Parisköpmannen Emile Robin (1819--1915), som var
vicepresident i ''La Société Centrale de Sauvetage des
Naufragés'', skänkte genom ett flertal donationer medel till
olika länder för att på skilda sätt befrämja
sjöräddningsväsendet. Således hade redan 1880 ''The
Shipwrecked Fishermen and Mariners Royal Benevolent
Society'' i London erhållit en dylik donation, som tidigare
hade gjorts till Frankrike, Italien och Holland. Den engelska
''Emile Robin Award'' bestod ursprungligen av ett
guldmynt, numera av en graverad barometer.
I två gåvobrev den 3 juli 1886 erhöll såväl Sverige som
Norge motsvarande donationer i syfte att årligen med ett
penningbelopp belöna en svensk -- respektive norsk --
fartygsbefälhavare i längre fart, vilken ''under det
nästföregående året från överhängande fara räddat
skeppsbrutna av vilken som helst nationalitet''.
Kungl Maj:t utfärdade i en skrivelse den 19 november
1886 och den 10 december 1915 bestämmelser för denna
''Emile Robin belöning''. En senare donation gjordes till
förmån för döttrar till livräddningsmanskap. Dispositionen
tillkommer numera Sjöfartsverket (SFS 1955:674).
Efter framställan från styrelsen för Sveriges Allmänna
Sjöfartsförening hemställde Kommerskollegium den 22
mars 1924 hos Kungl Maj:t om en sådan ändring av
föreskrifterna, att belöningen kunde utdelas i form av en
bärgningsmedalj. Framställningen föranledde emellertid ej
någon Kungl Maj:t åtgärd. I en inlaga den 9 juli 1963 till
justitiekanslern avseende permutation av de Robinska
donationerna föreslog Sjöfartsstyrelsen, att ''Emile Robins
belöning'' i förekommande fall skulle få formen av en
minnessak, eventuellt plakett. Ärendet avfördes emellertid.
Den behjärtade donationen vore dock förtjänt av att räddas
ur glömskan. Detta kunde ske därigenom att kapitalet finge
brukas för framtagande av en ''medalj för räddningsinsatser
i samband med sjökatastrofer'' med angivande av donatorns
namn. Den föreslagna medaljen bör -- analogt med syftet i
gåvobrevet från 1886 -- således kunna utdelas som erkänsla
för de räddningsinsatser som åstadkoms i samband med
Estonias förlisning den 28 september 1994. Det bör
ankomma på regeringen -- efter samråd med Ordenskapitlet
och Sjöfartsverket -- att låta utforma de närmare
föreskrifterna härför. Riksdagen bör göra ett uttalande med
denna innebörd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ombildandet av Emile Robins
belöning till en sjöräddningsmedalj.