mg src="http://data.riksdagen.se/fil/GI03152/prop_199495__152_files/prop_199495__152-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>

Regeringens proposition

1994/95:152

Regler för godkända och auktoriserade revisorer ProP-

1994/95:152

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 februari 1995

Ingvar Carlsson

Sten Heckscher

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ny lagstiftning om sådana revisorer
som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision. Lagen innebär
bl.a. att reglerna i EG:s åttonde bolagsdirektiv (84/253/EEG) införlivas
med svensk rätt. I hgen anges de krav på utbildning, praktik, oberoende
ställning m.m. som skall gälla för godkända och auktoriserade revisorer.
Lagen innehåller vidare regler för revisionsbolag.

En ny myndighet inrättas med namnet Revisorsnämnden som skall ha
hand om prövning och tillsyn.

Lagen och den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:152

1      Förslag till riksdagsbeslut................. 5

2     Lagtext ............................ 6

2.1    Förslag till lag om revisorer .......... 6

2.2   Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

om allmänna förvaltningsdomstolar....... 12

2.3   Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370)

om arbetslöshetsförsäkring ............ 14

2.4   Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385)..................... 15

2.5   Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)...................... 18

2.6   Förslag till lag om ändring i lagen

(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag ........................ 19

2.7   Förslag till lag om ändring i försäkrings-
rörelselagen (1982:713).............. 22

2.8   Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354)
om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa

fall, m.m....................... 24

2.9   Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617)...................... 25

2.10  Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)

om ekonomiska föreningar............ 26

2.11  Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)

om utländska filialer................ 29

2.12  Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1610) om kreditmarknadsbolag ..... 30

2.13  Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220)..................... 31

2.14  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015)

om ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse .........................32

3     Ärendet och dess beredning ................33

4     Historik ............................34

5     Gällande ordning .......................35

6    EG:s bestämmelser om revisorer .............37

6.1   Rättsakter som rör revisorer ............37

6.1.1  Etableringsrätt ................37

6.1.2 Bolagsrätt...................37

6.2   EG:s åttonde bolagsdirektiv ............38

7     Utredningsförslag...................... 40  Prop. 1994/95:152

7.1   Revisorsutredningens förslag........... 40

7.2   Arbetsgruppens förslag .............. 42

8     Regeringens förslag till ny revisorslag ......... 43

8.1   Allmänna utgångspunkter............. 43

8.2   Revisorns kompetens................ 45

8.3   Utländska revisorer i Sverige .......... 49

8.4   Oberoendefrågor .................. 50

8.4.1  Entledigande av revisor.......... 50

8.4.2 Revisorns verksamhet........... 52

8.5   Revisionsbolag ................... 54

8.5.1  Ägare i revisionsbolag .......... 54

8.5.2 Registrerade revisionsbolag  ....... 56

8.6   Det disciplinära förfarandet m.m........ 57

8.7   Lekmannarevisorer................. 58

9    Organisation m.m...................... 59

9.1   Ny myndighet för prövning och tillsyn av

revisorer ....................... 59

9.2   Finansiering m.m.................. 63

10   Överklagande m.m..................... 65

11    Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

m.m.............................. 68

12    Författningskommentar ................. 71

12.1  Förslaget till lag om revisorer.......... 71

12.2  Förslaget till lag om ändring  i  lagen

(1971:289) om allmänna förvaltningsdom-
stolar ......................... 79

12.3  Förslaget till lag om ändring i aktiebolags-
lagen (1975:1385) ................. 79

12.4  Förslaget till lag om ändring  i  lagen

(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag ........................ 80

12.5  Förslaget till lag om ändring  i  lagen

(1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m............ 80

12.6  Förslaget till lag om ändring i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar.....  80

12.7  Övriga förslag till ändringar........... 80

Bilagal    Sammanfattning av betänkandet SOU 1993:69 . 81

Bilaga 2    Remissinstanser SOU 1993:69 ........... 90

Bilaga 3    Sammanfattning av promemorian Ds 1994:125 . 91

Bilaga 4    Promemorians lagförslag ..............94                  3

Bilaga 5    Remissinstanser Ds 1994:125 ........... 99

Bilaga 6    Lagrådsremissens lagförslag ........... 100  Prop. 1994/95:152

Bilaga 7     Lagrådets yttrande ................. 125

Bilaga 8    Rådets åttonde direktiv (84/253/EEG)..... 130

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

16 februari 1995 ........................... 141

Rättsdatablad............................. 142

1 Förslag till riksdagsbeslut                          Prop. 1994/95:152

Regeringen föreslår att riksdagen

1.        antar regeringens förslag till

1.1  lag om revisorer,

1.2  lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-
domstolar,

1.3  hg om ändring i hgen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

1.4  hg om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

1.5  hg om ändring i sekretesslagen (1980:100),

1.6 hg om ändring i hgen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag,

1.7  hg om ändring i försäkringsrörelsehgen (1982:713),

1.8  hg om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m.,

1.9  hg om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

1.10 hg om ändring i hgen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

1.11 hg om ändring i hgen (1992:160) om utländska filialer,

1.12 hg om ändring i hgen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

1.13 hg om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

1.14 hg om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse,

2.       till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,

3.       under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium anvisar

ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som föreslagits i
prop. 1994/95:100 bil. 4.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om revisorer

Härigenom föreskrivs1 följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisa-
tion av revisorer, registrering av revisionsbolag, revisorers och revisions-
bolags verksamhet samt tillsyn och disciplinära åtgärder.

2 § I denna lag avses med

1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,

2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,

3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,

4. revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt
10 eller 11 §.

Revisorsnämnden

3 § Frågor om godkännande, auktorisation och registrering prövas av
Revisorsnämnden. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och
revisionsbolag samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Nämnden
skall i sin verksamhet utveckla och främja god revisorssed.

Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.

Godkännande och auktorisation

4 § För att bli godkänd revisor skall sökanden

1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,

2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,

3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-
verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fell, m.m. eller vara underkastad någon motsvarande
rådighetsinskränkning i en annan stat,

4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och

5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.

5 § För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som
anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre
revisorsexamen.

Prop. 1994/95:152

*Jfr rådets direktiv 84/253/EEG (EGT nr L 126, 12.5.1984 s. 20, 384 L 0253),
89/48/EEG (EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16, 389 L 0048).

6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses Prop. 1994/95:152
uppfyllt också av den som

1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra
lagstadgad revision i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet, och

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses
uppfyllt också av den som

1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan
behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, medge en revisor
att under viss tid behålla godkännande eller auktorisation vid bosättning
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Registrering av revisionsbolag

9 § För att bli registrerat revisionsbolag skall ett svenskt handelsbolag
eller aktiebolag

1. driva revisionsverksamhet,

2. uppfylla de särskilda kraven i 10 eller 11 §, och

3. inte vara i konkurs eller likvidation.

10 § För registrering av ett handelsbolag krävs att det av bolagsavtalet
framgår att

1. bolagets verksamhet inte skall omfatta annat än yrkesmässig revision
och därmed förenlig verksamhet, och

2. bolagsmännen skall vara godkända eller auktoriserade revisorer.

Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från
kravet i första stycket 2 beträffande viss bolagsman.

11 § För registrering av ett aktiebolag krävs att det av bolagsordningen
framgår att

1. bolagets verksamhet inte skall omfatta annat än yrkesmässig revision
och därmed förenlig verksamhet,

2. minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar
av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören skall vara
godkända eller auktoriserade revisorer, och

3. styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller
auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av
röstetalet vid sammanträdet.

Vidare krävs för registrering att minst tre fjärdedelar av aktierna med
minst tre fjärdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade
revisorer och att övriga aktier ägs av personer som är verksamma i
bolaget.                                                                                        7

Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från

kraven i första stycket 2 och andra stycket. En majoritet av styrelseleda- Prop. 1994/95:152
mötema och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid vara
godkända eller auktoriserade revisorer och mer än hälften av aktierna och
röstetalet skall alltid tillkomma godkända eller auktoriserade revisorer.

12 § Ett revisionsbolag skall for vaije revisionsuppdrag som bolaget åtar
sig utse en av de i bolaget verksamma revisorerna att vara huvudansvarig
för revisionen. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor, om
det behövs för att uppfylla föreskrift i lag eller annan författning om att
sådan revisor skall utses, och i andra fall auktoriserad eller godkänd
revisor. Bolaget skall utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem
som är huvudansvarig för revisionen.

Revisionsberättelse skall undertecknas av den som är huvudansvarig for
revisionen. Undertecknas berättelsen av flera revisorer, skall det anges
vem som är huvudansvarig.

Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering

13 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden
får meddela närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation och
registrering samt om villkor för verksamheten.

Utövande av revisionsverksamhet

14 § En revisor skall utföra sina uppdrag omsorgsfullt och enligt god
revisorssed.

Revisorn skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser for revisorer.
Om det i annat fall finns någon särskild omständighet som kan rubba
förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisorn
avböja eller avsäga sig uppdraget.

Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även for revisionsbolag.

15 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva annan verksamhet än
revisionsverksamhet om utövandet kan rubba förtroendet till deras
opartiskhet eller självständighet.

Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor eller ett revisionsbolag
meddela förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med
kravet i första stycket. Ett sådant förhandsbesked är, om det vunnit laga
kraft, bindande för nämnden i förhållande till revisorn eller revisions-
bolaget. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid ändrade förutsättningar
eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet
avser.

16 § En revisor får driva revisionsverksamhet endast såsom enskild
näringsidkare eller i handelsbolag eller aktiebolag som inte utövar annan
verksamhet än sådan som är förenlig med en revisors yrkesutövning.

Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige

driver revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska Prop. 1994/95:152
samarbetsområdet även om kravet i första stycket inte är uppfyllt.

17 § En revisor får inte vara anställd hos någon annan än revisor, revi-
sionsbolag eller bolag som avses i 16 §.

Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från
forbudet i första stycket.

Tystnadsplikt

18 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta
för annan, använda uppgifter som han har erhållit i sin yrkesutövning.
Han får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Han skall se till att
biträde till honom iakttar dessa föreskrifter.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).

Säkerhet

19 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller hos
Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som
revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.

Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag från
kravet på försäkring eller säkerhet.

Tillsyn

20 5 Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att låta Revisorsnämnden
vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till
verksamheten samt att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen.

21 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd
omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet,
skall myndigheten underrätta Revisorsnämnden.

Upphävande, varning, straffavgift och erinran

22 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller på annat
sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven avgift
enligt 29 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det
föreligger förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.

Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor,
får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i
stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,
får godkännandet eller auktorisationen upphävas.

Uppkommer fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn
genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs
i ärendet. Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs                    9

revisorn till last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse

i ärendet.

En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst
tjugofemtusen kronor.

23 § Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär
hinder för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla
detta till Revisorsnämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i
sådant fall omprövas.

24 § Bestämmelserna i 22 § gäller även för revisionsbolag. Vad där sägs
om upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället avse
upphävande av registrering.

Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller
om det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär
hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till Revisors-
nämnden. Registreringen skall i sådant fall omprövas.

25 § Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt
22-24 §§ förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation
eller registrering skall gälla omedelbart.

Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga
kraft, som domstols dom.

överklagande m.m.

26 5 Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.

Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild
lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Vad som sägs i 25 § första stycket gäller även i fråga om domstol.

27 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,
auktorisation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader
efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av
kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat
beslut inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det
anses som om ansökan har avslagits.

Straffansvar

28 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktorise-
rad revisor döms till böter.

Xvgi/ter

29 § Föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden.

Prop. 1994/95:152

10

Register

Prop. 1994/95:152

30 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och revisions-
bolag. Närmare föreskrifter om inrättandet av registret meddelas av
regeringen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande
av revisor skall upphöra att gälla.

2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt äldre be-
stämmelser skall anses som godkänd eller auktoriserad enligt de nya
bestämmelserna.

3. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-
stämmelser skall anses som registrerat enligt de nya bestämmelserna.

4. Den som vid ikraftträdandet genomgår revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor som i denna lag föreskrivs för godkännande av
revisor, får under sex år från den 1 januari 1997 godkännas enligt äldre
bestämmelser under förutsättning att han har genomgått kompletterande
teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.

5. Den som vid ikraftträdandet genomgår revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor som i denna lag föreskrivs för auktorisation av
revisor, får under sex år från den 1 januari 1997 auktoriseras enligt äldre
bestämmelser.

6. Den som avslutat sin revisorsutbildning före den 1 januari 1997 och
inom samma tid ansöker om godkännande eller auktorisation får
godkännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser.

7. Det krav som uppställs i 6 och 7 §§ om särskilt lämplighetsprov
skall fram till den 1 juli 1996 inte gälla för den som under tre år har
underkastats sådan prövotid som avses i 2 § fjärde stycket 2 förordningen
(1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer eller, för tid
efter ikraftträdandet, motsvarande prövotid enligt bestämmelser som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden
meddelar.

8. Ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall
av Kommerskollegium överlämnas till Revisorsnämnden för hand-
läggning. Dessa ärenden skall prövas med tillämpning av nämnda
förordning.

9. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats av Kommers-
kollegium gäller äldre bestämmelser.

11

Prop. 1994/95:152

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 8 och 17 a §§ lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §2

Kammarrätt prövar

1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos domsto-
len,

2.  mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen
(1967:198),

3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den
lagen,

4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11
kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet
eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet,

5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller
därmed jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltnings-

myndighet,

6. ansökningar enligt lagen
(1988:205) om rättsprövning av
vissa förvaltningsbeslut i den ut-
sträckning som är föreskrivet i
den lagen,

7. mål om sådant onödigt
uppehållande av ärende som en-
ligt föreskrift i lag skall prövas
av kammarrätt.

Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

'Lagen omtryckt 1981:1323.

2Senaste lydelse 1995:21.

12

17 a §’

Länsrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunallagen
(1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av en lagfaren
ledamot och två sådana särskilda ledamöter som anges i 17 b §.

Prop. 1994/95:152

Länsrätten är dock domfor utan
de särskilda ledamöterna i sådana
fall som anges i 18 § första stycket
1-3 samt fjärde stycket 6 och 11.

Länsrätten är dock domför utan
de särskilda ledamöterna i sådana
fall som anges i 18 § första stycket
1-3 och 6, andra stycket samt
fjärde stycket 11.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

3Senaste lydelse 1995:21.

13

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 81 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring1 skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:152

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

81 §

En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga
suppleanter för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det
inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat
sätt.

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7
sor.

Minst en av revisorerna skall
vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor. Till revisor kan
utses även ett auktoriserat eller ett
godkänt revisionsbolag. Vid till-
lämpningen av bestämmelserna i
denna lag likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad
revisor och ett godkänt revisions-
bolag, med godkänd revisor.

§ föräldrabalken får inte vara revi-

Minst en av revisorerna skall
vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor. Till revisor kan
utses även ett registrerat revisions-
bolag.

Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om
revisorssuppleanter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

'Lagen omtryckt 1991:1334.

14

2.4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2, 5 och 10 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:152

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

10 kap.

2 §

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-
miska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras for uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auk-
toriserat eller godkänt revisions-
bolag. Vid tillämpning av bestäm-
melserna i detta kapitel likställs
auktoriserat revisionsbolag med
auktoriserad revisor och godkänt
revisionsbolag med godkänd revi-
sor. Bolag som utses till revisor
skall till styrelsen för det bolag
som revisionen avser anmäla vem
som är huvudansvarig för revisio-
nen. Den huvudansvarige skall i
auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i godkänt
revisionsbolag auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna
i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor kan även utses ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 4, 12 och 15 §§ i
detta kapitel tillämpas på den hu-
vudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

5 §

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett
honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om
revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt
honom.

‘Lagen omtryckt 1993:150.

15

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till länsstyrelsen. Revisorn skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som i 10 § tredje och
fjärde styckena föreskrivs om revi-
sionsberättelse. Avskrift av anmäl-
ningen skall sändas in till registre-
ringsmyndigheten samt överlämnas
till bolagets styrelse.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till registreringsmyndigheten för
registrering och överlämna en
avskrift av anmälningen till bola-
gets styrelse. Revisorn skall i an-
mälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som i 10 § tredje och
ljärde styckena föreskrivs om
revisionsberättelse. Registrerings-
myndigheten skall översända en
avskrift av anmälningen till skatte-
myndigheten.

Prop. 1994/95:152

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder
enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej
suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den åter-
stående mandattiden tillsättes.

Upphör revisors uppdrag, som
gäller tills vidare, vid annan tid-
punkt än vid slutet av ordinarie
bolagsstämma, gäller vad som
föreskrivs i tredje stycket.

10 §2

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovis-
ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats
sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna
ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin
berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,
som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller
verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande
direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall
det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla
uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställ-

16

2Senaste lydelse 1994:210.

ande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela Prop. 1994/95:152
upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att

bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-
gen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna
genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt

12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt
uttalande angående festställandet av balansräkningen och resultaträk-
ningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträff-
ande koncernen. Bestämmelserna i första - tredje och sjätte styckena äger
motsvarande tillämpning.

Om anmälan har gjorts enligt 5 §
tredje eller femte stycket, skall
revisor till revisionsberättelsen fo-
ga avskrift av anmälningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

17

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

Prop. 1994/95:152

2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap

12 §

Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om
disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur
samfundet för uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som
uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller i
ärende om auktorisation eller
godkännande av revisor eller revi-
sionsbolag, om disciplinärt ingri-
pande mot revisor eller revisions-
bolag, som har erhållit auktorisa-
tion eller godkännande, eller om
upphävande av auktorisation eller
godkännande. Sekretessen enligt
detta stycke gäller inte beslut i
ärendet.

Motsvarande sekretess gäller i
ärende om godkännande eller
auktorisation av revisor eller regi-
strering av revisionsbolag, om
disciplinärt ingripande mot god-
känd eller auktoriserad revisor
eller registrerat revisionsbolag
eller om upphävande av godkän-
nande, auktorisation eller registre-
ring. Sekretessen enligt detta
stycke gäller inte beslut i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden, vilka har
anhängiggjorts fore ikraftträdandet.

‘Lagen omtryckt 1992:1474.

18

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 5 och 10 §§ lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §'

Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall.
Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller
godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs
eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken kan inte vara revisor.

Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den
årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av
uppdraget.

Till revisorer kan även utses
auktoriserade eller godkända re-
visionsbolag. Vid tillämpningen
av bestämmelserna i detta kapitel
likställs auktoriserade revisions-
bolag med auktoriserade revi-
sorer och godkända rewisions-
bolag med godkända revisorer.
Ett bolag som utses till revisor
skall till den ärsredovisnings-
skyldige anmäla vem som är
huvudansvarig för revisionen. I
ett auktoriserat revisionsbolag
skall den huvudansvarige vara
auktoriserad revisor; i ett god-
känt revisionsbolag skall han
vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 4 §
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor kan även utses ett
registrerat revisionsbolag. Be-
stämmelser om vem som kan
vara huvudansvarig för revisio-
nen och om underrättelseskyl-
dighet finns i 12 § lagen
(1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 4 § i detta kapitel
tillämpas på den huvudansvarige.

Prop. 1994/95:152

'Senaste lydelse 1992:1249.

19

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets Prop. 1994/95:152
revisorer, om det kan ske.

5 §2

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den års-
redovisningsskyldige samt, om revisorn har utsetts av någon annan, hos
denne.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till länsstyrelsen. Revisorn skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som i 10 § tredje och
fjärde styckena föreskrivs om
revisionsberättelse. Avskrift av an-
mälningen skall överlämnas till den
som svarar för förvaltningen av
företagets angelägenheter.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till Patent- och registreringsverket
för registering och överlämna en
avskrift av anmälningen till den
som svarar för förvaltningen av
företagets angelägenheter. Revi-
sorn skall i anmälningen lämna en
redogörelse för iakttagelserna vid
den granskning som han har utfört
under den del av löpande räken-
skapsår som hans uppdrag har
omfattat. För anmälningen gäller i
tilllämpliga delar vad som i 10 §
tredje och fjärde styckena före-
skrivs om revisionsberättelse. Pa-
tent- och registreringsverket skall
översända en avskrift av anmäl-
ningen till skattemyndigheten.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något
hinder for att han skall vara revisor och om det inte finns någon supp-
leant, skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter
vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandatti-
den.

Upphör revisors uppdrag som
gäller tills vidare, gäller vad som
föreskrivs i tredje stycket.

10 §’

Revisorn skall för vaije räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv

2Senaste lydelse 1984:946.

3Senaste lydelse 1994:213.

20

månad efter räkenskapsårets utgång.                                    Prop. 1994/95:152

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredo-
visningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-
ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall
revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i före-
tagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisom kan
även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa
till den årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisom funnit att
företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördstagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisom genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

I ett moderföretag skall revisom avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 5 §
tredje eller femte stycket, skall
revisor till revisionsberättelsen
foga avskrift av anmälningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

21

Prop. 1994/95:152

2.7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen
(1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

10 kap.

3 §'

Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller
efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall tillåter
något annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad
eller godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i
konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses aukto-
riserade eller godkända revisions-
bolag. Vid tillämpningen av be-
stämmelserna i detta kapitel lik-
ställs auktoriserade revisionsbolag
med auktoriserade revisorer och
godkända revisionsbolag med god-
kända revisorer. Ett bolag som ut-
ses till revisor skall till styrelsen
för det bolag som revisionen avser
anmäla vem som är huvudansvarig
för revisionen. I ett auktoriserat
revisionsbolag skall den huvudan-
svarige vara auktoriserad revisor
och i ett godkänt revisionsbolag
auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 och 13 §§
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 5 och 13 §§ i detta
kapitel tilllämpas på den huvudan-
svarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

'Senaste lydelse 1992:1241.

22

4 §

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-
serad revisor eller godkänd revisor, om

1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller

2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda ba-
lansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns-
belopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive
räkenskapsår.

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-
serad revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det angivna basbeloppet.

Prop. 1994/95:152

Regeringen eller efter regering-
ens bemyndigande kommerskolle-
gium kan i fråga om bolag som
avses i andra stycket förordna att
en viss godkänd revisor får utses i
stället för en auktoriserad revisor.
Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om bolag som avses i andra
stycket förordna att en viss god-
känd revisor får utses i stället för
en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.

Första - tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern,
om koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balans-
omslutningen enligt fastställda koncembalansräkningar för de två senaste
räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första eller andra
stycket.

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter
gäller även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i
denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

23

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om
förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkes-
mässig rådgivning i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:152

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Talan om förbud enligt 3 § förs av allmän åklagare vid tingsrätt.
Angående utredningen och förfarandet i sådana mål skall, om inte annat
föreskrivs i denna hg, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är
föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket är stadgat
fängelse i högst ett år.

Talan mot en advokat får väckas
endast efter hörande av Sveriges
advokatsamfund. Talan mot en
auktoriserad eller godkänd revisor
får väckas endast efter hörande av
kommerskollegium.

Talan mot en advokat får väckas
endast efter hörande av Sveriges
advokatsamfund. Talan mot en
godkänd eller auktoriserad revisor
får väckas endast efter hörande av
Revisorsnämnden.

Bestämmelserna i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas
vid förbudstalan.

Talan om förbud skall väckas inom fem år från det att brottet begicks.

Denna hg träder i kraft den 1 juli 1995.

24

2.9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) skall
ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:152

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §'

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett
auktoriserat eller ett godkänt revi-
sionsbolag. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel
likställs ett auktoriserat revisions-
bolag med auktoriserad revisor och
ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som
utses till revisor skall till bankens
styrelse anmäla vem som är huvud-
ansvarig för revisionen. Den hu-
vudansvarige skall i ett
auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i ett
godkänt revisionsbolag auktorise-
rad eller godkänd revisor. Be-
stämmelserna i 5 § om behörighet
och i 13 § om rätt att närvara på
stämma tillämpas på den huvudan-
svarige.

Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer.
Bestämmelserna i 5 § om behörig-
het och i 13 § om rätt att närvara
på stämma tillämpas på den hu-
vudansvarige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

25

Senaste lydelse 1990:1301.

Prop. 1994/95:152

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 8 och 13 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §‘

Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fåll tillåter annat.
Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller
godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs
eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett
auktoriserat eller ett godkänt revi-
sionsbolag. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel
likställs ett auktoriserat revisions-
bolag med auktoriserad revisor och
ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som
utses till revisor skall till styrelsen
för den förening som revisionen
avser anmäla vem som är huvudan-
svarig för revisionen. Den huvud-
ansvarige skall i ett auktoriserat
revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i ett godkänt revisions-
bolag auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 7 och 15
§§ tillämpas på den huvudansvari-
ge-

Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 7 och 15 §§ i detta
kapitel tillämpas på den huvudan-
svarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revi-
sorer, om det kan ske.

'Senaste lydelse 1992:1242.

26

8§                               Prop. 1994/95:152

Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har
utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och,
om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den
som har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till länsstyrelsen. Revisom skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs i 13 §
tredje och fjärde styckena om
revisionsberättelse. Avskrift av
anmälningen skall överlämnas till
föreningens styrelse.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till registreringsmyndigheten för
registrering och överlämna en
avskrift av anmälningen till före-
ningens styrelse. Revisom skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs i 13 §
tredje och fjärde styckena om
revisionsberättelse. Registrerings-
myndigheten skall översända en
avskrift av anmälningen till skatte-
myndigheten.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det
inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en
ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

Upphör revisors uppdrag, som
gäller tills vidare, vid annan tid-
punkt än vid slutet av ordinarie
föreningsstämma, gäller vad som
föreskrivs i tredje stycket.

13 §2

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-
visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-

2Senaste lydelse 1994:217.

27

ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall reviso- Prop. 1994/95:152
rema ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för-
summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelsele-
damot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot
eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna
lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelsele-
damöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt
i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela med-
lemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag for preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-
gen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts
fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsbe-
rättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte
styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 §
tredje eller femte stycket, skall
revisor till revisionsberättelsen fo-
ga avskrift av anmälningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

28

Prop. 1994/95:152

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1992:160) om utländska filialer
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

12

Verkställande direktörens för-
valtning och filialens räkenskaper
skall granskas av auktoriserad eller
godkänd revisor. Till revisor kan
även utses auktoriserat eller god-
känt revisionsbolag. Dessutom kan
revisorssuppleant utses. Verkstäl-
lande direktören skall se till att
revisor utses och att denne inom
tre månader efter räkenskapsårets
slut för granskning får redovis-
ningshandlingarna i original eller
bestyrkt kopia.

Föreslagen lydelse

§

Verkställande direktörens för-
valtning och filialens räkenskaper
skall granskas av auktoriserad eller
godkänd revisor. Till revisor kan
även utses ett registrerat revi-
sionsbolag. Dessutom kan revisors-
suppleant utses. Verkställande
direktören skall se till att revisor
utses och att denne inom tre måna-
der efter räkenskapsårets slut för
granskning får redovisningshand-
lingarna i original eller bestyrkt
kopia.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

29

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kredit-
marknadsbolag skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:152

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

I ett kreditmarknadsbolag skall
minst en av bolagsstämman utsedd
revisor vara auktoriserad revisor
eller auktoriserat revisionsbolag.

I ett kreditmarknadsbolag skall
minst en av bolagsstämman utsedd
revisor vara auktoriserad revisor.
77// revisor kan utses även ett regi-
strerat revisionsbolag. Bestämmel-
ser om vem som kan vana huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

30

2.13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Prop. 1994/95:152

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt
arten och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgör-
ande.

Till revisor kan även ett auktori-
serat eller godkänt revisionsbolag
utses. Vid tillämpningen av be-
stämmelserna i detta kapitel lik-
ställs ett auktoriserat revisions-
bolag med auktoriserad revisor och
ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som
utses till revisor skall till den stif-
telse som revisionen avser anmäla
vem som är huvudansvarig för
revisionen. Den huvudansvarige
skall i ett auktoriserat revisions-
bolag vara auktoriserad revisor
och i ett godkänt revisionsbolag
vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 6 §
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor kan även ett registre-
rat revisionsbolag utses. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 6 § i detta kapitel
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer
utses, om det kan ske.

31

Prop. 1994/95:152

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om
ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:2015) om ändring i
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §‘

Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Bolaget skall ha en verkställande direktör.

I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor eller
auktoriserat revisionsbolag.

I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor. 77//
revisor kan utses även ett regi-
strerat revisionsbolag. Bestämmel-
ser om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om un-
derrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer.

Ett värdepappersbolag skall ha sitt huvudkontor i Sverige.

‘Senaste lydelse 1994:2015.

32

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen bemyndigade den 2 april 1992 chefen för Näringsdeparte-
mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera den
författningsreglering som behövs för sädana revisorer som har särskild
behörighet att utföra lagstadgad revision samt att göra en översyn av den
prövning och tillsyn m.m. som krävs för denna verksamhet. Uppdraget
motiverades bl.a. av EES-avtalets krav på införlivande av de regler för
revisorer som finns i EG:s åttonde bolagsdirektiv.

Utredningen (dir. 1992:42), som antog namnet Revisorsutredningen,
överlämnade den 1 juli 1993 betänkandet Revisorerna och EG (SOU
1993:69). Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N94/377).

Frågor som nära berör reglerna för revisorer bereds också i Aktiebo-
lagskommittén (Ju 1990:08, dir. 1990:46) som har till uppgift att föreslå
de lagändringar som behövs med hänsyn till den pågående europeiska
integrationen. Regeringen har i tilläggsdirektiv till aktiebolagskommittén
(dir. 1992:18) begränsat kommitténs uppdrag så att det inte omfattar
anpassningen till EG:s fjärde (om årsredovisning), sjunde (om koncern-
redovisning), åttonde (om godkännande av revisorer) och elfte bolags-
direktiv (om redovisning i filialer).

Kommittén for översyn av redovisningslagstiftningen (Ju 1991:07, dir.
1991:71) har vidare till uppgift att överväga vilka lagändringar och andra
åtgärder som är påkallade för att anpassa redovisningslagstiftningen till
EG-rätten och den snabba utvecklingen på redovisningsområdet.
Kommittén har i tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) fått till uppgift att se över
de rättsakter som rör redovisningsfrågor, d.v.s. det fjärde, sjunde och
elfte bolagsdirektivet. I det sammanhanget uttalade regeringen samtidigt
att EG:s regler om godkännande av revisorer skulle utredas i särskild
ordning.

Regeringen uttalade i 1992 och 1993 års budgetpropositioner (prop.
1991/92:100, bilaga 4 och prop. 1992/93:100, bilaga 4) att Kommers-
kollegium bör renodlas som handelspolitisk myndighet och uppdrog i
april 1993 åt Statskontoret att utreda frågan om ändrad organisationstill-
hörighet m.m. för Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet till
vilket område hör bl.a. revisorsverksamheten. Statskontoret presenterade
sina förslag i oktober 1993 i rapporten (1993:30) Kommerskollegiums
näringsrättsliga verksamhet - ändrad organisationstillhörighet.

I anslutning till de organisatoriska övervägandena i fråga om Kom-
merskollegiums verksamhet beslutade regeringen den 10 mars 1994 att
inom Näringsdepartementet inrätta en interdepartemental arbetsgrupp för
utredning av ett privat system for auktorisation, godkännande och tillsyn
av revisorer.

Riksdagen uttalade som sin syn vid behandling av prop. 1993/94:138
Kommerskollegium m.m. (bet. 1993/94:NU20, rskr. 19993/94:261) att
staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande

Prop. 1994/95:152

33

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

samt tillsyn av revisorer och att det ankommer på regeringen att bedöma Prop. 1994/95:152
vilken statlig myndighet som är bäst lämpad att svara for de nämnda
uppgifterna.

Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att överlämna riksdagens
skrivelse med näringsutskottets betänkande till arbetsgruppen för frågan
om ett privat auktorisations- och tillsynssystem för revisorer. Arbets-
gruppen lämnade sina forslag i promemorian Ds 1994:125 Tillsyn över
revisorer i november 1994. En sammanfattning av promemorian och
promemorians forfattningsförslag finns i bilagorna 3 och 4.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N93/1502).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 januari 1995 att inhämta Lagrådets yttran-
de över de lagförslag som finns i bilaga 6.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter.
Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen
kommer att behandla Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.

Efter lag råd sgranskningen har gjorts en justering av 17 a § i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och en följdändring i
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Lagrådets hörande i dessa
delar skulle sakna betydelse på grund av frågornas enkla beskaffenhet.

4 Historik

I Sverige startade diskussionen om en professionalisering av revisorskå-
ren under slutet av 1800-talet. Bakgrunden var bl.a. att ett ökat antal
förskingringar och bedrägerier hade väckt tvivel om effektiviteten i
dåtidens revision.

Svenska Revisorsamfundet SRS bildades år 1899 i syfte att höja yrkes-
revisoremas och räkenskapsföramas anseende. Målsättningen var att
ställa en kår skickliga, pålitliga och oberoende revisorer och räken-
skapsförare till allmänhetens förfogande för revision och redovisning. För
att nå målet ställde samfundet upp bestämda krav på utbildning och
praktisk erfarenhet for den som skulle vara revisor. Samfundet utövade
en kontrollerande verksamhet över att medlemmarna även uppfyllde
ställda krav.

Stockholms handelskammare började auktorisera revisorer år 1912. År
1917 fick samtliga handelskammare i riket statlig behörighet och rätt att
anta auktoriserade revisorer. För att erhålla auktorisation som revisor
krävdes bl.a. att sökanden hade avlagt ekonomisk examen vid handels-
högskola samt genomgått väl vitsordad tjänstgöring hos auktoriserad
revisor. Den teoretiska utbildningen omfattade två år och den praktiska

34

tjänstgöringen som regel fem år. Vidare uppställdes krav på att auktori- Prop. 1994/95:152
serad revisor inte fick idka handels- eller agenturrörelse eller driva och
delta i ledningen av affärsföretag m.m.

En ny kategori revisorer, benämnda ”godkända granskningmän” ska-
pades år 1930. Handelskamrama avsåg därigenom att öka tillgången på
personer som var kompetenta att utöva revision. Till skillnad från de
auktoriserade revisorerna fick de godkända granskningsmännen utöva
revision som bisyssla. De fick således utöva även annan verksamhet än
revisionsverksamhet. Kraven på teoretisk utbildning och praktik ställdes
inte heller lika högt på dessa revisorer som på de auktoriserade reviso-
rerna.

I Auktorisationsutredningens betänkande (Ds H 1971:3) Formerna för
auktorisation av revisorer m.m. föreslogs bl.a. att auktorisationsför-
farandet skulle överföras till staten och att det under hand utvecklade
systemet med två kategorier revisorer skulle behållas.

Riksdagen beslutade på grund av förslag från regeringen (prop.
1973:26, NU1973:23) att ett system för statlig auktorisation skulle
inforas. Uppgiften att auktorisera revisorer och godkänna gransknings-
män, som ombesöijts av handelskamrama sedan början av 1910-talet,
upphörde därmed och överfördes från och med den 1 juli 1973 till
Kommerskollegium.

För auktorisation och godkännande som revisor uppställdes formella
krav beträffande utbildning och praktik. De utbildningskrav som tidigare
uppställts i handelskamramas revisorsstadgor upptogs i mer eller mindre
oförändrat skick i den nya förordningen (1973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer och i de närmare föreskrifter och anvisningar
Kommerskollegium meddelade i revisorskungörelsen (KFS 1973:6).

Kåren kvalificerade revisorer, som är den gemensamma benämningen
på godkända och auktoriserade revisorer, ökar stadigt. Tillväxten var
kraftig under 1980-talet. För tio år sedan fanns det totalt ca 2 000 kvali-
ficerade revisorer, varav 44 procent auktoriserade och 56 procent god-
kända revisorer. I juni 1994 fannns det 4 356 kvalificerade revisorer
varav 49 procent godkända och 51 procent auktoriserade revisorer. Båda
revisorskategoriema har således ökat kraftigt och ökningen har varit
störst för de auktoriserade revisorerna.

5 Gällande ordning

Revisionsplikt åvilar i huvudsak aktiebolag, ekonomiska föreningar,
banker och försäkringsbolag samt vissa handelsbolag. För aktiebolag
föreskrivs i aktiebolagslagen (1975:1385) att minst en av bolagsstämman
utsedd revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Större bolag
och alla börsnoterade företag skall alltid ha en auktoriserad revisor. Ett
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag kan utses i stället för auktorise-
rad respektive godkänd revisor.

Regeringen har med stöd av lagen (1975:86) med bemyndigande att                 35

meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisor som

nämnts meddelat närmare bestämmelser om revisorer i förordningen Prop. 1994/95:152
(1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer (revisors-
förord ningen).

För auktorisation krävs ekonomexamen eller motsvarande utbildning pä
högskolenivå samt 5 års yrkeserfarenhet.

För godkännande krävs en mindre omfattande utbildning på högskole-
nivå samt 5 års yrkeserfarenhet. Revisom skall dessutom vara känd för
redbarhet och även i övrigt anses lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Auktorisation och godkännande meddelas för en tid av 5 år.

För godkända och auktoriserade revisorer gäller enligt revisorsför-
ordningen anställnings- och rörelseförbud. Bestämmelsen innebär att
godkänd eller auktoriserad revisor inte får driva eller delta i ledningen
av affärsverksamhet. Han får inte heller vara anställd hos annan än
godkänd eller auktoriserad revisor, godkänt eller auktoriserat revisions-
bolag, bolag som avses i 9 § revisorsförordningen eller juridisk person
som Kommerskollegium särskilt har godtagit. Tillsynsmyndigheten kan
medge undantag från förbudet.

Endast auktoriserad revisor får vara aktieägare i auktoriserat revi-
sionsbolag som drivs i form av aktiebolag eller vara delägare i auktori-
serat revisionsbolag som drivs i form av handelsbolag. I godkända
aktiebolag och godkända handelsbolag får endast auktoriserade eller
godkända revisorer vara aktieägare eller delägare. Möjlighet till undantag
finns men denna möjlighet har tillämpats mycket restriktivt. Genom
föreskrifter av Kommerskollegium är den tillåtna ägarkretsen också
begränsad till auktoriserade eller godkända revisorer om dessa driver
revisionsverksamhet i form av aktiebolag eller handelsbolag utan att
bolaget är auktoriserat eller godkänt.

De disciplinära åtgärder som kan komma i fråga enligt revisorsför-
ordningen är upphävande av auktorisation eller godkännande och med-
delande av varning.

Till sitt förfogande i tillsynsverksamheten har Kommerskollegium en
rådgivande nämnd för revisorsfrågor. Nämnden, som konsulteras i
principiellt viktiga eller komplicerade ärenden, består av representanter
för revisorsorganisationema, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
och Svenska Revisorsamfundet SRS, samt företrädare för olika myndig-
heter och organisationer.

Kostnaderna for Kommerskollegiums verksamhet på revisorsområdet
täcks i princip av avgifter som tas ut i samband med prövningen av
ansökningar om auktorisation och godkännande. Avgiften är för närva-
rande 4 200 kronor.

Revisorsorganisationemas branschorganisationer har egna disciplin-
nämnder vars tillsynsverksamhet ytterst rör medlemsskap i föreningen.
Detta innebär att ett disciplinärende kan komma att behandlas både hos
Kommerskollegium och inom branschorganisationerna.

36

6 EG:s bestämmelser om revisorer

6.1 Rättsakter som rör revisorer

Till den sekundära EG-rätten räknas fem typer av rättsakter, nämligen
förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden (artikel
189 i Romfördraget). De rättsakter EG utfärdat rörande revisorer utgörs
uteslutande av direktiv och rör etableringsrätt och bolagsrätt.

6.1.1 Etableringsrätt

För att möjliggöra för medborgare i medlemsstaterna att utöva ett yrke,
antingen som egen företagare eller anställd, i en annan medlemsstat än
den där de har förvärvat sina yrkesmässiga kvalifikationer har år 1988
antagits ett direktiv, rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988
om en generell ordning for erkännande av examensbevis över behörig-
hetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (ut-
bildningsdirektivet). Direktivets syfte är att avskaffa de hinder för fri
rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna, som
nationella krav på examensbevis för att utöva ett visst yrke utgör.

Regeringen beslutade hösten 1992 med anledning av det nämnda
direktivet om ändringar i förordningen (1973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer avseende bosättningskrav för auktoriserade och
godkända revisorer samt krav i fråga om examensbevis utfärdade i ett
annat EES-land. Ändringarna, som trädde i kraft samtidigt med
EES-avtalet den 1 januari 1994, innebär att det tidigare kravet på bo-
sättning i Sverige för auktoriserade och godkända revisorer sträckts ut till
att omfatta bosättning i EES-området. En statligt organiserad eller
godkänd yrkesexamen i stat inom EES-området har vidare jämställts med
den utbildning - såväl teoretisk som praktisk - som fordras i Sverige för
auktorisation som revisor.

6.1.2 Bolagsrätt

Direktiven på bolagsrättens område är med ett undantag begränsade till
att avse kapitalassociationer. Enkla bolag, handelsbolag och andra per-
sonassociationer har lämnats utanför harmoniseringsarbetet.

För att skapa likvärdiga möjligheter för aktieägare, borgenärer och
andra intressenter i medlemsstaterna att erhålla information om ett
bolags finansiella ställning, antogs ett fjärde bolagsdirektiv, rådets fjärde
direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i
fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (årsbokslutsdirektivet).
Direktivet som avser aktiebolag syftar till att harmonisera reglerna
rörande årsbokslut och förvaltningsberättelse. Det övergripande kravet är
att årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets resultat och
ställning. Därför föreskrivs i direktivet obligatoriska former för att ställa
upp balans- och resultaträkning liksom enhetliga regler för värdering och

Prop. 1994/95:152

37

tilläggsinformation. Direktivet innehåller även regler om revision..        Prop. 1994/95:152

Genom två nya direktiv, rådets direktiv 90/604/EEG av den 8 novem-
ber 1990 om ändring i direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv
83/349/EEG om sammanställd redovisning i fråga om undantag for små
och medelstora bolag samt i fråga om offentliggörande av bokslut i ecu
och rådets direktiv 90/605/EEG av den 8 november 1990 om ändring av
tillämpningsområdet för direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv
83/349/EEG om sammanställd redovisning, genomfördes vissa ändringar
i det fjärde direktivet. Direktiv 90/604/EEG innebar bl.a. lättnader i
redovisningskraven för små och medelstora företag. Direktiv 90/605/
EEG utsträckte tillämpningsområdet för det fjärde direktivet, årsboksluts-
direktivet, till att omfatta också handels- och kommanditbolag vilkas
samtliga obegränsat ansvariga delägare är företag med begränsat delägar-
ansvar.

Förslag till ett femte bolagsdirektiv har lämnats år 1972 (O.J. 72/C
131/49) och år 1983 (O.J. 83/C 240/2). I direktivet som vanligen kallas
strukturdirektivet, lämnades förslag om hur bolagen skall organiseras.
Det är här närmast fråga om hur lednings- och kontrollorganen i bolagen
skall regleras. I det senast lämnade förslaget ges medlemsstaterna bl.a.
möjlighet att välja mellan två organisationsformer. Den första organisa-
tionsformen innebär att i vaije bolag skall finnas ett lednings- och ett
kontrollorgan som utses av bolagsstämman. Den andra formen innebär
att det bara skall finnas ett ledningsorgan i bolaget utsett av stämman.
Båda organisationsformerna förutsätter ett från lednings- och kontrollor-
ganet fristående revisorsorgan. I direktivet upptas även utförliga
bestämmelser om revision. Direktivet har ännu ej beslutats.

Det sjunde bolagsdirektivet, rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den
13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd
redovisning (koncemredovisningsdirektivet), anger i vilka fåll koncern-
redovisning skall upprättas och vilka redovisningsmetoder som skall
användas. Det innehåller också bestämmelser om koncemförvaltningsbe-
rättelse, revision och offentliggörande. Direktivet gäller i princip samma
bolagsformer som det fjärde direktivet.

Av det föregående framgår att såväl årsboksluts- som koncemredovis-
ningsdirektivet föreskriver att bokslutet skall granskas av en eller flera
personer som enligt nationell lagstiftning är behöriga att revidera räken-
skaper. Vidare framgår det att även förslaget till strukturdirektiv in-
nehåller utförliga bestämmelser om revision. Nu nämnda direktiv tar inte
ställning till vilka kvalifikationer den skall ha som utför revisionen.

6.2 EG:s åttonde bolagsdirektiv

EG:s regler för revisorer finns i det åttonde bolagsdirektivet, rådets
åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3
g i fördraget om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad
revision av räkenskaper (revisorsdirektivet). Revisorsdirektivet syftar till
att harmonisera kvalifikationskraven i fråga om de personer som är be-
höriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper, såvitt sådan
revision fordras enligt gemenskapsrätten.

Enligt det fjärde direktivet, det s.k. årsbokslutsdirektivet, skall Prop. 1994/95:152
årsboksluten i vissa företagsformer revideras av en eller flera personer
som är behöriga att företa sådan revision. Genom det sjunde direktivet,
det s.k. koncemredovisningsdirektivet omfattas även koncerners
räkenskaper av en sådan kontroll.

Det åttonde bolagsdirektivet är tillämpligt på aktiebolag och den sär-
skilda bolagsformen utan personligt ansvar som förekommer i många av
EG:s medlemsstater vid sidan av aktiebolaget. Direktivet omfattar också
handels- och kommanditbolag vilkas samtliga obegränsat ansvariga
delägare är företag med begränsat delägaransvar.

I Sverige har, mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv, införts
regler om publika och privata aktiebolag (prop. 1993/94:196, bet.
1993/94:LU32, rskr. 1993/94:422, bet. 1994/95:LU1, rskr. 1994/95:43).

I artikel 11 i fjärde direktivet finns en undantagsregel som möjliggör
undantag från revisionsplikten för små och medelstora företag. Enligt
artikeln kan de bolag undantas som på balansdagen inte överskrider två
av tre gränsvärden, nämligen balansomslutning 2 500 000 ECU, nettoom-
sättning 5 000 000 ECU och medelantalet anställda under räkenskapsåret
50 personer.

Revisorsdirektivet föreskriver att en fysisk person får godkännas att
utföra lagstadgad revision endast om han efter att ha kvalificerat sig for
tillträde till universitetsstudier, genomgått en teoretisk och praktisk
utbildning samt avlagt en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen
som är jämförbar med slutexamen från ett universitet. Detta innebär att
endast sådana personer som är godkända enligt direktivet kan tillåtas
utföra lagstadgad revision.

Den teoretiska utbildningens längd anges inte i direktivet. Utbildnings-
tiden måste dock vara så väl tilltagen att den på ett godtagbart sätt kan
anses omfatta samtliga de ämnesområden som särskilt anges i direktivet.
En normalstudietid på tre år heltid bedöms ligga inom direktivets krav.
Den praktiska utbildningen skall vara minst tre år. Yrkesexamen avser
att pröva den blivande revisorns yrkesmässiga kompetens och skall täcka
både de teoretiska och praktiska kunskaperna. I den mån prövning av de
teoretiska kunskaperna skett exempelvis i en universitetsexamen får
yrkesexamen begränsas till att avse endast den praktiska utbildningen. I
direktivet anges vilka ämnesområden det teoretiska kunskapsprovet
särskilt måste omfatta.

I Sverige saknas en särskild yrkesexamen. De auktoriserade revisorerna
uppfyller i övrigt EG:s utbildnings- och praktikkrav med god marginal.
De godkända revisorernas utbildning är däremot otillräcklig för att nå
upp till direktivets nivå.

Direktivet ställer också krav på att medlemsstaterna säkerställer att
personer som godkänns att utföra lagstadgad revision är oberoende och
utför revisionen med yrkesmässig omsorg. En sådan person får bl.a. inte
utöva någon form av verksamhet som enligt medlemsstatens lagar är
oförenlig med lagstadgad revision.

Enligt direktivet skall en majoritet av ägandet i ett revisionsbolag
tillkomma fysiska personer eller revisionsbolag som uppfyller de upp-                  39

ställda villkoren för godkännande. Ett motsvarande krav gäller för

ledamöterna i ett revisionsbolags förvaltnings- eller ledningsorgan. En Prop. 1994/95:152
majoritet av dem måste uppfylla villkoren för godkännande. Dessa
minimikrav vad gäller ägande och ledning av revisionsbolag är något
mindre stränga än de svenska bestämmelserna.

Det finns inga direkta krav på statlig auktorisation och tillsyn i EG:s
bolagsdirektiv. Under vissa villkor får tillämpningen av bestämmelserna
överlåtas på vissa yrkesföreningar. Medlemsland skall dock säkerställa
att godkända personer blir föremål för lämpliga påföljder om de inte
utfört lagstadgad revision med yrkesmässig omsorg och oberoende.

I revisorsdirektivet finns också alternativa övergångsbestämmelser för
redan yrkesverksamma revisorer eller personer som påbörjat sin ut-
bildning och som inte uppfyller direktivets kompetenskrav.

7 Utredningsförslag

7.1 Revisorsutredningens förslag

Den första delen i utredningens förslag har sin utgångspunkt i införli-
vandet av EG-rätten. I den delen har utredningen föreslagit den för-
fattningsreglering som behövs för att uppfylla de kvalifikationskrav m.m.
som ställs upp i EG:s åttonde bolagsdirektiv, det s.k. revisorsdirektivet,
för att personer (fysiska personer och revisionsbolag) skall få godkännas
att utföra lagstadgad revision av räkenskaper. Direktivens kvalifikation-
skrav har emellertid inte bara föranlett överväganden i fråga om
revisorsutbildning utan även om den nuvarande uppdelningen av revisorer
i två kategorier, auktoriserade och godkända revisorer, bör behållas samt
frågan om hur de s.k. lekmannarevisorema skall behandlas. Ett annat
förslag berör det s.k. utbildningdirektivet, d.v.s. vilka krav Sverige skall
ställa på en utländsk revisor från en annan stat inom EES-området som
vill utöva revisorsyrket i Sverige.

Utredningen föreslår att man behåller den ordning som gäller i dag
med två kategorier av revisorer och att de godkända revisorerna skall ha
kompetens enligt den miniminivå som föreskrivs i direktivet, d.v.s. tre
års teoretisk utbildning på universitetsnivå och minst tre års praktisk
utbildning. Kraven för de auktoriserade revisorerna höjs jämfört med
dagens krav till fyra års teoretisk utbildning på universitetsnivå och minst
fem års praktisk utbildning, varav minst två år skall avse stora eller
svårreviderade företag. Utredningen pekar också på möjligheten att höja
gränsen för vilka bolag som får revideras av godkänd revisor.

Utredningen konstaterar att det system med möjlighet att komplettera
de kvalificerade revisorerna med annan typ av revisor s.k. lekmannare-
visorer inte längre är möjligt då lagstadgad revision av bolags och vissa
andra företags årsbokslut m.m. får utföras endast av sådana personer som
uppfyller direktivets kvalifikationskrav. Man kommer till slutsatsen att
nuvarande möjlighet att utse andra revisorer än sådana som auktoriserats
eller godkänts upphör när det gäller associationer som regleras av
gemenskapsrätten.

Utredningen föreslår med utgångspunkt från det s.k. utbildningsdirek-                  40

tivet att den prövotid som en utländsk revisor skall genomgå för att Prop. 1994/95:152
kunna bedriva revisionsverksamhet i Sverige, ersätts med ett lämplig-
hetsprov så snart detta är praktiskt möjligt.

Den andra delen av förslagen rör frågor om revisorernas oberoende
ställning.

Utredningen har här begränsat sina förslag angående revisors obe-
roende i förhållande till Aktiebolagskommitténs och Redovisningskom-
mitténs utredningsuppdrag. Aktiebolagskommittén har att se över frågan
om revisorns oberoende ställning i samband med val av revisor, man-
datperiodens längd samt revisors avgång och entledigande i förtid.

Redovisningskommittén har enligt sina direktiv inte någon uppgift som
tar direkt sikte på oberoendefrågor. Kommittén har dock att se över
revisorernas del i det sanktionssystem som behövs för att upprätthålla
redovisningsnormema.

Revisorsutredningen har därför avgränsat sina förslag till att avse såda-
na aspekter på revisorns oberoende ställning som det ligger under den
enskilde revisorns möjlighet att själv kontrollera eller disponera över.
Den första frågan gäller vilka åtgärder som är möjliga att genomföra i
syfte att stärka den "obekväme" revisorns ställning i förhållande till
företagsledningen.

Den andra frågan berör vilka åtgärder som är möjliga att vidta i syfte
att begränsa revisorns möjligheter att göra sig allt för ekonomiskt be-
roende av en viss klient. Denna fråga har dock inte föranlett något
förslag från utredningen.

Den tredje frågan avser möjligheten att genom att tillåta andra ägare än
revisorer i revisionsbolagen tillföra revisionsbyråerna ytterligare
kompetens på områden som har ett naturligt samband med lagstadgad
revision.

Den fjärde frågan avser förutsättningarna för en liberalisering av det
nuvarande afifarsverksamhetsforbudet för yrkesrevisorer i syfte att skapa
förutsättningar för en något friare utveckling av revisorsbranschen än vad
som i dag är möjligt genom dispensgivning.

Utredningen föreslår i denna del att i de fall en revisors uppdrag
upphör i förtid skall en avskrift av den anmälan som revisom skall sända
till länsstyrelsen också bifogas den tillkommande revisorns revisionsbe-
rättelse. En motsvarande anmälningsskyldighet skall gälla också i de fall
revisorns uppdrag gäller för obestämd tid och uppdraget upphör vid
annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma.

Utredningen anser vidare att man bör mjuka upp kraven på att samtliga
ägare i revisionsbolagen skall vara auktoriserade eller godkända
revisorer. Man föreslår således att i auktoriserade och godkända revi-
sionsbolag, vilka drivs i form av aktiebolag, skall tillåtas andra ägare än
auktoriserade och godkända revisorer. Dessa personer bör dock vara
verksamma i bolaget och ägandet bör begränsas till 25 procent.

Utredningen föreslår också en förändring av det i dag rådande s.k.
affärsverksamhetsförbudet för revisorerna. I stället för ett uttryckligt
förbud för revisorer att delta i affärsverksamhet från vilket tillsynsmyn-
digheten kan ge dispens, föreslår utredningen att regeln ändras så att det                  41

tydligt framgår att en revisor inte får utöva verksamhet som kan rubba

förtroendet till hans opartiskhet eller självständighet som fristående Prop. 1994/95:152
revisor.

Den tredje delen av utredningens forslag har sin grund i regeringens
avsikt att renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet.
I denna del behandlas frågan om vilket organ - annan statlig myndighet
eller privat organisation - som i framtiden skall auktorisera och godkänna
revisorer och revisionsbolag och utöva tillsyn över dem. Andra förslag
i denna del rör disciplinhanteringen.

Utredningen har av olika skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en
privat eller delvis privat lösning. Utredningen anser att Kammarkollegiet
och Patent- och registreringsverket (PRV) är lika lämpliga som myndig-
heter for verksamheten. I valet mellan de två myndigheterna har
utredningen förordat Kammarkollegiet om lokalisering i Sundsvall är det
alternativ PRV kan erbjuda. I annat fall förordas PRV.

Utredningen föreslår också förändringar vad avser det disciplinära
förfarandet och disciplinpåföljder av innebörd att den rådgivande
nämnden skall få en förstärkt ställning och att en ny påföljd kallad
erinran införs.

Fem särskilda yttranden över olika delar av revisorsutredningens för-
slag har lämnats.

7.2 Arbetsgruppens förslag

Den interdepartementala arbetsgrupp som särskilt utrett frågan om hur
auktorisation, godkännande och tillsyn över revisorer skall organiseras
har mot bakgrund av det ursprungliga uppdraget och de uttalanden som
riksdagen senare gjort, i november 1994 i Ds 1994:125 Tillsyn över
revisorer till regeringen redovisat två alternativa förslag. Det ena
förslaget, som förordas av arbetsgruppen, innebär att staten även i
fortsättningen skall svara för prövning och tillsyn av sådana revisorer
som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision. Det andra för-
slaget innebär att verksamheten i stället drivs i stiftelseform där staten
och företrädare för revisorerna är huvudmän. De bägge förslagen skiljer
sig endast i fråga om den juridiska formen för verksamheten d.v.s.
stiftelse eller myndighet. Lagstiftning och förslaget till organisation av
verksamheten är i övrigt desamma.

Arbetsgruppens huvudförslag innebär att en ny myndighet benämnd
Revisorsnämnden inrättas. Nämnden skall enligt förslaget bestå av två
organ, en styrelse och en disciplinnämnd, till vilka skall knytas ett
gemensamt kansli. Arbetsgruppen menar att representanter för revisors-
kåren bör få en förstärkt roll inom ramen för den statliga prövningen och
tillsynen.

Styrelsen föreslås därför bestå av nio personer varav en bör vara
auktoriserad och en godkänd revisor. Övriga sju ledamöter bör vara
personer med skiftande erfarenhet från annan verksamhet som berörs av
revision, t.ex. näringsliv, universitet, myndigheter och/eller verksamhet
som finansanalytiker eller investerare. Styrelsen skall ha hand om frågor
om resursfördelning, styrning och kontroll, avgiftsfrågor samt utbild-

ningsfrågor och andra frågor som kräver en bred överblick, t.ex. regler Prop. 1994/95:152
om jäv och ansvarsförsäkring. Styrelsen skall också besluta om före-
skrifter och avgöra viktiga principiella frågor beträffande ansökningar om
godkännande, auktorisation och registrering, dispensärenden samt
registerhållning och informationsservice.

Arbetsgruppen konstaterar att disciplinärenden jämfört med andra ären-
den kräver en särskild kompetens och en rättssäker och opartisk hand-
läggning som är fristående i förhållande till den övriga ärendehand-
läggningen. Arbetsgruppen anser därför att sådana ärenden bör avgöras
av en särskild disciplinnämnd med ett partsforfarande under ledning av
en person med domarerfarenhet.

Nämnden föreslås bestå av fem ledamöter, varav en godkänd revisor,
en auktoriserad revisor samt två andra ledamöter som genom erfarenhet
från t.ex. näringsliv och myndigheter erhållit god insikt i revisionsverk-
samhet. Ordföranden bör ha domarerfarenhet. Prövningen av disciplin-
ärenden avses bli ett tvåpartsförfarande där styrelsen får ställning som
part. Straffavgift föreslås som en ny påföljd.

Verksamheten föreslås finansieras med avgifter. Avgiften skall delas
upp i en ansökningsavgift om 2 000 kronor och en årlig avgift om 1 200
kronor.

Arbetsgrupppen har övervägt olika alternativ när det gäller huvud-
mannaskapet för Revisorsnämnden. Arbetsgruppen konstaterar att en
självständig myndighet som administrativt samverkar med en annan
myndighet är den bästa lösningen. Man har därvid funnit Kammarkolle-
giet vara lämplig som s.k. värdmyndighet.

Sex särskilda yttranden över arbetsgruppens förslag har lämnats.

8 Regeringens förslag till ny revisorslag

8.1 Allmänna utgångspunkter

Regeringens förslag: Särskild behörighet att utföra lagstadgad
revision skall även i fortsättningen meddelas av staten. Grund-
läggande regler om revisorns kompetens och oberoende ställning
liksom regler om revisionsbolag tas in i en ny lag.

Revisorsutredningens och arbetsgruppens förslag: Revisorsutred-
ningen liksom arbetsgruppen förordar att revisorsverksamheten admini-
streras av en statlig myndighet. Utredningen konstaterar att de fördelar
som kan vara förenade med att välja ett privat alternativ i allt väsentligt
består i att samhället kan avbördas ansvaret för tillsynen. Samtidigt
bedöms en privat lösning som möjlig endast om staten får ett starkt
inflytande i en sådan organisation. Utredningen menar också att ett tungt
vägande skäl mot en privat lösning är att normgivningsmakt inte kan
överlämnas till ett privat rättssubjekt. Arbetsgruppen förordar att en
statlig myndighet skall anförtros uppgifterna mot bakgrund av att revision

43

är en verksamhet som har särskild betydelse för samhället och att verk- Prop. 1994/95:152
samheten innebär myndighetsutövning.

Revisorsutredningen anför att lagform inte är absolut nödvändig för de
materiella bestämmelserna, eftersom det är fråga om en offentligrättslig
reglering som kan delegeras enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Utred-
ningen föreslår i enlighet härmed att de nya bestämmelserna tas in i
revisorsförord ningen.

Arbetsgruppen delar utredningens uppfattning i den konstitutionella
frågan, men har funnit att de grundläggande bestämmelserna ändå bör
ges lagform. Särskilt framhålls att bestämmelser om revisorers tystnads-
plikt kräver lagform. Andra skäl för lagform anser arbetsgruppen ligga
i frågans betydelse för det allmänna och att det tidigare diskuterats om
inte reglerna om godkännande och auktorisation av revisorer skall anses
höra till det primära lagområdet och därmed beslutas av riksdagen (se
prop. 1975:8).

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna förordar att en
statlig myndighet skall administrera prövning och tillsyn av revisorer.
Riksrevisionsverket anser att en grundnivå motsvarande EG:s krav bör
införas och en privat legitimering av de auktoriserade revisorerna bör
övervägas. Statskontoret, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmanna-
förbund, Tjänsteförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Företagarnas Riks-
organisation och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR förordar en
privat tillsyn.

Skälen för regeringens förslag: Vissa remissinstanser har framfört
skäl för att tillsynen över revisorerna bör privatiseras. Dessa anser att hu-
vudmannaskapet för tillsynen bör tillkomma en stiftelse med staten och
de båda revisorsorganisationema som stiftare. Argumenten för en privat
tillsyn är främst att ansvaret för utvecklingen av god revisors- och
revisionssed i första hand åvilar revisorsorganisationema och inte kan
betraktas som en myndighetsuppgift. Man menar att tillsynsorgani-
sationen i sitt arbete till övervägande del är hänvisad till att tillämpa de
principer som revisorskåren utvecklat och kodifierat i form av regler och
rekommendationer. Därför bör också revisorskårens betydelse för detta
arbete godkännas genom att den blir en del av huvudmannaskapet för
organisationen. Ett annat skäl som framförs är att det är en vanlig
ordning i Europa att revisorstillsynen helt eller delvis handhas av revi-
sorernas egna organisationer.

Enligt regeringens uppfattning överväger fördelarna med en statlig
myndighet för revisorstillsynen. Staten och samhället och även närings-
livet har ett stort intresse av en kvalificerad revision i företagen. Detta
intresse har ökat under senare år bl.a. genom behovet av att motverka
den ekonomiska brottsligheten. Behovet av att staten skall besluta om
rättsregler samt ha inflytande över och insyn i verksamheten talar också
för att verksamheten skall bedrivas i statlig regi.

Staten ställer sålunda genom lag krav på att revisionen i vissa företag
skall utföras av kvalificerade revisorer. Kraven motiveras som nämnts av
det allmännas intresse av en kompetent revision bl.a. i kampen mot
ekonomisk brottslighet och skattefusk. Verksamheten ställer också                  44

särskilda krav på oberoende och integritet. Starka skäl talar därmed för

att särskild behörighet att utföra lagstadgad revision även i fortsättningen Prop. 1994/95:152
skall meddelas av staten. En statlig behörighetsprövning tillgodoser även
de krav på rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och trovärdighet som
måste ställas på denna typ av verksamhet.

Regeringen anser dessutom att de eventuella fördelar som kan uppnås
med en privat tillsyn av ovan nämnd modell mycket väl kan tillgodoses
med en statligt organiserad tillsyn. Genom den organisation for tillsynen
som regeringen föreslår (se avsnitt 9.1) får revisorerna möjlighet att med-
verka i tillsynsarbetet med sina erfarenheter och sin kunskap och även
delta i beslutsprocessen.

Prövningen och tillsynen av revisorer innehåller till stora delar moment
av myndighetsutövning och såsom arbetsgruppen framhåller krävs lag-
form för vissa bestämmelser. Regeringen delar mot den bakgrunden
arbetsgruppens bedömning att de grundläggande reglerna bör ges lag-
form.

8.2 Revisorns kompetens

Regeringens förslag: Den statliga prövningen skall som hittills om-
fatta två revisorskategorier som benämns godkänd respektive
auktoriserad revisor. För godkännande krävs utbildning och praktik
motsvarande den miniminivå som överensstämmer med EG:s krav,
nämligen tre års utbildning på universitetsnivå (kandidatexamen
med ekonomisk inriktning) och minst tre års praktisk utbildning.

För auktorisation krävs minst fyra års teoretisk utbildning på uni-
versitetsnivå (kandidat- eller magisterexamen med ekonomisk
inriktning) och minst fem års praktisk utbildning, varav de sista två
åren skall inriktas på revision av betydande svårighetsgrad.

Den teoretiska och praktiska utbildningen för godkännande och
auktorisation skall följas av en examen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.
Utredningen har också som ett alternativ till den akademiska utbild-
ningsvägen föreslagit att det skall finnas en möjlighet att godkännas som
revisor även för den som har en lång praktisk erfarenhet av revisions-
arbete men som saknar akademisk utbildning, en s.k. yrkesinriktad väg.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inga syn-
punkter på eller har ingen erinran mot förslaget. Förslaget tillstyrks bl.a.
av Kommerskollegium, Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket,
Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet Svensk Handel. Före-
ningen Auktoriserade Revisorer FAR avstyrker utredningens förslag i vad
det avser kraven på praktisk utbildning för auktoriserade revisorer. FAR
föreslår att reglerna på denna punkt utformas så att det utöver bolagets
storlek också ställs krav på arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Riks-
revisionsverket, Hovrätten för Västra Sverige, Företagarnas Riks-
organisation, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och Svenska
Revisorsamfundet SRS bland andra avstyrker förslaget och förordar i

45

stället en kategori av revisorer, eventuellt kombinerad med en privat Prop. 1994/95:152
legitimering av mera kvalificerade revisorer. Svenska Revisorsamfundet,
förordar, om systemet med två revisorskategorier behålls, i andra hand
att alla som uppfyller minimivillkoren i revisorsdirektivet bör ha full
behörighet att utföra revision i alla bolag. Ett flertal remissinstanser
avstyrker förslaget om en yrkesinriktad väg för godkännande som revisor
bl.a. Kommerskollegium, Patent- och registreringsverket, Stockholms,
Lunds och Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund och Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR. Dessa anser att revisorsuppgiften är
förenad med stort ansvar och kräver särskild kompetens och att andra
yrken med särskilda kompetenskrav t.ex. läkare och advokater inte har
denna möjlighet. Dessutom måste praktikernas teoretiska kunskaper
prövas i en yrkesexamen vilket skulle medföra mycket höga kostnader.

Skälen för regeringens förslag:

Revisorskategorier m.m.

Utgångspunkten för att införliva revisorsdirektivets regler är som tidigare
nämnts att kraven på teoretisk utbildning för de godkända revisorerna i
Sverige inte uppfyller de krav på teoretisk utbildning som gäller för mini-
mikompetens i EG och att kraven på utbildning for de auktoriserade revi-
sorerna uppfyller kraven med god marginal både vad gäller teori och
praktik. Att i enlighet med utredningens förslag höja kompetensen for de
godkända revisorerna vad gäller teoretisk utbildning är därför nöd-
vändigt. Samtidigt bör kraven på praktisk erfarenhet anpassas till EG:s
nivå. Detta innebär en sänkning av kraven på praktisk erfarenhet från
fem till tre år för denna kategori av revisorer.

Som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen har utredning-
en, i enlighet med direktivet, föreslagit att en möjlighet öppnas att få
revisorskompetens även for den som har en lång praktisk yrkeserfaren-
het. Regeringen delar de kritiska synpunkter mot förslaget som framförts
av flera remissinstanser. Enligt regeringens uppfattning är förslaget
dessutom oklart och det bör inte genomföras.

Eftersom revisorsdirektivet inte ställer krav på ytterligare en nivå kvali-
ficerade revisorer har Sverige härutöver att ta ställning till om den
svenska ordningen med två nivåer av revisorer skall gälla även i fram-
tiden och vilka kompetenskrav som i så fall bör ställas upp for den högre
nivån. Utredningen menar att revision av större bolag är en så viktig
uppgift att en statlig kompetensprövning med krav utöver minimikraven
i EG:s bolagsdirektiv är nödvändig.

Regeringen har den principiella uppfattningen att en statlig kompetens-
prövning på sikt bör kunna begränsas till att ange de minimikrav som
skall ställas på en revisor som har rätt att utföra lagstadgad revision. För
detta talar att den formella kompetensen i hela revisorskåren nu höjs till
följd av att reglerna i revisorsdirektivet införlivas med svensk rätt. Härtill
kommer att ytterligare regler och kompetenskrav kan försvåra rörligheten
över gränserna bland revisorer. De formella kraven på en auktoriserad
revisor blir dessutom med utredningens kompetenskrav allmänt sett väl                 ^6

höga. Om det även i framtiden visar sig finnas behov av en kategori Prop. 1994/95:152
utöver miniminivån, borde den som vissa remissinstanser anfört kunna

prövas i branschens egen regi.

Kompetenshöjningen i revisorskåren kommer emellertid på grund av
övergångsreglerna att få genomslag först på längre sikt. Den statliga
kompetensprövningen bör därför tills vidare, liksom nu, omfatta två
kategorier av revisorer, nämligen godkända och auktoriserade revisorer.
Frågan om den statliga prövningens omfattning bör emellertid tas upp till
förnyad prövning när de nya reglerna fått genomslag och det går att bilda
sig en närmare uppfattning om effekterna av dessa.

Som en följd av kompetenshöjningen i revisorskåren kan det som
utredningen pekat på sättas i fråga om det finns anledning att ändra den
behörighetsbegränsning som i dag gäller för de godkända revisorerna.
Dessa är i dag förhindrade att revidera bolag över viss storlek. De
auktoriserade revisorerna har på motsvarande sätt en ensamrätt på
revision i de större bolagen, men kan självfallet även åta sig uppdrag i
mindre bolag. Det senare är vanligt förekommande.

Reglerna om behörighetsbegränsning för de godkända revisorerna finns
bl.a. i aktiebolagslagen. Regeringen menar att en viss justering av
behörighetsreglerna för de godkända revisorerna är motiverad och bör
genomföras när de nya kompetensreglema böijar få genomslag. En sådan
ändring skulle också underlätta en framtida övergång från det nuvarande
systemet med två kategorier revisorer till en grundnivå i statlig regi.
Regeringen avser att återkomma med ett konkret förslag i denna del
senare.

EG:s bolagsdirektiv ger möjlighet att undanta mindre bolag från revi-
sionsplikt. Frågan har tagits upp av vissa remissinstanser. Aktiebo-
lagskommittén kommer att behandla frågan i ett betänkande som skall
avlämnas under våren 1995.

Utbildningskrav

Den teoretiska utbildning som krävs för en kvalificerad revisor bör in-
nehålla en gemensam kärna av ämnesområden kring vilken olika ut-
bildningsprofiler skall kunna byggas. I den praktiska utbildningen skall
ingå både revision av årsbokslut och koncernbokslut eller av liknande
redovisningshandlingar. Genom kravet på kandidatexamen säkerställs att
den som godkänns har en hög nivå när det gäller teoretiska kunskaper.
Syftet med den avslutande examinationen är att kontrollera att den som
godkänns också har en hög nivå när det gäller förmågan att praktiskt till-
ämpa de kunskaper som behövs för att utföra revision. Tillsynsmyn-
digheten skall ha hand om den särskilda examinationen. De teoretiska
kunskaperna skall inte prövas i denna examen eftersom en prövning av
dessa redan har ägt rum vid universitetet eller högskolan. Utbildning för
auktorisation som revisor skall ske antingen i ett enda steg eller som en
påbyggnad på en examen som godkänd revisor. Den teoretiska ut-
bildningen måste dock motsvara de krav som redogörs för nedan. Den
praktiska utbildningen skall under minst tre år uppfylla de villkor som                  47

ställs for godkännande som revisor. De ytterligare två årens utbildning

bör till övervägande del inriktas på extern revision av stora företag under Prop. 1994/95:152
en auktoriserad revisors ledning. Efter det att den teoretiska och
praktiska utbildningen är avslutad skall sökanden avlägga en särskild
examen som anordnas av tillsynsmyndigheten. En sådan examen skall
avläggas oavsett om sökanden tidigare har avlagt motsvarande examen
för godkännande som revisor. I examinationen skall sökandens förmåga
att tillämpa de teoretiska kunskaperna för revision av stora och svårrevi-
derade bolag prövas. Om sökanden saknar examen för godkänd revisor,
skall examinationen omfatta även kraven för godkännande.

1993 års högskolereform innebar en förändring av studieorganisationen
inom högskolan. De tidigare centralt planerade utbildningslinjerna
avskaffades och ersattes med en examensordning, som är en bilaga till
högskoleförordningen (SFS 1993:100) där regeringen festställer vilka
examina som universiteten och högskolorna får ge. Sådan rätt förutsätter
att vissa kvalitetskrav uppfylls. Syftet med reformen var att ge studenter-
na en större frihet att välja egna ämneskombinationer. Beslutet innebar
bl.a. att den tidigare ekonomlinjen upphört som central planerad
utbildning och någon särskild av regeringen inrättad examen som speglar
ämnesinnehållet i utbildningen finns inte. I stället har införts vissa
generella examina varav kandidatexamen och magisterexamen är de som
närmast motsvarar den tidigare ekonomexamen.

Kraven för att erhålla kandidat- eller magisterexamen regleras i hög-
skoleförordningen. Kraven för kandidatexamen är fullgjorda kursford-
ringar om minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på
60-poängsnivån. Kraven för magisterexamen är på motsvarande sätt
fullgjorda kursfordringar på minst 160 poäng samt ett fördjupningsarbete
i huvudämnet på minst 80 poäng. Därutöver finns högskoleexamen om
minst 80 poäng, för sådana utbildningar som inte uppfyller de för-
djupningskrav som kandidat- och magisterexamen kräver.

Högskolereformen syftade emellertid också till att ge de studerande
större frihet att själva välja ämneskombinationer. Flera universitet och
högskolor erbjuder förutom ett fritt val av kurser också möjligheten att
direkt söka till ett visst utbildningsprogram, varav ekonomprogrammet
är ett sådant.

För att bli godkänd revisor föreslår regeringen nu en kandidatexamen
om minst 120 poäng. Dess krav motsvarar de krav som finns i revisors-
direktivet.

För att få auktorisation som revisor föreslår regeringen att en minst
fyraårig utbildning bör krävas med kandidat- eller magisterexamen. Det
finns enligt regeringens mening inget skäl att kräva att den fyraåriga
utbildningen måste innehålla minst 80 poäng i huvudämnet, såsom
utredningen föreslog. Om den studerande vill välja andra ekonomiska
ämnen eller ämnen inom andra områden som kan vara relevanta för
revisorns arbete, bör detta vara möjligt.

Den som skall revidera stora företag behöver också lång erfarenhet.
Redan den praktiktid som i dag fordras för auktorisation är lång i
förhållande till vad som vanligtvis gäller inom EG. Regeringen föreslår
emellertid att denna tid behålls oförändrad d.v.s. fem år. De sista två                   48

årens praktik skall huvudsakligen bestå i kvalificerad medverkan vid

revision av företag som på grund av sin storlek eller eljest bereder Prop. 1994/95:152
betydande svårigheter.

Regeringen avser att i en förordning föreskriva om de närmare kraven

på den teoretiska och praktiska utbildningen.

8.3 Utländska revisorer i Sverige

Regeringens förslag: Den prövotid på högst tre år hos auktoriserad
revisor som krävs för att en utländsk revisor skall få bli auktori-
serad i Sverige ersätts med ett lämplighetsprov. Ändringen ge-
nomförs så snart det är praktiskt möjligt.

Villkor för att få avlägga lämplighetsprov för auktorisation är att
sökanden utan behörighetsbegränsning får utföra revision i sitt
hemland. Om sökanden har en sådan begränsning, får lämplig-
hetsprov avläggas endast för godkännande som revisor.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inga syn-
punkter på förslaget. Rikspolisstyrelsen, Patent- och registreringsverket,
Sveriges Industriförbund och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
bland andra tillstyrker förslaget. Svenska Revisorsamfundet SRS och
Hovrätten för Västra Sverige avstyrker förslaget om att revisorer med
kompetens enligt EG-direktivet som inte har full behörighet att utföra
revision i hemlandet inte skall få avlägga lämplighetsprov for auktorisa-
tion i Sverige.

Skälen för regeringens förslag: Utbildningsdirektivet ger värd-
landet möjlighet att använda kompensationsmekanismer, om det
föreligger väsentliga skillnader mellan de utbildningskrav som värdlandet
ställer upp och de kvalifikationer sökanden har från sitt hemland. När det
gäller bl.a. revisorer är det dessutom möjligt att tillämpa kompensations-
mekanismema så att de ger en möjlighet för värdmedlemslandet att ställa
upp krav på antingen en prövotid som inte överstiger tre år eller ett
lämplighetsprov.

Valet mellan prövotid eller lämplighetsprov skall normalt göras av
sökanden. Detta gäller om det inte är fråga om ett yrke som kräver en
exakt kunskap om landets lagstiftning och där det inte ständigt och i stor
omfattning ingår rådgivning och bistånd om landets lagar.

Samtliga EG-länder har enats om en tolkning som tillåter värdlandet
att välja vilken av de två kompensationsmekanismema - prövotid eller
lämplighetsprov - man önskar använda sig av. Samtliga medlemsländer
har för revisorer valt ett lämplighetsprov. Härigenom har således med-
lemsländerna avgjort att revisorsyrket är ett sådant yrke som kräver en
exakt kunskap om landets lagstiftning där rådgivning och bistånd om
landets lagar ges i stor omfattning.

Det är lämpligt att också Sverige väljer ett lämplighetsprov. Det bör
införas så snart det är möjligt för tillsynsmyndigheten att anordna och
organisera sådana prov. Ett sådant prov skall dock kunna ordnas senast

49

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

den 1 juli 1996.

Prop. 1994/95:152

8.4 Oberoendefrågor

8.4.1 Entledigande av revisor

Regeringens förslag: Om ett revisorsuppdrag upphör i förtid skall
en avskrift av en anmälan om det (se 10 kap. 5 och 10 §§ aktiebo-
lagslagen) bifogas den tillkommande revisorns revisionsberättelse.
Det bör ankomma på den tillträdande revisom att ta in den
avgående revisorns anmälan. En motsvarande anmälningsskyldig-
het skall gälla även i de fall revisorns uppdrag gäller för obestämd
tid och uppdraget upphör vid annan tidpunkt än vid ordinarie
bolagsstämma där revisorsval kan ske.

Anmälan skall göras till Patent- och registreringsverket (PRV) i
stället för till länsstyrelsen, och avskrift av anmälan skall sändas
till skattemyndigheten. Revisors anmälan om förtida avgång skall
även medföra att revisom avregistreras i aktiebolagsregistret.

Motsvarande ändringar föreslås i lagen om ekonomiska föreningar
och i lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-
slag. Utredningens förslag omfattar inte någon ändring om adressat för
anmälan eller att anmälan skall medföra revisors avregistrering i aktie-
bolagsregistret. Förslaget omfattar inte heller någon ändring i lagen om
ekonomiska föreningar eller i lagen om årsredovisning.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller
har inga synpunkter på utredningens förslag. RSV påpekar att uppgift om
att en revisor lämnat sitt uppdrag i förtid har intresse för kontroll-
verksamheten. RSV anser att föreslagna bestämmelser bör kompletteras
med att en anmälan härom skall tillställas skattemyndigheten. PRV
tillstyrker utredningens förslag men vill ifrågasätta om inte anmälnings-
skyldigheten skall fullgöras till PRV i stället för till länsstyrelsen och att
PRV i sin tur åläggas att översända avskrift av anmälan till skattemyn-
digheten. PRV föreslår också att fullgörandet av anmälningsskyldigheten
även skall kunna ligga till grund for registrering av revisorns avgång ur
aktiebolagsregistret.

Skälen för regeringens förslag: En revisor vars uppdrag upphör i
förtid skall enligt gällande regler genast anmäla detta till länsstyrelsen
och i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning
som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans
uppdrag har omfattat. Anmälan skall enligt 10 kap. 10 § tredje och fjärde
styckena aktiebolagslagen delvis innehålla samma uppgifter som en revi-
sionsberättelse. Avskrift av anmälan skall tillställas registreringsmyndig-
heten, dvs. PRV samt överlämnas till bolagets styrelse. Genom att en
avskrift av anmälan sänds till PRV blir den tillgänglig för bolagets övriga
intressenter. Bestämmelserna syftar till att stärka en för bolaget obekväm

50

revisors oberoende ställning.                                           Prop. 1994/95:152

För att öka anmälans tillgänglighet i första hand för aktieägarna före-
slår regeringen att en bestämmelse tas in i aktiebolagslagen om att en av-
skrift av anmälan även skall bifogas den tillkommande revisorns
revisionsberättelse. Därigenom blir anmälan direkt tillgänglig for bo-
lagsstämman. Det bör ankomma på den tillträdande revisom att ta in den
avgående revisorns anmälan.

För det fall revisors uppdrag gäller för obestämd tid, dvs. tills vidare,
kan dock bestämmelsen om anmälningsskyldighet inte tillämpas. I det
fallet kan inte uppdraget sägas upphöra i förtid. Någon anmälningsskyl-
dighet inträder inte heller, om revisom inte skulle bli omvald på den
ordinarie bolagsstämman där revisorsval skall ske, eller om revisom på
stämman väljer att frivilligt lämna sitt uppdrag. Enligt regeringens
uppfattning är emellertid den situationen i många fall jämförbar med
situationen att revisorns uppdrag bringas att upphöra i förtid. Den situa-
tion som regeringen närmast avser är den när uppdraget upphör vid
någon annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma där revisorsval skall
ske. Även i det fallet bör därför, på samma sätt som vid uppdrag för
bestämd tid, föreskrivas anmälningsskyldighet för den avgående revisom
och skyldighet för den tillträdande revisom att bilägga avskrift av
anmälan till revisionsberättelsen. Regeringen föreslår därför att en regel
med angivet innehåll tas in i aktiebolagslagen.

Enligt gällande regler i 10 kap. 5 § aktiebolagslagen skall en revisor
vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till länsstyrelsen. En
avskrift av anmälan skall av revisom tillställas PRV och överlämnas till
bolagsstyrelsen. Regeringen föreslår att anmälningsskyldigheten skall
fullgöras till PRV i stället for till länsstyrelsen, och att PRV i sin tur
åläggs att skicka en avskrift av anmälan till skattemyndigheten. Rege-
ringen anser det mera rationellt for revisorerna att skicka anmälningarna
till en enda myndighet i stället för att skicka dessa både till någon av
skattemyndigheterna och till PRV.

Regeringen föreslår således att skattemyndigheten i stället för länssty-
relsen skall erhålla avskrift av anmälan. Revisom skall i anmälan bl.a.
anmärka om bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa
skatte- och avgiftsförfättningar. Länsstyrelsens befattning med de aktuella
skatte- och avgiftsfrågoma upphörde i samband med organisatoriska
förändringar inom skatteområdet i slutet av 1980-talet. Den statliga myn-
dighet som i första hand kan beröras av eventuella anmärkningar i
anmälan är således skattemyndigheten.

Ändringar i uppgifter om bolagets revisorer skall av bolaget genast
anmälas för registrering enligt 10 kap. 15 § jämförd med 8 kap. 15 §
andra stycket aktiebolagslagen. Rätt att göra anmälan tillkommer även
revisom själv enligt nämnda lagrum. Enligt regeringens mening bör
revisorns anmälan om förtida avgång även medföra att revisom avregi-
streras i aktiebolagsregistret. En avgående revisor kommer då genom
anmälan till PRV att fullgöra sin anmälningsplikt och, om inte annat
särskilt anges, bli avregistrerad i aktiebolagsregistret.

51

8.4.2 Revisorns verksamhet

Regeringens förslag: Anställnings- och rörelseförbudet ändras så
att det tydligt framgår att en revisor inte får utöva någon verk-
samhet som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet eller själv-
ständighet som revisor. Förslaget innebär att tillsynsmyndighetens
dispensprövning upphör. Bestämmelsen skall gälla oavsett om det
är fråga om en enskild revisor eller ett revisionsbolag.

Revisom eller revisionsbolaget skall ha möjlighet att vända sig till
tillsynsmyndigheten för att få ett förhandsbesked om den verksam-
het man ämnar bedriva kan anses förenlig med revisionsverksam-
het.

Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-
slag. Utredningen innehåller emellertid inget förslag om möjlighet till
förhandsbesked.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter
på utredningens förslag. PRV, Sveriges Industriförbund, Företagarnas
Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska
Revisorsamfundet SRS bland andra tillstyrker förslaget. De anser att
ändringen gör det lättare att ingripa med större exakthet mot verksam-
heter som kan rubba revisorns oberoende. Kammarrätten i Stockholm
anser att den föreslagna tilltrosregeln bättre uttrycker vad som bör gälla.
Domstolen menar dock att det kan vara svårt för en revisor att tolka
regeln i ett enskilt fall och förordar därför en ordning med förhandsbe-
sked. Kommerskollegium, Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen,
Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Stockholm bland andra
avstyrker förslaget. Dessa anser att förslaget lämnar gränsdragningspro-
blemen olösta och frånhänder tillsynsmyndigheten tolkningsföreträdet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § revisorsforordningen får
en auktoriserad revisor inte driva eller delta i ledningen av affärsverk-
samhet. Kommerskollegium kan, om det föreligger särskilda skäl, medge
undantag från förbudet. Förbudet gäller revisom både som yrkesutövare
och som privatperson. Förbudet har sin grund i en allmänt omfattad syn
på den externa revisorns uppgifter och ställning. En revisor skall utöva
sin verksamhet med självständighet och objektivitet och stå fri från
sidointressen. För att understödja revisorns självständiga och oberoende
ställning har i revisorsforordningen införts ett flertal regler. Här kan
nämnas regler om tystnadsplikt (8 §), förbud att utnyttja information till
egen eller annans fördel eller annans nackdel (8 §), regler om jäv (6 §),
förbud mot att vara anställd hos eller driva revisionsverksamhet till-
sammans med någon annan än kvalificerad revisor - det s.k. anställ-
ningsförbudet (10 § ) och afiärsverksamhetsförbudet (10 §).

Afiärsverksamhetsförbudet skall inte tillämpas för auktoriserat och
godkänt revisionsbolag. För sådana bolag gäller att verksamheten inte får
omfatta annat än yrkesmässig revision och därmed sammanhängande
verksamhet (18 och 19 §§ revisorförordningen). Ett revisionsbolag som

Prop. 1994/95:152

52

inte är auktoriserat eller godkänt omfattas inte av 18 och 19 §§. För dem Prop. 1994/95:152
gäller bestämmelserna i Kommerskollegiums föreskrifter där utgångs-
punkten är att det är den auktoriserade eller godkände revisom som
driver revisionsverksamheten och inte revisionsbolaget. Bolaget ses här
endast som den form inom vilken revisom driver sin verksamhet. Enligt
bestämmelsen får revisionsbolaget inte utöva annan verksamhet än sådan
som är förenlig med auktoriserad och godkänd revisors yrkesutövning.

Vilken verksamhet som är förenlig med auktoriserad eller godkänd
revisors yrkesutövning bestäms av 2 och 15 §§ jämfört med 10§
revisorsforordningen.

Den i sistnämnda paragraf intagna dispensbestämmelsen är bl.a. ett
uttryck för att det i vissa fall går att förena annan affärsverksamhet med
revisionsverksamhet. För det fall revisom inte driver eller deltar i
ledningen av en sådan verksamhet, är det fullt tillåtet enligt den bestäm-
melsen for revisom att engagera sig i verksamheten. Om hans engage-
mang är mer omfattande, dvs. han driver eller deltar i ledningen av
affärsverksamheten, gäller för att dispens skall få medges att förtroendet
för revisorns oberoende ställning därigenom inte rubbas. Uttrycket
”förenlig verksamhet” i 23 § Kommerskollegiums föreskrifter framstår
som ett vidare uttryck än ”sammanhängande verksamhet”. Det innebär
att vad som i vissa fall är tillåtet för en auktoriserad eller godkänd
revisor att engagera sig i, med eller utan dispens, aldrig kan tillåtas för
ett auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.

Regeringen delar utredningens uppfattning att den regel vi har i dag ger
upphov till mycket svåra gränsdragningsproblem. Osäkerhet har uppstått
särskilt beträffande verksamheter som ligger i ”gränsområdet” mot
revisionsverksamhet och verksamheter som har karaktär av privat
förmögenhetsförvaltning, hobby eller som är av ideell eller politisk natur.
Ett uttryckligt förbud till vilket kopplas en dispensmöjlighet i det enskilda
fallet speglar därmed inte en modem syn på vilka regler som bör gälla.
En utgångspunkt bör i stället vara att författningsregeln så nära som
möjligt uttrycker syftet med regeln. Detta är ägnat att öka förståelsen för
regeltillämpningen hos dem som berörs av regeln. En bedömning enligt
den föreslagna regeln torde dock från processuell synpunkt bli ganska lik
den som tillämpas i nuläget. Revisom kommer att tillföra större delen av
faktaunderlaget. Myndigheten kommer sedan att på grundval av
tillgängliga fakta avgöra om revisorns förtroende rubbas eller ej.

En invändning som kan anföras mot den föreslagna regeln är att till-
synsmyndigheten får sämre möjligheter att upptäcka om en revisor ägnar
sig åt verksamhet som rubbar förtroendet för honom. I dagsläget
presumeras att all annan verksamhet än revisionsverksamhet skall an-
mälas för prövning, oavsett om den kan rubba förtroendet eller ej. Med
regeringens förslag får revisom själv göra en bedömning av om verk-
samheten rubbar förtroendet för honom.

Regeringen anser att riskerna uppvägs av fördelen med att regeln får
en utformning som är adekvat i förhållande till det materiellt önskade
resultatet. Den föreslagna regeln lämpar sig också bättre som grund for
bedömningar av enskilda fall än det nu gällande regelsystemet.                           53

Regeln bör gälla oavsett om det är fråga om en enskild revisor eller ett

auktoriserat eller godkänt revisionsbolag (enligt regeringens förslag Prop. 1994/95:152
”registrerat revisionsbolag” se under 8.5.2). För att underlätta tolkningen
av regeln för enskilda revisorer bör revisom eller revisionsbolaget kunna
vända sig till tillsynsmyndigheten for ett förhandsbesked om den
verksamhet man ämnar bedriva är förenlig med revisionsverksamheten.

Som en konsekvens av dessa ändringar föreslår regeringen också att den
nuvarande begränsningen för auktoriserade och godkända revisionsbolags
verksamhet till ”revision och därmed sammanhängande verksamhet”
ändras till ”revision och därmed förenlig verksamhet”. Härigenom
uppnås överensstämmelse inte bara med vad som föreskrivs för enskild
revisors verksamhet utan också med vad som föreskrivs för ett icke
auktoriserat eller godkänt revisionsbolags verksamhet.

8.5 Revisionsbolag

8.5.1 Ägare i revisionsbolag

Regeringens förslag: I registrerade revisionsbolag, som drivs i
aktiebolagsform, skall huvudregeln vara att minst tre fjärdedelar av
aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet skall ägas av
auktoriserade eller godkända revisorer. Tillsynsmyndigheten får
medge undantag från bestämmelserna om att verksamheten skall
bedrivas i aktiebolagsform samt om begränsningen for ägande och
röstetal i vissa fall.

Samma princip bör gälla för förvaltnings- och ledningsorgan som
för ägandet. Enligt bolagsordningen skall på motsvarande sätt gälla
att minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre
fjärdedelar av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören
skall vara auktoriserade eller godkända revisorer. Tillsynsmyndig-
heten får i vissa fäll medge undantag från regeln.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller
har inga synpunkter på förslaget. Finansinspektionen, Rikspolisstyrelsen,
Skattemyndigheten i Stockholms län och Stockholms universitet avstyrker
förslaget. Dessa anser bl.a. att förslaget riskerar att minska allmänhetens
tilltro till revisionsbolagens oberoende och objektivitet och att det finns
risk för att delägare som inte är revisorer kommer att utnyttja sitt
inflytande till att ytterligare öka bolagens uppdrag utanför den egentliga
revisionsverksamheten.

Skälen för regeringens förslag: Enligt revisorsforordningen får endast
auktoriserad revisor vara aktieägare i auktoriserat revisionsbolag som
drivs i form av aktiebolag eller vara delägare i auktoriserat revisions-
bolag som drivs i form av handelsbolag (18 §). I godkända revisionsbolag
som drivs i form av aktiebolag eller handelsbolag får endast godkända
eller auktoriserade revisorer vara aktieägare eller delägare (19 §). Möj-
lighet till undantag finns men denna möjlighet har tillämpats mycket

54

restriktivt. Genom föreskrifter av Kommerskollegium är den tillåtna Prop. 1994/95:152
ägarkretsen också begränsad till auktoriserade och godkända revisorer om
dessa driver revisionsverksamhet i form av aktiebolag eller handelsbolag
utan att bolaget är auktoriserat eller godkänt (24 § KFS).

EG:s revisorsdirektiv tillåter andra ägare än auktoriserade och god-
kända revisorer som ägare i revisionsbolagen förutsatt att en majoritet av
ägandet och röstetalet tillkommer fysiska personer eller revisionsbolag
som uppfyller förutsättningarna för att bli godkända enligt direktivet.
Samma villkor gäller för ledamöterna i revisionsbolagets förvaltnings-
eller ledningsorgan, dvs. en majoritet skall vara auktoriserade eller
godkända revisorer.

Reglerna enligt direktivet innebär vidare att det måste säkerställas att
de icke-revisorer som blir ägare inte kan ingripa i revisionsarbetet på ett
sätt som äventyrar oberoendet hos de revisorer som reviderar på bolagets
vägnar. En bolagsman i ett handelsbolag kan fatta beslut som binder de
övriga bolagsmännen. En bolagsman som inte är kvalificerad revisor
skulle således på egen hand kunna träffa beslut för bolagets räkning. En
sådan möjlighet kan inte anses förenlig med direktivets krav på att
godkända revisorer skall ha ägarmajoritet och majoritet i förvaltnings-
och ledningsorgan. Regeringen utesluter därför möjligheten att tillåta
andra än kvalificerade revisorer att vara delägare i revisionsbolag som
drivs i form av handelsbolag. Detta kan inte få annat än marginell
betydelse då den helt övervägande andelen revisionsbolag i Sverige drivs
i aktiebolagsform.

Skälen för att öppna möjligheten för andra än kvalificerade revisorer
att bli ägare i revisionsbolag och delta i ledningen av sådana bolag är
främst att ägandet och ledningen av revisionsbolag kan behöva komplet-
teras även med annan professionell kompetens än den som revisorerna
själva besitter och att revisionsbolagen kan ha behov av att erbjuda
sådana specialister som behövs i revisionsarbetet att få del av de värden
som skapas i bolaget på lika villkor med revisorerna. Det sker också i
andra länder en utveckling i riktning mot ökat delägande for specialister
i revisionsbolag. Svenska revisionsbolag bör inte vara mer hämmade i sin
verksamhet än sina utländska konkurrenter.

Regeringen anser att risken för att revisorernas oberoende ställning
skulle påverkas eller förändras till följd av förslaget är mycket ringa.
Den klara majoritet av auktoriserade och godkända revisorer som föreslås
för ägande och ledning av revisionsbolagen utgör en tillfredsställande
yttersta spärr mot att delägare som inte är kvalificerade revisorer
missbrukar sitt inflytande på ett sätt som äventyrar beroendet hos ett
revisionsbolag eller bolagets kvalificerade revisorer. Mot denna bakgrund
och då den föreslagna uppmjukningen kan antas främja en rationell
utveckling av revisorsbranschen föreslår regeringen att förslaget
genomförs för revisionsbolag som drivs i form av aktiebolag.

Även om det alltid skall finnas en formellt ansvarig revisor går det
sällan att göra en enskild godkänd eller auktoriserad revisor reellt an-
svarig för hur en medhjälpare sköter ett uppdrag som inte ingår i själva
revisionsuppdraget. När det gäller medhjälpare i godkända och auktori-                  55

serade revisionsbolag som i regeringens förslag avses få beteckningen

registrerade revisionsbolag kommer det emellertid att finnas möjlighet att Prop. 1994/95:152
tillgripa disciplinära åtgärder, i sista hand upphävande av registreringen
om det kan visas att någon försummelse legat bolaget till last i samband
med medhjälparens fel. Någon motsvarande möjlighet kommer inte att
finnas för de revisionsbolag som inte är registrerade. Med hänsyn härtill
begränsar regeringen förslaget till att avse endast registrerade revisions-
bolag.

Regeringen anser vidare att de personer som tillåts vara ägare i revi-
sionsbolagen och som inte är godkända eller auktoriserade revisorer bör
vara verksamma i det berörda bolaget.

Enligt revisorsdirektivet krävs endast majoritetsinflytande i fråga om
ägande samt förvaltnings- och ledningsfunktioner i revisionsbolagen.
Regeringen anser dock som angetts ovan att goda skäl talar för att de
kvalificerade revisorernas inflytande bör grundas på en klar ägar- och
ledningsdominans. Regeringen föreslår därför att huvudregeln skall vara
att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-
talet i ett registrerat revisionsbolag som drivs i aktiebolagsform skall ägas
av auktoriserade eller godkända revisorer. Regeringen föreslår att
tillsynsmyndigheten får medge undantag från regeln om ägande och
röstetal. En majoritet av röstetalet måste dock alltid tillkomma godkända
eller auktoriserade revisorer. Undantag får göras också från regeln om
att verksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform.

När det gäller förvaltnings- och ledningsorgan saknas skäl att frångå
den princip för fördelning som valts för ägandet. Regeringen föreslår att
enligt bolagsordningen minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och
minst tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema samt verkställande direk-
tören skall vara godkända eller auktoriserade revisorer. Tillsynsmyndig-
heten får göra undantag även från denna regel. En majoritet av styrelse-
ledamöterna och en majoritet av styrelsesuppleantema måste dock alltid
vara godkända eller auktoriserade revisorer.

Med hänsyn till att regeln kan komma att hämma styrelsens arbete i
vissa fall föreslår regeringen att styrelsen ändå skall vara beslutfor om en
majoritet av de närvarande är godkända eller auktoriserade revisorer.

8.5.2 Registrerade revisionsbolag

Regeringens förslag: Auktorisation och godkännande av revi-
sionsbolag upphör och ersätts med ett registreringsförfarande där
bolag benämns "registrerat revisionsbolag”.

I de fall det i lag eller annan författning ges möjlighet att i stället
för auktoriserad eller godkänd revisor utse auktoriserat eller
godkänt revisionsbolag skall registrerat revisionsbolag kunna utses.
Om det i lag eller författning föreskrivs att auktoriserad revisor
skall utses, skall den som utses som huvudansvarig i ett registrerat
revisionsbolag uppfylla nämnda krav.

56

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga syn-
punkter på forslaget. PRV tillstyrker utredningens förslag men är tvek-
samt till om den föreslagna beteckningen ”registrerat” revisionsbolag är
lämplig. Man menar att oklarhet kan föreligga om bolag, som bedriver
revisionsverksamhet och är registrerade i aktiebolagsregistret eller
handelsregistret, är registrerade revisionsbolag i den meningen att de
godkänts som sådana av tillsynsmyndigheten eller om de är registrerade
i ett bolagsregister. PRV föreslår att registrerade revisionsbolag som
ersätter nuvarande auktoriserade och godkända revisionsbolag betecknas
kvalificerade revisionsbolag.

Skälen för regeringens förslag: I 1975 års aktiebolagslag infördes
möjlighet att som revisor godta revisionsföretag. Bestämmelserna är
utformade så att auktoriserat och godkänt revisionsbolag jämställs med
auktoriserad respektive godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor
skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som
är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i auktoriserat
revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag
auktoriserad eller godkänd revisor. För registrering i aktiebolagsregistret
skall bolaget anmäla till registreringsmyndigheten vem som utsetts till
huvudansvarig för revisionen.

Den nuvarande regleringen innebär i de fåll ett auktoriserat revisions-
bolag utses till revisor att den som utses till huvudansvarig också skall
vara auktoriserad revisor. Detta gäller oavsett om det bolag som skall
revideras är så stort att det formellt måste utse en auktoriserad revisor.
Därmed saknar uppdelningen på auktoriserat och godkänt revisionsbolag
egentligen egen betydelse. Huvudansvarig revisor bör enligt regeringens
mening utses med utgångspunkt från det bolag som skall revideras och
inte med utgångspunkt från om revisionsbolaget är godkänt eller aukto-
riserat. Regeringen föreslår därför att uppdelningen på auktoriserade och
godkända revisionsbolag upphör och ersätts med ett registrerings-
förfarande. Ett sådant registrerat revisionsbolag bör betecknas ”registre-
rat revisionsbolag”.

8.6 Det disciplinära förfarandet m.m.

Regeringens förslag: En ny påföljd med beteckningen ”erinran”
införs. Tilldelas en revisor varning, får han om det föreligger
särskilda skäl även åläggas att betala en straffavgift med lägst
ettusen och högst tjugofemtusen kronor.

Revisorsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har ingen
erinran mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I revisorsutredningen har framförts att
nuvarande disciplinregler innehåller för få alternativa slag av påföljder.

Prop. 1994/95:152

57

I vissa disciplinärenden finns det anledning att uttrycka att ett visst för- Prop. 1994/95:152
farande från revisorns sida är olämpligt, men inte så klandervärt ett det
bör föranleda varning. Varning bör meddelas för klart klandervärda för-
faranden som om de upprepas kan antas leda till upphävande av auktori-
sation eller godkännande.

Regeringen delar revisorsutredningens bedömning och föreslår därför
att en ny påföljd införs och ges beteckningen ”erinran”. Erinran skall
kunna tillgripas när ett förfarande bedöms som olämpligt och ha karak-
tären av ett påpekande från myndighetens sida om att god revisors- eller
revisionssed inte iakttagits i det aktuella fallet.

Enligt arbetsgruppen bör det vid meddelande av varning vara möjligt
att också ålägga revisom att betala en straffavgift. Enligt arbetsgruppen
kan det i vissa fall te sig stötande att en revisor kan skaffa sig inkomster
på ett sätt som uppenbart strider mot gällande revisorsregler eller att han
på annat sätt gör sig skyldig till allvarliga överträdelser av reglerna
samtidigt som grund for upphävande inte föreligger. Regeringen delar de
framförda synpunkterna och föreslår därför att straffavgift införs som ny
sanktion.

8.7 Lekmannarevisorer

Regeringen förslag: Lekmannarevisoremas roll och ställning i
bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser i förhållande till de
godkända och auktoriserade revisorerna utreds ytterligare.

Utredningens förslag: Utredningen menar att s.k. lekmannarevisorer
inte längre kan utses eftersom revision av bolags och vissa andra företags
årsbokslut m.m., vilka närmare anges i årsbokslutsdirektivet och
koncemredovisningsdirektivet, enligt revisorsdirektivet får utföras endast
av godkända personer. Utredningen föreslår därför att den möjlighet som
finns enligt aktiebolagslagen, kommunallagen m.fl. lagar att utse andra
revisorer än auktoriserade och godkända slopas för associationer som
regleras av gemenskapsrätten. Utredningen anvisar emellertid möjligheten
att behålla funktionen men med en annan benämning än revisor.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remisinstansema har inga syn-
punkter på förslaget. Kommerskollegium anser att frågan bör utredas
ytterligare. Rikspolisstyrelsen har inga invändningar mot förslaget.
Patent- och registreringsverket, Svenska Handelskammarförbundet,
Stockholms och Lunds universitet, Sveriges Industriförbund, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS
tillstyrker förslaget. Kommun- och Landstingsförbundet samt ett stort
antal kommuner och landsting är starkt kritiska till förslaget och menar
att frågan måste övervägas ytterligare.

Skälen för regeringens förslag: I bl.a. kommunala bolag och stiftelser
är det vanligt med politiskt tillsatta s.k. lekmannarevisorer. Dessa
revisorer kompletterar den revision som de godkända och auktoriserade
revisorerna genomför. Normalt skrivs revisionsberättelsen under av

58

samtliga revisorer.                                                    Prop. 1994/95:152

Regeringen anser att funktionen som lekmannarevisor, särskilt i kom-
munala bolag, är viktig och bör värnas. För närvarande saknas emellertid
tillräckligt underlag för ett slutligt ställningstagande. Enligt regeringens
mening bör ändamålet med den verksamhet som lekmannarevisorema
utövar kunna tillgodoses även i framtiden. Frågan om lekmannrevisorer-
nas roll, ställning och ansvar behöver därför utredas ytterligare. Frågan
bereds för närvarande i regeringskansliet och ett förslag kommer att
presenteras under våren 1995.

9 Organisation m.m.

9.1 Ny myndighet för prövning och tillsyn av revisorer

Regeringens förslag: En ny myndighet med namnet Revisors-
nämnden inrättas för den prövning och tillsyn som följer av den
nya revisorslagstiftningen.

Vid nämnden skall finnas ett kansli för beredning av nämndens
ärenden. Möjlighet skall finnas att delegera vissa ärenden till
kansliet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Arbetsgruppen föreslår dock att prövning och tillsyn inom
Revisorsnämnden bör skötas av två olika organ nämligen en styrelse och
en disciplinnämnd. Disciplinnämnden skall enbart avgöra disciplinärenden
och styrelsen alla övriga frågor. Styrelsen skall ha ett övergripande
ansvar for verksamheten.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna förordar en
statlig myndighet för revisorsverksamheten. Flera förordar en själv-
ständig myndighet, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Finansinspektionen och
Riksskatteverket. Andra, däribland Kommerskollegium, Kammarrätten
i Stockholm och Kammarkollegiet, anser att verksamheten kan inordnas
i en redan befintlig myndighet.

Flera remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Kommerskolle-
gium, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsver-
ket och Kammarrätten i Stockholm, anser det olämpligt med två organ.
De huvudsakliga argumenten mot en sådan ordning är att det kan leda till
oklarheter när det gäller ansvars- och ledningsförhållanden, att det inte
är lämpligt att skapa en domstolsliknande nämnd inom ramen för en
myndighet och att förslaget innebär en onödigt komplicerad organisation.
Man menar att en myndighetsprövning kombinerad med möjlighet till
prövning i förvaltningsdomstol är tillfredsställande från rättssäker-
hetssynpunkt.

Vissa remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholm, Kommerskolle-
gium, Riksskatteverket, Konkurrensverket och Kammarrätten i Stock-
holm, anser det olämpligt att revisorerna deltar i beslutsprocessen. Dessa

59

menar att revisorerna, även om de är i minoritet, kan få ett betydande Prop. 1994/95:152
inflytande över nämndens beslut och att revisorernas medverkan kan
minska förtroendet för nämndens verksamhet.

Skälen för regeringens förslag: Såsom angetts i avsnitt 8.1 ställer
prövning och tillsyn på revisorsområdet särskilda krav på oberoende och
integritet. Verksamheten bör på de skäl som angavs där bedrivas i statlig
regi. Frågan är härefter om verksamheten i dess helhet eller i vissa delar
skall inordnas i en annan statlig myndighet. Remissutfallet ger här en
splittrad bild.

Inför ett ställningstagande om verksamheten bör inordnas i en annan
statlig myndighet bör här något utvecklas vad som bör känneteckna en
tillsynsverksamhet enligt de nya reglerna. Skillnaderna mellan nuvarande
ordning, att ha verksamheten inordnad i en annan myndighet jämfört med
en fristående organisation, bör också enligt regeringens mening värderas.

Syftet med nyordningen på revisorsområdet är bl.a. att anpassa regel-
verket och organisationen av tillsynen enligt det nya regelverket till en
ny mer internationell miljö. En modem tillsyn i ett europeiskt perspektiv
ställer större och delvis nya krav på kompetens hos tillsynsorganet och
kräver att tillsynen bedrivs med stor ftamförhållning, mer internationell
utblick och mer aktivt än som varit möjligt hittills. Samtidigt gäller att
revisorernas roll för företagandets villkor betonas allt mer genom högre
politiska ambitioner i uppgiften att bevaka skattefusk och ekonomisk
brottslighet i företagen. En effektiv revision och tillsyn på området får
på detta sätt allt större betydelse for företagens möjligheter att konkurrera
på lika villkor. Även utifrån dessa utgångspunkter krävs en mer aktiv
tillsyn.

Revisorstillsynen har tidigare varit en del av Kommerskollegiums nä-
ringsrättsliga verksamhet och en av flera underenheter inom detta om-
råde. Eftersom myndighetens huvudsakliga verksamhet hör till det
handelspolitiska området har detta inneburit att revisorsfrågoma inte haft
en naturlig samhörighet med Kommerskollegiums övriga verksamhet.
Samtidigt har myndigheten som helhet hört till Utrikesdepartementets
handelsavdelning medan ansvaret för regelverket på revisorsområdet
åvilar Näringsdepartementet.

Det är, på samma sätt som i nuvarande organisation, svårt att se di-
rekta beröringspunkter mellan revisorsfrågoma och andra myndigheters
frågor. Bristerna med ordningen att inordna verksamheten i en annan
myndighet skulle alltså kvarstå om frågorna flyttas till någon annan myn-
dighet än Kommerskollegium.

Regeringen har därför stannat för lösningen att verksamheten bör stå
fri från annan statlig verksamhet och att en ny myndighet bör inrättas.
Därmed markeras dessutom ytterligare verksamhetens betydelse för sam-
hället och revisionens framträdande roll i kampen mot ekonomisk brotts-
lighet och skattefusk. För en självständig organisation talar också
principerna för finansiering av verksamheten (se avsnitt 9.2) av vilka
följer att verksamheten kostnadsmässigt måste hållas skild från annan
verksamhet.

Några remissinstanser har framhållit att det är olämpligt att revisorerna                  60

deltar i beslutsprocessen. Regeringen delar emellertid arbetsgruppens

synsätt att verksamhet av detta slag för att bli effektiv kräver ingående Prop. 1994/95:152
kunskaper om det praktiska revisorsarbetet. Revisorerna själva har också
ett starkt intresse av att standarden hålls hög. Det är därför befogat att
representanter för yrkeskåren bidrar med sina erfarenheter och kunskaper
i myndighetens arbete. Detta måste emellertid ske på ett sätt som innebär
att den statliga myndighetens självständighet och integritet inte kan sättas
i fråga.

Den kompetens som behövs i Revisorsnämnden, t.ex. för att utfärda
föreskrifter, avgöra utbildningsfrågor eller lägga fast praxis vad gäller
villkoren för godkännande och auktorisation samt att avgöra disciplin-
ärenden, är breda kunskaper om revisorernas verksamhet och om de krav
som ställs och kan komma att ställas av andra intressenter. Vid hand-
läggningen av ärenden är behovet stort av synpunkter från intresseorga-
nisationer, myndigheter, finansanalytiker och andra. Det är enligt rege-
ringens mening tillsynsorganisationens främsta uppgift att tillgodose det
offentliga intresset av en revisorskår med hög standard. Det är viktigt att
den nya tillsynsorganisationen åtnjuter förtroende från staten, all-
mänheten, näringslivet och revisorerna.

Regeringen menar att nämndformen med olika kompetenser under
ledning av en oberoende ordförande är lämplig för denna typ av till-
synsverksamhet. Nämndformen är också lämplig på grund av verksam-
hetens begränsade omfattning. Till en nämnd knyts normalt ett kansli
som bereder ärenden. Även kansliet bör i detta fall stå fritt från annan
verksamhet. En förebild för den nu föreslagna organisatoriska lösningen
finns t.ex. i Nämnden för offentlig upphandling (NOU) som är en själv-
ständig myndighet med uppgift att utöva tillsyn enligt lagen (1992:1528,
omtryckt 1993:1468) om offentlig upphandling. I nämnden, som leds av
en opartisk ordförande, finns intressenterna på området offentlig upp-
handling företrädda. NOU har också ett kansli.

Flera remissinstanser har kritiserat uppgiftsfördelningen på en styrelse
och en disciplinnämnd. Som motiv för en uppdelning av organisationen
i en styrelse och en disciplinnämnd har arbetsgruppen anfört att juridiska
kunskaper med domarerfarenhet och goda revisionskunskaper är
avgörande för handläggning av disciplinärenden, medan annan typ av
kunskap är nödvändig vid mer principiella och övergripande frågor samt
att disciplinförfarandet bör vara obundet i förhållande till andra delar av
revisorsverksamheten.

De remissinstanser som är kritiska mot en sådan organisation har anfört
bl.a. att en uppdelning i två organ kan leda till oklarheter när det gäller
ansvars- och ledningsförhållanden, att det inte är lämpligt att skapa en
domstolsliknande nämnd inom ramen för en statlig myndighet och att den
föreslagna organisationen blir onödigt komplicerad.

Regeringen delar uppfattningen att den föreslagna lösningen är onödigt
komplicerad och att kraven på en rättssäker hantering kan tillgodoses
även utan en uppdelning. Vid Revisorsnämnden bör därför inte finnas
någon särskild disciplinnämnd.

Revisorsverksamheten bör således enligt regeringens förslag skötas av
en nämnd med en bred kollegial sammansättning till vilken knyts ett                  61

kansli. Med den lösning som nu föreslås behövs ingen särskild styrelse.

Revisorsnämnden

Prop. 1994/95:152

Revisorsnämnden skall svara för godkännande och auktorisation av
revisorer, registrering av revisionsbolag, ta initiativ till, utreda och
avgöra disciplinärenden, anordna examina och prov, föra ett register över
revisorer och revisionsbolag, lämna information och uppgifter i frågor
om revisorstillsynen, följa utvecklingen inom revisorsområdet och särskilt
beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för tillsynen över
revisorer och revisionsbolag.

Revisorsnämnden föreslås bestå av en opartisk ordförande med domar-
erfarenhet och åtta andra ledamöter. Arbetsgruppen har föreslagit att
minst två av ledamöterna skall vara revisorer och ha skiftande erfarenhet
från verksamhet som berörs av revision. Regeringen anser att antalet
revisorer bör begränsas till två. Av ledamöterna i nämnden bör en vara
godkänd och en auktoriserad revisor. Övriga sex ledamöter bör vara
personer med erfarenhet från näringsliv, universitet och verksamhet i
myndigheter samt som finansanalytiker eller investerare. Det finns
ingenting som hindrar att också revisorer som står utanför Svenska
Revisorssamfundet SRS och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
blir ledamöter. För varje ledamot bör utses ersättare. Ledamöter och
ersättare bör förordnas av regeringen enligt de regler som tilllämpas i
statsförvaltningen.

Kansliorganisationen

Ett till Revisorsnämnden knutet kansli bör bereda ärenden som skall
behandlas av Revisorsnämnden. Kansliet bör ledas av en kanslichef.
Revisorsnämnden bör ha möjlighet att delegera vissa ärenden. Regeringen
kommer att i instruktion för Revisorsnämnden ange de närmare förut-
sättningarna för delegering av beslut.

Rådgivande nämnd

Den framtida revisorstillsynen bör som tidigare sagts vila på ett kollegialt
organ sammansatt på liknande sätt som den nuvarande rådgivande
nämnden. Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns något
behov av en fÖrfattningsreglerad rådgivande nämnd vid sidan av den
föreslagna Revisorsnämnden. Det hindrar naturligtvis inte Revisors-
nämnden att vid behov samråda med utomstående genom referensgrupper
e.d.

62

9.2 Finansiering m.m.

Prop. 1994/95:152

Regeringens förslag: Revisorsnämndens verksamhet skall finan-
sieras med avgifter. Ett nytt anslag D 4. Revisorsnämnden förs upp
under tolfte huvudtiteln Näringsdepartementet i statsbudgeten.

För att hålla kostnaderna nere bör Revisorsnämnden ha lokaler i
anslutning till en annan statlig myndighet, en s.k. värdmyndighet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-
ens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser förordar förslaget att den
nya myndigheten förlägger sin verksamhet så att en annan myndighet blir
s.k. värdmyndighet.

Skälen för regeringens förslag:

Revisorsnämnden

Revisorsenheten hos Kommerskollegium består av en chef och av tio hel-
tidsarbetande tjänstemän. Regeringen bedömer att vissa rationaliseringar
nås med förslaget till ny organisation. Trots detta kommer antalet an-
ställda inte att minska. Regeringen uppskattar att det krävs nio hand-
läggare och två sekreterare vid Revisorsnämndens kansli. Kansliet bör
därutöver som tidigare nämnts ledas av en kanslichef.

Kanslichefen bör ha en bred kompetens i frågor som rör revisorernas
verksamhet och regelverket. Verksamheten vid kansliet i övrigt kräver
goda insikter i revisorernas verksamhet. Kunskaperna om revisorernas
verksamhet måste finnas redan då handläggningen av ett ärende påböijas.
Handläggare bör således ha revisionskunskap och/eller juridiska kun-
skaper för att kunna tillämpa befintliga regler och handlägga ärendena
rättssäkert. Den kompetensprofil som krävs i den nya myndigheten
stämmer väl överens med de krav som gäller for den personal som i dag
har hand om frågorna i Kommerskollegium. En allmän utgångspunkt bör
därför vara att personalen hos Kommerskollegium kan övergå till den nya
myndighetens kansli.

Regeringen anser att avgifter i fortsättningen helt skall finansiera
kostnaderna för verksamheten.

Framtida registreringsavgifter bör tas ut i form av ansökningsavgift och
en årlig avgift. Avgiften bör fastställas av regeringen. Genom att dela
upp avgiften blir det lättare att anpassa avgiften till kostnadsutvecklingen
hos tillsynsorganisationen. En lämplig storleksordning på avgiften synes
kunna vara 2 000 kronor for vaije ansökan och 1 200 kronor i årlig
avgift.

Även om verksamheten vid Revisorsnämnden fullt ut finansieras med
avgifter, är det angeläget att hålla kostnaderna nere. Den nya myndig-
heten bör därför ha lokaler i anslutning till en annan statlig myndighet,
en s.k. värdmyndighet. På detta sätt kan kostnaderna för administration

63

hållas nere genom samordning av t.ex. administrativ service, städning, Prop. 1994/95:152
telefon m.m.

I konstruktionen med en myndighet som värd för en annan självständig
verksamhet ligger att de båda myndigheternas respektive uppgifter skall
hållas åtskilda. Därför blir den diskussion som under utredningsfasen
förts om vilken myndighet som skulle ligga närmast till hands att ta hand
om revisorsfrågoma nu av mindre betydelse. För den praktiska samord-
ningen, och för ändamålet att regeringens mål- och resultatstyrning skall
underlättas, är det lämpligt att båda myndigheterna sorterar under ett och
samma departement. Revisorsfrågoma faller inom Näringsdepartementets
ansvarsområde. Under Näringsdepartementet ligger också bl.a. Patent-
och registreringsverket (PRV) som sedan länge svarar for administrativ
service till Patentbesvärsrätten. PRV:s erfarenheter som värdmyndighet
gör att verket framstår som väl lämpat att assistera den nya Revisors-
nämnden. PRV har dessutom ansvar för frågor som liksom revisors-
frågoma till mycket stor del berör villkoren för företagandet. Eftersom
utgångspunkten är att nämndens personal bör rekryteras bland dem som
för närvarande arbetar med revisorsfrågoma hos Kommerskollegium, bör
verksamheten förläggas till Stockholm. Bedömningen blir därför att Revi-
sorsnämnden bör lokaliseras i anslutning till PRV i Stockholm.

Kommerskollegium

Kommerskollegiums särkostnader för revisorsverksamheten (i huvudsak
personalkostnader) beräknas budgetåret 1994/95 uppgå till ca 3,5 mil-
joner kronor. Inkomster från ansökningsavgifter, för närvarande 4 200
kronor per ansökan, som skall täcka även gemensamma kostnader och
som redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten uppgick till 4,9 miljoner
kronor budgetåret 1993/94.

Regeringens förslag innebär att revisorsverksamheten förs från Kom-
merskollegium till den nya myndigheten, Revisorsnämnden, och att ett
1000-kronors anslag upprättas för nämnden. Avgifter i verksamheten har
hittills redovisats mot inkomsttitel men avses från den 1 juli 1995 föras
till verksamheten i den nya myndigheten. Till följd härav bör ett belopp
motsvarande Kommerskollegiums kostnader för revisorsverksamheten
omräknat till en 18-månadersperiod, 5 250 000 kronor, föras bort från
tredje huvudtiteln, anslaget E 1. Kommerskollegium. Det anslag som
föreslås for Kommerskollegium i budgetpropositionen inför budgetåret
1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 4) bör därför reduceras med detta
belopp.

Genomförande

De föreslagna organisationsförändringarna kräver förberedelser av for-
mell och praktisk natur så att en ny organisation kan bildas från den 1
juli 1995. Regeringen avser att tillsätta en särskild organisationskommitté
för dessa uppgifter.

64

10 Överklagande m.m.

Regeringens förslag: Talan mot Revisorsnämndens beslut skall
föras hos länsrätt. Länsrättens beslut överklagas hos kammarrätten.
För att kammarrätten skall pröva ärendet krävs prövningstillstånd.
Beslut om upphävande skall gälla omedelbart, om Revisorsnämn-
den bestämmer det. En möjlighet till dröjsmålstalan införs.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens med den
skillnaden att Justitiekanslem enligt arbetsgruppens förslag skall ges
möjlighet att överklaga besluten.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller
har inga synpunkter på förslaget. Kommerskollegium och Svenska
Revisorsamfimdet SRS anser att kammarrätt även i fortsättningen bör
vara första domstol på revisorsområdet. SRS avstyrker också att beslut
om upphävande av auktorisation, godkännande och registrering skall
gälla omedelbart. Länsrätten i Stockholm, Justitiekanslem, Kammar-
kollegiet, Kommerskollegium och Kammarrätten i Stockholm anser inte
att arbetsgruppens förslag om att JK skall kunna överklaga besluten bör
genomföras. Dessa menar att, om verksamheten förläggs till en myndig-
het, det finns andra instrument for att säkerställa det allmännas insyn.

Skälen för regeringens förslag:

överklagande

Enligt revisorsforordningen kan Kommerskollegiums beslut normalt
överklagas till Kammarrätten. Detta gäller dock inte beslut där kollegiet
har medgett undantag från anställningsforbudet samt undantag från
kraven på auktorisation och godkännande av revisionsbolag. Dessa beslut
överklagas hos regeringen.

Framtida beslut om godkännande, auktorisation och registrering samt
disciplinärenden kommer enligt regeringens förslag att lättas av Revi-
sorsnämnden eller efter delegation av kanslichefen. Enligt regeringen bör
dessa beslut liksom nu kunna överklagas till domstol. Detsamma bör
gälla dispensärenden. Beslut angående examination eller särskild lämp-
lighetsprövning skall inte kunna överklagas.

Justitiekanslem

Regeringen anser i likhet med de remissinstanser som är kritiska att
möjlighet för JK att överklaga nämndens beslut ej bör inforas. Förslaget
att ge JK denna möjlighet hade sin bakgrund huvudsakligen i diskussio-
nerna om en privaträttslig tillsyn. Med den av regeringen föreslagna ord-
ningen att en självständig myndighet fettar beslut i berörda ärenden finns
det inte skäl att ge staten, genom JK, rätt att överklaga.

Prop. 1994/95:152

65

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

Instansordning

Prop. 1994/95:152

Ärenden som överklagas skall normalt bötja i första instans i domstol.
Den grundläggande tanken bakom denna princip är att tyngdpunkten i
rättsskipningen skall ligga på första instans (se prop. 1992/93:100 bil.3
och 1992/93 :JuU24). Justitieutskottet har dock konstaterat att denna
princip inte behöver gälla for alla typer av mål. Kammarrätten i Stock-
holm har i sitt remissyttrande över Revisorsutredningens betänkande
angett att prövningen hos en central myndighet kan beräknas bli av
kvalificerad art och att detta liksom intresset av att undvika en längre
instanskedja i domstol än nödvändigt talar för kammarrätt som första
domstol på revisorsområdet. Om prövningen skall ske i länsrätt, anser
Kammarrätten att sammansättningen där bör förstärkas.

Enligt regeringens mening finns inte tillräckliga skäl att frångå prin-
cipen om prövning i första instans. Talan mot beslut skall därför föras i
länsrätt. Vid överklagande av länsrättens beslut till kammarrätt, skall
överklagandet prövas endast om skäl till prövningstillstånd föreligger.
Regeringen anser att länsrätten eller kammarrätten inte skall ha särskilda
ledamöter i dessa mål. Föreligger behov av expertis, får sådan anlitas av
domstolen som sakkunnig. Enligt generella regler kan, liksom för när-
varande, kammarrättens beslut överklagas till Regeringsrätten.

Under budgetåret 1993/94 fullföljdes 25 ärenden till kammarrätten.
Med den nya instansordningen kommer antalet ärenden till kammarrätten
att minska. De ärenden som kommer att fullföljas till länsrätt torde
komma att uppgå till ungefär samma antal ärenden per år som gällde för
budgetåret 1993/94.

Beslut om upphävande

För närvarande gäller att beslut om upphävande av godkännande, aukto-
risation och registrering inte kan verkställas förrän de vinner laga kraft.
En revisor kan således fortsätta en verksamhet genom att överklaga ett
beslut. Regeringen föreslår därför att beslut om att upphäva godkän-
nande, auktorisation eller registrering skall kunna gå i omedelbar verk-
ställighet. Motsvarande gäller för tillsynen av andra yrken, t.ex. advoka-
ter.

Vid överklagande till länsrätt och kammarrätt har dessa domstolar
möjlighet att inhibera ett beslut om att upphäva godkännande, auktorisa-
tion eller registrering (28 § förvaltningsprocesslagen).

Dröjsmålstalan

Enligt artikel 8 i utbildningsdirektivet skall en ansökan om att få utöva
ett reglerat yrke avslutas så snabbt som möjligt. Resultatet skall meddelas
sökanden med ett motiverat beslut senast fyra månader efter det att alla
handlingar som gäller den berörda personen framlagts. Denne har rätt att
få beslutet eller, om beslut inte fattas i rätt tid, saken prövad av en
domstol eller nämnd i enlighet med vad landets lagar föreskriver.

Den i direktivet föreskrivna ordningen att ett uteblivet beslut i vissa fall

66

skall kunna föranleda domstolsprövning förekommer i flera andra EG- Prop. 1994/95:152
direktiv. När det gäller banker och kreditmarknadsbolag har regler
införts som gör det möjligt att begära förklaring av kammarrätten om
onödigt uppehållande (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93NU9, rskr.

1992/93:109, SFS 1992:1613 och 1992:1610). Liknande regler har också
nyligen införts när det gäller värdepappersrörelse (prop. 1994/95:50, bet.
1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). I betänkandet Domstolsprövning av
förvaltningsärenden (SOU 1994:117) har Fri- och rättighetskommittén
även behandlat frågan om dröjsmålstalan och föreslagit att det införs en
möjlighet för den enskilde att begära domstols förklaring att ett för-
valtningsärende onödigt uppehålls. Betänkandet remissbehandlas for
närvarande och kommer att beredas i Justitiedepartementet. I avvaktan
på resultatet av det beredningsarbetet är det lämpligast att välja samma
lösning som valts för banker och kreditmarknadsbolag m.m.

Det kan inte vara ändamålsenligt att en förvaltningsdomstol skall överta
en auktorisationsansökan i dess helhet och i myndighetens ställe göra en
materiell prövning av alla föreliggande omständigheter. Det lämpligaste
måste i stället vara att det finns en procedur som framtvingar att
myndigheten verkligen gör en prövning och fettar ett uttryckligt beslut.
Sökanden bör därför ha en rätt att begära domstolens förklaring att
ärendet onödigt uppehålls. Domstolen skall således endast pröva om
ärendet är färdigt för avgörande och om samtliga handlingar och upp-
gifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats till myndigheten.
Om domstolen finner att ärendet inte är färdigt för avgörande och detta
förhållande inte kan läggas myndigheten till fest, kan sökanden när som
helst begära en ny förklaring om onödigt uppehållande. När domstolen
har kommit fram till att ärendet är klart för avgörande har Revisorsnämn-
den en månad på sig att fetta beslut. Om beslut inte meddelas inom en
månad skall det anses som om ansökan har avslagits. I denna situation
tillämpas de generella reglerna om överklagande. Denna utväg kommer
sannolikt inte att behöva tillgripas annat än i mycket sällsynta fell.
Frågan om onödigt uppehållande bör prövas av kammarrätten.

67

11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
m.m.

Regeringens förslag: Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1
juli 1995. Den nya myndigheten inrättas från samma datum.

Den som godkänts eller auktoriserats före den 1 juli 1995 skall
anses uppfylla kraven enligt de nya reglerna.

Den som avslutar sin revisorsutbildning för godkännande före den
1 januari 1997 får godkännas enligt äldre bestämmelser.

Den som avslutar sin revisorsutbildning för godkännande efter den
1 januari 1997 får fram till den 1 januari 2003 godkännas enligt
äldre bestämmelser under förutsättning att han/hon genomgått viss
kompletterande utbildning.

Den som avslutar sin revisorsutbildning för auktorisation före den
1 januari 2003 får auktoriseras enligt äldre bestämmelser.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter på
förslaget eller tillstyrker förslaget. Föreningen Auktoriserade Revisorer
FAR och Grossistförbundet Svensk Handel föreslår att de förslag som
inte sammanhänger med anpassningen till EG:s åttonde bolagsdirektiv ge-
nomförs tidigare än övriga förslag. Lunds universitet och Sveriges
Akademikers Centralorganisation SACO anser att det behövs längre över-
gångstider.

Skälen för regeringens förslag: Sverige har i medlemskapsförhand-
lingama med EU medgetts en anpassningstid för införande av revisors-
direktivets regler fram till den 1 januari 1997. Enligt regeringens mening
bör därför övergångstiden för införande av de nya reglerna räknas från
detta datum.

Godkända och auktoriserade enligt direktivet

Revisorsdirektivet lägger inga formella hinder i vägen for att anse
samtliga i Sverige godkända och auktoriserade revisorer som godkända
enligt direktivet. En lagligen utdelad rättighet till enskild skall inte tas
tillbaka. Även om vissa äldre godkända revisorer torde ha en teoretisk
utbildning som är betydligt kortare än vad som krävs enligt revisors-
direktivet bör detta i viss mån vara kompenserat av långvarig erfarenhet.
När kompetenskraven höjs i en bransch ligger det i sakens natur att
övergången måste ske på ganska lång sikt. Krav som spärrar ut vissa
yrkesutövare medför också en från köparsynpunkt olämplig obalans
mellan tillgång och efterfrågan på yrkesutövarnas tjänster. Regeringen
föreslår mot denna bakgrund att revisorsdirektivet skall tillämpas så att
alla revisorer skall anses som godkända enligt direktivet om de godkänts
eller auktoriserats enligt gällande ordning innan de lagar och andra
författningar som behövs för att följa revisorsdirektivet träder i kraft den

Prop. 1994/95:152

68

1 juli 1995. Med stöd av ovanstående resonemang föreslår regeringen Prop. 1994/95:152
också att de revisorer som auktoriserats enligt gällande ordning innan de
nya bestämmelserna träder i kraft skall anses som auktoriserade enligt de
nya bestämmelserna.

Personer under utbildning m.m.

Enligt revisorsdirektivet får medlemsstaterna i sex år från den tidpunkt
då de författningar som behövs för att följa direktivet skall börja till-
lämpas vidta övergångsåtgärder för att reglera förhållandena för sådana
personer som vid nämnda tidpunkt är i färd med sin teroetiska eller
praktiska utbildning, men som då utbildningen avslutas inte uppfyller de
villkor som direktivet ställer upp. De nämnda personerna kan dock
godkännas endast om de enligt behöriga myndigheters uppfattning är
lämpliga utföra lagstadgad revision av i revisordirektivet angivna hand-
lingar och har kvalifikationer likvärdiga med dem som krävs enligt
direktivet.

De sex år som anges i direktivet utgör således inte en period under
vilken medlemsstaten kan godkänna personer enligt den ordning som
gällde innan de lagar och författningar som behövs för att följa direktivet
har trätt i kraft. Däremot ges medlemsstaten under denna tid möjlighet
att i den mån det är erforderligt genom påbyggnadskurser komplettera
utbildningen för blivande revisorer så att de kommer att uppfylla de
kvalifikationer som krävs enligt direktivet.

Det kan konstateras att nuvarande krav på teoretiska kunskaper vad
avser utbildningen för godkända revisorer inte når upp till de krav som
ställs enligt direktivet. För personer som är i färd med att utbilda sig till
godkända revisorer måste därför vidtas övergångsåtgärder. Dessa åt-
gärder kan bestå i särskilda kurser som kompletterar de kunskaper som
erhållits tidigare under utbildningen så att personerna erhåller de teore-
tiska kunskaper som krävs enligt direktivet. Praktikkravet för godkän-
nande enligt gällande ordning på fem år bör dock anses uppfylla de krav
som ställs enligt direktivet när det gäller förmågan att tillämpa de
teoretiska kunskaperna i revisionsarbetet.

Det får ankomma på tillsynsmyndigheten att ange i vilken utsträckning
den tvååriga teoretiska utbildningen för godkännande enligt gällande
ordning behöver kompletteras för att revisorerna skall få kvalifikationer
som är likvärdiga med dem som innehas av personer som är godkända
enligt direktivets kvalifikationskrav. Den som har en teoriutbildning som
uppfyller kraven enligt direktivet behöver givetvis inte komplettera sina
teoretiska kunskaper.

För att personer som befinner sig under utbildning när de nya bestäm-
melserna träder i kraft skall ha tid och möjlighet att avsluta den utbild-
ning de påbötjat föreslår regeringen att personer som genomgår sin
revisorsutbildning och som inte uppfyller de kvalifikationskrav för
godkännande som föreslås gälla när den nya lagen träder i kraft, får
godkännas enligt äldre bestämmelser under en tid av sex år från den 1
januari 1997 under förutsättning att de har genomgått viss kompletterande                  69

teoretisk utbildning. Den kompletterande utbildningen skall syfta till att

ge den som godkänts under övergångstiden kvalifikationer likvärdiga med Prop. 1994/95:152
den som godkänts enligt de nya bestämmelserna. De personer som
befinner sig under utbildning när de nya bestämmelserna träder i kraft
men som avslutar sin utbildning före den 1 januari 1997 får dock god-
kännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav på komplet-
terande utbildning. För de personer som avslutar sin revisorsutbildning
for auktorisation inom sex år från den 1 januari 1997 föreslår regeringen
att dessa får auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav på
kompletterande utbildning.

70

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om revisorer

1 §

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och de olika frågor som
regleras i lagen. Det är endast godkända och auktoriserade revisorer samt
registrerade revisionsbolag som omfettas av lagen. Enligt svensk rätt får
lagstadgad revision även utföras av s.k. lekmannarevisorer. Dessa
omfettas av vissa bestämmelser i annan lagstiftning, bl.a. i aktiebolagsla-
gen när det gäller generella krav på revisorer, och är underkastade
skadeståndsansvar (se 10 kap. 2 § första och andra styckena samt 15 kap.
2 § första stycket aktiebolagslagen). De står dock inte under någon
tillsyn. Genom definitionen i 2 § framgår tydligt att lekmannarevisorer
inte omfettas av lagen. Enligt Lagrådets mening bör det vara tillräckligt
att bestämmelsen anger de huvudfrågor som lagen behandlar. Be-
stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

2 5

Bestämmelsen upptar definitioner som genomgående används i de
följande paragraferna och gör det möjligt att klart avgränsa vilka
kategorier av revisorer och revisionsbolag som omfattas av lagen. Med
den angivna definitionen av begreppet revisionsbolag kommer lagens
bestämmelser inte att vara tillämpliga på alla bolag som drivs av
revisorer utan endast på de handelsbolag och aktiebolag som har
registrerats.

3 §

Enligt paragrafens första stycke är det Revisorsnämnden som är den
myndighet som prövar frågor om godkännande, auktorisation och
registrering. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och revisions-
bolag samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Det anges också att
Revisorsnämnden har att utveckla och främja god revisorssed. I
begreppet god revisorssed ingår också god revisionssed. Lagrådet har
påpekat att redovisningen av de åligganden som åvilar Revisorsnämnden
bör göras så fullständig som möjligt och bestämmelsen har utformats i
enlighet med Lagrådets förslag.

I paragrafens andra stycke lämnas en upplysning om att regeringen
meddelar närmare bestämmelser om Revisorsnämnden.

4 5

Paragrafen anger vilka krav som sökanden skall uppfylla för att bli
godkänd revisor och motsvarar i huvudsak den nuvarande bestämmelsen
i 15 § revisorsforordningen och 2 § i Revisorsutredningens förslag. Vissa

Prop. 1994/95:152

71

språkliga ändringar har gjorts och i tredje punkten har tillagts att den Prop. 1994/95:152
sökande inte får vara underkastad näringsförbud. Detta bör särskilt
nämnas även om det i och för sig kan inläsas i det allmänna redbar-
hetskravet i femte punkten. Det allmänna redbarhetskravet är avsett att
markera att prövningen skall ta sikte på frågan om den sökandens
allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet motsvarar de krav som bör
ställas på en revisor. I kravet på redbarhet ligger också ett krav på
redbarhet i ekonomiska angelägenheter. Förutom ekonomiska brott kan
underlåten betalning eller annan misskötsel av ekonomiska åtaganden ge
anledning till tvekan om en persons lämplighet som revisor. Det är dock
endast vid upprepade betalningsförsummelser och allvarlig misskötsel
som revisorns lämplighet kan ifrågasättas.

55

I paragrafen anges vilka krav som sökanden skall uppfylla för att bli
auktoriserad revisor. Kraven är desamma som för att bli godkänd revisor
med den skillnaden att det för auktorisation krävs att sökanden avlagt
högre revisorsexamen. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 2 §
revisorsforordningen och 15 § i Revisorsutredningens förslag.

6-7§§

Dessa paragrafer motsvarar delvis 2 § fjärde stycket revisorsforordningen
som infördes för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet.
I enlighet med utbildningsdirektivet jämställs en godkänd yrkesexamen
i en annan EES-stat, som uppfyller EG:s krav enligt revisorsdirektivet,
med den utbildning som fordras i Sverige for att bli auktoriserad revisor.
Det krav på prövotid som nu gäller ersätts med ett lämplighetsprov. För
att få avlägga ett sådant lämplighetsprov krävs att sökanden utan
behörighetsbegränsning får utföra revision i sitt hemland. Om sökanden
har en behörighetsbegränsning får lämplighetsprov avläggas endast för
godkännande som revisor.

85

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 14 § revisorsforordningen och
Revisorsutredningens förslag.

9-11 55

Paragraferna anger de krav som ett handelsbolag eller ett aktiebolag skall
uppfylla för att kunna registreras som revisionsbolag. Bestämmelserna
motsvaras i huvudsak av 18 och 19 §§ revisorsforordningen och 18 § i
Revisorsutredningens förslag. Till skillnad från Revisorsutredningens
förslag upptar 11 § första stycket 3 ingen regel om att de närvarande
revisorerna skall representera en majoritet av ägandet, eftersom en
styrelse kan ha ledamöter som inte äger aktier i bolaget. En sådan regel                  72

har således ingen bärighet för styrelsens beslutförhet. Bestämmelserna i

paragrafen har behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt Prop. 1994/95:152
8.5.1).

12 §

Paragrafen motsvaras av 20 § revisorsforordningen och av Revisorsut-
redningens förslag.

13 §

Paragrafens första stycke motsvarar 4 § revisorsforordningen och
Revisorsutredningens forslag.

I andra stycket anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndi-
gande, Revisorsnämnden får meddela närmare föreskrifter om god-
kännande, auktorisation och registrering samt om villkor for verksam-
heten. Detta kan t.ex. gälla föreskrifter om vad som krävs för att få
avlägga revisorsexamen, vilka ämnesområden den teoretiska utbildningen
skall omfatta och föreskrifter om revisorers och revisionsbolags
verksamhet.

14 §

Paragrafens första stycke motsvarar 5 § revisorsforordningen och
Revisorsutredningens förslag. Endast språkliga ändringar har skett. I
begreppet god revisorssed ingår som förut nämnts god revisionssed.

Andra stycket motsvarar i huvudsak 6 § revisorsforordningen och
Revisorsutredningens förslag. Med gällande jävsbestämmelser avses de
bestämmelser om jäv som kan finnas i annan lagstiftning. Bestämmelser
om jäv för revisor finns t.ex. i 10 kap. 4 § aktiebolagslagen. Om det i
annat fall föreligger någon särskild omständighet som kan rubba
förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall han
avböja eller avsäga sig uppdraget. Till skillnad från den nuvarande
bestämmelsen har det särskilt markerats att revisom skall avsäga sig
uppdraget om omständigheten uppkommer under löpande uppdrag.

Paragrafens tredje stycke motsvarar 7 § revisorsforordningen och
Revisorsutredningens förslag.

I paragrafens jjärde stycke anges att bestämmelserna även skall
tillämpas på revisionsbolag och detta motsvarar vad som gäller enligt
21 § revisorsforordningen och enligt Revisorsutredningens förslag.

15 §

Paragrafens första stycke innehåller det s.k. afiärsverksamhetsförbudet
och motsvaras i huvudsak av 10 § första stycket första meningen i
Revisorsutredningens förslag.

I andra stycket har inforts en möjlighet till förhandsbesked. En revisor
eller ett revisionsbolag har möjlighet att av Revisorsnämnden få ett
förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kraven
enligt första stycket. Ett sådant förhandsbesked är bindande för Revisors-

73

nämnden i förhållande till revisom eller revisionsbolaget och kan Prop. 1994/95:152
överklagas. Förhandsbeskedet kan upphöra att gälla vid ändrade
förutsättningar eller om det sker författningsändringar som påverkar den
fråga som beskedet avser. Bestämmelserna i paragrafen har behandlats
ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.4.2).

16 §

Päragrafén motsvarar i huvudsak 9 § revisorsforordningen och Revisors-
utredningens förslag.

17 5

Paragrafen motsvarar i huvudsak 10 § revisorsforordningen och
Revisorsutredningens förslag. I enlighet med vad Lagrådet föreslagit har
i första stycket orden "juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har
godtagit" fått utgå eftersom dispensregeln i andra stycket torde vara till-
räcklig.

18 §

Bestämmelsen motsvaras av 8 § revisorsforordningen och av Revisorsut-
redningens förslag. Den som bryter mot bestämmelsen kan dömas för
brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

19 5

Paragrafen motsvarar 11 § revisorsforordningen och Revisorsutred-
ningens förslag. Endast språkliga ändringar har gjorts.

20§

Paragrafen motsvaras delvis av 22 § tredje stycket revisorsforordningen
och av Revisorsutredningens förslag. Det har tillagts att revisorer och
revisionsbolag också är skyldiga att låta Revisorsnämnden granska akter,
bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten.

215

Enligt paragrafen har en skattemyndighet skyldighet att underrätta
Revisorsnämnden om myndigheten uppmärksammar någon anmärknings-
värd omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags
verksamhet. Paragrafen motsvaras av 22 § andra stycket revisorsför-
ordningen och av Revisorsutredningens förslag.

74

22 §

Paragrafens första stycke motsvarar i huvudsak 23 § första stycket
revisorsforordningen och Revisorsutredningens förslag. Det har tillagts
att godkännandet eller auktorisationen kan upphävas även för det fall att
revisom inte betalar föreskriven avgift.

I andra stycket har påföljden erinran införts i enlighet med Revisorsut-
redningens förslag. I övrigt motsvarar bestämmelsen i andra stycket 23
§ andra stycket revisorsforordningen.

Paragrafens tredje stycke innehåller en regel om att revisom skall
underrättas och få tillfälle att yttra sig om det är aktuellt med upp-
hävande, varning eller erinran. Varning eller erinran får vidare inte
meddelas om det som läggs revisom till last inträffat mer än fem år innan
revisom fick underrättelse i ärendet. Bestämmelsen återfinns i 23 §
revisorsforordningen och i 23 a § i Revisorsutredningens förslag. Den
särskilda bestämmelsen om underrättelse och att revisom skall få tillfälle
att yttra sig har tagits bort i tillsynsutredningens förslag med hänvisning
till att detta är en procedurregel som framgår av förvaltningslagen
(1986:223). Med hänsyn till att femårspreskriptionen räknas från den
tidpunkt när revisom fick underrättelse är det av vikt att i lagen om
revisorer också nämna att revisom skall underrättas och få tillfälle att
yttra sig. Bestämmelsen är något annorlunda utformad än i förvaltnings-
lagen.

Enligt fjärde stycket kan en revisor som tilldelas varning också åläggas
att betala en straffavgift om det finns särskilda skäl. Denna påföljd har
föreslagits av tillsynsutredningen och som skäl härför har anförts att det
i vissa fall kan te sig stötande att en revisor kan skaffa sig inkomster på
ett sätt som strider mot gällande revisorsregler samtidigt som grund för
upphävande inte föreligger. I sådana fall skall det således vara möjligt att
ålägga revisom att betala en straffavgift. Vad som skall utgöra särskilda
skäl får överlämnas till rättstillämpningen att avgöra.

23 §

Denna paragraf överensstämmer i huvudsak med 24 § första stycket
revisorsforordningen och med Revisorsutredningens förslag. Vissa
redaktionella ändringar har gjorts. Lagrådet har framhållit att de
omständigheter som åsyftas i paragrafen är de som nämns i 4 - 7 §§ och
att det i 8 § finns en dispensregel för den som är bosatt utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I de fall omständigheten
utgörs av bosättning utanför detta område men det finns förutsättningar
för att meddela sådant tillstånd som avses i 8 § bör godkännandet eller
auktorisationen givetvis inte upphävas. Efter förslag av Lagrådet har i
förtydligande syfte ordet ”upphävas” bytts ut mot ”omprövas”.

Prop. 1994/95:152

24 §

Prop. 1994/95:152

I paragrafens första stycke anges att bestämmelserna i 22 § också skall
tillämpas för revisionsbolag. Bestämmelsen överensstämmer med vad
som gäller enligt 23 § tredje stycket revisorsforordningen och enligt
Revisorsutredningens förslag.

Paragrafens andra stycke motsvaras i huvudsak av 23 § tredje stycket
och 24 § andra stycket revisorsforordningen och av Revisorsutredningens
förslag. Vissa redaktionella ändringar har gjorts. Beträffande vissa av de
omständigheter som avses i bestämmelsen kan Revisorsnämnden om det
finns särskilda skäl medge undantag enligt 10 eller 11 §. Om det finns
förutsättningar för att meddela dispens bör registreringen inte upphävas.
Lagrådet har av samma skäl som angetts i fråga om 23 § förordat att
ordet ”upphävas” ersätts av ”omprövas” och bestämmelsen har utformats
i enlighet härmed.

25 §

Av paragrafens första stycke framgår att Revisorsnämnden vid sin
prövning av frågor om åtgärder enligt 22 - 24 §§ får förordna att ett
beslut att upphäva godkännande, auktorisation eller registering skall gälla
omedelbart. När beslut överklagas har domstolen möjlighet att förordna
om inhibition i enlighet med 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafens andra stycke upptar en regel om att nämndens beslut om
straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga kraft, som domstols
dom. Lagrådet har framhållit att det uttryckligen bör framgå av lagtexten
att beslut om straffavgift skall få verkställas först när det vunnit laga
kraft. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

26 §

Paragrafens första stycke innehåller en regel om att Revisorsnämndens
beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom Revisors-
nämnden kommer att finnas i Stockholm kommer de beslut som
överklagas att prövas av länsrätten i Stockholms län i enlighet med 14 §
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Att besluten
överklagas till länsrätt är helt i linje med den princip som fastlagts i
regeringens proposition Instansordningen m.m. i de allmänna för-
valtningsdomstolarna (prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.
1993/94:319). Där uttalas att den första domstolsprövningen i ett
förvaltningsärende bör ske i länsrätt.

Enligt andra stycket får beslut som rör examination eller särskild
lämplighetsprövning inte överklagas.

Paragrafens tredje stycke innehåller en regel om att prövningstillstånd
krävs för att kammarrätten skall pröva talan. När det gäller frågan om
prövningstillstånd skall krävas uttalas i propositionen om instansord-
ningen att prövningstillstånd främst bör användas i de fall målet prövats
av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av länsrätt (prop.

76

1993/94:133 s. 34). De beslut det här är fråga om har prövats av en Prop. 1994/95:152
tillsynsmyndighet och systemet med prövningstillstånd i kammarrätt
lämpar sig väl för dessa målgrupper. Enligt 34 a § förvaltningspro-
cesslagen (1971:291) får kammarrätten i de fall det är särskilt föreskrivet
pröva ett överklagande från länsrätten endast om kammarrätten har
meddelat prövningstillstånd. Prövningstillstånd meddelas om det finns
anledning att ändra länsrättens avgörande (ändringsdispens), om det är
av vikt for ledningen av rättstillämpningen att en överprövning görs
(prejudikatdispens) eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva
talan (extraordinär dispens).

I jjärde stycket har det på förslag av Lagrådet intagits en bestämmelse
om att förvaltningsdomstol får på motsvarande sätt som Revisorsnämnden
förordna om omedelbar verkställighet.

27 §

Genom denna bestämmelse finns det en möjlighet för sökanden att begära
förklaring av kammarrätten att ett ärende onödigt uppehålls. Underlåten-
het att meddela ett beslut skall således kunna bli föremål för dom-
stolsprövning. Om Revisorsnämnden inte meddelat beslut inom fyra
månader efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av
kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat
beslut inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det
anses som om ansökan har avslagits. Reglerna om överklagande kommer
då att gälla. Bestämmelsen har gjorts tillämplig på alla slag av an-
sökningar även om utbildningsdirektivet endast kan sägas gälla an-
sökningar från andra stater än hemlandet. En liknande regel finns för
närvarande i 25 a § revisorsforordningen. Bestämmelsen har behandlats
ytterligare i den allmänna motiveringen (avsnitt 10, Dröjsmålstalan).

28 §

Paragrafen motsvaras av 30 § revisorsforordningen och av Revisorsutred-
ningens förslag. Genom bestämmelsen ges ett visst skydd for beteck-
ningarna godkänd revisor och auktoriserad revisor.

29 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller Revisors-
nämnden att meddela föreskrifter om avgifter.

30 §

I paragrafen lämnas en upplysning om att Revisorsnämnden för ett
register över revisorer och revisionsbolag och att regeringen meddelar
närmare föreskrifter om inrättandet av registret.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 1994/95:152

Den nya lagen avses träda i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86)
med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och
godkännande av revisor skall upphöra att gälla. Den som är godkänd
eller auktoriserad enligt äldre bestämmelser skall anses som godkänd
eller auktoriserad enligt de nya bestämmelserna. Revisionsbolag som är
godkänt eller auktoriserat enligt äldre bestämmelser skall anses som
registrerat enligt de nya bestämmelserna. Särskilda regler gäller för dem
som är under utbildning men som inte kommer att uppfylla de villkor
som gäller för godkännande eller auktorisation när utbildningen avslutas.
Dessa personer får under sex år räknat från den 1 januari 1997 god-
kännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser. För att få godkännas
enligt äldre bestämmelser uppställs dock ett krav på kompletterande
teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller Revisorsnämnden
närmare föreskriver. Den som avslutat sin revisorsutbildning före den 1
januari 1997 och inom samma tid ansöker om godkännande eller
auktorisation får godkännas eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser
utan krav på kompletterande utbildning. Eftersom det inte är praktiskt
möjligt att redan den 1 juli 1995 anordna lämplighetsprov har det införts
en möjlighet att under en övergångstid i stället tillämpa regler om
prövotid för dem som har examen från annat land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. På förslag av Lagrådet har det ut-
tryckligen angetts att ärenden enligt förordningen (1973:221) om
auktorisation och godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid
ikraftträdandet skall av Kommerskollegium överlämnas till Revisors-
nämnden för handläggning. Dessa ärenden skall prövas med tillämpning
av nämnda förordning. Slutligen har det intagits en regel om att äldre
bestämmelser gäller i fråga om överklagande av beslut som har meddelats
av Kommerskollegium.

78

Prop. 1994/95:152

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar

Ǥ

I paragrafen infors en ny punkt så att det tydligt framgår att kammarrätt
är behörig att avge förklaring om att ett förvaltningsärende onödigt
uppehålls. Se även avsnitt 10, Dröjsmålstalan.

17 a §

I paragrafen rättas en felaktig hänvisning. I samband därmed justeras
paragrafen så att länsrätt, i likhet med vad som idag gäller för kammar-
rätt, kan fetta beslut som inte innefattar prövning av målet i sak utan att
de särskilda ledamöterna deltar.

12.3 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

10 kap. 2 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att uppdelningen på auktoriserade
och godkända revisionsbolag upphör. Till revisor kan i stället utses ett
registrerat revisionsbolag. Genom en hänvisning till 12 § lagen om
revisorer erinras om att bestämmelser om vem som kan vara huvudan-
svarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i den lagen.

10 kap. 5 §

Paragrafens tredje stycke har ändrats på så sätt att en revisor vars
uppdrag upphör i förtid skall anmäla detta till Patent- och registrerings-
verket för registrering. Det har vidare tillagts att Patent- och registre-
ringsverket skall översända en avskrift av anmälningen till skattemyndig-
heten.

I ett nytt femte stycke har en motsvarande anmälningsskyldighet införts
för den revisor vars uppdrag, som gäller tills vidare, upphör vid annan
tidpunkt än vid slutet av ordinarie bolagsstämma.

10 kap. 10 §

I paragrafen har tillagts att om en sådan anmälan har gjorts som avses i

10 kap. 5 § tredje eller femte stycket så skall den tillträdande revisom till
revisisonsberättelsen foga en avskrift av anmälningen.

Bestämmelserna har behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen
(avsnitt 8.4.1).

79

12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa foretag

4 kap. 2, 5 och 10 §§

I paragraferna har motsvarande ändringar gjorts som i forslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Bestämmelserna har
behandlats i författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen
(avsnitt 12.3).

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:354) om
förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.

Ändringen föranleds av att frågor om godkännande och auktorisation av
revisorer enligt förslaget till lag om revisorer skall handläggas av
Revisorsnämnden.

I paragrafens andra stycke föreskrivs att talan mot en godkänd eller
auktoriserad revisor endast får väckas efter hörande av Revisorsnämnden.

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

8 kap. 3, 8 och 13 §§

I paragraferna har motsvarande ändringar gjorts som i förslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Bestämmelserna har
behandlats i författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen
(avsnitt 12.3).

12.7 Övriga förslag till ändringar

Ändringarna föranleds av att uppdelningen på auktoriserade och
godkända revisionsbolag upphör. När det gäller förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) har Lagrådet framhållit att be-
stämmelsen om ikraftträdande bör kompletteras med en övergångsbe-
stämmelse främst med tanke på ärenden som rör revisionsbolag enligt
äldre regler. I annat fåll lämnas uppgifter i sådana ärenden utan
sekretesskydd. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets
förslag.

I förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) har
i 10 kap. 4 § tredje stycket Kommerskollegium bytts ut mot den
myndighet som regeringen bestämmer när det gäller möjligheten att
förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad.

Prop. 1994/95:152

80

Sammanfattning av betänkandet SOU 1993:69

Uppdraget

EG-anpassning

I betänkandet lämnar utredningen förslag på den författningsreglering
som med anledning av EES-avtalet och Sveriges närmande till EG i
fortsättningen krävs när det gäller sådana revisorer som har särskild
kompetens att utföra lagstadgad revision, dvs. av Kommerskollegium
auktoriserade och godkända revisorer. Förslagen avser den reglering som
behövs för att uppfylla de villkor m.m. som ställs i EG:s åttonde
bolagsdirektiv, det s.k. revisorsdirektivet. I detta direktiv föreskrivs vissa
villkor i fråga om de kvalifikationer som minst måste uppfyllas av de
personer, fysiska personer och revisionsbolag, som skall få utföra
lagstadgad revision om sådan revision föreskrivs i EG-rätten. För svenskt
vidkommande omfattas aktiebolag och vissa handels- och komman-
ditbolag. Andra associationsformer omfattas inte. För fysiska personer
ställs särskilda krav på den teoretiska och praktiska utbildningens innehåll
och nivå. För revisionsbolag ställs bl.a. krav på att ägare och ledning i
dessa bolag - som inte uppfyller kraven för att få godkännas som
revisorer - inte skall kunna ingripa i revisionsarbetet.

Andra frågor

Införlivandet av revisorsdirektivets bestämmelser kräver att även andra
frågor än kompetensfrågor behandlas, nämligen om den nuvarande upp-
delningen av de kvalificerade revisorerna i två kategorier, auktoriserade
och godkända revisorer kan och/eller bör behållas och om det för de små
bolagen finns behov av en särskild revisorskategori utan sådan minimi-
kompetens som sägs i revisorsdirektivet. En annan central fråga som ut-
redningen behandlar är vilka utbildningsvägar som skall stå öppna för
den som i framtiden önskar utbilda sig till revisor, enbart den nuvarande
akademiska utbildningsvägen eller ytterligare en väg som är mer
yrkesinriktad.

Utöver nu nämnda frågor behandlas även frågan om vilka krav som bör
och får ställas for att godkänna en person som erhållit sin revisorskompe-
tens i någon annan stat inom EES-området att utöva revisorsyrket i
Sverige och om förfarandet med s.k. lekmannarevisorer kan behållas med
hänsyn till de kvalifikationskrav som direktivet ställer.

Andra frågor som behandlas i betänkandet och som inte har sin grund
i de anpassningar som måste göras till revisorsdirektivet är frågor som
rör revisorernas oberoende ställning. En sådan fråga är vilka ytterligare
åtgärder som kan vidtas för att stärka en för företagsledningen obekväm
revisors ställning i samband med entledigande vid annan tidpunkt än vid
slutet av ordinarie bolagsstämma. En annan fråga är om det går att tyd-
ligare än nu i författning ange gränsen för hur ekonomiskt beroende en
revisor får bli av en viss klient och likaså om gränserna för vad en

Prop. 1994/95:152

Bilaga 1

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

revisor får syssla med kan göras tydligare.                                Prop. 1994/95:152

Utredningen tar även upp frågan om den nuvarande uppdelningen i Bilaga 1
auktoriserade och godkända revisionsbolag bör behållas samt om andra
personer än revisorer bör få ingå i ägar- och ledningskretsen i vissa
revisionsbolag.

Ytterligare en fråga som behandlas i betänkandet och som inte föran-
leds av revisorsdirektivet är hur det framtida auktorisations- och till-
synsförfarandet skall administreras, statlig administration eller privatise-
ring.

En eller två kategorier revisorer

Motiv för att reglera marknaden för externa revisorstjänster

Den nuvarande ordningen bygger på principen att sådana verksamheter
som är skyldiga att lämna en offentlig årsredovisning också är skyldiga
att låta sig revideras av en eller flera externa revisorer. Ju betydelseful-
lare verksamheten anses vara ur enskild och allmän synpunkt desto större
krav på formell kompetens har lgastiftaren ställt på den person som skall
utföra revisionen. De kriterier som brukas för att ange en verksamhets
betydelse ur enskild och allmän synpunkt är följande: tillgångarnas
nettovärde, antalet anställda och om bolaget vänder sig till allmänheten
för sin kapitalanskaffning (jfr 10 kap. 3 § ABL). Visst slag av verksam-
het, t.ex. bankrörelse, anses i sig så betydelsefull att den oavsett nu
nämnda kriterier fordrar särskild kompetens hos den som skall utföra
revisionen. För verksamheter med mera begränsad omfattning ställs inte
regelmässigt krav på särskild kompetens hos den som skall utföra
revisionen. För verksamheten som drivs i aktiebolagsform krävs dock,
oavsett verksamhetens omfattning, alltid kvalificerad revision. När det
gäller aktiebolagen kan konstateras att enligt en sedan länge etablerad
uppfattning utövas revisorernas kontroll av företagens offentliga
årsredovisningar m.m. inte bara i aktieägarnas intressen. Revisorerna
skall också övervaka att sådana regler följs som avser att skydda andra
intressen, t.ex. minioritets intressen, anställda, fordringsägagare,
aktieköpare och det allmänna.

Två revisorskategorier

Utredningen föreslår att det nuvarande systemet med två kategorier
revisorer behålls. För godkännande föreslås den miniminivå som före-
skrivs i revisorsdirektivet, nämligen tre års teoretisk utbildning på
universitetsnivå (kandidatexamen med ekonomisk inriktning) och minst
tre års praktisk utbildning. Detta innebär att tiden för den teoretiska
utbildningen höjs från två till tre år och tiden för den praktiska utbild-
ningen sänks från fem till tre år. Vid en jämförelse med den nuvarande
utbildningstiden för godkännande innebär förslaget en sänkning från sju
år till sex år. Härigenom undviks att dra på de små företagen andra
kostnader för revisionen än sådana som nödvändigtvis föranleds av                 82

revisorsdirektivet.

För auktorisation föreslås fyra års teoretisk utbildning på universitets- Prop. 1994/95:152
nivå (magisterexamen med ekonomisk inriktning) och minst fem års Bilaga 1
praktisk utbildning, varav minst två år skall avse stora eller eljest svår-
reviderade foretag. Förslaget innebär en förlängning av utbildningstiden
från nuvarande åtta och ett halvt år till nio år.

Obligatorisk medverkan av auktoriserad revisor i vissa fall bibehålls

I gällande rätt finns ett flertal bestämmelser för olika företagsformer som
föreskriver obligatorisk medverkan av godkänd eller auktoriserade
revisor och i vissa fall ett särskilt krav på att en revisor skall vara
auktoriserad. Utredningen föreslår inte någon ändring i denna del.
Eftersom de auktoriserade revisorernas utbildning föreslås öka och bli
inriktade på stora och svårreviderade företag har utredningen pekat på
möjligheten att höja den gräns över vilken medverkan av auktoriserade
revisor skall vara obligatorisk. Utredningen nämner därvid gränsen i
artikel 27 i fjärde bolagsdirektivet (årsbokslutsdirektivet).

Utbildning

Utbildning för godkännande av revisor

Den akademiska vägen

Som förutsättning för att kvalificera sig för godkännande som revisor
enligt utredningens huvudförslag fordras att sökanden har avlagt en
kandidatexamen med ekonomisk inriktning eller genomgått annan lik-
värdig teoretisk utbildning (på universitetsnivå) och genomgått tre års
praktisk utbildning under handledning av en godkänd eller auktoriserad
revisor samt därefter avlagt en särskild yrkesexamen där sökandens
praktiska förmåga att tillämpa de teoretiska kunskaperna prövats. Den
teoretiska utbildningen föreslås innehålla en gemensam kärna av äm-
nesområden kring vilken olika utbildningsprofiler skall kunna byggas i
syfte att såväl bredda som fördjupa den teoretiska utbildningsbasen för
blivande revisorer. I den praktiska utbildningen skall ingå både revision
av årsbokslut och koncernbokslut eller av liknande redovisningshand-
lingar. Genom kravet på kandidiatexamen säkerställs att den som god-
känns har en hög nivå när det gäller teoretiska kunskaper. Syftet med den
avslutande yrkesexaminationen är att den skall utgöra kontroll av att den
som godkänns också har en hög nivå när det gäller förmågan att praktiskt
tillämpa de kunskaper som behövs för att utföra revision. Det organ som
godkänner och auktoriserar revisorer skall ha hand om den särskilda
yrkesexaminationen. De teoretiska kunskaperna skall enligt förslaget inte
prövas i denna examen efterom en motsvarande prövning redan har ägt
rum vid universitetet eller högskolan.

83

Den yrkesinriktade vägen

Som ett alternativ till den akademiska utbildningsvägen föreslår utred-
ningen att en möjlighet att godkännas som revisor öppnas även för den
som har en lång praktisk yrkeserfarenhet av revisionsarbete som gett
möjlighet att förvärva tillräcklig erfarenhet på ekonomi-, juridik- och
redovisningsområdena men som saknar akademisk utbildning, dvs.
kandidatexamen med ekonomisk inriktning eller annan likvärdig teoretisk
utbildning. När det gäller kravet på yrkeserfarenhet föreslår utredningen
att minst sju års yrkesverksamhet skall fordras samt därutöver minst tre
års praktisk utbildning under handledning av godkänd eller auktoriserad
revisor. Revisorsdirektivet ställer i princip samma krav på teoretiska kun-
skaper på den som går den yrkesinriktade vägen som på den som går den
akademiska vägen. Den som går den yrkesinriktade vägen behöver dock
inte visa upp akademiska betyg utan kan skaffa sig de teoretiska kun-
skaperna under sitt yrkesarbete t.ex. genom att gå kurser e.d. Till-
synsorganet måste dock kontrollera att kandidaten har de erforderliga
teoretiska kunskaperna, vilket kan ske genom att denne visar upp t.ex.
tentamensresultat.

Utbildning för auktorisation som revisor

Utbildningen för auktorisation skall kunna ske antingen i ett enda steg
eller som påbyggnad på en examen som godkänd revisor. Oavsett vad
måste den teoretiska utbildningen resultera i en magisterexamen med
ekonomisk inriktning. Den praktiska utbildningen skall under minst tre
år uppfylla de villkor som ställs for godkännande som revisor. De ytterli-
gare två årens utbildning bör till övervägande del inriktas på extern
revision av stora företag under en auktoriserad revisors handledning.

Efter det att den teoretiska och praktiska utbildningen är avslutad skall
sökanden avlägga en särskild yrkesexamen, som anordnas av tillsyns-
myndigheten. En sådan examen skall avläggas oavsett om sökanden
tidigare har avlagt motsvarande examen för godkännande som revisor.
I examinationen skall sökandens förmåga att praktiskt tillämpa de teore-
tiska kunskaperna för revision av stora och svårrev ide rade företag
prövas. Om sökanden saknar examen för godkänd revisor skall exam-
ninationen omfatta även kraven för godkännande.

En särskild kår av revisorer utan kompetens enligt revisorsdirektivet

Genom artiklarna 20-22 i revisorsdirektivet ges möjlighet att under vissa
förutsättningar särskilt godkänna fysiska personer som enligt nationell
lagstiftning är behöriga att utföra lagstadgad revision trots att de inte
uppfyller den kvalifikationsnivå som föreskrivs i direktivet. Som villkor
för sådant godkännande gäller dock att deras behörighet att utföra revi-
sion begränsas till små bolag, i huvudsak sådana bolag som enligt det
gärde bolagsdirektivet får undantas från revisionsplikt. Artiklarna kom
till på begäran av Danmark for att tillgodose de där registrerde reviso-
rernas behov av att även fortsättningsvis kunna utföra revision. De

Prop. 1994/95:152

Bilaga 1

84

registrerade revisorerna i Danmark och de godkända revisorerna i Sve- Prop. 1994/95:152
rige kan sägas vara jämförbara. I Danmark har artiklarna i direktivet inte Bilaga 1
utnyttjats.

Utredningen anser att artiklarna inte heller bör utnyttjas av Sverige för
att införa en sådan kategori revisorer. Skälen härför är två. Det första är
att det är oklart om en senare samordning av den lagstadgade revisionen
medför att en sådan kategori får betydelse endast under en begränsad tid.
Det andra är att inte något annat EG-land utnyttjat möjligheten att införa
en sådan revisorskategori.

Lekmannarevisorer

Ärsbokslutsdirektivet i förening med revisorsdirektivet ger inte något
utrymme för att tillåta andra personer än sådana som uppfyller villkoren
för att godkännas enligt revisorsdirektivet att utföra lagstadgad revision
i de fall gemenskapsrätten föreskriver sådan revision. Utredningen
föreslår därför att den nuvarande möjligheten att utse andra revisorer än
sådana som inte uppfyller revisorsdirektivets kvalifikationsvillkor när det
gäller associationer som omfattas av gemenskapsrätten upphör.

Utländska revisorer i Sverige

EES-revisorer och nordiska revisorer

Genom ändringar i revisorsforordningen hösten 1992 (SFS 1992:1222)
har bl.a. införts ändrade krav i fråga om examensbevis som är utfärdade
i ett annat EES-land. Ändringen, som träder i kraft den dag regeringen
bestämmer, innebär att en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen
i stat inom EES-området, om examen är jämförbar med slutexamen från
ett universitet och i den staten uppfyller uppställda krav för godkännande
att utföra lagstadgad revision, jämställs med den utbildning - såväl
teoretisk som praktisk - som fordras i Sverige för att auktoriseras som
revisor. Härutöver måste EES-revisom genomgå en prövotid av högst tre
år hos auktoriserad revisor innan han får auktoriseras. Utredningen
föreslår inte någon omedelbar ändring av denna regel, men anser att
prövotid bör ersättas av lämplighetsprov skall enligt utredningen tillämpas
även på revisorer från de nordiska länderna. Utredningen föreslår vidare
att som villkor för att få avlägga lämplighetsprov för auktorisation bör
ställas att sökanden utan behörighetsbegränsning får utföra sådan revision
i sitt hemland. Om sökanden har någon sådan begränsning får vederbör-
ande endast avlägga lämplighetsprov för godkännande som revisor.
Lämplighetsprovets syfte är att konstatera om en person, som har rätt att
utföra lagstadgad revision i ett annat EES-land, har sådana kunskaper i
svensk rätt som är nödvändiga för att kunna utföra lagstadgad revision
i Sverige antingen som godkänd revisor eller som auktoriserad revisor.

85

Tillsyn

Prop. 1994/95:152

Bilaga 1

Statlig verksamhet eller självreglering

För auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer svarar för när-
varande Kommerskollegium som tillsynsmyndighet. Utredningen har i
enlighet med sina direktiv prövat frågan om auktorisation och tillsyn av
revisorer helt eller delvis kan administreras av någon annan myndighet
eller organ än Kommerskollegium. Denna prövning har i huvudsak
omfattat ett antal andra statliga verk nämligen Riksskatteverket, Riks-
revisionsverket, Finansinspektionen, Patent- och registreringsverket
(PRV) och Kommerskollegium samt några privata alternativ innefattande
medverkan av revisorernas organisationer Föreningen Auktoriserade
Revisorer (FAR) och Svenska Revisorssambundet (SRS). Ett tungt
vägande skäl mot en helt privat lösning är att SRS motsätter sig en sådan,
främst på den grunden att den inte säkerställer ett tillräckligt externt
inflytande och torde förutsätta obligatoriskt medlemsskap i någon av
revisorsorganisationema. Från FAR:s sida har framförts alternativet
samverkan i stiftelseform mellan FAR, SRS och staten. Även mot en
sådan lösning har SRS riktat vissa invändningar. Utredningen har på de
nu angivna och vissa andra skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en
privat eller delvis privat lösning. Utredningen har kommit fram till att
PRV och Kammarkollegium kan sägas vara ungefär lika lämpliga. I valet
mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegium om lokalisering
i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda och i annat fall PRV.

Det disciplinära förfarandet och disciplinpåföljder

Under utredningsarbetet har företrädare för de båda revisorsorganisatio-
nema anfört viss misstro mot den inkvisitoriska processordningen som
kännetecknar det disciplinära förfarandet hos tillsynsmyndigheten. Detta
har föranlett utredaren att föreslå att den i det nuvarande förfarandet
redan befintliga rådgivande nämnden skall få en förstärkt ställning.

Under utredningsarbetet har vidare framkommit den uppfattningen att
de olika slag av påföljder som för närvarande står till buds, nämligen
upphävande av auktorisation eller godkännande samt varning, inte ger
utrymme för tillräckligt nyanserade reaktioner på olika beteenden. Med
anledning härav föreslår utredningen att en ny påföljd kallad erinran till-
förs påföljdssystemet.

Oberoendefrågor

Entledigande av revisor

I 10 kap. 5 och 10 §§ ABL finns bestämmelser som syftar till att stärka
en för bolaget obekväm revisors oberoende ställning. Enligt dessa be-
stämmelser skall en revisor, vars uppdrag upphör i förtid, genast anmäla
detta till länsstyrelsen och i anmälan lämna en redogörelse för iakttagel-

86

serna vid den granskning som han har utfört under den del av löpande Prop. 1994/95:152
räkenskapsår som hans uppdrag har omfattar. En avskrift av anmälan Bilaga 1
skall även sändas till PRV. I syfte att öka anmälningens tillgänglighet för
aktieägare föreslår utredningen att en avskrift av anmälan skall biläggas
den tillkommande revisorns revisionsberättelse. Den bör ankomma på
den tillträdande revisom att ta in den avgående revisorns anmälan,
utredningen föreslår vidare att en motsvarande anmälningsskyldighet skall
gälla även i de fall revisorns uppdrag gäller för obestämd tid och
uppdraget upphör vid annan tidpunkt än vid ordinarie bolagsstämma, där
revisorsval skall ske.

Revisorns beroende av en viss klieni

Utredningen har bl.a. mot bakgrund av de förslag som framförts i
samband med arbete inom EG med det femte bolagsdirektivet, det s.k.
strukturdirektivet, övervägt att införa regel som på ett tydligare sätt än
nuvarande bestämmelser i 5 och 6 §§ RevF fäster tillsynsmyndighetens
och revisorernas uppmärksamhet på arvodesproblematiken. Utredningen
har emellertid mot bakgrund av de tillämpningsproblem som en belopps-
eller procentgräns ger upphov till stannat för att inte alls lämna något
förslag rörande frågan om revisorernas beroende av en viss klient på
grund av att arvodet från klienten representerar en stor del av revisorns
inkomst.

Vftd får en revisor syssla med

Enligt 10 § RevF får en auktoriserad eller godkänd revisor inte driva
eller delta i ledningen av affärsverksamhet. Bestämmelsen som vanligtvis
benämns afiärsverksamhetsförbudet har i flera sammanhang kritiserats för
att vara otydlig och ge upphov till tolkningsproblem. Kritiken har bl.a.
gett svårigheter att dra en klar gräns på ena sidan mellan begreppen
"revisionsverksamhet" och "annan affärsverksamhet" och på andra sidan
mellan begreppen "affärsverksamhet" och "övrig verksamhet". Svårig-
heter har även förekommit när det gällt att bestämma innebörden i
uttrycken "driva" och "delta i ledningen". Utredningen föreslår att
bestämmelsen i 10 § RevF ändras så att den så nära som möjligt
uttrycker sitt syfte, dvs. att en revisor inte får utöva sådan verksamhet
som kan rubba förtroendet för honom. Enligt utredningen bör regeln
uttryckas så att det tydligt framgår av den att en revisor inte får utöva
någon verksamhet som kan rubba förtroendet till hans opartiskhet eller
självständighet som fristående revisor. Bestämmelsen bör gälla oavsett
om det är fåga om en enskild revisor eller ett revisionsbolag. Den nya
lydelsen bedöms inte ändra de gränser praxis redan stakat ut när det
gäller afiärsverksamhetsförbudet annat än i de fall någon risk för
oberoenderubbning inte kan anses föreligga. Utredningen anser inte att
det finns skäl för att samtidigt införa en regel som ger tillsynsmyndig-
heten befogenhet att förbjuda en viss verksamhet som myndigheten
bedömer som olämplig, utan anser att det vanliga disciplinära förfarandet                  87

med upphävande och varning som påföljder vid regelbrott såvitt nu kan

bedömas framstår som tillräckligt.

Revisionsbolag

Registrerade revisionsbolag i stället för auktoriserade och godkända

Utredningen föreslår att uppdelningen på auktoriserade och godkända
revisionsbolag upphör och i stället ersätts med ett motsvarande registre-
ringsförfarande. Ett sådant registrerat revisionsbolag bör betecknas
"registrerat" revisionsbolag. I de fall det i lag eller annan författning ges
möjlighet att i stället för auktoriserad eller godkänd revisor utse
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag skall registrerat revisionsbolag
enligt utredningens förslag kunna utses.

Icke-revisorer som ägare i revisionsbolag

Revisorsdirektivets bestämmelser tillåter andra ägare än revisorer i
revisionsbolagen. Som förutsättning gäller dock att dessa personers
ägande och inflytande på de personer som för ett sådant bolags räkning
utför lagstadgad revision. Utredningen föreslår att i revisionsbolag som
drivs som aktiebolag skall tillåtas andra ägare än godkända eller aukto-
riserade revisorer. Ägandet och röstetalet för dessa personer bör dock
begränsas till 25 procent. Huvudregeln blir således att minst tre fjärde-
delar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet i ett sådant
revisionsbolag skall ägas av godkända eller auktoriserade revisorer, dvs.
en klar ägar- och ledningsdominans för revisorerna.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m.

Genom EES-avtalet har Sverige medgivits anstånd med att vidta de
åtgärder som behövs för att följa direktivet. Härutöver medger en sär-
skild bestämmelse i direktivet att (medlems)staten får föreskriva att
bestämmelserna inte skall tillämpas förrän ytterligare två år har förflutit.
Utredningen föreslår att Sverige skall utnyttja de möjligheter till respit
som nu nämnda bestämmelser ger. De förslag som utredningen i övrigt
lämnar och som inte beror på anpassning till revisorsdirektivet föreslås
träda i kraft så att de börjar tillämpas samtidigt med anpassningsfor-
slagen.

Den som är auktoriserad eller godkänd revisor när anpassningarna till
revisorsdirektivet börjar tilllämpas skall även därefter anses som aukto-
riserad respektive godkänd revisor. En motsvarande övergångsordning
föreslås även för auktoriserade och godkända revisionsbolag. Eftersom
utredningen samtidigt föreslår att den nuvarande uppdelningen av bolagen
i auktoriserade och godkända revisionsbolag skall upphöra och ersättas
med ett motsvarande registreringsförfamade, får dessa bolag enligt utred-
ningens förslag beteckningen ”registrerat revisionsbolag”.

Personer som är i fård med sin revisorsutbildning och som inte kom-
mer att uppfylla de kvalikfikationskrav för godkännande som föreslås
gälla efter anpassningen till revisorsdirektivet när utbildningen avslutas,

Prop. 1994/95:152

Bilaga 1

88

föreslås under en tid av sex år från den dag de nya bestämmelserna har Prop. 1994/95:152
trätt i kraft få godkännas enligt äldre bestämmelser under förutsättning Bilaga 1
att han eller hon har genomgått viss kompletterande teoretisk utbildning.

Den kompletterande utbildningen syftar till att ge den som godkänns
under övergångsperioden kvalifikationer likvärdiga med den som god-
känns enligt de nya bestämmelserna. För personer som under motsva-
rande period avslutar sin revisorsutbildning för auktorisation föreslår
utredningen att dessa får auktoriseras enligt äldre bestämmelser utan krav
på kompletterande utbildning.

89

Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Revisorerna
och EG (SOU 1993:69)

Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Kommerskollegium, Stats-
kontoret, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Sta-
tens skolverk, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Konkur-
rensverket, Patent- och registreringsverket, Kammarkollegiet, Hovrätten
för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm,
Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Svenska Handelskammarför-
bundet, Skattemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Mal-
möhus län, Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Skattemyndig-
heten i Norrbottens län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Kro-
nofogdemyndigheten i Uppsala län, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län, Universitetet i Stockholm, Universitet i Lund, Handels-
högskolan i Stockholm, Aktiebolagskommittén (Ju-dep), Redovisnings-
kommittén (Ju-dep), Sveriges Industriförbund, Grossitsförbundet Svensk
Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänsteförbundet, Företagarnas riks-
organisation, Sveriges Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revi-
sorer FAR, Svenska Revisorssamfundet, Sveriges Redovisningskonsluters
Förbund, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisa-
tion TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorga-
nisationen i Sverige LO, Handelsanställdas Förbund, Handelstjänsteman-
naförbundet HTF, Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Handelns och
Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation HAO, Föreningsbanken AB,
Sparbanken Sverige AB, Svenska Bankföreningen, Ackordscentralen
Stockholm AB, Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund,
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Stockholms stad, Göte-
borgs kommun, Norrköpings kommun, Malmö kommun, Umeå kommun,
Stockholms läns landsting, Malmöhus läns landsting, Jämtlands läns
landsting, Stockholms fondbörs, Länsstyrelsen i Stockholms län, Läns-
styrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, KOMREV
AB, Riksrevisionsverket, Intern Revisorernas Förening, Företagsekono-
miska institutet, Uppsala universitet, Lantbrukarnas riksförbund, HSB
Riksförbund.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 2

90

Sammanfattning av promemorian Ds 1994:125

Prop. 1994/95:152

Bilaga 3

Arbetsgruppen har från början haft i uppdrag att utreda och närmare ange
hur ett privat system för godkännande, auktorisation och tillsyn i övrigt
över revisorer kan bildas och byggas upp samt hur det nya organet bör
vara sammansatt. Regeringen har därefter till gruppen överlämnat en
riksdagsskrivelse, varav framgår att riksdagen uttalat sig för att tillsynen
skall bli kvar i statlig regi och att det ankommer på regeringen att
bedöma vilken statlig myndighet som är bäst lämpad. Bakgrunden till
utredningen är att Kommerskollegium, som nu har hand om revisor-
tillsynen, framdeles skall renodlas som handelspolitisk myndighet utan
näringspolitiska upp-gifter. Mot bakgrund härav har arbetsgruppen inte
funnit skäl att gå in på eventuella förtjänster eller brister i den nuvarande
tillsynen, utan i stället haft som mål att skapa en så bra framtida tillsyn
som möjligt.

Efter att inledningsvis ha redogjort för uppdraget och den nuvarande
tillsynen i Sverige, övriga Norden och EG har arbetsgruppen redovisat
tillsynen över några andra yrken, nämligen advokater, hälso- och sjuk-
vårdspersonal, veterinärer och försäkringsmäklare. Vid tillsynen över
dessa yrken deltar regelmässigt de i yrket verksamma vid beslut i till-
synsärenden, och tillsynen är ofta uppdelad så att ett särskilt organ har
hand om disciplinärenden.

I sina överväganden och förslag har arbetsgruppen inledningsvis gått
igenom vilka arbetsuppgifter den nya organisationen skall sköta. Upp-
gifterna, vilka i stort motsvarar vad Kommerskollegium ansvarar för i
dag, består av ansökningar om godkännande, auktorisation och registre-
ring, disciplinärenden, utfärdande av föreskrifter, utbildningsfrågor,
dispensansökningar, förhandsbesked samt registerhållning och informa-
tions-service. Övergripande mål för tillsynen är att genom godkännande
och auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag och tillsyn
i övrigt över sådana revisorer och revisionsbolag tillgodose behovet av
kvalificerade och oberoende externa revisorer. Vaije revisor skall därför
ha tillräcklig kompetens och uppfylla ställda krav angående oberoende
och lämplighet.

Därefter har gruppen penetrerat vilka krav på kompetens som bör
ställas på handläggare och beslutsfattare i den nya organisationen. Därvid
har arbetsgruppen ansett att beslutsfattarna bör har djupgående kunskaper
i revisorsverksamhet, men att erfarenhet och kunskap på andra områden
också är av stor betydelse. Vidare har konstaterats att kunskapen inte
behöver vara densamma vid alla typer av ärenden. I stället har arbets-
gruppen ansett att juridiska kunskaper med domarerfarenhet och goda re-
visionskunskaper är av avgörande betydelse för att handlägga disciplinä-
renden, medan erfarenhet från investerare, finansanalytiker och personer
vid universitet och högskolor har betydelse främst vid övergripande och
principiella frågor.

Kraven på kunskap om revisorsverksamhet och revisionskunskap
medför att revisorer måste delta i ärendenas avgörande. Deras med-
verkan medför dessutom att revisorskåren kan förlita sig på verksam-

91

heten. För att inte tillsynens trovärdighet skall sättas i fråga bör staten ha
ett stort inflytande och revisorerna inte vara i majoritet.

Mot bakgrund av de olika kompetenskraven och för att få ett disciplin-
förfarande som är obundet i förhållande till andra delar av revisor-
tillsynen har arbetsgruppen funnit att tillsynen bör skötas av två olika
organ, nämligen en styrelse och en disciplinnämnd. Styrelsen, som
föreslås bestå av nio personer, skall ha hand om först och främst frågor
om resursfördelning och styr- och kontrollsystem, avgiftsfrågor samt
utbildningsfrågor och andra frågor som kräver en bred överblick, t.ex.
regler om jäv och ansvarsförsäkring. Styrelsen skall också utfärda
föreskrifter och avgöra principiella frågor beträffande ansökningar om
godkännande, auktorisation och registrering, dispensärenden samt regis-
terhållning och informationsservice. Av ledamöterna i styrelsen bör två
vara revisorer. Övriga sju ledamöter bör vara personer med erfarenhet
från näringsliv, universitet och verksamhet i myndigheter samt som
finansanalytiker eller investerare.

Disciplinnämnden skall enbart avgöra disciplinärenden. Nämnden
föreslås bestå av fem ledamöter, varav två revisorer samt två andra
ledamöter som genom erfarenhet från t.ex. näringsliv och myndigheter
erhållit god insikt i revisionsverksamhet. Ordföranden bör ha domarerfa-
renhet. Pröv-ningen av disciplinärenden avses bli ett tvåpartsfÖrfarande
där styrelsen får ställning som part. Som ny påföljd föreslås straffavgift.

Talan mot styrelsens och disciplinnämndens avgöranden skall ske till
länsrätt med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt.
Förutom berörd revisor får Justitiekanslem rätt att överklaga besluten.

Arbetsgruppen menar att kansliet bör bestå av en kanslichef jämte nio
handläggare och två sekreterare.

Sedan kraven på kompetens och tillsynsorgan lagts fast, har arbets-
gruppen diskuterat vilka typer av organisationer som kan anses lämpliga
för tillsynsverksamheten. Av privaträttsliga lösningar har gruppen när-
mare diskuterat en ideell förening och en stiftelse. Därvid har föredragits
stif-telsealtemativet, främst eftersom bildandet av en ideell förening
skulle ställa krav på medlemskap för alla revisorer, något som i praktiken
medför yrkesförbud för den revisor som vill stå utanför.

Arbetsgruppen har som ett andra alternativ diskuterat en myndighet. I
detta alternativ har konstaterats att en självständig myndighet som sam-
verkar med en annan myndighet är den bästa lösningen. Därvid synes
Kammarkollegiet vara lämplig som s.k. värdmyndighet. Vid avgörande
om tillsynen bör bedrivas i en stiftelse eller en myndighet har arbets-
gruppen diskuterat vilket alternativ som bäst uppfyller förutsättningarna
för den framtida tillsynen. Därvid har konstaterats att tillsynen innebär
myndighetsutövning, något som i huvudsak bedrivs i myndigheter.
Vidare har ansetts att revision är en verksamhet som har en särskild
betydelse för samhället. Mot bakgrund av främst dessa skäl har arbets-
gruppen föreslagit att den framtida tillsynen förläggs till en myndighet,
om myndigheten får det revisorsinflytande och det oberoende samt den
uppdelning i styrelse och disciplinnämnd som angetts.

Arbetsgruppens förslag innebär att ytterligare en handläggare behövs.
Vidare har utgångspunkten varit att avgifter helt skall täcka kostnaderna

Prop. 1994/95:152

Bilaga 3

för verksamheten. Gruppen har därvid förslagit att avgift skall utgå i
form av dels ansökningsavgift, dels årliga avgifter. Ansökningsavgiftema
beräknas uppgå till 2.000 kr och de årliga avgifterna till 1.200 kr för att
verksamheten med viss marginal skall bli självbärande.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 3

93

Promemorians lagförslag

Förslag till hg (1995:000) om revisorer

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna hg gäller godkännande och auktorisation av revisorer, re-
gistrering av revisionsbolag samt tillsyn i övrigt över revisorer och re-
visionsbolag.

Verksamheten syftar till att pröva revisorernas och revisionsbolagens
lämplighet samt att utveckla god revisorssed och god revisionssed.

2 § Godkännande, auktorisation, registrering och tillsyn i övrigt enligt 1
§ utövas av [Stiftelsen] Revisorsnämnden [(tillsynsmyndighet)].

[Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden
får meddela närmare föreskrifter om verksamheten.][Regeringen skall
fastställa stiftelsens stadgar.]

Definitioner

3 § I hgen avses med

revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,

godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 § första stycket,
auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 4 § andra stycket,
revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt 6 §.

Godkännande och auktorisation

4 § För att bli godkänd revisor skall den sökande

1. såsom yrke utöva revisionsverksamhet,

2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,

3. inte vara i konkurs, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
vara förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet enligt 3 § lagen
(1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.
eller vara underkastad någon annan motsvarande rådighetsinskränkning
i en annan stat,

4. ha avhgt revisorsexamen,

5. vara känd for redbarhet och även i övrigt lämplig att utöva revi-
sionsverksamhet.

För att bli auktoriserad revisor skall den sökande uppfylla de krav som
anges i första stycket 1-3 och 5 samt ha avhgt högre revisorsexamen.

De krav som ställs upp om revisorsexamen och högre revisorsexamen
är uppfyllda också av den som

1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att få utföra lag-stadgad
revision i stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

Prop. 1994/95:152

Bilaga 4

94

2. i Sverige har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 4

Bosättning utomlands

5 § Revisorsnämnden får, om särskilda skäl föreligger, meddela en re-
visor tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen auk-
torisation vara bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
under viss tid.

En revisor som inte är bosatt i Sverige, skall utföra revision i svenska
företag i den omfattning som Revisorsnämnden föreskriver.

Revisorsnämnden får för viss tid medge undantag från kravet i andra
stycket.

Registrering av revisionsbolag

6 § Svenska handelsbolag och svenska aktiebolag som bedriver revision-
sverksamhet kan registreras som revisionsbolag.

För att ett handelsbolag skall kunna registreras krävs

1. att bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision
och därmed förenlig verksamhet och

2. att bolagsmännen är godkända eller auktoriserade revisorer.

För att ett aktiebolag skall kunna registreras krävs

1. att bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision
och därmed förenlig verksamhet,

2. att minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjär-
dedelar av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören är god-
kända eller auktoriserade revisorer,

3. att styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller
auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av
röstetalet vid sammanträdet samt

4. att minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av
röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade revisorer.

Om särskilda skäl föreligger, kan Revisorsnämnden medge undantag
från kraven i andra stycket 2 och tredje stycket 2 och 4. En majoritet av
styrelseledamöterna och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock
vara godkända eller auktoriserade revisorer, och mer än hälften av
aktierna och röstetalet skall alltid tillkomma godkända eller auk-torisera-
de revisorer.

Ansökan om godkännande, auktorisation och registrering

7 § Ansökan om auktorisation, godkännande och registrering prövas av
Revisorsnämnden.

Auktorisation, godkännande och registrering gäller i fem år.

Utövande av verksamhet som revisor

8 § En revisor skall redbart och nitiskt utföra sina uppdrag och i allt
iaktta god revisorssed.

Revisom skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser for revisorer.
Föreligger i annat fall någon särskild omständighet som kan rubba

95

förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet, skall han av-
böja eller avsäga sig uppdraget.

Revisom svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.

Bestämmelserna i första-tredje styckena skall tillämpas även i fråga om
revisionsbolag.

9 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva verksamhet som kan
rubba förtroendet till deras opartiskhet eller självständighet som revisor.

En revisor får driva revisionsverksamhet endast i form av egen rörelse
eller i form av revisionsbolag eller bolag, vilka uppfyller de villkor som
Revisorsnämnden festställer.

Revisom får inte heller vara anställd hos någon annan än revisor eller
bolag som avses i andra stycket.

Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag
från förbuden i andra och tredje styckena.

10 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att underkasta sig skilje-
domsförfarande enligt lagen (1929:145) om skiljemän i tvist med upp-
dragsgivare om arvode eller kostnad för utfört uppdrag.

Sekretess

11 § En revisor får ej använda uppgifter som inhämtats i hans yrkesut-
övning till fördel för sig själv eller till skada eller nytta for annan. Han
får inte heller på annat sätt obehörigen röja vad som på detta sätt kommit
till hans kännedom. Han skall vidare se till att hans biträde iakttar dessa
föreskrifter i tillämpliga delar.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sek-
retesslagen (1980:100).

Säkerhet

12 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller ställa
säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisom eller bolaget kan
komma att ådra sig i sin revisionsverksamhet.

Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag
från kravet på försäkring eller säkerhet.

Tillsyn

13 § Uppmärksammar en skattemyndighet någon anmärkningsvärd
omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet,
skall Revisorsnämnden underrättas.

Revisorer och revisionsbolag skall lämna Revisorsnämnden de upp-
gifter som behövs för tillsynen.

Erinran, varning samt upphävande av godkännande, auktorisation och
registrering

Prop. 1994/95:152

Bilaga 4

96

14 § Gör en revisor uppsåtligen orätt i sin verksamhet eller förfer han på

annat sätt oredligt eller betalar inte revisom föreskriven registreringsav- Prop. 1994/95:152
gift, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Föreligger Bilaga 4
förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas honom.

Åsidosätter en revisor pä annat sätt de plikter som åvilar honom som
revisor, får varning meddelas honom. Om det är tillräckligt, kan i stället
en erinran meddelas revisom. Är omständigheterna synnerligen för-
svårande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas.

Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisom till
last inträffat mer än fem år innan revisom erhöll underrättelse i ärendet.

Tilldelas en revisor varning, får han, om det föreligger särskilda skäl,
även åläggas att betala en straffavgift med lägst ettusen och högst tjugo-
femtusen kronor.

Inträder för en revisor någon omständighet som innebär hinder för
godkännande eller auktorisation, skall han genast meddela detta till
Revisorsnämnden och godkännandet eller auktorisationen upphävas.

15 § Bestämmelserna i 14 § första-fjärde styckena skall tillämpas även
i fråga om upphävande av registrering och andra disciplinpåföljder för
revisionsbolag.

Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller
det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för
registrering, skall bolaget genast meddela detta till Revisorsnämnden och
registreringen upphävas.

16 § Revisorsnämnden får förordna att beslut om att upphäva godkännan-

de, auktorisation eller registrering skall gälla omedelbart.

Talan mot beslut m.m.

17 § Den som vägrats godkännande, auktorisation, registrering eller
dispens eller som tilldelats erinran eller varning eller som fått god-
kännande, auktorisation eller registrering upphävd, får överklaga be-
slutet. Justitiekanslem får överklaga alla beslut i frågor om god-kännan-
de, auktorisation, registrering, dispens och diciplinåtgärder. Har Revi-
sorsnämnden i ärende om godkännande, auktorisation eller registrering
inte meddelat beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som
gäller revisom lagts fram, får revisom överklaga saken.

Beslut angående examination eller särskild lämplighetsprövning får
dock inte överklagas.

Beslut som avses i första stycket får överklagas till allmän förvaltnings-
domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Straffansvar

18 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd revisor eller
auktoriserad revisor döms till böter.

7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

Prop. 1994/95:152
Avgifter                                                                  Bilaga 4

19 § Vid ansökan om godkännande, auktorisation eller registrering samt

i samband med examination och särskild lämplighetsprövning utgår avgift

i form av ansökningsavgifit och årlig avgift.

Revisorsnämnden bestämmer avgifternas storlek.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1975:86) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande
av revisor skall upphöra att gälla.

2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt tidigare gällande
bestämmelser är alltjämt godkänd respektive auktoriserad revisor.

3. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-
bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag
föreskrivs for godkännande av revisor när utbildningen avslutas, får
under sex år från den dag denna lag trätt i kraft godkännas enligt äldre
bestämmelser under förutsättning att han genomgått kompletterande
teoretisk utbildning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.

4. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-
bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag
föreskrivs för auktorisation av revisor när utbildningen avslutas, får
under sex år från den dag denna lag trätt i kraft auktoriseras enligt äldre
bestämmelser.

5. Revisionsbolag som är auktoriserat eller godkänt enligt tidigare
gällande bestämmelser skall sedan denna lag trätt i kraft anses som
registrerat.

6. Revisorsnämnden skall handlägga ärenden som inletts före ikraftträ-
dandet men då ännu inte har avgjorts. Handläggningen skall ske enligt
äldre bestämmelser.

98

Remissinstanser som yttrat sig över promemorian Tillsyn
över revisorer (Ds 1994:125)

Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Kom-
merskollegium, Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket,
Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Konkurrensverket, Patent- och re-
gistreringsverket, Kammarkollegiet, Hovrätten för Västra Sverige, Kam-
marrätten i Stockholm, Svenska Handelskammarförbundet, Aktiebolags-
kommittén, Redovisningskommittén, Sveriges Industriförbund, Grossist-
förbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänsteförbundet,
Företagarnas riksorganisation, Sveriges Advokatsambund, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund, Tjänstemännens Centralorganisation
TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisa-
tionen i Sverige LO, Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksför-
bund.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 5

99

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om revisorer

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller prövning av revisorers och revisionsbolags lämp-
lighet. Lagen innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation
av revisorer, registrering av revisionsbolag, allmänna förutsättningar for
deras verksamhet samt tillsyn över dem.

2 § I denna lag avses med

1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,

2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,

3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,

4. revisionsbolag: handelsbolag eller aktiebolag som registrerats enligt
10 eller 11 §.

Revisorsnämnden

3 § Revisorsnämnden prövar frågor om godkännande, auktorisation och
registrering samt utövar tillsyn. Nämnden skall i sin verksamhet ut-
veckla och främja god revisorssed.

Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.

Godkännande och auktorisation

4 § För att bli godkänd revisor skall den sökande

1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,

2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,

3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-
verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m. eller vara underkastad någon annan
motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat,

4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och

5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.

5 § För att bli auktoriserad revisor skall den sökande uppfylla de krav
som anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre
revisorsexamen.

6 § Det krav som i 4 § 4 ställs upp om revisorsexamen skall anses
uppfyllt också av den som

1. innehar ett sådant examensbevis som krävs for att få utföra lagstad-

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

100

gad revision i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

7 § Det krav som i 5 § ställs upp om högre revisorsexamen skall anses
uppfyllt också av den som

1. innehar ett sådant examensbevis som krävs för att utan behörighets-
begränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet, och

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.

8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, meddela en revisor
tillstånd att med bibehållet godkännande eller bibehållen auktorisation
vara bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under viss
tid.

Revisionsbolag

9 § För att bli registrerat som revisionsbolag skall ett svenskt handels-
bolag eller aktiebolag

1. bedriva revisionsverksamhet,

2. uppfylla de särskilda kraven i 10 respektive 11 §, och

3. inte vara i konkurs eller likvidation.

10 § För registrering av ett handelsbolag som revisionsbolag krävs
särskilt att det av bolagsavtalet framgår att

1. bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och
därmed förenlig verksamhet, och

2. bolagsmännen är godkända eller auktoriserade revisorer.

Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från
kravet i första stycket 2 beträffande viss bolagsman.

11 § För registrering av ett aktiebolag som revisionsbolag krävs särskilt
att det av bolagsordningen framgår att

1. bolagets verksamhet inte omfattar annat än yrkesmässig revision och
därmed förenlig verksamhet,

2. minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar
av styrelsesuppleantema samt verkställande direktören skall vara
godkända eller auktoriserade revisorer, och

3. styrelsen är beslutför endast om de närvarande godkända eller
auktoriserade revisorerna tillsammans representerar en majoritet av
röstetalet vid sammanträdet.

Vidare krävs för registrering att minst tre fjärdedelar av aktierna med
minst tre fjärdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade
revisorer och att de personer som tillåts äga övriga aktier är verksamma
i bolaget.

Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från
kraven i första stycket 2 och andra stycket. En majoritet av styrel-
seledamöterna och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid
vara godkända eller auktoriserade revisorer och mer än hälften av ak-ti-

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

101

erna och röstetalet skall alltid tillkomma godkända eller auktoriserade Prop. 1994/95:152
revisorer.                                                                     Bilaga 6

12 § Ett revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som bolaget åtar
sig utse en av de i bolaget verksamma revisorerna att vara huvudansvarig
för revisionen. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor, om
det behövs för att uppfylla föreskrift i lag eller annan författning om att
sådan revisor skall utses och i andra fall auktoriserad eller godkänd
revisor. Bolaget skall utan dröjsmål anmäla till uppdragsgivaren vem som
är huvudansvarig för revisionen.

Revisionsberättelse skall undertecknas av den som är huvudansvarig för
revisionen. Undertecknas berättelsen av flera, skall det anges vem som
är huvudansvarig.

Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering

13 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden
får meddela närmare föreskrifter om godkännande, auktorisation och
registrering av revisionsbolag samt villkor for verksamheten.

Utövande av verksamhet som revisor

14 § En revisor skall utföra sina uppdrag omsorgsfullt och enligt god
revisorssed.

Revisom skall noggrant iaktta gällande jävsbestämmelser for revisorer.
Om det i annat fall finns någon särskild omständighet som kan rubba
förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet, skall revisom
avböja eller avsäga sig uppdraget.

Revisom svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.

Bestämmelserna i första-tredje stycket gäller även för revisionsbolag.

15 § Revisorer och revisionsbolag får inte utöva verksamhet som kan
rubba förtroendet till deras opartiskhet eller självständighet som revisor.

Revisorsnämnden får på ansökan av en revisor eller ett revisionsbolag
meddela förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med
kraven i första stycket. Ett sådant förhandsbesked är, om det vunnit laga
kraft, bindande för nämnden i förhållande till revisom eller revisions-
bolaget. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid ändrade förutsättningar
eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet
avser.

16 § En revisor får driva revisionsverksamhet endast i form av egen
rörelse eller i form av handelsbolag eller aktiebolag som uppfyller av
Revisorsnämnden föreskrivna villkor.

Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige
driver revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet även om kraven i första stycket inte är uppfyllda.

102

17 § En revisor får inte vara anställd hos någon annan än godkänd eller
auktoriserad revisor, registrerat revisionsbolag, bolag som avses i

16 §, eller juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har godtagit.

Om det finns särskilda skäl får Revisorsnämnden medge undantag från
förbudet i första stycket.

Tystnadsplikt

18 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta
för annan, använda uppgifter som erhållits i hans yrkesutövning. Han får
inte heller på annat sätt obehörigen röja vad som på detta sätt kommit till
hans kännedom. Han skall vidare se till att biträde till honom iakttar
dessa föreskrifter.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:100).

Säkerhet

19 § Revisorer och revisionsbolag skall teckna försäkring eller ställa
säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisom eller bolaget kan
komma att drabbas av i sin revisionsverksamhet.

Om särskilda skäl föreligger, får Revisorsnämnden medge undantag
från kravet på försäkring eller säkerhet.

Tillsyn

20 § Revisorer och revisionsbolag är skyldiga att låta Revisorsnämnden
granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten
samt att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen.

21 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd
omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet,
skall myndigheten underrätta Revisorsnämnden.

Upphävande, vaming, straffavgift och erinran

22 $ Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller på annat
sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven avgift
enligt 29 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det
föreligger förmildrande omständigheter, får i stället vaming meddelas.

Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor,
får vaming meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i
stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,
får godkännandet eller auktorisationen upphävas.

Uppkommer fråga om upphävande, vaming eller erinran, skall revisom
genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs
i ärendet. Vaming eller erinran får inte meddelas om det som läggs
revisom till last inträffat mer än fem år innan revisom fick underrättelse
i ärendet.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

103

En revisor som tilldelas vaming får, om det finns särskilda skäl, även Prop. 1994/95:152
åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst Bilaga 6
tjugofemtusen kronor.

23 § Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär
hinder for godkännande eller auktorisation, skall revisom genast anmäla
detta till Revisorsnämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i
sådant fall upphävas.

24 § Bestämmelserna i 22 § gäller även för revisionsbolag, varvid
upphävande av registrering skall likställas med upphävande av godkän-
nande eller auktorisation.

Om ett revisionsbolag träder i likvidation eller forsätts i konkurs eller
om det för bolaget inträder någon annan omständighet som innebär
hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till Revisors-
nämnden. Registreringen skall i sådant fall upphävas.

25 § Revisorsnämnden prövar frågor om åtgärder enligt 22-24 §§.
Nämnden får förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisa-
tion eller registrering skall gälla omedelbart.

Nämndens beslut om straffavgift enligt 22 § fjärde stycket verkställs
som domstols dom eller beslut.

överklagande m.m.

26 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.

Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild lämp-
lighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

27 § Om Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,
auktorisation eller registrering inte fettat beslut inom fyra månader efter
det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten
om att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom
en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som att
ansökan har avslagits.

Straffansvar

28 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktorise-
rad revisor döms till böter.

Avgifter

29 § Föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Revisorsnämnden.

104

Register

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

30 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och revi-
sionsbolag. Närmare föreskrifter om inrättandet av registret meddelas av
regeringen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, dä lagen (1975:86) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande
av revisor skall upphöra att gälla.

2. Den som är godkänd eller auktoriserad revisor enligt äldre bestäm-
melser skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt de nya
bestämmelserna.

3. Revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-
stämmelser skall sedan denna lag trätt i kraft anses som registrerat.

4. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-
bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag
föreskrivs för godkännande av revisor när utbildningen avslutas, får
under sex år från den 1 januari 1997 godkännas enligt äldre bestämmel-
ser under förutsättning att revisom genomgått kompletterande teoretisk
utbildning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens be-
myndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.

5. Den som när denna lag träder i kraft är i färd med sin revisorsut-
bildning och som inte kommer att uppfylla de villkor som i denna lag
föreskrivs för auktorisation av revisor när utbildningen avslutas får under
sex år från den 1 januari 1997 auktoriseras enligt äldre bestämmelser.

6. Den som avslutar sin utbildning före den 1 januari 1997 och inom
samma tid ansöker om godkännande eller auktorisation får godkännas
eller auktoriseras enligt äldre bestämmelser.

7. Det krav som uppställs i 6 och 7 §§ om särskilt lämplighetsprov
skall fram till den 1 juli 1996 inte gälla för den som genomgått en
prövotid av högst tre år på de villkor som regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Revisorsnämnden närmare föreskriver.

8. Äldre bestämmelser skall gälla för ärenden som inte slutligt avgjorts
och där ansökan kommit in till Kommerskollegium före den 1 juli 1995.

9. Beslut som har meddelats av Kommerskollegium före den 1 juli
1995 överklagas enligt äldre bestämmelser.

105

Prop. 1994/95:152

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmän- Bilaga 6

na förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse

8 §2

Kammarrätt prövar

1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos domsto-
len,

2.  mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen

(1967:198),

3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning for kostnader i ärenden
och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den
lagen,

4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11
kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet
eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltnings-myndighet,

5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller
därmed jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltnings-
myndighet,

6. ansökningar enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,

7. mål om sådant onödigt
uppehållande av ärende som
enligt föreskrift i lag skall prövas
av kammarrätt.

Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

‘Lagen omtryckt 1981:1323.

2Senaste lydelse (prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165).

106

Prop. 1994/95:152

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbets- Bilaga 6
löshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 81 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

81 §

En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga
suppleanter för dessa. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det
inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera revisorer skall utses på annat
sätt.

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7
sor.

Minst en av revisorerna skall
vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor. Till revisor kan
utses även ett auktoriserat eller ett
godkänt revisionsbolag. Vid till-
lämpningen av bestämmelserna i
denna lag likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad
revisor och ett godkänt revisions-
bolag, med godkänd revisor.

§ föräldrabalken får inte vara revi-

Minst en av revisorerna skall
vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor. Till revisor kan
utses även ett registrerat revisions-
bolag.

Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om
revisorssuppleanter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

‘Lagen omtryckt 1991:1334.

107

4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2, 5 och 10 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385)1 skall ha Följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

10 kap.

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-
miska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auk-
toriserat eller godkänt revisions-
bolag. Vid tillämpning av bestäm-
melserna i detta kapitel likställs
auktoriserat revisionsbolag med
auktoriserad revisor och godkänt
revisionsbolag med godkänd revi-
sor. Bolag som utses till revisor
skall till styrelsen för det bolag
som revisionen avser anmäla vem
som är huvudansvarig för revisio-
nen. Den huvudansvarige skall i
auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i godkänt
revisionsbolag auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna
i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den
huvudansvarige.

Till revisor kan även utses ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig revisor och om an-
mälningsskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 4, 12 och 15 §§
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

5 §

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som utsett
honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om
revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt
honom.

'Lagen omtryckt 1993:150

108

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till länsstyrelsen. Revisom skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som i 10 § tredje och
fjärde styckena föreskrivs om
revisionsberättelse. Avskrift av
anmälningen skall sändas in till
registreringsmyndigheten samt
överlämnas till bolagets styrelse.

Prop. 1994/95:152

En revisor vars uppdrag upphör Bilaga 6
i förtid skall genast anmäla detta
till registeringsmyndigheten för
registrering och överlämna en
avskrift av anmälningen till bola-
gets styrelse. Revisom skall i an-
mälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som i 10 § tredje och
fjärde styckena föreskrivs om
revisionsberättelse. Registrerings-
myndigheten skall översända en
avskrift av anmälningen till skatte-
myndigheten.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder
enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej
suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den åter-
stående mandattiden tillsättes.

Upphör revisors uppdrag som
gäller tills vidare vid annan tid-
punkt än vid slutet av ordinarie
bolagsstämma, gäller vad som
föreskrivs i tredje stycket för revi-
sor vars uppdrag upphör i förtid.

10 §2

Revisorerna skall for varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovis-
ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats
sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna
ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin
berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,
som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller
verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande
direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall
det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även inne-hålla

2Senaste lydelse 1994:210.

109

uttalande angående ansvarsfrihet for styrelseledamöterna och verkstäl-
lande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela
upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig for registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-
gen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna
genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt
12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt
uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträk-
ningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträff-
ande koncernen. Bestämmelserna i första - tredje och sjätte styckena äger
motsvarande tillämpning.

Om anmälan har gjorts enligt 5 §
tredje eller femte styckena, skall
revisor till revisionsberättelsen bi-
foga avskrift av anmälningen.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

110

Prop. 1994/95:152

5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Bilaga 6

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)’ skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9 kap

12 §

Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om
disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur
samfundet för uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som
uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller i
ärende om auktorisation eller
godkännande av revisor eller revi-
sionsbolag, om disciplinärt ingri-
pande mot revisor eller revisions-
bolag, som har erhällit auktorisa-
tion eller godkännande, eller om
upphävande av auktorisation eller
godkännande. Sekretessen enligt
detta stycke gäller inte beslut i
ärendet.

Motsvarande sekretess gäller i
ärende om godkännande eller
auktorisation av revisor eller regi-
strering av revisionsbolag, om
disciplinärt ingripande mot god-
känd eller auktoriserad revisor
eller registrerat revisionsbolag
eller om upphävande av godkän-
nande, auktorisation eller registre-
ring. Sekretessen enligt detta
stycke gäller inte beslut i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

'Lagen omtryckt 1992:1474.

111

Prop. 1994/95:152

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om års- Bilaga 6
redovisning m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2, 5 och 10 §§ lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §*

Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fäll.
Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller
godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs
eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § foräldrabalken kan inte vara revisor.

Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den
årsredovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av
uppdraget.

Till revisorer kan även utses
auktoriserade eller godkända
revisionsbolag. Vid tillämpningen
av bestämmelserna i detta kapitel
likställs auktoriserade revisions-
bolag med auktoriserade reviso-
rer och godkända revisions-
bolag med godkända revisorer.
Ett bolag som utses till revisor
skall till den ärsredovisnings-
skyldige anmäla vem som är
huvudansvarig för revisionen. I
ett auk-toriserat revisionsbolag
skall den huvudansvarige vara
auktoriserad revisor; i ett
godkänt revisionsbolag skall han
vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 4 §
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor kan även utses ett
registrerat revisionsbolag. Be-
stämmelser om vem som kan
vara huvudansvarig revisor och
om anmälningsskyldighet finns i
12 § lagen (1995:000) om revi-
sorer. Bestämmelserna i 4 §
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets

112

‘Senaste lydelse 1992:1249.

revisorer, om det kan ske.

5 §2

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den års-
redovisningsskyldige samt, om revisom har utsetts av någon annan, hos
denne.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till länsstyrelsen. Revisom skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som i 10 § tredje och
fjärde styckena föreskrivs om
revisionsberättelse. Avskrift av an-
mälningen skall överlämnas till den
som svarar för förvaltningen av
företagets angelägenheter.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till Patent- och registreringsverket
för registering och överlämna en
avskrift av anmälningen till den
som svarar för förvaltningen av
företagets angelägenheter. Revi-
som skall i anmälningen lämna en
redogörelse för iakttagelserna vid
den granskning som han har utfört
under den del av löpande räken-
skapsår som hans uppdrag har
omfattat. För anmälningen gäller i
tilllämpliga delar vad som i 10 §
tredje och fjärde styckena före-
skrivs om revisionsberättelse. Patent-
och registreringsverket skall över-
sända en avskrift av anmälningen
till skattemyndigheten.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något
hinder för att han skall vara revisor och om det inte finns någon supp-
leant, skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter
vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandatti-
den.

Upphör revisors uppdrag som
gäller tills vidare, gäller vad som
föreskrivs i tredje stycket för revi-
sor vars uppdrag upphör i förtid.

2Senaste lydelse 1984:946.

113

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

10 §’

Revisom skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månad efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredo-
visningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-
ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall
revisom ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Har revisom vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i före-
tagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisom kan
även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa
till den årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisom funnit att
företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1- 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisom genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndig-heten.

I ett moderföretag skall revisom avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 5 §
tredje eller femte styckena, skall
revisor till revisionsberättelsen
bifoga avskrift av anmälningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

3Senaste lydelse 1994:213.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

114

Prop. 1994/95:152

7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Bilaga 6
(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen
(1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 kap.

3 §'

Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller
efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall tillåter
något annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad
eller godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i
konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har for-valtare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses aukto-
riserade eller godkända revisions-
bolag. Vid tillämpningen av be-
stämmelserna i detta kapitel lik-
ställs auktoriserade revisionsbolag
med auktoriserade revisorer och
godkända revisionsbolag med god-
kända revisorer. Ett bolag som ut-
ses till revisor skall till styrelsen
för det bolag som revisionen avser
anmäla vem som är huvudansvarig
för revisionen. I ett auktoriserat
revisionsbolag skall den huvudan-
svarige vara auktoriserad revisor
och i ett godkänt revisionsbolag
auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 och 13 §§
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig revisor och om an-
mälningsskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 5 och 13 §§ till-
lämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

‘Senaste lydelse 1992:1241.

115

4 §

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-
serad revisor eller godkänd revisor, om

1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller

2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda ba-
lansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns-
belopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive
räkenskapsår.

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktori-
serad revisor, om balansomslutningen enligt festställda balansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det angivna basbeloppet.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

Regeringen eller efter regering-
ens bemyndigande kommerskolle-
gium kan i fråga om bolag som
avses i andra stycket förordna att
en viss godkänd revisor får utses i
stället för en auktoriserad revisor.
Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan
ifråga om bolag som avses i andra
stycket förordna att en viss god-
känd revisor får utses i stället for
en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.

Första - tredje styckena gäller även for ett moderbolag i en koncern,
om koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balans-
omslutningen enligt fastställda koncembalansräkningar för de två senaste
räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första eller andra
stycket.

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter
gäller även for de auktoriserade och godkända revisorer som avses i
denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

116

Prop. 1994/95:152

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud Bilaga 6
mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkes-
mässig rådgivning i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Talan om förbud enligt 3 § förs av allmän åklagare vid tingsrätt.
Angående utredningen och förfarandet i sådana mål skall, om inte annat
föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är
föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket är stadgat
fängelse i högst ett år.

Talan mot en advokat får väckas
endast efter hörande av Sveriges
advokatsamfund. Talan mot en
auktoriserad eller godkänd revisor
får väckas endast efter hörande av
kommerskollegium.

Talan mot en advokat får väckas
endast efter hörande av Sveriges
advokatsamfund. Talan mot en
godkänd eller auktoriserad revisor
får väckas endast efter hörande av
Revisorsnämnden.

Bestämmelserna i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas
vid förbudstalan.

Talan om förbud skall väckas inom fem år från det att brottet begicks.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

117

9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) skall
ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §'

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett
auktoriserat eller ett godkänt revi-
sionsbolag. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel
likställs ett auktoriserat revisions-
bolag med auktoriserad revisor och
ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som
utses till revisor skall till bankens
styrelse anmäla vem som är huvud-
ansvarig för revisionen. Den hu-
vudansvarige skall i ett
auktoriserat revisionsbolag vam
auktoriserad revisor och i ett
godkänt revisionsbolag auktorise-
rad eller godkänd revisor. Be-
stämmelserna i 5 § om behörighet
och i 13 § om rätt att närvara på
stämma tillämpas på den huvudan-
svarige.

Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vam hu-
vudansvarig revisor och om anmäl-
ningsskyldighet finns i 12 § lagen
(1995:000) om revisorer. Bestäm-
melserna i 5 § om behörighet och
i 13 § om rätt att närvara på stäm-
ma tillämpas på den huvudansvari-
ge.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

118

Senaste lydelse 1990:1301.

Prop. 1994/95:152

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om eko- Bilaga 6
nomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 8 och 13 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §*

Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat.
Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller
godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs
eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § foräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett
auktoriserat eller ett godkänt revi-
sionsbolag. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel
likställs ett auktoriserat revisions-
bolag med auktoriserad revisor och
ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som
utses till revisor skall till styrelsen
för den förening som revisionen
avser anmäla vem som är huvudan-
svarig för revisionen. Den huvud-
ansvarige skall i ett auktoriserat
revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i ett godkänt revisions-
bolag auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 7 och 15
§§ tillämpas på den huvudansvari-
ge.

Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig revisor och om an-
mälningsskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer.
Bestämmelserna i 7 och 15 §§ till-
ämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revi-
sorer, om det kan ske.

'Senaste lydelse 1992:1242.

119

Prop. 1994/95:152

8 §                                  Bilaga 6

Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har
utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisom eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och,
om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den
som har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till länsstyrelsen. Revisom skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs i 13 §
tredje och fjärde styckena om
revisionsberättelse. Avskrift av
anmälningen skall överlämnas till
föreningens styrelse.

En revisor vars uppdrag upphör
i förtid skall genast anmäla detta
till registreringsmyndigheten för
registrering och överlämna en
avskrift av anmälningen till före-
ningens styrelse. Revisom skall i
anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den gransk-
ning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För
anmälningen gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs i 13 §
tredje och fjärde styckena om
revisionsberättelse. Registrerings-
myndigheten skall översända en
avskrift av anmälningen till skatte-
myndigheten.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det
inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en
ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

Upphör revisors uppdrag, som
gäller tills vidare, vid annan tid-
punkt än vid slutet av ordinarie
föreningsstämma, gäller vad som
föreskrivs i tredje stycket för revi-
sor vars uppdrag upphör i förtid.

13 §2

Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

2Senaste lydelse 1994:217.

120

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-
visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovis-
ningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall reviso-
rerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller för-
summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelsele-
damot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot
eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna
lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelsele-
damöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt
i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela med-
lemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag for preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattela-
gen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4,
skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndig-
heten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts
fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsbe-
rättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte
styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 §
tredje eller femte styckena, skall
revisor till revisionsberättelsen bi-
foga avskrift av anmälningen.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

121

Prop. 1994/95:152

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om ut- Bilaga 6
ländska filialer

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen om utländska filialer skall ha
följande lydelse.

12 §

Nuvarande lydelse

Verkställande direktörens för-

valtning och filialens räkenskaper
skall granskas av auktoriserad eller
godkänd revisor. Till revisor kan
även utses auktoriserat eller god-
känt revisionsbolag. Dessutom kan
revisorssuppleant utses. Verkstäl-
lande direktören skall se till att
revisor utses och att denne inom
tre månader efter räkenskapsårets
slut för granskning får redovis-
ningshandlingarna i original eller
bestyrkt kopia.

Föreslagen lydelse

Verkställande direktörens för-

valtning och filialens räkenskaper
skall granskas av auktoriserad eller
godkänd revisor. Till revisor kan
även utses ett registrerat revisions-
bolag. Dessutom kan revisorssup-
pleant utses. Verkställande direk-
tören skall se till att revisor utses
och att denne inom tre månader
efter räkenskapsårets slut för
granskning får redovisningshand-
lingarna i original eller bestyrkt
kopia.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

122

Prop. 1994/95:152

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Bilaga 6
kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om kredit-
marknadsbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

I ett kreditmarknadsbolag skall
minst en av bolagsstämman utsedd
revisor vara auktoriserad revisor
eller auktoriserat revisionsbolag.

Föreslagen lydelse

I ett kreditmarknadsbolag skall
minst en av bolagsstämman utsedd
revisor vara auktoriserad revisor.
Till revisor kan utses även ett regi-
strerat revisionsbolag. Bestämmel-
ser om vem som kan vara huvud-
ansvarig revisor och om anmäl-
ningsskyldighet finns i 12 § lagen
(1995:000) om revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

123

Prop. 1994/95:152

13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Bilaga 6

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt
arten och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgör-
ande.

Till revisor kan även ett auktori-
serat eller godkänt revisionsbolag
utses. Vid tillämpningen av be-
stämmelserna i detta kapitel lik-
ställs ett auktoriserat revisions-
bolag med auktoriserad revisor och
ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som
utses till revisor skall till den stif-
telse som revisionen avser anmäla
vem som är huvudansvarig för
revisionen. Den huvudansvarige
skall i ett auktoriserat revisions-
bolag vana auktoriserad revisor
och i ett godkänt revisionsbolag
vam auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 6 §
tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor kan även ett registre-
rat revisionsbolag utses. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig revisor och om an-
mälningsskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:000) om revisorer. Be-
stämmelserna i 6 § tillämpas på
den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer
utses, om det kan ske.

124

LAGRÅDET

Prop. 1994/95:152

Bilaga 7

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-09

Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt en lagrådsremiss den 26 januari 1995 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.  lag om revisorer,

2. lag om ändring i hgen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-
stolar,

3. hg om ändring i hgen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

4. hg om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

5. hg om ändring i sekretesslagen (1980:100),

6. hg om ändring i hgen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,

7.  hg om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

8. hg om ändring i hgen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fäll, m.m.,

9. hg om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

10. hg om ändring i hgen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

11. hg om ändring i hgen (1992:160) om utländska filialer,

12. hg om ändring i hgen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

13. hg om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Margareta
Gårdmark-Nylén.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om revisorer

1 §

I första meningen i denna paragraf anges att lagen gäller prövning av
revisorers och revisionsbolags lämplighet. Därefter anges i andra
meningen att lagen innehåller bestämmelser om godkännande och
auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag, allmänna
förutsättningar för deras verksamhet samt tillsyn över dem.

Syftet med paragrafen synes vara att i en inledande bestämmelse ange
dels lagens tillämpningsområde dels de olika frågor som regleras i hgen.
Enligt Lagrådets mening bör det vara tillräckligt att bestämmelsen anger
de huvudfrågor som lagen behandlar. Med hänsyn härtill förordar
Lagrådet att paragrafen ges följande ändrade lydelse:

”Denna hg innehåller bestämmelser om godkännande och auktorisation
av revisorer, registrering av revisionsbolag, revisorers och revisions-
bolags verksamhet samt tillsyn och disciplinära åtgärder. ”

125

3 §

I paragrafens första stycke anges att Revisorsnämnden prövar frågor om
godkännande, auktorisation och registrering samt utövar tillsyn. Vidare
sägs att nämnden i sin verksamhet skall utveckla och främja god
revisorssed.

Såsom stycket utformats ger det intryck av att innehålla en fullständig
uppräkning av Revisorsnämndens åligganden. Ytterligare åligganden
finns emellertid angivna i andra paragrafer. Enligt 25 § första stycket
prövar sålunda Revisorsnämnden frågor om åtgärder enligt 22-24 §§,
dvs. disciplinära åtgärder. När i lagrådsremissen nu valts metoden att i
en av de inledande paragraferna ange åligganden som åvilar Revisors-
nämnden, bör redovisningen av dessa göras så fullständig som möjligt.
Bestämmelsen i 25 § att Revisorsnämnden prövar frågor om disciplinära
åtgärder bör därför föras in i första stycket i förevarande paragraf.
Vidare bör vissa redaktionella ändringar göras i stycket.

Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att första stycket i
förevarande paragraf ges följande lydelse:

”Frågor om godkännande, auktorisation och registrering prövas av
Revisorsnämnden. Nämnden utövar också tillsyn över revisorer och
revisionsbolag samt prövar frågor om disciplinära åtgärder. Nämnden
skall i sin verksamhet utveckla och främja god revisorssed.”

17 §

Enligt paragrafens första stycke får en revisor inte vara anställd hos
någon annan än godkänd eller auktoriserad revisor, registrerat revisions-
bolag, bolag som avses i 16 § eller juridisk person som Revisorsnämnden
särskilt har godtagit. I andra stycket föreskrivs att Revisorsnämnden får
medge undantag från förbudet i första stycket om det finns särskilda skäl.

Av det föreslagna andra stycket framgår att Revisorsnämnden med stöd
av dispensregeln där kan godta bl.a. anställningar hos juridiska personer.
Någon anledning att dessutom ha en särskild dispensregel för sådana
anställningar i första stycket har inte framkommit. Lagrådet förordar
därför att orden ”eller juridisk person som Revisorsnämnden särskilt har
godtagit” i första stycket får utgå.

23 §

I denna paragraf regleras den situationen att det for en godkänd eller
auktoriserad revisor inträder någon omständighet som innebär hinder för
godkännande eller auktorisation. Det föreslås åligga revisom att genast
anmäla förhållandet till Revisorsnämnden. Enligt andra meningen skall
godkännandet eller auktorisationen i sådant fall upphävas.

De omständigheter som åsyftas i paragrafen är de som nämns i 4-7 §§.
Då det gäller skyldigheten att vara bosatt i Sverige eller i en annan stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (4 § 2) finns det
emellertid i 8 § en bestämmelse, som medger Revisorsnämnden att, om
det finns särskilda skäl, meddela en revisor tillstånd att med bibehållet

Prop. 1994/95:152

Bilaga 7

126

godkännande eller bibehållen auktorisation vara bosatt utanför nämnda
område under viss tid. I fall omständigheten utgörs av bosättning utanför
detta område men det finns förutsättningar for att meddela sådant tillstånd
som avses i 8 § bör godkännandet eller auktorisationen givetvis inte
upphävas.

Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att ordet ”upphävas” i
andra meningen i förevarande paragraf i förtydligande syfte byts ut mot
”omprövas”.

24 §

I andra stycket av förevarande paragraf i förslaget anges att, om ett
revisionsbolag träder i likvidation eller försätts i konkurs eller om det för
bolaget inträder någon annan omständighet som innebär hinder för
registrering, bolaget genast skall anmäla detta till Revisorsnämnden.
Enligt andra meningen skall registreringen i sådant fall upphävas.

Beträffande de omständigheter som avses i bestämmelsen, vilka
återfinns i 9-11 §§, är att märka att Revisorsnämnden enligt 11 § tredje
stycket får, om det finns särskilda skäl, medge undantag från de krav
som föreskrivs i första stycket 2 och andra stycket i samma paragraf. Av
skäl som angetts i fråga om 23 § förordar därför Lagrådet att ordet
”upphävas” i andra stycket i förevarande paragraf ersätts av ”omprövas”.

25 §

I paragrafens första stycke anges i första meningen att Revisorsnämnden
prövar frågor om åtgärder enligt 22-24 §§. I andra meningen föreskrivs
att nämnden får förordna att ett beslut att upphäva godkännande,
auktorisation eller registrering skall gälla omedelbart. Paragrafens andra
stycke upptar en regel om att nämndens beslut om straffavgift verkställs
som domstols dom eller beslut.

Om Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 3 § följs, bör första
meningen utgå och en ändring göras i andra meningen. Lagrådet föreslår
att paragrafens första stycke ges följande lydelse:

”Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt
22-24 §§ förordna att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation
eller registrering skall gälla omedelbart”.

Bestämmelsen om omedelbar verkställighet gäller enligt sin ordalydelse
endast Revisorsnämndens beslut. Avsikten har uppenbarligen varit att
detsamma skall gälla i fråga om beslut av förvaltningsdomstol. En
bestämmelse härom bör därför tas in i lagen, lämpligen i 26 §.

Vad angår andra stycket är det något oklart vad som avses med att
beslut om straffavgift verkställs som domstols dom eller beslut. Enligt 3
kap. 3 § utsökningsbalken får dom alltid verkställas när den vunnit laga
kraft. Av 6 § i samma kapitel framgår emellertid att dom varigenom
betalningsskyldighet har ålagts får verkställas genast. Vid föredragningen
av lagrådsremissen har upplysts att avsikten varit att beslut om straffav-
gift skall få verkställas först när det vunnit laga kraft. För undvikande av
missförstånd bör detta uttryckligen framgå av lagtexten. Med hänsyn

Prop. 1994/95:152

Bilaga 7

127

härtill förordar Lagrådet att pararafens andra stycke - efter viss Prop. 1994/95:152
redaktionell jämkning - ges följande lydelse:                             Bilaga 7

”Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga
kraft, som domstols dom”.

26 §

Av paragrafens första och andra stycken framgår att Revisorsnämndens
beslut får med vissa angivna undantag överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol, Enligt tredje stycket krävs prövningstillstånd vid
överklagande till kammarrätten.

Som Lagrådet anfört i anslutning till 25 § första stycket bör i föreva-
rande paragraf tas in en bestämmelse att förvaltningsdomstol får på
motsvarande sätt som Revisorsnämnden förordna om omedelbar
verkställighet. Bestämmelsen bör tas in i ett nytt fjärde stycke och kan
förslagsvis ges följande lydelse:

”Vid som sägs i 25 § första stycket gäller även i fråga om domstol”.

Övergångsbestämmelserna

I punkt 8 i övergångsbestämmelserna anges att äldre bestämmelser skall
gälla för ärenden som inte slutligt avgjorts och där ansökan kommit in till
Kommerskollegium före den 1 juli 1995.

Av bestämmelsens lydelse framgår att de ifrågavarande ärendena avses
skola prövas i sak enligt äldre bestämmelser, dvs. enligt förordningen
(1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer. Då det gäller
frågan vilken myndighet som skall handlägga dessa ärenden, ligger det
närmast till hands att uppfatta bestämmelsen så att handläggningen skall
ankomma på Kommerskollegium. Vid föredragningen inför Lagrådet har
emellertid upplysts att avsikten är att ärenden skall överlämnas till
Revisorsnämnden för handläggning.

På grund av det anförda och med en jämkning även i övrigt förordar
Lagrådet att bestämmelsen ges följande lydelse:

”Ärenden enligt förordningen (1973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer som inte har avgjorts vid ikraftträdandet skall
av Kommerskollegium överlämnas till Revisorsnämnden för hand-
läggning. Dessa ärenden skall prövas med tillämpning av nämnda
förordning”.

Punkt 9 innehåller att beslut som har meddelats av Kommerskollegium
före den 1 juli 1995 överklagas enligt äldre bestämmelser.

Eftersom Kommerskollegium inte avses skola ta befattning med
revisorsärenden efter utgången av juni 1995, torde det inte finnas
anledning att i bestämmelsen särskilt ange att den avser beslut som har
meddelats före nämnda tidpunkt. Lagrådet föreslår att bestämmelsen,
med viss jämkning även i övrigt, får följande lydelse:

”1 fråga om överklagande av beslut som har meddelats av Kommers-
kollegium gäller äldre bestämmelser”.

128

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

Förslaget innebär att bestämmelserna i 9 kap. 12 § andra stycket anpassas
till terminologin i förslaget till lag om revisorer. Sålunda föreslås bl.a.
att begreppet ”revisionsbolag, som har erhållit auktorisation eller
godkännande,” byts ut mot ”registrerat revisionsbolag”. Ändringslagen
skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1995. Någon övergångsbe-
stämmelse föreslås inte.

Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen om ikraftträdande komplet-
teras med en övergångsbestämmelse främst med tanke på ärenden som
rör revisionsbolag enligt äldre regler. I annat fall lämnas uppgifter i
sådana ärenden utan sekretesskydd. Övergångsbestämmelsen kan ges
förslagsvis följande lydelse:

”Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter som hänför
sig till ärenden, vilka har anhängiggjorts före ikraftträdandet”.

övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 152

Prop. 1994/95:152

Bilaga 7

129

RÅDETS ÅTTONDE DIREKTIV

av den 10 april 1984

grundat på artikel 54.3 g i fördraget om godkännande av personer som
har ansvar for lagstadgad revision av räkenskaper

(84/253/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA
DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,1

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,2

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande3 och

med beaktande av följande:

Enligt direktiv 78/660/EEG4 skall årsbokslutet i vissa företagsformer
revideras av en eller flera personer som är behöriga att företa sådan
revision. Endast företag som anges i artikel 11 i det direktivet får undan-
tas från revisionen.

Direktivet har kompletterats med direktiv 83/349/EEG5 om samman-
ställd redovisning.

Kvalifikationskraven måste harmoniseras i fråga om de personer som
är behöriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper. Det bör
säkerställas att sådana personer är oberoende och har ett gott anseende.

Genom en yrkesexamen måste en hög nivå garanteras när det gäller de
teoretiska kunskaper och den förmåga att praktiskt tillämpa kunskaperna
som behövs för en lagstadgad revision av räkenskaper.

Medlemsstaterna måste ges rätt att godkänna personer som, utan att
uppfylla alla de krav som ställs på teoretisk utbildning, ändå under lång
tid genom yrkesmässig verksamhet har fått tillräcklig erfarenhet inom
områdena ekonomi, juridik och redovisning samt har godkänts vid
yrkesexamen.

Medlemsstaterna måste även ges rätt att besluta om övergångsbe-
stämmelser till förmån för yrkesmässigt verksamma personer.

Medlemsstaterna får godkänna såväl fysiska personer som revisions-
bolag, vilka kan vara juridiska personer eller andra former av bolag eller

1 EGT nr C112, 13.5.1978 s. 6 och EGT nr C317, 18..12.1975 s. 6.

1 EGT nr C140, 5.6.1979 s. 154.

3 EGT nr C 171, 9.7.1979 s. 30.

4 EGT nr 1222, 14.8.1978 s. 11.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

130

EGT nr L193, 18.7.1983 s. 1.

sammanslutningar.                                                  Prop. 1994/95:152

Fysiska personer som utför lagstadgad revision av räkenskaper på ett Bilaga 8
sådant revisionsbolags vägnar måste uppfylla villkoren i detta direktiv.

En medlemsstat får godkänna personer som utanför den staten har
förvärvat kvalifikationer som är likvärdiga med dem som föreskrivs i
detta direktiv.

Om en medlemsstat då detta direktiv antas erkänner som revisorer vissa
kategorier av fysiska personer vilka uppfyller i direktivet uppställda krav
men vilkas yrkesexamen ligger på en lägre nivå än avslutad högskoleut-
bildning, bör denna medlemsstat i fortsättningen på vissa villkor och till
dess ytterligare samordning sker få särskilt godkänna sådana personer att
utföra lagstadgad revision i bolag och företagsgrupper av begränsad
storlek. En förutsättning bör vara att medlemsstaten inte har utnyttjat de
möjligheter till undantag från kravet på lagstadgad revision som lämnas
i gemenskapsdirektiven om årsbokslut och sammanställt bokslut.

Detta direktiv berör varken den etableringsfrihet eller den rätt att fritt
tillhandahålla tjänster som tillkommer personer med uppgift att utföra
lagstadgad revision av räkenskaper.

Frågan om att erkänna ett sådant godkännande att utföra revision som
har meddelats en medborgare i en annan medlemsstat kommer att
regleras särskilt i direktiv om etablering och utövande av verksamhet
inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och redovisning samt
i direktiv om frihet att tillhandahålla tjänster inom dessa områden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

AVSNITT I

Tillämpningsområde

Artikel 1

1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv skall vidtas i
fråga om sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som
avser personer, vilka skall:

a) utföra lagstadgad granskning av bolags och andra företags årsbokslut
samt verifiera att innehållet i förvaltningsberättelserna är förenligt med
årsboksluten, förutsatt att sådan granskning och verifiering föreskrivs i
gemenskapsrätten,

b) utföra lagstadgad granskning av sammanställda bokslut och verifiera
att innehållet i de sammanställda förvaltningsberättelserna är förenligt
med de sammanställda boksluten, förutsatt att sådan granskning och
verifiering föreskrivs i gemenskapsrätten.

2. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de i punkt 1 angivna
personerna vara fysiska personer eller juridiska personer eller andra
former av bolag eller sammanslutningar (revisionsbolag enligt definitio-
nen i detta direktiv).

131

AVSNITT H

Regler om godkännande

Artikel 2

1. Lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna fär endast
utföras av godkända personer. Medlemsstaternas myndigheter får endast
godkänna:

a) Fysiska personer som uppfyller minst de villkor som anges i artikel
3-19.

b) Revisionsbolag som uppfyller minst följande villkor:

i) De fysiska personer som på revisionsbolagets vägnar utför lagstadgad
revision av de i artikel 1 angivna handlingarna skall uppfylla minst de i
artikel 3-19 angivna villkoren; medlemsstaterna får föreskriva att sådana
fysiska personer även skall vara godkända.

ii) En majoritet av röstetalet skall tillkomma fysiska personer eller revi-
sionsbolag som uppfyller minst de i artikel 3-19 uppställda villkoren,
med undantag för artikel 11.1 b; medlemsstaterna får föreskriva att
sådana fysiska personer och revisionsbolag även skall vara godkända. De
medlemsstater som då detta direktiv antas inte kräver nu angiven
majoritet behöver dock inte föreskriva sådan, förutsatt att alla aktier eller
andra andelar i revisionsbolaget är ställda till viss man och kan överlåtas
endast med samtycke av revisionsbolaget och/eller, om medlemsstaten
föreskriver det, med godkännande av behörig myndighet.

iii) En majoritet av ledamöterna i revisionsbolagets förvaltnings- eller
ledningsorgan måste vara fysiska personer eller revisionsbolag som
uppfyller minst de i artikel 3-19 uppställda villkoren; medlemsstaterna får
föreskriva att sådana personer eller revisionsbolag även skall vara
godkända. Om ett organ inte har fler än två ledamöter, måste en av dessa
minst uppfylla de angivna villkoren.

Med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 14.2 skall godkännandet
av ett revisionsbolag återkallas när något av kraven i b inte längre är
uppfyllt. Medlemsstaterna får dock förordna om en frist på högst två år
för att uppfylla kraven i b ii och iii.

2. Då bestämmelserna i detta direktiv tillämpas, får de uppgifter som
ankommer på medlemsstaternas myndigheter utövas av yrkesföreningar,
om dessa enligt nationell lagstiftning har befogenhet att lämna sådant
godkännande som avses i direktivet.

Artikel 3

Myndigheterna i en medlemsstat skall godkänna endast personer som har
ett gott anseende och inte utövar någon form av verksamhet som enligt
medlemsstatens lagar är oförenlig med lagstadgad revision av de i artikel

1.1 angivna handlingarna.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

132

Artikel 4

En fysisk person får godkännas att utföra lagstadgad revision av de i
artikel 1.1 angivna handlingarna, endast om han efter att ha kvalificerat
sig för tillträde till universitetsstudier har genomgått en teoretisk och
praktisk utbildning samt avlagt en statligt organiserad eller godkänd
yrkesexamen som är jämförbar med slutexamen från ett universitet.

Artikel 5

En yrkesexamen enligt artikel 4 måste garantera tillräckliga teoretiska
kunskaper för lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna hand-
lingarna och en förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i
revisionsarbetet.

Denna examen skall åtminstone delvis vara skriftlig.

Artikel 6

Det i examen ingående teoretiska kunskapsprovet måste särskilt omfatta
följande ämnesområden:

a) - räkenskapsrevision,

- balansanalys,

- extern redovisning,

- sammanställd redovisning,

- kostnadsbokföring och intemredovisning,

- intern revision och kontroll,

- föreskrifter om upprättande av års- och sammanställt bokslut samt
föreskrifter om metoder för värdering av balansposter och beräkning
av resultatposter,

- rättsliga och yrkesmässiga normer för lagstadgad revision och för
dem som utför sådan revision,

b) i den utsträckning det har betydelse för revisionen:

- associationsrätt,

- lagstiftning om konkurs och liknande förfaranden,

- beskattningsrätt,

- civil- och handelsrätt,

- lagstiftning om social trygghet och arbetsrätt,

- informations- och databehandling,

- företagsekonomi, nationalekonomi och finansiering,

- matematik och statistik,

- grundläggande principer för ekonomisk styrning av företag.

Artikel 7

1. Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 5 och 6 får en med-
lemsstat föreskriva att personer med universitetsexamen eller annan
likvärdig examen eller med likvärdiga betyg i ett eller flera av de i
artikel 6 angivna ämnena, får befrias från att avlägga teoretiska
kunskapsprov i de ämnen som täcks av denna examen eller dessa betyg.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

133

2. Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 5 får en medlemsstat Prop. 1994/95:152
föreskriva att den som har en akademisk examen eller motsvarande Bilaga 8
kompetens i ett eller flera av de i artikel 6 angivna ämnena får befrias
från att avlägga prov som avser hans förmåga att praktiskt tillämpa
kunskaperna i dessa ämnen, om han har fått en praktisk utbildning i
ämnena som dokumenteras genom av staten erkända examen eller betyg.

Artikel 8

1. För att garantera förmågan att praktiskt tillämpa de teoretiska
kunskaperna, vilken förmåga även prövas i examen, skall under minst tre
år en praktisk utbildning äga rum som bl.a. skall omfatta revision av
årsbokslut och sammanställda bokslut eller liknande redovisnings-
handlingar. Denna praktiska utbildning måste till minst två tredjedelar
fullgöras hos någon som enligt medlemsstatens lagstiftning är godkänd
i överensstämmelse med detta direktiv; medlemsstaten får dock tillåta att
den praktiska utbildningen fullgörs hos någon som enligt en annan
medlemsstats lagstiftning är godkänd i överensstämmelse med detta
direktiv.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att hela den praktiska utbildningen
fullgörs hos personer som erbjuder tillräckliga garantier med avseende
på utbildningen.

Artikel 9

Medlemsstaterna får tillåta personer att utföra lagstadgad revision av de
i artikel 1.1 angivna handlingarna även om de inte uppfyller villkoren
enligt artikel 4, under förutsättning att de kan visa:

a) att de under 15 år har utövat yrkesmässig verksamhet som har gett
dem möjligheter att förvärva tillräcklig erfarenhet på ekonomi-, juridik-
och redovisningsområdena samt har godkänts vid en sådan yrkesexamen
som avses i artikel 4, eller

b) att de under sju år har utövat yrkesmässig verksamhet inom de
angivna områdena och dessutom har erhållit praktisk utbildning enligt
artikel 8 samt har godkänts vid en sådan yrkesexamen som avses i arttel
4.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna får från de i artikel 9 angivna åren för yrkesmässig
verksamhet räkna av tid för teoretisk utbildning inom de ämnesområden
som anges i artikel 6, förutsatt att denna utbildning har avslutats med en
statligt erkänd examen. Utbildningen får inte understiga ett år och får
inte heller med mer än fyra år räknas av från tiden for yrkesmässig
verksamhet.

134

2. Tiden för den yrkesmässiga verksamheten och den praktiska ut-
bildningen får inte understiga tiden for den teoretiska och praktiska
yrkesutbildning som har föreskrivits enligt artikel 4.

Artikel 11

1. Myndigheterna i en medlemsstat får godkänna personer som helt eller
delvis har förvärvat sina kvalifikationer i någon annan stat, om dessa
personer uppfyller följande två villkor:

a) en behörig myndighet skall finna att deras kompetens är likvärdig
med den som krävs enligt medlemsstatens lagstiftning i överens stärrrnete
med detta direktiv, och

b) de skall ha styrkt att de har sådana juridiska kunskaper som i med-
lemsstaten krävs för lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna
handlingarna. Myndigheterna i medlemsstaten behöver dock inte fordra
att sådana kunskaper styrks, om myndigheterna finner att de juridiska
kunskaper som har förvärvats i en annan stat är tillräck liga.

2. Artikel 3 skall tillämpas.

Artikel 12

1. En medlemsstat får anse sådana yrkesutövare som godkända enligt
detta direktiv, vilka har godkänts genom ett förvaltningsbeslut av en
behörig myndighet i den medlemsstaten innan de i artikel 30.2 avsedda
bestämmelserna skall böija tillämpas.

2. Inträder en fysisk person i en av staten erkänd yrkesförening får detta
anses som ett godkännande genom förvaltningsbeslut av behörig
myndighet enligt punkt 1, om inträdet enligt lagstiftningen i den staten
ger föreningsmedlemmen rätt att utföra lagstadgad revision av de i artikel

1.1 angivna handlingarna.

Artikel 13

Till dess att de i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall böija
tillämpas får en medlemsstat anse sådana yrkesutövare som godkända
enligt detta direktiv, vilka visserligen inte har godkänts genom för-
valtningsbeslut av en behörig myndighet men som dels har samma
kvalifikationer i medlemsstaten som de personer vilka har godkänts
genom sådana beslut och dels vid tidpunkten för dessa godkännanden
utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna på de
godkända personernas vägnar.

Artikel 14

1. En medlemsstat får anse sådana revisionsbolag som godkända enligt
detta direktiv, vilka har godkänts genom förvaltningsbeslut av en behörig
myndighet i den medlemsstaten innan de i artikel 30.2 avsedda be-

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

135

stämmelsema skall böija tillämpas.

2. Villkoren enligt artikel 2.1 ii b iii och i måste uppfyllas senast inom
en tidsfrist som inte får överstiga fem år räknat från den tidpunkt då de
i artikel 30.2 avsedda bestämmelserna skall börja tillämpas.

3. Fysiska personer som till dess de i artikel 30.2 avsedda bestämmel-
serna skall börja tillämpas utför lagstadgad revision av de i artikel 1.1
angivna handlingarna för ett revisionsbolags räkning, får därefter
meddelas tillstånd att fortsätta att utföra sådan revision även om de inte
uppfyller alla villkor i detta direktiv.

Artikel 15

Intill ett år efter den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmelser-
na skall böija tillämpas får de yrkesutövare som inte har godkänts genom
förvaltningsbeslut av en behörig myndighet, men som i en medlemsstat
ändå har rätt att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna
handlingarna och som faktiskt har utfört sådan revision fram till den
nämnda tidpunkten, godkännas av medlemsstaten enligt detta direktiv.

Artikel 16

I ett år räknat från den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda bestämmel-
serna skall börja tillämpas får medlemsstaterna vidta övergångsåtgärder
för att reglera förhållandena för sådana yrkesutövare som efter denna
tidpunkt har kvar rätten att revidera årsbokslut i vissa bolagsformer som
inte är underkastade lagstadgad revision, men vilka yrkesutövare till följd
av införandet av nya regler om lagstadgad revision inte kommer att
kunna utföra denna revision om inte särskilda åtgärder vidtas till förmån
for dem.

Artikel 17

Artikel 3 skall tillämpas på fall som avses i artikel 15 och 16.

Artikel 18

1. I sex år räknat från den tidpunkt då de i artikel 30.2 avsedda
bestämmelserna skall böija tillämpas får medlemsstaterna vidta över-
gångsåtgärder för att reglera förhållandena för sådana personer som vid
nämnda tidpunkt är i färd med sin teoretiska eller praktiska utbildning,
men som då utbildningen avslutas inte skulle uppfylla de villkor som
detta direktiv ställer upp och därför inte skulle få utföra den lagstadgade
revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna för vilken de har
utbildats.

2. Artikel 3 skall tillämpas.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

136

Artikel 19

De i artikel 15 och 16 nämnda yrkesutövarna och de i artikel 18 nämnda
personerna får med avvikelse från artikel 4 godkännas, endast om de
enligt behöriga myndigheters uppfattning är lämpliga att utföra lagstadgad
revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna och har kvalifikationer
som är likvärdiga med dem som innehas av personer som godkänns enligt
artikel 4.

Artikel 20

I avvaktan på en senare samordning av den lagstadgade revisionen av
räkenskapshandlingar får en medlemsstat - som inte utnyttjar den i artikel
51.2 i direktiv 78/660/EEG [fjärde direktivet] angivna möjligheten och
i vilken stat, då detta direktiv antas, flera kategorier fysiska personer
enligt nationell lagstiftning är behöriga att utföra lagstadgad revision av
de i artikel 1.1 a angivna handlingarna - särskilt godkänna fysiska
personer som handlar i eget namn att utföra lagstadgad revision av de i
artikel 1.1a angivna handlingarna i bolag som inte överskrider gränserna
för två av de tre kriterierna i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG [fjärde
direktivet], om dessa personer:

a) uppfyller de i artikel 3-19 i detta direktiv ställda villkoren, dock att
nivån för yrkesexamen får vara lägre än vad som krävs enligt artikel 4,
och

b) redan har utfört lagstadgad revision i det ifrågavarande bolaget,
innan detta överskred gränserna för två av de tre kriterierna enligt artikel

II i direktiv 78/660/EEG.

Om bolaget ingår i en grupp av företag vars räkenskaper skall
sammanställas och som överskrider gränserna för två av de tre kriterierna
i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG, får dock inte sådana personer utföra
lagstadgad revision i bolaget av de handlingar som anges i artikel 1.1a
i detta direktiv.

Artikel 21

I avvaktan på en senare samordning av den lagstadgade revisionen av
räkenskapshandlingar får en medlemsstat - som inte utnyttjar den i artikel

6.1 i direktiv 83/349/EEG angivna möjligheten och i vilken stat, då detta
direktiv antas, flera kategorier fysiska personer enligt nationell lagstift-
ning är behöriga att utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 b
angivna handlingarna - lämna särskilt tillstånd för en person som har
godkänts enligt artikel 20 i detta direktiv att utföra lagstadgad revision av
de i artikel 1.1b angivna handlingarna, om på moderbolagets boksluts-
dag den grupp av företag vars räkenskaper skall sammanställas samman-
lagt enligt foretagens senaste årsbokslut inte överskrider gränserna för två
av de tre kriterierna i artikel 27 i direktiv 78/660/EEG, förutsatt att
personen i fråga är behörig att utföra lagstadgad revision av de i artikel

1.1 a i detta direktiv angivna handlingarna i samtliga de företag som
ingår i sammanställningen.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

137

Artikel 22

En medlemsstat som tillämpar artikel 20 får i fråga om där avsedda
personer tillåta att den i artikel 8 angivna praktiska utbildningen fullgörs
hos någon som enligt den statens lagstiftning har godkänts att utföra
sådan lagstadgad revision som avses i artikel 20 .

AVSNITT ffl

Yrkesmässig omsorg och oberoende

Artikel 23

Medlemsstaterna skall föreskriva att de personer som har godkänts att
utföra lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna skall
utföra revisionen med yrkesmässig omsorg.

Artikel 24

Medlemsstaterna skall föreskriva att dessa personer inte får utföra en
lagstadgad revision, om de inte är oberoende enligt lagstiftningen i den
medlemsstat som kräver revisionen.

Artikel 25

Artikel 23 och 24 skall även tillämpas på fysiska personer som uppfyller
villkoren i artikel 3-19 och som utför lagstadgad revision av de i artikel

1.1 angivna handlingarna på ett revisionsbolags vägnar.

Artikel 26

Medlemsstaterna skall säkerställa att godkända personer blir föremål för
lämpliga påföljder om de inte utför revisionen enligt artikel 23, 24 och
25.

Artikel 27

Medlemsstaterna skall säkerställa att i varje fall de aktieägare och andra
delägare i godkända revisionsbolag samt de ledamöter i dessa bolags
förvaltnings-, lednings- och övervakningsorgan, som i en medlemsstat
inte personligen uppfyller villkoren enligt artikel 3-19, inte ingriper i
revisionsarbetet på något sätt som äventyrar oberoendet hos de fysiska
personer som på revisionsbolagens vägnar reviderar de i artikel 1.1
angivna handlingarna.

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

138

AVSNITT IV

Prop. 1994/95:152

Bilaga 8

Offentliggörande

Artikel 28

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att namn och adress för alla fysiska
personer och revisionsbolag som av dem har godkänts att utföra
lagstadgad revision av de i artikel 1.1 angivna handlingarna är offentligt
tillgängliga.

2. Därutöver skall följande uppgifter om varje godkänt revisionsbolag
vara offentligt tillgängliga:

a) namn och adress för de fysiska personer som anges i artikel 2.1 b
i,

b) namn och adress för aktieägare eller andra delägare i revisionsbo-
laget,

c) namn och adress för ledamöter i revisionsbolagets företagsledning.

3. I de fall en fysisk person får utföra lagstadgad revision av de i artikel

1.1 angivna handlingarna under de förutsättningar som anges i artikel 20,
21 och 22 skall punkt 1 i denna artikel tillämpas. Därvid skall emellertid
anges i vilka kategorier av bolag och företagsgrupper som en sådan
revision får utföras.

AVSNITT V

Avslutande bestämmelser

Artikel 29

Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i direktiv
78/660/EEG skall även:

a) med förbehåll för artikel 169 och 170 i Romfördraget underlätta en
enhetlig tillämpning av detta direktiv genom regelbundet samråd, särädlt
om praktiska problem i samband med tillämpningen,

b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i detta
direktiv.

Artikel 30

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1988 sätta i kraft de lagar
och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv. De skall
genast underrätta kommissionen om det.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda bestämmel-
serna skall tillämpas först från den 1 januari 1990.

139

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till Prop. 1994/95:152
centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det Bilaga 8

område som omfattas av detta direktiv.

4. Medlemsstaterna skall även till kommissionen överlämna förteckningar

över examina som har anordnats eller erkänts i överensstämmelse med
artikel 4.

Artikel 31

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

140

Näringsdepartementet                                  Prop. 1994/95:152

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori,

Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,

Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Heckscher

Regeringen beslutar proposition 1994/95:152 Regler for godkända och
auktoriserade revisorer.

141

Rättsdatablad

Prop. 1994/95:152

Författningsrubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivningsbe-
myndigande

Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

Lag om revisorer

13, 29 §§

384 L 0253

389 L 0048

142

gotab 48049, Stockholm 1995