1. Sammanfattning
I propositionen föreslår regeringen riktlinjer för uppbyggnaden av en ny struktur avseende de brottsregister m.m. som i dag förs hos Rikspolisstyrelsen. Förslaget innebär bl.a. att person- och belastningsregister (PBR) skall ersättas av ett belastningsregister och att det skall inrättas ett misstankeregister.
Vi instämmer i stort med de förslag till riktlinjer som regeringen presenterar. I två avseenden har vi dock avvikande uppfattning.
Den ena gäller regeringens förslag angående misstankeregister. Enligt regeringen skall utgångspunkten vara att det i misstankeregister registreras samma uppgifter som enligt den s.k. personbladsrutinen.1 I registret skall föras in uppgifter bl.a. om den som har fyllt 15 år och som är skäligen misstänkt för brott. Här anser vi att även den som är under 15 år bör registreras.
För det andra tar regeringen över huvud taget inte upp frågan om hur förslagen förhåller sig till det Europasamarbete som nu håller på att utvecklas inom ramen för tredje pelaren, liksom till samarbetet inom Schengen. Det hade naturligtvis varit värdefullt om även denna aspekt hade belysts i detta sammanhang.
2. Vår inställning 2.1 Misstankeregister bör omfatta även dem som är under 15 år
Det har länge varit ett moderat krav att även den som är under 15 år och skäligen misstänkt för brott skall registreras. Vi har behandlat denna fråga i Moderata samlingspartiets partimotion Trygghet mot brott, 1994/95Ju801 av Carl Bildt m.fl. (m), och i kommittémotionen Nya effektiva åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, 1994/95Ju802 av Gun Hellsvik m.fl. (m).
Den allvarligaste konsekvensen med att inte registrera även dem under 15 år är att det inte med säkerhet går att uttala sig om hur stor del av brottsligheten som de minderåriga står för. Men polisen har gjort uppskattningen att det rör sig om cirka tre procent av de brott som klaras upp.
Enligt vår uppfattning är det av stor betydelse för polisens kartläggning och bekämpning av brottsligheten i samhället att även brott som begås av minderåriga lagöverträdare registreras. Därmed skulle möjligheterna till snabba ingripanden förbättras betydligt.
Det är förvånande att regeringen, som uppger att misstankeregistret skall användas främst för samordning av olika brottsutredningar beträffande samma person, inte har tillmätt detta faktum betydelse. I dag kan nämligen en 15- åring som grips av polisen verka ha ett alldeles ''rent'' förflutet medan han (majoriteten är pojkar) i själva verket kan ha gjort sig skyldig till ett flertal brott.
Förutom att en registrering ger polisen och andra rättsvårdande myndigheter en klarare bild av den gripne, ger den också möjlighet att framställa en mer rättvisande statistik över brott som begås av minderåriga. Att så kan ske är naturligtvis av stor betydelse då åtgärder mot ungdomsbrottslighet planeras.
2.2 Behov av komplettering
I propositionen saknas överväganden om hur regeringens förslag till riktlinjerna för en ny struktur av brottsregister förhåller sig till de dataregister och informationssystem som nu håller på att byggas upp inom Europol, dvs. den tredje pelaren inom EU, och Schengen. Brottsbekämpningssamarbetet inom både Europol och Schengen kommer i huvudsak att bygga på datoriserade system för utbyte av information om personuppgifter m.m. För detta ändamål har Schengen Information System (SIS) tillskapats. Europols dataregister, vilket tas i bruk samtidigt som Europolkonventionen träder i kraft, kommer i sin tur att bestå av informationssystem, analysregistren och indexsystem.
När register- och registreringsfrågor diskuteras måste enligt vår uppfattning alltid avvägningar göras utifrån effektivitets- och integritetshänsyn. Sveriges medlemskap i EU reser också frågan om hur våra nationella register kan komma att förhålla sig till övriga medlemsländers registermöjligheter. I regeringens förslag till uppbyggnad av ny struktur för brottsregister tas beklagligt nog inte dessa frågor upp.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att regeringen redovisar sin syn på registerfrågorna även utifrån ett EU- perspektiv. Regeringen bör därför komplettera propositionen i denna del.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om registrering av personer under 15 år som gjort sig skyldiga till brott, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att regeringen belyser sina förslag från ett EU-perspektiv.
Stockholm den 24 april 1995 Gun Hellsvik (m) Göthe Knutson (m) Anders G Högmark (m) Lars Björkman (m) Jeppe Johnsson (m) Göran R Hedberg Christel Anderberg (m) Liselotte Wågö (m) Birgit Henriksson (m) 1 Personbladsrutinen ålägger lokal polismyndighet och i vissa fall tull- och åklagarmyndighet att upprätta ett personblad -- personblad 1 -- så snart någon som fyllt 15 år är skäligen misstänkt för vissa brott, bl.a. brott mot brottsbalken, narkotika- eller vapenlagstiftningen och trafikbrottslagen. Brott mot andra författningar omfattas av personbladsrutinen endast då svårare straff än böter är föreskrivet. Polismyndigheten skall sända personbladet till rikspolisstyrelsen. Sedan åklagaren har fattat beslut i åtalsfrågan upprättas ytterligare ett personblad, personblad 2. Även detta sänds till Rikspolisstyrelsen.