Prop.
1994/95:122
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 21 november 1994
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen förslås att en allmän löneavgift för finansiering av
medlemskap i EU tas ut på löneinkomst och inkomst av annan förvärvs-
verksamhet. Avgiften blir 1,5 % och beräknas på det underlag som gäller
för arbetsgivaravgift respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också
de särskilda löneskatterna och premieskatten på grupplivförsäkringar.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 129
Prop. 1994/95:122
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 3
2.1 Förslag till lag om allmän löneavgift 3
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) 5
2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 7
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter 8
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster 9
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. 12
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader 13
3 Ärendet och dess beredning 15
4 Finansieringen av medlemskapet i EU 15
4.1 Allmänna överväganden 15
4.2 Införandet av en allmän löneavgift 16
4.3 Utformningen av den allmänna löneavgiften samt
vissa konsekvensändringar 17
5 Författningskommentarer 18
5.1 Lagen om allmän löneavgift 18
5.2 Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 19
5.3 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272) 19
5.4 Lagen om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter 19
5.5 Lagen om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 20
5.6 Lagen om ändring i lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. 20
5.7 Lagen om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader 20
w
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 21 november 1994 21
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
Prop. 1994/95:122
1. lag om allmän löneavgift
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster
6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt
för grupplivförsäkring, m.m.
7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Arbetsgivare skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften
beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift till folkpen-
sioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
2 §
Den som enligt 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall
betala egenavgifter skall för vaije år betala allmän löneavgift. Löneav-
giften beräknas på det underlag som gäller för egenavgift till folkpen-
sioneringen enligt nämnda lag.
3 §
Allmän löneavgift tas ut med 1,5 procent av underlaget och tillfaller
staten.
4 §
I fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar
är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. skattebrottslagen (1971:69),
4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,
5. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.
Prop. 1994/95:122
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
1. på lön eller annan ersättning som betalas ut efter utgången av
år 1994,
2. på inkomst enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års
taxering eller senare. Omfattar beskattningsår tid såväl före som efter
utgången av år 1994, skall - om den skattskyldige inte visar annat - så
stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter
utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
Härigenom föreskrivs att punkt 19 av anvisningarna till 23 § och
punkt 7 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 23 §
19.1 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.
Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att
täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk-
samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller
jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut
skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för
beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.
Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar
den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med
1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 22 §,
2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap.
2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Avdrag enligt andra stycket får
uppgå till högst 23 procent av
underlaget, beräknat enligt tredje
stycket. I fråga om sådana inkom-
ster som avses i 2 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster får
dock avdraget uppgå till högst 75
procent.
Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk
person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget
har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första
och andra styckena skall därvid göras av delägaren.
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en med-
hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den
andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt
för envar av makarna.
Avdrag enligt andra stycket får
uppgå till högst 25 procent av
underlaget, beräknat enligt tredje
stycket. I fråga om sådana inkom-
ster som avses i 2 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster får
dock avdraget uppgå till högst
18 procent.
Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid
självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 122
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:122
till 33 §
7.2 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst
som enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör
inkomst av annat förvärvsarbete.
Från sådan intäkt av tjänst med-
ges dessutom avdrag med 23 pro-
cent eller, om den skattskyldige
vid ingången av året före taxe-
ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt
65 år men under hela året uppburit
hel ålderspension eller avlidit
under året före taxeringsåret, med
75 procent av ett underlag beräknat
enligt nästa stycke. Medgivet av-
drag skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.
Från sådan intäkt av tjänst med-
ges dessutom avdrag med 25 pro-
cent eller, om den skattskyldige
vid ingången av året före taxe-
ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt
65 år men under hela året uppburit
hel ålderspension eller avlidit
under året före taxeringsåret, med
78 procent av ett underlag beräknat
enligt nästa stycke. Medgivet av-
drag skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.
Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket
minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i
föregående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första
stycket d lagen om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
'Senaste lydelse 1993:1541.
2Senaste lydelse 1992:1343.
Härigenom föreskrivs att 1 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha
följande lydelse.
Lydelse enligt förslag Föreslagen lydelse
i prop. 1994/95:99
1 §
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt,
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogsvårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)
samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt
14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,
12. avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter,
13. skatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Att vad som sägs i denna lag om
egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter även tillämpas i fråga
om skatt enligt 2 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster följer
av 3 § sistnämnda lag.
Att vad som sägs i denna lag om
egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter även tillämpas i fråga
om skatt enligt 2 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster och
avgifter enligt 2 § lagen
(1994:000) om allmän löneavgift
följer av 3 § lagen om särskild
löneskatt på vissa förvärvs-
inkomster och 4 § lagen om allmän
löneavgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
*Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
Prop. 1994/95:122
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om
socialavgifter1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §2
I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av
allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.
Att denna lag tillämpas även i
fråga om arbetsmiljöavgift och
särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster framgår av lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgifi
och lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkoms-
ter.
Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns
särskilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av
arbetsgivaravgifter finns i lagen (1993:1503) om generellt anställnings-
stöd och i lagen (1994:196) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691)
om socialavgifter.
den
Att denna lag tillämpas även i
fråga om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster och allmän
löneavgift framgår av lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster och
lagen (1994:000) om allmän löne-
avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
'Lagen omtryckt 1989:633.
2Senaste lydelse 1994:198.
Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster1 skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt förslag i prop. Föreslagen lydelse
1994/95:25
1 §
Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för vaije
år betalas till staten med 19,89 år betalas till staten med 21,39
procent på procent på
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är
65 år eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-
försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-
grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller
kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,
Kommunernas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens plane-
rings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren
tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt
pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i
punkt 20 e första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunal-
skattelagen (1928:370),
4. avgångsersättning som omfattas av s. k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till
förtidspension eller till sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.
Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första
stycket.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §
första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall
bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni
1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-
skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock
endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på
Lydelse enligt förslag i prop.
1994/95:25
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:122
lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
En enskild person eller ett döds-
bo skall för varje år till staten
betala särskild löneskatt med 19,89
procent på inkomst enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) av
annan näringsverksamhet här i
landet än sådan aktiv näringsverks-
amhet som avses i 11 kap. 3 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring (passiv närings-
verksamhet) samt, om den skatt-
skyldige före årets början fyllt 65
år eller inte fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
eller avlidit under året, på inkomst
som avses i 3 kap. 4 § andra
stycket lagen (1981:691) om so-
cialavgifter samt vidare på ersätt-
ning som utgår enligt sådan av-
talsgruppsjukförsäkring som avses
i punkt 12 av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen eller
enligt sådan trygghetsförsäkring
som avses i nämnda anvisnings-
punkt till den del ersättningen
utgår i form av engångsbelopp som
inte utgör kompensation för mistad
inkomst. Skatt beräknas inte på
sådana inkomster för vilka den
skattskyldige skall betala egenav-
gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om
socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller
passiv görs för en förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen.
En enskild person eller ett döds-
bo skall för vaije år till staten
betala särskild löneskatt med 21,39
procent på inkomst enligt kom-
munalskattelagen (1928:370) av
annan näringsverksamhet här i
landet än sådan aktiv näringsverks-
amhet som avses i 11 kap. 3 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring (passiv närings-
verksamhet) samt, om den skatt-
skyldige före årets början fyllt 65
år eller inte fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
eller avlidit under året, på inkomst
som avses i 3 kap. 4 § andra
stycket lagen (1981:691) om
socialavgifter samt vidare på ersätt-
ning som utgår enligt sådan av-
talsgruppsjukförsäkring som avses
i punkt 12 av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen eller
enligt sådan trygghetsförsäkring
som avses i nämnda anvisnings-
punkt till den del ersättningen
utgår i form av engångsbelopp som
inte utgör kompensation för mistad
inkomst. Skatt beräknas inte på
sådana inkomster för vilka den
skattskyldige skall betala egenav-
gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om
socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller
passiv görs för en förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen.
Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar be-
stämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.
Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
I fråga om särskild löneskatt gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:122
är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. skattebrottslagen (1971:69),
4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
5. lagen (1979:611) om upphovs- 5. lagen (1979:611) om upphovs-
mannakonto, mannakonto.
6. lagen (1990:654) om skatteut-
jämningsreserv.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller
annan ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst
enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare.
Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994,
skall - om den skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskatt-
ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994
som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som
infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.
11
Härigenom föreskrivs att 4-6 §§ lagen (1990:1427) om särskild
premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt förslag i prop. Föreslagen lydelse
1994/95:25
För skattskyldiga som avses i 3 §
första stycket inträder skatteplikt
när premie mottas. Beskattnings-
underlaget utgörs av 95 procent av
mottagen premie. Skatten uppgår
till 43,47 procent av underlaget.
4 §
För skattskyldiga som avses i 3 §
första stycket inträder skatteplikt
när premie mottas. Beskattnings-
underlaget utgörs av 95 procent av
mottagen premie. Skatten uppgår
till 42,76 procent av underlaget.
Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär
premie för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall be-
skattningsunderlaget för nästföljande år sättas ned med belopp som
motsvarar för högt uttagen premie.
5 §
För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder
skatteplikt vid utbetalning som där sägs.
Beskattningsunderlaget utgörs av
utbetalt belopp. Skatten uppgår till
74,72 procent av underlaget.
6
För skattskyldiga som avses i 3 §
fjärde stycket inträder skatteplikt
vid betalning av premie. Be-
skattningsunderlaget utgörs av 95
procent av betald premie. Skatten
uppgår till 74,72 procent av under-
laget.
Beskattningsunderlaget utgörs av
utbetalt belopp. Skatten uppgår till
76,90 procent av underlaget.
§
För skattskyldiga som avses i 3 §
fjärde stycket inträder skatteplikt
vid betalning av premie. Be-
skattningsunderlaget utgörs av 95
procent av betald premie. Skatten
uppgår till 76,90 procent av under-
laget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som
mottas och avser tid efter ikraftträdandet,
2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på
belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,
3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som
betalas och avser tid efter ikraftträdandet.
12
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:122
Lydelse enligt förslag i prop.
1994/95:91
Föreslagen lydelse
Den som utfast en tjänstepension
skall till staten betala särskild
löneskatt med 19,89 procent på
kostnaden för pensionsutfästelsen,
beräknad enligt 2 §.
1 §
Den som utfäst en tjänstepension
skall till staten betala särskild
löneskatt med 21,39 procent på
kostnaden för pensionsutfästelsen,
beräknad enligt 2 §.
I fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering
är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §'
Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret
uppkomna skillnaden mellan
å ena sidan summan av följande poster:
a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,
b) avsättning till pensionsstiftelse,
c) ökning av konto Avsatt till pensioner,
d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av
tjänstepensionsförsäkring,
e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,
å andra sidan summan av följande poster:
f) gottgörelse från pensionsstiftelse,
g) minskning av konto Avsatt till pensioner,
h) 91 procent av bokförd skuld
på konto Avsatt till pensioner vid
beskattningsårets ingång multi-
plicerad med den genomsnittliga
statslåneräntan under kalenderåret
närmast före ingången av beskatt-
ningsåret,
i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,
j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid
tillämpning av denna paragraf.
I posten a i första stycket skall inte räknas med avgift för sådan
gruppsjukförsäkring som omfattas av 1 § första stycket 5 lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall
posten h i första stycket jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall
h) 85 procent av bokförd skuld
på konto Avsatt till pensioner vid
beskattningsårets ingång multi-
plicerad med den genomsnittliga
statslåneräntan under kalenderåret
närmast före ingången av beskatt-
ningsåret,
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:122
gälla om pensionsskuld som avses i posten h helt upplöses under
beskattningsåret.
Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt
denna lag skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i första
stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta
är högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias från en
utfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar
utfästelsen under posten i i första stycket ta upp det verkliga värdet av
den övertagna utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen.
Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga
grunder tillämpas.
Lydelse enligt förslag i prop. Föreslagen lydelse
1994/95:25
En enskild person eller ett döds-
bo som medges avdrag för avgift
för pensionsförsäkring enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall
för det beskattningsåret till staten
betala särskild löneskatt med 19,89
procent på avgiften.
En enskild person eller ett döds-
bo som medges avdrag för avgift
för pensionsförsäkring enligt punkt
21 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall
för det beskattningsåret till staten
betala särskild löneskatt med 21,39
procent på avgiften.
Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning
på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1993:949.
14
I propositionen 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen m.m., som överlämnades till riksdagen den 2 no-
vember 1994, har regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för
finansieringen av avgiften till EG:s budget. En av dessa principer är att
ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upp-
låningsbehov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av
utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar. Finansieringen av avgif-
ten skall främst beröra de områden som gynnas av ett svenskt med-
lemskap. Av propositionen framgår också att EU-medlemskapet bedöms
medföra en bestående ökad belastning på ca 20 mdkr på helårsbasis. För
år 1995 uppgår belastningen till knappt 16 mdkr.
I förevarande ärende redovisas fördelningen av finansieringen mellan
utgiftsbegränsningar och inkomstförstärkningar. Vidare lämnar rege-
ringen förslag till en delfinansiering genom ökat skatteuttag. Det
sistnämnda förslaget innebär en höjning av arbetsgivaravgifterna genom
att en allmän löneavgift införs. Denna fråga måste behandlas av
riksdagen i höst för att de föreslagna reglerna skall kunna böija tillämpas
från årsskiftet. Ytterligare finansieringsförslag kommer att läggas fram
senare i budgetpropositionen.
Beträffande lagförslagen i förevarande ärende har synpunkter under
hand inhämtats från Riksskatteverket.
Lagrådet
Förslagen gäller ämnen som faller inom Lagrådets granskningsområde.
Förslaget till allmän löneavgift är utformat efter mönster av den år 1991
upphävda allmänna löneavgiften. Förslaget är därför enligt regeringens
bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Övriga lagförslag innebär endast förändringar i de
skattebelopp som tas ut eller utgör följdändringar. Även dessa är därför
av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Vår bedömning är att statens utgifter kan minskas med ca 6 mdkr vid ett
medlemskap i EU. Det är viktigt att framhålla att dessa ut-
giftsbegränsningar i de flesta fall inte innebär minskade resurser till
berörda sektorer, då medel istället utbetalas från gemenskapsbudgeten.
Inom utrikesdepartementets område kommer att göras neddragningar
främst avseende bistånd och östsamarbete. Vissa nedjusteringar kommer
Prop. 1994/95:122
15
att göras på forskningsområdet, som berör bl.a. närings-, utbildnings- Prop. 1994/95:122
samt miljö- och naturresursdepartementens områden. Det regionala och
arbetsmarknadspolitiska området kommer också att beröras. Vidare
kommer Sveriges bidrag till EFTA och EFTA:s fond för ekonomisk och
social utjämning att bortfalla som en direkt följd av medlemskapet i EU.
Förslag i dessa delar med fördelning på olika anslag kommer att
presenteras i 1995 års budgetproposition.
Med utgiftsbegränsningar på ca 6 mdkr återstår ca 14 mdkr som skall
finansieras genom inkomstförstärkningar. I detta avsnitt redovisas förslag
som sammantagna medför inkomstförstärkningar på 5,4 mdkr. Resterande
förslag återkommer vi till i 1995 års budgetproposition.
En strävan är att skatteåtgärderna så långt möjligt koncentreras till
sektorer som är bidragsmottagare från EU eller till aktiviteter som i
andra avseenden kan anses gynnas av ett medlemsskap. Finansieringen
bör ske genom en belastning på produktionen, ej välfärden. För valet
mellan olika skattehöjningar innebär detta att i första hand sådana skatter
bör höjas där skattesubjektet utgörs av företag.
Liksom i andra sammanhang är det angeläget att de skattehöjningar
som väljs i så liten utsträckning som möjligt leder till välfärdsförluster
utöver den oundvikliga som följer av själva skatteuttaget. De extra bördor
som följer av skattens snedvridande effekter på produktion och konsum-
tion bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt.
Av tidigare presenterade propositioner framgår att ett svenskt EU-
medlemsskap framtvingar ett antal skatteförändringar. Budgetkonse-
kvenser av betydelse uppkommer på områdena för indirekt skatt, mervär-
desskatt och punktskatter. Vid ett svenskt EU-medlemskap är det
exempelvis nödvändigt att höja momsen på porto och serveringstjänster.
Dessa inkomstförstärkningar balanseras av vissa budgetförsvagningar. En
övergång från importmoms till beskattning i senare led ger ett
skattebortfall i form av en ränteförlust för staten som till viss del
motverkas av en inkomstförstärkning p.g.a. förkortad redovisningsperiod.
Vidare har vissa justeringar i olika punktskatter budgetkonsekvenser.
Sammantagna medför dessa åtgärder en varaktig inkomstförstärkning på
0,9 mdkr.
Enligt ett EG-direktiv är det vidare nödvändigt att halvera stämpel-
skatten på aktier. Regeringen har i den ekonomisk-politiska propositionen
(1994/95:25) föreslagit ett slopande av stämpelskatten i syfte att stimulera
nyemissionsverksamheten i näringslivet. Konsekvenserna för statens
finanser av denna förändring har avräknats från de budgetförstärkningar
som redovisades i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder,
m.m.
Vi föreslår i denna proposition att en allmän löneavgift på 1,5 % införs
fr.o.m. inkomståret 1995 för finansiering av medlemskapet i EU.
Löneavgiften föreslås utformad så att den motsvarar en höjning av
arbetsgivar- och egenavgiftema med 1,5 procentenheter. I ett medelfris- Prop. 1994/95:122
tigt perspektiv är en höjning av arbetsgivaravgifterna motiverad även om
skäl talar mot denna åtgärd i ett långsiktigt tidsperspektiv.
Som ett inslag i försöken att försvara kronkursen under hösten 1992
sänktes arbetsgivaravgifterna med 4,3 procentenheter, samtidigt som
mervärdesskatten höjdes. Därefter deprecierades den svenska kronan.
Följaktligen skedde under hösten 1992 en dubbel devalvering, såväl en
intern som en extern. Den kraftiga förstärkningen av konkurrenskraften
sedan dess gör det möjligt att delvis återta den sänkning av arbetsgivarav-
gifterna som gjordes innan kronfallet.
För att statsbudgeten skall förstärkas bör den höjda arbetsgivaravgiften
avse en avgift som redovisas på statsbudgeten. En avgift med samma
utformning som den år 1991 upphävda allmänna löneavgiften är därvid
enligt vår mening en lämplig lösning. Avgiften bör grundas på såväl
löneinkomster som inkomster av annat förvärvsarbete.
Som en följd av att en allmän löneavgift införs är det motiverat med
en följdjustering av de särskilda löneskatterna och premieskatten för
grupplivförsäkringar.
Ett införande av en allmän löneavgift om 1,5 % på löneinkomster ger
tillsammans med övriga förändringar en nettobudgetförstärkning för
offentlig sektor på 5,4 mdkr (brutto 11,0 mdkr). Avvikelserna mellan
netto- och bruttoeffekter förklaras av att löneavgiften förutsätts överväl-
tras på driftsöverskott och löner, vilket reducerar underlaget för andra
avgifter och inkomstskatter. För år 1998 då övervältringen inte torde ha
skett fullt ut beräknas inkomstförstärkningen till 6,3 mdkr.
Höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att leda till merkostnader
i kommunsektorn. I enlighet med vad som redovisas i prop. 1994/95:40
om att den sociala sektorn ej bör drabbas och i enlighet med den s.k.
finansieringsprincipen skall hela detta belopp återföras till kommunsek-
torn.
Regeringens förslag: En allmän löneavgift tas ut på löneinkomst
och inkomst av annat förvärvsarbete.
Avgiften blir 1,5 % och beräknas på det underlag som gäller för
arbetsgivaravgift respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter.
Både den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster och den
särskilda löneskatten på pensionskostnader höjs med 1,5 %. Även
den särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar höjs som en
konsekvens härav. Likaså sker en justering av schablonavdraget för
egenavgifter.
17
Skälen for regeringens förslag: Som framgått av det föregående skall Prop. 1994/95:122
en allmän löneavgift på 1,5 % införas för finansiering av medlemskapet
i EU. Avgiften bör lämpligen kunna utformas efter mönster av den år
1991 upphävda allmänna löneavgiften. Även om utformningen därmed
kommer att ansluta till vad som gäller för uttag av socialavgifter är det
i både rättslig och ekonomisk mening dock fråga om en skatt.
Den allmänna löneavgiften bör tas ut på både löneinkomst och inkomst
av annat förvärvsarbete och den bör beräknas på det underlag som gäller
för beräkning av arbetsgivaravgift resp, egenavgift till folkpensioneringen
enligt socialavgiftslagen.
Särskild löneskatt tas ut dels enligt lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, dels enligt lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader. Skattesatserna för de särskilda
löneskatterna är beräknade så att de schablonmässigt skall motsvara
skattedelen av de sociala avgifterna. Som en konsekvens av den nu
föreslagna allmänna löneavgiften bör därför enligt de beräkningskonven-
tioner som hittills använts även de särskilda löneskatterna höjas med
1,5 procentenheter. Vidare bör av denna anledning även skattesatserna
i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.
höjas. Som en konsekvens av nu nämnda höjningar bör även schablonav-
dragen för egenavgifter justera.
Förslaget föranleder ändringar i punkt 19 av anvisningarna till 23 § och
punkt 7 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), 1 §
uppbördslagen (1953:272), 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster, 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pen-
sionskostnader, 4 - 6 §§ lagen om särskild premieskatt för gruppliv-
försäkring, m.m. och 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
1 §
Paragrafen reglerar arbetsgivares skyldighet att betala den nya allmänna
löneavgiften. Som framgår av andra meningen beräknas avgiften på
samma underlag som folkpensionsavgiften.
2§
Bestämmelsen reglerar egenföretagares skyldighet att betala allmän
löneavgift på inkomst av annat förvärvsarbete. Även här beräknas
avgiften på samma underlag som folkpensionsavgiften.
18
3§
Här anges att den allmänna löneavgiften är 1,5 % av underlaget och att
avgiften tillfaller staten.
4§
I paragrafen anges för det första att bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981:691) om socialavgifter om exempelvis debitering och uppbörd skall
tillämpas även beträffande den allmänna löneavgiften. Vidare anges att
de bestämmelser av t.ex. skattemässig och straffrättslig natur som enligt
fristående författningar gäller för socialavgifter också skall tillämpas
beträffande den allmänna löneavgiften.
punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt 7 av anvisningarna
till 33 §
Schablonavdraget höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.
1 §
I andra stycket har införts en upplysning om att vad som sägs i denna lag
om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter även tillämpas i fråga om
allmän löneavgift och att detta framgår av lagen (1994:000) om allmän
löneavgift.
1 §
I första stycket har införts en upplysning om att denna lag tillämpas även
i fråga om allmän löneavgift och att detta framgår av lagen (1994:000)
om allmän löneavgift.
Den tidigare upplysningen om att lagen är tillämplig även i fråga om
arbetsmiljöavgift har tagits bort eftersom arbetsmiljöavgift enligt lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift inte tas ut på ersättning som utgetts efter
den 31 december 1990.
Prop. 1994/95:122
19
1 och 2 §§
Skattesatserna höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.
3§
Hänvisningen i första stycket punkt 6 till lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv har tagits bort eftersom sistnämnda lag har
upphört att gälla.
4, 5 och 6 §§
Skattesatserna höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.
1 och 3 §§
Skattesatsen höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.
2§
En justering av en avdragspost i avräkningsschemat har skett som en
konsekvens av förslaget om höjning av skattesatsen för avkastningsskatt
på pensionsmedel från 9 till 15 procent.
20
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hellström, Thalén, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Nygren, Ulvskog, Sundström
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap
i EU.
21
gotab 47275, Stockholm 1994