Hallands län har haft en för hela länet positiv
befolkningsutveckling under en följd av år. Utvecklingen
rymmer emellertid stora inomregionala spänningar. En
expansiv kustregion och utflyttning från Göteborg till länets
norra delar ger för länet stora ökningar av befolkningen
medan stora delar av länets inland uppvisar kontinuerlig
befolkningsminskning.
Denna obalans kan jämföras med en person som har ena
benet i en balja med ordentligt hett vatten och det andra benet
i en balja med kyligt vatten. Medeltalet är behagligt medan
ingetdera av benen upplever sin situation som behaglig.
Tyvärr synes den allmänna bilden bland centralt placerade
beslutsfattare vara den genomsnittliga utvecklingen medan
kunskap om spänningarna synes mindre väl utvecklad.
Regeringens hantering av fördelningen av medel från EU:s
strukturfonder, dess hantering av miljöstöd, stöd till s k LFA-
områden inom jordbrukets område och preliminära signaler
vad gäller fördelning av de s k länsanslagen för strukturstöd
till småföretag är samtliga belägg för denna bristande
verklighetsuppfattning. Genom regeringens hantering går
länet och i synnerhet dess inland miste om åtskilliga miljoner
i investeringar och köpkraft. För länets inlandsdominerade
kommuner är det vidare viktigt med en effektiv och väl
fungerande kommunal skatteutjämning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av inomregionala insatser i
Halland.