I betänkandet behandlas proposition 1994/95:186 om ändringar i
fartygssäkerhetslagen och en motion, som väckts med anledning av
propositionen. Regeringen föreslår ändringar i tre olika
avseenden.
För det första bör den inom FN:s internationella
sjöfartsorganisation (IMO) antagna säkerhetsorganisationskoden
(ISM) införlivas med svensk rätt. ISM-koden syftar till att
uppnå en säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och
egendom genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och
deras fartyg.
För det andra bör regeringen bemyndigas att utfärda
föreskrifter om skyldighet att registrera uppgifter angående
ombordvarande på passagerarfartyg, med möjlighet för regeringen
att delegera bemyndigandet vidare till Sjöfartsverket.
Den tredje frågan gäller säkring av last. Eftersom de
nuvarande bemyndigandena i fartygssäkerhetslagen endast omfattar
lastsäkring ombord på fartyg, föreslås att regeringens
bemyndiganden att utfärda föreskrifter och utöva tillsyn
utvidgas så att de omfattar även last som avses att
transporteras på fartyg, men som ännu inte har förts ombord.
Därmed avses också lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar
och järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om
ändring i fartygssäkerhetslagen. Vidare tillstyrker utskottet en
smärre följdändring i lagen om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg samt en rättelse i sjöarbetstidslagen.
I motionen, som väckts av utskottets mp-ledamot, behandlas
frågor om utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg, om
stickprovskontroller av lastsäkring och om vattensprinklersystem
på passagerarfartyg. Utskottet finner syftet med motionen i
huvudsak tillgodosett och avstyrker ett bifall till densamma.
Till betänkandet är fogat tre särskilda yttranden av
mp-ledamoten.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1994/95:186 att riksdagen antar regeringens förslag
till
1. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),
2. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg,
3. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105).
Lagförslagen har fogats som bilaga till betänkandet.
Motionen
1994/95:T26 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om certifiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stickprovskontroll vid lastsäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om installering av vattensprinklersystem.
Utskottet
1 Fartygssäkerhetslagen och regeringens förslag i huvuddrag
1.1 Inledning
Lagbestämmelser om säkerhet på fartyg återfinns huvudsakligen
i fartygssäkerhetslagen (1988:49). Lagen är till stora delar en
ramlag med allmänt hållna bestämmelser och bemyndiganden för
regeringen och olika myndigheter att utfärda närmare
föreskrifter. Dessa föreskrifter återspeglar regler i olika
internationella överenskommelser, varav 1974 års internationella
konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, Safety
of Life at Sea, (SOLAS) och dess protokoll från 1978 är den
viktigaste. SOLAS har utarbetats inom FN:s internationella
sjöfartsorganisation, International Maritime Organization (IMO),
där det internationella regelskapandet på sjösäkerhetsområdet i
första hand sker.
Genom propositionen föreläggs riksdagen förslag till
ändringar i fartygssäkerhetslagen i tre olika avseenden.
1.2 ISM-koden
I propositionen framhålls att man inom IMO år 1993 enades om
vissa Internationella organisationsregler för säker drift av
fartyg och för förhindrande av förorening. Bestämmelserna, som
bl.a. resulterat i ett nytt kapitel i en bilaga till SOLAS,
betecknas vanligen som ISM-koden, på engelska International
Safety Management Code, som kan översättas till Internationella
säkerhetsorganisationskoden.
Regeringen framhåller att ISM-koden syftar till att uppnå en
säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och egendom.
Enligt koden skall ett rederi utforma en säkerhetsorganisation.
Denna skall kontrolleras av sjöfartsadministrationen, dvs. i
Sverige av Sjöfartsverket genom Sjöfartsinspektionen. Efter ett
godkännande utfärdas ett dokument angående godkänd
säkerhetsorganisation. Därefter skall säkerhetsorganisationen
ombord på rederiets fartyg kontrolleras. Om fartygets
säkerhetsorganisation överensstämmer med rederiets godkända
säkerhetsorganisation, skall ett certifikat utfärdas. Dokumentet
och certifikatet angående godkänd säkerhetsorganisation skall
finnas ombord på fartyget och uppvisas för tillsynsmyndigheter.
Flaggstatens tillsynsmyndighet skall med viss regelbundenhet
kontrollera att rederiets och fartygets godkända
säkerhetsorganisation upprätthålls.
Regeringen föreslår ändringar i fartygssäkerhetslagen för
att därigenom skapa de legala förutsättningarna att införliva
ISM-kodens bestämmelser med svensk rätt.
1.3 Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg
Regeringen föreslår att i fartygssäkerhetslagen skall infogas
en bestämmelse om bemyndigande för regeringen eller
Sjöfartsverket att meddela föreskrifter om skyldighet att
registrera uppgifter angående ombordvarande på passagerarfartyg.
Förslaget skall ses mot bakgrund av M/S Estonias förlisning.
Syftet med de avsedda föreskrifterna är i första hand att
underlätta identifieringen av ombordvarande efter en
fartygsolycka.
1.4 Lastsäkring
Nuvarande bemyndigande enligt fartygssäkerhetslagen om rätt
att meddela föreskrifter om lastning gäller endast lastning
ombord på fartyg. Bemyndigandet bör enligt regeringen utvidgas
så att föreskrifterna även kan omfatta last som avses att
transporteras på fartyg, men som ännu inte förts ombord. Därmed
avses också lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och
järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare.
1.5 Ändringar i andra lagar än fartygssäkerhetslagen
Som en följd av förslaget till lag om ändring i
fartygssäkerhetslagen föreslår regeringen en lag om ändring i
lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.
Förslaget innebär endast att en hänvisning görs i den sistnämnda
lagen till den förstnämnda. Vidare föreslår regeringen en
rättelse i sjöarbetstidslagen (1970:105) genom en lag om ändring
i den lagen.
2 Motionsförslag
Motion T26 (mp) innehåller tre yrkanden.
Enligt det första yrkandet bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om certifiering.
Motionären hänvisar till en bestämmelse, som omfattas av
regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen,
om att rederiverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att
sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö och egendom
skyddas. Motionären framhåller att det inte framgår av
propositionen hur kontrollen av miljökrav för fartygen skall
ske. Sverige bör enligt motionären verka internationellt för att
rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt vatten endast
sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat fall skall det
vara möjligt att inte bevilja certifikat, betonas det i
motionen.
Enligt det andra yrkandet bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om
stickprovskontroll vid lastsäkringen. Motionären framhåller att
hårdare krav än för närvarande måste ställas på lastsäkringen
och att kontrollen av denna bör förbättras genom stickprov.
Surrningsanordningarna måste också -- betonas det -- vara
dimensionerade för de starka krafter som kan uppstå vid
fartygets rörelser. Vidare understryker motionären att även
placeringen av last i lastbilar och containrar måste granskas.
Enligt det tredje yrkandet bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om installering av
vattensprinklersystem. Motionären framhåller att
brandskyddskraven måste ytterligare skärpas för såväl nya som
existerande fartyg. Installeringen av vattensprinklersystem
måste nu ske på existerande passagerarfartyg senast till år
2005, vilket är onödigt sent, betonar motionären.
3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg
I motionen framhålls, som nämnts, att Sverige bör verka
internationellt för att rederierna skall visa att utsläpp av
oljehaltigt vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn.
I annat fall skall det enligt motionären vara möjligt att inte
utfärda sådant certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation
som avses i regeringens förslag till lag om ändring i
fartygssäkerhetslagen.
Med anledning av detta motionsyrkande lämnar utskottet i det
följande en redogörelse för vissa i sammanhanget väsentliga
bestämmelser i lagstiftningen om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg.
Därvid bör först framhållas att bestämmelser om förbud mot
vattenförorening från fartyg och om mottagningsanordningar för
skadliga ämnen -- däribland förorenat barlast- och
tankspolvatten -- återfinns i de s.k. MARPOL-reglerna. Dessa
regler omfattar också krav på fartygens konstruktion och
utrustning i syfte att förebygga eller begränsa
vattenföroreningar från dem. Reglerna omfattar vidare krav på
tillsyn och andra åtgärder i samma syfte. MARPOL -- MAR(itime)
POL(lution), dvs. havsförorening -- är den förkortade rubriken
på en IMO-konvention m.m. som i likhet med SOLAS har en global
tillämpning. Och liksom SOLAS ligger till grund för
fartygssäkerhetslagen, ligger MARPOL till grund för lagen om
åtgärder mot vattenförorening från fartyg.
Förutom de redan nämnda bestämmelserna om vissa förbud och
om mottagningsanordningar för skadliga ämnen finns i lagen bl.a.
regler om bemyndiganden i olika avseenden. Med stöd av dessa har
Sjöfartsverket utfärdat föreskrifter om att bl.a. oljedagböcker
skall föras ombord på fartygen. Anteckning i en oljedagbok skall
göras, när någon i bestämmelserna närmare angiven åtgärd vidtas.
Det är fråga om en lång rad åtgärder, inte bara utsläpp av
oljehaltigt vatten utan också t.ex. bortskaffande av oljerester
och -- i fråga om oljetankfartyg -- bl.a. lastning och lossning
av oljelaster samt rengöring av lasttankar, även med råolja.
Dagboken skall på begäran hållas tillgänglig för polis-, tull-
och sjöfartsmyndigheterna. Sedan maj månad förra året gäller
dessutom att befälhavaren skall se till att få ett kvitto på det
som lämnats från fartyget till mottagningsanläggningen. Om
kvittot förvaras tillsammans med oljedagboken, ökar
befälhavarens möjligheter att bevisa att fartyget inte varit
inblandat i ett ifrågasatt utsläpp.
Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt
Östersjöområdet utanför dessa vattenområden får olja och
oljehaltiga blandningar -- enligt vad som närmare bestäms av
Sjöfartsverket -- inte släppas ut från fartyg utan skall
behållas ombord eller avlämnas till mottagningsanordningar för
olja. Anordningar för mottagning och behandling av bl.a.
oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten skall finnas på de
platser inom Sveriges territorium där olja lastas eller
tankfartyg repareras.
Om förbuden eller bestämmelserna om förande av oljedagböcker
överträds, finns ett flertal sanktioner -- i form av
förelägganden och förbud av olika slag, liksom böter och
fängelse -- att tillgripa. Härtill kommer
vattenföroreningsavgift, som för övrigt höjdes kraftigt så pass
nyligen som den 1 januari i år (prop. 1994/95:28, bet. TU5,
rskr. 121).
4 Utskottets ställningstagande
De svåra fartygsolyckor som på senare tid inträffat i vårt
närområde har ökat allas vår medvetenhet om
sjösäkerhetsfrågornas utomordentligt stora betydelse. Allt
arbete för att öka sjösäkerheten -- och för att förhindra
vattenföroreningar från fartyg -- förutsätter självfallet att
gällande regler härom efterlevs. Som framhålls i propositionen
är det en viktig del av detta arbete att se till att rederierna
ger sjösäkerhets- och havsmiljöfrågorna vederbörligt företräde
inom ramen för sina verksamheter, på land såväl som ombord på
fartygen. Stater, som införlivar ISM-koden med sina nationella
rättsordningar, får härigenom ett i dessa grundat stöd att
ställa krav i de nämnda avseendena samt dessutom i fråga om
arbetsmiljön ombord och de anställdas kunskaper och färdigheter
i säkerhets- och miljöfrågor. Det bör understrykas att ISM-koden
inte innehåller några i materiellt avseende nya regler till gagn
för säkerheten och till skydd för miljön. Vad koden syftar till
är att genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och
deras fartyg skapa förutsättningar för en effektiviserad
tillämpning av säkerhets- och miljöbestämmelser, som återfinns i
andra internationella överenskommelser än ISM-koden. Denna
kompletterar därmed sådana överenskommelser inom ramen för ett
övergripande system av bestämmelser i det syfte som anges i 2
kap. 4 a § i regeringens förslag till lag om ändring i
fartygssäkerhetslagen. Rederiverksamhet skall bedrivas på ett
sådant sätt att sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö
och egendom skyddas.
I motionen utgår motionären från det sålunda återgivna
förslaget till lagrum och framhåller att det inte framgår av
propositionen hur kontrollen av miljökraven för fartygen skall
ske. Hon förordar, som nämnts, att Sverige internationellt skall
verka för att rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt
vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat
fall skall det -- betonar motionären -- vara möjligt att inte
bevilja certifikat, dvs. sådant certifikat angående godkänd
säkerhetsorganisation på fartyg som avses i propositionen.
Utskottet har i det föregående redogjort för vissa huvuddrag
i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i
bestämmelser som meddelats med stöd av lagen. Bestämmelserna
synes väl ägnade att tillgodose syftet med motionsyrkandet. En
förutsättning härför är dock självfallet att bestämmelserna
åtlyds. Om så inte sker, finns, som nämnts, sanktioner att
tillgripa. Korrekt förda oljedagböcker torde vidare vara en
förutsättning för bl.a. sådant certifikat som avses i ISM-koden.
Med det sagda avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen.
I motion T26 (mp) framhålls också att hårdare krav måste
ställas på lastsäkringen och att denna måste kontrolleras bättre
än i dag, lämpligen genom stickprov. Vidare betonar motionären
att även placeringen av last i vissa lastbärare -- såsom
lastbilar och containrar -- måste granskas.
Vad först gäller stickprovskontroller vill utskottet
fästa uppmärksamheten på 10 kap. 5 § i regeringens förslag till
lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Av paragrafen framgår
att tillsyn i vissa avseenden enligt lagen -- bl.a. i fråga om
lastning av fartyg och säkring av last som ännu inte har förts
ombord -- utförs som besiktningar, rederikontroller eller
inspektioner. Som huvudregel gäller att besiktningar och
rederikontroller görs planmässigt. Besiktningar görs bl.a. för
att undersöka om ett fartyg är sjövärdigt. Inspektioner görs när
en tillsynsmyndighet finner det motiverat. I inspektionens natur
ligger sålunda att den sker genom stickprov.
Med last som ännu inte har förts ombord avses även
lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och
järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare. Att så är fallet
framgår av Lagrådets i propositionen redovisade yttrande i detta
lagstiftningsärende och av regeringens i avsnittet
Författningskommentar återgivna ställningstagande till Lagrådets
förslag till lydelse av bestämmelsen i fråga.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet
tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd och avstyrks följaktligen.
Utskottet har inhämtat att det är riktigt att vissa
internationellt överenskomna regler -- i SOLAS -- gäller om att
vattensprinklersystem skall installeras på vissa
existerande passagerarfartyg senast år 2005. Någon tidigare
tidpunkt har man inte kunnat nå internationell enighet om.
Sjöfartsverket överväger emellertid att låta nationella
föreskrifter i ämnet gälla tidigare än år 2005. Med det sagda
avstyrker utskottet också det tredje yrkandet i motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring
i fartygssäkerhetslagen och övriga lagförslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg
att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 1,
2. beträffande stickprovskontroller av lastsäkring
att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 2,
3. beträffande vattensprinklersystem på passagerarfartyg
att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 3,
4. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen
till
dels lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),
dels lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg,
dels lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105).
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 30 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s),
Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s),
Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica
Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp),
Lena Sandlin (s), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp).
Särskilda yttranden
1. Utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg (mom. 1)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
ISM-koden synes mig ha sin grund i den omständigheten att
gällande regler till gagn för sjösäkerheten och till skydd för
havsmiljön i alltför stor utsträckning inte åtlyds. Det sagda
gäller inte minst de förbud mot utsläpp av olja och oljehaltiga
blandningar från fartyg som återfinns i MARPOL och nationella
lagstiftningar. Vi påminns nästan dagligen om de för havsmiljön
förödande konsekvenserna av enstaka samvetslösa individers
förakt för dessa förbud.
Motionsyrkandet skall ses mot den angivna bakgrunden. Det
återstår att se om ISM-kodens regler om certifiering av
rederiers och fartygs säkerhetsorganisation kommer att medföra
en högre grad av laglydnad än nu. Jag förutsätter att regeringen
verkar för att såväl korrekt förda oljedagböcker som kvitton på
att oljehaltigt vatten lämnats till mottagningsanläggningar i
land skall utgöra en förutsättning för certifiering enligt
ISM-koden och fartygssäkerhetslagen.
2. Stickprovskontroller av lastsäkring (mom. 2)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Den polska lastfärjan Jan Heweliusz' undergång i hårt väder i
januari 1993 visade den stora betydelsen av att man effektivt
säkrar lastbärare, som transporteras på fartyg, och lasten i
sådana lastbärare.
Som framhålls i propositionen tillämpas i Sverige numera
vissa IMO-regler om säkring av last i lastbärare som avses att
transporteras på fartyg. Reglerna är emellertid inte
internationellt bindande utan utgör endast en rekommendation.
Jag förutsätter att regeringen verkar för att göra reglerna
obligatoriskt gällande på det internationella planet. Så kan ske
genom att de t.ex. utgör en del av SOLAS.
Enligt min mening har 3 kap. 9 § andra stycket i regeringens
förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen givits en
sådan lydelse att det inte klart framgår att bestämmelsen avser
även last i lastbärare, som ännu inte har förts ombord. Jag kan
emellertid av de skäl som Lagrådet anfört acceptera
bestämmelsens utformning.
Miljöpartiet har med sitt motionsyrkande om
stickprovskontroller av lastsäkring velat markera vikten av att
sådana kontroller företas i största möjliga omfattning för att
förhindra en upprepning av sjöolyckor av det slag som Jan
Heweliusz' förlisning innebar.
3. Vattensprinklersystem på passagerarfartyg (mom. 3)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Den omständigheten -- att internationell enighet inte kunnat
nås om att vattensprinklersystem skall installeras på
existerande passagerarefartyg före år 2005 -- får enligt min
mening inte tas till intäkt för att regeringen underlåter att se
till att sådana system snarast möjligt installeras på svenska
existerande passagerarfartyg, liksom på utländska existerande
passagerarfartyg som trafikerar svenska hamnar.
Propositionens lagförslag
Bilaga
1 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
(1988:49)
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder
mot vattenförorening från fartyg
3 Förslag till lag om ändring i sjöarbetstidslagen
(1970:105)
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Motionen2
Utskottet2
1 Fartygssäkerhetslagen och regeringens förslag i
huvuddrag2
1.1 Inledning2
1.2 ISM-koden3
1.3 Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg3
1.4 Lastsäkring3
1.5 Ändringar i andra lagar än fartygssäkerhetslagen3
2 Motionsförslag4
3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg4
4 Utskottets ställningstagande5
Hemställan7
Särskilda yttranden8
Bilaga
1 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
(1988:49)10
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder
mot vattenförorening från fartyg23
3 Förslag till lag om ändring i sjöarbetstidslagen
(1970:105)24