med anledning av prop. 1994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.

Medlemskapet i Europeiska unionen ökar Sveriges
chanser att få en god ekonomisk utveckling. Osäkerheten om
Sveriges medverkan i det ekonomiska och politiska
samarbetet i Europa minskar. Därmed uppnås bl.a. att
Sverige blir mer attraktivt som investeringsland vilket ökar
våra möjligheter att få ner arbetslösheten. Stabiliteten i den
ekonomiska politiken ökar liksom tilltron till kampen mot
både hög inflation och hög arbetslöshet. Jämfört med ett
utanförskap innebär detta enligt vår bedömning att tillväxt
och sysselsättning har förutsättningar att bli högre och att
räntemarginalen gentemot t.ex. Tyskland har förutsättningar
att bli lägre. Allt detta är till fördel för svensk ekonomi och
därmed Sveriges medborgare.

Medlemskapet är således förenat med stora fördelar, men
också med vissa utgifter. I den aktuella propositionen
föreslås vissa riktlinjer för hur medlemsavgiften skall
betalas.

Vi delar uppfattningen i propositionen att statens
lånebehov inte skall öka som en följd av medlemskapet och
att eventuellt ökade administrationskostnader inom vissa
områden bör finansieras genom neddragningar inom andra
områden. Dessa principer framfördes redan av den
borgerliga regeringen.

I propositionen föreslås emellertid även en helt ny princip
om specialdestinering av viss finansiering för
medlemsavgiften till EU. En sådan princip strider mot
vedertagna regler i svenskt budgetarbete och bör avvisas.
Specialdestinering av vissa inkomster för att bestrida vissa
utgifter kan lätt leda till suboptimering vid den politiska
avvägningen om vilka utgifter som är mest angelägna.

Inte heller delar vi regeringens uppfattning att vissa
medborgare, som enligt propositionen drar större fördel av
medlemskapet än andra, skall betala en större del av avgiften.
Medlemskapet är till för och till fördel för hela landet. Det
vore enligt vår mening både egendomligt och stötande att ha
en speciell finansiering av just denna utgift. Regeringens
tankegångar om höjda arbetsgivaravgifter och andra
skattehöjningar kan riskera att legitimera det felaktiga
påståendet att EU bara är till fördel för näringslivet och
snarast förstärka en negativ känsla hos dem som röstade nej
i folkomröstningen. Finansieringen av denna utgiftspost för
medlemskapet bör således på samma sätt som andra utgifter
avgöras i det allmänna budgetarbetet. Till saken hör att
regeringen inte har redovisat någon bedömning av
budgetläge och statens lånebehov vare sig för innevarande
eller kommande budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för finansiering av EU-
avgiften.

Stockholm den 22 november 1994

Anne Wibble (fp)

Lars Leijonborg (fp)