Regeringens proposition
1994/95:152

Regler för godkända och auktoriserade revisorer

Prop.
1994/95:152

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 februari 1995

Ingvar Carlsson

Sten Heckscher
(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ny lagstiftning om sådana revisorer som
har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision. Lagen innebär bl.a. att
reglerna i EG:s åttonde bolagsdirektiv (84/253/EEG) införlivas med svensk rätt.
I lagen anges de krav på utbildning, praktik, oberoende ställning m.m. som skall
gälla för godkända och auktoriserade revisorer. Lagen innehåller vidare regler
för revisionsbolag.
En ny myndighet inrättas med namnet Revisorsnämnden som skall ha hand om
prövning och tillsyn.
Lagen och den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut............ 5

2 Lagtext................................ 6
2.1 Förslag till lag om revisorer..... 6
2.2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna för-
valtningsdomstolar................ 12
2.3 Förslag till lag om ändring i
lagen (1973:370) om arbetslöshets-
försäkring........................ 14
2.4 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen(1975:1385)....... 15
2.5 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen(1980:100).......... 18
2.6 Förslag till lag om ändring i
lagen(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissaföretag............... 19
2.7 Förslag till lag om ändring i för-
säkrings-rörelselagen (1982:713).. 22
2.8 Förslag till lag om ändring i
lagen (1985:354) om förbud mot
yrkesmässig rådgivning i vissa
fall, m.m......................... 24
2.9 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen(1987:617)........ 25
2.10 Förslag till lag om ändring i
lagen (1987:667)om ekonomiska
föreningar........................ 26
2.11 Förslag till lag om ändring i
lagen (1992:160) om utländska
filialer.......................... 29
2.12 Förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1610) kreditmarknads-
bolag............................. 30
2.13 Förslag till lag om ändring i
stiftelselagen(1994:1220)......... 31
2.14 Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:2015) om ändring i
lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse........................... 32

3 Ärendet och dess beredning............. 33

4 Historik............................... 34

5 Gällande ordning....................... 35

6 EG:s bestämmelser om revisorer......... 37
6.1 Rättsakter som rör revisorer...... 37
6.1.1 Etableringsrätt............. 37
6.1.2 Bolagsrätt.................. 37
6.2 EG:s åttonde bolagsdirektiv....... 38

7 Utredningsförslag...................... 40
7.1 Revisorsutredningens förslag...... 40
7.2 Arbetsgruppens förslag............ 42

8 Regeringens förslag till ny revisorslag 43
8.1 Allmänna utgångspunkter........... 43
8.2 Revisorns kompetens............... 45
8.3 Utländska revisorer i Sverige..... 49
8.4 Oberoendefrågor................... 50
8.4.1 Entledigande av revisor..... 50
8.4.2 Revisorns verksamhet........ 52
8.5 Revisionsbolag.................... 54
8.5.1 Ägare i revisionsbolag...... 54
8.5.2 Registrerade revisionsbolag. 56
8.6 Det disciplinära förfarandet m.m.. 57
8.7 Lekmannarevisorer................. 58

9 Organisation m.m....................... 59
9.1 Ny myndighet för prövning och
tillsyn av revisorer.............. 59
9.2 Finansiering m.m.................. 63

10 Överklagande m.m....................... 65

11 Ikraftträdande och övergångsbestämmel-
ser m.m................................ 68

12 Författningskommentar ................ 71
12.1 Förslaget till lag om revisorer... 71
12.2 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar............. 79
12.3 Förslaget till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)...... 79
12.4 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1980:1103) om.årsredovis-
ning m.m. i vissa företag......... 80
12.5 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1985:354) om förbud mot
yrkesmässig rådgivning i vissa
fall, m.m......................... 80
12.6 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar........................ 80
12.7 Övriga förslag till ändringar..... 80

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet SOU
1993:69........................... 81
Bilaga 2 Remissinstanser SOU 1993:69....... 90
Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian Ds
1994:125.......................... 91
Bilaga 4 Promemorians lagförslag........... 94
Bilaga 5 Remissinstanser Ds 1994:125....... 99
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.......100
Bilaga 7 Lagrådets yttrande................125
Bilaga 8 Rådets åttonde direktiv
(84/253/EEG)......................130

Utdrag ur protokoll vid regeringssamman-
träde den 16 februari 1995.................141

Rättsdatablad..............................142

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till
1.1 lag om revisorer,
1.2 lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
1.3 lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
1.4 lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
1.5 lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
1.6 lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,
1.7 lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
1.8 lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässigrådgivning i
vissa fall, m.m.,
1.9 lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
1.10 lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
1.11 lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,
1.12 lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
1.13 lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
1.14 lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen(1991:981) om
värdepappersrörelse,

2. till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,

3. under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium anvisar ett belopp
som är 5 250 000 kr lägre än vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 4.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om revisorer

Härigenom föreskrivs[1] följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation av
revisorer, registrering av revisionsbolag, revisorers och revisionsbolags
verksamhet samt tillsyn och disciplinära åtgärder.

2 § I denna lag avses med
1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,
2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,
3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,
4. revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt 10
eller 11 §.

Revisorsnämnden

3 § Frågor om godkännande, auktorisation och registrering prövas av
Revisorsnämnden. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och revisionsbolag
samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Nämnden skall i sin verksamhet
utveckla och främja god revisorssed.
Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.

Godkännande och auktorisation

4 § För att bli godkänd revisor skall sökanden
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,
3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet
enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall,
m.m. eller vara underkastad någon motsvarande rådighetsinskränkning i en annan
stat,
4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.

5 § För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som anges i
4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisorsexamen.
6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses uppfyllt också
av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra
lagstadgad revision i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses
uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan
behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, medge en revisor att under
viss tid behålla godkännande eller auktorisation vid bosättning utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Registrering av revisionsbolag

9 § För att bli registrerat revisionsbolag skall ett svenskt handelsbolag eller
aktiebolag
1. driva revisionsverksamhet,
2. uppfylla de särskilda kraven i 10 eller 11 §, och
3. inte vara i konkurs eller likvidation.

10 § För registrering av ett handelsbolag krävs att det av bolagsavtalet framgår
att
1. bolagets verksamhet inte skall omfatta annat än yrkesmässig revision och
därmed förenlig verksamhet, och
2. bolagsmännen skall vara godkända eller auktoriserade revisorer.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från kravet i
första stycket 2 beträffande viss bolagsman.

11 § För registrering av ett aktiebolag krävs att det av bolagsordningen framgår
att
1. bolagets verksamhet inte skall omfatta annat än yrkesmässig revision och
därmed förenlig verksamhet,
2. minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar av
styrelsesuppleanterna samt verkställande direktören skall vara godkända eller
auktoriserade revisorer, och
3. styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller auktoriserade
revisorerna tillsammans representerar en majoritet av röstetalet vid
sammanträdet.
Vidare krävs för registrering att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst
tre fjärdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade revisorer och
att övriga aktier ägs av personer som är verksamma i bolaget.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från kraven i
första stycket 2 och andra stycket. En majoritet av styrelseledamöterna och en
majoritet av styrelsesuppleanterna skall dock alltid vara godkända eller
auktoriserade revisorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall
alltid tillkomma godkända eller auktoriserade revisorer.

12 § Ett revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som bolaget åtar sig
utse en av de i bolaget verksamma revisorerna att vara huvudansvarig för
revisionen. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor, om det behövs
för att uppfylla föreskrift i lag eller annan författning om att sådan revisor
skall utses, och i andra fall auktoriserad eller godkänd revisor. Bolaget skall
utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig för
revisionen.
Revisionsberättelse skall undertecknas av den som är huvudansvarig för
revisionen. Undertecknas berättelsen av flera revisorer, skall det anges vem som
är huvudansvarig.

Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering

13 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden får meddela
närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation och registrering samt om
villkor för verksamheten.

Utövande av revisionsverksamhet

14 § En revisor skall utföra sina uppdrag omsorgsfullt och enligt god
revisorssed.
Revisorn skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser för revisorer. Om det
i annat fall finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till
revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisorn avböja eller avsäga
sig uppdraget.
Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.
Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även för revisionsbolag.

15 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva annan verksamhet än
revisionsverksamhet om utövandet kan rubba förtroendet till deras opartiskhet
eller självständighet.
Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor eller ett revisionsbolag meddela
förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första
stycket. Ett sådant förhandsbesked är, om det vunnit laga kraft, bindande för
nämnden i förhållande till revisorn eller revisionsbolaget. Förhandsbeskedet
upphör att gälla vid ändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som
påverkar den fråga som beskedet avser.

16 § En revisor får driva revisionsverksamhet endast såsom enskild näringsidkare
eller i handelsbolag eller aktiebolag som inte utövar annan verksamhet än sådan
som är förenlig med en revisors yrkesutövning.
Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige driver
revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
även om kravet i första stycket inte är uppfyllt.

17 § En revisor får inte vara anställd hos någon annan än revisor,
revisionsbolag eller bolag som avses i 16 §.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från förbudet i
första stycket.

Tystnadsplikt

18 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta
för annan, använda uppgifter som han har erhållit i sin yrkesutövning. Han får
inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Han skall se till att biträde till
honom iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

Säkerhet

19 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller hos
Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisorn eller
bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från kravet på
försäkring eller säkerhet.

Tillsyn

20 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att låta Revisorsnämnden vid sin
tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten
samt att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen.

21 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd omständighet i
fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet, skall myndigheten
underrätta Revisorsnämnden.

Upphävande, varning, straffavgift och erinran

22 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller på annat sätt
förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven avgift enligt 29 §,
skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det föreligger
förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.
Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor, får
varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela
en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller
auktorisationen upphävas.
Uppkommer fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn genom
skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs i ärendet.
Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisorn till last
inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.
En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl, även åläggas
att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst tjugofemtusen
kronor.

23 § Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder för
godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta till
Revisorsnämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i sådant fall
omprövas.

24 § Bestämmelserna i 22 § gäller även för revisionsbolag. Vad där sägs om
upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället avse upphävande av
registrering.
Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller om
det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för
registrering, skall bolaget genast anmäla detta till Revisorsnämnden.
Registreringen skall i sådant fall omprövas.

25 § Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt 22-24 §§
förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation eller
registrering skall gälla omedelbart.
Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga kraft,
som domstols dom.

Överklagande m.m.

26 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild
lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Vad som sägs i 25 § första stycket gäller även i fråga om domstol.

27 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande, auktorisation
eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader efter det att ansökan
gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom en månad efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses som om ansökan har avslagits.

Straffansvar

28 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktoriserad
revisor döms till böter.

Avgifter

29 § Föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden.
Register

30 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och revisionsbolag.
Närmare föreskrifter om inrättandet av registret meddelas av regeringen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av
revisor skall upphöra att gälla.
2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt äldre bestämmelser
skall anses som godkänd eller auktoriserad enligt de nya bestämmelserna.
3. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-stämmelser
skall anses som registrerat enligt de nya bestämmelserna.
4. Den som vid ikraftträdandet genomgår revisorsutbildning, som inte uppfyller
de villkor som i denna lag föreskrivs för godkännande av revisor, får under sex
år från den 1 januari 1997 godkännas enligt äldre bestämmelser under
förutsättning att han har genomgått kompletterande teoretisk utbildning i
enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Revisorsnämnden närmare föreskriver.
5. Den som vid ikraftträdandet genomgår revisorsutbildning, som inte uppfyller
de villkor som i denna lag föreskrivs för auktorisation av revisor, får under
sex år från den 1 januari 1997 auktoriseras enligt äldre bestämmelser.
6. Den som avslutat sin revisorsutbildning före den 1 januari 1997 och inom
samma tid ansöker om godkännande eller auktorisation får godkännas eller
auktoriseras enligt äldre bestämmelser.
7. Det krav som uppställs i 6 och 7 §§ om särskilt lämplighetsprov skall fram
till den 1 juli 1996 inte gälla för den som under tre år har underkastats sådan
prövotid som avses i 2 § fjärde stycket 2 förordningen (1973:221) om
auktorisation och godkännande av revisorer eller, för tid efter ikraftträdandet,
motsvarande prövotid enligt bestämmelser som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Revisorsnämnden meddelar.
8. Ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av
revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall av Kommerskollegium
överlämnas till Revisorsnämnden för handläggning. Dessa ärenden skall prövas med
tillämpning av nämnda förordning.
9. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats av Kommerskollegium
gäller äldre bestämmelser.

**Fotnot**
[1]Jfr rådets direktiv 84/253/EEG (EGT nr L 126,
12.5.1984 s. 20, 384 L 0253), 89/48/EEG (EGT nr L
19, 24.1.1989, s. 16, 389 L 0048).

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 8 och 17 a §§ lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar[1] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §[2]
Kammarrätt prövar
1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos domstolen,
2. mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen (1967:198),
3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,
4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11 kap. 11 §
regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet eller ärendet
slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet,
5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller därmed
jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltningsmyndighet,

6. ansökningar enligt
lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut i
den utsträckning som är
föreskrivet i den
lagen,

7. mål om sådant
onödigt uppehållande av
ärende som enligt
föreskrift i lag skall
prövas av kammarrätt.

Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1981:1323.

[2]Senaste lydelse 1995:21.

17 a §[3]
Länsrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900)
och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av en lagfaren ledamot och två sådana
särskilda ledamöter som anges i 17 b §.

Länsrätten är dock Länsrätten är dock
domför utan de särskilda domför utan de särskilda
ledamöterna i sådana ledamöterna i sådana fall
fall som anges i 18 § som anges i 18 § första
första stycket 1-3 samt stycket 1-3 och 6, andra
fjärde stycket 6 och 11. stycket samt fjärde
stycket 11.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[3]Senaste lydelse 1995:21.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 81 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring[1]
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

81 §
En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga suppleanter
för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i
stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat sätt.
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
Minst en av Minst en av revisorerna
revisorerna skall vara skall vara auktoriserad
auktoriserad revisor revisor eller godkänd
eller godkänd revisor. revisor. Till revisor
Till revisor kan utses kan utses även ett
även ett auktoriserat registrerat revisions-
eller ett godkänt bolag.
revisionsbolag. Vid
tilllämpningen av
bestämmelserna i denna
lag likställs ett
auktoriserat revi-
sionsbolag med
auktoriserad revisor
och ett godkänt revi-
sionsbolag, med godkänd
revisor.

Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om
revisorssuppleanter.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1991:1334.

2.4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2, 5 och 10 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)[1]
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
2 §Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara revisor.
Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även Till revisor kan även
utses auktoriserat utses ett registrerat
eller godkänt revisions- revisionsbolag. Bestäm-
bolag. Vid tillämpning melser om vem som kan
av bestämmelserna i vara huvudansvarig för
detta kapitel likställs revisionen och om
auktoriserat underrättelseskyldighet
revisionsbolag med finns i 12 § lagen
auktoriserad revisor (1995:000) om revisorer.
och godkänt Bestämmelserna i 4, 12
revisionsbolag med och 15 §§ i detta kapitel
godkänd revisor. Bolag tillämpas på den huvud-
som utses till revisor ansvarige.
skall till styrelsen för
det bolag som
revisionen avser anmäla
vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den
huvudansvarige skall i
auktoriserat revi-
sionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i godkänt revi-
sionsbolag auktoriserad
eller
godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4, 12
och 15 §§ tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

5 §
Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.Uppdrag som
revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det.
Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om revisor som ej är vald på
bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

En revisor vars En revisor vars uppdrag
uppdrag upphör i förtid upphör i förtid skall
skall genast anmäla genast anmäla detta till
detta till länsstyrel- registreringsmyndigheten
sen. Revisorn skall för registrering och
i anmälningen lämna överlämna en avskrift av
en redogörelse för anmälningen till bolagets
iakttagelserna vid den styrelse. Revisorn skall
granskning som han har i anmälningen lämna en
utfört under den del av redogörelse för iakttagel-
löpande räkenskapsår som serna vid den granskning
hans uppdrag har om- som han har utfört under
fattat. För anmälningen den del av löpande räken-
gäller i tillämpliga skapsår som hans uppdrag
delar vad som i 10 § har omfattat. För anmäl-
tredje och fjärde ningen gäller i tillämpli-
styckena föreskrivs om ga delar vad som i 10 §
revisionsberättelse. tredje och fjärde
Avskrift av anmälningen styckena föreskrivs om
skall sändas in till revisionsberättelse.
registre- Registreringsmyndigheten
ringsmyndigheten samt skall översända en
överlämnas till bolagets avskrift av anmälningen
styrelse. till skattemyndigheten.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2-4 §§
eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej suppleant, skall
styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående mandattiden
tillsättes.

Upphör revisors uppdrag,
som gäller tills vidare,
vid annan tidpunkt än
vid slutet av ordinarie
bolagsstämma, gäller vad
som föreskrivs i tredje
stycket.

10 §[2]
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två
veckor före ordinarie bolagsstämma.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovisningen
uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana
upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna ange detta och,
om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.
Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse, som kan
föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verkställande
direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direktör eljest
handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande angående
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör. Revisorerna
kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till
aktieägarnas kännedom.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att bolaget
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har fullgjort
skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast sända in en
avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt 12
kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande
angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående
det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust.
I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträff-ande
koncernen. Bestämmelserna i första - tredje och sjätte styckena äger motsvarande
tillämpning.

Om anmälan har gjorts
enligt 5 § tredje eller
femte stycket, skall
revisor till revi-
sionsberättelsen fo-ga
avskrift av anmälningen.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1993:150.

2Senaste lydelse 1994:210.

2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap
12 §
Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt
ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om
hans ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men
om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess Motsvarande sekretess
gäller i ärende om gäller i ärende om
auktorisation eller godkännande eller
godkännande av revisor auktorisation av revisor
eller revisionsbolag, eller registrering av
om disciplinärt ingri- revisionsbolag, om
pande mot revisor eller disciplinärt ingripande
revisionsbolag, som har mot godkänd eller
erhållit auktorisation auktoriserad revisor
eller godkännande, eller eller registrerat revi-
om upphävande av sionsbolag eller om
auktorisation eller upphävande av godkännande,
godkännande. Sekretessen auktorisation eller
enligt detta stycke registrering.
gäller inte beslut i Sekretessen enligt detta
ärendet. stycke gäller inte beslut
i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden, vilka har anhängiggjorts före
ikraftträdandet.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1992:1474.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 5 och 10 §§ lagen (1980:1103) om årsredovis-
ning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
2 §[1]
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall. Vad som sagts nu
gäller dock inte, om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i
revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara
revisor.
Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den
årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till revisorer kan Till revisor kan även
även utses utses ett registrerat
auktoriserade eller revisionsbolag. Be-
godkända re- stämmelser om vem som
visionsbolag. Vid kan vara huvudansvarig
tillämpningen av för revisionen och om
bestämmelserna i detta underrättelseskyldighet
kapitel likställs finns i 12 § lagen
auktoriserade (1995:000) om revi-
revisions-bolag med sorer. Bestämmelserna i
auktoriserade 4 § i detta kapitel
revi-sorer och godkä- tillämpas på den huvud-
nda revvisions- bolag ansvarige.
med godkända revisorer.
Ett bolag som utses
till revisor skall
till den årsredovis-
ningsskyldige anmäla
vem som är
huvudansvarig för
revisionen. I ett
auktoriserat revi-
sionsbolag skall den
huvudansvarige vara
auktoriserad revisor;
i ett godkänt revi-
sionsbolag skall han
vara auktoriserad
eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4 §
tillämpas på den huvud-
ansvarige.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1992:1249.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets
revisorer, om det kan ske.

5 §[2]Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.
Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett honom
begär det. Anmälan om detta skall göras hos den års-redovisningsskyldige samt,
om revisorn har utsetts av någon annan, hos denne.

En revisor vars En revisor vars uppdrag
uppdrag upphör i förtid upphör i förtid skall
skall genast anmäla genast anmäla detta till
detta till Länsstyrel- Patent- och
sen. Revisorn skall registreringsverket för
i anmälningen lämna registering och överlämna
en redogörelse för en avskrift av
iakttagelserna vid den anmälningen till den som
granskning som han har svarar för förvaltningen
utfört under den del av av företagets
löpande räkenskapsår som angelägenheter. Revisorn
hans uppdrag har om- skall i anmälningen lämna
fattat. För anmälningen en redogörelse för
gäller i tillämpliga iakttagelserna vid den
delar vad som i 10 § granskning som han har
tredje och fjärde utfört under den del av
styckena föreskrivs om löpande räkenskapsår som
revisionsberättelse. hans uppdrag har
Avskrift av anmälningen omfattat. För anmälningen
skall överlämnas till gäller i tilllämpliga
den som svarar för delar vad som i 10 §
förvaltningen av tredje och fjärde
företagets styckena före-skrivs om
angelägenheter. revisionsberättelse. Pa-
tent- och
registreringsverket
skall översända en
avskrift av anmälningen
till skattemyndigheten.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något hinder för
att han skall vara revisor och om det inte finns någon suppleant, skall den som
svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter vidta åtgärder för att en
ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

Upphör revisors uppdrag
som gäller tills vidare,
gäller vad som föreskrivs
i tredje stycket.

10 §[3]
Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för
förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månad efter
räkenskapsårets utgång.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen
har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upp-
lysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan
föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till
last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen
meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges
kännedom.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast sända
in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.
I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts
enligt 5 § tredje eller
femte stycket, skall
revisor till
revisionsberättelsen
foga avskrift av
anmälningen.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[2]Senaste lydelse 1984:946.

[3]Senaste lydelse 1994:213.

2.7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
3 §[1]
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller efter
regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något
annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller godkänd
revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad
näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får
inte vara revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även Till revisor kan utses
utses auktoriserade även ett registrerat
eller godkända revi- revisionsbolag. Bestäm-
sionsbolag. Vid melser om vem som kan
tillämpningen av be- vara huvudansvarig för
stämmelserna i detta revisionen och om
kapitel likställs underrättelseskyldighet
auktoriserade finns i 12 § lagen
revisionsbolag med (1995:000) om revisorer.
auktoriserade revisorer Bestämmelserna i 5 och 13 §§
och godkända i detta kapitel till-
revisionsbolag med lämpas på den huvudan-
godkända revisorer. Ett svarige.
bolag som utses till
revisor skall till
styrelsen för det bolag
som revisionen avser
anmäla vem som är
huvudansvarig för
revisionen. I ett
auktoriserat
revisionsbolag skall
den huvudansvarige vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag
auktoriserad eller
godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 och
13 §§ tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1992:1241.

4 §
Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor, om
1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller
2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.
Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktoriserad
revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det
angivna basbeloppet.

Regeringen eller efter Regeringen eller den
regeringens myndighet som regeringen
bemyndigande bestämmer kan i fråga om
kommerskollegium kan i bolag som avses i andra
fråga om bolag som avses stycket förordna att en
i andra stycket förordna viss godkänd revisor får
att en viss godkänd utses i stället för en
revisor får utses i auktoriserad revisor.
stället för en Sådana beslut är giltiga i
auktoriserad revisor. högst fem år.
Sådana beslut är giltiga
i högst fem år.

Första - tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern, om
koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balansomslutningen
enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som anges i första eller andra stycket.
Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter gäller
även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i denna paragraf.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §
Talan om förbud enligt 3 § förs av allmän åklagare vid tingsrätt. Angående
utredningen och förfarandet i sådana mål skall, om inte annat föreskrivs i denna
lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som rör
allmänt åtal för brott för vilket är stadgat fängelse i högst ett år.

Talan mot en advokat Talan mot en advokat får
får väckas endast efter väckas endast efter
hörande av Sveriges hörande av Sveriges
advokatsamfund. Talan advokatsamfund. Talan
mot en auktoriserad mot en godkänd eller
eller godkänd revisor auktoriserad revisor får
får väckas endast efter väckas endast efter
hörande av hörande av
kommerskollegium. Revisorsnämnden.

Bestämmelserna i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas vid
förbudstalan.
Talan om förbud skall väckas inom fem år från det att brottet begicks.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2.9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
3 §[1]
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses Till revisor kan utses
även ett auktoriserat även ett registrerat
eller ett godkänt revi- revisionsbolag. Bestäm-
sionsbolag. Vid melser om vem som kan
tillämpningen av vara huvudansvarig för
bestämmelserna i detta revisionen och om
kapitel likställs ett underrättelseskyldighet
auktoriserat revisions- finns i 12 § lagen
bolag med auktoriserad (1995:000) om revisorer.
revisor och ett godkänt Bestämmelserna i 5 § om
revisionsbolag med behörighet och i 13 § om
godkänd revisor. Ett rätt att närvara på stämma
bolag som utses till tillämpas på den huvudan-
revisor skall till svarige.
bankens styrelse anmäla
vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den hu-
vudansvarige skall i
ett auktoriserat
revisionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt revi-
sionsbolag auktoriserad
eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 § om
behörighet och i 13 § om
rätt att närvara på stämma
tillämpas på den huvudan-
svarige.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
1 Senaste lydelse 1990:1301.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 8 och 13 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.
3 §[1]
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Vad som sagts nu
gäller dock inte, om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i
revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara
revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses Till revisor kan utses
även ett auktoriserat även ett registrerat
eller ett godkänt revi- revisionsbolag. Bestäm-
sionsbolag. Vid melser om vem som kan
tillämpningen av vara huvudansvarig för
bestämmelserna i detta revisionen och om
kapitel likställs ett underrättelseskyldighet
auktoriserat revisions- finns i 12 § lagen
bolag med auktoriserad (1995:000) om revisorer.
revisor och ett godkänt Bestämmelserna i 7 och 15 §§
revisionsbolag med i detta kapitel tillämpas
godkänd revisor. Ett på den huvudansvarige.
bolag som utses till
revisor skall till
styrelsen för den
förening som revisionen
avser anmäla vem som är
huvudansvarig för
revisionen. Den huvud-
ansvarige skall i ett
auktoriserat
revisionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag
auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestäm-
melserna i 7 och 15 §§
tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer,
om det kan ske.

8 §
Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.
Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett
honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor
som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

En revisor vars En revisor vars uppdrag
uppdrag upphör i förtid upphör i förtid skall
skall genast anmäla genast anmäla detta till
detta till länsstyrel- registreringsmyndigheten
sen. Revisorn skall för registrering och
i anmälningen lämna överlämna en avskrift av
en redogörelse för anmälningen till före-
iakttagelserna vid den ningens styrelse. Revi-
granskning som han har sorn skall i anmälningen
utfört under den del av lämna en redogörelse för
löpande räkenskapsår som iakttagelserna vid den
hans uppdrag har om- granskning som han har
fattat. För anmälningen utfört under den del av
gäller i tillämpliga löpande räkenskapsår som
delar vad som föreskrivs hans uppdrag har
i 13 § tredje och fjärde omfattat. För anmälningen
styckena om gäller i tillämpliga delar
revisionsberättelse. vad som föreskrivs i 13 §
Avskrift av anmälningen tredje och fjärde
skall överlämnas till styckena om revisions-
föreningens styrelse. berättelse.
Registreringsmyndigheten
skall översända en
avskrift av anmälningen
till skattemyndigheten.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom enligt 3,
5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon
suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor
tillsätts för den återstående mandattiden.

Upphör revisors uppdrag,
som gäller tills vidare,
vid annan tidpunkt än vid
slutet av ordinarie
föreningsstämma, gäller vad
som föreskrivs i tredje
stycket.

13 §[2]
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast
två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid
till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen
har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och
lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller
verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har
fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1- 4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av
balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i
förvaltningsberättelsen.
I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts
enligt 8 § tredje eller
femte stycket, skall
revisor till
revisionsberättelsen foga
avskrift av anmälningen.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1992:1242.

[2]Senaste lydelse 1994:217.

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:160) om utländska filialer skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §
Verkställande Verkställande direktörens
direktörens förvaltning förvaltning och filialens
och filialens räkenskaper skall
räkenskaper skall granskas av auktoriserad
granskas av eller godkänd revisor.
auktoriserad eller Till revisor kan även
godkänd revisor. Till utses ett registrerat
revisor kan även utses revi-sionsbolag.
auktoriserat eller god- Dessutom kan
känt revisionsbolag. revisors-suppleant
Dessutom kan utses. Verkställande
revisorssuppleant direktören skall se till
utses. Verkställande att revisor utses och
direktören skall se till att denne inom tre måna-
att revisor utses och der efter räkenskapsårets
att denne inom tre slut för granskning får
månader efter redovisningshandlingarna
räkenskapsårets slut för i original eller
granskning får redovis- bestyrkt kopia.
ningshandlingarna i
original eller bestyrkt
kopia.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
6 §
I ett I ett
kreditmarknadsbolag kreditmarknadsbolag
skall minst en av skall minst en av
bolagsstämman utsedd bolagsstämman utsedd
revisor vara revisor vara
auktoriserad revisor auktoriserad revisor.
eller auktoriserat Till revisor kan utses
revisionsbolag. även ett registrerat
revisionsbolag.
Bestämmelser om vem som
kan vara huvudansvarig
för revisionen och om
underrättelseskyldighet
finns i 12 § lagen
(1995:000) om revisorer.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2.13Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
3 §

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och värdet av
stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även Till revisor kan även
ett auktoriserat eller ett registrerat
godkänt revisionsbolag revisionsbolag utses.
utses. Vid tillämpningen Bestämmelser om vem som
av bestämmelserna i kan vara huvudansvarig
detta kapitel likställs för revisionen och om
ett auktoriserat underrättelseskyldighet
revisionsbolag med finns i 12 § lagen
auktoriserad revisor (1995:000) om revisorer.
och ett godkänt Bestämmelserna i 6 § i
revisionsbolag med detta kapitel tillämpas på
godkänd revisor. Ett den huvudansvarige.
bolag som utses till
revisor skall till den
stiftelse som
revisionen avser anmäla
vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den
huvudansvarige skall i
ett auktoriserat revi-
sionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag vara
auktoriserad eller
godkänd revisor.
Bestämmelserna i 6 §
tillämpas på den huvudan-
svarige.

Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer utses,
om det kan ske.

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
4 §[1]Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Bolaget skall ha en verkställande direktör.

I ett värdepappersbolag I ett värdepappersbolag
skall minst en av skall minst en av stämman
stämman utsedd revisor utsedd revisor vara
vara auktoriserad auktoriserad revisor.
revisor eller Till revisor kan utses
auktoriserat även ett registrerat
revisionsbolag. revisionsbolag.
Bestämmelser om vem som
kan vara huvudansvarig
för revisionen och om
underrättelseskyldighet
finns i 12 § lagen
(1995:000) om revisorer.

Ett värdepappersbolag skall ha sitt huvudkontor i Sverige.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1994:2015.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen bemyndigade den 2 april 1992 chefen för Näringsdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera den
författningsreglering som behövs för sådana revisorer som har särskild
behörighet att utföra lagstadgad revision samt att göra en översyn av den
prövning och tillsyn m.m. som krävs för denna verksamhet. Uppdraget motiverades
bl.a. av EES-avtalets krav på införlivande av de regler för revisorer som finns
i EG:s åttonde bolagsdirektiv.
Utredningen (dir. 1992:42), som antog namnet Revisorsutredningen, överlämnade
den 1 juli 1993 betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69). Utredningens sam-
manfattning av betänkandet finns i bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns
i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Närings-
departementet (dnr N94/377).
Frågor som nära berör reglerna för revisorer bereds också i Aktiebo-
lagskommittén (Ju 1990:08, dir. 1990:46) som har till uppgift att föreslå de
lagändringar som behövs med hänsyn till den pågående europeiska integrationen.
Regeringen har i tilläggsdirektiv till aktiebolagskommittén (dir. 1992:18)
begränsat kommitténs uppdrag så att det inte omfattar anpassningen till EG:s
fjärde (om årsredovisning), sjunde (om koncernredovisning), åttonde (om
godkännande av revisorer) och elfte bolagsdirektiv (om redovisning i filialer).
Kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen (Ju 1991:07, dir. 1991:71)
har vidare till uppgift att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som
är påkallade för att anpassa redovisningslagstiftningen till EG-rätten och den
snabba utvecklingen på redovisningsområdet. Kommittén har i tilläggsdirektiv
(dir. 1992:19) fått till uppgift att se över de rättsakter som rör
redovisningsfrågor, d.v.s. det fjärde, sjunde och elfte bolagsdirektivet. I det
sammanhanget uttalade regeringen samtidigt att EG:s regler om godkännande av
revisorer skulle utredas i särskild ordning.
Regeringen uttalade i 1992 och 1993 års budgetpropositioner (prop. 1991/92:100,
bilaga 4 och prop. 1992/93:100, bilaga 4) att Kommerskollegium bör renodlas som
handelspolitisk myndighet och uppdrog i april 1993 åt Statskontoret att utreda
frågan om ändrad organisationstillhörighet m.m. för Kommerskollegiums närings-
rättsliga verksamhet till vilket område hör bl.a. revisorsverksamheten.
Statskontoret presenterade sina förslag i oktober 1993 i rapporten (1993:30)
Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet - ändrad
organisationstillhörighet.
I anslutning till de organisatoriska övervägandena i fråga om Kommerskollegiums
verksamhet beslutade regeringen den 10 mars 1994 att inom Näringsdepartementet
inrätta en interdepartemental arbetsgrupp för utredning av ett privat system för
auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.
Riksdagen uttalade som sin syn vid behandling av prop. 1993/94:138
Kommerskollegium m.m. (bet. 1993/94:NU20, rskr. 19993/94:261) att staten även
fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande samt tillsyn av
revisorer och att det ankommer på regeringen att bedöma vilken statlig myndighet
som är bäst lämpad att svara för de nämnda uppgifterna.
Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att överlämna riksdagens skrivelse med nä-
ringsutskottets betänkande till arbetsgruppen för frågan om ett privat
auktorisations- och tillsynssystem för revisorer. Arbetsgruppen lämnade sina
förslag i promemorian Ds 1994:125 Tillsyn över revisorer i november 1994. En
sammanfattning av promemorian och promemorians författningsförslag finns i
bilagorna 3 och 4.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns
i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
Näringsdepartementet (dnr N93/1502).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 januari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom
har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen kommer att
behandla Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.
Efter lagrådsgranskningen har gjorts en justering av 17 a § i lagen (1971:289)
om allmänna förvaltningsdomstolar och en följdändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse. Lagrådets hörande i dessa delar skulle sakna betydelse på
grund av frågornas enkla beskaffenhet.

4 Historik

I Sverige startade diskussionen om en professionalisering av revisorskåren under
slutet av 1800-talet. Bakgrunden var bl.a. att ett ökat antal förskingringar och
bedrägerier hade väckt tvivel om effektiviteten i dåtidens revision.
Svenska Revisorsamfundet SRS bildades år 1899 i syfte att höja yrkes-
revisorernas och räkenskapsförarnas anseende. Målsättningen var att ställa en
kår skickliga, pålitliga och oberoende revisorer och räkenskapsförare till
allmänhetens förfogande för revision och redovisning. För att nå målet ställde
samfundet upp bestämda krav på utbildning och praktisk erfarenhet för den som
skulle vara revisor. Samfundet utövade en kontrollerande verksamhet över att
medlemmarna även uppfyllde ställda krav.
Stockholms handelskammare började auktorisera revisorer år 1912. År 1917 fick
samtliga handelskammare i riket statlig behörighet och rätt att anta
auktoriserade revisorer. För att erhålla auktorisation som revisor krävdes bl.a.
att sökanden hade avlagt ekonomisk examen vid handelshögskola samt genomgått väl
vitsordad tjänstgöring hos auktoriserad revisor. Den teoretiska utbildningen
omfattade två år och den praktiska tjänstgöringen som regel fem år. Vidare
uppställdes krav på att auktoriserad revisor inte fick idka handels- eller
agenturrörelse eller driva och delta i ledningen av affärsföretag m.m.
En ny kategori revisorer, benämnda "godkända granskningmän" skapades år 1930.
Handelskamrarna avsåg därigenom att öka tillgången på personer som var
kompetenta att utöva revision. Till skillnad från de auktoriserade revisorerna
fick de godkända granskningsmännen utöva revision som bisyssla. De fick således
utöva även annan verksamhet än revisionsverksamhet. Kraven på teoretisk
utbildning och praktik ställdes inte heller lika högt på dessa revisorer som på
de auktoriserade revisorerna.
I Auktorisationsutredningens betänkande (Ds H 1971:3) Formerna för
auktorisation av revisorer m.m. föreslogs bl.a. att auktorisationsförfarandet
skulle överföras till staten och att det under hand utvecklade systemet med två
kategorier revisorer skulle behållas.
Riksdagen beslutade på grund av förslag från regeringen (prop. 1973:26,
NU1973:23) att ett system för statlig auktorisation skulle införas. Uppgiften
att auktorisera revisorer och godkänna granskningsmän, som ombesörjts av
handelskamrarna sedan början av 1910-talet, upphörde därmed och överfördes från
och med den 1 juli 1973 till Kommerskollegium.
För auktorisation och godkännande som revisor uppställdes formella krav
beträffande utbildning och praktik. De utbildningskrav som tidigare uppställts i
handelskamrarnas revisorsstadgor upptogs i mer eller mindre oförändrat skick i
den nya förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer
och i de närmare föreskrifter och anvisningar Kommerskollegium meddelade i
revisorskungörelsen (KFS 1973:6).
Kåren kvalificerade revisorer, som är den gemensamma benämningen på godkända
och auktoriserade revisorer, ökar stadigt. Tillväxten var kraftig under
1980-talet. För tio år sedan fanns det totalt ca 2 000 kvalificerade revisorer,
varav 44 procent auktoriserade och 56 procent godkända revisorer. I juni 1994
fannns det 4 356 kvalificerade revisorer varav 49 procent godkända och 51
procent auktoriserade revisorer. Båda revisorskategorierna har således ökat
kraftigt och ökningen har varit störst för de auktoriserade revisorerna.

5 Gällande ordning

Revisionsplikt åvilar i huvudsak aktiebolag, ekonomiska föreningar, banker och
försäkringsbolag samt vissa handelsbolag. För aktiebolag föreskrivs i
aktiebolagslagen (1975:1385) att minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall
vara auktoriserad eller godkänd revisor. Större bolag och alla börsnoterade
företag skall alltid ha en auktoriserad revisor. Ett auktoriserat eller godkänt
revisionsbolag kan utses i stället för auktoriserad respektive godkänd revisor.
Regeringen har med stöd av lagen (1975:86) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisor som nämnts meddelat
närmare bestämmelser om revisorer i förordningen (1973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer (revisorsförordningen).
För auktorisation krävs ekonomexamen eller motsvarande utbildning på
högskolenivå samt 5 års yrkeserfarenhet.
För godkännande krävs en mindre omfattande utbildning på högskolenivå samt 5
års yrkeserfarenhet. Revisorn skall dessutom vara känd för redbarhet och även i
övrigt anses lämplig att utöva revisionsverksamhet. Auktorisation och
godkännande meddelas för en tid av 5 år.
För godkända och auktoriserade revisorer gäller enligt revisorsförordningen
anställnings- och rörelseförbud. Bestämmelsen innebär att godkänd eller
auktoriserad revisor inte får driva eller delta i ledningen av affärsverksamhet.
Han får inte heller vara anställd hos annan än godkänd eller auktoriserad
revisor, godkänt eller auktoriserat revisionsbolag, bolag som avses i 9 §
revisorsförordningen eller juridisk person som Kommerskollegium särskilt har
godtagit. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från förbudet.
Endast auktoriserad revisor får vara aktieägare i auktoriserat revisionsbolag
som drivs i form av aktiebolag eller vara delägare i auktoriserat revisionsbolag
som drivs i form av handelsbolag. I godkända aktiebolag och godkända
handelsbolag får endast auktoriserade eller godkända revisorer vara aktieägare
eller delägare. Möjlighet till undantag finns men denna möjlighet har tillämpats
mycket restriktivt. Genom föreskrifter av Kommerskollegium är den tillåtna
ägarkretsen också begränsad till auktoriserade eller godkända revisorer om dessa
driver revisionsverksamhet i form av aktiebolag eller handelsbolag utan att
bolaget är auktoriserat eller godkänt.
De disciplinära åtgärder som kan komma i fråga enligt revisorsförordningen är
upphävande av auktorisation eller godkännande och meddelande av varning.
Till sitt förfogande i tillsynsverksamheten har Kommerskollegium en rådgivande
nämnd för revisorsfrågor. Nämnden, som konsulteras i principiellt viktiga eller
komplicerade ärenden, består av representanter för revisorsorganisationerna,
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS, samt
företrädare för olika myndigheter och organisationer.
Kostnaderna för Kommerskollegiums verksamhet på revisorsområdet täcks i princip
av avgifter som tas ut i samband med prövningen av ansökningar om auktorisation
och godkännande. Avgiften är för närvarande 4 200 kronor.
Revisorsorganisationernas branschorganisationer har egna disciplinnämnder vars
tillsynsverksamhet ytterst rör medlemsskap i föreningen. Detta innebär att ett
disciplinärende kan komma att behandlas både hos Kommerskollegium och inom
branschorganisationerna.

6 EG:s bestämmelser om revisorer

6.1 Rättsakter som rör revisorer

Till den sekundära EG-rätten räknas fem typer av rättsakter, nämligen
förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden (artikel 189 i
Romfördraget). De rättsakter EG utfärdat rörande revisorer utgörs uteslutande
av direktiv och rör etableringsrätt och bolagsrätt.

6.1.1Etableringsrätt

För att möjliggöra för medborgare i medlemsstaterna att utöva ett yrke, antingen
som egen företagare eller anställd, i en annan medlemsstat än den där de har
förvärvat sina yrkesmässiga kvalifikationer har år 1988 antagits ett direktiv,
rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för
erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar
minst tre års studier (utbildningsdirektivet). Direktivets syfte är att avskaffa
de hinder för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna,
som nationella krav på examensbevis för att utöva ett visst yrke utgör.
Regeringen beslutade hösten 1992 med anledning av det nämnda direktivet om
ändringar i förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av
revisorer avseende bosättningskrav för auktoriserade och godkända revisorer samt
krav i fråga om examensbevis utfärdade i ett annat EES-land. Ändringarna, som
trädde i kraft samtidigt med EES-avtalet den 1 januari 1994, innebär att det
tidigare kravet på bosättning i Sverige för auktoriserade och godkända revisorer
sträckts ut till att omfatta bosättning i EES-området. En statligt organiserad
eller godkänd yrkesexamen i stat inom EES-området har vidare jämställts med den
utbildning - såväl teoretisk som praktisk - som fordras i Sverige för
auktorisation som revisor.

6.1.2Bolagsrätt

Direktiven på bolagsrättens område är med ett undantag begränsade till att avse
kapitalassociationer. Enkla bolag, handelsbolag och andra personassociationer
har lämnats utanför harmoniseringsarbetet.
För att skapa likvärdiga möjligheter för aktieägare, borgenärer och andra
intressenter i medlemsstaterna att erhålla information om ett bolags
finansiella ställning, antogs ett fjärde bolagsdirektiv, rådets fjärde direktiv
78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om
årsbokslut i vissa typer av bolag (årsbokslutsdirektivet). Direktivet som avser
aktiebolag syftar till att harmonisera reglerna rörande årsbokslut och för-
valtningsberättelse. Det övergripande kravet är att årsbokslutet skall ge en
rättvisande bild av bolagets resultat och ställning. Därför föreskrivs i
direktivet obligatoriska former för att ställa upp balans- och resultaträkning
liksom enhetliga regler för värdering och tilläggsinformation. Direktivet
innehåller även regler om revision.
Genom två nya direktiv, rådets direktiv 90/604/EEG av den 8 novem-ber 1990 om
ändring i direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om
sammanställd redovisning i fråga om undantag för små och medelstora bolag samt i
fråga om offentliggörande av bokslut i ecu och rådets direktiv 90/605/EEG av
den 8 november 1990 om ändring av tillämpningsområdet för direktiv 78/660/EEG om
årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning, genomfördes
vissa ändringar i det fjärde direktivet. Direktiv 90/604/EEG innebar bl.a.
lättnader i redovisningskraven för små och medelstora företag. Direktiv 90/605/
EEG utsträckte tillämpningsområdet för det fjärde direktivet, årsboksluts-
direktivet, till att omfatta också handels- och kommanditbolag vilkas samtliga
obegränsat ansvariga delägare är företag med begränsat delägaransvar.
Förslag till ett femte bolagsdirektiv har lämnats år 1972 (O.J. 72/C 131/49)
och år 1983 (O.J. 83/C 240/2). I direktivet som vanligen kallas
strukturdirektivet, lämnades förslag om hur bolagen skall organiseras. Det är
här närmast fråga om hur lednings- och kontrollorganen i bolagen skall regleras.
I det senast lämnade förslaget ges medlemsstaterna bl.a. möjlighet att välja
mellan två organisationsformer. Den första organisationsformen innebär att i
varje bolag skall finnas ett lednings- och ett kontrollorgan som utses av
bolagsstämman. Den andra formen innebär att det bara skall finnas ett
ledningsorgan i bolaget utsett av stämman. Båda organisationsformerna
förutsätter ett från lednings- och kontrollorganet fristående revisorsorgan. I
direktivet upptas även utförliga bestämmelser om revision. Direktivet har ännu
ej beslutats.
Det sjunde bolagsdirektivet, rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni
1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning
(koncernredovisningsdirektivet), anger i vilka fall koncernredovisning skall
upprättas och vilka redovisningsmetoder som skall användas. Det innehåller också
bestämmelser om koncernförvaltningsberättelse, revision och offentliggörande.
Direktivet gäller i princip samma bolagsformer som det fjärde direktivet.
Av det föregående framgår att såväl årsboksluts- som koncernredovis-
ningsdirektivet föreskriver att bokslutet skall granskas av en eller flera
personer som enligt nationell lagstiftning är behöriga att revidera räkenskaper.
Vidare framgår det att även förslaget till strukturdirektiv innehåller utförliga
bestämmelser om revision. Nu nämnda direktiv tar inte ställning till vilka
kvalifikationer den skall ha som utför revisionen.

6.2 EG:s åttonde bolagsdirektiv

EG:s regler för revisorer finns i det åttonde bolagsdirektivet, rådets åttonde
direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3 g i fördraget
om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper
(revisorsdirektivet). Revisorsdirektivet syftar till att harmonisera kvalifika-
tionskraven i fråga om de personer som är behöriga att genomföra lagstadgad
revision av räkenskaper, såvitt sådan revision fordras enligt gemenskapsrätten.
Enligt det fjärde direktivet, det s.k. årsbokslutsdirektivet, skall
årsboksluten i vissa företagsformer revideras av en eller flera personer som är
behöriga att företa sådan revision. Genom det sjunde direktivet, det s.k.
koncernredovisningsdirektivet omfattas även koncerners räkenskaper av en sådan
kontroll.
Det åttonde bolagsdirektivet är tillämpligt på aktiebolag och den särskilda
bolagsformen utan personligt ansvar som förekommer i många av EG:s medlemsstater
vid sidan av aktiebolaget. Direktivet omfattar också handels- och kommanditbolag
vilkas samtliga obegränsat ansvariga delägare är företag med begränsat
delägaransvar.
I Sverige har, mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv, införts regler om
publika och privata aktiebolag (prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, rskr.
1993/94:422, bet. 1994/95:LU1, rskr. 1994/95:43).I artikel 11 i fjärde
direktivet finns en undantagsregel som möjliggör undantag från revisionsplikten
för små och medelstora företag. Enligt artikeln kan de bolag undantas som på
balansdagen inte överskrider två av tre gränsvärden, nämligen balansomslutning 2
500 000 ECU, nettoomsättning 5 000 000 ECU och medelantalet anställda under
räkenskapsåret 50 personer.
Revisorsdirektivet föreskriver att en fysisk person får godkännas att utföra
lagstadgad revision endast om han efter att ha kvalificerat sig för tillträde
till universitetsstudier, genomgått en teoretisk och praktisk utbildning samt
avlagt en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen som är jämförbar med
slutexamen från ett universitet. Detta innebär att endast sådana personer som är
godkända enligt direktivet kan tillåtas utföra lagstadgad revision.
Den teoretiska utbildningens längd anges inte i direktivet. Utbildningstiden
måste dock vara så väl tilltagen att den på ett godtagbart sätt kan anses
omfatta samtliga de ämnesområden som särskilt anges i direktivet. En
normalstudietid på tre år heltid bedöms ligga inom direktivets krav. Den
praktiska utbildningen skall vara minst tre år. Yrkesexamen avser att pröva den
blivande revisorns yrkesmässiga kompetens och skall täcka både de teoretiska och
praktiska kunskaperna. I den mån prövning av de teoretiska kunskaperna skett
exempelvis i en universitetsexamen får yrkesexamen begränsas till att avse
endast den praktiska utbildningen. I direktivet anges vilka ämnesområden det
teoretiska kunskapsprovet särskilt måste omfatta.
I Sverige saknas en särskild yrkesexamen. De auktoriserade revisorerna
uppfyller i övrigt EG:s utbildnings- och praktikkrav med god marginal. De
godkända revisorernas utbildning är däremot otillräcklig för att nå upp till
direktivets nivå.
Direktivet ställer också krav på att medlemsstaterna säkerställer att personer
som godkänns att utföra lagstadgad revision är oberoende och utför revisionen
med yrkesmässig omsorg. En sådan person får bl.a. inte utöva någon form av
verksamhet som enligt medlemsstatens lagar är oförenlig med lagstadgad revision.
Enligt direktivet skall en majoritet av ägandet i ett revisionsbolag tillkomma
fysiska personer eller revisionsbolag som uppfyller de uppställda villkoren för
godkännande. Ett motsvarande krav gäller för ledamöterna i ett revisionsbolags
förvaltnings- eller ledningsorgan. En majoritet av dem måste uppfylla villkoren
för godkännande. Dessa minimikrav vad gäller ägande och ledning av
revisionsbolag är något mindre stränga än de svenska bestämmelserna.
Det finns inga direkta krav på statlig auktorisation och tillsyn i EG:s
bolagsdirektiv. Under vissa villkor får tillämpningen av bestämmelserna
överlåtas på vissa yrkesföreningar. Medlemsland skall dock säkerställa att
godkända personer blir föremål för lämpliga påföljder om de inte utfört
lagstadgad revision med yrkesmässig omsorg och oberoende.
I revisorsdirektivet finns också alternativa övergångsbestämmelser för redan
yrkesverksamma revisorer eller personer som påbörjat sin utbildning och som inte
uppfyller direktivets kompetenskrav.

7 Utredningsförslag

7.1 Revisorsutredningens förslag

Den första delen i utredningens förslag har sin utgångspunkt i införlivandet av
EG-rätten. I den delen har utredningen föreslagit den författningsreglering som
behövs för att uppfylla de kvalifikationskrav m.m. som ställs upp i EG:s åttonde
bolagsdirektiv, det s.k. revisorsdirektivet, för att personer (fysiska personer
och revisionsbolag) skall få godkännas att utföra lagstadgad revision av
räkenskaper. Direktivens kvalifikationskrav har emellertid inte bara föranlett
överväganden i fråga om revisorsutbildning utan även om den nuvarande
uppdelningen av revisorer i två kategorier, auktoriserade och godkända
revisorer, bör behållas samt frågan om hur de s.k. lekmannarevisorerna skall
behandlas. Ett annat förslag berör det s.k. utbildningdirektivet, d.v.s. vilka
krav Sverige skall ställa på en utländsk revisor från en annan stat inom
EES-området som vill utöva revisorsyrket i Sverige.
Utredningen föreslår att man behåller den ordning som gäller i dag med två
kategorier av revisorer och att de godkända revisorerna skall ha kompetens
enligt den miniminivå som föreskrivs i direktivet, d.v.s. tre års teoretisk
utbildning på universitetsnivå och minst tre års praktisk utbildning. Kraven för
de auktoriserade revisorerna höjs jämfört med dagens krav till fyra års
teoretisk utbildning på universitetsnivå och minst fem års praktisk utbildning,
varav minst två år skall avse stora eller svårreviderade företag. Utredningen
pekar också på möjligheten att höja gränsen för vilka bolag som får revideras av
godkänd revisor.
Utredningen konstaterar att det system med möjlighet att komplettera de
kvalificerade revisorerna med annan typ av revisor s.k. lekmannarevisorer inte
längre är möjligt då lagstadgad revision av bolags och vissa andra företags
årsbokslut m.m. får utföras endast av sådana personer som uppfyller direktivets
kvalifikationskrav. Man kommer till slutsatsen att nuvarande möjlighet att utse
andra revisorer än sådana som auktoriserats eller godkänts upphör när det gäller
associationer som regleras av gemenskapsrätten.
Utredningen föreslår med utgångspunkt från det s.k. utbildningsdirektivet att
den prövotid som en utländsk revisor skall genomgå för att kunna bedriva
revisionsverksamhet i Sverige, ersätts med ett lämplighetsprov så snart detta är
praktiskt möjligt.
Den andra delen av förslagen rör frågor om revisorernas oberoende ställning.
Utredningen har här begränsat sina förslag angående revisors oberoende i
förhållande till Aktiebolagskommitténs och Redovisningskommitténs
utredningsuppdrag. Aktiebolagskommittén har att se över frågan om revisorns
oberoende ställning i samband med val av revisor, mandatperiodens längd samt
revisors avgång och entledigande i förtid.Redovisningskommittén har enligt sina
direktiv inte någon uppgift som tar direkt sikte på oberoendefrågor. Kommittén
har dock att se över revisorernas del i det sanktionssystem som behövs för att
upprätthålla redovisningsnormerna.
Revisorsutredningen har därför avgränsat sina förslag till att avse sådana
aspekter på revisorns oberoende ställning som det ligger under den enskilde
revisorns möjlighet att själv kontrollera eller disponera över.Den första frågan
gäller vilka åtgärder som är möjliga att genomföra i syfte att stärka den
"obekväme" revisorns ställning i förhållande till företagsledningen.
Den andra frågan berör vilka åtgärder som är möjliga att vidta i syfte att
begränsa revisorns möjligheter att göra sig allt för ekonomiskt beroende av en
viss klient. Denna fråga har dock inte föranlett något förslag från utredningen.
Den tredje frågan avser möjligheten att genom att tillåta andra ägare än
revisorer i revisionsbolagen tillföra revisionsbyråerna ytterligare kompetens på
områden som har ett naturligt samband med lagstadgad revision.
Den fjärde frågan avser förutsättningarna för en liberalisering av det
nuvarande affärsverksamhetsförbudet för yrkesrevisorer i syfte att skapa
förutsättningar för en något friare utveckling av revisorsbranschen än vad som i
dag är möjligt genom dispensgivning.
Utredningen föreslår i denna del att i de fall en revisors uppdrag upphör i
förtid skall en avskrift av den anmälan som revisorn skall sända till
länsstyrelsen också bifogas den tillkommande revisorns revisionsberättelse. En
motsvarande anmälningsskyldighet skall gälla också i de fall revisorns uppdrag
gäller för obestämd tid och uppdraget upphör vid annan tidpunkt än vid ordinarie
bolagsstämma.
Utredningen anser vidare att man bör mjuka upp kraven på att samtliga ägare i
revisionsbolagen skall vara auktoriserade eller godkända revisorer. Man föreslår
således att i auktoriserade och godkända revisionsbolag, vilka drivs i form av
aktiebolag, skall tillåtas andra ägare än auktoriserade och godkända revisorer.
Dessa personer bör dock vara verksamma i bolaget och ägandet bör begränsas till
25 procent.
Utredningen föreslår också en förändring av det i dag rådande s.k.
affärsverksamhetsförbudet för revisorerna. I stället för ett uttryckligt förbud
för revisorer att delta i affärsverksamhet från vilket tillsynsmyndigheten kan
ge dispens, föreslår utredningen att regeln ändras så att det tydligt framgår
att en revisor inte får utöva verksamhet som kan rubba förtroendet till hans
opartiskhet eller självständighet som fristående revisor.
Den tredje delen av utredningens förslag har sin grund i regeringens avsikt att
renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet. I denna del
behandlas frågan om vilket organ - annan statlig myndighet eller privat
organisation - som i framtiden skall auktorisera och godkänna revisorer och
revisionsbolag och utöva tillsyn över dem. Andra förslag i denna del rör
disciplinhanteringen.
Utredningen har av olika skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en
privat eller delvis privat lösning. Utredningen anser att Kammarkollegiet och
Patent- och registreringsverket (PRV) är lika lämpliga som myndigheter för
verksamheten. I valet mellan de två myndigheterna har utredningen förordat
Kammarkollegiet om lokalisering i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda. I
annat fall förordas PRV.
Utredningen föreslår också förändringar vad avser det disciplinära förfarandet
och disciplinpåföljder av innebörd att den rådgivande nämnden skall få en
förstärkt ställning och att en ny påföljd kallad erinran införs.
Fem särskilda yttranden över olika delar av revisorsutredningens förslag har
lämnats.

7.2 Arbetsgruppens förslag

Den interdepartementala arbetsgrupp som särskilt utrett frågan om hur
auktorisation, godkännande och tillsyn över revisorer skall organiseras har mot
bakgrund av det ursprungliga uppdraget och de uttalanden som riksdagen senare
gjort, i november 1994 i Ds 1994:125 Tillsyn över revisorer till regeringen
redovisat två alternativa förslag. Det ena förslaget, som förordas av
arbetsgruppen, innebär att staten även i fortsättningen skall svara för prövning
och tillsyn av sådana revisorer som har särskild behörighet att utföra
lagstadgad revision. Det andra förslaget innebär att verksamheten i stället
drivs i stiftelseform där staten och företrädare för revisorerna är huvudmän. De
bägge förslagen skiljer sig endast i fråga om den juridiska formen för
verksamheten d.v.s. stiftelse eller myndighet. Lagstiftning och förslaget till
organisation av verksamheten är i övrigt desamma.
Arbetsgruppens huvudförslag innebär att en ny myndighet benämnd Revisorsnämnden
inrättas. Nämnden skall enligt förslaget bestå av två organ, en styrelse och en
disciplinnämnd, till vilka skall knytas ett gemensamt kansli. Arbetsgruppen
menar att representanter för revisorskåren bör få en förstärkt roll inom ramen
för den statliga prövningen och tillsynen.
Styrelsen föreslås därför bestå av nio personer varav en bör vara auktoriserad
och en godkänd revisor. Övriga sju ledamöter bör vara personer med skiftande
erfarenhet från annan verksamhet som berörs av revision, t.ex. näringsliv,
universitet, myndigheter och/eller verksamhet som finansanalytiker eller
investerare. Styrelsen skall ha hand om frågor om resursfördelning, styrning och
kontroll, avgiftsfrågor samt utbild-ningsfrågor och andra frågor som kräver en
bred överblick, t.ex. regler om jäv och ansvarsförsäkring. Styrelsen skall också
besluta om föreskrifter och avgöra viktiga principiella frågor beträffande
ansökningar om godkännande, auktorisation och registrering, dispensärenden samt
registerhållning och informationsservice.
Arbetsgruppen konstaterar att disciplinärenden jämfört med andra ärenden kräver
en särskild kompetens och en rättssäker och opartisk handläggning som är
fristående i förhållande till den övriga ärendehandläggningen. Arbetsgruppen
anser därför att sådana ärenden bör avgöras av en särskild disciplinnämnd med
ett partsförfarande under ledning av en person med domarerfarenhet.
Nämnden föreslås bestå av fem ledamöter, varav en godkänd revisor, en
auktoriserad revisor samt två andra ledamöter som genom erfarenhet från t.ex.
näringsliv och myndigheter erhållit god insikt i revisionsverksamhet.
Ordföranden bör ha domarerfarenhet. Prövningen av disciplinärenden avses bli ett
tvåpartsförfarande där styrelsen får ställning som part. Straffavgift föreslås
som en ny påföljd.
Verksamheten föreslås finansieras med avgifter. Avgiften skall delas upp i en
ansökningsavgift om 2 000 kronor och en årlig avgift om l 200 kronor.
Arbetsgrupppen har övervägt olika alternativ när det gäller huvudmannaskapet
för Revisorsnämnden. Arbetsgruppen konstaterar att en självständig myndighet som
administrativt samverkar med en annan myndighet är den bästa lösningen. Man har
därvid funnit Kammarkollegiet vara lämplig som s.k. värdmyndighet.
Sex särskilda yttranden över arbetsgruppens förslag har lämnats.

8 Regeringens förslag till ny revisorslag

8.1 Allmänna utgångspunkter

Regeringens förslag: Särskild behörighet att ut-
föra lagstadgad revision skall även i fortsätt-
ningen meddelas av staten. Grundläggande regler om
revisorns kompetens och oberoende ställning liksom
regler om revisionsbolag tas in i en ny lag.

Revisorsutredningens och arbetsgruppens förslag: Revisorsutredningen liksom
arbetsgruppen förordar att revisorsverksamheten administreras av en statlig
myndighet. Utredningen konstaterar att de fördelar som kan vara förenade med att
välja ett privat alternativ i allt väsentligt består i att samhället kan
avbördas ansvaret för tillsynen. Samtidigt bedöms en privat lösning som möjlig
endast om staten får ett starkt inflytande i en sådan organisation. Utredningen
menar också att ett tungt vägande skäl mot en privat lösning är att normgiv-
ningsmakt inte kan överlämnas till ett privat rättssubjekt. Arbetsgruppen
förordar att en statlig myndighet skall anförtros uppgifterna mot bakgrund av
att revision är en verksamhet som har särskild betydelse för samhället och att
verksamheten innebär myndighetsutövning.
Revisorsutredningen anför att lagform inte är absolut nödvändig för de
materiella bestämmelserna, eftersom det är fråga om en offentligrättslig
reglering som kan delegeras enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Utredningen
föreslår i enlighet härmed att de nya bestämmelserna tas in i
revisorsförordningen.
Arbetsgruppen delar utredningens uppfattning i den konstitutionella frågan, men
har funnit att de grundläggande bestämmelserna ändå bör ges lagform. Särskilt
framhålls att bestämmelser om revisorers tystnadsplikt kräver lagform. Andra
skäl för lagform anser arbetsgruppen ligga i frågans betydelse för det allmänna
och att det tidigare diskuterats om inte reglerna om godkännande och
auktorisation av revisorer skall anses höra till det primära lagområdet och
därmed beslutas av riksdagen (se prop. 1975:8).
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna förordar att en statlig
myndighet skall administrera prövning och tillsyn av revisorer.
Riksrevisionsverket anser att en grundnivå motsvarande EG:s krav bör införas och
en privat legitimering av de auktoriserade revisorerna bör övervägas.
Statskontoret, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänsteför-
bundet, Sveriges Advokatsamfund, Företagarnas Riksorganisation och Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR förordar en privat tillsyn.
Skälen för regeringens förslag: Vissa remissinstanser har framfört skäl för att
tillsynen över revisorerna bör privatiseras. Dessa anser att huvudmannaskapet
för tillsynen bör tillkomma en stiftelse med staten och de båda
revisorsorganisationerna som stiftare. Argumenten för en privat tillsyn är
främst att ansvaret för utvecklingen av god revisors- och revisionssed i första
hand åvilar revisorsorganisationerna och inte kan betraktas som en
myndighetsuppgift. Man menar att tillsynsorganisationen i sitt arbete till
övervägande del är hänvisad till att tillämpa de principer som revisorskåren
utvecklat och kodifierat i form av regler och rekommendationer. Därför bör också
revisorskårens betydelse för detta arbete godkännas genom att den blir en del av
huvudmannaskapet för organisationen. Ett annat skäl som framförs är att det är
en vanlig ordning i Europa att revisorstillsynen helt eller delvis handhas av
revisorernas egna organisationer.
Enligt regeringens uppfattning överväger fördelarna med en statlig myndighet
för revisorstillsynen. Staten och samhället och även näringslivet har ett stort
intresse av en kvalificerad revision i företagen. Detta intresse har ökat under
senare år bl.a. genom behovet av att motverka den ekonomiska brottsligheten.
Behovet av att staten skall besluta om rättsregler samt ha inflytande över och
insyn i verksamheten talar också för att verksamheten skall bedrivas i statlig
regi.
Staten ställer sålunda genom lag krav på att revisionen i vissa företag skall
utföras av kvalificerade revisorer. Kraven motiveras som nämnts av det allmännas
intresse av en kompetent revision bl.a. i kampen mot ekonomisk brottslighet och
skattefusk. Verksamheten ställer också särskilda krav på oberoende och
integritet. Starka skäl talar därmed för att särskild behörighet att utföra
lagstadgad revision även i fortsättningen skall meddelas av staten. En statlig
behörighetsprövning tillgodoser även de krav på rättssäkerhet, konkur-
rensneutralitet och trovärdighet som måste ställas på denna typ av verksamhet.
Regeringen anser dessutom att de eventuella fördelar som kan uppnås med en
privat tillsyn av ovan nämnd modell mycket väl kan tillgodoses med en statligt
organiserad tillsyn. Genom den organisation för tillsynen som regeringen
föreslår (se avsnitt 9.1) får revisorerna möjlighet att medverka i
tillsynsarbetet med sina erfarenheter och sin kunskap och även delta i
beslutsprocessen.
Prövningen och tillsynen av revisorer innehåller till stora delar moment av
myndighetsutövning och såsom arbetsgruppen framhåller krävs lagform för vissa
bestämmelser. Regeringen delar mot den bakgrunden arbetsgruppens bedömning att
de grundläggande reglerna bör ges lagform.

8.2 Revisorns kompetens

Regeringens förslag: Den statliga prövningen skall
som hittills omfatta två revisorskategorier som
benämns godkänd respektive auktoriserad revisor.
För godkännande krävs utbildning och praktik mot-
svarande den miniminivå som överensstämmer med
EG:s krav, nämligen tre års utbildning på uni-
versitetsnivå (kandidatexamen med ekonomisk in-
riktning) och minst tre års praktisk utbildning.
För auktorisation krävs minst fyra års teoretisk
utbildning på universitetsnivå (kandidat- eller
magisterexamen med ekonomisk inriktning) och minst
fem års praktisk utbildning, varav de sista två
åren skall inriktas på revision av betydande
svårighetsgrad.
Den teoretiska och praktiska utbildningen för
godkännande och auktorisation skall följas av en
examen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens. Utredningen har
också som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen föreslagit att det
skall finnas en möjlighet att godkännas som revisor även för den som har en lång
praktisk erfarenhet av revisionsarbete men som saknar akademisk utbildning, en
s.k. yrkesinriktad väg.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inga synpunkter på eller
har ingen erinran mot förslaget. Förslaget tillstyrks bl.a. av Kommerskollegium,
Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket, Sveriges Industriförbund och
Grossistförbundet Svensk Handel. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
avstyrker utredningens förslag i vad det avser kraven på praktisk utbildning för
auktoriserade revisorer. FAR föreslår att reglerna på denna punkt utformas så
att det utöver bolagets storlek också ställs krav på arbetsuppgifternas
svårighetsgrad. Riksrevisionsverket, Hovrätten för Västra Sverige, Företagarnas
Riksorganisation, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Svenska
Revisorsamfundet SRS bland andra avstyrker förslaget och förordar i stället en
kategori av revisorer, eventuellt kombinerad med en privat legitimering av mera
kvalificerade revisorer. Svenska Revisorsamfundet, förordar, om systemet med två
revisorskategorier behålls, i andra hand att alla som uppfyller minimivillkoren
i revisorsdirektivet bör ha full behörighet att utföra revision i alla bolag.
Ett flertal remissinstanser avstyrker förslaget om en yrkesinriktad väg för
godkännande som revisor bl.a. Kommerskollegium, Patent- och registreringsverket,
Stockholms, Lunds och Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund och
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR. Dessa anser att revisorsuppgiften är
förenad med stort ansvar och kräver särskild kompetens och att andra yrken med
särskilda kompetenskrav t.ex. läkare och advokater inte har denna möjlighet.
Dessutom måste praktikernas teoretiska kunskaper prövas i en yrkesexamen vilket
skulle medföra mycket höga kostnader.

Skälen för regeringens förslag:

Revisorskategorier m.m.

Utgångspunkten för att införliva revisorsdirektivets regler är som tidigare
nämnts att kraven på teoretisk utbildning för de godkända revisorerna i Sverige
inte uppfyller de krav på teoretisk utbildning som gäller för minimikompetens i
EG och att kraven på utbildning för de auktoriserade revisorerna uppfyller
kraven med god marginal både vad gäller teori och praktik. Att i enlighet med
utredningens förslag höja kompetensen för de godkända revisorerna vad gäller
teoretisk utbildning är därför nödvändigt. Samtidigt bör kraven på praktisk
erfarenhet anpassas till EG:s nivå. Detta innebär en sänkning av kraven på prak-
tisk erfarenhet från fem till tre år för denna kategori av revisorer.
Som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen har utredningen, i
enlighet med direktivet, föreslagit att en möjlighet öppnas att få
revisorskompetens även för den som har en lång praktisk yrkeserfarenhet.
Regeringen delar de kritiska synpunkter mot förslaget som framförts av flera
remissinstanser. Enligt regeringens uppfattning är förslaget dessutom oklart och
det bör inte genomföras.
Eftersom revisorsdirektivet inte ställer krav på ytterligare en nivå kvali-
ficerade revisorer har Sverige härutöver att ta ställning till om den svenska
ordningen med två nivåer av revisorer skall gälla även i framtiden och vilka
kompetenskrav som i så fall bör ställas upp för den högre nivån. Utredningen
menar att revision av större bolag är en så viktig uppgift att en statlig
kompetensprövning med krav utöver minimikraven i EG:s bolagsdirektiv är
nödvändig.
Regeringen har den principiella uppfattningen att en statlig kompetensprövning
på sikt bör kunna begränsas till att ange de minimikrav som skall ställas på en
revisor som har rätt att utföra lagstadgad revision. För detta talar att den
formella kompetensen i hela revisorskåren nu höjs till följd av att reglerna i
revisorsdirektivet införlivas med svensk rätt. Härtill kommer att ytterligare
regler och kompetenskrav kan försvåra rörligheten över gränserna bland
revisorer. De formella kraven på en auktoriserad revisor blir dessutom med
utredningens kompetenskrav allmänt sett väl höga. Om det även i framtiden visar
sig finnas behov av en kategori utöver miniminivån, borde den som vissa
remissinstanser anfört kunna prövas i branschens egen regi.
Kompetenshöjningen i revisorskåren kommer emellertid på grund av
övergångsreglerna att få genomslag först på längre sikt. Den statliga
kompetensprövningen bör därför tills vidare, liksom nu, omfatta två kategorier
av revisorer, nämligen godkända och auktoriserade revisorer. Frågan om den
statliga prövningens omfattning bör emellertid tas upp till förnyad prövning när
de nya reglerna fått genomslag och det går att bilda sig en närmare uppfattning
om effekterna av dessa.
Som en följd av kompetenshöjningen i revisorskåren kan det som utredningen
pekat på sättas i fråga om det finns anledning att ändra den
behörighetsbegränsning som i dag gäller för de godkända revisorerna. Dessa är i
dag förhindrade att revidera bolag över viss storlek. De auktoriserade
revisorerna har på motsvarande sätt en ensamrätt på revision i de större
bolagen, men kan självfallet även åta sig uppdrag i mindre bolag. Det senare är
vanligt förekommande.
Reglerna om behörighetsbegränsning för de godkända revisorerna finns bl.a. i
aktiebolagslagen. Regeringen menar att en viss justering av behörighetsreglerna
för de godkända revisorerna är motiverad och bör genomföras när de nya
kompetensreglerna börjar få genomslag. En sådan ändring skulle också underlätta
en framtida övergång från det nuvarande systemet med två kategorier revisorer
till en grundnivå i statlig regi. Regeringen avser att återkomma med ett konkret
förslag i denna del senare.
EG:s bolagsdirektiv ger möjlighet att undanta mindre bolag från revisionsplikt.
Frågan har tagits upp av vissa remissinstanser. Aktiebolagskommittén kommer att
behandla frågan i ett betänkande som skall avlämnas under våren 1995.

Utbildningskrav

Den teoretiska utbildning som krävs för en kvalificerad revisor bör innehålla
en gemensam kärna av ämnesområden kring vilken olika utbildningsprofiler skall
kunna byggas. I den praktiska utbildningen skall ingå både revision av
årsbokslut och koncernbokslut eller av liknande redovisningshandlingar. Genom
kravet på kandidatexamen säkerställs att den som godkänns har en hög nivå när
det gäller teoretiska kunskaper. Syftet med den avslutande examinationen är att
kontrollera att den som godkänns också har en hög nivå när det gäller förmågan
att praktiskt tillämpa de kunskaper som behövs för att utföra revision.
Tillsynsmyndigheten skall ha hand om den särskilda examinationen. De teoretiska
kunskaperna skall inte prövas i denna examen eftersom en prövning av dessa
redan har ägt rum vid universitetet eller högskolan. Utbildning för auktorisa-
tion som revisor skall ske antingen i ett enda steg eller som en påbyggnad på en
examen som godkänd revisor. Den teoretiska utbildningen måste dock motsvara de
krav som redogörs för nedan. Den praktiska utbildningen skall under minst tre år
uppfylla de villkor som ställs för godkännande som revisor. De ytterligare två
årens utbildning bör till övervägande del inriktas på extern revision av stora
företag under en auktoriserad revisors ledning. Efter det att den teoretiska och
praktiska utbildningen är avslutad skall sökanden avlägga en särskild examen som
anordnas av tillsynsmyndigheten. En sådan examen skall avläggas oavsett om
sökanden tidigare har avlagt motsvarande examen för godkännande som revisor. I
examinationen skall sökandens förmåga att tillämpa de teoretiska kunskaperna för
revision av stora och svårreviderade bolag prövas. Om sökanden saknar examen för
godkänd revisor, skall examinationen omfatta även kraven för godkännande.
1993 års högskolereform innebar en förändring av studieorganisationen inom
högskolan. De tidigare centralt planerade utbildningslinjerna avskaffades och
ersattes med en examensordning, som är en bilaga till högskoleförordningen (SFS
1993:100) där regeringen fastställer vilka examina som universiteten och
högskolorna får ge. Sådan rätt förutsätter att vissa kvalitetskrav uppfylls.
Syftet med reformen var att ge studenterna en större frihet att välja egna
ämneskombinationer. Beslutet innebar bl.a. att den tidigare ekonomlinjen upphört
som central planerad utbildning och någon särskild av regeringen inrättad examen
som speglar ämnesinnehållet i utbildningen finns inte. I stället har införts
vissa generella examina varav kandidatexamen och magisterexamen är de som
närmast motsvarar den tidigare ekonomexamen.
Kraven för att erhålla kandidat- eller magisterexamen regleras i hög-
skoleförordningen. Kraven för kandidatexamen är fullgjorda kursfordringar om
minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån. Kraven
för magisterexamen är på motsvarande sätt fullgjorda kursfordringar på minst 160
poäng samt ett fördjupningsarbete i huvudämnet på minst 80 poäng. Därutöver
finns högskoleexamen om minst 80 poäng, för sådana utbildningar som inte
uppfyller de fördjupningskrav som kandidat- och magisterexamen kräver.
Högskolereformen syftade emellertid också till att ge de studerande större
frihet att själva välja ämneskombinationer. Flera universitet och högskolor
erbjuder förutom ett fritt val av kurser också möjligheten att direkt söka till
ett visst utbildningsprogram, varav ekonomprogrammet är ett sådant.
För att bli godkänd revisor föreslår regeringen nu en kandidatexamen om minst
120 poäng. Dess krav motsvarar de krav som finns i revisorsdirektivet.
För att få auktorisation som revisor föreslår regeringen att en minst fyraårig
utbildning bör krävas med kandidat- eller magisterexamen. Det finns enligt
regeringens mening inget skäl att kräva att den fyraåriga utbildningen måste
innehålla minst 80 poäng i huvudämnet, såsom utredningen föreslog. Om den
studerande vill välja andra ekonomiska ämnen eller ämnen inom andra områden som
kan vara relevanta för revisorns arbete, bör detta vara möjligt.
Den som skall revidera stora företag behöver också lång erfarenhet. Redan den
praktiktid som i dag fordras för auktorisation är lång i förhållande till vad
som vanligtvis gäller inom EG. Regeringen föreslår emellertid att denna tid
behålls oförändrad d.v.s. fem år. De sista två årens praktik skall huvudsakligen
bestå i kvalificerad medverkan vid revision av företag som på grund av sin
storlek eller eljest bereder betydande svårigheter.
Regeringen avser att i en förordning föreskriva om de närmare kraven på den
teoretiska och praktiska utbildningen.

8.3 Utländska revisorer i Sverige

Regeringens förslag: Den prövotid på högst tre år
hos auktoriserad revisor som krävs för att en
utländsk revisor skall få bli auktoriserad i
Sverige ersätts med ett lämplighetsprov. Ändringen
genomförs så snart det är praktiskt möjligt.
Villkor för att få avlägga lämplighetsprov för
auktorisation är att sökanden utan behörighets-
begränsning får utföra revision i sitt hemland. Om
sökanden har en sådan begränsning, får lämplig-
hetsprov avläggas endast för godkännande som
revisor.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inga synpunkter på
förslaget. Rikspolisstyrelsen, Patent- och registreringsverket, Sveriges
Industriförbund och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR bland andra
tillstyrker förslaget. Svenska Revisorsamfundet SRS och Hovrätten för Västra
Sverige avstyrker förslaget om att revisorer med kompetens enligt EG-direktivet
som inte har full behörighet att utföra revision i hemlandet inte skall få
avlägga lämplighetsprov för auktorisation i Sverige.
Skälen för regeringens förslag: Utbildningsdirektivet ger värd- landet
möjlighet att använda kompensationsmekanismer, om det föreligger väsentliga
skillnader mellan de utbildningskrav som värdlandet ställer upp och de
kvalifikationer sökanden har från sitt hemland. När det gäller bl.a. revisorer
är det dessutom möjligt att tillämpa kompensationsmekanismerna så att de ger en
möjlighet för värdmedlemslandet att ställa upp krav på antingen en prövotid som
inte överstiger tre år eller ett lämplighetsprov.
Valet mellan prövotid eller lämplighetsprov skall normalt göras av sökanden.
Detta gäller om det inte är fråga om ett yrke som kräver en exakt kunskap om
landets lagstiftning och där det inte ständigt och i stor omfattning ingår
rådgivning och bistånd om landets lagar.
Samtliga EG-länder har enats om en tolkning som tillåter värdlandet att välja
vilken av de två kompensationsmekanismerna - prövotid eller lämplighetsprov -
man önskar använda sig av. Samtliga medlemsländer har för revisorer valt ett
lämplighetsprov. Härigenom har således medlemsländerna avgjort att revisorsyrket
är ett sådant yrke som kräver en exakt kunskap om landets lagstiftning där
rådgivning och bistånd om landets lagar ges i stor omfattning.
Det är lämpligt att också Sverige väljer ett lämplighetsprov. Det bör införas
så snart det är möjligt för tillsynsmyndigheten att anordna och organisera
sådana prov. Ett sådant prov skall dock kunna ordnas senast den 1 juli 1996.

8.4 Oberoendefrågor

8.4.1Entledigande av revisor

Regeringens förslag: Om ett revisorsuppdrag upphör
i förtid skall en avskrift av en anmälan om det
(se 10 kap. 5 och 10 §§ aktiebolagslagen) bifogas
den tillkommande revisorns revisionsberättelse.
Det bör ankomma på den tillträdande revisorn att
ta in den avgående revisorns anmälan. En mot-
svarand anmälningsskyldighet skall gälla även i de
fall revisorns uppdrag gäller för obestämd tid och
uppdraget upphör vid annan tidpunkt än vid ordina-
rie bolagsstämma där revisorsval kan ske.
Anmälan skall göras till Patent- och registre-
ringsverket (PRV) i stället för till länsstyrelsen,
och avskrift av anmälan skall sändas till skatte-
myndigheten. Revisors anmälan om förtida avgång
skall även medföra att revisorn avregistreras i
aktiebolagsregistret.
Motsvarande ändringar föreslås i lagen om ekono-
miska föreningar och i lagen om årsredovisning
m.m. i vissa företag.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag.
Utredningens förslag omfattar inte någon ändring om adressat för anmälan eller
att anmälan skall medföra revisors avregistrering i aktiebolagsregistret.
Förslaget omfattar inte heller någon ändring i lagen om ekonomiska föreningar
eller i lagen om årsredovisning.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller har inga
synpunkter på utredningens förslag. RSV påpekar att uppgift om att en revisor
lämnat sitt uppdrag i förtid har intresse för kontrollverksamheten. RSV anser
att föreslagna bestämmelser bör kompletteras med att en anmälan härom skall
tillställas skattemyndigheten. PRV tillstyrker utredningens förslag men vill
ifrågasätta om inte anmälningsskyldigheten skall fullgöras till PRV i stället
för till länsstyrelsen och att PRV i sin tur åläggas att översända avskrift av
anmälan till skattemyndigheten. PRV föreslår också att fullgörandet av
anmälningsskyldigheten även skall kunna ligga till grund för registrering av
revisorns avgång ur aktiebolagsregistret.
Skälen för regeringens förslag: En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall
enligt gällande regler genast anmäla detta till länsstyrelsen och i anmälan
lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört
under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. Anmälan
skall enligt 10 kap. 10 § tredje och fjärde styckena aktiebolagslagen delvis
innehålla samma uppgifter som en revisionsberättelse. Avskrift av anmälan skall
tillställas registreringsmyndigheten, dvs. PRV samt överlämnas till bolagets
styrelse. Genom att en avskrift av anmälan sänds till PRV blir den tillgänglig
för bolagets övriga intressenter. Bestämmelserna syftar till att stärka en för
bolaget obekväm revisors oberoende ställning.
För att öka anmälans tillgänglighet i första hand för aktieägarna föreslår
regeringen att en bestämmelse tas in i aktiebolagslagen om att en avskrift av
anmälan även skall bifogas den tillkommande revisorns revisionsberättelse.
Därigenom blir anmälan direkt tillgänglig för bolagsstämman. Det bör ankomma på
den tillträdande revisorn att ta in den avgående revisorns anmälan.
För det fall revisors uppdrag gäller för obestämd tid, dvs. tills vidare, kan
dock bestämmelsen om anmälningsskyldighet inte tillämpas. I det fallet kan inte
uppdraget sägas upphöra i förtid. Någon anmälningsskyldighet inträder inte
heller, om revisorn inte skulle bli omvald på den ordinarie bolagsstämman där
revisorsval skall ske, eller om revisorn på stämman väljer att frivilligt lämna
sitt uppdrag. Enligt regeringens uppfattning är emellertid den situationen i
många fall jämförbar med situationen att revisorns uppdrag bringas att upphöra i
förtid. Den situation som regeringen närmast avser är den när uppdraget upphör
vid någon annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma där revisorsval skall
ske. Även i det fallet bör därför, på samma sätt som vid uppdrag för bestämd
tid, föreskrivas anmälningsskyldighet för den avgående revisorn och skyldighet
för den tillträdande revisorn att bilägga avskrift av anmälan till
revisionsberättelsen. Regeringen föreslår därför att en regel med angivet
innehåll tas in i aktiebolagslagen.
Enligt gällande regler i 10 kap. 5 § aktiebolagslagen skall en revisor vars
uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till länsstyrelsen. En avskrift av
anmälan skall av revisorn tillställas PRV och överlämnas till bolagsstyrelsen.
Regeringen föreslår att anmälningsskyldigheten skall fullgöras till PRV i
stället för till länsstyrelsen, och att PRV i sin tur åläggs att skicka en
avskrift av anmälan till skattemyndigheten. Regeringen anser det mera rationellt
för revisorerna att skicka anmälningarna till en enda myndighet i stället för
att skicka dessa både till någon av skattemyndigheterna och till PRV.
Regeringen föreslår således att skattemyndigheten i stället för länsstyrelsen
skall erhålla avskrift av anmälan. Revisorn skall i anmälan bl.a. anmärka om
bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa skatte- och
avgiftsförfattningar. Länsstyrelsens befattning med de aktuella skatte- och
avgiftsfrågorna upphörde i samband med organisatoriska förändringar inom
skatteområdet i slutet av 1980-talet. Den statliga myndighet som i första hand
kan beröras av eventuella anmärkningar i anmälan är således skattemyndigheten.
Ändringar i uppgifter om bolagets revisorer skall av bolaget genast anmälas för
registrering enligt 10 kap. 15 § jämförd med 8 kap. 15 § andra stycket
aktiebolagslagen. Rätt att göra anmälan tillkommer även revisorn själv enligt
nämnda lagrum. Enligt regeringens mening bör revisorns anmälan om förtida avgång
även medföra att revisorn avregistreras i aktiebolagsregistret. En avgående
revisor kommer då genom anmälan till PRV att fullgöra sin anmälningsplikt och,
om inte annat särskilt anges, bli avregistrerad i aktiebolagsregistret.

8.4.2 Revisorns verksamhet

Regeringens förslag: Anställnings- och rörelseför-
budet ändras så att det tydligt framgår att en
revisor inte får utöva någon verksamhet som kan
rubba förtroendet för hans opartiskhet eller
självständighet som revisor. Förslaget innebär att
tillsynsmyndighetens dispensprövning upphör.
Bestämmelsen skall gälla oavsett om det är fråga
om en enskild revisor eller ett revisionsbolag.
Revisorn eller revisionsbolaget skall ha möjlig-
het att vända sig till tillsynsmyndigheten för att
få ett förhandsbesked om den verksamhet man ämnar
bedriva kan anses förenlig med revisionsverksamhet.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag.
Utredningen innehåller emellertid inget förslag om möjlighet till
förhandsbesked.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter på ut-
redningens förslag. PRV, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riks-
organisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska
Revisorsamfundet SRS bland andra tillstyrker förslaget. De anser att ändringen
gör det lättare att ingripa med större exakthet mot verksamheter som kan rubba
revisorns oberoende. Kammarrätten i Stockholm anser att den föreslagna
tilltrosregeln bättre uttrycker vad som bör gälla. Domstolen menar dock att det
kan vara svårt för en revisor att tolka regeln i ett enskilt fall och förordar
därför en ordning med förhandsbesked. Kommerskollegium, Rikspolisstyrelsen,
Finansinspektionen, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Stockholm bland
andra avstyrker förslaget. Dessa anser att förslaget lämnar gränsdragningspro-
blemen olösta och frånhänder tillsynsmyndigheten tolkningsföreträdet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § revisorsförordningen får en aukto-
riserad revisor inte driva eller delta i ledningen av affärsverksamhet. Kommers-
kollegium kan, om det föreligger särskilda skäl, medge undantag från förbudet.
Förbudet gäller revisorn både som yrkesutövare och som privatperson. Förbudet
har sin grund i en allmänt omfattad syn på den externa revisorns uppgifter och
ställning. En revisor skall utöva sin verksamhet med självständighet och
objektivitet och stå fri från sidointressen. För att understödja revisorns
självständiga och oberoende ställning har i revisorsförordningen införts ett
flertal regler. Här kan nämnas regler om tystnadsplikt (8 §), förbud att
utnyttja information till egen eller annans fördel eller annans nackdel (8 §),
regler om jäv (6 §), förbud mot att vara anställd hos eller driva revisionsverk-
samhet tillsammans med någon annan än kvalificerad revisor - det s.k. anställ-
ningsförbudet (10 § ) och affärsverksamhetsförbudet (10 §).
Affärsverksamhetsförbudet skall inte tillämpas för auktoriserat och godkänt
revisionsbolag. För sådana bolag gäller att verksamheten inte får omfatta annat
än yrkesmässig revision och därmed sammanhängande verksamhet (18 och 19 §§
revisorförordningen). Ett revisionsbolag som inte är auktoriserat eller godkänt
omfattas inte av 18 och 19 §§. För dem gäller bestämmelserna i Kommerskollegiums
föreskrifter där utgångspunkten är att det är den auktoriserade eller godkände
revisorn som driver revisionsverksamheten och inte revisionsbolaget. Bolaget ses
här endast som den form inom vilken revisorn driver sin verksamhet. Enligt
bestämmelsen får revisionsbolaget inte utöva annan verksamhet än sådan som är
förenlig med auktoriserad och godkänd revisors yrkesutövning. Vilken verksamhet
som är förenlig med auktoriserad eller godkänd revisors yrkesutövning bestäms av
2 och 15 §§ jämfört med 10§ revisorsförordningen.
Den i sistnämnda paragraf intagna dispensbestämmelsen är bl.a. ett uttryck för
att det i vissa fall går att förena annan affärsverksamhet med
revisionsverksamhet. För det fall revisorn inte driver eller deltar i ledningen
av en sådan verksamhet, är det fullt tillåtet enligt den bestämmelsen för
revisorn att engagera sig i verksamheten. Om hans engagemang är mer omfattande,
dvs. han driver eller deltar i ledningen av affärsverksamheten, gäller för att
dispens skall få medges att förtroendet för revisorns oberoende ställning
därigenom inte rubbas. Uttrycket "förenlig verksamhet" i 23 § Kommerskollegiums
föreskrifter framstår som ett vidare uttryck än "sammanhängande verksamhet". Det
innebär att vad som i vissa fall är tillåtet för en auktoriserad eller godkänd
revisor att engagera sig i, med eller utan dispens, aldrig kan tillåtas för ett
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.
Regeringen delar utredningens uppfattning att den regel vi har i dag ger upphov
till mycket svåra gränsdragningsproblem. Osäkerhet har uppstått särskilt
beträffande verksamheter som ligger i "gränsområdet" mot revisionsverksamhet och
verksamheter som har karaktär av privat förmögenhetsförvaltning, hobby eller som
är av ideell eller politisk natur. Ett uttryckligt förbud till vilket kopplas en
dispensmöjlighet i det enskilda fallet speglar därmed inte en modern syn på
vilka regler som bör gälla. En utgångspunkt bör i stället vara att
författningsregeln så nära som möjligt uttrycker syftet med regeln. Detta är
ägnat att öka förståelsen för regeltillämpningen hos dem som berörs av regeln.
En bedömning enligt den föreslagna regeln torde dock från processuell synpunkt
bli ganska lik den som tillämpas i nuläget. Revisorn kommer att tillföra större
delen av faktaunderlaget. Myndigheten kommer sedan att på grundval av
tillgängliga fakta avgöra om revisorns förtroende rubbas eller ej.
En invändning som kan anföras mot den föreslagna regeln är att till-
synsmyndigheten får sämre möjligheter att upptäcka om en revisor ägnar sig åt
verksamhet som rubbar förtroendet för honom. I dagsläget presumeras att all
annan verksamhet än revisionsverksamhet skall anmälas för prövning, oavsett om
den kan rubba förtroendet eller ej. Med regeringens förslag får revisorn själv
göra en bedömning av om verksamheten rubbar förtroendet för honom.
Regeringen anser att riskerna uppvägs av fördelen med att regeln får en
utformning som är adekvat i förhållande till det materiellt önskade resultatet.
Den föreslagna regeln lämpar sig också bättre som grund för bedömningar av
enskilda fall än det nu gällande regelsystemet.
Regeln bör gälla oavsett om det är fråga om en enskild revisor eller ett
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag (enligt regeringens förslag
"registrerat revisionsbolag" se under 8.5.2). För att underlätta tolkningen av
regeln för enskilda revisorer bör revisorn eller revisionsbolaget kunna vända
sig till tillsynsmyndigheten för ett förhandsbesked om den verksamhet man ämnar
bedriva är förenlig med revisionsverksamheten. Som en konsekvens av dessa
ändringar föreslår regeringen också att den nuvarande begränsningen för
auktoriserade och godkända revisionsbolags verksamhet till "revision och därmed
sammanhängande verksamhet" ändras till "revision och därmed förenlig
verksamhet". Härigenom uppnås överensstämmelse inte bara med vad som föreskrivs
för enskild revisors verksamhet utan också med vad som föreskrivs för ett icke
auktoriserat eller godkänt revisionsbolags verksamhet.

8.5 Revisionsbolag

8.5.1 Ägare i revisionsbolag

Regeringens förslag: I registrerade revisions-
bolag, som drivs i aktiebolagsform, skall huvud-
regeln vara att minst tre fjärdedelar av aktierna
med minst tre fjärdedelar av röstetalet skall ägas
av auktoriserade eller godkända revisorer. Till-
synsmyndigheten får medge undantag från bestämmel-
serna om att verksamheten skall bedrivas i aktie-
bolagsform samt om begränsningen för ägande och
röstetal i vissa fall.
Samma princip bör gälla för förvaltnings- och
ledningsorgan som för ägandet. Enligt bolagsord-
ningen skall på motsvarande sätt gälla att minst
tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst
tre fjärdedelar av styrelsesuppleanterna samt
verkställande direktören skall vara auktoriserade
eller godkända revisorer. Tillsynsmyndigheten får
i vissa fall medge undantag från regeln.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller har inga
synpunkter på förslaget. Finansinspektionen, Rikspolisstyrelsen,
Skattemyndigheten i Stockholms län och Stockholms universitet avstyrker
förslaget. Dessa anser bl.a. att förslaget riskerar att minska allmänhetens
tilltro till revisionsbolagens oberoende och objektivitet och att det finns risk
för att delägare som inte är revisorer kommer att utnyttja sitt inflytande till
att ytterligare öka bolagens uppdrag utanför den egentliga
revisionsverksamheten.
Skälen för regeringens förslag: Enligt revisorsförordningen får endast auktori-
serad revisor vara aktieägare i auktoriserat revisionsbolag som drivs i form av
aktiebolag eller vara delägare i auktoriserat revisionsbolag som drivs i form av
handelsbolag (18 §). I godkända revisionsbolag som drivs i form av aktiebolag
eller handelsbolag får endast godkända eller auktoriserade revisorer vara
aktieägare eller delägare (19 §). Möjlighet till undantag finns men denna
möjlighet har tillämpats mycket restriktivt. Genom föreskrifter av
Kommerskollegium är den tillåtna ägarkretsen också begränsad till auktoriserade
och godkända revisorer om dessa driver revisionsverksamhet i form av aktiebolag
eller handelsbolag utan att bolaget är auktoriserat eller godkänt (24 § KFS).
EG:s revisorsdirektiv tillåter andra ägare än auktoriserade och godkända
revisorer som ägare i revisionsbolagen förutsatt att en majoritet av ägandet och
röstetalet tillkommer fysiska personer eller revisionsbolag som uppfyller
förutsättningarna för att bli godkända enligt direktivet. Samma villkor gäller
för ledamöterna i revisionsbolagets förvaltnings- eller ledningsorgan, dvs. en
majoritet skall vara auktoriserade eller godkända revisorer.
Reglerna enligt direktivet innebär vidare att det måste säkerställas att de
icke-revisorer som blir ägare inte kan ingripa i revisionsarbetet på ett sätt
som äventyrar oberoendet hos de revisorer som reviderar på bolagets vägnar. En
bolagsman i ett handelsbolag kan fatta beslut som binder de övriga bolagsmännen.
En bolagsman som inte är kvalificerad revisor skulle således på egen hand kunna
träffa beslut för bolagets räkning. En sådan möjlighet kan inte anses förenlig
med direktivets krav på att godkända revisorer skall ha ägarmajoritet och
majoritet i förvaltnings- och ledningsorgan. Regeringen utesluter därför möjlig-
heten att tillåta andra än kvalificerade revisorer att vara delägare i
revisionsbolag som drivs i form av handelsbolag. Detta kan inte få annat än
marginell betydelse då den helt övervägande andelen revisionsbolag i Sverige
drivs i aktiebolagsform.
Skälen för att öppna möjligheten för andra än kvalificerade revisorer att bli
ägare i revisionsbolag och delta i ledningen av sådana bolag är främst att
ägandet och ledningen av revisionsbolag kan behöva kompletteras även med annan
professionell kompetens än den som revisorerna själva besitter och att
revisionsbolagen kan ha behov av att erbjuda sådana specialister som behövs i
revisionsarbetet att få del av de värden som skapas i bolaget på lika villkor
med revisorerna. Det sker också i andra länder en utveckling i riktning mot ökat
delägande för specialister i revisionsbolag. Svenska revisionsbolag bör inte
vara mer hämmade i sin verksamhet än sina utländska konkurrenter.
Regeringen anser att risken för att revisorernas oberoende ställning skulle
påverkas eller förändras till följd av förslaget är mycket ringa. Den klara
majoritet av auktoriserade och godkända revisorer som föreslås för ägande och
ledning av revisionsbolagen utgör en tillfredsställande yttersta spärr mot att
delägare som inte är kvalificerade revisorer missbrukar sitt inflytande på ett
sätt som äventyrar beroendet hos ett revisionsbolag eller bolagets kvalificerade
revisorer. Mot denna bakgrund och då den föreslagna uppmjukningen kan antas
främja en rationell utveckling av revisorsbranschen föreslår regeringen att
förslaget genomförs för revisionsbolag som drivs i form av aktiebolag.
Även om det alltid skall finnas en formellt ansvarig revisor går det sällan att
göra en enskild godkänd eller auktoriserad revisor reellt ansvarig för hur en
medhjälpare sköter ett uppdrag som inte ingår i själva revisionsuppdraget. När
det gäller medhjälpare i godkända och auktoriserade revisionsbolag som i
regeringens förslag avses få beteckningen registrerade revisionsbolag kommer
det emellertid att finnas möjlighet att tillgripa disciplinära åtgärder, i sista
hand upphävande av registreringen om det kan visas att någon försummelse legat
bolaget till last i samband med medhjälparens fel. Någon motsvarande möjlighet
kommer inte att finnas för de revisionsbolag som inte är registrerade. Med hän-
syn härtill begränsar regeringen förslaget till att avse endast registrerade
revisionsbolag.
Regeringen anser vidare att de personer som tillåts vara ägare i revisions-
bolagen och som inte är godkända eller auktoriserade revisorer bör vara verk-
samma i det berörda bolaget.
Enligt revisorsdirektivet krävs endast majoritetsinflytande i fråga om ägande
samt förvaltnings- och ledningsfunktioner i revisionsbolagen. Regeringen anser
dock som angetts ovan att goda skäl talar för att de kvalificerade revisorernas
inflytande bör grundas på en klar ägar- och ledningsdominans. Regeringen
föreslår därför att huvudregeln skall vara att minst tre fjärdedelar av aktierna
med minst tre fjärdedelar av röstetalet i ett registrerat revisionsbolag som
drivs i aktiebolagsform skall ägas av auktoriserade eller godkända revisorer.
Regeringen föreslår att tillsynsmyndigheten får medge undantag från regeln om
ägande och röstetal. En majoritet av röstetalet måste dock alltid tillkomma god-
kända eller auktoriserade revisorer. Undantag får göras också från regeln om att
verksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform.
När det gäller förvaltnings- och ledningsorgan saknas skäl att frångå den
princip för fördelning som valts för ägandet. Regeringen föreslår att enligt
bolagsordningen minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre
fjärdedelar av styrelsesuppleanterna samt verkställande direktören skall vara
godkända eller auktoriserade revisorer. Tillsynsmyndigheten får göra undantag
även från denna regel. En majoritet av styrelseledamöterna och en majoritet av
styrelsesuppleanterna måste dock alltid vara godkända eller auktoriserade
revisorer.
Med hänsyn till att regeln kan komma att hämma styrelsens arbete i vissa fall
föreslår regeringen att styrelsen ändå skall vara beslutför om en majoritet av
de närvarande är godkända eller auktoriserade revisorer.

8.5.2Registrerade revisionsbolag

Regeringens förslag: Auktorisation och godkännande
av revisionsbolag upphör och ersätts med ett
registreringsförfarande där bolag benämns "regi-
strerat revisionsbolag".
I de fall det i lag eller annan författning ges
möjlighet att i stället för auktoriserad eller
godkänd revisor utse auktoriserat eller godkänt
revisionsbolag skall registrerat revisionsbolag
kunna utses. Om det i lag eller författning före-
skrivs att auktoriserad revisor skall utses, skall
den som utses som huvudansvarig i ett registrerat
revisionsbolag uppfylla nämnda krav.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på
förslaget. PRV tillstyrker utredningens förslag men är tveksamt till om den
föreslagna beteckningen "registrerat" revisionsbolag är lämplig. Man menar att
oklarhet kan föreligga om bolag, som bedriver revisionsverksamhet och är
registrerade i aktiebolagsregistret eller handelsregistret, är registrerade
revisionsbolag i den meningen att de godkänts som sådana av tillsynsmyndigheten
eller om de är registrerade i ett bolagsregister. PRV föreslår att registrerade
revisionsbolag som ersätter nuvarande auktoriserade och godkända revisionsbolag
betecknas kvalificerade revisionsbolag.
Skälen för regeringens förslag: I 1975 års aktiebolagslag infördes möjlighet
att som revisor godta revisionsföretag. Bestämmelserna är utformade så att
auktoriserat och godkänt revisionsbolag jämställs med auktoriserad respektive
godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det
bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den
huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och
i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. För registrering i
aktiebolagsregistret skall bolaget anmäla till registreringsmyndigheten vem som
utsetts till huvudansvarig för revisionen.
Den nuvarande regleringen innebär i de fall ett auktoriserat revisionsbolag
utses till revisor att den som utses till huvudansvarig också skall vara
auktoriserad revisor. Detta gäller oavsett om det bolag som skall revideras är
så stort att det formellt måste utse en auktoriserad revisor. Därmed saknar
uppdelningen på auktoriserat och godkänt revisionsbolag egentligen egen
betydelse. Huvudansvarig revisor bör enligt regeringens mening utses med
utgångspunkt från det bolag som skall revideras och inte med utgångspunkt från
om revisionsbolaget är godkänt eller auktoriserat. Regeringen föreslår därför
att uppdelningen på auktoriserade och godkända revisionsbolag upphör och ersätts
med ett registreringsförfarande. Ett sådant registrerat revisionsbolag bör
betecknas "registrerat revisionsbolag".

8.6 Det disciplinära förfarandet m.m.

Regeringens förslag: En ny påföljd med beteck-
ningen "erinran" införs. Tilldelas en revisor
varning, får han om det föreligger särskilda skäl
även åläggas att betala en straffavgift med lägst
ettusen och högst tjugofemtusen kronor.

Revisorsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I revisorsutredningen har framförts att nuva-
rande disciplinregler innehåller för få alternativa slag av påföljder. I vissa
disciplinärenden finns det anledning att uttrycka att ett visst förfarande från
revisorns sida är olämpligt, men inte så klandervärt ett det bör föranleda
varning. Varning bör meddelas för klart klandervärda förfaranden som om de
upprepas kan antas leda till upphävande av auktorisation eller godkännande.
Regeringen delar revisorsutredningens bedömning och föreslår därför att en ny
påföljd införs och ges beteckningen "erinran". Erinran skall kunna tillgripas
när ett förfarande bedöms som olämpligt och ha karaktären av ett påpekande från
myndighetens sida om att god revisors- eller revisionssed inte iakttagits i det
aktuella fallet.
Enligt arbetsgruppen bör det vid meddelande av varning vara möjligt att också
ålägga revisorn att betala en straffavgift. Enligt arbetsgruppen kan det i vissa
fall te sig stötande att en revisor kan skaffa sig inkomster på ett sätt som
uppenbart strider mot gällande revisorsregler eller att han på annat sätt gör
sig skyldig till allvarliga överträdelser av reglerna samtidigt som grund för
upphävande inte föreligger. Regeringen delar de framförda synpunkterna och
föreslår därför att straffavgift införs som ny sanktion.

8.7 Lekmannarevisorer

Regeringen förslag: Lekmannarevisorernas roll och
ställning i bolag, ekonomiska föreningar och
stiftelser i förhållande till de godkända och
auktoriserade revisorerna utreds ytterligare.

Utredningens förslag: Utredningen menar att s.k. lekmannarevisorer inte längre
kan utses eftersom revision av bolags och vissa andra företags årsbokslut m.m.,
vilka närmare anges i årsbokslutsdirektivet och koncernredovisningsdirektivet,
enligt revisorsdirektivet får utföras endast av godkända personer. Utredningen
föreslår därför att den möjlighet som finns enligt aktiebolagslagen, kommunalla-
gen m.fl. lagar att utse andra revisorer än auktoriserade och godkända slopas
för associationer som regleras av gemenskapsrätten. Utredningen anvisar emel-
lertid möjligheten att behålla funktionen men med en annan benämning än revisor.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remisinstanserna har inga synpunkter på
förslaget. Kommerskollegium anser att frågan bör utredas ytterligare. Rikspo-
lisstyrelsen har inga invändningar mot förslaget. Patent- och
registreringsverket, Svenska Handelskammarförbundet, Stockholms och Lunds
universitet, Sveriges Industriförbund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
och Svenska Revisorssamfundet SRS tillstyrker förslaget. Kommun- och Lands-
tingsförbundet samt ett stort antal kommuner och landsting är starkt kritiska
till förslaget och menar att frågan måste övervägas ytterligare.
Skälen för regeringens förslag: I bl.a. kommunala bolag och stiftelser är det
vanligt med politiskt tillsatta s.k. lekmannarevisorer. Dessa revisorer
kompletterar den revision som de godkända och auktoriserade revisorerna
genomför. Normalt skrivs revisionsberättelsen under av samtliga revisorer.
Regeringen anser att funktionen som lekmannarevisor, särskilt i kommunala
bolag, är viktig och bör värnas. För närvarande saknas emellertid tillräckligt
underlag för ett slutligt ställningstagande. Enligt regeringens mening bör
ändamålet med den verksamhet som lekmannarevisorerna utövar kunna tillgodoses
även i framtiden. Frågan om lekmannrevisorernas roll, ställning och ansvar be-
höver därför utredas ytterligare. Frågan bereds för närvarande i
regeringskansliet och ett förslag kommer att presenteras under våren 1995.

9 Organisation m.m.

9.1 Ny myndighet för prövning och tillsyn av revisorer

Regeringens förslag: En ny myndighet med namnet
Revisorsnämnden inrättas för den prövning och
tillsyn som följer av den nya revisorslagstift-
ningen.
Vid nämnden skall finnas ett kansli för bered-
ning av nämndens ärenden. Möjlighet skall finnas
att delegera vissa ärenden till kansliet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Arbetsgruppen föreslår dock att prövning och tillsyn inom Revisorsnämnden bör
skötas av två olika organ nämligen en styrelse och en disciplinnämnd.
Disciplinnämnden skall enbart avgöra disciplinärenden och styrelsen alla övriga
frågor. Styrelsen skall ha ett övergripande ansvar för verksamheten.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna förordar en statlig
myndighet för revisorsverksamheten. Flera förordar en självständig myndighet,
bl.a. Länsrätten i Stockholm, Finansinspektionen och Riksskatteverket. Andra,
däribland Kommerskollegium, Kammarrätten i Stockholm och Kammarkollegiet, anser
att verksamheten kan inordnas i en redan befintlig myndighet.
Flera remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Kommerskollegium,
Riksskatteverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket och
Kammarrätten i Stockholm, anser det olämpligt med två organ. De huvudsakliga
argumenten mot en sådan ordning är att det kan leda till oklarheter när det
gäller ansvars- och ledningsförhållanden, att det inte är lämpligt att skapa en
domstolsliknande nämnd inom ramen för en myndighet och att förslaget innebär en
onödigt komplicerad organisation. Man menar att en myndighetsprövning kombinerad
med möjlighet till prövning i förvaltningsdomstol är tillfredsställande från
rättssäkerhetssynpunkt.
Vissa remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Kommerskollegium,
Riksskatteverket, Konkurrensverket och Kammarrätten i Stockholm, anser det
olämpligt att revisorerna deltar i beslutsprocessen. Dessa menar att
revisorerna, även om de är i minoritet, kan få ett betydande inflytande över
nämndens beslut och att revisorernas medverkan kan minska förtroendet för
nämndens verksamhet.
Skälen för regeringens förslag: Såsom angetts i avsnitt 8.1 ställer prövning
och tillsyn på revisorsområdet särskilda krav på oberoende och integritet.
Verksamheten bör på de skäl som angavs där bedrivas i statlig regi. Frågan är
härefter om verksamheten i dess helhet eller i vissa delar skall inordnas i en
annan statlig myndighet. Remissutfallet ger här en splittrad bild.
Inför ett ställningstagande om verksamheten bör inordnas i en annan statlig
myndighet bör här något utvecklas vad som bör känneteckna en tillsynsverksamhet
enligt de nya reglerna. Skillnaderna mellan nuvarande ordning, att ha verksam-
heten inordnad i en annan myndighet jämfört med en fristående organisation, bör
också enligt regeringens mening värderas.
Syftet med nyordningen på revisorsområdet är bl.a. att anpassa regelverket och
organisationen av tillsynen enligt det nya regelverket till en ny mer
internationell miljö. En modern tillsyn i ett europeiskt perspektiv ställer
större och delvis nya krav på kompetens hos tillsynsorganet och kräver att
tillsynen bedrivs med stor framförhållning, mer internationell utblick och mer
aktivt än som varit möjligt hittills. Samtidigt gäller att revisorernas roll för
företagandets villkor betonas allt mer genom högre politiska ambitioner i
uppgiften att bevaka skattefusk och ekonomisk brottslighet i företagen. En
effektiv revision och tillsyn på området får på detta sätt allt större betydelse
för företagens möjligheter att konkurrera på lika villkor. Även utifrån dessa
utgångspunkter krävs en mer aktiv tillsyn.
Revisorstillsynen har tidigare varit en del av Kommerskollegiums närings-
rättsliga verksamhet och en av flera underenheter inom detta område. Eftersom
myndighetens huvudsakliga verksamhet hör till det handelspolitiska området har
detta inneburit att revisorsfrågorna inte haft en naturlig samhörighet med
Kommerskollegiums övriga verksamhet. Samtidigt har myndigheten som helhet hört
till Utrikesdepartementets handelsavdelning medan ansvaret för regelverket på
revisorsområdet åvilar Näringsdepartementet.
Det är, på samma sätt som i nuvarande organisation, svårt att se direkta berö-
ringspunkter mellan revisorsfrågorna och andra myndigheters frågor. Bristerna
med ordningen att inordna verksamheten i en annan myndighet skulle alltså
kvarstå om frågorna flyttas till någon annan myndighet än Kommerskollegium.
Regeringen har därför stannat för lösningen att verksamheten bör stå fri från
annan statlig verksamhet och att en ny myndighet bör inrättas. Därmed markeras
dessutom ytterligare verksamhetens betydelse för samhället och revisionens
framträdande roll i kampen mot ekonomisk brottslighet och skattefusk. För en
självständig organisation talar också principerna för finansiering av
verksamheten (se avsnitt 9.2) av vilka följer att verksamheten kostnadsmässigt
måste hållas skild från annan verksamhet.
Några remissinstanser har framhållit att det är olämpligt att revisorerna
deltar i beslutsprocessen. Regeringen delar emellertid arbetsgruppens synsätt
att verksamhet av detta slag för att bli effektiv kräver ingående kunskaper om
det praktiska revisorsarbetet. Revisorerna själva har också ett starkt intresse
av att standarden hålls hög. Det är därför befogat att representanter för yrkes-
kåren bidrar med sina erfarenheter och kunskaper i myndighetens arbete. Detta
måste emellertid ske på ett sätt som innebär att den statliga myndighetens
självständighet och integritet inte kan sättas i fråga.
Den kompetens som behövs i Revisorsnämnden, t.ex. för att utfärda föreskrifter,
avgöra utbildningsfrågor eller lägga fast praxis vad gäller villkoren för
godkännande och auktorisation samt att avgöra disciplinärenden, är breda
kunskaper om revisorernas verksamhet och om de krav som ställs och kan komma att
ställas av andra intressenter. Vid handläggningen av ärenden är behovet stort av
synpunkter från intresseorganisationer, myndigheter, finansanalytiker och andra.
Det är enligt regeringens mening tillsynsorganisationens främsta uppgift att
tillgodose det offentliga intresset av en revisorskår med hög standard. Det är
viktigt att den nya tillsynsorganisationen åtnjuter förtroende från staten, all-
mänheten, näringslivet och revisorerna.
Regeringen menar att nämndformen med olika kompetenser under ledning av en
oberoende ordförande är lämplig för denna typ av tillsynsverksamhet. Nämndformen
är också lämplig på grund av verksamhetens begränsade omfattning. Till en nämnd
knyts normalt ett kansli som bereder ärenden. Även kansliet bör i detta fall stå
fritt från annan verksamhet. En förebild för den nu föreslagna organisatoriska
lösningen finns t.ex. i Nämnden för offentlig upphandling (NOU) som är en själv-
ständig myndighet med uppgift att utöva tillsyn enligt lagen (1992:1528,
omtryckt 1993:1468) om offentlig upphandling. I nämnden, som leds av en opartisk
ordförande, finns intressenterna på området offentlig upphandling företrädda.
NOU har också ett kansli.
Flera remissinstanser har kritiserat uppgiftsfördelningen på en styrelse och en
disciplinnämnd. Som motiv för en uppdelning av organisationen i en styrelse och
en disciplinnämnd har arbetsgruppen anfört att juridiska kunskaper med
domarerfarenhet och goda revisionskunskaper är avgörande för handläggning av
disciplinärenden, medan annan typ av kunskap är nödvändig vid mer principiella
och övergripande frågor samt att disciplinförfarandet bör vara obundet i
förhållande till andra delar av revisorsverksamheten.
De remissinstanser som är kritiska mot en sådan organisation har anfört bl.a.
att en uppdelning i två organ kan leda till oklarheter när det gäller ansvars-
och ledningsförhållanden, att det inte är lämpligt att skapa en domstolsliknande
nämnd inom ramen för en statlig myndighet och att den föreslagna organisationen
blir onödigt komplicerad.
Regeringen delar uppfattningen att den föreslagna lösningen är onödigt
komplicerad och att kraven på en rättssäker hantering kan tillgodoses även utan
en uppdelning. Vid Revisorsnämnden bör därför inte finnas någon särskild
disciplinnämnd.
Revisorsverksamheten bör således enligt regeringens förslag skötas av en nämnd
med en bred kollegial sammansättning till vilken knyts ett kansli. Med den
lösning som nu föreslås behövs ingen särskild styrelse.
Revisorsnämnden

Revisorsnämnden skall svara för godkännande och auktorisation av revisorer,
registrering av revisionsbolag, ta initiativ till, utreda och avgöra
disciplinärenden, anordna examina och prov, föra ett register över revisorer och
revisionsbolag, lämna information och uppgifter i frågor om revisorstillsynen,
följa utvecklingen inom revisorsområdet och särskilt beakta nya förhållanden som
har eller kan få betydelse för tillsynen över revisorer och revisionsbolag.
Revisorsnämnden föreslås bestå av en opartisk ordförande med domarerfarenhet
och åtta andra ledamöter. Arbetsgruppen har föreslagit att minst två av ledamö-
terna skall vara revisorer och ha skiftande erfarenhet från verksamhet som
berörs av revision. Regeringen anser att antalet revisorer bör begränsas till
två. Av ledamöterna i nämnden bör en vara godkänd och en auktoriserad revisor.
Övriga sex ledamöter bör vara personer med erfarenhet från näringsliv,
universitet och verksamhet i myndigheter samt som finansanalytiker eller
investerare. Det finns ingenting som hindrar att också revisorer som står
utanför Svenska Revisorssamfundet SRS och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
blir ledamöter. För varje ledamot bör utses ersättare. Ledamöter och ersättare
bör förordnas av regeringen enligt de regler som tilllämpas i statsför-
valtningen.

Kansliorganisationen

Ett till Revisorsnämnden knutet kansli bör bereda ärenden som skall behandlas av
Revisorsnämnden. Kansliet bör ledas av en kanslichef. Revisorsnämnden bör ha
möjlighet att delegera vissa ärenden. Regeringen kommer att i instruktion för
Revisorsnämnden ange de närmare förutsättningarna för delegering av beslut.

Rådgivande nämnd

Den framtida revisorstillsynen bör som tidigare sagts vila på ett kollegialt
organ sammansatt på liknande sätt som den nuvarande rådgivande nämnden.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns något behov av en
författningsreglerad rådgivande nämnd vid sidan av den föreslagna Revisors-
nämnden. Det hindrar naturligtvis inte Revisorsnämnden att vid behov samråda med
utomstående genom referensgrupper e.d.

9.2 Finansiering m.m.

Regeringens förslag: Revisorsnämndens verksamhet
skall finansieras med avgifter. Ett nytt anslag D
4. Revisorsnämnden förs upp under tolfte huvud-
titeln Näringsdepartementet i statsbudgeten.
För att hålla kostnaderna nere bör Revisorsnämn-
den ha lokaler i anslutning till en annan statlig
myndighet, en s.k. värdmyndighet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser förordar förslaget att den nya
myndigheten förlägger sin verksamhet så att en annan myndighet blir s.k.
värdmyndighet.

Skälen för regeringens förslag:

Revisorsnämnden

Revisorsenheten hos Kommerskollegium består av en chef och av tio heltidsarbe-
tande tjänstemän. Regeringen bedömer att vissa rationaliseringar nås med
förslaget till ny organisation. Trots detta kommer antalet anställda inte att
minska. Regeringen uppskattar att det krävs nio handläggare och två sekreterare
vid Revisorsnämndens kansli. Kansliet bör därutöver som tidigare nämnts ledas av
en kanslichef.
Kanslichefen bör ha en bred kompetens i frågor som rör revisorernas verksamhet
och regelverket. Verksamheten vid kansliet i övrigt kräver goda insikter i
revisorernas verksamhet. Kunskaperna om revisorernas verksamhet måste finnas
redan då handläggningen av ett ärende påbörjas. Handläggare bör således ha
revisionskunskap och/eller juridiska kunskaper för att kunna tillämpa befintliga
regler och handlägga ärendena rättssäkert. Den kompetensprofil som krävs i den
nya myndigheten stämmer väl överens med de krav som gäller för den personal som
i dag har hand om frågorna i Kommerskollegium. En allmän utgångspunkt bör därför
vara att personalen hos Kommerskollegium kan övergå till den nya myndighetens
kansli.
Regeringen anser att avgifter i fortsättningen helt skall finansiera
kostnaderna för verksamheten.
Framtida registreringsavgifter bör tas ut i form av ansökningsavgift och en
årlig avgift. Avgiften bör fastställas av regeringen. Genom att dela upp
avgiften blir det lättare att anpassa avgiften till kostnadsutvecklingen hos
tillsynsorganisationen. En lämplig storleksordning på avgiften synes kunna vara
2 000 kronor för varje ansökan och 1 200 kronor i årlig avgift.
Även om verksamheten vid Revisorsnämnden fullt ut finansieras med avgifter, är
det angeläget att hålla kostnaderna nere. Den nya myndigheten bör därför ha
lokaler i anslutning till en annan statlig myndighet, en s.k. värdmyndighet. På
detta sätt kan kostnaderna för administration hållas nere genom samordning av
t.ex. administrativ service, städning, telefon m.m.
I konstruktionen med en myndighet som värd för en annan självständig verksamhet
ligger att de båda myndigheternas respektive uppgifter skall hållas åtskilda.
Därför blir den diskussion som under utredningsfasen förts om vilken myndighet
som skulle ligga närmast till hands att ta hand om revisorsfrågorna nu av mindre
betydelse. För den praktiska samordningen, och för ändamålet att regeringens
mål- och resultatstyrning skall underlättas, är det lämpligt att båda
myndigheterna sorterar under ett och samma departement. Revisorsfrågorna faller
inom Näringsdepartementets ansvarsområde. Under Näringsdepartementet ligger
också bl.a. Patent- och registreringsverket (PRV) som sedan länge svarar för
administrativ service till Patentbesvärsrätten. PRV:s erfarenheter som
värdmyndighet gör att verket framstår som väl lämpat att assistera den nya
Revisorsnämnden. PRV har dessutom ansvar för frågor som liksom revisorsfrågorna
till mycket stor del berör villkoren för företagandet. Eftersom utgångspunkten
är att nämndens personal bör rekryteras bland dem som för närvarande arbetar med
revisorsfrågorna hos Kommerskollegium, bör verksamheten förläggas till
Stockholm. Bedömningen blir därför att Revisorsnämnden bör lokaliseras i
anslutning till PRV i Stockholm.

Kommerskollegium

Kommerskollegiums särkostnader för revisorsverksamheten (i huvudsak
personalkostnader) beräknas budgetåret 1994/95 uppgå till ca 3,5 mil-joner kro-
nor. Inkomster från ansökningsavgifter, för närvarande 4 200 kronor per ansökan,
som skall täcka även gemensamma kostnader och som redovisas mot inkomsttitel på
statsbudgeten uppgick till 4,9 miljoner kronor budgetåret 1993/94.
Regeringens förslag innebär att revisorsverksamheten förs från Kommerskollegium
till den nya myndigheten, Revisorsnämnden, och att ett 1000-kronors anslag
upprättas för nämnden. Avgifter i verksamheten har hittills redovisats mot
inkomsttitel men avses från den 1 juli 1995 föras till verksamheten i den nya
myndigheten. Till följd härav bör ett belopp motsvarande Kommerskollegiums
kostnader för revisorsverksamheten omräknat till en 18-månadersperiod, 5 250 000
kronor, föras bort från tredje huvudtiteln, anslaget E 1. Kommerskollegium. Det
anslag som föreslås för Kommerskollegium i budgetpropositionen inför budgetåret
1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 4) bör därför reduceras med detta belopp.

Genomförande

De föreslagna organisationsförändringarna kräver förberedelser av formell och
praktisk natur så att en ny organisation kan bildas från den 1 juli 1995.
Regeringen avser att tillsätta en särskild organisationskommitté för dessa
uppgifter.

10 Överklagande m.m.

Regeringens förslag: Talan mot Revisorsnämndens
beslut skall föras hos länsrätt. Länsrättens be-
slut överklagas hos kammarrätten. För att kammar-
rätten skall pröva ärendet krävs prövnings-
tillstånd. Beslut om upphävande skall gälla
omedelbart, om Revisorsnämnden bestämmer det. En
möjlighet till dröjsmålstalan införs.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens med den skillnaden att
Justitiekanslern enligt arbetsgruppens förslag skall ges möjlighet att överklaga
besluten.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller har inga
synpunkter på förslaget. Kommerskollegium och Svenska Revisorsamfundet SRS anser
att kammarrätt även i fortsättningen bör vara första domstol på revisorsområdet.
SRS avstyrker också att beslut om upphävande av auktorisation, godkännande och
registrering skall gälla omedelbart. Länsrätten i Stockholm, Justitiekanslern,
Kammarkollegiet, Kommerskollegium och Kammarrätten i Stockholm anser inte att
arbetsgruppens förslag om att JK skall kunna överklaga besluten bör genomföras.
Dessa menar att, om verksamheten förläggs till en myndighet, det finns andra
instrument för att säkerställa det allmännas insyn.

Skälen för regeringens förslag:

Överklagande

Enligt revisorsförordningen kan Kommerskollegiums beslut normalt överklagas till
Kammarrätten. Detta gäller dock inte beslut där kollegiet har medgett undantag
från anställningsförbudet samt undantag från kraven på auktorisation och
godkännande av revisionsbolag. Dessa beslut överklagas hos regeringen.
Framtida beslut om godkännande, auktorisation och registrering samt
disciplinärenden kommer enligt regeringens förslag att fattas av Revisorsnämnden
eller efter delegation av kanslichefen. Enligt regeringen bör dessa beslut
liksom nu kunna överklagas till domstol. Detsamma bör gälla dispensärenden.
Beslut angående examination eller särskild lämplighetsprövning skall inte kunna
överklagas.

Justitiekanslern

Regeringen anser i likhet med de remissinstanser som är kritiska att möjlighet
för JK att överklaga nämndens beslut ej bör införas. Förslaget att ge JK denna
möjlighet hade sin bakgrund huvudsakligen i diskussionerna om en privaträttslig
tillsyn. Med den av regeringen föreslagna ordningen att en självständig myndig-
het fattar beslut i berörda ärenden finns det inte skäl att ge staten, genom JK,
rätt att överklaga.

Instansordning

Ärenden som överklagas skall normalt börja i första instans i domstol. Den
grundläggande tanken bakom denna princip är att tyngdpunkten i rättsskipningen
skall ligga på första instans (se prop. 1992/93:100 bil.3 och 1992/93:JuU24).
Justitieutskottet har dock konstaterat att denna princip inte behöver gälla för
alla typer av mål. Kammarrätten i Stockholm har i sitt remissyttrande över
Revisorsutredningens betänkande angett att prövningen hos en central myndighet
kan beräknas bli av kvalificerad art och att detta liksom intresset av att
undvika en längre instanskedja i domstol än nödvändigt talar för kammarrätt som
första domstol på revisorsområdet. Om prövningen skall ske i länsrätt, anser
Kammarrätten att sammansättningen där bör förstärkas.
Enligt regeringens mening finns inte tillräckliga skäl att frångå principen om
prövning i första instans. Talan mot beslut skall därför föras i länsrätt. Vid
överklagande av länsrättens beslut till kammarrätt, skall överklagandet prövas
endast om skäl till prövningstillstånd föreligger. Regeringen anser att
länsrätten eller kammarrätten inte skall ha särskilda ledamöter i dessa mål.
Föreligger behov av expertis, får sådan anlitas av domstolen som sakkunnig.
Enligt generella regler kan, liksom för närvarande, kammarrättens beslut
överklagas till Regeringsrätten.
Under budgetåret 1993/94 fullföljdes 25 ärenden till kammarrätten. Med den nya
instansordningen kommer antalet ärenden till kammarrätten att minska. De ärenden
som kommer att fullföljas till länsrätt torde komma att uppgå till ungefär samma
antal ärenden per år som gällde för budgetåret 1993/94.

Beslut om upphävande

För närvarande gäller att beslut om upphävande av godkännande, auktorisation och
registrering inte kan verkställas förrän de vinner laga kraft. En revisor kan
således fortsätta en verksamhet genom att överklaga ett beslut. Regeringen
föreslår därför att beslut om att upphäva godkännande, auktorisation eller
registrering skall kunna gå i omedelbar verkställighet. Motsvarande gäller för
tillsynen av andra yrken, t.ex. advokater.
Vid överklagande till länsrätt och kammarrätt har dessa domstolar möjlighet att
inhibera ett beslut om att upphäva godkännande, auktorisation eller registrering
(28 § förvaltningsprocesslagen).

Dröjsmålstalan

Enligt artikel 8 i utbildningsdirektivet skall en ansökan om att få utöva ett
reglerat yrke avslutas så snabbt som möjligt. Resultatet skall meddelas sökanden
med ett motiverat beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som
gäller den berörda personen framlagts. Denne har rätt att få beslutet eller, om
beslut inte fattas i rätt tid, saken prövad av en domstol eller nämnd i enlighet
med vad landets lagar föreskriver.
Den i direktivet föreskrivna ordningen att ett uteblivet beslut i vissa fall
skall kunna föranleda domstolsprövning förekommer i flera andra EG-direktiv. När
det gäller banker och kreditmarknadsbolag har regler införts som gör det möjligt
att begära förklaring av kammarrätten om onödigt uppehållande (prop. 1992/93:89,
bet. 1992/93NU9, rskr. 1992/93:109, SFS 1992:1613 och 1992:1610). Liknande
regler har också nyligen införts när det gäller värdepappersrörelse (prop.
1994/95:50, bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). I betänkandet
Domstolsprövning av förvaltningsärenden (SOU 1994:117) har Fri- och
rättighetskommittén även behandlat frågan om dröjsmålstalan och föreslagit att
det införs en möjlighet för den enskilde att begära domstols förklaring att ett
förvaltningsärende onödigt uppehålls. Betänkandet remissbehandlas för närvarande
och kommer att beredas i Justitiedepartementet. I avvaktan på resultatet av det
beredningsarbetet är det lämpligast att välja samma lösning som valts för
banker och kreditmarknadsbolag m.m.
Det kan inte vara ändamålsenligt att en förvaltningsdomstol skall överta en
auktorisationsansökan i dess helhet och i myndighetens ställe göra en materiell
prövning av alla föreliggande omständigheter. Det lämpligaste måste i stället
vara att det finns en procedur som framtvingar att myndigheten verkligen gör en
prövning och fattar ett uttryckligt beslut. Sökanden bör därför ha en rätt att
begära domstolens förklaring att ärendet onödigt uppehålls. Domstolen skall
således endast pröva om ärendet är färdigt för avgörande och om samtliga
handlingar och uppgifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats till
myndigheten. Om domstolen finner att ärendet inte är färdigt för avgörande och
detta förhållande inte kan läggas myndigheten till last, kan sökanden när som
helst begära en ny förklaring om onödigt uppehållande. När domstolen har kommit
fram till att ärendet är klart för avgörande har Revisorsnämnden en månad på sig
att fatta beslut. Om beslut inte meddelas inom en månad skall det anses som om
ansökan har avslagits. I denna situation tillämpas de generella reglerna om
överklagande. Denna utväg kommer sannolikt inte att behöva tillgripas annat än i
mycket sällsynta fall. Frågan om onödigt uppehållande bör prövas av
kammarrätten.

11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m.

Regeringens förslag: Den nya lagen föreslås träda
i kraft den 1 juli 1995. Den nya myndigheten in-
rättas från samma datum.
Den som godkänts eller auktoriserats före den 1
juli 1995 skall anses uppfylla kraven enligt de
nya reglerna.
Den som avslutar sin revisorsutbildning för god-
kännande före den 1 januari 1997 får godkännas
enligt äldre bestämmelser.
Den som avslutar sin revisorsutbildning för god-
kännande efter den 1 januari 1997 får fram till
den 1 januari 2003 godkännas enligt äldre bestäm-
melser under förutsättning att han/hon genomgått
viss kompletterande utbildning.
Den som avslutar sin revisorsutbildning för
auktorisation före den 1 januari 2003 får aukto-
riseras enligt äldre bestämmelser.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter på förslaget
eller tillstyrker förslaget. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Gros-
sistförbundet Svensk Handel föreslår att de förslag som inte sammanhänger med
anpassningen till EG:s åttonde bolagsdirektiv genomförs tidigare än övriga
förslag. Lunds universitet och Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO
anser att det behövs längre övergångstider.
Skälen för regeringens förslag: Sverige har i medlemskapsförhandlingarna med EU
medgetts en anpassningstid för införande av revisorsdirektivets regler fram till
den 1 januari 1997. Enligt regeringens mening bör därför övergångstiden för
införande av de nya reglerna räknas från detta datum.

Godkända och auktoriserade enligt direktivet

Revisorsdirektivet lägger inga formella hinder i vägen för att anse samtliga i
Sverige godkända och auktoriserade revisorer som godkända enligt direktivet. En
lagligen utdelad rättighet till enskild skall inte tas tillbaka. Även om vissa
äldre godkända revisorer torde ha en teoretisk utbildning som är betydligt
kortare än vad som krävs enligt revisorsdirektivet bör detta i viss mån vara
kompenserat av långvarig erfarenhet. När kompetenskraven höjs i en bransch
ligger det i sakens natur att övergången måste ske på ganska lång sikt. Krav som
spärrar ut vissa yrkesutövare medför också en från köparsynpunkt olämplig
obalans mellan tillgång och efterfrågan på yrkesutövarnas tjänster. Regeringen
föreslår mot denna bakgrund att revisorsdirektivet skall tillämpas så att alla
revisorer skall anses som godkända enligt direktivet om de godkänts eller
auktoriserats enligt gällande ordning innan de lagar och andra författningar som
behövs för att följa revisorsdirektivet träder i kraft den 1 juli 1995. Med stöd
av ovanstående resonemang föreslår regeringen också att de revisorer som
auktoriserats enligt gällande ordning innan de nya bestämmelserna träder i kraft
skall anses som auktoriserade enligt de nya bestämmelserna.

Personer under utbildning m.m.

Enligt revisorsdirektivet får medlemsstaterna i sex år från den tidpunkt då de
författningar som behövs för att följa direktivet skall börja tilllämpas vidta
övergångsåtgärder för att reglera förhållandena för sådana personer som vid
nämnda tidpunkt är i färd med sin teroetiska eller praktiska utbildning, men
som då utbildningen avslutas inte uppfyller de villkor som direktivet ställer
upp. De nämnda personerna kan dock godkännas endast om de enligt behöriga
myndigheters uppfattning är lämpliga utföra lagstadgad revision av i
revisordirektivet angivna handlingar och har kvalifikationer likvärdiga med dem
som krävs enligt direktivet.
De sex år som anges i direktivet utgör således inte en period under vilken
medlemsstaten kan godkänna personer enligt den ordning som gällde innan de lagar
och författningar som behövs för att följa direktivet har trätt i kraft. Däremot
ges medlemsstaten under denna tid möjlighet att i den mån det är erforderligt
genom påbyggnadskurser komplettera utbildningen för blivande revisorer så att de
kommer att uppfylla de kvalifikationer som krävs enligt direktivet.
Det kan konstateras att nuvarande krav på teoretiska kunskaper vad avser
utbildningen för godkända revisorer inte når upp till de krav som ställs enligt
direktivet. För personer som är i färd med att utbilda sig till godkända
revisorer måste därför vidtas övergångsåtgärder. Dessa åtgärder kan bestå i
särskilda kurser som kompletterar de kunskaper som erhållits tidigare under
utbildningen så att personerna erhåller de teoretiska kunskaper som krävs enligt
direktivet. Praktikkravet för godkännande enligt gällande ordning på fem år bör
dock anses uppfylla de krav som ställs enligt direktivet när det gäller förmågan
att tillämpa de teoretiska kunskaperna i revisionsarbetet.
Det får ankomma på tillsynsmyndigheten att ange i vilken utsträckning den
tvååriga teoretiska utbildningen för godkännande enligt gällande ordning behöver
kompletteras för att revisorerna skall få kvalifikationer som är likvärdiga med
dem som innehas av personer som är godkända enligt direktivets
kvalifikationskrav. Den som har en teoriutbildning som uppfyller kraven enligt
direktivet behöver givetvis inte komplettera sina teoretiska kunskaper.
För att personer som befinner sig under utbildning när de nya bestämmelserna
träder i kraft skall ha tid och möjlighet att avsluta den utbildning de påbörjat
föreslår regeringen att personer som genomgår sin revisorsutbildning och som
inte uppfyller de kvalifikationskrav för godkännande som föreslås gälla när den
nya lagen träder i kraft, får godkännas enligt äldre bestämmelser under en tid
av sex år från den 1 januari 1997 under förutsättning att de har genomgått viss
kompletterande teoretisk utbildning. Den kompletterande utbildningen skall syfta
till att ge den som godkänts under övergångstiden kvalifikationer likvärdiga med
den som godkänts enligt de nya bestämmelserna. De personer som befinner sig
under utbildning när de nya bestämmelserna träder i kraft men som avslutar sin
utbildning före den 1 januari 1997 får dock godkännas eller auktoriseras enligt
äldre bestämmelser utan krav på kompletterande utbildning. För de personer som
avslutar sin revisorsutbildning för auktorisation inom sex år från den 1 januari
1997 föreslår regeringen att dessa får auktoriseras enligt äldre bestämmelser
utan krav på kompletterande utbildning.

12 Författningskommentar

12.1Förslaget till lag om revisorer

1 §

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och de olika frågor som regleras i
lagen. Det är endast godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade
revisionsbolag som omfattas av lagen. Enligt svensk rätt får lagstadgad revision
även utföras av s.k. lekmannarevisorer. Dessa omfattas av vissa bestämmelser i
annan lagstiftning, bl.a. i aktiebolagslagen när det gäller generella krav på
revisorer, och är underkastade skadeståndsansvar (se 10 kap. 2 § första och
andra styckena samt 15 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen). De står dock
inte under någon tillsyn. Genom definitionen i 2 § framgår tydligt att
lekmannarevisorer inte omfattas av lagen. Enligt Lagrådets mening bör det vara
tillräckligt att bestämmelsen anger de huvudfrågor som lagen behandlar. Be-
stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

2 §

Bestämmelsen upptar definitioner som genomgående används i de följande
paragraferna och gör det möjligt att klart avgränsa vilka kategorier av
revisorer och revisionsbolag som omfattas av lagen. Med den angivna
definitionen av begreppet revisionsbolag kommer lagens bestämmelser inte att
vara tillämpliga på alla bolag som drivs av revisorer utan endast på de
handelsbolag och aktiebolag som har registrerats.

3 §

Enligt paragrafens första stycke är det Revisorsnämnden som är den myndighet
som prövar frågor om godkännande, auktorisation och registrering. Nämnden utövar
också tillsyn över revisorer och revisionsbolag samt prövar frågor om
disciplinära åtgärder. Det anges också att Revisorsnämnden har att utveckla och
främja god revisorssed. I begreppet god revisorssed ingår också god
revisionssed. Lagrådet har påpekat att redovisningen av de åligganden som åvilar
Revisorsnämnden bör göras så fullständig som möjligt och bestämmelsen har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafens andra stycke lämnas en upplysning om att regeringen meddelar
närmare bestämmelser om Revisorsnämnden.

4 §

Paragrafen anger vilka krav som sökanden skall uppfylla för att bli godkänd
revisor och motsvarar i huvudsak den nuvarande bestämmelsen i 15 §
revisorsförordningen och 2 § i Revisorsutredningens förslag. Vissa språkliga
ändringar har gjorts och i tredje punkten har tillagts att den sökande inte får
vara underkastad näringsförbud. Detta bör särskilt nämnas även om det i och för
sig kan inläsas i det allmänna redbarhetskravet i femte punkten. Det allmänna
redbarhetskravet är avsett att markera att prövningen skall ta sikte på frågan
om den sökandens allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet motsvarar de
krav som bör ställas på en revisor. I kravet på redbarhet ligger också ett krav
på redbarhet i ekonomiska angelägenheter. Förutom ekonomiska brott kan
underlåten betalning eller annan misskötsel av ekonomiska åtaganden ge anledning
till tvekan om en persons lämplighet som revisor. Det är dock endast vid
upprepade betalningsförsummelser och allvarlig misskötsel som revisorns
lämplighet kan ifrågasättas.

5 §

I paragrafen anges vilka krav som sökanden skall uppfylla för att bli
auktoriserad revisor. Kraven är desamma som för att bli godkänd revisor med den
skillnaden att det för auktorisation krävs att sökanden avlagt högre
revisorsexamen. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 2 § revisorsförordningen och
15 § i Revisorsutredningens förslag.

6 - 7 §§

Dessa paragrafer motsvarar delvis 2 § fjärde stycket revisorsförordningen som
infördes för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet. I enlighet
med utbildningsdirektivet jämställs en godkänd yrkesexamen i en annan EES-stat,
som uppfyller EG:s krav enligt revisorsdirektivet, med den utbildning som
fordras i Sverige för att bli auktoriserad revisor. Det krav på prövotid som nu
gäller ersätts med ett lämplighetsprov. För att få avlägga ett sådant
lämplighetsprov krävs att sökanden utan behörighetsbegränsning får utföra
revision i sitt hemland. Om sökanden har en behörighetsbegränsning får lämplig-
hetsprov avläggas endast för godkännande som revisor.

8 §

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 14 § revisorsförordningen och
Revisorsutredningens förslag.

9 - 11 §§

Paragraferna anger de krav som ett handelsbolag eller ett aktiebolag skall
uppfylla för att kunna registreras som revisionsbolag. Bestämmelserna motsvaras
i huvudsak av 18 och 19 §§ revisorsförordningen och 18 § i Revisorsutredningens
förslag. Till skillnad från Revisorsutredningens förslag upptar 11 § första
stycket 3 ingen regel om att de närvarande revisorerna skall representera en
majoritet av ägandet, eftersom en styrelse kan ha ledamöter som inte äger aktier
i bolaget. En sådan regel har således ingen bärighet för styrelsens
beslutförhet. Bestämmelserna i paragrafen har behandlats ytterligare i den
allmänna motiveringen (avsnitt 8.5.1).

12 §

Paragrafen motsvaras av 20 § revisorsförordningen och av Revisorsutredningens
förslag.

13 §

Paragrafens första stycke motsvarar 4 § revisorsförordningen och
Revisorsutredningens förslag.
I andra stycket anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Revisorsnämnden får meddela närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation
och registrering samt om villkor för verksamheten. Detta kan t.ex. gälla
föreskrifter om vad som krävs för att få avlägga revisorsexamen, vilka
ämnesområden den teoretiska utbildningen skall omfatta och föreskrifter om
revisorers och revisionsbolags verksamhet.

14 §

Paragrafens första stycke motsvarar 5 § revisorsförordningen och
Revisorsutredningens förslag. Endast språkliga ändringar har skett. I
begreppet god revisorssed ingår som förut nämnts god revisionssed.
Andra stycket motsvarar i huvudsak 6 § revisorsförordningen och
Revisorsutredningens förslag. Med gällande jävsbestämmelser avses de
bestämmelser om jäv som kan finnas i annan lagstiftning. Bestämmelser om jäv för
revisor finns t.ex. i 10 kap. 4 § aktiebolagslagen. Om det i annat fall
föreligger någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till revisorns
opartiskhet eller självständighet, skall han avböja eller avsäga sig uppdraget.
Till skillnad från den nuvarande bestämmelsen har det särskilt markerats att
revisorn skall avsäga sig uppdraget om omständigheten uppkommer under löpande
uppdrag.
Paragrafens tredje stycke motsvarar 7 § revisorsförordningen och
Revisorsutredningens förslag.
I paragrafens fjärde stycke anges att bestämmelserna även skall tillämpas på
revisionsbolag och detta motsvarar vad som gäller enligt
21 § revisorsförordningen och enligt Revisorsutredningens förslag.

15 §

Paragrafens första stycke innehåller det s.k. affärsverksamhetsförbudet och
motsvaras i huvudsak av 10 § första stycket första meningen i
Revisorsutredningens förslag.
I andra stycket har införts en möjlighet till förhandsbesked. En revisor eller
ett revisionsbolag har möjlighet att av Revisorsnämnden få ett förhandsbesked om
huruvida en viss verksamhet är förenlig med kraven enligt första stycket. Ett
sådant förhandsbesked är bindande för Revisorsnämnden i förhållande till
revisorn eller revisionsbolaget och kan överklagas. Förhandsbeskedet kan upphöra
att gälla vid ändrade förutsättningar eller om det sker författningsändringar
som påverkar den fråga som beskedet avser. Bestämmelserna i paragrafen har
behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.4.2).

16 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 § revisorsförordningen och Revisors-
utredningens förslag.

17 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 10 § revisorsförordningen och
Revisorsutredningens förslag. I enlighet med vad Lagrådet föreslagit har i
första stycket orden "juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har godtagit"
fått utgå eftersom dispensregeln i andra stycket torde vara tillräcklig.

18 §

Bestämmelsen motsvaras av 8 § revisorsförordningen och av Revisorsutredningens
förslag. Den som bryter mot bestämmelsen kan dömas för brott mot tystnadsplikt
enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

19 §

Paragrafen motsvarar 11 § revisorsförordningen och Revisorsutredningens förslag.
Endast språkliga ändringar har gjorts.

20 §

Paragrafen motsvaras delvis av 22 § tredje stycket revisorsförordningen och av
Revisorsutredningens förslag. Det har tillagts att revisorer och revisionsbolag
också är skyldiga att låta Revisorsnämnden granska akter, bokföring och övriga
handlingar som hör till verksamheten.

21 §

Enligt paragrafen har en skattemyndighet skyldighet att underrätta
Revisorsnämnden om myndigheten uppmärksammar någon anmärkningsvärd omständighet
i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet. Paragrafen
motsvaras av 22 § andra stycket revisorsförordningen och av Revisorsutredningens
förslag.

22 §

Paragrafens första stycke motsvarar i huvudsak 23 § första stycket
revisorsförordningen och Revisorsutredningens förslag. Det har tillagts att
godkännandet eller auktorisationen kan upphävas även för det fall att revisorn
inte betalar föreskriven avgift.
I andra stycket har påföljden erinran införts i enlighet med Revisorsut-
redningens förslag. I övrigt motsvarar bestämmelsen i andra stycket 23 § andra
stycket revisorsförordningen.
Paragrafens tredje stycke innehåller en regel om att revisorn skall underrättas
och få tillfälle att yttra sig om det är aktuellt med upphävande, varning eller
erinran. Varning eller erinran får vidare inte meddelas om det som läggs
revisorn till last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i
ärendet. Bestämmelsen återfinns i 23 § revisorsförordningen och i 23 a § i
Revisorsutredningens förslag. Den särskilda bestämmelsen om underrättelse och
att revisorn skall få tillfälle att yttra sig har tagits bort i
tillsynsutredningens förslag med hänvisning till att detta är en procedurregel
som framgår av förvaltningslagen (1986:223). Med hänsyn till att
femårspreskriptionen räknas från den tidpunkt när revisorn fick underrättelse är
det av vikt att i lagen om revisorer också nämna att revisorn skall underrättas
och få tillfälle att yttra sig. Bestämmelsen är något annorlunda utformad än i
förvaltningslagen.
Enligt fjärde stycket kan en revisor som tilldelas varning också åläggas att
betala en straffavgift om det finns särskilda skäl. Denna påföljd har
föreslagits av tillsynsutredningen och som skäl härför har anförts att det i
vissa fall kan te sig stötande att en revisor kan skaffa sig inkomster på ett
sätt som strider mot gällande revisorsregler samtidigt som grund för upphävande
inte föreligger. I sådana fall skall det således vara möjligt att ålägga
revisorn att betala en straffavgift. Vad som skall utgöra särskilda skäl får
överlämnas till rättstillämpningen att avgöra.

23 §

Denna paragraf överensstämmer i huvudsak med 24 § första stycket
revisorsförordningen och med Revisorsutredningens förslag. Vissa redaktionella
ändringar har gjorts. Lagrådet har framhållit att de omständigheter som åsyftas
i paragrafen är de som nämns i 4 - 7 §§ och att det i 8 § finns en dispensregel
för den som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I de
fall omständigheten utgörs av bosättning utanför detta område men det finns
förutsättningar för att meddela sådant tillstånd som avses i 8 § bör
godkännandet eller auktorisationen givetvis inte upphävas. Efter förslag av
Lagrådet har i förtydligande syfte ordet "upphävas" bytts ut mot "omprövas".

24 §

I paragrafens första stycke anges att bestämmelserna i 22 § också skall
tillämpas för revisionsbolag. Bestämmelsen överensstämmer med vad som gäller
enligt 23 § tredje stycket revisorsförordningen och enligt Revisorsutredningens
förslag.
Paragrafens andra stycke motsvaras i huvudsak av 23 § tredje stycket och 24 §
andra stycket revisorsförordningen och av Revisorsutredningens förslag. Vissa
redaktionella ändringar har gjorts. Beträffande vissa av de omständigheter som
avses i bestämmelsen kan Revisorsnämnden om det finns särskilda skäl medge
undantag enligt 10 eller 11 §. Om det finns förutsättningar för att meddela
dispens bör registreringen inte upphävas. Lagrådet har av samma skäl som angetts
i fråga om 23 § förordat att ordet "upphävas" ersätts av "omprövas" och
bestämmelsen har utformats i enlighet härmed.

25 §

Av paragrafens första stycke framgår att Revisorsnämnden vid sin prövning av
frågor om åtgärder enligt 22 - 24 §§ får förordna att ett beslut att upphäva
godkännande, auktorisation eller registering skall gälla omedelbart. När beslut
överklagas har domstolen möjlighet att förordna om inhibition i enlighet med 28
§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). Bestämmelsen har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Paragrafens andra stycke upptar en regel om att nämndens beslut om straffavgift
verkställs, sedan det har vunnit laga kraft, som domstols dom. Lagrådet har
framhållit att det uttryckligen bör framgå av lagtexten att beslut om
straffavgift skall få verkställas först när det vunnit laga kraft. Bestämmelsen
har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

26 §

Paragrafens första stycke innehåller en regel om att Revisorsnämndens beslut
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom Revisorsnämnden kommer att
finnas i Stockholm kommer de beslut som överklagas att prövas av länsrätten i
Stockholms län i enlighet med 14 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar. Att besluten överklagas till länsrätt är helt i linje med
den princip som fastlagts i regeringens proposition Instansordningen m.m. i de
allmänna förvaltningsdomstolarna (prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.
1993/94:319). Där uttalas att den första domstolsprövningen i ett
förvaltningsärende bör ske i länsrätt.
Enligt andra stycket får beslut som rör examination eller särskild
lämplighetsprövning inte överklagas.
Paragrafens tredje stycke innehåller en regel om att prövningstillstånd krävs
för att kammarrätten skall pröva talan. När det gäller frågan om
prövningstillstånd skall krävas uttalas i propositionen om instansordningen att
prövningstillstånd främst bör användas i de fall målet prövats av en
förvaltningsmyndighet innan det prövats av länsrätt (prop. 1993/94:133 s. 34).
De beslut det här är fråga om har prövats av en tillsynsmyndighet och systemet
med prövningstillstånd i kammarrätt lämpar sig väl för dessa målgrupper. Enligt
34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får kammarrätten i de fall det är
särskilt föreskrivet pröva ett överklagande från länsrätten endast om
kammarrätten har meddelat prövningstillstånd. Prövningstillstånd meddelas om det
finns anledning att ändra länsrättens avgörande (ändringsdispens), om det är av
vikt för ledningen av rättstillämpningen att en överprövning görs
(prejudikatdispens) eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva talan
(extraordinär dispens).
I fjärde stycket har det på förslag av Lagrådet intagits en bestämmelse om att
förvaltningsdomstol får på motsvarande sätt som Revisorsnämnden förordna om
omedelbar verkställighet.

27 §

Genom denna bestämmelse finns det en möjlighet för sökanden att begära
förklaring av kammarrätten att ett ärende onödigt uppehålls. Underlåtenhet att
meddela ett beslut skall således kunna bli föremål för domstolsprövning. Om
Revisorsnämnden inte meddelat beslut inom fyra månader efter det att ansökan
gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt
uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom en månad efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses som om ansökan har avslagits. Reglerna om
överklagande kommer då att gälla. Bestämmelsen har gjorts tillämplig på alla
slag av ansökningar även om utbildningsdirektivet endast kan sägas gälla an-
sökningar från andra stater än hemlandet. En liknande regel finns för närvarande
i 25 a § revisorsförordningen. Bestämmelsen har behandlats ytterligare i den
allmänna motiveringen (avsnitt 10, Dröjsmålstalan).

28 §

Paragrafen motsvaras av 30 § revisorsförordningen och av Revisorsutredningens
förslag. Genom bestämmelsen ges ett visst skydd för beteckningarna godkänd
revisor och auktoriserad revisor.

29 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller Revisorsnämnden
att meddela föreskrifter om avgifter.

30 §

I paragrafen lämnas en upplysning om att Revisorsnämnden för ett register över
revisorer och revisionsbolag och att regeringen meddelar närmare föreskrifter om
inrättandet av registret.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lagen avses träda i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av
revisor skall upphöra att gälla. Den som är godkänd eller auktoriserad enligt
äldre bestämmelser skall anses som godkänd eller auktoriserad enligt de nya
bestämmelserna. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre
bestämmelser skall anses som registrerat enligt de nya bestämmelserna.
Särskilda regler gäller för dem som är under utbildning men som inte kommer att
uppfylla de villkor som gäller för godkännande eller auktorisation när
utbildningen avslutas. Dessa personer får under sex år räknat från den 1 januari
1997 godkännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser. För att få
godkännas enligt äldre bestämmelser uppställs dock ett krav på kompletterande
teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller Revisorsnämnden närmare
föreskriver. Den som avslutat sin revisorsutbildning före den 1 januari 1997 och
inom samma tid ansöker om godkännande eller auktorisation får godkännas eller
auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav på kompletterande utbildning.
Eftersom det inte är praktiskt möjligt att redan den 1 juli 1995 anordna
lämplighetsprov har det införts en möjlighet att under en övergångstid i stället
tillämpa regler om prövotid för dem som har examen från annat land inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. På förslag av Lagrådet har det ut-
tryckligen angetts att ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation
och godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall av
Kommerskollegium överlämnas till Revisorsnämnden för handläggning. Dessa ärenden
skall prövas med tillämpning av nämnda förordning. Slutligen har det intagits en
regel om att äldre bestämmelser gäller i fråga om överklagande av beslut som har
meddelats av Kommerskollegium.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-
domstolar

8 §

I paragrafen införs en ny punkt så att det tydligt framgår att kammarrätt är
behörig att avge förklaring om att ett förvaltningsärende onödigt uppehålls. Se
även avsnitt 10, Dröjsmålstalan.

17 a §

I paragrafen rättas en felaktig hänvisning. I samband därmed justeras paragrafen
så att länsrätt, i likhet med vad som idag gäller för kammarrätt, kan fatta
beslut som inte innefattar prövning av målet i sak utan att de särskilda
ledamöterna deltar.

12.3 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

10 kap. 2 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att uppdelningen på auktoriserade och
godkända revisionsbolag upphör. Till revisor kan i stället utses ett registrerat
revisionsbolag. Genom en hänvisning till 12 § lagen om revisorer erinras om att
bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i den lagen.

10 kap. 5 §

Paragrafens tredje stycke har ändrats på så sätt att en revisor vars uppdrag
upphör i förtid skall anmäla detta till Patent- och registreringsverket för
registrering. Det har vidare tillagts att Patent- och registreringsverket skall
översända en avskrift av anmälningen till skattemyndigheten.
I ett nytt femte stycke har en motsvarande anmälningsskyldighet införts för den
revisor vars uppdrag, som gäller tills vidare, upphör vid annan tidpunkt än vid
slutet av ordinarie bolagsstämma.

10 kap. 10 §

I paragrafen har tillagts att om en sådan anmälan har gjorts som avses i 10 kap.
5 § tredje eller femte stycket så skall den tillträdande revisorn till
revisisonsberättelsen foga en avskrift av anmälningen.

Bestämmelserna har behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt
8.4.1).

12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag

4 kap. 2, 5 och 10 §§

I paragraferna har motsvarande ändringar gjorts som i förslaget till lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Bestämmelserna har behandlats i
författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen (avsnitt 12.3).

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m.

4 §

Ändringen föranleds av att frågor om godkännande och auktorisation av revisorer
enligt förslaget till lag om revisorer skall handläggas av Revisorsnämnden.
I paragrafens andra stycke föreskrivs att talan mot en godkänd eller
auktoriserad revisor endast får väckas efter hörande av Revisorsnämnden.

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

8 kap. 3, 8 och 13 §§

I paragraferna har motsvarande ändringar gjorts som i förslaget till lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Bestämmelserna har behandlats i
författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen (avsnitt 12.3).

12.7 Övriga förslag till ändringar

Ändringarna föranleds av att uppdelningen på auktoriserade och godkända
revisionsbolag upphör. När det gäller förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) har Lagrådet framhållit att bestämmelsen om
ikraftträdande bör kompletteras med en övergångsbestämmelse främst med tanke på
ärenden som rör revisionsbolag enligt äldre regler. I annat fall lämnas
uppgifter i sådana ärenden utan sekretesskydd. Bestämmelsen har utformats i
enlighet med Lagrådets förslag.
I förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) har i 10
kap. 4 § tredje stycket Kommerskollegium bytts ut mot den myndighet som
regeringen bestämmer när det gäller möjligheten att förordna att en viss godkänd
revisor får utses i stället för en auktoriserad.

Sammanfattning av betänkandet SOU 1993:69

Uppdraget

EG-anpassning

I betänkandet lämnar utredningen förslag på den författningsreglering som med
anledning av EES-avtalet och Sveriges närmande till EG i fortsättningen krävs
när det gäller sådana revisorer som har särskild kompetens att utföra lagstadgad
revision, dvs. av Kommerskollegium auktoriserade och godkända revisorer.
Förslagen avser den reglering som behövs för att uppfylla de villkor m.m. som
ställs i EG:s åttonde bolagsdirektiv, det s.k. revisorsdirektivet. I detta
direktiv föreskrivs vissa villkor i fråga om de kvalifikationer som minst måste
uppfyllas av de personer, fysiska personer och revisionsbolag, som skall få
utföra lagstadgad revision om sådan revision föreskrivs i EG-rätten. För svenskt
vidkommande omfattas aktiebolag och vissa handels- och kommanditbolag. Andra
associationsformer omfattas inte. För fysiska personer ställs särskilda krav på
den teoretiska och praktiska utbildningens innehåll och nivå. För revisionsbolag
ställs bl.a. krav på att ägare och ledning i dessa bolag - som inte uppfyller
kraven för att få godkännas som revisorer - inte skall kunna ingripa i
revisionsarbetet.

Andra frågor

Införlivandet av revisorsdirektivets bestämmelser kräver att även andra frågor
än kompetensfrågor behandlas, nämligen om den nuvarande uppdelningen av de
kvalificerade revisorerna i två kategorier, auktoriserade och godkända revisorer
kan och/eller bör behållas och om det för de små bolagen finns behov av en
särskild revisorskategori utan sådan minimikompetens som sägs i
revisorsdirektivet. En annan central fråga som utredningen behandlar är vilka
utbildningsvägar som skall stå öppna för den som i framtiden önskar utbilda sig
till revisor, enbart den nuvarande akademiska utbildningsvägen eller ytterligare
en väg som är mer yrkesinriktad.
Utöver nu nämnda frågor behandlas även frågan om vilka krav som bör och får
ställas för att godkänna en person som erhållit sin revisorskompetens i någon
annan stat inom EES-området att utöva revisorsyrket i Sverige och om förfarandet
med s.k. lekmannarevisorer kan behållas med hänsyn till de kvalifikationskrav
som direktivet ställer.
Andra frågor som behandlas i betänkandet och som inte har sin grund i de
anpassningar som måste göras till revisorsdirektivet är frågor som rör
revisorernas oberoende ställning. En sådan fråga är vilka ytterligare åtgärder
som kan vidtas för att stärka en för företagsledningen obekväm revisors
ställning i samband med entledigande vid annan tidpunkt än vid slutet av
ordinarie bolagsstämma. En annan fråga är om det går att tydligare än nu i
författning ange gränsen för hur ekonomiskt beroende en revisor får bli av en
viss klient och likaså om gränserna för vad en revisor får syssla med kan göras
tydligare.
Utredningen tar även upp frågan om den nuvarande uppdelningen i auktoriserade
och godkända revisionsbolag bör behållas samt om andra personer än revisorer bör
få ingå i ägar- och ledningskretsen i vissa revisionsbolag.
Ytterligare en fråga som behandlas i betänkandet och som inte föranleds av
revisorsdirektivet är hur det framtida auktorisations- och tillsynsförfarandet
skall administreras, statlig administration eller privatisering.

En eller två kategorier revisorer

Motiv för att reglera marknaden för externa revisorstjänster

Den nuvarande ordningen bygger på principen att sådana verksamheter som är
skyldiga att lämna en offentlig årsredovisning också är skyldiga att låta sig
revideras av en eller flera externa revisorer. Ju betydelsefullare verksamheten
anses vara ur enskild och allmän synpunkt desto större krav på formell kompetens
har lgastiftaren ställt på den person som skall utföra revisionen. De kriterier
som brukas för att ange en verksamhets betydelse ur enskild och allmän synpunkt
är följande: tillgångarnas nettovärde, antalet anställda och om bolaget vänder
sig till allmänheten för sin kapitalanskaffning (jfr 10 kap. 3 § ABL). Visst
slag av verksamhet, t.ex. bankrörelse, anses i sig så betydelsefull att den
oavsett nu nämnda kriterier fordrar särskild kompetens hos den som skall utföra
revisionen. För verksamheter med mera begränsad omfattning ställs inte
regelmässigt krav på särskild kompetens hos den som skall utföra revisionen. För
verksamheten som drivs i aktiebolagsform krävs dock, oavsett verksamhetens
omfattning, alltid kvalificerad revision. När det gäller aktiebolagen kan
konstateras att enligt en sedan länge etablerad uppfattning utövas revisorernas
kontroll av företagens offentliga årsredovisningar m.m. inte bara i aktieägarnas
intressen. Revisorerna skall också övervaka att sådana regler följs som avser
att skydda andra intressen, t.ex. minioritets intressen, anställda, fordringsä-
gagare, aktieköpare och det allmänna.

Två revisorskategorier

Utredningen föreslår att det nuvarande systemet med två kategorier revisorer
behålls. För godkännande föreslås den miniminivå som föreskrivs i revisors-
direktivet, nämligen tre års teoretisk utbildning på universitetsnivå
(kandidatexamen med ekonomisk inriktning) och minst tre års praktisk utbildning.
Detta innebär att tiden för den teoretiska utbildningen höjs från två till tre
år och tiden för den praktiska utbildningen sänks från fem till tre år. Vid en
jämförelse med den nuvarande utbildningstiden för godkännande innebär förslaget
en sänkning från sju år till sex år. Härigenom undviks att dra på de små
företagen andra kostnader för revisionen än sådana som nödvändigtvis föranleds
av revisorsdirektivet.
För auktorisation föreslås fyra års teoretisk utbildning på universitetsnivå
(magisterexamen med ekonomisk inriktning) och minst fem års praktisk utbildning,
varav minst två år skall avse stora eller eljest svårreviderade företag.
Förslaget innebär en förlängning av utbildningstiden från nuvarande åtta och ett
halvt år till nio år.

Obligatorisk medverkan av auktoriserad revisor i vissa fall bibehålls

I gällande rätt finns ett flertal bestämmelser för olika företagsformer som
föreskriver obligatorisk medverkan av godkänd eller auktoriserade revisor och i
vissa fall ett särskilt krav på att en revisor skall vara auktoriserad.
Utredningen föreslår inte någon ändring i denna del. Eftersom de auktoriserade
revisorernas utbildning föreslås öka och bli inriktade på stora och
svårreviderade företag har utredningen pekat på möjligheten att höja den gräns
över vilken medverkan av auktoriserade revisor skall vara obligatorisk.
Utredningen nämner därvid gränsen i artikel 27 i fjärde bolagsdirektivet
(årsbokslutsdirektivet).

Utbildning

Utbildning för godkännande av revisor

Den akademiska vägen

Som förutsättning för att kvalificera sig för godkännande som revisor enligt
utredningens huvudförslag fordras att sökanden har avlagt en kandidatexamen med
ekonomisk inriktning eller genomgått annan likvärdig teoretisk utbildning (på
universitetsnivå) och genomgått tre års praktisk utbildning under handledning av
en godkänd eller auktoriserad revisor samt därefter avlagt en särskild
yrkesexamen där sökandens praktiska förmåga att tillämpa de teoretiska
kunskaperna prövats. Den teoretiska utbildningen föreslås innehålla en gemensam
kärna av ämnesområden kring vilken olika utbildningsprofiler skall kunna byggas
i syfte att såväl bredda som fördjupa den teoretiska utbildningsbasen för
blivande revisorer. I den praktiska utbildningen skall ingå både revision av
årsbokslut och koncernbokslut eller av liknande redovisningshandlingar. Genom
kravet på kandidiatexamen säkerställs att den som godkänns har en hög nivå när
det gäller teoretiska kunskaper. Syftet med den avslutande yrkesexaminationen är
att den skall utgöra kontroll av att den som godkänns också har en hög nivå när
det gäller förmågan att praktiskt tillämpa de kunskaper som behövs för att
utföra revision. Det organ som godkänner och auktoriserar revisorer skall ha
hand om den särskilda yrkesexaminationen. De teoretiska kunskaperna skall enligt
förslaget inte prövas i denna examen efterom en motsvarande prövning redan har
ägt rum vid universitetet eller högskolan.

Den yrkesinriktade vägen

Som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen föreslår utredningen att
en möjlighet att godkännas som revisor öppnas även för den som har en lång
praktisk yrkeserfarenhet av revisionsarbete som gett möjlighet att förvärva
tillräcklig erfarenhet på ekonomi-, juridik- och redovisningsområdena men som
saknar akademisk utbildning, dvs. kandidatexamen med ekonomisk inriktning eller
annan likvärdig teoretisk utbildning. När det gäller kravet på yrkeserfarenhet
föreslår utredningen att minst sju års yrkesverksamhet skall fordras samt där-
utöver minst tre års praktisk utbildning under handledning av godkänd eller
auktoriserad revisor. Revisorsdirektivet ställer i princip samma krav på
teoretiska kunskaper på den som går den yrkesinriktade vägen som på den som går
den akademiska vägen. Den som går den yrkesinriktade vägen behöver dock inte
visa upp akademiska betyg utan kan skaffa sig de teoretiska kunskaperna under
sitt yrkesarbete t.ex. genom att gå kurser e.d. Tillsynsorganet måste dock
kontrollera att kandidaten har de erforderliga teoretiska kunskaperna, vilket
kan ske genom att denne visar upp t.ex. tentamensresultat.

Utbildning för auktorisation som revisor

Utbildningen för auktorisation skall kunna ske antingen i ett enda steg eller
som påbyggnad på en examen som godkänd revisor. Oavsett vad måste den teoretiska
utbildningen resultera i en magisterexamen med ekonomisk inriktning. Den
praktiska utbildningen skall under minst tre år uppfylla de villkor som ställs
för godkännande som revisor. De ytterligare två årens utbildning bör till
övervägande del inriktas på extern revision av stora företag under en
auktoriserad revisors handledning.
Efter det att den teoretiska och praktiska utbildningen är avslutad skall
sökanden avlägga en särskild yrkesexamen, som anordnas av tillsynsmyndigheten.
En sådan examen skall avläggas oavsett om sökanden tidigare har avlagt
motsvarande examen för godkännande som revisor. I examinationen skall sökandens
förmåga att praktiskt tillämpa de teoretiska kunskaperna för revision av stora
och svårreviderade företag prövas. Om sökanden saknar examen för godkänd revisor
skall examninationen omfatta även kraven för godkännande.

En särskild kår av revisorer utan kompetens enligt revisorsdirektivet

Genom artiklarna 20-22 i revisorsdirektivet ges möjlighet att under vissa
förutsättningar särskilt godkänna fysiska personer som enligt nationell lag-
stiftning är behöriga att utföra lagstadgad revision trots att de inte uppfyller
den kvalifikationsnivå som föreskrivs i direktivet. Som villkor för sådant
godkännande gäller dock att deras behörighet att utföra revision begränsas till
små bolag, i huvudsak sådana bolag som enligt det fjärde bolagsdirektivet får
undantas från revisionsplikt. Artiklarna kom till på begäran av Danmark för att
tillgodose de där registrerde revisorernas behov av att även fortsättningsvis
kunna utföra revision. De registrerade revisorerna i Danmark och de godkända
revisorerna i Sverige kan sägas vara jämförbara. I Danmark har artiklarna i
direktivet inte utnyttjats.
Utredningen anser att artiklarna inte heller bör utnyttjas av Sverige för att
införa en sådan kategori revisorer. Skälen härför är två. Det första är att det
är oklart om en senare samordning av den lagstadgade revisionen medför att en
sådan kategori får betydelse endast under en begränsad tid. Det andra är att
inte något annat EG-land utnyttjat möjligheten att införa en sådan
revisorskategori.

Lekmannarevisorer

Årsbokslutsdirektivet i förening med revisorsdirektivet ger inte något utrymme
för att tillåta andra personer än sådana som uppfyller villkoren för att
godkännas enligt revisorsdirektivet att utföra lagstadgad revision i de fall
gemenskapsrätten föreskriver sådan revision. Utredningen föreslår därför att den
nuvarande möjligheten att utse andra revisorer än sådana som inte uppfyller
revisorsdirektivets kvalifikationsvillkor när det gäller associationer som
omfattas av gemenskapsrätten upphör.

Utländska revisorer i Sverige

EES-revisorer och nordiska revisorer

Genom ändringar i revisorsförordningen hösten 1992 (SFS 1992:1222) har bl.a.
införts ändrade krav i fråga om examensbevis som är utfärdade i ett annat
EES-land. Ändringen, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer, innebär
att en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen i stat inom EES-området,
om examen är jämförbar med slutexamen från ett universitet och i den staten
uppfyller uppställda krav för godkännande att utföra lagstadgad revision,
jämställs med den utbildning - såväl teoretisk som praktisk - som fordras i
Sverige för att auktoriseras som revisor. Härutöver måste EES-revisorn genomgå
en prövotid av högst tre år hos auktoriserad revisor innan han får auktoriseras.
Utredningen föreslår inte någon omedelbar ändring av denna regel, men anser att
prövotid bör ersättas av lämplighetsprov skall enligt utredningen tillämpas även
på revisorer från de nordiska länderna. Utredningen föreslår vidare att som
villkor för att få avlägga lämplighetsprov för auktorisation bör ställas att
sökanden utan behörighetsbegränsning får utföra sådan revision i sitt hemland.
Om sökanden har någon sådan begränsning får vederbörande endast avlägga lämplig-
hetsprov för godkännande som revisor. Lämplighetsprovets syfte är att konstatera
om en person, som har rätt att utföra lagstadgad revision i ett annat EES-land,
har sådana kunskaper i svensk rätt som är nödvändiga för att kunna utföra
lagstadgad revision i Sverige antingen som godkänd revisor eller som
auktoriserad revisor.

Tillsyn

Statlig verksamhet eller självreglering

För auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer svarar för närvarande
Kommerskollegium som tillsynsmyndighet. Utredningen har i enlighet med sina
direktiv prövat frågan om auktorisation och tillsyn av revisorer helt eller
delvis kan administreras av någon annan myndighet eller organ än Kom-
merskollegium. Denna prövning har i huvudsak omfattat ett antal andra statliga
verk nämligen Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Finansinspektionen, Patent-
och registreringsverket (PRV) och Kommerskollegium samt några privata alternativ
innefattande medverkan av revisorernas organisationer Föreningen Auktoriserade
Revisorer (FAR) och Svenska Revisorssambundet (SRS). Ett tungt vägande skäl mot
en helt privat lösning är att SRS motsätter sig en sådan, främst på den grunden
att den inte säkerställer ett tillräckligt externt inflytande och torde
förutsätta obligatoriskt medlemsskap i någon av revisorsorganisationerna. Från
FAR:s sida har framförts alternativet samverkan i stiftelseform mellan FAR, SRS
och staten. Även mot en sådan lösning har SRS riktat vissa invändningar. Utred-
ningen har på de nu angivna och vissa andra skäl inte funnit det meningsfullt
att föreslå en privat eller delvis privat lösning. Utredningen har kommit fram
till att PRV och Kammarkollegium kan sägas vara ungefär lika lämpliga. I valet
mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegium om lokalisering i Sundsvall
är det alternativ PRV kan erbjuda och i annat fall PRV.

Det disciplinära förfarandet och disciplinpåföljder

Under utredningsarbetet har företrädare för de båda revisorsorganisationerna
anfört viss misstro mot den inkvisitoriska processordningen som kännetecknar det
disciplinära förfarandet hos tillsynsmyndigheten. Detta har föranlett utredaren
att föreslå att den i det nuvarande förfarandet redan befintliga rådgivande
nämnden skall få en förstärkt ställning.
Under utredningsarbetet har vidare framkommit den uppfattningen att de olika
slag av påföljder som för närvarande står till buds, nämligen upphävande av
auktorisation eller godkännande samt varning, inte ger utrymme för tillräckligt
nyanserade reaktioner på olika beteenden. Med anledning härav föreslår
utredningen att en ny påföljd kallad erinran tillförs påföljdssystemet.

Oberoendefrågor

Entledigande av revisor

I 10 kap. 5 och 10 §§ ABL finns bestämmelser som syftar till att stärka en för
bolaget obekväm revisors oberoende ställning. Enligt dessa bestämmelser skall en
revisor, vars uppdrag upphör i förtid, genast anmäla detta till länsstyrelsen
och i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som han
har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattar.
En avskrift av anmälan skall även sändas till PRV. I syfte att öka anmälningens
tillgänglighet för aktieägare föreslår utredningen att en avskrift av anmälan
skall biläggas den tillkommande revisorns revisionsberättelse. Den bör ankomma
på den tillträdande revisorn att ta in den avgående revisorns anmälan.
utredningen föreslår vidare att en motsvarande anmälningsskyldighet skall gälla
även i de fall revisorns uppdrag gäller för obestämd tid och uppdraget upphör
vid annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

Revisorns beroende av en viss klient

Utredningen har bl.a. mot bakgrund av de förslag som framförts i samband med
arbete inom EG med det femte bolagsdirektivet, det s.k. strukturdirektivet,
övervägt att införa regel som på ett tydligare sätt än nuvarande bestämmelser i
5 och 6 §§ RevF fäster tillsynsmyndighetens och revisorernas uppmärksamhet på
arvodesproblematiken. Utredningen har emellertid mot bakgrund av de
tillämpningsproblem som en belopps- eller procentgräns ger upphov till stannat
för att inte alls lämna något förslag rörande frågan om revisorernas beroende av
en viss klient på grund av att arvodet från klienten representerar en stor del
av revisorns inkomst.

Vad får en revisor syssla med

Enligt 10 § RevF får en auktoriserad eller godkänd revisor inte driva eller
delta i ledningen av affärsverksamhet. Bestämmelsen som vanligtvis benämns
affärsverksamhetsförbudet har i flera sammanhang kritiserats för att vara
otydlig och ge upphov till tolkningsproblem. Kritiken har bl.a. gett svårigheter
att dra en klar gräns på ena sidan mellan begreppen "revisionsverksamhet" och
"annan affärsverksamhet" och på andra sidan mellan begreppen "affärsverksamhet"
och "övrig verksamhet". Svårigheter har även förekommit när det gällt att
bestämma innebörden i uttrycken "driva" och "delta i ledningen". Utredningen
föreslår att bestämmelsen i 10 § RevF ändras så att den så nära som möjligt
uttrycker sitt syfte, dvs. att en revisor inte får utöva sådan verksamhet som
kan rubba förtroendet för honom. Enligt utredningen bör regeln uttryckas så att
det tydligt framgår av den att en revisor inte får utöva någon verksamhet som
kan rubba förtroendet till hans opartiskhet eller självständighet som fristående
revisor. Bestämmelsen bör gälla oavsett om det är fåga om en enskild revisor
eller ett revisionsbolag. Den nya lydelsen bedöms inte ändra de gränser praxis
redan stakat ut när det gäller affärsverksamhetsförbudet annat än i de fall
någon risk för oberoenderubbning inte kan anses föreligga. Utredningen anser
inte att det finns skäl för att samtidigt införa en regel som ger
tillsynsmyndigheten befogenhet att förbjuda en viss verksamhet som myndigheten
bedömer som olämplig, utan anser att det vanliga disciplinära förfarandet med
upphävande och varning som påföljder vid regelbrott såvitt nu kan bedömas fram-
står som tillräckligt.

Revisionsbolag

Registrerade revisionsbolag i stället för auktoriserade och godkända

Utredningen föreslår att uppdelningen på auktoriserade och godkända
revisionsbolag upphör och i stället ersätts med ett motsvarande registre-
ringsförfarande. Ett sådant registrerat revisionsbolag bör betecknas
"registrerat" revisionsbolag. I de fall det i lag eller annan författning ges
möjlighet att i stället för auktoriserad eller godkänd revisor utse auktoriserat
eller godkänt revisionsbolag skall registrerat revisionsbolag enligt
utredningens förslag kunna utses.

Icke-revisorer som ägare i revisionsbolag

Revisorsdirektivets bestämmelser tillåter andra ägare än revisorer i
revisionsbolagen. Som förutsättning gäller dock att dessa personers ägande och
inflytande på de personer som för ett sådant bolags räkning utför lagstadgad
revision. Utredningen föreslår att i revisionsbolag som drivs som aktiebolag
skall tillåtas andra ägare än godkända eller auktoriserade revisorer. Ägandet
och röstetalet för dessa personer bör dock begränsas till 25 procent. Huvud-
regeln blir således att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre
fjärdedelar av röstetalet i ett sådant revisionsbolag skall ägas av godkända
eller auktoriserade revisorer, dvs. en klar ägar- och ledningsdominans för
revisorerna.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m.

Genom EES-avtalet har Sverige medgivits anstånd med att vidta de åtgärder som
behövs för att följa direktivet. Härutöver medger en särskild bestämmelse i
direktivet att (medlems)staten får föreskriva att bestämmelserna inte skall
tillämpas förrän ytterligare två år har förflutit. Utredningen föreslår att
Sverige skall utnyttja de möjligheter till respit som nu nämnda bestämmelser
ger. De förslag som utredningen i övrigt lämnar och som inte beror på anpassning
till revisorsdirektivet föreslås träda i kraft så att de börjar tillämpas
samtidigt med anpassningsförslagen.
Den som är auktoriserad eller godkänd revisor när anpassningarna till
revisorsdirektivet börjar tilllämpas skall även därefter anses som auktoriserad
respektive godkänd revisor. En motsvarande övergångsordning föreslås även för
auktoriserade och godkända revisionsbolag. Eftersom utredningen samtidigt
föreslår att den nuvarande uppdelningen av bolagen i auktoriserade och godkända
revisionsbolag skall upphöra och ersättas med ett motsvarande registre-
ringsförfarnade, får dessa bolag enligt utredningens förslag beteckningen
"registrerat revisionsbolag".
Personer som är i färd med sin revisorsutbildning och som inte kommer att
uppfylla de kvalikfikationskrav för godkännande som föreslås gälla efter an-
passningen till revisorsdirektivet när utbildningen avslutas, föreslås under en
tid av sex år från den dag de nya bestämmelserna har trätt i kraft få godkännas
enligt äldre bestämmelser under förutsättning att han eller hon har genomgått
viss kompletterande teoretisk utbildning. Den kompletterande utbildningen syftar
till att ge den som godkänns under övergångsperioden kvalifikationer likvärdiga
med den som godkänns enligt de nya bestämmelserna. För personer som under
motsvarande period avslutar sin revisorsutbildning för auktorisation föreslår
utredningen att dessa får auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav på
kompletterande utbildning.

Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Revisorerna och EG (SOU
1993:69)

Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Kommerskollegium, Statskontoret,
Finansinspektionen, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Statens skolverk,
Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Konkurrensverket, Patent- och
registreringsverket, Kammarkollegiet, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms
tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,
Svenska Handelskammarförbundet, Skattemyndigheten i Stockholms län,
Skattemyndigheten i Mal-möhus län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
Skattemyndigheten i Norrbottens län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län,
Kronofogdemyndigheten i Uppsala län, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län, Universitetet i Stockholm, Universitet i Lund, Handelshögskolan i
Stockholm, Aktiebolagskommittén (Ju-dep), Redovisningskommittén (Ju-dep),
Sveriges Industriförbund, Grossitsförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaför-
bund, Tjänsteförbundet, Företagarnas riksorganisation, Sveriges Advokatsamfund,
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorssamfundet, Sveriges
Redovisningskonsluters Förbund, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens
Centralorganisation TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Lands-
organisationen i Sverige LO, Handelsanställdas Förbund, Handelstjänstemannaför-
bundet HTF, Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Handelns och Tjänsteföretagens
Arbetsgivarorganisation HAO, Föreningsbanken AB, Sparbanken Sverige AB, Svenska
Bankföreningen, Ackordscentralen Stockholm AB, Aktiespararna - Sveriges Aktie-
sparares Riksförbund, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Stockholms
stad, Göteborgs kommun, Norrköpings kommun, Malmö kommun, Umeå kommun,
Stockholms läns landsting, Malmöhus läns landsting, Jämtlands läns landsting,
Stockholms fondbörs, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Malmöhus
län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, KOMREV AB, Riksrevisionsverket, Intern
Revisorernas Förening, Företagsekonomiska institutet, Uppsala universitet,
Lantbrukarnas riksförbund, HSB Riksförbund.

Sammanfattning av promemorian Ds 1994:125

Arbetsgruppen har från början haft i uppdrag att utreda och närmare ange hur ett
privat system för godkännande, auktorisation och tillsyn i övrigt över revisorer
kan bildas och byggas upp samt hur det nya organet bör vara sammansatt. Rege-
ringen har därefter till gruppen överlämnat en riksdagsskrivelse, varav framgår
att riksdagen uttalat sig för att tillsynen skall bli kvar i statlig regi och
att det ankommer på regeringen att bedöma vilken statlig myndighet som är bäst
lämpad. Bakgrunden till utredningen är att Kommerskollegium, som nu har hand om
revisortillsynen, framdeles skall renodlas som handelspolitisk myndighet utan
näringspolitiska uppgifter. Mot bakgrund härav har arbetsgruppen inte funnit
skäl att gå in på eventuella förtjänster eller brister i den nuvarande
tillsynen, utan i stället haft som mål att skapa en så bra framtida tillsyn som
möjligt.
Efter att inledningsvis ha redogjort för uppdraget och den nuvarande tillsynen
i Sverige, övriga Norden och EG har arbetsgruppen redovisat tillsynen över några
andra yrken, nämligen advokater, hälso- och sjukvårdspersonal, veterinärer och
försäkringsmäklare. Vid tillsynen över dessa yrken deltar regelmässigt de i
yrket verksamma vid beslut i tillsynsärenden, och tillsynen är ofta uppdelad så
att ett särskilt organ har hand om disciplinärenden.
I sina överväganden och förslag har arbetsgruppen inledningsvis gått igenom
vilka arbetsuppgifter den nya organisationen skall sköta. Uppgifterna, vilka i
stort motsvarar vad Kommerskollegium ansvarar för i dag, består av ansökningar
om godkännande, auktorisation och registrering, disciplinärenden, utfärdande av
föreskrifter, utbildningsfrågor, dispensansökningar, förhandsbesked samt
registerhållning och informationsservice. Övergripande mål för tillsynen är att
genom godkännande och auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag
och tillsyn i övrigt över sådana revisorer och revisionsbolag tillgodose behovet
av kvalificerade och oberoende externa revisorer. Varje revisor skall därför ha
tillräcklig kompetens och uppfylla ställda krav angående oberoende och
lämplighet.
Därefter har gruppen penetrerat vilka krav på kompetens som bör ställas på
handläggare och beslutsfattare i den nya organisationen. Därvid har arbets-
gruppen ansett att beslutsfattarna bör har djupgående kunskaper i
revisorsverksamhet, men att erfarenhet och kunskap på andra områden också är av
stor betydelse. Vidare har konstaterats att kunskapen inte behöver vara densamma
vid alla typer av ärenden. I stället har arbetsgruppen ansett att juridiska
kunskaper med domarerfarenhet och goda revisionskunskaper är av avgörande
betydelse för att handlägga disciplinärenden, medan erfarenhet från investerare,
finansanalytiker och personer vid universitet och högskolor har betydelse främst
vid övergripande och principiella frågor.
Kraven på kunskap om revisorsverksamhet och revisionskunskap medför att reviso-
rer måste delta i ärendenas avgörande. Deras medverkan medför dessutom att revi-
sorskåren kan förlita sig på verksamheten. För att inte tillsynens trovärdighet
skall sättas i fråga bör staten ha ett stort inflytande och revisorerna inte
vara i majoritet.
Mot bakgrund av de olika kompetenskraven och för att få ett disciplinförfarande
som är obundet i förhållande till andra delar av revisortillsynen har arbets-
gruppen funnit att tillsynen bör skötas av två olika organ, nämligen en styrelse
och en disciplinnämnd. Styrelsen, som föreslås bestå av nio personer, skall ha
hand om först och främst frågor om resursfördelning och styr- och
kontrollsystem, avgiftsfrågor samt utbildningsfrågor och andra frågor som kräver
en bred överblick, t.ex. regler om jäv och ansvarsförsäkring. Styrelsen skall
också utfärda föreskrifter och avgöra principiella frågor beträffande
ansökningar om godkännande, auktorisation och registrering, dispensärenden samt
registerhållning och informationsservice. Av ledamöterna i styrelsen bör två
vara revisorer. Övriga sju ledamöter bör vara personer med erfarenhet från
näringsliv, universitet och verksamhet i myndigheter samt som finansanalytiker
eller investerare.
Disciplinnämnden skall enbart avgöra disciplinärenden. Nämnden föreslås bestå
av fem ledamöter, varav två revisorer samt två andra ledamöter som genom
erfarenhet från t.ex. näringsliv och myndigheter erhållit god insikt i
revisionsverksamhet. Ordföranden bör ha domarerfarenhet. Prövningen av
disciplinärenden avses bli ett tvåpartsförfarande där styrelsen får ställning
som part. Som ny påföljd föreslås straffavgift.
Talan mot styrelsens och disciplinnämndens avgöranden skall ske till länsrätt
med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Förutom berörd
revisor får Justitiekanslern rätt att överklaga besluten.
Arbetsgruppen menar att kansliet bör bestå av en kanslichef jämte nio
handläggare och två sekreterare.
Sedan kraven på kompetens och tillsynsorgan lagts fast, har arbetsgruppen
diskuterat vilka typer av organisationer som kan anses lämpliga för
tillsynsverksamheten. Av privaträttsliga lösningar har gruppen närmare
diskuterat en ideell förening och en stiftelse. Därvid har föredragits
stiftelsealternativet, främst eftersom bildandet av en ideell förening skulle
ställa krav på medlemskap för alla revisorer, något som i praktiken medför
yrkesförbud för den revisor som vill stå utanför.
Arbetsgruppen har som ett andra alternativ diskuterat en myndighet. I detta
alternativ har konstaterats att en självständig myndighet som samverkar med en
annan myndighet är den bästa lösningen. Därvid synes Kammarkollegiet vara
lämplig som s.k. värdmyndighet. Vid avgörande om tillsynen bör bedrivas i en
stiftelse eller en myndighet har arbetsgruppen diskuterat vilket alternativ som
bäst uppfyller förutsättningarna för den framtida tillsynen. Därvid har
konstaterats att tillsynen innebär myndighetsutövning, något som i huvudsak
bedrivs i myndigheter. Vidare har ansetts att revision är en verksamhet som har
en särskild betydelse för samhället. Mot bakgrund av främst dessa skäl har
arbetsgruppen föreslagit att den framtida tillsynen förläggs till en myndighet,
om myndigheten får det revisorsinflytande och det oberoende samt den uppdelning
i styrelse och disciplinnämnd som angetts.
Arbetsgruppens förslag innebär att ytterligare en handläggare behövs. Vidare
har utgångspunkten varit att avgifter helt skall täcka kostnaderna för
verksamheten. Gruppen har därvid förslagit att avgift skall utgå i form av dels
ansökningsavgift, dels årliga avgifter. Ansökningsavgifterna beräknas uppgå till
2.000 kr och de årliga avgifterna till 1.200 kr för att verksamheten med viss
marginal skall bli självbärande.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag (1995:000) om revisorer

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller godkännande och auktorisation av revisorer, registrering
av revisionsbolag samt tillsyn i övrigt över revisorer och revisionsbolag.
Verksamheten syftar till att pröva revisorernas och revisionsbolagens
lämplighet samt att utveckla god revisorssed och god revisionssed.

2 § Godkännande, auktorisation, registrering och tillsyn i övrigt enligt 1 §
utövas av [Stiftelsen] Revisorsnämnden [(tillsynsmyndighet)].
[Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden får meddela
närmare föreskrifter om verksamheten.][Regeringen skall fastställa stiftelsens
stadgar.]

Definitioner

3 § I lagen avses med
revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,
godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 § första stycket,
auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 4 § andra stycket,
revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt 6 §.

Godkännande och auktorisation

4 § För att bli godkänd revisor skall den sökande
1. såsom yrke utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,
3. inte vara i konkurs, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara
förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud
mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. eller vara underkastad någon annan
motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat,
4. ha avlagt revisorsexamen,
5. vara känd för redbarhet och även i övrigt lämplig att utöva revisionsverk-
samhet.
För att bli auktoriserad revisor skall den sökande uppfylla de krav som anges i
första stycket 1-3 och 5 samt ha avlagt högre revisorsexamen.
De krav som ställs upp om revisorsexamen och högre revisorsexamen är uppfyllda
också av den som
1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att få utföra lagstadgad
revision i stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och
2. i Sverige har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

Bosättning utomlands

5 § Revisorsnämnden får, om särskilda skäl föreligger, meddela en revisor
tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen auktorisation vara
bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under viss tid.
En revisor som inte är bosatt i Sverige, skall utföra revision i svenska
företag i den omfattning som Revisorsnämnden föreskriver.
Revisorsnämnden får för viss tid medge undantag från kravet i andra stycket.

Registrering av revisionsbolag

6 § Svenska handelsbolag och svenska aktiebolag som bedriver revisionsverksamhet
kan registreras som revisionsbolag.
För att ett handelsbolag skall kunna registreras krävs
1. att bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och
därmed förenlig verksamhet och
2. att bolagsmännen är godkända eller auktoriserade revisorer.
För att ett aktiebolag skall kunna registreras krävs
1. att bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och
därmed förenlig verksamhet,
2. att minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar
av styrelsesuppleanterna samt verkställande direktören är godkända eller
auktoriserade revisorer,
3. att styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller
auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av röstetalet
vid sammanträdet samt
4. att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet
ägs av godkända eller auktoriserade revisorer.
Om särskilda skäl föreligger, kan Revisorsnämnden medge undantag från kraven i
andra stycket 2 och tredje stycket 2 och 4. En majoritet av styrelseledamöterna
och en majoritet av styrelsesuppleanterna skall dock vara godkända eller
auktoriserade revisorer, och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall
alltid tillkomma godkända eller auktoriserade revisorer.

Ansökan om godkännande, auktorisation och registrering

7 § Ansökan om auktorisation, godkännande och registrering prövas av
Revisorsnämnden.
Auktorisation, godkännande och registrering gäller i fem år.

Utövande av verksamhet som revisor

8 § En revisor skall redbart och nitiskt utföra sina uppdrag och i allt iaktta
god revisorssed.
Revisorn skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser för revisorer.
Föreligger i annat fall någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet
för revisorns opartiskhet och självständighet, skall han avböja eller avsäga
sig uppdraget.
Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.
Bestämmelserna i första-tredje styckena skall tillämpas även i fråga om
revisionsbolag.

9 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva verksamhet som kan rubba för-
troendet till deras opartiskhet eller självständighet som revisor.
En revisor får driva revisionsverksamhet endast i form av egen rörelse eller i
form av revisionsbolag eller bolag, vilka uppfyller de villkor som
Revisorsnämnden fastställer.
Revisorn får inte heller vara anställd hos någon annan än revisor eller bolag
som avses i andra stycket.
Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag från förbuden
i andra och tredje styckena.

10 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att underkasta sig skiljedomsför-
farande enligt lagen (1929:145) om skiljemän i tvist med uppdragsgivare om
arvode eller kostnad för utfört uppdrag.

Sekretess

11 § En revisor får ej använda uppgifter som inhämtats i hans yrkesutövning
till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för annan. Han får inte
heller på annat sätt obehörigen röja vad som på detta sätt kommit till hans
kännedom. Han skall vidare se till att hans biträde iakttar dessa föreskrifter i
tillämpliga delar.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

Säkerhet

12 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller ställa säkerhet
för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget kan komma att ådra sig
i sin revisionsverksamhet.
Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag från kravet på
försäkring eller säkerhet.

Tillsyn

13 § Uppmärksammar en skattemyndighet någon anmärkningsvärd omständighet i fråga
om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet, skall Revisorsnämnden
underrättas.
Revisorer och revisionsbolag skall lämna Revisorsnämnden de uppgifter som
behövs för tillsynen.

Erinran, varning samt upphävande av godkännande, auktorisation och registrering

14 § Gör en revisor uppsåtligen orätt i sin verksamhet eller förfar han på annat
sätt oredligt eller betalar inte revisorn föreskriven registreringsavgift, skall
godkännandet eller auktorisationen upphävas. Föreligger förmildrande omständig-
heter, får i stället varning meddelas honom.
Åsidosätter en revisor på annat sätt de plikter som åvilar honom som revisor,
får varning meddelas honom. Om det är tillräckligt, kan i stället en erinran
meddelas revisorn. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet
eller auktorisationen upphävas.
Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisorn till last
inträffat mer än fem år innan revisorn erhöll underrättelse i ärendet.
Tilldelas en revisor varning, får han, om det föreligger särskilda skäl, även
åläggas att betala en straffavgift med lägst ettusen och högst tjugofemtusen
kronor.
Inträder för en revisor någon omständighet som innebär hinder för godkännande
eller auktorisation, skall han genast meddela detta till Revisorsnämnden och
godkännandet eller auktorisationen upphävas.

15 § Bestämmelserna i 14 § första-fjärde styckena skall tillämpas även i fråga
om upphävande av registrering och andra disciplinpåföljder för revisionsbolag.
Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller det
för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för
registrering, skall bolaget genast meddela detta till Revisorsnämnden och
registreringen upphävas.

16 § Revisorsnämnden får förordna att beslut om att upphäva godkännande,
auktorisation eller registrering skall gälla omedelbart.

Talan mot beslut m.m.

17 § Den som vägrats godkännande, auktorisation, registrering eller dispens
eller som tilldelats erinran eller varning eller som fått godkännande,
auktorisation eller registrering upphävd, får överklaga beslutet.
Justitiekanslern får överklaga alla beslut i frågor om godkännande, auktorisa-
tion, registrering, dispens och diciplinåtgärder. Har Revisorsnämnden i ärende
om godkännande, auktorisation eller registrering inte meddelat beslut senast
fyra månader efter det att alla handlingar som gäller revisorn lagts fram, får
revisorn överklaga saken.
Beslut angående examination eller särskild lämplighetsprövning får dock inte
överklagas.
Beslut som avses i första stycket får överklagas till allmän förvaltnings-
domstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Straffansvar

18 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd revisor eller
auktoriserad revisor döms till böter.

Avgifter

19 § Vid ansökan om godkännande, auktorisation eller registrering samt i samband
med examination och särskild lämplighetsprövning utgår avgift i form av
ansökningsavgift och årlig avgift.
Revisorsnämnden bestämmer avgifternas storlek.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisor skall
upphöra att gälla.

2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt tidigare gällande
bestämmelser är alltjämt godkänd respektive auktoriserad revisor.

3. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsutbildning och
som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag föreskrivs för
godkännande av revisor när utbildningen avslutas, får under sex år från den dag
denna lag trätt i kraft godkännas enligt äldre bestämmelser under förutsättning
att han genomgått kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden närmare före-
skriver.

4. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsutbildning och
som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag föreskrivs för
auktorisation av revisor när utbildningen avslutas, får under sex år från den
dag denna lag trätt i kraft auktoriseras enligt äldre bestämmelser.

5. Revisionsbolag som är auktoriserat eller godkänt enligt tidigare gällande
bestämmelser skall sedan denna lag trätt i kraft anses som registrerat.

6. Revisorsnämnden skall handlägga ärenden som inletts före ikraftträdandet men
då ännu inte har avgjorts. Handläggningen skall ske enligt äldre bestämmelser.

Remissinstanser som yttrat sig över promemorian Tillsyn över revisorer (Ds
1994:125)

Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Kommers-
kollegium, Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-
verket, Bokföringsnämnden, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,
Kammarkollegiet, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm,
Svenska Handelskammarförbundet, Aktiebolagskommittén, Redovisningskommittén,
Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmanna-
förbund, Tjänsteförbundet, Företagarnas riksorganisation, Sveriges Advokatsam-
bund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS,
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation TCO,
Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisationen i Sverige LO,
Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund.

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om revisorer

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller prövning av revisorers och revisionsbolags lämplighet.
Lagen innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation av revisorer,
registrering av revisionsbolag, allmänna förutsättningar för deras verksamhet
samt tillsyn över dem.

2 § I denna lag avses med
1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,
2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,
3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,
4. revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt 10
eller 11 §.

Revisorsnämnden

3 § Revisorsnämnden prövar frågor om godkännande, auktorisation och registrering
samt utövar tillsyn. Nämnden skall i sin verksamhet utveckla och främja god
revisorssed.
Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.

Godkännande och auktorisation

4 § För att bli godkänd revisor skall den sökande
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,
3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet
enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall,
m.m. eller vara underkastad någon annan motsvarande rådighetsinskränkning i en
annan stat,
4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.

5 § För att bli auktoriserad revisor skall den sökande uppfylla de krav som
anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisorsexamen.

6 § Det krav som i 4 § 4 ställs upp om revisorsexamen skall anses uppfyllt också
av den som
1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att få utföra lagstadgad
revision i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

7 § Det krav som i 5 § ställs upp om högre revisorsexamen skall anses uppfyllt
också av den som
1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att utan behörighets-
begränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, meddela en revisor
tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen auktorisation vara
bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under viss tid.

Revisionsbolag

9 § För att bli registrerat som revisionsbolag skall ett svenskt handelsbolag
eller aktiebolag
1. bedriva revisionsverksamhet,
2. uppfylla de särskilda kraven i 10 respektive 11 §, och
3. inte vara i konkurs eller likvidation.

10 § För registrering av ett handelsbolag som revisionsbolag krävs särskilt att
det av bolagsavtalet framgår att
1. bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och därmed
förenlig verksamhet, och
2. bolagsmännen är godkända eller auktoriserade revisorer.
Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från kravet i
första stycket 2 beträffande viss bolagsman.

11 § För registrering av ett aktiebolag som revisionsbolag krävs särskilt att
det av bolagsordningen framgår att
1. bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och därmed
förenlig verksamhet,
2. minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar av
styrelsesuppleanterna samt verkställande direktören skall vara godkända eller
auktoriserade revisorer, och
3. styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller auktoriserade
revisorerna tillsammans representerar en majoritet av röstetalet vid
sammanträdet.
Vidare krävs för registrering att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst
tre fjärdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade revisorer och
att de personer som tillåts äga övriga aktier är verksamma i bolaget.
Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från kraven i
första stycket 2 och andra stycket. En majoritet av styrelseledamöterna och en
majoritet av styrelsesuppleanterna skall dock alltid vara godkända eller
auktoriserade revisorer och mer än hälften av ak-tierna och röstetalet skall
alltid tillkomma godkända eller auktoriserade revisorer.

12 § Ett revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som bolaget åtar sig
utse en av de i bolaget verksamma revisorerna att vara huvudansvarig för
revisionen. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor, om det behövs
för att uppfylla föreskrift i lag eller annan författning om att sådan revisor
skall utses och i andra fall auktoriserad eller godkänd revisor. Bolaget skall
utan dröjsmål anmäla till uppdragsgivaren vem som är huvudansvarig för
revisionen.
Revisionsberättelse skall undertecknas av den som är huvudansvarig för
revisionen. Undertecknas berättelsen av flera, skall det anges vem som är
huvudansvarig.

Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering

13 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden får meddela
närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation och registrering av
revisionsbolag samt villkor för verksamheten.

Utövande av verksamhet som revisor

14 § En revisor skall utföra sina uppdrag omsorgsfullt och enligt god
revisorssed.
Revisorn skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser för revisorer. Om det
i annat fall finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till
revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisorn avböja eller avsäga
sig uppdraget.
Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.
Bestämmelserna i första-tredje stycket gäller även för revisionsbolag.

15 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva verksamhet som kan rubba
förtroendet till deras opartiskhet eller självständighet som revisor.
Revisorsnämnden får på ansökan av en revisor eller ett revisionsbolag meddela
förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kraven i första
stycket. Ett sådant förhandsbesked är, om det vunnit laga kraft, bindande för
nämnden i förhållande till revisorn eller revisionsbolaget. Förhandsbeskedet
upphör att gälla vid ändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som
påverkar den fråga som beskedet avser.

16 § En revisor får driva revisionsverksamhet endast i form av egen rörelse
eller i form av handelsbolag eller aktiebolag som uppfyller av Revisorsnämnden
föreskrivna villkor.
Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige driver
revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
även om kraven i första stycket inte är uppfyllda.

17 § En revisor får inte vara anställd hos någon annan än godkänd eller
auktoriserad revisor, registrerat revisionsbolag, bolag som avses i
16 §, eller juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har godtagit.
Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från förbudet i
första stycket.

Tystnadsplikt

18 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta
för annan, använda uppgifter som erhållits i hans yrkesutövning. Han får inte
heller på annat sätt obehörigen röja vad som på detta sätt kommit till hans
kännedom. Han skall vidare se till att biträde till honom iakttar dessa
föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

Säkerhet

19 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller ställa säkerhet
för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget kan komma att drabbas
av i sin revisionsverksamhet.
Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag från kravet på
försäkring eller säkerhet.

Tillsyn

20 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att låta Revisorsnämnden granska
akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten samt att lämna
de uppgifter som behövs för tillsynen.

21 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd
omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet, skall
myndigheten underrätta Revisorsnämnden.

Upphävande, varning, straffavgift och erinran

22 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller på annat sätt
förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven avgift enligt 29 §,
skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det föreligger
förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.
Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor, får
varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela
en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller
auktorisationen upphävas.
Uppkommer fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn genom
skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs i ärendet.
Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisorn till last
inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.
En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl, även åläggas
att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst tjugofemtusen
kronor.

23 § Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder för
godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta till
Revisorsnämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i sådant fall
upphävas.

24 § Bestämmelserna i 22 § gäller även för revisionsbolag, varvid upphävande av
registrering skall likställas med upphävande av godkännande eller auktorisation.
Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller om
det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för
registrering, skall bolaget genast anmäla detta till Revisorsnämnden.
Registreringen skall i sådant fall upphävas.

25 § Revisorsnämnden prövar frågor om åtgärder enligt 22-24 §§. Nämnden får
förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation eller
registrering skall gälla omedelbart.
Nämndens beslut om straffavgift enligt 22 § fjärde stycket verkställs som
domstols dom eller beslut.

Överklagande m.m.

26 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild lämp-
lighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

27 § Om Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande, auktorisation
eller registrering inte fattat beslut inom fyra månader efter det att ansökan
gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten om att ärendet onödigt
uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom en månad efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses som att ansökan har avslagits.

Straffansvar

28 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktoriserad
revisor döms till böter.

Avgifter

29 § Föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden.

Register

30 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och revisionsbolag.
Närmare föreskrifter om inrättandet av registret meddelas av regeringen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av
revisor skall upphöra att gälla.
2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt äldre bestämmelser
skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt de nya bestämmelserna.
3. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-stämmelser
skall sedan denna lag trätt i kraft anses som registrerat.
4. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsutbildning
och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag föreskrivs för
godkännande av revisor när utbildningen avslutas, får under sex år från den 1
januari 1997 godkännas enligt äldre bestämmelser under förutsättning att
revisorn genomgått kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden närmare
föreskriver.
5. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsutbildning
och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag föreskrivs för
auktorisation av revisor när utbildningen avslutas får under sex år från den 1
januari 1997 auktoriseras enligt äldre bestämmelser.
6. Den som avslutar sin utbildning före den 1 januari 1997 och inom samma tid
ansöker om godkännande eller auktorisation får godkännas eller auktoriseras
enligt äldre bestämmelser.
7. Det krav som uppställs i 6 och 7 §§ om särskilt lämplighetsprov skall fram
till den 1 juli 1996 inte gälla för den som genomgått en prövotid av högst tre
år på de villkor som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Revisorsnämnden närmare föreskriver.
8. Äldre bestämmelser skall gälla för ärenden som inte slutligt avgjorts och
där ansökan kommit in till Kommerskollegium före den 1 juli 1995.
9. Beslut som har meddelats av Kommerskollegium före den 1 juli 1995 överklagas
enligt äldre bestämmelser.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1971:289) om allmänna
förvalt-ningsdomstolar[1] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §[2]
Kammarrätt prövar1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs
hos domstolen,
2. mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen (1967:198),
3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,
4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11 kap. 11 §
regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet eller ärendet
slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltnings-myndighet,
5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller därmed
jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltningsmyndighet,
6. ansökningar enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,

7. mål om sådant
onödigt uppehållande av
ärende som enligt
föreskrift i lag skall
prövas av kammarrätt.

Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1981:1323.

[2]Senaste lydelse (prop. 1994/95:27, bet.
1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165).

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 81 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring[1]
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

81 §
En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga suppleanter
för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i
stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat sätt.
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
Minst en av Minst en av revisorerna
revisorerna skall vara skall vara auktoriserad
auktoriserad revisor revisor eller godkänd
eller godkänd revisor. revisor. Till revisor
Till revisor kan utses kan utses även ett
även ett auktoriserat registrerat revisions-
eller ett godkänt bolag.
revisionsbolag. Vid
tilllämpningen av
bestämmelserna i denna
lag likställs ett
auktoriserat
revisionsbolag med
auktoriserad revisor
och ett godkänt
revisionsbolag, med
godkänd revisor.

Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om
revisorssuppleanter.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1991:1334.

4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2, 5 och 10 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)[1]
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
2 §Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara revisor.
Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även Till revisor kan även
utses auktoriserat utses ett registrerat
eller godkänt revisions- revisionsbolag. Bestäm-
bolag. Vid tillämpning melser om vem som kan
av bestämmelserna i vara huvudansvarig
detta kapitel likställs revisor och om an-
auktoriserat mälningsskyldighet finns
revisionsbolag med i 12 § lagen (1995:000)
auktoriserad revisor om revisorer. Bestämmel-
och godkänt serna i 4, 12 och 15 §§
revisionsbolag med tillämpas på den huvud-
godkänd revisor. Bolag ansvarige.
som utses till revisor
skall till styrelsen för
det bolag som
revisionen avser anmäla
vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den
huvudansvarige skall i
auktoriserat
revisionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i godkänt
revisionsbolag
auktoriserad eller
godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4, 12
och 15 §§ tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

5 §
Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts. Uppdrag
som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det.
Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om revisor som ej är vald på
bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

En revisor vars En revisor vars uppdrag
uppdrag upphör i förtid upphör i förtid skall
skall genast anmäla genast anmäla detta till
detta till länsstyrel- registeringsmyndigheten
sen. Revisorn skall för registrering och
i anmälningen lämna överlämna en avskrift av
en redogörelse för anmälningen till bolagets
iakttagelserna vid den styrelse. Revisorn skall
granskning som han har i anmälningen lämna en
utfört under den del av redogörelse för iakttagel-
löpande räkenskapsår som serna vid den granskning
hans uppdrag har om- som han har utfört under
fattat. För anmälningen den del av löpande räken-
gäller i tillämpliga skapsår som hans uppdrag
delar vad som i 10 § har omfattat. För anmäl-
tredje och fjärde ningen gäller i
styckena föreskrivs om tillämpliga delar vad som
revisionsberättelse. i 10 § tredje och fjärde
Avskrift av anmälningen styckena föreskrivs om
skall sändas in till revisionsberättelse.
registreringsmyndigheten Registreringsmyndigheten
samt överlämnas till skall översända en
bolagets styrelse. avskrift av anmälningen
till skattemyndigheten.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2-4 §§
eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej suppleant, skall
styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående mandattiden
tillsättes.

Upphör revisors uppdrag
som gäller tills vidare
vid annan tidpunkt än vid
slutet av ordinarie
bolagsstämma, gäller vad
som föreskrivs i tredje
stycket för revisor vars
uppdrag upphör i förtid.

10 §[2]
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två
veckor före ordinarie bolagsstämma.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovisningen
uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana
upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna ange detta och,
om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.
Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse, som kan
föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verkställande
direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direktör eljest
handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen skall även inne-hålla uttalande angående
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör. Revisorerna
kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till
aktieägarnas kännedom.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att bolaget
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har fullgjort
skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast sända in en
avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt 12
kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande
angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående
det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust.
I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffande
koncernen. Bestämmelserna i första - tredje och sjätte styckena äger motsvarande
tillämpning.

Om anmälan har gjorts
enligt 5 § tredje eller
femte styckena, skall
revisor till
revisionsberättelsen-
bi-foga avskrift av
anmälningen.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1993:150

2Senaste lydelse 1994:210.

5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap
12 §
Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt
ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om
hans ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men
om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess Motsvarande sekretess
gäller i ärende om gäller i ärende om
auktorisation eller godkännande eller
godkännande av revisor auktorisation av revisor
eller revisionsbolag, eller registrering av
om disciplinärt ingri- revisionsbolag, om
pande mot revisor eller disciplinärt ingripande
revisionsbolag, som har mot godkänd eller
erhållit auktorisation auktoriserad revisor
eller godkännande, eller eller registrerat revi-
om upphävande av sionsbolag eller om
auktorisation eller upphävande av godkännande,
godkännande. Sekretessen auktorisation eller
enligt detta stycke registrering.
gäller inte beslut i Sekretessen enligt detta
ärendet. stycke gäller inte beslut
i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1992:1474.

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 5 och 10 §§ lagen (1980:1103) om årsredovis-
ning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
2 §[1]
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall. Vad som sagts nu
gäller dock inte, om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i
revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara
revisor.
Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den
årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till revisorer kan Till revisor kan även
även utses utses ett registrerat
auktoriserade eller revisionsbolag. Be-
godkända stämmelser om vem som
revisionsbolag. Vid kan vara huvudansvarig
tillämpningen av revisor och om
bestämmelserna i detta anmälningsskyldighet
kapitel likställs finns i 12 § lagen
auktoriserade (1995:000) om revi-
revisionsbolag med sorer. Bestämmelserna i
auktoriserade reviso- 4 § tillämpas på den
rer och godkända revi- huvudansvarige.
sionsbolag med godkända
revisorer. Ett bolag
som utses till revisor
skall till den års-
redovisningsskyldige
anmäla vem som är
huvudansvarig för
revisionen. I ett
auktoriserat revi-
sionsbolag skall den
huvudansvarige vara
auktoriserad revisor;
i ett godkänt revi-
sionsbolag skall han
vara auktoriserad
eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4 §
tillämpas på den huvud-
ansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets
revisorer, om det kan ske.
5 §[2]Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.
Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett honom
begär det. Anmälan om detta skall göras hos den års-redovisningsskyldige samt,
om revisorn har utsetts av någon annan, hos denne.

En revisor vars En revisor vars uppdrag
uppdrag upphör i förtid upphör i förtid skall
skall genast anmäla genast anmäla detta till
detta till Patent- och
länsstyrelsen. Revisorn registreringsverket för
skall i anmälningen läm- registering och överlämna
na en redogörelse för en avskrift av
iakttagelserna vid den anmälningen till den som
granskning som han har svarar för förvaltningen
utfört under den del av av företagets
löpande räkenskapsår som angelägenheter. Revisorn
hans uppdrag har om- skall i anmälningen lämna
fattat. För anmälningen en redogörelse för
gäller i tillämpliga iakttagelserna vid den
delar vad som i 10 § granskning som han har
tredje och fjärde utfört under den del av
styckena föreskrivs om löpande räkenskapsår som
revisionsberättelse. hans uppdrag har
Avskrift av anmälningen omfattat. För anmälningen
skall överlämnas till gäller i tilllämpliga
den som svarar för delar vad som i 10 §
förvaltningen av tredje och fjärde
företagets styckena före-skrivs om
angelägenheter. revisionsberättelse.
Patent- och
registreringsverket
skall översända en
avskrift av anmälningen
till skattemyndigheten.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något hinder för
att han skall vara revisor och om det inte finns någon suppleant, skall den som
svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter vidta åtgärder för att en
ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

Upphör revisors uppdrag
som gäller tills vidare,
gäller vad som föreskrivs
i tredje stycket för
revisor vars uppdrag
upphör i förtid.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1992:1249.

[2]Senaste lydelse 1984:946.

10 §[3]
Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för
förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månad efter
räkenskapsårets utgång.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredo-visningen
har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-ningen sådana upp-
lysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan
föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till
last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen
meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges
kännedom.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget
inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-lagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1- 3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1- 4, skall revisorn genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.
I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts
enligt 5 § tredje eller
femte styckena, skall
revisor till
revisionsberättelsen
bifoga avskrift av
anmälningen.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[3]Senaste lydelse 1994:213.

7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
3 §[1]
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller efter
regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något
annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller godkänd
revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad
näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får
inte vara revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även Till revisor kan utses
utses auktoriserade även ett registrerat
eller godkända revisionsbolag. Bestäm-
revisionsbolag. Vid melser om vem som kan
tillämpningen av be- vara huvudansvarig
stämmelserna i detta revisor och om an-
kapitel likställs mälningsskyldighet finns
auktoriserade i 12 § lagen (1995:000)
revisionsbolag med om revisorer. Bestämmel-
auktoriserade revisorer serna i 5 och 13 §§ till-
och godkända lämpas på den huvudan-
revisionsbolag med svarige.
godkända revisorer. Ett
bolag som utses till
revisor skall till
styrelsen för det bolag
som revisionen avser
anmäla vem som är
huvudansvarig för
revisionen. I ett
auktoriserat
revisionsbolag skall
den huvudansvarige vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag
auktoriserad eller
godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 och
13 §§ tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1992:1241.

4 §
Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor, om
1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller
2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.
Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktoriserad
revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det
angivna basbeloppet.

Regeringen eller efter Regeringen eller den
regeringens myndighet som regeringen
bemyndigande bestämmer kan ifråga om
kommerskollegium kan i bolag som avses i andra
fråga om bolag som avses stycket förordna att en
i andra stycket förordna viss godkänd revisor får
att en viss godkänd utses i stället för en
revisor får utses i auktoriserad revisor.
stället för en Sådana beslut är giltiga i
auktoriserad revisor. högst fem år.
Sådana beslut är giltiga
i högst fem år.

Första - tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern, om
koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balansomslutningen
enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som anges i första eller andra stycket.
Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter gäller
även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i denna paragraf.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §
Talan om förbud enligt 3 § förs av allmän åklagare vid tingsrätt. Angående
utredningen och förfarandet i sådana mål skall, om inte annat föreskrivs i denna
lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som rör
allmänt åtal för brott för vilket är stadgat fängelse i högst ett år.

Talan mot en advokat Talan mot en advokat får
får väckas endast efter väckas endast efter
hörande av Sveriges hörande av Sveriges
advokatsamfund. Talan advokatsamfund. Talan
mot en auktoriserad mot en godkänd eller
eller godkänd revisor auktoriserad revisor får
får väckas endast efter väckas endast efter
hörande av hörande av
kommerskollegium. Revisorsnämnden.

Bestämmelserna i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas vid
förbudstalan.
Talan om förbud skall väckas inom fem år från det att brottet begicks.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
3 §[1]
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses Till revisor kan utses
även ett auktoriserat även ett registrerat
eller ett godkänt revi- revisionsbolag. Bestäm-
sionsbolag. Vid melser om vem som kan
tillämpningen av vara huvudansvarig
bestämmelserna i detta revisor och om anmäl-
kapitel likställs ett ningsskyldighet finns i
auktoriserat revisions- 12 § lagen (1995:000) om
bolag med auktoriserad revisorer. Bestämmel-
revisor och ett godkänt serna i 5 § om behörighet
revisionsbolag med och i 13 § om rätt att
godkänd revisor. Ett närvara på stämma tillämpas
bolag som utses till på den huvudansvarige.
revisor skall till
bankens styrelse anmäla
vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den hu-
vudansvarige skall i
ett auktoriserat
revisionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag
auktoriserad eller
godkänd revisor. Be-
stämmelserna i 5 § om
behörighet och i 13 § om
rätt att närvara på stämma
tillämpas på den huvudan-
svarige.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
1 Senaste lydelse 1990:1301.

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 8 och 13 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.
3 §[1]
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Vad som sagts nu
gäller dock inte, om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i
revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara
revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses Till revisor kan utses
även ett auktoriserat även ett registrerat
eller ett godkänt revi- revisionsbolag. Bestäm-
sionsbolag. Vid melser om vem som kan
tillämpningen av vara huvudansvarig
bestämmelserna i detta revisor och om an-
kapitel likställs ett mälningsskyldighet finns
auktoriserat revisions- i 12 § lagen (1995:000)
bolag med auktoriserad om revisorer. Bestämmel-
revisor och ett godkänt serna i 7 och 15 §§ till-
revisionsbolag med ämpas på den huvudansvari-
godkänd revisor. Ett ge.
bolag som utses till
revisor skall till
styrelsen för den
förening som revisionen
avser anmäla vem som är
huvudansvarig för
revisionen. Den huvud-
ansvarige skall i ett
auktoriserat
revisionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag
auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestäm-
melserna i 7 och 15 §§
tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer,
om det kan ske.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1992:1242.

8 §
Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.
Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett
honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor
som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

En revisor vars En revisor vars uppdrag
uppdrag upphör i förtid upphör i förtid skall
skall genast anmäla genast anmäla detta till
detta till registreringsmyndigheten
länsstyrelsen. Revisorn för registrering och
skall i anmälningen läm- överlämna en avskrift av
na en redogörelse för anmälningen till före-
iakttagelserna vid den ningens styrelse. Revi-
granskning som han har sorn skall i anmälningen
utfört under den del av lämna en redogörelse för
löpande räkenskapsår som iakttagelserna vid den
hans uppdrag har om- granskning som han har
fattat. För anmälningen utfört under den del av
gäller i tillämpliga löpande räkenskapsår som
delar vad som föreskrivs hans uppdrag har
i 13 § tredje och fjärde omfattat. För anmälningen
styckena om gäller i tillämpliga delar
revisionsberättelse. vad som föreskrivs i 13 §
Avskrift av anmälningen tredje och fjärde
skall överlämnas till styckena om revisions-
föreningens styrelse. berättelse.
Registreringsmyndigheten
skall översända en
avskrift av anmälningen
till skattemyndigheten.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom enligt 3,
5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon
suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor
tillsätts för den återstående mandattiden.

Upphör revisors uppdrag,
som gäller tills vidare,
vid annan tidpunkt än vid
slutet av ordinarie
föreningsstämma, gäller vad
som föreskrivs i tredje
stycket för revisor vars
uppdrag upphör i förtid.

13 §[2]
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast
två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid
till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen
har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och
lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.
Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller
verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.
I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet
1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),
2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),
3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller
4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.
Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har
fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av
balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i
förvaltningsberättelsen.
I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts
enligt 8 § tredje eller
femte styckena, skall
revisor till
revisionsberättelsen
bifoga avskrift av
anmälningen.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

**Fotnot**
[2]Senaste lydelse 1994:217.

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen om utländska filialer skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §
Verkställande Verkställande direktörens
direktörens förvaltning förvaltning och filialens
och filialens räkenskaper skall
räkenskaper skall granskas av auktoriserad
granskas av eller godkänd revisor.
auktoriserad eller Till revisor kan även
godkänd revisor. Till utses ett registrerat
revisor kan även utses revisionsbolag. Dessutom
auktoriserat eller god- kan revisorssuppleant
känt revisionsbolag. utses. Verkställande
Dessutom kan direktören skall se till
revisorssuppleant att revisor utses och
utses. Verkställande att denne inom tre
direktören skall se till månader efter
att revisor utses och räkenskapsårets slut för
att denne inom tre granskning får redovis-
månader efter ningshandlingarna i
räkenskapsårets slut för original eller bestyrkt
granskning får redovis- kopia.
ningshandlingarna i
original eller bestyrkt
kopia.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.
6 §
I ett I ett
kreditmarknadsbolag kreditmarknadsbolag
skall minst en av skall minst en av
bolagsstämman utsedd bolagsstämman utsedd
revisor vara revisor vara
auktoriserad revisor auktoriserad revisor.
eller auktoriserat Till revisor kan utses
revisionsbolag. även ett registrerat
revisionsbolag.
Bestämmelser om vem som
kan vara huvudansvarig
revisor och om anmäl-
ningsskyldighet finns i
12 § lagen (1995:000) om
revisorer.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
3 §
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och värdet av
stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även Till revisor kan även
ett auktoriserat eller ett registrerat
godkänt revisionsbolag revisionsbolag utses.
utses. Vid tillämpningen Bestämmelser om vem som
av bestämmelserna i kan vara huvudansvarig
detta kapitel likställs revisor och om an-
ett auktoriserat mälningsskyldighet finns
revisionsbolag med i 12 § lagen (1995:000)
auktoriserad revisor om revisorer. Bestämmel-
och ett godkänt serna i 6 § tillämpas på
revisionsbolag med den huvudansvarige.
godkänd revisor. Ett
bolag som utses till
revisor skall till den
stiftelse som
revisionen avser anmäla
vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den
huvudansvarige skall i
ett auktoriserat revi-
sionsbolag vara
auktoriserad revisor
och i ett godkänt
revisionsbolag vara
auktoriserad eller
godkänd revisor.
Bestämmelserna i 6 §
tillämpas på den huvudan-
svarige.

Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer utses,
om det kan ske.

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-09

Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt en lagrådsremiss den 26 januari 1995 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om revisorer,
2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
3. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
6. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissaföretag,
7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
8. lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässigrådgivning i
vissa fall, m.m.,
9. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
10. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
11. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,
12. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
13. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Margareta
Gårdmark-Nylén.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om revisorer

1 §

I första meningen i denna paragraf anges att lagen gäller prövning av revisorers
och revisionsbolags lämplighet. Därefter anges i andra meningen att lagen
innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation av revisorer,
registrering av revisionsbolag, allmänna förutsättningar för deras verksamhet
samt tillsyn över dem.
Syftet med paragrafen synes vara att i en inledande bestämmelse ange dels
lagens tillämpningsområde dels de olika frågor som regleras i lagen. Enligt
Lagrådets mening bör det vara tillräckligt att bestämmelsen anger de huvudfrågor
som lagen behandlar. Med hänsyn härtill förordar Lagrådet att paragrafen ges
följande ändrade lydelse:
"Denna lag innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation av
revisorer, registrering av revisionsbolag, revisorers och revisionsbolags
verksamhet samt tillsyn och disciplinära åtgärder."

3 §
I paragrafens första stycke anges att Revisorsnämnden prövar frågor om
godkännande, auktorisation och registrering samt utövar tillsyn. Vidare sägs att
nämnden i sin verksamhet skall utveckla och främja god revisorssed.
Såsom stycket utformats ger det intryck av att innehålla en fullständig
uppräkning av Revisorsnämndens åligganden. Ytterligare åligganden finns
emellertid angivna i andra paragrafer. Enligt 25 § första stycket prövar sålunda
Revisorsnämnden frågor om åtgärder enligt 22-24 §§, dvs. disciplinära åtgärder.
När i lagrådsremissen nu valts metoden att i en av de inledande paragraferna
ange åligganden som åvilar Revisorsnämnden, bör redovisningen av dessa göras så
fullständig som möjligt. Bestämmelsen i 25 § att Revisorsnämnden prövar frågor
om disciplinära åtgärder bör därför föras in i första stycket i förevarande
paragraf. Vidare bör vissa redaktionella ändringar göras i stycket.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att första stycket i förevarande
paragraf ges följande lydelse:
"Frågor om godkännande, auktorisation och registrering prövas av
Revisorsnämnden. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och revisionsbolag
samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Nämnden skall i sin verksamhet
utveckla och främja god revisorssed."

17 §

Enligt paragrafens första stycke får en revisor inte vara anställd hos någon
annan än godkänd eller auktoriserad revisor, registrerat revisionsbolag, bolag
som avses i 16 § eller juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har
godtagit. I andra stycket föreskrivs att Revisorsnämnden får medge undantag från
förbudet i första stycket om det finns särskilda skäl.
Av det föreslagna andra stycket framgår att Revisorsnämnden med stöd av
dispensregeln där kan godta bl.a. anställningar hos juridiska personer. Någon
anledning att dessutom ha en särskild dispensregel för sådana anställningar i
första stycket har inte framkommit. Lagrådet förordar därför att orden "eller
juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har godtagit" i första stycket får
utgå.

23 §

I denna paragraf regleras den situationen att det för en godkänd eller
auktoriserad revisor inträder någon omständighet som innebär hinder för
godkännande eller auktorisation. Det föreslås åligga revisorn att genast anmäla
förhållandet till Revisorsnämnden. Enligt andra meningen skall godkännandet
eller auktorisationen i sådant fall upphävas.
De omständigheter som åsyftas i paragrafen är de som nämns i 4-7 §§. Då det
gäller skyldigheten att vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (4 § 2) finns det emellertid i 8 § en
bestämmelse, som medger Revisorsnämnden att, om det finns särskilda skäl,
meddela en revisor tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen
auktorisation vara bosatt utanför nämnda område under viss tid. I fall
omständigheten utgörs av bosättning utanför detta område men det finns
förutsättningar för att meddela sådant tillstånd som avses i 8 § bör
godkännandet eller auktorisationen givetvis inte upphävas.
Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att ordet "upphävas" i andra
meningen i förevarande paragraf i förtydligande syfte byts ut mot "omprövas".

24 §

I andra stycket av förevarande paragraf i förslaget anges att, om ett
revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller om det för
bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för registrering,
bolaget genast skall anmäla detta till Revisorsnämnden. Enligt andra meningen
skall registreringen i sådant fall upphävas.
Beträffande de omständigheter som avses i bestämmelsen, vilka återfinns i 9-11
§§, är att märka att Revisorsnämnden enligt 11 § tredje stycket får, om det
finns särskilda skäl, medge undantag från de krav som föreskrivs i första
stycket 2 och andra stycket i samma paragraf. Av skäl som angetts i fråga om 23
§ förordar därför Lagrådet att ordet "upphävas" i andra stycket i förevarande
paragraf ersätts av "omprövas".

25 §

I paragrafens första stycke anges i första meningen att Revisorsnämnden prövar
frågor om åtgärder enligt 22-24 §§. I andra meningen föreskrivs att nämnden får
förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation eller
registrering skall gälla omedelbart. Paragrafens andra stycke upptar en regel om
att nämndens beslut om straffavgift verkställs som domstols dom eller beslut.
Om Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 3 § följs, bör första meningen utgå
och en ändring göras i andra meningen. Lagrådet föreslår att paragrafens första
stycke ges följande lydelse:
"Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt 22-24 §§
förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation eller
registrering skall gälla omedelbart".
Bestämmelsen om omedelbar verkställighet gäller enligt sin ordalydelse endast
Revisorsnämndens beslut. Avsikten har uppenbarligen varit att detsamma skall
gälla i fråga om beslut av förvaltningsdomstol. En bestämmelse härom bör därför
tas in i lagen, lämpligen i 26 §.
Vad angår andra stycket är det något oklart vad som avses med att beslut om
straffavgift verkställs som domstols dom eller beslut. Enligt 3 kap. 3 §
utsökningsbalken får dom alltid verkställas när den vunnit laga kraft. Av 6 § i
samma kapitel framgår emellertid att dom varigenom betalningsskyldighet har
ålagts får verkställas genast. Vid föredragningen av lagrådsremissen har
upplysts att avsikten varit att beslut om straffavgift skall få verkställas
först när det vunnit laga kraft. För undvikande av missförstånd bör detta
uttryckligen framgå av lagtexten. Med hänsyn härtill förordar Lagrådet att
pararafens andra stycke - efter viss redaktionell jämkning - ges följande
lydelse:
"Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga kraft,
som domstols dom".

26 §

Av paragrafens första och andra stycken framgår att Revisorsnämndens beslut får
med vissa angivna undantag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Enligt
tredje stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.
Som Lagrådet anfört i anslutning till 25 § första stycket bör i förevarande
paragraf tas in en bestämmelse att förvaltningsdomstol får på motsvarande sätt
som Revisorsnämnden förordna om omedelbar verkställighet. Bestämmelsen bör tas
in i ett nytt fjärde stycke och kan förslagsvis ges följande lydelse:
"Vad som sägs i 25 § första stycket gäller även i fråga om domstol".

Övergångsbestämmelserna

I punkt 8 i övergångsbestämmelserna anges att äldre bestämmelser skall gälla för
ärenden som inte slutligt avgjorts och där ansökan kommit in till
Kommerskollegium före den 1 juli 1995.
Av bestämmelsens lydelse framgår att de ifrågavarande ärendena avses skola
prövas i sak enligt äldre bestämmelser, dvs. enligt förordningen (1973:221) om
auktorisation och godkännande av revisorer. Då det gäller frågan vilken
myndighet som skall handlägga dessa ärenden, ligger det närmast till hands att
uppfatta bestämmelsen så att handläggningen skall ankomma på Kommerskollegium.
Vid föredragningen inför Lagrådet har emellertid upplysts att avsikten är att
ärenden skall överlämnas till Revisorsnämnden för handläggning.
På grund av det anförda och med en jämkning även i övrigt förordar Lagrådet att
bestämmelsen ges följande lydelse:
"Ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av
revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall av Kommerskollegium
överlämnas till Revisorsnämnden för handläggning. Dessa ärenden skall prövas med
tillämpning av nämnda förordning".
Punkt 9 innehåller att beslut som har meddelats av Kommerskollegium före den 1
juli 1995 överklagas enligt äldre bestämmelser.
Eftersom Kommerskollegium inte avses skola ta befattning med revisorsärenden
efter utgången av juni 1995, torde det inte finnas anledning att i bestämmelsen
särskilt ange att den avser beslut som har meddelats före nämnda tidpunkt.
Lagrådet föreslår att bestämmelsen, med viss jämkning även i övrigt, får
följande lydelse:
"I fråga om överklagande av beslut som har meddelats av Kommerskollegium gäller
äldre bestämmelser".

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

Förslaget innebär att bestämmelserna i 9 kap. 12 § andra stycket anpassas till
terminologin i förslaget till lag om revisorer. Sålunda föreslås bl.a. att
begreppet "revisionsbolag, som har erhållit auktorisation eller godkännande,"
byts ut mot "registrerat revisionsbolag". Ändringslagen skall enligt förslaget
träda i kraft den 1 juli 1995. Någon övergångsbestämmelse föreslås inte.
Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen om ikraftträdande kompletteras med en
övergångsbestämmelse främst med tanke på ärenden som rör revisionsbolag enligt
äldre regler. I annat fall lämnas uppgifter i sådana ärenden utan sekretesskydd.
Övergångsbestämmelsen kan ges förslagsvis följande lydelse:
"Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter som hänför sig till
ärenden, vilka har anhängiggjorts före ikraftträdandet".

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

RÅDETS ÅTTONDE DIREKTIV
av den 10 april 1984
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om godkännande av personer som har ansvar
för lagstadgad revision av räkenskaper

(84/253/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
särskilt artikel 54.3 g i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,[1]
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,[2]
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3] och
med beaktande av följande:
Enligt direktiv 78/660/EEG[4] skall årsbokslutet i vissa företagsformer revi-
deras av en eller flera personer som är behöriga att företa sådan revision.
Endast företag som anges i artikel 11 i det direktivet får undantas från
revisionen.
Direktivet har kompletterats med direktiv 83/349/EEG[5] om sammanställd
redovisning.
Kvalifikationskraven måste harmoniseras i fråga om de personer som är behöriga
att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper. Det bör säkerställas att
sådana personer är oberoende och har ett gott anseende.
Genom en yrkesexamen måste en hög nivå garanteras när det gäller de teoretiska
kunskaper och den förmåga att praktiskt tillämpa kunskaperna som behövs för en
lagstadgad revision av räkenskaper.
Medlemsstaterna måste ges rätt att godkänna personer som, utan att uppfylla
alla de krav som ställs på teoretisk utbildning, ändå under lång tid genom
yrkesmässig verksamhet har fått tillräcklig erfarenhet inom områdena ekonomi,
juridik och redovisning samt har godkänts vid yrkesexamen.
Medlemsstaterna måste även ges rätt att besluta om övergångsbestämmelser till
förmån för yrkesmässigt verksamma personer.
Medlemsstaterna får godkänna såväl fysiska personer som revisionsbolag, vilka
kan vara juridiska personer eller andra former av bolag eller sammanslutningar.
Fysiska personer som utför lagstadgad revision av räkenskaper på ett sådant
revisionsbolags vägnar måste uppfylla villkoren i detta direktiv.
En medlemsstat får godkänna personer som utanför den staten har förvärvat
kvalifikationer som är likvärdiga med dem som föreskrivs i detta direktiv.
Om en medlemsstat då detta direktiv antas erkänner som revisorer vissa
kategorier av fysiska personer vilka uppfyller i direktivet uppställda krav men
vilkas yrkesexamen ligger på en lägre nivå än avslutad högskoleutbildning, bör
denna medlemsstat i fortsättningen på vissa villkor och till dess ytterligare
samordning sker få särskilt godkänna sådana personer att utföra lagstadgad
revision i bolag och företagsgrupper av begränsad storlek. En förutsättning bör
vara att medlemsstaten inte har utnyttjat de möjligheter till undantag från
kravet på lagstadgad revision som lämnas i gemenskapsdirektiven om årsbokslut
och sammanställt bokslut.
Detta direktiv berör varken den etableringsfrihet eller den rätt att fritt
tillhandahålla tjänster som tillkommer personer med uppgift att utföra
lagstadgad revision av räkenskaper.
Frågan om att erkänna ett sådant godkännande att utföra revision som har
meddelats en medborgare i en annan medlemsstat kommer att regleras särskilt i
direktiv om etablering och utövande av verksamhet inom områdena företagsekonomi,
nationalekonomi och redovisning samt i direktiv om frihet att tillhandahålla
tjänster inom dessa områden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

AVSNITT I

Tillämpningsområde

Artikel 1

1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv skall vidtas i fråga
om sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som avser personer,
vilka skall:
a) utföra lagstadgad granskning av bolags och andra företags årsbokslut samt
verifiera att innehållet i förvaltningsberättelserna är förenligt med
årsboksluten, förutsatt att sådan granskning och verifiering föreskrivs i
gemenskapsrätten,
b) utföra lagstadgad granskning av sammanställda bokslut och verifiera att
innehållet i de sammanställda förvaltningsberättelserna är förenligt med de
sammanställda boksluten, förutsatt att sådan granskning och verifiering
föreskrivs i gemenskapsrätten.

2. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de i punkt 1 angivna
personerna vara fysiska personer eller juridiska personer eller andra former av
bolag eller sammanslutningar (revisionsbolag enligt definitionen i detta
direktiv).

AVSNITT II

Regler om godkännande

Artikel 2

1. Lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna får endast
utföras av godkända personer. Medlemsstaternas myndigheter får endast godkänna:
a) Fysiska personer som uppfyller minst de villkor som anges i artikel 3-19.
b) Revisionsbolag som uppfyller minst följande villkor:
i) De fysiska personer som på revisionsbolagets vägnar utför lagstadgad
revision av de i artikel 1 angivna handlingarna skall uppfylla minst de i
artikel 3-19 angivna villkoren; medlemsstaterna får föreskriva att sådana
fysiska personer även skall vara godkända.
ii) En majoritet av röstetalet skall tillkomma fysiska personer eller revi-
sionsbolag som uppfyller minst de i artikel 3-19 uppställda villkoren, med
undantag för artikel 11.1 b; medlemsstaterna får föreskriva att sådana fysiska
personer och revisionsbolag även skall vara godkända. De medlemsstater som då
detta direktiv antas inte kräver nu angiven majoritet behöver dock inte
föreskriva sådan, förutsatt att alla aktier eller andra andelar i
revisionsbolaget är ställda till viss man och kan överlåtas endast med samtycke
av revisionsbolaget och/eller, om medlemsstaten föreskriver det, med godkännande
av behörig myndighet.
iii) En majoritet av ledamöterna i revisionsbolagets förvaltnings- eller
ledningsorgan måste vara fysiska personer eller revisionsbolag som uppfyller
minst de i artikel 3-19 uppställda villkoren; medlemsstaterna får föreskriva att
sådana personer eller revisionsbolag även skall vara godkända. Om ett organ inte
har fler än två ledamöter, måste en av dessa minst uppfylla de angivna
villkoren.
Med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 14.2 skall godkännandet av ett
revisionsbolag återkallas när något av kraven i b inte längre är uppfyllt.
Medlemsstaterna får dock förordna om en frist på högst två år för att uppfylla
kraven i b ii och iii.

2. Då bestämmelserna i detta direktiv tillämpas, får de uppgifter som ankommer
på medlemsstaternas myndigheter utövas av yrkesföreningar, om dessa enligt
nationell lagstiftning har befogenhet att lämna sådant godkännande som avses i
direktivet.

Artikel 3

Myndigheterna i en medlemsstat skall godkänna endast personer som har ett gott
anseende och inte utövar någon form av verksamhet som enligt medlemsstatens
lagar är oförenlig med lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna
handlingarna.

**Fotnot**
1 EGT nr C112, 13.5.1978 s. 6 och EGT nr C317,
18..12.1975 s. 6.

[2] EGT nr C140, 5.6.1979 s. 154.

[3] EGT nr C 171, 9.7.1979 s. 30.

[4] EGT nr L222, 14.8.1978 s. 11.

[5] EGT nr L193, 18.7.1983 s. 1.
Artikel 4

En fysisk person får godkännas att utföra lagstadgad revision av de i artikel
1.1 angivna handlingarna, endast om han efter att ha kvalificerat sig för
tillträde till universitetsstudier har genomgått en teoretisk och praktisk
utbildning samt avlagt en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen som är
jämförbar med slutexamen från ett universitet.

Artikel 5

En yrkesexamen enligt artikel 4 måste garantera tillräckliga teoretiska
kunskaper för lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna och
en förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i revisionsarbetet.
Denna examen skall åtminstone delvis vara skriftlig.

Artikel 6

Det i examen ingående teoretiska kunskapsprovet måste särskilt omfatta följande
ämnesområden:
a) - räkenskapsrevision,
- balansanalys,
- extern redovisning,
- sammanställd redovisning,
- kostnadsbokföring och internredovisning,
- intern revision och kontroll,
- föreskrifter om upprättande av års- och sammanställt bokslut samt
föreskrifter om metoder för värdering av balansposter och beräkningav
resultatposter,
- rättsliga och yrkesmässiga normer för lagstadgad revision och för dem som
utför sådan revision,
b) i den utsträckning det har betydelse för revisionen:
- associationsrätt,
- lagstiftning om konkurs och liknande förfaranden,
- beskattningsrätt,
- civil- och handelsrätt,
- lagstiftning om social trygghet och arbetsrätt,
- informations- och databehandling,
- företagsekonomi, nationalekonomi och finansiering,
- matematik och statistik,
- grundläggande principer för ekonomisk styrning av företag.

Artikel 7

1. Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 5 och 6 får en medlemsstat
föreskriva att personer med universitetsexamen eller annan likvärdig examen
eller med likvärdiga betyg i ett eller flera av de i artikel 6 angivna ämnena,
får befrias från att avlägga teoretiska kunskapsprov i de ämnen som täcks av
denna examen eller dessa betyg.
2. Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 5 får en medlemsstat föreskriva
att den som har en akademisk examen eller motsvarande kompetens i ett eller
flera av de i artikel 6 angivna ämnena får befrias från att avlägga prov som
avser hans förmåga att praktiskt tillämpa kunskaperna i dessa ämnen, om han har
fått en praktisk utbildning i ämnena som dokumenteras genom av staten erkända
examen eller betyg.

Artikel 8

1. För att garantera förmågan att praktiskt tillämpa de teoretiska kunskaperna,
vilken förmåga även prövas i examen, skall under minst tre år en praktisk
utbildning äga rum som bl.a. skall omfatta revision av årsbokslut och
sammanställda bokslut eller liknande redovisningshandlingar. Denna praktiska
utbildning måste till minst två tredjedelar fullgöras hos någon som enligt
medlemsstatens lagstiftning är godkänd i överensstämmelse med detta direktiv;
medlemsstaten får dock tillåta att den praktiska utbildningen fullgörs hos någon
som enligt en annan medlemsstats lagstiftning är godkänd i överensstämmelse med
detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att hela den praktiska utbildningen
fullgörs hos personer som erbjuder tillräckliga garantier med avseende på
utbildningen.

Artikel 9

Medlemsstaterna får tillåta personer att utföra lagstadgad revision av de i
artikel 1.1 angivna handlingarna även om de inte uppfyller villkoren enligt
artikel 4, under förutsättning att de kan visa:
a) att de under 15 år har utövat yrkesmässig verksamhet som har gett dem
möjligheter att förvärva tillräcklig erfarenhet på ekonomi-, juridik- och
redovisningsområdena samt har godkänts vid en sådan yrkesexamen som avses i
artikel 4, eller
b) att de under sju år har utövat yrkesmässig verksamhet inom de angivna
områdena och dessutom har erhållit praktisk utbildning enligt artikel 8 samt har
godkänts vid en sådan yrkesexamen som avses i artikel 4.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna får från de i artikel 9 angivna åren för yrkesmässig
verksamhet räkna av tid för teoretisk utbildning inom de ämnesområden som anges
i artikel 6, förutsatt att denna utbildning har avslutats med en statligt erkänd
examen. Utbildningen får inte understiga ett år och får inte heller med mer än
fyra år räknas av från tiden för yrkesmässig verksamhet.
2. Tiden för den yrkesmässiga verksamheten och den praktiska utbildningen får
inte understiga tiden för den teoretiska och praktiska yrkesutbildning som har
föreskrivits enligt artikel 4.

Artikel 11

1. Myndigheterna i en medlemsstat får godkänna personer som helt eller delvis
har förvärvat sina kvalifikationer i någon annan stat, om dessa personer
uppfyller följande två villkor:
a) en behörig myndighet skall finna att deras kompetens är likvärdig med den
som krävs enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med detta
direktiv, och
b) de skall ha styrkt att de har sådana juridiska kunskaper som i medlems-
staten krävs för lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna.
Myndigheterna i medlemsstaten behöver dock inte fordra att sådana kunskaper
styrks, om myndigheterna finner att de juridiska kunskaper som har förvärvats i
en annan stat är tillräckliga.

2. Artikel 3 skall tillämpas.

Artikel 12

1. En medlemsstat får anse sådana yrkesutövare som godkända enligt detta
direktiv, vilka har godkänts genom ett förvaltningsbeslut av en behörig
myndighet i den medlemsstaten innan de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna
skall börja tillämpas.

2. Inträder en fysisk person i en av staten erkänd yrkesförening får detta anses
som ett godkännande genom förvaltningsbeslut av behörig myndighet enligt punkt
1, om inträdet enligt lagstiftningen i den staten ger föreningsmedlemmen rätt
att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna.

Artikel 13

Till dess att de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall börja tillämpas får
en medlemsstat anse sådana yrkesutövare som godkända enligt detta direktiv,
vilka visserligen inte har godkänts genom förvaltningsbeslut av en behörig
myndighet men som dels har samma kvalifikationer i medlemsstaten som de personer
vilka har godkänts genom sådana beslut och dels vid tidpunkten för dessa
godkännanden utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna
på de godkända personernas vägnar.

Artikel 14

1. En medlemsstat får anse sådana revisionsbolag som godkända enligt detta
direktiv, vilka har godkänts genom förvaltningsbeslut av en behörig myndighet i
den medlemsstaten innan de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall börja
tillämpas.

2. Villkoren enligt artikel 2.1 ii b iii och i måste uppfyllas senast inom en
tidsfrist som inte får överstiga fem år räknat från den tidpunkt då de i artikel
30.2 avsedda bestämmelserna skall börja tillämpas.

3. Fysiska personer som till dess de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall
börja tillämpas utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna
handlingarna för ett revisionsbolags räkning, får därefter meddelas tillstånd
att fortsätta att utföra sådan revision även om de inte uppfyller alla villkor i
detta direktiv.

Artikel 15

Intill ett år efter den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna
skall börja tillämpas får de yrkesutövare som inte har godkänts genom
förvaltningsbeslut av en behörig myndighet, men som i en medlemsstat ändå har
rätt att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna och
som faktiskt har utfört sådan revision fram till den nämnda tidpunkten,
godkännas av medlemsstaten enligt detta direktiv.

Artikel 16

I ett år räknat från den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna
skall börja tillämpas får medlemsstaterna vidta övergångsåtgärder för att
reglera förhållandena för sådana yrkesutövare som efter denna tidpunkt har kvar
rätten att revidera årsbokslut i vissa bolagsformer som inte är underkastade
lagstadgad revision, men vilka yrkesutövare till följd av införandet av nya
regler om lagstadgad revision inte kommer att kunna utföra denna revision om
inte särskilda åtgärder vidtas till förmån för dem.

Artikel 17

Artikel 3 skall tillämpas på fall som avses i artikel 15 och 16.

Artikel 18

1. I sex år räknat från den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna
skall börja tillämpas får medlemsstaterna vidta övergångsåtgärder för att
reglera förhållandena för sådana personer som vid nämnda tidpunkt är i färd med
sin teoretiska eller praktiska utbildning, men som då utbildningen avslutas inte
skulle uppfylla de villkor som detta direktiv ställer upp och därför inte skulle
få utföra den lagstadgade revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna för
vilken de har utbildats.

2. Artikel 3 skall tillämpas.

Artikel 19

De i artikel 15 och 16 nämnda yrkesutövarna och de i artikel 18 nämnda
personerna får med avvikelse från artikel 4 godkännas, endast om de enligt
behöriga myndigheters uppfattning är lämpliga att utföra lagstadgad revision av
de i artikel 1.1 angivna handlingarna och har kvalifikationer som är likvärdiga
med dem som innehas av personer som godkänns enligt artikel 4.

Artikel 20

I avvaktan på en senare samordning av den lagstadgade revisionen av
räkenskapshandlingar får en medlemsstat - som inte utnyttjar den i artikel 51.2
i direktiv 78/660/EEG [fjärde direktivet] angivna möjligheten och i vilken stat,
då detta direktiv antas, flera kategorier fysiska personer enligt nationell
lagstiftning är behöriga att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 a
angivna handlingarna - särskilt godkänna fysiska personer som handlar i eget
namn att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 a angivna handlingarna i
bolag som inte överskrider gränserna för två av de tre kriterierna i artikel 27
i direktiv 78/660/EEG [fjärde direktivet], om dessa personer:
a) uppfyller de i artikel 3-19 i detta direktiv ställda villkoren, dock att
nivån för yrkesexamen får vara lägre än vad som krävs enligt artikel4, och
b) redan har utfört lagstadgad revision i det ifrågavarande bolaget, innan
detta överskred gränserna för två av de tre kriterierna enligt artikel 11 i
direktiv 78/660/EEG.
Om bolaget ingår i en grupp av företag vars räkenskaper skall sammanställas
och som överskrider gränserna för två av de tre kriterierna i artikel 27 i
direktiv 78/660/EEG, får dock inte sådana personer utföra lagstadgad revision i
bolaget av de handlingar som anges i artikel 1.1 a i detta direktiv.

Artikel 21

I avvaktan på en senare samordning av den lagstadgade revisionen av
räkenskapshandlingar får en medlemsstat - som inte utnyttjar den i artikel 6.1 i
direktiv 83/349/EEG angivna möjligheten och i vilken stat, då detta direktiv
antas, flera kategorier fysiska personer enligt nationell lagstiftning är
behöriga att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 b angivna
handlingarna - lämna särskilt tillstånd för en person som har godkänts enligt
artikel 20 i detta direktiv att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 b
angivna handlingarna, om på moderbolagets bokslutsdag den grupp av företag vars
räkenskaper skall sammanställas sammanlagt enligt företagens senaste årsbokslut
inte överskrider gränserna för två av de tre kriterierna i artikel 27 i direktiv
78/660/EEG, förutsatt att personen i fråga är behörig att utföra lagstadgad
revision av de i artikel 1.1 a i detta direktiv angivna handlingarna i samtliga
de företag som ingår i sammanställningen.
Artikel 22

En medlemsstat som tillämpar artikel 20 får i fråga om där avsedda personer
tillåta att den i artikel 8 angivna praktiska utbildningen fullgörs hos någon
som enligt den statens lagstiftning har godkänts att utföra sådan lagstadgad
revision som avses i artikel 20 .

AVSNITT III

Yrkesmässig omsorg och oberoende

Artikel 23

Medlemsstaterna skall föreskriva att de personer som har godkänts att utföra
lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna skall utföra
revisionen med yrkesmässig omsorg.

Artikel 24

Medlemsstaterna skall föreskriva att dessa personer inte får utföra en
lagstadgad revision, om de inte är oberoende enligt lagstiftningen i den
medlemsstat som kräver revisionen.

Artikel 25

Artikel 23 och 24 skall även tillämpas på fysiska personer som uppfyller
villkoren i artikel 3-19 och som utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1
angivna handlingarna på ett revisionsbolags vägnar.

Artikel 26

Medlemsstaterna skall säkerställa att godkända personer blir föremål för
lämpliga påföljder om de inte utför revisionen enligt artikel 23, 24 och 25.

Artikel 27

Medlemsstaterna skall säkerställa att i varje fall de aktieägare och andra
delägare i godkända revisionsbolag samt de ledamöter i dessa bolags
förvaltnings-, lednings- och övervakningsorgan, som i en medlemsstat inte
personligen uppfyller villkoren enligt artikel 3-19, inte ingriper i
revisionsarbetet på något sätt som äventyrar oberoendet hos de fysiska personer
som på revisionsbolagens vägnar reviderar de i artikel 1.1 angivna handlingarna.

AVSNITT IV

Offentliggörande

Artikel 28

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att namn och adress för alla fysiska
personer och revisionsbolag som av dem har godkänts att utföra lagstadgad
revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna är offentligt tillgängliga.

2. Därutöver skall följande uppgifter om varje godkänt revisionsbolag vara
offentligt tillgängliga:
a) namn och adress för de fysiska personer som anges i artikel 2.1 b i,
b) namn och adress för aktieägare eller andra delägare i revisionsbolaget,
c) namn och adress för ledamöter i revisionsbolagets företagsledning.

3. I de fall en fysisk person får utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1
angivna handlingarna under de förutsättningar som anges i artikel 20, 21 och 22
skall punkt 1 i denna artikel tillämpas. Därvid skall emellertid anges i vilka
kategorier av bolag och företagsgrupper som en sådan revision får utföras.

AVSNITT V

Avslutande bestämmelser

Artikel 29

Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i direktiv 78/660/EEG
skall även:
a) med förbehåll för artikel 169 och 170 i Romfördraget underlätta en enhetlig
tillämpning av detta direktiv genom regelbundet samråd,särskilt om praktiska
problem i samband med tillämpningen,
b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i detta
direktiv.

Artikel 30

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1988 sätta i kraft de lagar och
andra författningar som behövs för att följa detta direktiv. De skall genast
underrätta kommissionen om det.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda bestämmelserna skall
tillämpas först från den 1 januari 1990.
3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala
bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas
av detta direktiv.

4. Medlemsstaterna skall även till kommissionen överlämna förteckningar över
examina som har anordnats eller erkänts i överensstämmelse med artikel 4.

Artikel 31

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson

Föredragande: statsrådet Heckscher

Regeringen beslutar proposition 1994/95:152 Regler för godkända och
auktoriserade revisorer.

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp-bakomliggande EG-
häver eller regler
upprepar ett
normgivnings-
bemyndigande

Lag om revisorer 13, 29 §§ 384 L 0253
389 L 0048