Prop.
1994/95:145
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 januari 1995
Mona Sahlin
Margareta Winberg
(Jordbruksdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i växtskyddslagen (1972:318) för att
anpassa bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler. Anpassning-
en innebär att kontroll och undersökning skall kunna genomföras för att göra
det möjligt att fastställa frihet från växtskadegörare. I övrigt föreslås bestäm-
melser om sundhetsintyg för handel med och utförsel av växter samt vissa
ändringar med avseende på lagens tillämpningsområde.
I propositionen föreslås också en ändring i lagen (1983:738) om bekäm-
pande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att skyldigheten att genom-
föra salmonellakontroll skall kunna åläggas alla som yrkesmässigt håller
fjäderfä.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 145
1 Förslag till riksdagsbeslut............................ 3
2 Lagtext ..................................... 3
2.1 Förslag till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318) ... 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) om
bekämpande av salmonella hos djur.................. 6
3 Ärendet och dess beredning........................... 7
4 Växtskydd ..................................... 8
4.1 Växtskyddslagens tillämpningsområde................ 8
4.2 Anpassning till EG:s regler ....................... 10
4.3 Kostnader................................... 11
5 Bekämpande av salmonella hos djur ..................... 12
5.1 Obligatorisk salmonellaprovtagning vid uppfödning
av ungdjur avsedda för produktion av ägg ............. 12
5.2 Kostnader ................................. 13
6 Författningskommentar.............................. 14
6.1 Förslag till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318) ... 14
6.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) om
bekämpande av salmonella hos djur.................. 16
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser angående ändringar i
växtskyddslagen .............................. 17
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser angående ändringar
i lagen om bekämpande av salmonella hos djur.......... 18
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ...................... 19
Bilaga 4 Lagrådets yttrande............................. 22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 26 januari 1995 ................................... 23
Rättsdatablad ..................................... 24
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),
2. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella
hos djur.
Prop. 1994/95:145
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om växtskyddslagen (1972:318)1
dels att 1, 3,4, 6,10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 5 a och 7 a §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
I denna lag förstås med
växt även del av växt såsom lök, rotstock, gren, kvist, blad, blomma,
frukt, frö och bark samt sådan produkt av växt, som alltjämt har karaktär av
råvara, såsom timmer, utsäde och spannmål,
växtskadegörare virus samt bakte-
rie, svamp, nematod, insekt, kvals-
ter och annan organism ur växt- eller
djurriket som kan förorsaka sjuk-
dom eller annan skada på växt.
växtskadegörare virus, bakterie,
svamp, nematod, insekt, kvalster,
mykoplasma och annan organism tu-
väx t- eller djurriket som kan föror-
saka sjukdom eller annan skada på
växt eller växtodling.
3 §2
Bekämpning enligt denna lag får
ske i fråga om växtskadegörare som
regeringen föreskriver. Sådan före-
Bekämpning enligt denna lag får
ske i fråga om växtskadegörare vilka
anges i föreskrifter som meddelas av
1 Jfr rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder
mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till medlemsstaterna
(EGT nr L026, 31.01.77 s. 20).
2 Senaste lydelse 1989:492.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:145
skrift får meddelas endast beträff-
ande växtskadegörare som kan all-
varligt skada växtodling, skog eller
lager av växter.
Föreligger synnerliga skäl, får
myndighet som regeringen bestäm-
mer meddela beslut som avses i 5 §
utan hinder av första stycket. Sådant
beslut får gälla högst tre månader.
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Sådan före-
skrift får meddelas endast beträff-
ande växtskadegörare som allvarligt
kan skada växtodling, skog, annan
mark eller lager av växter.
Om det finns synnerliga skäl, får
den myndighet som regeringen be-
stämmer meddela beslut som avses i
5 § utan hinder av första stycket. Så-
dant beslut får gälla högst tre måna-
der.
Den som har anledning antaga att
växtskadegörare, som omfattas av
föreskrift enligt 3 § första stycket,
angripit växt på mark som han äger
eller brukar skall genast anmäla det-
ta. Sddan anmälan göres till myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan meddela
undantag från anmälningsskyldig-
het.
Den som har anledning anta att
växtskadegörare, som omfattas av
föreskrift enligt 3 § första stycket,
angripit växt eller växtodling på
mark som han äger eller brukar eller
växter i lager som han innehar för
försäljning till andra ån konsumenter
skall genast anmäla detta. Anmälan
skall göras till den myndighet som
regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om undantag från
anmälningsskyldigheten.
a§
För att kartlägga förekomst av,
fastställa frihet frän och kontrollera
spridning av växtskadegörare enligt
3 § första stycket får regeringen eller
den myndighet regeringen bestäm-
mer
1. meddela föreskrifter om att den
som odlar eller handlar med växter
skall anmäla verksamheten till viss
myndighet och föra anteckningar om
verksamheten,
3 Senaste lydelse 1989:492.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:145
2. meddela föreskrifter eller i det
enskilda fallet besluta om provtag-
ning eller undersökning av växt,
jord eller annat odlingssubstrat,
mark, lokal, transportmedel, förpack-
ning, redskap eller annat föremål
som kan hysa växtskadegörare.
Åtgärd som avses i första stycket
2 kan verkställas genom myndighets
försorg.
6§4
En innehavare av mark, byggnad
eller transportmedel är skyldig att
lämna tillträde för en åtgärd som
avses i 5 § första stycket 2, 3 och 7.
En innehavare av mark, byggnad
eller transportmedel är skyldig att
lämna tillträde för en åtgärd enligt
denna lag eller föreskrifter som med-
delats med stöd av lagen.
7a§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om sundhetsintyg.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
överlämna till en juridisk person att
utfärda sådant sundhetsintyg som
krävs vid handel med växter eller vid
utförsel av växter.
10 §5
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. inte gör en anmälan enligt 4 §,
2. inte följer ett föreläggande eller
bryter mot en föreskrift eller ett för-
bud som har meddelats med stöd av
5 §, eller
2. inte följer ett föreläggande eller
bryter mot en föreskrift eller ett för-
bud som har meddelats med stöd av
5,5 a eller 7 a §, eller
3. åsidosätter en skyldighet enligt 6 §.
< Senaste lydelse 1994:903.
5 Senaste lydelse 1994:903.
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 145
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §6
Statens jordbruksverks beslut i ett särskilt fall enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut som meddelats med stöd Beslut som meddelats med stöd
av 5 eller 7 § gäller omedelbart, om av 5,5 a eller 7 § gäller omedelbart,
inte något annat bestäms. om inte något annat bestäms.
Prop. 1994/95:145
Denna lag träder i kraft den 15 april 1995.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:738) om bekämpande av salmo-
nella hos djur skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §l
Den som yrkesmässigt håller fjä-
derfä för uppfödning till avel eller till
slakt eller för produktion av ägg
skall låta utföra och bekosta under-
sökning av djuren i fråga om salmo-
nella enligt föreskrifter som medde-
las av regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer. Det-
samma gäller den som har ett kläcke-
ri och producerar kläckägg.
Den som yrkesmässigt håller
fjäderfä skall låta utföra och bekosta
undersökning av djuren i fråga om
salmonella enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer. Detsamma gäller den som har
ett kläckeri och producerar fjäderfä.
Den som yrkesmässigt driver verksamhet för kläckning av ägg eller yrkes-
mässigt håller fjäderfä för produktion av ägg är skyldig att föra anteckningar
och lämna uppgifter om verksamheten enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 15 april 1995.
6 Senaste lydelse 1995:26.
1 Senaste lydelse 1994:630.
Statens jordbruksverk har i en skrivelse den 14 september 1994 hemställt att
vissa ändringar görs i växtskyddslagen (1972:318). De föreslagna ändringar-
na syftar till att åstadkomma en anpassning av de svenska bestämmelserna på
växtskyddsområdet till EG:s regler och till GATT-avtalets Uruguay-runda.
Ändringarna har också till syfte att underlätta användningen av växtskyddslag-
stiftningen vid bekämpning av svårare växtskadegörare.
Jordbruksverkets förslag har remissbehandlats. En förteckning över re-
missinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena
finns i Jordbruksdepartementet (dnr Jo94/1435/1 197).
Jordbruksverket har vidare i en skrivelse den 29 september 1994 hemställt
att en ändring görs i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos
djur. Syftet med den föreslagna ändringen är att Sverige även som medlem i
EU skall kunna behålla rådande, internationellt sett unikt gynnsamma salmo-
nellaläge bland animalieproduktionens djur.
Jordbruksverkets förslag har remissbehandlats. En förteckning över re-
missinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena
finns i Jordbruksdepartementet (dnr Jo94/1480).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 1 december 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över förslaget till ändringar i växtskyddslagen som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
I lagrådsremissen föreslogs en ändring i den överklagandebestämmelse
som finns i växtskyddslagen. Lagrådet har förordat att ändringen förses med
en övergångsbestämmelse. När lagrådsremissen beslutades förbisågs att ett
likalydande förslag med en övergångsregel av det slag som Lagrådet efterlyst
i det föreliggande lagstiftningsärendet redan hade lagts fram i proposition
1994/95:27 Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna för-
valtningsdomstolarna. Den föreslagna lagändringen har antagits av riksdagen
(bet. 1994/95:JuU6, rskr. 165). Den proposition som nu läggs fram omfattar
följaktligen inte något förslag till ändring av den aktuella bestämmelsen.
Lagrådet har i övrigt lämnat lagförslaget utan erinran. Vissa redaktionella
ändringar har dock gjorts i lagtexten.
Efter det att lagrådets yttrande över förslaget som rör växtskyddslagen
inhämtats h ar under den fortsatta beredningen uppmärksammats att vissa
ytterligare ändringar behöver göras i den lagen. Det behövs ett bemyndigande
för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om sundhetsintyg. Den föreslagna nya 7 a § behöver också ges
ett vidare innehåll än vad som föreslagits i lagrådsremissen. Dessa frågor tas
upp till behandling i avsnitt 4.2 och i författningskommentaren till 7 a §.
Prop. 1994/95:145
Prop. 1994/95:145
Regeringens förslag: Bestämmelsen om lagens tillämpningsområde
utformas så att Jordbruksverket kan ges befogenhet att föreskriva vilka
växtskadegörare som omfattas av lagen. Befogenheten skall omfatta
även växtskadegörare som allvarligt kan skada annan mark än
växtodling eller skog.
Till sådana skadegörare skall räknas också organismer ur växt- och
djurriket som orsakar skador på odlingar utan att direkt angripa väx-
terna, t.ex. vissa ogräs.
Skyldigheten att anmäla angrepp av växtskadegörare vidgas till att
gälla också den som har växter i lager för försäljning till annan än kon-
sument.
Jordbruksverkets förslag: Regeringen bör ges behörighet att delegera
till Jordbruksverket att meddela föreskrifter om vilka växtskadegörare som
skall omfattas av växtskyddslagen. Sådana föreskrifter skall endast få med-
delas beträffande växtskadegörare som i vissa uppräknade fall kan orsaka
allvarlig skada. Skadan skall som hittills kunna gälla växtodling, skog och la-
ger av växter men också ”annan mark”.
Enligt Jordbruksverket bör i lagen som nytt självständigt begrepp införas
växtprodukt, som definieras som produkt av vegetabilisk härkomst som är
obearbetad eller lätt bearbetad i den mån den inte är växt. Vidare bör myko-
plasma räknas upp i definitionen av växtskadegörare och i definitionen anges
att begreppet växtskadegörare även omfattar organismer som indirekt kan or-
saka sjukdom eller annan skada på växt eller växtprodukt. Därmed skulle
också bl.a. ogräs kunna bekämpas.
Remissinstanserna: Några invändningar har inte framförts mot Jord-
bruksverkets förslag. Enligt Statens naturvårdsverk är det en nödvändig och
önskvärd anpassning till EU:s regelverk att inkludera ogräs i växtskydds-
lagstiftningen. Med ogräs bör avses all icke önskvärd och svårbekämpad
vegetation. Trädgårdsnäringens riksförbund påpekar att det finns risk för att
den nuvarande restriktiva hållningen när det gäller användningen av växt-
skyddsmedel gör en bekämpning av ogräs omöjlig. Enligt förbundet är det av
vikt att det i landet finns en beredskap för bekämpning av eventuella skade-
görare.
Skälen för regeringens förslag: Gällande bestämmelser innebär att
regeringen meddelar föreskrifter om vilka växtskadegörare som får bekämpas
med stöd av lagen. På grund av den ständigt föränderliga växtskyddssitua-
tionen krävs emellertid att bekämpning kan sättas in mot nya växtskadegörare
med kort varsel. Möjligheten till ett snabbt ingripande utgör i många fall en
förutsättning för ett effektivt skydd mot och en framgångsrik bekämpning av
svåra skadegörare. Mot denna bakgrund får det anses lämpligt att Jordbruks-
verket, som är ansvarig växtskyddsmyndighet, genom föreskrifter får utpeka
de växtskadegörare som skall omfattas av lagen.
Bemyndigandet bör, liksom regeringens nuvarande bemyndigande, begrän-
sas till att avse växtskadegörare som kan orsaka allvarlig skada. I det nuvaran-
de bemyndigandet talas om skada på växtodling, skog eller lager av växter.
För att bl.a. kunna bekämpa ogräs som först får sitt fäste på ”annan mark” än
växtodling eller skog, bör emellertid även växtskadegörare som allvarligt kan
skada sådan mark omfattas av föreskriftsrätten.
Den gällande definitionen på växt, som även innefattar vissa produkter av
växt, är väl känd bland dem som arbetar med växter och växtskydd. Några
större problem med att tillämpa växtskyddslagen med nuvarande definition
förefaller inte finnas. Med hänsyn härtill och då gällande definition väl mot-
svarar behoven vid en EG-anpassning finns det enligt regeringens mening
inte anledning att ändra definitionen för växt
Regeringen anser, liksom Jordbruksverket, att mykoplasma bör föras in
under definitionen för växtskadegörare.
Den nuvarande definitionen av växtskadegörare omfattar förutom virus,
bakterie, svamp, nematod, insekt och kvalster även annan organism ur växt-
eller djurriket som kan orsaka sjukdom eller annan skada på växt. Det finns
emellertid en rad olika organismer som inte direkt angriper växter, men som
ändå orsakar skador på växtodlingar. Till denna kategori organismer hör
bland annat vissa ogräs och vissa andra organismer som förstör förutsätt-
ningarna för odling. Dessa organismer faller utanför den nuvarande defini-
tionen av växtskadegörare och därmed lagens tillämpningsområde. För ett
effektivt växtskydd är det av stor vikt att definitionen för växtskadegörare
utvidgas. En möjlighet är att som Jordbruksverket föreslår införa begreppet
indirekt skada. Enligt regeringens mening bör emellertid definitionen i stället
vidgas på det sättet att som skadegörare skall räknas också organismer ur
växt- eller djurriket som orsakar skada på växtodling.
För närvarande gäller att den som har anledning anta att växtskadegörare
angripit växter på mark som han odlar eller brukar är skyldig att anmäla detta
till Jordbruksverket. För att öka möjligheterna till en effektiv bekämpning bör
enligt regeringens mening anmälningsskyldigheten vidgas till att gälla också
den som lagerhåller växter. Det är bl.a. angeläget att få kännedom om skade-
angrepp som kan uppmärksammas i potatislager. Anmälningsskyldigheten
bör begränsas till lagerhållare i grossistledet
Prop. 1994/95:145
Prop. 1994/95:145
Regeringens förslag: Bestämmelser införs som ger stöd för före-
skrifter om anmälningsskyldighet, kontroll och undersökning i syfte att
genomföra EG:s regler om kontroll i odlingar och skyldighet att kunna
spåra växtskadegörares ursprung vid handel med växter. Vidare utgör
bestämmelserna en förutsättning för att konstatera frihet från växtskade-
görare.
Föreskrifter skall kunna meddelas om krav på sundhetsintyg vid han-
del med och utförsel av växter. Privata organ skall kunna ges rätt att ut-
färda sådana intyg.
Jordbruksverkets förslag: Förslaget överensstämmer med regering-
ens förslag.
Remissinstanser: Några invändningar har inte framförts mot Jordbruks-
verkets förslag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser vid-
tas åtgärder med stöd av växtskyddslagen främst efter anmälan från odlare.
Den odlare som har anledning anta att växter angripits av växtskadegörare
som omfattas av lagen skall anmäla detta till Jordbruksverket, som är ansva-
rig myndighet. Jordbruksverket har sedan möjlighet att besluta om en rad be-
kämpningsåtgärder. Vid handel med växter mellan stater kontrolleras växter-
nas sundhet vid gränsen. Även i dessa fall har Jordbruksverket möjlighet att
ingripa mot växtskadegörare.
Sveriges medlemskap i EU innebär en rad förändringar för arbetet med
växtskydd. Nya krav ställs på Jordbruksverket bland annat vad gäller under-
sökningar och kontroll. Eftersom det vid ett medlemskap i EU inte längre är
tillåtet att kontrollera växters sundhet vid gränsen vid handel med övriga
medlemsstater krävs andra åtgärder. Kontrollen kommer i stället i huvudsak
att ske i odlingarna och åligga Jordbruksverket som ansvarig nationell växt-
skyddsmyndighet. Vid handel med eller annan spridning av växter, främst
sådana som är avsedda för förökning, mellan medlemsstaterna eller inom
landet krävs att sändningen åtföljs av sundhetsintyg, ett s.k. växtpass. Ut-
färdandet av växtpass förutsätter att en växtskyddsinspektion skett De odlare
vars produkter skall genomgå en sådan inspektion för utfärdande av växtpass
skall vara registrerade i ett officiellt register. Detta för att göra det möjligt att
identifiera en såld produkt och, vid eventuella skadegörarangrepp, kunna
spåra dess ursprung. Samma växtskyddsstandard skall gälla för växter oav-
sett om produkten är avsedd för handel inom en medlemsstat eller mellan med-
lemsstater.
Jordbruksverket har föreslagit att det i växtskyddslagen skall införas be-
stämmelser som möjliggör för verket att föreskriva eller besluta om provtag-
ning eller undersökning hos enskilda. Regeringen anser i likhet med Jord-
bruksverket att detta är nödvändigt för att verket, vid ett svenskt EU-med-
10
lemskap, skall kunna fylla sin kontrollfunktion. En förutsättning för en effek-
tiv kontroll är ocksä att enskilda är skyldiga att bereda Jordbruksverket
tillträde för kontrollen. För att kunna spåra växtskadegörares ursprung och
för att över huvud taget på ett tillfredsställande sätt kunna ha kontroll över
spridningen av växtskadegörare är det av stor betydelse att Jordbruksverket
har möjlighet att föreskriva att den som handhar växter skall anmäla sin verk-
samhet till verket och föra anteckningar över verksamheten.
Inom ramen för EU:s huvuddirektiv på växtskyddsområdet, rådets direktiv
77/93/EEG av den 21 december 1976 om skyddsåtgärder mot att skadegörare
på växter eller växtprodukter förs in till medlemsstaterna, som innehåller de-
taljerade regler om handel inom EU på området, finns möjlighet för en en-
skild medlemsstat att, för vissa allvarliga skadegörare, få delar av sitt terri-
torium förklarade som ”skyddade zoner”. Det land till vilket införsel sker kan
efter en sådan förklaring ställa striktare krav på den plats eller region, från vil-
ken utförsel sker, avseende den speciella skadegöraren. För att ett område
skall få en sådan status krävs att det går att dokumentera frihet från skade-
göraren i fråga trots att förutsättningar finns för etablering. Att kunna få status
som skyddad zon är såväl från växtskyddssynpunkt som av ekonomiska skäl
av stor betydelse. För att möjliggöra en nödvändig dokumentation av frihet
från en viss skadegörare krävs att Jordbruksverkets kontrollörer får tillträde
till enskildas egendom och att verket kan föreskriva eller besluta om under-
sökning och provtagning. Även i detta sammanhang är det viktigt att kunna
föreskriva att den som handhar växter skall anmäla sin verksamhet till Jord-
bruksverket för att på så sätt vara säker på att fånga upp alla berörda vid un-
dersökningar och kontroller. Föreskrifter måste också kunna meddelas om
krav på sundhetsintyg vid handel med eller utförsel av växter.
Jordbruksverket har vidare föreslagit att juridiska personer efter bemyn-
digande från verket skall få utfärda sundhetsintyg. Det handlar här om en stor
mängd intyg av en ofta inte särskilt komplicerad beskaffenhet. Av praktiska
såväl som av ekonomiska skäl är det lämpligt att t.ex. sågverk själva kan
utfärda den stora mängd intyg om frihet från bark som i vissa fall krävs för
handel med virke. Jordbruksverket är ansvarig myndighet och har som sådan
att se till att de juridiska personerna handhar sin uppgift på ett riktigt och lämp-
ligt sätt. Utfärdande av sundhetsintyg är en förvaltningsuppgift som är att an-
se som myndighetsutövning. För att en sådan uppgift skall kunna överlämnas
till en enskild krävs lagstöd. Regeringen föreslår att ett sådant stöd förs in i
växtskyddslagen.
Att ange vilka kostnader som kan uppkomma i anledning av de föreslagna
ändringarna i växtskyddslagen är svårt av flera skäl. Kostnaderna är beroende
av bl.a. den ständigt varierande växtskyddssituationen i omvärlden, sundhets-
läget i Sverige och ambitionsnivån för bekämpning.
Prop. 1994/95:145
11
Jordbruksverket uppskattar att kostnadsökningen för staten sannolikt kom- Prop. 1994/95:145
mer att bli lägre än en halv miljon kronor årligen. Producenterna bedöms av
Jordbruksverket få ökade kostnader under en övergångstid. Dessa kostnader
beräknas årligen uppgå till totalt ca 50 000 kronor. Därtill kommer att vissa
kommuner kan få kostnader för bekämpningsåtgärder mot jättelokan.
De ökade kostnaderna för staten utgörs främst av kostnader för kontrollen
för att fastställa frihet från skadegörare, en verksamhet som måste genomfö-
ras som en följd av Sveriges medlemskap i EU. Dessa kostnader kan grovt
uppskattas till ca 300 000-400 000 kronor per år. Kostnaden för staten för be-
kämpning av strandfränet kan beräknas till högst 50 000 kronor. Denna be-
kämpning innebär på kort sikt även en ökad kostnad för de enskilda före-
tagen. Vid en lyckad bekämpning gör företagen emellertid en långsiktig bespa-
ring. De årliga kostnaderna för samtliga berörda företag för bekämpningen
kan inledningsvis totalt uppskattas till ca 50 000 kronor. Möjligheten att dele-
gera till enskilda företag att utfärda sundhetsintyg i samband med egenkont-
roll medför en betydande besparing främst för svensk exportindustri.
Regeringens förslag: En obligatorisk salmonellaprovtagning införs
för ungdjur som föds upp till värphöns.
Jordbruksverkets förslag: Förslaget överensstämmer med regering-
ens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av
samtliga remissinstanser. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt bör emel-
lertid kontrollen begränsas till att gälla fjäderfä som föds upp i syfte att produ-
cera livsmedel, eftersom lagstiftningens främst skall skydda svenska konsu-
menter. Länsstyrelsen i Malmöhus län, Lantbrukarnas riksförbund och
Svensk fågel framför synpunker på hur provtagningen bör utformas. Före-
ningen Svensk fjäderfäskötsel anser att kontrollen bör vara mindre omfattan-
de för mindre besättningar. Familjejordbrukamas riksförbund anser att endast
besättningar med mer än tvåtusen djur bör omfattas av kontrollen.
Skälen för regeringens förslag: Salmonellainfektion är en allvarlig
sjukdom sett från folkhälsosynpunkt. Sverige har internationellt sett få in-
hemska fall av salmonella. I Sveriges förhandlingar med EU.s medlemsstater
om en svensk anslutning till unionen var frågan om hur det gynnsamma
svenska salmonellaläget skulle kunna behållas vid ett medlemskap en viktig
fråga. Förhandlingsresultatet innebär att förekomsten av ett heltäckande, obli-
12
gatoriskt salmonellakontrollprogram ger oss rätt att ställa krav på motsva- Prop. 1994/95:145
rande form av kontrollprogram vid införsel av djur och livsmedel från EU-
området.
Enligt lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur får rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter
om obligatorisk salmonellakontroll. Det ursprungliga bemyndigandet gällde
föreskrifter om en skyldighet för den som yrkesmässigt föder upp fjäderfä till
slakt att låta undersöka djuren med avseende på salmonella. Genom en lagänd-
ring som trädde i kraft den 1 januari 1994 vidgades bemyndigandet till att gäl-
la föreskrifter om motsvarande skyldighet för den som håller fjäderfä för pro-
duktion av ägg. Lagen har ändrats ytterligare en gång med giltighet från den
1 juli 1994. Efter den ändringen omfattar bemyndigandet att meddela före-
skrifter om obligatorisk salmonellaprovtagning också fjäderfä som föds upp
till avel. Sådan provtagning kan också åläggas den som har ett kläckeri.
Vad beträffar den svenska fjäderfähållningen kan således en obligatorisk
salmonellakontroll föreskrivas för samtliga avels- och produktionsled utom
vad gäller uppfödning av ungdjur till värphöns. I Sverige finns ca 45 fjäderfä-
besättningar för uppfödning av sådana djur. Dessutom finns ett mindre antal
värphönsbesättningar i vilka det också föds upp ungdjur. Sedan krav på ob-
ligatorisk salmonellaprovtagning av värphöns infördes har innehavarna av
dessa besättningar frivilligt börjat undersöka sina ungdjur före leverans.
Ett krav på obligatorisk salmonellakontroll som också omfattar provtag-
ning på ungdjur kommer att bedömas som betydelsefullt vid EG:s granskning
av salmonellakontrollprogrammen. Regeringen föreslår därför och i syfte att
behålla det gynnsamma salmonellaläget i Sverige att lagen om bekämpande
av salmonella hos djur ändras så att även ungdjur som föds upp till värphöns
kommer att kunna omfattas av den obligatoriska salmonellakontrollen. En så-
dan ändring innebär att hela produktionskedjan kan täckas av kontrollen.
Provtagningen bör ske enligt de föreskrifter som Jordbruksverket meddelar.
Inom ramen för Jordbruksverkets föreskrifter finns utrymme att beakta
Statens veterinärmedicinska anstalts, Föreningen Svensk Fjäderfäskötsels
och Familjejordbrukamas riksförbunds synpunkter om inskränkningar i kont-
rollprogrammen.
Den kostnadsökning som uppkommer till följd av lagändringen kommer i sin
helhet att få bäras av uppfödarna. Ändringen medför därför sannolikt inte
några ökade kostnader för staten. Djurägare som har en uppfödningsomgång
per år kommer att få betala ca 800 kr om året för den utvidgade kontrollen.
Djurägare som har flera uppfödningsomgångar per år får därutöver betala
300-400 kr per uppfödningsomgång beroende på besättningens storlek.
13
1 §
Definitionen av växtskadegörare utvidgas till att omfatta organismer ur växt-
och djurriket som kan förorsaka sjukdom eller annan skada pä växtodling.
Genom ändringen kan lagen tillämpas också pä skadegörare som inte angriper
växter utan pä ett indirekt sätt orsakar skada på växtodlingar. Ett exempel pä
sädana skadegörare är plattmasken, Artioposthia triangulata. Plattmasken an-
griper den vanliga daggmasken som har stor betydelse för växtodlingen, inte
minst den ekologiska. Även ogräs som skadar växtodling faller under den ut-
vidgade definitionen för växtskadegörare. Tidigare omfattades endast ogräs
som skadar växter. Den ytterligare ändringen har gjorts att mykoplasma förts
in bland de i paragrafen uppräknade växtskadegörama.
3§
I paragrafens första stycke har regeringen getts möjlighet att läta en myndig-
het föreskriva mot vilka växtskadegörare som åtgärder enligt lagen får vidtas.
Detta för att med mindre tidsutdräkt kunna anpassa gällande bestämmelser till
förändringar i växtskyddssituationen inom landet och i omvärlden. Vidare har
paragrafen ändrats så att rätten att meddela föreskrifter även omfattar växt-
skadegörare som allvarligt kan skada annan mark än växtodling och skog. Ge-
nom den ändringen blir det möjligt att bekämpa bl.a. jätteloka, även om den
inte växer i skog eller växtodling.
I paragrafens andra stycke har en redaktionell ändring gjorts.
4§
Paragrafens första stycke har utvidgats till att även avse angrepp av växt-
skadegörare på växtodling. Detta överensstämmer med utvidgningen av defini-
tionen av växtskadegörare. Anmälningsskyldigheten i paragrafen kommer där-
igenom att omfatta bl.a. för växtodlingen skadliga ogräsangrepp. Detta ökar
möjligheterna att kontrollera och effektivt bekämpa sådana angrepp. Anmäl-
ningsskyldigheten skall vidare gälla också den som har växter i lager för för-
säljning till annan än konsument. Bestämmelsen har kommenterats i den all-
männa motiveringen.
5a§
Paragrafen är ny och innebär att regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer får meddela föreskrifter dels om anmälningsskyldighet och
skyldighet att föra anteckningar för den som odlar eller handlar med växter,
dels om provtagning eller undersökning. Möjlighet införs också för regering-
en eller den myndighet som regeringen bestämmer att i enskilda fall besluta
om provtagning eller undersökning. Provtagning och undersökning kan ske
genom myndighets försorg. Syftet med åtgärderna enligt paragrafen är att kart-
Prop. 1994/95:145
14
lägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera spridning av de med
stöd av lagen utpekade växtskadegörama. Bestämmelsen innebär i huvudsak
endast en nödvändig anpassning av växtskyddslagstiftningen till de nya för-
hållanden som följer av ett medlemskap i EU och GATT-avtalets bestäm-
melser på området. Redan i dag har växtskyddsmyndigheten möjlighet att ge-
nomföra kontroller och undersökningar med stöd av 5 § första stycket 7.
Enligt den bestämmelsen kan växtskyddsmyndigheten för att bekämpa och
hindra spridning av växtskadegörare vidta eller föreskriva om sådana åtgärder
i fråga om enskilds egendom som får anses oundgängligen påkallade. Bestäm-
melsens tillämpningsområde begränsas dels genom det angivna syftet, dels
genom att åtgärderna bara får vidtas om de absolut behövs. Eftersom inga
gränskontroller får finnas vid handel mellan medlemsstaterna är det viktigt att
tydligt klargöra att den nationella växtskyddsmyndigheten har befogenhet att
genom provtagning och andra undersökningar utföra nödvändiga kontroller.
Den nationella växtskyddsmyndighetens kontrollmöjligheter har också stor
betydelse för fastställande av frihet från viss växtskadegörare, vilket är en för-
utsättning för att erhålla status som”skyddad zon”. För utfärdandet av de
växtpass som behövs för handeln med växter inom gemenskapen och över hu-
vud taget för kontrollen av spridningen av växtskadegörare, är det väsentligt
att de som handhar växter anmäler sin verksamhet till växtskyddsmyndig-
heten och dessutom för nödvändiga anteckningar om verksamheten.
6§
Paragrafen har ändrats på det sättet att skyldigheten att lämna tillträde kommer
att omfatta alla åtgärder enligt lagen och med stöd av lagen meddelade före-
skrifter. Ändringen behövs främst för den utökade kontroll- och undersök-
ningsverksamheten.
7a§
Som framgår av den allmänna motiveringen innebär medlemskapet i EU att
det i vissa fall krävs s.k. växtpass inte bara vid handel mellan medlems-
staterna utan också vid handel inom landet. För att göra det möjligt att ställa
krav på sådana pass innehåller paragrafens första stycke ett bemyndigande för
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-
skrifter om sundhetsintyg.
Paragrafen ger vidare regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer rätt att tillåta juridiska personer att utfärda sundhetsintyg. Exempel
på sådana sundhetsintyg är de växtpass som krävs vid handeln med växter
inom EU och de intyg som garanterar frihet från bark som används vid han-
deln med virke. Syftet med detta är främst att underlätta handeln genom att i
vissa fall tillåta företag att utfärda för den egna verksamheten nödvändiga
sundhetsintyg. Paragrafen har utformats med beaktande av att växtpass kan
krävas inte bara vid utförsel av växter utan också vid handel med växter inom
landet Den ansvariga myndigheten har att se till att den juridiska personen på
ett riktigt sätt sköter sitt uppdrag.
Prop. 1994/95:145
15
10 §
Paragrafen har ändrats så att straffbestämmelsen kommer att omfatta också
överträdelser av föreskrifter meddelade med stöd av 5 a och 7 a §§. Det gäller
föreskrifter om skyldighet att anmäla och föra anteckningar och krav på sund-
hetsintyg.
H §
Paragrafens andra stycke har utvidgats till att även avse beslut som meddelas
med stöd av den nya 5 a §. Ändringen motiveras av behovet av en effektiv
kontroll av spridningen av växtskadegörare.
2§
Som framgår av den allmänna motiveringen har paragrafen ändrats i olika
omgångar. Bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer att föreskriva att den som håller fjäderfä skall låta utföra
och bekosta salmonellakontroll av djuren gällde ursprungligen bara slaktkyck-
lingsbesättningar. Därefter har bemyndigandet vidgats till att omfatta också be-
sättningar av värphöns och av avelsfjäderfä. Den ändring som nu görs syftar
till att göra det möjligt att vidga den obligatoriska salmonellakontrollen till att
gälla ett led i produktionskedjan som hittills fallit utanför kontrollen, nämligen
uppfödningen av fjäderfä till värphöns. Bemyndigandet i lagen behöver där-
med inte längre avgränsas på annat sätt än att föreskrifterna skall kunna avse
skyldighet för den som yrkesmässigt håller fjäderfä att låta utföra och bekosta
salmonellakontroll. Som påpekats i den allmänna motiveringen kan en be-
gränsning av kontrollen med avseende på viss produktionsinriktning och
mindre besättningar ske i föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigan-
det. Paragrafens lydelse har vidare justerats med avseende på den del av be-
myndigandet som gäller den som har ett kläckeri.
Prop. 1994/95:145
16
Kommerskollegium
Statens utsädeskontroll
Statens naturvårdsverk
Lantbrukarnas riksförbund
Trädgårdsnäringens riksförbund
Prop. 1994/95:145
Bilaga 1
17
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens livsmedelsverk
Sveriges lantbruksuniversitet
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Malmöhus län
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
Lantbrukarnas riksförbund
Familjejordbrukamas riksförbund
Föreningen Svensk Fjäderfäskötsel
Svensk Fägel
Sveriges veterinärförbund
Prop. 1994/95:145
Bilaga 2
18
Härigenom föreskrivs i fråga om växtskyddslagen (1972:318)
dels att 1, 3,4, 6, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 5 a och 7 a §§, av
följande lydelse.
Prop. 1994/95:145
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§
I denna lag förstås med
växt även del av växt såsom lök, rotstock, gren, kvist, blad, blomma,
frukt, frö och bark samt sådan produkt av växt, som alltjämt har karaktär av
råvara, såsom timmer, utsäde och spannmål,
växtskadegörare virus samt bakte-
rie, svamp, nematod, insekt, kvals-
ter och annan organism ur växt- eller
djurriket som kan förorsaka sjuk-
dom eller annan skada på växt
växtskadegörare virus, bakterie,
svamp, nematod, insekt, kvalster,
mykoplasma och annan organism ur
växt- eller djurriket som kan föror-
saka sjukdom eller annan skada på
växt eller växtodling.
Bekämpning enligt denna lag får
ske i fråga om växtskadegörare som
regeringen föreskriver. Sådan före-
skrift får meddelas endast beträff-
ande växtskadegörare som kan all-
varligt skada växtodling, skog eller
lager av växter.
Föreligger synnerliga skäl, får
myndighet som regeringen bestäm-
mer meddela beslut som avses i 5 §
utan hinder av första stycket. Sådant
beslut får gälla högst tre månader.
Bekämpning enligt denna lag får
ske i fråga om växtskadegörare som
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriver.
Sådan föreskrift får meddelas endast
beträffande växtskadegörare som all-
varligt kan skada växtodling, skog,
annan mark eller lager av växter.
Om det finns synnerliga skäl, får
den myndighet som regeringen be-
stämmer meddela beslut som avses i
5 § utan hinder av första stycket.
Sådant beslut får gälla högst tre må-
nader.
t Senaste lydelse 1989:492.
19
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4§2
Prop. 1994/95:145
Bilaga 3
Den som har anledning antaga att
växtskadegörare, som omfattas av
föreskrift enligt 3 § första stycket,
angripit växt på mark som han äger
eller brukar skall genast anmäla
detta. Sådan anmälan göres till myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan meddela
undantag från anmälningsskyldig-
het.
Den som har anledning anta att
växtskadegörare, som omfattas av
föreskrift enligt 3 § första stycket,
angripit växt eller växtodling på
mark som han äger eller brukar skall
genast anmäla detta. Anmälan skall
göras till den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
I fråga om växter i lager gäller
anmälningsskyldigheten också den
som har sådana växter för försälj-
ning till annan än slutlig konsument.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om undantag från
anmälningsskyldigheten.
5a§
För att kartlägga förekomst av,
fastställa frihet från och kontrollera
spridning av växtskadegörare enligt
3 § första stycket, får regeringen
eller den myndighet regeringen be-
stämmer
1. meddela föreskrifter om att den
som odlar eller handlar med växter
skall anmäla verksamheten till myn-
dighet och föra anteckningar om
verksamheten,
2. meddela föreskrifter eller i det
enskilda fallet besluta om provtag-
ning eller undersökning av växt,
jord eller annat odlingssubstrat,
mark, lokal, transportmedel, förpack-
ning, redskap eller annat föremål
som kan hysa växtskadegörare.
Åtgärd som avses i första stycket
2 kan ske genom myndighets för-
sorg.
2 Senaste lydelse 1989:492.
20
Nuvarande lydelse
En innehavare av mark, byggnad
eller transportmedel är skyldig att
lämna tillträde för en åtgärd som av-
ses i 5 § första stycket 2,3 och 7.
Föreslagen lydelse
6§3
En innehavare av mark, byggnad
eller transportmedel är skyldig att
lämna tillträde för en åtgärd enligt
denna lag eller med stöd av lagen
meddelade föreskrifter.
Prop. 1994/95:145
Bilaga 3
7a§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får över-
lämna till en juridisk person att ut-
färda sädant sundhetsintyg som
krävs vid utförsel av växter.
10 §4
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. inte gör en anmälan enligt 4 §,
2. inte följer ett föreläggande eller
bryter mot en föreskrift eller ett för-
bud som har meddelats med stöd av
5 §, eller
3. åsidosätter en skyldighet enligt 6
2. inte följer ett föreläggande eller
bryter mot en föreskrift eller ett för-
bud som har meddelats med stöd av
5 eller 5 a §, eller
§.
11 §5
Statens jordbruksverks beslut i ett
särskilt fall enligt denna lag eller en-
igt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen får överklagas
hos kammarrätten.
Beslut som meddelats med stöd
av 5 eller 7 § gäller omedelbart, om
inte något annat bestäms.
Statens jordbruksverks beslut i ett
särskilt fall enligt denna lag eller en-
ligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.
Beslut som meddelats med stöd
av 5,5 a eller 7 § gäller omedelbart,
om inte något annat bestäms.
Denna lag träder i kraft den 15 april 1995.
3 Senaste lydelse 1994:903.
4 Senaste lydelse 1994:903.
5 Senaste lydelse 1991:389.
21
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-12-12
Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Ä. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 1 december 1994 (Jordbruksdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i växtskyddslagen (1972:318).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Anna
Tofftén.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Enligt lagförslaget träder lagen i kraft den 15 april 1995. Lagrådet förordar
att förslaget kompletteras med en övergångsbestämmelse som reglerar över-
klagande av beslut av Jordbruksverket som meddelats före ikraftträdandet.
Sådana beslut bör överklagas enligt äldre bestämmelser. Övergångsbestäm-
melsen kan ges förslagsvis följande lydelse:
”Har beslut som avses i 11 § första stycket meddelats före ikraftträdandet,
överklagas det enligt äldre bestämmelser.”
I övrigt lämnar Lagrådet lagförslaget utan erinran.
Prop. 1994/95:145
Bilaga 4
22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1995
Prop. 1994/95:145
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Peterson, Hellström, Thalén, Persson, Tham, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Winberg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:145 Ändringar i växtskyddslagen,
m.m.
23
Prop. 1994/95:145
Författningsrubrik
Bestämmelser som in- Celexnummer for bak-
för, ändrar, upphäver omliggande EG-regler
eller upprepar ett norm-
givningsbemyndigande
Lag om ändring i
växtskyddslagen
(1972:318)
3, 4, 5 a, 7 a §§
377LO93 m.fl.
Lag om ändring i lagen
(1983:738) om bekäm-
pande av salmonella
hos djur
gotab 47750, Stockholm 1995
24