebär detta således
att kontrolluppgiften inte i alla fall kan täcka inbetalningar kort före
tidsgränsen.
Endast ca 10 % av pensionsspararna är berörda av avdragsbegränsningen och
endast en mindre del av denna grupp är med stöd av övergångsbestämmelserna
berättigade till avdrag som överstiger det nya halverade utrymmet.
Det förhållandet att endast ett begränsat antal skattskyldiga med den valda
övergångslösningen får ett avdragsutrymme som beräknas enligt äldre regler och
att kontrolluppgifterna kan bli missvisande för sena inbetalningar talar mot att
belasta livbolag och pensionssparinstitut med en utvidgad
kontrolluppgiftsskyldighet.
Det mindre antal pensionssparare som med stöd av de här föreslagna övergångsbe-
stämmelserna är berättigade till ett högre avdrag än det som är förtryckt i den
förenklade deklarationsblanketten blir hänvisade till att lämna en
kompletterande uppgift i deklarationen.

14 Finansiella effekter för offentlig sektor

I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de olika förslagen i
propositionen. För att ge en fullständig bild anges även effekterna av dels
förslag som avses presenteras senare under året, dels tidigare beslut under
hösten 1994 (bl.a. med anledning av prop. 1994/95:122).
Effekter för olika delförslag och för förslagen sammantagna redovisas i tabell
14.1. Effekterna uttrycks genomgående i 1995 års priser och volymer, även om de
olika åtgärderna träder i kraft först år 1996. För att möjliggöra jämförelse med
tidigare redovisningar av konsolideringsprogrammets effekter anges därutöver
totaleffekterna uttryckta i 1994/95 års priser.
Redovisade effekter avser i första hand den offentliga sektorn i dess helhet,
dvs. staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn. Dessa effekter är de mest
intressanta för frågan om resursfördelningen mellan privat och offentlig sektor.
Redovisningen avser dels bruttoeffekten, dels effekterna för kalenderåren
1996-1998.
Avvikelsen mellan bruttoeffekten och redovisade kalendersårseffekter avspeglar
att i vissa fall är en viss skatt avdragsgill mot andra skatter, i andra fall
sker övervältring på andra skattebaser och vidare finns andra indirekta
effekter, exempelvis via priserna på offentliga utgifter. Då de indirekta
effekterna, särskilt gäller detta övervältringen på andra skattebaser, i flera
fall får antas ske med betydande tidsfördröjning blir också effekterna för åren
närmast efter ikraftträdandet av intresse. Av särskilt intresse bland
kalenderårseffekterna är effekten för år 1998.
Som en komplettering redovisas även effekterna för statsbudgeten för budgetåret
1995/96 (12 och 18 månader). Avvikelserna mellan effekterna för statsbudgeten
och den konsoliderade offentliga sektorn beror dels på att effekterna avser
olika sektorer, dels på att effekterna för offentlig sektor är periodiserade,
dvs. effekterna är de som belöper på ett visst år, medan statsbudgeteffekterna
redovisas kassamässigt. I det senare fallet beaktas i förekommande fall
förskjutningar i uppbörden av olika skatter som gör att en skatt som avser ett
visst år betalas under senare år.

14.1 Fastighetsskatter

I propositionen föreslås förändringar av fastighetsskatten. Förslaget om
fastighetsskatt på industrifastigheter beräknas ge en inkomstförstärkning för
offentlig sektor på 0,8 miljarder kr. Skatten på s.k. kommersiella lokaler
beräknas ge en inkomstförstärkning på 2,1 miljarder kr.
Avvikelsen mellan bruttoeffekt och redovisade kalenderårseffekter förklaras av
att fastighetsskatten är avdragsgill mot inkomstskatten. För statsbudgeten
beräknas ingen effekt uppkomma för budgetåret 1995/96 beroende på att de
nyinförda fastighetsskatterna ej torde beaktas vid debiteringen av
preliminärskatt utan kommer att betalas först under senare år.

14.2 Energi- och miljörelaterade skatter

Förslaget om höjd energiskatt på bränslen som används i vissa motordrivna fordon
beräknas ge en bruttoeffekt för offentlig sektor på 0,7 miljarder kr. Redan
under de första åren antas en successiv övervältring på andra skattebaser ske,
bl.a. en övervältring på lönerna vilket reducerar underlaget för inkomstskatt
och sociala avgifter. Detta ger en inkomstförstärkning år 1998 på
0,5 miljarder kr.
Höjningen av koldioxidskatten beräknas ge en bruttoeffekt på 0,7 miljarder kr.
Liksom för energiskatten sker en övervältring bl.a. på löner - till den del
skatten utgår på näringslivet. Drygt hälften av skattehöjningen träffar dock
hushållens konsumtion, där andra indirekta effekter gör sig gällande. Vid en
antagen övervältring framåt uppkommer dels en mervärdesskatteeffekt, och som ett
resultat av bl.a. detta en effekt på priserna som med viss fördröjning påverkar
inkomstskatteskalan och offentliga utgifter. Effekten år 1998 uppgår till
0,6 miljarder kr.
De bruttoeffekter som redovisas för höjningen av vattenkraftsskatten och
kärnkraftsskatten uppgår sammantagna till 1,7 miljarder kr. Vid bedömningen av
kalendersårseffekterna har samma övervältringsantaganden valts som för den höjda
energiskatten. Effekten år 1998 uppgår till 1,2 miljarder kr.
Förslaget om höjd energiskatt på elkraft beräknas ge en inkomstförstärkning år
1998 på 0,3 miljarder kr. Avvikelsen mellan bruttoeffekt och kalenderårseffekter
beror på att skatten påverkar såväl hushåll som övrig sektor och detta sker med
viss tidsfördröjning.
Förändringen av försäljningsskatten på motorfordon beräknas ge en inkomstför-
stärkning år 1998 på 0,5 miljarder kr. Avvikelsen mellan bruttoeffekt och
kalenderårseffekter beror liksom för koldioxidskatten på olika slag av
övervältring (skatten påverkar såväl hushåll som näringslivet).

14.3 Övriga förändringar

Den aviserade skatten på naturgrus beräknas ge en inkomstförstärkning på
0,1 miljarder kr.
Begränsningen av avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier beräknas ge en
inkomstförstärkning på 0,9 miljarder kr på kort och medellång sikt.
Sammantaget ger en föreslagna åtgärderna en inkomstförstärkning för offentlig
sektor på 6,9 miljarder kr (år 1998). Tillsammans med under hösten 1994 beslutad
finansiering (7,5 miljarder kr) ger detta en total inkomstförstärkning på
14,4 miljarder kr (allt i 1994/95 års priser). Av detta belopp tillgodoräknas
0,4 miljarder kr som inkomstförstärkning i kompletteringspropositionen.

Tabell 14.1 Budgeteffekter av skatteförändringar för finansiering av
EU-avgiften. Bruttoeffekter och kalenderårseffekter för offentlig sektor samt
effekter för statsbudgeten.
Miljarder kr i 1995 års priser m.m.

Konsoliderad offentlig sektor Statsbudget

Brutto- Bå 95/96 Bå 95/96
effekt 1996 1997 1998 (18 mån) (12 mån)

Nu aktuella förslag
Fastighetsskatt industri 0,5 % 1,1 0,8 0,8 0,8 0,0 0,0
Fastighetsskatt komm lok 1,0 % 2,9 2,1 2,1 2,1 0,0 0,0
Energiskatt arbredskap 0,7 0,5 0,5 0,5 1,0 0,6
Allmän höjning CO2-skatt 0,7 0,7 0,6 0,6 0,7 0,3
Höjd vattenkraftsskatt 1,0 0,7 0,7 0,7 0,9 0,4
Höjd kärnkraftsskatt 0,7 0,5 0,5 0,5 0,7 0,3
Skatt på naturgrus
(förslag i höst) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Höjd energiskatt på el 0,4 0,4 0,3 0,3 0,4 0,2
Indexering m.m. av försälj-
ningsskatt 0,6 0,6 0,5 0,5 0,6 0,3
Begränsad avdragsrätt pensions-
försäkring 0,9 0,9 0,9 0,9 0,2 0,1

Summa aktuella förslag* 9,1 7,3 7,0 7,0 4,5 2,2
i 1994/95 års priser 8,9 7,2 6,9 6,9 4,5 2,1
Tidigare förslag (bl.a. prop
1994/95:122) 12,0 7,5 7,5 7,5 13,9 9,5
(1994/95 års priser)
varav allmän löneavgift
1,5 % m.m. 10,5 6,2 6,2 6,2 12,1 8,2
varav förändr. moms/punkt
skatter 1,3 1,1 1,1 1,1 1,6 1,1
varav handelsgödselavgift 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Summa EU-finansiering (skatter) 20,9 14,7 14,4 14,4 18,4 11,6
( 1994/95 års priser)

* På grund av avrundningar överensstämmer totalsumman inte alltid med summan av
delposterna.

15 Författningskommentar

Lagen om skatt på energi

1 kap. 5 §

Genom förslaget beskattas allt bränsle som används i motordrivna fordon efter de
högre energiskattesatser som gäller enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, 4 a,
5 a respektive 6 a. Den specialreglering som gäller beträffande
terminaltraktorer och jordbrukstraktorer som tillfälligt används på sådant sätt
att de klassas som trafiktraktorer slopas. Någon begränsning i definitionen av
begreppet trafiktraktor behövs därför inte längre, varför paragrafens andra
stycke bör slopas.

2 kap. 1, 9 och 10 §§

Användningsområdet för högbeskattad gasol, metan och naturgas framgår av
tabellen i 1 § första stycket, medan det för högbeskattade oljeprodukter
regleras i 9 §. Kretsen av fordon där högbeskattat bränsle skall användas
överensstämmer mellan de olika bränsleslagen. Genom förslaget ändras
användningsområdet från personbil, lastbil, buss och trafiktraktor till att
omfatta samtliga motordrivna fordon. Motordrivna fordon är enligt bilregistrer-
kungörelsen den sammanfattande benämningen på motorfordon, traktorer, motorred-
skap och terrängmotorfordon. Ett motorfordon är antingen bil, motorcykel eller
moped. I bilregisterkungörelsens mening är bilar ett sammanfattande begrepp för
bussar, lastbilar och personbilar.De föreslagna höjningarna av koldioxidskatten
framgår av tabellen i 1 § andra stycket.
I och med att förbudsbestämmelsen i 9 § görs generellt tillämplig på samtliga
motordrivna fordon saknas behov av särskild reglering för utländska fordon samt
fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens. Tredje stycket kan därför slopas.
Ändringen i 10 § föranleds av att tidsbegränsningen för indexeringen upphävs.

7 kap. 4 § samt 9 kap. 2 och 9 §§

I 7 kap. 4 § och i 9 kap. 2 § regleras skattelättnaderna för tillverknings-
industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen. Förslaget innebär att samtliga
motordrivna fordon - och alltså även fordon som används vid hjälpverksamhet inom
tillverkningsindustrin - skall drivas med högbeskattat bränsle.
Skattelättnaderna kan således inte komma i fråga för något bränsle som används
för drift av motordrivna fordon.
För gasol som används inom tillverkningsindustrin för drift av stationära
motorer föreslås en minimiskattesats på 350 kr per 1 000 kg.
Möjligheten till nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiv industri
behålls endast för andra bränslen än mineraloljeprodukter dvs. kolbränslen och
naturgas. Endast det bränsle som används för annat än drift av motordrivna
fordon får räknas med i nedsättningsunderlaget.
I likhet med vad som gäller idag skall värdet av företagets samlade produktion
- alltså inte enskilda produktionsled eller produkter - läggas till grund för
nedsättningen.
Eftersom förändringen görs den 1 juli 1995 får nedsättningen för år 1995
beräknas dels för första halvåret enligt gamla regler dels för andra halvåret
enligt nya regler.

10 kap. 4, 5, 7 och 9 §§

I 10 kap. finns avgiftsbestämmelser för de fall då oljeprodukter hanteras i
strid mot bestämmelserna om märkning i lagens 2 kap.
Ändringen av användningsområdet för högbeskattade oljeprodukter medför smärre
ändringar i 4 och 9 §§.
I 5 § anges den särskilda avgift som skall betalas för fordon vars bränsletank
innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §. En styckeavgift gäller för
personbilar. Någon ändring bör inte göras i den delen. I dag beräknas avgiften
för lastbilar, bussar och trafiktraktorer efter dessa fordons skattevikt.
Skattevikten är den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt
fordonsskattelagen. För fordon som är registrerade i bilregistret och för vilka
fordonsskatt skall betalas är skattevikten en lämplig och praktisk grund för be-
räkningen av avgiften. Skattevikten bör därför vara avgörande för avgiftens
storlek även för jordbrukstraktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade
i bilregistret.
Vad gäller andra dieseldrivna fordon - främst motorredskap - är endast ett
mindre antal av dessa registrerade i bilregistret. En styckeavgift bör därför
gälla för dessa fordon. Av praktiska skäl bör denna regel gälla samtliga
motorredskap, dvs. även de som är registrerade i bilregistret och även andra
terrängmotorfordon än tunga terrängvagnar.
Av 7 § första stycket i dess nuvarande lydelse framgår att den som är eller bör
vara upptagen i bilregistret vid tillämpningen av avgiftsreglerna skall anses
som ägare av fordonet. Alla motordrivna fordon registreras emellertid inte i
bilregistret, varför den nu föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för
avgiften bör föranleda att bestämmelsen i första stycket slopas. Allmänna
bevisregler om äganderätten bör alltså tillämpas. Reglerna i paragrafens andra
stycke om vem som är att anse som ägare vid kreditköp o.dyl. bör dock finnas
kvar.

11 kap. 3 §

De föreslagna höjningarna av skattebeloppen framgår av första stycket. Dessa
belopp skall, med stöd av bestämmelserna i andra stycket och 2 kap. 10 §, räknas
upp med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Detta sker för 1996 genom
beslut av regeringen före utgången av november månad 1995. Det innebär att
skattesatsen för år 1996 kommer att framgå endast av den särskilda förordningen
som regeringen beslutar om.
Ändringen i andra stycket föranleds av att tidsbegränsningen för indexeringen
upphävs.

Kommunalskattelagen (1928:370)

Punkt 6 av anvisningarna till 46 §

I anvisningspunktens andra stycke har bestämmelserna om det fasta
basbeloppsavdraget justerats så att avdragstaket i denna del utgörs av ett halvt
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (17 850 kr för år 1995) i
stället för ett helt basbelopp. I samma stycke punkt c har det extra avdragsut-
rymmet för anställda med pensionsrättigheter i anställning begränsats från 10
till 5 % procent av den del av inkomsten som överstiger tio men inte tjugo
basbelopp. En redaktionell följdändring har också gjorts i c-punkten som en
följd av halveringen av det fasta basbeloppsavdraget.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna om ett lägre avdragsutrymme för privat pensionssparande
gäller för premiebetalningar till försäkringsgivare samt insättningar på
pensionssparkonton fr.o.m. den 8 april 1995. Äldre bestämmelser gäller således
för betalningar under året fram t.o.m. den 7 april. Det innebär att
inbetalningar under denna del av året är avdragsgilla under förutsättning att de
ryms inom avdragsutrymmet enligt äldre regler. För inbetalningar efter den 7
april i år gäller det nya lägre avdragstaket. Eftersom avdragstaket beräknas med
utgångspunkt från pensionssparande under hela beskattningsåret får inbetalningar
göras efter sistnämnda dag med avdragsrätt med ett belopp som tillsammans med
tidigare inbetalningar under året ryms inom det nya avdragsutrymmet (för
anställda med tjänstepensionsskydd är detta utrymme ett halvt basbelopp med
tillägg motsvarande 5 % av den del av förvärvsinkomsten som ligger i skiktet
10-20 basbelopp).
Övergångsregeln kan illustreras med följande exempel.
Basbeloppet för beskattningsåret 1995 är 35 700 kr. En skattskyldig betalar i
februari 1995 en P-försäkringspremie om 7 850 kr. Hans inkomst under året antas
understiga tio basbelopp. Efter den 7 april detta år är avdragsutrymmet halverat
till 17 850 kr. Den skattskyldige kan efter denna dag under resten av året
betala premier på högst 10 000 kr med avdragsrätt.
Om den skattskyldige i stället betalat en premie på 35 700 kr under februari
månad är hela beloppet avdragsgillt. Eventuella ytterligare premieinbetalningar
under den återstående delen av året blir inte avdragsgilla till någon del.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1995

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds,
Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i
Europeiska unionen.