För en enskild näringsidkare kan det vara katastrofalt att
ha anmärkningar i ett kreditupplysningsregister. Det kan i
värsta fall hindra en småföretagare att utöva sitt yrke.
I vissa fall förekommer missvisande eller omstridda
uppgifter i ett register. Redan sådana uppgifter kan i
praktiken innebära ''yrkesförbud'' för företagaren. Han/hon
har ingen rätt att tillfoga någon förklaring i registret och får
heller ingen information om vem som får upplysningar ur
registret. Företagaren har alltså ingen möjlighet att försvara
och förklara sig.
Dessa problem har behandlats bl.a. i
Kreditupplysningsutredningens slutbetänkande (SOU
1993:110). I avsnitt 26.3 föreslås att kreditupplysningslagen
ändras så att rätten för enskilda näringsidkare att få besked
om vilka uppgifter som har lämnats om dem i en
kreditupplysning vidgas till att avse besked om dels vilka
omdömen och råd som har lämnats, dels vem som har begärt
upplysningen.
En rätt till sådan beställaruppgift gör det möjligt för
näringsidkaren att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter
direkt hos beställaren. Om kreditupplysningen ger en
ofullständig bild av näringsidkarens situation kan han, om
han vet vem beställaren är, direkt till denne lämna uppgifter
som kompletterar underlaget för bedömningen. Denna
möjlighet kan vara av stor betydelse särskilt för
småföretagare.
Det är viktigt att skapa bättre arbetsvillkor för innovativa
småföretag. Då måste även reglerna inom
kreditupplysningsområdet ge en rimlig rättssäkerhet. Därför
måste regeringen snarast återkomma till riksdagen med
förslag till ändringar i kreditupplysningslagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i kreditupplysningslagen att även enskilda
näringsidkare informeras om vem som får upplysningar om
dem ur ett kreditupplysningsregister.
Stockholm den 20 januari 1995
Lennart Fremling (fp)
Siw Persson (fp)