Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1994/95:100


m


Förslag till statsbudget för budgetåret      Prop.

1995/96                                              1994/95:100

Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen härmed sitt förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifika­tioner som fogats till förslaget.

Stockholm den 22 december 1994

Ingvar Carlsson

Göran Persson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 avser en 18-månaders period och visar en omslutning av 968 379 miljoner kronon Budgetför­slaget utvisar ett underskott på 243 431 miljoner kronon

Statens lånebehov under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till 238 531 miljoner kronon

1  Riksdagen 1994195. I saml. Nr 100


Förslagen rörande de inkomst- och utgiftsposter som ingår i statsbudgeten    Prop. 1994/95:100 redovisas  närmare och  motiveras  i bilagor till  propositionen enligt följande förteckning. Bilagan 1 behandlar den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och innehåller en preliminär nationalbudget för år 1995.

Bilaga

1

Bilaga

2

Bilaga

3

Bilaga

4

Bilaga

5

Bilaga

6

Bilaga

7

Bilaga

8

Bilaga

9

Bilaga

10

Bilaga

11

Bilaga

12

Bilaga

13

Bilaga

14

Bilaga

15

Bilaga

16

Bilaga

17

Bilaga

18

Bilaga

19

Finansplanen

Statschefen och regeringen (första huvudtiteln)

Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)

Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)

Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)

Socialdepartementet (femte huvudtiteln)

Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln)

Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)

Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)

Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)

Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)

Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)

Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)

Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)

Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln)

Riksdagen och dess myndigheter m.m. (femtonde huvudtiteln)

Räntor på statsskulden, m.m. (sextonde huvudtiteln)

Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln)

Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del

När det gäller anslag till riksdagen och myndigheter under riksdagen har Riksdagens förvaltningsstyrelse den 7 december 1994 beslutat om förslag till anslag för nästa budgetår under femtonde huvudtiteln. Förslagen har överlämnats till Finansdepartementet och återfinns i bilaga 16.


 


REGERINGENS FÖRSLAG TILL

STATSBUDGET

FÖR BUDGETÅRET 1995/96


Prop. 1994/95:100


 


Prop. 1994/95:100


Statsbudget för budgetåret 1995/96

Inkomster

Skatter m.m.

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Bidrag m.m. från EU Extraordinära medel från EU


Summa kn


674 862 345 000

28 763 530 000

30 700 000

9 424 809 000

- 2 886 000 000

8 652 000 000

6 100 000 000

724 947 384 000


 


Underskön


243 431 273 000 Summa kn  968 378 657 000


 


Prop. 1994/95:100


Utgiftsanslag:

Statschefen och regeringen

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbmksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Kulturdepartementet

Näringsdepartementet

Civildepartementet

Miljödepartementet

Riksdagen och dess myndigheter

Räntor på statsskulden, m.m.

Ofömtsedda utgifter


2 811 560 000

29 157 687 000

23 944 183 000

64 071 737 000

271 653 103 000

36 365 377 000

118 467 710 000

58  915 917 000

17 281 526 000

132 124 301 000

6 916 644 000

50 575 177 000

4 168 001 000

2 735 511 000

1 189 223 000

129 000 000 000

1 000 000


949 378 657 000


 


Minskning av anslagsbehållningar Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


3 000 000 000

16 000 000 000 Summa kr.  968 378 657 000


 


Specifikation av statsbudgetens inkomster 1995/96     Prop. 1994/95: lOO

 

1995/96

 

Tusental kronor

1000 Skatter m.m.

 

674 862 345

1100 Skatt på inkomst

 

104 394 000

Il 10 Fysiska personers inkomstskatt, netto llll Fysiska personers inkomstskatt varav:     inkomster utgifter'

555 306 000 506 480 000

48 826 000 48 826 000

1120 Juridiska personers inkomstskatt, netto 1121 Juridiska personers inkomstskatt 1123 Beskattning av tjänstegmppliv

 

46 645 000

44 700 000

1 945 000

1130 Ofördelbara inkomstskatter

1131 Ofördelbara inkomstskatter

 

3 318 000 3 318 000

1140 Övriga inkomstskatter

1141      Kupongskatt

1142      Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143      Bevillningsavgift

1144      Lotteriskatt

 

5 605 000

1 050 000

0

0

4 555 000

1200 Socialavgifter och allmän egenavgifter varav:    inkomster utgifter

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Utbildningsavgift

405 718 000 155 514 000

250 204 000

61 409 000

65 573 000

0

0

7250 Övriga sociala avgifter, netto

1251             Tilläggspensionsavgift
varav:     inkomster

utgifter

1252        Delpensionsavgift
varav:     inkomster

utgifter

1253      Arbetsskadeavgift
varav:     inkomster

utgifter

1254      Arbetsmarknadsavgift

137 547 000 127 919 000

2 099 000 2 099 000

13 412 000 10 312 000

9 628 000

0

3 100 000

44 249 000

Huvudsakligen utbetalningar till kommuner • Huvudsakligen överföringar till fonder


 


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


1255   Arbetarskyddsavgift
varav:     inkomster

utgifter

1256   Lönegarantiavgift
varav:     inkomster

utgifter

1257   Sjöfolkspensionsavgift
varav:     inkomster

utgifter


1 753 000

1  753 000

2  063 000 2 063 000

44 000 44 000


O

O O


 


1 324 000 1 324 000

1260 Allmänna egenavgifter

1261   Allmän sjukförsäkringsavgift

1262   Allmän pensionsavgift varav:     inkomster

utgifter

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till

arbetarskyddsverk och arbetsmiljöinstitutets verksamhet 1281 Allmän löneavgift 1291 Särskild löneskatt


40 346 000

40 346 000

O

938 000

15 468 000

9 493 000


 


1300 Skatt på egendom


25 751 723


 


1310 Skatt på fast egendom

1311   Skogsvårdsavgifter

1312   Fastighetsskatt


14 725 723

O

14 725 723


 


1320 Förmögenhetsskatt

1321   Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322   Juridiska personers förmögenhetsskatt


2 886 000

2 814 000

72 000


 


1330 Arvsskatt och gåvoskatt

1331   Arvsskatt

1332   Gåvoskatt


1 500 000

1 350 000

150 000


 


1340 Övrig skatt på egendom 1341 Stämpelskatt


6 640 000 6 640 000


 


1400 Skatt på varor och tjänster


294 512 622


 


1410 Allmänna försäljningsskatter 1411 Mervärdesskatt


176 650 000 176 650 000


 


1420, 1430 Skatt på speciftka varor 1421 Bensinskatt

1423   Försäljningsskatt på motorfordon

1424   Tobaksskatt


100 258 100

35 909 000

2 656 100

11 654 000


 


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


1425   Skatt på spritdrycker

1426   Skatt på vin

1427   Skatt på maltdrycker

1428   Energiskatt

1429   Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

 

1434   Skatt på viss elektrisk kraft

1435   Särskild skatt mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster

1452 Skatt på annonser och reklam 1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik 1461 Fordonsskatt

1470 Skatt på import

1471   Tullmedel

1472   Övriga skatter m.m. på import

1473   Jordbruks- och sockeravgifter

1480 Övriga skatter på varor och tjänster

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet 2100 Rörelseöverskott

2110 Affärsverkens inlevererade överskott

2113    Statens järnvägars inlevererade överskott

2114    Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och

inleverans av motsvarighei till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott

2124    Inlevererat överskott av riksgäldskontorets garantiverksamhet

2125    Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella systemet


 

10 203 000

4 887 600

4 930 900

28 324 000

500

194 000

1 405 000

94 000

200 000

200 000

1 592 000

1 507 000

85 000

5 620 600

5 620 600

9 582 822

8 633 888

93 000

855 934

609 100

609 100

28 763 530

9 496 846

527 600

0

162 000

296 000

63 600

988 268

277 000

711 268


 


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


2130 Riksbankens inlevererade överskott

2131 Riksbankens inlevererade överskott


5 400 000 5 400 000


 


2750 Överskott från spelverksamhet

2151    Tipsmedel

2152    Lotterimedel


2 586 978 I 583 600 1 003 378


 


2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2270 Överskott av fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2300 Ränteinkomster

2i70 , 2320 Räntor på näringslån

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2321    Ränteinkomster på skogsväglån

2322    Räntor på övriga näringslån, kammarkollegiet

2323    Räntor på övriga näringslån, statens jordbmksverk

2330 Räntor på bostadslån

2332    Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333    Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334    Räntor på övriga bostadslån, boverket

2340 Räntor på studielån

2341    Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studera

2342    Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner

2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pension för vissa av riksdagens verk


 

0

0

6 061 053

70J 609

17 848

115

50

6

83 345

2 245

5 022 095

5 019 000

95

3 000

44 650

150 44 500

166 449 166 449

6 000 6 000

O


 


Prop. 1994/95:100

1995/96                                                                       Tusental kronor

2370 Räntor på beredskapslagring                                            442 984

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar     442 984

2380 , 2390 Övriga ränteinkomster                                          275 266

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån                            O

2385    Ränteinkomster på lån för studentkårs- lokaler                      45

2386    Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 9 750 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa

specialbostäder                                                               40

2391      Ränteinkomster på markförvärv för jordbmkets

rationalisering                                                                900

2392                                                       Räntor på intressemedel      5 750

2394    Övriga ränteinkomster                                               218 781

2395    Räntor på särskilda räkningar i riksbanken                       40 000

2400 Aktieutdelning                                                                          3 205 000

2410 Inkomster av statens aktier                                           3 205 000

2411 Inkomster av statens aktier                                      3 205 000

2500 Offentligrättsliga avgifter                                                      4 843 052

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter                           767 238

2517 Trafiksäkerhetsavgift                                                        O

2521    Avgifter till granskningsnämnden                                     9 698

2522    Avgifter för granskning av filmer och videogram 15 500 2524 Bidrag för ungdomspraktik        216 000

 

2527    Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning          10 600

2528    Avgifter vid bergsstaten                                               5 555

2529    Avgifter vid patent- och registreringsväsendet                10 100

 

2531    Avgifter för registrering i förenings m.fl. register                     O

2532    Utsökningsavgifter                                                    850 000

 

2534    Avgifter för körkort och motorfordon                            884 715

2535    Avgifter för statliga garantier                                       36 676

2536    Lotteriavgifter                                                           30 510

2537    Miljöskyddsavgift                                                       72 524

2538    Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel        630 000

2539    Täktavgift                                                                45 000

 

2541    Avgifter vid tullverket                                                 91 560

2542    Patientavgifter vid tandläkar- utbildningen                       6 500

 

2544    Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet                   43 500

2545    Närradioavgifter                                                          5 400

2546    Lokalradioavgifter                                                     146 750

10


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


2547    Avgifter för statens telenämnds verksamhet

2548    Avgifter för finansinspektionens verksamhet

2549    Avgifter för provning vid riksprovplatse

 

2551    Avgifter från kärnkraftverk

2552    Övriga offentligrättsliga avgifter


205 091 200 100 O 255 608 304 427


 


2600 Försäljningsinkomster

2611 Inkomster vid kriminalvården 2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2624    Inkomster av uppbörd av felparkerings avgifter

2625    Utförsäljning av beredskapslager

2626    Inkomster vid banverket


1 836 470

270 000

O

81 751

471 000

1 013 719


 


2700 Böter m.m.

2711    Restavgifter och dröjsmålsavgifter

2712    Bötesmedel

2713    Vattenföroreningsavgifter m.m.

2714    Sanktionsavgifter m.m.


1 447 109

788 009

640 963

137

18 000


 


2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet


1 874 000

I 874 000


 


3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner

5770 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3113 Statens järnvägars inkomster av försåldafastigheter och maskiner

5720 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.


30 700 O

O O

o o


 


3200 Övriga inkomster av markförsäljning

3211 Övriga inkomster av markförsäljning


1 000

1 000


11


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311    Inkomster av statens gmvegendom

3312    Övriga inkomster av försåld egendom


29 700

29 700 O


 


4000 Återbetalning av lån 4100 Återbetalning av näringslån

4110 Återbetalning av industrilån

4120 Återbetalning av jordbrukslån

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4135    Återbetalning av skogsväglån

4136    Återbetalning av övriga näringslån kammarkollegiet

4137    Återbetalning av övriga näringslån, statens jordbmksverk

4138    Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier


9 424 809 195 137

O

40 338 40 338

754 799

366

400

18

143 857

1 958

8 200


 


4200 Återbetalning av bostadslån m m

4212    Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213    Återbetalning av lån för bostadsförsörjnför mindre bemedlade bamrika familjer

4214    Återbetalning av övriga bostadslån, boverket


4 606 520

4 600 000

520 6 000


 


4300 Återbetalning av studielån

4311    Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312    Återbetalning av allmärma studielån

4313    Återbetalning av studiemedel


3 886 120

120

3 000

3 883 000


 


4400 Återbetalning av energisparlån

4411 Återbetalning av energisparlån


360 000

360 000


12


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


4500 Återbetalning av övriga lån

4514    Återbetalning av lån för studentskårlokaler

4515    Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516    Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517    Återbetalning från portugalfonden 4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525    Återbetalning av lån för svenska fn-styrkor

4526    Återbetalning av övriga lån


377 032

260

9 500

2 800

O

O

140

300 000

64 332


 


5000 Kalkylmässiga inkomster 5100 Avskrivningar och amorteringar

5770 Affärsverkens avskrivningar och amorteringar

5120 Avskrivningar på fastigheter

5121 Avskrivningar på fastigheter

5750 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader

5131 Uppdrags myndigheters m. fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar förcivilt totalförsvar


-2 886 000 1 410 000

O

500 000 500 000

900 000 900 000

10 000

10 000


 


5200 Statliga pensionsavgifter

5211 Statliga pensionsavgiften netto varav:      inkoinster utgifter


31 275 000 35 571 000


-4 296 000

-4 296 000


 


6000 Bidrag m.m. från EU 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond

6770 Bidrag från EGs jordbruksfonds garantisektion

6111    Arealbidrag och trädesersättning

6112    Miljöstöd

6113    Interventioner

6114    Exportbidrag

6115    Djurbidrag


8 652 000

6 572 000

6 245 000

3 550 000

400 000

1 125 000

450 000

720 000


13


Prop. 1994/95:100


1995/96


Tusental kronor


 


6720 Bidrag från EGs jordbruksfonds utvecklingssektion

6121    EG-finansierade stmkturstöd inom livsmedelssektorn

6122    EG-finansierade regional stöd till jordbmkare


327 000 132 000 195 000


 


6200 Bidrag från EGrs fiskefond

6211 Bidrag från EG:s fiskefond


80 000

80 000


 


6300 Bidrag från EG:s regionalfond

6311 Bidrag från EG:s regionalfond


700 000

700 000


 


6400 Bidrag från EG:s socialfond

6411 Bidrag från EG:s socialfond


1 300 000

1 300 000


 


7000 Extraordinära medel från EU

7111 Återbetalning avseeende avgiften till gemenskapsbudgeten


6 100 000

6 100 000


 


STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER


724 947 384


14


Prop. 1994/95:100

Specifikation av utgiftsanslagen 1995/96

I. Statschefen och regeringen                   2 811 560 000

A Kungliga hov- och slottstaten                                             107 465 000

I   Kungliga hov- och slottstaten, ramanslag                        107 465 000

B Regeringen                                                                           2 704 095 000

I   Regeringskansliet m.m., ramanslag                               2 704 095 000

15


 


II. Justitiedepartementet

A  Allmänna val m.m.

1     A\\m!ånna\a\, förslagsanslag

2     Stöd till politiska partier, förslagsanslag

3     Svensk författningssamling, förslagsanslag

4     Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m.m., förslagsanslag

5     Information om ekonomisk brottslighet, reservationsanslag

6     Bidrag till brottsförebyggande arbete, reservationsanslag

B Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen, ramanslag

2      Säkerhetspolisen, förslagsanslag

3      Polishögskolan

4      Statens kriminaltekniska laboratorium, ramanslag

5      Lokala polisorganisationen, ramanslag

6      Utlänningsärenden, förslagsanslag

C  Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren, ramanslag

2      Åklagarmyndigheterna, ramanslag

D Domstolsväsendet m.m.

1      Domstolsverket, ramanslag

2      Domsiolama m.m., ramanslag

E  Kriminalvården

1      Kriminalvårdsstyrelsen, ramanslag

2      Kriminalvården, ramanslag

3      Utlandstransporter, förslagsanslag


 

Prop. 1994/95:100

29 157 687 000

393 198 000

146 600 000

230 400 000

1 518 000

3 879 000

1 000

10 800 000

16 081 744 000

760 179 000

714 432 000

1 000

72 840 000

14 400 792 000

133 500 000

905 073 000

42 962 000

862 111 000

3 908 085 000

85 268 000

3 822 817 000

6 151 653 000

161 999 000

5 750 982 000

238 672 000


16


 


Prop. 1994/95:100

F  Rättshjälp m.m.                                                                  1 516 884 000

1      Ränshiälpskostmder, förslagsanslag                                1178 300 000

2      Rättshjälps myndigheten, ramanslag                                  18 911 000

3      Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag       1 000

4      Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag,/ör5/aMn5/ag               16 995 000

5      Vissa domstolskostnader m.m.,/öra/a5a/J5/ag                   249 475 000

6      Diverse kostnader för rättsväsendet, förslagsanslag             53 202 000

G Övriga myndigheter                                                              201 050 000

1      Justitiekanslem, ramanslag                                              11 481 000

2      Datainspektionen, ramanslag                                           33 994 000

3      Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader, ramanslag    12 281 000

4      Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott,

förslagsanslag                                                             102 500 000

5      Brottsförebyggande rådet, ramanslag                                37 708 000

6      Gentekniknämnden, ramanslag                                           3 086 000

2 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100


 


III. Utrikesdepartementet

A  Utrikesförvaltningen m.m.

1      Utrikesförvaltningen, ramanslag

2      Kursdifferensen förslagsanslag

3      Honorärkonsuler, förslagsanslag

4      Nordiskt samarbete, förslagsanslag

5      Utredningar m.m., reservationsanslag

6      Officiella besök m.m., förslagsanslag

1   Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., förslagsanslag

B  Bidrag till vissa internationella organisationer

1     Förenta nationerna, förslagsanslag

2     Nordiska ministerrådet, förslagsanslag

3     Europarådet, förslagsanslag

4     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5     Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6     Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete. m.m. förslagsanslag

I  IntemationeU råvamlagring, förslagsanslag

8     Övriga intemationella organisationer m.m., förslagsanslag

9     Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag

10 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), förslagsanslag

II Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU,
förslagsanslag

C Internationellt utvecklingssamarbete

1      Bidrag till internationella biståndsprogram, reser\>ationsanslag

2      Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten, reservationsanslag

3      Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum), ramanslag

4      Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, reservationsanslag

5      Swedfund International AB, förslagsanslag

6      Nordiska afrikainstitutet, ramanslag

7      Övrigt, reservationsanslag


 

Prop. 1994/95:100

23 944 183 000

2 731 767 000

2 666 663 000

1 000

26 999 000

2 115 000

15 809 000

13 770 000

6 410 000

2 300 237 000

351 353 000

472 500 000

36 339 000

46 460 000

1 000

17 515 000

2 625 000

5 040 000

1 341 948 000

13 823 000

12 633 000

17 141 431 000

4 762 500 000

11 586 600 000

619 916 000

90 000 000

1 000

9 083 000

73 331 000


 


D Information om Sverige i utlandet m.m.

1      Svenska institutet, reservationsanslag

2      Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag

E  Utrikeshandel och exportfrämjande

1      Kommerskollegium, ramanslag

2      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

3      Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för ?kaåtex5ä.x\.mngax, förslagsanslag

4      Krigsmaterielinspektionen, ramanslag

5      Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

6      Europainformation m.m., reservationsanslag

7      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag

8      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m., förslagsanslag

9      Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag

F   Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

1      Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, reservationsanslag

2      Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, reservationsanslag

3      Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag

4      Forskning till stöd för nedmstning och internationell säkerhet

5      Utrikespolitiska Institutet

6      Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, reservationsanslag

G Samarbete med Central- och Östeuropa

1     Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, reservationsanslag

2     Täckande av eventuella föriuster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Ös\.Q\imp2i, förslagsanslag

3     Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, reservationsanslag

* Beräknat belopp


 

'rop. 1994/95:100

105 170 000

88 784 000

16 386 000

357 039 000

61 275 000

231 439 000

1 000

8 204 000

5 118 000

9 000 000

1 000

1 000

42 000 000

92 539 000

3 641 000

17 000 000

32 360 000

18 711 000

15 579 000

5 248 000

1 216 000 000

* 855 999 000

* 1 000

* 360 000 000


19


 


IV. Försvarsdepartementet

A Försvarsmakten m.m.

1      Försvarsmakten, ramanslag

2      Ersättningar för kroppsskador, förslagsanslag

B  Vissa Försvarsmakten närstående niyndigheter

1       Fortifikationsverket

2       Försvarets materielverk

3      Militärhögskolan, ramanslag

4      Försvarets radioanstalt, ramanslag

C  Funktionen Civil ledning och samordning

Överstyrelsen för civil beredskap:

1              Civil ledning och samordning, ramanslag

2              Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reservationsanslag

3  Civilbefälhavarna, ramanslag
Överstyrelsen för civil beredskap:

4             Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna, ramanslag

5             Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser, förslagsanslag

D Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

1      Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag

2       Skyddsrum m.m.,/örx/agians/ag

3       Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra naturolyckor

4      Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

E  Funktionen Psykologiskt försvar

I   Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag


 

Prop. 1994/95:100

64 071 737 000

59 371 831 000

59 260 534 000

111 297 000

617 749 000

1 000

1 000

12 857 000

604 890 000

529 231 000

119 960 000

107 710 000

53 940 000

4 500 000

243 121 000

1 703 805 000

984 795 000

681 509 000

37 500 000

1 000

21 814 000

21 814 000


20


F   Funktionen Försörjning med industrivaror

Överstyrelsen för civil beredning:

1     Försörjning med industrivaror, ramanslag

2     Industriella åtgärder, reservationsanslag

3     Kapitalkostnader, förslagsanslag

4     Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag


Prop. 1994/95:100 357 502 000

102 027 000

3 549 000

251 925 000

1 000


 


G Övrig verksamhet

Statens försvarshistoriska museer, ramanslag Kustbevakningen, ramanslag Försvarets forskningsanstalt Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m., ramanslag

5    Försvarshögskolan, ramanslag

6    Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag

7     Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet

8    Totalförsvarets pliktverk, ramanslag

9     Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret

10 Vissa mindre nämnder, förslagsanslag

11 Överklagandenämnden för totalförsvaret, ramanslag

12 Totalförsvarets chefsnämnd, förslagsanslag

13 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet, förslagsanslag

14 Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag

15  Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

16 Utbildning av civilpliktiga, förslagsanslag


 

1 469 805 000

68 201 000

512 707 000

1 000

166 175 000

13 396 000

30 244 000

1 000

314 371 000

1000

743 000

8 441 000

1 107 000

308 000

1 378 000

148 157 000

204 574 000


21


Prop. 1994/95:100


V. Socialdepartementet

A Familjer och barn


271 653 103 000

71 885 690 000


 


1      Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

2      Bostadsbidrag, förslagsanslag

3      Föräldraförsäkring, förslagsanslag

4      Bidragsförskott, förslagsanslag

5      Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

6      Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, förslagsanslag

7      Bampensioner, förslagsanslag

8      Vårdbidrag för handikappade bam, förslagsanslag


23 493 000 000

12 230 000 000

28 463 000 000

5 022 000 000

12 670 000

35 520 000

449 000 000

2 180 500 000


 


B Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1      Sjukpenning och rehabilitering, förslagsanslag

2      Sjukvårdsförmåner m.m., förslagsanslag

3      Närståendepenning, förslagsanslag

4      Handikappersättningar, förslagsanslag

5      Förtidspensioner, förslagsanslag

6      Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslagsanslag

I   Ålderspensioner, förslagsanslag

8      Efterlevandepensioner till vuxna, förslagsanslag

9      Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag

10  Bostadstillägg till pensionärer, förslagsanslag

II  Ersättning till Posten AB m.m., förslagsanslag

C Hälso- och sjukvård

1      Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag

2      Insatser mot aids, reservationsanslag

3      Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig, ramanslag

4      "RidtagtiW Spri, förslagsanslag

5      Bidrag till WHO, förslagsanslag

6      Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar

7      Bidrag till vissa utbildningsinsatser, reservationsanslag

8      Bidrag till psykiatriområdet, reservationsanslag

9      Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, reservationsanslag


 

78 409 575 000

34 663 000 000

23 145 000 000

41 400 000

1 416 800 000

21 080 000 000

9 150 000

80 125 000 000

2 429 000 000

18 200 000

15 200 000 000

282 025 000

2 735 567 000

1 313 025 000

272 830 000

245 465 000

40 800 000

65 560 000

3 887 000

5 000 000

594 000 000

195 000 000


22


Prop. 1994/95:100
D Omsorg om äldre och handikappade
                                   8 294 512 000

1      Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering, reservationsanslag     200 000 000

2      Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag  I 035 000 000

3      Bostadsanpassningsbidrag m.m.,/örj/fljfl«j/a                          1000 000

4      Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,/ör5/a5a«s/ag                235 435 000

5      Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, reservationsanslag      118 183 000

6      Bidrag till handikapporganisationer                                   193 872 000

7      Bidrag till pensionärsorganisationer                                     3 669 000

8      Ersättning för texttelefoner, förslagsanslag                       156 352 000

9      Biistöd tiW handikappade, förslagsanslag                          610 000 000

10   Kostnader för statlig assistansersättning, förslagsanslag     5 741 000 000

11   Sveriges Hundcenter AB-Statens Hundskola, förslagsanslag          1 000

E Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik 880 761 000

1      Bidrag till missbmkarvård och ungdomsvård, reservationsanslag 720 000 000

2      Bidrag till organisationer, reservationsanslag                       47 445 000

3      Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 11 946 000

4      Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, reservationsanslag         74 000 000

5      Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., reservationsanslag 27 370 000

F  Myndigheter under Socialdepartementet                          9 412 950 000

1      Riksförsäkringsverket, ra/«a«5/a                                     819 626 000

2      Allmänna försäkringskassor, ramanslag                             6 452 907 000

3      Socialstyrelsen, ramanslag                                             527 629 000

4      Folkhälsoinstitutet, ramanslag                                        195 244 000

5      Smittskyddsinstitutet, raman/ag                                     132 118 000

6      Läkemedelsverket                                                                 1 000

7      Rättsmedicinalverket, ramanslag                                     248 173 000

8      Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag               31 574 000

9      Statens institut för psykosocial miljömedicin, ramanslag        15 099 000

10   Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag 29 135 000

11   Bamombudsmannen, ramanslag                                        11 604 000

12   Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag  8 961 000

13   Nänmden för vårdartjänst, ramanslag                                12 642 000

14   Handikappombudsman, ramanslag                                     11 551 000

15   Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning, ramanslag   34 245 000

16   Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet, ramanslag     719 973 000

17   Alkoholinspektionen, ramanslag                                        21 000 000

18   Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag                                 1 000 000

23


Prop. 1994/95:100

19   Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag      8 550 000

20   Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel,

reservationsanslag                                                         131 918 000

G Jämställdhetsfrågor                                                                    34 048 000

1      Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramans/ag                      13 489 000

2      Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag               20 559 000

24


VI. Kommunikationsdepartementet

A Infrastruktur

1      Vägverket: Administrationskostnader, >ama/z5/ag

2      Drift och underhåll av statliga vägar, ramanslag

3      Byggande av vägar, ramanslag

4      Byggande av länstrafikanläggningar, ramanslag

5      Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

6      Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

7      Vägverket: Kostnader för registerverksamhet, ramanslag

8      Vägverket: Uppdragverksamhet m.m.

9      Banverket: Administrationskostnader, ramanslag

10  Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar, ramanslag

11  Nyinvesteringar i stomjärnvägar, ramanslag

12  Ersättning till Banverket för vissa kupxiaikoinader, förslagsanslag

13  Jämvägsinspektionen, ramanslag

14  Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

B  Sjöfart

1      Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag

2      Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

3      Handelsflottans kultur- och fritidsråd

4      Ersättning till viss kanaltrafik m.m., förslagsanslag

5      Bidrag till svenska rederier, förslagsanslag

6      Åtgärder mot vattenförorening från fartyg, förslagsanslag

C  Luftfart

1      Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

2      Driftbidrag till konununala flygplatser i skogslänen, reservationsanslag

D Post och telekommunikation

1      Post- och telestyrelsen, ramanslag

2      Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, reservationsanslag

3      Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings-och kassaservice, reservationsanslag

4      Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB, reservationsanslag

5      Informationsteknik: Telekonununikation m.m., reservationsanslag


 

Prop. 1994/95:100

36 365 377 000

32 258 374 000

463 631 000

5 867 250 000

7 592 656 000

2 374 000 000

329 449 000

43 826 000

598 513 000

1 000

445 992 000

4 396 175 000

9 408 060 000

648 000 000

27 335 000

63 486 000

922 634 000

68 624 000

250 000 000

1 000

94 008 000

510 000 000

1 000

121 500 000

106 300 000

15 200 000

1 336 069 000

248 981 000

539 588 000

300 000 000

210 000 000

37 500 000


25


E Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.

1      Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, förslagsanslag

2      Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., reservationsanslag

3      Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, reservationsanslag

4      Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret, reservationsanslag

F  Kommunikationsforskning

1      Statens väg- och transportforskningsinstitut

2      Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag

3      Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag

4      Bidrag till forskning om el- och hybridfordon, reservationsanslag

5      Statistik och prognoser, ramanslag

6      Transportinformatik, reservationsanslag

G Meteorologi, geoteknik m.m

1      Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2      Bidrag Ull Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, ramanslag

3      EUMETSAT, reservationsanslag

4      Statens geotekniska institut

5      Bidrag till statens geotekniska institut, ramanslag

6      Statens haverikommission

H Övriga ändamål

1     Viss internationell verksamhet, ramanslag

2     Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., förslagsanslag


 

Prop. 1994/95:100

1 108 828 000

1 000

795 900 000

309 471 000

3 456 000

345 902 000

1 000

49 356 000

197 735 000

61 000 000

34 810 000

3 000 000

258 702 000

1 000

182 802 000

53 000 000

1 000

22 897 000

1 000

13 368 000

13 083 000

285 000


26


VII. Finansdepartementet

A Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

1     Riksskatteverket, ramanslag

2     Skattemyndigheterna, ramanslag

3     Kronofogdemyndigheterna, ramanslag

4     Förrättningskostnader m.m., förslagsanslag

5     Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., förslagsanslag

B  Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

1      Statens lokalförsörjningsverk, ramanslag

2      Täckning av merkostnader för lokaler m.m., förslagsanslag

3      Statens fastighetsverk

4      Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar, reservationsanslag


 

Prop. 1994/95:100

118 467 710 000

9 038 931 000

486 917 000

6 532 463 000

1 880 579 000

123 972 000

15 000 000

141 177 000

31 176 000

35 000 000

1 000

75 000 000


 


C Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens

förvaltning                                                                          1 835 288 000

Riksgäldskontoret:

1      Förvaltningskostnader, ramanslag                                   114 844 000

2      Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag 1 720 442 000

3      Garantiverksamhet, förslagsanslag                                           1 000

4      In- och utlånings verksamhet                                                 1 000

D Vissa centrala myndigheter m.m.                                  2 763 107 000

1       Tullverket, ramanslag                                                1 667 380 000

2       Konjunkturinstitutet, ramanslag                                       41 899 000

3       Finansinspektionen, ramanslag                                       150 463 000

4       Riksrevisionsverket, ramanslag                                       257 157 000

5       Utvecklingsarbete, reservationsanslag                              56 355 000

6       Statskontoret, ramanslag              86 010 000 Statistiska centralbyrå:

 

7               Statistik, register och prognoser, ramanslag                 494 557 000

8               Uppdragsverksamhet                                                         1 000

9  Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag                      9 285 000


27


E  Statliga arbetsgivarfrågor

1       Arbetsgivarverket

2      Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter, ramanslag

3       Statens löne- och pensionsverk

4      Vissa avtalsstyrda anslag, förslagsanslag

5       Tjänstepensioner för skolledare och lärare


 

rop. 1994/95:100

3 694 236 000

1 000

5 745 000

1 000

21 751 000

3 666 738 000


16 501 000

16 500 000

1 000

68 413 500 000

57 109 500 000

11 304 000 000

29 700 000 000

6 700 000 000

1 100 000 000

12 000 000 000

9 900 000 000

2 864 970 000

1 000

1 000

2 015 000

6 551 000

900 000

1 000

2 850 000 000

2 500 000

3 000 000

F  Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet

1      Bankstödsnämnden, ramanslag

2      Åtgärder för att stärka det finansiella systemet, förslagsanslag

G Bidrag och ersättning till kommunerna

1      Statligt utjämningsbidrag till kommuner, förslagsanslag

2      Skatteutjämningsbidrag till landsting, förslagsanslag

H Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten

1      Tullavgift, förslagsanslag

2      Jordbmks- och sockeravgifter, förslagsanslag

3      Mervärdeskattebaserad avgift, förslagsanslag

4      Avgift baserad på bmttonationalinkomsten, förslagsanslag

I   Övriga ändamål

1     Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

2     Exportkreditbidrag, förslagsanslag

3     Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag

4     Bokföringsnämnden, förslagsanslag

5     Bidrag till Stiftelsen för utveckling av god redovisningssed, förslagsanslag

6     Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken, förslagsanslag

7     Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken, förslagsanslag

8     Ekonomiska rådet, reservationsanslag

9     Bonusränta för ungdomsbosparande, förslagsanslag

10  Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningsiån, förslagsanslag       1 000


28


Prop. 1994/95:100


VIII. Utbildningsdepartementet

A Skolväsendet

1      Statens skolverk, ramanslag

2      Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag

3      Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, reservationsanslag

4      Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag

5      Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag

6      Fortbildning m.m., reservationsanslag

I   Genomförande av skolreformer, reservationsanslag

8      Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag

9      Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m., förslagsanslag

10  Sameskolor, ramanslag

II  Specialskolor m.m., ramanslag

12 Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag

13 Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag

14 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., förslagsanslag

15 Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag


58 915 917 000

4 096 264 000

364 409 000 167 407 000

30 405 000 106 235 000

40 430 000 126 571 000 156 277 000 358 003 000

1 644 605 000

48 768 000

594 515 000

30 380 000

27 718 000

125 916 000

274 625 000


 


B Folkbildning

1      Bidrag till folkbildningen

2      Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

3      Bidrag till kontakttolkutbildning, reservationsanslag


3 585 303 000

3 472 357 000

102 140 000

10 806 000


 


C Universitet och högskolor m.m.

1      Uppsala universitet: Gmndutbildning, resenmionsanslag

2      Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, reser\'ationsamlag

3      Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag

4      Lunds universitet: Forskning och forskamtbildning, reservationsanslag

5      Göteborgs universitet: Grundutbildning, resenationsanslag

6      Göteborgs universitet: Forskning och tbrskamtbildning, resenationsanslag

1   Stockholms universitet: Grundutbildning, reservationsanslag

8      Stockholms universitet: Forskning och forskamtbildning, reservationsanslag

9      Umeå universitet: Gmndutbildning, reservationsanslag

10  Umeå universitet: Forskning och forskamtbildning, reservationsanslag


11 349 573 000

I 092 632 000

1 349 219 000 I 810 729 000 I 394 255 000 1 315 255 000

1 078 541 000 903 440 000

1 096 034 000 913 782 000 742 419 000


29


Prop. 1994/95:100

11   Linköpings universitet: Gmndutbildning, reservationsanslag  793 665 000

12   Linköpings universitet: Forskning och forskamtbildning,

reservationsanslag                                                       487 320 000

13   Karolinska institutet: Gmndutbildning, reservationsanslag     475 139 000

14   Karolinska institutet: Forskning och forskamtbildning,

reservationsanslag                                                       759 359 000

15 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Gmndutbildning,

reservationsanslag                                                       865 903 000

16 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskamtbildning, reservationsanslag                                 Til 139 000

17   Högskolan i Luleå: Gmndutbildning, reservationsanslag        447 371 000

18   Högskolan i Luleå: Forskning och forskamtbildning,

reservationsanslag                                                       245 733 000

19   Danshögskolan: Gmndutbildning, reservationsanslag             28 772 000

20   Dramatiska institutet: Gmndutbildning, reservationsanslag     69 030 000

21   Högskolan i Borås: Gmndutbildning, reservationsanslag        149 867 000

22   Högskolan i Falun/Borlänge: Gmndutbildning, reservationsanslag 195 708 000

23   Högskolan Gävle/Sandviken: Gmndutbildning, reservationsanslag 184 156 000

24   Högskolan i Halmstad: Gmndutbildning, reservationsanslag   101 473 000

25   Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, reservationsanslag      213 480 000

26   Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning,

reservationsanslag                                                        91 239 000

27   Högskolan i Karlstad: Gmndutbildning, reservationsanslag    316 277 000

28   Högskolan i Kristianstad: Gmndutbildning, reservationsanslag 146 903 000

29   Högskolan i Skövde: Gmndutbildning, reservationsanslag       99 470 000

30   Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Gmndutbildning,

reservationsanslag                                                        79 887 000

31   Högskolan i Växjö: Gmndutbildning, reservationsanslag        239 515 000

32   Högskolan i Örebro: Gmndutbildning, reservationsanslag      292 925 000

33   Högskoleutbildning på Gotland: Gmndutbildning, reservationsanslag 26 042 000

34   Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 50 534 000

35   Konstfack: Gmndutbildning, reservationsanslag                  139 021 000

36   Konsthögskolan: Gmndutbildning, reservationsanslag            67 054 000

37   Lärarhögskolan i Stockholm: Gmndutbildning, reservationsanslag 405 816 000

38   Mitthögskolan: Gmndutbildning, reservationsanslag             365 090 000

39   Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Gmndutbildning,

reservationsanslag                                                       116 559 000

40   Mälardalens högskola: Gmndutbildning, reservationsanslag   219 484 000

41   Operahögskolan i Stockholm: Gmndutbildning, reservationsanslag 19 890 000

42   Teaterhögskolan i Stockholm; Grundutbildning, reservationsanslag 32 854 000

43   Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.,

reservationsanslag                                                       1 939 114 000

44 Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan,

reservationsanslag                                                        90 390 000

45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,
reservationsanslag
                                                       735 340 000

30


Prop. 1994/95:100

46  Övriga utgifter inom gmndutbildning, reservationsanslag    1 449 053 000

47  Övriga utgifter inom forskning och forskamtbildning,

reservationsanslag                                                      111 067 000

48  Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, reservationsanslag 18 802 000

49  Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor, reservationsanslag                                        232 700 000

50  Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag 2 296 979 000

51  Kanslersämbetet, reservationsanslag                              * 40 212 000

52  Verket för högskoleservice, ramanslag                           * 111 247 000

53  Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag                 * 4 956 000

54  Rådet för gmndläggande högskoleutbildning, reservationsanslag * 64 730 000

55  Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation, förslagsanslag   1 000

56  Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation,

förslagsanslag                                                                      1 000

D Nationella och internationella forskningsresurser      3 909 650 000

1       Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, reservationsanslag    131 465 000

2      Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag                 14 159 000

3       Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag   341 100 000

4      Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

ramanslag                                                                   15 351 000

5      Medicinska forskningsrådet: Forskning, reserationsanslag    552 004 000

6      Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag             20 302 000

7      Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 900 017 000

8      Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag  27 644 000

9      Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 463 978 000

10   Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 13 533 000

11   Rymdforskning, reservationsanslag                                   65 125 000

12   Rådet för forskning om universitet och högskolor,

reservationsanslag                                                     * 12 149 000

13   Kungl. biblioteket, ramanslag                                         263 754 000

14   Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag          11 971 000

15   Arkivet för ljud och bild, ramanslag                                   34 611 000

16   Institutet för rymdfysik, ramanslag                                   57 600 000

17   Polarforskning, ramanslag                                               31 710 000

18   Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan

Sverige och EU, ramanslag                                             11 901 000

19   Europeisk forskningssamverkan, ramanslag                       642 533 000

20   Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, resenationsanslag 61 554 000

21   Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag     78 799 000

22   Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag 158 390 000

* Beräknat belopp

31


Prop. 1994/95:100

E  Studiestöd m.m.                                                               19 914 300 000

1      Centrala studiestödsnänmden m.m., ramanslag                  265 622 000

2      Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet              I 000

3      Sludiehjälp m.m., förslagsanslag                                   2 752 293 000

4      Studiemedel m.m., förslagsanslag                               11 053 125 000

5      Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag                     3 932 700 000

6      Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,/ör/aga/u/ag       186 249 000

7      Bidrag till vissa studiesociala ändamäl, förslagsanslag           18 730 000

8      Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

läramtbildningar, förslagsanslag                                        85 580 000

9  Studiearvode, förslagsanslag                                       1 620 000 000

F  Övriga ändamål                                                                        60 827 000

1      Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., förslagsanslag 35 596 000

2      Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område,

reservationsanslag                                                        25 231 000

32


Prop. 1994/95:100

17 281 526 000

40 000 000

40 000 000

14 254 799 000

244 500 000

67 500 000

37 500 000

28 296 000

72 502 000

12 500 000

58 500 000

103 500 000

1 452 000 000

284 000 000

800 000 000

800 000 000

8 540 000 000

1 575 000 000

1 000

179 000 000

279 898 000

93 459 000

5 684 000

53 837 000

120 000 000

* 5 418 000

* 1 500 000

130 715 000

15 082 000

18 025 000

IX. Jordbruksdepartementet

A  Internationellt samarbete

1   Bidrag till vissa intemationella organisationer m.m., förslagsanslag

B Jordbruk och trädgårdsnäring

1   Statens jordbmksverk, ramanslag

I   Stöd till jordbmkets rationalisering, m.m., förslagsanslag

3     Stöd till jordbmkets föKtagshälsoväTd, förslagsanslag

4     Rådgivning och utbildning, reservationsanslag

5     Omställningsåtgärder i jordbmket m.m., förslagsanslag

6     Stöd till sockerbmket på Gotland m.m., förslagsanslag

7     Stmkturstöd inom livsmedelssektorn, förslagsanslag

8     Från EG-budgeten finansierat slmkiuTsiöd, förslagsanslag

9     Regionala stöd till jordbmket, förslagsanslag

10  Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbmket, förslagsanslag

II  Miljöersättningar inom jordbmket, förslagsanslag

12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar,/örs/agsanstog

13Arealersättning och djurbidrag m.m., förslagsanslag

14Intervention och exportbidrag för jordbmksprodukter, förslagsanslag

15Köp och försäljning av mjölkkvoter, förslagsanslag

16Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m., förslagsanslag

C Fiske

1     Fiskeriverket, ramanslag

2     Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

3     Stmkturstöd till fisket m.m., förslagsanslag

4     Från EG-budgeten finansierade stmkturstöd till fisket m.m., förslagsanslag

5     Bidrag till fiskevård, reservationsanslag

6     Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag

D Sametinget och rennäringen m.m.

1   Sametinget, ramanslag

1   Främjande av reimäringen, reservationsanslag

* Beräknat belopp

3 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100                                                                     33


Prop. 1994/95:100

3      Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag                              57 000 000

4      Ersättningar för viltskador m.m.,/öri/agflw/flg                      38 300 000

5      Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall,/o>5/ag5a«5/ag          1000

6      Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., reservationsanslag 2 307 000

E Djurskydd och djurhälsovård                                              363 622 000

1      Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag                 102 697 000

2      Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet                 1 000

3      Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, ramanslag          101 289 000

4      Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag 1 500 000

5      Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag 39 151 000

6      Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag                          10 110 000

7      Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag 102 874 000

F  Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor                               50 378 000

1      Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet                            I 000

2      Bidrag till Statens utsädeskontroll,/ör.y/(3g5an5/ag                 691 000

3      Statens växtsortnämnd, ramanslag                                    1 002 000

4      Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet                      * 1 000

5      Bidrag till Statens maskinprovningar,/Ör5/ag5a«5tog           * 8 106 000

6      Miljöförbättrande åtgärder i jordbmket, reservationsanslag    36 634 000

7      Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag                     3 943 000

G Livsmedel                                                                                425 836 000

1      Statens livsmedelsverk, ramanslag                                  136 294 000

2      Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.                  1 000

3      Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag            5 647 000

4      Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag 189 589 000

5      Industrins råvamkostnadsutjämning, m.m.,/or5/ag5fl«5/flg             1000

6      Livsmedelsstatistik, förslagsanslag                                    55 304 000

7      Jordbmks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten,

förslagsanslag                                                                9 000 000

8  Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet,
reservationsanslag
                                                         30 000 000

H Utbildning och forskning                                                         1 736 278 000

1      Sveriges lantbmksuniversitet, ramanslag                           I 420 657 000

2      Skogs- och jordbmkets forskningsråd: Forskning, reservationsanslag  229 935 000

* Beräknat belopp

34


Prop. 1994/95:100

3  Skogs-och jordbmkets forskningsråd: Förvaltningskostnader,

ramanslag                                                                      15 399 000

4      Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag                      69 000 000

5      Bidrag till Skogs- och lantbmksakademien,/ö/-5/ag5a«.j/ag       1 287 000

35


Prop. 1994/95:100

X. Arbetsmarknadsdepartementet             132124301000

A Arbetsmarknad                                                                  98 056 199 000

1     Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag  4 328 452 000

2     Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag      33 956 746 000

3     Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, reservationsanslag 6 000 000

4     Vissa kostnader för avveckling av AMU-gmppen som myndighet m.m., förslagsanslag 1 000

5     Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m., förslagsanslag    59 765 000 000

B  Arbetslivsfrågor m.m.                                                     20 753 836 000

1      Arbetarskyddsverket, ramanslag                                   * 567 739 000

2      Arbetsmiljöinstitutet, ra/na/25/ag                                 * 251 759 000

3      Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag                            1 159 484 000

4      Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet,/ö/"5/ag5an5/ag  1 000

5      Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag 10 808 081 000

6      Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag             7 074 628 000

7      Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m., förslagsanslag 1 000

8      Institutet för arbetslivscentmm, ramanslag                      * 51 760 000

9      Arbetsdomstolen, ramanslag                                            22 399 000

10   Statens förlikningsmaimaexpedition,/ö>j/ag5a«j/ög                2 561 000

11   Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag      83 000

12   Internationella avgifter, förslagsanslag                               24 195 000

13   Arbetsmiljöfonden, ramanslag                                       * 791 145 000

C Regional utveckling                                                         * 3 519 383 000

D Invandringen m.m.                                                             9 794 883 000

1      Statens invandrarverk, ramanslag                                   589 200 000

2      Förläggningskostnader mm, förslagsanslag                      I 756 000 000

3      Åtgärder för invandrare, reservationsanslag                        38 420 000

4      Överföringar av och andra åtgärder för flyktingar m.m.,

förslagsanslag                                                              396 420 000

5  Ersättning till kommunema för åtgärder för flyktingar m.m.,

förslagsanslag                                                           6 647 700 000

6      Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen                       23 033 000

7      Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m., ramanslag       7 160 000

8      Lån till hemutmstning för flyktingar m.fl., förslagsanslag        97 000 000


* Beräknat belopp


36


Prop. 1994/95:100

9      Utlänningsnämnden, ramanslag                                          82 450 000

10   Internationell samverkan inom ramen för flykting- och

migrationspoliiiken m.m., reservationsanslag                           5 500 000

11   Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, reservationsanslag       27 000 000

12   Särskilda insatser i invandrartäta områden, reservationsanslag 125 000 000

4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100                                                                         o..


Prop. 1994/95:100

XI. Kulturdepartementet                          6 9i6 644 ooo

A Styrning, samordning och utveckling                                     9 459 000

1    Utveckling, internationellt samarbete m.m., ramanslag         9 459 000

B  Arkiv, museer och kulturmiljövård                                      2 466 968 000

Arkiv m.m.

1      Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag          328 926 000

2      Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag                         43 682 000

3      Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag                                 6 981 000

Museer m. m.

4      Centrala museer: Myndigheter, ramanslag                         655 818 000

5      Centrala museer: Stiftelser                                            180 068 000

6      Bidrag till vissa museer m.m.                                          151 528 000

7      Bidrag till regionala museer, förslagsanslag                        121 970 000

8      Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag                50 000 000

9      Riksutställningar                                                            51 500 000

10   Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag                              3 800 000

11   Främjande av hemslöjden,/örs/agxaMs/ag                          21 149 000

12   Inköp av vissa kulturföremål,/öri/agras/ag                              120 000

13   Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, reservationsanslag 235 000 000

Kulturmiljövård

14   Riksantikvarieämbetet, ramanslag                                    193 919 000

15   Kulturmiljövård, förslagsanslag                                        112 406 000

16   Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,/o>5/ög5an5/flg         I 000

17   Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag                  255 000 000

Forskning

18 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag 55 100 000

C Konstarterna och det tryckta ordet                                      4 362 439 000

Allmän kulturverksamhet m.m.

1      Statens kulturråd, ramanslag                                           41 428 000

2       Bidrag till utvecklingsverksamliet inom kulturområdet m.m., reservationsanslag         213 762 000

3      Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag                         15 773 000

38


Prop. 1994/95:100

Ersättningar och bidrag till konstnärer

4      Konstnärsnänmden, ramanslag                                           9 708 000

5      Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, reservationsanslag 81 299 000

6      Bidrag till konstnärer, reservationsanslag                           45 569 000

7      Inkomstgarantier för konstnärer m.m.,/Ör5/ag5art5/ag         33 653 000

8      Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m., förslagsanslag                               158 699 000

9  Ersättning till rättighetshavare på musikområdet                   5 063 000

Teater, dans och musik

10   Bidrag till Svenska riksteatern. Operan och Dramatiska teatern 921 010 000

11   Bidrag till Svenska rikskonserter                                      105 646 000

12   Bidrag till regional musikverksamhet,/Ör5/ag5fl/zj/ag           359 655 000

13   Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, förslagsanslag                                    573 393 000

14 Bidrag till fria teater- dans- och musikgmpper m.m.,

reservationsanslag                                                        88 884 000

15 Bidrag till Musikaliska akademien                                        5 183 000

Bibliotek, litteratur och tidskrifter

16   Bidrag till regional biblioteksverksamhet,/ör5/flg.ya«5/ag       53 916 000

17   Litteraturstöd, reservationsanslag                                    65 180 000

18   Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag                       29 250 000

19   Stöd till bokhandel, reservationsanslag                              12 152 000

20   Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag 19 500 000

21   Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag                   78 496 000

22   Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av

videogram på teckenspråk, reservationsanslag                    26 250 000

23 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska

språknämnden, förslagsanslag                                           5 113 000

Bildkonst, konsthantverk m.m.

24   Statens konstråd, ramanslag                                             1 562 000

25   Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag 42 057 000

26   Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag 11 500 000

27   Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag 1 337 000

28   Bidrag till Akademien för de fria konsterna                            2 370 000

Film m.m.

29   Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag        91 020 000

30   Stöd till filmkuUurell verksamhet, reservationsanslag            90 780 000

31   Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag            19 107 000

39


Prop. 1994/95:100

7 922 000

827 000 000

1 000

1 000

109 500 000

191 700 000

77 778 000

II 130 000

10 196 000

297 000

43 666 000

11 589 000

Dagspress och taltidningar yi Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, ramanslag

33   Driftstöd till dagspressen,/ör/agMn/ag

34  Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag

35  Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen, förslagsanslag

36  Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag

37  Stöd till radio och kassettidningar, reservationsanslag

D Radio och television

1      Radio- och TV-verket, ramanslag

2      Granskningsnämnden för Radio och TV, ramanslag

3      Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd ramanslag

4      Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag

5      Statens biografbyrå, ramanslag

6      Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m.,

reservationsanslag                                                              900 000


40


Prop. 1994/95:100

50 575 177 000

1 254 220 000

295 967 000

241 550 000

200 000 000

100 000 000

97 500 000

99 000 000

1 000

4 000 000

40 000 000

1 000

15 000 000

1 000

150 000 000

11 200 000

637 223 000

1 000

424 200 000

60 000 000

1 000

147 000 000

6 021 000

457 597 000

1 000

15 920 000

54 045 000

20 800 000

1 000

10 800 000

72 900 000

61 400 000

XII. Näringsdepartementet

A  Näringspolitik m.m

I   Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag

I   Småföretagsutveckling, reservationsanslag

3      Främjande av kvinnors företagande, reservationsanslag

4      Bidrag till tekniköverföring, reservationsanslag

5      Investeringsfrämjande, ramanslag

6      Turistfrämjande, reservationsanslag

7      Kostnader för avveckling av Styrelsen för SverigebUden, förslagsanslag

8      Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., förslagsanslag

9      Räntestöd m.m. till varvsindustrin,/ör/agan/ag

10   Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m, förslagsanslag

II  Medel till AB Göta kanalbolag för uppmstning och drift av kanalen,
reservationsanslag

12Kostnader för omstmkturering av vissa statligt ägda företag, m.m. förslagsanslag

13 Avgift till europeiska kol- och stålgemenskapen,/öw/agan/ög

14Avgifter till vissa intemationella organisationer, ramanslag

B Skogsnäring

1      Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag

2      Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter, ramanslag

3      Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag

4      Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag

5      Insatser för skogsbmket, reservationsanslag

6      Bidrag till skogsfröplantager, reservationsanslag

C Teknologisk infrastruktur m.m.

1      Patent- och registreringsverket

2      Patentbesvärsrätten, ramanslag

3      Bidrag till SIS - Standariseringen i Sverige Styrelsen för teknisk ackreditering:

 

4              Myndighetsverksamhet, ramanslag

5               Uppdragsverksamhet

6              Bidrag till riksmätplatsverksamhet, reservationsanslag

1 Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m., reser\>ationsanslag

8 Elsäkerhetsverket, ramanslag


41


9     Sprängämnesinspektionen, ramanslag

10  Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings­verksamhet m.m., ramanslag

11  Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, reservationsanslag


Prop. 1994/95:100 23 000 000 191 400 000 7 330 000


 


D Marknads- och konkurrensfrågor

I  Marknadsdomstolen, ramanslag

1 Konkurrensverket, ramanslag

3 Konkurrensforskning, reservationsanslag


106 770 000

8 570 000

90 600 000

7 600 000


 


E Energi

1      Handlingsberedskap, reservationsanslag

2      Åtgärder inom elförsörjningen, reservationsanslag

3      Statens oljelager: Förvaltningskostnader, ramanslag

4      Statens oljelager: Kapitalkostnader, förslagsanslag

5      Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, förslagsanslag

6      Vissa åtgärder för effektivare användning av energi, reservationsanslag

7      Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag

8      Bidrag till Energiteknikfonden,/ö/agawi/ag

9      Energiforskning, reservationsanslag

10  Bioenergiforskning, reservationsanslag

11  Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa, reservationsanslag


1 400 230 000

41 466 000

66 372 000

110 900 000

235 490 000

1 000

130 000 000 345 000 000

72 000 000 310 100 000

88 900 000

1 000


 


F  Teknisk forskning och utveckling

1      Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2      Informationsteknologi, reservationsanslag

3      Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, reservationsanslag

4      Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag

5      Rymdverksamhet, ramanslag

6      Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien


2 426 535 000

1 066 465 000 536 500 000

48 800 000

8 670 000

757 900 000

8 200 000


42


Prop. 1994/95:100

G Bygg- och bostadsväsende                                            44 292 602 000

1      Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag                     207 900 000

2      Boverket: Uppdragsverksamhet,                                              1 000

3      Räntebidrag m.m.,/ö/-5Zag5a«5/ag                            43 300 000 000

4      Investeringsbidrag för bostadsbyggande, förslagsanslag      200 000 000

5      Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåfgärder i

hyres- och bostadsrättshus, förslagsanslag                        25 000 000

6      Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag                       I 000 000

7      Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader, ramanslag 11 100 000

8      Statens Bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet,/ö/-.r/ag.ya/25/ag 1000

9      Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader, ramanslag 34 500 000

10   Byggforskning, reservationsanslag                                   247 100 000

11   Bidrag till Fonden för ftjkt- och mögelskador, förslagsanslag 105 000 000

12   Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, förslagsanslag        25 000 000

13   Bidrag till förbättring av inomhusklimatet, reservationsanslag 125 000 000

43


Prop. 1994/95:100

XIII. Civildepartementet                    4 i68 ooi ooo

A Länsstyrelserna m.m.                                                       2 721 188 000

1      Länsstyrelsema m.m., ramanslag                                  2 686 773 000

2      Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter, ramanslag                34 414 000

3      Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet                                       I 000

B Trossamfund m.m.                                                                   94 500 000

1   Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag                  94 500 000

C Konsumentfrågor                                                                   138 255 000

1      Konsumentverket, ramanslag                                          101 687 000

2      Allmänna reklamationsnämnden, rama/zj/ag                        20 518 000

3      Stöd till konsumentorganisationer, reservationsanslag            6 150 000

4      Konsumentforskning, reservationsanslag                              3 000 000

5      Bidrag till miljömärkning av produkter                                   6 900 000

D Ungdomsfrågor                                                                       194 642 000

1      Ungdomsstyrelsen, ramanslag                                          12 498 000

2       Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., reservationsanslag  174 303 000

3      EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa, förslagsanslag         7 841 000

E  Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor, m.m. 1 019 416 000

1       Lotteriinspektionen, ramanslag                                         26 124 000

2       Stöd till kooperativ utveckling, reservationsanslag                 9 750 000

3       Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m., förslagsanslag        60 000 000

4       Utveckling av ideell verksamhet, reservationsanslag             23 700 000

5       Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,

reservationsanslag                                                          5 148 000

6  Stöd till idrotten, reservationsanslag                               894 694 000

44


XIV. Miljödepartementet

A Miljövård

I   Statens naturvårdsverk, ramanslag

I   Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

3      Bidrag till kalkningsverksamhet till sjöar och vattendrag, reservationsanslag

4      Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag

5      Miljöforskning, reservationsanslag

6      Sanering och återställning av miljöskadade områden, reservationsanslag

7      Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag

8      Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, reservationsanslag

9      Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag

10   Kemikalieinspektionen

II  Särskilda projekt, reservationsanslag

12 Bidrag enligt intemationella miljökonventioner och avtal m.m. förslagsanslag

13Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag

14Stockholms intemationella miljöinstitut, reservationsanslag

B  Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

1     Statens strålskyddsinstitut, ramanslag

2     Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag

3     Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag

4     Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., förslagsanslag

C Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.

1      Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag

2      Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata

3      Lantmäteriet

4      Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag

5      Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag

6      Statens va-nämnd, ramanslag


 

Prop. 1994/95:100

2 735 511 000

1 653 511 000

559 885 000

76 653 000

240 000 000

285 668 000

213 031 000

19 880 000

35 324 000

100 000 000

27 011 000

1 000

11 965 000

11 925 000

54 168 000

18 000 000

324 141 000

116 379 000

91 583 000

95 939 000

20 240 000

757 859 000

* 138 698 000

* 1 000

* 1 000

* 601 158 000

* 10 350 000

7 651 000


 


* Beräknat belopp


45


Prop. 1994/95:100

XV. Riksdagen och dess myndigheter         1189 223 000

A Riksdagen                                                                             1 113 440 000

1   Riksdagens ledamöter och partier m.m., förslagsanslag         610 610 000

2   Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag      3 800 000

3   Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag                      441 800 000

4   Riksdagens byggnader m.m., reservationsanslag                   57 230 000

B Riksdagens myndigheter                                                        75 783 000

1   Riksdagens ombudsmän. Justitieombudsmännen, ramanslag     50 437 000

2   Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag                  25 346 000

46


Prop. 1994/95:100

XVI. Räntor på statsskulden, m.m.                 129000000000

A Räntor på statsskulden m.m.                                             129 000 000 000

1 Räntor på statsskulden mm, förslagsanslag                     129 000 000 000

47


Prop. 1994/95:100

XVII. Oförutsedda utgifter                           i ooo ooo

A Oförutsedda utgifter                                                   1 000 000

1 Ofömtsedda utgifter, förslagsanslag                                I 000 000

48


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994       Prop. 1994/95:100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén,   Peterson,   Hellström,   Freivalds,   Wallström,   Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: samtliga

Regeringen beslutar proposition 1994/95:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96.

49


 


 


 


 


 


gotab   47524, Stockholm 199-1


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1995

Finansplanen

Anmälan till budgetpropositionen 1995 såvitt avser finansplanen

1     Den ekonomiska politikens inriktning

Regeringens ekonomiska politik lägger gmnden för en ny period av eko­nomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sunda statsfinanser.

Med de förslag som presenteras i årets budgetproposition förbättras på ett avgörande sätt möjlighetema att konuna till rätta med de två stora pro­blemen i den svenska ekonomin: den höga arbetslösheten och den stats­finansiella krisen. Dessa båda obalanser är intimt förknippade med varandra och måste därför angripas samtidigt. Kan inte arbetslösheten nedbringas och sysselsättningen öka, kan inte heller statsfinansema saneras och obalansema i de offentliga finansema hävas. Kan inte budgetunderskottet tas ned och statsskulden stabiliseras, kan inte heller arbetslösheten minska i den omfattning som krävs för att upprätthålla välfärdssamhället.

Det är mot den här bakgmnden som regeringen presenterar ett om­fattande program för att sanera statsfinansema. Aldrig någonsin tidigare har en så kraftig neddragning av statens utgifter förelagts riksdagen. Tillsammans med tidigare beslutade och föreslagna budgetförstärkningar, som inkluderar betydande skatte- och avgiftshöjningar, uppgår detta program till ca 113 miljarder kronor i förstärkning av de offentliga finansema år 1998.

Parallellt med detta introducerar regeringen det hittills största och mest ambitiösa åtgärdsprogranunet för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Syftet med denna omläggning av närings-, arbetsmark­nads- och utbildningspolitiken är att främja sysselsättningen i näringslivet och att höja den allmäima utbildningsnivån i samhället. Dämtöver vidtas en rad insatser för de mest utsatta gmppema på arbetsmarknaden: ung­domar och långtidsarbetslösa.

Genom dessa båda program sker under den närmaste åren en radikal förbättring av Sveriges finansiella balans. De offentliga finansema stärks tack vare åtgärdema för att niinska statens utgifter och öka dess in-

Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


Prop.

1994/95:100 Bilaga 1


 


komster. Därtill kommer de gynnsamma effektema av att sysselsättningen    Prop. 1994/95:100

ökar. Mellan 1994 och 1996 halveras nästan underskottet i statsfinan-    Bilaga I

sema. Bytesbalansen visar ett växande överskott. Sverige kommer som

nation att vara ett kapitalexporterande land och konuner inte att vara

beroende av att låna utomlands. Vårt land har samtidigt en prisstabilitet

på god  europeisk nivå.  Den underliggande  inflationen  stannar på

2 procent.

Även den reala ekonomin förbättras. Tillväxten väntas uppgå till 2,5-

3 procent per år de närmaste två åren. Den bakomliggande tillväxten är
dock starkare; en del av tillväxten måste på kort sikt tas i anspråk för att
sanera statsfinansema. Investeringama fortsätter att öka. Raset i syssel­
sättningen hejdas och vänds till en stark ökning 1995 och 1996. För
första gången sedan 1989 minskar den totala arbetslösheten under nästa
år.

De långsiktiga tillväxtfömtsättningama i Sverige är goda. Vårt land kan erbjuda gynnsamma betingelser för en avancerad produktion tack vare en välutbildad arbetskraft, en hög kvalitet på infrastmktur och offentliga tjänster samt en stor flexibilitet i det svenska samhället. Utöver dessa styrkefaktorer innebär det svenska medlemskapet i den Europeiska unio­nen (EU) att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska närings­livets villkor. Medlemskapet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland och till att stärka växtkraften i den svenska eko­nomin.

Sammantaget innebär detta att fömtsättningama är goda för att klara statsfinanser och sysselsättning, och därmed välfärden. För den skull skall problemen inte underskattas. Återhämtningen sker från en mycket låg nivå. Dessutom måste en svår avvägning göras mellan olika typer av åtgärder i den ekonomiska politiken.

1 det allmänna valet i höstas gav det svenska folket ett entydigt mandat till riksdag och regering: få i gång tillväxten, minska arbetslösheten, skapa sunda statsfinanser och stabilisera statsskulden samt klara väl­färden. Det är det uppdraget som regeringen nu fullföljer.

I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika teoretiska till­växtscenarier för den svenska ekonomin fram till år 1998. I medelalter­nativet, med en årlig tillväxt på ca 2,5 procent, stabiliseras statsskulden som andel av BNP år 1997 och faller något år 1998. Den öppna arbets­lösheten mmskar betydligt, men beräknas trots detta ligga på närmare 6 procent år 1998.

Fömtsättningama för en högre tillväxtbana än den i medelaltemativet redovisade, och därmed en lägre arbetslöshet 1998, är emellertid goda. Det är också regeringens ambition att arbetslösheten skall vara lägre. Av­görande härvidlag är bl.a. riksdagens behandling av de nu föreslagna åt­gärdema, utfallet i årets avtalsrörelse och ytterligare politiska initiativ under mandatperioden.

Regeringen konuner att följa utvecklingen noga och är beredd att vidta åtgärder för att saneringen av statsfinansema skall lyckas och att fömt­sättningama för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet upprätthålls.


 


Vägen ur den ekonomiska krisen är lång och konuner att ta tid, inte    Prop. 1994/95:100 minst tar det tid att nedbringa arbetslösheten till rimliga nivåer. Men    Bilaga 1 Sverige är ett bra land med goda fömtsättningar. Vårt land har byggts upp med ansvar, solidaritet och framtidstro. Det är på den värderings-mässiga gmnden som regeringens ekonomiska politik vilar.

Den ekonomiska politikens uppgift

Det modema svenska samhället har aldrig någonsin tidigare stått inför svårare ekonomiska utmaningar än i dag:

         Arbetslösheten är rekordhög. Var åttonde person i arbetskraften står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De ekonomiska och sociala konsekvensema av arbetslösheten hotar att underminera välfärdssam­hället.

         Den ekonomiska utvecklingen hämmas av en betydande obalans mellan sparande och investeringar i den privata sektom; en obalans som hänger sanunan med det stora offentliga underskottet. Det finan­siella sparandet är för högt och investeringama är för låga. Bostads­byggandet är rekordlågt.

         Statsfinansema har försämrats drastiskt. Aldrig tidigare i modera svensk historia har de offentliga finansema försämrats så kraftigt som under de senaste tre åren. De offentliga inkomstema har fallit sam­tidigt som de offentliga utgiftema har skjutit i höjden. Statsskulden är rekordhög.

         Den ekonomiska tillbakagången och de senaste tre årens felaktiga ekonomiska politik har lett till ökade fördelningspolitiska späimingar i samhället. Klyftoma och motsättningama i Sverige har ökat.

Detta är utgångsläget för den ekonomiska politiken. Obalansema i ekonomin måste motverkas samtidigt genom en sammanhållen och väl av­vägd ekonomisk politik.

Arbetslösheten och den därav följande statsfinansiella krisen är inte bara ett resultat av en intemationeU lågkonjunktur och av stmkturella problem. Den är också resultatet av en politisk oförmåga att hantera de problem som Sverige som nation har ställts inför under de gångna åren och av en inhemsk politik som förstärkt lågkonjunkturen i stället för att motverka den. Det är skälet till att krisen i vårt land har blivit djupare och varaktigare än i andra länder.

Vad som nu står på spel är ytterst det svenska välfärdssamhällets fram­tid. Så länge obalansema på arbetsmarknaden och i statsfinansema kvar­står fördjupas misstron mot den svenska ekonomin och den svenska kronan. Bryts inte denna utveckling riskerar Sverige att gå in i nästa


 


konjunktumedgång i förtid, och utan att ha återfått kontrollen över vare    Prop. 1994/95:100
sig arbetslösheten eller statsfinanserna.
                            Bilaga 1

Den snabbt växande statsskulden - som till stor del sammanhänger med arbetslösheten - är ohållbar också från demokratisk synpunkt. De stora upplåningsbehoven begränsar den politiska handlingsfriheten och de demokratiska institutionernas kraft. Därför är en balans mellan privat sysselsättning och offentliga åtaganden och en över tiden bättre balanse­rad statsbudget fömtsättningar för ett starkt folkstyre och nationell suveränitet.

Arbetslösheten urholkar statens finanser genom att skatteinkomstema minskar och kostnadema för stöd och bidrag ökar. Budgetunderskottet beror till stor del på arbetslösheten. Men ett budgetunderskott blockerar också möjlighetema att öka sysselsättningen. Därför går det inte att enbart spara sig ur krisen. Det går inte heller att varaktigt få ned arbetslösheten genom en offentligt finansierad sysselsättning. De nya jobben måste komma i den privata sektorn.

Vägen ur den ekonomiska krisen ställer stora krav på sammmanhållning och solidaritet. Att ta Sverige ur den ekonomiska krisen är en uppgift som inte kan klaras utan uppoffringar och brett folkligt stöd. Därför måste alla vara med och bära de bördor som krispolitiken innebär Det fiims i dag en stark vilja i hela det svenska samhället att bidra till att lösa krisen. Det är regeringens starka ambition att ta till vara denna vilja till insatser i kampen mot arbetslöshet och statsskuld.

Den centrala uppgiften är att få till stånd en stabil och uthållig tiUväxt, och att komma tillbaka till full sysselsättning. Det är bara genom att sätta hela folket i arbete som vi kan begränsa bidragsberoendet, stärka stats­finansema och återskapa en stabil ekonomisk gmnd för välfärdssamhället.

Den ekonomiska politikens tre hörnstenar

Sveriges starka intemationella konkurrensförmåga erbjuder under några år framöver ett unikt tillfälle att få till stånd en starkare tillväxt och en ökad sysselsättning, och samtidigt att komma till rätta med statsfinans­erna. Det är av utomordentlig vikt att denna återhämtning i ekonomin ut­nyttjas för att främja sysselsättningen och sanera statsfinanserna. Den ekonomiska politiken måste vara inriktad på att mobilisera nationens sam­lade förmåga, att förbättra produktiviteten och att ta till vara allas vilja att arbeta och skapa nya resurser.

Regeringens ekonomiska politik bygger på tre hömstenar; saneringen av statsfinanserna, bekämpningen av arbetslösheten och en rättvis fördel­ningspolitik.

Balansen mellan de två första uppgiftema är svår och känslig. Om de budgetförstärkande åtgärderna är för begränsade ökar risken för fortsatt höga räntor, minskat förtroende för den svenska kronan och bestående hög arbetslöshet. Budgetförstärkande åtgärder medför emellertid att den inhemska efterfrågan försvagas, oavsett om de utformas som inkomst­förstärkningar eller som utgiftsminskningar. Försvagningen motverkas


 


dock av att räntenivån kommer att vara lägre, osäkerheten mindre och    Prop. 1994/95:100 framtidstron större än om inga åtgärder vidtas. Om åtgärdema är för    Bilaga 1 omfattande kan uppgången komma av sig och arbetslösheten av det skälet bli kvar på en för hög nivå.

Samtidigt går det inte att klara budgetunderskottet och statsskulden om inte sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Skall det vara möjligt att få ned räntan krävs också en kraftfull tillväxt- och sysselsätt­ningspolitik för att få ned arbetslösheten.

En stark och uthållig tillväxt och en kraftigt ökad sysselsättning fömt­sätter att uppgången inte bryts i förtid på gmnd av bristsituationer, flask­halsar och överhettningseffekter Den omfattande utslagningen av företag och arbetstillfällen under 1990-talets första år har ökat riskema för en sådan utveckling. Därför inriktas nu politiken på att stödja och underlätta expansion och fömyelse. Åtgärder föreslås för att förbättra främst de små och medelstora företagens finansiering och stimulera investeringar och nyanställningar Samtidigt läggs arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om så att åtgärdema stärker och förbättrar utbudet av arbetskraft. Åtgärdema ges en tydlig inriktning på att via utbildning, kompetenshöj­ning och ökad rörlighet uppnå flexibilitet på arbetsmarknaden så att inflationsdrivande flaskhalsar inte skall behöva uppstå.

Prisstabilitet är en viktig fömtsättning för den ekonomiska politiken. Hög inflation är inte förenlig med vare sig goda produktionsfömtsättning-ar, bibehållen konkurrenskraft, ökad sysselsättning eller fortsatt god välfärd. En hög inflation är också förödande för alla fördelningspolitiska ambitioner Med en prisstabilitet på god europeisk nivå läggs i stället en fast gmnd för en stabil och varaktig uppgång i investeringar, tillväxt och sysselsättning.

Den tredje hörnstenen i regeringens ekonomiska politik är en rättvis fördelningspolitik. Saneringen av statsfinansema kommer att kräva upp­offringar, och alla måste ta sin del av dessa för att politiken skall kunna få den folkliga förankring som är en fömtsättning fÖr framgång. Bara om krispolitiken är rättvis kommer alla att ta ansvar för uppgiften att föra Sverige ur krisen. Därför har regeringen som en del av saneringspro­grammet föreslagit betydande inkomstförstärkningar, som i särskilt stor utsträckning bärs av höginkomsttagare och kapitalägare. Regeringen avser vidare att så långt möjligt väma kommunemas fömtsättningar att till­handahålla vård, omsorg och utbildning. Det går dock inte att undvika betydande utgiftsminskningar i transfereringssystemen. De viktigaste fördelningspolitiska insatserna är emellertid i dagens läge inte att väma alla delar av utgiftsprogrammen. Det viktiga är i stället att skapa fömtsättningar för en varaktigt hög sysselsättning och att därmed förhindra att stora gmpper för lång tid ställs utan möjlighet till egen försörjning.


 


Det ekonomisk-politiska programmet                                  Prop. 1994/95:100

Bilaga I I höstens ekonomisk-politiska proposition tog regeringen det första steget mot en ny ekonomisk politik. Det innefattade dels åtgärder för att stärka statsfinansema, dels vissa åtgärder för att stimulera investeringar i näringslivet, förbättra de arbetssökandes yrkeskunnande och kompetens samt främja geografisk rörlighet. Sammantaget lade regeringen fram för­slag till inkomstökningar och utgiftsminskningar som förbättrar de offentliga finansema 1998 med 56,4 miljarder kronor.

Riksdagen har i december beslutat om svenskt medlemskap i EU i enlighet med folkomröstningsresultatet. För att undvika en försvagning av statsfinansema föreslog regeringen (prop. 1994/95:122) att med­lemsavgiften till EU skulle finansieras genom ökade skatter och avgifter samt minskade utgifter. Medlemsavgiften beräknas uppgå till ca 20 miljarder kronor år 1998.

Budgetpropositionen utgör ett nytt viktigt steg i arbetet på att sanera statsfinansema och att stimulera sysselsättningen i näringslivet och bekämpa arbetslösheten. Budgetpolitiken är utformad för att stärka för­troendet för statsmaktemas förmåga att komma till rätta med statens lånebehov samtidigt som den skapar utrymme i den reala ekonomin för ökad produktion, investeringar och tillväxt. Det är avgörande för till­växten att få till stånd en utveckling som leder till att det finansiella sparandet i den privata sektora - över 170 miljarder kronor år 1994 -investeras och skapar nya arbetstillfällen. En sådan utveckling är be­roende av räntorna och dessa är i sin tur beroende av det statliga låne­behovet. Den ekonomiska politiken måste således arbeta från två håll sam­tidigt: å ena sidan kraftfulla åtgärder för att öka sysselsättning, å andra sidan kraftfulla åtgärder för att sänka utgiftema och förstärka inkomster­na.

Regeringen fullföljer med budgetpropositionen sitt arbete med att lägga fram ett konkret och kraftfullt program för sanering av statsfinansema och stabilisering av statsskulden. Medan över hälften av åtgärdema i novemberpropositionen avsåg inkomstförstärkningar, redovisar regeringen nu förslag på ytterligare utgiftsminskningar på sammanlagt närmare 25 miljarder kronor, vilka förbättrar de offentliga finanseraa 1998 med 21,7 miljarder kronor. Konkreta förslag läggs även fram om utgiftsminsk­ningar som skall finansiera en del av EU-avgiften.

Under det senaste året har konjunkturen vänt och en ekonomisk upp­gång inletts. Konjunktumppgången skapar fömtsättningar för en stramare finanspolitik än under den föregående lågkonjunkturen. De budgetför­stärkande åtgärder som nu läggs fram kan därför vara omfattande utan att uppgången i ekonomisk aktivitet och sysselsättning hotas. I stället bidrar de till en stabilare utveckling och en mer varaktig uppgång i sysselsätt­ningen.

De budgetförstärkningar som beslutats av eller förelagts riksdagen upp­går till 113,2 miljarder kronor Till detta kommer att den lägre stats­skulden även vid en oförändrad räntenivå ger ränteutgifter som är ca 18 miljarder kronor lägre. Å andra sidan ökar utgiftema med medlems-


 


avgiften till EU med ca 20 miljarder kronor. Sammantaget minskar    Prop. 1994/95:100 därmed underskottet i de offentliga finansema med  111,2 miljarder    Bilaga 1 kronor år 1998.

Av de budgetförstärkande åtgärdema på sammanlagt drygt 7 procent av BNP får över 3 procentenheter genomslag 1995, ca 1,5 procentenheter 1996 och ca I procentenhet vardera åren 1997 och 1998. 1 ett intema­tionellt perspektiv är detta ett mycket omfattande program för att sanera statsfinansema. Dessa beslutade och föreslagna åtgärder på budgetens utgifts- respektive inkomstsida är en viktig del av saneringen av stats­finanserna. Hur stor denna förstärkning blir är beroende av hur snabb tillväxten blir. Såvitt nu kan bedömas kommer underskottet i statens finansiella sparande att nära nog halveras från ca 13 procent av BNP år 1994 till ca 7 procent år 1996 och statsskulden att statsskulden att stabiliseras som andel av BNP år 1997 för att därefter falla något år 1998.

Tabell 1.1  Förstärkning av de ofTentliga finanserna

Saidoeffekt 1998 i 1994/95 ärs penningvärde. Miljarder kronor

 

Eflekt av beslut under foregående mandatperiod

 

18,3

Prop. 1994/95:25

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Inkomstförstärkningar

Avgår därav orsakade utgiftsökningar

Utgiftsminskningar

Avgår därav orsakade inkomstminskningar Sammanlagd förstärkning

36,6 -0,3 24,8 -4,7

56,4

Förslag i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) exkl. tidigare aviserade förstärkningar

Utgiftsminskningar

Avgår därav orsakade inkomstminskningar

Avgår övriga reformer Sammanlagd förstärkning

24,6 -2,1 -0,8

21,7

Finansiering av medlemsavgiften till EU

Inkomstförstärkningar

Avgår därav orsakade utgiftsökningar

Utgiftsminskningar Sammanlagd förstärkning

12,4 -0,2 4,6

16,8

Summa föreslagna och beslutade åtgärder

 

113,2

Minskad räntebetalning pga lägre statsskuld Medlemsavgift till EU

ca 18 ca-20

 

Summa förstärkningar av de offentliga finanserna    111,2

Återstår att finansiera av EU-avgiftema              ca 3

Total förstärkning av de offentliga finanserna            114,2

Det handlingsprogram mot arbetslösheten som redovisas i ett senare avsnitt omfattar sammanlagt ca 42 miljarder kronon Huvuddelen av kostnadema täcks genom omfördelningar av befmtliga anslag. Program­met innebär tillfälligt ökade utgifter för 1995/96 på ca 2,2 miljarder


 


kronor och minskade intäkter till statsbudgeten på högst 7 miljarder    Prop. 1994/95:100 kronor; allt räknat efter de besparingar som redovisas inom arbets-    Bilaga 1 marknadspolitiken. Regeringen avser att finansiera denna merbelastning med engångsvisa åtgärder

Tillväxtförutsättningarna

Stmkturen på den svenska ekonomin är sådan att balansen i de offentliga finansema är starkt beroende av en hög sysselsättning i näringslivet. När sysselsättningen sjunker i näringslivet uppstår snabbt stora underskott i de offentliga finanseraa, såsom fallet var 1991-1994. När sysselsättningen ökar i näringslivet förbättras de offentliga finanseraa.

 

lbell 1.2  Finansiellt sparande

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

1991

1992

1993

1994

1995

1996

Offentlig sektor Privat sektor

Totalt inhemskt sparande = Bytesbalans saldo

-16 -13

-29

-112 64

-48

-193 166

-27

-168

174

6

-161 185

24

-115 175

60

Källa: Finansdepartementet.

Under de närmaste två åren kommer de offentliga finanseraa att för­bättras och Sverige kommer att få ett växande överskott i bytesbalansen. Sverige är redan 1994 en nettoexportör av kapital. Sverige som land är inte beroende av att låna utomlands. I den mån som svenska staten eller svenska företag tar upp lån utomlands är det enbart för att man där­igenom kan erhålla bättre lånevillkor än vad som erbjuds på den svenska marknaden. Staten kommer för sin del att öka upplåningen i utländsk valuta.

Sparandebalansen visar samtidigt att det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektom och att detta ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Ju snabbare produktionskapacite­ten byggs ut i den privata sektom, desto snabbare kan underskottet i den offentliga sektora reduceras.

De ekonomiska fömtsättningama för en kraftig industriell expansion är mycket gynnsamma under de kommande åren. Enbart under 1995 beräknas industrins driftsöverskott bmtto uppgå till 118 miljarder kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar som 1995 väntas uppgå till 54 miljarder kronor. Industrins höga lönsamhet innebär att en stor del av investeringaraa kan självfinansieras samtidigt som soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.

Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att åstadkomma en snabb och varaktig ökning av sysselsättningen och att säkerställa att denna ökning i första hand sker i näringslivet. En gmndläggande fömt­sättning är att det svenska näringslivet kan behålla en god interaationell


 


konkurrenskraft. Den position som de svenska företagen har i dag är be- Prop. 1994/95:100 roende av flera faktorer. En faktor är de omfattande insatsema för att Bilaga 1 förbättra produktiviteten i företagen. En annan faktor är partemas med­verkan till avtal som inte är inflationsdrivande. En tredje faktor är den låga kronkursen. Den ekonomiska politiken kan emellertid inte ensidigt baseras på denna konkurrensfördel. Det är regeringens ambition att genom en förtroendeskapande politik och ekonomisk tillväxt stärka den svenska kronan och därmed skapa en bättre balans mellan exportverksam­het och hemmamarknad. Det betyder att fortsatta förbättringar av produk­tiviteten kommer att bli allt viktigare för att hävda konkurrenskraften och åstadkomma ekonomiska framsteg. En fömyelse av arbetslivet med en modemisering av arbetets organisation och en bred höjning av de an­ställdas kompetens är den avgörande faktom. Dessa frågor måste i fort­sättningen ägnas ökad uppmärksamhet, i första hand av arbetsmarknadens parter.

En stark och uthållig tillväxt och en kraftig ökning av sysselsättningen fömtsätter att den nu pågående konjunktumppgången inte bryts i förtid på gmnd av bristsituationer - flaskhalsar - på arbetsmarknaden, på vammarknadema eller när det gäller kapitalmarknaden. Därför läggs närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om för att kraftfullt understödja den ekonomiska politikens gmndläggande uppgift att skapa goda fömtsättningar för arbete och utveckling och en icke-inflatorisk tillväxt. Parallellt med dessa initiativ behövs en rad initiativ för att ta vara på de möjligheter som EU-medlemskapet ger Sverige.

I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika scenarier för den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år 1998. I medelaltemativet beräk­nas sysselsättningen öka med närmare 300 000 personer under mandat­perioden, under fömtsättning att arbetsmarknaden fungerar väl och under fömtsättning av en lönebildning som är förenlig med samhällsekonomisk balans. Den öppna arbetslösheten skulle emellertid fortfarande vara alltför hög 1998, närmare 6 procent. Den ekonomiska politiken kommer därför fortlöpande att utformas så att möjligheter till starkare tillväxt tas till vara. Regeringens ambition är att ytterligare nedbringa arbetslösheten under mandatperioden. Det är också av största vikt att det blir en bred uppslutning både inom riksdagen och hos arbetsmarknadens parter som stärker förtroendet för den ekonomiska politiken och för den svenska ekonomin. Då skulle tillväxten och sysselsättningen kunna öka mer och arbetslösheten reduceras ytterligare.

Näringspolitiken

Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb fömyelse och utveckling inom företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant för att bygga upp en ny produktionskapacitet i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång. En ny gmndläggande fömtsättning för näringspolitiken är att Sverige sedan årsskiftet fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet


 


på alla områden inom EU. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats    Prop. 1994/95:100

för en viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska före-    Bilaga I

tagen konuner nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på

den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt

som investeringsland, både för svenska och utländska företag som

planerar etableringar. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den

svenska ekonomin.

En annan gmndläggande fömtsättning är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora företagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa problem kring de mindre företagens finansiering. 1 denna proposition föreslås därför åtgärder för att bättre tillgodose företagens behov av riskkapital och underlätta småföretagens expansion.

Arbetsrätten är ett annat område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parter­na inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill konuner att regeringen gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa frågor.

Regeringen planerar vidare att förstärka resursema till de särskilda lånen till kvinnliga företagare, genomföra särskilda satsningar för kun­skapsöverföring till de små och medelstora företagen samt vidta åtgärder för att främja utländska företags etableringar i Sverige.

Arbetsmarknads- och utbildningspoUtiken

Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Den traditionella arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren fått bära en tung börda. En stor del av insatsema har inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen i form av ungdomspraktik och ALU-verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning.

Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden måste nu stå i centmm för politiken. Åtgärder som syftar till att skapa arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De ekonomiska resursema måste omdisponeras från långvariga kontantstöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringslivet och till en allmän kompetenshöjning. Välfärden, den ekonomiska till­växten och näringslivets intemationella konkurrensförmåga är helt be-

10


 


roende av arbetskraftens kunskap och kompetens. Sveriges redan goda    Prop. 1994/95:100 system för återkommande utbildning bör förbättras ytteriigare.  Den    Bilaga 1 yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste främjas.

Det räcker inte med utbildad arbetskraft för att uppnå god ekonomisk tillväxt. Det fordras också att företaget på ett flexibelt sätt kan använda den kompetens som står till förfogande. Samspelet mellan utbildning och arbetsliv behöver förbättras. Ambitionema när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten måste höjas kraftigt. Arbetslinjen skall betonas långt starkare än vad som skett under de gångna åren.

Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav­giftema med upp till 6 000 kronor per månad. Denna åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnaderaa för expansion och produktionsökning. Vidare föreslås att villkoren för utbildningsvikariat förbättras för att både stimulera till utbildning av redan anställda och till rekrytering av vikarier.

Utöver dessa direkt anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande förslag om utbildnings- och kompetenshöjning fram för att möta de ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt tillkommer ca 90 000 extra platser inom det reguljära utbildningsväsendet under 1995. Särskilda insatser förslås när det gäller utbildning i teknik och språk.

Särskilt utsatta på arbetsmarknaden är de unga. Därför förstärks de arbetsmarknadspolitiska insatsema både i form av kommunalt uppfölj­ningsansvar, ungdomsintroduktion, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier. En ny'form av utbildning i datorhantering (Datortek) införs i alla kommuner i' syfte att ge arbets­lösa ungdomar utbildning i modem teknik. Syftet med alla dessa insatser är att ungdomama så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller ut­bildning. Alla ungdomar under 25 år skall ha fått ett lämpligt erbjudande inom 100 dagar.

Insatsema för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryteringsstödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening med det allmänna nyanställningsstödet. ALU-arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Utomnordiska invand­rare som har särskilt stora svårigheter att få arbete skall få ökade möj­ligheter till arbetspraktik.

Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring måste hävdas. Kontraktet mellan den enskilde och samhället måste göras tydligt.

Skattepolitiken

Skattepolitikens utformning är ay gmndläggande betydelse både för till­växten och för den ekonomiska fördelningen. Genom skattereformen 1990-1991 fick Sverige ett moderat skattesystem. Riksdagen har under hösten fattat beslut om att åtempprätta de principer som låg till gmnd för

11


 


skattereformen. Riksdagen har också beslutat om åtgärder för att för-    Prop. 1994/95:100 stärka budgetens inkomstsida. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar    Bilaga 1 är nu starkt begränsat. Även kommunema bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kom­munalskattema och väga in den vid bedömningen av kommunemas finan­siella utrymme.

Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag kan förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras i framtiden. Med tanke på behovet av stabila spelregler bör emellertid varje förändring övervägas noga. Inom EU pågår en diskussion om växling mellan skatt på arbete och miljö­relaterade skatter För Sveriges del kommer denna fråga att prövas av en parlamentarisk utredning.

När det gäller företagsbeskattningen har regeringen avsatt 2 miljarder kronor till en reform som i första hand skall användas för att reducera skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen. Inriktningen på detma reform skall bestämmas efter samråd med näringslivet.

Åtgärder för att hävda prisstabiliteten

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att hävda en prisstabili­tet på god europeisk nivå. De tidigare två decenniemas inflationsperiod bröts vid ingången till 1990-talet. Genom stabiliseringsavtalet 1991 växlade löneutvecklingen över till en mera sund och uthållig nivå. Denna nya inriktning fullföljdes i avtalsrörelsen 1993. Konsumentprisökningama stannade 1994 under 3 procent och förväntas fortsätta i ungefär samma takt framöver Den underliggande inflationen torde stanna på ca 2 pro­cent. En uppvärdering av kronan, som följd av det minskade budget­underskottet, det växande överskottet i bytesbalansen och den starkare tillväxten förväntas bidra till att hålla tillbaka höjningaraa av import-priseraa.

För att hävda denna prisstabilitet måste den ekonomiska politikens olika medel medverka aktivt. Ju fler insatser som görs för att undanröja hinder på arbetsmarknaden och på olika vammarknader, desto mindre krav ställs på penningpolitiken att genom räntehöjningar motverka inflationstenden­ser i ekonomin. Det är bl.a. av dessa skäl som arbetsmarknads- och ut­bildningspolitiken nu läggs om med stark betoning på sådana åtgärder -yrkesmässig och geografisk rörlighet - som skall underlätta företagens expansion och förhindra uppkomsten av flaskhalsar.

Det fortsatta arbetet

Sanunanfattningsvis imiebär den ekonomiska politik som presenteras i budgetpropositionen, och den utveckling som nu kan överblickas, att en fast gmnd läggs för att:

•    Statsfinansema kan saneras och statsskulden stabiliseras senast 1998.

12


 


Sverige under de närmaste åren kan ha ett betydande överskott i    Prop. 1994/95:100 bytesbalansen. Sverige kommer därmed att vara nettoexportör av    Bilaga I kapital.

En prisstabilitet på god europeisk nivå kan hävdas. Sverige kan därmed inleda en period av icke-inflatorisk tillväxt och ökad sysselsättning.

I Den ekonomiska politiken syftar till att Sverige vid övergången till

2000-talet åter skall stå ekonomiskt starkt med sunda statsfinanser, arbete

åt alla och en väl utbyggd välfärd. Från en sådan styrkeposition kan

Sverige spela en aktiv och pådrivande roll i det ekonomiska och politiska

samarbetet, i Europa och globalt.

En sådan gynnsam ekonomisk utveckling är beroende av en bred sam­
verkan i hela samhället. De politiska partiema har ett särskilt ansvar att
medverka till stabila majoriteter och en handlingskraftig riksdag. Rege­
ringen har som ambition att söka uppnå så breda majoriteter som möjligt
i riksdagen. På samma sätt har regeringen ambitionen att få till stånd ett
väl fungerande samspel med näringslivet, både med de stora företagen
och med de mindre och medelstora. Nya former för sådan samverkan
håller på att utvecklas.
                           :

Arbetsmarknadens parter har också en nyckelroll. Statsmakterna kan besluta om en ny inriktning och nya inslag i arbetsmarknadspolitiken, men effekteraa av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv medverkan från parteraa i arbetslivet. Av ännu större betydelse är de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller praxis i arbetslivet. Därför måste förayelsen av villkoren på arbets­marknaden bedrivas parallellt av staten och partema.

Det finns därför starka skäl att understryka vikten av det arbete som nu börjar komma i gång mellan parteraa när det gäller såväl praktisk sam­verkan kring rekryterings- och utbildningsbehov liksom förhandlingar om fömyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör bedrivas över hela fältet med det uttalade syftet att partema tar ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden skall fungera väl och för att de arbetslösa snabbt skall komma in i arbete, utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.

Regeringen strävar således efter att få till stånd en ekonomisk utveck­ling med hög tillväxt och sysselsättning, låg arbetslöshet och starka offentliga finanser Den närmaste tiden blir avgörande för om en sådan gynnsam utveckling skall kunna uppnås. Två omständigheter är särskilt viktiga, dels möjligheten att i riksdagen få uppslutning kring den fram­lagda ekonomiska politiken, dels behovet att i den kommande avtals­rörelsen få till stånd avtal och en löneutveckling som gör det möjligt att behålla en prisstabilitet på god europeisk nivå och därmed hävda närings­livets konkurrenskraft. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadens parter att finna lösningar som förenar löntagamas krav på en rimlig och rättvis andel av produktionsresultatet med företagens krav på en kostnads-och produktivitetsutveckling som ger utrymme för den nödvändiga ut­byggnaden av produktionskapaciteten.

                                          13


 


2     Det ekonomiska arvet                              P™p. 1994/95:lOO

Bilaga I

Den svenska ekonomin befinner sig nu i en återhämtning efter tre år av nedgång. Dessa tre år har präglats av den svagaste produktionsutveckling som Sverige har upplevt sedan 1930-talet. På bara tre år har arbets­lösheten tredubblats, den offentliga sektoms underskott tiodubblats och statsskulden fördubblats. Den samlade produktionen har minskat under tre år i rad.

Nedgångens djup är resultatet av flera samverkande faktorer Världs­ekonomin utvecklades svagt under början av 1990-talet, efter 1980-talets långa högkonjunktur. Överhettningen i den svenska ekonomin mot slutet av 1980-talet skapade problem för industrins interaationella konkurrens­kraft. Åtgärdema i slutet av 1980- och början av 1990-talet för att lösa den svenska ekonomins stmkturella problem hade ännu inte burit fmkt. En kraftig uppgång av realräntan och en dramatisk omsvängning i hus­hållssparandet medförde ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan.

Dessa faktorer kan emellertid inte ensamma förklara den starka upp­gången i arbetslöshet och den fleråriga negativa tillväxten. Andra länder drabbades av liknande problem, men förmådde att vända en nedgång till en ny period av tillväxt. Sverige var ett av de få länder som under lång tid drabbades av en kraftig produktionsnedgång. En viktig förklaring till detta är att den ekonomiska politik som fördes under den gångna mandat­perioden fördjupade och förlängde konjunktumedgången. De åtgärder som genomfördes bidrog till en kraftig dämpning av efterfrågan, bl.a. genom sin fördelningspolitiska profil, vilket fick starkt negativ effekt på sysselsättningen och därigenom på de offentliga finansemas utveckling. Den svaga och delvis motsägelsefulla finanspolitiken ökade konsumen­temas osäkerhet och omvärldens tvivel, och bidrog därmed på ett av­görande sätt till den ekonomiska krisen.

2.1   1980-talet - budgetsanering och överhettning

Spara och arbeta

Fram till mitten av 1970-talet var Sveriges offentliga finanser balansera­de. Under åren 1976-1982 var den ekonomiska tillväxten svag och stats­finanserna försämrades kraftigt. I början av 1980-talet var därmed arbets­lösheten och budgetunderskottet den ekonomiska politikens dominerande problem. Efter regeringsskiftet 1982 lades den ekonomiska politiken om. Bland annat genomfördes en devalvering för att stärka den svenska kon­kurrenskraften. En sanering av de offentliga finansema inleddes, bl.a. genom att merparten av de riktade industrisubventionema slopades.

Omläggningen inledde en stark och lång återhämtning av den svenska ekonomin. Den inhemska efterfrågan ökade och arbetslösheten sjönk stadigt. Finanspolitiken, tillväxten och den ökade sysselsättningen innebar

14


att budgetunderskottet, som 1982 motsvarade 13 procent av BNP, kunde    Prop. 1994/95:100
pressas tillbaka och vändas till ett överskott i slutet av 1980-talet.
       Bilaga I

Diagram 2.1   Statens budgetsaldo 1960/61-1993/94

Procent av BNP

-14-1960/61     1965/66    1970/71     1975/76    1980/81     1985/86    1990/91

Källa: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.

Efter Bretton Woods-systemets upplösning i början av 1970-talet ökade integrationen av de interaationella finansmarknaderaa. Eurovalutamark-nademas framväxt, konceraeraas globalisering och informationsteknolo­gins genombrott innebar under 1980-talet att penningpolitikens villkor förändrades. 1 Sverige växte en grå kreditmarknad fram vid sidan av den officiella och reglerade. Regleringaraa på kreditmarknaden urholkades, men hotade ändå att snedvrida kapitalets användning och hämma den svenska ekonomins tillväxt.

Den svenska kreditmarknaden avreglerades i mitten av 1980-talet. Där­med skapades fömtsättningar för en mer rationell resursallokering i näringslivet, samtidigt som hushållen inte längre var lika utlämnade åt kreditinstitutens godtycke t.ex. vid köp av bostäder Ett syfte med avregleringen var att undanröja den grå utlåningsmarknaden och öka den mer ordnade banksektoms andel av kreditmarknaden. Bankema förmådde emellertid inte hantera den avreglerade marknadens krav och risker, och såg inte vådan av den starka uppgången i värderingen av aktier och fastigheter Kreditgivningen ökade dramatiskt, gynnad av hög inflation och skattesystemets möjligheter till stora ränteavdrag.

Överhettningen

I förening med avregleringen frigjordes stora mängder institutionellt kapital. Den kvarvarande valutaregleringen gjorde att de finansiella placeringarna måste ske inom landet. Därmed drevs priset på realkapital och andra tillgångar i höjden. Detta stärkte hushållens lånemöjligheter och framtidsförväntningar, vilket drev upp konsumtionen. Hushållens

15


 


sparkvot sjönk dramatiskt och deras konsumtion var under 1988-1989    Prop. 1994/95:100

Bilaga I

5 procent högre än de disponibla inkomstema.

Diagram 2.2  Konsumtionskvoten och sysselsättning i privat sektor 1980-1994


1980

1990

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsum

tionskvot, % av disponibel inkomst                       Antal

sys

selsc

tta,

i miljoner

106

 

 

 

 

 

r3,2

104

1 Konsumtionskvot |*/          \  

3,1

102

/ \

\

 

 

 

100

//               \

> 

\

 

 

3

98

'''"~'''~«../-~-~.       ~.,f<                                 

\

\

k

 

2,9

 

/                                  1 Privat sysselsättning |

 

96-

/ /

\

\

\

 

2,8

94

X

y

 

\

V

 

 

92

 

 

V

v

~

2,7

90

______ ,______ ,______ ,_____ ,______ ,______ ,     .    .   ..,--- ,--------- r-_____ ,______ r-

 

 

 

 

2,6

1985


Anm.: Konsumtionskvoten är hushållens konsumtion som andel av deras disponibla inkomst, dvs. en spegelbild av den mer konventionellt använda sparkvoten. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den ökade konsumtionen och det omfattande byggandet drev upp sysselsättningen till mycket höga nivåer Arbetslösheten var under slutet av 1980-talet under 2 procent och förvärvsfrekvensen ökade till 84 pro­cent. Inom expansiva sektorer uppkom påtagliga flaskhalsproblem, vilket drev upp löneglidningen och via följsamhetskrav ledde till problem på hela arbetsmarknaden. Bristen på arbetskraft hämmade de konkurrensut­satta sektoremas möjlighet att tillgodogöra sig omvärldens efterfrågan. Inflationen pressades upp och konkurrenskraften urholkades.

I detta skede blev en reformering av skattesystemet, en åtstramning av finanspolitiken och en helhetslösning på arbetsmarknaden en viktig upp­gift för den ekonomiska politiken. Skattereformen genomfördes åren 1990 och 1991. Parallellt med denna reform inledde regeringen överläggningar med arbetsmarknadens parter om ett stabiliseringsavtal för att bryta kost­nadsinflationen. Sådana avtal träffades på våren 1991 över hela arbets­marknaden. Dessa åtgärder tillsammans med insatser för att öka kon­kurrensen i näringslivet bidrog effektivt till att få ner prisstegringaraa och inflationsförväntningama och att lägga gmnden för en varaktigt lägre inflationstakt. Samtidigt togs en rad initiativ för att motverka den arbetslöshet som följde med den intemationella konjunktumedgången och den försvagade efterfrågan på exportmarknadema. De arbetsmarknads­politiska insatsema för att höja kompetensen i arbetskraften fördubblades, investeringsfondema frisläpptes i hela landet och beslut fattades om ett omfattande program för investeringar i infrastmktur.


16


 


2.2   1990-talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris        Prop. 1994/95:100

Bilaga 1

1992 - ett förlorat år

Efter regeringsskiftet i oktober 1991 fick den ekonomiska politiken en ny inriktning. Den fick som överordnad uppgift att bekämpa en överhettning, som vid det laget redan hade försvunnit. Nya fördelningspolitiska prin­ciper etablerades. Genom stora skattesänkningar fick vissa gmpper sär­skilda stimulanser, medan andra fick se sina ekonomiska villkor för­sämras. Samtidigt utmålades överhettningen fortfarande som det stora problemet och fick motivera åtstramningar, trots att arbetslösheten växte och förvärrades av indragningarna. Detta ledde till ökat bidragsberoende och underskott i de offentliga finansema. De stmkturella förändringar som aviserades förblev i många stycken oprecisa, vilket ökade osäker­heten hos många av aktörema i ekonomin.

De åtstramande åtgärdema riktades mot bostadsinvesteringama, den privata konsumtionen och kommunema, vilka tillsammans svarade för ca 70 procent av den samlade inhemska efterfrågan. Den privata konsum­tionen fortsatte att sjunka och sparkvoten steg till närmare 8 procent av den disponibla inkomsten. Därmed hade sparkvoten stigit med samman­lagt ca 12,5 procentenheter sedan 1989. Denna kraftiga förändring från konsumtion till sparande fick stora effekter på hela ekonomin. Den åtstramande politiken i en svag konjunktur fick en depressiv verkan på ekonomin under 1992. Bmttonationalprodukten minskade med 1,4 pro­cent och sysselsättningen i den privata sektom sjönk under 1992 med 165 000 personer

Nedgången i ekonomin var resultatet av en rad faktorer såväl inom landet som utomlands. Effekteraa av den tyska återföreningen kom att få särskilt stor betydelse. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten för­svagades i Europa, kom en svag finanspolitik i Tyskland att tvinga fram höjda räntor där och därmed också i övriga länder Detta skapade stora spänningar i det europeiska valutasamarbetet under hösten 1992.

Den europeiska valutaoron ledde till en kraftig stegring av den svenska räntenivån och Riksbanken tvingades till en rad höjningar av marginal­räntan för att stabilisera situationen. De stigande räntoma förvärrade den finanskris som utlösts av fastighetsprisemas snabba nedgång. Den borger­liga regeringens bräckliga parlamentariska underlag och oförmåga att hantera en svår ekonomisk-politisk situation ledde snabbt fram till en akut förtroendekris, som tog sig uttryck i att Riksbanken höjde marginalräntan till 500 procent.

På initiativ av den socialdemokratiska oppositionen träffades under september och oktober tre uppgörelser om ekonomisk-politiska åtgärder Den första innebar ytteriigare åtgärder för att komma till rätta med arbetslösheten och det växande budgetunderskottet. Den andra innebar en garanti som skulle skydda insättamas pengar i bankema och därmed stabilisera situationen för det finansiella systemet. Den tredje uppgörelsen

17

Riksdagen 1994195. I saml. Nr /OO. Billiga I


innebar en förstärkning av näringslivets konkurrenskraft genom en s.k.    Prop. 1994/95:100
intera devalvering.
                                                         Bilaga I

Under hösten kom land efter land att överge samarbetet kring fasta växelkurser. Sverige övergav den fasta växelkursen i november och kronan föll kraftigt gentemot andra valutor.

Diagram 2.3  Kronkurs ocli ränta 1992-1994

Index

100-!

110

120-!


130

1992


1993


1994


Anm.: VeckogenomsniH, sista observationen avser den 14 december 1994. Källa: Finansdepartementet.

1993 - från kris till depression

Deprecieringen av kronan innebar stora konkurrensfördelar för den kon­kurrensutsatta sektora under 1993. Det dröjde dock innan de positiva effektema blev märkbara. Samtidigt pressades den hemmamarknadsinrik­tade delen av den svenska ekonomin tillbaka av ytterligare åtstramningar Antalet konkurser fortsatte att vara mycket högt och sysselsättningen fortsatte att sjunka. Sammantaget förlorade Sverige vart tionde arbetstill­fälle under 1992 och 1993; sysselsättningen minskade med 414 000 per­soner I och med det urholkades skattebaseraa och den offentliga sektoms inkomster sjönk snabbt.


 


Diagram 2.4  Sysselsättning och ofTentliga inkomster 1980-1994

Oftentlig inkomst, % av BNP 66 T

64 62

Total sysselsättning, miljoner 4,5

60

4,4 4,3 4,2 4,1

58

4 3.9


Prop. 1994/95:100 Bilaga I


 


56


1980


1985


1990


3,8


Källa: Finansdepartementet.

Fallet i sysselsättningen tredubblade den öppna arbetslösheten till 8 procent 1993. Den totala arbetslösheten nådde ca 12,5 procent. Kost­nadema för arbetslösheten bidrog till att den offentliga utgiftskvoten steg kraftigt från 63,0 procent av BNP 1991 till 74,3 procent 1993.

Diagram 2.5  Öppen arbetslösliet octi offentliga utgifter 1980-1994


Offentliga utgifter, % av BNP 76-74-72- 70 68 66 64 62 60 58

1980                   1985

Källa: Finansdepartementet.


öppen arbetslöshet, procent

1990


 


Den kraftigt åtstramande politiken under en lågkonjunktur fick mot­svarande effekt på svensk ekonomi under åren 1992 och 1993 som den fick på europeisk ekonomi tio år tidigare; antalet arbeten minskade med ca en halv miljon, investeringaraa sjönk med en fjärdedel och BNP minskade tre år i rad, sammanlagt med 4 procent. Genom de minskningar i inkomstema och ökningar av utgiftema som detta innebar för staten steg statsskulden från knappt 45 procent av BNP i juni 1991 till ca 80 procent i juni 1994.


19


 


Den ekonomiska nedgången har varit kraftigare i Sverige än i något Prop. 1994/95:100 annat land, med undantag av Finland. Den intemationella konjunkturen Bilaga I förklarar således bara en mindre del av fallet. I jämförelse med den svenska ekonomins långsiktiga trend hade Sverige förlorat ca 12 procent av sin möjliga produktion mellan 1989 och 1993. Det motsvarar en ute­bliven produktion och uteblivna inkomster på ca 170 miljarder kronor År 1991 hörde Sveriges offentliga finanser till de starkaste i OECD-kretsen. Tre år senare hade endast Grekland ett större budgetunderskott.

Diagram 2.6 BNP per capita Sverige och EU 1980-1994

Index 1980 = 100

1980    1982    1984    1986    1988    1990    1992    1994

Källor OECD, EUROSTAT, SCB och Finansdepartementet.

1994 - återhämtning från låg nivå

Under sommaren 1993 började de första tecknen på återhämtning kunna skönjas. Den låga kronkursen gav en exportökning med ca 7,5 procent och en svag uppgång i industriproduktionen. Industriinvesteringamas nedgång begränsades till ca 4 procent för helåret 1993. Finanspolitiken förmådde dock inte stilla hushållens oro för underskott och arbetslöshet, och realräntans nedgång bröts i början av 1994. Den privata konsumtio­nen sjönk med 3,7 procent och investeringama med ca 18 procent, vilket innebär att BNP sammantaget sjönk under 1993. Den öppna arbetslös­heten steg till 8,2 procent.

Valårets passiva ekonomiska politik undergrävde förtroendet för svensk ekonomi, vilket - tillsammans med osäkerheten inför EU-omröstningen och riksdagsvalet - fick räntan att stiga kraftigt under hela våren och sommaren 1994, efter ett drygt år av nedgång. Vinstema i exportsektom ökade kraftigt och industriinvesteringaraa steg med ca 20 procent, men hemmamarknaden har först de senaste månadema börjat hämta sig. In­vesteringsfallet under perioden 1991-1993 har bidragit till att delar av industrin redan nu närmar sig sitt produktionstak, trots den höga arbets­lösheten. Otakten mellan export- och hemmamarknadssektorema har ock­så fördröjt de offentliga finansemas återhämtning.

20


 


Återhämtningen i svensk ekonomi har utan tvekan inletts, men den sker    Prop. 1994/95:100
från en mycket låg nivå.
                                                 Bilaga I

Summering

Nedgången i ekonomin har lämnat stora problem efter sig som nu måste lösas: massarbetslöshet, ett budgetunderskott på över 10 procent av BNP, en snabbt ökande statsskuld och höga realräntor. På fyra områden har den ekonomiska politiken varit otillräcklig:

         Arbetsmarknadspolitiken har varit för svag. De åtgärder som satts in har i alltför stor grad varit verkningslösa eller bidragit till utträngning på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit från 83,2 till 77,7 procent mellan 1991 och 1994. Antalet långtidsarbetslösa har stigit från 24 000 i september 1991 fill 121 000 i september 1994. Ungdomsarbetslösheten har nått rekordnivåer på långt över 100 000 personer i åldem 16-24.

         Skattepolitiken har inneburit sänkningar av kapital- och förmögen­hetsskatter omfattande 25 miljarder kronor och höjningar av skatten på arbete med 29 miljarder kronor Detta har omfördelat inkomster från konsumtionsbenägna till sparbenägna gmpper i samhället, vilket bidragit till att hämma den inhemska efterfrågan, samtidigt som det minskat förståelsen för de åtgärder som behöver vidtas för att stärka de offentliga finanseraa.

         Bristen på budgetdisciplin är den tredje negativa faktom. Under ned­gångsåren misslyckades regeringen med att hålla igen den statliga konsumtionen. Förtroendet för budgetarbetet undergrävdes och stärkte misstron mot den ekonomiska politiken och analysunderlaget. Misstron och underskotten möttes med planer och strategier snarare än med konkreta åtgärder

         Politiken mot kommunerna är den ijärde faktom. Den borgerliga rege­ringen fullföljde den tidigare initierade omläggningen till generella statsbidrag, vilket skapade fömtsättningar för ökad ekonomisk effek­tivitet i kommunema, men misslyckades med uppgiften att skapa ett bra system för kostnadsutjämning.

3     Sverige och den Europeiska Unionen

Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska Unionen (EU). Genom medlemskapet får regering och riksdag möjligheter att på europeisk nivå verka för politiska beslut och åtgärder som kan bidra till gynnsammare fömtsättningar för svensk ekonomi och svensk välfärd.

21


 


Samarbetet och det gemensamma beslutsfattandet inom EU kommer att    Prop. 1994/95:100 ha stor betydelse för den ekonomiska politiken, men omfattar också andra    Bilaga I frågor och onuråden såsom miljöpolitiken.

Medlemskapet innebär att Sverige blir en del av en gemensam marknad utan gränser och hinder för människor, tjänster, varor och kapital. De svenska företagens hemmamarknad blev redan med EES-avtalet mång­dubbelt större. Samtidigt som möjlighetema vidgades så skärptes också konkurrensen för de företag som hittills haft en skyddad hemmamarknad. För dessa företag skärptes också kraven på kontinuerlig omvandling och fömyelse, liksom kraven på företagens och de anställdas intemationella kompetens och orientering.

Arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken kommer att ut­formas med hänsyn till detta och i syfte att stärka och stödja de berörda företagens och medborgamas verksamhet på den inre europeiska markna­den.

Medlemskapet skapar också nya fömtsättningar för skattepolitiken. De gemensamma besluten har hittills inriktats på gemensamma miniminivåer för mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Sverige kommer att inom EU aktivt stödja ansträngningama att också få till stånd godtagbara mini­minivåer för kapitalskatter, bolagsskatter och miljöskatter liksom det gemensamma arbetet för att åstadkomma bättre skattekontroll och effek­tivare bekämpning av skattefusk och ekonomisk brottslighet.

EU-länderaa bedriver ett gemensamt arbete med imiktning på en euro­peisk ekonomisk och monetär union (EMU). Sverige har i medlemskaps­förhandlingama gjort klart att Sverige inte konuner att förhindra detta arbete. Sverige deklarerade dock samtidigt att den svenska riksdagen skall avgöra om och när Sverige kan ansluta sig till en den tredje fasen i EMU, som innefattar en gemensam valuta. Sveriges Riksbank har för Sveriges del undertecknat avtalet om det europeiska monetära systemet (EMS). Däremot deltar inte Sverige i växelkurssamarbetet ERM. Riks­banken har uttalat att kronan kommer att flyta under avsevärd tid.

3.1   Sätt Europa i arbete

EU har gjort kampen mot arbetslösheten och arbetet för jämställdhet till en överordnad uppgift och antagit en handlingsplan för tillväxt, konkur­renskraft och sysselsättning. Handlingsplanen bygger på EU-kommissio­nens vitbok och omfattar åtgärder både på gemenskapsnivå och på natio­nell nivå. Vid EU:s toppmöte i Essen enades det Europeiska rådet, dvs. stats- och regeringscheferna, om åtgärder på fem nyckelområden:

1.  Investeringar i yrkesutbildning skall främjas för att förbättra arbets­
tagarnas möjligheter till sysselsättning.

2.  Den ekonomiska tillväxten skall göras mera arbetsintensiv genom
mera flexibla former för att organisera arbetet, genom en lönepolitik
som främjar investeringar och genom lokala och regionala initiativ

22


 


för att skapa arbetstillfällen bl.a. på det sociala områden och inom    Prop. 1994/95:100
miljövården.
                                                             Bilaga I

3.       Sociala avgifter skall reduceras i sådan omfattning att det blir en märkbar effekt på rekryteringen av arbetskraft.

4.       Arbetsmarknadspolitiken skall läggas om från en passiv till en aktiv politik och effektiviseras, bl.a. genom att åtgärder som motverkar arbetsviljan undviks.

5.       Särskilda insatser skall göras för dem som är hårdast drabbade av arbetslösheten, särskilt ungdomar och långtidsarbetslösa.

Det Europeiska rådet uppmanade medlemmama att översätta dessa re­kommendationer till politiska åtgärder som skall sträcka sig över flera år och anpassas efter den ekonomiska och sociala situationen i respektive land. Toppmötet beslutade också om att utvecklingen på arbetsmarknaden nu skall följas upp på samma sätt som man följer den finansiella utveck­lingen. Den första rapporten skall avlänmas inför toppmötet i december 1995.

De europeiska socialdemokratema har utarbetat ett program - Sätt Europa i arbete - för tillväxt och sysselsättning. Det innehåller en konkretisering och vidareutveckling av tankegångar från EU:s vitbok om sysselsättning. Den svenska regeringen kommer i samverkan med andra regeringar att ta initiativ inom EU på gmndval av detta program. Det innebär att regeringen kommer att arbeta för att EU skall ha samma höga ambitioner för tillväxt och sysselsättning som för det monetära sam­arbetet. Regeringen kommer vidare att inom EU verka för ökade investe­ringar i nya jobb, i kunskaper och kvalifikationer och i en utbyggd och väl fungerande infrastmktur

Västeuropa har en i hög grad integrerad ekonomi. 93 procent av alla varor och tjänster som förbmkas inom Västeuropa produceras här; endast 7 procent går i global handel. Det ekonomisk-politiska samarbetet inom EU ger nu möjligheter till en ökad samordning av den ekonomiska politi­ken. För att denna skall kunna vara tillräckligt ambitiös krävs att med­lemsländerna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för att förhindra stmk­turella obalanser mellan utbud och efterfrågan, för att stärka arbets­tagarnas kvalifikationer och underlätta stmkturomvandling, och därmed skapa en ökad flexibilitet och lägre inflation. Sverige har en lång tradition av aktiv arbetsmarknadspolitik. Denna politik har haft gynnsamma effek­ter Många av EU:s medlemsländer har fört en mer passiv politik, men ett omtänkande tycks nu vara på väg. Sverige kommer inom EU med kraft att driva frågan om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen bör ge nya möjligheter att stärka infrastmkturen. För att understödja den ekonomiska tillväxten i Europa har EU beslutat stödja ett antal transeuropeiska nätverk genom finansiering och på andra sätt. Särskilt intressanta ur svensk synvinkel bland de 14 projekt som finns med i första omgången är Öresundsbron

23


 


och den s.k. Nordiska Triangeln, vilken skall förbättra förbindelsema    Prop. 1994/95:100 mellan Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Vidare blir Sverige medlem i    Bilaga 1 den Europeiska Investeringsbanken (EIB) som på relativt goda villkor finansierar bl.a. infrastmkturprojekt, gäma med inriktning på att förbättra miljön och den regionala balansen. Ett större antal svenska projekt disku­teras nu inom banken.

3.2   Konvergensfrågorna

Det europeiska rådet fastställer årligen övergripande rekommendationer för den ekonomiska politiken. De nu gällande rekommendationema an­togs i juli 1994 och en utvärdering av i vilken utsträckning medlems­länderaa bedriver en politik som är förenlig med dessa genomfördes under hösten.

Ett övergripande mål för EU är att bidra till ekonomisk tillväxt. En fömtsättning för bestående ekonomiska framsteg är att det råder hög grad av finansiell stabilitet. EU har därför även beslutat om riktlinjer för att främja sunda offentliga finanser och stabila priser De s.k. konvergens-kriterieraa syftar till att skapa de fömtsättningar som krävs för att man skall kunna uppnå en sådan finansiell stabilitet. Dessa kriterier innebär bl.a. att underskottet i de offentliga finanseraa bör vara högst 3 procent av BNP och att den offentliga skulden bör uppgå till högst 60 procent av BNR

Maastrichtfördraget innehåller också ett särskilt förfarande vid alltför stora underskott. Om ett land har - eller riskerar att få - ett alltför stort budgetunderskott kan finansministerrådet (Ekofin) rekommendera vilka åtgärder som landet bör vidta. Tio av tolv medlemsländer befanns ha allt­för stora underskott när denna procedur tillämpades första gången hösten 1994.

Som medlem i EU bör Sverige utarbeta ett konvergensprogram. Det ut­arbetas inte i första hand för EU:s skull utan för att det ligger i Sveriges eget intresse att ha sunda offentliga finanser, låg inflation, låga räntor och stabil växelkurs. Konvergensprogrammet bör innehålla:

1.  en redovisning av målen för den ekonomiska politiken,

2.       en redovisning av den ekonomiska politik som avses föras för att nå dessa mål och

3.       bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.

Programmet förväntas visa hur konvergensvillkoren kan uppfyllas. Såvitt nu kan bedömas konuner Sverige att kunna uppfylla de flesta kon­vergensvillkoren år 1998. Det gäller för underskottet i de offentliga finansema, inflationen och räntenivån. Det stora underskottet i statsbud­geten och den stora och snabbt växande statsskulden gör emellertid att det

24


 


kommer att ta flera år innan villkoret att statsskulden inte får överstiga    Prop. 1994/95:100 60 procent av BNP kan uppfyllas. Detta problem delas av flera EU-    Bilaga 1 länder Viss oklarhet råder också rörande tolkningen av kravet avseende en stabil växelkurs.

Regeringen avser att på basis av föreliggande finansplan och dess be­handling i riksdagen överlämna ett konvergensprogram till rådet under våren 1995. Finansplanen innehåller en utförlig genomgång av alla de delar som behövs för ett svenskt konvergensprogram.

4     Den ekonomiska utvecklingen

4.1   Den intemationella ekonomin 1995 och 1996

Efter en svag BNP-tillväxt under perioden 1991-1993 utvecklas OECD-ländemas ekonomi nu i en mycket mer gynnsam takt. Återhämtningen som inleddes i USA har efter hand spridit sig först till Europa och nu också till Japan. BNP-tillväxten i OECD-området som helhet uppgick till nära 3 procent 1994 och väntas fortsätta i samma takt under 1995 och 1996. De sydostasiatiska ekonomiema har under hela 1990-talet uppvisat en stabilt hög tillväxt, vilket visar att de i allt mindre utsträckning är beroende av utvecklingen i OECD-ländema. Den höga tillväxten i regio­nen väntas fortsätta också under de kommande åren.

Tabell 4.1  Internationella förutsättningar

Årlig procentuell förändring

 

 

1993

1994

1995

1996

BNP

EU

OECD

-0,6 1,1

2,3 2,8

2,8 2,8

3,1 2,7

Konsumentpriser

EU

OECD

3,2 2,8

2,8

2,3

2,9

2,7

3,3 3,0

Arbetslöshet (% av arbetskraften)

EU

OECD

10,7 8,0

11,6 8.3

11,3 7,9

10,9

7,7

Källor: OECD och Finansdepartementet.

Den starkare ekonomiska aktiviteten väntas leda till att inflationen i OECD ökar något. Detta beror främst på en tilltagande prisstegringstakt i USA, men även i Europa förväntas en något högre inflation.

Arbetslösheten i OECD nådde en topp under första halvåret 1994. Där­efter har en viss nedgång påbörjats. Trots en förhållandevis hög tillväxt 1995 och 1996 beräknas emellertid arbetslösheten endast minska med ca 0,5 procentenhet till drygt 7,5 procent av arbetskraften. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt över genomsnittet i OECD och väntas göra så även de närmaste åren.

25


 


Underskotten i de offentliga finanseraa i OECD-ländema väntas sjunka    Prop. 1994/95:100 något 1995 och 1996 av såväl stmkturella som konjunkturella orsaker    Bilaga 1 Nedgången är dock förhållandevis måttlig och den offentliga sektoms skuldsättning i genomsnitt i OECD fömtses fortsätta att öka något, till drygt 70 procent av BNP.

Som följd av den mer gynnsamma intemationella utvecklingen har av­sättningsmarknaderna för svensk export vuxit betydligt 1994, jämfört med de närmast föregående åren. Eftersom den intemationella konjunkturen nu stärks väntas en gyrmsam marknadstillväxt för svensk export också 1995 och 1996.

4.2   Den svenska ekonomin 1995 och 1996

För den svenska ekonomin förändras tillväxtens drivkrafter under de närmaste åren. De snabba marknadsandelsvinstema för svensk export, som uppnåtts genom den dramatiska förstärkningen av konkurtenskraften, väntas nu avta. Den förstärkta intemationella efterfrågan möjliggör dock en fortsatt stark exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet fömtses emellertid utgöra den starkaste drivkraften för tillväxten under de närmaste åren, i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger i främst indu­strin och i de exportrelaterade tjänstesektorerna. Medlemskapet i EU för­väntas förstärka investeringsuppgången. Samtidigt dämpas konsumtions­utvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolideringen. Totalt väntas BNP-tillväxten uppgå till ca 2,6 procent under 1995 och sedan tillta något under 1996.

Den bakomliggande tillväxten är betydligt starkare. De budgetför­stärkningar som föreslagits i denna och tidigare propositioner innebär dock att eri del av tillväxten på kort sikt tas i anspråk för saneringen av statsfinanseraa. Intemationella studier av liknande budgetsaneringar visar att tillväxten i gengäld blir starkare räknat på medellång sikt.

Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli­tiska propositionen i höstas (prop. 1994/95:25) innebär föreliggande prognos en till synes kraftig nedrevidering av den beräknade tillväxten för 1994 och 1995, Denna förklaras dock till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskaperaa har sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningaraa. Detta irmebär att beräkningama nu övergått till att göras i 1991 års priser i stället för 1985 års. Detta på­verkar viktförhållandena mellan olika efterfrågekomponenter. Så får t.ex. bostadsinvesteringar en betydlig högre vikt i 1991 års priser eftersom byggkostnadema steg så kraftig under perioden mellan 1985 och 1991. Fallet i bostadsinvesteringar under 1994 och 1995 ger därför ett betydligt större negativt bidrag till tillväxten med det nya basåret. Totalt beräknas effekten av basårsbytet ha dragit ner den beräknade tillväxten med 0,6 procentenheter för både 1994 och 1995.

26


 


Tabell 4.2  Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring, 1991 års priser


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


 


 

1993

1994

1995

1996

Privat konsumtion

-3,7

0,6

0,0

1,0

Offentlig konsumtion

-0,6

-0,2

0,0

-1,0

Stat

4,4

0,5

2,0

-1,0

Kommuner

-2,7

-0,5

-1,0

-1,0

Bruttoinvesteringar

-17,6

-1,3

9,5

8,5

Näringsliv

-14,3

16,6

20,1

10,1

Bostäder

-31,0

-39,3

-28.4

9,2

Myndigheter

4,3

6,5

9,2

1,7

Lagerinvesteringar'

-0,3

1,0

0,0

0,1

Export

7,6

12,2

9,5

7,3

Import

-2,8

11,0

7,0

5,1

BNP

-2,6

2,0

2,6

2,9

' Förändring i procent av föregående års BNP.

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den privata konsumtionen. Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat 0,6 procent under 1994. Den nödvändiga konsolideringen av stats­finansema medför att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de närmaste två åren. Detta gäller speciellt år 1995 då de realt disponibla inkomstema minskar med ca 2,4 procent, trots en ökning av löneinkom-stema genom att sysselsättningen ökar

De minskande inkomstema under 1995 och 1996 bedöms dock komma att mötas med ett minskat sparande. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de senaste åren samtidigt som tillgångsprisema stabiliserats eller stigit. Utvecklingen har medfört att hushållens finansiella förmögenhet åter ökat. Sammantaget förmodas behovet av ytterligare skuldanpassning ha avtagit, vilket styrks av att utlåningen till hushållen stabiliserades under 1994 efter att ha minskat i över två år Därtill fömtses räntoma fortsätta att sjunka de närmaste två åren från närmare 10,5 procent i december 1994, som en följd av omläggningen av den ekonomiska poli­tiken, inte minst som följd av minskande underskott i statsbudgeten. Vidare kommer arbetsmarknadsläget nu successivt att förbättras genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av arbetslöshet torde därför uppfattas som allt lägre vilket bör leda till en ökad konsumtions­benägenhet. Sammantaget förväntas den privata konsumtionen förbli oför­ändrad 1995 och öka med 1 procent 1996.

Bruttoinvesteringarna i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994, dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till drygt 16 procent. Inom industrin var expansionen ca 20 procent. Den snabba produktionstillväxten innebär att industrins kapacitetsutnyttjande stiger ytterligare, vilket i kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investeringsexpansionen inom industrin väntas överstiga 30 procent 1995. Investeringama inom övriga delar av näringslivet dämpas i viss mån fortfarande av den svaga hemmamarknaden samt av ett betydande överskott på kommersiella lokaler Allt fler tecken tyder dock på att


27


 


utvecklingen är på väg att vända. Prisema på kommersiella fastigheter Prop. 1994/95:100 har stabiliserats och flera tjänstesektorer redovisar nu expansiva pro- Bilaga I duktionsplaner De investeringsstimulanser som lades fram i den eko­nomisk-politiska propositionen i november väntas också bidra till investe­ringsuppgången. De totala bmttoinvesteringama fömtses stiga med ca 9 procent under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostadsbyggandet. Under 1996 fömtses näringslivets investeringsexpansion dämpas något samtidigt som bostadsbyggandet åter väntas öka, om än svagt. Totalt be­räknas därför investeringsuppgången bli nästan lika betydande 1996 som under 1995. Det höga ränteläget innebär dock en särskilt stor osäkerhet vad avser investeringsutvecklingen.

Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den intemationella konjunktumppgången innebär att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli knappt 10 procent 1995 och ca 7 procent 1996. Importens ökningstakt beräknas dämpas genom att hemmamark­nadsföretagen utnyttjar det gynnsamma konkurrensläget för att i någon mån vinna marknadsandelar Utvecklingen leder till att såväl handels- -som bytesbalansen förbättras de kommande åren, trots att kronan förväntas appreciera.

Tabell 4.3  Nyckeltal

Procentuell förändring

 

 

1993

1994

1995

1996

Timlön, kostnad

3,3

2,8

3,5

4,0

KPI, dec-dec

4,1

2,8

2,9

3,7

NPI, dec-dec

3,6

1,9

2,0

1,7

Disponibel inkomst

-3,5

1,4

-2,4

-0,5

Sparkvot (nivå)

7,9

8,5

6,3

4,9

Industriproduktion

1,5

9,0

7,0

6,8

Sysselsättning

-5,3

-0,9

2,7

1,8

Total arbetslöshet (nivå)

12,5

13,0

11,6

10,8

Öppen arbetslöshet (nivå)

8,2

7,9

6,8

6,1

Bytesbalans (% av BNP)

-1,9

0,4

1,5

3,6

Privata sektorns finansiella

 

 

 

 

sparande (% av BNP)

11,5

11,6

11,6

10,4

Offentliga sektorns finansiella

 

 

 

 

sparande (% av BNP)

-13,4

-11,2

-10,2

-6,8

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Det svåra läget på arbetsmarknaden förbättrades något under loppet av 1994. Under 1995 väntas återhämtningen i ekonomin tillsammans med det nu framlagda handlingsprogrammet mot arbetslöshet få mer genom­gripande effekter för sysselsättningen, som beräknas öka med 100 000 personer Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något långsammare takt. Effekteraa på arbetslösheten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka när situationen på arbets­marknaden ljusnar Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 procent 1994 till 6,5 procent 1996.

28


 


Diagram 4.1  Sysselsättning ocli arbetskraftsefTekter


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


3800

1980        1982        1984        1986        1988        1990        1992        1994       1996 Källa: Finansdepartementet.


Den ekonomiska återhämtningen väntas till följd av den höga arbets­lösheten och ökat arbetskraftsutbud leda till en begränsad uppgång i löne­ökningstakten. 1 första hand beräknas den ökade efterfrågan på arbetskraft leda till ökad sysselsättning och endast i mindre utsträckning till en högre lönenivå. För att detta skall förverkligas ställs dock stora krav på rörlig­het på arbetsmarknaden. Kravet på flexibilitet skärps av att uppgången är ojämnt fördelad mellan sektorer och regioner. Det finns en risk alt en högre löneökningstakt inom de expansiva och lönsamma delama av näringslivet sprids till andra delar av ekonomin.

Inflationen - mätt med konsumentprisindex - i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat vissa tecken på att stiga. Under hela prog­nosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter och minskade sub­ventioner att utgöra en press uppåt på konsumentprisindex. Av den prog­nosticerade KPI-ökningen med 2,9 procent respektive 3,7 procent under 1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av detta. Nettoprisindex väntas således öka med ca 2 procent om året under prognosperioden, vilket indikerar ett lågt underliggande inflationstryck.

Det allt högre resursutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda producentpriser, framför allt på insatsvaror Den förväntat svaga utveck­lingen av den privata konsumtionen i kombination med fortsatt god till­gång på arbetskraft medför dock att såväl lönekostnader som marginaler beräknas stiga långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen. De inflationistiska spridningseffekterna torde därmed bli relativt begränsade.


29


 


Diagram 4.2  Konsumentprisindex och nettoprisindex              Prop.  1994/95:100

Bilaga I

1985  1986  1987  1988  1989   1990  1991   1992  1993  1994  1995  1996 Källa: Finansdepartementet.

Underskottet i den offentliga sektorns ftnansiella sparande beräknas för 1994 uppgå till ca 168 miljarder kronor eller drygt 11 procent av BNP. Det är en förbättring med 25 miljarder kronor sedan 1993, vilket helt beror på att stödet till bankema faller bort från utgiftema. Under de närmaste två åren leder uppgången i ekonomin tillsammans med ett suc­cessivt allt starkare genomslag av redan vidtagna och nu föreslagna bud­getförstärkande åtgärder till en mycket kraftig reducering av den offent­liga sektoras sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet till ca 115 miljarder kronor eller knappt 7 procent av BNP. Då de åriiga sparan­deunderskotten i staten och den offentliga sektora alltjämt är betydande fortsätter statsskulden och den offentliga sektoras nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas statsskulden uppgå till ca 95 procent av BNP och den offentliga sektoms finansiella nettoskuld till ca 39 procent av BNR

4.3   Kalkyler för perioden 1994-1998

Obalansema i den svenska ekonomin är så kraftiga att de inte kan elimi­neras på kort sikt. Underskottet i de offentliga finansema var 1994 ca 11 procent av BNP och den totala arbetslösheten, inkl. personer i arbets­marknadspolitiska åtgärder, uppgick till ca 13 procent. De förslag som regeringen redovisar i denna budgetproposition lägger emellertid gmnden för en stabilisering av ekonomin under mandatperioden.

Det är inte möjligt att i dag med säkerhet överblicka effektema av denna politik på tre-fyra års sikt. Däremot är det möjligt att göra kalkyler av den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren med utgångspunkt från vissa antaganden. Sådana kalkyler redovisas i den preliminära national­budgeten. Av de tre scenarier som där presenteras återges här medel-

30


 


altemativet, vilket innebär att BNP växer med drygt 2,5 procent per år under perioden 1994-1998, inflationen stannar vid ca 3 procent per år och bytesbalansen uppvisar betydande överskott. Därvid fömtsatts att för­troendet för den svenska ekonomin gradvis förstärks. Detta tar sig uttryck i successivt fallande räntemarginal gentemot Tyskland, ett minskat hus­hållssparande och att näringslivet fortsätter att bygga ut sin produktions­kapacitet i sådan omfattning att inflationsdrivande flaskhalsar kan und­vikas.


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


Ilibell 4.4   Försörjningsbalans och nyckeltal 1994-1998

Procentuell förändring i 1991 års priser

 

 

 

1994

1995

1996

1997

1998

BNP

2,0

2,6

2,9

2,8

2,5

Import

11,0

7,0

5,1

7,7

7,8

Privat konsumtion

0,6

0,0

1,0

2,4

2,2

Offentlig konsumtion

-0,2

0,0

-1,0

-1,1

-1,0

Bruttoinvesteringar

-1,3

9,5

8,5

8,8

8,1

Lagerinvesteringar'

1,0

0,0

0,1

0,1

0,1

Export

12,2

9,5

7,3

7,2

6,7

Inhemsk efterfrågan

1,1

1,4

1,8

2,6

2,5

Nyckeltal

 

 

 

 

 

Timlön

2,8

3,5

4,0

4,3

4,6

KPI, årsgenomsnitt

2,2

2,9

3,7

2,8

2,9

Disponibel inkomst

1,4

-2,4

-0,5

1,4

1,3

Sparkvot, nivå

8,5

6,3

4,9

4,1

3,3

Bytesbalans

0,4

1,5

3,6

2,9

2,8

Sysselsättning

-0,9

2,7

1,8

1,4

1,0

Öppen arbetslöshet-' Total arbetslöshet

7,9

6,8

6,1

5,8

5,6

13,0

11,6

10,8

10,1

9,5

Ränta, femåriga statsobligationer

9,1

10,0

9,3

8,5

8,0

Förändring i procent av föregående års BNP. I procent av BNP.

' I procent av arbetskraften. Källa: Finansdepartementet.


Sysselsättningen beräknas i denna kalkyl öka med närmare 300 000 personer mellan 1994 och 1998. Trots det faller den öppna arbetslösheten bara från knappt 8 procent 1994 till närmare 6 procent 1998. Den totala arbetslösheten, dvs. inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller till 9,5 procent 1998. Att nedgången i arbetslösheten inte blir större är en följd av att arbetskraftsutbudet ökar när arbetsmarknaden förbättras.

Den långsamma nedgången i arbetslösheten understryker behovet av en stark tillväxt och en flexibel arbetsmarknad. Med en högre tillväxt, drygt 3 procent per år under perioden 1994-1998, förväntas antalet sysselsatta öka med ca 400 000 personer och den totala arbetslösheten falla till 8 procent. För att denna utveckling skall bli möjlig krävs att förtroendet för ekonomin förstärks markant så att räntoma faller och den privata kon­sumtionen och investeringama stiger Det krävs också en väl fungerande arbetsmarknad där lediga jobb snabbt kan firma kvalificerade arbets­sökande och där lönebildningen inte driver upp inflationen.


31


 


Som tidigare redovisats inriktas budgetpolitiken på att stabilisera statsskulden som andel av BNP senast år 1998. Med de mycket om­fattande åtgärder som regeringen föreslår kommer statsskulden i medel-alteraativet att stabiliseras redan 1997 och falla något 1998. Även med något lägre tillväxt och högre ränta stabiliseras statsskulden 1998.


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


 


Diagram 4.3  Statsskulden 1980-1998

Procentuell andel av BNP

1980      1982      1984      1985      1988      1990      1992     1994      1996     1998

Källa: Finansdepartementet.

Nivån på statsskulden kommer emellertid att vara mycket hög i slutet av perioden, över 90 procent av BNP. Det gör under alla omständigheter den svenska ekonomin mycket sårbar. Räntehöjningar slår hårt på stats­finanserna. Därför bör en stabilisering av statsskulden ses som ett etappmål. När det är uppnått bör skuldkvoten reduceras. Det kan noteras att tidigare saneringsprogram inte varit tillräckligt konkreta och om­fattande för att uppnå målet att stabilisera statsskulden. Såvitt nu kan bedömas kommer det saneringsprogram på totalt över 7 procent av BNP som nu konkretiserats att vara tillräckligt för att uppnå det uppsatta målet.

lbell 4.5  Den offentliga sektorns flnanser 1994-1998

Procent av BNP, löpande priser

 

 

1994

1995

1996

1997

1998

Inkomster

59,4

60,3

60,6

61,6

62,0

Utgifter

70,6

70,4

67,4

66,4

64,4

Finansiellt sparande'

-11,2

-10,2

-6,8

-4,8

-2,4

Primärt finansiellt sparande

-9,9

-8,5

-4,1

-1,8

0,6

Olika skuldbegrepp Statsskuld

Offentlig nettoskuld Konsoliderad offentlig brutto­skuld

86,0 25,3

81,0

92,2 34,1

87,3

95,7 39,2

90,9

96,1 41,3

92,0

94,4 41,0

91,0

Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. Källa: Finansdepartementet.


32


 


Balansen i de offentliga finansema bör även ses i ett vidare perspektiv än enbart stabilisering av statsskulden. Andra väsentliga mått är statens budgetunderskott, den offentliga sektoms finansiella sparande och den offentliga sektoms primära finansiella sparande (dvs. inkomster och ut­gifter exkl. räntor). Även i dessa avseenden kommer balansen att för­bättras. Statens budgetunderskott reduceras betydligt till år 1998, under­skottet i den offentliga sektoms finansiella sparande minskar till drygt 2 procent av BNP och den offentliga sektoms primära sparande uppvisar ett mindre överskott.


Prop. 1994/95:100 Bilaga I


 


Tabell 4.6  Den offentUga sektorns utgifier 1994-1998

 

 

 

Miljarder kr 1994 1991 års

Årlig procentuell volymförändring

 

 

1994

1995

1996

1997

1998

 

priser

 

 

 

 

 

Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar

348

101

391

45

0,5 -6,0 -0,2 10,0

-3,1 19,4 -0,1 13,9

-2,9 -7,1 -1,0 -1,5

-1,4 -6,7 -1,1 2,6

-0,5 -5,9 -1,0 2,6

Sununa exkl. räntor

885

-0,2

1,7

-2,5

-1,7

-1,2

Räntor

104

17,6

7,7

6,2

12,6

-0,7

Summa inkl. räntor

988

1,4

2,3

-1,6

0,1

-1,1

Anm.: Exkl. kapitaltransfereringar. Källa: Finansdepartementet.

Nivån på de offentliga utgiftema är i längden avgörande. Utgifteraa måste minska i reala termer de närmaste åren. Det måste ske genom både besparingar och genom att den ekonomiska tillväxten reducerar behovet av offentliga insatser Med de åtgärder regeringen föreslår beräknas de offentliga utgiftema (exkl. räntor) minska i reala termer över perioden 1994-1998 och utgiftskvoten sjunka med ca 6 procentenheter

De budgetförstärkningar regeringen föreslår kommer i sig att ha en dämpande inverkan på inhemsk efterfrågan. Dessa återhållande effekter kommer emellertid att motverkas av den minskade osäkerhet om fram­tiden för både konsumenter och investerare, som följer med en utveckling mot sunda statsfinanser De kommer också att motverkas genom att de långa räntoma sjunker och genom att penningmarknadsräntoma kan bli lägre än annars skulle vara fallet.

Om inga budgetförstärkningar genomförs skulle de offentliga finansema i stället genomgå en katastrofal utveckling. Även om tillväxten skulle vara densamma som i medelaltemativet och räntoma sjunka successivt, vilket i sig är osannolikt, skulle statsskulden som andel av BNP stiga till ca 110 procent i slutet av 1998, se diagram 4.3. Mer sannolikt är att till­växten skulle bli svag eller utebli, och att räntenivån skulle bli hög och variera kraftigt till följd av åtempprepade finansiella kriser. Det är också troligt att budgetförstärkningar ändå skulle tvingas fram, men då som resultat av finansiella kriser och vid ett mer olämpligt tillfälle. Att avstå från budgetförstärkningar är därför inget altemativ.

3 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 1


33


Diagram 4.4  Offentliga sektorns finansiella sparande 1980-1998

Procentuell andel av BNP


Prop. 1994/95:100 Bilaga I


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r~

   xX

 

 

 

 

\\ \\

\

 

 

1 primärt sparande |

 

 

 

 

A

 

F

'""Ky

 

 

\V

//

 

 

 

 

 

\                     v /

 

\\        /

finansiell) 1 sparande

v

4

O

-4

-8

-12

-16

1980      1982      1984      1986      1988      1990      1992      1994      1996      1998

Källa: Finansdepartementet.

Betydelsen av tillväxt och sysselsättning för de offentliga finansema framgår tydligt av de olika altemativ som redovisas i den preliminära nationalbudgeten. I högaltemativet är den offentliga sektoras finansiella sparande ca 1,5 procent av BNP bättre än i medelaltemativet, vilket mot­svarar knappt 30 miljarder kronor

5     En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd

5.1   En politik för tillväxt

En stabil och ekologiskt hållbar tillväxt under lång tid fömtsätter att samhället ständigt omvandlas för att möta förändringar i omvärlden, nya tekniska möjligheter och de krav som dessa förändringar ställer på med­borgama. Gmnden för en sådan omvandling är att var och en i samhället upplever det som meningsfullt och stimulerande att delta i utvecklingen och se de nya möjlighetema. En central uppgift för tillväxtpolitiken är att stödja och underlätta detta omdanande av samhället. De mer akuta in­satsema för att stabilisera statsfinansema och vända arbetslösheten till en hög och stabil sysselsättning får inte skymma detta mål.

En hög ökning av produktiviteten är också en nödvändig fömtsättning för god tillväxt, hög reallöneutveckling och utvecklad välfärd. En sådan utveckling ställer stora krav på kontinuerliga och omfattande investeringar i ny teknik. De kraftigt minskade investeringama under början av 1990-talet är ur detta perspektiv allvarliga, och den nuvarande höga realräntan utgör ett påtagligt hot mot en bred ökning av investeringama.

Sett i ett mer långsiktigt perspektiv har förhållandet mellan kostnaden för arbetskraft respektive för kapital visat sig vara en betydande faktor Om lönema sänks för att skapa fler arbeten, är det mer lönsamt för före-


34


 


tagen att anställa billig arbetskraft än att investera i ny teknik, vilket    Prop. 1994/95:100

successivt hotar att minska produktivitetstillväxten. Ett exempel på en    Bilaga I

sådan utveckling är USA, där lönespridningen har ökat markant de

senaste 20 åren. En mycket låg arbetslöshetsersättning och minimilöner

som tangerar existensminimum har visserligen skapat en lägre öppen

arbetslöshet än i Europa, men samtidigt har produktiviteten utvecklats

betydligt sämre.

Att öka löneskillnaderaa som ett sätt att angripa arbetslösheten är en mycket kortsiktig strategi, och hotar både den rättvisa fördelningen och samhällets långsiktiga förmåga till tillväxt. Detsamma gäller för an­ställningstryggheten. Den skall skydda mot godtyckliga och diskrimine­rande uppsägningar, men får inte skapa onödiga och svårhanterliga hinder för den ständigt nödvändiga omvandlingen av produktionsorganisationen. Ett alltför dåligt anställningsskydd försämrar hushållningen med arbets­kraft, genom att det ger incitament för kortsiktiga och lågproduktiva an­ställningsformer Det riskerar också att leda till att arbetslösheten kon­centreras till svaga gmpper, och att långtidsarbetslösheten och utslag­ningen av arbetslivet ökar

Omfattningen och kvaliteten på utbildningen är av avgörande betydelse för samhällets möjligheter Utbildning är en samhällelig investering i mänsklig kunskap och kompetens som genererar en avkastning som visserligen är svår att mäta, men som icke desto mindre är väsentlig för den långsiktiga tillväxten. Därför har regeringens program för sanering av statsfinansema utformats i syfte att så långt möjligt undvika be­sparingar i den kommunala sektora, där gmndskola och gymnasieskola är viktiga verksamheter Vidare innebär regeringens program mot arbets­lösheten att antalet utbildningsplatser i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och på högskolan utökas. Dessutom skall möjligheteraa att öka intresset för tekniska och naturvetenskapliga studier tas till vara.

Sverige har inom många områden världsledande forskning och ett gott samarbete mellan universitet och näringsliv samt många marknadsledande företag inom högteknologiska områden som kommunikation, kraft och läkemedel. För att möjliggöra en fortsatt intemationellt konkurrenskraftig spjutspetsverksamhet måste näringspolitiken syfta till att hitta långsiktiga och övergripande lösningar som förmår att ge såväl bredd i utvecklings­arbetet som en kapitalisering av dess konkurrenskraftiga resultat.

En annan gmndläggande fömtsättning för tillväxt är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora före­tagen. Teknik som utvecklas i stora företag bör så långt möjligt spridas och nyttiggöras på andra håll. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora företagen, och att detta kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lön-

35


 


samheten är mycket ojänrnt fördelad. Det fimis därför behov av insatser    Prop. 1994/95:100
för att lösa problemen kring de mindre företagens finansiering.
   Bilaga I

Stabilitet, långsiktighet och öppenhet är nödvändiga fömtsättningar för en stark tillväxt och för att samhället skall förmå att på ett konstmktivt sätt möta de ökade krav som den snabba tekniska utvecklingen ställer Regeringen strävar därför efter en bred och bestående politisk över­enskommelse om företagandets villkor

Åtgärder för att främja en bred användning av informationsteknologi

De gmndläggande fömtsättningama för att få till stånd en ökad och bred användning av informationsteknologi i landet får sammantaget anses som mycket goda. Sverige har goda fömtsättningar att ligga i täten av den interaationella utvecklingen när det gäller användning av informations­teknologi och teknikutveckling.

Regeringen har ett särskilt ansvar för att utvecklingen inom informa­tionsteknologins område tas till vara som en positiv kraft i samhälls­utvecklingen. Regeringen avser att ge åtgärder som främjar en bred an­vändning av informationsteknologi hög prioritet.

Regeringen avser att initiera utredningsarbete och åtgärder inom ett antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. användningen av informationsteknologi i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och i offentlig sektor

Det är angeläget att den nya tekniken görs tillgänglig för alla på lik­värdiga villkor Könsskillnader när det gäller användning av informations­teknologi måste motverkas. Funktionshindrades tillgång till tekniken bör uppmärksammas.

Inom regeringskansliet pågår ett antal projekt som rör främjande av an­vändning av informationsteknologi, bl.a. när det gäller konsekvenser för rättsordningen samt inom ramen för ett s.k. Toppledarfomm med före­trädare för StatUga myndigheter samt för kommun- och landstingsför­bunden. Detta arbete kommer senare att redovisas för riksdagen.

En politik för ekologiskt hållbar tillväxt

Regeringen kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en lång­siktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med gemensanuna resurser Ett miljöanpassat näringsliv kan också stärka konkurrenskraften. Pro­ducentema bör ta ett ökat miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler Ekonomiska styrmedel för att reducera avfallsmängderna övervägs. Kemikaliekontrollens substitionsprincip skall hävdas i EU:s arbete. Transportsystemet skall miljöanpassas och EU:s arbete med skärpta avgaskrav drivas på. Miljöns roll i den kommunala översikts­planeringen stärks. Möjlighetema att införa naturvårdsavgift på skogs­bmket analyseras. Ett samlat program för skyddet av fjällområden läggs fram.

36


Ekonomiska styrmedel bör användas i större utsträckning inom miljö-    Prop. 1994/95:100 politiken. En parlamentarisk utredning kommer att genomföras om möj-    Bilaga I ligheterna till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Ett nytt förslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.

Hotet mot miljön känner inga nationsgränser Därför behövs en gemen­sam och ambitiös miljöpolitik i det europeiska samarbetet. Samarbetet kring Östersjön är särskilt viktigt. Det första avtalet om svenskt stöd för avloppsrening i Baltikum har just undertecknats för den lettiska staden Liepaja. Projektet är ett samarbete mellan bl.a. Liepaja och Norrköping samt de lettiska, svenska och finska regeringama och Världsbanken. Av­talen för Klaipeda i Litauen och Hapsalu i Estland står nu i tur Vän­ortssamarbetet mellan städer och tätorter mnt Östersjön har en allt större betydelse också för att skydda den gemensamma miljön. Det svenska stödet till utbyggnad av avloppsreningsverk i Östersjöområdet ges ytter­ligare resurser

En politik för jämställdhet

En viktig fömtsättning för jämställdhet är möjligheten för både kvinnor och män att vara ekonomiskt oberoende och kunna försörja sig själva genom eget arbete. De svenska kvinnoma förvärvsarbetar i dag i nästan lika hög utsträckning som männen - 72 respektive 74 procent. Antalet arbetslösa kvinnor är i dag något mindre än antalet arbetslösa män. I takt med att sysselsättningen inom de exportorienterade verksamheterna ökar kan emellertid männens andel av de arbetslösa förväntas minska.

Detta är en följd av den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt återhållsam utveckling inom den offentliga sektom innebär risker för att fler kvinnor blir långtidsarbetslösa. Särskilt gäller detta äldre kvinnor som redan i dag har stora svårigheter att få en ny anställning. I budgetpropo­sitionen redovisas därför förslag för att stärka kvinnors möjligheter till sysselsättning, utbildning och kompetensutveckling och motverka utslag­ning från arbetsmarknaden.

Flera utredningar visar på omfattande löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till att ett stort antal lågavlönade och lågutbildade kvinnor blir beroende av bidrag från det allmänna, trots eget förvärvs­arbete. Ca 235 000 kvinnor har också ofrivilligt deltidsarbete. Jämställd-hetsministem avser att bjuda in arbetsmarknadens parter till överlägg­ningar för att höra deras uppfattning om vad som kan göras för att komma till rätta med löneskillnaderna.

En stark offentlig sektor har bidragit till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Den har omvandlat oavlönat arbete till avlönat och sam­tidigt gjort kvinnors tjänstearbete möjligt. Att försvara den gemensamma finansierade omsorgen om bam och gamla är därför en av de viktigaste uppgifteraa för jämställdhetsarbetet, men också en fömtsättning för ekonomisk tillväxt. Regeringen avser att så långt möjligt väma sådana viktiga kommunala och landstingskommunala verksamheter som vård.

37


 


omsorg och skola. Det fömtsätter dock att det är möjligt att i stället lägga    Prop. 1994/95:100
ut de nödvändiga utgiftsminskningama på andra utgiftsprogram.
  Bilaga 1

5.2   Finans- och penningpolitiken

Efter tre år med en mycket negativ utveckling beräknas BNP åter öka med 2 procent 1994 och 2,5-3 procent per år under åren 1995 och 1996. Återhämtningen sker emellertid från en låg nivå och är inte tillräckligt stark för att ensam åstadkomma den nödvändiga saneringen av stats­finanserna. Betydande inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar kommer därför att krävas under de kommande åren om statsskulden skall kunna stabiliseras.

Sveriges statsskuld och budgetunderskott är bland de största inom OECD-området.   Statsskulden  vid  slutet  av   1994  beräknas  till  ca

I 300 miljarder kronor eller 86 procent av BNP. Underskottet i de
offentliga finansema beräknas uppgå till ca 170 miljarder kronor eller ca

II  procent av BNP 1994. Räntebetalningama på statsskulden beräknas
uppgå till 100 miljarder kronor

Underskotten bidrar i hög grad till att räntenivån i Sverige är hög. Budgetunderskotten, försvagning av valutakursen och tidigare inflation kan förklara det mesta av ränteskillnadema mellan olika länder Den höga räntan håller i sin tur tillbaka både investeringar och konsumtion och bromsar därmed efterfrågan och tillväxten i ekonomin.

Fortsatta underskott blir dessutom ett välfärdsproblem när en allt större del av statens skatteinkomster går till att betala räntoma på statsskulden och därmed tränger ut andra angelägna utgifter Att stärka de offentliga finansema är därför ett sätt att på sikt stärka välfärdssamhället.

Den ökande statsskulden leder även långsiktigt till fördelningsproblem mellan generationer, men också mellan befolkningsgmpper Om dagens generation ökar statsskulden lämnar den över betalningsbördan till kommande generationer

Det allvarligaste är emellertid den begränsning av det ekonomisk­politiska handlingsutrymmet som en kraftig skulduppbyggnad för med sig. Om Sverige möter nästa intemationella lågkonjunktur utan att ha stabiliserat de offentliga finansema blir det mycket svårt att parera ett efterfrågebortfall och en ökad arbetslöshet.

Även i början av 1980-talet var de offentliga underskotten mycket stora. Återhämtningen av de offentliga finanseraa under 1980-talets långa och starka högkonjunktur gick relativt snabbt och 1988 uppvisade budge­ten ett litet överskott. Det finns dock flera skäl som talar för att återhämt­ningen nu kommer att gå betydligt långsammare.

• Arbetslösheten var mycket låg under 1980-talets högkonjunktur Under 1990-talets lågkonjunktur steg arbetslösheten till nivåer som inte setts sedan 1930-talet. Dagens konjunktumppgång bidrar till att

38


 


minska arbetslösheten, men inte ens mycket optimistiska bedömare    Prop. 1994/95:100
tror att arbetslösheten kommer att gå ner till 1980-talets nivåer
      Bilaga I

         I hägnet av kreditmarknadens avreglering ökade den privata konsum­tionen och minskade hushållens sparande kraftigt under andra hälften av 1980-talet. Som lägst uppgick sparkvoten till minus 5 procent år 1989. Den höga privata konsumtionen medförde att statens inkomster ökade markant. I längden kunde emellertid inte hushållen spendera mer än sin disponibla inkomst. Hushållen kan förväntas vara betydligt mer återhållsamma i sina konsumtionsbeslut under komman­de år än vad som var fallet under slutet av 1980-talet.

         Statsskulden är betydligt större nu än den var på 1980-talet. Många års ackumulerade underskott har skapat en mycket stor statsskuld. Dämtöver är realräntan hög. Räntebetalningama på statsskulden tar därigenom en allt större del av budgetens utgifter i anspråk.

Mot denna bakgmnd är ett kraftfullt och trovärdigt budgetförstärk­ningsprogram nödvändigt. En utgångspunkt för detta program är att bud­getförstärkningama i kombination med ökad sysselsättning och tillväxt skall leda till att statsskulden stabiliseras som andel av BNP senast 1998.

I höstens ekonomisk-politiska proposition föreslogs budgetförstärk­ningar på ca 57 miljarder kronor netto. Dessa överensstämde i huvudsak med de åtgärder som tidigare hade presenterats i socialdemokratemas val­manifest. Riksdagen har med små justeringar beslutat i enlighet med dessa förslag.

Regeringen har vidare i en särskild proposition föreslagit hur medlems­avgiften till EU skall finansieras. Avgiften uppgår till ca 20 miljarder kronor 1998 och föreslogs finansieras med både utgiftsminskningar och skattehöjningar. Propositionen har antagits av riksdagen och innebär bl.a. att en betydande del av finansieringen sker redan från årsskiftet i form av en höjning av arbetsgivaravgiftema med 1,5 procentenheter

I valrörelsen begärde socialdemokratema ett öppet mandat av väljama för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt. Som konstaterades i den ekonomisk-politiska propositionen medför det försämrade statsfinansiella utgångsläget, som bl.a. beror på högre räntor, att det krävs ytterligare budgetförstärkningar för att stabilisera stats­skulden under innevarande mandatperiod. Regeringen aviserade därför redan i höstens ekonomisk-politiska proposition att budgetpropositionen 1995 skulle inkludera ytterligare förslag till budgetförstärkande åtgärder om sammanlagt 20 miljarder kronor, huvudsakligen i form av utgiftsned­dragningar. Detta fullföljs i föreliggande proposition med förslag om minskade utgifter av denna storleksordning.

Genom dessa mycket omfattande budgetförstärkningar läggs den ekono­miska politiken om på ett sätt som lägger gmnden till en hållbar ut­veckling av de offentliga finanserna. Därmed skapas fömtsättningar för en stark och uthållig återhämtning av produktion, sysselsättning och

39


 


välfärd. Den fördelningsmässigt viktigaste effekten är att en sådan ut-    Prop. 1994/95:100 veckling förbättrar sysselsättningsmöjlighetema även för utsatta gmpper    Bilaga 1

Budgetförstärkningama är utformade så att de får ett särskilt stort genomslag på de offenfliga finansema redan 1995 och 1996 för att ge så snabba effekter som möjligt på skuldutveckling, ränta och växelkurs.

För att minska sårbarheten och skapa ekonomisk-politiskt handlings­utrymme i framtiden vore det önskvärt att inte bara stabilisera utan även minska skuldkvoten. Om de offentliga finansema skulle förbättras snabbare än vad som nu kan fömtses bör den därvid uppkomna budget­förstärkningen användas för att uppnå en minskning av skuldbördan.

För att åtempprätta förtroendet för de offentliga finansema och däri­genom skapa fömtsättningar för lägre räntor måste budgetdisciplinen stärkas. Under de senaste åren har budgetpolitiken varit alltför svag genom att skatter har sänkts och utgifter ökats utan adekvat finansiering. I fortsättningen måste således utgiftsökningar och inkomstminskningar vara fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar. De offentliga finanseraa är så svaga att varje ofinansie­rad utgiftsökning eller inkomstminskning riskerar att ge ofördelaktiga effekter på ekonomin via räntan och växelkursen, även om åtgärden i övrigt är väl motiverad.

Som ett stöd för att stärka budgetdisciplinen pågår ett utredningsarbete avseende statsbudgeten som bl.a. syftar till en fullständigare och tydligare redovisning av statens utgifter och inkomster Ett första steg i denna riktning tas redan i budgetförslaget för 1995/96.

Regeringen har beslutat öka statens skuld i utländsk valuta och sam­tidigt införa en flexibilitet för Riksgäldskontoret vid valutaupplåningen. Riksgäldskontoret skall under 1995 låna minst 30 miljarder kronor netto i utländsk valuta. Detta motsvarar en bmttoupplåning om ca 90 miljarder kronor då valutalån om ca 60 miljarder kronor beräknas förfalla under 1995. Under vissa perioder har upplåning i utländsk valuta kunnat ske till lägre kostnader än upplåning i svenska kronor. Genom att regeringens beslut om statens upplåning i utländsk valuta har varit beloppsmässigt precisa under de senaste åren, har det saknats flexibilitet för Riks­gäldskontoret att löpande välja att finansiera budgetunderskottet på den marknad som erbjuder de mest fördelaktiga villkoren. Regeringen inför nu en sådan flexibilitet. Riksgäldskontoret ges möjlighet att i viss utsträckning öka upplåningen i utländsk valuta utöver de nyss nämnda nivåema. Denna möjlighet bör utnyttjas i den mån goda finansieringsvill­kor kan erhållas på den intemationella kapitalmarknaden.

Penningpolitiken

Prisstabilitet är en viktig fömtsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. Erfarenhetema visar att hög inflation försämrar fömtsättningama för en balanserad och uthållig tillväxt. Länder med varaktigt låg infla­tionstakt är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska stör­ningar eller kriser av olika slag. Detta har varit mycket påtagligt i sam-

40


 


band med den turbulens som vid olika tillfällen rått på de finansiella    Prop. 1994/95:100 marknadema under de senaste åren. Det är därför av yttersta vikt att    Bilaga 1 inflationsproblemen inte tillåts återkomma i den svenska ekonomin.

Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation. Riks­banksfullmäktige har definierat inflationsmålet som att inflationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent med en marginal uppåt och nedåt på 1 procentenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder Omläggningen av finanspolitiken ger ett ökat för­troende för den ekonomiska politiken samt fömtsättningar för en starkare växelkurs och lägre marknadsräntor Därmed minskar bördan på penning­politiken.

En bieffekt av saneringen av statsfinansema är att nedtrappningen av subventioner och höjningen av vissa indirekta skatter leder till att konsumentprisema stiger Därmed finns en risk att ökningstakten i kon­sumentprisindex åtminstone under en period överstiger 3 procent. Den stramare finanspolitiken bidrar dock till att det underliggande inflations­trycket minskar.

5.3   Arbetsmarknad och sysselsättning

Sedan 1990 har antalet sysselsatta minskat med 525 000 personer Den totala arbetslösheten (inkl. personer i åtgärder) har ökat med 425 000 personer, och den öppna arbetslösheten med 260 000 personer. Den minskade sysselsättningen har således lett till att arbetskrfaten minskat med ca 100 000 personer Under den nu inledda återhämtningen kommer på motsvarande sätt den ökade sysselsättningen att bidra till ett ökat arbetsutbud.

Mot den här bakgmnden finns en betydande risk att Sverige drabbas av samma höga och permanenta arbetslöshet som i många andra länder För att minska risken för en permanent hög arbetslöshet krävs resoluta och snabba insatser för att underlätta och stödja en varaktig ökning av syssel­sättningen. Även statsfinansiella skäl talar för kraftigt höjda ambitioner vad gäller ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Det finns ingen möjlighet att snabbt nå tillbaka till 1990 års sysselsätt­ningsnivå. Då var ekonomin överhettad och bristen på arbetskraft om­fattande. Utslagningen av företag och arbetstillfällen under början av 1990-talet gör det nödvändigt med omfattande insatser för att ersätta den produktionskapacitet som har gått förlorad. De yrkes- och kompetens­mässiga obalansema på arbetsmarknaden har samtidigt sannolikt ökat.

Politiken kan därför inte ensidigt inriktas på en snabb ökning av efter­frågan på arbetskraft. Den måste i stället lägga stor vikt vid åtgärder för att anpassa utbudet av arbetskraft till stmkturen på efterfrågan, vid att förebygga och förhindra brist på kompetent arbetskraft inom olika del­arbetsmarknader och vid att allmänt förbättra arbetsmarknadens funk­tionssätt. Åtgärder för att stärka arbetskraftens kompetens och underlätta företagens   nyanställningar  samt   inriktningen  av   arbetsförmedlingens

41


 


arbete har därvid stor betydelse, liksom åtgärder för att bryta den köns-    Prop. 1994/95:100
uppdelade arbetsmarknaden.
                                            Bilaga I

Regeringen lägger fram ett omfattande handlingsprogram för att stimu­lera tillväxt och sysselsättning och för att minska arbetslösheten. Hand­lingsprogrammet har följande inriktning.

1.  Uthållig tillväxt

Det skall ta till vara det utrymme som nu finns på arbets- och kapi­talmarknadema och bidra till en uthållig ekonomisk tillväxt. Syftet är att skapa sådana villkor att Sverige får fler företag och fler före­tagare.

2.  Nya jobb i näringslivet

Det skall bidra till fler arbetstillfällen och säkerställa att de nya arbetstillfällena i första hand kommer till stånd i näringslivet.

3.  Jämställdhet i arbetslivet

Det skall bidra till att resurstillväxten och den ökade sysselsättningen fördelas så att kvinnomas möjligheter på arbetsmarknaden stärks.

4.  Bättre kompetens för jobben

Det skall bidra till en höjd utbildningsnivå och till höjd kompetens i arbetslivet för att säkerställa en fortsatt förbättring av produktivitet och en fortsatt god konkurrenskraft.

5.  En väg tillbaka från arbetslöshet

Det skall ge de arbetslösa möjlighet till arbete eller arbetsförbe­redande åtgärder och på så sätt minska behovet av passivt kontant­stöd.

6.  Kamp mot ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet

Det skall bidra till att höja ambitionema när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Målet är att ungdomar skall ha utbildning, arbete eller arbetsförberedande åtgärd senast inom 100 dagar.

Näringspolitiken

Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb fömyelse och utveckling inom företagssektom. Svenskt näringsliv skall kännetecknas av ny teknologi, nya produkter, hög kompetens och hög förädlingsgrad. Det är regeringens uppfattning att investeringsnivån måste höjas markant och att ny produktionskapacitet nu måste byggas upp i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.

Det finns goda fömtsättningar att få till stånd en ökning av investering­ama, i första hand inom industrin. Lönsamheten är mycket god i närings-

42


livet och det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektom, som    Prop. 1994/95:100

ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Under    Bilaga I

1995 beräknas industrins driftsöverskott bmtto uppgå fill 118 miljarder

kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar, vilka

väntas uppgå till 54 miljarder kronor Industrins höga lönsamhet innebär

att en stor del av investeringaraa kan självfinansieras samtidigt som

soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.

En ny gmndläggande fömtsättning för näringspolitiken är att Sverige sedan årsskiftet är medlem i EU och fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska näringslivets villkor De svenska företagen kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den svenska ekonomin. För att stimulera företag att etablera sig i Sverige föreslår regeringen att en självständig organisation bildas för kontakt med de utländska företagen och med särskilda resurser för marknadsföring av Sverige.

En annan gmndläggande fömtsättning är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora före­tagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder

Arbetsrätten är ett område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av partema inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa frågor

Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa pro­blemen kring de mindre företagens finansiering.

Som ett led i detta bör statens engagemang i Atle och Bure nu om­prövas. Målet är att erbjuda företag i tidigt utvecklingsskede en finan­siering som stärker soliditeten. Vidare bör AP-fonden få ökade möjlig­heter att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen. Regeringen kommer också att överväga ett s.k. riskkapitalavdrag, som innebär en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade bolag. Regeringen planerar vidare att för­stärka resursema till de särskilda lånen till kvirmliga företagare.

Teknikspridningen är avgörande för näringslivets möjligheter till ut­veckling. Regeringen föreslår särskilda insatser för att skapa en infra­stmktur för kunskapsförmedling till de mindre och medelstora företagen.

Sverige ligger sedan länge bland de främsta ländema när det gäller informationsteknologi och teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen

43


går mycket snabbt och därför behövs det insatser för att främja en fortsatt    Prop. 1994/95:100 utveckling och användning av informationsteknologin. Regeringen avser    Bilaga I att ta initiativ till utredningar och åtgärder inom ett antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. använd­ningen av teknologin i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och inom den offentliga sektora.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken

Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning.

Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren med snabbt växande arbetslöshet fått bära en alltför tung börda. En stor del av insatsema har inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden i form av ungdomspraktik och ALU-verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning.

Det är sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden som nu måste stå i centmm för verksamheten. Åtgärder som syftar till att skapa arbets­tillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De ekonomiska resursema måste omdisponeras från långvariga kontant­stöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringsli­vet. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste främjas. Samspelet mellan utbildning och arbetsliv måste förbättras. Ambitionema när det gäller insatser mot ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet måste höjas kraftigt. Arbets- och utbildningslinjen måste betonas långt starkare än vad som skett under de gångna åren.

Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav­gifterna med upp till 6 000 kronor per månad i 12 månader Denna åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnadema för expansion och produktionsökning. Åtgärden innebär en stimulans till företagen att tidigarelägga rekryteringen och den ger samtidigt ett incitament att rekrytera bland de arbetslösa i stället för att rekrytera personal från andra företag. Reduktionen av avgiften avser tillsvidareanställning av personer som är registrerade som arbetslösa. Stödet beräknas omfatta ca 110 000 personer under 1995 och innebär att näringslivets avgifter sänks med upp till 7 miljarder kronor Genom denna åtgärd skall behovet av andra åtgärder och av kontantstöd vid arbetslöshet kunna reduceras kraftigt. Förslaget om det nya anställnings­stödet kommer att föreläggas riksdagen i en särskild proposition. Den nya stimulansen skall gälla för nyanställning av arbetslösa som sker fro.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1995. Särskilda medel har avsatts för information om anställningsrabatten.

Vidare föreslås villkoren för utbildningsvikariat förbättras och medel avsätts för i genomsnitt 20 000 vikariat per månad. Denna åtgärd har en dubbel effekt i form av höjd kompetens hos dem som har arbete och nya

44


arbetstillfällen för de arbetslösa. Avdraget för kostnader för vikarie höjs    Prop. 1994/95:100 till 500 kronor per dag och det maximala avdraget för utbildnings-    Bilaga 1 kostnader höjs till 40 000 kronor per utbildad.

För att motverka arbetslösheten i byggbranchen har beslut redan fattats om stimulanser till bygginvesteringar. Dessa stimulanser bör nu komplet­teras med ett 30-procentigt bidrag till förbättringar av inomhusklimatet i skolor och på daghem.

Utöver dessa direkta anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande förslag om utbildnings- och kompetenshöjning för att möta de ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt kommer 90 000 extra utbildningsplatser att skapas under 1995 och 1996. Totalt innebär denna satsning en utökning av utbildningen med ca 16 000 platser

Inom denna ram föreslås särskilda insatser när det gäller utbildning i teknik och språk för att möta behoven hos exportindustrin. 9 000 platser tillkommer på högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildning och särskilt gynnsamma villkor, ett s.k. N/T-arvode på 12 000 kronor per månad, tillskapas. 3 500 platser inrättas på högskolan för språkutbildning.

På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer införs ett nytt tredje år för att ge fördjupning och breddning av yrkesutbildningen. Detta innebär 16 000 platser Ett tredje gymnasieår inrättas på Komvux. Ytterligare 10 000 platser för arbetslösa inrättas inom folkhögskolan.

På regeringens förslag beslutade riksdagen i höstas att höja ambitio­nema när det gäller Komvux och arbetsmarknadsutbildningen. Medel av­sätts för sammanlagt 136 500 platser i arbetsmarknadsutbildningen, ut­bildning i företag samt Komvux.

En ny form av praktik för arbetslösa akademiker införs i form av en ettårig aspirantutbildning. En ny form av praktikplatser, Europa­stipendier för arbetslösa ungdomar, bör prövas i samarbete med svenska exportföretag.

Regeringen vill vidare åstadkomma en nyform av flexibilitet mellan ut­bildning och arbetsliv, som gör att en ledig plats skall ha förtur framför fortsatta studier Studier som på så sätt avbryts skall kunna åtempptas efter avslutat arbete eller på lämpligt sätt kombineras med ett arbete. Regeringen kommer att tillkalla en särskild utredare för att i samråd med partema och utbildningsanordnare utforma ett förslag.

När det gäller ungdomar är den föreslagna stimulansen till nyanställ­ningar särskilt betydelsefull. Därtill kommer den ökade tillgången på yrkesinriktad utbildning i form av det tredje gymnasieåret och tillkomsten av fler platser i högskolan. Vidare förstärks de arbetsmarknadspolitiska insatseraa både i form av kommunalt uppföljningsansvar, den nya ung­domsintroduktionen, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier Datortek införs i alla kommuner i syfte att ge arbetslösa ungdomar utbildning i modem teknik. Målet med alla dessa insatser är att ungdomaraa så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller utbildning och att alla skall ha fått ett lämpligt erbjudande inom 100 dagar.

Insatseraa för de långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryterings­stödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening

45


 


med det allmänna nyanställningsstödet. Därmed bör de långtidsarbetslösas Prop. 1994/95:100 möjligheter att få nytt fotfäste på arbetsmarknaden öka markant. Stödet Bilaga I beräknas omfatta i genomsnitt 26 000 långtidsarbetslösa. Beredskaps­arbeten och ALU-arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Medel avsätts för i genomsnitt 8 000 respektive 10 000 sådana arbetstillfällen. Utom­nordiska invaruirare som har särskilt stora svårigheter att få arbete, skall få ökade möjligheter till arbetspraktik. Medel avsätts för i genomsnitt 5 000 platser per månad.

Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring måste hävdas. Nya initiativ behövs för att göra kontraktet mellan den enskilde och samhället tydligare. Regeringen har tillsatt två utredningar; dels om återkommande arbetsplatskontakter, dels om nya organisatoriska former för att förstärka arbetssökandet, s.k. arbetsföretag. Regeringen vill redan nu föreslå att de arbetslösas kontakt med arbetslivet förbättras genom ett system med återkommande arbetsplatskontakter Medel har avsatts för 20 000 platser i genomsnitt per månad.

Parternas medverkan

Arbetsmarknadens parter har en nyckelroll när det gäller att åstadkomma ekonomiska och sociala framsteg. Statsmaktema kan utforma och besluta om en ny inriktning och nya grepp i arbetsmarknadspolitiken, men effektema av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv medverkan från partema i arbetslivet. Av ännu större betydelse är de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller praxis i arbetslivet. Därför måste fömyelsen av villkoren på arbets­marknaden bedrivas parallellt av staten och partema.

Regeringen vill därför understryka vikten av det arbete som nu börjar komma i gång mellan partema när det gäller såväl praktisk medverkan kring rekryterings- och utbildningsbehov som förhandlingar om fömyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör nu bedrivas över hela fältet med det uttalade syftet att partema tar ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden fungerar väl och att de arbetslösa snabbt kommer in i arbete eller utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.

Lönebildningen kommer att vara av avgörande betydelse för fömtsätt­ningama att nå framgång i den ekonomiska politiken. Tudelningen av ekonomin i en expansiv exportorienterad del och en trög hemmamark-nadsorienterad del, liksom de stora skillnadema mellan efterfrågans och utbudets stmktur, medför betydande risker. Den svaga kronkursen har gett betydande konkurrensfördelar och kraftiga vinstförbättringar för den exportorienterade sektom. Dessa måste nu kanaliseras till investeringar i både utbyggd kapacitet och förbättrade produktionsmetoder för att sysselsättningsökningen skall bli stabil och varaktig. Om vinstökningarna i stället leder till kraftiga lönekostnadsökningar riskerar dessa att snabbt spridas till andra delar av den privata sektom och den offentliga sektom, som i det nuvarande konjunkturläget inte har förmåga att bära sådana

46


 


lönekostnadsökningar En sådan utveckling skulle allvarligt försvåra möj-    Prop. 1994/95:100
lighetema att lösa sysselsättningsuppgiften.
                       Bilaga 1

Arbetsmarknadens parter har således ett stort ansvar för möjlighetema att nå framgång. I deras händer ligger det huvudsakliga ansvaret för lönebildningen. Under 1995 löper en stor del av avtalen ut. Det är en kritisk punkt. Då avgörs om svenskt näringsliv skall bibehålla sin goda konkurrenskraft och därmed kraftfullt kunna bidra till nödvändig tillväxt, fler arbeten och därmed goda möjligheter att sanera statsfinanseraa. Statens ansvar är att klart ange de politiska fömtsättningama. Om lönema genom partemas försorg länkas in i en strategi för tillväxt innebär detta minskad inflationsrisk och förbättrade offentliga finanser, vilket ökar utrymmet för en appreciering av kronan, låga räntor och därmed högre investeringar och en större uthållig sysselsättningsökning.

5.4   Strukturpolitiken

För att uppnå en uthållig ökning av sysselsättning och välfärd krävs en stmkturpolitik som stärker Sveriges produktionsförmåga och där männi­skors vilja till arbete och skapande tas till vara.

Utbyte av varor och tjänster mellan olika länder befrämjar en stark och uthållig tillväxt. De upphandlingsregler som tillämpas inom EU innebär i princip att producenter i olika länder skall kunna konkurrera på lika villkor om den offentliga sektoms upphandling. Sådana konkurrensregler är särskilt viktiga för att undvika diskriminering av producenter från ett litet land som Sverige. Sverige bör både inom EU och i andra fora verka för fortsatta sänkningar av tullar och andra handelshinder

Den svenska konkurrenslagstiftningen har skärpts och blivit mer lik den som gäller i många andra EU-länder Regeringen avser att vara restriktiv med att bevilja undantag från den nya lagstiftningen. Sverige bör såväl nationellt som intemationellt verka för en strikt konkurrenspolitik som främjar konsumentemas intresse.

Principema för reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet har antagits av riksdagen. Sambandet mellan livsinkomst och pension för­stärks och pensionsutgifteraas följsamhet till den samhällsekonomiska ut­vecklingen förbättras. Pensionsreformen skall nu fullföljas genom konkret lagstiftning, där värdet av pensionsförmåneraa kopplas till både pris­utvecklingen och den realekonomiska utvecklingen. Reformeringen inne­bär att vid en svag ekonomisk utveckling kommer pensionsutgiftema att bli lägre än med dagens system.

Även i övrigt bör socialförsäkringama utformas så att de befrämjar arbete och motverkar passivitet. Den reformering av sjukförsäkringen som inleddes 1990 och som sedan under bred parlamentarisk enighet följdes upp genom införande av en sjuklöneperiod har bidragit till lägre sjukfrånvaro. Genom sjuklöneperioden har arbetsgivama fått starkare incitament att utforma arbetsmiljön i vid mening på ett sätt som reducerar risken för ohälsa.

47


 


Antalet förtidspensionärer har ökat under en lång tid. Fler människor Prop. 1994/95:100 utestängs permanent från arbetsmarknaden och kostnadema stiger Av Bilaga 1 såväl sociala som samhällsekonomiska skäl är det nödvändigt att den nu­varande trenden inom förtidspensioneringen bryts. Förtidspension bör utges först när alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan har prövats. Förtidspensionen bör renodlas så att den endast utgör er­sättning vid nedsatt arbetsförmåga på gmnd av medicinska orsaker Arbetsmarknadsskäl bör inte ge rätt till förtidspension.

Under våren 1995 kommer regeringen att presentera en proposition med förslag om förbättrad beredning av beslut om sjukpenning och för­tidspension. Sjuk- och arbetsskadeberedningen kommer att få i uppdrag att pröva gmndema för och beräkningen av förtidspension och sjukersätt­ning. Bl.a. bör ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst övervägas. I samband med beredningen av dessa förslag under hösten 1995 kommer regeringen att förslå regeländringar som tillsammans med tidigare i år beslutade regeländringar ger den be­sparing om 3 miljarder kronor netto som ingick i det socialdemokratiska valmanifestet.

Inom familjestödet kommer utredningsarbetet att inriktas mot att ut­forma enklare och effektivare stödformer som inte motverkar jämställdhet och intresset att arbeta.

5.5   Skattepolitiken

Skattepolitiken syftar till en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som också tillgodoser fördelningspolitiska mål. Genom 1990-1991 års skatte­reform lades en god gmnd för det svenska skattesystemet. Reformen var fördelningspolitiskt balanserad genom att de sänkta skattesatsema kom­binerades med en breddning av olika skattebaser som i första hand minskade avdragsmöjlighetema för personer med höga inkomster Balansen bröts genom den förra regeringens politik, som bl.a. innebar långtgående sänkningar av skatteuttaget på kapitalinkomster Reglema blev också mer komplicerade samt skapade ökade möjligheter till skatte­planering. Genom höstens ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25) åtempprättades den avvägning mellan effektivitets- och för­delningsmål som gjordes i skattereformen. Dämtöver föreslogs och beslutades ett antal åtgärder för att stärka budgeten i syfte att stabilisera statsskulden senast år 1998.

De förslag till ökade skatter och avgifter som redovisades i den eko­nomisk-politiska propositionen och i propositionen om finansiering av den svenska medlemsavgiften till EU kommer att ge en total, nettoberäknad, inkomstförstärkning för offentlig sektor som uppgår till drygt 3 procent av BNP. Regeringen kommer att under 1995 förelägga riksdagen proposi­tioner rörande de delar som det ännu inte fattats beslut om. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är därefter begränsat. Ytterligare höjningar av skatterna riskerar att försämra ekonomins funktionssätt bl.a. genom att

48


 


de ger försämrade fömtsättningar för en icke-inflationsdrivande löne-    Prop. 1994/95:100 utveckling. Vidare skulle lönsamheten för skatteplanering och skattefusk    Bilaga I öka. Riskema med fortsatta skattehöjningar är också knutna till effektema av enskilda skatter på bl.a. investeringar, tillväxt och sysselsättning även om det inte finns några klara och enkla samband mellan det totala skatte­trycket och den ekonomiska tillväxten.

Även kommunema bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar Höjda kommunalskatter skärper den samlade beskattningen av arbete, vil­ket sänker hushållens köpkraft och försvårar saneringen av statsfinan­serna. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kommunalskatterna och väga in denna vid bedönmingen av kommunemas finansiella ut­rymme.

Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat totalt skatteuttag kan i framtiden förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras för att skattesystemet i dess helhet skall upplylla kraven på en samhällsekono­miskt effektiv beskattning. Med tanke på behovet av stabila skatteregler, där dessa tillåts verka under en följd av år, bör emellertid varje förändring övervägas noga.

Genom medlemskapet i EU får Sverige möjlighet att påverka de gemen­samma besluten på skatteområdet. I EU:s vitbok om tillväxt, konkur­renskraft och sysselsättning uppmärksammas flera skattepolitiska frågor De höga skatteraa på arbete ses som ett särskilt problem vad gäller tillskapandet av det stora antalet jobb som krävs för att arbetslösheten skall kunna reduceras. Höjda miljöskatter och höjda skatter på kapital pekas ut som alternativ finansiering av offentliga utgifter Ett annat område i vitboken gäller bl.a. de skattemässiga villkoren för små och medelstora företag.

Vid sidan av de två huvudsyftena i skattepolitiken, att uppnå en effektiv beskattning som även tillgodoser fördelningspolitiska mål, bör skatte­systemet utformas med hänsyn till konsekvensema för miljön. En even­tuell växling mellan skatter på arbete och miljöskatter aktualiserar andra effektivitetsproblem än de som handlar om önskemålet att begränsa sned­vridningar Här betonas skattemas roll som ekonomiskt styrmedel, där påverkan på resursanvändningen blir ett positivt värde. Om skattema för­ändras så att kostnadema för negativ miljöpåverkan beaktas av enskilda konsumenter och producenter kan välfärden i vid mening gynnas. En effektiv påverkan medför å andra sidan ett skattebortfall som minskar utrymmet för en skatteväxling. Ansvaret för statsfinansema kräver att man är uppmärksam på detta dilemma.

Frågan om en växling mellan skatter på arbete och miljörelaterade skatter kommer att prövas av den parlamentariska utredning som om­nämnts. Utredningen kommer att pröva vilken avvägning som bör göras mellan effektema på sysselsättning, miljö och internationell konkurrens­kraft. Här ansluter kommitténs arbete till den europeiska diskussionen och den framtida utvecklingen inom EU blir av stor betydelse för Sverige.

Den svenska skattepolitiken har sedan lång tid tillbaka haft en in­riktning som skapar goda villkor för investeringar i Sverige. 1990-1991

49

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga I


års skattereform innebar att den goda interaationella konkurrenskraften Prop. 1994/95:100 i företagsskattereglema bibehölls och att skatteregleraa gavs en ut- Bilaga I formning som gagnar tillväxt och omvandling i näringslivet. Sedan dess har uttaget av bolagsskatt höjts. I den ekonomisk-politiska propositionen har regeringen avsatt ett utrymme för en reduktion av skatteuttaget med 2 miljarder kronor Inriktningen på denna reform skall fastläggas efter pågående samråd med näringslivet. I den europeiska diskussionen tilldelas de små och medelstora företagen en central roll när det gäller skapandet av ny sysselsättning. Bland annat mot denna bakgmnd kan övervägas en inriktning av den fortsatta reformeringen av den svenska företagsbeskatt­ningen där skatteuttaget reduceras för i första hand de mindre och medelstora företagen samtidigt som man så långt möjligt bibehåller enkla och neutrala regler

Från såväl fördelningspolitiska som statsfinansiella och samhällsekono­miska utgångspunkter är det av avgörande betydelse att skattebrott och olika former av skatteflykt motverkas. Ytterligare uppmärksamhet be­höver därför riktas mot fömtsättningama för en effektiv skattekontroll. Enklare - och härigenom mera svårmanipulerade - skatteregler bör eftersträvas.

5.6   Fördelningseffekter av politiken

De gmndläggande fördelningspolitiska målen är en rättvis fördelning av ekonomiska resurser, ett effektivt skydd för utsatta gmpper och en lika tillgång till offentlig service av hög kvalitet. I kärva tider ökar kraven på fördelningspolitiken. Det fiims en hög beredskap att acceptera åtgärder i välfärdssystemen för att sanera statsfinansema, men den fömtsätter att bördoma delas av alla. Även de som har arbete och som inte regelbundet behöver stöd från den offentliga sociala välfärden måste göra uppoff­ringar. Insikten har också ökat att fördelningen måste vara rättvis i ett längre perspektiv och mellan olika generationer

Regeringens insatser för att åstadkomma en uthållig ekonomisk tillväxt, skapa arbete och förbättra statens finanser är av gmndläggande betydelse också för bamens välfärd. Regeringen vill så långt möjligt väraa för bam viktiga verksamheter Men det gäller inte bara att slå vakt om resursema utan i lika hög grad att se till att de används på bästa sätt.

Att bamomsorg, skola, fritidshem, barnkultur, bamsjukvård m.m. håller en jämn och hög kvalitet är avgörande för bams trygghet och ut­veckling. Det går att i efterhand kompensera några år med lägre materiell standard. En otrygg omsorg de första levnadsåren, eller en förlorad skol­tid, är däremot nästan omöjliga att ersätta. De utgiftsminskningar som nu krävs för att sanera statsfinansema har därför i stället lagts på bidrag och subventioner Samtidigt har stor vikt lagts vid att transfereringssystemens generella karaktär inte mbbas.

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder både en hög kvinnlig förvärvsfrekvens och ett högt födelsetal. Vår föräldraförsäkring

50


 


och bamomsorg har bidragit till att ingen i vårt land behöver ställas inför    Prop. 1994/95:100 valet att arbeta eller skaffa bam. Att föräldrar som saknar arbete erbjuds    Bilaga 1 bamomsorg är därtill en fömtsättning för att de skall kunna vara enga­gerade i att söka arbete eller utbilda sig.

Under senare år har en rad rapporter visat att bam och ungdomar med invandrarbakgmnd i större utsträckning än andra har flera problem sam­tidigt. För invandrarbam, liksom för andra unga, är generella insatser som bidrar till att minska orättvisoma och skapa en mer rättvis fördelning i samhället avgörande för att deras villkor skall kunna förbättras.

Under de senaste årens lågkonjunktur har ungdomama varit en av de gmpper som drabbats särskilt hårt. Den allt längre utbildningstiden och den ökade arbetslösheten innebär att ungdomars inkomster, och därmed möjligheter till en självständig ekonomi, har kommit senare i livet.

Ur ett framtidsperspektiv är dagens höga arbetslöshet bland ungdomar särskilt oroande. Ett väl fungerande och demokratiskt samhälle fömtsätter att vi ger alla ungdomar, inte bara några, rätten att vara med i arbets­livets gemenskap, rätten att bli tagna i anspråk. Kampen mot arbetslös­heten handlar därför i sin förlängning om en kamp för gmndläggande demokratiska värden. Särskilt vikt har lagts vid åtgärder för ungdomar.

Den viktigaste fördelningspolitiska insatsen är att föra en ekonomisk politik som åter gör det möjligt för alla medborgare som kan arbeta att försörja sig genom eget arbete. Det är dock oundvikligt att denna politik på kort sikt kommer att medföra fördelningspolitiska påfrestningar. Till följd av framför allt den sänkta kronkursen ökar vinstema snabbt i det svenska näringslivet, vilket är nödvändigt för att investeringama skall öka och därmed bidra till en god tillväxt och ökad sysselsättning. Den höga realräntan och utvecklingen på kapitalmarknaden ger allt bättre utdelning för hushåll med förmögenheter Å andra sidan utvecklas den inhemska och den offentliga sektom svagt - och arbetslösheten är hög. Denna tu­delning av ekonomin är ett hot mot en rättvis fördelning. Alla parter måste ta ett ökat ansvar för att förhindra en upprepning av 1980-talets spiral med stora lönehöjningar, kompensationskrav och accelererande in­flation.

Samtidigt är det nödvändigt att minska de offentliga utgiftema för att sanera statsfinanseraa. För att väma tillgången till och kvaliteten i bamomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg måste en stor del av minskningen avse olika transfereringar till hushållen. Trans-fereringaraa har störst betydelse för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster och svarar ofta för en viktig del av försörjningen just för de gmpper som bör vämas. Det är därför knappast möjligt att minska de offentliga utgiftema för transfereringar utan att det får vissa negativa fördelningspolitiska effekter på kort sikt.

En ekonomisk politik med mindre utgiftsminskningar och en passiv håll­ning till arbetslösheten skulle få betydligt allvarligare följder De stora underskotten skulle fortsätta att växa, vilket skulle ge en kraftig press uppåt på räntan. Hushållen skulle drabbas direkt genom ökade utgifter för bl.a. boende och indirekt genom lägre investeringar och en svagare ut­veckling av sysselsättningen. De ökande kostnadema för räntan på stats-

51


 


skulden skulle dessutom snabbt tränga ut även de mest angelägna sociala    Prop. 1994/95:100 utgiftema och därmed öka välfärdsklyftoma. De kommande generationer-    Bilaga I na skulle tvingas ta över en stor skuld och därmed få lägre disponibla inkomster och sämre offentlig service. En hög och bestående arbetslöshet är det största hotet mot välfärden och en rättvis fördelning.

Det bästa sättet att minska utgiftema för de offentliga transfereringaraa är att på olika sätt minska antalet arbetslösa. Det handlingsprogram för minskad arbetslöshet som presenteras i denna proposition innebär att arbetslinjen sätts framför bidragslinjen. Allt fler mäimiskor kommer att åter kunna försörja sig själva. Rehabiliteringsinsatser och andra åtgärder kommer på liknande sätt att minska utgiftema för långtidssjukskrivning och förtidspension.

Vid bedömningen av olika altemativ att direkt minska ersättningama inom familjepolitiken och socialförsäkringen, har fördelningspolitiska hänsyn vägts mot andra viktiga mål. Åtgärder som medför ökad använd­ning av inkomstprövning eller sänkta ersättningstak i socialförsäkringen kan visserligen kortsiktigt ge mindre negativa fördelningseffekter, men de riskerar att underminera stödet för den generella välfärdspolitiken. Dessutom medför de högre marginaleffekter, vilket motverkar arbetslin­jen. Minskat utbyte av arbete kan dessutom skapa risker för fattigdoms­fällor, som indirekt kan öka utgiftema för transfereringar. Inkomst­prövning eller sänkta ersättningstak bör därför användas restriktivt.

När resursema är begränsade, måste de emellertid utnyttjas effektivare. Åtgärdema i familjepolitiken och socialförsäkringen är utformade så att välfärdspolitiken behåller sin generella karaktär och ger ett försvarligt stöd till alla dem som måste kunna lita på den offentliga sociala trygg­heten.

De sammanlagda fördelningseffektema av åtgärdsprogrammen i den ekonomisk-politiska propositionen och i denna proposition redovisas i diagrammen 5.1-5.4, Kalkylen baseras på 1992 års SCB-undersökning av hushållens inkomster, framskriven till 1994 års ekonomiska och demografiska förhållanden. Diagrammen visar de kombinerade direkta (statiska) effektema av i stort sett alla åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen då alla åtgärder trätt i kraft 1998. Det är viktigt att framhålla att någon hänsyn inte har tagits till de förväntade effektema på räntor och sysselsättning.

Av de föreslagna budgetförstärkningama bidrar hushåll i decilgmpp 10 (de 10 procent med högst ekonomisk standard) med 28 procent. Hushåll i decilgmpp 9 bidrar med ytterligare ca 12 procent. Hushållen i decil­gmppema 1 och 2 (med lägst ekonomisk standard) bidrar tillsammans med ca 11 procent, se diagram 5.1.

Analysema visar också en något större procentuell minskning av den disponibla inkomsten för hushåll i lägre decilgmpper än för dem med genomsnittliga inkomster De 10 procent av hushållen med högst ekonomisk standard beräknas emeUertid få den största minskningen, se diagram 5.2.

52


 


Diagram 5.1 Andel av den totala budgetförstärkningen som respektive decilgrupp     Prop   1994/95 • 100
bidrar med
                                                                                            '

Procent

Bilaga 1


30

20

10

10

Anm.: Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Källa: Finansdepartementet.

Diagram 5.2  Decilgmpper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- octi transfereringsåtgärderna

Procent

Anm.: Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Källa: Finansdepartementet.


53


Sammantaget medför regeländringama en oförändrad inkomstpridning (mätt med den s.k. Gini-koefficienten). Åtgärdema har visserligen en svagt regressiv fördelningsprofil över decilgmppema 2 till 8. Det beror på att minskningaraa av transfereringaraa för hushåll med lägre ekono­misk standard inte fullt ut uppvägs av de ökade skatter som får betalas av hushåll med högre inkomster Många hushåll med låga och genomsnitt­liga inkomster har dock i dag ekonomiska bekymmer till följd av arbets­lösheten och de gynnas vid en ökad sysselsättning. Även efter dessa mycket omfattande åtgärdsprogram har Sverige fömtsättningar att bevara en jämn fördelning av de ekonomiska resursema jämfört med andra länder.

Indelningen i familjetyper visar att de föreslagna nedskäraingama i främst bambidragen, flerbamstilläggen och bostadsbidragen medför att familjer med tre eller fler bam får den största minskningen av den disponibla inkomsten. Detta uppvägs inte av effektema av inkomstför-stärkningama. Den totala effekten av ändrade skatte- och transfererings­regler beräknas bli ca 3 procentenheter större för familjer med tre eller fler bam jämfört med övriga familjetyper Bamfamiljer gynnas dock sär­skilt av att den kommunala verksamheten prioriteras, genom t.ex. rimliga avgifter och god kvalitet i bamomsorgen, bra utbildning och sjukvård osv, se diagram 5.3.


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


Diagram 5.3 Familjetyper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- och transfereringsåtgärderna

Procent

-6-


Inkomstförstärkningar


Utgiftsminskningar


-10


4)0'


,?SS'

iö«'';vAe(s9-'

CJ.*-*     ö*.»'*     övSi*    gais

.x- >- >X< '-"" -'-'- '


Källa: Finansdepartementet.


54


 


En uppdelning på s.k. socio-ekonomiska gmpper visar att effekten av åtgärdema blir störst för hushåll med högre tjänstemän och lägst för arbetarhushåll, se diagram 5.4. Även med denna indelning skiljer sig genomsnittseffekten för olika gmpper med högst ca 2 procentenheter Beräkningama har vidare visat att nettoeffektema av åtgärdema i genomsnitt är lika för kvinnor och män. Män berörs i högre grad av skatteåtgärdema, kvinnor av de ändrade transfereringaraa. Gmppen ålderspensionärer beräknas få ungefär samma förändring av den ekonomiska standarden som genomsnittshushållen. Hushåll i åldem 45-64 år utan barn berörs i något mindre utsträckning av åtgärdema.

Diagram 5.4 Socio-ekonomiska grupper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- ocli transfereringsåtgärderna

Procent


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


4---

-8


Inkomstförstärkningar


Utgiftsminskningar


-10


,pens-

K\de'S'


ÖvtQ


 


Källa: Finansdepartementet.

Sammantaget ger den fördelningspolitiska analysen vid handen att åt­gärdema slår relativt jämnt för olika gmpper av hushåll; inga undantas från de krav som ställs för att sanera de offentliga finansema. De grapper som berörs något mer än andra har antingen gynnats av de senaste årens skattepolitik, eller kommer att dra störst fördel av handlingsprogrammet mot arbetslöshet och av politiken för att väma kvaliteten i bamomsorg, utbildning, vård och andra offentliga verksamheter. Med en starkare eko­nomisk återhämtning - med bl.a. ökad sysselsättning och sänkt ränta -blir fördelningseffektema mer gynnsamma än vad som framgår av den här redovisade statiska beräkningen av regeländringar Det sanmianhän-ger med de positiva effektema av lägre arbetslöshet och utgiftsräntor, särskilt för bamfamiljer och ungdomar.


55


Åtgärdemas fördelningsprofil och den antagna ekonomiska utvecklingen 1994/95:100 skulle bli betydligt mer ogynnsam med antagande om en mer passiv eko- Bilaga 1 nomisk politik och sysselsättningspolitik. Följderna av en sådan politik skulle ännu kraftigare drabba just barnfamiljer, handikappade, pensionä­rer och andra svaga gmpper - genom ökad arbetslöshet, kraftigt sänkt ekonomisk trygghet och nedskärningar i utbildningen, sjukvården, barn­omsorgen, äldreomsorgen osv.

6     Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga sektorns finanser

6.1   Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna

I propositionen om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25) föreslogs förstärkningar av de offentliga finanserna på sammanlagt 56,4 miljarder kronor år 1998. Dessutom aviserades att för­slag om budgetförstärkningar med ytterligare 20 miljarder kronor skulle föreläggas riksdagen i budgetpropositionen.

Sammantaget innebär förslagen i budgetpropositionen, EU-finansiering exkluderad, förslag till utgiftsminskningar med 22,5 miljarder kronor år 1998, varav 10,5 miljarder kronor infaller under tolvmånadersåret 1995/96. De samlade budgetförstärkningarna som förelagts riksdagen i den ekonomisk-politiska propositionen och i budgetpropositionen uppgår därmed till 78,1 miljarder kronor 1998, varav 39,4 miljarder kronor beräknas få effekt 1995/96 (12 månader), exkl. konsekvenser av EU och regeringens handlingsprogram mot arbetslösheten.

Tabell 6.1  Samlade förstärkningar för den offentliga sektorn 1995/96 och 1998*

Miljarder kronor, 1994/95 års priser och volymer

 

 

1995/96

1998

 

(12 månader)

 

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder

 

 

Inkomstförstärkningar Avgår utgiflsökningar

19,7

36,6 -0,3

Summa

19,7

36,3

Utgiftsminskningar Avgår inkomstbortfall Summa

12,1 -2,0 10,1

24,8 -4,7 20,1

Summa Vissa ekonomisk-politiska åtgärder

29,8

56,4

Budgetpropositionen

 

 

Utgiftsminskningar exkl. EU-finansering

Avgår inkomstbortfall

Övriga reformer

Summa budgetpropositionen

12,1 -1,6 -0.9 9,6

24,6 -2,1 -0,8 21,7

Förstärkning av den offentliga sektorns finanser

39,4

78,1

'  1 tabellen särredovisas ej EU-avgiften och dess finansiering (se avsnitt 6.4) och ej heller regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet.


56


 


I budgetförslaget lägger regeringen fram ett omfattande handlingspro- Prop. 1994/95:100 gram mot arbetslöshet. Programmet innebär en genomgripande omlägg- Bilaga 1 ning av den hittillsvarande arbetsmarknadspolitiken - innebärande att merparten av åtgärderaa kan finansieras inom hittillsvarande budget­ramar En tillfällig merbelastning uppstår på statsbudgeten med 9,2 mil­jarder kronor 1995/96 (12 månader). Regeringen avser att finansiera denna merbelastning med engångsvisa åtgärder. Dessutom föreslås en rad smärre reformer inom diverse departementsområden.

Vid sidan av arbetet med att återställa balansen i de offentliga finan­sema krävs andra insatser för att öka kontrollen över inkomst- och ut­giftsutvecklingen. Regeringen redovisar under avsnittet Ekonomisk styr­ning av statlig verksamhet strategin för dessa insatser Ett väsentligt inslag i detta arbete är att göra budgetdokumenten mer heltäckande och lättöverskådliga.

6.2  Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare år

Budgetförslaget för 1995/96 kan vara svårt att jämföra med tidigare år av två anledningar.

För det första omfattar det konunande budgetåret en 18-månaders­period (den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 december 1996). Detta som en övergångslösning till det system med kalenderbudgetår vilket börjar gälla fro.m. år'l997.

För det andra görs en övergång till ökad bmttoredovisning på stats­budgeten. Motivet för detta är att ge en tydligare bild av statens åtagan­den och underlätta förståelsen av statsbudgeten samt att skapa större likhet mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov. Det är av olika skäl inte möjligt att redan fr.o.m. föreliggande budgetförslag genomföra en fullständig övergång till bmttoredovisning.

Utgiftema för sjuk- och föräldraförsäkringen redovisas i dag till 85 pro­cent på inkomstsidan, dvs. dessa utgifter redovisas som minskade in­komster Fro.m. budgetåret 1995/96 kommer samtliga utgifter för sjuk-och föräldraförsäkringen att budgeteras och redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Denna förändring innebär att inkomstema och utgiftema ökar med samma belopp. Budgetsaldot påverkas följaktligen inte.

Vidare föreslås de inkomster och utgifter som tillhör arbetsmarknads­fonden fortsättningsvis redovisas över statsbudgeten. Denna förändring innebär att budgetens redovisade omslutning ökar samt att det redovisade budgetsaldot försämras till följd av att arbetsmarknadsfonden för när­varande uppvisar ett negativt finansiellt sparande. Försämringen av bud­getsaldot motverkas av att Riksgäldskontorets nettoupplåning minskar med samma belopp. Förändringaraa är således endast redovisnings­mässiga vilket framgår av att statens lånebehov inte påverkas.

Med övergången till bmttoredovisning på statsbudgeten ges en mer korrekt bild av statens samlade åtaganden i ekonomiska termer än med den redovisning som hittills tillämpats. Denna förändring innebär därmed

57


 


att underlaget för diskussionen om budgetpolitiken görs mer lättillgäng­ligt, vilket är angeläget också av demokratiska skäl.

De två förändringar som nu föreslås är de volymmässigt dominerande. Det återstår dock ett antal mindre förändringar för att uppnå fullständig bmttoredovisning. Regeringen avser återkomma med förslag om sådana förändringar.

I nedanstående tabell görs en jämförelse mellan hur budgetsaldo och lånebehov m.m. skulle sett ut med de gamla redovisningsprinciperaa och hur de nu presenteras.

Tabell 6.2  Statsbudgeten ocli statens lånebehov budgetåren 1993/94-1995/96

Miljarder kronor


Prop. 1994/95:100 Bilaga 1


 


 

1993/94

1994/95

1995/96

1995/96

1995/96

1995/96

 

Utfall

Rege-

12 män

12 mån

18 mån

18 män

 

 

ringens

Netto'

Bmtto

Netto'

Brutto

 

 

beräk-

 

 

 

Förslag

 

 

ning

 

 

 

till stats­budget

Inkomster

376,9

394,4

433,9

505,2

615,2

724,9

Utgifter

554,0

586,3

587,3

675,7

833,7

968,4

Budgetsaldo

-177,1

-192,0

-153,4

-170,5

-218,5

-243,4

Primärt budget-

 

 

 

 

 

 

saldo

-82,4

-75,0

-36.4

-53,5

-89,5

-114,4

Länebehov

233,5

229,0

163,8

163,8

238,5

238,5

Primärt lånebehov

138,8

112,0

46,8

46,8

109,5

109,5

Enligt nuvarande redovisningsprinciper.  Enligt föreslagna redovisningsprinciper.

6.3   Åtgärder för att förstärka budgeten

Regeringens budgetförslag innebär utöver de förslag som beslutats i anledning av propositionen 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åt­gärder, m.m. budgetförstärkningar på totalt 27,1 miljarder kronor för år 1998 och 15,1 miljarder kronor för tolvmånadersåret 1995/96. Av de föreslagna budgetförstärkningama exkl. EU-finansiering för 1998 utgör 22,5 miljarder kronor utgiftsminskningar. I det följande redogörs för be­sparingama i på den statliga konsumtionen samt därefter förslagen område för område.

Besparingar i statlig konsumtion

Regeringen aviserade i propositionen 1994/95:25 om Vissa ekonomisk­politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkonuna till riksdagen med förslag till konkreta förslag till besparingar på den statliga konsumtionen. Regeringen presenterar nu konkreta förslag till besparingar på samman­taget 2,4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 och 5,6 miljarder kronor år 1998.


58


 


Utgångspunkten för regeringens förslag har varit att samtliga myndig-    Prop. 1994/95:100 heters anslag fram till budgetåret 1998 skall reduceras med 11 procent    Bilaga I jämfört med redan fattade beslut. Besparingama skall inledas redan den 1 juli 1995. Vid utgången av 1996 skall besparingen motsvara en nivå­sänkning på 5 procent.

Vissa avsteg från det generella sparkravet har emellertid gjorts. Det gäller t.ex. vissa myndigheter som får nya omfattande uppgifter vid ett EU-medlemskap, myndigheter som nyligen har genomgått en större om­stmkturering och myndigheter som är relativt nybildade. Även myndig­heter vars verksamhet är utsatt för ett omfattande efterfrågetryck eller får nya arbetsuppgifter, åläggs ett mindre omfattande sparkrav. Det gäller t.ex. kriminalvården, arbetsförmedlingama och skattemyndighetema.

Åtgärder inom Justitiedepartementets område

Inom Justitiedepartementets område föreslås att utgiftema reduceras med 0,4 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Därefter före­slås utgiftema inom rättsväsendet minskas med ytterligare 0,6 miljarder kronor så att den sammanlagda besparingen uppgår till I miljard kronor år 1998. Åtgärdema innebär bl.a. att stödet till politiska partier reduceras och att polisväsendet sparar 235 miljoner kronor Domstolama sparar vidare 89 miljoner kronor och kriminalvården 50 miljoner kronor

Rättshjälpsutredningens arbete kan förväntas leda till ökade möjligheter att begränsa kostnader för allmän rättshjälp. För 1995/96 föreslås därför att en besparing motsvarande 14 miljoner kronor tas ut på rättshjälps­anslaget.

Åtgärder inom Utrikesdepartementets område

Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde föreslår regeringen ut­giftsbegränsningar om totalt 1,6 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader) och år 1998 uppnås drygt 1,9 miljarder kronor Ca 1,2 mil­jarder kronor av dessa är minskade utgifter för bistånd, Östeuropa-sam­arbete, EFTA m.m. som vidtas som en följd av medlemskapet i EU. Ut­över förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen om biståndsramen föreslås nu ytterligare besparingar, främst inom utrikesförvaltningen.

Åtgärder inom Försvarsdepartementets område

Besparingama inom Försvarsdepartementets område föreslås uppgå till 1,3 miljarder kronor tolvmånadersåret 1995/96. År 1998 beräknas be­sparingen uppgå till 2 miljarder kronor Förslagen aviserades i den ekonomisk-politiska propositionen.

59


 


Regeringen  har  vidare   aviserat  yttertigare  utgiftsbegränsningar  i    Prop- 1994/95:100 samband med nästa försvarsbeslut om det säkerhetspolitiska läget så    Bilaga 1 tillåter, vilka motsvarar minst 2 miljarder kronor.

För budgetåret 1995/96 (12 månader) föreslås en generell besparing på statlig konsumtion om drygt 0,7 miljarder kronor Vissa stmkturella åt­gärder föreslås, som t.ex. avveckling av nämnden för strategisk försvars­forskning.

Regeringen avser vidare att medge att Försvarsmakten senarelägger materielbeställningar m.m. om ca 500 miljoner kronor

Åtgärder inom Socialdepartementets område

Inom Socialdepartementets område föreslås nettobesparingar för 1995/96 (12 månader) uppgående till 4,7 miljarder kronor År 1998 föreslås be­sparingar på 7,8 miljarder kronor utöver de förslag som redovisades i den ekonomisk-politiska propositionen (se Appendix). Huvuddelen av be­sparingama faller på regelförändringar i transfereringssystemen.

Besparingaraa 1995/96 (12 månader) fördelas mellan förmåneraa för sjukvård, pensioner och familjepolitik. Fro.m. år 1997 föreslås be­sparingar även i sjukförsäkringen. Nedan ges kortfattade konunentar till besparingaraa de första tolv månaderaa 1995/96 inom respektive område.

Den största besparingen inom det familjepolitiska området utgörs av att barabidraget sänks med 125 kronor per månad. Detta gäller dock ej en­samstående med bara. Dämtöver minskas bostadsbidragen (och avskaffas helt för äldre hushåll utan bam). En förskjutning av utbetalningstid-punktema genomförs. Åtgärdema innebär att den utredning, som avise­rades i propositionen om Vissa ekonomisk politiska åtgärder, m.m., preciseras och delvis tidigareläggs.

Folkpensionsförmånen för gift pensionär förändras på så sätt att för­månen alltid skall uppgå till 78,5 procent av basbeloppet oavsett om den andra maken arbetar eller inte.

Folkpensionsförmånen för förtidspensionärer föreslås sänkas med 6 procentenheter samtidigt som pensionstillskottet höjs i motsvarande grad. Nuvarande gmndnivå inom förtidspensioneringen ligger därmed fast och besparingen uppstår genom att pensioner utöver gmndnivå reduceras.

Vidare föreslås förändringar i beräkningen av bostadstillägg till pen­sionärer samt förändringar i beräkningen av det särskilda gmndavdraget för pensionärer Liksom inom det familjepolitiska området förskjuts ut-betalningstidpunkteraa.

Sjukvårdsförmånema reduceras genom höjda egenavgifter i läkemedels-och tandvårdsförsäkringama. Vidare höjs patientavgiften vid sjukhusvård för pensionärer.

Fno.m. den 1 januari 1997 föreslås enhetliga ersättningsnivåer på 75 procent inom sjuk- och föräldraförsäkringen. Därigenom avskaffas karensdagen i sjukförsäkringen och ersättning för långtidssjuka höjs. Förhöjd ersättning med 10 procentenheter utgår vid rehabilitering liksom

60


 


i den tillfälliga föräldrapenningen och under de månader i föräldraförsäk-    Prop. 1994/95:100
ringen som inte kan överlåtas på den andra föräldem.
           Bilaga 1

Åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område

Inom Kommunikationsdepartementet föreslås besparingar om samman­taget 2,9 miljarder kronor år 1998. Av dessa kommer 1,15 miljarder kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Dessutom återbetalar Luftfartsverket en skuld på 50 miljoner budgetåret 1995/96 (12 månader).

Besparingsförslagen avser bl.a. minskningar i investeringsanslagen för vägar och jämvägar Detta innebär att det investeringsprogram som be­slutades år 1993 senareläggs. Vidare minskas anslaget Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Dessutom minskas bidragen till enskilda vägar och kommunala flygplatser

Åtgärder inom Finansdepartementets område

På Finansdepartementets område föreslås besparingar på samtliga myndigheter Sammantaget fram till år 1998 föreslås besparingar på knappt 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor kan hänföras till tolvmånadersperioden 1995/96. För att fillförsäkra skatteförvaltningen goda resurser för skatteindrivning och skattekontroll föreslår regeringen att besparingen för skatteförvaltningen mildras i jämförelse med det gene­rella besparingskrav regeringen ställt på statlig konsumtion. Besparingen på skatteförvaltningen uppgår trots detta till 0,3 miljarder år 1998. Till följd av Sveriges medlemskap i EU från årsskiftet 1994/95 bortfaller en betydande mängd administrativa mtiner för den svenska utrikeshandeln. Den besparing som därmed riktas mot tullen föreslås uppgå till 30 pro­cent, eller knappt 0,4 miljarder kronor fram till år 1998. Dämtöver sker en besparing genom att bidraget till EES avvecklas från årsskiftet 1994/95. Denna besparing bör dock ses som en delfinansiering av med­lemsavgiften till EU.

Åtgärder inom Utbildningsdepartementets område

Inom Utbildningsdepartementets område föreslås besparingar om totalt 2,4 miljarder kronor Av dessa kommer 1,2 miljarder kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Dämtöver medför den minskade indexeringen av basbeloppet, som föreslogs i prop. 1994/95:25, en besparing på 0,1 miljarder kronor 1995/96 (12 månader) respektive 0,2 miljarder kronor 1998 på studiemedelsanslaget.

På skolområdet föreslås besparingar med nästan 95 miljoner kronor de första 12 månadema av budgetåret 1995/96. Den sammantagna nivåsänk­ningen år 1998 beräknas till ca 0,2 miljarder kronor inom skolområdet.

61


 


Gmndskolan  och  motsvarande  skolformer undantas  dock  helt  från    Prop. 1994/95:100
besparingskrav.
                                                             Bilaga 1

För universitet och högskolor uppgår besparingsförslagen till drygt 0,3 miljarder kronor den första tolvmånadersperioden. Nivåsänkningen inom högskolesektom kommer att uppgå till något mer än I miljard kronor år 1998.

Besparingsförslagen inom forskningsområdet uppgår till knappt 160 mil­joner kronor den första tolvmånadersperioden. Forskningens nivåsänkning år 1998, där den största besparingen föreslås på forskningsrådsmedel, blir drygt 250 miljoner kronor

Förslagen inom studiestödet innebär bl.a. minskade studiebidrag vid gymnasiestudier, slopat baratillägg i vuxenstudiestödet, minskade resurser för korttidsstudiestöd samt att det statliga bidraget till studerandes resor upphör Besparingsförslagen den första tolvmånadersperioden uppgår till ca 0,7 miljarder kronor Inom det studiesociala området beräknas nivå­sänkningen, inkl. vissa ytterligare åtgärder år 1998, uppgå till ca 0,9 mil­jarder kronor

Åtgärder inom Jordbruksdepartementets område

Inom Jordbmksdepartementets område föreslås besparingar 1995/96 (12 månader) om ca 1,5 miljarder kronor De största besparingama avser EG:s miljöprogram, 1 miljard kronor, samt EG:s stöd till mindre gynna­de områden i södra Sverige, 150 miljoner kronor Vidare görs betydande besparingar inom utbildnings- och forskningsområdet, 0,2 miljarder kro­nor Övriga besparingar uppgår till knappt 0,2 miljarder kronor

Fram t.o.m. år 1998 kommer utöver de besparingar som föreslås för 1995/96 (12 månader) ytterligare 0,5 miljarder kronor att sparas.

Åtgärder inom Arbetsmarknadsdepartementets område

Huvuddelen av de föreslagna besparingaraa inom Arbetsmarknadsdeparte­mentets område består av regeländringar inom arbetslöshetsförsäkringen och inom arbetsmarknadspolitiken. Besparingama uppgår 1995/96 (12 månader) till knappt 6 miljarder kronor och ca 8,8 miljarder kronor år 1998.

Den största besparingen görs genom regelförändringar inom arbets­löshetsförsäkringen. Inom arbetsmarknadsområdet genomförs besparingar genom sänkning av ersättningsnivåema för vissa utbildningsbidrag. Vidare föreslås en stegvis nedtrappning av lönebidraget vid anställning av arbetshandikappade.

Regionalpolitikens anslagsnivå minskas med 0,5 miljarder kronor på 12 månader. Medlemskapet i EU innebär dock att Sverige kommer att få ett betydande återflöde från EU:s stmkturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år

62


 


Åtgärder inom Invandring m. m.                                        Prop. 1994/95:100

Bilaga I Regeringen föreslog i prop. 1994/95:25 att utgiftema för invandring m.m. kan minskas med minst 760 miljoner kronor år 1998 jämfört med tidigare planer Regeringen bedömer nu att utgiftema i stället kan reduceras med 800 miljoner kronor Reduceringama kan åstadkommas dels genom förbättrad inressekontroll och regel- och organisations­förändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställighet av av­lägsnandebeslut effektivare, dels genom att vidareutveckla de förslag som diskuterades i den socialdemokratiska propositionen om lindring av orsaker bakom flykt och påtvingad migration samt planeringsramar för invandring (prop. 1990/91:195).

Konkreta förslag för hur besparingsåtgärderna kan uppnås skall lämnas av den parlamentariska kommitté som har till uppgift att se över invand­rings- och flyktingpolitiken. Kommunala förslag bör kunna genomföras fro.m. den I juli 1996.

Åtgärder inom Kulturdepartementets område

Inom Kulturdepartementets område föreslås besparingar i statlig konsum­tion, vilket beräknas ge 159 miljoner kronor år 1998 i besparing. Vidare föreslås besparingar i utgiftema för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten på 551 miljoner kronor år 1998. Koncessionsavgiftema från TV4 föreslås tillföras statsbudgetens inkomstsida. Inom Kulturdepar­tementets område föreslås också ett reformutrymme på 250 miljoner kronor

Åtgärder inom Näringsdepartementets område

Inom Näringsdepartementets område föreslås åtgärder för år 1995/96 (12 månader) om sammantaget 380 miljoner kronor Förslaget till besparingar inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till europeiskt FoU samarbete, där anslagen även nedräknats med avseende på bortfallande EES-avgifter Inom Sveriges geologiska undersökning sker avveckling av den maringeologiska verksamheten.

Produktivitets- och effektivitetskrav har utlagts på myndighetemas förvaltningsanslag, bidragsanslag samt övriga anslag för statlig konsum­tion.

T.o.m. budgetåret 1998 föreslås, utöver tidigare föreslagna åtgärder, budgetförstärkningar om ytterligare 520 miljoner kronor

Reformema inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till teknisk forskning och utveckling.

63


 


Åtgärder inom Civildepartementets område                         Prop. 1994/95:100

Bilaga I Inom Civildepartementets verksamhetsområde föreslås besparingar mot­svarande 367 miljoner kronor år 1998. För budgetåret 1995/96 (12 måna­der) uppgår besparingama till 137 miljoner kronor Besparingama i den statliga konsumtionen avser i huvudsak åtgärder som berör länsstyrelser­na. I övrigt berörs Kammarkollegiet, Konsumentverket och Allmänna reklamationsnänmden.

Vidare görs besparingar på statsbidragen till ideella organisationer Nära hälften av neddragningama görs på de bidrag som innehåller lokal­stöd dvs. stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfund.

Åtgärder inom Miljödepartementets område

Regeringen föreslår att besparingar på 425 miljoner kronor netto genom­förs under mandatperioden. För budgetåret 1995/96 föreslås varaktiga besparingar på 215 miljoner kronor samt reformer för 115 miljoner varav 100 miljoner engångsvis.

Åtgärder beträffande de kyrkliga kommunema

Regeringen uttalade i den ekonomisk-politiska propositionen att även de kyrkliga kommuneraa bör bidra till saneringen av statens finanser Mot denna bakgmnd lämnade regeringen förslag om att de kyrkliga kommu­nema skall ersätta staten för administrationen av kyrkoskatten. Detta föreslogs för år 1995 ske genom en procentuell minskning av de kyrkliga kommunemas skattemedelsfordran på staten. För tiden därefter anmälde regeringen avsikten att återkomma till riksdagen med förslag. För år 1995 beräknades ersättningen uppgå till 300 miljoner kronor Riksdagen biföll regeringens förslag.

Regeringen gör nu bedömningen att de kyrkliga konununema under de närmaste åren bör kunna bidra till att ytterligare förstärka statsbudgeten. De årliga förstärkningama med avseende på de kyrkliga kommunema bör ökas till 500 miljoner kronor. Regeringen avser att återkonuna till denna fråga i vårens kompletteringsproposition.

6.4   Finansiering av medlemskapet i EU

Folkomröstningen om EU den 13 november innebar ett ja till medlem­skap, och riksdagen har efter detta beslutat att Sverige skall bli medlem i den Europeiska unionen.

EU-medlemskapet bedöms medföra en bestående ökad belastning upp­gående till ca 20 miljarder kronor på helårsbasis. I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.

64


 


(prop. 1994/95:40) har regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för Prop. 1994/95:100 finansieringen av avgiften till gemenskapsbudgeten. Principeraa har fast- Bilaga I ställts av riksdagen den 15 december 1994. En av principema är att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upplåningsbe­hov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsned­dragningar och inkomstförstärkningar. Regeringens uppfattning är vidare att finansieringen främst skall beröra de områden som gynnas av ett med­lemskap. Den sociala sektom bör ej drabbas.

Regeringen föreslår nu utgiftsneddragningar med 4,6 miljarder kronor för att finansiera medlemskapet. I detta är ej inräknat regeringens förslag inom det jordbmkspolitiska området avseende EG:s miljöprogram och stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige. Regeringen har tidi­gare lagt förslag om inkomstförstärkningar på totalt 7,6 miljarder kronor Vidare kommer regeringen att återkomma med förslag om inkomstök­ningar under våren uppgående till 4,8 miljarder kronor. Totalt innebär dessa åtgärder att den offentliga sektoms finanser förstärks med 17 milj­arder kronor Ytterligare 3 miljarder kronor återstår således att finan­siera. Regeringen avser återkomma vid senare tillfälle med förslag.

Medlemskapet föranleder ökade utgifter för administration och förvalt­ning inom vissa statliga myndigheter Detta gäller även regeringskansliet. I vissa fall har regeringen beaktat de tillkonunande resursbehovet vid medelstilldelningen. Regeringen avser att i vissa andra fall återkomma till riksdagen med närmare förslag under våren 1995.

Utgiftsneddragningar

De föreslagna utgiftsneddragningama om 4,6 miljarder kronor för fman­siering av medlemskapet i EU, innebär i de flesta fall inte minskade resurser till berörda sektorer, då medel i stället utbetalas från gemen­skapsbudgeten.

Inom Utrikesdepartementets område görs en neddragning på drygt 1 miljard kronor inom områdena bistånd och östsamarbete. Vidare bort­faller Sveriges bidrag till EFTA samt till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning, totalt drygt 0,5 miljarder kronor, som en direkt följd av medlemskapet i EU.

Flertalet departement berörs av nedjusteringar på sammanlagt 0,6 mil­jarder kronor inom de områden som i EU-sammanhang benämns gemen­samma program. Häri ingår exempelvis forskning, utbildning, miljö, transeuropeiska nätverk, kultur och konsumentpolitik.

Inom det arbetsmarknads- och regionalpolitiska området reduceras ut­gifter om knappt 2,1 miljarder kronor, varav 0,5 miljarder kronor avser regionalpolitiken.

Slutligen vidtas utgiftsbegränsningar uppgående till ca 0,4 miljarder kronor avseende den del av medlemsavgiften som berör EU-institutioner-nas administration.

65

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1


Inkomstförstärkningar                                                     Prop. 1994/95:100

Bilaga I Åtgärdema som skall genomföras på inkomstsidan för att finansiera med­lemskapet är generellt sett riktade mot de sektorer som gynnas av ett medlemskap. Åtgärdema skall i första hand belasta produktionen. Totalt uppgår de olika förslagen på inkomstsidan till 12,4 miljarder kronor år 1998 och 10,6 miljarder kronor för år 1995/96 (12 månader).

Regeringen föreslog i proposition 1994/95:122 om Finansiering av medlemskap i EU att en allmän löneavgift på 1,5 procent införs, dvs. att arbetsgivaravgiften höjs i motsvarande grad. Detta innebär en förstärk­ning på 8,4 miljarder kronor netto för tolvmånadersåret 1995/96 och 6,3 miljarder kronor år 1998. Anpassningen av de svenska mervärdes­skattereglema innebär också att vissa skatter justeras och leder år 1998 till en inkomstförstärkning på 1,1 miljard kronor De höjda miljöav-giftema på bekämpningsmedel och handelsgödsel som infördes den 3 november 1994 innebär vidare en förstärkning på 0,2 miljarder kronor

För att finansiera resterande delar av EU-medlemskapet avser regering­en att under våren lägga fram förslag om en rad åtgärder, bl.a. fastig­hetsskatt på i dag skattefria fastigheter fr.o.m. år 1996. Det gäller jordbmksfastigheter, skogsmark, industribyggnader och kommersiella lokaler De höjda skattema på dessa fastigheter väntas ge en inkomstför­stärkning på 3,5 miljarder kronor år 1998.

Regeringen återkommer också med förslag till inkomstförstärkningar inom energi- och miljöområdet, bl.a. höjd koldioxidskatt för industrin och skatt på dieselolja för arbetsredskap. Dessa förslag beräknas ge en inkomstförstärkning om 1,3 miljarder kronor år 1998.

6.5   Handlingsprogram mot arbetslöshet

Regeringen lägger nu fram ett handlingsprogram mot arbetslöshet om­fattande drygt 500 000 personer, vilket innebär en omläggning av befint­lig arbetsmarknadspolitik i kombination med förändrad inriktning av nu­varande rekryteringsstöd och ett nytt tillfälligt sysselsättningsstöd.

Programmet innebär ökade kostnader tillfälligt över statsbudgeten på sammanlagt 2,2 miljarder kronor i form av ökade utgifter för budgetåret 1995/96 (12 månader) och minskade intäkter om högst 7 miljarder kronor till följd av det nya sysselsättningsstödet. För budgetåret 1995/96 (18 månader) beräknas ökade kostnader och minskade intäkter om totalt ca 10 miljarder kronor.

6.6  Kommunal ekonomi

Mellan åren 1985 och 1991 hade kommunsektom ett negativt finansiellt sparande på mellan 2 och 8 miljarder kronor per år Inkomstema täckte de löpande utgiftema. Investeringama finansierades med upplåning, för-

66


 


säljning av tillgångar eller minskat rörelsekapital. Åren 1992 till 1994 var Prop. 1994/95:100 det finansiella sparandet positivt. Detta förklaras bl.a. av den allmänna Bilaga 1 nedväxlingen i pris- och löneökningstakten samt eftersläpningen i det gamla systemet för utbetalningar av kommunalskattemedel. År 1995 be­räknas det finansiella sparandet vända till ett underskott för sektom. Landstingen beräknas dock under hela perioden 1992 t.o.m. 1996 ha ett positivt finansiellt sparande. Kommunsektoras totala utgifter för konsum­tion förväntas öka. Det är kommuneraa som svarar för ökningen.

Under perioden 1994 t.o.m. 1996 väntas landstingen dra ner sina ut­gifter för konsumtion. Sysselsättningen i kommunsektom fortsätter att minska men enligt preliminära bedömningar från Svenska Kommunför­bundet antas de kommunala skattehöjningama inför år 1995 leda till att neddragningama i verksamhetema inte blir fullt så stora som tidigare antagits. Kommunsektoras realinvesteringar förväntas öka både år 1995 och 1996. Kommunsektoras finansiella resurser, dvs. skatter och stats­bidrag, motsvarande under 1980-talet ungefär på 22 procent av BNP. År 1995 beräknas denna andel ligga på 20 procent och sjunka med ytterliga­re 1 procentenhet år 1996. Det kan förklaras dels av den effekt systemet för utbetalning av konununal skattemedel får vid en nedväxling av den all­männa löne- och prisökningstakten och dels av att statsbidragen utvecklats restriktivt sedan ett antal år En ytterligare förklaring är att de avdrags­gilla egenavgifteraa i pensions- och sjukförsäkringssystemet minskar konununemas och landstingens skatteinkomster Regeringen konuner att översiktligt under Finansdepartementets verksamhetsområde presentera sin syn på kommunsektom och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella frågor inom det kommunala området.

I regeringskansliet har de konununala frågor som tidigare legat inom Civildepartementets ansvarsområde överförts till Finansdepartementet. Det innebär att Finansdepartementet är ansvarigt för frågor om kommunal ekonomi och lagstiftning, stmktur och indelningsfrågor samt utvecklings­frågor Detta ger en förbättrad möjlighet till samordning av de över­gripande kommunala frågorna i regeringsarbetet. Dialogen mellan rege­ringen och företrädare för kommunsektora kan därmed också förenklas och förbättras. Regeringen kommer senare idag att översiktligt redovisa sin syn på kommuneraa och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella frågor inom det kommunala verksamhetsområdet.

67


 


Appendix Budgetförstärkningar


Prop. 1994/95:100 Bilaga I


 


Tabell 6.4  Förstärkningar av de offentliga finanserna i budgetförslaget

Miljoner kronor, 1994/95 ärs priser och volymer

 

 

1995/96

1998

 

(12 månader)

 

Justitiedepartementet'

 

 

- Polisväsendet

235

 

- Övrigt

165

 

Summa

400

1000

Utrikesdepartementet

 

 

- Biståndet

707

707

- Samarbete Central- och Östeuropa

335

335

- Slopat EFTA-bidrag

114

114

- övrigt

144

457

Summa

1 300

1 613

Socialdepartementet

 

 

Familjepolitik m.m.

 

 

- Sänkt barnbidrag

1 146

2 345

- Sänkt ersättning föräldraförsäkring

 

1 310

- Övrigt

370

740

- Avgår familjepol. utredning, aviserat

 

 

i prop. 1994/95:25

 

-3 700

Pensioner

2 553

3 800

Sjukförsäkring och sjukvårdsförmåner

1 085

1 481

Övrigt

-43

726

Pågående och kommande översyner

 

1 702

Summa före skattebortfall

5 111

8 404

Avgår skattebortfall

-373

-604

Summa efter skattebortfall

4 738

7 800

Kommunikationsdepartementet

 

 

- Investeringar i vägar och järnväg

660

2 660

- Inleverans Luftfartsverket

50

-

- övrigt

490

240

Sununa

1 200

2 900

Finansdepartementet

 

 

- Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

141

408

- Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

86

98

- Övriga myndigheter

166

427

- Statliga arbetsgivarfrågor

101

101

- Besparingar till följd av EU-medlemskap

421

421

Summa

915

1455

Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998.  Besparingarna inom familjepolitiken för år 1998 redovisas exkl. den i den ekono­misk-politiska propositionen aviserade utredningen om besparingar inom familjepoliti­ken. Detta för att undvika dubbelräkning vid summering av föreslagna besparingar i den ekonomisk-politiska propositionen och budgetpropositionen.


68


 


 

 

1995/96

1998

 

(12 månader)

 

utbildningsdepartementet

 

 

- Skolsektorn

95

200

- Universitet och högskolor

325

1 024

- Forskning

159

254

- Studiestöd

686

925

Summa

1265

2 403

Jordbruksdepartementet

 

 

- Miljöersättningar inom jordbruket

974

974

- Stöd till mindre gynnade områden

150

150

- Forskning och utbildning

200

200

- Övrigt

172

672

Summa

1496

1996

Arbetsmarknadsdepartementet

 

 

- Utbildningsbidrag

1 025

1 025

- Utbildning i förefag

572

1 433

- Regionalpolitik

500

500

- Arbetsmarknadsfonden

2 918

3 948

- Övrigt

964

1 955

Summa före skattebortfall

5 979

8 861

Avgår skattebortfall

-1 221

-1 527

Summa efter skattebortfall

4 758

7 334

Kulturdepartementet

 

 

- Statlig konsumtion

48

159

- Inleveranser som möjliggörs av besparing

 

 

på Sveriges Radio och TV

158

551

Summa

206

710

Näringsdepartementet

 

 

- Europeiskt FoU-samarbete

191

316

- Effektiviseringskrav

80

220

- Övrigt

109

364

Summa

380

900

Civildepartementet

 

 

- Sfatiig konsumtion

94

280

- Organisationsbidrag

43

87

Summa

137

367

Miljödepartementet

 

 

- Bidrag till miljöarbete

31

 

- Bidrag till kalkningsverksamhet

38

 

- Miljöforskning ..

30

 

- Miljöinsatser i Östersjöregionen

46

 

- Övrigt

70

 

Summa

215

425


Prop. 1994/95:100 Bilaga I


 


' Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998.


69


 

 

1995/96

1998

 

(12 månader)

 

Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner

100

200

Avgår besparingar sfatiig konsumtion, redovisas i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk­politiska åtgärder m.m.

-2 000

-2 000

Avgår EU-fmansiering

-4 600

-4 600

Summa före skattebortfall

12 104

24 634


Prop. 1994/95:100 Bilaga I


70


 


Omprövning och förnyelse av    Brgai''"''""'

offentlig förvaltning

Utgångspunkter för regeringens förvaltningspolitik

Regeringens förvaltningspolitik skall ge riktlinjer för arbetet med för­valtningens organisation och stmktur, lednings- och verksamhetsformer samt stymingen av statliga verksamheter Den skall ge vägledning såväl för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som har till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga för­valtningen.

Förvaltningspolitiken har successivt utvecklats och redovisats för riks­dagen. Omfattande förändringar har genomförts från början av 1980-talet och framåt och viktiga resultat är i dag uppnådda.

Genom det fömyelsearbete som bedrivits finns en bra gmnd i form av principer och riktlinjer för förvaltningens organisation och styming. Det gäller nu att bygga vidare på denna gmnd och få en hög verkningsgrad i det praktiska förvaltnings- och förändringsarbetet.

Det statsfinansiella läget kräver fortsatta besparingar och stmkturför­ändringar i den statliga förvaltningen. En omfattande omprövning av offentliga åtaganden pågår

Intemationaliseringen och medlemskapet i EU ställer den offentliga för­valtningen inför nya utmaningar. Ändamålsenliga organisations- och arbetsformer i statsförvaltningen är en fömtsättning för ett väl fungerande europeiskt förvaltningssamarbete.

Samtidigt måste förvaltningen tillgodose medborgamas krav på tjänster av god kvalitet liksom på information om och insyn i den statliga verk­samheten.

Den informationsteknologiska utvecklingen ger tillsammans med övriga förvaltningspolitiska åtgärder möjligheter till nya och effektivare arbets­sätt i den offentliga verksamheten. Därmed skapas ytterligare fömtsätt­ningar såväl för en rationellare administration som för en effektivare information och service till medborgare och företag.

Inriktningen av det fortsatta arbetet

Den gemensamma sektora är gmnden för välfärdssamhället. För att trygga jobben och välfärden krävs en effektiv förvaltning. Samtidigt är besparingar och produktivitetsförbättringar nödvändiga för att sanera statens finanser Under de närmaste åren kommer omfattande organisa­tions- och stmkturförändringar att behövas för att åstadkomma en resurs-snålare förvaltning med en så långt möjligt bibehållen servicenivå.

71


Sådana omfattande förändringar kan givetvis inte genomföras utan pro-    Prop. 1994/95:100 blem. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och hantera sådana effekter    Bilaga I för såväl medborgama i stort som för de anställda.

Ett aktivt ledarskap och en aktiv kompetensutveckling inom förvaltning­en är avgörande för framgångsrikt förändringsarbete. Regeringen kommer därför att ta initiativ till en ökad dialog med myndighetemas ledning. Förvaltningspolitiken måste utvecklas och genomföras i samverkan mellan regeringskansli och olika delar av förvaltningen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförligare redo­visning av den förvaltningspolitik som kommer att bedrivas under man­datperioden.

I detta sammanhang redovisas sammanfattningsvis vissa pågående eller planerade förvaltningspolitiska åtgärder, som utförligare beskrivs i Finansdepartementets bilaga till årets budgetproposition.

Styraingen av förändringsarbetet i förvaltningen skall förbättras.

Tydligare riktlinjer kommer att utvecklas när det gäller formeraa för statlig verksamhet.

Återkommande uppföljningar av stmkturförändringama kommer att göras och redovisas för riksdagen.

Personalkonsekvenserna vid stmkturförändringama har hittills kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Fortsatt uppmärksamhet kommer ägnas åt att lindra negativa konsekvenser

Erfarenhetema av genomförda omställningar och avvecklingar ger underlag för ytterligare förbättringar i kompetens och mtiner

Regeringen återkommer i fråga om myndighetemas ledningsformer

Ytterligare satsningar på chefsförsörjning och chefsutveckling kommer att göras.

En gmnd håller på att läggas för verksamhetsfömyelse genom bl.a. en ökad användning av informationsteknologi. Arbetet med att skapa en öppen elektronisk infrastmktur för informationsförsörjning bedrivs i samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Den svenska statsförvaltningen skall inom ramen för EU-samarbetet medverka i utvecklingen av transeuropeiska nätverk för informations­utbytet mellan administrationer i medlemsländeraa. Den statliga för­valtningen har en viktig roll i det arbete som bedrivs inom EU för att föra in Europa i informationssamhället och därmed skapa fömtsättningar för ökad tillväxt, konkurtenskraft och sysselsättning.

72