I betänkandet behandlar utskottet proposition 1994/95:126 Den
framtida trafikadministrativa verksamheten samt 15
motionsyrkanden, som väckts med anledning av propositionen och
under den allmänna motionstiden i år. Vidare behandlar utskottet
förslag i årets budgetproposition om anslag m.m. till Vägverkets
kostnader för registerverksamhet.
Enligt bilregisterkungörelsen är Vägverket central
registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala
registreringsmyndigheter. Bilregistret förs av Vägverket genom
automatisk databehandling.
Regeringens förslag innebär i huvudsak att länsstyrelsernas
uppgifter inom bilregisterverksamheten skall föras över till
Vägverket, som därmed får ett samlat ansvar för denna
verksamhet. Ny teknik används för att effektivisera
registreringen. Handläggningen av ärendena -- liksom
telefonservicen -- koncentreras till Örebro och de
regionalpolitiskt prioriterade kommunerna Arjeplog och Visby.
Organisationsförändringen medför en besparing på 40 miljoner
kronor per år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
samtliga motionsyrkanden. Beträffande organisationsförändringen
föreslår dock utskottet att regeringen själv bör få bestämma
tidpunkten härför, men att denna inte bör infalla senare än den
1 januari 1996.
V- och mp-ledamöterna yrkar i en gemensam reservation avslag
på regeringens förslag om bilregisterverksamheten.
Till betänkandet är också fogat särskilda yttranden, dels
av m-ledamöterna, dels av c- och fp-ledamöterna.
Propositionerna
Proposition 1994/95:126
Den framtida trafikadministrativa verksamheten
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1994/95:126
1. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till
Vägverket,
2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
att ärenden om återkallande av körkort skall prövas av den
länsstyrelse där körkortsinnehavaren är folkbokförd.
Proposition 1994/95:100 bilaga 7
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
Regeringen föreslår i budgetpropositionens bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 40--41)
1. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 598 513 000 kr,
2. att riksdagen godkänner att regeringen bemyndigas besluta
om att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och
underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket:
Kostnader för registerverksamheten.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:126
1994/95:T18 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, mp, kds) vari
yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1994/95:126 och
behålla bilregistren hos länsstyrelserna.
1994/95:T19 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1994/95:126
om centralisering av bilregisterverksamheten och
telefonservicen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
lämpliga rationaliseringsåtgärder inom bilregisterverksamheten
där hänsyn tas till bl.a. ekonomin, teknikens möjligheter till
decentralisering samt rättstryggheten i ett nytt
bilregistreringssystem.
1994/95:T20 av Sten Östlund och Marianne Carlström (båda s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av en decentraliserad
service inom bilregisterverksamheten,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
redovisa förslag om hur bildfångsttekniken kan utnyttjas
regionalt i kombination med en fortsatt expeditions- och
telefonservice vid länsstyrelserna.
1994/95:T21 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bilregisterverksamheten även
fortsättningsvis skall hanteras av länsstyrelserna.
1994/95:T22 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1994/95:126,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
ett mer detaljerat förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:T23 av Göran R Hedberg (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett överflyttande av telefonservice och kundmottagning från
länsstyrelserna till Vägverket.
1994/95:T24 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att överföra
den trafikadministrativa verksamheten från länsstyrelserna till
Vägverket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdrag till länsstyrelserna,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om
den framtida trafikadministrativa verksamheten.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
1995
1994/95:T906 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en fortsatt decentralisering av bilregisterverksamheten.
1994/95:T913 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bilregistren.
1994/95:Bo306 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att länsstyrelserna även
fortsättningsvis skall hantera bilregistreringarna.
Utskottet
1 Inledning
I proposition 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa
verksamheten, i det följande kallad "propositionen", behandlas
vissa statliga förvaltningsuppgifter med anknytning till
vägtrafiken. Uppgifterna fullgörs både på central och regional
nivå. På den regionala nivån prövas ärendena i samtliga fall av
länsstyrelsen.
Genom propositionen föreläggs riksdagen två förslag om de
nämnda förvaltningsuppgifterna. Det första förslaget gäller
bilregisterverksamheten i dess helhet och det andra en del av
körkortsverksamheten.
Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) är Vägverket
central registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala
registreringsmyndigheter. Enligt körkortsförordningen
(1977:722) är Vägverket central förvaltningsmyndighet och
länsstyrelserna regionala förvaltningsmyndigheter. Bil-,
körkorts- och yrkestrafikregistren förs av Vägverket genom
automatisk databehandling. Verksamheten är förlagd till
Trafikregistret i Örebro.
Enligt det första förslaget i propositionen bör riksdagen
godkänna det som regeringen förordar om att överföra
länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket.
Förslagets innebörd är i huvudsak att länsstyrelsernas uppgifter
inom bilregisterverksamheten i sin helhet skall föras över till
Vägverket, som därmed får ett samlat ansvar för denna
verksamhet.
I anslutning till det nämnda förslaget behandlar utskottet
förslag i Kommunikationsdepartementets del av årets
budgetproposition om anslag m.m. till Vägverkets
registerverksamhet.
I fråga om fordonsbeskattningen är Riksskatteverket enligt
fordonsskattelagen (1988:327) central förvaltningsmyndighet och
länsstyrelserna regionala beskattningsmyndigheter.
Fordonsskatten beräknas och fastställs genom automatisk
databehandling i bilregistret.
Riksdagen har i mars i år ställt sig bakom ett förslag i
Finansdepartementets del av årets budgetproposition om anslag
till Skattemyndigheterna (prop. 1994/95:100 bil. 8, bet.
SkU22, rskr. 239). Av beslutet framgår att fordonsbeskattningen
skall föras över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen.
För den nytillkommande uppgiften har under anslaget till
skattemyndigheterna beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Det andra förslaget i propositionen avser som nämnts en del
av körkortsverksamheten. Enligt körkortslagen (1972:603) prövar
länsstyrelsen frågor om återkallelse av körkort. Av
körkortslagen och lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar framgår att länsstyrelsens beslut i sådana
frågor får överklagas till länsrätten. Enligt 35 §
körkortsförordningen gäller som huvudregel att frågor om
återkallelse av körkort prövas av länsstyrelsen i det län där
det senast gällande körkortstillståndet har meddelats.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att denna s.k.
forumregel ändras så att frågorna prövas av länsstyrelsen i det
län där körkortshavaren är folkbokförd.
2 Ärendets beredning
Av propositionen framgår att länsstyrelserna i Norrbottens,
Stockholms och Örebro län, Statskontoret och Vägverket i
februari 1994 till regeringen överlämnade rapporten Utredning om
bil- och körkortsregistreringen m.m. Myndigheterna var inte
eniga om hur den framtida bil- och körkortsverksamheten borde
organiseras. De tre länsstyrelserna förordade att det centrala
registret skulle föras över till Länsstyrelsen i Örebro län.
Statskontoret lämnade ett särskilt yttrande och Vägverket en
reservation. Vidare framgår av propositionen att Vägverket i
mars 1994 till regeringen överlämnade ett eget förslag till hur
bl.a. den framtida bil- och körkortsverksamheten borde
organiseras.
De s.k. Länsstyrelse- och Vägverksförslagen har behandlats
vid en "hearing" i Kommunikationsdepartementets regi i april
1994.
Kostnadsberäkningar, som i de olika förslagen har
presenterats av länsstyrelserna och Vägverket, har genomgåtts av
Öhrlings Reveko AB i en rapport som remissbehandlats.
Utskottet har i samband med sin beredning av ärendet mottagit
en rad synpunkter i form av uppvaktningar och skrivelser från
olika myndigheter, organisationer och enskilda personer.
3 Bilregisterverksamheten
3.1 Registreringens rättsverkningar m.m.
Av bilregisterkungörelsen framgår att vissa motordrivna fordon
inte får användas i allmän trafik utan att vara registrerade.
Denna huvudregel gäller främst personbilar, lastbilar, bussar,
motorcyklar och traktorer.
De ärenden som handläggs enligt kungörelsen avser
huvudsakligen registrering, ägarbyte, av- och påställning av
fordon samt avregistrering.
Registreringen har ett flertal rättsverkningar. Dessa avser
t.ex. skyldighet för fordonets ägare att betala
registerhållningsavgift och fordonsskatt samt att se till att
fordonet omfattas av en trafikförsäkring och att det inställs
till kontrollbesiktning. Vidare är den registrerade ägaren
exempelvis skyldig att betala felparkeringsavgift eller
kontrollavgift, om fordonet har rapporterats parkerat i strid
mot vissa parkeringsföreskrifter -- enligt vad som närmare
framgår av lagstiftning i ämnet. Alla dessa skyldigheter består
så länge som fordonet inte är avställt eller avregistrerat eller
fått en ny registrerad ägare. Om fordonet får en ny ägare och
äganderättsövergången registreras, övertas skyldigheterna av den
nye ägaren.
Som nämnts är Vägverket central registreringsmyndighet och
länsstyrelserna regionala registreringsmyndigheter. Verket för
också bilregistret genom automatisk databehandling samt svarar
för det system- och programmeringsarbete som behövs.
Fram till den 1 mars 1995 gällde som huvudregel att
länsstyrelsen prövade vissa frågor av betydelse för
registerföringen enligt bilregisterkungörelsen. Undantag från
huvudregeln, som innebär att Vägverket i stället får pröva dessa
frågor, gällde dock -- och gäller alltjämt -- med stöd av 1988
års förordning om direktregistrering i bilregistret, varom mera
nedan. Genom ändringar i kungörelsen, som trädde i kraft den
nämnda dagen, har undantagsordningen fått en vidgad omfattning.
Utskottet återkommer till frågan i ett avsnitt av detta
betänkande med rubriken Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i
bilregisterkungörelsen.
3.2 1988 års förordning om direktregistrering i bilregistret
Enligt förordningen (1988:1108) om direktregistrering i
bilregistret bemyndigas Vägverket medge att uppgifter för
registrering i bilregistret av bl.a. ägarbyten,
avregistreringar, avställningar och upphörande av vissa
avställningar får lämnas till verket, i stället för till
länsstyrelse, på medium för automatisk databehandling eller
genom datakommunikation. Sådant medgivande får dock endast
lämnas till den som i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon
och som bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett
tillförlitligt sätt.
4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om
bilregisterverksamheten
4.1 Förslaget i huvuddrag
Regeringen föreslår, som nämnts, att riksdagen godkänner det
som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter
inom fordonsområdet till Vägverket.
Innebörden av detta förslag sammanfattas i propositionen
enligt följande: Vägverket ges ett samlat ansvar för
bilregisterverksamheten. Ny teknik används för att effektivisera
verksamheten. Telefonservicen förbättras. Handläggningen av
bilregisterärendena -- liksom telefonservicen -- koncentreras
till tre platser i landet, nämligen Örebro, Arjeplog och Visby.
4.2 Allmänna överväganden
Som bakgrund till förslaget framhåller regeringen att
bilregisterkungörelsen är över 20 år gammal och att
regelsystemet är anpassat till en arbetsfördelning mellan
centrala och regionala organ som var lämplig för 1960-talets
ADB-teknik. En rad ändringar i kungörelsen har gjorts under
årens lopp. År 1988 tillkom den nämnda förordningen om
direktregistrering i bilregistret, vilken innebär att bilfirmor
m.fl. kan direktregistrera ägarbyten samt av- och påställningar
av fordon. Till följd härav är det numera Vägverket som i
flertalet fall svarar för registreringen av fordon. Genom att
ansvaret för att föra bilregistret sålunda är splittrat på
Vägverket och länsstyrelserna har regelsystemet blivit svårt att
överblicka och begripa. Informationen till allmänheten om
gällande regler är bristfällig, och de blanketter som används är
svåra att förstå.
Vidare framhåller regeringen att bilregisterverksamheten
finansieras via flera olika anslag och avgifter. Det saknas --
betonar regeringen -- en samlad redovisning över verksamhetens
kostnader. Betydande besparingar bör kunna göras genom införande
av ny teknik och administrativ rationalisering.
Vägverket har -- framgår det av propositionen -- utvecklat
den s.k. bildfångsttekniken. Denna innebär i korthet att
handlingar avbildas i digital form och lagras på optiska media,
samtidigt som handlingarnas information tolkas och analyseras
med hjälp av en dator. Härigenom kan dels arkivering av
handlingar rationaliseras, dels handläggning av enkla
ärenden formaliseras i ett dataprogram på ett snabbt, säkert och
kostnadseffektivt sätt.
Bildfångsttekniken har -- framgår det vidare av
propositionen -- införts för registrering av
parkeringsanmärkningar och för tillverkning av körkort.
Vägverket har i en skrivelse i april 1994 till regeringen om
ändringar i bilregisterkungörelsen hemställt att nu få ta
tekniken i bruk även inom bilregisterområdet. Verket har
anskaffat utrustning för ändamålet. Kostnaden härför och för
systemutveckling har uppgått till ca 10 miljoner kronor.
Inom ramen för registerverksamheten -- framhåller regeringen
-- hanteras årligen omkring två miljoner anmälningar om
äganderättsövergångar, en halv miljon anmälningar om avställning
och en kvarts miljon avregistreringar. Fortfarande kommer många
av dessa ärenden till länsstyrelserna, där de hanteras manuellt
enligt särskilda instruktioner. Bildfångsttekniken innebär att
de flesta av ärendena i stället skulle kunna hanteras maskinellt
i Vägverkets register. De tekniska förutsättningarna för att
rationalisera bilregisterverksamheten finns således, men
besparingarna har inte kunnat genomföras. I de fall
direktregistrering inte görs, är det nämligen -- enligt
reglerna i bilregisterkungörelsen -- länsstyrelsen som skall
föra in uppgifter i bilregistret om ägarbyten samt om av- och
påställning av fordon.
Regeringen framhåller också att det föreligger stora
skillnader i kvalitets- och servicenivå mellan olika
länsstyrelser. Detta medför att bilregistret innehåller
inaktuella uppgifter, något som medför felaktiga resultat när
uppgifterna används i nästa led. Härigenom skapas i sin tur nya
ärenden och onödigt administrativt arbete, som tar ytterligare
resurser i anspråk. Om man försöker lösa resursproblemet i
registreringsarbetet, genom att dra ned på telefonservicen,
uppstår nya problem. Frågor som inte klaras av per telefon
uppenbarar sig ofta som skriftliga ärenden eller ofullständiga
anmälningar från allmänheten, vilka tar mer resurser i anspråk
än telefonservicen.
Vidare framhåller regeringen att anmälningar om ändringar i
bilregistret enligt nu gällande ordning kan sändas in till
vilken länsstyrelse som helst och att frågor om ett fordon kan
besvaras av vilken länsstyrelse som helst. En konsekvens härav
är att de länsstyrelser som har en hög servicenivå i sin
bilregisterverksamhet riskerar att få fler ärenden. Med
nuvarande finansieringssystem får man inte kompensation för
detta.
Regeringen sammanfattar skälen till sitt förslag enligt
följande: I nuvarande statsfinansiella läge måste alla
möjligheter att rationalisera statliga verksamheter tas till
vara. Digital bildfångstteknik i bilregisterverksamheten bör
därför nu införas och den nya informationstekniken även i övrigt
utnyttjas för att minska kostnaderna för verksamheten.
Regelsystemet bör förenklas och informationen till fordonsägarna
förbättras i syfte att minska antalet ärenden som behöver
utredas av registreringsmyndigheten.
4.3 Vissa uppgifter på bilregisterområdet
I propositionen ges under ett antal rubriker exempel på
uppgifter inom fordonsområdet som länsstyrelserna nu har och som
i enlighet med regeringens förslag bör föras över från
länsstyrelserna till Vägverket.
Under rubriken Registrering och tekniska utredningar
framhåller regeringen sålunda att Vägverket är mest lämpat att
utföra sådana utredningar. Verket har nämligen, till skillnad
från länsstyrelserna, tillgång till egen fordonsteknisk
kompetens.
Under rubriken Ägarutredningar och utredningar om av- och
påställning framhåller regeringen att sådant arbete bör
övertas av Vägverket och koncentreras till färre platser i
landet än för närvarande. Härigenom kan verket utveckla
erforderlig specialistkompetens och få vissa stordriftsfördelar
även vid hanteringen av mer komplicerade ärenden.
Under rubriken Telefonservice framhåller regeringen att
även då det gäller telefonförfrågningar finns det fördelar med
att arbeta i större enheter. Man kan då utveckla
specialistkunskaper. Om man har större enheter, ökar också
möjligheterna att hålla stationerna öppna under kvällar och
helger samt att ge viss tolkservice. Vidare framhåller
regeringen att i framtiden kommer sannolikt även telefonservicen
att rationaliseras. Ett stort antal fordonsfrågor kommer att
kunna besvaras genom s.k. röstvalssystem.
Under rubriken Kundmottagning erinrar regeringen om att
det för närvarande är möjligt att genom personliga besök på
länsstyrelsen göra anmälan om registrering, avregistrering,
avställning, påställning och ägarbyten. Antalet sådana besök har
dock successivt minskat. Regeringen betonar att en möjlighet
till personliga besök bör finnas kvar, även sedan Vägverket
övertagit ansvaret för bilregistreringsärendena. Detta kan ske
antingen genom att Vägverket i sin regionala organisation
inrättar en kundmottagning eller genom att verket köper dessa
tjänster av länsstyrelsen. Det bör ankomma på Vägverket att
besluta hur frågan om de direkta kundkontakterna skall lösas.
Målsättningen bör vara att kundmottagningar skall finnas på
minst lika många ställen som i dag.
4.4 Organisation och resurser
I ett avsnitt av propositionen med rubriken Organisation och
resurser framhålls att länsstyrelsernas sammanlagda kostnader
för bilregisterverksamheten för närvarande är drygt 80 miljoner
kronor. Regeringen gör den bedömningen att kostnaderna bör kunna
halveras genom att länsstyrelsernas uppgifter förs över till
Vägverket och genom att beskattningsfrågorna också ges en ny
lösning. Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående
innebär den nya lösningen av beskattningsfrågorna att dessa förs
över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen.
Beträffande Vägverkets organisation förordar regeringen att
utredningsverksamheten och telefonservicen bedrivs vid tre
enheter. Av dessa bör en enhet finnas i Örebro för att få en
nära koppling mellan å ena sidan utvecklingen av
bilregistersystemet och, å andra sidan, det löpande arbetet med
att hantera ärenden och besvara frågor från allmänheten. De två
andra enheterna bör förläggas till regionalpolitiskt
prioriterade orter, nämligen Arjeplog och Visby. De anställda
som i dag arbetar med bilregisterfrågor bör i första hand
erbjudas anställning i Vägverket på de nämnda orterna.
Organisatoriskt bör -- framhåller regeringen avslutningsvis
-- enheterna i Arjeplog och Visby vara knutna till
Trafikregistret i Örebro. Det nya trafikregistret bör ges en
ökad självständighet och organisatoriskt jämställas med
regionerna inom Vägverkets väg- och trafikdivision. Till
Vägverkets trafikregister bör också knytas ett rådgivande organ
med företrädare för de olika intressenter som är beroende av
uppgifter från trafikregistret.
4.5 Finansieringsfrågor
I Kommunikationsdepartementets del av årets budgetproposition
föreslår regeringen att riksdagen under anslaget A 7.
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för nästa budgetår
anvisar ett ramanslag på 598,5 miljoner kronor. Regeringen
framhåller att den vid beräkningen av anslaget tagit särskild
hänsyn till förslagen i propositionen om den framtida
trafikadministrativa verksamheten. Härigenom tillförs Vägverket
37,5 miljoner kronor från länsstyrelseanslaget.
Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att föra över
medel mellan anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga
vägar och anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för
registerverksamheten. Bemyndigandet bör gälla för det fall en
kraftig ökning av antalet nyregistreringar av fordon och
utfärdade körkort m.m. sker i en så stor omfattning att
anslagskrediten inte är tillräcklig för att möta en sådan ökande
efterfrågan på verkets tjänster.
I sitt av riksdagen den 8 mars 1995 godkända betänkande
1994/95:BoU12 tillstyrker bostadsutskottet regeringens förslag
-- i Civildepartementets del av budgetpropositionen -- om att
under anslaget Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1995/96
anvisa ett ramanslag på 2,7 miljarder kronor (prop. 1994/95:100
bil. 14, rskr. 213). Av beslutet framgår att kostnaderna för
länsstyrelsernas befattning med bilregistret uppgår till 83,5
miljoner kronor per år. Vid anslagsberäkningen har anslaget
minskats med detta belopp mot bakgrund av regeringsförslaget att
länsstyrelsernas arbete med bilregistret skall upphöra. I
sammanhanget hänvisar bostadsutskottet till den proposition som
trafikutskottet nu behandlar. Skulle riksdagen -- framhåller
bostadsutskottet -- med anledning av trafikutskottets betänkande
senare under våren komma till slutsatsen att bilregistret skall
ligga kvar hos länsstyrelserna, ämnar bostadsutskottet
aktualisera frågan om en ökning av länsstyrelseanslaget och
återkomma till riksdagen med förslag till ny anslagsberäkning.
Riksdagen har, som nämnts inledningsvis, nyligen ställt sig
bakom ett regeringsförslag -- i Finansdepartementets del av
budgetpropositionen -- att länsstyrelsernas verksamhet inom
fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen.
För den nytillkommande verksamheten har under anslaget till
skattemyndigheterna beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96, dvs. 6 miljoner kronor för helt
år.
Av det anförda framgår att kostnaderna för
bilregisterverksamheten enligt budgetpropositionen minskar med
40 miljoner kronor per år (83,5 --37,5 --6).
4.6 Genomförande
Regeringen framhåller att viss förberedelsetid krävs för att
överföra länsstyrelsernas bilregisterverksamhet till Vägverket
och för att bygga upp den nya verksamheten i Arjeplog och Visby.
Verksamheten i den nya organisationen bör därför bedrivas
fr.o.m. den 1 januari 1996.
5 Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i
bilregisterkungörelsen
I propositionen, som lades på riksdagens bord den 12 januari
1995, framhålls att det är angeläget att bildfångsttekniken så
fort som möjligt tas i bruk. Regeringen har mot den bakgrunden
beslutat om vissa ändringar i bilregisterkungörelsen vilka
träder i kraft den 1 mars 1995.
Till följd av dessa ändringar gäller numera bl.a. -- i den
mån direktregistrering enligt 1988 års förordning inte kan komma
i fråga -- att anmälan om övergång av äganderätt till fordon
skall göras skriftligen på fordonets registreringsbevis och att
sådan anmälan skall göras antingen till Vägverket eller
till länsstyrelsen.
Vägverkets användning av bildfångsttekniken underlättas,
enligt vad utskottet erfarit, genom att nya registreringsbevis
-- på vilka ju anmälan om ägarbyte skall ske -- har Vägverket
som adressat för sådan anmälan. Den nya ordningen är även
tillämplig på anmälningar om avställning och om upphörande av
avställning samt om avregistrering, i vissa fall -- allt i den
mån direktregistrering inte kan komma i fråga. Om anmälningar
inte hanteras med hjälp av bildfångsttekniken, får emellertid
Vägverket överlämna dem till länsstyrelsen för ett manuellt
förfarande.
6 Motionsförslag
I motion T18 (c, mp, kds) yrkas avslag på propositionen.
I motion T19 (m) yrkas att riksdagen avslår förslaget i
propositionen om centralisering av bilregisterverksamheten och
telefonservicen. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om lämpliga rationaliseringsåtgärder inom
bilregisterverksamheten, där hänsyn tas till bl.a. ekonomin,
teknikens möjligheter till decentralisering samt rättstryggheten
i ett nytt bilregistersystem.
I motion T20 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten
av en decentraliserad service inom bilregisterverksamheten.
Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
bildfångsttekniken kan utnyttjas regionalt i kombination med en
fortsatt expeditions- och telefonservice vid länsstyrelserna.
I motion T21 (v) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
bilregisterverksamheten även fortsättningsvis skall hanteras av
länsstyrelserna.
I motion T22 (m) yrkas avslag på propositionen. Vidare yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med ett
mer detaljerat förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motion T23 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
överflyttande av telefonservice från länsstyrelserna till
Vägverket.
I motion T24 (kds) yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag om att överföra den trafikadministrativa verksamheten
från länsstyrelserna till Vägverket. Vidare yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om uppdrag till länsstyrelserna. Slutligen yrkas att riksdagen
hos regeringen begär ett nytt förslag om den framtida
trafikadministrativa verksamheten.
I motion T906 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt
decentralisering av bilregisterverksamheten.
Utskottet kan konstatera att den huvudsakliga innebörden av
samtliga motionsyrkanden är att riksdagen bör avslå regeringens
förslag om att riksdagen bör godkänna det som regeringen
förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom
fordonsområdet till Vägverket. Som en följd av dessa yrkanden
framhålls i vissa motioner att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag i enlighet med motionärernas
önskemål. Till stöd för yrkandena om avslag, och yrkandena med
den innebörden, åberopas omständigheter som kan ges en samlad
redovisning enligt följande.
I praktiskt taget samtliga motioner riktas invändningar mot
den centralisering av bilregisterverksamheten som regeringen
förordar. Därvid anförs främst att centraliseringen innebär en
försämrad service till allmänheten, bilhandlare och företag som
bedriver yrkesmässig trafik m.fl. I sammanhanget betonas att ca
400 000 personer årligen besöker länsstyrelsernas
bilregisterexpeditioner.
Vidare betonas i flertalet motioner att
arbetsmarknadspolitiska överväganden talar mot regeringens
förslag. Därvid framhålls att de för närvarande ca 250 personer
som arbetar i länsstyrelsernas bilregister kommer att förlora
sina arbeten. Flertalet är kvinnor med låg eller föråldrad
grundutbildning, relativt hög medelålder och lång
tjänstgöringstid. De löper därför stor risk att slås ut från
arbetsmarknaden.
I många motioner underkänns också regeringens ekonomiska
beräkningar. Därvid åberopas bl.a. den ovan, under rubriken
Ärendets beredning, nämnda rapporten av revisionsföretaget
Öhrlings Reveko AB. Rapporten visar enligt motionärerna att de
av regeringen föreslagna förändringarna kommer att innebära en
besparing med endast 7,4 miljoner kronor, inte 40 miljoner
kronor -- som regeringen hävdar. I sammanhanget riktas också i
ett par motioner kritik mot att regeringen inte i propositionen
redovisat remissyttrandena över den nämnda rapporten. Dessa
yttranden är enligt motionärerna mycket kritiska till den av
regeringen förordade centraliseringen.
I de ekonomiska beräkningarna har regeringen inte heller --
framhålls det i en motion -- beaktat de kostnader som uppstår
på grund av förpliktelsen enligt EG-rätten för en ny
arbetsgivare att ta över befintlig personal från den förre
arbetsgivaren med oförändrade villkor under ett år. Denna regel
har införlivats med svensk rätt, säger motionärerna, genom en
ändring i MBL, dvs. lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet. Vidare har regeringen, framhålls det i motionen,
inte räknat med kostnaderna för de utlovade regionala
mottagningarna.
I några motioner framförs också invändningar mot den s.k.
bildfångsttekniken. Därvid betonas att tekniken är oprövad i
bilregistersammanhang. Eftersom den bygger på optisk läsning,
förutsätts det att underlaget är korrekt ifyllt.
Bildfångsttekniken klarar inte heller av att läsa
namnteckningar, dvs. att rätt person skrivit under en anmälan.
Därför kritiseras denna teknik i ett par motioner också från
rättssäkerhetssynpunkt.
7 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort
Som utskottet framhållit inledningsvis föreslår regeringen att
riksdagen godkänner att regeringen ändrar den s.k. forumregel
för ärenden om återkallelse av körkort som återfinns i
körkortsförordningen. För närvarande gäller som huvudregel att
sådana frågor i första instans prövas av länsstyrelsen i det län
där det senast gällande körkortstillståndet har meddelats.
Regeringen framhåller att stadgandet avser en administrativ
fråga som den själv får besluta om. Regeringen förelägger ändå
riksdagen förslag om att riksdagen skall godkänna att stadgandet
ändras, så att frågor om återkallelse av körkort skall prövas av
länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd. Till
stöd för förslaget framhålls att det regionala sambandet mellan
länsstyrelsen och körkortshavaren -- vid handläggningen av
körkortsärenden -- stärks, om förslaget genomförs. I
sammanhanget erinras om att regeringen i en tidigare proposition
gjort bedömningen att ifrågavarande bestämmelse är av
övergripande betydelse inom körkortslagstiftningen.
8 Utskottets ställningstagande
8.1 Bilregisterverksamheten
Av budgetpropositionen framgår att en överföring av
länsstyrelsernas uppgifter, dels inom
bilregisterverksamheten till Vägverket, dels inom
fordonsskatteverksamheten till skatteförvaltningen, innebär en
besparing på 40 miljoner kronor per år.
Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att i
nuvarande statsfinansiella läge ta till vara alla möjligheter
att rationalisera den statliga verksamheten. Så sker
uppenbarligen inom bilregisterverksamheten genom tillämpning av
informationstekniken. Datakommunikation eller medier för
automatisk databehandling används i allt större utsträckning i
bilregisterverksamheten, särskilt genom s.k.
direktregistrering hos den centrala
registreringsmyndigheten. Som framgår av vad utskottet anfört
kompletteras nu denna rationella registerföring genom att
Vägverket sedan den 1 mars i år kan använda bildfångsttekniken
för annan registerföring än sådan som sker genom
direktregistreringen. Härigenom uppstår ytterligare
rationaliseringsvinster.
Av propositionen framgår att regeringens målsättning är att
kundmottagningar för bilregisterärenden skall finnas på minst
lika många ställen som i dag. Utskottet delar regeringens
uppfattning men utgår självfallet från att
rationaliseringsvinsterna tas till vara. Så synes t.ex.
kundmottagningar inte nödvändigtvis behöva lokaliseras till
Vägverkets regionkontor eller länsstyrelserna, i de fall då
alternativa lokallösningar erbjuder en ökad
kostnadseffektivitet.
Informationstekniken innebär, förutom de redan nämnda
fördelarna i form av bl.a. datakommunikation, även möjligheter
att låta kundservicen bedrivas i andra former än de
traditionella. Utskottet utgår från att dessa möjligheter
används i största möjliga utsträckning. Telefaxtjänster används
i dag i stor omfattning vid sidan av de vanliga post- och
telefonitjänsterna av sådana bilregisterkunder som inte
kommunicerar med bilregistret via dataöverföring eller medier
för automatisk databehandling.
Till följd av de nämnda kommunikationsmetoderna synes
bilregisterkunder i t.ex. större städer, som inte är
residensstäder, inte uppfatta avsaknaden av en lokal
bilregisterexpedition som besvärande. Vidare har bilregistret i
Norrbottens län utlokaliserats till Arjeplog. Inte heller
luleborna synes uppfatta situationen som besvärande.
Vad gäller de arbetsmarknadspolitiska överväganden som
motionsledes åberopats mot regeringens förslag vill utskottet
framhålla att det har erfarit att ca 125 personer avses
nyanställas i den nya organisationen. Denna kommer som nämnts
att lokaliseras till Örebro, Arjeplog och Visby. Till Örebro
lokaliseras också en enhet inom skatteförvaltningen, för
fordonsskattefrågorna. Anställningarna erbjuds i första hand de
ca 260 personer som nu arbetar med bilregister- och
fordonsskattefrågor inom länsstyrelserna.
Utskottet delar inte den i vissa motioner uttalade
uppfattningen att en tillämpning av bildfångsttekniken i samband
med bilregisterverksamheten äventyrar rättssäkerheten. Som
utskottet i det föregående framhållit gäller sedan den 1 mars i
år att anmälan om ägarbyte skall göras skriftligen på fordonets
registreringsbevis. Anmälan skall alltid göras av den nye ägaren
och, om äganderätten övergår på annan grund än arv, bodelning
eller testamente, även av den förre ägaren, inom en vecka från
den nye ägarens förvärv. Äktheten av förekommande
namnunderskrifter undersöks inte av registreringsmyndigheten --
vare sig hanteringen sker manuellt eller maskinellt -- och utgör
inte någon förutsättning för att en laglig övergång av
äganderätten skall anses föreligga. Registreringsmyndigheten
underrättar emellertid alltid den nye ägaren om det anmälda
ägarbytet. Detsamma gäller den förre ägaren, om äganderätten
till fordonet övergått på annan grund än arv, bodelning eller
testamente. Sistnämnda grunder för övergång av äganderätt måste
styrkas av den nye ägaren. Genom de nämnda rutinerna -- samt
genom det angivna kravet på formen för anmälan -- tillgodoses
rättssäkerhetsaspekterna i rimlig utsträckning, enligt
utskottets mening.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om att överföra
länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket.
Regeringen bör emellertid -- anser utskottet -- vara fri att
själv bestämma tidpunkten för genomförandet av
organisationsförändringen. Denna bör dock enligt utskottets
mening inte ske vid en senare tidpunkt än den regeringen
föreslår, dvs. den 1 januari 1996. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks.
8.2 Anslagsfrågan
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för nästa budgetår
anvisar ett ramanslag på 598,5 miljoner kronor. Vidare
tilstyrker utskottet att regeringen bemyndigas besluta om att
medel får överföras från sjätte huvudtitelns anslag A 2. Drift
och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket:
Kostnader för registerverksamheten, under de förutsättningar som
anges i budgetpropositionen.
8.3 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen
godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om
återkallelse av körkort skall prövas av den länsstyrelse där
körkortshavaren är folkbokförd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bilregisterverksamheten
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T18,
1994/95:T19, 1994/95:T20, 1994/95:T21, 1994/95:T22,
1994/95:T23, 1994/95:T24, 1994/95:T906, 1994/95:T913 och
1994/95:Bo306 yrkande 1 godkänner det som regeringen förordar
i proposition 1994/95:126 om att överföra länsstyrelsens
uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket med den ändringen
att överförandet bör ske vid en tidpunkt som regeringen
bestämmer, dock senast den 1 januari 1996,
res. (v, mp)
2. beträffande anslag till Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1994/95:100 bilaga 7 till Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 598 513 000 kr,
3. beträffande överföring av medel mellan vissa anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i den under
mom. 2 nämnda propositionen bemyndigar regeringen att besluta om
att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll
av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet,
4. beträffande behörig länsstyrelse i ärenden om
återkallelse av körkort
att riksdagen godkänner det som regeringen i den under mom. 1
nämnda propositionen förordar om att ärenden om återkallelse av
körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortshavaren är
folkbokförd.
Stockholm den 4 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica
Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik
(fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta
Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s),
Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar
Josefsson (s).
Reservation
Bilregisterverksamheten (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Av budgetpropositionen" och på s. 14 slutar med
"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Propositionen innehåller enligt utskottets mening inte
tillräckligt underlag för att man skall kunna göra några säkra
bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av regeringens
förslag, om det genomförs.
Så mycket är dock säkert att organisationsförändringen
skulle innebära en stark centralisering av
bilregisterverksamheten. Som framhålls i motion T18 (c, mp, kds)
skulle centraliseringen i sin tur innebära en avsevärt försämrad
service för alla dem som behöver bilregistrets tjänster.
Som framhålls i motion T21 (v) är flertalet av de ca 250
personer som i dag arbetar med bilregistrering kvinnor -- med
låg eller föråldrad grundutbildning, relativt hög medelålder och
lång tjänstgöringstid. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att ett stort antal av dessa kvinnor löper risk att slås ut från
arbetsmarknaden, om regeringens förslag genomförs. En sådan
utslagning är inte bara grym mot dem den drabbar utan medför
också stora kostnader för samhället.
Utskottet har sålunda att göra en avvägning mellan, å ena
sidan, osäkra rationaliseringsvinster och, å andra sidan, en
försämrad service för bilregistrets kunder -- inte minst vissa
grupper av kunder med särskilda behov -- samt kostnader för oss
alla för att kompensera den friställda personalen.
För utskottet är denna avvägning inte svår. Vi avstyrker
regeringens förslag och tillstyrker motionsyrkandena om avslag
på propositionen samt yrkandena med den innebörden. Detta
ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga
motionsyrkanden torde få anses tillgodosett.
Utskottet förutsätter att regeringen -- om riksdagen avslår
dess förslag -- återkommer till riksdagen med förslag om de
anslagsmässiga konsekvenserna av riksdagens beslut.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande bilregisterverksamheten
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T18,
1994/95:T19 yrkande 1, 1994/95:T20 yrkande 1, 1994/95:T21,
1994/95:T22 yrkande 1, 1994/95:T24 yrkande 1, 1994/95:T906,
1994/95:T913 och 1994/95:Bo306 yrkande 1 samt med anledning av
motionerna 1994/95:T19 yrkande 2, 1994/95:T20 yrkande 2,
1994/95:T22 yrkande 2, 1994/95:T23 och 1994/95:T24 yrkandena 2
och 3 avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:126 om
att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till
Vägverket,
Särskilda yttranden
1. Bilregisterverksamheten (mom. 1)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anser
Vi har inte motsatt oss att riksdagen bifaller regeringens
förslag men vill understryka att propositionen har brister som
bör undvikas i de beslutsunderlag som regeringen överlämnar till
riksdagen.
Det brister sålunda till en början i analys av de ekonomiska
konsekvenserna av regeringens förslag. Dessa bör i sin tur
bedömas mot bakgrund av de tekniska förändringar som utgör den
grundläggande förutsättningen för förslaget.
I propositionen framhålls att bilregisterkungörelsens regler
skulle vara så utformade att endast länsstyrelsen får svara för
registerföringen i de fall direktregistrering inte görs. Om
bildfångsttekniken tillämpades, skulle -- framhåller regeringen
-- registerföringen i stället kunna ske maskinellt hos den
centrala registreringsmyndigheten, Vägverket. Framställningen är
sådan att läsaren får intrycket att riksdagen har att ta
ställning inte bara till frågan om länsstyrelsernas
bilregisterverksamhet skall föras över till Vägverket, utan
också till frågan om bildfångsttekniken över huvud taget bör
införas i bilregisterverksamheten. Uppenbarligen har även
motionärerna fått detta intryck.
Vi har därför med förvåning noterat vad regeringen säger i
den del av propositionen som avser organisationsförändringens
genomförande. Av det avsnittet framgår att Vägverket, sedan den
1 mars i år, redan tillämpar bildfångsttekniken. Därmed
undermineras inte bara grunden för den del av länsstyrelsernas
bilregisterverksamhet som alltjämt finns kvar, sedan
direktregistreringen så att säga gjort grovjobbet. Så sker också
utan att riksdagen ges tillfälle att bedöma de ekonomiska
konsekvenserna av denna genomgripande förändring. Och dessa
konsekvenser utgör ju ändå den viktigaste grunden för att
regeringen vänder sig till riksdagen med sitt förslag.
Av propositionen framgår att revisionsföretaget Öhrlings
Reveko AB har granskat de kostnadsberäkningar som presenterats
av Vägverket och länsstyrelserna. Det framgår också att
företagets rapport har remissbehandlats. Vidare framgår att man
i länsstyrelsernas utredning beräknat att bildfångsttekniken
innebär besparingar på 8 miljoner kronor per år i stället för de
40 miljoner kronor per år som regeringen anger. Vi kan
konstatera att varken rapportens eller remissvarens innehåll har
redovisats i propositionen och att regeringen inte förklarar
varför dess beräkning av organisationsförändringens
besparingseffekter förtjänar större tilltro än länsstyrelsernas.
Det är för övrigt inte helt lätt att sluta sig till hur
regeringen kommit fram till den besparingseffekt -- 40 miljoner
kronor per år -- som anges i propositionen. I ett avsnitt med
rubriken Organisation och resurser framhålls att
länsstyrelsernas sammanlagda kostnad för bilregisterverksamheten
är drygt 80 miljoner kronor. Denna kostnad bör kunna halveras --
säger regeringen -- genom organisationsförändringen och genom
att "beskattningsfrågorna också ges en ny lösning". Av ett
avsnitt med rubriken Fordonsskatt framgår att Riksskatteverket
avses få i uppdrag att föreslå en sådan lösning när bilregistret
överförts till Vägverket. Sedan Riksskatteverkets förslag
beretts "kan regeringen återkomma till riksdagen med eventuella
förslag till förändringar avseende beskattningsfunktionen". I
ett avsnitt med rubriken Finansieringsfrågor framhålls att
regeringen "redovisar de anslagsmässiga konsekvenserna av den
föreslagna omorganisationen i budgetpropositionen".
Av budgetpropositionen -- för att nu till en början övergå
till Kommunikationsdepartementets del av denna -- framgår att
Vägverkets registerverksamhet "tillförs 37,5 miljoner kronor
från länsstyrelserna".
I Civildepartementets del av budgetpropositionen framhålls
att kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med bilregistret
uppgår till 83,5 miljoner kronor per år. Vid beräkningen av
anslaget till Länsstyrelserna har detta minskats med det angivna
beloppet mot bakgrund av regeringens förslag om
bilregisterverksamheten. Efter att ha läst budgetpropositionen
så långt, kan man alltså konstatera att besparingen uppgår till
46 miljoner kronor (83,5 --37,5). Utmärkt, säger man sig,
besparingen är ju större än vad regeringen angivit. Men hur var
det med fordonsskattefrågorna? Regeringen skulle ju återkomma
till riksdagen med dem, sedan Riksskatteverket studerat frågan.
Man måste tydligen vänta ännu någon tid, innan bilden av de
fullständiga besparingseffekterna -- enligt regeringens
bedömning -- klarnar.
Döm om vår häpnad, när regeringen visar sig återkomma till
riksdagen förr än man rimligtvis kunde ana -- nämligen samma
dag. Ty i Finansdepartementets del av budgetpropositionen står
att läsa att länsstyrelsernas verksamhet inom
fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen.
För den nytillkommande verksamheten beräknas ett resurstillskott
för skatteförvaltningen på 9 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Nu gäller det att komma ihåg att nästa budgetår
omfattar 18 månader och samtidigt ge akt på att de 37,5 miljoner
kronor, som det talas om i Kommunikationsdepartementets del av
budgetpropositionen, av allt att döma endast avser 12 månader.
Först efter de av dessa omständigheter föranledda
räkneoperationerna står bilden äntligen klar: 83,5 minus 37,5,
minus tolv artondelar -- dvs. två tredjedelar -- av nio,
summa 40.
Vi vill understryka att denna långa redogörelse inte hade
behövts om propositionen hade uppfyllt de krav på tydliga och
samordnade beslutsunderlag som vi menar att riksdagen har rätt
att ställa på regeringen. Tydligheten ökar inte av att
regeringen på flera ställen framställer sina ståndpunkter som
"förslag", ehuru de på intet sätt omfattas av regeringens
hemställan. Denna är för övrigt, i huvudfrågan, inte heller
tydlig. Riksdagen bör sålunda enligt regeringen godkänna "det
som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter
inom fordonsområdet till Vägverket". Av propositionen framgår
att det angivna området bl.a. omfattar bilregisterverksamheten
och fordonsskattefrågorna. Det förslag som riksdagen, på
grundval av propositionen, har att ta ställning till gäller
emellertid endast bilregisterverksamheten.
Fordonsskattefrågorna, ja, de behandlas -- som framgår av vad vi
anfört -- på ett överraskande sätt i en helt annan proposition.
Med anledning av den andra frågan, som underställs riksdagen och
som gäller en procedurregel i ärenden om återkallelse av
körkort, undrar vi också varför regeringen förelägger riksdagen
förslag till beslut i en fråga, vilken -- enligt vad regeringen
själv uttryckligen framhåller -- avser ett administrativt
spörsmål som den själv får besluta om.
Vi motsätter oss, som nämnts, inte att riksdagen bifaller
regeringens förslag, ehuru dess ekonomiska konsekvenser är
svårbedömda. Vi förutsätter emellertid att regeringen noggrant
följer dessa konsekvenser och redovisar dem för riksdagen. Vi
utgår vidare från att regeringen i fortsättningen till riksdagen
överlämnar beslutsunderlag med högre kvalitet än vad som
kännetecknar det nu föreliggande.
2. Bilregisterverksamheten (mom. 1)
Sivert Carlsson (c) och Kenth Skårvik (fp) anför:
Vi har inte motsatt oss att riksdagen bifaller regeringens
förslag men vill understryka att det beslutsunderlag som
regeringen förelagt riksdagen har vissa brister. Som en följd
härav framstår besparingseffekterna av regeringens förslag som
osäkra. Vi kan emellertid konstatera att bildfångsttekniken
redan tagits i bruk av Vägverket som ett led i den ständigt
fortgående datoriseringen, även av statliga
förvaltningsuppgifter. Det är viktigt och riktigt att använda
modern tekniks möjligheter, men det är också angeläget att alla
de, som av olika anledningar efterfrågar personliga tjänster i
samband med sina bilregisterärenden, även i fortsättningen kan
få dessa behov tillgodosedda. Nuvarande organisation av
bilregisterverksamheten gör detta möjligt.
Vi har därför med tillfredsställelse noterat den av
regeringen angivna målsättningen att kundmottagningar skall
finnas på minst lika många ställen som i dag samt att
länsstyrelsens körkorts- och yrkestrafikinriktade verksamhet
kommer att bibehållas. Vi förutsätter mot den bakgrunden att
Vägverket, såsom antyds i propositionen, vid övertagandet av
bilregisterverksamheten också använder sig av den kompetens som
i dag finns hos länsstyrelsernas trafikadministrativt engagerade
personal. Härigenom minskas också de svårigheter för den berörda
personalen som organisationsförändringen innebär.
Kundmottagningarna synes vidare med fördel, i förekommande fall,
kunna lokaliseras till nuvarande expeditioner för
bilregisterärenden.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionerna2
Proposition 1994/95:1262
Den framtida trafikadministrativa verksamheten2
Proposition 1994/95:100 bilaga 72
Vägverket: Kostnader för registerverksamhet 2
Motionerna2
Motioner väckta med anledning av proposition
1994/95:1262
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
19953
Utskottet4
1 Inledning4
2 Ärendets beredning5
3 Bilregisterverksamheten5
3.1 Registreringens rättsverkningar m.m.5
3.2 1988 års förordning om direktregistrering i
bilregistret6
4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om
bilregisterverksamheten6
4.1 Förslaget i huvuddrag6
4.2 Allmänna överväganden6
4.3 Vissa uppgifter på bilregisterområdet8
4.4 Organisation och resurser9
4.5 Finansieringsfrågor9
4.6 Genomförande10
5 Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i
bilregisterkungörelsen10
6 Motionsförslag11
7 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av
körkort12
8 Utskottets ställningstagande13
8.1 Bilregisterverksamheten13
8.2 Anslagsfrågan14
8.3 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av
körkort15
Hemställan15
Reservation16
Särskilda yttranden17