I skrivelsen 1994/95:1 slås fast att det finska språket har en särställning i det svenska samhället. Kristdemokraterna har i tidigare motioner till riksdagen framfört förslag på liknande uttalande. Speciellt viktigt är att finska språket erkänns vara ett i Sverige inhemskt språk.
I skrivelsens inledning citeras direktiven (dir 1993:1) till Invandrar- och flyktingkommittén. Den skall behandla frågan om avgränsningar av invandrarpolitiken och begreppet invandrare. I sammanhanget ska kommittén belysa de åtgärder som kan behövas för den sverigefinska gruppen.
Enligt kristdemokraterna borde invandrar- och flyktingkommittén ha fått direktiv att också utreda grunderna för en lagfäst minoritetspolitik. I regeringsformen fastslås (1 kap 2 §) att ''etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att bibehålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv skall främjas''.
Beslut om ändrade riktlinjer
Riksdagen fattade 1986 beslut om ändrade riktlinjer för invandrarpolitiken. Förändringen innebar att i den tidigare formuleringen från 1975, ''Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken'', ströks ordet minoritet.
Många av barnen från sverigefinska familjer betecknas av skolan som invandrarelever. Det kan gälla också barn till sverigefinnar som bott i Sverige i flera generationer. Det är viktigt att människor som vuxit upp i den sverigefinska minoriteten har möjligheten att välja mellan en sverigefinsk identitet och en helt assimilerad identitet. Om man bara måste välja mellan ett i generationer bestående ''invandrarskap'' och en helt svensk identitet, hamnar många barn och ungdomar i en svår situation. De vill inte betraktas som invandrare, men inte heller som människor som raderat ut en viktig del av sitt kulturella och språkliga ursprung. Det är just därför Sverige behöver riktlinjer för minoritetspolitiken.
Regeringen avser enligt skrivelsen att tillsätta en parlamentarisk beredning med uppgift att bedöma om Sverige bör ansluta sig till Europarådskonventionen om regional- och minoritetsspråk. Vi kristdemokrater vill betona att en sådan berednings arbete inte får hindra ett fortsatt arbete med att på olika sätt stärka de finska och samiska språkens ställning.
Sverigefinnarna och grundskolan
Regeringen betonar att det behövs en mer likformig bedömning i hela landet av frågor som rör finska språket. Framförallt gäller det skolan. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att ge ut generell information om finskans ställning och om möjligheter att ge finsktalande elever utbildning av hög kvalitet.
Sådan information är betydelsefull, men den måste kombineras med tydliga regler, som den sverigefinska minoriteten kan hänvisa till. Annars finns risk för att en del kommuner inte tar till sig informationen.
Vi kristdemokrater anser att de förslag regeringen har angående finska språkets ställning i huvudsak är bra -- utformande av språkprov i finska för grund- resp gymnasieskolan, spridande av information om undervisning i och på finska, stipendiesystem för gymnasieelevers vistelse i Finland samt möjlighet till examination i tornedalsfinska. Regeringen avser att också införa en möjlighet att anordna tvåspråkig undervisning för finskspråkiga elever i hela grundskolan.
Skyldighet till tvåspråkig undervisning
Regeringens förslag borde ha kompletterats med en diskussion av inte bara möjligheten till tvåspråkig undervisning utan också en eventuell skyldighet. Tvåspråkig undervisning med goda resultat finns dokumenterad från många länder. Inte minst gäller det undervisningen i Finland för den svenskspråkiga minoriteten. Därför finns det ingen anledning att längre bedriva ''försök'' med tvåspråkig undervisning. Skolverket bör få i uppdrag att utforma ett förslag till timplan för tvåspråkig undervisning i grundskolan i enlighet med förslag från Arbetsgruppen för stärkande av det finska språkets ställning. Förslaget bör utformas så att det också kan gälla mindre grupper av elever än en hel klass och avse en sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan. Förslaget bör också innehålla regler om i vilka fall kommunen har skyldighet att inrätta en sådan utbildningslinje. Timplanen bör innehålla minimigränser för antalet undervisningstimmar både på respektive i svenska och på respektive i finska. Timplanen ska vara utformad så att studierna efter grundskolan kan fortsättas i ett svenskt gymnasium, samt efter finskt språkprov även i ett finskt gymnasium.
En finskspråkig fullservicekanal i Sveriges Radio
Vi kristdemokrater stödjer förslaget från arbetsgruppen att överväga införandet av en finskspråkig fullservicekanal i radio. En sådan kan vara möjlig att införa från den 1 januari 1997. Vi anser att riksdagen redan nu bör uttala som sin mening att beslut bör fattas om att ålägga Sveriges Radio att införa en sådan kanal i samband med att nytt avtal träffas mellan staten och Sveriges Radio.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det finska språkets särställning i det svenska samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ambitionerna om tvåspråkig undervisning för finskspråkiga elever i hela grundskolan kompletteras med regler som anger under vilka omständigheter kommunen har skyldighet att anordna sådan undervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid utformandet av ett nytt förslag till avtal mellan staten och Sveriges Radio ålägga radioföretaget att införa en finskspråkig fullservicekanal.
Stockholm den 18 oktober 1994 Inger Davidson (kds)