Det finns ett månghundraårigt arv av antisemitism i Ryssland som systematiserades under kommunisttiden. Visserligen bannlyste de dåtida (såväl som de nutida) sovjetiska lagtexterna antisemitism, men det är väl belagt hur sovjetiska ledare som t.ex. Stalin hänsynslöst förföljde judar utifrån en antisemitisk ideologi (Arkadij Waxberg: Stalin against the Jews). Endast några få tusen judar tilläts emigrera årligen (se t.ex. ett flertal rapporter under 70- och 80-talen till Europarådet som uppmärksammade den sovjetiska antisemitismen).
Sedan kommunisttiden har emigrations- och flyktsituationen ändrats drastiskt i och med att de f.d. sovjetstaterna nu tillämpar en mer generös utvandringspolitik. Över en miljon judar har lämnat de f.d. sovjetiska republikerna sedan möjlighet att utvandra öppnades. En halv miljon har kommit till Israel och ytterligare en halv miljon har flyttat till andra länder. Idag räknar man med att det finns omkring 1,5 miljoner människor där en av föräldrarna är jude, inom det f.d. Sovjets område, de flesta med hög ålder.
Myndigheternas ointresse och den ryska nationalismen
Problemet med den ryska antisemitismen beror varken nu, eller tidigare under kommunisttiden, på otillräckliga lagar. Däremot härrör inte den antisemitiska förföljelsen idag från myndigheterna, såsom var fallet under Sovjet-tiden. Myndigheterna har emellertid inget intresse av att se till att dessa lagar följs. Den antisemitiska pressen tillåts trycka vidrigheter som inte resulterar i några straff. Inte heller ingriper myndigheterna kraftfullt mot de illegala väpnade fascistiska grupperna.
Det är från dessa nationalistiska och fascistiska högergrupper i t.ex. Ryssland och Ukraina som det verkliga hotet kommer. Vladimir Zhirinovskijs s.k. ''liberala'' parti har 64 ledamöter av de 360 i den ryska duman. Zhirinovskij har gjort ett flertal offentliga, antisemitiska uttalanden där han säger sig frukta en framtid då 150 miljoner ryssar kommer att lyda 2 miljoner judar. -Vi har för många judar bland oss. Amerikanska sionister har erbjudit mig 100 miljoner dollar för att jag ska lämna politiken. Men icke, alla sådana försök från de lömska sionisterna är dömda att misslyckas. En ståndaktig ryss låter fosterlandet gå före dollarn, säger Zhirinovskij och fortsätter: -Vi måste göra som Amerika gjorde med indianerna och Tyskland med judarna.
International Helsinki Federation for Human Rights
Om denna oroväckande situation skriver International Helsinki Federation for Human Rights i november 1994:
Det är Helsingforskommitténs skyldighet att varna alla ESK-stater för den växande faran när det gäller extremt nationalistiska rörelser i Ryssland. De omfattar öppet deklarerade nazist- och fascistorganisationer och en mycket bred samling stalinister och ultranationalister. ... Det finns snabbt växande illegala paramilitära grupperingar, ett växande antal ungdomar i svarta uniformer, människor som såväl talar om ''arier-ryssar och tyskar'' som deras ''heliga symbol hakkorset''. I dessa provinser finns det dessutom öppet antisemitiska publikationer. ... Vi vill uppmärksamma alla ESK-stater på att situationen börjar bli hotande. Vi uppmanar dem att sätta press på den ryska regeringen så att den omedelbart tillämpar konstitutionen och redan existerande lagar för att skydda och upprätthålla säkerheten för alla medborgare i Ryssland och försvara deras mänskliga rättigheter.
Opinionsundersökningar bekräftar antisemitism
I september-november 1990 utförde Soviet Center for Public Opinion and Market Research i Moskva en mycket omfattande opinionsundersökning för att kartlägga sovjetiska medborgares attityder till judar, på uppdrag av American Jewish Committee. På uppdrag av denna organisation utförde det välrenommerade Russian Center for Public Opinion and Market Research ytterligare en sådan opinionsundersökning i mars-april 1992. Båda undersökningarna var landsomfattande och bekräftade hur utbredd och djup antisemitismen är i Ryssland (Led Gudkov, Alex Levinson: Attitudes Toward Jews in the Soviet Union: Public Opinion in Ten States. New York, 1992). Mellan 10 och 40 procent (variation mellan olika landsdelar) uttryckte grovt antisemitiska åsikter.
Judiska flyktingar i Sverige
Det finns idag ca 100 judiska familjer från f.d. Sovjetunionen, utspridda på olika flyktingförläggningar runtom i Sverige. De väntar på besked om de får stanna i vårt land. Trots avsaknaden av en statsunderstödd antisemitism bedömde den tidigare svenska regeringen faran för trakasserier och andra antisemitiska folkliga övergrepp så allvarlig att man var beredd att låta judar från f.d. Sovjet få stanna i Sverige. Nu håller nuvarande regering på att upphäva det principbeslut av den 25 november 1993 som förra regeringen fattade i syfte att låta judar från f.d. Sovjet få asyl i Sverige.
I två aktuella fall har två yngre män fått negativt besked från Utlänningsnämnden på sin asylansökan, vilket innebär att de nu står inför att utvisas från Sverige. De båda männen, Vladislav Bondarev från Moskva och Alexander Gachkov från Kiev i Ukraina, har båda blivit misshandlade vid ett flertal tillfällen just för sin judiska tillhörighet. Båda har vänt sig till den lokala polisen, utan att denna gjort någon utredning. När Vladislav Bondarev i februari 1993 blev misshandlad i Moskvas tunnelbana och därefter gjorde polisanmälan som inte blev mottagen, insisterade han på att polisen skulle ta emot hans anmälan. Det resulterade i att han själv blev häktad i ett dygn. I häktet satt 5 andra fängslade, huliganer och alkoholister och med polisens godkännande misshandlade även de honom.
Motiveringen för utvisningen är att antisemitismen inte är sanktionerad av myndigheterna men man utesluter inte att det kan förekomma fall där omständigheterna enligt ovan är sådana att fråga kan vara om förföljelse eller eljest sådana att grund för asyl kan föreligga. Om de nämnda trakasserierna nämns att det inte kan uteslutas att dessa kan vara relaterade till den asylsökandes judiska bakgrund, men de är inte att anse som trakasserier av sådan omfattning att de grundar rätt till asyl.
Det är inte tillfredsställande att systematiskt misshandlade människor återsänds till samma antisemitiska omgivning där de saknar rättsligt skydd mot övergreppen. Dessa flyktingar måste beredas en tillflykt i Sverige, och det bristande rättsskyddet i Ryssland och den växande antisemitismen måste påtalas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd för den judiska folkgruppen i f.d. Sovjetunionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevilja judiska flyktingar från f.d. Sovjetunionen asyl i Sverige.1
Stockholm den 20 januari 1995 Tuve Skånberg (kds) Ingrid Näslund (kds) Rolf Åbjörnsson (kds) Åke Carnerö (kds) 1 Yrkande 2 hänvisat till SfU