Prop.
1994/95:190
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås en särskild strafflag om skydd för gravfriden
vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Enligt förslaget får dykning
och annan undervattensverksamhet inte bedrivas i vraket eller inom ett
anslutande område i Östersjön. Den som bryter mot förbudet skall
kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Lagen avses träda i kraft den 1 juli 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 190
Prop. 1994/95:190
1 Förslag till riksdagsbeslut........................ 3
2 Förslag till lag om skydd för gravfriden vid vraket efter
passagerarfartyget Estonia ....................... 3
3 Ärendet och dess beredning ...................... 4
4 Katastrofen på Östersjön den 28 september 1994 ........ 5
5 Utredningar om katastrofen m.m................... 5
6 Överenskommelsen mellan Estland, Finland och Sverige . . 7
7 Rättsligt skydd för gravfriden..................... 8
8 Författningskommentar ......................... 10
Bilaga 1 Överenskommelsen mellan Estland, Finland och .... 14
Sverige om m/s Estonia
Bilaga 2 Promemorians lagforslag.................... 20
Bilaga 3 Lagrådets yttrande ........................ 21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 30 mars 1995 .................................. 22
Regeringen föreslår att riksdagen
Prop. 1994/95:190
1. godkänner överenskommelsen mellan Sverige, Estland och Finland
om m/s Estonia,
2. antar regeringens förslag till lag om skydd för gravfriden vid
vraket efter passagerarfartyget Estonia.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns bestämmelser till skydd för gravfriden i vraket
efter passagerarfartyget Estonia och i ett anslutande område i Östersjön.
Det skyddade området är rektangulärt och har, enligt det geodetiska
referenssystemet World Geodetic System 1984 (WGS 84), följande
positioner som höm.
1. 59 grader 23,500 minuter nordlig bredd
21 grader 40,000 minuter östlig längd
2. 59 grader 23,500 minuter nordlig bredd
21 grader 42,000 minuter östlig längd
3. 59 grader 22,500 minuter nordlig bredd
21 grader 42,000 minuter östlig längd
4. 59 grader 22,500 minuter nordlig bredd
21 grader 40,000 minuter östlig längd
2 § Dykning och annan undervattensverksamhet får inte bedrivas i
vraket efter passagerarfartyget Estonia eller inom det område som
anges i 1 § andra stycket. Förbudet gäller dock inte verksamhet som
avser att täcka över eller skydda vraket eller att förhindra förorening av
den marina miljön från vraket, om verksamheten bedrivs av en myn-
dighet i Estland, Finland eller Sverige eller på uppdrag av en sådan
myndighet.
3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § döms till böter eller fängelse
i högst två år. För försök döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
4 § Föremål som någon har kommit över vid brott mot denna lag eller
föremålets värde skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart
oskäligt. Detsamma gäller ersättning som har lämnats till den som har Prop. 1994/95:190
begått ett sådant brott.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott mot denna lag
får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om
det annars finns särskilda skäl. I stället för egendomen kan dess värde
förklaras förverkat.
5 § För brott mot denna lag döms vid svensk domstol, även om 2 kap.
2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Den 28 september 1994 förliste passagerarfartyget Estonia på Öster-
sjön. Ett mycket stort antal människor följde fartyget till botten.
Estland, Finland och Sverige har ingått en överenskommelse om
rättsligt skydd för gravfriden vid vraket efter Estonia. Avtalstexten på
engelska språket samt en översättning till svenska finns i bilaga 1.
Mot bakgrund av överenskommelsen har inom Justitiedepartementet
upprättats promemorian Skydd för gravfriden vid vraket efter
passagerarfartyget Estonia. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.
Promemorian var den 9 mars 1995 föremål för en hearing i Justitie-
departementet. Vid hearingen lämnades synpunkter av Svea hovrätt,
Stockholms tingsrätt, Riksåklagaren, Sveriges advokatsamfund, Kust-
bevakningen, Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Svenska kyrkans
centralstyrelse. Yttranden över promemorian har också inkommit från
Riksdagens ombudsmän och Statens haverikommission. Rikspolis-
styrelsen, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och
Generaltullstyrelsen har avstått från att lämna synpunkter på förslagen i
promemorian.
En sammanställning över de synpunkter som framfördes vid
hearingen har upprättats inom Justitiedepartementet. Sammanställ-
ningen samt yttrandena över promemorian finns tillgängliga i Justitie-
departementet (dnr Ju 95/644). I lagstiftningsärendet har också in-
kommit skrivelser från Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga.
I propositionen behandlas de förslag som tagits upp i promemorian.
Propositionen disponeras på så sätt att det först lämnas en kortare
redogörelsen för katastrofen (avsnitt 4). Därefter behandlas vissa ut-
redningar och beslut i anledning av katastrofen (avsnitt 5) samt
överenskommelsen mellan Estland, Finland och Sverige (avsnitt 6).
Vidare presenteras förslaget till en lag om skydd för gravfriden vid
vraket efter Estonia (avsnitt 7). Propositionen avslutas med en för-
fattningskommentar (avsnitt 8).
Lagrådet Prop. 1994/95:190
Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över ett förslag till lag om skydd för gravfriden vid passagerarfartyget
Estonia. Lagrådet har i sitt yttrande, som finns i bilaga 3, lämnat
förslaget utan erinran. Lagrådsremissens lagförslag är likalydande med
det lagförslag som läggs fram i denna proposition.
Natten till den 28 september 1994 förliste passagerarfartyget Estonia
under fård mellan Tallinn och Stockholm. Platsen för förlisningen är
belägen sydväst om finska Utö. Fartyget förde estnisk flagg.
Vid olyckstillfället fanns, enligt en uppskattning som är gjord med
ledning av tillgängliga passagerar- och besättningslistor, över 1 000
personer ombord. Av dessa saknas fortfarande omkring 800. En stor
del av de saknade torde finnas i fartygsvraket.
Estoniakatastrofen är den största civila olyckan i vår del av världen
på mycket lång tid och det är en av historiens allvarligaste fartygs-
olyckor. Det snabba händelseförloppet, hårt väder, mörker och kyla
gjorde att flertalet ombord aldrig kunde lämna fartyget och att antalet
överlevande blev lågt.
Sjöfartsverkets rapport Konsekvensanalys Estonia
I en rapport den 12 december 1994 har Sjöfartsverket redovisat ett
uppdrag från regeringen att genomföra en konsekvensanalys som
underlag inför ett samlat ställningstagande avseende omhändertagande
av de omkomna från Estonia. I rapporten sägs bl.a. följande.
Estonia är 155,4 meter lång och 24,2 meter bred. Hon har tio däck,
varav sex med inredning för passagerare och besättning. Fartyget
kunde, förutom besättningen på 150-160 personer, föra högst 2 000
passagerare.
Sjöfartsverket har i december 1994 genomfört en undersökning av
Estonia på olycksplatsen. Fartyget ligger i en sluttning på havsbotten
på cirka 80 meters djup. Fartyget ligger på styrbord sida med 115-120
graders slagsida. Vissa delar av fartygets inre är relativt lättillgängliga
genom bl.a. sönderslagna fönster.
Enligt Sjöfartsverkets bedömning är det i och för sig möjligt att ta
upp mellan 100 och 300 kroppar med hjälp av dykare. För att man
skall få upp övriga kroppar krävs att hela fartyget tas upp, vilket skulle
innebära en påtaglig risk för fragmentering av ett antal kroppar
ombord.
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 190
Det är tekniskt möjligt for enskilda dykare att dyka på fartyget för att Prop. 1994/95:190
plundra det.
Regeringens beslut den 15 december 1994
Regeringen beslutade den 15 december 1994 att Estonia inte skall
bärgas och att några åtgärder för att ta upp de omkomna inte skall
vidtas.
I regeringsbeslutet sägs vidare att platsen där fartyget förliste skall
betraktas som en gravplats. För att säkerställa att gravfriden respekteras
skall fartyget täckas över och särskilda åtgärder vidtas i samarbete med
de estniska och finländska regeringarna för att skydda gravplatsen
rättsligt.
Sjöfartsverkets rapport Övertäckning Estonia
Sjöfartsverket har i en rapport den 10 februari 1995 redovisat ett
uppdrag från regeringen att lämna förslag bl.a. om hur Estonia skall
täckas över.
I rapporten redogörs för olika metoder för att täcka över vraket.
Sjöfartsverket föreslår att Estonia täcks med en skalkonstruktion av
betong. I rapporten sägs att denna metod för tankarna till ett mauso-
leum.
Av rapporten framgår att Estonia när hon sjönk hade ungefar 200 ton
eldningsolja och 40 ton dieselolja ombord.
Regeringens beslut den 2 mars 1995
Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att uppdra åt Sjöfartsverket att i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats i rapporten
Övertäckning Estonia upphandla och låta genomföra en övertäckning
av Estonia med en skalkonstruktion av betong. I beslutet sägs att det
vid uppdragets genomförande särskilt skall beaktas att platsen där
fartyget förliste skall betraktas som en gravplats. Vidare skall hänsyn
tas till de miljömässiga konsekvenserna.
I beslutet sägs vidare att Sjöfartsverket skall leda arbetet med
övertäckningen samt att uppdraget skall genomföras i samråd med
ansvarig finländsk myndighet.
Ägarförhållanden m.m.
Estonia ägdes vid olyckstillfället av ett cypriotiskt bolag, Estline
Marine Company Ltd. Detta bolag ägs i sin tur till lika delar av
Estonia Shipping Company (ägare är estniska staten) och det svenska
bolaget Nordström & Thulin AB.
Estline Manne Company Ltd hade hyrt ut fartyget på så kallad Prop. 1994/95:190
bareboat-basis till ett estniskt bolag. Detta hyresförhållande upphörde
emellertid i och med förlisningen.
Det försäkringsbolag som hade meddelat kaskoförsäkring för Estonia
har skriftligen avstått från alla anspråk på fartyget
Äganderätten till Estonia tillkommer således utan inskränkning
Estline Marine Company Ltd. Bolaget har den 20 januari 1995 till-
skrivit de estniska och svenska regeringarna med anledning av de
berörda regeringarnas planer på att tillse att vraket blir en skyddad
gravplats. Därvid har bolaget förklarat att det står regeringarna fritt att,
i den mån de så önskar eller anser nödvändigt, överta eller utöva de
rättigheter i förhållande till vraket som bolaget har som ägare. Bolaget
har vidare förklarat att det godtar en övertäckning av vraket för att
hindra plundring.
Med anledning av regeringens beslut den 15 december 1994 tog
Utrikesdepartementet kontakt med de estniska och finländska
regeringarna för att komma fram till vilka rättsliga åtgärder som kunde
vara lämpliga och möjliga för att skydda fartyget på förlisningsplatsen.
Båda regeringarna förklarade sig intresserade av att delta i gemen-
samma överläggningar i frågan.
Vid ett möte den 16 januari 1995 i Stockholm nåddes enighet om att
de tre länderna var för sig skulle införa nationell lagstiftning som
straffbelägger verksamhet som stör gravfriden vid vraket samt att en
internationell överenskommelse som anger ramen för en sådan lag-
stiftning skulle ingås.
Vid ett uppföljningsmöte den 7 februari 1995 i Tallinn slutfördes
arbetet med den internationella överenskommelsen som senare under-
tecknades där den 23 februari 1995. Vidare diskuterades de närmare
principerna för de nationella lagstiftningsåtgärderna. Även i denna del
hade staterna i huvudsak samma syn.
Överenskommelsen mellan Estland, Finland och Sverige innehåller
bl.a. att vraket efter Estonia och ett visst anslutande område i Östersjön
skall betraktas som ett sista vilorum för dem som omkom vid
katastrofen och som sådant tillägnas tillbörlig respekt. I överens-
kommelsen sägs vidare att Estonia inte skall bärgas. Verksamhet som
stör offrens sista vilorum skall enligt överenskommelsen kriminaliseras.
Det närmare innehållet i överenskommelsen mellan Estland, Finland
och Sverige framgår av bilaga 1.
Prop. 1994/95:190
Regeringens förslag: En särskild strafflag infors till skydd för
gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Dykning
och annan undervattensverksamhet förbjuds i vraket och inom ett
anslutande område i Östersjön. Den som bryter mot förbudet
skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens.
Synpunkter på förslaget i promemorian: Förslaget mottas positivt
av de flesta instanserna. Några instanser framför synpunkter på enskild-
heter i förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Estonias förlisning är som nämnts
en av historiens allvarligaste fartygsolyckor. Ett stort antal omkomna
har sitt sista vilorum i eller vid vraket.
De närmast berörda Östersj östaterna har i en överenskommelse mani-
festerat sin gemensamma syn att platsen för förlisningen skall betraktas
som ett sista vilorum för dem som omkom vid katastrofen och som
sådant tillägnas tillbörlig respekt.
Med hänsyn till intresset av att säkra gravfriden för de omkomna bör
det, i enlighet med den därom träffade överenskommelsen, införas ett
rättsligt skydd för vraket efter Estonia och området däromkring.
Skyddet bör, i enlighet med vad som preciserats i avtalet, åstadkommas
genom ett straffsanktionerat förbud mot verksamhet som stör grav-
friden i Estonia och i ett anslutande område i Östersjön. Skyddet för
gravfriden bör, förutom själva vraket, avse det ungefär 2x2 kilometer
stora område som anges i överenskommelsen.
Från folkrättslig synpunkt är att märka att vraket ligger på finländsk
kontinentalsockel och i finländsk fiskezon. Detta ger Finland juris-
diktion när det gäller utvinning av naturtillgångar från havsbotten och
dess underlag liksom när det gäller de levande resurserna i vatten-
pelaren. I övriga hänseenden är området del av det fria havet som
ingen stat har rätt att lägga under sin suveränitet och där de så kallade
fria-havsrättighetema, såsom t.ex. rätten att navigera fritt, inte får in-
skränkas.
Den rätt alla stater har att använda det fria havet far således inte
inskränkas. Den behöriga användningen av det fria havet kan inte
heller anses störa gravfriden vid Estonia. Tvärtom bör det vara möjligt
för sörjande att färdas till platsen för katastrofen för att där t.ex. lägga
blommor på vattnet. Den fria sjöfarten skall alltså kunna fortgå som
förut.
Med hänsyn till respekten för gravfriden bör däremot dykning och
annan undervattensverksamhet i vraket eller i dess närhet krimina-
liseras. Utgångspunkten för regleringen bör vara att i princip all under-
vattensverksamhet i det skyddade området stör gravfriden där.
I enlighet med överenskommelsen mellan Estland, Finland och Prop. 1994/95:190
Sverige bör förbudet mot undervattensverksamhet i vraket eller i dess
närhet förses med undantag för verksamhet som avser att täcka över
vraket eller att förhindra förorening av den marina miljön från vraket.
Som nämnts hade Estonia betydande kvantiteter olja ombord när hon
sjönk. En instans har framfört att också verksamhet som avser att
skydda vraket bör undantas eftersom det kan bli aktuellt att installera
någon form av bevakningsutrustning. Regeringen delar denna upp-
fattning. I enlighet med överenskommelsen mellan de tre staterna bör,
som en instans varit inne på, de nu behandlade undantagen bara gälla
verksamhet som bedrivs av någon av dessa tre stater.
Med hänsyn till den inställning vrakets ägare gett uttryck för behöver
däremot förbudet mot undervattensverksamhet inte förses med något
undantag för ägarens åtgärder med vraket. Inte heller i övrigt erfordras
ytterligare undantag från förbudet.
Den som stör gravfriden i vraket eller i dess närhet bör drabbas av en
kännbar påföljd. Det ligger nära till hands att i denna del jämföra med
straffstadgandet för brott mot griftefrid (16 kap. 10 § brottsbalken).
Enligt denna bestämmelse straffas den som obehörigen antingen flyttar,
skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska eller gör ofog
på gravvård eller något de dödas vilorum som kista, urna eller grav.
Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Det skydd för grav-
friden vid Estonia som nu föreslås ligger nära det skydd som omfattas
av straffbestämmelsen för brott mot griftefrid och bör därför ha samma
straffskala. Därmed uppfylls också åtagandet i överenskommelsen med
Estland och Finland om att den som stör gravfriden vid Estonia skall
kunna dömas till fängelse.
Föremål som någon har kommit över i samband med otillåten under-
vattensverksamhet vid Estonia bör kunna förverkas. Detsamma bör
gälla ersättning som har lämnats till någon för att bedriva sådan verk-
samhet och egendom som har använts som hjälpmedel, t.ex. en dykar-
utrustning.
Vraket efter Estonia ligger i ett område som inte tillhör någon stat.
Om någon överträder förbudet mot undervattensverksamhet begås alltså
brottet utanför Sveriges territorium. Det finns därför anledning att be-
röra några frågor om jurisdiktion.
I denna del bör först slås fast att svensk domstol, med hänsyn till
intresset av att skydda gravfriden vid Estonia, bör vara behörig att
döma vem som helst som stör gravfriden.
En annan sak är, som några instanser berört, att det i vissa situationer
inte är möjligt att utöva straffrättslig kontroll över utländska fartyg.
Enligt folkrätten finns det nämligen ett principiellt förbud för en stat
att utöva makt mot andra staters fartyg på det fria havet. I praktiken
kan det därför i vissa fall bli svårt att få till stånd ett rättsligt för-
farande i Sverige, om inte fartyget angör svensk hamn eller annars
kommer in på svenskt inre vatten.
Det bör emellertid också framhållas att även Estland och Finland
kommer att kriminalisera verksamhet som stör gravfriden vid Estonia. 9
Av betydelse i detta sammanhang är vidare att överenskommelsen
mellan de tre Östersjöstaterna innehåller en skyldighet för envar av Prop. 1994/95:190
staterna att i vissa fall överlämna information till någon av de andra
staterna om otillåten verksamhet vid Estonia som den statens fartyg är
inblandad i.
Den nu beskrivna kriminaliseringen bör lämpligen tas in i en särskild
strafflag om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget
Estonia. Förslaget bör inte medföra att rättsväsendet behöver tillföras
nya resurser.
i §
I paragrafens första stycke anges syftet med lagen, nämligen att skydda
gravfriden i vraket efter Estonia och i ett anslutande område i Öster-
sjön.
Detta område bestäms i andra stycket. Positionerna är angivna med
användande av koordinater från det geodetiska referenssystemet World
Geodetic System 1984 (WGS 84).
2§
Paragrafen anger att undervattensverksamhet, med vissa undantag, inte
far bedrivas inom det skyddade området. Bestämmelsen har behandlats
i det föregående (se avsnitt 7).
3§
1 paragrafen föreskrivs straff för den som uppsåtligen bryter mot 2 §.
Kriminaliseringen omfattar också försöksbrott. Ett sådant brott torde
föreligga om någon som avser att bedriva otillåten undervattens-
verksamhet ertappas på ett fartyg vid förlisningsplatsen eller på ett
fartyg under fard till denna plats. Det har inte ansetts motiverat att,
som en instans varit inne på, kriminalisera också förberedelse och
stämpling till brott mot lagen.
Bestämmelsen innebär att varje verksamhet som bedrivs i strid med
2 § är straffbar om det subjektiva rekvisitet är uppfyllt. Det behövs
alltså inte någon särskild utredning i det enskilda fallet om att grav-
friden har störts. Lagen bygger nämligen på att varje otillåten under-
vattensverksamhet stör gravfriden.
Straffskalan är densamma som för brott mot griftefrid, dvs. böter
eller fängelse i högst två år. Straffvärdet bör bedömas med utgångs-
punkt från graden av den kränkning som åstadkommits eller åsyftats.
Om någon tagit sig in i vraket och vidrört eller vidtagit andra åtgärder
med kroppar som finns där bör gärningen tilläggas ett särskilt högt
10
straffvärde. Böter bör i princip bara användas i fråga om otillåten verk- Prop. 1994/95:190
samhet i utkanten av det skyddade området.
Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet gäller den allmänna
medverkansregleringen i brottsbalken (se 23 kap. 4 § första stycket
brottsbalken).
Frågor om konkurrens kan aktualiseras om någon överträder före-
varande lag och samtidigt begår ett egendomsbrott genom att tillgripa
något i vraket eller i dess närhet. Med hänsyn till straffbudens skilda
skyddsobjekt bör det i sådana fall i princip dömas i brottskonkurrens. I
fråga om brott mot griftefrid (16 kap. 10 § brottsbalken) torde däremot
konkurrensfrågor inte uppkomma. Det brottet torde nämligen endast
kunna förövas i Sverige (se Jareborg, Brotten, Tredje häftet, Brotten
mot allmänheten och staten, 2 uppl. 1986, s. 141 samt Falk, Straffrätt
och territorium, 1976, s. 252).
4§
I paragrafen anges förutsättningarna för förverkande av föremål som
någon har kommit över vid brott mot lagen, av ersättning som har
lämnats till den som har begått ett sådant brott och av egendom som
har använts som hjälpmedel. Med anledning av ett påpekande från en
instans bör det framhållas att bestämmelsen om förverkande av ersätt-
ning bara är tillämplig på sådan ersättning som lämnats för utförandet
av ett brott mot lagen.
I övrigt far brottsbalkens allmänna bestämmelser om förverkande
tillämpas (se 36 kap. brottsbalken).
5§
Som nämnts i det föregående bör svensk domstol alltid vara behörig att
döma för brott mot lagen. I paragrafen har därför föreskrivits att det
för sådant brott döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 §
brottsbalken inte är tillämplig.
Eftersom det är fråga om brott förövade utom riket, kommer åtal i
vissa fall inte att få väckas utan särskilt åtalsförordnande från Riks-
åklagaren eller regeringen (se 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken
samt förordningen /1993:1476/ med bemyndigande för Riksåklagaren
att förordna om väckande av åtal i vissa fall).
Det skulle kunna inträffa att det inte finns någon domstol som är
behörig att ta upp åtal för brott mot lagen direkt på grundval av de
vanliga forumreglema. Eftersom regeringen i sådana fall kan besluta
om vilken tingsrätt som skall vara behörig har det inte ansetts
erforderligt med en särskild forumregel (se 19 kap. 2 § rättegångs-
balken).
11
Ikraftträdandebestämmelsen
Prop. 1994/95:190
Det rättsliga skyddet för gravplatsen bör inträda så snart som möjligt.
Mot den bakgrunden föreslås att lagen skall träda i kraft den 1 juli
1995.
12
AGREEMENT BETWEEN THE REPUBLIC OF ESTONIA, Prop. 1994/95:190
THE REPUBLIC OF FINLAND AND THE KINGDOM OF Bilaga 1
SWEDEN REGARDING THE M/S ESTONIA
THE REPUBLIC OF ESTONIA, THE REPUBLIC OF FIN-
LAND AND THE KINGDOM OF SWEDEN, hereinafter
referred to as the Contracting Parties,
RECALLING the disaster on the night of 28 September 1994
when the M/S ESTONIA sank in the Baltic Sea on her way from
Tallinn to Stockholm,
WISHING TO protect the M/S ESTONIA, as a final place of rest
for victims of the disaster, from any disturbing activities,
URGING the public and all other States to afford appropriate
respect to the site of the M/S ESTONIA for all time,
HAVE AGREED AS FOLLOWS:
ARTICLE 1
The wreck of the M/S ESTONIA and the surrounding area, as
defined in Artide 2, shall be regarded as a final place of rest for
victims of the disaster, and as such shall be afforded appropriate
respect.
ARTICLE 2
The area constituting the final place of rest shall for the purpose
of this Agreement be delimited by straight lines from point No. 1
through points No. 2, 3, 4 and back to point No. 1:
Point No. 1 (Upper Left) 59’23,500’N, 21’40,000’E
Point No. 2 (Upper Right) 59’23,500’N, 21’42,000’E
Point No. 3 (Lower Right) 59’22,500’N, 21’42,000’E
Point No. 4 (Lower Left) 59’22,500’N, 21’40,000’E;
all positions defined by geographical coordinates in World
Geodetic System 1984 (WGS 84).
14
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN KONUNGARIKET
SVERIGE, REPUBLIKEN ESTLAND OCH REPUBLIKEN
FINLAND OM M/S ESTONIA
KONUNGARIKET SVERIGE, REPUBLIKEN ESTLAND OCH
REPUBLIKEN FINLAND, nedan kallade de avtalsslutande
parterna,
SOM ERINRAR OM katastrofen natten till den 28 september
1994 då m/s ESTONIA sjönk i Östersjön under färd från Tallinn
till Stockholm,
SOM ÖNSKAR skydda m/s ESTONIA såsom ett sista vilorum för
olycksoffren från all störande verksamhet,
SOM UPPMANAR allmänheten och alla andra stater att för all
framtid visa tillbörlig respekt för den plats där m/s ESTONIA
förliste,
Prop. 1994/95:190
Bilaga 1
HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLIANDE:
ARTIKEL 1
Vraket efter m/s ESTONIA och kringliggande område såsom det
definieras i artikel 2 skall betraktas som ett sista vilorum för
olycksoffren och skall som sådant visas tillbörlig respekt.
ARTIKEL 2
Det område som utgör offrens sista vilorum skall vid tillämpning
av överenskommelsen begränsas av räta linjer från punkt nr. 1
genom punkterna nr. 2,3,4 och tillbaka till punkt nr. 1:
Punkt nr. 1 (Övre vänstra) 59°23,500’N, 21°40,000’E
Punkt nr. 2 (Övre högra) 59°23,500’N, 21°42,000’E
Punkt nr. 3 (Nedre högra) 59°22,500’N, 21°42,000’E
Punkt nr. 4 (Nedre vänstra) 59°22,500’N, 21°40,000’E
samtliga positioner angivna med geografiska koordinater i World
Geodetic System 1984 (WGS 84).
15
ARTICLE 3
The Contracting Parties hereby agree that the M/S ESTONIA
shall not be raised.
Prop. 1994/95:190
Bilaga 1
ARTICLE 4
1. The Contracting Parties undertake to institute legislation, in
accordance with their national procedures, aiming at the
criminalization of any activities disturbing the peace of the final
place of rest, in particular any diving or other activities with the
purpose of recovering victims or property from the wreck or the
sea-bed.
2. The Contracting Parties undertake to make it possible to
punish the commission of an offence, established in accordance
with paragraph 1 of this Artide, by imprisonment.
3. Notwithstanding the above provisions, a Contracting Party
may take measures to cover the wreck or to prevent pollution of
the marine environment from the wreck.
ARTICLE 5
Each Contracting Party undertakes to submit information to
another Contracting Party on pending or on-going activities having
been criminalized in conformity with Artide 4 and involving a
vessel flying the flag of that Contracting Party.
ARTICLE 6
This Agreement shall enter into force thirty days after the date
when the Contracting Parties have notified the other Contracting
Parties in writing that the necessary constitutional procedures for
its entry into force have been completed.
16
ARTIKEL 3
De avtalsslutande parterna överenskommer härmed att m/s
ESTONIA inte skall lyftas.
Prop. 1994/95:190
Bilaga 1
ARTIKEL 4
1. De avtalsslutande parterna åtar sig att i enlighet med sina
nationella förfaranden införa lagstiftning som syftar till att krimi-
nalisera all verksamhet som stör offrens sista vilorum, särskilt
dykning eller annan verksamhet i syfte att ta upp offren eller
egendom från vraket eller havsbottnen.
2. De avtalsslutande parterna åtar sig att göra det möjligt att be-
straffa brott i enlighet med punkt 1 i denna artikel med fängelse.
3. Utan hinder av ovannämnda bestämmelser får en avtals-
slutande part vidta åtgärder för att täcka över vraket eller för att
förhindra förorening av den marina miljön från vraket.
ARTIKEL 5
Varje avtalsslutande part åtar sig att informera en annan avtals-
slutande part om förestående eller pågående verksamhet som har
kriminaliserats i enlighet med artikel 4 och i vilken ett fartyg som
för denna avtalsslutande parts flagg är inblandat.
ARTIKEL 6
Denna överenskommelse träder i kraft trettio dagar efter den dag
då de avtalsslutande parterna skriftligen har underrättat de andra
avtalsslutande parterna om att de nödvändiga konstitutionella
förfarandena för dess ikraftträdande har fullgjorts.
17
|
Done at Tallinn on 23 February 1995 in three originals, each in |
Prop. 1994/95:190 Bilaga 1 |
IN WITNESS WHEREOF the undersigned, duly authorized
thereto, have signed this Agreement:
For the Republic of Estonia
For the Republic of Finland
For the Kingdom of Sweden
18
|
Upprättad i Tallinn den 23 februari 1995 i tre original, vart och ett |
Prop. 1994/95:190 Bilaga 1 |
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill veder-
börligen befullmäktigade, undertecknat denna överenskommelse.
För Konungariket Sverige
För Republiken Estland
För Republiken Finland
19
Bilaga 2
Förslag till lag om skydd för gravfriden vid vraket efter
passagerarfartyget Estonia
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns bestämmelser till skydd för gravfriden i vraket efter
passagerarfartyget Estonia och i ett anslutande område i Östersjön.
Det skyddade området är rektangulärt och har, enligt det geodetiska
referenssystemet World Geodetic System 1984 (WGS 1984), följande
positioner som höm.
1. 59 grader 23,500 minuter nordlig bredd
21 grader 40,000 minuter östlig längd
2. 59 grader 23,500 minuter nordlig bredd
21 grader 42,000 minuter östlig längd
3. 59 grader 22,500 minuter nordlig bredd
21 grader 42,000 minuter östlig längd
4. 59 grader 22,500 minuter nordlig bredd
21 grader 40,000 minuter östlig längd
2 § Dykning och annan undervattensverksamhet far inte bedrivas i vraket
efter passagerarfartyget Estonia eller inom det område som anges i 1 §
andra stycket. Förbudet gäller dock inte verksamhet som avser att täcka
över vraket eller att förhindra förorening av den marina miljön från
vraket.
3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § döms till böter eller fängelse i
högst två år. För försök döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
4 § Föremål som har åtkommits vid brott mot denna lag eller föremålets
värde skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Det-
samma gäller ersättning som har lämnats till den som har begått ett sådant
brott.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott mot denna lag far
förklaras förverkad, om det är påkallat till förebyggande av brott eller om
det annars finns särskilda skäl. I stället för egendomen kan dess värde för-
klaras förverkat.
5 § För brott mot denna lag döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2
eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
20
Lagrådets yttrande
Prop. 1994/95:190
Bilaga 3
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-20
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt lagrådsremiss den 16 mars 1995 (Justitiedepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om skydd
för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars
Sjöström.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1994/95:190 Skydd för gravfriden vid
vraket efter passagerarfartyget Estonia.
22
gotab 48244, Stockholm 1995