Bra kommunikationer är en viktig förutsättning för att
tillvarata utvecklingsmöjligheterna i hela Sverige. Ett väl
utbyggt väg- och järnvägsnät och en utbyggnad av
kollektivtrafiken ökar möjligheterna för ett decentraliserat
samhälle. Investeringar inom området person- och
godstransporter är en avgörande förutsättning för att skapa
goda utvecklingsmöjligheter i alla delar av landet. Inte minst
för de företag som har långa avstånd till marknaden är
beroendet av goda kommunikationer stort för att kunna
hävda sig nationellt och internationellt.
Möjligheten att förflytta varor, människor och nyttja
telekommunikationer är en viktig förutsättning för
utveckling. Den industriella revolutionen byggde på framför
allt två faktorer, kunskap och kommunikation. Historisk
forskning har visat att det torde vara få länder, om ens något,
som nått ekonomiskt uppsving utan en gynnsam
kombination av dessa båda faktorer.
Dessa utgångspunkter är än idag i hög grad giltiga. I
Sverige har debatten om investeringar i kunskap och
kompetens fått ny näring under de senaste åren. Antalet
högskoleplatser har ökats med 50 000
under förra mandatperioden. Forskningen har
förstärkts med utskiftningen av löntagarfondsmedlen.
Riksdagen har antagit ett program för utbyggnad av
järnvägar och vägar om 100 miljarder under en 10-årsperiod.
Stora investeringar har gjorts på telekommunikationer och
IT-utveckling. Allt detta är viktigt för att långsiktigt förbättra
arbetsmarknaden och Sveriges internationella
konkurrenskraft.
I termer av att hela Sverige skall leva kommer bl.a.
tillgången till kommunikationer, utbildning, kultur,
möjlighet till rekreation och god bostadsmiljö att vara viktiga
lokaliseringsfaktorer. Människor önskar bosätta sig i orter
eller bygder som kan erbjuda såväl god livskvalitet som goda
kommunikationer. Investeringar i infrastruktur är en viktig
förutsättning för utveckling i alla delar av landet.
Vi lever i ett alltmer internationaliserat samhälle. Detta
innebär förutom större rörlighet att svenskt näringsliv genom
kvalitet och pris skall konkurrera på en större marknad.
Samtidigt ökar konkurrensen på hemmamarknaden. För att
näringslivet skall ha rimliga möjligheter att konkurrera på
lika villkor måste avståndsnackdelen till övriga Europa
minimeras med god infrastruktur.
Om befintlig infrastruktur skall vidmakthållas behövs
stora insatser för underhåll. För att göra rätt prioriteringar
krävs en helhetssyn inom detta område. Framtida beslut
måste bygga på kunskaper om infrastrukturens roll och
betydelse för hela landets utveckling.
Investeringar i infrastruktur är av största strategiska
betydelse för:utvecklingen inom näringslivet i hela
Sverige,exportindustrins konkurrensförutsättningar och
att möjliggöra arbete och boende i hela landet.
Inriktningen på investeringarna måste bl.a. vara att:
utifrån en transportekonomisk helhetssyn prioritera
miljövänliga transportsystem,skapa systemlösningar som
underlättar ett snabbt flöde av både person- och
godstransporterna -- inom landet och till utlandet,öka
kvalitén i resandet.
Trafiksektorn skapar stora miljöproblem med utsläpp,
buller, etc. Vägtrafiken är ett allt större miljöproblem och ger
det största bidraget till de miljöfarliga utsläppen i luften.
Miljöproblemen måste minimeras genom bl.a. renare trafik
och satsning på miljövänliga transporter, järnväg och sjöfart.
Investeringar i infrastruktur måste göras på
samhällsekonomiskt och miljömässigt bästa sätt utifrån varje
regions specifika förutsättningar, läge och behov.
Investeringar i infrastruktur måste underlätta trafiklösningar
där väg, järnväg, flyg och sjöfart kan kombineras på ett
optimalt sätt. I regioner och områden där vägtrafiken är det
enda realistiska alternativet ska vägarna prioriteras. I
områden där det finns underlag för kollektivtrafik ska denna
trafik prioriteras. För långväga person- och godstransporter
ska i första hand eftersträvas järnvägs- och sjöfartslösningar.
Riksdagen uttalade i riksdagskrivelse 1992/93:446 att bl.a.
sjöfart, luftfart, post och telekommunikationer på ett bättre
sätt skall integreras i investeringsplaneringen. Det är
angeläget att detta nu efterföljs i den fortsatta planeringen.
Infrastruktur
Fyrklöverregeringen påbörjade en i moderna tider unik
infrastruktursatsning.
Beslutet som riksdagen fattade under våren 93 innebar för
första gången en 10-årig investeringsplanering. Med de
besparingar som regeringen nu föreslår, om tidsförskjutning
av väginvesteringar, rycker man sönder denna långsiktiga
planering. Vi kan med hänsyn till det ekonomiska läget
acceptera att regeringen senarelägger några av
väginvesteringarna. Däremot anser vi att programmet i
huvudsak skall fullföljas inom 10-årsperioden.
Centern har under lång tid krävt en 40-miljarderssatsning
på att bygga ut det svenska järnvägsnätet. Detta är nu på väg
att förverkligas.
Trots denna satsning finns flera angelägna projekt som inte
kommer att fullföljas under 10-årsplanen. Hit hör t.ex.
Nordlänken, Atlantbanan, Götalandsbanan, Kust till Kust-
banan och Bottniabanan. Dessa projekt är bl.a. viktiga för
snabbare, effektivare transportsystem i Norden.
Den socialdemokratiska regeringen har i sin EU-kontakt
helt lämnat de långa avstånden i Norrland åt sitt öde.
Medlemskapet i EU kommer att innebära att Sverige får ett
återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor
per år. Inom EU finns också ett program för
infrastrukturinvesteringar. För att påskynda fullföljandet av
angelägna järnvägsprojekt bör Sverige arbeta för att få del
av dessa satsningar till i första hand Bottniabanan och
Atlantbanan. Detta bör ges regeringen till känna.
Underhåll
De omfattande investeringar som genomförs under 1990-
talet innebär att många anläggningar ersätts av nya. I takt
med att de av riksdagen beslutade investeringarna i vägar och
järnvägar slutförs kommer även ett ökat ekonomiskt
utrymme att behövas för uthålliga underhållsåtgärder. Till
detta kommer ett stort ackumulerat underhållsbehov genom
tidigare eftersläpning.
Staten har ett samlat ansvar för trafikens infrastruktur.
Inom ramen för detta ansvar ligger att vidmakthålla det
samlade väg- och järnvägskapitalet. Det finns idag brister i
det svenska väg- och järnvägsnätet. De vinster som görs
genom investeringar i infrastruktur går förlorade om de inte
åtföljs av insatser för drift och underhåll. Även ur
trafiksäkerhetssynpunkt är det av största vikt att
underhållsinsatserna inte tillåts släpa efter.
Principen måste vara att väg- och järnvägskapitalet skall
förvaltas på sådant sätt att värdet av gjorda investeringar inte
urholkas. För att kunna upprätthålla en sådan princip krävs
en långsiktig strategi för drift och underhållsåtgärder. En
sådan strategi måste syfta till att dels komma ifatt den
eftersläpning i underhållet som finns på både vägar och
järnvägar och dels att långsiktigt säkerställa en fullgod nivå.
I underlaget för en sådan strategi bör även ingå
möjligheten att skapa ekonomiskt utrymme genom att
rationalisera verksamheten vid Vägverket och Banverket.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en analys och
förslag till strategi för drift och underhåll av vägar och
järnvägar i ett långsiktigt perspektiv. Detta bör ges
regeringen till känna.
Upprustning av det mindre vägnätet
Sverige befinner sig i en uppåtgående konjunktur.
Orderingångar och försäljning ökar, kapacitetsutnyttjande
och lönsamhet ökar. För möjligheterna att hela Sverige skall
leva och få del av den ekonomiska utvecklingen spelar
vägstandarden en avgörande roll. En kraftfull satsning på
upprustning av länsvägnätet är därför en angelägen
regionalpolitisk satsning.
Det finns också näringspolitiska skäl att göra en kraftfull
satsning på upprustning av de mindre vägarna. Dessa har
t.ex. mycket stor betydelse för skogsindustrin. Denna är en
av våra i särklass främsta exportnäringar som varje år tillför
oss handelsintäkter på mer än femtio miljarder kr. Det är
därför av nationellt ekonomiskt intresse att de delar av
landets infrastruktur som utgör en betydande
verksamhetsförutsättning för branschen har en god standard.
Det är dock inte bara för skogsbruket som dessa vägar spelar
en stor roll. Lantbruket och annan företagsamhet på
landsbygden är på liknande sätt beroende av transporter på
dessa vägar. För flera områden i vårt land, som har växande
betydelse som mål för semester och rekreationsresor, spelar
också dessa vägar en betydande roll. Det är angeläget att
dessa regioners möjligheter att utveckla ny sysselsättning,
exempelvis genom utbyggd turism, inte hämmas av låg
vägstandard.
Den socialdemokratiska regeringen föreslår en kraftig
minskning av anslagen för drift och underhåll av statliga
vägar. Detta innebär att det lågtrafikerade vägnätets standard
ytterligare försämras. I det besvärliga ekonomiska läge som
vi befinner oss i är det angeläget att prioritera
bärighetshöjande åtgärder.
Centern föreslår därför att ytterligare 1 miljard kr anvisas
för det kommande budgetåret att användas för satsningar på
främst bärighetshöjande åtgärder, beläggning av grusvägar
och höjd standard på de mest utsatta delarna av
länstrafiknätet. Denna insats finansieras genom en minskad
satsning på motorvägsutbyggnader. Vi föreslår därför en
omföring från anslaget A 3,
byggande av vägar, till anslaget A 2,
drift och underhåll.
Enskilda vägar
De enskilda vägarna är i särklass landets längsta vägnät.
Huvuddelen av detta vägnät finns på landsbygden. Centern
avvisar regeringens förslag om att såväl det politiska som det
ekonomiska ansvaret för drift och byggande av enskilda
vägar förs över på kommunerna. Vi ser en stor fara i en sådan
ansvarsförflyttning. Att lägga över ansvaret på kommunerna
innebär en klar risk för att staten så småningom drar bort sitt
ekonomiska engagemang för dessa vägar. Följden av detta
kan bli att bidragen minskas eller helt slopas. De glesa och
ytvida kommunerna har en stor andel av enskilda vägar. Det
skulle slå hårt mot dessa kommuner och de människor och
det näringsliv som bor och verkar i dessa områden om
riksdagen biträder regeringens förslag om
ansvarsförflyttning.
I stort sett påbörjas alla ut-transporter av hela skogs- och
jordbrukets produktion, respektive avslutas alla in-
transporter av insatsvaror och förnödenheter på dessa vägar.
De enskilda vägarna har även en mycket stor betydelse för
allmänheten i form av turism, rekreation samt för fritids- och
friluftsliv. De enskilda vägarna måste ses som en mycket
viktig och integrerad del av landets totala vägnät. Då de
flesta resor och transporter börjar och slutar vid enskild väg,
är de av ett stort samhällsekonomiskt värde. Trots detta utgår
statsbidrag för endast ca en fjärdedel av dessa vägar.
Många enskilda vägsamfälligheter, som söker bidrag och
som i och för sig uppfyller de formella kraven för statsbidrag,
kan idag inte tas in i bidragssystemet. Medelstilldelningen
räcker inte ens till de vägar som beviljats statsbidrag, för
nödvändiga underhållsåtgärder.
Detta har medfört ett eftersatt upprustningsbehov som
vägverket beräknat till totalt 1 300 milj kr. Till följd av
otillfredsställande bärighet drabbas t.ex. skogsbruket av
ökade transportkostnader på hundratals miljoner kronor
årligen.
Trots detta minskar regeringen dramatiskt anslaget till de
enskilda vägarna. Enligt centerns uppfattning är detta
oacceptabelt. Vi föreslår istället att anslaget höjs med 500
milj. kr.
Sjöfart
Sjöfarten har lång tradition av att vara exportindustrins
livsnerv mot internationella marknader. Huvuddelen av vår
export och import går på köl. Sjöfartstrafiken ökar återigen,
t.ex. har sjötrafiken i södra Östersjön ökat med 25 % under
senaste åren.
Säkerhetsfrågor
Vår tids största färjekatastrof har inträffat. Lärdom måste
dras av erfarenheterna från denna stora olycka. Frågor ställs
om vad som gick fel och om det hade gått att förebygga. Den
internationella haveriutredningens undersökning får bilda
underlag för vilka åtgärder som bör vidtas. Kontrollen av att
regler efterlevs måste förbättras. Sverige måste vara aktivt i
olika internationella fora för att höja säkerheten till sjöss.
Regeringen avser tillkalla en kommitté för att få
sjösäkerhetsfrågor belysta. Kommittén skall utarbeta ett
handlingsprogram. Centern välkomnar detta.
Miljö
Sjöfarten kommer att bli allt viktigare. Sjöfarten är det
mest energieffektiva trafikslaget. Sjöfarten är miljövänlig
men kan göras bättre. Det finns idag teknik för avgasrening.
Fartygstrafiken står för en femtedel av hela transportsektorns
utsläpp av kväveoxider. 90 % av utsläppen kan renas med
användande av katalysator. Om Sverige ensidigt inför regler
om katalysator kommer svenska fartyg att få
konkurrensnackdelar. Regeringen bör därför aktivt verka för
skärpta internationella överenskommelser om miljöriktig
sjöfart. Regeringen bör återkomma med en handlingsplan
över hur sjöfarten skall minska de miljöskadliga utsläppen
och hur regeringen ämnar arbeta för att få planen
internationellt accepterad. Detta bör ges regeringen till
känna.
Luftfart
För vissa regioner i landet är flyget det mest realistiska
transportalternativet. För att möjliggöra en godtagbar
standard på flygtrafiken i dessa regioner ökade
fyrklöverregeringen driftbidraget till kommunala flygplatser
i skogslänen. Den socialdemokratiska regeringen föreslår nu
en minskning med två tredjedelar av detta anslag. Det
kommer i sin tur att antingen leda till kraftigt höjda
kommunala kostnader för att upprätthålla trafiken eller
försämrad service.
Centern anser det vara av stort värde att trafiken på dessa
flygplatser kan bibehållas på en godtagbar nivå och att staten
har ett ansvar för att medverka till detta.
Vi föreslår därför att anslaget höjs med 15 miljoner till 30 200 000
kr, och av detta skall minst 20 miljoner utgå till
flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele,
Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.
Post- och telekommunikation
En viktig grund för regional utveckling är god tillgång och
bra service av post- och telekommunikationer.
Regeringen föreslår att ersättningen till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice minskas med 50
miljoner kr. Analysen av vilka konsekvenser detta får för att
säkerställa denna service lyser med sin frånvaro. Regeringen
uttrycker endast en from förhoppning om att servicen inte
försämras.
Till dess regeringen kan leda i bevis att neddragningen inte
försämrar service och tillgänglighet i glesbygd kan centern
inte acceptera besparingar inom detta anslag. Centern
anvisar därför 75 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit.
IT-teknik
Regeringen avser avsätta 119 miljoner för investering i
informationsteknik. Landsbygden är i stort behov av att nätet
för modern kommunikationsteknik byggs ut i samma takt
som i landets urbana områden. Genom nya telelagen skall
alla garanteras tillgång till en nätstandard för telefax- och
dataöverföring. Utbyggnaden av AXE-systemet är en viktig
förutsättning för detta. För mer avancerad dataöverföring
krävs tillgång till ISDN-nätet som kan liknas vid en
elektronisk motorväg för datakommunikation. För att
tekniken skall bli tillgänglig för alla måste dessa
''motorvägar'' också kompletteras med ''påfarter'' och
''småvägar''.
För centern är det självklart att alla skall ha tillgång till
denna teknik med likartade ekonomiska villkor. Staten har
ansvaret för att informationstekniken i bred bemärkelse
måste leda till lika tillgång till avancerad
datakommunikation i hela landet. Detta bör ges regeringen
till känna.
För att skapa förutsättningar för nyetablering av företag på
landsbygden måste prisneutralitet råda för anslutningen till
teletjänster. Anslutningsavgiften till ISDN-nätet varierar
kraftigt. Ett system med enhetstaxa bör tillämpas.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag
i enlighet med vad som ovan anförts.
Köp av interregional persontrafik på järnväg
Regeringen föreslår besparingar på anslaget för köp av
interregional persontrafik. Tillsammans med andra förslag i
budgetpropositionen, t.ex. indragningen av CSN-kortet,
hotas trafiken på vissa regionalpolitiskt betingade linjer.
Centern har i annan motion yrkat avslag på regeringens
förslag om indragning av CSN-kortet.
Vad avser köp av interregional persontrafik anser centern
att SJ även fortsättningsvis skall upphandla trafik för nattåg
sträckan Gävle--Göteborg/ Malmö via Dalarna. De
kostnader som beräknas uppstå härigenom får dras av den
vinst som SJ långsiktigt planerar att inleverera till staten när
bolaget får en positiv ekonomisk utveckling. Detta bör ges
regeringen till känna.
Miljöanpassa trafiken
Transportsektorns miljöeffekter måste komma alltmer i
fokus för miljöarbetet. Det är nödvändigt att analysera
väginvesteringarnas betydelse för samhällsutveckling utifrån
dagens krav på miljöhänsyn och resurshushållning och nya
möjligheter till kommunikation via informationsteknologin.
Investeringar på transportområdet måste vara
samhällsekonomiskt lönsamma och ej motverka miljömålen.
Trafikplaneringen skall inriktas på att alla människors
transportbehov ska tillgodoses med minsta möjliga
resursförbrukning och ett effektivt skydd för miljön. De olika
trafikslagen ska bära sina miljökostnader.
En fördjupad analys av sambandet mellan samhällsnyttan
och väginvesteringar bör göras.
Drivmedel för god miljö
Under den kommande mandatperioden måste en plan och
tidtabell läggas fast för hur och när de fossila bränslena,
bensin och diesel, stegvis ska kunna ersättas. Systemen för
miljöklassning av bränslen ska utvecklas och ekonomiska
styrmedel användas så att den föreslagna tidtabellen och
planen kan infrias.
Centern har i annan motion föreslagit genomgripande
förändringar för bättre miljö.
Öresundsbron
Centern anser att Öresundsbron ej skall byggas.
Miljömässiga, trafikpolitiska såväl som ekonomiska skäl
talar emot att Öresundsbron byggs. Centerpartiet anser att en
omprövning av tillståndsbeslutet bör ske. Vidare bör en
omförhandling med Danmark ske om utformningen av den
fasta förbindelsen med syfte att den skall utgöras av en
borrad järnvägstunnel.
Det är nödvändigt att få ett bättre underlag för vilken
trafikutveckling som krävs för att projektet ska bli lönsamt
och vilka miljöeffekter det skulle ge.
Dennispaketet
Centern anser att Öster- och Västerleden i
Stockholmsregionen ej skall byggas. De båda lederna
innebär bl.a. oacceptabla ingrepp i oersättlig miljö. Resurser
bör istället satsas på bättre kollektivtrafik, bättre
infartsparkeringar och en miljömässig styrning av trafiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av investeringar i
infrastruktur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sjöfart, luftfart, post och
telekommunikationer skall integreras i
investeringsplaneringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fullföljande av 10-årsprogrammet
för väginvesteringar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningar att erhålla medel
från EU:s infrastrukturprogram för de i motionen anförda
projekten,
5. att riksdagen hos regeringen begär en plan för drift och
underhåll av vägar och järnvägar i ett långsiktigt perspektiv,
6. att riksdagen till A
3. Byggande av vägar för budgetåret 1995/96 anvisar 1
000
000
000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 6
592
656
000 kr,
7. att riksdagen till A
2. Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret
1995/96 anvisar 1
000
000
000 kr utöver regeringens förslag eller således 6
867
250
000 kr,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överförande av ansvaret för drift
och byggande av enskilda vägar till kommunerna,
9. att riksdagen till A
5. Drift och underhåll av enskilda vägar för budgetåret
1995/96 anvisar 500
000
000 kr utöver regeringens förslag eller således 829
449
000 kr,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att höja sjösäkerheten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpta internationella
överenskommelser om miljöriktig sjöfart,
12. att riksdagen hos regeringen begär en handlingsplan för
att minska de miljöskadliga utsläppen från sjöfarten,
13. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser
i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15
000
000 kr utöver regeringens förslag eller således 30
200
000 kr,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att av anslaget Driftbidrag till
kommunala flygplatser i skogslänen skall minst 20
000
000 kr utgå till flygplatserna i Norrlands inland,
15. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret
1995/96 anvisar 75
000
000 kr utöver regeringens förslag eller således 375
000
000 kr,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lika tillgång till avancerad
datakommunikation i hela landet,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
enhetstaxa för anslutningsavgifter till ISDN-nätet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt nattågstrafik Gävle--
Göteborg/Malmö via Dalarna,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Öresundsbron,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Öster- och Västerleden.
Stockholm den 25 januari 1995
Elving Andersson (c)
Sven Bergström (c)
Börje Hörnlund (c)
Helena Nilsson (c)
Sivert Carlsson (c)