Prop.
1994/95:122
Regeringens proposition
1994/95:122

Finansiering av medlemskap i EU

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 november 1994

Ingvar Carlsson

Göran Persson
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förslås att en allmän löneavgift för finansiering av medlemskap
i EU tas ut på löneinkomst och inkomst av annan förvärvsverksamhet. Avgiften
blir 1,5 % och beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift
respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också de särskilda löneskatterna
och premieskatten på grupplivförsäkringar.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2 Lagtext.......................................... 3
2.1 Förslag till lag om allmän löneavgift............ 3
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)....................................... 5
2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)....................................... 7
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter................................... 8
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.... 9
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427)
om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,
m.m.............................................. 12
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader.......... 13

3 Ärendet och dess beredning....................... 15

4 Finansieringen av medlemskapet i EU.............. 15
4.1 Allmänna överväganden............................ 15
4.2 Införandet av en allmän löneavgift............... 16
4.3 Utformningen av den allmänna löneavgiften samt
vissa konsekvensändringar........................ 17

5 Författningskommentarer.......................... 18
5.1 Lagen om allmän löneavgift....................... 18
5.2 Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 19
5.3 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272)...... 19
5.4 Lagen om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter................................... 19
5.5 Lagen om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster............. 20
5.6 Lagen om ändring i lagen (1990:1427) om särskild
premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.......... 20
5.7 Lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader................... 20

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 21 november 1994.................................. 21

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om allmän löneavgift
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster
6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv-
försäkring, m.m.
7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs följande.

1 §
Arbetsgivare skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas
på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter.

2 §
Den som enligt 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall betala
egenavgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas
på det underlag som gäller för egenavgift till folkpensioneringen enligt nämnda
lag.

3 §
Allmän löneavgift tas ut med 1,5 procent av underlaget och tillfaller staten.

4 §
I fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om
socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar är föreskrivet i fråga
om avgifter enligt nämnda lag:
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. skattebrottslagen (1971:69),
4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,
5. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
1. på lön eller annan ersättning som betalas ut efter utgången av år
1994,
2. på inkomst enligt 2 § som tas upp till beskattning vid 1996 års
taxering eller senare. Omfattar beskattningsår tid såväl före som efter utgången
av år 1994, skall - om den skattskyldige inte visar annat - så stor del av
beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994
som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
under denna tid och hela beskattningsåret.

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt 7 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 23 §
19.1 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socia-
lavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.
Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka på
beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverksamhet här i riket.
Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen
(1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget
svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.
Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den
skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med
1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna
till 22 §,
2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 §
första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Avdrag enligt Avdrag enligt
andra stycket får andra stycket får
uppgå till högst 23 uppgå till högst 25
procent av under- procent av
laget, beräknat underlaget, beräknat
enligt tredje enligt tredje
stycket. I fråga stycket. I fråga om
om sådana inkoms- sådana inkomster som
ter som avses i 2 § avses i 2 § lagen
lagen (1990:659) om (1990:659) om
särskild löneskatt särskild löneskatt på
på vissa förvärvs- vissa förvärvsin-
inkomster får dock komster får dock
avdraget uppgå till avdraget uppgå till
högst 15 procent. högst 18 procent.
Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk person,
som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft
inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första och andra
styckena skall därvid göras av delägaren.
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjälpande make
för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall
avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna.
Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självdek-
larationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på
blankett enligt fastställt formulär.
till 33 §
7.2 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som
enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av annat
förvärvsarbete.
Från sådan intäkt Från sådan intäkt av
av tjänst medges tjänst medges
dessutom avdrag med dessutom avdrag med
23 procent eller, 25 procent eller,
om den skattskyl- om den skatt-
dige vid ingången skyldige vid
av året före ingången av året före
taxeringsåret fyllt taxeringsåret fyllt
65 år eller inte 65 år eller inte
fyllt 65 år men fyllt 65 år men
under hela året under hela året
uppburit hel ålder- uppburit hel ålders-
spension eller pension eller
avlidit under året avlidit under året
före taxeringsåret, före taxeringsåret,
med 15 procent av med 18 procent av
ett underlag beräk- ett underlag beräk-
nat enligt nästa nat enligt nästa
stycke. Medgivet stycke. Medgivet
avdrag skall avdrag skall
återföras till återföras till
beskattning beskattning
nästföljande be- nästföljande be-
skattningsår. skattningsår.
Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket minskad
med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i föregående stycke
och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d lagen om allmän
försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering.

1Senaste lydelse 1993:1541.
2Senaste lydelse 1992:1343.

2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 § uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande
lydelse.

Lydelse enligt förslag Föreslagen lydelse
i prop. 1994/95:99

1 §
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt,
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogsvårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)
samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt
14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,
12. avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter,
13. skatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Att vad som sägs i Att vad som sägs i
denna lag om denna lag om
egenavgifter enligt egenavgifter enligt
lagen om social- lagen om
avgifter även till- socialavgifter även
lämpas i fråga om tillämpas i fråga om
skatt enligt 2 § skatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om lagen (1990:659) om
särskild löneskatt särskild löneskatt på
på vissa vissa
förvärvsinkomster förvärvsinkomster och
följer av 3 § avgifter enligt 2 §
sistnämnda lag. lagen (1994:000) om
allmän löneavgift
följer av 3 § lagen
om särskild löneskatt
på vissa förvärvs-
inkomster och 4 §
lagen om allmän
löneavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §2
I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna
försäkringen och vissa andra sociala ändamål.
Att denna lag till- Att denna lag
lämpas även i fråga tillämpas även i fråga
om arbetsmiljöav- om särskild löneskatt
gift och särskild på vissa
löneskatt på vissa förvärvsinkomster och
förvärvsinkomster allmän löneavgift
framgår av lagen framgår av lagen
(1989:484) om (1990:659) om
arbetsmiljöavgift särskild löneskatt på
och lagen vissa
(1990:659) om förvärvsinkomster och
särskild löneskatt lagen (1994:000) om
på vissa förvärvs- allmän löneavgift.
inkomster.
Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda
bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns
i lagen (1993:1503) om generellt anställningsstöd och i lagen (1994:196) om
tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1Lagen omtryckt 1989:633.
2Senaste lydelse 1994:198.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster1 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse
1994/95:25

1 §
Särskild löneskatt Särskild löneskatt
skall för varje år skall för varje år
betalas till staten betalas till staten
med 19,89 procent med 21,39 procent
på på
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är
65 år eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-
försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad
avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som
arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Kommunernas pensionsanstalt eller
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan
arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt
pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e
första stycket b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),
4. avgångsersättning som omfattas av s. k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till
förtidspension eller till sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som
inte utgör kompensation för mistad inkomst.
Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§
lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bortses från
ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om
ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som
inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän
försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast
ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på
lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Lydelse enligt förslag Föreslagen lydelse
i prop. 1994/95:25

2 §
En enskild person En enskild person
eller ett dödsbo eller ett dödsbo
skall för varje år skall för varje år
till staten betala till staten betala
särskild löneskatt särskild löneskatt
med 19,89 procent med 21,39 procent på
på inkomst enligt inkomst enligt
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) av annan (1928:370) av annan
näringsverksamhet näringsverksamhet här
här i landet än i landet än sådan
sådan aktiv aktiv näringsverk-
näringsverksamhet samhet som avses i
som avses i 11 kap. 11 kap. 3 § första
3 § första stycket stycket lagen
lagen (1962:381) (1962:381) om allmän
om allmän försäk- försäkring (passiv
ring (passiv näringsverksamhet)
näringsverk- samt, om den skatt-
samhet) samt, skyldige före årets
om den skattskyl- början fyllt 65 år
dige före årets eller inte fyllt 65
början fyllt 65 år år men under hela
eller inte fyllt året uppburit hel
65 år men under ålderspension eller
hela året uppburit avlidit under året,
hel ålderspension på inkomst som avses
eller avlidit i 3 kap. 4 § andra
under året, på in- stycket lagen
komst som avses i (1981:691) om
3 kap. 4 § andra socialavgifter samt
stycket lagen vidare på ersättning
om socialavgifter som utgår enligt
samt vidare sådan avtals-
på ersättning gruppsjukförsäkring
som utgår enligt som avses i punkt
sådan avtalsgrupp- 12 av anvisningarna
sjukförsäkring till 22 §
som avses i punkt kommunalskattelagen
12 av anvisningar- eller enligt sådan
na till 22 § kom- trygghetsförsäkring
munalskattelagen som avses i nämnda
eller enligt sådan anvisningspunkt
trygghetsförsäkring till den del
som avses i nämnda ersättningen utgår i
anvisningspunkt form av
till den del er- engångsbelopp som
sättningen utgår i inte utgör
form av engångs- kompensation för
belopp som inte mistad inkomst.
utgör kompensation Skatt beräknas inte
för mistad inkomst. på sådana inkomster
Skatt beräknas inte för vilka den
på sådana inkomster skattskyldige skall
för vilka den betala egenavgifter
skattskyldige skall enligt 3 kap. 4 §
egenavgifter enligt lagen om
3 kap. 4 § lagen socialavgifter.
om socialavgifter. Bedömningen om
Bedömningen om nä- näringsverksamhet är
ringsverksamhet är aktiv eller passiv
aktiv eller passiv görs för en
görs för en för- förvärvskälla enligt
värvskälla enligt kommunalskattelagen.
komunalskattelagen.
Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3
kap. 5 § lagen om socialavgifter.
Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §
I fråga om särskild löneskatt gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. skattebrottslagen (1971:69),
4. lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
5. lagen 5. lagen
(1979:611) om (1979:611) om
upphovsmannakonto, upphovsmannakonto.
6. lagen
(1990:654) om
skatteut-
jämningsreserv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på lön eller annan
ersättning som utges efter utgången av år 1994 samt på inkomst enligt 2 § som
tas upp till beskattning vid 1996 års taxering eller senare. Omfattar
beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall - om den
skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses
hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar mot förhållandet
mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela
beskattningsåret.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs att 4-6 §§ lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse
1994/95:25

4 §
För skattskyldiga För skattskyldiga
som avses i 3 § som avses i 3 §
första stycket in- första stycket
träder skatteplikt inträder skatteplikt
när premie mottas. när premie mottas.
Beskattnings- Beskattnings-
underlaget utgörs underlaget utgörs av
av 95 procent av 95 procent av
mottagen premie. mottagen premie.
Skatten uppgår till Skatten uppgår till
42,76 procent av 43,47 procent av
underlaget. underlaget.
Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie för
försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för
nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen premie.

5 §
För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder
skatteplikt vid utbetalning som där sägs.
Beskattningsunder- Beskattningsunder-
laget utgörs av laget utgörs av
utbetalt belopp. utbetalt belopp.
Skatten uppgår Skatten uppgår
till 74,72 procent till 76,90 procent
av underlaget. av underlaget.

6 §
För skattskyldiga För skattskyldiga
som avses i 3 § som avses i 3 §
fjärde stycket in- fjärde stycket
träder skatteplikt inträder skatteplikt
vid betalning av vid betalning av
premie. Beskatt- premie. Beskatt-
ningsunderlaget ningsunderlaget
utgörs av 95 pro- utgörs av 95 procent
cent av betald av betald premie.
premie. Skatten Skatten uppgår till
uppgår till 74,72 76,90 procent av
procent av under- underlaget.
laget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som mottas och
avser tid efter ikraftträdandet,
2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på belopp som
utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,
3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som betalas och
avser tid efter ikraftträdandet.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse
1994/95:91
1 §
Den som utfäst en Den som utfäst en
tjänstepension tjänstepension skall
skall till staten till staten betala
betala särskild särskild löneskatt
löneskatt med 19,89 med 21,39 procent på
procent på kostna- kostnaden för pen-
den för pensionsut- sionsutfästelsen,
sionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §.
beräknad enligt 2 §.
I fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering är dock
delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1
Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret uppkomna
skillnaden mellan
å ena sidan summan av följande poster:
a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,
b) avsättning till pensionsstiftelse,
c) ökning av konto Avsatt till pensioner,
d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av
tjänstepensionsförsäkring,
e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,
å andra sidan summan av följande poster:
f) gottgörelse från pensionsstiftelse,
g) minskning av konto Avsatt till pensioner,
h) 91 procent av h) 85 procent av
bokförd skuld på bokförd skuld på
konto Avsatt till konto Avsatt till
pensioner vid pensioner vid
beskattningsårets beskattningsårets
ingång multipli- ingång multipli-
cerad med den cerad med den
genomsnittliga genomsnittliga
statslåneräntan statslåneräntan under
under kalenderåret kalenderåret närmast
närmast före in- före ingången av
gången av beskatt- beskattningsåret,
ningsåret,
i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,
j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid tillämpning av
denna paragraf.
I posten a i första stycket skall inte räknas med avgift för sådan
gruppsjukförsäkring som omfattas av 1 § första stycket 5 lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall posten
h i första stycket jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall gälla om
pensionsskuld som avses i posten h helt upplöses under beskattningsåret.
Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag
skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i första stycket ta upp
det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta är högre än den
utgivna ersättningen. Om den som befrias från en utfästelse inte är skattskyldig
enligt denna lag skall den som övertar utfästelsen under posten i i första
stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta är
lägre än den erhållna ersättningen.
Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga grunder
tillämpas.

Lydelse enligt förslag i prop.Föreslagen lydelse
1994/95:25

3 §
En enskild person En enskild person
eller ett dödsbo eller ett dödsbo som
som medges avdrag medges avdrag för
för avgift för avgift för
pensionsförsäkring pensionsförsäkring
enligt punkt 21 av enligt punkt 21 av
anvisningarna till anvisningarna till
23 § kommunal- 23 § kommunal-
skattelagen (1928: skattelagen
370) skall för (1928:370) skall för
det beskattnings- det beskattningsåret
året till staten till staten betala
betala särskild särskild löneskatt
löneskatt med med 21,39 procent på
19,89 procent på avgiften.
avgiften.
Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning på
pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser tillämpas dock
för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1993:949.

3 Ärendet och dess beredning

I propositionen 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen m.m., som överlämnades till riksdagen den 2 november 1994, har
regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för finansieringen av avgiften
till EG:s budget. En av dessa principer är att ett svenskt medlemskap inte får
leda till en ökning av statens upplåningsbehov utan skall finansieras fullt ut
genom en kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar.
Finansieringen av avgiften skall främst beröra de områden som gynnas av ett
svenskt medlemskap. Av propositionen framgår också att EU-medlemskapet bedöms
medföra en bestående ökad belastning på ca 20 mdkr på helårsbasis. För år 1995
uppgår belastningen till knappt 16 mdkr.
I förevarande ärende redovisas fördelningen av finansieringen mellan
utgiftsbegränsningar och inkomstförstärkningar. Vidare lämnar regeringen förslag
till en delfinansiering genom ökat skatteuttag. Det sistnämnda förslaget innebär
en höjning av arbetsgivaravgifterna genom att en allmän löneavgift införs. Denna
fråga måste behandlas av riksdagen i höst för att de föreslagna reglerna skall
kunna börja tillämpas från årsskiftet. Ytterligare finansieringsförslag kommer
att läggas fram senare i budgetpropositionen.
Beträffande lagförslagen i förevarande ärende har synpunkter under hand
inhämtats från Riksskatteverket.

Lagrådet

Förslagen gäller ämnen som faller inom Lagrådets granskningsområde. Förslaget
till allmän löneavgift är utformat efter mönster av den år 1991 upphävda
allmänna löneavgiften. Förslaget är därför enligt regeringens bedömning av sådan
enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Övriga
lagförslag innebär endast förändringar i de skattebelopp som tas ut eller utgör
följdändringar. Även dessa är därför av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.

4 Finansieringen av medlemskapet i EU

4.1 Allmänna överväganden

Vår bedömning är att statens utgifter kan minskas med ca 6 mdkr vid ett
medlemskap i EU. Det är viktigt att framhålla att dessa utgiftsbegränsningar i
de flesta fall inte innebär minskade resurser till berörda sektorer, då medel
istället utbetalas från gemenskapsbudgeten.
Inom utrikesdepartementets område kommer att göras neddragningar främst
avseende bistånd och östsamarbete. Vissa nedjusteringar kommer att göras på
forskningsområdet, som berör bl.a. närings-, utbildnings- samt miljö- och
naturresursdepartementens områden. Det regionala och arbetsmarknadspolitiska
området kommer också att beröras. Vidare kommer Sveriges bidrag till EFTA och
EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning att bortfalla som en direkt följd
av medlemskapet i EU. Förslag i dessa delar med fördelning på olika anslag
kommer att presenteras i 1995 års budgetproposition.
Med utgiftsbegränsningar på ca 6 mdkr återstår ca 14 mdkr som skall finansieras
genom inkomstförstärkningar. I detta avsnitt redovisas förslag som sammantagna
medför inkomstförstärkningar på 5,4 mdkr. Resterande förslag återkommer vi till
i 1995 års budgetproposition.
En strävan är att skatteåtgärderna så långt möjligt koncentreras till sektorer
som är bidragsmottagare från EU eller till aktiviteter som i andra avseenden kan
anses gynnas av ett medlemsskap. Finansieringen bör ske genom en belastning på
produktionen, ej välfärden. För valet mellan olika skattehöjningar innebär detta
att i första hand sådana skatter bör höjas där skattesubjektet utgörs av
företag.
Liksom i andra sammanhang är det angeläget att de skattehöjningar som väljs i
så liten utsträckning som möjligt leder till välfärdsförluster utöver den ound-
vikliga som följer av själva skatteuttaget. De extra bördor som följer av
skattens snedvridande effekter på produktion och konsumtion bör begränsas i så
stor utsträckning som möjligt.
Av tidigare presenterade propositioner framgår att ett svenskt EU-medlemsskap
framtvingar ett antal skatteförändringar. Budgetkonsekvenser av betydelse
uppkommer på områdena för indirekt skatt, mervärdesskatt och punktskatter. Vid
ett svenskt EU-medlemskap är det exempelvis nödvändigt att höja momsen på porto
och serveringstjänster. Dessa inkomstförstärkningar balanseras av vissa
budgetförsvagningar. En övergång från importmoms till beskattning i senare led
ger ett skattebortfall i form av en ränteförlust för staten som till viss del
motverkas av en inkomstförstärkning p.g.a. förkortad redovisningsperiod. Vidare
har vissa justeringar i olika punktskatter budgetkonsekvenser. Sammantagna
medför dessa åtgärder en varaktig inkomstförstärkning på 0,9 mdkr.
Enligt ett EG-direktiv är det vidare nödvändigt att halvera stämpelskatten på
aktier. Regeringen har i den ekonomisk-politiska propositionen (1994/95:25)
föreslagit ett slopande av stämpelskatten i syfte att stimulera
nyemissionsverksamheten i näringslivet. Konsekvenserna för statens finanser av
denna förändring har avräknats från de budgetförstärkningar som redovisades i
prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

4.2 Införandet av en allmän löneavgift

Vi föreslår i denna proposition att en allmän löneavgift på 1,5 % införs fr.o.m.
inkomståret 1995 för finansiering av medlemskapet i EU. Löneavgiften föreslås
utformad så att den motsvarar en höjning av arbetsgivar- och egenavgifterna med
1,5 procentenheter. I ett medelfristigt perspektiv är en höjning av
arbetsgivaravgifterna motiverad även om skäl talar mot denna åtgärd i ett
långsiktigt tidsperspektiv.
Som ett inslag i försöken att försvara kronkursen under hösten 1992 sänktes
arbetsgivaravgifterna med 4,3 procentenheter, samtidigt som mervärdesskatten
höjdes. Därefter deprecierades den svenska kronan. Följaktligen skedde under
hösten 1992 en dubbel devalvering, såväl en intern som en extern. Den kraftiga
förstärkningen av konkurrenskraften sedan dess gör det möjligt att delvis återta
den sänkning av arbetsgivaravgifterna som gjordes innan kronfallet.
För att statsbudgeten skall förstärkas bör den höjda arbetsgivaravgiften avse
en avgift som redovisas på statsbudgeten. En avgift med samma utformning som den
år 1991 upphävda allmänna löneavgiften är därvid enligt vår mening en lämplig
lösning. Avgiften bör grundas på såväl löneinkomster som inkomster av annat
förvärvsarbete.
Som en följd av att en allmän löneavgift införs är det motiverat med en
följdjustering av de särskilda löneskatterna och premieskatten för grupp-
livförsäkringar.
Ett införande av en allmän löneavgift om 1,5 % på löneinkomster ger tillsammans
med övriga förändringar en nettobudgetförstärkning för offentlig sektor på
5,4 mdkr (brutto 11,0 mdkr). Avvikelserna mellan netto- och bruttoeffekter
förklaras av att löneavgiften förutsätts övervältras på driftsöverskott och
löner, vilket reducerar underlaget för andra avgifter och inkomstskatter. För år
1998 då övervältringen inte torde ha skett fullt ut beräknas
inkomstförstärkningen till 6,3 mdkr.
Höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att leda till merkostnader i
kommunsektorn. I enlighet med vad som redovisas i prop. 1994/95:40 om att den
sociala sektorn ej bör drabbas och i enlighet med den s.k.
finansieringsprincipen skall hela detta belopp återföras till kommunsektorn.

4.3 Utformningen av den allmänna löneavgiften samt vissa konsekvensändringar

Regeringens förslag: En allmän löneavgift tas ut på
löneinkomst och inkomst av annat förvärvsarbete.
Avgiften blir 1,5 % och beräknas på det underlag som
gäller för arbetsgivaravgift respektive egenavgift
till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter.
Både den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster
och den särskilda löneskatten på pensionskostnader
höjs med 1,5 %. Även den särskilda premieskatten för
grupplivförsäkringar höjs som en konsekvens härav.
Likaså sker en justering av schablonavdraget för
egenavgifter.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående skall en allmän
löneavgift på 1,5 % införas för finansiering av medlemskapet i EU. Avgiften bör
lämpligen kunna utformas efter mönster av den år 1991 upphävda allmänna
löneavgiften. Även om utformningen därmed kommer att ansluta till vad som gäller
för uttag av socialavgifter är det i både rättslig och ekonomisk mening dock
fråga om en skatt.
Den allmänna löneavgiften bör tas ut på både löneinkomst och inkomst av annat
förvärvsarbete och den bör beräknas på det underlag som gäller för beräkning av
arbetsgivaravgift resp. egenavgift till folkpensioneringen enligt
socialavgiftslagen.
Särskild löneskatt tas ut dels enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster, dels enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader. Skattesatserna för de särskilda löneskatterna är beräknade så
att de schablonmässigt skall motsvara skattedelen av de sociala avgifterna. Som
en konsekvens av den nu föreslagna allmänna löneavgiften bör därför enligt de
beräkningskonventioner som hittills använts även de särskilda löneskatterna
höjas med 1,5 procentenheter. Vidare bör av denna anledning även skattesatserna
i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. höjas.
Som en konsekvens av nu nämnda höjningar bör även schablonavdragen för
egenavgifter justera.
Förslaget föranleder ändringar i punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt
7 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), 1 § uppbördslagen
(1953:272), 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader, 4 - 6 §§ lagen om
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. och 1 kap. 1 § lagen
(1981:691) om socialavgifter.

5 Författningskommentar

5.1 Lagen om allmän löneavgift

1 §

Paragrafen reglerar arbetsgivares skyldighet att betala den nya allmänna
löneavgiften. Som framgår av andra meningen beräknas avgiften på samma underlag
som folkpensionsavgiften.

2 §

Bestämmelsen reglerar egenföretagares skyldighet att betala allmän löneavgift på
inkomst av annat förvärvsarbete. Även här beräknas avgiften på samma underlag
som folkpensionsavgiften.

3 §

Här anges att den allmänna löneavgiften är 1,5 % av underlaget och att avgiften
tillfaller staten.

4 §

I paragrafen anges för det första att bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691)
om socialavgifter om exempelvis debitering och uppbörd skall tillämpas även
beträffande den allmänna löneavgiften. Vidare anges att de bestämmelser av t.ex.
skattemässig och straffrättslig natur som enligt fristående författningar gäller
för socialavgifter också skall tillämpas beträffande den allmänna löneavgiften.

5.2 Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

punkt 19 av anvisningarna till 23 § och punkt 7 av anvisningarna til1 33 §

Schablonavdraget höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.

5.3 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272)

1 §

I andra stycket har införts en upplysning om att vad som sägs i denna lag om
egenavgifter enligt lagen om socialavgifter även tillämpas i fråga om allmän
löneavgift och att detta framgår av lagen (1994:000) om allmän löneavgift.

5.4 Lagen om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

1 §

I första stycket har införts en upplysning om att denna lag tillämpas även i
fråga om allmän löneavgift och att detta framgår av lagen (1994:000) om allmän
löneavgift.
Den tidigare upplysningen om att lagen är tillämplig även i fråga om
arbetsmiljöavgift har tagits bort eftersom arbetsmiljöavgift enligt lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift inte tas ut på ersättning som utgetts efter den
31 december 1990.

5.5 Lagen om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster

1 och 2 §§

Skattesatserna höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.
3 §

Hänvisningen i första stycket punkt 6 till lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv har tagits bort eftersom sistnämnda lag har upphört att
gälla.

5.6 Lagen om ändring i lagen (1990:1427) om särskild
premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.

4, 5 och 6 §§

Skattesatserna höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna
löneavgiften.

5.7 Lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader

1 och 3 §§

Skattesatsen höjs som en konsekvens av införandet av den allmänna löneavgiften.

2 §

En justering av en avdragspost i avräkningsschemat har skett som en konsekvens
av förslaget om höjning av skattesatsen för avkastningsskatt på pensionsmedel
från 9 till 15 procent.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 november 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hellström, Thalén, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Nygren, Ulvskog, Sundström

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU.