Motion till riksdagen
1994/95:T602
av Kenth Skårvik (fp)

Sjösäkerhetsbefrämjande åtgärder


Estonia-katastrofen har lett till en ökad belysning av frågor
som hänger samman med säkerheten ombord på fartygen och
kompetensen hos besättningarna. Inledningsvis bör betonas
att trafik till sjöss är säker, i relation till godsmängder, trader
och antal passagerare. Det finns ingen som helst anledning
att sätta frågetecken för färjetrafiken i dess kombination av
gods fordon och passagerare. Den noterade volymen last via
färjor som är Sverigeanknutna var under 1993, 22,7 miljoner
ton, vilket motsvarar 60 % 
av den svenska utrikeshandelns värde. På personsidan
ankom samma år 18,3 miljoner passagerare med färja till
landet. Man bör också se färjelinjerna som en del av vår
infrastruktur -- en fortsättning på landsvägs- och
järnvägsnäten.
Sett i ett världsperspektiv är färjeförbindelserna i Norden
av mycket hög kvalitet. Svenska rederier tillsammans med
finska och åländska företagare på området, har en tätposition
i utvecklande av teknik, komfort och säkerhet.
Estonias förlisning innebär dock en uppfodran för
sjöfartsnäringen och andra parter att fortsätta med arbetet på
att nå så hög säkerhet som möjligt, inte minst för
passagerarna. När det gäller Estonia-olyckan har
genomgående i kommentarer och intervjuer med berörda
personer noterats, att det stora flertalet av passagerarna på
grund av det snabba händelseförloppet inte fick chans att
komma åt räddningsutrustning, eller kom att hantera den på
sätt som gjorde att livet inte kunde räddas.
Då olyckor av denna dimension har en tendens att hänga
samman med förlopp som är svårkontrollerbara, bör
säkerhetsutrustningen vara beskaffad så att den är enkelt
fungerande för den enskilde, samtidigt som säkerheten är
hög. Därför bör nya anordningar provas där man eftersträvar
att eliminera problem som hänger samman med den teknik
som är känd idag. Ett exempel på nytänkande på området är
förslag om att utrusta färjor med ''räddningspontoner'', som
kan rymma flera hundra personer, och som fungerar lika bra
upp- som nervända. Tekniken utvecklas så att de lätt kan
lossas från färjan, efter att passagerarna gått ombord.
En annan möjlighet att höja säkerheten är att passagerare
erhåller en overall av överlevnadstyp som under några
timmar klarar att hålla kroppstemeraturen uppe.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om säkerhetssystem inom färjetrafiken.

Stockholm den 10 januari 1995

Kenth Skårvik (fp)