Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att ett nytt register för avisering av folkbok-
föringsuppgifter skall inrättas. Registret skall ersätta personbanden och
riksaviseringsbandet som därigenom kan avskaffas. Riksskatteverket
skall ha registeransvaret för det nya aviseringsregistret. Registret skall få
användas av myndigheter för aktualisering, kontroll och komplettering av
uppgifter i myndigheternas personregister.
Aviseringsregistret skall innehålla uppgifter om en persons identitet,
bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter som behövs för att
behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsuppgifter skall kunna
tillgodoses. Vissa uppgifter som är av särskilt känslig natur skall inte få
registreras. I huvudsak skall registret innehålla endast aktuella uppgifter.
Registret föreslås reglerat i en särskild lag om aviseringsregister.
Lagen om aviseringsregister föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 201
1994/95:201
1 Förslag till riksdagsbeslut...................................................4
2 Lagtext..........................................................................5
2.1 Förslag till lag om aviseringsregister................................5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister...................................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289).................8
2.4 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)................. 10
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigeval, m.m....................................... 12
2.6 Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)....... 13
2.7 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).... 14
3 Ärendet och dess beredning............................................... 15
4 Avisering av folkbokföringsuppgifter.................................... 16
4.1 Nuvarande ordning.....................................................16
4.2 En reformering av aviseringsverksamheten........................20
5 Nytt system för avisering av folkbokföringsuppgifter................24
5.1 Ett centralt register för avisering m.m.............................24
5.2 Registerändamål........................................................26
5.3 Registerinnehåll.........................................................27
5.4 Utlämnande på ADB-medium........................................31
5.5 Sökbegrepp..............................................................32
5.6 Gallring av uppgifter...................................................34
6 Avgifter........................................................................36
7 Ekonomiska konsekvenser.................................................37
8 Ikraftträdande................................................................38
9 Författningskommentar....................................................39
9.1 Förslaget till lag om aviseringsregister............................. 39
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister.................................................43
9.3 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)............ 43
9.4 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)............. 44
9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigeval, m.m............................................44
9.6 Förslaget till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) .... 44
Bilaga 1 Sammanfattning av Aviseringsutredningens förslag...........45
Bilaga 2 Aviseringsutredningens lagförslag.................................46
Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Folkbokföringsuppgiftema i samhället
(SOU 1994:44).....................................................53
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag......................................54
Bilaga 5 Lagrådets yttrande..................................................63
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995 ... 64
Rättsdatablad...................................................................65
1994/95:201
1994/95:201
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om aviseringsregister,
2. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
3. lag om ändring i datalagen (1973:289),
4. lag om ändring i vallagen (1972:620),
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,
6. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelse
1 § För de ändamål som anges i 2 § får med hjälp av automatisk
databehandling föras ett register för tillhandahållande av folkbok-
föringsuppgifter för hela landet (aviseringsregister).
Registerändamål
2 § Aviseringsregistret får användas av en myndighet för
1. aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i personregis-
ter som myndigheten är registeransvarig för,
2. komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt,
3. uttag av urval av personuppgifter.
Regeringen får föreskriva att registret får användas för ändamål som
avses i första stycket 3 även av annan än myndighet.
Registeransvar
3 § Riksskatteverket är registeransvarigt för aviseringsregistret.
Registerinnehåll
4 § Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller
har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer.
För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats enligt lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser
1. personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under
särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,
9. datum för inflyttning från utlandet,
Prop. 1994/95:201
10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet eller Prop. 1994/95:201
annan anledning,
11. medlemskap i icke-territoriell församling.
5 § Aviseringsregistret får även innehålla uppgifter om tidpunkt för
registrerade förhållanden samt de tekniska och administrativa uppgifter
som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Utlämnande av uppgifter
6 § Uppgift i aviseringsregistret som enligt lag eller förordning får
registreras även i annat register får lämnas ut till den registeransvarige
i form av utskrift eller på medium för automatisk databehandling.
Sökbegrepp
7 § I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift
1. som avses i 4 § 1-4 och 8,
2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island,
eller
3. om medboigarskap i land inom eller utom Europeiska unionen
(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).
Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också
användas uppgift som avses i 5 §.
Gallring
8 § Uppgift i aviseringsregistret som avses i 4 § 1-8 och 11 skall gallras
när en ny, motsvarande uppgift registreras eller när uppgiften inte längre
är aktuell. Uppgift om rättat personnummer får dock bevaras under den
tid som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år efter
utgången av det år då uppgiften registrerades.
Har en person avregistrerats från folkbokföringen, skall uppgift som
avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid avregistreringen och övriga uppgifter
tio år efter utgången av det år personen avregistrerades.
Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i
tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-
register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §'
Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska perso-
ner och av andra folkbokföringsuppgifter,
2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokförings-
lagen (1991:481) eller annan lag eller förordning prövas av skattemyn-
digheten,
3. framställning av personbevis och andra registerutdrag,
4. tillhandahållande av folkbok-
föringsuppgifter som myndigheter skyldighet enligt lag eller förord-
behöver för att fullgöra sin verk-
samhet,
5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring
hos statliga arkivmyndigheter,
6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.
4. fullgörande av underrättelse-
ning,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Senaste lydelse 1991:497.
Prop. 1994/95:201
Härigenom föreskrivs att 27 och 28 §§ datalagen (1973:289) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27
Uppgifterna i SPAR hämtas från
de statliga personregister som
används för folkbokföring, in-
komsttaxering och fastighetstaxe-
ring. Till dessa uppgifter får fogas
anteckning om att en enskild per-
son inte önskar adresserad direktre-
klam.
28
Den som begär att få uppgifter
ur en myndighets personregister
för ett sådant ändamål som avses i
26 § andra stycket 1 och 3 och
som kan tillgodoses genom SPAR
skall hänvisas till detta register.
Första stycket hindrar inte att en
skattemyndighet låter myndigheter
vars verksamhet är begränsad till
länet utnyttja annat register som
skattemyndigheten för över befolk-
ningen i länet än sådant som avses
i lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister.
Regeringen eller, efter regering-
ens bestämmande, Datainspektio-
nen får föreskriva att en statlig
myndighets personregister får
utnyttjas av en annan myndighet
för de ändamål som avses i 26 §
andra stycket 1.
§2
Uppgifterna i SPAR hämtas från
aviseringsregistret enligt lagen
(1995:000) om aviseringsregister
samt de statliga personregister som
används för inkomsttaxering och
fastighetstaxering. Till dessa upp-
gifter får fogas anteckning om att
en enskild person inte önskar ad-
resserad direktreklam.
§
Den som begär att få uppgifter
ur en myndighets personregister
för ett sådant ändamål som avses i
26 § andra stycket 1 och 3 och
som kan tillgodoses genom SPAR
eller aviseringsregistret skall hän-
visas till dessa register.
1 Lagen omtryckt 1992:446.
2 Senaste lydelse 1993:1691.
Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas Prop. 1994/95:201
skyldigheter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet i
tryckfrihetsförordningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser får
dock tillämpas intill utgången av år 1997 vid utnyttjandet av person-
banden och riksaviseringsbandet.
Prop. 1994/95:201
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § och 4 kap. 2 § vallagen
(1972:620)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
3
Vid tillämpning av 2 § beräknas
antalet röstberättigade på grundval
av skattemyndighetens personband
den 1 november föregående år.
Vid beräkningen anses som röstbe-
rättigad vaije svensk medborgare
som fyllt eller senare under kalen-
deråret fyller arton år.
§
Vid tillämpning av 2 § beräknas
antalet röstberättigade på grundval
av aviseringsregistret enligt lagen
(1995:000) om aviseringsregister
den 1 november föregående år.
Vid beräkningen anses som röstbe-
rättigad vaije svensk medborgare
som fyllt eller senare under kalen-
deråret fyller arton år.
4 kap.
2 §
I allmän röstlängd tas upp svensk
medborgare som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband är
folkbokförd i valdistriktet och som
har fyllt eller före den 1 september
det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad ändring
i den kommunala indelningen skall
träda i kraft vid följande årsskifte,
tas i längden upp den som skall
vara folkbokförd i distriktet enligt
den nya indelningen.
Under de förutsättningar som i
första stycket anges för svenska
medborgare tas i röstlängden upp
även de utlänningar som enligt
skattemyndighetens personband har
varit folkbokförda i riket den 1
november de tre åren närmast före
valåret.
I allmän röstlängd tas upp svensk
medborgare som den 1 juli enligt
aviseringsregistret är folkbokförd i
valdistriktet och som har fyllt eller
före den 1 september det år röst-
längden upprättas fyller sjutton år.
Om en beslutad ändring i den
kommunala indelningen skall träda
i kraft vid följande årsskifte, tas i
längden upp den som skall vara
folkbokförd i distriktet enligt den
nya indelningen.
Under de förutsättningar som i
första stycket anges för svenska
medborgare tas i röstlängden upp
även de utlänningar som enligt
aviseringsregistret har varit folk-
bokförda i riket den 1 november de
tre åren närmast före valåret.
Lagen omtryckt 1994:287.
10
För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden Prop. 1994/95:201
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.
För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
11
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,
m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §
Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4 kap.
vallagen (1972:620) följande särskilda bestämmelser iakttagas.
För den som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband inte
är medlem av Svenska kyrkan eller
som enligt personbandet tillhör
icke-territoriell församling görs
anteckning i röstlängden om detta
förhållande.
Omfattar valdistrikt, som avses i
vallagen, två eller flera försam-
lingar eller distrikt eller delar av
församlingar eller distrikt vid val
av kyrkofullmäktige, skall särskild
del av röstlängden uppläggas för
vaije församling eller kyrkligt
valdistrikt eller del därav. Om det
behövs med anledning av beslutad
ändring i församlingsindelningen,
skall särskild del av röstlängden
uppläggas för det område av för-
samlingen som indelningsändringen
avser.
För den som den 1 juli enligt
Svenska kyrkans medlemsregister
inte är medlem av Svenska kyrkan
eller som enligt aviseringsregistret
enligt lagen (1995:000) om avise-
ringsregister tillhör icke-territoriell
församling görs anteckning i röst-
längden om detta förhållande.
Omfattar valdistrikt, som avses i
vallagen, två eller flera försam-
lingar eller distrikt eller delar av
församlingar eller distrikt vid val
av kyrkofullmäktige, skall särskild
del av röstlängden läggas upp för
vaije församling eller kyrkligt
valdistrikt eller del därav. Om det
behövs med anledning av beslutad
ändring i församlingsindelningen,
skall särskild del av röstlängden
läggas upp för det område av för-
samlingen som indelningsändringen
avser.
Har det om någon gjorts en anteckning enligt andra stycket och har
begäran om rättelse inte framställts på det sätt som sägs i 4 kap. 4 §
första stycket vallagen, skall skattemyndigheten besluta om rättelse i
röstlängden, om det är uppenbart att anteckningen är felaktig. En sådan
ansökan skall ha gjorts hos skattemyndigheten senast den 1 oktober det
år då röstlängden upprättades. I fråga om en sådan ansökan och beslut
med anledning därav äger 4 kap. 4 § vallagen motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Lagen omtryckt 1994:288.
12
Prop. 1994/95:201
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § sametingslagen (1992:1433) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
3 §
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden
och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller
fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i
andra stycket anges för svenska
medborgare skall i röstlängden tas
upp även de utlänningar som enligt
folkbokföringsregistret har varit
folkbokförda i landet den 1 novem-
ber de tre åren närmast före valåret
och som anmäler sig till valnämn-
den.
Under de förutsättningar som i
andra stycket anges för svenska
medborgare skall i röstlängden tas
upp även de utlänningar som enligt
aviseringsregistret enligt lagen
(1995:000) om aviseringsregister
har varit folkbokförda i landet den
1 november de tre åren närmast
före valåret och som anmäler sig
till valnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
13
Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 15 § skatteregisterlagen
(1980:343)' skall sättas närmast före 14 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
14
Den 28 oktober 1987 fattade riksdagen ett principbeslut om en ny
organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:158, bet. 1987/88:SkU2,
rskr. 1987/88:2). Därigenom skapades förutsättningar för en överflyttning
av ansvaret för folkbokföringen från pastorsämbetena till de lokala
skattemyndigheterna. Genom beslut den 18 februari 1988 bemyndigade
regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en kommitté med
uppdrag att utarbeta förslag till genomförande av en ny organisation för
folkbokföringen.
I delbetänkandet Lag om folkbokföringsregister m.m. (SOU 1990:18)
redovisade kommittén bl.a. ett förslag till registerlag. Kommittén föreslog
i betänkandet att det skulle inrättas lokala folkbokföringsregister för varje
skattekontors verksamhetsområde. Vidare föreslogs ett centralt referens-
och aviseringsregister som bl.a. skulle tillgodose samhällets behov av
basuppgifter. Datainspektionen avstyrkte i sitt remissyttrande förslaget om
att inrätta ett centralt referens- och aviseringsregister och anförde bl.a.
att aviseringsverksamheten borde regleras separat från folkbokförings-
verksamheten.
Något förslag till ett nytt centralt register för avisering lades inte fram
i samband med förslaget om inrättandet av nya folkbokföringsregister. I
propositionen förutsattes att frågan om ett nytt centralt register för
aviseringsverksamheten och frågor som hängde samman med kopplingen
till det statliga person- och adressregistret skulle utredas närmare (prop.
1990/91:53 s. 19).
Genom beslut den 23 april 1992 bemyndigade den dåvarande regering-
en det statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden om folkbokföring
att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågan om den framtida
aviseringen av folkbokföringsuppgifter. Till särskild utredningsman
förordnades landshövdingen Rolf Wirtén. Utredningen antog namnet
Aviseringsutredningen och avlämnade i mars 1994 betänkandet Folkbok-
föringsuppgiftema i samhället (SOU 1994:44). Utredningens samman-
fattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i
bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-
ser som yttrat sig finns i bilaga 3. En sammanställning över remissyttran-
dena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr
Fi94/1261).
Regeringen uppdrog den 26 maj 1994 åt Statskontoret att utreda de
ekonomiska konsekvenserna av Aviseringsutredningens förslag. Stats-
kontoret har i en promemoria den 12 oktober 1994 redovisat resultatet av
denna utredning.
Regeringen behandlar i det följande Aviseringsutredningens förslag om
den framtida aviseringen av folkbokföringsuppgifter. Som senare kommer
att framgå (avsnitt 4.2) tar regeringen inte nu ställning till alla de förslag
Aviseringsutredningen lagt fram, utan förslagen i propositionen inskränks
Prop. 1994/95:201
15
till en modernisering och lagreglering av den nuvarande aviseringsverk- Prop. 1994/95:201
samheten.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över det lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten.
Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i skatteregisterla-
gen. Ändringen i skatteregisterlagen är av sådan enkel beskaffenhet att
Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.
Personbanden och riksaviseringsbandet
Samhällets behov av uppgifter om befolkningen tillgodoses i stor
utsträckning genom uppgifter från folkbokföringen. Uppgiftslämnandet
sker främst genom folkbokföringens regionala register över befolkningen
(personbanden) och det s.k. riksaviseringsbandet. Uppgifterna i person-
banden och riksaviseringsbandet hämtas huvudsakligen från de lokala
folkbokföringsregistren.
Personbanden och riksaviseringsbandet har varit i drift sedan slutet av
1960-talet. Registren är i stort sett inte författningsreglerade. Vissa
bestämmelser finns dock i folkbokföringskungörelsen (1967:495) och i
förordningen (1981:4) om det statliga person- och adressregistret (SPAR-
förordningen).
Bestämmelser om innehållet i personbanden finns i 74 § folkbokförings-
kungörelsen och i beslut av Riksskatteverket (RSV) meddelade med stöd
av denna bestämmelse. Personbanden innehåller huvudsakligen uppgifter
om namn, personnummer, adress, födelsehemort, folkbokföringsort,
medborgarskap, civilstånd och s.k. samhörighetsperson. Innehållet
överensstämmer i stort med innehållet i de lokala folkbokföringsregistren.
I personbanden finns dock endast aktuella uppgifter. Vissa uppgifter,
såsom vämpliktsförhållanden och vapeninnehav, finns endast i person-
banden. Andra uppgifter, såsom våidnadsförhållanden och adoption, finns
endast i de lokala folkbokföringsregistren.
Från personbanden sker ett omfattande uppgiftslämnande till bl.a. kom-
muner och landsting. Större kommuner tar emot veckovisa aviseringar
över samtliga förändringar i folkbokföringen för kommuninvånarna på
magnetband eller diskett. Därutöver görs ett stort antal uttag på listor
eller adressetiketter. Det kan gälla exempelvis uppgifter till kommuner
16
om nyinflyttade eller till sjukhus och vårdcentraler om avlidna. Vissa Prop. 1994/95:201
forskningsinstitutioner begär särskilda kategoriuttag, t.ex. uppgifter om
personer i vissa åldersgrupper eller på viss bostadsort.
Uppgifterna i personbanden används vidare som underlag för fram-
ställning av röstlängder och ransoneringshandlingar.
Ändringar av uppgifterna i personbanden sammanställs veckovis i det
s.k. riksaviseringsbandet. Uppgifter om personer vars uppgifter inte
ändrats den aktuella veckan finns således inte i riksaviseringsbandet.
Avisering av folkbokföringsuppgifter från riksaviseringsbandet till
myndigheter regleras i 8 § SPAR-förordningen. De myndigheter som kan
få uppgifter från riksaviseringsbandet är Rikspolisstyrelsen, Kriminal-
vårdsstyrelsen, Centralnämnden för fastighetsdata, Vämpliktsverket,
Statens räddningsverk, Riksförsäkringsverket, Vägverket, Statistiska
centralbyrån, RSV, skattemyndigheterna, Centrala studiestödsnämnden,
Statens invandrarverk, länsstyrelserna, Svenska kyrkans centralstyrelse
och kyrkoråd i församling eller samfallighet inom Svenska kyrkan.
Utöver den författningsreglerade aviseringen sker uppgiftslämnande ur
riksaviseringsbandet enligt centrala överenskommelser mellan RSV och
andra myndigheter. Denna avisering kan antingen vara löpande eller avse
uttag vid vissa tidpunkter.
Utlämnande av uppgifter från personbanden och riksaviseringsbandet
sker i första hand med hjälp av magnetband. Från personbanden till-
handahålls även uppgifter genom framställning av adressetiketter. Den
största delen av uppgiftslämnandet från riksaviseringsbandet avser uppgift
om namn, personnummer och adress men även andra uppgifter lämnas
ut i varierande omfattning.
De lokala folkbokföringsregistren
För de lokala skattekontorens verksamhetsområde förs lokala folkbok-
föringsregister. Dessutom förs ett centralt referensregister för hela landet.
Grundläggande bestämmelser om folkbokföringsregistren finns i lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister. Registren används i första hand
för den löpande folkbokföringsverksamheten enligt folkbokföringslagen
(1991:481). Andra användningsområden är framställning av personbevis
och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter
behöver för att fullgöra sin verksamhet (2 § lagen om folkbokförings-
register).
De lokala folkbokföringsregistren innehåller de uppgifter om en persons
bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden, m.m. som behövs
för folkbokföringsverksamheten. Registren innehåller endast uppgifter om
personer som är eller har varit folkbokförda.
Det centrala referensregistret upptar alla personer som är eller har varit
folkbokförda eller som annars har tilldelats personnummer. Referens-
registret innehåller uppgift om personnummer och grunden för till-
delningen av personnummer. Vidare finns i registret de uppgifter om
namn och avregistrering som senast registrerats i ett lokalt folkbok-
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 201
17
föringsregister samt information om från vilket lokalt register uppgifterna Prop. 1994/95:201
hämtats. Referensregistret uppdateras vaije dygn med uppgifter från de
lokala folkbokföringsregistren.
De lokala folkbokföringsregistren används i stort sett inte för avisering
av folkbokföringsuppgifter. Skattemyndigheterna lämnar emellertid
underrättelser till vissa myndigheter om registreringar i de lokala regist-
ren enligt bestämmelser i förordningen (1991:750) om folkbokförings-
register m.m.
Uppgifter ur de lokala folkbokföringsregistren tillhandahålls däremot
i mycket stor omfattning genom att personbevis utfärdas på grundval av
registeruppgifterna. RSV har fastställt formulär för olika typer av
personbevis. Årligen utfärdas ca 2,5 miljoner sådana bevis. Personbevis
tas normalt fram helt maskinellt. Handläggaren registrerar endast
personens personnummer och anger vilket ändamål personbeviset skall
användas för. Personbevisens innehåll kontrolleras inte i sak manuellt
mot registret och de bestyrks inte genom någon underskrift. Före
expediering görs endast en kontroll av att utskriften i tekniskt avseende
är riktig. De personbevisformulär som oftast efterfrågas rör ansökan om
pass för barn under 18 år, studier, fastighetsärende, firmaregistrering,
anställning, utfärdande av ID-kort, bankärende och äktenskapsmål.
Vidare utfärdas ett stort antal s.k. hemortsbevis, dvs. ett bevis om var en
person var folkbokförd den 1 november föregående år.
Uppgifter ur de lokala folkbokföringsregistren lämnas också i mycket
stor utsträckning vid telefonförfrågningar till skattemyndigheterna. Dessa
telefonförfrågningar avser i första hand aktuell adress eller personnum-
mer. Motsvarande förfrågningar sker även skriftligt i stor omfattning. En
allmän uppfattning är att det totala antalet förfrågningar kan beräknas till
mellan två och tre gånger antalet utfärdade personbevis.
Antalet utfärdade personbevis och antalet förfrågningar har ett starkt
samband. Det är i många fall en tillfällighet i vilken form uppgifterna
hämtas in från skattemyndigheterna. Om möjligheten att få folkbokfö-
ringsuppgifter på telefon inskränks ökar i stället efterfrågan på person-
bevis.
Det statliga person- och adressregistret (SPAR)
En av de stora mottagarna av aviseringar från riksaviseringsbandet är det
statliga person- och adressregistret (SPAR). Bestämmelser om SPAR
finns i 26-28 §§ datalagen (1973:289) och SPAR-förordningen. Registret
får användas för aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i
andra personregister, komplettering och kontroll av personuppgifter i
övrigt samt uttag av urval av personuppgifter (urvalsdragningar). Enligt
28 § datalagen skall den som begär att få uppgifter ur en myndighets
personregister för ändamål som kan tillgodoses genom SPAR i princip
hänvisas till detta register. Denna bestämmelse begränsar emellertid inte
den enskildes rätt att med stöd av offentlighetsprincipen få ut uppgifter
18
från en myndighets personregister. En omfattande försäljning sker av
personuppgifter från SPAR bl.a. för direktreklamändamål.
En särskild myndighet, Statens person- och adressregistemämnd
(SPAR-nämnden), är registeransvarig för SPAR.
SPAR innehåller uppgifter om alla personer som är folkbokförda, har
skattsedel eller är inskrivna i allmän försäkringskassa. I SPAR finns
förutom folkbokföringsuppgifter som hämtas från folkbokföringsregistren
också uppgifter från det centrala skatteregistret och registret för
fastighetstaxering, bl.a. uppgift om taxerad förvärvsinkomst, inkomst av
kapital och visst fastighetsinnehav. Bestämmelserna om registerinnehållet
i SPAR och formerna för utlämnande av uppgifter ur SPAR har ändrats
vid flera tillfällen under senare år. SPAR-nämnden har fortlöpande
bedrivit en utvärdering av registrets innehåll och användning.
För den som anmält att han eller hon inte önskar adresserad direkt-
reklam skall SPAR innehålla uppgift om detta (reklamspärr). Uppgifter
om en person med reklamspärr får inte lämnas ut till någon som avser att
använda uppgiften till direktreklam (4 § SPAR-förordningen). SPAR är
den dominerande källan för direktreklamadresser. En reklamspärr i SPAR
har därför stor genomslagskraft. 1 utlandet har försök gjorts att upprätta
spärrlistor, s.k. Robinson-listor. Avsikten är att avsändaren, innan utskick
sker, skall använda spärrlistan för att föra bort personer med reklamspärr
från sin egen adresslista. Erfarenheterna av systemet med sådana
spärrlistor har emellertid inte varit särskilt goda. Ett system med få
adresskällor gör det självfallet enklare för den enskilde att genom
reklamspärr undgå oönskad reklam.
Enligt ett avtal sköter DAFA Data AB (DAFA) drift och marknads-
föring av tjänster från SPAR. För rätten till drift och marknadsföring av
SPAR betalar DAFA enligt avtalet till staten en fast årlig avgift och en
rörlig provision per uttagen adressuppgift.
Från SPAR tillhandahålls uppgifter dels genom olika former av kon-
ventionell avisering på samma sätt som från personbanden och riks-
aviseringsbandet, dels genom att terminaler och datorer är anslutna till
registret. Ett stort antal myndigheter, främst polismyndigheterna, Centrala
studiestödsnämnden, Centralnämnden för fastighetsdata samt Svenska
kyrkans olika oigan utnyttjar också på olika sätt SPAR i verksamheten.
Det är i första hand statliga myndigheter som använder terminaltjänsten,
mätt i antalet anslutna terminaler. Men även enskilda företag och
organisationer nyttjar terminaltjänstema i SPAR för sin verksamhet. Det
är främst banker och försäkringsbolag men även andra stora företag,
tidningsredaktioner m.fl. som har direktåtkomst till SPAR.
Antalet frågor mot SPAR via anslutna terminaler uppskattas för år 1993
till drygt 15 miljoner transaktioner, som till största delen avser uppgift
om namn, personnummer och adress.
Utlämnandet av uppgifter via terminal från SPAR är begränsat på så
sätt att andra mottagare än myndigheter, banker och försäkringsbolag har
tillgång endast till uppgifter om namn, adress, folkbokföringsort och
avregistrering från folkbokföringen, om inte Datainspektionen medger
annat i vaije särskilt fall. De övriga uppgifter som, efter medgivande av
Prop. 1994/95:201
19
Datainspektionen, kan komma ifråga är svenskt medborgarskap, Prop. 1994/95:201
födelsehemort och samhörighet.
Ett ändamål för SPAR är, som tidigare nämnts, urvalsdragningar (26 §
första stycket datalagen). Urval kan göras exempelvis på uppgift om taxe-
rad förvärvsinkomst, fastighetsinnehav, kön eller viss födelsetid eller
kombinationer av dessa uppgifter. Årligen görs omkring 300 veckovisa
och 3 000 engångsvisa urvalsdragningar för direktreklamändamål. Av
dessa grundar sig för närvarande ca 25 % på inkomst och ca 10 % på
fastighetsinnehav. De uppgifter som lämnas ut är namn och adress på de
personer som definieras genom valet av urvalskriterier.
Brister i nuvarande ordning
De olika typer av uppgifter om en folkbokförd person som registreras
inom folkbokföringen har stor betydelse för den enskilde. För en persons
rättigheter och skyldigheter i samhället är det i många fall avgörande om
han är folkbokförd här i landet och på vilken ort han i så fall skall anses
bosatt. Uppgifter om familjeförhållanden ligger exempelvis till grund för
hindersprövning och utgör underlag för olika sociala förmåner. I flera
sammanhang föreligger olika regler för svenskar och utländska med-
borgare. Även i sådana situationer är det medborgarskapsuppgiftema
inom folkbokföringen som till stor del ligger till grund för olika
ställningstaganden hos myndigheter. Över huvud taget används folkbok-
föringsuppgifter i stor omfattning av myndigheterna. För den enskilde
liksom för myndigheterna är det därför angeläget att uppgifterna från
folkbokföringen tillhandahålls på ett tillförlitligt sätt.
Det nuvarande systemet för förmedling av folkbokföringsuppgifter via
personbanden och riksaviseringsbandet har i huvudsak fungerat väl. Den
teknik som har använts är emellertid numera föråldrad och innebär att ett
onödigt stort arbete måste utföras manuellt, bl.a. genom en omfattande
expediering av försändelser med magnetband. Tekniken som används
medför också ökade kostnader för bl.a. underhåll av systemet och
manuella rättelser.
Kritik har också framförts mot att det tar alltför lång tid innan uppgifter
om förändringar inom folkbokföringen når fram till mottagaren. Genom
att personbanden uppdateras endast en gång i veckan uppstår en
eftersläpning av aktualiseringama hos användarna. Särskilt när det gäller
uppgifter om nya adresser får denna eftersläpning ekonomiska konsekven-
ser. I vissa fall kan det dröja flera veckor innan aktuella uppgifter
förmedlats till användarna via personbanden och riksaviseringsbandet.
Tillgången till riktiga och aktuella adressuppgifter har en stor ekono-
misk betydelse för myndigheter och företag. Riksrevisionsverket har i
rapporten Fel data kostar (F 1992:2) påpekat att felaktiga adresser kostar
samhället betydande summor varje år. Posten AB har i sitt remissyttrande
anfört att enbart för Posten AB uppgår kostnaderna till cirka 400 milj.
20
kronor varje år. Till detta kommer kostnaderna hos myndigheter, företag Prop. 1994/95:201
och oiganisationer för returer, adressefterforskning, förseningar m.m.
Innehållet i personbanden tillgodoser inte heller helt myndigheternas
behov av uppgifter. I personbanden finns t.ex. endast ett adressfält. Detta
innebär att för den som i det lokala folkbokföringsregistret har såväl en
bostadsadress som en särskild postadress måste man välja vilken adress
uppgiftsmottagama skall få. Vissa av mottagarna har behov av att veta
postadressen, andra behöver bostadsadressen och några behöver båda.
Även utrymmet för adresser är så begränsat att den fullständiga adressen
inte alltid ryms. Detta gäller särskilt adresser till utlandet. Vidare är
utrymmet för namn så begränsat att förkortningar av namnen ganska ofta
förekommer. I de lokala folkbokföringsregistren finns däremot normalt
fullständiga namn registrerade.
Det finns vidare brister i det samhörighetsbegrepp som används för att
knyta samman familjemedlemmar. I personbanden finns för minderåriga
barn en uppgift om relation till en vuxen person, s.k. sökperson.
Sökpersonsbegreppet bygger på äldre förhållanden och anger i första
hand den man som barnet är folkbokfört hos även om denne varken är
far eller vårdnadshavare till barnet. Sökpersonuppgiften leder bl.a. därför
ofta till missförstånd hos mottagarna.
Ytterligare en brist i nuvarande ordning är att innehållet i och an-
vändningen av personbanden och riksaviseringsbandet i stort sett inte är
författningsreglerad. En modernisering och författningsreglering av
aviseringsverksamheten är därför enligt regeringens mening nödvändig.
Remissinstanserna har också ställt sig positiva till Aviseringsutredningens
förslag om att ersätta personbanden och riksaviseringsbandet med ett nytt
centralt register. Statskontoret anser dock i sitt remissyttrande att
alternativ till ett centralt register för avisering bör utredas.
SPAR
Aviseringsutredningen har föreslagit att det nya aviseringsregistret även
skall ersätta SPAR. Utredningen har därvid anfört bl.a. att en viktig
faktor när det gäller skyddet för den personliga integriteten är att det är
lättare för den registrerade att få en felaktig registeruppgift rättad ju färre
register som förs. Ansvaret för ett register som förser samhället med
uppgifter om befolkningen bör enligt utredningen ligga hos RSV, dvs.
den myndighet inom vars verksamhet uppgifterna samlas in. Vidare finns
enligt utredningen numera inte några bärande skäl för att ha en särskild
myndighet utanför skatteförvaltningen som mellanled för tillhandahållande
av folkbokföringsuppgifter.
Flera remissinstanser har avstyrkt utredningens förslag i denna del.
Förslaget om att SPAR skall läggas ned avstyrks av bl.a. Statskontoret,
Post- och telestyrelsen, Statens person- och adressregistemämnd, Svenska
Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund,
Pös ten AB, DAFA Data AB och Swedma.
21
Statskontoret har i sitt remissyttrande anfört att det finns en risk för
sammanblandning av kommersiell verksamhet med myndighetsutövning,
korssubventionering, insyn i affärsförhållanden, beroendeställningar m.m.
Det senare med hänsyn till att delar av verksamheten kan vara starkt
integrerade med enskilda företags verksamhet. Riskerna med att etablera
ett leverantörsförhållande mellan RSV och enskilda får enligt Stats-
kontorets mening inte underskattas. Vissa tjänster förutsätter även att
kund- eller personnummerförteckningar delges och förvaras hos
driftansvarig, vilket kan vara känsligt när det gäller RSV. Statskontoret
menar att skattemyndigheternas ansvar bör begränsas till att hålla register
med korrekta folkbokföringsuppgifter. Posten AB anser att det av
integritets- och säkerhetsskäl inte är önskvärt med urval från det känsliga
aviseringsregistret. Det är inte heller lämpligt att tillåta uppkopplingar
från allmänhet eller företag och oiganisationer till dessa integritetskänsli-
ga register. Posten AB anser att ett särskilt adressregister bör inrättas.
Adressregistret bör skötas av ett bolag. Övriga remissinstanser som är
kritiska till förslaget anför bl.a. att det är olämpligt att RSV sätts i ett
kommersiellt leverantörsförhållande till näringslivet såsom leverantör av
aviseringar och urvalsdragningar. Riksrevisionsverket stöder utredningens
förslag om att ett centralt register i första hand bör komma i fråga.
Verket anser emellertid att ställningstagandet för direktreklamuttag ur
registret är otillräckligt underbyggt.
Avsikten med att inrätta SPAR var bl.a. att begränsa behovet av andra
befolkningsregister, vilka helt eller delvis byggts upp för samma syften
som SPAR och då under enskilt huvudmannaskap. SPAR har varit i drift
sedan år 1978. Driften av registret har alltsedan dess tillkomst handhafts
av DAFA. När DAFA ombildades till aktiebolag den 1 juli 1986
överfördes registeransvaret för SPAR till SPAR-nämnden. I den propo-
sition som låg till grund för SPAR-nämndens inrättande anfördes att
huvudmannaskapet, dvs. ansvaret för SPARrs innehåll och användning,
borde läggas på en statlig myndighet. 1 huvudmannaskapet borde dock
normalt inte ingå den mera datatekniska driften och underhållet av
systemet och inte heller försäljningen av uppgifter från registret.
Ansvarig myndighet borde vara fristående från såväl sakansvarig
myndighet som drift- och försäljningsorganisation. En verksamhet som
bedrivs på affärsmässiga grunder och i konkurrens ansågs inte förenlig
med ett huvudmannaskap för SPAR och liknande personregister (prop.
1984/85:225 s. 29).
Det nuvarande systemet fungerar enligt remissinstanserna bra. Genom
SPAR har företagen i Sverige bättre tillgång än i andra länder till aktuella
adresser för direktreklamändamål. Om ett särskilt register är den
dominerande adresskällan har den enskilde lättare att få sitt önskemål att
slippa direktadresserad reklam tillgodosett än om flera olika register
levererar adressuppgifter för direktreklamändamål. Skulle möjligheterna
till urvalsdragningar för direktreklamändamål helt upphöra kommer
sannolikt mängden oadresserad reklam att öka avsevärt.
I likhet med utredningen anser regeringen att det från integritetsskydds-
synpunkt finns skäl som talar för att det skall finnas endast ett register för
Prop. 1994/95:201
22
tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Flera remissinstanser är Prop. 1994/95:201
emellertid kritiska till förslaget att överföra SPAR-nämndens verksamhet
på RSV. Ett överflyttande av verksamheten på RSV reser på nytt de
frågeställningar som var aktuella vid SPAR-nämndens tillkomst.
Regeringen är inte nu beredd att ta ställning till om ett nytt aviserings-
register även skall ta över SPAR:s funktioner. Också frågan om hur uttag
av urval för direktreklamändamål skall lösas behöver övervägas
ytterligare. Flera remissinstanser, däribland RSV och Datainspektionen,
är kritiska till utredningens förslag om att urval av personer efter inkomst
och fastighetsinnehav skall få göras genom att det föreslagna aviserings-
registret sambearbetas med skatteregistret.
Det är enligt regeringens bedömning väsentligt att uppbyggnaden av ett
nytt aviseringsregister som ersätter dagens bristfälliga system kan
påbörjas så snart som möjligt. De ändringar av nuvarande system som är
nödvändiga för att råda bot på de tidigare angivna bristerna i systemet
bör därför genomföras nu, trots att ställning inte tagits till SPAR:s
framtid.
En modernisering och lagreglering av den nuvarande aviseringsverk-
samheten innebär att aviseringsregistret endast kommer att användas för
utlämnande av personuppgifter till myndigheter i form av utskrift eller på
ADB-medium och inte via terminal. Uppbyggnaden och driften av ett
register som myndigheterna har terminalåtkomst till föranleder väsentligt
högre kostnader än ett register utan terminalåtkomst. Samtidigt medför
terminalåtkomsten betydande fördelar för användarna. Terminalåtkomst
ger bl.a. möjligheter att rationalisera och effektivisera myndigheternas
verksamhet och därigenom lägre kostnader i verksamheten. Kostnaderna
för den vidareutveckling av registret som behövs för att ansluta myndig-
heterna via terminal till registret bör därför enligt regeringens mening
betalas av användarna. Flera remissinstanser har emellertid ställt sig
negativa till att de skall erlägga avgifter för att använda registret om de
inte kompenseras genom ökade anslag. Regeringen återkommer till frågan
om terminalåtkomst till aviseringsregistret och om avgiftsbeläggning av
registret (se avsnitt 6) i ett senare sammanhang. I det sammanhanget
kommer också frågan om enskildas åtkomst till registret att behandlas.
Regeringen tar i det följande upp endast de frågor som föranleds av att
personbanden och riksaviseringsbandet ersätts med ett nytt aviserings-
register.
23
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: För tillhandahållande av folkbokföringsupp-
gifter skall inrättas ett aviseringsregister som skall ersätta person-
banden och riksaviseringsbandet. Bestämmelserna om aviserings-
registret tas in i en särskild lag.
Riksskatteverket skall vara registeransvarigt för aviseringsregistret.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer delvis med regering-
ens förslag. Utredningen har emellertid föreslagit att aviseringsregistret
skall ersätta såväl personbanden och riksaviseringsbandet som det statliga
person- och adressregistret (SPAR).
Remissinstanserna: Statskontoret avstyrker utredningens förslag.
Övriga remissinstanser tillstyrker att personbanden och riksaviserings-
bandet ersätts av ett nytt centralt register för avisering.
Skälen för regeringens förslag: En viktig aspekt när det gäller skyddet
för den personliga integriteten är att de uppgifter som registreras om en
person är aktuella och korrekta. Det är också av stort intresse att
myndigheter på ett kostnadseffektivt och säkert sätt kan få tillgång till de
folkbokföringsuppgifter de har behov av i verksamheten. Utlämnandet av
folkbokföringsuppgifter genom personbanden och riksaviseringsbandet är
som tidigare nämnts (avsnitt 4.2) förenat med betydande brister.
Personbanden och riksaviseringsbandet måste därför ersättas med ett nytt
system för avisering.
I fråga om det nya systemets struktur anser regeringen i likhet med
Aviseringsutredningen att ett centralt register har betydande fördelar. I
stort sett samtliga remissinstanser har också varit positiva till att ett
centralt register inrättas som ersättning för personbanden och riks-
aviseringsbandet. Ett centralt register medför att det är enklare att hålla
uppgifterna uppdaterade på samma nivå. Det är även lättare att genom-
föra rättelser och avstämningar mot andra register som omfattar en stor
del av befolkningen. För att folkbokföringsuppgiftema skall kunna
tillhandahållas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bör därför inrättas
ett centralt aviseringsregister som ersättning för personbanden och
riksaviseringsbandet.
Ansvaret för aviseringsregistret bör, i likhet med vad som gällt för
personbanden och riksaviseringsbandet, åligga skatteförvaltningen. Detta
framstår som naturligt mot bakgrund av att ansvaret för folkbokföringen
i dag helt ligger inom skatteförvaltningen. Tillhandahållande av folkbok-
föringsuppgifter till olika användare är också ett av ändamålen med
folkbokföringsverksamheten.
För folkbokföringsverksamheten finns som tidigare nämnts ett centralt
referensregister för hela landet. Det kan verka naturligt att utvidga
24
innehållet i det centrala referensregistret och på så sätt skapa ett centralt Prop. 1994/95:201
aviserings- och referensregister. Det centrala referensregistret och de
lokala folkbokföringsregistren utgör emellertid ett integrerat system. När
referensregistret inte är i drift kan ändringar i de lokala folkbokförings-
registren inte registreras. Inte heller kan registerutdrag skrivas ut
eftersom dessa ofta skall innehålla uppgifter som måste hämtas ur
referensregistret. Från driftsäkerhetssynpunkt är det därför lämpligare att
ha aviseringsverksamheten skild från referensregistret. Dessutom ingår
referensregistret i den ADB-verksamhet som handhas av RSV Data-
Service. Skall driften av det nya aviseringsregistret upphandlas krävs
därför att registret är skilt från det nuvarande referensregistret.
Mot bakgrund av det angivna anser regeringen i likhet med utredningen
att den framtida aviseringen på samma sätt som i dag bör skötas från ett
register som är skilt från det nuvarande referensregistret. Regeringen
föreslår därför att referensregistret behålls i sin nuvarande form och att
ett separat aviseringsregister inrättas.
Huvudansvaret för aviseringsregistret och aviseringsverksamheten bör
enligt regeringens mening ligga på RSV i egenskap av centralmyndighet
för folkbokföringen. Aviseringsverksamheten kommer således att drivas
separat från den övriga folkbokföringsverksamheten hos de lokala
skattekontoren. Det är också en ordning som i stort överensstämmer med
vad som hittills har gällt.
Aviseringstredningen har föreslagit att bestämmelser om aviserings-
registret skall tas in i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.
Regleringen av aviseringsregistret kommer dock endast delvis att
sammanfalla med de nuvarande folkbokföringsregistren. Särskilda
bestämmelser om bl.a. ändamål, innehåll och gallring måste införas på
grund av aviseringsregistrets speciella funktion. Att ta in bestämmelser
om aviseringsregistret i lagen om folkbokföringsregister innebär enligt
regeringens mening att lagen kan bli svåröverskådlig. Regeringen föreslår
därför att reglerna tas in i en särskild lag om aviseringsregister.
25
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: Aviseringsregistret skall få användas av
myndigheter för aktualisering, komplettering och kontroll av
uppgifter i andra personregister, för komplettering och kontroll av
personuppgifter i övrigt samt för uttag av urval av personuppgifter.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens förslag.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra mot
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Aviseringsregistrets ändamål skall
vara att tillgodose myndigheternas behov av folkbokföringsuppgifter.
Uppgifterna kommer till övervägande del att behövas för att aktualisera,
komplettera och kontrollera personregister som förs med hjälp av ADB
hos myndigheterna. Det kan dock förekomma att en myndighet har behov
av information även om en person som inte finns i myndighetens egna
personregister. Det bör naturligtvis vara möjligt att använda aviserings-
registret även i sådana fall för kontroller och kompletteringar.
Utlämnandet av uppgifter till myndigheter sker också till viss del efter
vissa urvalsfaktorer. Exempelvis sker utlämnande av uppgifter om
personer i olika åldersgrupper till värnplikts- och skolmyndigheter. Även
de uttag av uppgifter som i dag görs för framställning av röstlängd görs
efter vissa urvalsfaktorer. Ändamålsbeskrivningen bör omfatta även
sådana uttag av urval av personuppgifter.
Utredningen har föreslagit att ändamålsbeskrivningen skall omfatta även
registrets användning för framställning av röstlängd. Röstlängden är i dag
en utskrift på papper av uppgifter ur personbanden. Vallagskommittén har
i sitt slutbetänkande Vallagen (SOU 1994:30) föreslagit att en lag om
röstlängdsregister skall införas. Uppgifterna till röstlängdsregistret skall
enligt förslaget hämtas från det nu föreslagna aviseringsregistret.
Vallagskommitténs förslag bereds för närvarande inom Justitiedeparte-
mentet. Enligt regeringens bedömning ryms såväl den nuvarande
ordningen för upprättande av röstlängd som utlämnandet av uppgifter till
det av Vallagskommittén föreslagna röstlängdsregistret inom de ändamål
som vi nu föreslår. Även om innehållet i aviseringsregistret, liksom de
sökbegrepp som föreslås få användas i registret, påverkas av att
uppgifterna i registret skall användas för röstlängder utgör inte det enligt
regeringens bedömning ett sådant skäl som motiverar att det särskilt
behöver anges att registret får användas för framställning av röstlängd.
26
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: Aviseringsregistret skall få innehålla de
uppgifter från det centrala referensregistret och de lokala folkbok-
föringsregistren som behövs för aviseringsverksamheten. Registret
skall huvudsakligen innehålla endast aktuella uppgifter.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag.
Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslaget utan erinran. Flera
remissinstanser anser emellertid att ytterligare uppgifter behövs i registret
för att deras behov av uppgifter skall tillgodoses. De uppgifter som
begärs är framför allt historiska uppgifter. Datainspektionen anser att en
särskild spärrmarkering som utvisar att en särskild identitetskontroll bör
företas av den som utnyttjar uppgifterna bör införas i aviseringsregistret.
RSV anser att uppgift om valdistriktskod inte bör registreras i aviserings-
registret utan att uppgiften i stället bör föras i ett särskilt register. Vidare
bör enligt RSV den ordning som i dag i praktiken tillämpas när en
fastighet är uppdelad på mer än ett valdistrikt ges ett uttryckligt
författningsstöd. För en person som är folkbokförd på en fastighet som
ingår i mer än ett valdistrikt anser RSV att det bör få anges vilken del av
fastigheten som personen är folkbokförd på. Statistiska centralbyrån
(SCB) framhåller att samtliga uppgifter som nu finns i de lokala
folkbokföringsregistren måste finnas i det nya aviseringsregistret för att
tillgodose behovet av uppgifter till befolkningsstatistiken. Svenska kyrkans
centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund
anför att aviseringsregistret bör kompletteras med uppgift om tillhörighet
till Svenska kyrkan samt föräldrar.
Skälen för regeringens förslag: I lag bör uttömmande regleras vilka
uppgifter som aviseringsregistret skall innehålla.
Från integritetssynpunkt är det av betydelse att registret inte innehåller
fler uppgifter än som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Användarnas intresse av att få tillgång till uppgifter måste vägas mot den
risk för integritetsintrång som registrering av många typer av uppgifter
kan innebära. Utgångspunkten bör vara att aviseringsregistret skall
innehålla de uppgifter som behövs för att behovet av allmänt efterfrågade
folkbokföringsuppgifter skall tillgodoses.
Grundläggande uppgifter om en persons identitet, bosättning och familj
efterfrågas i stor utsträckning och är också nödvändiga för att många
myndigheter skall kunna fullgöra sin verksamhet. I fråga om uppgifter
rörande en persons familj har Aviseringsutredningen föreslagit att uppgift
om make och vårdnadshavare skall ingå i aviseringsregistret medan
uppgift om föräldrar resp, barn inte skall finnas. Uppgift om föräldrar
resp, barn efterfrågas emellertid i stor utsträckning i personbevis och
några remissinstanser har också framhållit att de behöver uppgifterna i sin
verksamhet. Enligt regeringens bedömning är behovet av uppgifterna av
27
sådan art att uppgift om föräldrar och barn bör få finnas i aviserings- Prop. 1994/95:201
registret.
Vissa uppgifter som registreras inom folkbokföringen som t.ex.
adoption, invandring och medborgarskap är uppgifter som under vissa
förhållanden kan anses som integritetskänsliga. Uppgift om datum för
inflyttning, dvs. när en person blir folkbokförd här i landet, samt uppgift
om medborgarskap efterfrågas dock i stor utsträckning och aviseras i dag
till flera myndigheter. Uppgifterna behövs dessutom för valändamål.
Utländska medborgare har rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige
bara om de har varit folkbokförda i landet den 1 november de tre åren
närmast före valåret. Aviseringsutredningen har föreslagit att uppgift om
medborgarskap men inte datum för inflyttning skall ingå i registret.
Många myndigheter har behov av att veta när en person har blivit
folkbokförd i landet. Uppgiften utgör i många fall utgångspunkten för när
en persons rättigheter och skyldigheter inträder. Tidpunkten för in-
flyttning har t.ex. betydelse för inskrivning hos försäkringskassan och
därmed rätten till förmåner från den allmänna försäkringen. Uppgiften
har också betydelse för beskattning och för Invandrarverkets verksamhet.
Kan datum för folkbokföring här i landet inte hämtas in på ett enkelt sätt
innebär det merarbete för såväl de lokala skattekontoren som de myndig-
heter som nu får uppgiften på ADB-medium från folkbokföringen.
Behovet av uppgiften för valändamål och den betydelse uppgiften har för
en persons rättigheter och skyldigheter i övrigt är enligt regeringens
mening så stort att uppgiften bör ingå i registret. Skyddet för den
enskildes integritet får tillgodoses genom att uppgiften endast görs
tillgänglig för den som har ett särskilt behov av uppgiften (jfr avsnitt
5.4). Uppgiften bör inte heller finnas i registret under längre tid än fyra
år (avsnitt 5.6).
Uppgift om medborgarskap används av flera myndigheter. Med-
borgarskap får registreras i bl.a. sjukförsäkringsregistren, skatteregistren
och kommunernas invånarregister. Vidare är uppgiften nödvändig för
framställning av röstlängd. För att avgöra om rösträtt föreligger till de
allmänna valen behövs uppgift om en person har svenskt medboigarskap
eller inte. Dessutom skall enligt Maastrichtfördraget (artikel 8.b. 1 och 2)
varje medboigare i en medlemsstat ha rösträtt i kommunala val och val
till Europaparlamentet om han uppfyller de krav på bl.a. bosättning i
landet som ställs på en svensk medboigare för att få sådan rösträtt. För
denna kategori av utländska medborgare måste det således finnas uppgift
om att de är medborgare i ett land inom Europeiska unionen. Regeringen
har i proposition om val till Europaparlamentet föreslagit bl.a. att den
som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater och
som är bosatt här i landet skall ha rösträtt vid val år 1995 i Sverige till
Europaparlamentet (prop. 1994/95:154).
I likhet med Aviseringsutredningen anser regeringen att uppgifter om
adoption och invandringsland inte bör finnas i ett aviseringsregister.
Uppgifterna efterfrågas inte heller i så stor utsträckning. De myndigheter
som behöver sådana uppgifter bör få informationen på annat sätt, t.ex.
från de lokala folkbokföringsregistren.
28
När det gäller avregistrering från folkbokföringen har utredningen Prop. 1994/95:201
föreslagit att endast uppgift om avregistrering på grund av dödsfall och
dödförklaring skall få ingå i registret. För att ändamålet med registret
skall kunna tillgodoses bör det emellertid också framgå att en person
avregistrerats på grund av utflyttning. Uppgiften efterfrågas av flertalet
myndigheter och behövs dessutom för att kunna ta fram underlag för
röstlängder. Uppgiften kan inte heller anses känslig från integritetssyn-
punkt.
Andra uppgifter än de som för närvarande registreras i de lokala
folkbokföringsregistren och det centrala referensregistret skall inte finnas
i aviseringsregistret. Uppgift om tillhörighet till Svenska kyrkan finns i
dag inte i folkbokföringsregistren. Något skäl för att uppgiften skall ingå
i ett aviseringsregister kan enligt regeringens mening inte anses föreligga.
Även om det som bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse påpekat
underlättar framtagandet av röstlängder för kyrkovalen får dessa uppgifter
tas fram t.ex. genom kyrkans egna register över medlemmar. Kyrkobe-
redningen har i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden (SOU
1994:42) föreslagit att de kyrkliga valen bör handhas av Svenska kyrkan
själv. Betänkandet bereds för närvarande inom Civildepartementet.
Som ovan nämnts bör registret innehålla endast allmänt efterfrågade
uppgifter. Riksförsäkringsverket anser att uppgift om sjömansregistrering
bör finnas i registret. Uppgift om sjömansregistrering torde behövas
endast av ett begränsat antal myndigheter. Enligt regeringens mening bör
denna uppgift därför inte ingå i registret.
Utredningen har föreslagit att uppgift om valdistrikt skall ingå i
aviseringsregistret. Uppgiften är inte någon folkbokföringsuppgift och
finns heller inte i folkbokföringsregistren. Vid upprättande av röstlängd
hämtas uppgiften från fastighetstaxeringsregistren. Enligt regeringens
mening finns inte något tungt vägande skäl att registrera uppgiften i
aviseringsregistret även om den skall användas som underlag för
framställning av röstlängd.
När det gäller frågan om hur folkbokföringsuppgifter skall tillhandahål-
las SCB för befolkningsstatistiken anser regeringen att behovet av andra
uppgifter än vad som nu sagts får tillgodoses på annat sätt än genom
aviseringsregistret. Att bygga upp ett centralt register med det innehåll
som SCB föreslår är inte lämpligt från integritetsskyddsynpunkt. På vilket
sätt SCB skall tillhandahållas övriga folkbokföringsuppgifter får
övervägas i ett annat sammanhang.
Det nya aviseringsregistret skall i så stor utsträckning som möjligt
innehålla endast aktuella uppgifter. Det är emellertid nödvändigt för att
registret skall kunna fylla sin funktion att även vissa äldre uppgifter finns
i registret. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 5.6.
Slutligen skall registret få innehålla tidsuppgifter för registrerade
förhållanden samt de tekniska och administrativa uppgifter som behövs
för att tillgodose ändamålet med registret. Till den sistnämnda kategorin
räknas bl.a. uppgift om särskild sekretessprövning (jfr prop. 1990/91:53
s. 25).
29
I personbanden ingår uppgifter som har karaktär av aviseringsmarke- Prop. 1994/95:201
ringar, nämligen vapenregistermarkering, sjömansregistrering, CFD-
markering, vägverksmarkering och vämpliktskod. Vapenregistermarke-
ringen visar att ändringar beträffande en viss person skall aviseras till
polismyndighets vapenregister. CFD- och vägverksmarkeringama
används i samband med nyregistrering av personer i fastighets-,
inskrivnings-, bil- och körkortsregistren. Samtliga nu nämnda markering-
ar är inte att anse som folkbokföringsuppgifter.
Det nya aviseringssystemet bör så långt möjligt utformas så att
aviseringsmarkeringar inte blir nödvändiga. Detta gäller särskilt
markering för vapeninnehav som av bl.a. säkerhetsskäl inte kan anses
lämplig i ett aviseringsregister för allmänna ändamål. Det kan dock även
i fortsättningen finnas behov av att i undantagsfall tekniskt markera de
personer för vilka uppgifter skall lämnas viss mottagare.
Det förhållandet att de aviseringsmarkeringar som nu används inte
längre skall användas innebär att andra former för uppdatering av aktuella
register får tas fram. Det innebär att även den författningsreglerade
underrättelseskyldigheten kan komma att påverkas. Detta gäller t.ex.
underrättelser till polisens vapenregister och underrättelser till Vägverket
enligt bilregisterkungörelsen (1972:599). Hur denna typ av under-
rättelseskyldighet kommer att påverkas får utredas ytterligare i det
fortsatta författningsarbetet.
Rikspolisstyrelsen (RPS) har framhållit att om vapenregistermarkering
inte skall ingå i ett nytt aviseringsregister krävs inrättandet av ett nytt,
centralt register över personer med vapenlicens som komplement till
polisens lokala vapenregister. Som tidigare nämnts är det inte lämpligt
med en vapenregistermarkering i ett aviseringsregister för folkbok-
föringsuppgifter. Den framtida aviseringen av uppgifter till polisens
vapenregister måste därför ske genom att andra tekniska lösningar för
aviseringen utarbetas. Vilken lösning som skall väljas får utredas av RPS
och RSV. Frågan om behovet och lämpligheten av att inrätta ett centralt
vapenregister måste utredas innan ställning kan tas till detta. Denna fråga
får därför övervägas i annat sammanhang.
Datainspektionens förslag om en spärr i aviseringsregistret som
markerar att en särskild identitetskontroll bör företas av den som utnyttjar
personuppgifterna har berörts av Personnummerutredningen i betänkandet
Personnummer- Integritet och effektivitet (SOU 1994:63). Utredningen
ansåg att en spärrmarkering skulle kunna ha vissa fördelar men bedömde
att det skulle vara svårt att avgränsa tillämpligheten av en sådan
bestämmelse. Enligt utredningens mening borde problemet med felaktiga
registreringar som beror på att en person utger sig för att vara någon
annan angripas på annat sätt. Regeringen delar Personnummerutred-
ningens uppfattning.
30
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: Personuppgift i aviseringsregistret får lämnas
ut i form av utskrift eller på ADB-medium till en registeransvarig
som enligt lag eller förordning får registrera uppgiften.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I fråga om utlämnande av uppgifter
i personregister enligt datalagen är 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100)
av intresse. Regleringen innebär att det för utlämnande av personupp-
gifter på ADB-medium krävs att mottagaren har licens samt i före-
kommande fall tillstånd av Datainspektionen eller författningsstöd för att
föra ett personregister som skall innehålla de uppgifter som skall lämnas
ut.
Vilka folkbokföringsuppgifter som skall lämnas ut på ADB-medium till
olika register och användare måste naturligtvis avgöras utifrån om det
finns ett verkligt behov av uppgifterna hos mottagaren.
Regeringen anser i likhet med Aviseringsutredningen att folkbok-
föringsuppgifter skall få göras tillgängliga på ADB-medium för vaije
användare som själv har rätt att registrera motsvarande uppgift. Det bör
gälla oavsett om användaren grundar sin rätt på särskild registerförfatt-
ning, tillstånd från Datainspektionen eller enbart en licens enligt
datalagen. I samtliga dessa fall föreslås användaren få del av motsvarande
uppgifter i aviseringsregistret för att hålla sitt eget register uppdaterat och
korrekt. Den sambearbetning av uppgifter mellan olika register som
därvid sker bör inte kräva särskilt tillstånd från Datainspektionen.
Detsamma bör gälla om uppgifterna lämnas ut skriftligen från aviserings-
registret för att sambearbetas med uppgifter i ett annat personregister.
Utlämnandet bör kunna ske på det sätt myndigheterna önskar, dvs. i
form av utskrift på papper eller på adressetiketter, genom filöverföring,
på diskett eller på annat sätt med hjälp av ADB.
31
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: I aviseringsregistret får som sökbegrepp
användas personnummer, namn, adress, folkbokföringsfastighet,
folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik, make,
föräldrar, barn och vårdnadshavare. Vidare får som sökbegrepp
användas uppgift om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge,
Finland eller Island eller medborgarskap i annat land inom eller
utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unions-
medborgarskap).
Även uppgift om tidpunkt för registrerade förhållanden och
tekniska och administrativa uppgifter skall få användas som
sökbegrepp enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege-
ringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer delvis med regering-
ens.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra mot
utredningens förslag. Riksförsäkringsverket anser dock att även uppgift
om folkbokföringsort bör få användas som sökbegrepp. Även RSV anser
att ytterligare uppgifter bör få användas, bl.a. län, kommun, församling
och fastighet. Vidare måste enligt RSV medborgarskap i land inom
Europeiska unionen få användas som sökbegrepp för att röstlängds-
registren skall kunna förses med uppgifter om endast sådana personer
som har rösträtt.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller möjligheterna att
bearbeta och göra urval av registeruppgifter finns i fråga om per-
sonbanden och riksaviseringsbandet inga föreskrifter som begränsar dessa
annat än den generella begränsning som följer av datalagen, nämligen att
ett personregister inte får användas annat än i överensstämmelse med sitt
ändamål. Frågan om vilka sökmöjligheter som skall få finnas i aviserings-
registret är av stor betydelse inte minst från integritetssynpunkt.
Sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt bör användas endast
i begränsad utsträckning. Vid utformningen av de sökmöjligheter som
skall finnas måste emellertid hänsyn tas till att aviseringsverksamheten
ställer vissa särskilda krav.
Som sökbegrepp i aviseringsregistret bör först och främst få användas
uppgift om personnummer, namn och adress. Inget bör heller hindra att
del av personnummer, exempelvis födelsetid, eller del av adress,
exempelvis postnummer, används som sökbegrepp.
Riksförsäkringsverket har anfört att folkbokföringsort bör tillåtas som
sökbegrepp. RSV har framhållit att uppgift om län, kommun och
församling är nödvändiga som sökbegrepp vid uttag av uppgifter om
befolkningen inom visst landsting eller viss kommun. Regeringen anser
i likhet med remissinstanserna att folkbokföringsort bör vara tillåtet som
sökbegrepp. Med folkbokföringsort avses såväl församling som län och
32
kommun (jfr prop. 1990/91:53 s. 40). Enligt regeringens bedömning bör Prop. 1994/95:201
även folkbokföringsfastighet vara tillåtet som sökbegrepp.
Enligt regeringens bedömning bör även uppgift om make, barn,
föräldrar och vårdnadshavare få användas som sökbegrepp. Detta behövs
för uppgiftslämnande till bl.a. Riksförsäkringsverket.
Uppgift om medborgarskap är inte tillåtet sökbegrepp i de lokala
folkbokföringsregistren medan bestämmelserna om SPAR har den
konstruktionen att uppgift om svenskt medborgarskap inte får användas
vid urvalsdragningar. I ett allmänt aviseringssystem som bl.a. skall
tillgodose myndigheters behov av grundläggande folkbokföringsuppgifter
kan medborgarskap inte undvaras som sökbegrepp. Exempelvis behövs
uppgift om medborgarskap som utgångspunkt vid den avisering som
uppdaterar polismyndigheternas register över utländska medborgare. Det
torde också vara ofrånkomligt att medborgarskapsuppgiften används som
grund för regelbundna aviseringar till i första hand Invandrarverket. Det
finns alltså ett behov av att i viss omfattning kunna söka på med-
borgarskap. Sökmöjligheterna beträffande medborgarskap bör emellertid
begränsas i så stor utsträckning som möjligt.
Som tidigare nämnts innebär Maastrichtfördraget att medborgare i ett
annat land inom Europeiska unionen som är bosatta i Sverige har rösträtt
till kommunalval på samma sätt som svenska medborgare. Rösträtten för
unionsmedborgare innebär att medborgarskap i land inom Europeiska
unionen måste få användas som sökbegrepp för att uppgiften skall kunna
tas fram. Mot bakgrund av att det vid uppbyggnaden av aviserings-
registret bör vara känt vilka sökbegrepp som kommer att få användas,
bör bestämmelser om i vilken utsträckning sökning på unionsmed-
borgarskap skall vara tillåtet tas in i lagen redan nu.
RSV har anfört att även medborgarskap i visst nordiskt land bör få
användas som sökbegrepp. Skälet till detta är att skattemyndigheten vid
åtskilliga tillfällen på begäran av Befolkningsregistercentralen i Helsing-
fors på ADB-medium lämnat över personuppgifter om i Sverige bosatta
finska medborgare. Utlämnandet av uppgifterna har gjorts från person-
banden med stöd av tillstånd från Datainspektionen. Enligt regeringens
bedömning bör sökning på nordiskt medborgarskap även i fortsättningen
vara möjlig. Något hinder från integritetsskyddssynpukt kan inte anses
föreligga när det gäller medborgare i annat nordiskt land.
Slutligen bör, på samma sätt som gäller enligt 12 § lagen om folkbok-
föringsregister, som sökbegrepp få användas tidpunkt för registrerade
förhållanden samt tekniska och administrativa uppgifter. Det bör
ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om använd-
ningen av dessa sökbegrepp. Tidpunkt för registrerade förhållanden
används i dag vid uppgiftsutlämnande till SCB. Det kan även finnas
behov av att kunna använda tidpunkt för flyttning som sökbegrepp. Visar
det sig att tekniska markeringar som utvisar till vem en uppgift skall
aviseras inte kan undvaras i registret måste det även vara möjligt att
använda dessa markeringar som sökbegrepp.
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 201
33
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: Uppgift i aviseringsregistret skall gallras när
ny, motsvarande uppgift registrerats eller när uppgiften inte längre
är aktuell. Uppgift om rättat personnummer får dock bevaras under
längre tid. Uppgift om datum för invandring skall gallras fyra år
efter utgången av det år då uppgiften registrerades.
Har en person avregistrerats från folkbokföringen skall uppgift om
personnummer, namn, adress och anledningen till avregistreringen
gallras tio år efter utgången av det år personen avregistrerades.
Övriga uppgifter gallras vid avregistreringen. Regeringen skall få
förordna om att uppgifter om en avregistrerad person får bevaras
under längre tid.
Aviseringsutredningens förslag överensstämmer delvis med regering-
ens.
Remissinstanserna: RSV och Försäkringsförbundet avstyrker förslaget
om att uppgifter om avregistrerade personer skall gallras redan efter ett
år. RSV påpekar att om uppgifterna gallras redan efter ett år innebär det
att vissa myndigheter får inrätta särskilda register över t.ex. utvandrade
och obefintliga. Behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsuppgifter
skall enligt RSV tillgodoses genom aviseringsregistret och inte genom att
separata register inrättas. Vidare anser RSV att vid gallring av uppgifter
om svenska medborgare hänsyn måste tas till Vallagskommitténs förslag
till ny vallag. Även Statens Invandrarverk och SPAR-nämnden anser att
uppgifterna bör bevaras under längre tid än som föreslagits. Övriga
remissinstanser har inte yttrat sig eller lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I personbanden sker i princip
bortgallring av en uppgift så fort denna ersatts av en ny uppgift. För
speciella ändamål, i första hand framställning av röstlängder, sparas dock
vissa uppgifter i särskilda filer. Riksaviseringsbandet innehåller endast
aktuella ändringsuppgifter och således inte någon historik.
Som tidigare nämnts skall aviseringsregistret huvudsakligen innehålla
aktuella uppgifter. Utgångspunkten bör därför vara att en uppgift i
aviseringsregistret skall gallras när den ersatts av en ny uppgift eller inte
längre är aktuell.
Från denna princip måste man emellertid göra undantag för att syftet
med registret skall kunna uppnås. I likhet med RSV anser regeringen att
ett nytt aviseringsregister bör innehålla sådana uppgifter som gör att
särskilda register med grundläggande folkbokföringsuppgifter inte
behöver inrättas. Vissa uppgifter om en person bör därför finnas i
registret även sedan de ersatts av nya uppgifter. Det gäller t.ex. uppgift
om tidigare personnummer i det fall personnumret rättats på grund av fel.
Det förekommer att skattemyndigheten får göra ändringar av personnum-
mer i första hand till följd av att födelsetiden rättats. Rättelser av
personnummer kan också förekomma till följd av att två personer fått
34
samma personnummer eller att en person haft flera personnummer. Prop. 1994/95:201
Sådana personnummerändringar bör framgå av registret genom att både
nytt och gammalt personnummer lagras i detta fall. Däremot bör
personnummer som av annan anledning ändrats inte finnas kvar i
registret.
Några remissinstanser har framhållit att de har behov av historiska
uppgifter avseende namn, adress och civilståndsändringar. Uppgifterna
efterfrågas dock inte i sådan omfattning att det finns skäl att bevara dessa
uppgifter i aviseringsregistret. Uppgifterna får i stället hämtas in på annat
sätt.
Uppgifter om datum för inflyttning från utlandet, dvs. tidpunkt för
folkbokföring här i landet bör inte finnas i registret under längre tid än
nödvändigt. Uppgiften har som tidigare nämnts (avsnitt 5.3) betydelse för
bl.a. bedömningen av utländska medborgares rösträtt. För att tillgodose
detta behov krävs att uppgiften finns i registret under fyra år efter
utgången av det år då uppgiften registrerades. Enligt regeringens
bedömning finns det inte skäl att ha kvar uppgiften under längre tid. Den
angivna tiden torde vara tillräcklig också för de övriga behov som
uppgiften skall tillgodose.
Utredningen har föreslagit att äldre uppgifter om adress och folkbok-
föringsfastighet m.m. skall få bevaras i registret under fyra år. Skälet till
detta är att uppgifterna behövs för att registret skall kunna användas som
underlag för röstlängder eftersom utländska medborgares rösträtt i
kommunal- och landstingsval är beroende av folkbokföring i landet den
1 november tre år före valet. Regeringen har när det gäller registerinne-
hållet föreslagit att uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall få
finnas i registret (se avsnitt 5.3). Eftersom denna uppgift tillgodoser
ifrågavarande behov av uppgifter för upprättande av röstlängd finns enligt
regeringens bedömning inte något vägande skäl för att bevara äldre
uppgift om adress m.m. i registret.
När det gäller uppgift om avregistrering på grund av dödsfall är det
angeläget att uppgiften om att en person avlidit når ut till de användare
som har uppgifter om personen i sina register. Därmed kan en avliden
persons dödsbo undgå att besväras av försändelser och annat som är
avsedda för den avlidne och denne kan avföras ur register hos olika
myndigheter. För att detta skall få fullt genomslag torde det vara
nödvändigt att uppgiften om avregistreringen finns kvar i registret under
inte obetydlig tid.
Uppgifter om de personer som utvandrat och därigenom avregistrerats
bör också finnas kvar i registret en tid. Uppgifter om personer som
utvandrat kan ha betydelse för beskattningen. Vissa myndigheter har
också behov av att kunna kontrollera när personen flyttade och den
utländska adressen i den mån den finns i registret. Vidare behövs
uppgifter om utvandrade personer under längre tid än den föreslagna för
att registret skall kunna användas på det sätt som föreslås av 1993 års
vallagskommitté i betänkandet Vallagen (SOU 1994:30). Kommittén har
föreslagit att en person som utvandrat automatiskt skall tas med i
röstlängden under tio år efter utflyttningen. Efter denna tid skall den som
35
är utvandrad tas med i röstlängd endast efter anmälan. Den som gjort en
anmälan skall tas med i röstlängden i tio år från dagen för anmälan.
En från folkbokföringen avregistrerad person bör på grund av det
angivna kvarstå i aviseringsregistret tio år efter utgången av det år då
personen avregistrerades. Det torde vara tillräckligt att registret under
denna tid innehåller de uppgifter som behövs för att hos olika användare
identifiera personen, dvs. uppgifter om namn, personnummer och adress
och anledningen till avregistreringen. Övriga uppgifter kan gallras i
samband med avregistreringen.
Aviseringsregistret kommer att innehålla uppgifter om personer som
aldrig varit folkbokförda utan tilldelats personnummer av annat skäl.
Aviseringsutredningen har föreslagit att uppgifter om sådana personer
skall gallras samtidigt med att uppgiften gallras i det centrala referens-
registret. Uppgifterna i det centrala referensregistret gallras i enlighet
med arkivlagens bestämmelser. Riksarkivet har ännu inte meddelat några
föreskrifter om hur uppgifterna i registret skall gallras. I dag sker därför
inte någon gallring. Mot bakgrund härav och då det är osäkert om
kommande gallringsbestämmelser tillgodoser de behov som ställs i fråga
om tillgången till uppgifter i aviseringsregistret anser regeringen att
uppgifter om personer som aldrig varit folkbokförda skall få gallras i
enlighet med de bestämmelser som gäller för övriga uppgifter i registret.
Prop. 1994/95:201
Regeringens förslag: Avgifter för nyttjande av aviseringsregistret
införs inte nu för aviseringar till myndigheter. Avgifter bör dock få
tas ut för att täcka de särkostnader som uppkommer vid uttag av
urval av personuppgifter samt vid uppgiftsutlämnande i form av
utskrifter på papper. I dessa fall får dock avgift inte tas ut om skatte-
myndigheten enligt lag eller förordning är skyldig att tillhandahålla
uppgifterna.
Aviseringsutredningen har föreslagit att nyttjandet av aviserings-
registret skall vara avgiftsbelagt. Regeringen skall dock kunna medge att
myndighet får uppgift utan avgift.
Remissinstanserna har i princip inte haft något att erinra mot
förslaget. Flera remissinstanser har emellertid anfört att de anser att de
bör få uppgifterna utan kostnad eller att medel bör ställas till deras
förfogande.
Skälen för regeringens förslag: De myndigheter som i dag får
uppgifter via riksaviseringsbandet med stöd av 8 § SPAR-förordningen
betalar inga avgifter för detta. Inte heller för centralt gjorda kategoriuttag
till myndigheter tas avgifter ut. För vissa uttag som görs ur personbanden
finns bestämmelser om avgifter i folkbokföringskungörelsen (1967:495).
36
Det nu föreslagna aviseringsregistret kommer i likhet med dagens Prop. 1994/95:201
system att kunna användas endast för utlämnande i form av utskrift eller
på ADB-medium men inte via terminal. Det finns enligt regeringens
mening inte skäl att nu införa avgifter för aviseringar till myndigheter.
Frågan om i vilken omfattning avgifter bör tas ut för att täcka kost-
naderna för registret bör emellertid övervägas på nytt när frågan om
terminalåtkomst behandlas.
Enligt regeringens mening finns det däremot skäl att redan nu ta ut
avgifter för att täcka de merkostnader som uppkommer för utlämnande
i form av utskrifter på papper. Vidare bör RSV ha möjlighet att ta ut
ersättning för de särkostnader som uppkommer vid uttag av urval av
personuppgifter som kräver särskilda bearbetningar. Avgifter bör dock
i angivna fall tills vidare inte tas ut i de fall skattemyndigheten enligt lag
eller förordning är skyldig att tillhandahålla uppgifterna. Bestämmelser
om uppgiftsskyldighet som innebär ett uttag av urval av personer finns
t.ex. i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt och i folkbok-
föringskungörelsen .
Ett nytt register för avisering medför att samhällets försörjning med
grundläggande folkbokföringsuppgifter kommer att förbättras. Avisering
och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter sker för närvaran-
de på olika sätt. Folkbokföringsuppgifter tillhandahålls vissa myndigheter
via riksaviseringsbandet. Dessa myndigheter betalar inte några avgifter
för uppdatering och annan avisering. Kostnaderna för lämnandet av dessa
uppgifter bestrids inom anslaget till skatteförvaltningen. Kostnaderna för
den nuvarande aviseringsverksamheten kan beräknas till 10-15 milj, kr
per år.
Statskontoret har i en promemoria redovisat de ekonomiska konsekven-
serna av Aviseringsutredningens förslag. Promemorian behandlar enbart
kostnaderna hos RSV. Enligt den lönsamhetskalkyl som redovisas i
promemorian kan kostnaden för investering och utveckling av ett register
i enlighet med regeringens förslag beräknas till ca 18 milj. kr. Driftkost-
naderna har beräknats till ca 5,5 milj, kr per år. Besparingarna för
folkbokföringsverksamheten har uppskattats till ca 7,4 milj, kr per år.
Besparingarna består i att personbevisanvändningen kan minskas med ca
18 procent samt att kostnader om ca 4 milj, kr för felrättningar på grund
av att nuvarande system inte passar ihop försvinner när personbanden
slopas.
Under en övergångsperiod kommer såväl aviseringsregistret som
personbanden och riksaviseringsbandet att vara i drift (se avsnitt 8). Detta
medför dubbla kostnader för RSV under övergångsperioden.
Vinsterna, bl.a. i form av lägre kostnader, med aktuellare uppgifter
ligger huvudsakligen utanför folkbokföringsverksamheten. Ett nytt system
för avisering innebär emellertid att användarna, för att kunna tillgodogöra
37
sig det nya systemets positiva effekter, måste anpassa sina ADB-system Prop. 1994/95:201
till det nya format som uppgifterna kommer att tillhandahållas i.
Kostnaderna för en sådan anpassning av användarnas ADB-system har
inte beräknats. Statskontoret har i den tidigare nämnda promemorian
uppskattat kostnaderna till ett par hundra miljoner kronor. Några
myndigheter planerar redan nu att modernisera sina system och en
anpassning till aviseringsregistret bör kunna göras i samband med detta.
För att möjliggöra för användarna att anpassa sina system till de nya
formaten när de själva anser det lämpligt kan RSV under en övergångstid
avisera uppgifter i de gamla formaten även från aviseringsregistret.
Inrättandet av aviseringsregistret bör därför i sig inte innebära några
beaktansvärda merkostnader för användarna.
Det nu föreslagna systemet för avisering bör i likhet med dagens
system kunna bekostas inom befintliga anslag för skatteförvaltningen.
Regeringen avser att senare återkomma till resursfrågan i samband med
att frågan om terminalåtkomst och avgifter tas upp.
Genom avisering av folkbokföringsuppgifter via personbanden och
riksaviseringsbandet förmedlas stora mängder personuppgifter som är
nödvändiga för upprätthållandet av många viktiga samhällsfunktioner.
Övergången till avisering och annat tillhandahållande från ett nytt
aviseringsregister måste - bl.a. av säkerhetsskäl - ske stegvis. Konstruk-
tionen av ett nytt system kan beräknas ta minst 12 månader. Arbetet kan
inte påbörjas innan riksdagen fattat beslut om att inrätta ett aviserings-
register.
Registret kommer att byggas upp och tas i drift successivt och kan
beräknas vara helt klart att tas i bruk den 1 januari 1997. Det kommer
dock troligen att ta ytterligare något år innan samtliga användare har sina
system anpassade till det nya systemet. Under en övergångsperiod
kommer därför såväl aviseringsregistret som personbanden och riks-
aviseringsbandet att vara i drift. Detta innebär att den reglering som finns
rörande personbanden och riksaviseringsbandet måste finnas kvar en tid.
Enligt regeringens bedömning bör personbanden och riksaviserings-
bandet kunna läggas ned vid utgången av år 1997. De användare som inte
hunnit anpassa sina system till dess bör i samråd med RSV kunna
utarbeta andra tekniska lösningar under en övergångstid. Det är som
tidigare nämnts (avsnitt 7) möjligt att genom olika tekniska lösningar
kunna avisera enligt det gamla formatet även från det nya aviserings-
registret.
En annan fråga gäller det samhörighetsbegrepp som används i
personbanden och riksaviseringsbandet. Enligt regeringens mening bör
samhörighetsbegreppet avvecklas samtidigt med personbanden och
riksaviseringsbandet. Detta innebär att myndigheterna vid utgången av år
38
1997 inte kan få del av uppgift om samhörighet. Uppgift om samhörighet Prop. 1994/95:201
kommer att ersättas med uppgift om vårdnadshavare.
1 §
I paragrafen anges att det för avisering och annat tillhandahållande får
föras ett aviseringsregister för hela landet med hjälp av ADB. De
närmare skälen till detta redovisas i avsnitt 5.1. Registrets användnings-
områden framgår av den föreslagna 2 §.
2§
Aviseringsregistret får enligt första stycket användas av myndigheter.
Med myndigheter avses, förutom statliga myndigheter på såväl central,
regional som lokal nivå, också bl.a. de statliga affärsverken, Svenska
kyrkans centralstyrelse, länsstyrelserna, de allmänna försäkringskassorna
samt kommunala och landstingskommunala nämnder av olika slag.
Punkt 1 avser det fall att den som anlitar aviseringsregistret har ett eget
personregister. Aviseringsregistret får användas för registeraktualisering,
registerkomplettering och kontroll av uppgifter, bl.a. personnummer,
civilstånd och vårdnadshavare, i andra personregister.
Punkt 2 syftar bl.a. på situationer då någon myndighet önskar in-
formation om exempelvis adresser till för myndigheten på förhand kända
personer och skriftligen eller muntligen begär att få uppgifterna.
Enligt punkt 3 får aviseringsregistret också användas av myndigheter
för uttag av urval av personuppgifter. Uttagen kommer att avse sådana
urval som myndigheter behöver i sin verksamhet. Det gäller t.ex. uppgift
om personer i olika åldersgrupper till skolmyndigheter och de uttag som
görs för framställning av röstlängder.
Regeringen får med stöd av andra stycket föreskriva att även annan än
myndighet får använda registret för uttag av urval av personuppgifter.
Regeringen kan med stöd av denna bestämmelse föreskriva att registret
får användas för uttag av uppgifter om i Sverige bosatta finska med-
borgare till Befolkningsregistercentralen i Helsingfors. Sådana uppgifter
lämnas i dag ut från personbanden med stöd av beslut från Datainspektio-
nen. Uppgifterna behövs för valändamål.
39
3§
Riksskatteverket är registeransvarigt för aviseringsregistret och har
således det fulla ansvaret enligt datalagen (1973:289). Därmed ansvarar
verket bl.a. för att registret inte används för andra ändamål än vad som
följer av 2 § och för att felaktiga uppgifter rättas.
4§
Paragrafen innehåller föreskrifter om vilka uppgifter som skall ingå i
aviseringsregistret. Samma personkrets som förekommer i referens-
registret inom folkbokföringen skall registreras i aviseringsregistret. De
personer som enligt förslaget kommer att finnas i aviseringsregistret är
personer som är eller har varit folkbokförda i landet samt personer som
tilldelats personnummer utan att vara folkbokförda. Uppgifter om
sistnämnda personer är i princip begränsade till uppgift om namn och
personnummer och efterfrågas i första hand av myndigheter inom
polisväsendet och kriminalvården.
De uppgifter som enligt förslaget får registreras i aviseringsregistret
överensstämmer i huvudsak med de uppgifter som får registreras i de
lokala folkbokföringsregistren enligt 6 § lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister.
Med uppgift om namn i punkt 2 avses förnamn med tilltalsnamn och
efternamn eller motsvarande.
Uppgiften i punkt 3 om adress avser både bostadsadress och särskild
postadress. Postadress är den adress till vilken en persons post skall delas
ut.
Enligt punkt 4 får bl.a. uppgift om folkbokföringsfastighet registreras.
Med stöd av denna bestämmelse kan registreras även vilken del av en
fastighet en person bor på om det behövs för att bestämma en persons
valdistriktstillhörighet. I uppgift om folbokföringsort ingår uppgift om
län, kommun och församling.
Enligt punkt 5 får uppgift om födelsehemort och födelseort antecknas
i registret. Enligt folkbokföringslagen (1991:481) är födelsehemort för en
person normalt den församling i vilken personens moder var folkbokförd
när personen i fråga föddes. Med födelseort menas födelseort och land
för person som är född i utlandet.
Enligt punkt 6 får uppgift om en persons medborgarskap registreras.
För den som är statslös får det antecknas.
Civilstånd, som får registreras enligt punkt 7 anges med ogift, gift,
registrerat partnerskap, frånskild och änka/änkling.
I punkt 8 anges vilka familjerelationer som får registreras. Relationen
till andra folkbokförda personer anges med typ av relation, dvs. barn,
förälder, vårdnadshavare och make/maka eller registrerat partnerskap
samt personnummer för relationspersonen. I fråga om relationen barn och
föräldrar skall inte anges huruvida relationen är biologisk eller grundad
på adoptivt förhållande.
Prop. 1994/95:201
40
Enligt punkt 9 får datum for inflyttning från utlandet registreras. Prop. 1994/95:201
Däremot får inte det land från vilket inflyttning skett registreras.
Avregistrering från folkbokföring skall ske vid dödsfall och dödför-
klaring, utflyttning till utlandet samt vid obefintlighet. Enligt punkt 10 får
uppgift om att en person avregistrerats från folkbokföringen på grund av
dödsfall, utflyttning till utlandet eller annan anledning tas in i registret.
Annan anledning kan vara t.ex. obefintlighet.
I punkt 11 anges att medlemskap i icke-territoriell församling får
registreras. Som exempel på sådana församlingar kan nämnas Finska
församlingen i Stockholm.
I aviseringsregistret skall det inte ske någon manuell registrering utan
registeruppgifterna hämtas in kontinuerligt från de lokala folkbokförings-
registren eller referensregistret så snart som där sker någon nyregistrering
eller förändring.
5§
I paragrafen anges att aviseringsregistret även får innehålla tidsuppgifter
för olika registrerade förhållanden, t.ex. tidpunkt för adressändring. Även
de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att tillgodose
ändamålet med registret får införas i registret. Med stöd av denna
bestämmelse kan sekretessmarkering samt markeringar som behövs för
driften lagras i registret.
6§
I paragrafen regleras utlämnande av uppgifter i form av utskrift på
papper eller på medium för automatisk databehandling. Paragrafen
medger myndighet som för ett eget personregister att inhämta uppgifter
från aviseringsregistret. De uppgifter som får hämtas in är samma typ av
uppgifter som myndigheten själv har rätt att registrera enligt datalagen,
annan lag eller förordning. Det betyder att även register som förs med
tillstånd från Datainspektionen och licensregister enligt datalagen får
uppdateras med hjälp av aviseringsregistret. Paragrafen har utformats så
att den sambearbetning av uppgifter som därvid uppkommer inte skall
kräva särskilt tillstånd enligt datalagen (jfr 2 § andra stycket 4 datalagen).
Vid utlämnande av uppgifter är 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100)
tillämplig, vilket bl.a. innebär att den som överväger att lämna ut
uppgifter - oavsett om utlämnandet skall ske på ADB-medium eller ej -
skall kontrollera att den som tar emot uppgifterna har licens och i
förekommande fall tillstånd att registrera uppgifterna om det kan antas att
detta är den mottagandes avsikt. I annat fall gäller sekretess för upp-
gifterna.
Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som
avser folkbokföring eller annan liknande registrering av befolkningen, för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning
kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regering-
41
en föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av Prop, 1994/95:201
betydande del av befolkningen. I sekretessförordningen (1980:657) har
tagits in en bestämmelse som innebär att folkbokföringssekretessen
omfattar t.ex. Vägverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister,
fastighetsmyndighetemas och inskrivningsmyndigheternas informations-
system och Rikspolisstyrelsens centrala passregister. Sekretesskyddet
gäller såväl för uppgifter av särskilt ömtålig art som för normalt harmlösa
uppgifter vilka på grund av omständigheterna i det enskilda fallet är
skyddsvärda. Ett exempel på den sistnämnda typen av uppgifter kan vara
en persons adress i fall av befarad personförföljelse.
I de fall en persons adress bör hållas hemlig på grund av befarad
personförföljelse förs en markering om särskild sekretessprövning, s.k.
spärrmarkering in i folkbokföringsregistren. Spärrmarkeringen är endast
en administrativ registreringsåtgärd och fungerar som varningssignal.
Spärrmarkeringen aviseras till de andra register för vilka finns motsva-
rande bestämmelse om sekretess. Hos den som inte kan erbjuda
sekretesskydd skall spärrmarkerad personuppgift inte göras tillgänglig.
7§
I aviseringsregistret skall som sökbegrepp i första hand få användas
personnummer, namn, adress, folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort,
folkbokföring under särskild rubrik, make, föräldrar, barn och vårdnads-
havare. Vidare skall sökning på visst nordiskt medborgarskap vara
möjlig.
Enligt punkt 3 får som sökbegrepp även användas unionsmedborgarskap
eller inte unionsmedborgarskap. Sökning på ett visst medborgarskap inom
eller utom Europeiska unionen är inte möjligt enligt denna bestämmelse.
Sökmöjligheten behövs för framställning av röstlängder och för avisering
till vissa myndigheter. Det är för dessa syften inte nödvändigt att kunna
söka fram ett visst utländskt medborgarskap.
S§
I paragrafen regleras gallringen av uppgifterna i aviseringsregistret.
Huvudregeln är att aviseringsregistret skall innehålla endast aktuella
uppgifter. Detta innebär exempelvis att en uppgift om namn eller
civilstånd som ändras skall utgå ur registret och ersättas med den nya
uppgiften. Uppgift om tidigare personnummer får dock finnas kvar i
registret för att underlätta identitetskontroller i det fall ett personnummer
blivit ändrat på grund av att det varit felaktigt. Däremot skall inte
personnummer som av annan anledning ändrats, t.ex. efter beslut om
fingerade personuppgifter, få bevaras i registret. I sådana fall skall det
tidigare personnumret gallras enligt huvudregeln.
I andra stycket regleras gallring av uppgift om datum för inflyttning.
Uppgiften behövs inte i registret under mer än fyra år efter utgången av
det år då uppgiften registrerades för att tillgodose ändamålet med
registret.
42
Tredje stycket rör gallring vid avregistrering från folkbokföringen, dvs. Prop. 1994/95:201
i första hand vid dödsfall eller utvandring. Uppgifter om en sålunda
avregistrerad person skall gallras i samband med avregistreringen.
Uppgifter om namn, personnummer och adress och anledningen till
avregistreringen skall dock få finnas kvar i registret under tio år efter
utgången av det år då personen avregistrerades.
Regeringen får förskriva om undantag från bestämmelsen om gallring
på grund av avregistrering. Ett skäl för sådant undantag kan vara att vissa
uppgifter om en person behövs i registret under längre tid för upprättande
av röstlängd.
2 §
När aviseringsregistret inrättas bör det klargöras att de lokala folkbok-
föringsregistren inte skall användas för allmänt tillhandahållande av
folkbokföringsuppgifter utan att sådana uppgifter i första hand skall
tillhandahållas med hjälp av aviseringsregistret. Paragrafens fjärde punkt
föreslås därför ändrad. Viss typ av underrättelseskyldighet till andra
myndigheter skall skattemyndigheterna dock alltjämt fullgöra med hjälp
av de lokala registren. Bestämmelser om denna uppgiftsskyldighet
återfinns i första hand i nuvarande 6-11 §§ förordningen (1991:750) om
folkbokföringsregister m.m.
27 §
När aviseringsregistret inrättats skall folkbokföringsuppgiftema till det
statliga person- och adressregistret hämtas från aviseringsregistret.
2S§
Ändringen i första stycket föranleds av inrättandet av aviseringsregistret.
Andra stycket föreslås upphävt. Där finns en bestämmelse vars
innebörd är att en skattemyndighet, i stället för att hänvisa till SPAR, kan
låta en annan myndighet utnyttja personbanden (prop. 1990/91:153 s.
149). Eftersom personbanden föreslås avskaffade skall bestämmelsen inte
ha någon motsvarighet i framtiden.
I tredje stycket finns också ett undantag från regeln i första stycket om
SPAR:s användning som tillåter regeringen eller Datainspektionen att
medge en myndighet att använda riksaviseringsbandet i stället för SPAR
43
(prop. 1980/81:62 s. 20). Med ett avskaffande av riksaviseringsbandet Prop. 1994/95:201
har inte heller den bestämmelsen aktualitet utan föreslås upphävd.
2 kap.
3§
Ändringen föranleds av att personbanden avskaffas. Personbanden
kommer att ersättas av ett centralt aviseringsregister som i stället får ligga
till grund för framtagandet av röstberättigade.
4 kap.
2§
Se kommentaren till 2 kap. 3 §.
S§
Ändringen i första stycket föranleds av att personbanden avskaffas.
Personbanden skall ersättas av ett centralt aviseringsregister som i stället
får ligga till grund för framtagandet av röstlängden.
Uppgift om medlemskap i Svenska kyrkan skall inte ingå i aviserings-
registret. Uppgift om vilka som är medlemmar får i stället hämtas från
Svenska kyrkans egna medlemsregister. Det register inom Svenska
kyrkan som det blir aktuellt att hämta in uppgifter från är Svenska
kyrkans centralstyrelses referensregister.
3 kap.
3§
Ändringen föranleds av att aviseringsregistret skall ligga till grund för
upprättandet av röstlängder.
44
Personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR avskaffas. I stället inrättas
ett centralt register för avisering och annat tillhandahållande av folkbok-
föringsuppgifter. Det nya registret benämns aviseringsregistret. Registret
skall innehålla de folkbokföringsuppgifter som i större omfattning skall
tillhandahållas myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala som lokala,
skall få utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändelser,
aktualisering av egna register och för kontroll av adresser och andra
uppgifter som registreras inom folkbokföringen.
En myndighets tillgång till folkbokförings-uppgifter skall begränsas till
vad myndigheten behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter.
I första hand skall myndigheterna få tillgång till erforderliga uppgifter
på diskett, magnetband eller annat ADB-medium. I vissa fall kan en
myndighet få direkt terminalåtkomst till uppgifter i aviseringsregistret.
Registret får även användas för att utföra avisering, urvalsdragningar
m.m. åt privata användare. De privata användarnas möjligheter till urval
eller åtkomst till uppgifter på ADB-medium skall begränsas något i
förhållande till vad som gäller för SPAR. Urval av personer efter inkomst
och fastighetsinnehav skall få göras genom sambearbetning med skatte-
registret.
Registeransvaret för aviseringsregistret läggs på Riksskatteverket. En
särskild beslutande nämnd inrättas inom Riksskatteverket för frågor om
urvalsdragningar åt privata användare.
Utnyttjandet av aviseringsregistret skall vara avgiftsbelagt.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 1
45
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister.
dels att rubriken till lagen skall lyda "Lag om folkbokföringsregister
och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter",
dels att nuvarande 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 §§ skall
betecknas 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13, 15, 16 respektive 21 §§,
dels att 1 och 2 §§ samt nya 9, 15, 16 och 21 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer — 4, 7, 10, 14,
17—20 §§ — och fyra nya rubriker av följande lydelse.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För de ändamål som anges i 2
och 3 §§ skall med hjälp av auto-
matisk databehandling föras ett
lokalt folkbokföringsregister för
vaije lokalt skattekontors verk-
samhetsområde och ett centralt re-
ferensregister för hela landet.
1 §
För de ändamål som anges i
2—4 §§ skall med hjälp av auto-
matisk databehandling föras ett
lokalt folkbokföringsregister för
varje lokalt skattekontors verk-
samhetsområde, ett centralt refe-
rensregister samt ett aviserings-
register för hela landet.
2 §
Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för
1. samordnad registrering av identifieringsuppgifter för fysiska perso-
ner,
2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokförings-
lagen (1991:481) eller annan lag eller förordning prövas av skattemyn-
digheten,
3. framställning av personbevis och andra registerutdrag,
4. tillhandahållande av folkbok- 4. att skattemyndigheten skall
föringsuppgifter som myndigheter fullgöra uppgiftsskyldighet till
behöver för att fullgöra sin verk- andra myndigheter enligt lag eller
samhet, förordning,
5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring
hos en statlig arkivmyndighet,
6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.
4 §
Aviseringsregistret får användas
för ändamål som anges i 2 § 2 och
46
Nuvarande lydelse
(7 §)
Det centrala referensregistret får
innehålla uppgifter om personer
som är eller har varit folkbokförda
i landet eller som annars tilldelats
personnummer. För en sådan per-
son får anges personnummer och
grunden för personnummertilldel-
ningen samt de uppgifter som
senast registrerats enligt 6 § 2 och
11 med upplysning om det lokala
register från vilket uppgifterna har
hämtats.
Föreslagen lydelse
för framställning av röstlängd
enligt vallagen (1972:620).
Aviseringsregistret får också av
myndigheter och enskilda användas
för
1. aktualisering, komplettering
och kontroll av uppgifter i andra
personregister,
2. komplettering och kontroll av
personuppgifter i övrigt,
3. uttag av urval av personupp-
gifter (urvalsdragning).
7§
Riksskatteverket är registeran-
svarig för aviseringsregistret.
Skatteförvaltningensadressnämnd
handlägger frågor om urvalsdrag-
ning som begärs av enskild.
9§
Det centrala referensregistret får
innehålla uppgifter om personer
som är eller har varit folkbokförda
i landet eller som annars tilldelats
personnummer. För en sådan per-
son får anges personnummer och
grunden för personnummertilldel-
ningen samt de uppgifter som
senast registrerats enligt 8 § 2 och
11 med upplysning om det lokala
register från vilket uppgifterna har
hämtats.
70 §
Aviseringsregistret skall innehål-
la uppgifter om personer som är
eller har varit folkbokförda i landet
eller som annars tilldelats person-
nummer. För en sådan person får
anges i ett lokalt folkbokföringsre-
gister eller referensregistret senast
registrerad uppgift om
1. personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folk-
bokföringsort, folkbokföring under
särskild rubrik och valdistrikt.
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
Prop. 1994/95:201
Bilaga 2
47
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8. make och vårdnadshavare,
9. avregistrering med uppgift om
dödsfall och dödförklaring,
10. medlemskap i icke-territoriell
församling.
Registret får dessutom innehålla
uppgift om rättat personnummer
samt uppgift enligt första stycket 3
och 4 för de fyra närmast före-
gående åren.
14 1
Myndighet och enskild får ha
terminalåtkomst till aviseringsregi-
stret i fråga om uppgift om namn,
personnummer, adress och avregi-
strering från folkbokföringen. Re-
geringen får föreskriva om termi-
nalåtkomst även till annan uppgift
i registret.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 2
(11 §1
Uppgifter i ett register enligt
denna lag får lämnas ut på medium
för automatisk databehandling
endast om detta följer av lag eller
förordning eller om regeringen
eller den myndighet som regering-
en bestämmer har medgett det.
15 §
Uppgift i aviseringsregistret som
en registeransvarig får registrera
enligt lag eller förordning får
lämnas ut till denne på medium för
automatisk databehandling.
Uppgifter i övrigt i ett register
enligt denna lag får lämnas ut på
medium för automatisk databehand-
ling endast om detta följer av lag
eller förordning eller om regerin-
gen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer har medgett det.
(12 §)
I ett lokalt folkbokföringsregister
får som sökbegrepp användas
uppgifter som avses i 6 § första
stycket 1—4, 7 och 8 med undantag
för uppgift om adoption.
I det centrala referensregistret får
som sökbegrepp användas uppgifter
som avses i 6 § första stycket 1, 2
och 11.
76 §
I ett lokalt folkbokföringsregister
får som sökbegrepp användas
uppgifter som avses i 8 § första
stycket 1—4, 7 och 8 med undantag
för uppgift om adoption.
I det centrala referensregistret får
som sökbegrepp användas uppgifter
som avses i 8 § första stycket 1, 2
och 11.
I aviseringsregistret får som sök-
begrepp användas uppgift som av-
ses i 10 § 1-3 och uppgift om
svenskt eller icke svenskt medbor-
garskap. För urvalsdragning finns
48
Nuvarande lydelse
Som sökbegrepp i ett register
enligt denna lag får också, enligt
de närmare föreskrifter som med-
delas av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer,
användas uppgifter som avses i
S§.
Föreslagen lydelse
särskilda bestämmelser om sökbe-
grepp i 19 §.
Som sökbegrepp i ett register
enligt denna lag får också, enligt
de närmare föreskrifter som med-
delas av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer,
användas uppgifter som avses i
11 §•
Avgifter
17 §
Utnyttjandet av aviseringsregi-
stret enligt 4 § andm stycket skall
vam avgiftsbelagt om inte rege-
ringen föreskriver annat. Rege-
ringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer fastställer av-
gifter.
Hänvisning från andm register
18 §
Den som begär att få uppgifter
ur en myndighets personregister för
sådant ändamål som avses i 4 §
andm stycket 1 och 3 och som kan
tillgodoses genom aviseringsregi-
stret skall hänvisas till det regi-
stret.
Föreskriften i första stycket in-
skränker inte myndigheternas skyl-
digheter enligt reglerna om allmän-
na handlingars offentlighet i tryck-
frihetsförordningen .
Särskilt om urvalsdragning
19 §
Vid urvalsdmgning får sambe-
arbetning ske med det centmla
skatteregistret i fråga om uppgifter
om
—summan av taxerad förvärvsin-
komst och inkomst av kapital,
— beskattningsbar förmögenhet,
och,
—fastighetsinnehav,
enligt de närmare föreskrifter som
regeringen meddelar.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 2
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 201
49
Nuvarande lydelse
(13 §)
Gallring av uppgifter i ett lokalt
folkbokföringsregister och i det
centrala referensregistret sker i
enlighet med arkivlagens (1990:7-
82) bestämmelser.
Föreslagen lydelse
Vid urvalsdragning som begärs
av enskild får som sökbegrepp
användas uppgift som anges i
första stycket och uppgift enligt
10 § 1—3.
Vid urvalsdragning som begärs
av enskild får endast uppgift om
namn och adress lämnas ut.
Har en person anmält att han
eller hon inte önskar adresserad
direktreklam får uppgift om perso-
nen inte lämnas ut till någon som
avser att använda uppgiften för
sådan reklam.
Företeende av personbevis
20 §
Enskild behöver inte förete per-
sonbevis hos en myndighet om
myndigheten själv har tillgäng till
efterfrågad uppgift enligt 14 eller
15 §.
21 §
Uppgift i aviseringsregistret som
avses i 10 § första stycket 2, 5—8
och 10 skall gallras när ny uppgift
av motsvarande typ registreras
eller när uppgiften inte längre är
aktuell. Äldre uppgift om förhål-
lande som avses i nämnda stycke 3
och 4 skall, med beaktande av 10 §
andra stycket, gallras vid årsskif-
tet. Har en person avregistremts
från folkbokföringen skall uppgifter
som avses i 10 § första stycket 4—8
och 10 gallras i samband med
avregistreringen medan övriga
uppgifter i aviseringsregistret om
personen gallras vid utgången av
året närmast efter avregistreringen.
Uppgift i aviseringsregistret om en
person som aldrig har varit folk-
bokförd skall gallras när uppgifter
om personen gallras i referens-
registret.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den
50
|
3 Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289) |
Prop. 1994/95:201 Bilaga 2 |
Härigenom föreskrivs att 26—28 §§ datalagen (1973:289) skall upphöra
att gälla.
Denna lag träder i kraft den
51
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)
dels att 1 a och 10 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
För de ändamål....... ......för juridiska personer m.fl.
m.fl. Det centrala skaderegistret får
också sambearbetas med folkbok-
föringens aviseringsregister för
urvalsdrugning i enlighet med vad
som närmare följer av 19 § lagen
(1990:1536) om folkbokförings-
register och tillhandahållande av
folkbokföringsuppgifter.
Denna lag träder i kraft den
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksdagens
ombudsmän, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riksåklagaren (RÅ),
Datainspektionen, Vämpliktsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,
Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket (RSV), Riksarkivet, Statens
invandrarverk, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån
(SCB), Statens person- och adressregistemämnd (SPAR-nämnden),
Rikspolisstyrelsen (RPS), Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,
Länsrätten i Södermanlands län, Kriminalvårdsstyrelsen, Statens
räddningsverk, Vägverket, Post- och telestyrelsen, Generaltullstyrelsen,
Centrala studiestödsnämnden, Verket för högskoleservice, Skolverket,
Boverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Patent- och registrerings-
verket, Statens löne- och pensionsverk, Svenska kyrkans centralstyrelse,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund, Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Svenska Bankföreningen, Sveriges För-
säkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund,
Företagarnas riksoiganisation, Svenska Inkassoföreningen, Pösten AB,
CityMail AB, Svensk Adressändring AB, Swedma, Svenska Bokför-
läggareföreningen, DAFA Data AB, Dialogdata Informationssystem AB.
I ett gemensamt yttrande med Swedma och Svenska Bokförläggareföre-
ningen har också Annonsörföreningen, Dagligvaruleverantörers Förbund,
Direkthandelsföretagens Förening, Svenska Postorderföreningen, Sveriges
Marknadsförbund, Sveriges Reklamförbund och Sveriges Telemarketing-
förening yttrat sig.
RÅ har bifogat yttranden som han hämtat in från Åklagarmyndig-
heterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Riksarkivet har bifogat yttrande som hämtats in från Landsarkivet i
Härnösand.
RPS har bifogat yttranden som styrelsen hämtat in från polismyndig-
heterna i Stockholm och Göteborg.
Yttranden har också avgivits av socialtjänsten i Stockholms stad,
Familjerättsbyrån samt Nilsson & Granit AB genom advokaten Ingmar
Qvamström.
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 201
Prop. 1994/95:201
Bilaga 3
53
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelse
1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatisk
databehandling föras ett register för tillhandahållande av folkbokför-
ingsuppgifter (aviseringsregister) för hela landet.
Registerändamål
2 § Aviseringsregistret får användas av myndigheter för
1. aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra per-
sonregister,
2. komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt,
3. uttag av urval av personuppgifter.
Regeringen får föreskriva att registret får användas för ändamål som
avses i första stycket 3 även av annan än myndighet.
Registeransvar
3 § Riksskatteverket är registeransvarigt för aviseringsregistret.
Registerinnehåll
4 § Aviseringsregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller
har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats personnummer.
För en sådan person får de uppgifter anges som registrerats enligt lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister och som avser
1. personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under
särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,
9. datum för inflyttning från utlandet,
10. avregistrering med uppgift om dödsfall och dödförklaring och
utflyttning till utlandet,
11. medlemskap i icke-territoriell församling.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
5 § Aviseringsregistret får även innehålla uppgifter om tidpunkt för
registrerade förhållanden samt de tekniska och administrativa uppgifter
54
som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Utlämnande av uppgifter
6 § Uppgift i aviseringsregistret som enligt lag eller förordning får
registreras även i annat register får lämnas ut till den registeransvarige
i form av utskrift eller på medium för automatisk databehandling.
Sökbegrepp
7 § I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift
1. som avses i 4 § 1-4 och 8,
2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Noige, Finland eller Island,
eller
3. om medborgarskap i land inom Europeiska unionen (unionsmed-
borgarskap) eller icke unionsmedborgarskap.
Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också
användas uppgift som avses i 5 §.
Gallring
8 § Uppgift i aviseringsregistret som avses i 4 § 1-8 och 11 skall gallras
när en ny, motsvarande uppgift registreras eller när uppgiften inte längre
är aktuell. Uppgift om rättat personnummer får dock bevaras under den
tid som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år efter
utgången av det år då uppgiften registrerades.
Har en person avregistrerats från folkbokföringen, skall uppgift som
avses i 4 § 4-9 och 11 gallras vid avregistreringen och övriga uppgifter
tio år efter utgången av det år personen avregistrerades.
Regeringen får föreskriva om undantag från bestämmelsen om gallring
i tredje stycket.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
55
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
2 §'
Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska perso-
ner och av andra folkbokföringsuppgifter,
2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokförings-
lagen (1991:481) eller annan lag eller förordning prövas av skattemyn-
digheten,
3. framställning av personbevis och andra registerutdrag,
4. tillhandahållande av folkbok-
föringsuppgifter som myndigheter skyldighet enligt lag eller förord-
behöver för att fullgöra sin verk- ning,
samhet,
4. fullgörande av underrättelse-
5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring
hos statliga arkivmyndigheter,
6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Senaste lydelse 1991:497.
56
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 27 och 28 §§ datalagen (1973:289)’ skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27
Uppgifterna i SPAR hämtas från
de statliga personregister som
används för folkbokföring, in-
komsttaxering och fastighetstaxe-
ring. Till dessa uppgifter får fogas
anteckning om att en enskild per-
son inte önskar adresserad direktre-
klam.
§2
Uppgifterna i SPAR hämtas från
aviseringsregistret enligt lagen
(1995:000) om aviseringsregister
samt de statliga personregister som
används för inkomsttaxering och
fastighetstaxering. Till dessa upp-
gifter får fogas anteckning om att
en enskild person inte önskar ad-
resserad direktreklam.
28
Den som begär att få uppgifter
ur en myndighets personregister
för ett sådant ändamål som avses i
26 § andra stycket 1 och 3 och
som kan tillgodoses genom SPAR
skall hänvisas till detta register.
Första stycket hindrar inte att en
skattemyndighet låter myndigheter
vars verksamhet år begränsad till
länet utnyttja annat register som
skattemyndigheten för över befolk-
ningen i länet än sådant som avses
i lagen (1990:1536) om folkbok-
föringsregister.
Regeringen eller, efter regering-
ens bestämmande,
Datainspektionen får föreskriva att
en statlig myndighets personregis-
ter får utnyttjas av en annan myn-
dighet för de ändamål som avses i
26 § andra stycket 1.
1 Lagen omtryckt 1992:446.
2 Senaste lydelse 1993:1691.
§
Den som begär att få uppgifter
ur en myndighets personregister
för ett sådant ändamål som avses i
26 § andra stycket 1 och 3 och
som kan tillgodoses genom SPAR
eller aviseringsregistret skall hän-
visas till dessa register.
57
Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas Prop. 1994/95:201
skyldigheter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet i Bilaga 4
tryckfrihetsförordningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser får
dock tillämpas intill utgången av år 1997 vid utnyttjandet av person-
banden och riksaviseringsbandet.
58
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § och 4 kap. 2 § vallagen
(1972:620)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
3 §
Vid tillämpning av 2 § beräknas
antalet röstberättigade på grundval
av skattemyndighetens personband
den 1 november föregående år.
Vid beräkningen anses som
röstberättigad vaije svensk med-
boigare som fyllt eller senare
under kalenderåret fyller arton år.
4 kap.
2 §
I allmän röstlängd tas upp svensk
medborgare som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband är
folkbokförd i valdistriktet och som
har fyllt eller före den 1 september
det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad ändring
i den kommunala indelningen skall
träda i kraft vid följande årsskifte,
tas i längden upp den som skall
vara folkbokförd i distriktet enligt
den nya indelningen.
Under de förutsättningar som i
första stycket anges för svenska
medboigare tas i röstlängden upp
även de utlänningar som enligt
skattemyndighetens personband har
varit folkbokförda i riket den 1
november de tre åren närmast före
valåret.
Vid tillämpning av 2 § beräknas
antalet röstberättigade på grundval
av aviseringsregistret enligt lagen
(1995:000) om aviseringsregister
den 1 november föregående år.
Vid beräkningen anses som
röstberättigad varje svensk
medboigare som fyllt eller senare
under kalenderåret fyller arton år.
I allmän röstlängd tas upp svensk
medborgare som den 1 juli enligt
aviseringsregistret är folkbokförd i
valdistriktet och som har fyllt eller
före den 1 september det år
röstlängden upprättas fyller sjutton
år. Om en beslutad ändring i den
kommunala indelningen skall träda
i kraft vid följande årsskifte, tas i
längden upp den som skall vara
folkbokföid i distriktet enligt den
nya indelningen.
Under de förutsättningar som i
första stycket anges för svenska
medboigare tas i röstlängden upp
även de utlänningar som enligt
aviseringsregistret har varit
folkbokförda i riket den 1
november de tre åren närmast före
valåret.
För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.
1 Lagen omtryckt 1994:287.
59
För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
60
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,
m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:201
Bilaga 4
8 §
Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4 kap.
vallagen (1972:620) följande särskilda bestämmelser iakttagas.
För den som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband inte
är medlem av Svenska kyrkan eller
som enligt personbandet tillhör
icke-territoriell församling görs
anteckning i röstlängden om detta
förhållande.
För den som den 1 juli enligt
Svenska kyrkans medlemsregister
inte är medlem av Svenska kyrkan
eller som enligt aviseringsregistret
enligt lagen (1995:000) om avise-
ringsregister tillhör icke-territoriell
församling görs anteckning i röst-
längden om detta förhållande.
Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar
eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofull-
mäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas för vaije församling
eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det behövs med anledning
av beslutad ändring i församlingsindelningen, skall särskild del av
röstlängden uppläggas för det område av församlingen som indelnings-
ändringen avser.
Har det om någon gjorts en anteckning enligt andra stycket och har
begäran om rättelse inte framställts på det sätt som sägs i 4 kap. 4 §
första stycket vallagen, skall skattemyndigheten besluta om rättelse i
röstlängden, om det är uppenbart att anteckningen är felaktig. En sådan
ansökan skall ha gjorts hos skattemyndigheten senast den 1 oktober det
år då röstlängden upprättades. I fråga om en sådan ansökan och beslut
med anledning därav äger 4 kap. 4 § vallagen motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Lagen omtryckt 1994:288.
61
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § sametingslagen (1992:1433) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
3 §
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden
och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller
fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i
andra stycket anges för svenska
medborgare skall i röstlängden tas
upp även de utlänningar som enligt
folkbokföringsregistret har varit
folkbokförda i landet den 1 novem-
ber de tre åren närmast före valåret
och som anmäler sig till valnämn-
den.
Under de förutsättningar som i
andra stycket anges för svenska
medborgare skall i röstlängden tas
upp även de utlänningar som enligt
aviseringsregistret enligt lagen
(1995:000) om aviseringsregister
har varit folkbokförda i landet den
1 november de tre åren närmast
före valåret och som anmäler sig
till valnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-21
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 16 mars (Finansdepartementet) har regering-
en beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om aviserings-
register, m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Birgitta
Pettersson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1994/95:201
Bilaga 5
63
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: Statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:201 Avisering av folkbok-
föringsuppgifter
64
Prop. 1994/95:201
|
Författnings rubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- |
|
Lagen om aviseringsregister |
2 och 8 §§ |
65
gotab 48252, Stockholm 1995