Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1994/95:150

Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten       Prop,

för budgetåret 1995/96, m.m.                 1994/95:150

(kompletteringsproposition)

Enligt bestämmelsenia i 3 kap. 2 § riksdagsordningen avger regeringen härmed sitt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten for budgetåret 1995/96.

Stockholm den 18 april 1995

Mona Sahlin

Göran Persson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det forslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 som avser en 18 mån­aders period som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträf&de forändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfållet för innevarande budgetår. Beräkningarna visar att budgetunderskottet för budgetåret 1994/95 minskar med 31 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i årets budgetpro­position. Alltså förutses nu ett underskott om 160,9 miljarder kronor. Statens lånebehov beräknas till 192,4 miljarder kronor.

För budgetåret 1995/96, 18 månader, beräknades i budgetpropositionen ett underskott på statsbudgeten om 243,4 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar ett underskott pä 213,6 miljarder kronor. Statens lånebehov för samma tidsperiod beräknas till 198,7 miljarder kronor.

I denna propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin bedömning av hur den ekonomiska politiken bör utformas.

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 150. Bil. 1


 


Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100) förelagt    Prop. 1994/95:150 riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96. I de delar där förslaget innehöll endast beräknade anslagsbelopp har regeringens förslag därefter redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestänunelsema i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen -förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag lämnas i förevaran­de proposition, i vilken regeringen redovisar sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Till den reviderade finansplanen finns fogad en reviderad nationalbudget. Det reviderade förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 upptar såväl förnyade beräkningar av inkomstitlama, som en sammanställning av de anslagsför­ändringar som regeringen föreslagit efter budgetpropositionen och de förslag om ytterligare utgiftsanslag som läggs fram i denna proposition. I sammanhanget tar regeringen även upp vissa frågor som har samband med den ekonomiska politiken och budgetpolitiken m.m. och som bör behandlas av riksdagen under innevarande riksmöte.

Regeringens förslag och bedömningar redovisas närmare i propositionens bilagor enligt följande förteckning:

Bilaga  1     Reviderad finansplan m.m.

Bilaga 2      Statschefen och Regeringen (första huvudtiteln)

Bilaga 3      Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)

Bilaga 4      Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)

Bilaga 5      Socialdepartementet (femte huvudtiteln)

Bilaga 6      Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln)

Bilaga 7      Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)

Bilaga  8     Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtitlen)

Bilaga 9      Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)

Bilaga 10     Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)

Bilaga 11     Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)

Bilaga 12     Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)

Bilaga 13     Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)

Bilaga 14     Miljödepartementet (§ortonde huvudtiteln)


 


REGERINGENS FÖRSLAG TILL

REVIDERAD STATSBUDGET

FÖR BUDGETÅRET 1995/96


Prop. 1994/95:150


 


Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1995/96     Prop. 1994/95:150

Inkomster

 

 

Budget-

Senare

Summa

 

propositionen

ändringar

1000-tal kr.

 

1000-tal kr.

1000-tal kr.

 

Skatter

674 862 345

+ 9 770 378

684 632 723

Inkomster av statens verksamhet

28 763 530

+ 6 074 847

34 838 377

Inkomster av försåld egendom

30 700

+      50 000

80 700

Återbetalning av lån

9 424 809

93 990

9 330 819

Kalkylmässiga inkomster

-2 886 000

+    840 649

-2 045 351

Bidrag m.m. från EU

8 652 000

+    911000

9 563 000

Extraordinära medel frin EU

6 100 000

-

6 100 000

Simuna

724 947 384

+ 17 552 884

742 500 268

Underskott                                                                 213 642 157

956 142 425


 


Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1995/96

Utgifter


Prop. 1994/95:150


 

 

Budget-

Senare

Summa

 

propositionen

ändringar

1000-tal kr.

 

1000-taI kr.

1000-tal kr.

 

Statschefen och regeringen

2 811 560

+     74 652

2 886 212

Justitiedepartementet

29 157 687

+      37 875

29 195 562

Utrikesdepartementet

23 944 183

+     90 580

24 034 763

Försvarsdepartementet

64 071 737

-

64 071 737

Socialdepartementet

271 653 103

- 9 530 000

262 123 103

Kommunikationsdepartementet

36 365 377

-     412 500

35 952 877

Finansdepartementet

118 467 710

+ 12 948 502

131 416 212

Utbildningsdepartementet

58 915 917

-   1 712 759

57 203 158

Jordbruksdepartementet

17 281 526

+      60000

17 341 526

Arbetsmarknadsdepartementet

132 124 301

+ 4 703 052

136 827 353

Kulturdepartementet

6 916 644

37 500

6 879 144

Näringsdepartementet

50 575 177

-      249 069

50 326 108

Civildepartementet

4 168 001

-      131 364

4 036 637

Miljödepartementet

2 735 511

77 701

2 657 810

Riksdagen och dess myndigheter

1 189 223

-

1 189 223

Räntor på statsskulden, m.m.

129 000 000

+ 3000 000

132 000 000

Oföruteedda utgifter

1 000

-

1 000

Summa:

949 378 657

8 763 768

958 142 425

Minskning av anslagsbehållningar

3000000

-2 000 000

1000000

Beräknat tillkommande utgifts-

 

 

 

behov, netto

16 000 000

-19 000 000

-3000000

Summa:

968 378 657

-12 236 232

956 142 425


 


specifikation av statsbudgetens inkomster 1995/96    Prop. 1994/95:150

 

1995/96

 

Tusental kronor

1000 Skatter:

 

684 632 723

1100 Skatt pä inkomst:

 

103 466 000

1110 Fysiska personers inkomstskatt:

1111 Fysiska personers inkomstskatt varav:      inkomster utgifter

561 652 000 527 519 000

34 133 000 34 133 000

1120 Juridiska personers inkomstskatt:

1121 Juridiska personers inkomstskatt 1123 Beskattning av tjänstegruppliv

 

60 475 000

58 525 000

1950 000

1130 Ofördelbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomstskatter

 

3 318 000 3 318 000

1140 övriga inkomstskatter:

1141       Kupongskatt

1142       Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143       Bevillningsavgift

1144       Lotteriskatt

 

5 540 000

900 000

0

0

4 640 000

1200 Socialavgifter och allmänna enavgifter:

varav:      inkomster utgifter 1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift 1231 Bamomsorgsavgift 1241 Utbildningsavgift

399 609 000 151 553 000

248 056 000

61 456 000

58 560 000

0

0

1250 Övriga sociala avgifter, netto: varav:      inkomster utgifter

1251       Tilläggspensionsavgift, netto
varav:      inkomster

utgifter

1252       Delpensionsavgift
varav:      inkomster

utgifter

202 240 000 140 110 000

137 829 000 128 181 000

2 101000 2 101000

62 130 000

9 648 000

0

'Huvudsakligen utbetalningar till kommuner Huvudsakligen utbetalningar till fonder


 


Prop. 1994/95:150

 

1995/96

 

Tusental kronor

1253 Arbetsskadeavgift, netto

 

4 452 000

varav:      inkomster

14 231 000

 

utgifter

9 779 000

 

1254 Arbetsmarknadsavgift

 

44 211000

1255 Arbetarskyddsavgift, netto

 

1 754 000

1256 Lönegarantiavgift

 

2 065 000

1257 Sjöfolkspensionsavgift, netto

 

0

varav:      inkomster

49 000

 

utgifter

49 000

 

1260 Allmänna egenavgifter:

 

40 734 000

1261 Allmän sjukförsäkringsavgift

 

40 734 000

1262 Allmän pensionsavgift, netto

 

0

varav:      inkomster

11 443 000

 

utgifter

11 443 000

 

1281 Allmän löneavgift

 

15 481 000

1291 Särskild löneskatt

 

9 695 000

1300 Skatt på egendom:

 

25 370 723

1310 Skatt påfitst egendom:

 

14 725 723

1311 Skogsvårdsavgifter

 

0

1312 Fastighetsskatt

 

14 725 723

1320 Förmögenhetsskatt:

 

2 925 000

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

 

2 853 000

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

 

72 000

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

 

1 770 000

1331 Arvsskatt

 

1575 000

1332 Gåvoskatt

 

195 000

1340 Övrig skatt på egendom:

 

5 950 000

1341 Stämpelskatt

 

5 950 000

1400 Skatt pä varor och Vänster:

 

307 740 000

1410 Allmänna försäljningsskatter:

 

187523 000

1411 Mervärdesskatt

 

187 523 000

1420 , 1430 Skatt på specifika varor:

 

103 742 600

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

 

3 460 000

1424 Tobaksskatt

 

11 874 000

1425 Skatt på spritdrycker

 

9 075 500


 


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                       Tusental kronor


1426   Skatt på vin

1427   Skatt på maltdrycker

1428   Energiskatt

1429   Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 1431 Särskild skatt på el.kraft frän kärnkraftverk

 

1434    Skatt på viss elektrisk kraft

1435    Särskild skatt mot försurning

1440 överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1452 Skatt på aimonser och reklam 1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik: 1461 Fordonsskatt

1470 Skatt på import m.m.:

1471   Tullmedel

1472   Övriga skatter m.m. på import

1473   Jordbruks- och sockeravgifter

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2113    Statens järnvägars inlevererade överskott

2114    Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2i20 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet


 

4 352 300

5 028 300

66 766 000

500

857 000

2 230 000

99 000

200 000

200 000

1 554 300

1 457 300

97 000

5 607 300

5 607 300

8 788 800

8 064 600

3 300

720 900

324 000

324 000

34 838 377

9 093 036

647800

0

243 000

346 000

58 800

377 000

311 m)


 


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                       Tusental kronor

2725 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka

det finansiella systemet                                                            O

2130 Riksbankens inlevererade överskott:                               5 500 000

2131 Riksbankens inlevererade överskott                           5 500 000

2i50 överskott från spelverksamhet:                                      2 568 236

2151    Tipsmedel                                                             1 601 158

2152    Lotterimedel                                                            967 078

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:                                 O

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:                                           O

2300 Ränteinkomster:                                                                      6 051 230

2310 , 2320 Räntor på näringslån:                                             92 841

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen                         7 000

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån                                   115

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skepps&rten      50

2321    Ränteinkomster på skogsväglån                                            6

2322    Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet                   83 345

2323    Räntor på övriga näringslån. Statens jordbruksverk             2 325

2330 Räntor på bostadslån:                                                   5 190 125

2332    Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande                  5 184 500

2333    Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade bamrika familjer                                 125

2334                                    Räntor på övriga bostadslån. Boverket      5 500

2340 Räntor på studielån:                                                        44 650

2341       Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

och garantilån för studera                                                150

2342                                     Ränteinkomster på allmänna studielån      44 500

2550 Räntor på energisparlån:                                                 168 497

2351 Räntor på energispariån                                            168 497

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:                                 6 000

2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering                    6 000


 


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                       Tusental kronor

2370 Räntor på beredskapslagring:                                           267 730

1311 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar      267 730

2380 , 2390 Övriga ränteinkomster:                                         281 387

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån                             O

2385    Ränteinkomster på län för studentkårslokaler                         45

2386    Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 9 750 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder                                                             40

 

2391    Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering  900

2392    Räntor på mtressemedel                                               10 800

 

2394    Övriga ränteinkomster                                                199 852

2395    Räntor på särskilda räkningar i riksbanken                        60 000

2400 Aktieutdelning:                                                                      4 130 000

2470 Inkomster av statens aktier:                                         4 130 000

2411 Inkomster av statens aktier                                    4 130 000

2500 Offentligrättsliga avgifter:                                                     7 917 860

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter                             761 345

2519 Koncessionsavgift på televisionens område                    416 000

2521    Avgifter till granskningsnämnden                                      6 927

2522    Avgifter för granskning av filmer och videogram                15 500

 

2524    Bidrag för arbetsplatsintroduktion                                 460 000

2525    Finansieringsavgift från Arbetslöshetskassor                  1 821 600

2526    Utjämningsavgift från Arbetslöshetskassor                       63 800

2527    Avgifter for statskontroll av krigsmaterieltillverkning           10 600

2528    Avgifter vid bergsstaten                                                5 555

2529    Avgifter vid patent- & registreringsväsendet                   256 100

 

2531    Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register                     O

2532    Avgifter vid kronofbgdeimiyndighetema                         1 275 000

 

2534    Avgifter for körkort och motorfordon                             926 801

2535    Avgifter för statliga garantier                                        36 676

2536    Lotteriavgifter                                                            30 510

2537    Miljöskyddsavgift                                                        75 373

2538    Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel         592 279

2539    Täktavgift                                                                 45 000

 

2541    Avgifter vid Tullverket                                                  86 389

2542    Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 6 500 2544 Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet   31 700

10


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                       Tusental kronor

2545    Närradioavgifter                                                           5 400

2546    Lokalradioavgifter                                                      178 000

2547    Avgifter för statens telenämnds verksamhet                   162 800

2548    Avgifter för finansinspektionens verksamhet                   151 500

2549    Avgifter för provning vid riksprovplats                                    O

 

2551    Avgifter frän kärnkraftverk                                          256 011

2552    Övriga offentligrättsliga avgifter                                   240 494

2600 FörsäUningsinkomster:                                                       1 562 480

2624    Inkomster av uppbörd av felparkerings- avgifter               91 352

2625    Utförsäljning av beredskapslager                                  534 420

2626    Inkomster vid Banverket                                            936 708

2700 Böter m.m.:                                                                           1 379 771

2711    Restavgifter och dröjsmålsavgifter                               764 099

2712    Bötesmedel                                                             611 404

2713    Vattenföroreningsavgift m.m.                                            168

2714    Sanktionsavgifter m.m.                                                 4 100

2800 övriga inkomster av statens verksamhet:                         4 704 000

2811    Övriga inkomster av statens verksamhet                      4 404 000

2812    Återbetalning av lönegarantimedel                                 300 000

3000 Inkomster av försäld egendom:                                              80 700

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner:                50 000

5770 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter

och maskiner:                                                                         O

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader

och maskiner:                                                                  50 000

3124    Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.                  O

3125    Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter                  50 000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:                                      1 000

3211 Övriga inkomster av markförsäljning                                1 000

11


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                        TXisental kronor

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:                                 29 700

3311 Inkomster av statens gruvegendom                              29 700

4000 Återbetalning av lån:                                                           9 330 819

4100 Återbetalning av näringslån:                                                 195 137

4120 Återbetalning av jordbrukslån:                                           40 338

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen                           40 338

4130 Återbetalning av övriga näringslån:                                   154 799

4131 Återbetalning av vattenkraftslän                                      366

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten      400

4135    Återbetalning av skogsväglån                                             18

4136    Återbetalning av övriga näringslån Kammarkollegiet          143 857

4137    Återbetalning av övriga näringslån. Statens jordbruksverk    1 958

4138    Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier             8 200

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:                                   4 512 520

4212    Återbetalning av lån för bostadsbyggande                   4 500 000

4213    Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade bamrika femiljer                                      520

4214                            Återbetalning av övriga bostadslån, boverket     12 000

4300 Återbetalning av studielån:                                                3 886 120

4311    Återbetalning av statens lån för universitetsstudier               120

4312    Återbetalning av allmänna studielån                                 3 000

4313    Återbetalning av sttidiemedel                                    3 883 000

4400 Återbetalning av energisparlån:                                              360 000

4411 Återbetahung av energisparlån                                     360 000

4500 Återbetalning av övriga lån:                                                  377 042

4514    Återbetalning av lån för studentskårlokaler                          260

4515    Återbetalning av lån för allmäima samlingslokaler                9 500

4516    Återbetalning av utgivna startlån och bidrag                     2 800

4517    Återbetalning från Portugalfonden                                         O

12


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                       TXisental kronor

4519 Återbetalning av statens bosättningslän                               O

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder    150

4525    Återbetabiing av lån för svenska FN-styrkor                   300 000

4526    Återbetabiing av övriga lån                                           64 332

5000 Kalkybnässiga inkomster:                                                 -2 045 351

5100 Avskrivningar och amorteringar:                                      1 476 649

57 20 Avskrivningar på fastigheter:                                          566 649

5121 Avskrivningar på listigheter                                        566 649

5750 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:                    900 000

5131 Uppdragsnndigheters m. fl. komplementkostnader           900 000

5140 Övriga avskrivningar:                                                       10 000

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar förcivilt totalförsvar  10 000

5200 Statliga pensionsavgifter:                                                     -3 522 000

5211 Statliga pensionsavgifter, netto                               - 3 522 000

6000 Bidrag m.m. från EU                                                             9 563 000

6100 Bidrag från £G:s jordbruksfond:                                         7 038 000

6770 Bidrag från EGs jordbruksfonds garantisektion:                 6 748 000

6111    Arealbidrag och trädersättning                                  3 800 000

6112    Miljöstöd                                                                 315 000

6113    Interventioner                                                        1 125 000

6114    Exportbidrag                                                             900 000

6115    Djurbidrag 600 000 6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion          8 000

6120 Bidrag från EGs jordbruksfonds utvecklingssektion:         290 000
6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom

jordbrukssektorn                                                       290 000

6200 Bidrag till EG:s flskdbnd:                                                             80 000

6211 Bidrag från EG:s fiskefond                                            80 000

13


Prop. 1994/95:150

1995/96                                                                     Tusental kronor


6300 Bidrag från EG:s regionalfond:

6311 Bidrag från EG:s regionalfond

6400 Bidrag från EG:s socialfond:

6411 Bidrag från EG:s socialfond

6900 Övriga bidrag från EG:

6911 Övriga bidrag från EG

7000 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten:

7111 Återbetalning avseeende avgiften till gemenskapsbudgeten

SrrATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER


 

888 000

888 000

1 557 000

1 557 000

0

0

6 100 000

6 100 000

742 500 268


14


specifikation av förändringar i utgiftsanslag för budgetåret 1995/96 i förhållande till förslagen i budgetpropositionen


Prop. 1994/95:150


1 000-tal kronor


Huvudtitel, anslag


Beräknat belopp budget­proposi­tionen


Senare förslag eller beslut

Anslags­belopp

Propositio­nens eller skrivelsens


Förändring Ökning (+) Minskning(-)


 


/. Statschefen och regeringen

Regeringskansliet m.m., ramanslag     2 704 095

Summa      2 704 095


150  2 778 747   -I-  74 652

74 652

2 778 747


//. Justitiedepartementet Kampanjkostnader m.m. för val till Europaparlamentet, reservationsanslag Domstolarna m.m., ramanslag

Summa


///. Utrikesdepartementet

Utrikesförvaltningen, ramanslag

Utredningar m.m., reservationsanslag

Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag

övrigt, reservationsanslag

övriga biståndsrelaterade insatser,

reservatonsanslag

Kommerskollegium, ramanslag

Europainformation m.m., reservationsanslag

Delegationen för översättning av EG:s

regelverk

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,

reservationsanslag

Summa

V. Socialdepartementet

Bostadsbidrag, förslagsanslag

Föräldraförsälcringen, förslagsanslag

sjukpenning och rahaioWWBung, förslagsanslag

Sj ukvårdsförmåner m.m., förslagsanslag

Förtidspensioner, förslagsanslag

Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag

SBL Vaccin AB, reservationsanslag

Information om organdonation, reservationsanslag

Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och

rehabilitering, reservationsanslag

Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvärd,

reservationsanslag

Riksförsäkringsverket, ramanslag

Allmänna försäkringskassor, ramanslag

Summa

 

0

3 822 817

150 150

30 000 3 830 692

-t-+

30 000

7 875

3 822 817

 

3 860 692

+

37 875

2 666 663 15 809

1 341 948 73 331

150 150 150 150

2 710 363

30 809

1 352 808

0

+ + +

43 700 15 000 10 860

73 331

0

61 275

9000

150

152,150

150

77 200 71 025 16 200

+ + +

77 200 9 750 7 200

0

150

1

+

1

855 999

160

856 199

+

200

5 024 025

 

5 114 605

+

90 580

12 230 000

28 463 000

34 663 000

23 145 000

21 080 000

1 313 025

0

0

150 150 147,150 150 147 195 150 150

11 320 000

27 261 000

31 244 000

20 051 000

20 820 000

1 345 825

40 000

10 000

-       910 000

-    1 202 000

-    3 419 000

-    3 094 000

-      260 000
+     32 800
+     40 000
+      10 000

200 000

150

150 000

-

50 000

720 000

819 626

6 452 907

150 195 195

75 000

819 326

6 420 407

-

645 000

300

32 500

129 086 558

 

119 556 558

- 9 530 000


15


1 000-taI kronor


Prop. 1994/95:150


 


Huvudtitel, anslag


Beräknat          Senare förslag eller beslut     Förändring

belopp                                        Ökning (-I-)

budget- Propositio-        Anslags-        Minskning(-)

proposi- nens eller    belopp

tionen    skrivelsens


 


VT. Kommunikationsdepartementet Nyinvesteringar i stomjärnvägar, ramanslag Byggande av vägar, ramanslag

Summa


9 408 060 7 592 656

17 000 716


150 150


9 145 560 7 442 656

16 588 216


262 500 150 000

412 500


 


V7/. Finansdepartementet

Byggnadsstyrelsen: Awecklingskostnader,

förslagsanslag

Tullverket, ramanslag

Bidrag till förnyelsefonder pä det

statligt reglerade området, reservationsanslag

Statligt utjämningsbidrag till kommuner,

förslagsanslag

Skatteutjämningsbidrag till landsting,

förslagsanslag

Generellt statsbidrag till kommuner,

förslagsanslag

Generellt statsbidrag till landsting,

förslagsanslag

Särskilda insatser för vissa kommuner och

landsting, reservationsanslag

Summa


 

 

 

0 1 667 380

150 rskr.240

1 1 617 380

-1-     1 50 000

0

150

1

-1-     1

57 109 500

150

19 036 000

-38 073 500

11304 000

150

3 768 000

- 7 536 000

0

150

44 740 000

+44 740 000

0

150

12 048 000

+ 12 048 000

0

150_

1 820 000 83 029 382

+1 820 000

70 080 880

+ 12 948 502


 


VIII. Utbildningsdepartementet Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., reservationsanslag Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, reservationsanslag Kanslersämbetet, reservationsansanslag Vsrket för högskoleservice, ramanslag Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag Rådet för grundläggande högskoleutbildning, reservationsanslag Högskoleverket, ramanslag Verket för högskoleservice Europeisk forskningssamverkan, ramanslag Studiemedel m.m.,förslagsanslag Viixenstudiestöd m.m., reservationsanslag Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, förslagsanslag Studiearvode, förslagsanslag Särskilt vuxenstudiestöd till vissa natur­vetenskapliga och tekniska utbildningar, förslagsanslag

Utvecklingsarbete inom Utbildnings­departementets område, reservationsanslag

Summa


 

 

 

 

1 939 114

150

1 986 614

+

47 500

90 390

150

60 390

-

30 000

735 340

150

675 340

-

60 000

212 067

40 212

111 247

4 956

164 165 165 165

249 567 0 0 0

+

37 500

40 212

111 247

4 956

64 730

0

0

642 533

11053 125

3 932 700

165 165 165 150 150 150

0

240 000

1

560 033

11028 125

3 484 600

+ +

64 730

240 000

1

82 500

25 000

448 100

85 580 1620 000

150 139

82 580 0

-

3000 1 620 000

0

139

435 600

+

435 600

25 231

150_

41 616 18 844 466

+

16 385

20 557 225

1 712 759


16


1 000-tal kronor


Prop. 1994/95:150


 


Huvudtitel, anslag


Beräknat Senare förslag eller beslut     Förändring

belopp    ------------------------      Ökning (+)

budget-   Propositio-        Anslags-        Minskning(-)

proposi-  nens eller     belopp

tionen     skrivelsens


150


284 000


60 000


359 025


IX. Jordbruksdepartementet

Från EG-budgeten finansierade regionala stöd

till jordbruket, förslagsanslag                       284 000

Frän EG-budgetens jordbruksfond finansierade

0 5 418

150 150

344 000 5 418

+ 344 000 0

1 500

1

150 150

1 500

1

0 0

8 106

150

8 106

0

regionala stöd, förslagsanslag

Bidrag till fiskevård, reservationsanslag

Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.,

förslagsartslag

Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

Bidrag till Statens maskinprovningar,

förslagsanslag

Summa              299 025


X. Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag

Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m., förslagsanslag

Bidrag till lönegarantiersättning, förslagsanslag

Europeiska social fonden, förslagsanslag Arbetarskyddsverket, ramanslag Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag

Myndigheter inom arbetslivsområdet, ramanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag

Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag Institutet för arbetslivsforskntng, ramanslag Arbetsmiljöfonden, ramanslag Regional utveckling

Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m.,förslagsanslag Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

Sysselsättningsbidrag, förslagsanslag Transportstöd, förslagsanslag Glesbygdsverket, ramanslag Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU), ramanslag Lokaliseringslån, reservationsanslag Europeiska regionala utvecklingsfonden, förslagsanslag

Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m., förslagsanslag

Summa


 

4 328 452

218

5 498 111

+ 1

1 169 659

33 956 746

218

34 352 016

+

395 270

59 765 000

150

61 358 582

+1 593 582

0 0

567 739 251 759

150 218 158 158

2 419 600

593 000

558 096

0

+2 419 600

+ 593 000

9 643

-  251 759

1 159 484 0

218 158

0

1 214 483

- 1 159 484 + 1 214 483

10 808 081

7 074 628

51 760

791 145

3 519 383

0

218 218 158 158 161 161

10 366 081

6 774 628

0

0

0

450 000

-       442 000

-       300 000

51 760

-       791 145

-   3 519 383
+ 450 000

0

161

1 988 625

+1 988 625

0

161

1

+

1

0 0 0 0

161 161 161 161

693 000

300 000

430 000

30 930

+ + + +

693 000

300 000

430 000

30 930

0 0

161 161

12 075

1

+ +

12 075

1

0

161

338 000

+

338 000

6 647 700

150

6 247 700

-

400 000

128 921 877

 

133 624 929

+ 4 703 052


 


2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 150. Bil. 1


17


1 000-tal kronor


Prop. 1994/95:150


 


Huvudtitel, anslag


Beräknat belopp budget­proposi­tionen


Senare förslag eller beslut

Anslags­belopp

Propositio­nens eller skrivelsens nummer


Förändring Ökning (+) Minskning(-)


 


XI. Kulturdepartementet

Bidrag till vissa museer m.m.

Stöd till icke-statliga kulturlokaler,

förslagsanslag

Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag

Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m., reservationsanslag

Summa


151 528 rskr.251

50 000    150

3 800 rskr.251

255 000   150

213 762 rskr.252

674 090


1000

152 528     +

27 500       -       22 500

4 550       +     750

240 000         15 000

1 750

212 012

37 500

636 590


 


XII. Näringsdepartementet

Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader, ramanslag

Främjande av kvinnors företagande,

reservationsanslag

Bidrag till tekniköverföring,

reservationsanslag

Investeringsfrämjande, reservationsanslag

Marknadsdomstolen, ramanslag

Bidrag till förbättring av inomhusklimatet,

reservationsanslag

Revisorsnämnden, förslagsanslag

Summa


 

295 967

150

302 967

+

7000

200 000

150

150 000

-

50 000

100 000

97 500

8 570

150 150

rskr.237

50 000

75 000

0

-

50 000

22 500

8 570

125 000 0

150 152

0

1

+

125 000

1

827 037

577 968

249 069


 


XIII. Civildepartementet

Länsstyrelserna m.m., ramanslag

Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag

Marknadsdomstolen, ramanslag

Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m., reservationsanslag

Stöd till kooperativ utveckling, reservationsanslag

Utveckling av ideel verksamhet,

reservationsanslag

Stöd till idrotten, reservationsanslag

Summa


 

 

 

2 686 773

94 500

0

150 150

rskr.237

2 662 173

91 200

8 570

24 600

3 300

+   8 570

174 303 9 750

150 150

171 103 8 750

3 200 1 000

23 700 894 694

150

rskr.224, 150

22 700

787 860 3 752 356

1 000 -  106 834

3 883 720

-  131 364


 


559 885

XIV. Miljödepartementet

Statens naturvårdsverk, ramanslag

Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar

och vattendrag, reservationsanslag

Miljöforskning, reservationsanslag

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,

ramanslag

Förvaltningskostnader för Centralnämnden

för fastighetsdata, ramanslag

Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden

för fastighetsdata

Lantmäteriet

Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag

Bidrag enligt lantmäteritaxan, r/agyani/a


150

4 800

564 685

 

240 000 213 031

150 150

210 000

175 531

30 000 37 500

95 939

150

88 439

7 500

138 698

166

0

-  138 698

1

1

601 158

10 350

166 166 166 166

0

0

0

10 350

1

1

-  601 158

0


18


 


1 000-tal kronor


Prop. 1994/95:150


 


Huvudtitel, anslag


Beräknat          Senare förslag eller beslut     Förändring

belopp                                       Ökning (+)

budget- Propositio-        Anslags-        Miiiskning(-)

proposi- nens eller    belopp

tionen    skrivelsens


 


Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m.,

ramanslag

Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m.

Summa


1859 063


166 166


732 356        + 1        +

1 781 362


732 356 1

77 701


 


Summa förändringar


384 741 128


390 504 896   +5 763 768


19


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1995  Prop. 1994/95:150

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden

Peterson, Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg,

Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,

Johansson

Föredragande: statsrådet Persson och statsråden Sahlin, Freivalds, Wallström, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringsproposition).

20


Bilaga 1

Reviderad finansplan m.m.


 


 


 


Bilaga 1 till kompletteringspropositionen  pp- 1994/95:150

Bilaga 1

Reviderad finansplan m.m.

1   Den ekonomiska politikens inriktning

Målen för den ekonomiska politiken är god tillväxt, full sysselsättning och stabila priser. Sunda offentliga finanser krävs för att nå dessa mål och för att trygga välfärdssamhället. 1 dessa avseenden är Sverige nu på rätt väg:

*        Den ekonomiska tillväxten är god och inflationen låg. Sysselsätt­ningen har ökat med 83 000 personer på ett år och bedöms fortsätta öka i samma takt under de närmaste två åren.

*        Statsfinanserna är under kontroll. Statsskulden som ande) av BNP beräknas stabiliseras redan 1996, ett år tidigare än vad som för­väntades i budgetpropositionen. Därefter sjunker skuldkvoten. Under­skottet i de offentliga finanserna beräknas i stort sett elimineras under mandatperioden.

För att befästa och stärka den goda utvecklingen föreslår regeringen ytterligare åtgärder inom främst fem områden:

*        Budgetdisciplinen återupprättas. Budgetförstärkningar på 15 miljarder kronor föreslås för att åtgärda kvarstående finansieringsbehov, tidigare underskattningar av kostnader och försvagningar i budgeten.

*        Ett utgiftstak föreslås för att hålla de offentliga utgifterna under kontroll.

*        Trygghetssystemen görs mer uthålliga. Ersättningsnivåerna sänks till 75 procent samtidigt som matmomsen sänks till 12 procent. Denna strukturella förändring bidrar till lägre offentliga utgifter, lägre skattetryck och lägre inflation.

*        Den kommunala inkomst- och kostnadsutjämningen förbättras. Dess utom införs ett balanseringskrav för de kommunala budgetarna och särskilda åtgärder för att förebygga att kommunerna hamnar på obestånd.


*


Arbetsmarknadspolitiken effektiviseras ytterligare. Arbetsmarknads­verket får friare möjligheter att använda resurserna. Åtgärderna inriktas i högre grad på de långtidsarbetslösa.


 


1 syfte att skapa ett brett parlamentariskt stöd för saneringen av    Prop. 1994/95:150 statsfinanserna och omläggningen av den kommunala inkomst- och    Bilaga 1 kostnadsutjämningen träffade regeringen den 5 april 1995 en överens­kommelse med Centerpartiet om huvudinriktningen av den föreliggande propositionen. Propositionen har därefter utformats i ett nära samarbete mellan regeringen och Centerpartiet.

Sverige håller på att återhämta sig efter de senaste årens ekonomiska kris. Återhämtningen sker emellertid från en mycket låg nivå. Fortfarande återstår mycket innan Sverige åter har en sund ekonomi, stabila statsfinanser och en tillfredsställande sysselsättningsnivå.

Den närmast katastrofala minskningen av sysselsättningen i början av 1990-talet innebär att det nu behövs en stark sysselsättningsökning under flera år. Den kraftiga obalansen i de offentliga finanserna innebär samtidigt att konjunkturuppgången måste utnyttjas för att stärka de offentliga inkomsterna och minska de offentliga utgifterna. Dessa två uppgifter ställer stora krav på en uthållig tillväxt, på en stärkt arbetslinje samt på aktiva åtgärder för att främja flexibilitet och förebygga inflation.

Det svenska näringslivets internationella konkurrensförmåga är mycket god. Exporten ökade under 1994 med ca 14 procent och den starka export­ökningen förväntas fortsätta under 1995 och 1996. Industriproduktionen ökade med 11 procent under 1994 och förväntas fortsätta att öka kraftigt under 1995 och 1996. Produktionsökningen har följts av en snabb ökning av investeringarna och en stark utbyggnad av produktionskapaciteten. Näringslivet redovisar en fortsatt hög orderingång, och planerar för en fortsatt snabb utbyggnad av produktionskapaciteten och en stark ökning av produktionen. Bytesbalansen uppvisar ett stabilt överskott som innebär att folkhushållet under de närmaste åren klarar en betydande amortering av sin nettoskuld till utlandet.

Sysselsättningen minskade mellan 1990 och 1994 med mer än 500 000 personer. Minskningen har nu hejdats och vänts till en ökning av sysselsättningen med 83 000 personer på ett år. Företagen planerar för en fortsatt stark ökning av antalet anställda. Arbetsmarknadspolitiken inriktas på att underlätta och möjliggöra denna ökade sysselsättning.

Även de offentliga finanserna utvecklas i rätt riktning. Regeringen har sedan den tillträdde i oktober 1994 lagt fram ett omfattande program för att stärka statsfinanserna. Med de åtgärder som redovisas i denna proposition uppgår de samlade budgetförstärkningarna till ca 118 miljarder kronor. Parallellt med detta har regeringen lagt fram ett ambitiöst åtgärdsprogram med insatser inom arbetsmarknads-, närings-och utbildningspolitiken för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.

Denna politik ger resultat. Den offentliga sektoms sparandeunderskott, som uppgick till som mest 13,4 procent av BNP år 1993 beräknas i år minska till 9 procent av BNP för att 1996 sjunka till ca 5 procent och till mindre än 1 procent 1998. Statsskulden som andel av BNP stabiliseras redan 1996 för att sedan börja minska. Bakom denna snabba förbättring ligger såväl konjunkturuppgången som de mycket omfattande budget­förstärkningarna.


 


Vid sidan om denna ljusa bild av svensk ekonomi finns emellertid också en mörkare bild. Den ekonomiska utvecklingen påverkas i hög grad av vad som sker i vår omvärld. Under de senaste månaderna har ett antal händelser i omvärlden samverkat till att skapa stora rörelser i växelkurser och räntor. Dessa händelser har påverkat kronans värde och de svenska räntorna på ett stundtals dramatiskt sätt.

Den internationella turbulensen har slagit igenom med större kraft i Sverige än i många andra jämförbara länder. Orsakerna står i första hand att finna i de svaga offentliga finanserna och Sveriges inflationshistorik. Den senaste tidens oro på de internationella finansiella marknaderna har lett till en fortsatt hög och t.o.m. stigande räntenivå i Sverige, samtidigt som kronan har försvagats. Så länge detta tillstånd fortsätter kan den ekonomiska återhämtningen komma att dämpas. Den ekonomiska politiken inriktas på att återställa förtroendet för den svenska ekonomin. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga, och är fast besluten att göra vad som krävs för att uppnå en god ekonomisk utveckling och sunda offentliga finanser.

Tabell 1.1   Nyckeltal för svensk ekonomi

Ärlig procentuell förändring


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 

 

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

BNP

-2,6

2,2

2,5

2,9

2,6

2,3

1,7

1,7

Inflation

4,7

2,2

2,9

2,7

2,7

2,8

2,8

2,7

Arbetslöshet

8,2

8,0

7,0

6,1

5,8

5.6

5,6

5,6

Bytesbalans, procent av BNP

-2,2

0,4

2,6

4,0

4,0

4,0

3,7

3,2

Offentlig sektor procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-13,4

-10,4

-9,0

-5,2

-3,5

-0,9

-0,2

0,7

Skattekvot

50,5

50,4

50,8

51,6

51,5

52,2

52,3

52,8

Utgiftskvot

74,3

70,5

69,6

66,4

65,0

62,9

61,8

61,0

Statsskuld

78,5

84,8

90,2

91,3

90,3

87,7

85,3

82,3

Finansiell nettoskuld

12,8

23,3

31,4

34,5

35,7

34,7

33,4

31,2

Anm. Uppgifterna för 1997-2000 i tabellen avser modellberäkningar som bygger pä alternativet med medelhög tillväxt i den reviderade nationalbudgeten. I andra alternativ redovisas beräkningar med andra utvecklingstal för tillväxt, arbetslöshet, offentliga finanser m.m. Källa: Finansdepartementet.

Förutsättningarna för en stark ekonomi

Det svenska välfärdssamhället är beroende av god tillväxt och hög syssel­sättning. Utan denna grund för sunda offentliga finanser är möjligheterna mycket begränsade att upprätthålla en godtagbar standard när det gäller social service och trygghet. Det beror på att det finns ett nära samband mellan sysselsättning och statsfinanser. En hög arbetslöshet innebär stora kostnader för kontantstöd till de arbetslösa. Till detta kommer statens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder samt för dem som slås ut från arbets­marknaden som förtidspensionärer. Dessutom försvagas statens inkomster


 


vid låg sysselsättning och hög arbetslöshet. De samhällsekonomiska kost-    Prop. 1994/95:150 naderna på grund av betydande produktionsbortfall är därtill omfattande.    Bilaga 1

Samtidigt är det viktigt att den offentliga sektorns underskott begränsas, och att budgeten är i rimlig balans sedd över en konjunkturcykel. För­bättringen under en konjunkturuppgång måste vara tillräcklig för att väga upp den försämring som följer med en konjunkturnedgång. Den ekono­miska politiken inriktas därför på att anpassa utgifterna till en långsiktigt hållbar nivå.

Den offentliga skulden får dessutom inte vara för stor. Hög skuldsätt­ning medför att de offentliga finanserna är utsatta och mycket känsliga för tillfälliga svängningar i räntenivåer och växelkurser. En hög skuldsättning ger vidare höga räntebetalningar. Den ekonomiska politiken inriktas därför på att stoppa statsskuldökningen, och att så snart som möjligt reducera statsskulden mätt som andel av BNR Ett minimikrav är vidare att skuldkvoten inte fär fortsätta att öka från konjunkturcykel till konjunkturcykel.

Sverige har - i likhet med t.ex. Norge och Finland - betydande offent­liga finansiella tillgångar i staten och i AP-fonden som gör att den offentliga finansiella nettoskulden är lägre än genomsnittet för OECD-ländema. Även om detta är en styrkefaktor, så utgör den höga bruttoskul­den ändå en allvarlig svaghet, inte minst på grund av de senaste årens snabba ökning av skulden.

En långsiktigt stabil och utvecklingsbar ekonomi förutsätter vidare prisstabilitet. Låg inflation skapar goda förutsättningar för en stark och balanserad tillväxt samtidigt som de fördelningsproblem som följer med en hög inflation undviks. Den ekonomiska politiken är därför inriktad på prisstabilitet.

Fullföljandet av denna ekonomiska politik avser att göra Sverige betydligt mindre sårbart för olika ekonomiska störningar och kriser, liksom för turbulens på kapital- och valutamarknaderna. Detta är en förutsättning för mer stabila växelkurser, och därmed också stabilare villkor för företagande, produktion och investeringar. Lägre inflationsför­väntningar kommer att kunna minska oron för en försämring av kron­kursen och därmed kunna ge lägre räntor.

Dessa kriterier - balanserade offentliga finanser, låg skuldsättning, pris­stabilitet, stabila växelkurser och låga långräntor - är naturliga för alla ekonomiskt utvecklade länder eftersom de bidrar till att lägga grunden för god tillväxt och hög sysselsättning. Det är mot denna bakgrund förklarligt att de också har kommit att ligga till grund för de konvergenskriterier som EU-ländema gemensamt fastställt för det framtida valutasamarbetet. Sveriges medlemskap i EU Innebär således inte några nya restriktioner för den ekonomiska politiken. Riksdagen kommer senare att ta ställning till frågan om ett svenskt deltagande i den europeiska monetära unionen.

För regeringens del är det av största vikt att också ge bekämpning av arbetslösheten samma ambitiösa behandling som konvergenskriterierna i EU:s arbete. Det är därför värdefullt att EU:s riktlinjer för den ekono­miska politiken med aktiv svensk medverkan nyligen har kompletterats med ökade krav på sysselsättningspolitiken. Årliga rapporter om syssel-


 


sätttiing och arbetslöshet kommer att redovisas för EU:s ministerråd och    Prop. 1994/95:150 länderna uppmanas att utarbeta medelfristiga program för sysselsättningen.    Bilaga 1

Som ny medlem i EU bör Sverige liksom andra medlemsländer presentera ett s.k. konvergensprogram inom kort. Programmet bör innehålla en redovisning av den politik som Sverige ämnar bedriva för att uppfylla konvergenskriterierna. En bred politisk samling kring detta program är väsentlig. Det skulle stärka stabiliteten i den svenska ekonomiska politiken. Regeringen har därför inbjudit riksdagspartierna till överläggningar om den ekonomiska politiken inför utarbetandet av konvergensprogrammet.

En politik för sunda offentliga finanser

Regeringen har sedan tillträdet i oktober bedrivit en konsekvent och sfram politik för att öka sysselsättningen, sanera de offentliga finanserna och stärka Sveriges ekonomi inför nästa lågkonjunktur. Politiken har i allt väsentligt mötts av ett starkt och brett stöd i riksdagen, och med små justeringar har regeringens förslag om budgetförstärkande åtgärder även beslutats.

Det starka parlamentariska stödet speglar en bred medvetenhet hos folket om att en sanering av statsfinanserna är nödvändig och dessutom en stor vilja att deltaga i de nödvändiga uppoffringarna. Uppslutningen bakom politiken är dock helt avhängig av att fördelningen av bördorna är, och upplevs som, rättvis. Därför har såväl förslagen i denna proposition som saneringsprogrammet sammantaget en jämn fördelningsprofil. Var och en skall efter förmåga deltaga i den gemensamma strävan, och var och en kommer att vinna på att Sverige lyckas ta sig ur den mycket allvarliga statsfinansiella situationen. Detta arbete är inte minst viktigt från jämställdhetssynpunkt. Kampen mot arbetslösheten måste prioriteras för att Sverige skall kunna upprätthålla välfärden och den offentliga sektorn, vilken är viktig inte minst för kvinnor. Jämställdhetsperspektivet måste därvid koncentreras på arbetsmarknadspolitiken samt på översynen av arbetsrätten, bl.a. vad gäller det ofrivilliga deltidsarbetet.

Redan sex veckor efter regeringsskiftet lade regeringen i höstens ekonomisk-politiska proposition fram förslag till omfattande budgetför­stärkningar. En andra del av budgetförstärkningarna avsåg finansieringen av EU-avgiften och presenterades senare i november 1994. 1 1995 års budgetproposition lade regeringen fram förslag om ytterligare utgifts­minskningar.

Tillsammans med de åtgärder som beslöts under den förra mandat­perioden beräknas detta program för sanering av de offentliga finanserna uppgå till ca 113 miljarder kronor motsvarande drygt 7 procent av BNP. Riksdagen har nu i allt väsentligt godtagit regeringens förslag.

Regeringen följer nu upp det i höstas aviserade programmet för sanering av de offentliga finanserna genom att säkerställa att de samman­tagna budgetförstärkningarna blir så stora som avsett. För det första föreslås budgetförstärkningar som kompenserar för de hittillsvarande


 


avvikelserna mellan regeringens förslag och riksdagens beslut. För det Prop. 1994/95:150 andra lägger regeringen nu fram det tidigare aviserade förslaget till Bilaga 1 finansiering av arbetsmarknadsåtgärderna i höstens ekonomisk-politiska proposition och i budgetpropositionen. För det fredje fiillföljs finansi­eringen av EU-avgiften genom att tidigare förslag nu kompletteras med ytterligare inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar så att hela medlemsavgiften blir fullt finansierad. För det fjärde föreslås en kompletterande finansiering för vissa regelförändringar som beslöts under den förra mandatperioden, och för vilka kostnaderna har visat sig vara kraftigt underskattade. En ansvarsfiill budgetpolitik förutsätter att även denna typ av kostnadsöverskridanden finansieras fullt ut. För det femte föreslås åtgärder för att sänka de offentliga utgiftemas nivå samtidigt som mervärdesskatten på livsmedel reduceras från 21 till 12 procent.

Sammantaget föreslår regeringen i denna proposition permanenta inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar på sammanlagt 15,4 miljarder kronor. Till detta kommer engångsåtgärder motsvarande sammanlagt 23,4 miljarder kronor. Regeringens förslag redovisas utförligare i avsnitt 5 av den reviderade finansplanen.

Tillsammans med de åtgärder som tidigare beslutats av riksdagen uppgår programmet för sanering av de offentliga finanserna därmed totalt till 118 miljarder kronor eller ca 7,5 procent av BNP. Det utgör därmed ett av de största saneringsprogram som genomförts i något industriland under efterkrigstiden. Av de totala åtgärderna får över 3,5 procentenheter genomslag 1995, ca 2 procentenheter 1996 och ca 1 procentenhet vardera åren 1997 och 1998. Därmed får budgetförstärkningarna ett snabbt genomslag på underskottet och på skuldutvecklingen.

Som framgår av diagram 1.1 bedöms budgetförstärkningsprogrammet vara tillräckligt för att stabilisera statsskulden som andel av BNP år 1996 vid det scenario med s.k. medelhög tillväxt som redovisas i den reviderade nationalbudgeten. Det är emellertid inte tillräckligt med en stabilisering av skuldkvoten på en hög nivå, utan denna bör minska så snart som möjligt för att öka det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet vid kommande konjunkturavmattningar, och för att höga ränteutgifter inte skall tränga undan andra angelägna offentliga utgifter.


 


Tabell 1.2  Förstärkning av de offentliga finanserna

Effekt 1998 Miljarder kronor


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


Effekter av beslut under föregående mandatperiod            18,3

Proposition 1994/95:25 Fissa ekonomisk-politiska åtgärder

-      Inkomstförstärkningar                                   36,6

-      Avgår därav orsakade utgiftsökningar           -0,3

-      Utgiftsminskningar                                         24,8

-      Avgår därav orsakade inkomstminskningar -4,7 Sammanlagd fÖrstSrkning      56,4

Förslag i budgetpropositionen exkl. tidigare aviserade förstärkningar

-      Utgiftsminskningar                                         24,6

-      Avgår därav orsakade inkomstminskningar    -2,1

-      Avgår justeringar i riksdagen m.m.                 -2,1

-      Avgår handlingsprogrammet mot arbetslöshet -1,1 Sammanlagd förstärkning  19,3

Finansiering av medlemsavgiften till EU

-      Inkomstförstärkningar i prop. 1994/95:19     12,4

-      Avgår därav orsakade utgiftsökningar           -0,2

-      Inkomstförstärkningar i prop. 1994/95:203     1,8

-      Utgiftsminskningar presenterade

i budget- och kompletteringspropositionema  6,0

Sammanlagd förstärkning                               20,0

Kompletteringspiopositionen m.m.

-      Sänkt mervärdesskatt på livsmedel                -7,7

-      Utgiftsminskningar                                           9,9

-      Inkomstförstärkningar                                     2,6

-      Diverse överskridanden -1,2 Sammanlagd förstärkning  3,6

Summa föreslagna och beslutade åtgärder 117,6

Avgår medlemsavgiften till EU                          -20,0

Minskad räntebetalning p.g.a. lägre statsskuld 18,0

Total förstärkning av de offentliga finanserna 115,6

Anm. Siffrorna i tabellen är hämtade frän olika propositioner Merparten poster är angivna i 1995/96 ärs prisnivå. Om alla poster räknades i den prisnivån skulle förbättringen av de offentliga finanserna bli något större.

Av diagram 1.2 framgår att den offentliga sektoms underskott beräknas bli i stort sett eliminerat 1998. Mot sekelskiftet uppstår ett överskott i de offentliga finanserna. Detta är en dramatisk förbättring som innebär att statsfinansema nu är under kontroll.

Eventuella inkomster från utförsäljning av statlig egendom har inte beaktats vid beräkningen av framtida underskott och skuldutveckling utöver den aviserade omorganisationen av SBAB. Under den aktuella perioden fram till år 2000 kan det tillkomma betydande försäljnings­inkomster. Detta kan leda till lägre underskott och en snabbare minskning av statsskulden än den här redovisade.

Försäljningsinkomster av detta slag reducerar statsskulden. De är dock inte jämförbara med budgetförstärkningar i form av sänkta utgifter eller höjda skatter, eftersom de medför att såväl statsskulden som statens tillgångar reduceras. 1 en aktiv ägarpolitik ingår emellertid att även förändringar av ägandet kan aktualiseras. Regeringen kommer däremot


 


inte att föreslå utförsäljningar som alternativ till utgiftssänkningar eller    Prop. 1994/95:150
skattehöjningar.
                                                         Bilaga 1

Diagram 1.1   Statsskulden och den offentliga sektorns finansiella nettoskuld 1980-2000

Procent av BNP 100

Statsskuld


20


20


OWentlig nettoskuld

-20 "H'I'I'I'I'I—■——'I'I'I—'—r -20 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finans­departementet.

Diagram 1.2  Finansiellt sparande i offentlig sektor 1970-2000

Procent av BNP

-16-W

1970   1975   1980   1985   1990   1995  2000

Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.


 


Utgiftstak                                                                    Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 De offentliga utgiftemas nivå är avgörande för hur de offentliga finansema kommer att utvecklas. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är starkt begränsat. Skatteuttaget kan inte höjas nämnvärt utan risk för negativa ekonomiska återverkningar. De offentliga utgifterna behöver därför hållas under strikt kontroll. Enligt regeringens uppfattning bör konfrollen av de offentliga finansema förbättras genom att riksdagen fastställer ett tak för de offentliga utgiftemas utveckling. Detta utgiftstak syftar till att mera varaktigt etablera en budgetdisciplin av det slag som kommer till uttryck i denna proposition.

Innebörden i ett utgiftstak är att regeringen föreslår och riksdagen beslutar om en högsta nivå för de nominella offentliga utgifterna. Rutinen för detta finns redan genom den rambudgetprocess som tillämpas i regeringskansliet och från och med år 1996 också i riksdagen. Utgiftstaket bör kompletteras med en uppföljning för att säkerställa att de regeländringar genomförs som kan erfordras för att utgiftstaket inte skall överskridas.

Den exakta utformningen av utgiftstaket och uppföljningsprocessen kräver ytterligare beredningsarbete. Detta bör bedrivas i en sådan takt att ett utgiftstak för de närmaste åren kan fastställas våren 1996 och tillämpas fiillt ut vid arbetet med budgeten för år 1997. Diskussionen om ett utgiftstak redovisas utförligare i avsnitt 5 av den reviderade finansplanen.

Sänkta utgifter och sänkt matmoms

Sveriges offentliga utgifter är mycket känsliga för konjunktursvängningar. En av orsakerna till denna känslighet är ersättningsnivåema i trygg­hetssystemen. För att skapa en långsiktig uthållighet behöver utgiftema sjunka relativt kraftigt under denna konjunkturuppgång och får sedan inte öka för kraftigt. Som en del i denna strävan föreslår regeringen att ersätt­ningsnivåema i trygghetssystemen samlat sänks till 75 procent 1 januari 1996.

Förändringar av bidragsnivåer far kraftiga fördelningspolitiska konsek­venser. Därför kombineras sänkningen av nivåema med ett förslag om en sänkning av matmomsen från 21 till 12 procent. Detta gynnar särskilt bamfamiljer och låginkomsttagare som i allmänhet använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget till matinköp. De sammantagna konse­kvenserna av förändringarna blir därför mera jämnt fördelade. Genom att matmomsen sänks beräknas även inflationen minska med inemot en pro­centenhet under 1996. Reformen innebär vidare stmkturella förbättringar i ekonomin genom att utgiftskvoten och skattekvoten sänks.


 


Den kommunala ekonomin                                                Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Den kommunala verksamheten är starkt beroende av en stabil sam­hällsekonomi. Genom en stabilisering av de offentliga finansema, en uthållig tillväxt och en ökad sysselsättning tryggas den kommunala verksamhetens ekonomiska bas. Regeringen lägger vidare i denna proposition fram förslag som syftar till att lägga fast ett antal viktiga förutsättningar för kommunemas och landstingens verksamhet under de närmaste åren.

Regeringen föreslår ett nytt system för inkomst- och kostnadsutjämning mellan kommuner respektive mellan landsting i syfte att skapa mera likvärdiga fömtsättningar för olika kommuners respektive landstings verksamhet. Systemet införs successivt och avser att kompensera för skillnader i skattekraft samt i åldersstmktur och andra strukturella förhållanden. Genom denna utjämning av de ekonomiska fömtsättningama kommer skillnaderna i skattesats att i större utsfräckning spegla skillnader i service- och avgiftsnivå samt effektivitet. Tillsammans med tidigare förändringar av kommunemas och landstingens villkor kommer om­läggningen därmed att främja en mer effektiv resursanvändning inom denna viktiga sektor. Samtidigt tillsätts en parlamentarisk beredning som skall arbeta i en sådan takt att förändringar i det nya systemet skall kunna genomföras vid en konfrollstation efter två år.

Regeringen lägger också fram förslag till ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektom. Mot bakgmnd av de mycket svaga statliga finansema och den förhållandevis goda utvecklingen av kommimemas skatteunderlag föreslår regeringen att statsbidraget till kommunerna under 1996 i huvudsak endast justeras motsvarande höjningen av arbetsgivarav­giften i samband med EU-medlemskapet.

De medelfristiga beräkningar som redovisas i denna proposition förutsätter att de allmänna statsbidragen är nominellt oförändrade under kommande år fram till år 2000. Regeringens slutliga förslag avseende bidragen till kommunema kommer dock att läggas fram först i budgetpro­positionen för respektive kalenderår. Därvid kommer en avvägning att göras mot andra angelägna utgiftsområden inom ramen för det utgiftstak som enligt regeringens förslag skall tillämpas för de offentliga utgiftema.

Det utrymme för skattehöjningar som finns under de närmaste åren är redan intecknat genom beslutade eller föreslagna statliga skattehöjningar. Dessa är nödvändiga för att uppnå en tillräcklig förstärkning av stats­finansema och för att budgetförstärkningama skall fördelas på ett rättvist och därmed hållbart sätt. Fortsatta kommunala skattehöjningar dämtöver skulle kunna hota tillväxten och därmed saneringen av statens finanser.

Den återhållsamma utvecklingen av statsbidragen till kommuner och landsting, liksom förändringen av utjämningssystemet, innebär betydande anpassningsbehov i många kommuner och landsting. Regeringen avser att inventera möjlighetema till ytterligare avregleringar som kan vidga kommunemas och landstingens möjligheter att göra avvägningar mellan olika utgiftsområden, samt att effektivisera sin verksamhet.

10


Regeringen kommer att vara mycket restriktiv med förslag till Prop. 1994/95:150 förändringar som höjer kommunemas respektive landstingens kostnader Bilaga 1 Om sådana förslag ändå skulle aktualiseras, t.ex. genom att ett an­svarsområde flyttas från staten till kommunema, skall finansierings­principen tillämpas för att neutralisera kostnadseffektema. Om över­flyttningen även innebär en utökning av ambitionsnivån skall kost­nadsökningen finansieras fullt ut genom andra regeländringar. Detta synsätt är en del av skärpningen av budgetdisciplinen, och ligger i linje med det förslag regeringen nu aviserar om ett tak för de offentliga utgiftemas utveckling.

För att skapa bättre fömtsättningar för ekonomisk hushållning kommer kommuner och landsting åläggas att balansera sin budget och att inte låna till annat än investeringar. Ett förslag till system aviseras för att hantera situationen om en kommun eller ett landsting riskerar att inte kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser.

Tillväxt, sysselsättning och arbetsmarknad

Den ekonomiska tillväxten är god. Vårt land erbjuder gynnsamma betingelser för en avancerad produktion tack vare en öppen ekonomi, deltagandet i den gemensamma europeiska marknaden, en välutbildad arbetskraft, en hög kvalitet på infrastmktur och offentliga tjänster samt stabila samhälleliga förhållanden. Dessutom är konkurtenskraften nu mycket god på gmnd av kronans låga kurs, vilket skapar goda fömt­sättningar för att dra nytta av den intemationella konjunktumppgången.

Samtidigt står Sverige inför en mycket krävande uppgift. Mer än 500 000 personer står vid sidan om den reguljära arbetsmarknaden, dvs. är öppet arbetslösa eller i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. För att Sverige snabbt skall komma tillbaka till full sysselsättning krävs ett stort antal nya jobb, huvudsakligen inom den privata sektorn. Flertalet av dessa jobb måste komma i små och medelstora företag.

Sysselsättningen ökar nu starkt. På ett år har sysselsättningen ökat med 83 000 personer. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens prognos kommer sysselsättningsuppgången att fortsätta i samma takt de närmaste två åren. Ökningen fömtses ske främst inom tillverkningsområdet, inom tekniker-och datayrken samt inom utbildningsområdet. Den totala uppgången beräknas till 180 000 personer från inledningen av 1995 till slutet av 1996. Detta ligger i linje med regeringens egna bedömningar.

Erfarenhetema från andra länder visar att det kan vara mycket svårt att minska arbetslösheten om den tillåts att gå över i långtidsarbetslöshet. Även om arbetslösheten inledningsvis orsakats av en konjunktumedgång så övergår den med tiden till att bli stmkturell, bl.a. genom att de arbetslösas kompetens, självförfroende och kontakt med arbetsmarknaden försvagas. Arbetsmarknadspolitiken inriktas därför på att stärka arbets­kraftsutbudet, öka flexibiliteten och minska långtidsarbetslösheten. Det är sålunda angeläget att de arbetslösa är aktiva, utbildar sig och därmed stärker sina utsikter att fä arbete. En starkare arbetslinje måste förenas


3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 150. Bil. 1


11


med satsningar på kompetenshöjning och ytteriigare förbätfringar av    Prop. 1994/95:150
arbetsmarknadens flexibilitet.
                                           Bilaga 1

Genom omfattande utbildningsinsatser höjs arbetskraftens kompetens, vilket motverkar flaskhalsar i konjunktumppgången. Ett antal näringspoli­tiska insatser har gjorts för att stimulera tillväxt och nyföretagande. När konjunkturen nu förbättras inriktas åtgärdema på att öka sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden. Ungdomsintroduktionen underlättar ungdomars övergång till reguljärt arbete. Genom det tillfälliga riktade anställningsstödet uppmuntras små och medelstora företag att både tidigarelägga nyanställningar och att anställa arbetslösa arbetssökande. De mer resurskrävande åtgärdema inriktas i första hand på personer som stått utanför den reguljära arbetsmarknaden under lång tid. Det är framför allt dessa personer som behöver särskilt stöd för att underlätta en återgång till reguljärt arbete och för att förebygga definitiv utslagning. 1 takt med att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar bör den sammanlagda åtgärdsvolymen reduceras.

En kraftftill och aktiv regionalpolitik har stor betydelse för att öka sysselsättningen och bidrar till den ökade tillväxt som är nödvändig för att obalansema i den svenska ekonomin skall kunna rättas till. Regionalpolitiken syftar till tillväxt, rättvisa och valfrihet. Den inriktas på att sprida tillväxten och att skapa mer likvärdiga levnadsvillkor i alla delar av landet. Förslag till reformåtgärder på regionalpolitikens område har nyligen förelagts riksdagen i proposition 1994/95:161.

2   Den ekonomiska utvecklingen

2.1   Den intemationella ekonomin

Konjunkturen inom EU-området förbättrades markant under 1994. BNP-tillväxten uppgick mot slutet av året till ca 3 procent i årstakt. Uppgången inom EU medförde att BNP-tillväxten inom OECD-området var den starkaste sedan 1989. Tillväxten i Nordamerika var fortsatt hög och i Japan inleddes en återhämtning. Inflationen inom EU fortsatte att dämpas under 1994, men ligger på ca 3 procent trots att medlemsländema genomgått en utdragen lågkonjunktur. Inflationen tangerar därmed den övre gränsen för högsta acceptabla inflation som Europeiska Rådet fastställt i de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Inom EU fömtses under 1995 och 1996 en BNP-tillväxt på drygt 3 procent per år. Det är något över den genomsnittliga tillväxten inom OECD. 1 Japan sker en gradvis uppgång medan tillväxten dämpas i USA. Inflationen inom EU beräknas öka något och riskerar därmed att överstiga

3 procent 1996. Ökningen av inflationen i USA beräknas bli förhållande­
vis måttlig.

Arbetslösheten inom EU fortsätter att vara hög och ligger väsentligt över nivån i såväl USA som Japan. Dessutom är arbetskraftsdeltagandet lägre inom EU än i USA och Japan. Under de närmaste åren förväntas en

12


viss nedgång i arbetslösheten såväl inom EU som inom OECD, men den    Prop. 1994/95:150
kommer trots detta att ligga kvar på en historiskt sett hög nivå.
          Bilaga 1

Tabell 2.1  Internationella förutsättningar

Procentuell förändring

1993      1994      1995      1996

BNP-tillväxt

1,2 -0,5

3,0 2,6

2,9 3,0

2,7 3,2

2,8 3,4

2,3 3,1

2,6 3,0

2,9 3,3

8,0 11,2

8,3 11,8

7,9 11,4

7,7 10,9

OECD

EU

Konsumentpriser

OECD

EU

Arbetslöshet

OECD

EU

' Procent av arbetskraften.

Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Underskottet i de offentliga finansema inom EU uppgick i genomsnitt till ca 6 procent av BNP 1994. Det var en viss nedgång från 1993 men förbättringen var otillräcklig för att förhindra en fortsatt ökning av den offentliga skuldsättningen. Det förefaller osannolikt att en majoritet av EU-ländema kommer att uppfylla konvergensvillkoren för de offentliga finansema redan 1996. De offentliga finansema väntas fortsätta att visa underskott i så gott som samtliga OECD-länder och den offentliga skuld­sättningen som andel av BNP kan komma att fortsätta att växa något de närmaste åren.

De långa räntoma steg markant i många OECD-länder under 1994, delvis som en rekyl efter nedgången under 1993, delvis som en följd av att tillväxtutsiktema reviderades upp och att inflationsförväntningarna ökade. Ränteuppgången förstärktes troligen av att också de reala avkastningskraven har ökat. USA påbörjade i febmari 1994 en åtstram­ning av penningpolitiken varpå ett antal centralbanker i andra OECD-länder följde efter.

I inledningen av 1995 har det åter blossat upp oro på de finansiella marknaderna. Den amerikanska dollam har försvagats kraftigt gentemot den japanska yenen och D-marken. Samtidigt har D-markens styrka till­sammans med politisk oro i några länder inom EU medfört att spän­ningarna inom ERM har ökat, trots de mycket vida fluktuationsbanden. Riktkursema för de spanska och portugisiska valutorna har justerats. Utvecklingen har lett till höjningar av styrräntorna i vissa länder i syfte att försvara växelkursema. De reala effektema av uppgången i räntoma och de stora växelkursfluktuationema har hittills varit begränsade. Om oron på de finansiella marknadema blir bestående kan emellertid negativa effekter på den reala ekonomin de närmaste åren inte uteslutas.


13


2.2  Den svenska ekonomin                              Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Den svenska ekonomin genomgick under början av 1990-talet den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Den samlade produktionen minskade tre år i följd med sammanlagt 5 procent. Det ledde till en flerdubbling av arbetslösheten samtidigt som den offentliga sektoms finansiella sparande förvandlades från ett överskott på drygt 4 procent av BNP 1990 till ett rekordstort underskott motsvarande drygt 13 procent av BNP år 1993. Detta har i sin tur lett till en snabb ökning av den offentliga skuldsättningen. Statsskulden uppgick i slutet av 1994 till 1 287 miljarder kronor eller 84,8 procent av BNR

Under 1994 började ekonomin återhämta sig och BNP ökade med 2,2 procent. Spridningseffekterna från den gynnsamma exportutvecklingen till andra delar av ekonomin blev allt mer påtagliga, vilket främst tog sig uttryck i en kraftig investeringsexpansion inom näringslivet.

Den ekonomiska återhämtningen har också medfört en förbätfring av situationen på arbetsmarknaden. Till en början innebar den ökande efterfrågan på arbetskraft främst att medelarbetstiden ökade. Efter hand har dock också antalet sysselsatta stigit. Den öppna arbetslösheten har under inledningen av 1995 varit ca 1 procentenhet lägre än under motsvarande perlod 1994. På ett år har sysselsättningen ökat med 83 000 personer. Utvecklingen har också inneburit att underskotten i de offentliga finansema har minskat. Riksgäldskontorets bedömning av det statliga lånebehovet för innevarande budgetår har successivt reviderats ned och ligger nu på ca 200 miljarder kronor, vilket är ca 40 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetpropositionen.

Återhämtningen för den svenska ekonomin har skett parallellt med en turbulent utveckling på de finansiella marknadema. Sedan vårvintem 1994 har obligationsräntoma ökat kraftigt både i Sverige och andra länder. Ränteuppgången har inte bara gällt de nominella räntoma. De marknads-noterade realräntorna har också stigit. Trots betydande budgetförstärk­ningar och en stramare penningpolitik ligger de svenska obligations­räntoma kvar på en hög nivå samtidigt som kronan är svag. Detta tyder på att det har varit svårt för Sverige att etablera förtroende på de finansiella marknadema för att inflationen kommer att förbli låg, samt för att vidtagna åtgärder för att konsolidera de offentliga finansema är tillräckliga.

Utvecklingen på de svenska finansiella marknadema har utlösts av en rad händelser i omvärlden, som politisk osäkerhet i Italien och Spanien samt den finansiella turbulensen i Mexiko och den därpå följande försvagningen av dollam. Jämför man uppgången i obligationsräntor i olika länder under 1994 är det dock tydligt att uppgången varit störst i länder med svaga statsfinanser och ofördelaktig inflationshistorik.

Prisutvecklingen har hittills i år blivit ungefär som fömtsågs i budget­propositionen. Höjda indirekta skatter samt relativt stora prisökningar i producentledet har fått ett mycket begränsat genomslag på prisema i konsumentledet. Detta har sin gmnd i den svaga inhemska efterfrågan, men torde också vara en följd av EU-medlemskapet.  Den framtida

-                                                                                          14


inflationsutvecklingen kommer emellertid att i hög grad bestämmas av hur    Prop. 1994/95:150 lönerna utvecklas mot  bakgmnd av  föreliggande  obalanser mellan    Bilaga 1 ekonomins olika delar.

Industriproduktionen ökade med nära 11 procent under 1994. Kapaci­tetsutnyttjandet inom industrin steg emellertid inte i samma utsträckning. Detta speglar den betydande flexibilitet i produktionen som industrin uppvisat under den innevarande uppgången. Investeringsplanerna för de närmaste åren är mycket omfattande. För 1995 beräknas industtiin-vesteringama öka med hela 36 %. Detta möjliggör en fortsatt betydande expansion av produktion och sysselsättning inom indusfrin.

Den svenska bytesbalansen uppvisar nu överskott. Överskottet i den privata sektoms finansiella sparande överstiger således det offentliga underskottet. Sverige är därigenom ett kapitalexporterande land. Ex­portvolymen steg under 1993 och 1994 med sammantaget ca 20 procent, främst genom kraftigt ökande marknadsandelar. Därtill kommer att världsmarknadspriserna på vissa viktiga svenska exportområden inom basnäringama har ökat kraftigt den senaste tiden, överskottet i bytes­balansen har dock dämpats av att även importen ökade kraftigt under 1994, trots den konkurrensfördel som producenter på hemmamarknaden fått gentemot utlandet.

Sedan bedömningen i budgetpropositionen har indikationema avseende den realekonomiska utvecklingen i flera avseenden varit positiva. Sådana indikationer har bl.a. kommit från Konjunkturinstitutets barometer och SCB:s investeringsenkät. Tecken på en stabil utveckling av den privata konsumtionen har kunnat utläsas i detaljhandelsstatistiken samt i SCB:s enkät om hushållens inköpsplaner. Mot detta står den ökande turbulensen på de finansiella marknadema med högre räntenivåer och svagare kronkurs än vad som förväntades i budgetpropositionen.

Den nya informationen i positiv och negativ riktning bedöms ta ut varandra när det gäller BNP-tillväxten 1995 och 1996. Detta innebär att BNP fortfarande förväntas öka med ca 2,5 procent i år och med närmare 3 procent nästa år. Däremot har ekonomins tudelning blivit ytterligare markerad av den finansiella oron, vilket riskerar att öka balansproblemen i ekonomin på längre sikt.

Bedömningen av den privata konsumtionen är behäftad med stor osäkerhet. Det höga ränteläget verkar dämpande på utvecklingen. Därtill kommer att den nödvändiga konsolideringen av statsfinansema iimebär att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de närmaste åren. SpecieUt gäller detta 1995 då inkomstema realt minskar med ca 2 procent. År 1996 fömtses inkomstema i stället öka något.

Det är dock froligt att hushållen till viss del kommer att möta den svaga inkomstutvecklingen med ett minskat sparande. Hushållens skuldanpass­ning har varit kraftig de senaste åren samtidigt som prisema på bl.a. fastigheter och aktier stabiliserats eller stigit. Därmed har hushållens finansiella förmögenhet åter ökat och behovet av fortsatt skuldanpassning torde ha avtagit. Det förbättrade arbetsmarknadsläget och den ökande sysselsättningen är också viktiga positiva faktorer. Risken att drabbas av arbetslöshet torde uppfattas som allt mindre, vilket främjar konsumtionen.

15


Sammantaget förväntas den privata konsumtionen minska med 0,5 procent i år samt öka med 1,0 procent 1996.

Bruttoinvesteringarna i näringslivet ökar nu kraftigt. Under 1994 steg de med drygt 17 procent medan expansionen inom industrin uppgick till hela 28 procent. Den snabba produktionstillväxten innebär att kapacitets­utnyttjandet ökar, vilket i kombination med den goda lönsamheten medför mycket gynnsamma fömtsättningar för ytterligare investeringsökningar i industrin. Detta är också tydligt i Statistiska centralbyråns investerings­enkät där investeringsplanema successivt reviderats upp den senaste tiden. År 1995 fömtses industrins investeringsökning bli 36 procent och 1996 uppgå till ca 20 procent. Tendensen är också att investeringama allt mer sker i helt nya produktionsanläggningar och därmed på ett tydligt sätt innebär en ökad produktionskapacitet. Också i det övriga näringslivet väntas investeringsexpansionen fortsätta, om än i långsammare takt än i industrin. Den svaga efterfrågan på stora delar av hemmamarknaden verkar fortsatt dämpande. De totala bmttoinvesteringama bedöms stiga med drygt 11 procent år 1995 trots ett kraftigt fall i bostadsbyggandet. Under 1996 dämpas ökningstakten i näringslivets investeringar, men samtidigt fömtses då ett ökat bostadsbyggande. Sammantaget växer de totala bmttoinvesteringama med knappt 10 procent. Såväl det höga ränteläget som den svaga kronkursen innebär dock att investerings­utvecklingen är osäker.


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 


Tabell 2.2  Försörjningsbalans och nyckeltal

Procentuell förändring

 

 

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

BNP

2,2

2,5

2,9

2,6

2,3

1,7

1,7

Import

13,2

7,5

6,0

6,6

6,8

6,6

6,3

Privat konsumtion

0,5

-0,5

1,0

2,2

2,2

2,1

2,1

Offentlig konsumtion

-1,0

-0,2

-0,8

-1,1

-1,0

0,0

0,0

Bruttoinvesteringar

-0,4

11,1

9,6

7,4

7,0

4,5

3,4

Lagerinvesteringar'

1,4

-0,3

0,2

0,1

0,1

-0,1

0,2

Export

13,8

10,6

7,3

6,5

5,9

5,1

4,8

Inhemsk efterfrågan

1,4

1,0

2,1

2,3

2,3

1,9

2,0

Nyckeltal

 

 

 

 

 

 

 

Timlön

3,5

3,5

4,0

4,2

4,5

5,0

5,0

KPI, årsgenomsnitt

2,2

2,9

2,7

2,7

2,8

2,8

2,7

Disponibel inkomst

1,0

-2,2

0,2

1,6

1,4

2,1

1,9

Sparkvot, nivå

8,3

6,7

5,9

5,3

4,5

4,6

4,3

Bytesbalans

0,4

2,6

4,0

4,0

4,0

3,7

3,2

Sysselsättning

-0,9

2,4

2,0

1,6

1,2

0,4

0,3

Arbetslöshet'

8,0

7,0

6,1

5,8

5,6

5,6

5,6

Ränta, femäriga statsobligationer

9,1

10,6

10,0

9,0

8,5

8,0

8,0

' Förändring i procent av föregående års BNR

 I procent av BNP.

' I procent av arbetskraften.

Källa: Finansdepartementet.


16


Tabell 2.3  Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP, löpande priser


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 

 

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

Inkomster Utgifter

Finansiellt sparande Primärt finansiellt sparande'

Olika skuldbegrepp Statsskuld

Offentlig nettoskuld Konsoliderad offentlig bruttoskuld

60,9

74,3

-13,4

-14,0

78,5 12,8

74,3

60,1

70,5

-10,4

-9,6

84,8

.23,3

80,1

60,6 69,6 -9,0

-7,2

90,2 31,4

84,3

61,2 66,4 -5,2 -2,8

91,3 34,5

84,8

61,4 65,0 -3,5 -1,2

90,3

35,7

84,0

62,0

62,9

-0,9

1,2

87,7 34,7

81,3

61,6

61,8

-0,2

1,9

85,3 33,4

78,7

61,7

61,0

0,7

2,7

82.3 31,2

75,5

' Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter

Anm. Kalkylerna som redovisas i tabellen avser alternativet med medelhög tillväxt i

den reviderade nationalbudgeten.

Källa: Finansdepartementet.

Ett fortsatt mycket gynnsamt konkiurensläge tillsammans med den intemationella konjunktumppgången innebär att exporten fortsätter att stiga relativt snabbt. De kraftiga investeringama innebär en betydande kapacitetetsutbyggnad, vilket möjliggör en sådan utveckling. Exportens ökningstakt beräknas dock minska från knappt 14 procent 1994 till 7 procent 1996. Under 1996 innebär detta att den svenska exporten växer i takt med omvärldens efterfrågan. Importen ökade 1994 i nästan samma takt som exporten. Med tanke på att svenska producenter som konkurterar på hemmamarknaden har fått en stärkt konkurtenskraft är denna ut­veckling anmärkningsvärd. Till en del kan förklaringen ligga i en snabb lagemppbyggnad av importvaror i slutet av 1994. Under de närmaste åren beräknas importen öka i ungefär samma takt som efterfrågan i ekonomin. Detta innebär att de importkonkurrerande företagen inte ökar sin andel av hemmamarknaden. Bytesbalansöverskottet stiger successivt och beräknas 1996 uppgå till drygt 4,0 procent av BNP, vilket är mycket högt i ett historiskt och intemationellt perspektiv.

Arbetsmarknadsläget har successivt förbätfrats sedan inledningen av 1994. Minskningen av arbetslösheten har dock hållits tillbaka av en ökande medelarbetstid och ett på nytt stigande arbetskraftsutbud. Återhämtningen i ekonomin, satsningarna på sysselsättningsskapande åtgärder samt en återgång av medelarbetstiden mot mer normala nivåer väntas medföra en sammanlagd sysselsättningsökning med 175 000 personer från 1994 till 1996. Detta ligger i linje med Arbetsmarknadssty­relsens prognos att sysselsättningen kommer att öka med 180 000 personer från inledningen av 1995 till slutet av 1996. Utbudet av arbetskraft väntas öka när sysselsättningsmöjligheterna förbättras, vilket bromsar nedgången av arbetslösheten. Arbetslösheten beräknas minska från 8 procent 1994 till 6,1 procent 1996. Lönema beräknas stiga med 3,5 procent år 1995 och 4 procent 1996.

Höjda indirekta skatter och sänkta subventioner ger i år ett betydande bidrag till KPl-ökningen. Genomslaget på KPI torde dock komma att begränsas något då det relativt svaga efterfrågeläget sannolikt innebär att

17


företagen inte fullt ut kan övervältra kostnadema på konsumentema. Nästa    Prop. 1994/95:150

år sänks mervärdesskatten på livsmedel från 21 procent till 12 procent.    Bilaga 1

Vid fullt genomslag på konsumentprisema ger detta en prissänkning på

livsmedel   med   7,5   procent   och   dämpar   KPI   med   1,1   procent.

Sammantaget beräknas KPI-ökningen uppgå till knappt 3 procent per år

1995 och 1996. Nettoprisindex väntas under samma period öka med drygt

2 procent per år.

Underskottet i den offentliga sektoms finansiella sparande minskade från toppnivån 13,4 procent av BNP 1993 till drygt 10 procent av BNP 1994 eller ca 158 miljarder kronor. Det är ca 10 miljarder kronor bättte än vad som beräknades i budgetpropositionen. Under de närmaste två åren leder uppgången i ekonomin tillsammans med successiva genomslag av de omfattande budgetförstärkningama till att den offentliga sektoms sparandeunderskott 1996 beräknas uppgå till ca 90 miljarder kronor motsvarande drygt 5 procent av BNP. Då de årliga underskotten i staten alltjämnt är betydande fortsätter statsskulden att öka och uppskattas i slutet av 1996 överstiga 90 procent av BNP för att därefter sjunka. Den offentliga sektoms skuld definierad enligt EU:s konvergensvillkor beräknas då uppgå till motsvarande knappt 85 procent av BNR

Tabell 2.4  Finansiellt sparande

Miljarder kronor, löpande priser

1993        1994       1995      1996

Offentlig sektor                      -193       -158       -146         -90

Hushåll                                     87           94          81          75

Företag                                    75           70         108         83

Bytesbalans                            -31            7           42          69

2.3   Utvecklingen t.o.m år 2000

Att i dag med fullständig säkerhet bedöma effektema av regeringens ekonomiska politik fram t.o.m. år 2000 är inte möjligt. Däremot är det möjligt att utifrån vissa teoretiska antaganden göra kalkyler över den ekonomiska utvecklingen. I den reviderade nationalbudgeten (bilaga 1.1) redovisas tre scenarier för den ekonomiska utvecklingen fram till år 2000. 1 denna finansplan redovisas utvecklingen vid altemativet med medelhög tillväxt.

Den potentiella BNP-tillväxten bedöms uppgå till ca 1,7 procent per år. Under åren 1995 till 2000 antas den faktiska tillväxten bli något högre så att gapet mellan faktisk och potentiell produktion sluts strax före sekelskiftet. Inflationen uppgår till knappt 3 procent per år och bytes­balansen uppvisar stora överskott under hela perioden. Därmed stärks förtroendet för den svenska ekonomin. Detta förväntas bl.a. ta sig uttryck i en fallande räntemarginal gentemot Tyskland, en appreciering av den svenska kronan, ett minskat hushållssparande och en fortsatt utbyggnad

18


av näringslivets produktionskapacitet så att inflationsdrivande flaskhalsar    Prop. 1994/95:150
kan undvikas.
                                                               Bilaga 1

Sysselsättningen bedöms i detta scenario stiga med ca 300 000 personer mellan 1994 och år 2000. Trots detta reduceras den öppna arbetslösheten med endast 88 000 personer. Att nedgången inte blir kraftigare beror främst på att deltagandet i arbetskraften ökar när arbetsmarknadsläget förbätfras. Det bör understrykas att dessa siffror avser modellberäkningar som bygger på altemativet med medelhög tillväxt. Vid en starkare tillväxt blir utvecklingen bättre.

De offentliga finansema stärks under återstoden av decenniet. Det finansiella sparandet i den offentliga sektom uppgår till 1 procent av BNP år 2000. Jämfört med år 1994 har då utgiftema som andel av BNP minskat med drygt 9 procentenheter, medan inkomstema som andel av BNP ökat med knappt 1 procentenhet. I nominella tal ökar utgiftema exkl. utgiftsräntor och exkl. direkta utgifter för arbetsmarknadsstöd från 1994 till år 2000 med i genomsnitt 2,2 procent per år. Statsskulden uppgår till 82 procent av BNP år 2000. Även om skulden minskat sedan år 1996, är skuldsättningen vid slutet av perioden fortfarande hög.

De altemativa scenariema för utvecklingen fram till år 2000 visar att den offentliga sektoms finanser är känsliga framför allt för tillväxten och arbetslösheten. 1 altemativet med låg tillväxt uppvisar de offentliga finansema ett underskott på 64 procent av BNP år 2000, bl.a. som en följd av högre utgifter. Arbetslösheten är den huvudsakliga förklaringen till de högre utgiftema, även om den högre räntenivån i detta ahemativ också bidrar till relativt sämre offentliga finanser. På gmnd av dels löptiden, dels det faktum att statsskulden bara delvis är inhemskt placerad och dels den offentliga sektoms omfattande räntebärande tillgångar blir effekten dock begränsad och fär fiillt genomslag på räntekostnaderna först efter ett antal år. Om i stället tillväxten under återstoden av decenniet skulle bli högre än i altemativet med medelhög tillväxt, innebär detta en markant förbättring av de offentliga finansema.

Det är regeringens ambition att inrikta politiken på att det högre tillväxtaltemativet uppnås. Fömtsättningama att nå en högre tillväxtbana än den i medelaltemativet redovisade, och därmed en lägre arbetslöshet, bedöms som goda.

3  Den ekonomiska politiken

3.1   En politik för uthållig tillväxt

En uthållig ekonomisk tillväxt är en gmndläggande fömtsättning för att minska arbetslösheten, sanera statsfinansema och stabilisera statsskulden. Den svenska ekonomins och det svenska näringslivets allt starkare integration med omvärlden skapar nya betingelser för ekonomisk utveckling och konkurrensförmåga. Nationen blir allt mer beroende av gränsöverskridande företag och av deras beslut om produktion och lokalisering. Möjlighetema att utforma regler och begränsa skadliga

19


aktiviteter blir allt  mer  beroende  av  mellanstatligt  samarbete  och    Prop. 1994/95:150 mellanstatliga överenskommelser. Samhällenas stabilitet och arbetskraftens    Bilaga 1 kompetens blir allt viktigare. Den statliga tillväxtpolitiken måste utvecklas så att den inrymmer och beaktar dessa nya dimensioner.

Tillväxten kan ge negativa effekter på välfärden om den kommer till stånd med metoder som sliter på natur och människor. Kostnadema för att reparera miljöskadoma ökar, och miljöskulden hotar att växa. Klara gränser måste finnas för att skydda miljön i vid bemärkelse, och för att bryta miljöskuldens ökning. Ekonomiska styrmedel bör användas i störte utsfräckning Inom miljöpolitiken. Kretsloppssamhället ger såväl miljövin­ster som möjlighet till nya företag och nya jobb. En parlamentarisk utredning undersöker möjlighetema till en ökad miljörelatering av skattesystemet.

Miljöproblemen är i hög grad intemationella. 1 det europeiska samar­betet, liksom i övrigt intemationellt samarbete, bör ambitionsnivån höjas inom det miljöpolitiska området. Producentema bör ta ett ökat miljö­ansvar för varor och tjänster. Alla måste som konsumenter i störte utsträckning beakta miljöaspekter i vardagen. Arbetet med kommunala handlingsprogram, s.k. lokala Agenda 21, kan bli ett stöd för de enskilda som medborgare och som konsumenter.

Under 1950- och 1960-talen steg den samlade produktionen i Sverige snabbt. Den tillgängliga arbetskraften ökade genom att kvinnoma fick förbättrade möjligheter till eget förvärvsarbete, genom arbetskrafts­invandring, och genom en aktiv arbetsmarknadspolitik som vårdade och stärkte arbetsutbudet. Den genomsnittliga produktiviteten ökade också kraftigt genom mekanisering och ökad kapitalintensitet, genom att arbetskraft fördes över från jordbmk och andra lågproduktiva närings­grenar till industrin, och genom att industrin genomgick en omfattande stmkturomvandling.

Sedan början av 1970-talet har de ekonomiska drivkraftema bakom denna snabba tillväxt försvagats. Sverige har inte längre några dolda arbetskraftsreserver i jordbmket eller i en låg förvärvsfrekvens. Sverige har vidare i likhet med de flesta andra västliga industriländer gått över i en utvecklingsfas som kännetecknas av en starkare sysselsättningsökning inom olika tjänsteverksamheter än inom industrin. Därmed tenderar också den genomsnittliga produktivitetsökningen i samhället att avta. Under 1980-talet uppgick BNP-tillväxten till ca 2 procent per år, vilket var lägre än i OECD-området som helhet. Den långsiktigt svaga tillväxten har sin huvudsakliga gmnd i en låg produktivitetstillväxt.

I början av 1990-talet var tillväxten i Sverige kraftigt negativ i samband med att ekonomin drabbades av den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Under åren 1991-1993 minskade Sveriges BNP med ca 5 procent, samtidigt som den totala produktionen inom OECD-området steg med över 2,5 procent. Nedgångens djup är resultatet av flera samverkande faktorer. Överhettningen i den svenska ekonomin under slutet av 1980-taiet ledde till en urholkning av näringslivets konkurrenskraft. Efter den snabba kreditexpansionen under andra hälften av 1980-talet sjönk fastighetspriserna   och   stora   kreditförluster   drabbade   banker   och

20


finansinstitut. Hushållssparandet ökade dramatiskt och investeringama föll    Prop. 1994/95:150 till en historiskt låg nivå; något som inte är förenligt med en stabilt hög    Bilaga 1 tillväxt. Världsekonomin utvecklades dessutom svagt under början av 1990-talet efter 1980-talets långa högkonjunktur.

Förutsättningama är emellertid nu goda för en relativt stark tillväxt

under återstoden av decermiet. Det finns ett betydande utrymme kvar upp

till  den potentiella BNP-nivån samtidigt som  ökade investeringar

, förbättrar industrins produktionskapacitet. Det finns också en god tillgång

på utbildad och erfaren arbetskraft.

I syfte att få till stånd en stabil och uthållig tillväxt och en ökad sysselsättning är den ekonomiska politiken inriktad på att förbättra fömtsättningama för en stark investerings- och produktivitetstillväxt samt låga pris- och lönekostnadsökningar. Näringspolitiken är inriktad på att stödja och underlätta för små och medelstora företag.

En stark och uthållig tillväxt i produktion och sysselsättning fömtsätter att den uppgång som inletts inte bryts i förtid på gmnd av inflations­drivande bristsituationer, flaskhalsar och överhettningseffekter. Politiken är därför även inriktad på att främja flexibilitet, expansion och fömyelse. Stora krav måste ställas på arbetsmarknadens funktionssätt vad gäller lönebildning, kompetenshöjning och arbetskraftens rörlighet. En ökad rörlighet underlättar för arbetskraften att övergå till expansiva yrken och branscher utan att de nominella löneökningama tilltar.

1 ett modemt, högproduktivt och kunskapsintensivt samhälle samverkar offentlig och privat verksamhet för att tillsammans lägga gmnden för privatliv och produktion. Välfärdssystemen - de gemensamt finansierade försäkringarna, bidragssystemen och tjänstema - är den fasta bas som tillsammans med de breda utbildningssatsningama gör det möjligt att forma stabila institutioner, fredliga samhällsförhållanden och goda samförståndslösningar. Därmed skapas också de nödvändiga fömtsätt­ningama för en stark och uthållig tillväxt.

Efterkrigstidens starka ekonomiska uppgång gjorde det möjligt att inleda en utbyggnad av välfärdssystemen på bred front. Utbyggnaden gav i sig starka positiva dynamiska effekter, inte minst genom att arbetslinjen tillämpades i de olika systemen. Den inhemska efterfrågan stärktes genom att utsatta gmpper fick en förbättrad levnadsstandard, genom att nya gmpper kunde försörja sig på eget arbete, och genom ett omfattande bostadsbyggande. Produktionsförmågan stärktes och utvecklades genom ett kraftigt ökat arbetsutbud, genom kraftiga förbättringar av varje ny ungdomskulls utbildningsnivå, och genom framväxten av starka och samarbetsinriktade arbetsmarknadsorganisationer. Under loppet av några decennier bytte Sverige ansikte.

Den kraftiga utbyggnaden av välfärden gjordes möjlig av sysselsätt­ningsökning och tillväxt. Allt fler i arbete medförde en växande skattebas och ökade inkomster för stat och kommuner. På motsvarande sätt har den minskade sysselsättningen under 1990-talets första år krympt skattebasen, samtidigt som kostnadema för arbetslösheten har höjts.

Den uppgift som Sverige nu står inför handlar inte enbart om en tillfällig budgetsanering, utan också om att mer varaktigt anpassa de

21


offentliga åtagandena till en uthållig nivå på de offentliga inkomstema.    Prop. 1994/95:150 För närvarande pågår en omfattande översyn på bred front av de svenska    Bilaga 1 välfärdssystemen. Inget åtagande kan undantas från den nödvändiga granskningen  och  omprövningen.  Riksdag  och  regering  står  inför uppgiften att modemisera och stabilisera välfärdssystemen.

Det övergripande målet för reformarbetet är således att förbättra systemens effektivitet, träffsäkerhet och rättvisa samt att samtidigt stärka drivkraftema för arbete och egen aktivitet. Samspelet mellan de olika delama av välfärdssystemen ägnas särskild uppmärksamhet. De offentliga finansema utgör en ofrånkomlig restriktion.

På pensionsområdet träffades en uppgörelse mellan riksdagens partier under våren 1994. Avsikten är att förbättra sambandet mellan inbetalda avgifter och erhållna förmåner, respektive mellan nivån på förmånema och den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället. En parlamenta­riskt sammansatt genomförandegmpp arbetar vidare med frågoma. Beslutet om en begränsad prisuppräkning av utgående pensioner dämpar kostnadsutvecklingen så länge statens budget har ett stort underskott.

?& förtidspensioneringens område har kostnadema ökat under lång tid genom att fler beviljats förtidspension. Av såväl sociala som samhälls­ekonomiska skäl är det nödvändigt att den stabilisering och nedgång som inträffade under 1994 befästs Förtidspension bör utgå endast vid arbets­oförmåga på gmnd av medicinska skäl och bör beviljas först när alla möjligheter att fä den försäkrade åter i arbete uttömts.

Rå sjukförsäkringens område träffades en bred uppgörelse som en del av 1992 års krisuppgörelse mellan den dåvarande regeringen och oppositionen. En karensdag har införts och arbetsgivarna har övertagit ansvaret för sjukersättningen under de första 14 dagarna. De har därmed fatt ökade drivkrafter att följa upp och söka åtgärda en hög korttidsfi-varo. Dämtöver förslår regeringen nu att ersättningsnivån sänks till 75 procent.

Vh familjestödets område föreslås också att ersättningsnivån sänks till 75 procent. Barnbidragen sänks till 640 kronor per månad och bam. En utfasning av de särskilda flerbamstilläggen i bambidragssystemet har inletts.

?äarbetslöshetsförsäkringens område föreslås också att ersättningsnivån sänks till 75 procent. Regeringen tillsätter inom kort en utredning med uppgift att se över arbetslöshetsförsäkringens utformning.

Inom området offentligt finansierade tjänster svarar kommuner och landsting för en mycket stor del av utbudet, antingen i egen regi eller genom entreprenad. Tjänsteutbudet avser i huvudsak skola, stöd och omsorg för bam, gamla och handikappade, rådgivning, samt hälso- och sjukvård. Tjänstema finansieras med egna skatteintäkter, avgifter och statsbidrag.

Statsbidragssystemet har lagts om från specialdestinerade till fritt användbara bidrag. De formella hinder som funnits för kommuners och landstings möjligheter att fritt utforma sin verksamhet har begränsats. Kommuner eller landsting förväntas agera ekonomiskt rationellt och

22


värdera olika altemativ med hänsyn till pris och kvalitet. Samtidigt    Prop. 1994/95:150
förväntas de ha kvar kontrollen över fördelningen av tjänstema.
Bilaga 1

Den svenska hälso- och sjukvården erbjuder det tydligaste exemplet på att det går att förena en hög effektivitet med ett offentligt ansvar och en offentlig finansiering. Såväl intemationella jämförelser som faktorer som den låga spädbamsdödligheten och hög förväntad livslängd visar på ett hälso- och sjukvårdssystem i världsklass. Samtidigt motsvarar sjukvårds-kostnadema en mindre andel av BNP i Sverige än i många jämförbara länder.

Genom de förändringar av villkoren för kommunal verksamhet som har genomförts har fömtsättningama ökat för en mer ändamålsenlig organisation och en förbätfrad kostnadseffektivitet. De kommunala verksamhetema är också utsatta för ett starkt rationaliseringstryck, och utgiftema för den kommunala konsumtionen beräknas minska från 18 procent av BNP 1995 till 16 procent 1999. Dessa frågor behandlas mer utförligt i avsnitt 4 av finansplanen.

Inom socialbidragsområdet prövar primärkommimema behovet av ekonomiskt stöd från fall till fall med ledning av en nationell norm. Stöd utgår endast till den som saknar egna resurser och som uttömt sina egna möjligheter att klara sin eller sin familjs försörjning. Prövningen av den enskildes ekonomiska och sociala förhållanden är därför med nödvändig­het ingående. Den som kan, skall vidare stå till arbetsmarknadens förfogande för att få stöd.

Under åttiotalet har också socialtjänsten utvecklats i riktning mot en starkare inriktning på en arbetslinje; dvs. på rehabilitering och på att förebygga passivisering och bidragsberoende. Kommunema bör fä en ökad frihet att anpassa verksamheten enligt sina lokala fömtsättningar. Socialtjänstkommitténs förslag på detta område bereds för närvarande i regeringskansliet.

En stark och uthållig tillväxt är beroende av att produktiviteten ökar i hela ekonomin. Samhällets förmåga att anpassa sig till förändringar av olika slag är härvid av central betydelse. Viktiga fömtsättningar är att den goda konkurrenskraften i näringslivet befästs och att räntenivåema sjunker. Detta ställer höga krav på politiken inom en rad områden.

Betydande investeringar i infrastmktur genomförs. Viktiga satsningar görs för att förbättra underhållet av vägar, jämvägar, skolor och andra byggnader. Avsevärda insatser görs också inom miljö- och kultur­områdena. Direktavdrag för byggnadsinvesteringar har införts under perioden fr. o. m. den 1 november 1994 t.o.m. den 31 maj 1996. Riksdagen har beslutat att under det närmaste året avsätta 2 miljarder kronor till bl.a. miljöinvesteringar som förbättrar inomhusklimatet i bostäder och offentliga lokaler. Nyproduktion av bostäder föreslås stimuleras genom ett investeringsbidrag om 2 miljarder kronor.

Omfattningen och kvaliteten på utbildningen och forskningen har stor betydelse för utvecklingen av produktiviteten och tillväxten. Satsningen på högre utbildning och forskning har ökat. Sammanlagt kommer 90 000 extra utbildningsplatser att erbjudas under 1995 och 1996. Teknik- och språkutbildningen prioriteras.

23


Både näringspolitiken och regionalpolitiken har stor betydelse för    Prop. 1994/95:150 produktivitetstillväxten genom att bidra till att landets produktionsresurser    Bilaga 1 utnyttjas effektivt. Stabilitet, långsiktighet och öppenhet är nödvändiga fömtsättningar för att samhället skall förmå att på ett konstmktivt sätt möta de krav som den tekniska utvecklingen ställer.

1 kunskapssamhället blir ett snabbt utbyte av information en fömtsätt­ning för bibehållen konkurtenskraft. En effektiv infrastruktur för informationsspridning underlättar för mindre företag att nå ut till exportmarknader. En bred användning av informationsteknik i samhället är väsentlig för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Regeringen har tillsatt en IT-kommission, med uppgift bl.a. att vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom IT-området. Kommissionen skall lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av informationsteknik med särskild inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och kompetensutveckling. Kommissionen skall samtidigt samordna de insatser som sker i Sverige gentemot EU.

De små och medelstora företagen har en central roll för att fä till stånd en utveckling med hög och stabil tillväxt och ökad sysselsättning. Det är därför viktigt att undanröja eventuella hinder som dessa företag möter på marknaden, såsom brist på kapital, information och service. Särskilda insatser görs nu för att främja de små och medelstora företagens möjligheter att ta till vara kunskaper om ny teknik samt utnyttja kompetens. Staten bidrar bl.a. till att bygga upp ett nätverk där ett stort antal aktörer - regionala utvecklingsbolag, forskningsinstitut, universitet, m.fl - lättare kan knytas samman.

Med hänsyn till de små och medelstora företagens behov av riskkapital avser regeringen att lägga fram förslag om ett särskilt tidsbegränsat s.k. riskkapitalavdrag. En rätt till kvittning av underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst införs. Frågan om permanenta åtgärder i syfte att underlätta riskkapitalförsörjningen för de små och medelstora företagen bereds vidare.

Arbetsrätten spelar en viktig roll för produktiviteten och tillväxten. Regeringen har nyligen tillsatt en kommission med företrädare för partema på arbetsmarknaden med uppgift att diskutera den fortsatta utvecklingen inom arbetsrättens område så att den blir stabil och långsiktigt hållbar. Kommissionen skall ägna särskild uppmärksamhet åt små företags villkor. Det är särskilt angeläget att de framtida arbets­rättsliga lösningama blir sådana att de går att tillämpa på ett smidigt sätt i småföretagen. Vidare bör särskild uppmärksameht ägnas åt åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen och förbättra invandrares villkor på arbetsmarknaden.

3.2 Finans- och penningpolitiken

Regeringen övertog i oktober 1994 ansvaret för en ekonomi som präglades av stark obalans. Arbetslösheten var mycket hög och de offentliga finansema mycket svaga. Sedan dess har både arbetsmarknaden

24


och de offentliga finansema förbättrats, men läget är fortsatt allvarligt. Är    Prop. 1994/95:150 1994 var 13 procent av arbetskraften i öppen arbetslöshet eller i arbets-    Bilaga 1 marknadsåtgärder. Underskottet i de offentliga finansema motsvarade över 10 procent av BNR Statsskulden motsvarade 85 procent av BNR

Trots den goda utvecklingen i den reala ekonomin och omfattande budgetförstärkningar har Sverige påverkats negativt av turbulensen på de finansiella marknadema under de senaste månaderna. Framför allt har den kraftiga försvagningen av den amerikanska dollam haft stor betydelse. Kronan har försvagats och räntoma stigit. Om de höga räntoma blir bestående så hotar de att försvaga tillväxten, bromsa upp sysselsättningsökningen och försvåra arbetet med att stabilisera de offentliga finansema.

Det är nu viktigt att återskapa förtroendet för den svenska ekonomin och den svenska kronan. Ett problem i detta sammanhang är Sveriges inflationshistoria och upprepade devalveringar. Sverige behöver nu visa att prisutvecklingen kan hållas på en stabilt låg nivå. Det stora bud­getunderskottet i förening med den höga statsskulden bidrar också till osäkerhet om den fortsatta ekonomiska utvecklingen. En kraftftill och konsekvent förstärkning av budgeten, begränsning av utgiftema och en minskad upplåning kommer att stärka förtroendet för den svenska ekonomin.

Kombinationen av hög arbetslöshet och svaga offentliga finanser inskränker riksdagens och regeringens handlingsfrihet när det gäller den ekonomiska politiken. Den nuvarande konjunktumppgången måste an­vändas för att stärka de offentliga finansema, öka sysselsättningen och åstadkomma en tillräcklig stabilitet före nästa konjunkturavmattning. Åtgärdema för att sanera statsfinansema måste kombineras med insatser för ökad tillväxt och sysselsättning.

Av finanspolitiken krävs i detta läge en svår och känslig balansgång. Alltför sena och svaga budgetförstärkningar skulle öka riskerna för att Sverige går in i nästa konjunkturavmattning utan ekonomisk-politisk handlingsfrihet. Alltför snabba och omfattande budgetförstärkningar skulle å andra sidan leda till en för kraftig åtstramning och kunna bryta konj unktumppgången.

Finanspolitiken inriktas nu på att eliminera underskottet i de offentliga finansema under mandatperioden och på att stabilisera statsskulden som andel av BNP redan 1996, ett år tidigare än beräknat i budgetpro­positionen. På detta sätt bidrar finanspolitiken till lägre räntor och starkare krona. Därmed läggs gmnden för god tillväxt och hög sysselsättning.

Regeringen har under det halvår som gått sedan regeringsskiftet lagt fram ett mycket omfattande program som förstärker de offentliga finansema. Riksdagen har med små justeringar beslutat i enlighet med förslagen.

Den första delen av budgetförstärkningsprogrammet presenterades i höstens ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25) och omfattade förslag till budgetförstärkningar på ca 56 miljarder kronor. 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100) innehöll förslag till utgifts­minskningar på ytterligare ca 22 miljarder kronor.

25


Kompletteringspropositionen innehåller nu en uppföljning av det i    Prop. 1994/95:150 höstas aviserade budgetförstärkningsprogrammet. För att säkerställa att de    Bilaga 1 sammanlagda budgetförstärkningama blir så stora som avsetts föreslås en rad ytterligare åtgärder. Uppföljningen är väsentlig både för kontrollen över de offentliga utgiftema och för att stärka förtroendet för den ekonomiska politiken. Den avser i huvudsak följande finansieringsbehov.

Medlemsavgiften till EU beräknas efter infasningsperioden uppgå till ca

20 miljarder kronor. Beslut har hittills fattats om en sammanlagd
finansiering på ca 12 miljarder kronor Regeringen lägger nu fram förslag
till resterande finansiering motsvarande dels tidigare aviserade 5 miljarder
kronor, dels ytterligare ca 3 miljarder kronor. Därmed har regeringen
förelagt riksdagen förslag till full finansiering av medlemsavgiften till
EU. 1 den mån EU-medlemskapet leder till en starkare ekonomisk
utveckling så kommer denna att stärka statsfinansema.

Regeringen har tidigare lovat att återkomma med förslag till finans­iering av de arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder som lades fram i höstens ekonomisk-politiska proposition, och i programmet 'En nation i arbete' i budgetpropositionen. Förslaget avsåg sammanlagda engångsut-gifter på 9 miljarder kronor och en varaktig utgiftsökning på ca 1 miljard kronor. Dessa kostnader har medtagits i budgeten för 1995/96. Regeringen lägger nu fram förslag till full finansiering av dessa kostnader. Det innebär att intäktema från den planerade försäljningen av Nordbanken inte kommer att tas i anspråk för detta ändamål, utan att de i stället används för att reducera statsskulden.

Avvikelsen mellan regeringens förslag i budgetpropositionen för inne­varande budgetår och riksdagens beslut med anledning av förslagen uppgår till ca 1 miljard kronor. Vidare beräknas kostnadema för bostadsbidrag samt för assistansersättning bli ca 3 miljarder kronor högre än vad som tidigare fömtsatts. Regeringen lägger nu också fram förslag till fiill finansiering av dessa kostnader

Slutligen föreslår regeringen att mervärdesskatten på livsmedel skall sänkas från 21 till 12 procent. Inkomstbortfallet uppgår till närmare 8 miljarder kronor. Vidare föreslås ett tidsbegränsat system för stöd till nyproduktion av bostäder inom en kostnadsram på 2 miljarder kronor Kostnadema för dessa åtgärder skall också finansieras. De 2 miljarder kronor som tidigare avsatts för skattelättnader i företag används delvis för riskkapitalavdrag och kvittningsrätt.

Det samlade finansieringsbehovet uppgår därmed till ca 18 miljarder kronor engångsvis och drygt 15 miljarder kronor varaktigt. För att möta detta finansieringsbehov föreslås följande engångsvisa åtgärder: In­dragningar av reservationsmedel (ca 4 miljarder kronor), inleveranser från statliga bolag och fonder (ca 5 miljarder kronor), en tidigareläggning av momsuppbörden (ca 8 miljarder kronor) samt andra neddragningar (ca 4 miljarder kronor). De engångsvisa förstärkningama uppgår därmed till ca

21 miljarder kronor, dvs. mer än finansieringsbehovet. Vidare föreslås
varaktiga budgetförstärkningar på drygt 15 miljarder kronor. Huvuddelen
består av utgiftsneddragningar (ca 12 miljarder kronor) inom främst
Social- och Arbetsmarknadsdepartementens områden. Däri ingår neddrag-

26


ningen   av   ersättningsnivåema   inom   socialförsäkringssystemet   till    Prop. 1994/95:150
75 procent.
                                                                  Bilaga 1

Det budgetförstärkningsprogram som regeringen därmed sedan tillfrädet föreslagit riksdagen uppgår till ca 118 miljarder kronor motsvarande ca 7,5 procent av BNP och är ett av de största som genomförts i något industriland under modem tid. Det beräknas reducera den offentliga sektoms sparandeunderskott från över 13 procent av BNP 1993 till drygt 5 procent av BNP 1996 och därefter nästan eliminera underskottet 1998. Statsskuldens andel av BNP stabiliseras redan 1996. Med hänsyn till vikten av stabila finanser inför nästa lågkonjunktur krävs att skulden inte bara stabiliseras utan även nedbringas så snart som möjligt. Nuvarande kalkyler tyder på att skuldkvoten skulle kunna reduceras med närmare 9 procentenheter från 1996 till sekelskiftet.

De offentliga utgiftema är på sikt avgörande för både de offentliga finansema och skatteuttagets storlek. För att undvika återkommande underskottsproblem krävs att de offentliga utgiftema hålls under strikt kontroll. Regeringen kommer att föreslå riksdagen att ett tak för de offentliga utgiftema införs. Detta tak bör anges i nominella belopp och utgöra ramen för regeringens budgetarbete. Budgetuppföljningen skall förstärkas, och kompletteras med mekanismer för att säkerställa att utgiftema håller sig inom de budgetramar som fastställts för det aktuella budgetåret.

Regeringen är fast besluten att göra vad som krävs för att uppnå en god ekonomisk utveckling och sunda offentliga finanser. Om de offentliga finansema skulle förbättras snabbare än vad som nu kan fömtses så bör den därvid uppkomna budgetförstärkningen användas för att uppnå en ytterligare minskning av skuldbördan.

Penningpolitiken

Prisstabilitet är en viktig fömtsättning för en framgångsrik ekonomisk politik och skapar goda fömtsättningar för en hög och balanserad tillväxt. Länder med varaktigt låg inflation är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska stömingar eller kriser av olika slag. Det är därför av yttersta vikt att inflationsproblemen inte tillåts återkomma i den svenska ekonomin.

Penningpolitiken bedrivs självständigt av Riksbanken och har som huvuduppgift att säkerställa prisstabilitet. För att motverka tendenser till stigande inflation i delar av ekonomin och stigande inflationsförväntningar har penningpolitiken stramats åt under senare tid. Riksbanken höjde repo­räntan första gången i augusti förra året och har därefter höjt den vid ett flertal tillfällen med sammanlagt över 1 procentenhet.

I samband med turbulensen på de intemationella finansiella marknader­na har kronan försvagats och de långa räntoma stigit. Riksbanken har betonat önskvärdheten av en förändrad tyngdpunkt av de monetära förhållandena mot en starkare krona och lägre långa räntor. En sådan förändring sammanhänger med trovärdigheten för den samlade ekonomis-


4 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 150. Bit. 1


27


ka politiken. Efter hand som det nu etablerade budgetförstärkningspro-    Prop. 1994/95:150 grammet fär fullt genomslag förbättras fömtsättningama för en sådan    Bilaga 1 förskjutning, vilket minskar bördan på penningpolitiken och skapar en mera balanserad ekonomisk utveckling och en i mindre grad tudelad ekonomi. Därmed förbättras också fömtsättningama för prisstabilitet.

Ett avskaffande av alla möjligheter till monetär finansiering av statens utgifter är ett viktigt bidrag till att öka penningpolitikens trovärdighet och därmed till möjlighetema att uppnå en varaktigt låg och stabil prisutveck­ling samt låga räntor. Därför föreslår regeringen en lagändring som irmebär att Riksbanken inte fär bevilja staten kredit. 1 praktiken har det inte skett under senare år. Förändringen bidrar till att skapa en tydligare institutionell ram för penning- och statsskuldspolitiken. Förslaget tillgodoser de krav det svenska medlemskapet i EU ställer på en anpassning av svensk författning till EU:s lagstiftning.

3.3  Sysselsättning, löner och priser

Den ekonomiska återhämtningen har under 1994 börjat få effekt på sysselsättningen. Mellan början av 1994 och början av 1995 ökade sysselsättningen med 83 000 personer. Trots denna kraftiga ökning är nu antalet sysselsatta 526 000 personer färte än under 1990. Ökningen sker således från en mycket låg nivå, och en betydande potential för ökad sysselsättning finns fortfarande på arbetsmarknaden. Sysselsättningen bedöms kunna fortsätta öka i samma höga takt under de närmaste två åren.

Sysselsättningsuppgången har emellertid inte inneburit en motsvarande minskning av den öppna arbetslösheten. Främst beror det på att utbudet av arbetskraft har ökat kraftigt i takt med att möjlighetema att få en anställning har förbättrats och att antalet som lämnar olika utbildningsåt­gärder har ökat. Antalet öppet arbetslösa uppgick vid årets början fortfarande till ca 335 000 personer, vilket är 23 000 färre än under motsvarande period 1994. Sedan oktober förra året har den totala arbets­lösheten, dvs. antalet öppet arbetslösa och personer i olika konjunktur­beroende åtgärder, minskat. Sammantaget uppgår minskningen till ca 40 000 personer, eller ca 1 procent av arbetskraften.

28


Diagram 3.1   Sysselsättning och arbetskraftsutbud 1980-1996

Tusental personer 4800-


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 


Sysselsatta     Arbetskraftsutbud      Underiiggande utbud

4600

4400

4200

4000

3800"—'—I—'—I—'—I—■—I—'—'—'—I—•—t—'—T 1980    1982   1984    1986   1988   1990    1992   1994   1996

Källa: Finansdepartementet.

Trots att antalet sysselsatta ökar och arbetslösheten minskar är situationen på arbetsmarknaden fortfarande mycket allvarlig. Det mest akuta problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje arbetslös har varit arbetslös under längre tid än 6 månader. Situationen för de äldre arbetslösa är ännu sämre. Bland de långtidsarbetslösa firms också en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet och olika arbets­marknadsåtgärder. Enligt arbetsförmedlingens statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer som hade varit inskrivna vid arbetsförmed­lingen oavbmtet i mer än två år. Det motsvarar var fjärde inskriven.

Med denna utveckling finns det en stor risk att arbetslösheten perma­nentas på en oacceptabelt hög nivå. Erfarenhetema från övriga Europa är i detta avseende nedslående. 1 ett flertal länder började arbetslösheten stiga kraftigt under mitten av 1970-talet för att inte minska förrän mitten av 1980-talet. Nedgången blev dock begränsad, trots den i övrigt tämligen goda ekonomiska utvecklingen. 1 genomsnitt sjönk arbetslösheten i EU-ländema med 2,5 procentenheter till drygt 8 procent mellan åren 1985 och 1990.

Den konjunkturberoende arbetslösheten riskerar att bli stmkturell om sysselsättningsökningen inte kommer tillräckligt tidigt och är tillräckligt kraftig. Det är därför viktigt att arbetsmarknaden fungerar väl så att arbetslösheten påtagligt kan reduceras utan att löner och priser accelererar.

Inflationen i den svenska ekonomin är nu i nivå med genomsnittet inom såväl OECD som EU. Denna låga inflationsnivå har dock etablerats under en lågkonjunktur med mycket hög arbetslöshet. För att erhålla fullt förtroende för prisstabilitet krävs att inflationen kan hållas tillbaka även


29


 


under mera normala konjunkturförhållanden. Vid en sådan långsiktig    Prop. 1994/95:150 prisstabilitet skapas fömtsättaingar för lägre obligationsräntor, ökade    Bilaga 1 investeringar och därmed också en stabil tillväxt och ökad sysselsättning.

Den snabbt ökande produktionen och uppgången i kapacitetsutnyttjandet har bidragit till att indusfrins priser har accelererat under de två senaste åren. Än så länge har emellertid effekten på konsumentprisema varit relativt liten. Industrins försäljningspriser för konsumtionsvaror ökade under 1994 med mindre än 4 procent, vilket har givit ett begränsat bidrag till inflationen. Det finns emellertid en risk för att de höjda prisema på insatsvaror senare kan komma att leda till konsumentprishöjningar. Om kronan förstärks minskar denna risk.

För att industrins prishöjningar skall bli måttliga även med fortsatt hög aktivitet måste investeringama öka så snabbt att det inte uppkommer några kostnadshöjande flaskhalsar i produktionen. Så sker av allt att döma också nu. Under 1994 ökade indusfrins investeringar med 28 procent, och andelen företag som planerar att utöka kapaciteten ligger enligt KI:s konjunkturbarometer på historiskt höga nivåer.

Sverige har nu goda möjligheter att fortsätta i en god cirkel med pris­stabilitet, stark tillväxt, ökad sysselsättning och gradvis återställt förtroende. Den ekonomiska politiken är emellertid inte ensamt avgörande för om den fulla tillväxtpotentialen kan utnyttjas. En alltför stark löneutveckling - allmänt eller i stora delar av ekonomin - riskerar att bromsa den ekonomiska tillväxten i förtid. Lönebildningen kommer därmed att vara avgörande för om politiken skall bli framgångsrik och sysselsättningen öka tillräckligt fort för att förhindra en permanent hög arbetslöshet.

Den s.k. Edingmppen, som består av fackföreningamas och arbets­givarorganisationemas främsta ekonomer, har nyligen belyst de sam­hällsekonomiska fömtsättningama för lönebildningen under resten av 1990-talet. Gmppen ansluter sig till kravet på en prisstabilitet på god europeisk nivå, och konstaterar att de svenska lönema kan öka högst i takt med lönema i övriga västeuropeiska länder. Med dessa utgångspunkter kommer de fram till en norm för lönekostnadsökningama motsvarande 3,5 procent per år under de närmaste åren. Vid en sådan löneutveckling kan kronan stärkas och reallönema förbättras samtidigt som arbetslösheten minskar.

Edingmppens rapport är en bekräftelse på den breda svenska enigheten om vad som krävs för att komma ur de gmndläggande förtroendeproble­men. Regeringen anser att det vore ytterst värdefullt om arbetsmarknadens parter nu förmådde att etablera och upprätthålla denna lönenorm, och därmed förbättra fömtsättningama för en stark och uthållig ökning av sysselsättningen. Ansvaret för lönebildningen ligger emellertid på arbetsmarknadens parter.

Regeringens uppgift är att genom den ekonomiska politiken i allmänhet, och arbetsmarknadspolitiken i synnerhet, skapa bästa möjliga fömt­sättningar för en låg pris- och löneutveckling samt en låg arbetslöshet. Den kraftfulla förstärkningen av de offentliga finansema och sänkningen av moms på livsmedel bidrar till att minska inflationsförväntningama.

30


Regeringen har också ett ansvar för att utgiftsutvecklingen i den offentliga    Prop. 1994/95:150 sektom hålls under konfroll. Lönebildningen bör dock vara så flexibel att    Bilaga 1 det går att förena en återhållsam utveckling av lönema inom den offentliga sektom med förändrade lönerelationer där sådana kan motive­ras; t.ex. för att motverka löneskillnader mellan män och kvinnor med likvärdiga arbeten.

Arbetsmarknadspolitiken har traditionellt haft en central roll i den svenska ekonomiska politiken. I sysselsättningsprogrammet "En nation i arbete" lades tyngdpunkten på kompetenshöjning och en ökning av arbetskraftens flexibilitet. Genom bland annat ett ökat antal utbildnings­platser underlättas övergången från områden eller yrkeskategorier med hög arbetslöshet till delmarknader med arbetskraftsbrist. Såväl match­ningsproblem som inflationsdrivande tendenser reduceras därigenom. Genom det tillfälliga riktade anställningsstödet stärks de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden.

Åtgärdema kommer i och med förslagen i kompletteringspropositionen och den arbetsmarknadspolitiska propositionen i störte utsträckning än tidigare att riktas mot personer som riskerar en permanent utslagning från arbetsmarknaden. De unga, de långtidsarbetslösa, de utomnordiska invandrama och de äldre som förlorat sitt arbete under lågkonjunkturen är de gmpper som är mest utsatta på dagens arbetsmarknad. Trots att arbetslösheten fortfarande är lägre bland kvinnor än bland män är det dessutom av stor vikt att vidta åtgärder som riktas mot att förhindra att kvinnor slås ut från arbetsmarknaden i samband med att sysselsättningen kan förväntas utvecklas svagt inom många kvinnodominerade yrken.

Personer som har varit arbetslösa under minst sex månader skall vara tydligt övertepresenterade i åtgärder under de kommande åren. Dessutom skall rekryteringsstöd utgå endast till denna gmpp. Många invandrare saknar erfarenhet av svensk arbetsmarknad. För att underlätta för dem att fä praktik bör de ges en ökad tillgång till ALU och arbetsplatsintroduk­tion. Även de äldre som förlorat arbetet skall prioriteras vid beviljandet av dessa åtgärder för att beredas möjlighet att upprätthålla en kontakt med arbetslivet. I vissa fall ges de även möjlighet att anställas med ett lönebidrag.

Det är viktigt att upprätthålla arbetslinjen. Det innebär att politiken ytterst inriktas på att återföra de arbetslösa till reguljära jobb. Den arbetslöses ansvar att stå till arbetsmarknadens förfogande förtydligas. Ett avvisande av ett lämpligt arbete eller en arbetsplatsintroduktion skall leda till avstängning från arbetslöshetsersättning. Regeringen avser inom kort tillsätta en utredning med uppgift att se över arbetslöshetsförsäkringen. Vidare föreslår regeringen att kompensationsnivån sänks till 75 procent av tidigare lön. Denna sänkning stärker budgeten och gör de offentliga utgiftema mindre utsatta för konjunktursvängningar.

En väl fungerande arbetsförmedling utgör gmnden för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. Förmedlingens viktigaste uppgift är att se till att lediga platser snabbt blir tillsatta. De förändringar i riktning mot färte regler, stabilare åtgärder och mindre detaljstyming som föreslås i den

31


nyligen framlagda arbetsmarknadspolitiska propositionen kommer att    Prop. 1994/95:150
underlätta och effektivisera förmedlamas verksamhet.
          Bilaga 1

3.4  Skattepolitiken

Den skattepolitik som regeringen har fört sedan sitt tillträde i oktober 1994 har haft två utmärkande drag. De stora underskotten har gett skattepolitiken en betydelsefull roll vid saneringen av de offentliga finansema. Förändringama i skattereglema har dämtöver bidragit till att åtempprätta den avvägning mellan fördelningspolitiska mål och kraven på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som gjordes i 1990-91 års skattereform.

Den fördelningspolitiska profilen på inkomstförstärkningarna avgör om det sammantagna saneringsprogrammet blir trovärdigt och vinner en bred acceptans. Genom den ekonomisk-politiska propositionen i november 1994 kortigerades de senaste årens avsteg från skattereformen. De betydande sänkningama av skatten på kapitalägande - med högst osäkra effekter på tillväxten - har återtagits. Tillsammans med övriga för­ändringar resulterar detta i en inkomstförstärkning på ca 36 miljarder kronor.

1 november 1994 nåddes en parlamentarisk överenskommelse om finansieringen av den svenska medlemsavgiften till EU inklusive en höjning av arbetsgivaravgiftema med 1,5 procentenheter fr.o.m. 1 januari 1995. Regeringen fullföljer nu finansieringen av medlemsavgiften genom olika förslag som tillsammans med tidigare beslut avseende finansiering av EU-avgiften medför en sammanlagd inkomstförstärkning på ca 14 miljarder kronor. Resten av avgiften på totalt ca 20 miljarder kronor finansieras genom utgiftsminskningar.

I en särskild proposition läggs förslag om införande av fastighetsskatt på industribyggnader och kommersiella lokaler. Vidare utvidgas diesel­oljeskatten till att också omfatta arbetsredskap. Koldioxidskatten, vattenkraftskatten, kämkraftskatten och elskatten höjs. Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utöver vad som nu föreslagits utreds vidare. 1 detta sammanhang prövas också frågan om att växla fastighetsskatten för industrin mot ytterligare höjdkoldioxidbeskattning. Försäljningsskatten på motorfordon höjs och indexeras. Avdragsrätten för privata pensions­försäkringspremier kommer att begränsas. Vidare kommer förslag om skatt på naturgms att läggas fram under hösten. Förslag har redan tidigare lagts fram om beskattning av sjukvårdsförmåner, mervärdesskatt på begagnade varor m.m. samt kontrolluppgifter för aktieförsäljningar. Regeringen avser vidare att föreslå en uppstramning av avdragsramama för representation fr.o.m. inkomståret 1996, vilket beräknas medföra en årlig inkomstförstärkning på ca 400 miljoner kronor.

Förslag om månadsvis uppbörd av mervärdesskatt och en tidigarelägg­ning av betalningstidpunkten för skatten har redovisats i betänkandet SOU 1995:12. På gmndval av betänkandet kommer regeringen att lägga fram förslag om månatlig uppbörd och en förkortad kredittid för mervärdes-

32


 


skatten. Förslaget kommer att utformas så att särskild hänsyn tas till de    Prop. 1994/95:150
minsta företagens situation och möjligheter.
                       Bilaga 1

Regeringen lägger också fram förslag om sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 21 till 12 procent. Eftersom EU:s regler tillåter högst tre momsnivåer öppnas därmed möjligheten att införa en lägre mervärdes­skattesats än 12 procent samtidigt som KPI-ökningen begränsas. Regering­en kommer vidare att lägga fram förslag om mervärdesskatt på dags­tidningar. Skattebeläggningen bör ge en inkomstförstärkning på minst 0,4 miljarder kronor. Den närmare utformningen bereds vidare.

I den ekonomisk-politiska propositionen avsattes ett särskilt utrymme om 2 miljarder kronor för åtgärder inom företagsskatteområdet. Åt­gärdema bör ha sin inriktning mot de mindre företagen och i första hand syfta till att underlätta riskkapitalförsörjningen. Samråd med företrädare för näringslivet skall fortsätta.

Som en första åtgärd kommer regeringen att lägga fram förslag om ett temporärt s.k. riskkapitalavdrag. Förslag om åtgärder i syfte att förbättra tillgången på riskkapital bereds vidare. Regeringen avser vidare att föreslå en kvittningsrätt för underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet mot tjänsteinkomster. Kvittningsrätten bör gälla fr.o.m. inkomståret 1996. Vid utformningen av kvittningsrätten kommer särskilt att beaktas att systemet inte lämnar utrymme för skatteundandraganden. Bortfallet av skatteintäk­ter på gmnd av riskkapitalavdraget och kvitmingsmöjligheten räknas av från den tidigare nämnda ramen på 2 miljarder kronor.

1 tabell 3.1 ges en översiktlig bild av de olika skatteförändringama och deras bidrag till budgetsaneringen.

33


Tabell 3.1  Budgeteffekter genom ändrade skatteregler flirdelade på olika slag av skatter

Effekter för offentlig sektor år 1998 i 1994/95 ärs priser Miljarder kronor


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 

 

Skatter på

 

 

 

 

 

Förvärvs-

Kapital-

Företag

Övrigt'

Totalt

 

inkomster

ägande

 

 

 

Ekonomisk-politiska propositionen

23,1

13,7

-0,5

-

36,3

Finansiering av EU-avgift

7,1

2,9

-

4,0

14,0

Förslag i K.P m.m.

0,9

0,3

0,9

-6,4

-4,3

varav

 

 

 

 

 

Reducerat grundavdrag

0,7

-

-

-

0,7

Beskatming av sjukvårdsförmåner

0,2

-

-

-

0,2

Skärpt kontrolluppgiflsskyldighet

-

0,3

-

-

0,3

Moms begagnade varor m.m.

-

-

-

0,4

0,4

Sänkt moms livsmedel

-

-

-

-7,6

-7,6

Moms dagstidningar

-

-

-

0,4

0,4

Ändrad momsuppbörd

-

-

0,5

-

0,5

Överskjutande EU-finansiering

-

-

-

0,4

0,4

Begränsning representationsavdrag

-

-

0,4

-

0,4

Summa

31,1

16,9

0,4

-2,4

46,0

'Konsumtionsskatter och vissa övriga indirekta skatter, bl.a. på näringslivets faktoran-vändning.

Efter beslutade och nu föreslagna och aviserade förändringar i skattereglema - som sammantagna bidrar till att skattema som andel av BNP ökar något fram till 1998 men då fortfarande kommer att ligga under 1990 års nivå - är utrymmet för ytterligare skattehöjningar starkt begränsat. Detta gäller även kommunalskattema. Ytterligare skatte­höjningar riskerar att försämra den svenska ekonomins funktionssätt.

Dock kan omfördelningar komma att aktualiseras för att kraven på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning skall kunna uppfyllas även i framtiden. Det handlar bl.a. om avvägningen mellan interna krav på skattereglema och de krav som följer av den fortgående intemationali-seringen av den svenska ekonomin. Önskemålen om en enhetlig och likformig beskattning skall förenas med det förhållandet att olika skattebaser i varierande grad är rörliga över nationsgränsema.

Sveriges medlemskap i EU har redan förändrat både fömtsättningama för och det faktiska innehållet i den svenska skattepolitiken. Som en följd av medlemskapet har skattereglema justerats i en rad avseenden, särskilt vad gäller mervärdesskatten och olika punktskatter. För att i framtiden framgångsrikt kunna påverka olika gemensamma ställningstaganden inom EU på skatteområdet är det av största vikt att Sverige respekterar de riktlinjer i form av olika direktiv som redan fastlagts. Därigenom ökar också våra möjligheter att indirekt påverka de framtida fömtsättningama för den svenska skattepolitiken.

34


Inom EU är för närvarande ett antal skattepolitiska frågor akttiella. Från Prop. 1994/95:150 miljösynpunkt är det angeläget att fortsatta ansträngningar görs att Bilaga 1 åstadkomma en gemensam miniminivå för en koldioxidskatt. På kapital­beskattningens område är det angeläget att förbättra fömtsättningama för en effektiv beskattning. I första hand bör informationsutbytet mellan skattemyndighetema i de olika medlemsländema förbättras. Ett gemen­samt system för beskattningen av ränteinkomster skulle bidra till att ett rimligt skatteuttag upprätthålls. En tredje sedan lång tid aktuell fråga gäller mervärdesskattens definitiva utformning, där en central aspekt är fördelningen av skattebasen mellan medlemsländema.

Frågan om en s.k. grön skatteväxling med en höjning av skatteuttaget på miljöskadlig verksamhet och en sänkning av skatten på arbete aktuali­serats i EU:s vitbok om tillväxt, konkurtenskraft och sysselsättning. För Sveriges del har en utredning tillsatts, som skall undersöka fömtsätt­ningama för en ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet. Utredningen kommer bl.a. att behandla en skatteväxlings effekter på miljön, näringslivets intemationellakonkiurenskraft, sysselsättningen och inkomstfördelningen. En grön skatteväxling kan bidra till en samhällseko­nomiskt sett mer effektiv beskattning. En eventuell omfördelning av skatteuttaget måste dock ske på ett ansvarsfullt sätt. De svaga offentliga finansema gör att eventuella sänkningar måste finansieras fullt ut.

Även om kravet på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning kan motivera förändringar i skattereglema bör detta i varje enskilt fall avvägas mot önskemålet om stabila regler. Detta talar för återhållsamhet med förändringar i skattereglema.

Tilltron till skattepolitiken handlar också om att om skatter debiteras och uppbärs på ett effektivt sätt och att olika former av skatteflykt och skattebrott bekämpas. Detta är väsentligt även ur statsfinansiell och samhällsekonomisk synvinkel samt av rättviseskäl. Regeringen har nyligen i en särskild proposition föreslagit en skärpning av konttolluppgiftsskyl-digheten vid bl.a. aktieförsäljningar. En särskild kommitté med uppgift att lämna förslag till en reviderad generalklausul mot skatteflykt har tillkallats. 1 avvaktan på uttedningens arbete har regeringen föreslagit att den tidigare gällande lagen återinförs som ett provisorium. I kommitténs uppdrag ingår vidare att föreslå åtgärder som ger fömtsättaingar för en effektivare skattekontroll.

3.5  Fördelningspolitiska effekter

Den ekonomiska politiken syftar till att stärka tillväxten och sysselsätt­ningen samtidigt som inflationen hålls på en låg nivå. För att nå dessa mål och därigenom trygga välfärdssamhället måste de offentliga finansema saneras. Uppslutningen bakom en sådan politik är beroende av att den upplevs som rättvis. Därför har förslagen utformats med syfte att ge en jämn fördelningsprofil. Nedan redovisas de fördelningspolitiska effektema av nu föreslagna åtgärder.

35


Sänkt moms på livsmedel gynnar i första hand bamfamiljer och lågin-    Prop. 1994/95:150 komsttagare.   För   en   trebamsfamilj   minskar   månadsutgiftema   för    Bilaga 1 livsmedel med ca 400 kronor mot endast ca 80 kronor för ett ensamståen­dehushåll.

Tabell 3.2  Effekter av sSnkt matmoms

Kronor per månad

 

Familjetyp

Livsmedels­utgifter

Sänkt mattnoms

Ensamstående utan bam

1 090

81

Gifta/sambo ulan bam

2 470

184

Ensamstående, ett bam

1 730

129

Gifla/sambo, ett bam

3 110

231

Gifla/sambo, två bam

3 970

295

Gifta/sambo, tre bam

5 400

402

Anm: Livsmedelsutgifter enligt Konsumentverkets budgetprognos fbr 1995.

Effekten av en sänkt kompensation i arbetslöshetsförsäkringen från 80 procent till 75 procent varierar beroende på tidigare inkomst och förekomst av bostadsbidrag. Som mest kommer åtgärden att medföra en minskad disponibel inkomst vid en hel månads arbetslöshet på ca 480 kronor. 1 de fall bostadsbidragen påverkas, kommer sänkningen att bli maximalt ca 320 kronor per månad.

Den minskade rätten till avdrag för privata pensionsförsäkringar kommer att särskilt påverka personer med högre inkomster eftersom denna typ av försäkringar är vanligare bland höginkomsttagare. De flesta som har försäkringar av detta slag berörs emellertid inte av begränsningen eftersom de redan idag sparar mindre än den nu förslagna högsta avdragsnivån. Som mest minskar värdet av skatteavdraget med närmare 1 700 kronor per månad.

De sammantagna fördelningseffektema av budgetförstärkningama i den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994, budgetpropositionen 1995 - inkl. förändringar vid riksdagsbehandlingen - samt förslagen i denna proposition visas i diagram 3.2 och 3.3. Beräkningen visar de kom­binerade direkta (statiska) effektema av i stort sett alla åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen då de trätt i kraft 1998.

Beräkningen av förslagen i denna proposition omfattar sänkt moms på livsmedel, en i huvudsak enhetlig ersättningsnivå i sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringama om 75 procent, övriga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, sänkta bostadsbidrag samt minskad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar. Effekten av sänkt moms på livsmedel gmndas på faktisk konsumtion i SCB:s undersökning av hushållens utgifter Beräkningen fömtsätter att momssänkningen helt tillfaller hushållen och inte producenter m.fl. Den föreslagna minskningen av bostadsbidragen har i avvaktan på den särskilda utredningen antagits medföra en återgång till 1994 års regler samt sänkt ersättningsnivå i det

36


övre hyresintervallet. Vissa skärpta villkor i arbetslöshetsförsäkringen har efterbildats genom en proportionell minskning av utbetalade ersättningar. I kalkylen fär hushållen svagt förbättrad disponibel inkomst, vilket beror på att vissa budgetförstärkningar som direkt eller indirekt berör hushållen, inte kan efterbildas fördelningsmässigt. Det gäller bl.a. åtgärder avseende assistansersättning, koldioxidskatt, fastighetsskatt på kommersiella lokaler och industrilokaler m.m.

Av de sammantagna budgetförstärkningarna i den ekonomisk-politiska propositionen, budgetpropositionen och i denna proposition bidrar hushåll i decilgmppema 9 och 10 (de 20 procent med högst ekonomisk standard) tillsammans med en mycket stor andel medan hushållen i decilgmppema 1 och 2 (med lägst standard) bidrar med en mindre andel (diagram 3.2).


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 


Diagram 3.2 Andel av den totala budgetförstärkningen som resp. decilgrupp bidrar med

Procent 30

1       23456789      10

Källa: Finansdepartementet.


37


Diagram 3.3 Oecilgrupper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte-     Prop. 1994/95:150

Bilaga 1

och transferei-ingsåtgärderna

Procent 4


Anm. Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Källa: Finansdepartementet.

Diagram 3.3 visar att den disponibla inkomsten förändras mycket marginellt till följd av de nu föreslagna åtgärderna, med mindre än en procent i samtliga decilgmpper.

Fördelningsanalysen har också visat att pensionärer gynnas av de nu presenterade åtgärdema jämfört med andra hushåll medan ensamstående föräldrar kommer att beröras särskilt av sänkta bostadsbidrag. Även vid en uppdelning av hushållen på socio-ekonomisk gmpp erhålls små förän­dringar i disponibel inkomst. Nettoeffekten beräknas bli något mer ogynnsam för högre tjänstemän och gmppen övriga hushåll, där bl.a företagare, jordbmkare, arbetslösa och studerande ingår.

Analysen visar att åtgärdema i den ekonomisk-politiska propositionen, budgetpropositionen och denna proposition sammantaget har en rimlig fördelningsprofil. Även om sänkta sociala transfereringar särskilt berör hushåll med måttliga eller låga inkomster, så kompenseras det på gmpp-nivå relativt väl av sänkt moms på livsmedel.

Åtgärdema slår relativt jämnt för olika gmpper och alla är med och delar de nödvändiga uppoffringarna. De viktigaste effektema ur fördel­ningssynvinkel, nämligen de genom åtgärdema förbättrade fömtsätt­ningama för hög sysselsättning och låg ränta, kommer utöver de här redovisade direkta effektema.


38


4     Den kommunala sektorns ekonomi m.m.      Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Kommuner och landsting svarar för en betydande del av Sveriges offentliga välfärd, framför allt i form av vård, omsorg och utbildning. Den konummala verksamheten är starkt beroende av en stabil sam­hällsekonomi. En god tillväxt och en hög sysselsättning iimebär att utvecklingen av den kommimala skattebasen tryggas. Låga räntor och låg inflation minskar trycket på de kommunala kostnadema.

Den kommimala sektom har genom sin omfattning också stor samhälls­ekonomisk betydelse. Av det totala skatteuttaget om 50 procent av BNP svarar kommimsektom för 17 procentenheter. Kommunsektom svarar för drygt en flärdedel av den totala sysselsättningen. Omkring en femtedel av sektoms inkomster utgörs av statsbidrag.

Konununer och landsting står inför stora utmaningar de närmaste åren. Sektorn har nu gått igenom några år som präglats av lågkonjunktur, endast svagt ökade skatteinkomster, och andra snabba förändringar av fömtsättningama. Kommuner och landsting har dock lyckats klara detta genom att visa prov på snabb anpassningsförmåga och förmåga att öka effektiviteten och produktiviteten i verksamheten. Övergången till generella statsbidrag och en omfattande avreglering har förbättrat fömt­sättningama för kommuner och landsting att klara problemen. Käm-verksamhetema har kuimat bibehållas.

De närmaste åren kommer att präglas av de nödvändiga förstärk­ningama av de offentliga ekonomin. Som ett viktigt led i den fortsatta saneringen av finansema aviserar regeringen förslag om tak för de offentliga utgiftemas utveckling. Utgiftstaket för den offentliga sektom kommer att omfatta även den kommunala sektom. Statsbidragen kommer även fortsättningsvis att utvecklas restriktivt. Det kommunala skatteutta­get får inte öka.

För att ge kommuner och landsting förbättrade fömtsättningar att möta den fortsatt strama situationen föreslår regeringen en omläggning av statsbidrags- och utjämningssystemet, som skapar en mer rättvis fördel­ning av resurserna och ger kommuner och landsting mer likvärdiga fömt­sättningar oberoende av skattekraft och strukturella förhållanden. Samtidigt aviseras en översyn av vissa regelsystem i syfte att skapa en större följsamhet mellan ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvar, och som ger kommunema ett större utrynune att prioritera med hänsyn till lokala förhållanden och åstadkomma en bättre hushållning med resurs-ema.

Utvecklingen av den kommunala ekonomin

Kommunsektorns finansiella sparande har under åren 1992 och 1993 varit starkt positivt, vilket främst förklaras av nedväxlingen i pris- och löneökningstakten samt eftersläpningen i det tidigare systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. År 1994 var det finansiella sparandet svagt negativt för sektom som helhet, framför allt på gmnd av

39


minskade skatteinkomster. Landstingens finansiella sparande är betydligt    Prop. 1994/95:150

bättre än kommunemas, vilket kan bero på att landstingen är dels mindre    Bilaga 1

konjunkturkänsliga, dels mindre beroende av statsbidrag. År 1995 väntas

det finansiella sparandet bli fortsatt negativt för sektom som helhet, men

positivt för landstingen. För år 1997 beräknas det finansiella sparandet

bli negativt för sektom som helhet, men positivt fram till år 2000.

Kommunemas finansiella sparande beräknas dock vara negativt ända fram

till år 1998. Samtidigt som skatteintäkeraa ökar med i stort sett samma

takt som BNP. Beräkningen innebär att de kommunala konsumtions-

utgiftema sjunker från 18 till 16 procent av BNP fram till år 2000.

Utdebiteringen antas vara oförändrad. Statsbidragen utvecklas fortsatt

restriktivt.

En sådan utveckling av konsumtionsutgifterna bedöms vara förenlig med strävandena att bibehålla käman i välfärden. Kärnverksamheterna kan i stora drag sägas utgöra omkring 70-80 procent av den samlade kommunala verksamheten. Sett i ett historiskt tidsperspektiv, och även i förhållande till andra sektorer, är de senaste och de kommande årens ned­dragningar tämligen måttliga. Det bör fortfarande finnas utrymme för en mer effektiv resursanvändning och en ökad kostnadsmedvetenhet.

Det skattefinansierade utrymmet och statsbidragen

Regeringen anser att en modell med utgiftstak bör införas för hela den offentliga sektom och därmed också för den kommunala sektorn. Det innebär att fokus vid bedömningen av det skattefinansierade utrymmet för sektorn framöver kommer att ligga på den totala utgiftsnivån och avvägningen mellan kommunala och statliga utgifter. Statsbidragen kan således komma att reduceras om de samlade kommunala utgiftema tenderar att bli för höga, resp. ökas om motsatsen skulle vara fallet. Skatteunderlagsförändringar regleras ej. En överflyttning av verksamhet och kostnadsansvar mellan staten och kommunsektom kommer dock att, i enlighet med finansieringsprincipen, leda till motsvarande justering av statsbidraget.

Regeringen redovisar en reviderad bedömning av det skattefinansierade utrymmet för år 1995. I budgetpropositionen aviserades att kommimsek­tom skall kompenseras för sin andel av den höjning av den särskilda löneskatten som gjordes för att finansiera EU-inträdet dvs. motsvarande medel skall återföras till sektom. Kompensationen uppgår till 2,4 miljarder kronor. Återföringen för år 1995 sker dels genom att en del av kompensationen används för särskilda insatser för Haninge och Göteborgs kommuner, dels genom att det generella avdraget från skatte­inkomsterna för kommuner och landsting sänks från halvårsskiftet 1995. Avdraget avser tidigare beslutade ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.

Regeringen redovisar vidare en bedömning av det skattefinansierade utrymmet för år 1996 och ett förslag till statsbidrag för detta år. Bedömningen av utrymmet är en avvägning mellan de krav som ställs för

40


att  stabilisera statsfinansema och resursbehoven i den konmiunala    Prop. 1994/95:150

verksamheten. Utgångspunkten är därför nominellt oförändrade stats-    Bilaga 1

bidrag. Verksamhetsförändringar regleras enligt finansieringsprincipen.

Den tidigare nämnda kompensationen för höjd arbetsgivaravgift till följd

av medlemskapet i EU läggs in i bidraget. Därtill kommer en ökning av

bidraget till följd av omläggningen av systemet för momskompensation

vilken motsvaras av en minskad utgift, dvs. förändringen är statsfinan-

siellt neutral. Utifrån denna beräkning kommer statsbidragen totalt att

uppgå till 57,2 miljarder kronor för år 1996, varav 45,0 miljarder för

kommuner och 12,2 miljarder kronor för landsting.

De ökade egenavgiftema i sjukförsäkringen och pensionssystemet innebär en långsanmiare ökning av skatteunderlaget för kommunsektom. Om kommunema skulle kompenseras av staten för de höjda egenav­giftema skulle det iimebära motsvarande försämring av statens finanser, som i nuläget är betydligt sämre än kommunemas och landstingens. I nuvarande statsfinansiella läge måste staten ha möjlighet att fullt ut tillgodogöra sig effektema av sådana förändringar i skatteunderlaget som syftar till att förstärka statens finanser.

Skattetrycket får av samhällsekonomiska skäl inte öka ytterligare. Regeringen utgår vid bedömningen av det skattefinansierade utrymmet från att skattenivån inom den konmiunala sektom inte höjs jämfört med 1995 års nivå. Det skattefinansierade utrymmet ligger fast. En snabbare löneökning inom den kommunala sektom ger därför en motsvarande lägre sysselsättningsutveckling och iimebär således ett högre produktivitetskrav för att uppnå adekvat servicenivå.

Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem

Regeringen föreslår ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem som så långt möjligt skall skapa likvärdiga fömtsättningar för kommuner och landsting att kunna bedriva de verksamheter som utgör en viktig del av välfärdens käma.

Övergången från specialdestinerade till generella, utjämnande stats­bidrag, i kombination med en omfattande avreglering, har stärkt den kommunala självstyrelsen och givit kommuner och landsting kraftigt förbättrade möjligheter att bedriva verksamheten effektivt utifrån sina egna fömtsättningar. Principen om ett samlat bidrag ligger därför fast, och kombineras med en förstärkt statlig uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten.

En restriktiv utveckling av kommunsektoms resurser ökar kraven på att dessa resurser fördelas mer rättvist än idag. Det är bl.a. mot denna bakgmnd som det föreslagna utjämningssystemet bör ses. Det finns indikationer på att fördelningen i det nuvarande bidrags- och utjämnings-stemet iimebär problem, inte minst för kommuner i storstadsregionema. Andra kommuner har bättre ekonomiska fömtsättningar. Samtidigt måste omfördelningar av bidragen ske i varsam takt och omfattning.

41


Förslaget innebär bl.a. en långtgående utjämning av skatteinkomster. Prop. 1994/95:150 Kommuner och landsting som har en relativ skattekraft över genomsnittet Bilaga 1 får avstå skatteinkomster till dem med en skattekraft under genomsnittet. Med den föreslagna inkomstutjämningen uppnås en hög grad av utjäm­ning mellan kommuner och landsting med hög respektive låg skattekraft. Summan av de skatteinkomster som omfördelas genom inkomsttitj am­ningen beräknas för kommunema till 6,5 miljarder kronor och för landstingen till 3,6 miljarder kronor i 1994 års nivå.

Förslaget innebär också en utjämning för stmkturellt betingade kost­nadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. Syftet är att åstadkomma "samma standard till samma pris". Kostnadsutjämningen avser i första hand obligatoriska verksamheter, men även vissa frivilliga verksamheter och icke verksamhetsanknutna kostnader. Kostnadsutjäm­ningen baseras på den s.k. standardkostnadsmetoden, som innebär att varje verksamhet hanteras för sig och att för respektive verksamhet specifika faktorer används för att uttrycka behov och straknir. Kost­nadsutjämningen är så konstmerad att de kommuner och landsting som har gynnsamma stmkturella förhållanden får ett avdrag och de som har ogynnsamma förhållanden får ett tillägg till skatteinkomstema.

Nuvarande statsbidrag görs om till ett generellt, invånarbaserat stats­bidrag för kommuner respektive landsting. Ersättningama till sjukvårds­huvudmän för sjukresor och bidragen till kommunemas missbmkarvård och ungdomsvård läggs in i de generella statsbidragen. Nuvarande avdrag från skatteinkomstema kvittas bort mot bidraget.

Utjämningssystemet kommer, även efter vissa justeringar, att innebära stora förändringar för många kommuner och landsting, främst beroende på att syftet med det nya systemet delvis skiljer sig från det som gällt tidigare. Systemet införs successivt. De årliga bidragsminskningama maximeras till 250 kronor per invånare för kommuner och 150 kronor per invånare för landstingen. Landsting som får högre bidrag som en följd av de nya principema får det högre bidraget direkt utan en övergångsperiod.

De förstärkningar som gjorts av kostnadsutjämningen samt förläng­ningen av övergångsreglerna i förhållande till utredningsförslaget iimebär ökade årliga kostnader med ca 2 miljarder kronor år 1996-1998. Därefter sjunker kostnaden. Regeringen föreslår att de 2,4 miljarder kronor som skall återföras till kommunsektom som kompensation för den allmänna löneavgiften till följd av medlemskapet i EU, för år 1996 används för att finansiera införandet av systemet. En pott på totalt 400 miljoner kronor avsätts för särskilda insatser.

En parlamentarisk beredning skall tillsättas som skall se över dels ett antal i skatteutjämningen ingående faktorer, dels beakta helheten samt utvärdera reformen. Arbetet skall bedrivas så att förändringar kan göras efter två år.

42


övriga förslag rörande relationen mellan staten och kommuner och        Prop. 1994/95:150

landsting                                                                     Bilaga 1

Det kommer att ställas mycket stora krav på kommuner och landsting de närmaste åien för att de skall kunna möta de ökade anspråken på verk­samheten bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den oroande ökningen av socialbidragskostnadema. Samtidigt skärps kraven på hushållning med resurserna. Det fömtsätter ett fortsatt arbete med att effektivisera verksamheten. Det fömtsätter också att kommuner och landsting kan ta det ekonomiska ansvaret för sin verksamhet samt får större möjligheter att göra avvägningar mellan olika utgiftsområden.

Regeringen konmier därför att undersöka fömtsättningama för regel­ändringar som iimebär ökad frihet för kommuner och landsting att anpassa sin verksamhet till lokala fömtsättningar.

En översyn konuner att göras av kommunallagen i syfte att skapa bättre fömtsättningar för ekonomisk hushållning. Regeringen avser att återinföra ett krav på balanserad budget samt ett förbud mot lånefmansiering av aimat än investeringar. Ett förslag till lagstiftning för att hantera simationen när en kommim eller ett landsting inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser, läggs fram.


5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 150. Bil. 1


43


5    Budgetfrågor                                           Pop. 1994/95: i50

                                                                    BUaga 1

5.1   Uppföljning av budgetutvecklingen

I den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 redovisades en rad åtgärder, såväl besparingar som inkomstförstärkningar, för att stärka de offentliga finanserna. Regeringen föreslog i prop. 1994/95:40 principer för finansieringen av EU-medlemskapet. I prop. 1994/95:122 föreslog regeringen vissa skattehöjningar som ett led i denna fmansiering. I budgetpropositionen lades förslag om ytterligare budgetförstärkande åt­gärder i form av utgiftsneddragningar. Regeringen redovisade samtidigt sin avsikt att återkomma med preciserade förslag angående det åter­stående finansieringsbehovet om 3 miljarder kronor till följd av EU-medlemskapet.

För att säkerställa att regeringens program för sanering av de offentliga fmansema upprätthålls på den nivå som lades fast i budgetpropositionen har regeringen mycket noga följt såväl budgetutvecklingen för innevaran­de och nästa budgetår som den fortsatta beredningen av budgetförstärk-ningsåtgärdema i riksdagen. Utrymmet för det totala offentliga utgifts­åtagandet är starkt begränsat. Såväl höjda skatter som ökad statlig upp­låning medför risker för negativa återverkningar på den svenska ekono­min. Det är därför nödvändigt att införa mtiner och regelsystem som till­försäkrar regering och riksdag en starkare kontroll över budgeten och budgetutvecklingen. Regeringen har som ett första steg i detta arbete under våren följt upp budgetutvecklingen. Uppföljningen har resulterat i att ett behov av att finansiera redan gjorda utgiftsåtaganden och över­skridanden har identifierats. Åtgärder har vidtagits eller föreslås nu till riksdagen i syfte att motverka ökade utgifter. Regeringens uppföljning kan därmed också betraktas som ett första steg mot att tillämpa ett utgiftstak (se avsnitt 5.3).

5.1.1 Budgetförsvagningar m.m.

Regeringen har i sin budgemppföljning konstaterat att budgetförsvag­ningar har uppkommit eller bedöms uppkonuna till följd av olika slag av förändringar på budgetens utgiftssida:

-         ia utgiftsåtaganden som ännu ej finansierats,

-         riksdagsbehandlingen av föreslagna besparingsåtgärder,

-         överskridanden i innevarande års budget varav några med varaktig effekt,

-         nya utgiftsåtaganden eller inkomstminskningar i kompletteringspropo­sitionen.

44


Dessa ökade utgifter och bortfallande inkomster bör enligt regeringens uppfattning fmansieras så att de inte leder till en negativ effekt på de offentliga fmansema. Finansieringsbehovet fördelar sig enligt följande.

TVibell 5.1 Finansieringsbehov

Miljoner kronor, 1993/96 ärs prisnivå, nettoeffekt på offentlig sektor

Engångsvis  Varaktigt

Ånnu icke finansierade utgiftsåtaganden i tidigare propositioner

3 463

7 000      1 052

3000

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i prop. 1994/95:23 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i prop. 1994/93:100 EU-medlemskapet

Budgetförsvagningar i samband med riksdags­behandlingen

130 20

230 108 632

Avbytarverksamheten (JoU) Tillfälligt stöd för norra Sverige (JoU) Utökning av EU-stÖd (JoU) Deltidsersättning i A-kassa (SfU) Arbetslöshetskassa, arbetslösa under 20 år (AU)

Korrigeringar i tidigare beräkningar

820

-150

Justering av felräkning avseende EU:s struknirfbnder

Större överskridanden


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


 


Bostadsbidrag Assistansersättning

1 880 1 106

1 226

Nya finansieringsbehov i denna proposition

 

 

Information om organdonation

Ägartillskott SBL

Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder

Sänkt moms pä livsmede till 12 %

Småföretagsstöd

Regional utveckling

10

40

2000

400

7 700 260

Summa budgetförsvagningar

17 919

IS 028

I budgemppföljningen har regeringen uppmärksammat dels ett antal budgetförsvagningar till följd av riksdagsbehandlingen, dels att budgetbe­lastningen på ett antal regelstyrda anslag överstiger de budgeterade be­loppen. För att undvika att denna typ av anslag urholkar statsfinansema är det viktigt att snabbt få till stånd regeländringar som förhindrar framtida öveiskridanden. Regelförändringarna bör utformas så att utgifts­systemens merbelastning på statsbudgeten upphör.


45


5.1.2 Åtgärder med anledning av budgetuppföUningen          Prop. 1994/95: ISO

Bilaga 1 Engångsvisa åtgärder

För att fmansiera den engångsvisa budgetbelastning som nu identifierats i budgetuppföljningen konstaterar regeringen att det krävs engångsvisa budgetförstärkande åtgärder om sammantaget 18 miljarder kronor. Möj­ligheten för regeringen att vidta åtgärder i iimevarande års budget är niycket begränsad, varför alla möjligheter au hålla iime ännu ej dispo­nerade medel måste tas till vara. Regeringen har därför bl.a. sett över budgetbelastningen på samtliga större reservationsanslag. Regeringen har vidare inventerat möjlighetema an utnyttja inleveranser från statliga bolag och fonder samt upplösning av vissa fonder.

Mot bakgrund av det totala engångsvisa fmansieringsbehovet har rege­ringen därför beslutat att som en besparing föra bort medel från vissa reservationsanslag. Därtill kommer medel från avveckling av Arbets­livsfonden och Arbetsmiljöfonden. Regeringen ställer vidare krav på högre utdelning från vissa statliga bolag.

Regeringen föreslår dämtöver i denna proposition vissa åtgärder av engångskaraktär inom Socialdepartementets område. Åtgärdema består bl.a. av tidigareläggningar av redan föreslagna utgiftsminskningar inom tandvårds- och läkemedelsområdena samt för slopade kontaktdagar, minskade resurser till yrkesinriktad rehabilitering samt sänkta bidrag till missbrukar- och ungdomsvård. Inom Kommunikationsdepartementet före­slås tillfälligt minskade anslag till väg- och jämvägsinvesteringar. Inom Jordbruksdepartementets område uppkommer engångsvisa budgetförstärk­ningar genom utförsäljning av beiedskapslager, tillfällig lageravgift på socker och ris, avveckling av Jordfonden, m.m. Inom Arbetsmarknads­departementet föreslås tillfälligt minskade anslag till Samhall AB, be­sparingar på åtgärder för arbetshandikappade samt tidigareläggning av be­sparingar på lönebidrag. Inom Näringsdepartementet föreslås vissa be­sparingar på tekniköverföring och inomhusklimat.

Reglerna för momsuppbörd ändras, vilket medför en engångsvis högre inkomst i statsbudgeten.

Sammantaget uppgår den engångsvisa finansieringen till 23,4 miljarder kronor, dvs. 5,5 miljarder kronor mer än det ovan angivna engångsvisa finansieringsbehovet.

46


•nibeUS.! EngAngsvis finansiering'                                            Prop. 1994/95:150

Miljoner kronor, 1995/96 års prisnivå, nettoeffekt pä offentlig sektor            Rilaaa 1

Helår

Indragning av reservationsmedel                               4 422

varav

Utrikesdepanementet                                                     1000

Socialdepartementet                                                           75

Kommunikationsdepartementet                                        646

Finansdepartementet                                                        186

Utbildningsdepartementet                                                214

Jordbniksdepartementet                                                     15

Arbetsmarknadsdepartementet                                     1 980

Näringsdepartementet                                                          9

Miljödepartementet                                                           297

Inleveranser frän statliga bolag och fonder               6 059

Övriga engängsvisa Åtgärder                                   12 938

varav

Socialdepartementet                                                      2 295

Kommunikationsdepartementet                                         300

Utbildningsdepartementet                                                  86

Jotdbruksdepartementet                                                1 385

Arbetsmarknadsdepartementet                                         697

Näringsdepartementet                                                      175

Ändrad momsuppbörd                                                    8 000

Summa engångsvis finansiering                                23 419

Se även Appendix, tabell 5.6.

Finansiering av varaktig karaktär

För att fmansiera de varaktiga budgetförsvagningarna, som redovisas i tabell 5.1, kravs åtgärder som ger en varaktig förstärkning av de offentliga fmansema med 15 miljarder kronor. Regeringen har huvud­sakligen övervägt regeländringar i ett antal trygghetssystem.

En åtgärd med varaktig budgeteffekt är att regeringen föreslår att myndighetema inte ges kompensation för den allmänna löneavgiften m.m. Statliga myndigheter har tidigare kompenserats för förändringar i arbetsgivaravgifter och skatter. Detsamma har gällt vissa organisationer. Den 1 januari 1995 infördes en allmän löneavgift pä 1,5 procent. Vid samma tidpunkt höjdes de särskilda löneskattema och den särskilda pre­mieskatten på gmpplivförsäkringar. Regeringen föreslår att riksdagen, som en besparing, avstår från att kompensera myndigheter och organisa­tioner för dessa kostnadsökningar. Effekten av denna åtgärd har beräknats till 875 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att kostnadema för bostadsbidragen minskas fr.o.m. den 1 juli 1996. Vidare kommer regeringen senare att föreslå åtgärder vad gäller den stadiga assistansersätoiingen. Åtgärdema och regelförändringarna säkerställer att de akmella anslagen ej överskrids. Vidare föreslår regeringen höjda avgifter inom läkemedelsförsäkringen fr.o.m. den 1 juli 1995.

47


 


I 1995 års budgetproposition föreslog regeringen att en enhetlig Prop. 1994/95:150 ersätmingsnivå om 75 procent av inkomstbortfallet i sjuk- och för- Bilaga 1 äldraförsäkringen skulle införas. Med hänsyn till behoven av varaktig förstärkning av de offentliga finansema fmner regeringen det nu moti­verat att precisera ett mer långtgående förslag till reformering av såväl sjuk- som föräldraförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen. En enhetlig ersättningsnivå om 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten samt bibehållande av karensdagen i sjukförsäkringen och sjuklönesystemet föreslås. Taket för högsta dagersättning i arbetslöshetsersättningen bibehålls.

En rad besparingar föreslås inom Arbetsmarknadsdepartementets områ­de. Regeringen föreslår regelförändring gällande ersättningen till deltids­arbetslösa samt ett skärpt arbetsvillkor och ändrade avstängningsregler i arbetslöshetsförsäkringen. Dämtöver föreslås regelförändringar gällande subventionsgraden i rekryteringsstöd och beredskapsarbeten. Vidare före­slås regeländringar i jobb-sökar-aktiviteter samt en avgift för arbetsgivare som tar emot personer för arbetsplatsintroduktion.

Inom det invandrarpolitiska området föreslås en omläggning av ersätt­ningen till kommunema för flyktingmottagandet.

Inkomsterna beräknas öka till följd av förslag om införande av mer­värdesskatt på dagspress, beskattning av sjukvårdsförmåner, m.m. samt förslag till finansiering av EU-avgiften genom vissa skatteförändringar.

Sammantaget uppgår den varaktiga finansieringen till 15,7 miljarder kronor, dvs. i stort sett samma belopp som det ovan angivna varaktiga fmansieringsbehovet.

Ibbell 5.3 Vbraktiga åtgärder fSr förstärkning av de ofTentliga finanserna'

Miljoner kronor, 1995/96 ärs prisnivå, nettoeffekt pä offentlig sektor

 

Ingen kompensation för arbetsgivaravgifter, m.m.

875

Regeländring för bostadsbidrag

1 500

Läkemedelsförsäkringen

300

Regeländring för assistansersättning

1 226

"75-procentspaket"

3 800

Arbetslöshetsförsäkring, m.m. och regeländringar

 

i arbetsmarknadspolitiken, m.m.

3 175

Flyktingmottagandet

93

EU-finansiering genom ökade inkomster

1 800

Tidningsmoms

400

Ändrad momsuppbörd, ränteeffekt

450

Beskattade sjukvårdsförmåner, skärpt kontroll på försäljning

 

av aktier m.m. samt moms pä begagnade varor m.m.

900

Höjd skatt på kärnkraft

400

Sänkt representationsavdrag

400

Övrigt

410

Summa varaktiga åtgärder

15 729

' Se även Appendix, tabell 5.7.

48


 


Finansiering av EV-medlemskcpet                                     Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Regeringen redovisade i finansplanen sin syn på hur finansieringen av EU-medlemskapet skulle genomföras. EU-medlemskapet kan förväntas leda till en bestående ökad budgetbelastning om ca 20 miljarder kronor på helårsbasis. I prop. 1994/95:122 föreslog regeringen som en första etapp skatteförändringar som leder till inkomstförstärkningar på 7,5 mil­jarder kronor. Propositionerna har antagits av riksdagen. I budgetpropo­sitionen lämnade regeringen förslag till utgiftsneddragningar om 4,6 mil­jarder kronor. Därmed hade konkreta förslag om fmansiering lämnats för 12,2 miljarder kronor. Regeringen aviserade också i fmansplanen förslag om ökad festighetsskatt m.m., motsvarande inkomstförstärkningar på sammanlagt 4,8 miljarder kronor, samt angav sin avsikt att återkonmia med andra förslag till budgetförstärkningar på 3 miljarder kronor för att täcka resterande del av finansieringsbehovet.

Regeringen har genom förslag i prop. 1994/95:203 föreslagit en in­komstförstärkning på 7,0 miljarder kronor. Av dessa7,0 miljarder kronor är 4,8 miljarder kronor en konkretisering av de inkomstförstärkningar som aviserats i budgetpropositionen, 1,8 miljarder kronor bidrar till att täcka en del av det återstående fmansieringsbehovet på 3 miljarder kronor och resterande 0,4 miljarder kronor tillgodoräknas som en inkomstför­stärkning i denna proposition. Genom förslagen till varaktiga utgiftsned­dragningar som föreslås i förevarande proposition har därmed kostnaden för EU-avgiften fiillt ut finansierats.

Med anledning av att Sverige vid årsskiftet blev medlem i Europeiska Unionen (EU) har regeringen haft att ta ställning till utgiftsbehov hos myndigheter och departement för att fiillgöra Sveriges åtaganden gente­mot EU. Merparten av dessa medel har i budgetpropositionen föreslagits komma jordbruksadministrationen till godo. Förslag till ökade resurser för vissa nndigheter redovisas i föreliggande proposition. Kostnadema har fmansierats genom att en mindre del av den i budgetpropositionen föreslagna 11-procentiga besparing på myndigheternas förvaltningskost­nader har återlagts. Detta beaktades i budgetpropositionen under posten Tillkommande utgiftsbehov, netto.

Fortsatt budgetuppföljning

Den redovisade budgetuppföljningen och åtföljande förslag till kompense­rande åtgärder utgör ett första steg i en uppstramning av den svenska budgetprocessen och budgetdisciplinen. Ingen tidigare regering har genomfört en motsvarande uppföljning. Utan denna genomgång skulle budgeten kunna uppskattas varaktigt försänuas med ett betydande belopp, främst till följd av överskridanden i innevarande års budget och olika riksdagsbeslut.

Av de budgetförstärkningsåtgärder som regeringen förslagit har den största delen också godtagits av riksdagen. Höstens ekonomisk-politiska proposition godtogs med små ändringar och av förslagen i budgetproposi-

49


 


tionen ändrades ett mindre antal. De största av de ej antagna förslagen    Prop. 1994/95:150 gäller arbetslöshetsersättningen för imgdomar under 20 år och mom jord-    Bilaga 1 bruksområdet. På samtliga punkter där riksdagens beslut inneburit bud­getförsvagningar i förhållande till regeringens förslag har regeringen i denna proposition återkommit med nya förslag som skall säkerställa att den av regeringen avsedda budgetförstärkningen uppnås.

1 samband med utvecklingsarbetet inför övergången till kalenderbud-getering, avser regeringen se över såväl innehåll som form i de årliga budgetförslagen. I samband därmed kommer även den institutionella ramen för budgethanteringen att skärpas, se avsnitten 5.3 och 5.4. Vidare avser regeringen höja ambitionsnivån vad gäller beräkningar av budget­effekter och den löpande uppföljningen av budgeten (budgetprognoserna). Regeringen avser att även fortsättningsvis noga följa budgetutvecklingen och ingripa om budgemtfallet riskerar att inte hållas inom uppsatta ramar.

5.2  Det reviderade budgetförslaget Ändrade redovisningsprinciper

I budgetpropositionen föreslogs en omläggning av redovisningen av sjuk-och föräldraförsäkringen samt Arbetsmarknadsfonden. Sjuk- och föräldra­försäkringen bmttoredovisas helt fr.o.m. budgetåret 1995/96. Detta inne­bär att samtliga inkomster redovisas på inkomstsidan och samtliga utgifter redovisas på utgiftssidan. Arbetsmarknadsfonden har lyfts in på budgeten fr.o.m. budgetåret 1995/96. Detta innebär att både inkomster och utgifter ökar samt att det reviderade budgetsaldot försämras till följd av aU fonden uppvisar ett negativt finansiellt sparande. (För en mer ingående beskrivning, se Finansplanen bil. 1 s. 93-94).

I denna proposition föreslås ytterligare några redovisningsmässiga för­ändringar. Dessa berör reglermgama mellan stat och kommuner, den kommunala momsredovisningen och Lönegarantifonden.

Regleringarna mellan stat och kommun nettoredovisas i dag på stats­budgetens inkomstsida. En reglering till staten/rå/i kommunema, lands­tingen och kyrkokommunerna redovisas som en minskad utbetalning från inkomsttiteln 1111, Fysiska personers inkomstskatt, dvs. som en ökning av statsbudgetens skatteinkomster. Fr.o.m. 1995/96 föreslås att dessa regleringar i stället skall redovisas på utgiftsanslag och ingå i de generella statsbidragen, vilka redan i dag ligger som utgifter under Finansdeparte­mentets huvudtitel. En reglering som i dag redovisas som en ökad in­komst kommer i det nya systemet att redovisas som en minskad utgift. Denna förändring innebär att inkomster och utgifter minskar med samma belopp - ca 11,8 miljarder kronor för kalenderåret 1996. Budgetsaldot påverkas inte. (För en detaljerad beskrivnmg, se bil. 1 kap. 1.3-1.4).

Som en anpassning till EU:s momsregler föreslås att kommunema fr.o.m. den 1 januari 1996 inte längre skall få göra momsavdrag för icke-skattefinansierad verksamhet. I stället för att dra av mervärdesskatten

50


 


betalas medlen tillbaka till kommunema över det generella statsbidraget Prop. 1994/95:150 på statsbudgetens utgiftssida. Detta innebär att statens momsintäkter och Bilaga 1 det generella statsbidraget båda ökar med samma belopp - ca 19 miljar­der kronor för kalenderåret 1996. Budgetsaldot påverkas inte heller av denna förändring. (För en detaljerad beskrivning, se bil. 1 kap. 1.3-1.4). Vidare föreslår regeringen att Lönegarantifonden lyfts in på statsbud­geten och bmttoredovisas. Fondens inkomster redovisas under två in­komsttitlar, 1256 Lönegarantiavgift och 2812 Återbetalning av lönegaran-timedel. Fondens utgifter redovisas på ett nytt anslag under Arbetsmark­nadsdepartementet, A6. Lönegarantiersättning. Fonden beräknas ge ett överskott på ca 1,5 miljarder kronor budgetåret 1995/96 och detta över­skott används till att betala tillbaka en del av fondens ackumulerade underskott, vilket för närvarande uppgår till ca 2,5 miljarder kronor. Detta innebär att både inkomster och utgifter ökar med ca 2,4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 (18 månader). Inte heller denna förändring påverkar vare sig budgetsaldot eller lånebehovet.

Budgetläget för innevarande och nästa budgetår

Budgetåret 1994/95

1   budgetpropositionen i januari 1995 beräknade regeringen budget­underskottet för iimevarande budgetår till 192 miljarder kronor. Rege­ringens nuvarande beräkning visar på ett underskott på 160 miljarder kronor. Det har således skett en mycket kraftig förbättring av saldot. De största avvikelserna ligger på inkomstsidan. Diygt 10 miljarder kronor av den förbättring som skett beror på att tidigare prognoser underskattat företagens taxerade inkomster för 1994. Inkomsterna från fysiska perso­ners inkomstskatt beräknas också bli högre - ca 11 miljarder kronor -dels på grund av att preiiminärskatteinbetalningama ökat, dels på att utbetalningarna av överskjutande skatt visat sig bli lägre än vad som tidigare prognosticerats. En bidragande orsak till att preliminärskattema ökat bedöms vara att realisationsvinstema tillfälligt var mycket höga under 1994 till följd av att skattesatsen höjdes vid årsskiftet från 12,5 till 25 procent. Vidare kan nämnas att utfall avseende mervärdesskatten indi-kerar att intäktema blir drygt 5 miljarder kronor högre än tidigare prog­nosticerats. Utgiftema exkl. statsskuldräntor beräknas bli ca 7 miljarder kronor lägre än i budgetpropositionen. Detta förklaras huvudsakligen dels av att förbmkningen av myndigheters anslagsbehållningar beräknas bli ca

2   miljarder kronor lägre, dels att avgiften till EU beräknas bli ca 1 mil­jard kronor lägre och slutligen att ett stort antal myndigheter bedömer att utgifter för löner m.m. blir lägre än i budgetpropositionens beräkning.

51


 


TbbeU 5.4 Statsbudgetens beräknade utfUl budgetaret 1994/95 Prop. 1994/95-150

Miljarder kronor                                                                             gyg j

Stats-      Budgetpropo-     Kompletterings-
budgeten
     sitionen    propositionen

Inkomster                                       368.2 394,4               427,0

Utgifter exkl. statsskuldräntor          442,8 469,3               462,6

Statsskuldräntor                                76,0 117,0               125,3

Redovisat budgetsaldo                    -150,7 -192,0              -160,9


Det reviderade budgetförslaget för 1995/96, 18 månader

Det reviderade budgetförslaget för 1995/96 visar, i likhet med prognosen för innevarande budgetår, på en bättre utveckling än den som fömt-spåddes i budgetpropositionen. I januari lade regeringen fram ett bud­getförslag avseende 18 månader som uppvisade ett underskott på 243 mil­jarder kronor. Regeringen redovisar nu ett imderskott på 214 miljarder kronor.

Den starkare utveckling som registrerades tmder 1994 får även genom­slag på prognosen över hur mycket företagen förväntas betala in i in­komstskatt under 1995/96 med drygt 10 miljarder kronor. Utöver den ekonomiska utvecklingen är det framför allt de skatteförslag som före­slagits i propositionen om Finansiering av medlemskapet i Europeiska Unionen (prop. 1994/95:203) som får effekt samt olika indragningar från fonder och inleveranser från statliga bolag som beräknas förstärka bud­geten under kommande budgetår. Dämtöver föreslår regeringen bespa­ringar på ett stort antal områden som leder till att utgiftema beräknas bli lägre än i budgetpropositionen, se vidare Appendix-tabellema 5.6 och 5.7.

IbbeU 5.5  Budgetförslaget för budgetåret 1995/96 (18 månader)

Miljarder kronor

Budgetpropo-    Kompletterings-
sitionen
      propositionen

724,9

742,5

839,4

824,1

129.0

132,0

■243,4

-213,6

Inkomster

Utgifter exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Redovisat budgetsaldo


5.3 Ett tak för de offentliga utgiftema

De offentliga utgiftema och samhällsekonoinin

De offentliga utgiftema är på sikt avgörande för skatteuttagets nivå. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är starkt begränsat då skatteutta­get inte kan höjas utan att det samtidigt medför negativa ekonomiska återverkningar. Allmänna skattehöjningar gör det svårare att uppnå en icke inflationsdrivande lönebildning, ökar lönsamheten av skattefusk och

52


 


skatteplanering och riskerar att leda till lägre investeringar och pro-    Prop. 1994/95:150 duktion. För att skadliga skattehöjningar samt återkommande under-    Bilaga 1 skottsproblem skall undvikas krävs att de offentliga utgiftema hålls under strikt kontroll.

De offentliga utgiftema, exklusive ränteutgifterna för statens upplåning, är lättare att kontrollera genom politiska beslut än budgetimderskott och skuldutveckling. Detta beror bl.a. på att ränteutvecklmgen är svår att fömtsäga samt på att inkomstema i större utsträckning än utgifterna styrs av bl.a. konjunkturvariationer och är svåra att prognosticera.

Regeringen anser, mot denna bakgnmd att det bör införas ett system med tak för de offentliga utgiftema. Utgiftsmål tillämpas på ett till synes framgångsrikt sätt i andra mdustriländer som i väsentliga avseenden liknar Sverige.

Ett utgiftstak kan utformas så att regeringen föreslår och riksdagen beslutar om en högsta nivå för de offentliga utgiftema tmder ett antal år framåt. Valet av nivå utgör en avvägnmg mellan å ena sidan önskemålet om att kunna tillgodose angelägna utgiftsbehov och å andra sidan önske­målet om att uppnå en hållbar utveckling av de offentliga finansema inom ramen för ett skatteuttag som inte skadar konkurrenskraften.

Ett utgiftsmål för budgetpolitiken tydliggör behovet av politiska prioriteringar mellan olika utgiftsområden bl.a. genom att överskridanden kräver motverkande åtgärder på det sätt som föreslås i denna proposition för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Detta kan ses som en första partiell tillämpning av principen om ett utgiftstak.

De främsta fördelama med ett utgiftstak är att budgetpolitiken ges en långsiktig inriktning med högre fömtsägbarhet. Ett utgiftstak förebygger också en utveckling där skatteuttaget måste höjas trendmässigt på ett icke avsett sätt som en följd av bristfällig utgiftskontroll. Ett utgiftstak ökar därmed förtroendet för den ekonomiska politiken och främjar tillväxten.

En förstärkning av budgetprocessen

Det svenska statliga budgetsystemet har kritiserats i flera olika samman­hang för att det inte medger en tillfredsställande budgetkontroll. Svenska studier som jämför regelverket i Sverige med förhållandena i andra länder visar att Sverige är ett av de europeiska länder som har den svagaste budgetkontrollen. Andra europeiska länder, bl.a. flera av de nordiska ländema, har system och regelverk som medger en bättre kontroll av budgeten och de offentliga utgiftema.

Sedan slutet av 1980-talet har den statliga budgetprocessen i Sverige successivt stärkts, bl.a genom övergång till rambudgetering av utgiftema. Rambudgeteringen har t.ex. resulterat i ett nytt anslagssystem för myndigheternas förvaltningskostnader. Den nya anslagsformen ramanslag innebär en ökad delegering till myndighetema och ett ökat ansvar för myndigheterna samt att anslagen mte kan överskridas, vilket tidigare var möjligt.

Numera utgår, till skillnad från i mitten av 1980-talet, budgeteringen av de statliga utgiftema från en bedömning av det totala utgiftsutrymmet

53


 


som sedan delas upp i utgiftsramar för olika utgiftsområden. Riksdagen    Prop. 1994/95:150 har fattat beslut om att fr.o.m. budgetarbetet 1996 - avseende budgetåret    Bilaga 1 1997 - tillämpa en rambudgetprocess som utgår från ett beslut om totalt utgiftsutrymme uppdelat på utgiftsramar för 25 olika utgiftsområden.

Totalt utgiftsutrymme och utgiftsramar kommer att fastställas i inled­ningen av riksdagens budgetarbete. Därefter vidtar behandlingen i riksdagens utskott på grundval av de av riksdagen fastställda utgifts­ramarna. Statsskuldräntoma behandlas som ett särskilt utgiftsområde vid sidan av de 25 sektorsvisa utgiftsområdena.

Utgiftstaket för den offentliga sektom måste ges en sådan form att det klart framgår vad som är ett statligt respektive kommimalt ansvar. Formerna för uppföljning av den kommunala utgiftsutvecklingen och processen för att säkerställa att den hålls inom uppsatta ramar blir delvis andra än för den statliga sektom.

Regeringen har, som framgått, under flera år i sitt interna arbete utnyttjat sig av olika slag av utgiftstak och utgiftsramar. Däremot har budgetpolitiken utåt i allmänhet formulerats i andra termer. Målen för budgetpolitiken, som riksdagen ästställt på regeringens förslag, har i allmänhet formulerats som skuldsättningen uttryckt i relation till BNP eller som storleken på de budgetförstärkningar - skattehöjningar och utgiftsneddragningar - som regeringen avser att lägga fram. De budget­politiska målen har i allmänhet avsett medellång sikt, men ibland har de årsvisa stegen preciserats.

Med den förändring i riksdagens budgetprocess som beslutats, är det naturligt att utveckla målformuleringen för budgetpolitiken.

Målet att stabilisera statsskulden uttryckt som andel av BNP och att därefter minska densamma är fortfarande ett öveigripande medel- och långsiktigt mål för budgetpolitiken. Men det bör kompletteras med ett utgiftstak som är mer operativt och därmed också lättare att löpande följa upp. Eftersom regeringen i den nya budgetprocessen till riksdagen skall redovisa både totalt utgiftsutrymme och ramar för de olika utgifts­områdena, är utgiftsutvecklingen det namrliga operativa målet för budget­politiken.

Som framgår av genomgången nedan återstår det ett stort antal tekniska frågor att lösa innan kvantitativa utgiftstak kan fastställas. Redan nu kan dock vissa allmänna bedömningar göras.

Den offentliga sektom omfattar dels statliga åtaganden som redovisas på statsbudgeten, dels statliga åtaganden som redovisas utanför stats­budgeten (i första hand socialförsäkringssektom), dels den kommunala sektom. Ett utgiftstak bör omfatta samtliga dessa områden. Om det statliga åtagandet redovisas på eller utanför budgeten är oväsentligt, då det statliga sparandeunderskottet och styrningen av de totala statliga åtagandena står i centmm. De omfattande budgetförstärkningar som beslutats under senare år omfattar också alla typer av statliga åtaganden oavsett var deras ekonomiska konsekvenser redovisas.

Staten har ansvar för att precisera kommunemas skattefmansierade utrymme, dvs. i praktiken deras utgiftsutrymme. I de paket för sanering av de offentliga fmansema som lagts fram har också de statliga bidragen

54


 


till kommunerna och kommunemas utgiftsutveckling varit en viktig Prop. 1994/95:150 ingrediens. Att bedömningar av den kommunala verksamhetens omfatt- Bilaga 1 ning är en central fråga, fi-amgår också av den prioritering mellan offentliga transfereringar och kommunal verksamhet som socialdemokra­tin gjorde i valrörelsen och av den politik som förts sedan regeringen tillträdde. Mot denna bakgrund är det naturligt att ett utgiftstak för de totala utgiftema omfattar samtliga delsektorer inom den offentliga sektom.

Däremot bör två slag av utgifter eventuellt särbehandlas, nämligen räntoma för statsskulden och de utgifter som är direkt beroende av konjunkturen. Statsskuldräntoma bestäms i princip av dels statsskuldens storlek, dvs av de ackumulerade årliga imder/överskotten, dels ränte­nivån. Dessa utgifter kan inte styras av staten, annat än indirekt genom att imderskottens storlek påverkas och genom att förtroendet för den ekonomiska politiken påverkar statens upplåningskostnad.

Ett antal utgiftsposter är direkt och i stor utsträckning beroende av konjunkturläget. Detta gäller vissa utgifter inom arbetsmarknadspolitiken. Det bör prövas närmare om och på vilket sätt dessa utgifter bör omfattas av ett utgiftstak. Ett altemativ är att de t.ex. omfattas av ett utgiftstak som gäller över en konjunkturcykel. Även andra utgifter kan påverkas av konjunkmren antingen på ett indirekt sätt eller i mer begränsad ut­sträckning. Dessa utgifter bör emellertid inte exkluderas från ett utgiftstak, utan förändringar bör hanteras inom ramen för utgiftstaket, vilket också är den praxis som vanligen tillämpas i andra länder.

Ett utgiftstak bör preciseras i nominella termer, främst mot bakgrund av det prisstabiliseringsmål som gäller för den ekonomiska politiken. För detta talar också att valet av deflatorer, som är ofi-ånkomligt med ett realt utgiftstak, är komplicerat och gör att målet för budgetpolitiken blir otydligare och svårare an följa om det formuleras i reala termer.

Utgiftstak och ramar för de olika utgiftsområdena måste för att fimgera pä ett fömtsebart sätt baseras på pålitliga prognoser över utgiftsutveck­lingen och också följas upp löpande. En höjning av prognoskvaliteten är en fömtsätming för ett väl fungerande system med utgiftstak.

Utgiftsutvecklingen följs upp genom RRV:s budgetprognoser och i interna processer i regeringskansliet. Utgiftsutvecklingen redovisas också till riksdagen i budgetpropositionen och kompletteringspropositionen, ibland också i ekonomisk-politiska propositionen på hösten.

Processema för uppföljning av utgiftsutvecklingen måste utvecklas, särskilt på myndighetema och i regeringskansliet, så att tendenser till avvikelser från beslutade utgiftstak och ramar snabbt uppmärksammas.

Ansvaret för både prognoser och uppföljning bör i hög grad åläggas den som disponerar det enskilda anslaget. Det svenska budgetsystemet baseras på en långtgående decentralisering, vilket förlägger en stor del av ansvaret för resursutnyttjandet och uppföljningen på den nivå där verksamheten bedrivs. I enlighet med denna princip bör ansvaret för uppföljningen av ett utgiftsområde i regeringskansliet läggas på det departement som svarar för verksamhetsområdet. Samtidigt är det rege-

55


ringens samlade ansvar att leva upp till de mål som etablerats och att till    Prop. 1994/95:150
riksdagen redovisa måluppfyllelsen.
                                   Bilaga 1

Inom regeringskansliet behöver också mtiner och processer utvecklas så att tendenser till utgiftsöverskridanden snabbt kan korrigeras, antingen genom beslut av regeringen eller genom att förslag tillställs riksdagen om åtgärder för att säkerställa att de utgiftstak som är beslutade kan hållas och att målen för budgetpolitiken uppnås.

Senast i den ekonomisk-politiska propositionen våren 1996 kommer regeringen att lägga fram förslag om dels den tekniska utformningen av ett utgiftstak, dels ett kvantitativt angivet utgiftstak för år 1997. För budgetåret 1995/96 kommer utgiftsöverskidanden ej att accepteras. Utgiftsutvecklingen kommer att följas noga och åtgärder vidtas vid tendenser till överskridanden av fastlagda utgiftsnivåer. I denna pro­position inleds utgiftsuppföljningen med de åtgärder som nu läggs fram och som kompenserar för ökningar av utgifter till följd av riksdagsbeslut, överskridanden m.m.

5.4 Uppstramning av regelverket

Utöver införande av ett utgiftstak kommer regeringen att i två andra avseenden skärpa regelverket avseende de offentliga finansema.

I årets budgetproposition (bil. 1, avsnittet Budgetpolitisk strategi) anmäldes att det inom regeringskansliet sedan tidigare pågår ett ut­redningsarbete rörande en eventuell lagreglering av den statliga budget­processen och revisionen. Regeringen avser att inom kort tillsätta en särskild utredare med uppgift att analysera på vilka områden det är önskvärt med en utökad rättslig reglering av den statliga budgetprocessen. Arbetet har sin utgångspunkt i riksdagens beslut om rambudgetprocess och syftar till att klarlägga vilka krav som detta ställer på andra delar av budgetprocessen, exempelvis vad avser anslagsformer, prognoser och uppföljning under löpande budgetår samt möjligheter till ompriorite-ringar. I uppdraget avses också ingå att undersöka hur långsiktigheten i budgetbesluten kan stärkas, vilket bland annat innebär att olika tekniker för att förverkliga det fleråriga utgiftstaket kommer att analyseras.

Regeringen har för avsikt att skyndsamt göra en översyn av konununal-lagens bestämmelser om ekonomisk förvaltning. Översynen skall syfta till att skapa ännu bättre fömtsättningar för kommuner och landsting att åstadkomma en god ekonomisk hushållning. Det skall därför utarbetas ett förslag om hur kravet på balanserad budget skall uttryckas i kommunal­lagen och vilka krav på den kommunala redovisningen som ett sådant balanskrav ger upphov till. Vidare skall utarbetas förslag om en lag­reglering av kommunemas låneverksamhet. Utgångspunkten bör därvid vara att rätten att ta upp lån i huvudsak begränsas till investeringsverk­samhet.

Uppstramningen av det institutionella regelverket avseende de offentliga fmansema omfattar därmed:

56


För det första den redan beslutade förändringen av riksdagens    Prop. 1994/95:150 budgetprocess med beslut om totalt utgiftsutrymme och ramar för de    Bilaga 1 olika utgiftsområdena.

För det andra införande av ett tak för de offentliga utgiftema, dvs. för både statliga och kommunala utgifter, inklusive den strikta uppföljning av utgiftema som inleds i denna proposition.

För det tredje framtagandet av en budgetlag som syftar till att samla och ytterligare skärpa regelverket för den statliga budgetprocessen.

För det fjärde det lagreglerade förbud för kommunema att låna till konsumtion m.m., som nu bereds.

57


Appendix


Prop. 1994/95:150 BUaga 1


Ibbell 5.6 Engångsvisa finansieringsitgärder

Miljoner kronor, 1995/96 års priser, nettoeffekt på offentlig sektor

Indragningar av reservationsmedel


Utrilcesdepartementet

Bidrag till intemationella biståndsprogram Utvecklingssamarbete genom SIDA Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader Utvecklingssamarbete genom BITS U-landsibrskning genom SAREC Näringslivsbistånd enom SwedeCorp Projektbistånd till vissa länder m.m.

Socialdepartementet

Bereredskapslagring, utbildning Övrigt

Kommimikationsdepartementet

S)[sselsättningsåtgäider Diverse äldre anslag

Finansdepartementet

Skatteförvaltningen, lokalförsörjning, SPV m.m.

Utbildningsdepartementet

Vissa särskilda utgitter inom universitet och högskolor

Kanslersämbetet

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Övrigt

Jordbruksdepartementet

Miljöförbättrande åtgärder

Inköp av livsmedel för beredskapslagring, m.m.

Lån till fiskerinäringen

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Lokaliseringsbidrag

Regionala utvecklingsinsatser

Särskilda regionalpolitiska infrastrukmråtgäider

Näringsdepartementet

Insatser för ny energiteknik

Miljödepartementet

Åtgärder för au rena Dajälven Bidrag till miljöarbete, Östersjön Landskapsvård

Summa Indragningar av reservationsmedel


1000

360 235 270 60 40 10 25

75 61 14

646

510 136

186

186

214

110

9

92

3

15

3 10

2

1980

690 160 970 50 110

9

9

297

49

2

246

4 422


58


Inleveranser från statliga bolag och fonder

Beslutade inleveranser:

varav

Nordbanken

Byggnadsstyrelsen

AMU-gruppen

Arbetslivsfonden

Arbetsmiljöfonden

Ytterligare planerade inleveranser:

Summa Inleveranser från statliga bolag och fonder


3 110

1 000

125

35

1        200
750

2          949
6 059


Prop. 1994/95:150 Bilaga 1


Övrig engångsvis finansiering


Socialdepartementet

Höjd självrisk, tandvård

Slopade kontaktdagar

Höjd patientavgift, läkemedel

Stimulansbidrag, särskilda boendeformer

Yrkesinriktad rehabilitering

Bidrag till missbrukar- och ungdomsvård

Kommunikationsdepartementet

Minskade väginvesteringar Minskade jämvägsinvesteringar

Utbildningsdepartementet

Fortbildning m.m.

Genomförande av skolreformer

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

Jordbruksdepartementet

Utförsäljning av beredskapslager Lageravgift på socker och ris Avveckling av Jordfonden Resterande exportbidragsmedel

A rbetsmarknadsdepartementet Tidigareläggning av sänkt lönebidrag Anslagssänkning, åtgärder för handikappade Bidrag till Samhall

Näringsdepartementet

Tekniköverföring Inomhusklimat

Inkomster

Ändrad momsuppbörd

Summa Övrig engångsvis finansiering


2 295

500

190

I 250

70

70

215

300

150 150

86

15 30 41

1 385

525

480

360

20

697

232 165 300

175

50

125

8 000

8 000

12 938


 


Totalt Engångsvis finansiering


23 419


 


6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 150. Bil. 1 Rättelse: S. 59 siffrorna rad 2 och 9 byter plats


59


Ikbell 5.7  Varaktiga finansieringsåtgärder

 

 

Prop. 1994/95:150

Miljoner kronor, 1995/96 års priser och volymer, nettoeffekt på offentlig sektor

Bilaga 1

 

1995/96

1998

 

 

(12 män)

 

 

Socialdepartementet

2 813

6 826

 

Bostadsbidrag

0

1 500

 

75 % ersättningsnivåer i försäkringar; summa

 

 

 

effekter på S-dep., A-dep'., U-dep.

1 900 2

3 800 2

 

Läkemedelsförsäkring

300

300

 

Assistansersättning

613

1 226

 

Kommunikationsdepartementet

75

75

 

Minskade jämvägsinvesteringar

75

75

 

Utbildningsdepartementet

75

75

 

Europeisk utbildningssamverkan

20

20

 

Europeisk forskningssamverkan

55

55

 

Arbetsmarknadsdepartementet

2 855

3 268

 

Regelförändring för arbetslöshetsersättning;

 

 

 

fast och deltid

200

190

 

Slarthjälp

125

125

 

Regeländringar inom arbetsmarknadspolitiken

620

620

 

Bidrag till arbetsplatsintroduktion

240

240

 

Omläggning av kommunbetalningar till flykting-

 

 

 

mottagande

70

93

 

Schablonbelopp vid rekryteringsstöd och beredskapsarbete

1 200

1 200

 

Ändrade inträdeskrav till arbetslöshetsförsäkringen och

 

 

 

avstäningstid vid egen uppsägning

400

800

 

Kulturdepartementet

25

25

 

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

15

15

 

Kulturstöd till ombyggnad

10

10

 

Näringsdepartementet

50

160

 

Kvinnors företagande

35

35

 

Investeringsfrämjande

15

15

 

Neddragning som kommer att specifieras senare

0

110

 

Civildepartementet

25

25

 

Länsstyrelserna m.m.

16

16

 

Stöd till trossamfund

2

2

 

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

2

2

 

Stöd till kooperativ utveckling

1

1

 

Utveckling av ideell verksamhet

1

1

 

Stöd till idrotten

3

3

 

Miyödepartementet

50

50

 

Kalkning

20

20

 

Miljöforskning

25

25

 

Statens kämkraftinspektion, forskning

5

5

 


Gemensamt                                                      875      875

Ingen kompensation till myndighetema för allmän

löneavgift m.m.                                                 875       875

Inkomster                                                      1 050        4 350

0

200

0

1 800 400 450

600

250

0

900 400 400

7 893

15 729

Resterande EU-fmansiering

Tidningsmoms

Ändrad momsuppbörd, varaktig ränteeffekt

Beskattning av sjukvårdsförmåner, kontrolluppgift på

försäljning av aktier m.m. samt moms på begagnade

varor m.m.

Höjd skatt pä kärnkraft

Sänkt representationsavdrag

Totalt Varaktig finansiering

' Inkl. bibehållet tak i arbetslöshetsförsäkringen. Netto, efter avdrag för förslag i budgetpropositionen 1995.


60


 


Reviderat budgetförslag och statens      agaT'''''° ekonomiska ställning

1     Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96

1.1  Beräkningsförutsättningar

Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions­verket (RRV) har tmder hand lämnat en beräkning av statsbtidgetens in­komster. Beräkningen i sin slutliga utformning avser RRV att publicera åea 20 april 1995. De antagandm som RRV räknat med redovisas i tabell 1.1. En samman&ttning av beräkningen äterfinns i bilaga 1.2. Regering­en räknar med delvis andra antaganden än RRV. Ävm dessa antaganden redovisas i tabell 1.1.

nbell 1.1 Antaganden om den ekonomiska utvecklingen

Procentuell förändring från föregående Ar

1994                1995                1996


RRV

Regeringen

RRV

Regeringen

RRV

Regeringen

4,3

4,3

5.6

5.6

5.7

5.7

2.2

2.2

2,7

2.9

3,4

2.7

3.6

3,6

3.0

2,7

4.0

3.4

Lönesumma Konsumentpriser irsgenomsnitt Privat konsumtion, löpande priser

I RRVrs beräkningar ovseoide budgetåren 1994/95 (statsbudgetens in­komster (x;h utgifter) och 1995/96 (statsbudgetens inkomster) har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fettat före den 6 april 1995. RRV har även beaktat forslag frän regeringen före döma tidptmkt. Därutöver har även förslag som lagts fram efter den 6 april och t.o.m. den 12 april beaktats sv rgeringoi. Det fär ankomma pä finansutskottet att göra even­tuellt ytterligare justeringar.


1.2  Statsbudgetens inkomster och Utgifter under budgetåret 1994/95

RRV kommer den 20 april 1995 att presentera en ny beräkning av bud-getut&llet för 1994/95, budgetprognos nr 5. Beräkningarna av inkomst­ema för budgetåret 1994/95 redovisas också i verkets inkomstberäkning.


61


 


Inkomster                                                                                     Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 I statsbudgetm uppgår inkomstema för innevarande år tiU 368 191 mil­joner kronor. I sin inkomstberäkning beräknar RRV nu de totala in­komsterna för btidgetåret till 427 029 miljtmer kronor.

I föihåUande till RRVrs beräkning «v inkomstema räknar tegeiingea med följande förändringar.

Justeringen görs till följd av vad som tidigare angivits om den eko­nomiska utvecklingen och således räknas inkomsttiteln 14II Mervärdes­skatt ner med 70 miljoner kronor. Förändringen i förhållande till RRV:s beräkning framgår av tabell 1.2.

Detta iimébär att regeringen gör en nedskrivning av inkomstema med 70 miljoner kronor i förhållande till RRVrs beräkning för budgetåret. Regeringen beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret till 426 959 miljoner kronor.

Tkbéll U avvikelser mot IUlV:s berlkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95 1 000-tal kronor

Inkomcttitel                                        RRVrs               Förtndring

beräkning        enligt rege-

ringen

1411 Mervardeukatt           114 500 000              -70 000

Summa inkomster enligt RRV                          427 028 930

Summa fBrSndringar enligt regeringen                  -70 000

Summa inkomster enligt regeringen               426 958 930

I budgetpropositionoi beräknade regeringm inkomstema till 394 366 miljoner kronor. Nuvarande prognos innebär en kraftig upprevidering av inkomstenu. I stora drag förklaras revideringen av att inkomsterna från mervärdesskatten beräknas bli drygt 5 miljarder kronor högre till följd av att utfidlet tmder årets första månader blivit högre. Inkomsterna firån fysiska personers inkomstskatt beräknas också bli högre, ca 11 miljarder kronor, dels på grund av att preiiminärskatteinbetalningama ökat, dels på gnmd av att utbetalningarna av överskjutande skatt visat sig bli lägre än vad som tidigare prognosticerats. En bidragande orsak till att preliminär­skattema ökat bedöms vara att de realiserade realisati(»svinstema tillfälligt var mycket höga imder 1994 till följd av att skattesatsen höjdes vid årsskiftet från 12,5 till 25 procmt. Även inkomstskatterna från juridiska personers inkomstskatt tyder på ea bättre utveckling än dm som prognosticerades i btidgetpropositionen.

Ea kraftig ökning i fötetägeos taxerade inkomst för 1994 har noterats och bedöms bero på ea högre vinstnivå i näringslivet än tidigare prog­noser tytt på och föranleder således en upprevidering av fysiska personers inkomstskatt med drygt 10 miljarder kronor.

62


Utgifter                                                                                        Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 I budgeropositicMieo beräknades utgiftema exkl. statsskuldräntor till 469,3 miljarder kronor. I döma proposition beräknas utgifterna till 462,6 miljarder kronor. De minskade utgiftema förklaras av ett stöne antal mindre förändringar. Förimikningen av reservationsmedel beräknas nu bli ca 2 miljarder kronor lägre än i budgeropositionen. Medel som av­satts i Tillkonunande utgiftsbdiov för att täcka utgifter för det riktade an­ställningsstödet (RAS) hor lyfts ut och denna kostnad påverkar i stället Aibetsmorknadsfondm. Kostnadenu för den statliga assistansersättningen har reviderats ned sedan budgeropositionen och även det svenska bud-getbidnget till EU beräknas nu bli något lägre. Ett stort antal myndig­heter hor dessutom reviderat ner sina beräknade löndcostnader m.m. för återstoden av innevarande btidgetår.

I statsbudgeten för innevarande budgetår uppgår utgiftema till 518 855 miljoner kionor. RRV beräknar nu de tota utgiftema till 588 085 miljoner kronor. Verket prognosticeror utgiftema exkl. statsskuldräntor till 462 285 miljoner kronor. Enligt ovannämnda budgerognos från RRV beräknas utgiftema för statsskuldräntoma till 125 800 miljoner kronor för budgetåret. Regeringen beräknar att utgiftema för stats­skuldräntor kommer att uppgå till 125 300 miljoner kronor. RRV:s be­räkning bygger på stoppräntan, dvs. den räntenivå som rådde vid beräkningstillfället, medan regeringms beräkning bygger på de ränteanta-gand» som redovisas i åeam proposition.

Regering«i beräknade i budgetpropositionen anslaget Räntor på stats­skulden m.m. tiU 117 000 miljoner kronor. Förändringm sedan budget­propositionen förklaras till övervägande del av att valutaförlusterna stigit till följd av den lägre kronkursen samt av högre inhemska räntor.

ItibeULS RXntor på sutsskuldea budgetåret 1994/95 Miljarder kronor


Rintor p& lån i svenska kronor RAntor pi lån i udindsk valuta >Uutaf5rluster, netto

Summa


 

Berikning tUl grund fSr stats­budgeten

BerSkning till grund fSr budget­propo­sitionen

Nuvarande

berSk-

ning

47.5

24.2

4.3

7«,0

83,6 23,1 10,3

117,0

85,8 23.2 16.3

125,3


 


Regeringen beräknar att anslagsbehållningarna på reservationsanslag under innevarande budgetår kommer att öka med 3 818 miljoner kronor. Döma beräkning överensstämmer med RRVrs. RRV beräknar den totala anslagsbehållningen vid budgetårets utgång till 32 640 miljoner kronor, vilket inkluderar de indragningar av anslagsbehållningar på reservation­sanslag som skett hittills tmder budgetåret. Med anledning av de ytter­ligare indragningar som föreslås justerar regeringen ner beloppet med


63


 


2 977 miljoner kronor och beräknar därmed de totala anslagsbdiåll-    Prop. 1994/95:150
ningoma till 29 663 miljoner kronor vid budgetårets utgång.
            Bilaga 1

För Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, tor RRV upp noll kro­nor. Regningois beräkning överensstämmer med detta.

Nedanstående tabell visar stora avvikelser mellan regleringsbrevois beslutade utgiftsnivå och regeringois nuvarande prognos. Den viktigaste föfklaringm till avvikelserna är räntor på statsskuldoi, som i dm nuvarande prognosoi överstiger nivån i regleringsbreven med ca 49 mil­jarder kronor. Detta beror på att räntoiivån för budgetåret blivit högre än vad som beräknades till statsbudgeten. Detta f&r till följd att de tmder våroi 1994 prognosticerade överkurserna väntas vändas till underkurser, vilket innebär att det uppstår en kraftig ökning av statsskiddräntoma. Systemet med över- respektive imderkurser leder i detta &11 till att statsskuldräntoma ökar mer än vad som motiveras av doi ökade ränteni­vån. En annan stor mskild tillkommande ökning av utgifter som påverkar utgiftsanslagoi är avgiften till EU med anledning av Sveriges med­lemskap i den Europeiska Unionen den 1 januari 1995. Förändringen i Tillkommande utgiftsbehov, netto, förklaras i allt väsoitligt av intäktema av försäljningen av Pharmacia AB, som i regleringsbreven låg under denna post.

Regeringm beräknar utgiftema under anslaget Särskilda boendeformer och rehabilitering på Socialdqwrtementet till 499 miljoner kronor högre än RRV. De högre utgiftema avser främst stöd till boendeenheter för psykiskt störda personer. Anslaget Studiemedel m.m. på Utbildnings-dq>artementet beräknas bli 182 miljoner kronor lägre än RRVrs uppgift som följd av skillmuier i räntenivåer vid beräkningstillfällena.

Sammantaget räknar regeringen med att utgiftema under budgetåret kommer att uppgå 587 902 miljoner kronor. Beräkningarna samman&ttas i tabell 1.4.

Itibell 1.4 Sutsbudgetens utgifter budgetåret 1994/95

Miljoner Icronor

Regi»-        RRV>

ringsbrev              ringen'


Utgittsanslag csxkl. statsskuldräntor

448 439

462 285

462 602

76 000

125 800

125 300

4500

0

0

-9 000

0

0

och berSkningsanstag

Statsskuldrintor

FörSndring i anslogsbehillningar

Beråknat Ullkommande utgifkehov, netto

Summa                                             519 939      588 085      587 902

' Dca bcrSIcnade ökningen av anslagsbehillntngama fir inkluderad i utgiftsanslagen.


64


 


1.3  Statsbudgetens inkomster och utgifter under         Prop- 1994/95:150

budgetåret 1995/96                                             Bilaga l

18 månaders budget

Efter beslut i riksdagm om att ändra budgetårets periodicitet, kommer statsbudgetm fr.o.m. 1997 att om&tta ett kalenderår i stället för att som nu om&tta perioden dm 1 juli-dm 30 juni. Budgetåret 1995/96 kommer, som en öveigångslösning, att om&tta tiden dm 1 juli 199S-den 31 decem­ber 1996, dvs. 18 månader. För att tmderlätta jämförelser bakåt i tiden redovisas i vissa av de översiktliga tabellerna i budgetförslaget även beräkningar av hur budgetåret 1995/96 skulle sett ut om det mdost hade omfiittat de första 12 månaderna, dvs. perioden dm Ijuli 1995-den 30 juni 1996.

Inkomster beräknade på 18 månader

Sedan budgetpropositionoi förelades riksdagm har dels ett antal pro­positioner iimebärande inkomstförändringar förelagts riksdagm, dels har dm dconoffliska bildm förändrats. Regeringen lägger nu ytterligare för­slag som påveikar inkomstnivån.

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 734 270 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. I det följande redovisas de förändringar i beräkningarna av inkomstema i föriiållande till RRVrs beräkningar som regeringen funnit nödvändiga.

Med anledning av att hänsyn tas till de ecter av kommtmregleringar-na som presenteras senare i dag justeras inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt ner med 12 782 miljoner kronor. Samma inkomst­titel justeras samtidigt upp med 160 miljoner kronor med anledning av den skrivelse regeringen lade ftam for riksdagm deo 7 april angåaide begränsad avdragsrätt på pmsionsförsäkringar.

Inkomsttiteln 1254 Arbetsskadeavgift, n«»o justeras upp med 2 000 mil­joner kronor på grund av att raringen gör m annan bedömning ovsem-de belastningm till följd av det riktade anställningsstödet. Vidare justeras inkomsttiteln 1253 Arbetsskadeavgift, netto upp med 667 miljoner kronor till följd av att statliga myndigheter fr.o.m. den 1 juli betalar arbets­skadeavgift på samma sätt som arbetsmarknaden i övrigt.

Regeringm fullföljer i denna proposition de i budgetpropositionm ut­tryckta ambitionerna att i ökad utsträckning redovisa statsbtidgetm bmtto. Således justeras inkomsttiteln 1256 Lönegarantiavgift upp med 2 065 mil­joner knmor på grund av att Lönegarantifondoi lyfts in på statsbudgeten och fondens utgifter lyfts över och redovisas på utgiftssidan.

Till följd av omläggningm av konmnmenuis momsredovisning justeras inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt upp med 19 (XX) miljoner kronor. Vidare justeras inkomsttiteln ner med S 2(X) miljoner kronor med hänsyn till den sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 21 till 12 procmt

65


som reg«ringm redogör för smare i dag. Dessutom justeras titeln ner   Prop. 1994/9Srl50 med 1 027 miljoner kronor på grund av vad som tidigare anförts om dm    Bilaga 1 ekonomiska utvecklingm.

Med anledning av propositionen om Finansiering av medlemskapet i Europåska unionm (prop. 1994/9Sr203) justeras följande inkomsttitlarr 1423 Försäljningsskatt motorfordon jvstena upp med 560 miljoner kronor till följd av indexering m.m.; 1428 Energiskatt justeras totalt tqip med 2 100 miljoner kronor - dels med 1 000 miljoner kronor till följd av för­slaget om höjd dieseloljeskatt på arbetsredskap, dels med 700 miljoner på grund av dm «11m5nnii höjningm av koldioxidskatten, dels med 400 miljoner till följd av förslaget om höjd elskatt.

Vidare justeras 1431 Särskild skatt på elkniftfrån kämkmftverk upp med 650 miljoner kronor på grund av förslaget om höjd kämkraftsskatt. Inkomsttitek 1434 Skatt på vbs elkraft justeras upp med 900 miljoner kronor på grund av förslaget om fördubblad vattenkraftsskatt.

Dm sammanlagda effektm till följd av prop. 1994/95r203 blir således 4210 miljoner kronor. Inkomsttiteln 2524 Bidrag för arbetsplatsintroduk­tion justttas upp med 360 miljoner kronor med anledning av att m finan­sieringsavgift på 1 000 kronor per person och månad införs på åtgärdm arbetsplatsintroduktion.

I konsdcvens med reringms förslag att lagm (1989r484) om aibets-miljöavgift skall upphöra att gälla vid utgångm av 1995 och i samband med detta låta medel som finns i Arbetslivsfondm levererBS in till statsbudgeten, justeras inkomsttiteln 2577 övriga inkomster av statens verksamhet upp med 600 miljoner kronor.

Till följd av att lönekostnadspålägget höjs - dels för att regeringm har beslutot att inte kompmsera de statliga myndigheterna för höjningm av dm särskilda löneskattm och dea särskilda premieskattm på grupplivför­säkrings för finansiering av medlemskapet i EU, dels som m konse­kvens av att egenavgiftema höjs per dea 1 januari 1996 - kommer in­komsttiteln 5277 Statliga pensionsavgifter att justeras vpp med 1 380 miljtmer kronor.

Slutligen görs m nedjustering av inkomsttiteln 6727 EG-finansierade struktur- och regionalstöd inom jordbrukssektorn med 203 miljoner kronor, eftersom antagandena vad avser återflödet från ECrs jordbruks­fond förändrats.

Sammanlagt innebär detta att inkomstema räknas upp i fölhållande till RRVrs beräkningar med 8 230 miljoner kronor för budgetår 1995/96. Reringm beräknar således stotsbudgetms inkomster för budgetåret 1995/96 till 742 500 miljoner kronor. Förändringm i föifaåUande till RRVrs beräkningar framgår av tabell 1.5.

66


 


IkbeU 1.5 Arvikeker mot RRV» bcrikningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1995/94.18 månader 1 000-tal kronor


Prop. 1994/95rl50 Bilaga 1


 


Inkomsoitel


RRVrs beräkning


Förtndring

enligt

regeringen


 


1111  Isiska personers inkomstskatt

1253  Aibetsskadeavgift, neOo

1254  Arbetsmarknadsmrgift, netto
1256
  LOnegarantisvgift

1411  Mervfirdesskatt

1423   Försiliningsakatt på motorfordon

1428   Energiskatt

1431   Sfirskild skau på el.kreft

från kimkraftverk

1434   Skatt pi viss elektrisk kiaft

2524   Bidrag fSr arbeulivsintroduktion

2811   övriga inkomster av statens verksamhet

5211   StaUiga pensionsavgifter, netto

6121      EG-fmansiende struktur- och regional­
stöd till jordbrukssektorn

Summa inkomster enligt RRV

Summa fllrSndringar enligt regeringen

Summa inkomster enligt regeringen


 

46 755 000

-12 622 000

3 785 000

667 000

42 211000

2000 000

0

2 065 000

177 750 000

9 773 000

2900 000

560 000

64 666 000

2 100 000

207 000

650 000

1 330 000

900 000

100 000

360 000

3804 000

600000

-4 902 000

1380 000

493 000

-203 000

734 270 268

 

 

8 230 000

 

742 500 268


 


I budgetpropositionm beräknade regeringm inkomstema till 724 947 miljoner kronor. Nuvarande prognos innebär en kraftig upprevidering av inkomstema. De största förklaringarna till dmna revidering är att de högre vinstnivåer som noterats i näringslivet för 1994 bedöms kvaratå även tmder inkomstårm 1995 och 1996 och leder till en upprevidering av juridiska personers inkomstskatt méd knappt 14 miljarder kronor.

Regleringar mellan stat och kommim som tidigare till största delen skett via skatteunderlaget skall fr.o.m. dm 1 januari 1996 ske via utgiftsan­slag. De regleringar som i budgetpropositionen redovisades under fysiska personers inkomstskatt lyfts fr.o.m. dea 1 januari 1996 över till utgifts­anslag och motsvarar m minskning av inkomstema med ca 11 miljarder kronor. Dämtöver förklaras 19 miljarder kronor av dm tdcniska justering som fkr till följd att inkomstema från mervärdesskattm ökar med 19 mil­jarder kronor samtidigt som utgifterna ökar med samma belopp på grund av att kommunerna inte längre dkall fl göra mervärdesskatteovdng för icke skattefinansierad verksamhet.

Regeringens förslag att sänka mervärdesskattm på livsmedel fiån 21 till 12 procmt ftr däremot motverkande efct och minskar de prognosticera­de inkomstema firån mervärdesskattm med ca 8 miljarder kronor.

Utöver ovan nämnda förklaringar tillkommer förslag från reringen om diverse inleveranser firån statliga bolag och fonder som ökar in­komstema med ca 3 miljarder kronor.

Avslutningsvis redovisas förändringanui i indehiingm av statsbudgetens inkomster i förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 (tabell 1.6).


67


llibeUl.C Ffinlag till fSrJbadringar i uppstSUningen av sutsbudgetens inbmstcr    Prop. 1994/95:150
Or budgetåret 1995/9é
                                                                 gy j

Inkomsttitel m.m.                                                Förslag

12S6   Lönegarantisygift                                   Noninindring
1271   Inkomster av ar(>etsgivaravgiftw till AibetaralddB-

veikets och Arbetsmiljöinstitutets verksamhet    Upphör

1421   Bensinskatt                                            Upphör

2214   Överskott av Byggnadsstyrelsens verksamhet Upphör

2519   Koncessionsavgift på televisionens område     Ny inkomsttitel

2524     Bidrag för arbetsplatsintroduktion            NomnSndrtng

2525     Fmansieringsavgift från Arbetslöshetskassor      Ny inkomsttitel

2526     Utjämningsavgift från Arbetslöshetskassor         Ny inkomsttitel 2812 Återbetalning av lönegarantimedel                                              Ny inkomsttitel 6119 Övriga bidrag från EOrs jordbruksfonds garontiscktion Ny inkomsttitel 6121   EO-nnansiemde struktur- och regionalstöd inom

 

{'ordbrukssektom                                    Nomnindring

lO-finonsierade regionala stöd till jordbruket     Upphör

6900   Övriga bidrag från EG                             Ny inkomst

huvudgrupp

6911   Övriga bidrag frän EG                             Ny inkomsttitel

Utgifter

I det slutliga förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 uppgår utgifterna till 956 142 miljoner kronor.

I årets budgetproposition upptogs utgiftema till 968 379 miljoner kro­nor. Av detta belopp svarade utgiftsanslagen exkl. statsskuldräntor för 820 379 miljoner kronor. Tillkommande utgiftsbdiov samt minskning av anslagsbehållningar svarade sammantaget för 19 OCX) miljoner kronor. Räntoma på statsskuldm beräknades uppgå till 129 (XX) miljoner kronor.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har dels ett antal pro­positioner innebärande anslagsförändringar förelagts riksdagen, dels har riksdagm beslutat om vissa ändringar i förhållande till förslagm i budget­propositionm. Vidare lägger nu regeringm ett antal ytterligare förslag. I denna proposition beräknas utgiftsanslagm exkl. statsskuldräntor till 826 142 miljoner kronor och beräkningsanslagm (tillkommande utgifts­behov och minskning av anslagsbehållningar) till -2 000 miljoner kronor. Utgiftema imder Finansdepartemmtets huvudtitel har ökat med 12 948 miljoner kronor, vilket i huvudsak kan förklaras av tdmiska fidctorer som ej påverkar budgetsaldot. En omläggning av vissa av kommtmeroas mer­värdesskattebetalningar och förändrad redovisning av rleringama mellan stat och kommuner föranleder merpart»i av döma utgiftsökning. (Se även reviderad finansplan avsnitt 5.2). Inom SocialdqMutemoitets område tnincVnr utgiftema med 9 530 miljoner kronor, främst till följd av föreslagna besparingar dels i propositionm om Rittm till förtids­pension och sjukpenning samt folkpension för gifta (lS>94/9Srl47), dels i denna proposition. Föreslagna besparingar minskar ävm utgiftema inom bl.a. Utbildnings-, Kommimikations- och NäringsdqMutementets omrädm. Inom Arbetsmarimadsdepartemmtets område föreslås ävm betydande besparingar, men dessa uppvägs av tillfälligt ökade utgifter for bl.a. alleigisanering och investeringsbidrag för bostadsbyggande samt

68


 


bruttoredovisning   av   Lönegorantifondm.   Dessa   tillfälliga   utgifter   Prop. 1994/95:150
summerar till ca 6 400 miljoner kronor.
                               Bilaga 1

Beräkningsanslagm har sedan budgetpropositionen reviderats ner med 21 000 miljoner kronor. Detta förklaras till största delm av få relativt stora förändringar. Medlmi som beräknats fÖr att täcka kostnadema för det riktiga anställningsstödet har nu överförts till berörd inkomsttitel. Vissa ökade utgifter beträfbnde kommimema som tidigare ingick i beräk­ningsanslagm har nu lyfts ut (se ovan). Nya regler beträffimde inbe­talningar av mervärdesskatt beräknas nu ge mgångsvis ökade inkomster under 1995/96 vilka redovisas tmder tillkommande utgiftsbehov, netto. Slutligen har den beräknade förbrukningen av reservationsmedel justerats ned sedan budgetpropositionen.

Sammantaget leder detta till att statsbudgetens utgifter exkl. stats­skuldräntor i denna proposition beräknas bli 824 142 miljoner kronor, dvs. 15 237 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen.

I samband med regeringens beräkning av anslagskonsdcvensema har en specifikation upprättats över föreslagna och i förekommande &11 be­slutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budget­propositionen. Denna specifikation täcker i princip periodm fram t.o.m. den 19 aptil 1995.

Anslaget Räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 till 129 000 miljoner kronor. Belastningm på detta anslag är berooide av den ackumulerade statsskulden tmder det budgetår för vilket anslaget anvisas och av räntvån inom och utom landet samt av realiserade valutadiffbrmser till följd av växelkursför­ändringar mellan de tidpunkter lånen togs upp respdctive löstes in. Statsskuldräntoma har sedan budgetpropositionm påverkats av ett antal motverkande aktörer. Ett lägre primärt budgetunderskott har bidragit till lägre statsskuldräntor samtidigt som en högre räntenivå har ökat be­lastningm på anslaget. Regeringen gör en aiman bedömning på ansliet Räntor på statsskulden m.m. än Riksgäldskontoret, som i sitt förslag till inkomst- och utgiftsstat för Räntor på statsskuldm m.m. (se bilaga 1.3) redovisar 144 000 miljoner kronor. Detta beror på att regeringen baserar beräkningm på de antaganden om räntenivån som finns publicerade i den reviderade nationalbudgetm. Riksgäldskontoret baserar däremot sin beräkning på stoppränta, dvs. den räntenivå som rådde det datum be­räkningen gmomfördes.

TibeD 1.7 Råntor på sUtsskulden budgetåret 1995/96 Miljarder kronor

BerSkning        Nuvarande
i budget-
  t>eräkning

proposi­tionen

Råntor på lin i svenska kronor            88,6          91,0

RSntor på lin i uUändsk valuta           39,6          39,5

\Uutaf5rluster. netto                            0,8             1,5

Summa                                                  129.0        132,0

69


 


Sammantaget   innebär   detta   att   statsbudgetens   utgiftsanslag   för    Piop. 1994/9Srl50
budgetåret 1995/96 uppgår tUl totalt 958 142 miljoner kronor.
       Bilaga 1

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild «v hela belastningoi på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens ut­giftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar och beräknat tillkommande utgiftsbdiov, netto.

I budgetpropositionm beräknades minskning av anslagsbehållningar på reservationsanslag imder budgetåret 1995/96 komma att uppgå till 3 000 miljoner kronor, netto. Mot bakgnmd dels av att föibrukningen av reservationsmedel överskattats de två föregåmde budgetårm, dels av de indragningar av reservationsmedel som gjorts eller kommer att göras, räkmu' regeringen nu med att förbrukningm av reservationsmedel blir 1 000 miljoner kronor.

Posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, förs upp på budge­tens utgiftssida. Vid beräkningen av dmna post görs en uppskattning av sådana utgifts- och inkomstförändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten. I budgetpropositionm beräknades dmua post till 16 000 miljoner kronor och i denna proposition beräknas det tillkommande ut­giftsbehovet till -3 000 miljoner kronor. En närmare förklaring ges ovan.

liibell 1.8 Sutsbudgetens utgifter budgetåret 1995/96

Miljoner kronor

Budget-           Ny

propositionen  berSkning

820 379

826 142

129 000

132 000

3000

1000

16 000

-3 000

Utgiitsanslag exkl. statsskuldrintor

Statsskuldrintor

Förindring av anslagsbehållningar

BerSknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa                                            968 379         956142


1.4  Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95 och 1995/96

Med hänvisning till redovisningen i det föråmde beräknas ut&llet av statsbudgetois inkomster och utgifter för iimevarande budgetår och i föislaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 enligt vad som framgår av tabellerna 1.9 och 1.10.

Beräkningen av budgetutfidlet för innevarande budgetår ger vid handm att budgettmderskottet minskar med 31,0 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i budgetpioposition«i. Nu fömtses ett imderskott om 160,9 miljarder kronor.

Förändringama beträffimde iimevarande budgetår av inkomster och ut­gifter i fölhållande till regleringsbrevi sammanfattas i tabell 1.9. Förändringama i fölhållande till budgetpropositionm för budgetåret 1995/96 samman&ttas i tabell 1.10.


70


 


IkbeU 1.9 Statsbudgetens saldo budgetåren 1993/94-1994/95

Miljarder kronor


Prop. 1994/95rl50 Bilaga 1


 

 

1993/94

1994/95

 

 

 

Utfall

Regle­ringsbrev

RRV

Nybe-rikning

Inkomster

Utgifter exkl. statsskuldrintor

Statsskuldrintor

Saldo

376.9

459.3

94.7

-177,1

368,2

443.9

76.0

-151,7

427.0 462,3 125.8

-161,1

427,0 462,6 125.3

-160,9

Ikbell 1.10 Sutsbudgetens saldo och sUtens lånebehov 1995/96

Miljarder kronor

 

12 min

12 min

18 min

18 min

Budget-

Nybe-

Budget-

Ny be-

propo-

rikning

propo-

rikning

sitionen

 

sitionen

 


Inkomster Utgitter

Saldo

PrioiSrsaldo

Låncbdiov


 

505.2 675.7

516.4 668.6

724.9 968.4

742,5 956,1

■170,5

-152,2

-243,4

-213,6

-53,5

-37,2

114,4

■81,6

1(3,8

142,7

238,5

198,7


 


Anm. Vuje delpost ir korrekt avrundad

I budgetpropositionen föreslogs att Arbetsmarknadsfonden samt sjuk- och för-ildnförsikringen skulle bruttorovisas. I och med denna proposition ökor brutto­redovisningen pi statsbudgeten ytterligare. Nu föreslis att iven Lönegarantifonden skall bmttoredovisas. Detta ger dock ingen effekt pi budgetsaldot, eftersom det överskott som fonden beriknas generera under 1995/96 anvinds till att iteibetala en del av fondens ackumulerade underskott.

1.5  Underliggande budgetutveckling

Den underliggande utvecklingen av sutsbudgetens saldo eihålls om det redovisade saldot korrigeras för effeiktet som är av tilllig art eller hänger Mmman med ändringar i redovisningsprinciperna. Som bas an­vänds de förhållandm som skall gälla för budgetåret 1995/96. DetU inne­bär att dm underliggande budgetutvecklingm i ett budgetförslag inte direkt kan jämförBS med de redovisningar som gjorts i tidigare års finans­planer och reviderade finansplaner.

Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om m enskild post skall betraktas som ea ruljär inkomst eller utgift eller som en extra­ordinär elfbkt. Beräkningarna av det imderliggonde budgetsaldot får där­för anses vara behäftade med en viss osäkeihet. Trots att ovgränsningen i det mddlda &llet inte är helt självklar anser regeringm det ändå angeläget att redovisa m beräkning där tillfälliga inkomster eller utgifter uteslutits, så att sutsbudgetens tmderliggande utveckling tydliggörs. Överföringen till bmttoredovisning försvårar jämförelser av budgetsaldo


71


 


mellan Arm, mm beräkningen av det underliggande saldot är gjord som    Prop. 1994/95:150
om bmttoredovisning tillämpats ävea tidigare.
                  Bilaga 1

På inkomstsidan har följande effekter betraktats som tillfälliga vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

-         engångsvisa höjningar/sänkningar av skatter eller avgifter,

-         tillfälliga inleveranser från affärsverk till sUtsbudgeten,

-         tillfälliga indragningar från Arfoetslivsfonden och Arbetsmiljöfonden.

-         intäkter av försäljning av sUtlig egendom.

På utgiftssidan har bl.a. följande fekter betrakuts som extraordinära vid framräkning sv det underliggande btidgetsaldot:

-         valuUförluster/vinster som uppstår vid amortering av sUtens utlands­lån,

-         engångsvisa besparingar,

-         det sUtliga stödet till den finansiella sektom,

-         periodiseringseffekter till följd av att Riksgäldskontoret emitterar benchmark-lån till över- eller imderkurser se vidare avsnitt 1.7.

 

IkbeD 1.11 Underliggande budgetsaldo ISr budgetåren 1993/94-1995/96

Miljarder kronor, löpande priser

1993/94     1994/95     1995/96 12 min

Underliggande budgetsaldo I relation tUl BNP (%)

-165,6       -148.2       -150,1 11.4 %       9.4 %       9.0 %

1.6  Budgetunderskott, lånebehov och statsskuld

SUtens budgetsaldo utgör den viktigaste förklaringm till sUtsskuldens förändring och storlek.

Sutsskuldsförändringm imder m given tidsperiod är lika med det totala lånebdiov som sUt«i har att finansiera samt effektema av de tillfälliga bokföringstransaktioner av dispositiv karaktär som Riksgäldskontoret vidtar och som påveikar redcvisningm av sUtsskuldens storldc. RRV publicerar i sina budgetprognoser fem gånger per år ea prognos över sUtens upplåningsbehov för pågående budgetår.

Riksgäldskontoret publicerar månadsvis upplåningsbdiovet för två månader framåt. Vid ett flertal tillfällen har kontoret äv«i valt att offentliggöra sin syn på lånebehovet för hela budgetåret. Under inne­varande budgetår har myndigheternas prognoser uppvisat betydande skill­nader. Ett gemensamt arbete mellan myndighetema för att utreda skillna­derna mellan myndigheternas respektive prognoser har inletts. Det är angeläget att detU arbete fortsätter ävm i framtidm (xrh ambitionm bör vara att fl ökad överensstämmelse mellan nQudighetemas prognoser.

72


 


IhbeUl.U Lånebehov och sutsskuld

Miljarder kronor


Prop. 1994/95 r 150 1


 


1993/94     1994/95


1995/96 18 min


 

 

177,1

160,9

213,6

Kassamfissig korrigering

27.8

-

-

SBAB

-

-

-9.0

RiksgäldskontoreU nettoutlining:

 

 

 

CSN. studielin m.m.

7,3

8,0

10,8

Investeringslin till myndigheter

-8.5

3.6

4.5

Tilläggspensionsavgift (inlining)

-

-4.0

• 16,0


Finansiering av underskott i Art>etsmarknads-fonden inkl. rinta

Fmansiering av underskott i Lönegarantifonden inkl. rinta'

Muakronan AB m.m. (Byggnadsstyrelsen)

Lån till Sparbanksstiftelsen Första

Infriat gorantiitagande Securum

Bankstöd Retriva och Securum

Inlining frin myndigheter (rintekonto)

övrigt, netto

Redovisningsteknisk korrigering

Lånebdiov

Skulddispositioner

SutsskuldsfSrlndring

SutsskuM vid utgången av respektive budgetår

I relation till BNP


36.7

31.2

 

0.9

-0.4

-

13.8

0,8

-1.5

-3.8

-

-

-13.1

-

-

3.8

-

-4,8

-

-3.0

-

-0.1

-4.7

1.1

-8.4

-

-

233,5

192.4

198,7

-15,5

2,4

-6,4

218,0

194,8

1923

1178,6

1373,4

1565,7

81.3 %

87.5%

-


 


Anm: Inl>eulning moikeros med minustecken.

'Fr.o.m. 1995/96 tUlimpas bruttoredovisning och siledes redovisas Aibetsmaiknods-fonden och Lönegarantifonden inom statsbudgeten

Riksgäldskontoret har till uppgift att låna för att finansiera utgifter som besluUts av riksdagoi och som inte täcks av sUtsinkomster. Budgetunder­skottet utgör dm viktigaste beståndsdelen i detU lånebehov (Ubell 1.12). Det är emellertid inte det redovisade budgetut&Uet - som med några viktiga undanUg är baserat på inkomst-/utgiftsmässiga principer - som är relevant i det här sammanhanget, utan i stället dess kassamässiga mot-


73


 


svårighet. Dm motsvaras av utfidlet på statsverkets checkräkning i Riks-    Prop. 1994/95:150

bankm. I Ubellm anges skillnadm mellan redovisat budgetutfidl och   Bilaga 1

rörelserna på sUtsverkets checkräkning som kassamässiga korrigeringar.

Dessa korrigeringar kon i allmänhet endast göras i efterhand när ut&Uoi

är kända. För prognoser antas att de kassamässiga flödena är lika med

budgetsaldot.

Mot bakgrund av att det successivt skett nedrevideringar av lånebehovet under innevarande budgetår och att prognoserna historiskt sett ofta under­skattar förbättringoi vid en konjunktimippgång, kan lånebehovet för bud­getåret 1994/95 slutligen komma att uppgå till en nivå som är lägre än ovanstående beräkning. Riksgäldskontorets beräkning för innevarande budgetår talar också för att detU kan bli fidlet.

Riksgäldskontoret har en omfettande utlåning till affärsverk och niyn-digheter, bl.a. till Cmtrala studiestödsnämndm för studielån. Riks­gäldskontorets utlåning påverkar inte sUtsbudgeten mm väl sUtms lånebehov.

Budgetåret 1995/96 reduceras Riksgäldskontorets nettoutlåning med 16 miljarder kronor, till följd av att kontoret förvaltar medel som överförs firån AP-fond«i i enlighet med pmsionsövermskommelsoi. Dmna minskning av lånebehovet beräknades i budgeropositionen till 11,4 miljarder kronor. Skillnadm beror på att i budgetpropositionen antogs att medel skulle föras över till m premiereserv fr.o.m. september 1996. Nu görs bedömningen att inga medel kommer att betalas ut imder budgetåret.

De förändringar beträf&nde de sUtliga bostadslånen som aviserades i propositionm om Enhetlig räntesättning och finansiering av sUtliga bostadslån m.m. (prop. 1994/95r219) beräknas minska lånebdiovet för 1995/96 (18 månader) med ca 10 miljarder kronor.

Statsskuldens förändring påverkas dämtöver av transaktioner av dispo­sitiv karaktär som Riksgäldskontoret gör. Dessa transaktioner, eller skulddispositioner, är ofta betingade av tidsförskjutningar mellan de kassamässiga betalningar sUtsskuldm ger upphov till och redovisningm av dessa. Valutaomvärderingar har störst betydelse för skulddispositio­nerna. Den del av sUtsskulden som är placerad i utländsk valuU värderas löpande till aktuella valutakurser samtidigt som avräkningen mot sUte-budgetm enbart avser de realiserade valutadifferensema. Prognosen för skulddispositionerna inndbåller enbart beräknade realiseringar av valutadifferenser. De övriga skulddispositionerna prognosticeras inte.

Upplåiungsbemyndigande

Liksom föregåmde år bör riksdagm utfärda bemyndigande för teringm enligt lagm (1988rl387) om sUtens upplåning.

74


 


1.7 Kompletterande redovisning av statsskuldräntor    Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Över- respdctive underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar sUtsobligationer som har ea kupongränU som över- eller understiger doi aktuella marknadsräntan vid emissionstillfallet.

Över- respektive underkurser är således nuvärdet av mellanskillnaden mellan dm kupongränU långivarm eihåller och den ränU han skulle ha fått om kupongräntan varit lika stor som maiknadsräntan. Regeringens reviderade budgetförslag baseras på att över- och underkurser redovisas mot sUtsbudgeten vid emissionstillfället, dvs. redovisningen är ut-giftsmässig i oilighet med principema för redovisning mot sUtsbudgeten.

IkbellLlS SUtsskuldrfintor

Miljarder Icronor

 

 

1994/95

1995/96

1995/96

 

 

12 min

18 min

StateskuldrEntor enligt regeringens budgetförslag

125.3

115.0

132,0

Justering för periodiserade över/undetlcuTser

-15.2

-8.9

-U.2

Justerade statsskuldrintor

110,1

106,1

120.8

För att tydliggöra den underliggande budgetutvecklingai görs ävm en kompletterande kostnadsmässig ledovisning, i vilkm nettot av över- och underkurser har fördelats ut över lånets löptid. För m utförligare beskrivning, se bilaga 1.2.


1.8  Den långsiktiga konsekvenskalkylen

Finansdepartementet har sedan ea lång tid tillbaka varje vår tagit fram en långsiktig konsdcvenskalkyl (LK), som presenterats i form av m bilaga till den reviderande finansplanen. LKrn är en beräkning som sträcker sig fem år framåt i tiden och beskriver utvecklingen av sUtms finanser under olika scenarier över den dconomiska utvecklingen fömtsatt att inga nya politiska beslut fettas. Syftet med LKrn har varierat över tidoi mm de smaste årm har det firämsU syftet varit att ligga grund för den komman­de höstens budgetarbete.

TUl följd av omläggningen firån budgetårs- till kaloiderårsbudgetering, som sker i (Kh med att budgetår 1995/96 förlängts till 18 månader, kommer inte något traditionellt budgetarbete bedrivas under höstm 1995. Arbetet med 1997 års budget inleds således först i början av 1996.

Det innebär att m LK beräknad tmder våren 1995 skulle vara alltför inaktuell för att fimgera som grund för 1996 års budgetarbete. Inför övergångm till kalenderbudgetår pågår ett utvecklingsarbete inom rege­ringskansliet för att anpassa det årliga budgetarbetet till de nya krav som nu ställs på budgetprocessen. DetU utvecklingsarbete kommer ävm att inkludera övervägande av LKrns funktion och innehåll.

7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 150. Bil. 1


75


Med anledning av vad som ovan sagts hor Finansdqwrtemaitet, ter   Prop. 1994/95:150 samråd med finansutskottet, besluUt att inte presoitera någon långsiktig    Bilaga 1 ktmsdcvenskalkyl i 1995 års reviderade finansplan.

2 Finansfullmakten

Riksdagen har bemyndigat regeringm att för budgetåret 1994/95, om arbetsmarknadsläget kräver det, enligt vissa villkor besluU om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 4 000 000 000 kronor (prop. 1993/94: ISO bil. 1, bet. 1993/94rFiU20, rskr. 1993/94r453). Regeringen har inte besIuUt om några utgifter enligt denna finansfullmakt under innevarande budgetår.

Med hänsyn till arbetsmarknadsläget anser regeringen att det behövs en finansfiillmakt som beredskap for ytterligare sysselsättningsåtgärder utöver vad som anvisats med anslag. Medel till åtgärder skall i försU hand riktas mot långtidsarbetslösa. Finansfullmaktm bör också fl användas för att tidigarelägga, utvidga eller påskynda investeringar som normalt finansieras med anslag på sUtsbudgeten. Dm bör också kunna disponeras för andra åtgärder som regeringen bedömer kan ge en omedelbar effekt på sysselsättningen.

I det nuvarande konjunkturläget är det rimligt att beloppsramen för finansfiillmakten under budgetåret 1995/96 sänks jämfört med in­nevarande budgetår. För budgetåret 1995/96 förordar regeringen m finansfiillmakt intill ett sammanlagt belopp av 2 000 miljoner kronor.

Regeringen avser att i samband med den alluttnna öveinen av budgerocessen återkomma till riksdagen beträfde dm framtida regle­ringen av finansfuUmakten.

3 Årsredovisning för staten 1993/94
3.1 Inledning

Riksrevisitmsverket (RRV) har för budgetåret 1993/94 upprätut en årsredovisning för sUten (RRV dnr 33-95-0549). Den om&ttar dels balans- och lesuluträkning för staten, dels en sammanställning av den statliga sektoms tillgångar och skulder.

Med sUtm avses i princip alla myndigheter imder regering och riksdag. Här ingår försäkringskassorna och fonder som redovisas av sUtliga myndigheter - t.ex. arbetsmarknadsfonden och lönegarantifonden - men inte Riksbankm eller AP-fonden.

Den sUtliga sektom omfettar alla sUtliga verksamheter som sUten har ett väsentligt inflytande över. Med väsentligt inflytande mmas i detU sammanhang att sUten har ea ägarandel på minst 20 procent. Stiftelser ingår inte, då de är självägande.

Principiellt kan balans- och resultaträkningama för dm juridiska personm statm jämföras med motsvarande redovisning for ea privatägd

76


juridisk person (ett företag) som har många verksamheter och arbets- Prop. 1994/95rl50 ställ«i. De sUtliga myndighetenu utgör visserligoi inte formellt m Bilaga 1 koncern, men då de har självständiga ledningar och upprättar egna redo­visningar skulle de sammantagna kunna betraktas som m sådan. Vanligoi brukar termm koncem annars användas för att beteckna m gmpp juri­diska personer, t.ex. aktiebolag, under gemensamt inflytande eller ägande.

I den av RRV sammanställda årsredovisningen skall balans- och resul-Uträkningama för sUten i princip vara konsoliderade, dvs. interna mellanhavandm mellan myndigheter skall vara eliminerade. De kallas därför i de följande "konsoliderad balansräkning' respektive "konsolide­rad resuluträkning" för sUten, trots att denna benämning normalt inte används för m redovisning avseende ea mskild juridisk person utan mdast i koncernredovisningen.

Det är försU gången som det varit möjligt att göra sammanhållna konsoliderade balans- och resultaträkningar för staten. Det innebär bl.a. att det saknas jämförelsetal för tidigare år och att den presenterade redovisningen inte i alla delar uppfyller kraven på enhetlighet och fullständighet. Trots dessa brister innebär den ett viktigt steg framåt i arbetet med att förbättra informationm om de sUtliga veiksamhetemas dconomiska resulut och ställning. Till skillnad från av RRV tidigare publicerade sUtistiska sammanställningar som benämnts årsbokslut för sUten baseras de aktuella konsoliderade balans- och resuluträkningama på av myndighetema bokförda värden enligt bokföringsförordningen.

Sammanställningen av den statliga sektoms tillgångar och skulder kan ses som ett embryo till vad som skulle kunna kallas en egoitlig "koncern­redovisning" för sUten, dvs. m konsoliderad redovisning för den sUtliga sdctom. Den omfettar emellertid inte någon resuluträkning och kan inte heller i övrigt jämställas med en utvecklad koncernredovisning. Det är dock - inte minst mot bakgnmd av debatten om sUtsskuldms storlek - av stort intresse att på detU sätt fä information om den samlade statliga sektoms förmögenhetsställning.

En årsredovisning för sUten kan fylla många syften. För det försU ger den m samlad bild av sUtens resulut och ställning. Det finns andra källor som ger liknande information, firämst sUtsbudgeten och national­räkenskaperna, men årsredovisningen har flera fördelar framför dessa. Jämfört med sUtsbudgeten ger den ea betydligt mer analytisk fram­ställning av myndighetemas och sUtois ekonomi. SUtsbudgeten omfettar dessutom inte hela sUten. Ull skillnad från nationalräkenskaperna kan åraredovisningen brytas ned på myndighetsnivå.

För det andra ger m mhetlig redovisning som kan sammanställas på olika nivåer underlag för effektivare styrning, kontroll och utvärdering. Möjlighetm att bryU ned doi ekonomiska redovisningen på operativa enheter anses ofta vara en central fömtsättning för att kunna förmedla ekonomiska krav från högsU till lägsU nivå i m oiganisation. Det brukar uttryckas som att en kravkedja skall skapas mellan organisationens alla nivåer.

77


För det tredje kan på sikt en åisredovisning för sUteo användas som    Prop. 1994/9SrlS0 underlag för analyser av olika slag. Det kan ei[enq>elvis gälla hur    Bilaga 1 intäkter, kostnader och förmögenhet påverkas av ränteutvecklingi.

3.2 Redovisningsprinciper

De konsoliderade balans- och resulUträkningama för sUtm har blivit möjliga att utarbeU genom de förändringar av myndighetemas redovis­ning som ägt mm under senare år. Från och med räkenskapsåret 1993/94 avger samtliga myndigheter balans- och resuluträkningar. Det har dock inte varit möjligt att tillänq» de nya redovisningsprinciperna fiillt ut för det aktuella räkenskapsåret.

Följande avvikelser från bokföringsförordningens generella regler kan nämnasr

     skatteuppbörd och transfereringar redovisas i huvudsak kassamässigt

     vägar och jämvägar och huvuddelen av försvarets anläggningstillgångar har inte tagits upp som tillgångar

     fordringar och skulder, respektive intäkter och kostnader inom sUten har inte kunnat elimineras fiillt ut.

Vidare har inte sUtens pensionsåUganden för kompletteringspoisioner till sUtligt anställda tagits upp som skuld då slutgiltig stälhiing inte tagits till hur dessa poster skall redovisas.

Dämtöver kan nämnas att tillgångar med svårbestämbara ekonomiska värden som nationalparker, museisamlingar och krigsmateriel inte redovisas över huvud Uget.

Vissa tillgångar som inte ingår i myndighetemas bokslut har värderats till en beräknad nukostnad. Dessa tillgångar är vägar, jämvägar, ej bokförda' försvarsanläggningar och pensionsskulder avseende sUtliga kompletteringspoisioner. Även vissa andra poster - främst sUtens innehav av aktier - har värderate till nukostnad som ett koii>lemmt till den bokföringsmässiga värderingen.

Med nukostnad avses för materiella anläggningstillgångar återanskaff-ningsvärdet minus avskrivningar och för aktier bolagms eget kapital plus 70 procent av obeskattade reserver. Nukostnaden avser att ge m bättre bild av tillgångamas och skuldemas maiknadsvärdm än de bokförda värdena.

3.3 Statens resultat, tillgångar och skulder 1993/94

I avsnitt 3.3.1 sommanfettas de konsoliderade balans- och resulUträk­ningama för sUten och i avsnitt 3.3.2 bduindlas sammanställningen av hela dm sUtliga sdctoms tillgångar och skulder.

78


3.3.1 Kbnsoliderad resultat- och balansrfikning f5r staten Prop. 1994/95rl50

Bilaga 1

Resultaträkning

ResulUträkningen visar ett kraftigt negativt resulut - tmnus 220 miljarder kronor - för budgetåret 1993/94. Även om resuluträkningm till stor del är upprättad mligt samma principer som företagens redovisningar så är det inte meningsfiillt att beräkna sådana nyckeltal som brukar användas vid traditionell räkenskapsanalys. Exempelvis är "nettomaiginali" minus 40 procent.

Det finansiella nettot utgörs i huvudsak av Riksgäldskontorets finansiella intäkter och kostnader. Riksgäldskontorets redovisning bygger på kostnadsmässiga principer och skiljer sig därmed firån den kassa­mässiga redovisningen i sUtsbudgeten. En utförligare redogörelse för redovisningm av sUtsskuldräntoma lämnas i bilaga 1.3 till denna proposition. En skillnad mot företagens redovisning är att orealiserade valutakursvinster på långfristiga lån ingår i Riksgäldskontorets resulut.

ThbeD 3.1 Resuluträkning fSr sUten 1993/94 Miljarder kronor

 

Verksamheteru Intäkter

Skatter m.m.

Avgifter m.m.

Bidrag, utbetaln. frin AP-fonden m.m.

Summa intakter

465,1 54,8 39,9

559,7

Mcrksamheteru kostnader Transfereringar och bidrag Driftkostnader Avskrivningar Sununa kostnader

531,4

141,8

18,2

691,4

bfksamhetens resultat Finansiellt netto

-131,7 -88.6

Årets resuhat

•220,2

Huvuddelm av sUtens kostnader utgörs av transfereringar. Den utan jämförelse störsU posten är ålderspoisioner. Därnäst följer skatteutjäm­ningsbidrag till kommuner, arbetslöshetsersättningar och räntebidrag. Driftkostnaderna består i huvudsak av personal- och lokalkostnader, samt krigsmateriel. En grov uppdelning av sUtens kostnader visas i Ubell 3.2.

79


IkbeU 3 J översiktlig spedfikation av statens kostnader 1993/94 Miljarder kronor


Prop. 1994/95 r 150 Bilaga 1


 


 

Ihansfereringar Diravr

- Ålderspensioner inkl. ATP

531.4

142,4

- Slcatteutjimningsbidiag till Icommuner

47.5

- Arbetelöshetseisåtuiing inkl. KAS

44,5

- Rfintebidrag m.m.

43.9

- Förtidspensioner och sjukbidrag

37,0

- Barnbidrag och bidragsförskott, m.m.

27,0

- Förildraförsikring m.m.

20,2

- Sjukvård m.m.

18,9

- Sjukpenning och rehabilitering

18,6

 

16,4

- Bidrag till Samhall. folkbildning m.m.

11.9

- Arbetsmarknadspolitiska itgsrder

11.4

- Stöd till jordbruket m.m.

9.7

- Arbetsskadeförsikring m.m.

8.8

- Studiestöd

8.2

- Stöd till Oota och Sparbanken

7.8

-Övrigt

57,2

Driftkostnader

141,8

Döravr

 

- Försvaret inkl. krigsmateriel

38,9

- SJ. Banverket och Vfigverket

20,7

• Polisen

11,0

- Riksskatteverket

6.7

- RilcsförsSkringsverket inkl. försäkringskassorna

5,4

- Övriga myndigheter

59,1

Balansräkning

Balansräkningen för sUten skall ge en bild av sUtens förmögenhetsställ-ning vid utgången av räkenskapsåret. Den 30 juni 1994 uppgick sUtens netttrförinögenhet, dvs. motsvarigheten till ett företags bokförda egna kapital, till minus 924 miljarder kronor i bokförda värdm och till minus 763 miljarder kronor vid en värdering till nukostnad.

Därtill hade sUtm garantiåtaganden för kapitalskulder på 161 miljarder kronor. Statens balansräkning i sammandrag visas i Ubell 3.3.


80


IkbeUSJ Balansräkning gr staten per 1994-06-30              Prop. 1994/95rl50

Miljarder kronor                                                                         gjj

 

 

Bokförda

Beriknad

 

virden

nukostnad

Omsittningstillgingar m.m. Fmonsiella anläggningstillgingar Jimvågar, vägar Övriga anläggningstillgingar

109,3 225,1

63.6

110,5

360,6

114,9

93,9

Summa tillgångar

398,0

679,9

Kortfristiga skulder m.m. Avsatt till pensioner Långfristiga skulder Nettoförmögenhet (eget kapital) varav:

- irets resultat

131.6

1190.i -923.7

(-220.2)

131,6

73.1

1237,7

-762,5

Summa skulder och eget kapital

398,0

679,9

Garantiitaganden

161.2

 


De konsoliderade balans- och resulUträkningama för sUtm räkenskaps­året 1993/94 visar samman&ttningsvis att sUtens finansiella ställning är mycket svag. Resuluträkningm visar ett stort imderskott och balans-räkmngm ea kraftigt negativ nettoförmögenhet. Därmed bekräftas i allt väsentligt dm bild av statens finanser som framkommer i sutsbudgetens och nationalbudgetens ut&llsrapportering. En rapportering enligt bokföringsmässiga principer kan således inte förändra bedömningm av det sUtsfinansiella läget. Tvärtom stärker dea slutsatm att m fortsatt stram finanspolitik är nödvändig.

3.3.2 Statliga sektoms tillgångar och skulder

I sammanställningen över den sUtliga sektoms tillgångar och skulder ingår varje verksamhets tillgångar och skulder med så stor del som motsvarar statms ägarandel.

Den sUtliga sdctoms sammanlagda förmögenhet framgår av tabell 3.4. Ävm om till atatea adderas sUtliga bolags, Riksbankois och AP-fondms förmögmheter kvarstår för år 1993 ea nettoskuld på 251 miljarder kronor vid en bokföringsmässig värdering och ea nettoskuld på 228 miljarder kronor vid ea nukostnadsvärdering.

Mellan årm 1992 och 1993 minskade den sUtliga sdctoms bokförings­mässiga nettoförmögenhet med omkring 200 miljarder kronor. SUten (myndighetenu) svarade för mer än hela denna förmögenhetsminskning medan övriga delar av den sUtliga sdctom tillsammans redovisar ea ökning.


81


Ikbell 3.4 Den statliga sektorns fSrmSgenhet (egna kapital) vid utgången av året    Prop. 1994/95r 150
MUjarder kionor
                                                                         gyg j

 

 

1992

1993

BokfSrda värden

 

 

Staten (myndigheter)

-692

-924

Statliga bolag exkl. finansinstitut

73

88

Statliga finansinstitut

26

41

Riksbanken

64

83

AP-fonden

507

534

Eliminering av interna poster (ej fullstindig)

-42

-58

IbtaK

-49

-251

Nukostrutd

 

 

Ibtalt

 

-228

Sammanställningens uppgifter om den sUtliga sdctoms nettoförmögen­het bör av flera skäl tolkas med försiktighet.

För det försU är värderingen av flera av de sUtliga tillgångarna osäker. Det gäller särskilt de beräknade värdena för vägar, jämvägar m.m. Värderingm av skulderna är däremot betydligt säkrare och grundas i huvudsak på marknadsnoteringar. Vidare baseras sammanställningen på årsedovisningar som grundas på något olika redovisningsprinciper och avser olika räkenskapsperioder. Uppgiftema för sUtm avser budgetår medan redovisningarna för bolagen. Riksbanken och AP-fonden avser kalmderår.

För det andra är flera av tillgångarna till stor del reserverade för särskilda ändamål. Riksbankens förmögenhet är exempelvis m nödvändig fömtsättning för penning- och valuUpolitiken. Den kan därför inte tas i anspråk för att amortera sUtens skulder. Delar av ränteinkomsterna kan dock eventuellt användas fÖr att betala räntoma på dessa skulder. Av särskilt intresse i detU sammanhang är AP-fondens förmögenhet. Ett synsätt är att dessa tillgångar avser gjorda pensionsåtagandoi på liknande sätt som livförsäkringsbolagens tillgångar svarar för gjorda poisionsutfäs-telser. AP-fandens medel skulle då inte vara tillgängliga för att reducera sUtens skuldsättning eller räntekostnader. Ett annat synsätt är att ATP-systemet Sr ett s.k. fördelningssystem som bara behöver m mindre förmögmhet som buffert för oväntade variationer i poisionsutbetal-ningama. De överskjutande tillgångarna skulle oiligt detU altemativa synsätt kunna användas för att reducera sUtsskulden. Det kan nämnas att gjorda utfästelser inom ATP-systemet motsvarar en aktuariemässigt beräknad pensionsskuld på omkring 4 QOO miljarder kronor.

För det tredje hävdas ibland att vissa sUtliga tillgångar som inte kan avyttras bör tas upp som förmögenhet, exempelvis konstskatter. Sådana tillgångar kan vaiken användas för att beUla räntor eller amortera sUtens skulder och bör därför inte ingå i m redovisning av sUtens nettoförmö­genhet.

Slutsatsm är att uppgifter om den sUtliga sdctoms nettoförmögenhet kan ge en alltför positiv bild av sUtsskuldsituationm - trots att netto-

82


förmögmheten är kraftigt negativ. Delar av tillgångarna är inte till-   Prop. 1994/95rl50 gängliga för att reducera sUtsskulden och ger inte heller avkastning som   Bilaga 1 kan användas för räntebetalningar. Mycket talar därför för att analyser av sUtrais skuldsättning bör U sin utgångspunkt i sUtsskuldoi och att kvittning mot olika tillgångar bör ske i mdast begränsad om&ttning.

4 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

4.1 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser 1994

RRV granskar och avger revisionsberättelser för myndigheter, stiftelser, bolag och andra oiganisationer.

Innevarande budgetår har RRV uttalat sig om drygt 400 oiganisationer. RRVrs revision har resulterat i 31 revisionsberättelser med invändning, varav 29 avser myndigheter, en avser ett bolag och m avser m kyrklig organisation. AnUlet revisionsberättelser med invändningar har ökat något i förhållande till föregående år. Ävm antalet revisionsrapporter till styrelserna har ökat.

Regeringskansliete revisionskontor gör motsvarande årlig revision av dqwrtementen (inkl. utrikesförvaltningen), regeringskansliets förvalt­ningskontor, RRV och Svenska institutet. Revisionskontorets granskning har inte föranlett någon invändning.

I budgetpropositionen (prop. 1994/95r 100 bil. 1) redogjorde regeringen koitfettat för RRVrs rapport från år 1994 om resulutet av revisionen och det dconomiadministrativa läget. Vidare anmäldes att regeringen skulle åteikomma i koiiq>letteringspropositionm med m närmare redovisning av vilka åtgärder som vidtas med anledning av att RRV lämnat revisions­berättelse med invändning eller på andra grunder visat på förhåUanden som bör åtgärdas.

En självklar utgångspunkt för regeringens beredning är att bristfällig eller ineiictiv användning och redovisning av sUtliga medel inte kan occteras. Att erhålla revisionsberättelse med invändning är allvarligt då det riskerar att leda tiU att skattebetalarnas förtromde för statsför­valtningen minskar. Dm aning av antalet invändningar som skett de senaste två årm måste brytas. Rering«i fömtsätter härvid att ansvariga st3rrelser och chefer för de sUtliga myndighetema, bolagm och stiftelser­na gör sitt yttetstA för att tillse detU.

Regeringai bedömer att de åtgärder som redovisas i det följande bör medföra att grunderna för de brister som revisionm identifierat undan­röjs. Redovisningen har strukturerats efter olika problemområden. Regeringms bedömning och åtgärder med anledning av RRVrs iakttagel­ser inom Utbildningsdepartemoitets område redovisas emellertid i ett s>arat avsnitt, bl.a. i syfte att ge plats for ea uppföljning sv vissa av de problem som uppmärksammades inom detU område vid 1993 års revision.

83


Åfgärder med anledning av att RRV påvisat brister av mer principiell   Prop. 1994/95r 150
natur
                                                                                            Bilaga 1

Frågor av generell karaktär

RRVrs revision har visat att flertalet myndigheter har haft svårt att relatera resultatet av verksamheten till verksamhetsmål och att koppla sanunan den dconomiska redovisningen med redovisningen av verksam­heten. ResulUtstymingen fömtsätter aU resulutet bedöms i förhållande till uppsatU mål. Regeringm anser att både målformuleringar och bedöm­ningen av resulutet i förhållande till målen måste förbättras. En inter-departemental aibetsgmpp har i februari 1995 lagt fram förslag till åtgärder för att stärka genomförandet av resulutstymingm (Ds 1995r6). I nqjporten hor bl.a. de problem som RRV visat på uppmärksammats. Arbetsgruppens förslag bereds för närvarande inom Finaiisdq)artementet (dnr Fi95/1458). Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 1995 med en redovisning av de åtgärder som vidtas för att resulUtstyr-ningm skall fimgera fiillt ut.

RRV har vidare uppmärksanunat problem som följer av bristande jäm-förbarhet i resultatiirformation för myndigheter som hor samma veiksam-hetsuppdrag men där central myndighet saknas. Regeringen vill, mot bakgrund av verkets iakttagelse, understryka att m fömtsättning för sUtsmaktemas möjligheter att bedöma resulutet inom olika sektorer är att berörda niyndigheters redovisningar är baserade på samma grunder och har ett enhetligt informationsinnehåll. Inom universitete- och hög­skoleområdet och länsstyrelseområdet pågår ett utvecklingsarbete för att öka jämförbaiheten mellan ndigheter med samma verksamhetsuppdrag. Regeringen kommer att följa utvecklingsarbetet och verka för att möjlig­hetema till jämförbarhet och därmed till rättvisande tolkning av in­formationen tillgodoses inom dessa och andra berörda områdm.

Vidare har RRV uppmärksammat att omläggningen till nyaftnansiella styrmetoder dcapar vissa problem inom kapitalfÖrsörjningsområdet vad gäller bristande regeldterlevnad vid myndighetema. Det gäller bl.a. tillämpning av bestämmelserna om att U upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera anläggningstillgångar och att administrera såväl räntebelag-da som icke läntebelagda medel. Flera myndigheter, särskilt de mindre myndigheterna, uppfiittar regelveiket om kapitalförsörjning och redovis­ning som betungande i förhållande till dm verksamhet som bedrivs.

Utgångspunktm för den nya finansiella stymingm har varit att tydliggöra ansvaret för samtliga kostnader i dm verksamhet som orsakat kostnadema, att skw fömtsättningar för rationella investeringsbeslut samt att kunna f& m fiiUgod återredovisning av medelsanvändningen och dm dccMiomiska ställningen i sUtm. Mot dmna bakgrund kommer regeringen att vara restriktiv med förändringar av regelverket. Emellertid slull naturligtvis reglerna utformas så enkelt som möjligt för att underlätta en ändamålsenlig tillämpning. En löpande översyn av bintliga förordningar inom området görs av Finansdepartemitet. Ofta torde det dock  handla  om verksamhetsföreskrifter  liksom kompetenshöjande

84


insatser för att undanröja brister. RRV goiomför för närvarande m över-    Prop. 1994/95 r 150

syn av bl.a. kapitalförsörjningsbestämmelsema för att pröva om mtiner    Bilaga 1

som av myndighetenu uppfettas som krångliga kan ändras eller om andra

åtgärder kan vidtas utan att fekten av de finansiella styrmetoderna

minskas. I övrigt utgår regeringoi från att de åtgärder som bl.a. RRV

kan vidU goiom utvecklade föreskrifter, råd och stöd undanröjer de

påvisade problemoi.

RRVrs granskning har föranlett verket att rekommoidera att affärsver­kens redovisning av leasingåtaganden förbättras. Regeringen vill under­stryka vikten av m god och rättvisande redovisning av de ekonomiska förpliktelser som är förknippade med den sUtliga verksamheten. Sedan RRV avgav sin nqjport har de principer som skall gälla för hur leasing­åtaganden skall redovisas klarlagts g«iom att kompletteringar till före­skrifterna till bokföringsförordningen har besluUts av RRV. Regeringen utgår fiån att de brister som RRV idmtifierat därmed undanröjs.

RRV har vidare konsUterat att affärsveikms rätt att ingå leasingavtal bör förtydligas. Det finns också, mligt RRV, behov av att för affärsver­ken förtydliga avkastningskraven samt att se över styrelsemas samman­sättning. Dessa rdcommmdationer avser principfirågor som rör dea när­mare utformningen av sUtens styrning av affärsdrivande verksamhet, vilka är relevanU inte bara för affärsverken utan även för bolag och andra sUtliga eller sUtligt ägda affärsdrivande oigan. Regeringen avser att göra m översyn av styrningen av affärsdrivande versomhet och därvid beakta det underlag som tagits fram. Regeringen avser dock inte, som RRV föreslår, att nu ompröva behovet av affärsveiksformm som sådan.

RRV har ivea påtalat att det kan finnas skäl att samordna frågor som rör statens ägande av bolag inom m coitral funktion i regeringskansliet. Regeringm delar RRVrs upp&ttning att det är angeläget att dm ägarstyming av bolag som utövas inom de olika dartemmtsområdema är samordnad. I syfte att utveckla ägarstyming«i och öka somordningm i beredning och beslut i ägarfrågor inom regeringskansliet har m in-terdepartemmtal rrensgrupp bildate vilkm inlett m översyn av dessa fiågor. Sedan översynm har slutförts, planerar regeringm att till höstoi redovisa resulutet för riksdagen.

Verket hor vidare pdcat på att det föreligger oklarheter humvida regeringois godkännande erfordras för samtliga typer av privatiseringar. RRV idrommoiderar att regeringen regelmässigt bör besluU i frågor som innebär ovhändande av väsentUga tillgångar eller verksamheter t.ex. i form av försäljning eller överlåtelse förknippat med avtal att återköpa tjänster. RRVrs påpdcande rör frågor som behandlas bl.a. i betänkandet om statliga niyndigheters avtal (SOU 1994r 136). Förslaget har remissbe-handlats och är för närvarande föremål för beredning inom Finansde­partementet (dnr Fi94/3530). Regeringen avser vidare att uppdra åt m särskild utredare att närmare överväga bdiovet av att giom lag stärka dm rättsliga regleringm av budgetprocessen och hur m sådan lag skulle kunna utformas. Frågan om tydliggörande av kontmsfördelning när det gäller beslut om överlåtelse av statliga tillgångar (och skulder) mellan riksdag, regering och myndighet avses att ingå i utredarms uppdrag.

85


 


Myndighetemas interhkontroU uppvisar enligt RRV fort&rande klara    Prop. 1994/95r 150 brister. Som redovisats för riksdagm i årets budgeroposition anser    Bilaga 1 regeringen att detU fölhållande är oaccepUbelt. Regering«i avser bl.a. att genom förordning besluU om striktare krav på införande av intem revision vid de statliga myndigheterna. Förordningm skall träda i kraft den 1 juli 1995.

I sammanhanget kan nSmnas att regeringen ävm uppmärksammat RRVrs iakttagelse att det finns anledning att säiskilt prioritera kontroll-fiinktioner inom transfererings- och uppbördsmyndigheter och -system fÖr att på ett bättre sätt tillvaraU det sUtsfinansiella intresset. En allmänt svag myndighetsbevakning av sUtens ekonomiska intressen liksom system som riskerar att leda till bidragsfusk och annat undandragande av sUtliga medel kan inte accepteras. Regeringm vill peka på att avsikten med införandet av intem revision är att höja kvalitetm på myndigheternas egm kontroll av bl.a. medelshanteringm. Vidare genomför RRV för närvarande, på regeringens uppdrag, m kartläggning av fördcomsten av fiisk med förmåner och bidrag av såväl social karaktär (i försU hand socialförsäkringen) som vad gäller arbetslöshetsersättning och kontant arbetsmarknadsstöd. Syftet är att kartlägga fiiskets omfiittning och karaktär. Svagheter i regelsystem och dess tillämpning skall analyseras. Det finns, enligt regeringen, ett behov av att mer tematiskt gå igenom samtliga berörda regelsystem och deras handläggning för att pröva balan­sen mellan medboigamas rättigheter och deras skyldigheter gmtemot det allmänna, hur sUtens åtagande inom respektive område formulerats och hur sUtms möjligheter till kontroll tillgodosetts. Regeringens åtgärder kommer att bero bl.a. på resulUten av RRVrs pågående utredning.

RRV pekar i sin årliga rapport också på bdiovet av en effektivisering av myndigheternas informationsförsörjning och användning av itor-mationsteknik. Regeringen delar RRVrs bedömning.

I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94rl00 bil. 1 och bil. 8) underströk dea dåvarande regeringen den offentliga sdctoms roll i utveck­lingen av en eldctronisk infrastruktur för informationsförsörjning. Som utgångspunkt för det fortsatU arbetet angavs också vissa riktlinjer för förvaltningms informationsförsörjning. En uppföljning gjordes i årets budgeroposition (bil. 8) där regeringen redovisade inriktningen av ett program för att fömya den offentliga förvaltningen giom ökad använd­ning av informationstdcnik. Programmet syftar till att utveckla gemoi-samma strategier och stödja er&rmhetsutbyte mellan sUtliga myndighe­ter, kommuner och landsting.

RRV har pdcat på behovet av att förenkla och förtydliga gällande för-fettningar som rör bisysslor. DetU gäller särskilt ansvarsfördelningrai för uppföljning och kontroll av de anställdas bisysslor. Enligt RRVrs mming bör ett regelsystem övervägas som ger aibetsgivarm rätt att kräva att samtliga bisysslor inrapporteras.

Frågan om bisysslor har nyligm behandlats i propositionen En ändrad lagstiftning för sUtsanställda m.fl. (prop. 1993/94r65, bet. 1993/94r AU16, rskr. 1993/94r257). Något behov av ändringar i bl.a. reglerna om s.k.   förtromdeskadliga bisysslor ansågs därvid inte föreligga utan

86


 


reglema fördes i sak oförändrade över till dm nya lagm (1994r260) om   Prop- 1994/95rl50 oftotlig anställmng. Regeringoi kommer emellertid, mot bakgrund av    Bilaga 1 bl.a.   RRVrs   iakttagelser  inom  universitete-   och  högskoleområdet, överväga om veikete förslag i firåga om handläggningen om bisysslor bör leda till några förändringar på sikt.

Vissa frågor inom några departementsområden

Inom Miljödepartementets område har, liksom förra året, inte någon myndighet fått revisionberättelse med invändning. Den ekonomiadmini­strativa koiiq>et»isen vid de granskade ndighetema är dock skiftande. Några av myndigheterna ligger långt framme beträffende dconomistyr-ning, värderingsfrågor och budgetuppföljning. Bland dessa nämns särskilt SUtens lantmäteriverk och Centralnämndm för fiistighetsdaU. Regeringen anser att myndigheterna inom området generellt bör arbeU vidare med att konkretisera sina veiksamhetemål och att utveckla presUtions- och kvalitetemått. Ett exempel härpå är det arbete som har bedrivite i en arl>etegmpp med företrädare för SUtens naturvårdsverk, Miljödqurte-mmtet, Finansdq>aitemmtet och Riksrevisitmsverket. Aibetegmppoi har aibetat med att göra veiksamhetemåloi för Naturvårdsverket mera ändamålsenliga, konkreU och mätbara.

Inom Kulturdepartementets område har RRV bl.a. uppmärksammat brister i den interna kontrollen, stymingm och uppföljningm, dock ej så grava att de föranlett revisionsberättelse med invändning. Departementet har som ett led i dialogen om mål- och resulUtetymingen, anordnat seminarier för myndighetema och institutionerna för att tydliggöra redovisningskroven infÖr den fördjupade anslagsframställningen 1996 samt för att bereda veiksamhetemål m.m. infÖr regleringsbrevet 1995/96.

RRV har i sin årliga rapport avseende Försvarsdepartementets område bl.a. påpdcat att myndighetemas resulutredovisningar uppvisar brister i fölhållande till regeringens krav. Det är av niycket stor vikt att myndig­hetemas verksamhet går att bedöma på ett rättvisande sätt. ResulUtredo-visningama har en nyckelroll i detU sammanhang. Som ett led i att ut­veckla resulutredovisningama så att de motsvarar regeringois krav aviserade regeringm i budgetpropositionm (prop. 1994/95r 100 bil. 5) en konferms för ekonomiansvarig personal inom Försvarsdepartemmtete område. Konferensoi goiomförs i två eUpper under varm 1995. Vidare har hanteringm av förskott inom Försvarsmaktm lyfts fram i RRVrs n4>port. Regeringen har uppmäiksammat problemet redan i årete budgeroposition (prop. 1994/95rl00 bil. 6 s.99). Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet med utgångspunktm att de kostnader som fidler på sUten vid föiskottegivning skall beaktas till fiillo.

I juni bildades stiftelsm Riskcentmm. Stiftare var Handelskammarm i Värmland och Karlstad kommim. Enligt stadgarna är Länsstyrelsm i Värmlands län, SUtms Räddningsverk och Högskolan i Karlstad representerade i styrelsen för Riskcentmm. RRV anser att Länsstyrelsen och Räddningsverket genom sitt mgagemang kringgår sUtemaktemas i

87


 


olika sammanhang uttalade restriktioner rörande stiftelser. Regeringm har    Prop. 1994/95r 150
för avsikt att följa frågan.
                                                        Bilaga 1

Även inom Näringsdepartementets område har arbetet med att utveckla resultatdialogm med myndigheterna givite hög prioritet vilket resulterat i kDnq)etensutveckIingsinsatser för handläggare, projektlagd verksamhet och närmare och tätare dialog med myndigheterna, främst med avseende på regleringsbrev och årsredovisningar. Departementet kommer att ge särskild prioritet åt resulutredovisningama inför näsU årsredovisnings-tillfäUe.

Vad beträffer socialförsäkringsadministrationm inom Socialdepar­tementets område anser regeringen att det finns anledning att skärpa kraven på resulUtetyming och på tillsynen över hur reglema tillämpas och utvecklas. Som anförs i årete budgetproposition skall en översyn av socialförsäkringsadministrationen göras. Ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder och insatser för att begränsa behovet av ersättning vid sjukdom och handikapp har gett socialförsäkringsverksamheten en mer sammansatt karaktär. Härtill kommer de generella kravm på uppfölj­ning och utvärdering. Översynm utförs bl.a. mot bakgrund härav.

Vidare anser RRV att försöken att styra missbrukarvården genom riktade statsbidrag inte varit lyckosamma. Det har inte bidragit till att stimulera öppna vårdinsatser i den om&ttning som önskate. Som framgår i Socialdqurtementete bilaga i denna proposition föreslår regeringm att huvuddeloi av sUtebidraget till missbrukar- och ungdomsvård läggs in i det nya utjämningsbidraget till kommunema. För att behålla möjligheten att påverka utvecklingen inom dessa vårdområden föreslås att de särskilda utvecklingsmedlen finns kvar. Dessa bör disponeras av länsstyrelsema i form av riktade bidrag till sådana verksamheter som bedöms behöva utvecklas.

I RRVrs årliga rq)port avsemde Jordbruksdepartementets område föreslår verket »tt det bör prövas om inte länU skall utgå på belopp som bidragsmottagare felaktigt erhållit. RRV har konsUterat att återkrov på felaktigt utbetalda bidrag mdast avser kapitalbeloppet och att bidragsmot­tagare därför räntefritt kan förfoga över felaktigt eihållna belopp ea längre tid. Regeringen har tagit &sU på RRVrs synpunkter och för nu in regler om ränta i samtliga nya förfettningstexter avseende bidragsutbe­talningar.

Inom Justitiedepartementets område har RRV uppmärksammat regeringen på att bristm på helhetssyn och samordning inom rättsväsen­det kan medföra risk för ineffektiv styrning och bristfälligt resursut­nyttjande. Sett utifirån ett öveigripande perspdctiv är det, mligt RRV, möjligt att betraku delar av rättsväsmdet som ett produktionssystem. I detU system handläggs ärmden från brottsannulan till verkställande av påföljd. För att rättsväsmdet skall fungera fektivt i de enskilda stegm i dmna process krävs, mligt RRV, m helhetssyn på dm administrativa stymingen.

I sammanhanget kan noteras att regeringen tillsatt m utredning med uppgift att U fiam en samlad resulutredovisning för det kriminalpolitiska området. Ett syfte med en sådan resulutredovisning är att dm skall

88


 


kunna ge ett bättre underlag för bedömningen av vilka insatser som ger   Prop. 1994/95r 150
bäst resulut i föihållonde till de kriminalpolitiska malm.
   Bilaga 1

Inom Arbetsmarknadsdepartementets område har RRV i sin årliga rapport uppmärksammat regeringen på bdiovet av åtgärder för styrning och iq>pföljniiig vid Invandrarverket. Regeringen kommer att U ställning till eventueUa åtgärder när resulutet av RRVrs pågående huvudstudie av Invandrarverkete onomi- och resulUtetyming föreligger. RRV har även i vissa fidl ifirågasatt Invandrarverkete tillämpning av långa uppsägnings­tider och avtal om avgångsvederlag. Regeringm fömtsätter att Invand­rarverket följer de gmerella anvisningar som gäller för sUtliga ndig-heter.

Regeringens åtgärder med anledning av revisionsberättelser med invändning

Invändningar med anledning av att resultatredovisning saknats eller varit bristfällig

RRV har lämnat invändning i revisionsberättelsen över Statens arbets-givarveHcs (numera Arbetegivarverket, AgV) årsredovisning. Enligt RRV har gällande regler och vedertagen praxis för den finansiella redovis­ningm i många &11 inte följte. ResulUtredovisningm ger inte en full­ständig bild av verkete mål och slutpresUtioner. RRVrs bedömning skall ses mot bakgrund av att det är tredje året som SUtens arbetegivarverk upprätut resultatredovisning.

AgVrs styrelse har inkommit till regeringen med m skrivelse där man redovisar vilka åtgärder som har vidtagite och vilka anmärkningar som är föremål för åtgärder med anledning av RRVrs revisionsberättelse. Regeringen konsUterade redan i budgetpropositionm att kritik rikUte, att regeringm instämmer i kritiken och att bristema skall tas upp i m dialog med AgVrs ledning.

Regering»! konstaterade vidare att AgVrs nya och delvis unika oiga­nisation ställer särskilda krav på resulutredovisningm. Regeringm avser att diskutera denna firåga med AgVrs ledning och i sammanhanget försäkra sig om att sUtemaktemas bdiov av resultatinformation till­godoses. Efter avslutade didnissioner med AgV, och efter ea utvärdering «v de åtgärder som myndigheten vidUgit, kommer regeringm att U ställning till evmtuellt ytterligare åtgärder.

Försvarets forskningsanstalt har inte redovisat veiksamhetemål för de olika verksamhetegrenama och har inte heller på ett tillfredsställande sätt redovisat hur resulutet har utvecklate per veiksamhetegrm. Inför innevarande budgetår har regeringoi besluUt om verfcsamhetegrmar och överlåtit åt myndigheten att själv besluU om verksamhetemål. Mot denna bakgrund utgår regeringm från att resultatredovisningen från och med nu kommer att uppfylla ställda krav på resulutinformation. Regeringm avser att i regleringsbrev för näsU budgetår fiistetälla såväl veiksamhetegrenar som veiksamhetemål för myndighetm.

89


 


Riksförsäkringsverket (RFV) har fltt invändning på grund av att    Prop- 1994/95rl50 resulutredovisningm saknar väsmtlig information vad avser analys av    Bilaga 1 resultat i förhållande till målen, väsentliga slutprestationer och kvaliteti i slutpresUtionema. I övrigt har årsredovisningen bedömte rättvisande.

Regeringi anser att RRVrs invändningar är av sådan art att skynd­samma åtgärder krävs för att föibättra resulutredovisningm. Ett utveck­lingsarbete i detU syfte bedrivs fÖr närvarande i samarbete mellan SocialdqNUlemaitet, RRV och RFV. Regeringm avser också att ange verksamhetemål och indelning i verksamhetegrenar för näsU budgetår i regleringsbrevet. Enligt RFV har samarbetet med försäkringskassorna utökate för att föibättra utformningen av den gemmomma delen av resulutredovisningm. Inom RFV pågår vidare särskilda utbildnings­aktiviteter kring årsredovisningen. Avsikten är att kommande resulut-ledovisningar i betydligt högre uteträckning skall analysera försäk-ringsutgiftema, redovisa det resulut som socialförsäkringsadministra­tionen presterat jämte innehålla m analys av resuIUten i förhållande till målen, väsentliga slutpresUtioner och kvalitet. Vidare skall resulutet av RFVrs egen verksamhet tydligare framgå. Regeringen följer utvecklingm och förväntar sig att resulutredovisningama framdeles kommer att motsvara regeringens krav.

Invändningar med anledning av otillfredsställande ekonomiadministration vid större ombildningar av myndigheters verksamhet

Fortifikationsförvaltningens resulutredovisning uppfyller inte ställda krav. Vidare har kreditramen överskridite med 31,7 miljoner kronor vilket be-lasUt sUtsverkete checkräkning utan regeringens medgivande. Myndig­heten har varit föremål för omstruktureringsåtgärder i samband med att Fortifikationsförvaltningens avvecklades och Foitifikationsverket i stället inrättades vilket torde ha föranlett m del av bristema. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 givit Fortifikationsverket i uppdrag att lämna förslag till förbättrad resulutredovisning. Ett förslag har lämnate från veiket. Förslaget visar att ett utvecklingsarbete pågår inom vericet och att resulut kommer att redovisas i årsredovisningm för innevarande budgetår. Regeringen avser dessutom att återkomma i frågan i regleringsbrevet. När det gäller överskridandet av kreditramm, som nu mligt ett yttrande från ndighetm har reglerate, har myndighetois rutiner förbättrats. Regeringm avser att hålla sig noga informerad om utvecklingm.

RRV har vidare lämnat revisionsberättelse med invändning för den fömtvarande Militärhögskolan för dels bristfällig redovisning av anlägg­ningstillgångar, dels för missvisande redovisning av lån upptagna i Riks­gäldskontoret. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret har f&tt invändning för felaktig fekturering samt att årete resulut inte är rättvisande redovisat. RRV har också lämnat invändning för Civilbefälhavaren i nedre Norrland for handläggningm i ett särskilt förvaltningsärmde rörande ersättning för förlust vid avyttring av bostads-

90


 


lätt. Myndigheten avvecklades vid budgetårete slut och ansvaret övergick    Prop. 1994/95:150 till doi nya myndigheten Civilbälhavama i norra civilområdet. Myndig-    Bilaga 1 hetema har till rringm redovisat vilka åtgärder som vidtagits, bl.a. pågår ett aibete med att förbättra de dconomiadministrativa ratinema. Regeringm bedömer de redovisade åtgärdema som adekvaU varför inga åtgärder för närvarande vidtas från regeringrais sida.

Invändningar med anledning av allvarliga brister i förvaltning eller redovisning

RRV bedömer att Fiskeriverkets årsredovisning inte i allt väsentligt är rättvisande. Revisorerna konsUterar bl.a. att vissa kostnader och intäkter inte är rätt periodiserade och att vissa projektmedel bokförts felaktigt. Ärmdet har behandlate i årete budgetproposition (prop. 1994/95r 100 bil.

1).

Fiskeriveiket har i ett yttrande till regeringen bl.a. fiamfört att verket avser att förstärka den ekonomiadministrativa koiiq>etensai för att föibättra redovisnings- och bokslutemtinema. Regeringi bedömer att RRVrs invändningar är av sådan art att åtgärder snarast bör vidtas. Rege-ringoi har mot denna bakgrund den 30 mars 1995 gett Fiskeriverket i uppdrag att smast d«i 2 maj 1995 redovisa vilka åtgärder som veiket vid­tagit för att undanröja bristema som legat till gnmd för revisionsanmärk-ningama.

Tullverket har f&tt revisionsberättelse med invändning avseende l\illveikete sätt att sköU uppbördsuppföljningm och uppbördsbevak-ningm. I revisionsrapporten har RRV påvisat stora dterslningar i överlämnandet av för&Una fordringar till kronofogdendigheten och även vad gäller anmälan till konkursförvaltare. Förseningarna innebär att det finns stor risk att skattemyndigheten gör utbetalningar till företag och privatpersoner trote att dessa har skulder till T\illveiket. RRV är kritisk till IViUveikete interna kontroll avseende bevakning av uppbördsfordring­ar.

RRV påtalar vidare brister i tulldatasystemet, som lett till att upp-dcattningsvis 1,9 miljarder kronor inte avräknate löpande mot inkomsttit­lar på sUtebudgetoi.

IVillveikete styrelse har inkommit till regeringoi med ea skrivelse där man redovisar de åtgärder som vidtagite eller som avses att vidtas med anledning av RRVrs revisionsberättelse. TUllverket instämmer i allt väsentligt i RRVrs kritik och redovisar ett åtgärdsprogram för att komma till rätU med påtalade brister.

Regeringm vill poängtera vikten av att T\illveiket snabbt kommer till rätU med av RRV påtalade brister så att invändningarna som riktas mot verket för budgetåret 1993/94 är undanröjda för budgetåret 1994/95. Utöver de åtgärder 'I\illverket redovisat skall veiket snarast slå fest dels en tidsplan för arbetet med att utveckla tulldatasystemet och med att skapa ett ftmgerande systemstöd i uppbördsbevakningm, dels doi närmare utformningoi av samarbetet med Kronofbgdemyndighetoi och


8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 150. Bit. 1


91


Riksskottevericet i syfte att effektivisen överlämnandet av förfellna    Prop. 1994/95rl50
fordringar till Kronofogdemyndigheten.
                                Bilaga 1

Beredningen för intemationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) har fått invändning i revisionsberätteism på gmnd av att vissa uppgifter i balansräkningm inte kan styikas. Myndigheten har av RRV rekommm-derate att se över sina mtiner i syfte att åtgärda bristema. Myndighetoi har anmält att den skall upprätte ett provbokslut per den 31 mars 1995. Regeringen avser att U del av detU och vidU de åtgärder som behövs för att försäkra sig om ett nöjaktigt resulut. Nordiska afirikainstitutets årsre­dovisning har bdiinnite missvisande vilket har lett till att RRV har lämnat revisionsberättelse med invändning. RRV påtalade bl.a. behovet av stärkt ekonomiadministrativ konq>etens i syfte att undvika framtida missvisande redovisningar. Institutet har till följd därav tagit hjälp av Konunarkollegi-et för att utaibeU nya mtiner. Vidare har institutet upprätut provbokslut vilket för närvarande granskas av RRV. Regeringi ser positivt på de vidUgna åtgärdema och utgår från att problemm skall vara åtgärdade till näsU åisredovisning.

RRV har i revisionsberättelsen för polisväsendet lämnat invändning med anledning av brister i den ekonomiska förvaltningen på koncemnivå. Betydande felvärderingar har gjorts av poster i balansräkningen liksom att det föreligger bristande jämförbaihet mellan uppgiftema i årsredovis­ningm. Vidare saknas redovisning av ut&U på de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot. Anslagsredovisningen är också inte helt rättvisande då anskafMngar av investeringar felaktigt har finansierate med anslagsmedel istället för med lån. Bristema beror, oiligt RRV, i huvudsak på för låg redovisningskompetens på den caitrola nivån. Riks­polisstyrelsen (RPS) redovisade till regeringai i december 1994 utveck­lingen av den dconomiadministretiva konq>etensen och ea åtgäidsplan for att komma tiUrätU med bristema på central nivå, bl.a. skall ytterligare ekonomer rdcryteras till redovisningssdctionen.

Regeringen har i planeringsdirektiv för polisväsendet avsemde verk­samheten under budgetåret 1995/96 m.m. uttalat att det är av ytteisU vikt att RPS fiiUföljer de åtgärder som RPS har åtagit sig att vidU för att komma till rätU med bristema.

Även Kriminalvårdsverket har f&tt revisionsberättelse med invändningar med anledning av brister i redovisningen, dels av intäkter och inbetal­ningar, dels av mervärdesskatt och lönekostnadspålägg samt att kund­fordringar inte har bevakate enligt gällande regler. DetU har bl.a. lett till vissa ränteförluster. Vidare har det fördcommit att anskafftiingar av investeringar har finansierate med anslagsmedel i stället för med lån, vilket lett till ea felaktig belastning av anslaget. Regeringoi anser att RRVrs invändningar är allvarliga och att de skyndsamt bör åtgärdas. Regeringen har därför i planeringsdirektiv för kriminalvården avsemde veiksamhetm under budgetåret 1995/96 angett att kriminalvårdsverket under budgetåret skall ha åtgärdat de grunder som orsakat revisions-anmärlmingen-

RRV har i revisionsberättelsen för Statens institutionsstyrelse (SiS) haft invändningar mot årsredovisningen som RRV inte anser vara tillförlitlig

92


 


i väsentliga avseenden.  Bristema utgörs bl.a. av att uppgiftema i    Prop. 1994/95:150 balansräkningm om iq)ptagna inventarier och anläggningstillgångar inte    Bilaga 1 kan  styikas.   Vidare  är bokföriagsunderlaget  liksom  dm  löpande bokföringoi bristfällig. Även inbetalningar till RFV avsemde löndcost-nadspålägg hor gjorts med fel belopp och inbetalate för sent.

Regeringen anser att RRVrs anmärkningar måste tas på stort allvar, ivea om m del av bristema föranlette av initiala problem. Socialdeparte­mentet har med anledning av RRVrs iakttagelser haft ett flertal över­läggningar med myndighetens ledning. Även RRV har medverkat som stöd i arbetet att föibättra de ekonomiska och administrativa systemen som är nödvändiga för SiS veiksamhet.

SiS har i en skrivelse till regeringen redovisat att den vidtagit ea rad åtgärder för att förbättra dconomiadministrationen. Dm interna kontrollen avseende olika mtiner för olika betalningar har förbättrate. Förstäikningar av huvudkontorete dconomiodministration har gjorts. SiS har även påbörjat ea om&ttande utbildning av personalen vid institutionerna för att öka den ekonomiadministrativa konq>etmsen.

Regeringen ser positivt på de av SiS redovisade åtgärdema och har, för att säkerställa att de genomförs, ålagt myndigheten att i slutet av april inkomma med en rapport till Socialdq>artemmtet angående vidtagna åtgärder i anledning av påtalade ekonomiadministrativa brister. Styrelsen skall även lämna en prognos för budgetut&llet för iimevarande budgetår.

RRV har även lämnat revisionsberättelse med invändning för Drama­tiska teatem AB med anledning av att vissa produktioner har redovisate på ett felaktigt sätt i resuIUträkningen. Det är naturligtvis viktigt att ävm de sUtliga bolagi lämnar ea rättvisande redovisning. Regeringen har via ägarrepresentantema diskuterat den nu aktuella frågan med bolagete ledning och utgår från att redovisningen av produktionen framdeles kommer att vara korrdrt.

Invändningar avseende hantering av anslag som står i strid med riksdagens eller regeringens beslut

Statens konstråd hor överskridit reservationsanslaget förvärv av konst för sUtms byggnader m.m. med 6,4 miljoner kronor, och har därför eihållit revisionsberättelse med invändning. Regeringm ser mycket allvarligt på det inträffade och har dm 22 december 1994 fetut beslut om att Konstrådet inom befintliga anslagsramar dcall finansiera överskridandet inklusive ränU med fördelning på nuvarande och följande budgetår.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har fatt invändning i revisions­berätteism. Ett av skäloi var att det obetecknade anslaget F4. Forsknings­verksamhet för mstningsbegränsning och nedmstning utnyttjate med drygt 65 000 kronor utöver anvisade medel. FOA har i skrivelse till regeringen framhållit att resursförbrukningen inom anslaget nu särskilt följs upp. Mot denna bakgrund kommer regeringen ej att vidta ytterligare åtgärder med anledning av revisionsanmärkningen.

93


 


Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1993/94 omfettar Prop. 1994/95rl50 myndigheter som från och med 1 juli 1994 ingår i myndighetoi Försvars- Bilaga 1 makten. Revisionsberättelsen innehåller invändningar för flera av dessa myndigheter. Bl.a. har myndigheterna totalt överskridit tilldelade medel med 104 miljoner kronor. Samtliga försvarsgrenar odh Överbälhavaren bar försummat att bokföra upplupna semester- och andra löndcostnader motsvarande 800 miljoner kronor. Vidare har redovisningen av avgifter och ersättningar på totalt 4 miljarder kronor ej bokförte på ett rättvisande sätt. De invändningar som är oberoende av sammanslagningen till en myndighet har eller kommer att åtgärdas av Försvarsmaktm. Rörande de överskridna anslagen Marinförbandr Anskaffiung av anläggningar. Operativ ledning m.mr Ledning och förbandsveiksamhet samt Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. av­ser regeringen att &tU ett särskilt beslut om att överskridanden skall finansieras inom ramm för tilldelade anslagsmedel innevarande budgetår. Regeringm kommer dessutom att noga följa upp utvecklingen av Försvarsmaktois dconomiadministration.

RRV har i sin granskning av Sametingets årsredovisning för budgetåret 1993/94 invänt mot att 494 000 kronor av anslaget betalate ut som stöd till partier rqiresoiterade i Sametinget. Enligt veiket får inte anslaget disponeras för partistöd. Regeringen delar verkete bedömning och har meddelat Sametinget att tingete medel inte får användas för partistöd eller andra bidrag till samiska oiganisationer. För bidrag till samiska oiganisationer bör även i fortsättningen de av Sametinget disponerade medloi ur bl.a. Samndm användas. Reringm avser således att fetU beslut om att dra in det för partistöd felaktigt utbetalda beloppet (494 000 kronor) firån Samdbndoi.

Länsstyrelsen i Gotlands län har fått invändningar i revisionsberättelsen med anledning av att myndigheten överskridit tilldelad anslagspost för landskapsvårdande åtgärder med 1,9 miljoner kronor och anslagsposten för kulturstöd med 450 000 kronor. Överskridandena har dock inte inne­burit att resp. anslag har överskridite utan har finansierate gmom om­fördelning av medel inom berörda anslag. Bristema hänförs till bristande intem kontroll vid myndighetm. Regeringm anser att detU är otillfreds­ställande och har givit Länsstyrelsen i Gotlands län i tipdrag att per den 1 mara 1995 till SUtens Naturvårdsveik redovisa vilka förändringar, i de dconomiadministrativa mtinema samt veiksamhetskontroll m.m. som myndighetoi vidtagit för att framtida överskridanden inom anslaget landskapsvårdande åtgärder skall undvikas. Vad gäller överskridandet av anslagspostm för kulturstöd har myndighetm fötbättrat uppföljnings-mtinema goiom inrättande av ett verksamhetsanpassat ADB-system. Regeringoi bedömer att dessa åtgärder bör undanröja de brister som RRV påtalat.

RRV har vidare lämnat invändning då länsstyrelsen betalat 3 miljoner kronor frän anslaget för regionala utvecklingsinsatser till högskoleut-bildningm på Gotland. RRV anser att medim utgör driftsstöd. Utbetal-ningois karaktär är föremål för bedömning inom regeringskansliet varför

94


 


evmttiella åtgärder inte nu kan redovisas. Reringm avser att senare   Prop. 1994/95:150
åteikomma till riksdagm i dmna fräga.
                                 Bilaga 1

Länsstyrelsen i Kristianstads län har Att invändning på grund av att åisredovisningm inte inndiöU någon finansieringsanalys. Myndigheten har därefter inkommit med ea finansieringsanalys. Regeringen anser att det är av stor vikt att beslutade tidpunkter för lämnande av årsredovisning följs. Länsstyrelsoi kommer fortsättningsvis att tillse att så sker. Regeringen har därför inte för avsikt att vidU någon ytterligare åtgärd i detU &1I.

Linköpings domkapitels fondförvaltning har f&tt invändningar i revisionsberättelsen. RRV påtalar att årsbokslutet saknar såväl samlad balans- och resuluträkning som förklarande noter. RRV avser att U upp frägon om m samlad balans- och resuluträkning med förklarande noter i dm gmpp, med represmtanter för kyrkliga oigan, som bildate för att bringa klarhet i vilka regelverk som de kyrkliga imdighetema skall följa. Regeringen vill inte föregripa gmppens aibete utan avvaktar dess resulut. Regeringen kommer därefter U stäUning till evmtuella åtgärder.

Åtgärder med anledning av invändningar till myndigheter inom Utbildningsdepartementets område

För de myndigheter som ligger inom Utbildningsdepartementete område har RRV avlämnat 65 revisionsberättelser varav 6 med invändningar. Dessutom har 22 revisionsrapporter ovlämnate. De 6 som eihållit invändningar i revisionsberättelserna är Uppsala universitet. Lunds universitet. Karolinska institutet. Högskolan i Växjö, Grcfiska institutet och Tomtebodaskolans resurscenter

Under budgetåret 1993/94 har RRV kunnat konsUtera att det finns brister i kopplingm mellan ansvar, bgmhet, kompetens och kontroll. På grund av frihetm i medelshantering och dm långt gångna delegering-en inom många myndigheter fordras det att denna koppling är mycket tydlig. RRV konsUterar mot dmna bakgrund att det finns bdiov av insatser för att utbilda personal, kartlägga ansvar och skapa mtiner inom ett flertal myndigheter för att uppnå god intem kontroll. Vid ett flertal universitet och högskolor har dock en uppbyggnad påbörjate av den interna levisioni, vilket är ett steg i riktning mot m förbättrad intem kontroll.

Regeringen vill för sin del betona vikten av att myndigheternas interna kontroU förbättras och att intemrevision, som ett led i detU arbete, skall införas i mlighet med vad som anmäldes i 1994 års konq)letteriiigspropo-sition. För att ge beståmde dfdcter måste arbetet med att utveckla dm interna kontrollm även inkludera ett förtydligande av kopplingm mellan ansvar, bdbgenhet, konstens och kontroll.

Vidare konsUterar RRV att olika redovisningsprinciper i vissa Ml använte vilket bl.a. resulterat i att uppgifter om årete kapiulförändring inte på ett enkelt sätt är jämförbara mellan olika universitet och hög­skolor. Kapitalförändringms storlek påverkas av vilka redovisningsprin-

95


 


ciper som använte bl.a. vid invärderingm av anläggningstillgångar,    Prop. 1994/95:150 hanteringen av semesterlöneskuld, avskrivningar av anläggningstillgångar    Bilaga 1 samt hanteringoi av reservationer.

Regeringen vill påminna om vikten av att dm praxis eller goda redo­visningssed som eUblerate i dm sUtliga förvaltningm tillänus ävi inom universitet och högskolor. Rering»i anser vidare att det är mycket värddiiUt att det s.k. branschrådet eUblerate med företrädare för ett par universitet och högskolor i vilket ävm RRV deltar i som diskussionspartner. Branschrådet skall verka för god redovisningssed eUbleras för de frägor som är specifika för universitete- och högskoleom­rådet.

RRV har i revisionsberättelserna och -rapporterna avseende budgetåret 1993/94 framfört anmärkningar på ett antal punkter där redovisningi inte skett på ett korrdct sätt eller där andra felaktigheter har begåtte och där åtgärder fordras från myndigheternas sida. Regeringen har med anledning av detU fiitut ett beslut den 12 april 1995 om ett antal åtgärder som berörda myndigheter skall vidU.

Två fiågor är därvid principiellt mest väseatliga nämligm invärdering-en av anläggningstillgångar samt förvaltningm av donationsmedel. Av regeringsbeslutet till universitet och högskolor framgår att samtliga universitet och högskolor som fått anmärkningar av RRV i revisionsbe­rättelser, rapporter eller promemorior avseende den gjorda invärderingen av anläggningstillgångar skall rätU upp sin invärdering och redovisning av ingåmde balanser för räkmskapsåret 1994/95, så att en rättvisande redovisning uppnås.

I frägan om donationsmedel har Uppsala universitet tagit upp en check­räkningskredit för att finansiera rmovering av en donationsfestighet, förvärvat ett kommanditbolag och köpt aktier. Regeringen har i firåga om Uppsala universitete totala kredit- och låneåUganden besluUt att de skall regleras inom gällande regelverk för sUtliga myndigheter. Vidare avser regeringen att uppdra åt en särskild utredare att utreda frägan om förvaltning av donationskapital.

Vissa universitet och högskolor har fått invändning på grund av att de lämnat årsredovisningen för sent. Regeringen betonar i regeringsbeslutet vikti av att de tidpunkter som gäller för inlämnandet av årsredovis­ningarna hålls.

I regeringsbeslutet uppdras åt RRV att särskilt rapportera till regeringen om resultatet av sin ibrtsatU granskning av de frägor som berörs i beslutet och verifiera de åtgärder som respdctive universitet och högolor vidtagit.

96


 


Unköpingskommittén                                                                Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Regeringm tillkallade under varm 1994 en kommitté med tqipdrag att tMödiaiUhkOpings universitet i dess arbete med att åtgärda de pkptkaadsa som RRV tagit upp i revisionsberättelser och rapporter. Dessutom skulle kommitt&i lämna sin bedömning av de åtgärder som universitetet vidtagit.

Konunitténs bedömning var att Linköpings universitet vidtagit en del åtgärder som skulle iimebära att en del av universitetete problem löstes (SOU 1994:143). Det kunde också konsUteras att universitetet eihöll en revisionsberättelse avseende räkenskapsåret 1993/94 som inte innehöll några invändningar. För att universitetet skall uppnå en mer varaktig för­bättring av dea administrativa stymingen framförde emellertid kommittén förslag till ytterligare åtgärder. Bland dessa kan noteras att ett tydlig-görande behöver göras i lokala beslut och delegeringsordningar av bgenhete- och ansvarsfördelningen mellan den centrala nivån, fekultetsnivån och institutionsnivån. Dessutom firamgick att den admini­strativa oiganisationen vid universitetet bdiöver förenklas och förtydligas.

Av Linköpings universitete svar framgår att universitetet delar kommitténs syn på bdiovet av tydlighet i ansvars- och bdbgenhetsfördel-ningen och att universitetet avser att vidareutveckla befogenhetsfördel­ningen. Med anledning av att en ny rektor tillträder den 1 juli 1995 så fIr m onrövning av oiganisationen vänU.

Regeringen gör bedömningm att universitetet beaktat den kritik som har framförts och att man på ett konstruktivt sätt försöker komma till rätU med problemm. Mot bakgrund av universitetete yttrande vidtar regeringen ingen ytterligare åtgärd.

Anmälan om Justitiekanslems yttrande med anledning av regeringens uppdrag att pröva ett antal jävssituationer

11994 års koiiq)letteringsproposition anfördes att regeringen avsåg att till Justitidcanslem (JK) överlämna ett antal fell för prövning där det mligt RRV kan ha förelegat jävsföihållanden mellan å ena sidan myndigheten och å andra sidan t.ex. bolag. Regeringm fettade beslut om uppdraget till JK dm 23 juni 1994 och den 15 februari 1995 inkom JKrs yttrande i frägan. Av yttrandet firamgår att JK fiinnit att jävssituationer förelegat i samtliga granskade feU. Regeringen ser allvarligt på det inträffede och har i ett beslut uppmanat samtliga lärosätm att - goiom att sprida kunsbq) om jävsreglema och på andra sätt - tillse att jävssituationer undviks.

97


 


4.2 Revision av verksamhet i statliga aktiebolag och      Prop. 1994/95:150

stiftelser                                                                  BUaga 1

4.2.1 Riksrevisionsverkets rätt att granska verksamhet

Enligt 1 § lagm (1987:519) om Riksrevisionsveikete granskning av sUtliga aktiebolag och stiftelser f&r Riksrevisionsveiket (RRV) granska den verlcsamhet som sUten bedriver i form av aktiebolag eller stiftelse, om veiksamhetoi är reglerad i lag eller någon annan för&tttning eller om sUten som ägare eller genom tillskott av anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksam­heten. I förordningen (1993:958) om Riksrevisionsverkete granskning av sUtliga aktiebolag och stiftelser anges vilka bolag och stiftelser som RRV har rätt att granska.

Lagen fick sin nuvarande lydelse år 1993 mot bakgrund av att sUtm i ökad uteträckning besluUt föra över veiksamhet som bedrevs av myndighet till annan verksamhetsform gmom bildande av bolag och stiftelser (prop. 1992/93rl50, bet. 1992/93rFiU30, rskr. 1992/93r447). Genom lagändringen fick lagen en generell utformning i stället för att som tidigare ha innehållit m uppräkning av de aktiebolag och stiftelser som RRV fick granska. Avsiktai med lagändringen var inte att utöka tillämpningsområdet t.ex. genom att ge RRV rätt att granska veiksamhet i bolag som sUten, av konjunkturella eller liknande skäl, iklätte ett ägaronsvar för. Ändringen syftade oibart till en för sUtemaktema effektivare hantering av frägan.

Under år 1994 bildade sUten två stiftelsehögskolor - Stiftelsen Chalmers Tdcniska Högskola med Chalmers Tekniska Högskola AB och Stiftelsoi Högskolan i Jönköping med Intemationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för läramtbildning och kommunikation i Jönköping AB, Ingenjörshögskolan i Jönköping AB och Högskolan i Jönköping Service AB - vilka nu driver högskoleveiksamhet i dotterbo­lag. Veiksamhetoi är till stor del berömde av uppdrag från sUtoi. RRV bör ges rätt att granska verksamheterna som stiftelserna och deras dotteitwiag driver. Lagtdcniskt bör detU - dtersom stiftelsehögskolomas konstruktion är av särskilt slag - lösas geaota att det i 1 § lagen (1987r519) om Riksrevisionsverkete granskning av sUtliga aktiebolag och stiftelser läggs till att RRV också får granska stiftelserna jämte deras dotterbolag.

4.2.2 Upprättat lagförslag

I oilighet med vad regeringen anfört har inom Finansdqjartementet upprätUte förslag till

lag om ändring i lagen (1987r5I9) om Riksrevisionsverkete granskning av sUtliga aktiebolag och stiftelser.

Förslaget bör fogas till protokollet i detU ärmde som bilaga 1.4.

98


Förslaget, som feller inom Lagrådete granskningsområde, är av sådan    Prop. 1994/95:150 enkel beskaffoihet att Lagrådete hörande skulle sakna betydelse. Yttrande    Bilaga 1 från Lagrådet behöver därför inte inhämtas.

4.3 Risk- och skadehanteringen i staten

Regmngens bedömning: Det principiella förbudet för myndig­hetema att teckna eller låta teckna extem försäkring för sUtens egendom eller ansvarighet bör fortfarande gälla.

Bakgrunden till regeringens bedömning: I prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 122-129 har föreslagite riktlinjer för risk- och skaddianteringm i sUten. De föreslagna riktlinjerna som har godtagite av riksdogi (bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189) avser bl.a. myndighetemas riskanaly­ser, skaddÖrebyggande arbete och riskfinansiering. Bland annat skall möjlighetm prövas att skapa intema sUtliga lösningar för riskfinan­siering. Det konsUteras dock att underlag saknas för ett ddinitivt ställningstagande till vilka metoder för riskfinansiering som är mest adekvaU.

Riktlinjerna skall mynna i ett nytt regelverk. I avvaktan på det nya regelveiket gäller dock fort&rande den gnmdregel som innebär att sUtliga myndigheter inte får teckna försäkring för sUtens egidom eller ansvarighet. Motivet för detU förbud mot extem föisäkring är att sUt»i som helhet har tillräcklig finansiell styrka att hantera sina risker och skador. Genom sina stora tillgångar kan sUt«i således själv sprida sina risker. DetU föifaåUande gäller däremot inte för dm mskilda myndig­heten, som därför har behov av att på något sätt finansiera sina risker och skador.

Sedan sq>tember 1993 gäller förordningoi (1993:674) om försäkrings­skydd m.m. vid sUtliga tjänsteresor. Dm innebär att myndigheterna skaU se till att de anställda är försäkrade eller har motsvarande skydd vid tjänsteresor. Myndighetema har möjlighet att ingå i ett intemt sUdigt för­säkringssystem som täcker skador i samband med tjänsteresor. Det finns ivea ett motsvarande system som ersätter skador som uppkommer när sUtms fordon är inblandade. Försäkringssystemm förvaltas av Kammar-koUegiet.

Rringm hor i maj 1994 besluUt att samtliga myndigheter skall gmomföra riskanalyser och göra beräkningar av sina riskkostnader. De skaU ävm planera och goiomföra skadeförebyggande aibete.

Kammarkollegiet har på uppdrag av regeringen utarbeUt allmänna råd för riskanalyser m.m. och har även lämnat övrigt stöd för dessa analyser, liksom för skadrebyggande arbete hos myndighetema. Kollegiet har också utrett och lämnat förslag om ett utvidgat sUtligt försäkringssystem.

99


Problem med den nuvarande ordningen                               Prop. 1994/95:150

Bilaga 1 Det utvecklingsarbete som bedrivs beträffande risk- och skaddunteringen i statm har visat att flera väsitliga problem kvarstår på området. De kan sammanfettas på följande sätt.

—   Skadeförebyggande åtgärder främjas inte i tillräcklig uteträckning av
det sätt på vilket risker för närvarande hanteras.

—   Finansieringen av kostnadema för inträffade skador sker på ett
osystematiskt sätt.

—   Fördelama med att kunna jämna ut de enlda myndighetemas risker
över hela dm sUtliga verksamheten tas inte tiU vara.

     Det nuvarande systemet att reglera skador är ineffektivt och alltför komplext.

     Informationen om risker och inträffade skador är bristfällig.

Skälen nsr regeringens bedömning

Fortsatt externt försäkringsförbud

Enligt de riktlinjer för risk- och skadehanteringen som riksdagai antagit skall myndighetema själva avgöra hur risker och skador skall finansieras. DetU ligger i linje med dm utveckling som innebär att beslutanderättm i finansiella fiågor skall delegeras till ndighetema. I riktlinjerna anges också att externa försäkringslösningar bör undvUcas i så stor uteträckning som möjligt, eftersom den nuvarande självförsäkringsprincipen är mest fördelaktig frän strikt dcoaomisk synpunkt.

De nya riktlinjerna om ökad frihet att välja riskfinansiering har hittills inte tilläiiq>ate i någon större uteträckning, dtersom det externa för­säkringsförbudet i princip fort&rande gäUer för myndigheterna. Effdcter-na kan dock i viss mån studeras genom att de har möjlighet att teckna externa försäkringar för anställda som gör tjänsteresor. Myndighetema kan även avtala om motsvarande dcydd genom dm tjänsteresdörsäkring som förvaltas av KammaricoUegiet.

MöjUghetm att teckna extema tjänsteresdörsäkringar har främst personalpolitiska motiv. Det har bedömte som angeläget att snabbt ge sUtUgt anställda ett försäkringsskydd som motsvarar vad som allmänt tillämpas för privatanställda. Reglema har tillkommit mot bakgrund av dd bristande försäkringsskyddet för de dterlevande till de sUtligt anställda som omkom vid olyckan på Oskarshamns flygplate år 1989.

KammaikoUegid har i m promemoria i mars 1994 redovisat sina erfarenheter av dd sUtliga tjänstereseskyddd. Kollegiet anser bl.a. att det finns m bristande jämförbaihet mellan de sUtliga och de extema föisäkringsaltemativm, vilkd försvårar premiesättningm och upp-handlingm.

Dm av KammaikoUegid föreslagna intema sUtliga försäkringslös-ningm fömtsätter att dd nuvarande extema försäkringsförbudd består.

100


KoUegid anser att de urrungliga motivm för detU förbud fortfarande Prop. 1994/95:150 är giltiga. De myndigheter som på olika sätt följt aibetd att utveckla ett BUaga 1 nytt riskfinansieringssystem har inte redovisat någon avvikande upp­fattning. Sveriges försäkringsförbund, som är m branschoiganisation för föraäkringsbolagm, har yttrat sig över KammarkoUegiete principlösning. Förbundd motsätter sig inte heUer det föreslagna systemd och mmar att dm sammanhållna lösningm inom sUtm tvddöst har fördelar.

Regeringm bedömer mot denna bakgrund att det inte är motiverat att upphäva dd extema försäkringsförbud som gäUer sedan länge. Det finns således ur riskfinansieringssynpunkt inte något skäl för sUtm att anliU försäkringsbolag som försäkringsgivare. Däremot kan det vara kost-nadsdfektivt att i vissa fall utnyttja dm speciella kompetms som finns i försäkringsbranschen, t.e9c. i frägor om riskteknisk service och skadebe-sUctning. Dd regelverk som kommer att utarbetas för risk- och skadehan-teringm i sUtm bör därför ha som principiell utgångspunkt dt fortsatt förbud för sUtliga myndigheter att teckna extem försäkring för statens egmdom eller ansvarighet.

Utvecklingen av ett nytt rislnansieringssystem

Det fortsatta aibetet med att utveckla ett intemt sUtligt system för riskfinansiering har följande inriktning.

Riktlinjerna för risk- och skadehanteringen innebär bl.a. att ndig-hetema i princip skall bära hela kostnaden för inträffade skador. Sedan några år gäller att myndighetema i legel har ea ram för sina förvaltnings­kostnader. För fiiuinsieringen av sina skador kommer myndighetema i försU hand att använda de möjligheter som redan finns inom ddU system med ramanslag, t.ex. anslagskrediter och anslagssparande. Regeringen kan ävm besluU om memtgifter på ramanslagen. Ramarna för lån i Riks­gäldskontoret kan också anpassas med hänsyn tUl inträffade skador, i dm mån de avser anläggningstillgångar.

Vissa större skador kan inte hanteras inom ramen för m myndighete befintliga resurser. För att lösa kvarståmde finansieringsproblem kommer därför ett intemt sUtUgt försäkringssystem att skapas. Myndighetema fii möjlighd att ansluU sig tiU ddU tem som ävm omfattar skadeservice, dcadereglering och skadekostnadsrapportering. Försäkringm är avsedd att gäUa i föisU hand för egmdom, följdskador, skadeståndsskyldighet och förmögmhetebrott. Varje myndighet betalar m premie och f&r som motpresUtion ersättning, skadeservice och hjälp med skadereglering på fömtsdMua grunder. Premiens storlek är beroende av det faktiska skadeut&Ud hos myndigheten och förutsatte bli justerad efter band. Även inriktaiingm på dd skadeförebyggande arbetet skaU kunna påverka premiens storlek. Om en myndighet har en hög skyddsnivå tiU följd av skaddörebyggande åtgärder skall detU således leda tUl lägre premier.

Dm likviditetemässiga riskutjämningen kommer att ske cmtralt gmom dt räntebärande konto hos Riksgäldskontord som disponeras av KammaricoUegid. DetU konto har i princip samma funktion som de

101


nuvarande intema statliga motorfordons- och tjänsteresdöisäkringama   Prop. 1994/95:150 hos KammarkoUegiet. AvsUcti är att dessa försäkringar skaU integreras    BUaga 1 i dd nya riskfinansieringssystemet.

Dea tillkommande centrala administrationm skaU ha en myckd Utm om&ttning. Regeringi fömtsätter att kostnaderna för dmna admini­stration väsentligt understiger de dirdcta besparingar som kan antas uppstå tiU följd av systemet. Ett försäkringssystems främsta kännetecken - att fördela risker mellan de deltagande aktörerna och över tiden -innebär nämligen i sig ökade möjligheter tiU besparingar.

Försäkringssystemet kommer att tillämpa relativt höga självrisker. Därigenom undviks att de centrala delama av systemet belastas med administration»! av mindre skador. Dessutom motveikas risken att föisäkringssystemd skulle kunna minska incitammtm för skaddöre­byggande aibete hos myndighetema. Höga självrisker innebär ävm att riskfinansieringai i stor uteträckning sker giom de metoder som redan finns tUl förfogande for myndighetema.

De löpande större skadoma kommer i fÖrsU hand att finansieras med riskutjämningskontote premiemedel. För att kunna hantera högrisksituatio­ner kommer det dock att finnas möjlighet att utnyttja särskilda krediter hos Riksgäldskontoret. Myndighetema kommer att finansiera räntor och amorteringar för de utnyttjade krediterna i dteifaand. Riskfinansiering gmom extem återförsäkring eller samförsäkring kommer därför att ske endast i undantagsfall, av andra än finansieUa skäl. Vid extremt stora skador kan regeringen besluU om särskilda medelstillskott. I sådana fall kan sjuttonde huvudtitelns förslagsanslag Ofömtsedda utgifter användas.

Dd nya riskfinansieringssystemete försäkringsmommt innebär ea ytterUgare nedtoning av de efterhandsåtgärder som karaktäriserar dm nuvarande ordningen för risk- och skadehanteringen. De riskanalyser som genomförts av myndighetema och det skadeförebyggande arbete som påbörjate iimebär att åtgärder som vidtas i förväg f&tt ökad vikt. Risk-finansieringssystemd fömtsätter även att det finns en ftmgerande skaderapportering. Riskfinansieringen kan således inte hanteras isolerat utan kompletterar och stödjer övriga delar av systemd för risk- och skadehantering. Dessutom synliggöis de skadekostnader som iq>pstår oavsett vilkd risk- och skaddianteringssystem som tUlänqias.

Kundupen om myndigheternas risker och skadrntfall kommer efter hand att öka, huvudsakligm genom dd planerade riskfinansieringssyste-md. Därmed kommer fömtsättningar att finnas för en fortlöpande anpassning av systemd - t.ex. gmom successivt precisare premieberäk-ningar - så att de totala riskkostnadema för sUten kan minimeras.

Dd fortsatta utvecklingsarbetd har inriktningen att riskfinansierings­systemet skaU kunna tas i bruk successivt från dm 1 januari 1996. Veiksamhden kominer att finansieras med avgifter fiin myndigheterna i form av premier.

En myndighd kommer i princip att själv fil välja om doi skaU ingå i dd nya riskfinansieringssystemet. DetU överensstämmer också med de delegerade styrformer som numera gäller i sUtm. I mkätsvar tiU KammaikoUegid har flertald myndigheter visat intresse av att delta i

102


systemd. Dd ligger dock i sakms natur att incitammtd tUl fortsatt    Prop. 1994/95:150 deltagande påverkas  av hur bl.a.   skaderiskenu,  skadeut&lld  och    BUaga 1 premiesättningen utvecklas. Dessa föifaållandoi bestämmer i hög grad systemete sUbilitd. Regeringm avser därför att noga följa utvecklingrai på områdd. En fömtsättningslös uppföljning och utvärdering kommer dessutom att göras dter några år. Vidare kommer Kammoikollegiet att få i uppdrag att fortlöpande rapportera tUl regeringen hur riskfinansie­ringssystemet tillänq>as.

4.4 Konsekvenser för de statliga myndighetema m.fl. av införandet av en allmän löneavgift m.m.

I enlighd med riksdagens beslut (bet. 1994/95:SkU16, rskr. 1994/95: 149) infördes m allmän löneavgift fr.o.m. den 1 januari 1995 och frän samma tidpunkt genomfördes höjningar av de särskilda löneskattema och den särskilda premieskatten på gmpplivförsäkringar för finansiering av medlemskap i EU.

I årete budgeroposition (prop. 1994/95:100 bil. 1) nämnde regeringen att sUtliga myndigheters kostnad fÖr löneavgiften och skattehöjningarna under budgetåret 1994/95 skulle betalas samlat frän tillgängliga medel på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.

Regeringen meddelade vidare sin avsikt att åteikomma i 1995 års kotnpletteringsproposition angående hanteringen av dm allmänna löneavgiftm m.m. för budgetåret 1995/96.

Sutiiga myndigheter har tidigare koii>«iserate för förändringar av arbetegivaravgifter och skatter. Detsamma har gällt vissa oiganisationer. Regeringen kommer, som en besparing, att avstå från att kompensera för kostnadema för doi besluUde allmänna löneavgiften och för höjningen av de särskilda löneskatterna och premieskatten på gmpplivförsäkringar. Beslutet att inte kompensera för dessa kostnader kommer att om&tta alla myndigheter och oiganisationer.

4.5 Arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter

4.5.1 Ärendet och dess beredning

I 1992 års budgeroposition aviserade reringm sin avsUct att låta utreda möjUghetema tiU att förändra systemet för finansiering av stadiga ndigheters personalomkostaiader (prop. 1991/92rl00 bU. 1 s. 48, bet. 1991/92rFiU20, rskr. 1991/92rl28). Regeringen beslöt dm 17 juni 1993 att tUlkalla m särskild utredare med uppdrag att pröva möjlighetema att ersätta den statiiga sdctoms löndcostnadspålägg med ett system för uppbörd av lagstadgade arfoetegivaravgifter, särskUd löneskatt och avgifter som följer av kolldctivavtal som motsvarar dd system som gäller den private sdctom (dir. 1993 r 89). Syftd var att göra anställningsför­hållandena inom statm jämförbara med dem som råder på arbete-

103


maiknadoi i övrigt och att föistärka ett självständigt aibetegivaransvar för de totala personalkostnadema vid myndigheterna.

Utredningai har i februari 1995 lagt fiam sitt betänkande Fullt dconomiskt aibetegivaransvar (SOU 1995r9). Arbetd har bedrivite i tre etiper. I etapp 1 bdiandlades de lagstadgade aibetegivarovgiftema för statliga oifoetegivare, i etapp 2 finansieringoi av ersättning vid oibete-skodor och i etapp 3 finansieringm av de avtolsreglerade förmåner som dagens löndcostnadspålägg är avsett att täcka.

Utredningen har i september 1994 avlämnat m lägesrapport avseende etapperna 1 och 2. Rapporten, som i huvudsak överensstämmer med betänkandet vad gäller dessa eUpper, har remissbehandlate. Regeringen behandlar här endast de två försU eUppema, dvs. dm framtida hantering­en av de lagstadgade arbetegivaravgiftema för sUtiiga aibetegivare och finansieringen av ersättning vid arbetsskador. När det gäller finans-ieringoi av de avtalsreglerade förmåner som behandlate i utredningens eUpp 3, avser regeringen att återkomma till riksdagen. Regeringen har dock redovisat sin grundsyn i frägan i prop. 1993/94rl50 bil. 1 s. 93 f.

Följande remissinstanser har yttrat sig över lägesrapporten frän utredningen om arbetegivaravgifter för sUtliga myndigheterr Arbete­givarverket, Luftfartsverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, SUtens jordbruksverk, Sutens jämvägar, SUtis löne-och pensionsverk, SUtistiska centralbyrån, SUtekontoret.


Prop. 1994/95:150 BUaga 1


 


4.5.2 Enhetliga rler för uppbörd av arbetsgivaravgifter

Regeringens förslag: Statliga arbetegivare skaU firån och med den 1 juli 1995 betala och redovisa lagstadgade arbetegivaravgifter, aUmän löneavgift och särskilt löneskatt på vissa förvärvsinkomster, enligt samma regler som gäUer för arbetemaiknadm i övrigt. De särregleringar som gäUer för staten på detta område skaU därför upphävas.

Fömtom förändringar av administrativ natur innebär förslaget att statliga arbetegivare skaU betala aibetsskadeavgift ailigt samma regler som andra arbetegivare och att arbetsskadeersättning tiU statligt anställda skaU finansieras via Aibdsskadefonden. Betalnings-ansvard för de arbetsskadeersättningar som hänförs till arbetsskador som reglerate före den 1 juU 1995 och som i dag debiteras statebud-geteas inkomsttitel SUtliga pensionsavgifter, netto, skall också föras över till Aibetsskadefondm. Bdräffande ersättning tiU arbetstagare som var anställd hos ett affirsveik när arbetsskadan inträffade debiteras ersättningen alltjämt veiket om skadan fiistetäUte i laga-kraftvunnet beslut fÖre utgången av juni 1995, i annat fall finansieras ersättningen av Aibeteskadefonden.


104


Utredningens förslag: Övermsstämmer med regeringens förslag.            Prop. 1994/95:150

Remissinstanserna: Majoritetm av remissinstanserna är uttalat positiva BUaga 1 tiU utredningms förslag. När dd gäller finansiering av osättning vid aibetsskoda invänder dock Riksförsäkringsverket (RFV) mot att sUtliga aibetegivare skaU betala arfoetsskadeovgift och anser, bl.a. av state-finansieUa skäl, att staten som koUektiv ävm i fortsättningm skall sva» för verkliga kostnader för skadeersättningar. Sjuk- och aibetsskadebered-ningms arbete bör avvaktas enligt RFV. Även Arbetsgivarverket hänvisar tUl Sjuk- och arbeteskadeberedningen och anser det rimligt att de sUtliga oibetegivama ges nedsättning i avgiften med en procitenhet i avvaktan på kommande förslag frän beredningen. Flertalet remissinstanser förordar vidare att ikraftträdandebestämmelsema för finansiering av ersättning vid arbetsskada utformas så att affärsverkm inte övergångsvis drabbas av en hög finansieU belastning.

Bakgnmd till reringens förslag: SUten som arbetegivare om&ttas av \agea (1981:691) om socialavgifter och sUten betalar således redan i dag lagstadgade arbetegivaravgifter. Uppbörden av aibetegivarovgiftema regleras i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbete­givare (USAL). Normalt redovisar och betalar aibetegivarm de olika lagstadgade aibetegivarovgiftema tillsammans med innehållen preliminär skatt tiU skattemyndigheten månaUigen enligt m uppbördsdeklaration. RFV fördelar varje månad inkomna avgifter på aktuella inkomsttitlar i sUtebudgeten. USAL gäller dock inte sUUiga arbetegivare.

För sUten styrs uppbördm av socialavgifterna av en särskild för­ordning, förordningm (1984:674) om uppbörd av vissa aibetegivarav-gifter frän sUten. Enligt denna förordning svarar RFV för inbetalning av myndighetemas samlade aibetegivaravgifter genom överföring av medel från inkomsttiteln SUtiiga pensionsavgifter, ndto, till respdctive in­komsttitel under inkomsthuvudgmppen Lagstadgade socialavgifter. Myndighetema i sin tur betalar avgifterna i form av löndcostnadspålägg enligt förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg. Lönekostnadspålägget är ävm avsett att finansiera avtalade förmåner som inte finansieras direkt av arbetegivarm. Inbe-talningm av lönekostnadspålägget sker månadsvis till RFV som överför medlen till sUtsveikete checkräkning i Riksbankoi och redovisar beloppd mot inkomsttiteln SUtliga paisionsavgifter, netto, på statebudgeten.

Affärsveikoi betalar lagstadgade arbetegivarovgifter tiU RFV genom direktinsättning på statens checkräkning. RFV redovisar beloppoi mot inkomsthuvudgmppm Lagstadgade socialavgifter på statebudgetm.

Vid sidan av de skilda uppbördsmtinema är den oida sakliga skillnadm meUan statms cxrh övriga aibetegivares betalning av lagstadgade aibete­givaravgifter, att stati inte betalar arbetsskadeavgift. Myndigheternas aibeteskador finansieras i ställd koUektivt via löndcostnadspålägget. Affarsveikm debiteras dock de verkliga kostnadema.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens aUmänna strävan på den sUtliga arbetemarknaden är att förstärka myndigheternas självständighet som arbetegivare. Det finns också dcäl att minska särlösningarna och att öka jämfoibaihden med dsa övriga arfoetemaiknadoi.

105


Utredningm har visat att dd inte finns några avgörande skäl mot att Prop. 1994/95:150 låta sUtliga arbetegivare följa de regler för redovisning och inbetalning BUaga 1 av lagstadgade arbetegivarovgifter som gäller för andra aibetegivare. Regeringen delar utredningois iq>p&ttning att ett mhetligt system för all uppbörd av lagstadgade arbetegivarovgifter bör skrias genom att gällande särrleringar för sUt«i upphävs. Bortsett från rmt administrativa konsekviser innebär detU m förändrad hantering av sUtens arbete-skadeersättningar. Från att vara vad som kan kaUas självförsäkrare och betala arbetsskadeersättning tiU sina anställda, skall statea betala aibetsskadeavgift. Arbetsskadeersättningar tiU sUtUgt anstäUda finansieras i fortsättningm via Aibetsskaddbnden.

Utredningen har visat att sUtens arbeteskador kostar mindre än vad som kommer att inbeUlas i arbetsskadeavgift när de allmänna reglema i 2 kap. 1 § lagen (1981:91) om socialavgifter tillämpas på sUten. Anled-ningm tUl att sUten har relativt låga kostnader för arbetsskadeersättningar torde mligt utredningen vara att arbetsskadorna är betydligt färre på den typ av aibetsplatser som är vanliga inom sUtsförvaltningm än på oibetsplatser inom arbetelivd i övrigt. Regeringen anser dock att sUten inte skall särbehandlas utan ansluter sig till utredningens syn att de nackdelar som följer av schablonmässigt satU försäkringsavgifter är problem som måste lösas för dm svenska arbetemarknaden i dess helhet. Dmna fräga behandlas inom Sjuk- och arbeteskadeberedningm (S 1993: 07). Av utredningen framgår också att det &ktum att sUten skaU betala aibetsskadeavgift inte innebär någon extra belastning för sUt«is finanser. Arbetsskadefonden har för närvarande ett ackumulerat underskott som i mars 1995 uppgick tiU cirka 21 mUjarder kronor. Under de närmaste årm beräknas de årliga intäkterna fiån arbetsskadeavgiftema överstiga utbetalningarna frän fonden. DetU årliga överskott överförs till statebud­geten såsom amorteringar på den skuld som uppkommit gmom de senaste arms underskott i Arbeteskadefonden. Gmom att statliga arbetegivare skaU börja betala arbetsskadeavgift kommer ytterligare medel att återföras tUl statebudgeten så länge dd ackumulerade underakottet kvarstår i fonden. Statens avgiftsskyldighet skall i övrigt inte utvidgas.

När dd gäller affärsveiken förordar regeringen en lösning som iimebär att affärsverken finansierar ersättningen för vissa skadU som inträffat före dm 1 juli 1995, lunnare bestämt skador som &stetällte i laga-kraftvunnd beslut före nämnda datum. Affärsveiken har inte haft tillräckligt underlag för att kunna beakta andra än sådana skador i samband med sin dconomiska planering. Doi extra finansiella belastning som förslaget öveigångsvis innebär för affarsveikm begränsas gmom dmna lösning.

4.5.3 Genomförande

Av tekniska skäl anser regeringen att myndigheternas ökade kostnader för dm arbetsskadeavgift som de föreslås betala från och med dm 1 juli 1995, skaU kompenseras av en sänkning av lönekostnadspåläggd. Häri-

106


gmom krävs ingen omprövning av myndighetsonslagen. Effektm blir att    Prop. 1994/95:150 inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, kommer att redovisa ett   BUaga 1 ökat underskott motsvarande de ökade kostnadema för myndigheternas aibetsskadeavgift.

De ytterUgare utgifter som kommer att bdaste inkomsttiteln SUtliga pensicmsavgifter, netto, balanseras av att inkomster frän aibetsskade-avgiftema tiUförs statebudgeten.

Lönekostnadspåläggd kommer att uppgå tiU 7,7 % under budgetård 1995/96.

4.5.4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad reringen anfört har inom SocialdqMutementet upprätUte förslag tiU

1.   lag om ändring i lagm (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
aibetegivare,

2.      lag om ändring i lagm (1981r691) om socialavgifter,

3.      lag om ändring i lagm (1976r380) om arbetsskadeföisäkring.

Lagförelogm finns i bilaga 1.4.

4.5.5 Författningskommentarer

Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

TUlämpningsområdd för lagm vidgas genom att moiingm om att lagen inte göUer arbetegivaravgifter som sUtm skall betala tas bort. Som ea följd härav tas också hänvisningen tiU specieUa regler för statm bort. \jtgea blir således tUlämplig vid uppbörd av samtliga aibetegivaravgifter. Den blir ävm tillämplig på sådana avgifter som avses i förordningm (1964r484) om mottagande för statms räkning av gåvo- och donations­medel.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Särrleringm fÖr statm i4>phävs. Gmom att ta bort mmingm om att statm inte skall betala aibetsskadeavgift likstäUs statm med övriga arbetegivare.


9 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 150. Bil. 1

Rättelse: Rättelse: S. 109 rad 4 nedifrån Står: 1989 Rättat till; 1981


107


Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om             Prop. 1994/95:150

arbetsskadÖrsäkring                                                                    BUaga 1

Gmom att statliga oibetagivore åläggs att betala aibetsskadeavgift enligt lagm (1981:691) om socialavgifter enligt samma regler som gäller för andra aibetegivare kan hänvisningen till q>ecieUa rler om avgifter för statm tas bort. I och med att statm frän och med dm 1 juli 1995 skall betala denna avgift skall också utbetald aibetsskadeenöttning från och med samma dag finansieras via Arbetsskodefondm. När dd gäller affira-veiken har i öveigångsbestämmelsema tagite in m bestämmelse om att arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1995 och som &stelagite som sådan i lagakraftvunnet beslut före nämnda datum, aUtjämt skoU finansieras av affirsveiken.

108