Motion till riksdagen
1994/95:Ju19
av Thomas Julin (mp)

med anledning av prop. 1994/95:190 Skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia


I propositionen föreslår regeringen en särskild strafflag om
skydd av gravfriden vid vraket efter Estonia.
Miljöpartiet stöder regeringens svåra beslut om att inte
bärga Estonia. Vilket beslut som än fattats skulle det medfört
att några grupper ansett beslutet vara fel. Vid en enkät inom
gruppen av anhöriga har dock en majoritet delat regeringens
åsikt att fartyget inte ska bärgas. Efter de beskrivningar som
gjorts av sakkunniga från polis, rättsläkare och sjöfartsverket
om de svårigheter som en bärgning medför, så anser vi att
regeringsbeslutet är acceptabelt.
Vi stödjer även regeringens förslag till lag om skydd för
gravfrid vid vraket efter Estonia.
I propositionen redovisas att det är tekniskt möjligt för
enskilda dykare att dyka på fartyget för att plundra det. Det
är riktigt, men i media och i anhörigkretsen har de
möjligheterna lyfts fram på ett sätt som skapat onödigt stor
oro. Vi har saknat en saklig information för att det här
problemet ska hamna på rätt nivå.
Regeringen har tyvärr inte utnyttjat den expertis som finns
inom landet när det gäller avancerad dykning. Genom att
utnyttja expertisen ombord i marinens ubåtsbärgningsfartyg
Belos kan regeringen kompensera den nuvarande bristen på
viktig information till beslutsfattare, anhöriga och
allmänheten för att ge en trovärdig redovisning för hur
komplicerat, svårt och dyrt det är att göra en omfattande
dykning vid vraket.
Övertäckningen av Estonia
Regeringen borde avvakta med sitt beslut att täcka Estonia
med en skalkonstruktion av betong. Innan denna täckning
genomförs för en kostnad som gissningsvis har sagts bli 200
miljoner kronor, anser vi att marinen först bör få i uppdrag
att komma med ett förslag om att säkra Estonia mot dykare.
Den möjligheten kan vara att till en betydligt blygsammare
kostnad än ett betongskal ge Estonia ett lika säkert och
kanske till och med bättre skydd genom en täckning av ett
tätt, kraftigt ubåtsnät, kombinerat med elektronisk
övervakning.
En 10 centimeters betongtäckning utanpå en kraftig
fartygsplåt kan inte uppfattas som annat än ett symboliskt
skydd till en mycket hög kostnad.
Även om regeringen uttalat att ekonomin inte ska vara
avgörande när det gäller åtgärder föranledda av
Estoniakatastrofen, så anser vi det även ur ekonomisk
synpunkt vara riktigt att utnyttja marinens personella och
tekniska resurser till information och säkring av vraket. Ett
nyttjande av försvarets resurser är ett bra sätt att i ekonomiskt
svåra tider på ett effektivt sätt utnyttja en resurs som är
betalda med samhällsmedel.
Överenskommelsen mellan Estland, Finland och Sverige
Överenskommelsen med ovannämnda länder för att ge ett
rättsligt skydd av Estonia bör utvidgas till att gälla så många
av Östersjöns länder som möjligt, förhoppningsvis samtliga
länder.
En uppgift med tanke på Estoniatragedin som måste få
förtur är förstärkningen av sjöfartsinspektionen. Den svarar
idag för fartygssäkerheten, men är så underbemannad att den
omöjligt kan utföra ett godtagbart arbete. Miljöpartiet har för
avsikt att återkomma i frågan i annat sammanhang.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den expertis som finns ombord
i ubåtbärgningsfartyget Belos utnyttjas för information till
anhöriga, beslutsfattare och allmänhet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att marinen ges i
uppdrag att redovisa möjligheten att säkra Estonia mot
dykare genom täckning med ubåtsnät och genom elektronisk
övervakning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överenskommelsen om ett
rättsligt skydd av Estonia om möjligt utvidgas till Östersjöns
samtliga länder.

Stockholm den 24 april 1995

Thomas Julin (mp)