I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:61 om
vårdnadsbidraget, garantidagarna och enskild barnomsorg samt sju
motioner som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag upphävs
fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra
lagar bör ändras tillbaka till den lydelse de hade innan
vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 1994. Bl.a. föreslås att
rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18
månader och att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa
barnomsorgskostnader avskaffas.
Vidare föreslås att rätt till föräldrapenning enligt
garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs.
Samtidigt föreslås nivån ändras tillbaka till tidigare nivå på
60 kronor per dag.
Bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till
enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad
skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995,
föreslås upphävas. Kommunerna kan i stället efter egen bedömning
lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från
kommunens kostnader per barn i motsvarande verksamhet. Vidare
föreslås att lagstiftningen om den kommunala
tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt
enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari
1994, återställs till sin tidigare lydelse.
Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen och
motionerna från socialförsäkringsutskottet och
arbetsmarknadsutskottet.
I huvudsak ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker förslaget att avskaffa vårdnadsbidraget
och återinföra garantidagarna. Utskottet delar härvid
regeringens uppfattning att vårdnadsbidraget skall avräknas mot
garantidagarna, så att det inte skall gå att erhålla både
vårdnadsbidrag och ersättning för garantidagar. Däremot anser
utskottet att den möjlighet som garantidagarna ger till flexibel
ledighet för t.ex. inskolning i barnomsorg eller skola har ett
mycket stort värde för föräldrarna. Utskottet anser därför att
övergångsbestämmelserna bör ändras så att föräldrar skall kunna
ta ut garantidagar utan ersättning och därmed erhålla rätt till
ledighet i motsvarande mån.
Utskottet tillstyrker förslaget att rätten till ledighet för
vård av barn åter skall omfatta 18 månader. För att underlätta
planeringen för berörda familjer föreslås dock ikraftträdandet
av lagändringen flyttas fram till den 1 juli 1995.
Övriga lagändringar till följd av beslutet att avskaffa
vårdnadsbidraget tillstyrks.
Kommunen måste enligt utskottet ges möjlighet att planera
barnomsorgen inom kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen
som den enskilda. Utskottet tillstyrker därmed att
bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till
enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad
skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995,
upphävs. Också förslaget till ändring i lagen om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning tillstyrks.
Utskottets m-, c-, fp- och kds-ledamöter har i en reservation
yrkat avslag på hela propositionen. De har vidare i
följdreservationer yrkat avslag på upphävandet av
vårdnadsbidraget och avslag på borttagandet av den fria
etableringen inom barnomsorgen. M-, c- och kds-ledamöterna har i
en gemensam reservation begärt att ingen avräkning skall ske av
vårdnadsbidraget gentemot garantidagarna. I en reservation begär
c-, fp-, kds- och mp-ledamöterna att ingen ändring skall ske av
rätten att vara ledig för vård av barn i tre år. Slutligen har
en motivreservation avlämnats av m-ledamöterna.
Propositionen
I proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna.
Enskild barnomsorg föreslår regeringen (Socialdepartementet)
att riksdagen antar förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag,
2. lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
10. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
11. lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620),
12. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Två av lagförslagen i propositionen har överlämnats till
skatteutskottet för beredning, nämligen förslaget till lag om
ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta och förslaget till lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272).
Övriga lagförslag fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motioner
1994/95:So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas
att riksdagen avslår proposition 1994/95:61.
1994/95:So6 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen,
för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att
ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått
vårdnadsbidrag.
1994/95:So7 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen,
för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att
ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått
vårdnadsbidrag.
1994/95:So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:61 i dess helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 införa
övergångsregler för garantidagarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 bibehålla den
utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar.
1994/95:So9 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om övergångsbestämmelser från ett system med vårdnadsbidrag till
ett med garantidagar.
1994/95:So10 av Thomas Östros (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
garantidagar utan ersättning.
1994/95:So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om övergångsregler för garantidagar
i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om övergångsregler för ledighet i
enlighet med vad i motionen anförts.
Yttranden
Utskottet har berett socialförsäkringsutskottet och
arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen jämte motionerna. Yttrandena fogas till
betänkandet som bilaga 3 och bilaga 4.
Vidare har ett antal skrivelser inkommit från organisationer
och enskilda med synpunkter på förslagen i propositionen.
Utskottet har också mottagit kopior på det upprop för att bevara
vårdnadsbidraget som överlämnats till socialministern.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag upphävs
fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra
lagar bör ändras tillbaka till den lydelse de hade innan
vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 1994. Bl.a. föreslås att
rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18
månader och att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa
barnomsorgskostnader avskaffas.
Vidare föreslås att rätt till föräldrapenning enligt
garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs.
Även vid flerbarnsfödslar föreslås de 90 dagarna som tidigare
ersattes på samma sätt återinföras. Garantinivån föreslås
samtidigt ändras tillbaka till tidigare nivå på 60 kr per dag.
Avräkning mot de 90 dagarna föreslås ske för tidigare uttagna
sådana dagar. För den som erhållit vårdnadsbidrag föreslås
avräkning dessutom ske med 30 dagar per månad vid fullt
vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar per månad vid
vårdnadsbidrag med 1 350 kr resp. 700 kr.
En förälder föreslås kunna avstå rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag
för en tid om 30 dagar med föräldrapenning motsvarande
förälderns sjukpenning.
Slopandet av vårdnadsbidraget innebär enligt propositionen en
besparing på 2,3 miljarder kronor netto. För innevarande
budgetår beräknas besparingen till 1 650 miljoner kronor netto.
Vidare beräknas 5 miljoner kronor av engångsanslagen för
uppbyggande av de administrativa systemen kring vårdnadsbidraget
kunna sparas.
I propositionen föreslås också att bestämmelserna om
kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor,
enskilda fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg, som skulle
trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunerna skall i
stället efter egen bedömning kunna lämna bidrag till enskild
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte
oskäligt avvika från kommunens kostnader per barn i motsvarande
verksamhet. Även bestämmelserna om kommunens rätt till
ersättning för barnomsorgsplats för barn som inte är
hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1
januari 1995, föreslås upphävas. I de fall kommunen anser sådana
placeringar berättigade eller lämpliga skall kommunerna själva
kunna komma överens om hur kostnadsfrågan skall lösas.
Slutligen föreslås att lagstiftningen om den kommunala
tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt
enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari
1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta innebär att
samma regler skall gälla vid tillståndsprövningen oavsett om
prövningen görs av en kommun eller av länsstyrelsen.
Frågan om avslag på propositionen
I motion So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) yrkas
att riksdagen avslår proposition 1994/95:61. Motionärerna anför
att riksdagens beslut under den föregående mandatperioden
förbättrat familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som
passar de enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det ger en
större rättvisa i fördelningen av resurser och förbättrar
möjligheterna att ge en god barnomsorg. Propositionen bör därför
avslås.
Också i motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson
(båda kds) yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess
helhet (yrkande 1). Motionärerna anser att propositionen
minskar familjernas bestämmanderätt och handlingsutrymme och att
det inte kan vara statens och kommunens uppgift att genom
ekonomiska regler fastslå att en viss barnomsorgsform skall
föredras framför en annan. Statens och kommunens uppgift är att
anpassa sig till familjernas önskemål, inte att styra
familjernas val. Motionärerna framhåller att vårdnadsbidraget
gör det möjligt för familjerna att ordna barnomsorgen mer
flexibelt och att det skapar större rättvisa mellan
barnfamiljerna, samt bidrar till att hålla nere kostnaderna för
kommunerna. Ett avskaffande av vårdnadsbidraget drabbar de
familjer som inrättat sig efter detta. Det drabbar också de
föräldrar som inte får den daghemsplats de efterfrågar och har
rätt till då kommunerna inte lever upp till barnomsorgslagens
krav.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att slopandet av vårdnadsbidraget och
återinförandet av garantidagarna befrämjar föräldrars möjlighet
att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. En familjepolitik
byggd på en flexibel föräldraförsäkring, en väl utbyggd
barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en bra skola för alla
främjar jämställdheten och ökar valfriheten för både kvinnor och
män. Denna familjepolitik ser både till barnens och föräldrarnas
bästa.
Kommunerna har ansvar för att tillgodose behovet av en god
barnomsorg. Utskottet delar regeringens inställning att enskild
barnomsorg kan berika barnomsorgen och bidra till en positiv
utveckling. Kommunerna måste dock tillse att barnomsorgen inte
segregeras genom att t.ex. avgiftsättningen utestänger vissa
familjer från viss typ av barnomsorg eller att barn med behov av
särskilt stöd utestängs. Här bör framhållas att detta inte
innebär att taxorna måste utformas på exakt samma sätt inom
t.ex. kooperativ barnomsorg som inom kommunens barnomsorg.
Utskottet anser det angeläget att kommunerna återfår
möjligheten att avgöra behovet av nya platser inom barnomsorgen
i kommunen.
Utskottet avstyrker motionerna So5 (kds, m, c, fp) och So8
(kds) yrkande 1.
Upphävande av lagen om vårdnadsbidrag
I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag skall
upphöra att gälla vid utgången av 1994. Den upphävda lagen skall
dock fortsätta att gälla i fråga om ärenden om vårdnadsbidrag
som kommit in till försäkringskassan före den 1 januari 1995 och
avser tid före detta datum.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att införandet av vårdnadsbidraget var ett
steg i fel riktning, både ur jämställdhetssynpunkt och med
hänsyn till statsfinanserna. Redan vid införandet av
vårdnadsbidraget framhöll de socialdemokratiska ledamöterna i
utskottet i en reservation att det var ekonomiskt oansvarigt att
lägga fram förslag om reformen, som beräknades kosta 2,3
miljarder kronor netto, när budgetunderskottet var över 200
miljarder kronor.
Utskottet tillstyrker därmed förslaget att upphäva lagen om
vårdnadsbidrag.
Garantidagarna
Gällande bestämmelser
I proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag föreslogs
olika övergångsregler vid införandet av vårdnadsbidraget och
avskaffandet av de 90 garantidagarna. Övergångsreglerna, som
relaterades till födelsedatumet för barnet, återfinns i lagen om
allmän försäkring.
Enligt övergångsbestämmelserna vid slopande av garantidagarna
gäller följande.
För barn som hade fyllt tre år före den 1 juli 1994, dvs. barn
födda före juli 1991, gäller äldre bestämmelser fortfarande.
Dessa barn har inte kunnat få vårdnadsbidrag. Garantidagar som
inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande även för barn födda
under juli och augusti 1991 men för dem sänktes antalet
garantidagar till 60 resp. 30. Det totala antalet
föräldrapenningsdagar har minskat i motsvarande mån. Även här
gäller att garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996
förverkas.
Härutöver gäller för barn födda under juli 1991--juni 1993
(således även barn födda under juli och augusti 1991) att äldre
bestämmelser tillämpas t.o.m. december 1994. Detta innebär att
de 90 garantidagarna, eller vad som återstod av dem, har kunnat
tas ut under hösten 1994, i dessa fall dock inte samtidigt med
vårdnadsbidrag.
Propositionen
I propositionen föreslås att rätten till föräldrapenning
enligt garantinivån för 90 dagar återinförs. Samtidigt föreslås
nivån sänkas till 60 kr per dag. Även de 90 garantidagarna vid
flerbarnsbörd föreslås återinföras. Vidare införs
övergångsbestämmelser som innebär att från garantidagarna skall
avräknas dels sådana dagar som tagits ut enligt äldre
lagstiftning, dels dagar för vilka vårdnadsbidrag erhållits. För
den som erhållit vårdnadsbidrag föreslås avräkning ske med 30
dagar per månad vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar
per månad vid vårdnadsbidrag på 1 350 kr resp. 700 kr.
Motionerna
I motion So6 av Gustaf von Essen (m) liksom i motion So7
av Roland Larsson (c) yrkas att riksdagen, för det fall att
lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att ingen avräkning
sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått vårdnadsbidrag.
Motionärerna anser att en avräkning av vårdnadsbidraget mot
garantidagarna innebär att den grupp som fått vårdnadsbidrag i
efterhand kraftigt missgynnas. Riksdagen bör avvisa detta
förslag.
I fyra motioner framförs olika förslag om övergångsregler för
garantidagar, t.ex. i form av garantidagar utan ersättning men
med rätt till ledighet.
I motion So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar om övergångsregler för garantidagar
(yrkande 1). Motionärerna anför att de föräldrar som ansökte
om vårdnadsbidrag i juni 1994 inte kunde förutse att de skulle
förlora rätten till de garantidagar som eventuellt skulle
återinföras 6 månader senare. De som berörs av förändringen
känner sig lurade på den möjlighet till samvaro med sina barn
som garantidagarna innebär. Garantidagarna ger en större
flexibilitet och många använder dem vid tillfälliga ledigheter
och för inskolning. Garantidagarna innebär också ett lagstöd
gentemot arbetsgivarna för att ta ledigt. Motionärerna anser mot
bakgrund av detta att de garantidagar som avräknas mot
vårdnadsbidraget skall ges tillbaka som obetalda garantidagar.
I motion So10 av Thomas Östros (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
garantidagar utan ersättning. Motionären välkomnar förslaget att
avskaffa vårdnadsbidraget och anser också att det är riktigt att
den som erhållit vårdnadsbidrag inte skall få ersättning
motsvarande garantinivån. Motionären anser dock att det inte
bara är ersättningen för garantidagarna som är viktig för
småbarnsföräldrar utan också rätten att vara ledig. Regeringen
bör därför, enligt motionären, ytterligare se över möjligheterna
att behålla garantidagarna utan rätt till garantiersättning, men
med rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen.
I motion So9 av Barbro Westerholm (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om övergångsbestämmelser från ett system med vårdnadsbidrag till
ett med garantidagar. Om riksdagen bifaller regeringens
proposition måste övergångsfasen mellan de olika systemen göras
om och utformas så att den upplevs som rättvis av föräldrarna.
Detta kan, enligt motionärens mening, ske genom att samtliga
familjer får tillbaka resterande garantidagar eller maximalt 90
dagar. Detta medför vissa merkostnader och om budgetläget inte
medger detta så kan man, enligt motionären, erbjuda dessa
föräldrar obetalda garantidagar. Alternativt kan
vårdnadsbidraget betalas tillbaka i utbyte mot motsvarande antal
betalda garantidagar.
Också i motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson
(kds) yrkas att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på
propositionen, som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa övergångsregler för
garantidagarna (yrkande 2). Motionärerna anser att det om
propositionen bifalls är rimligt att komplettera förslaget med
övergångsregler när det gäller garantidagarna som innebär att
inte vissa grupper drabbas på ett oskäligt sätt. Exempelvis kan
rätt ges till garantidagar utan ersättning.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialutskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets
yttrande över propositionen och motionerna.
Socialförsäkringsutskottet anför att föräldraförsäkringen
enligt utskottets mening sätter barnet i centrum. Den ger båda
föräldrarna möjlighet att vara hemma hos barnen på heltid en
period och/eller minska arbetstiden. Genom försäkringens
flexibilitet kan familjer med mycket olika villkor utnyttja
tiden med barnen efter sina behov. Utskottet framhåller att
samma sak gäller garantidagarna, varför utskottet välkomnar
återinförandet av dessa.
Utskottet framhåller att införandet av vårdnadsbidraget har
påverkat planeringen av utnyttjandet av garantidagarna. När den
förra regeringen aviserade att den avsåg att ta bort
garantidagarna i samband med införandet av vårdnadsbidraget
ledde detta till att en del föräldrar skyndade sig att ta ut
garantidagarna. Också övergångsreglerna vid införandet kom att
påverka familjernas utnyttjande av garantidagarna.
Socialförsäkringsutskottet säger sig ha förståelse för att
föräldrar som under dessa omständigheter har tagit ut
garantidagar som de tänkt spara till ett senare tillfälle kan
vara missnöjda. Enligt utskottets mening är det dock omöjligt
att särskilja dessa föräldrar från dem som ändå skulle ha tagit
ut garantidagarna. När garantidagarna återinförs bör således,
enligt socialförsäkringsutskottets mening, avräkning ske för
tidigare uttagna sådana dagar. Utskottet framhåller att
utnyttjandet av garantidagarna samtidigt har inneburit faktisk
ledighet och ökad samvaro med barnet.
Vad gäller avräkning för dagar då vårdnadsbidrag uppburits
pekar socialförsäkringsutskottet på att dessa inte behöver ha
inneburit ökad samvaro med barnet. Vårdnadsbidrag har t.ex.
kunnat utgå till heltidsarbetande som inte har haft offentligt
finansierad barntillsyn. Utskottet framhåller att det i det
nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella läget inte är möjligt
att ge föräldrar dubbel kompensation genom att garantibeloppet
utbetalas trots att vårdnadsbidrag tidigare har utgivits. Med
hänsyn till den stora betydelse garantidagarna har för
föräldrarnas flexibla möjlighet att vara tillsammans med barnet
anser utskottet det dock angeläget att föräldrarna får behålla
sin rätt till ledighet.
Vad gäller den tekniska lösningen av förslaget anför utskottet
följande:
Genom att låta föräldrarna, utan särskild ersättning från
försäkringskassan, kunna ta ut de garantidagar som annars
skulle ha avräknats mot vårdnadsbidraget, ges föräldrarna
samtidigt en rätt till motsvarande ledighet från sitt
förvärvsarbete. Utgångspunkten skall därvid vara att de vanliga
garantidagarna tas ut först. Det är då sannolikt att det stora
flertalet föräldrar inte kommer att vända sig till
försäkringskassan för att ta ut de garantidagar som inte ger
rätt till ersättning, eftersom de ändå kan komma överens med sin
arbetsgivare om ledighet. I de fall ledigheten inte kan ordnas
på detta sätt och ett uttag av garantidag blir aktuellt bör det
krävas att föräldern gör anmälan härom till försäkringskassan.
Därvid bör det vara tillräckligt att försäkringskassan noterar
att uttag av garantidag utan ersättning sker. Någon kontroll av
omständigheterna m.m. från försäkringskassans sida erfordras
inte.
Redan av regeringens förslag följer att försäkringskassan i
varje enskilt fall där vårdnadsbidrag uppburits för barnet måste
göra en beräkning av hur många dagar som vårdnadsbidraget
motsvarar. Någon ökad belastning på administrationen i det
inledande stadiet uppstår således inte med utskottets förslag.
Enligt vad Riksförsäkringsverket uppgivit måste, efter denna
avräkning, hanteringen av ärenden om uttag av garantidagar utan
ersättning ske manuellt. Varje enskilt ärende kommer därför
enligt Riksförsäkringsverkets mening att kräva relativt sett
stora resurser.
Även om det i dag inte går att bedöma omfattningen av antalet
ärenden som utskottets förslag skulle föranleda är det enligt
utskottets mening angeläget att de berörda barnen och
föräldrarna inte kommer i kläm. Utskottet förutsätter dessutom
att ärendehandläggningen så småningom kan ske med hjälp av
datorstöd.
Rätten till garantidag utan ersättning bör enligt utskottet
regleras i form av en övergångsbestämmelse. Utskottet vill
tillägga att en garantidag som inte leder till ersättning men
där anmälan om helt uttag gjorts skall anses som en dag med hel
föräldrapenning. Motsvarande föreslås gälla vid partiellt uttag.
Föräldern skall anses uppbära en föräldrapenningförmån, oavsett
att utbetalningen -- liksom vid en kvittning -- är 0 kr. Detta
innebär t.ex. att den som förkortar sin arbetstid till tre
fjärdedelar och tar ut en fjärdedels sådan garantidag under en
längre period har rätt att ha kvar sin sjukpenninggrundande
inkomst på samma sätt som om garantibeloppet utbetalats.
Detta synsätt innebär att föräldern under samma omständigheter
har rätt till ledighet enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m.m. Där anges nämligen att
arbetstagaren har rätt till hel ledighet då han uppbär hel
föräldrapenningförmån, och rätt till förkortning av arbetstiden
till hälften eller till tre fjärdedelar då han uppbär halv eller
en fjärdedels förmån.
Socialförsäkringsutskottet föreslår socialutskottet att
föreslå riksdagen att med bifall till motion So11 yrkande 1 och
med anledning av motionerna So8 yrkande 2, So9 och So10 samt med
avslag på motionerna So6 och So7 anta övergångsbestämmelser i
enlighet med socialförsäkringsutskottets förslag.
Socialförsäkringsutskottet anför beträffande
övergångsbestämmelserna i övrigt att de nya bestämmelserna i 4
kap. 3 § första stycket och 6 § tredje stycket inte har
begränsats till att gälla barn under en viss ålder. Eftersom
föräldrapenning kan tas ut till dess barnet fyller åtta år eller
den senare tidpunkt då barnet slutar första skolåret kommer
föräldrapenning att kunna utges med sammalagt 450 dagar även för
barn födda före oktober 1988. Dessa barn fick inte rätt till 450
dagar med föräldrapenning när föräldraförsäkringen förlängdes
den 1 juli 1989. Någon utökning av föräldraförsäkringen har
naturligtvis inte varit avsedd för dessa barn. Utskottet
föreslår därför att de begränsningar som följer av de tidigare
övergångsbestämmelserna fortfarande skall gälla.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet delar helt socialförsäkringsutskottets
uppfattning om garantidagarnas betydelse och tillstyrker därmed
återinförandet av dessa. Utskottet har inget att erinra mot
förslaget att sänka ersättningen till 60 kr per dag.
Utskottet är väl medvetet om att övergångsreglerna för
garantidagarna vid införandet av vårdnadsbidraget har påverkat
föräldrars utnyttjande av garantidagarna. Föräldrar kan därvid
vara missnöjda över att inte ha kunnat disponera dessa dagar på
det sätt de önskat. Utskottet delar dock den bedömning som
socialförsäkringsutskottet gör att det inte går att särskilja
föräldrar som tidigarelagt sina garantidagar från föräldrar som
ändå skulle ha tagit ut garantidagar och att dessa ändå
inneburit tid med barnen. Utskottet anser därmed att tidigare
uttag av garantidagar bör avräknas när garantidagarna
återinförs.
Vad gäller föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag är
situationen annorlunda. Som socialförsäkringsutskottet påpekat
är det inte säkert att utnyttjandet av vårdnadsbidrag har
inneburit någon ytterligare tid med barnet. Bidraget kan utges
även till heltidsarbetande föräldrar om de inte har haft
offentligt finansierad barnomsorg och till föräldrar som är
föräldralediga för annat barn. Å andra sidan är det inte heller
rimligt att dessa dubbelkompenseras genom att garantibeloppp
utbetalas till dem som uppburit vårdnadsbidrag. Utskottet delar
dock socialförsäkringsutskottets uppfattning att garantidagarna
har ett stort värde genom att föräldrarna ges flexibel möjlighet
till ledighet vid behov.
Utskottet anser därför i likhet med soicalförsäkringsutskottet
att föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag skall ges rätt till
garantidagar, men utan ersättning från försäkringskassan. Rätten
till garantidagar utan ersättning bör regleras i form av en
övergångsbestämmelse till lagen om allmän försäkring i enlighet
med socialförsäkringsutskottets förslag.
Beträffande övergångsreglerna i övrigt konstaterar utskottet
att någon utökning av föräldraförsäkringen för barn födda före
oktober 1989 inte har avsetts med regeringens förslag. De
begränsningar som följer av de tidigare övergångsbestämmelserna
skall därför gälla.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion So11
(s) yrkande 1 och med anledning av motionerna So8 (kds) yrkande
2, So9 (fp) och So10 (s) samt med avslag på motionerna So6 (m)
och So7 (c) antar förslaget till övergångsbestämmelser till
lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring med de ändringar som framgår av bilaga 2. I
övrigt tillstyrker utskottet lagförslaget.
Ledighet för vård av barn
Propositionen
I propositionen föreslås att 3 § lagen om rätt till
ledighet för vård av barn, m.m. ändras tillbaka till sin
tidigare lydelse. Detta innebär att rätt till hel ledighet för
vård av barn begränsas till ett och ett halvt år. För en
arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett
barn i avsikt att adoptera det gäller att tiden ett och ett
halvt år skall räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått
barnet i sin vård. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1
januari 1995.
Motionerna
I motion So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar om övergångsregler för ledighet i
enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 2).
Återställandet av rätten till ledighet för vård av barn till 18
månader kan innebära problem för de föräldrar som planerat och
ansökt om en föräldraledighet på upp till tre år. På flera orter
kan det vara svårt att erhålla barnomsorg med så kort varsel som
upphävandet av regeln innebär. Motionärerna föreslår därför en
övergångsregel som ger föräldrar rätt till fortsatt ledighet
fram till den 1 juli 1995 för barn som inte fyllt tre år.
I motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (båda
kds) hemställs att riksdagen vid avslag på yrkandet om avslag
på propositionen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den utökade rätten till tjänstledighet för
småbarnsföräldrar bör bibehållas (yrkande 3). Regeringens
främsta argument för att avskaffa vårdnadsbidraget är, enligt
motionärerna, kostnaden. Rimligen kan inte rätten till
tjänstledighet under tre år efter barnets födelse belasta
statskassan, varför argumentet faller. Den utökade rätten till
tjänstledighet bör därför vara kvar även vid ett avskaffande av
vårdnadsbidraget.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Socialutskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande
över propositionen och motionerna i de delar som propositionen
och motionerna berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till det
yttrande (1993/94:AU5y) utskottet avgav till socialutskottet vid
vårens behandling av proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag.
Utskottet påtalade då bristen på analys av konsekvenserna av en
förlängd föräldraledighet för såväl arbetstagare som
arbetsgivare och pekade därvid på en rad frågor som borde ha
blivit föremål för utredning.
Utskottet framhöll att möjligheten att kunna kombinera
förvärvsarbete med föräldraskap är en viktig beståndsdel i
jämställdheten mellan kvinnor och män. Utskottet såg en fara i
att långa perioder av frånvaro skulle komma att försvåra
möjligheterna att behålla kontakten med arbetslivet och
utvecklingen där. Utskottet menade också att det fanns risk att
unga kvinnor skulle få svårigheter att över huvud taget ta sig
in på arbetsmarknaden och att långa frånvaroperioder skulle
kunna tänkas skapa problem för den som anställts som vikarie.
Utskottet ansåg därmed att förslaget om förlängd
föräldraledighet borde avslås.
Arbetsmarknadsutskottet vidhåller i sitt yttrande denna
uppfattning men anför att det kan finnas skäl att ha en mjukare
återgång till den ordning som gällde före den 1 juli 1994.
Utskottet anför följande:
Utskottet konstaterar att riksdagens beslut inte kommer att
föreligga förrän i december månad. Det blir således en
förhållandevis kort tid innan lagändringen skall träda i kraft.
Det kan finnas föräldrar som beviljats tjänstledighet enligt de
nu gällande reglerna för en längre period och inrättat sig
därefter. I allmänhet torde det inte bli några problem mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Den senare kan med stöd av 9 §
föräldraledighetslagen tala om för arbetsgivaren att han/hon
vill återgå i arbete. Villkoret är att arbetstagaren underrättar
arbetsgivaren en månad i förväg. Vid det omvända förhållandet,
nämligen att det skulle vara arbetsgivaren som vill ha tillbaka
arbetstagaren tidigare, torde frågan normalt kunna lösas på ett
för båda parter tillfredsställande sätt. Det kan dock i sådana
fall inte uteslutas att det kan uppstå problem. Personliga
dispositioner för den närmaste tiden kan lägga hinder i vägen
för en omedelbar återgång till arbetet. Som framhålls i motion
So11 (s) kan det på vissa orter vara svårt att med kort varsel
ordna barnomsorg.
De fall som utskottet pekat på kan man fånga upp genom att
senarelägga ikraftträdandet av den föreslagna ändringen i
föräldraledighetslagen, förslagsvis till den 1 juli 1995.
Utskottet förordar att så sker.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att
rätten till ledighet för vård av barn bör ändras tillbaka till
vad som tidigare gällt, vilket innebär att rätten begränsas till
ett och ett halvt år.
Utskottet anser det dock i likhet med arbetsmarknadsutskottet
angeläget att återgången till den ordning som gällde före 1 juli
1994 sker så mjukt som möjligt för att underlätta planeringen
för berörda familjer liksom för arbetsgivarna. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion So11 (s) yrkande 2
och med avslag på motion So8 (kds) yrkande 3 antar förslaget
till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m. med den ändringen att ikraftträdandet ändras
till den 1 juli 1995.
Förslag till följdändringar i annan lagstiftning med anledning
av upphävandet av vårdnadsbidraget
I propositionen läggs fram förslag till ändringar i andra
lagar till följd av förslaget att avveckla vårdnadsbidraget.
Ändringar föreslås i kommunalskattelagen (1928:370), i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag, i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer samt i socialtjänstlagen
(1980:620).
Utskottet tillstyrker de föreslagna lagändringarna.
Barnomsorgen
I propositionen föreslås att bestämmelserna om kommunernas
skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda
fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som skulle ha
trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Detta innebär ändring
i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
Vidare föreslås att lagstiftningen om den kommunala
tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt
enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari
1994, återställs till sin tidigare lydelse. I propositionen
föreslås därmed ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet
med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller
boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god
kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Det är
kommunens ansvar att tillgodose behovet av barnomsorg. Kommunen
måste därmed ha möjlighet att planera barnomsorgen inom
kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda.
Utskottet anser det självklart att kommunen vid sin bedömning av
om ekonomiskt stöd skall ges till enskild barnomsorg får väga in
behovet av ytterligare barnomsorgsplatser. Kommunen skall därvid
tillse att samma kvalitetskrav ställs på enskilda verksamheter
som på kommunens egen verksamhet. Avgifterna i den enskilda
verksamheten får inte vara oskäligt höga i jämförelse med de
avgifter som kommunen tar ut för motsvarande verksamhet. Detta
innebär inte att avgiftssystemen måste utformas på samma sätt
t.ex. inom föräldrakooperativ verksamhet som inom kommunens
barnomsorg.
Utskottet vill understryka att det är angeläget att regeringen
snarast redovisar resultatet av den av riksdagen begärda
kartläggningen av hur avgifterna inom barnomsorgen har
utvecklats.
Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lagen (1994:11)
om ändring i socialtjänstlagen. Utskottet tillstyrker också den
föreslagna ändringen i lagen om försöksverksamhet med kommunal
tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So5 och 1994/95:So8
yrkande 1,
res. 1 (m, c, fp, kds)
2. beträffande upphävande av lagen om vårdnadsbidrag
att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag,
res. 2 (m, c, fp, kds)
3. beträffande lagen om allmän försäkring
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So11 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1994/95:So8 yrkande 2,
1994/95:So9 och 1994/95:So10 samt med avslag på motionerna
1994/95:So6 och 1994/95:So7 antar förslaget till lag om ändring
i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna
erhåller i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade
lydelse,
res. 3 (m, c, kds)
4. beträffande ledighet för vård av barn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So11 yrkande 2
och med avslag på motion 1994/95:So8 yrkande 3 antar förslaget
till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m. med den ändringen att tidpunkten för
ikraftträdandet av lagförslaget bestäms till den 1 juli 1995,
res. 4 (c, fp, kds)
res. 5 (m) - motiv.
5. beträffande följdändringar i annan lagstiftning
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till
a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
b) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
c) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
d) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
e) lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
6. beträffande barnomsorgen
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till
f) lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620),
g) lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
enligt socialtjänstlagen (1980:620).
res. 6 (m, c, fp, kds)
Stockholm den 6 december 1994
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg
(s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Göte Jonsson
(m), Hans Karlsson (s), Roland Larsson (c), Christina Pettersson
(s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Stig Sandström
(v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas Julin (mp),
Chatrine Pålsson (kds), Conny Öhman (s) och Mariann Ytterberg
(s).
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 5 som börjar med
"Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "yrkande 1." bort ha
följande lydelse:
I propositionen föreslås att vårdnadsbidraget avskaffas och
att garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs. Vidare
föreslås att bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge
bidrag till enskilda förskolor och integrerad skolbarnsomsorg,
som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs.
Utskottet anser att den borgerliga familjepolitiken ger större
valfrihet och flexibilitet för de enskilda familjerna än de
förslag som nu presenteras. En avveckling av vårdnadsbidraget,
avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader och rätten till
ledighet i tre år kommer att drabba ca 70 % av de familjer som
har småbarn i åldern 1--3 år, så många har hittills utnyttjat
möjligheten till vårdnadsbidrag. Förändringen kommer att
försämra familjernas möjlighet att välja den barnomsorgsform som
passar de enskilda familjerna bäst. Den leder till större
orättvisor i fördelningen av resurser och försämrar
möjligheterna till att ge en god barnomsorg. Samtidigt som
valfriheten minskar för de enskilda familjerna ökar också
kostnaderna för den kommunala barnomsorgen genom en ökad
efterfrågan.
För att familjerna skall kunna välja barnomsorg krävs utöver
vårdnadsbidraget också valfrihet och mångfald i
barnomsorgsutbudet. Under den förra mandatperioden beslutade
riksdagen om lagändringar som säkerställde den fria etableringen
av enskilda alternativ inom barnomsorgen. Utskottet anser att
etableringsfriheten måste värnas för att trygga mångfalden inom
barnomsorgen.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till
motionerna So5 (kds, m, c, fp) och So8 (kds) yrkande 1 bör avslå
propositionen.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So5
och 1994/95:So8 yrkande 1 avslår propositionen,
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "om vårdnadsbidrag." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagens beslut om vårdnadsbidrag under
den föregående mandatperioden förbättrat familjernas möjlighet
att välja den omsorgsform som passar de enskilda barnen och
föräldrarna bäst. Det ger en större rättvisa i fördelningen av
resurser och förbättrar möjligheterna att ge en god barnomsorg.
Utskottet anser därmed att förslaget att upphäva
vårdnadsbidraget bör avslås.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande upphävande av lagen om
vårdnadsbidrag
att riksdagen avslår förslaget till lag om upphävande
av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag.
3. Lagen om allmän försäkring (mom. 3)
Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c),
Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m) och Chatrine Pålsson (kds)
anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med
"Socialutskottet delar" och på s. 11 slutar med "utskottet
lagförslaget." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det vid ett återinförande av
garantidagar i lagen om allmän försäkring är angeläget att inte
missgynna den grupp som fått vårdnadsbidrag. De föräldrar som
ansökte om vårdnadsbidrag kunde inte förutse att de skulle komma
att förlora rätten till garantidagar vid ett upphävande av
vårdnadsbidraget. De som berörs av förändringen känner sig
lurade på rätten till garantidagar då de inte haft möjlighet att
välja. Utskottet anser därför att vid ett återinförande av
garantidagarna ingen avräkning av vårdnadsbidraget bör ske mot
garantidagarna. Kostnaderna för detta bör täckas inom ramen för
den totala familjepolitiken. Detta bör ges regeringen till
känna. Tidigare utnyttjade garantidagar enligt äldre
bestämmelser bör avräknas i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna
So6 (m) och So7 (c) bör anta förslaget till ändring i lagen
(1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
med den ändringen att övergångsbestämmelserna inte bör innehålla
någon avräkning av vårdnadsbidraget. Härigenom faller behovet av
garantidagar utan ersättning bort. Motionerna So8 (kds) yrkande
2, So9 (fp), So10 (s) och So11 (s) yrkande 1 avstyrks därmed.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:
3. beträffande lagen om allmän försäkring
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So6
och 1994/95:So7 och med avslag på motionerna 1994/95:So8 yrkande
2, 1994/95:So9, 1994/95:So10 och 1994/95:So11 yrkande 1
dels antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
med den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga
4 som Utskottets förslag betecknade lydelse, dock att i
punkt 4 de två sista meningarna utgår,
dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Ledighet för vård av barn (mom. 4)
Roland Larsson (c), Barbro Westerholm (fp) och Chatrine
Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med
"Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "1 juli 1995." bort ha
följande lydelse:
I propositionen anförs att ett viktigt skäl till att avskaffa
vårdnadsbidraget är behovet att sanera statsfinanserna. Rätten
till tjänstledighet i tre år för vård av barn innebär dock inga
kostnader för statskassan. Utskottet anser att rätten till
tjänsledighet i tre år är principiellt viktig då den ger
föräldrarna beslutanderätten över hur de vill disponera sin tid
med barnen. Utskottet anser att de familjer som vill ägna mer
tid åt sina barn bör ges den möjligheten genom att rätten till
tre års föräldraledighet kvarstår.
Utskottet tillstyrker därmed motion So8 (kds) yrkande 3 och
föreslår att riksdagen avslår förslaget till ändring av lagen om
rätt till ledighet. Med detta ställningstagande tillgodoses även
motion So11 (s) yrkande 2.
dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:
4. beträffande ledighet för vård av barn
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So8
yrkande 3 och med avslag på motion 1994/95:So11 yrkande 2 avslår
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m.m.
5. Ledighet för vård av barn
(motiveringen till mom. 4)
Sten Svensson, Göte Jonsson, Liselotte Wågö och Leif Carlson
(alla m) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "för arbetsgivarna." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att den borgerliga familjepolitiken ger större
valfrihet och flexibilitet för de enskilda familjerna än de
förslag som nu presenteras. Familjepolitiken med vårdnadsbidrag,
avdrag för barnomsorgskostnader, förlängd rätt till ledighet och
rätt till barnomsorg måste ses som en helhet. Faller vissa delar
bort bryts helheten. Avskaffas vårdnadsbidraget och
avdragsrätten för barnomsorgskostnader så ändras även motiven
för rätt till ledighet i tre år.
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 13 som börjar med
"Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "socialtjänstlagen."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av valfrihet
och mångfald. Det är därför viktigt att säkerställa den fria
etableringen av enskilda alternativ till den kommunala
barnomsorgen. Riksdagens tidigare beslut om fri etablering inom
barnomsorgen bör ligga fast. Utskottet anser således att
regeringens förslag till lagändringar i denna del bör avslås.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:
6. beträffande barnomsorgen
att riksdagen avslår förslagen till lag om ändring i
lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och
lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
enligt socialtjänstlagen (1980:620).
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till övergångsbestämmelser
till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
3. I fråga om
föräldrapenning för
vård av barn som är
fött före lagens
2. I fråga om ikraftträdande gäller
föräldrapenning för fortfarande äldre
vård av barn som är föreskrifter i 4 kap. 3
fött före oktober 1988 § tredje och sjätte
gäller 4 kap. 3 § styckena samt 6 § femte
första stycket och 6 § stycket, såvitt gäller 4
tredje stycket i lagrummens kap. 6 § femte stycket dock
lydelse före den 1 juli endast intill utgången av
1989. För vård av barn år 1996. 4 kap. 3 §
som är fött under femte stycket tillämpas
augusti eller september 1988 inte i fråga om
utges dock föräldrapenning för
föräldrapenning för vård av barn som är
ytterligare 30 respektive 60 fött före lagens
dagar med belopp motsvarande ikraftträdande.
förälderns sjukpenning,
vid flerbarnsfödsel endast
för ett barn.
2. I fråga om
föräldrapenning för
vård av barn som är
fött före lagens
ikraftträdande gäller
fortfarande äldre
föreskrifter i 4 kap. 3
§ tredje, femte och
sjätte styckena samt 6 §
femte stycket, såvitt
gäller 4 kap. 6 § femte
stycket dock endast intill
utgången av år 1996.
3. Från de dagar för 4. Från de dagar för
vilka föräldrapenning vilka föräldrapenning
uteslutande kan utges enligt uteslutande kan utges enligt
garantinivån enligt 4 kap. garantinivån enligt 4 kap.
6 § tredje eller fjärde 6 § tredje eller fjärde
stycket skall avräknas stycket skall avräknas
såväl sådana dagar sådana dagar som tagits ut
som tagits ut enligt äldre enligt äldre
lagstiftning som dagar för bestämmelser. Av
vilka vårdnadsbidrag enligt återstående dagar med
lagen (1994:553) om föräldrapenning enligt
vårdnadsbidrag garantinivån betalas
erhållits. En månad med ersättningen inte ut för
fullt vårdnadsbidrag skall så många dagar med
därvid räknas som 30 föräldrapenning som
dagar med sådant bidrag. En svarar mot det antal dagar
månad med 1 350 kronor för vilka vårdnadsbidrag
eller 700 kronor i enligt lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag räknas vårdnadsbidrag
som 20 respektive 10 dagar med erhållits. En månad med
sådant bidrag. fullt vårdnadsbidrag skall
därvid räknas som 30
dagar med sådant bidrag. En
månad med 1 350 kronor
eller 700 kronor i
vårdnadsbidrag räknas
som 20 respektive 10 dagar med
sådant bidrag.
Socialutskottet har den 17 november 1994 beslutat bereda bl.a.
socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild
barnomsorg och eventuella motioner, såvitt rör utskottets
beredningsområde.
Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till
förslaget om återinförande av garantidagar i
föräldraförsäkringen (avsnitt 5 och lagförslag 2.2) och
kostnadskonsekvenser (avsnitt 6) samt följdändringen i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (lagförslag 2.9).
Utskottet yttrar sig också över motionerna So5, So6, So7, So8
yrkandena 1 och 2, So9, So10 och So11 yrkande 1.
Propositionens förslag i huvudsak
I propositionen föreslås att lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag upphävs och att vissa följdändringar görs i ett
antal andra lagar. Vidare föreslås att de 90 s.k. garantidagarna
i föräldraförsäkringen återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995
samt att garantinivån i försäkringen sänks från 64 kr till 60
kr, dvs. den nivå som gällde före den 1 juli 1994. Förslaget
innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse
kommer att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90
dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Vid
flerbarnsfödsel utges sjukpenningbelopp under 90 dagar för varje
barn utöver det första. Även vid flerbarnsfödsel återinförs 90
dagar med belopp enligt garantinivån för varje ytterligare barn.
För garantidagarna föreslås övergångsvis att avräkning görs dels
för tidigare uttagna garantidagar, dels för tid då
vårdnadsbidrag uppburits. Vidare föreslås att, såvitt avser barn
födda efter år 1994, de 30 dagar som fr.o.m. den 1 januari 1995
förbehålls vardera föräldern skall avse dagar som ersätts med
sjukpenningbelopp.
Genom slopandet av vårdnadsbidraget och återinförandet av
garantidagarna räknar regeringen med att nettobesparingen för
staten blir 2 300 miljoner kronor för helt år. För innevarande
budgetår beräknas besparingen av slopat vårdnadsbidrag till
brutto 1 850 miljoner kronor och merkostnaderna för att
återinföra garantidagarna till 200 miljoner kronor. För
administrationen beräknas besparingen innevarande budgetår till
sammanlagt 5 miljoner kronor.
I två motioner yrkas avslag på propositionen, nämligen
motionerna So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) och So8
yrkande 1 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds).
Enligt utskottets mening sätter föräldraförsäkringen barnet i
centrum. Den ger båda föräldrarna möjlighet att vara hemma hos
barnen på heltid en period och/eller minska sin arbetstid.
Försäkringen är kopplad till barnens rätt att se mer av sina
föräldrar och ger genom sin flexibilitet familjer med mycket
olika villkor möjlighet att utnyttja tiden med barnen efter sina
behov. Detta synsätt ligger också bakom garantidagarna i
föräldraförsäkringen. Utskottet välkomnar därför regeringens
förslag om ett återinförande av garantidagarna och tillstyrker
propositionen i denna del. Motionerna So5 och So8 yrkande 1
avstyrks följaktligen i dessa delar. De närmare bestämmelserna
om återinförandet av garantidagarna behandlas i följande
avsnitt.
Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att de 30
dagarna som skall förbehållas vardera föräldern bör avse dagar
som ersätts med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Utskottet har inget att erinra mot den följdändring som
föreslås i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
Närmare om garantidagarnas återinförande
Gällande bestämmelser
Före den 1 juli 1994 utgavs föräldrapenning med anledning av
ett barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna. Under 360 dagar utgavs ersättning på
sjukpenningnivå och under 90 dagar ersättning på garantinivå (60
kr) för varje barn. I samband med vårdnadsbidragets införande
den 1 juli 1994 slopades de 90 garantidagarna. Fr.o.m. den 1
juli 1994 utges föräldrapenning således med högst 360 dagar och
på sjukpenningnivå.
Enligt övergångsbestämmelserna vid slopandet av garantidagarna
gäller följande.
1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för barn som hade
fyllt tre år före den 1 juli 1994, dvs. barn födda före juli
1991. Dessa barn har inte kunnat få vårdnadsbidrag. Garantidagar
som inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande även för barn födda
under juli och augusti 1991 men för dem sänktes antalet
garantidagar till 60 resp. 30. Det totala antalet
föräldrapenningdagar har minskat i motsvarande mån. Även här
gäller att garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996
förverkas.
3. Härutöver gäller för barn födda under juli 1991--juni 1993
(således även barn födda under juli och augusti 1991) att äldre
bestämmelser tillämpas t.o.m. december 1994. Detta innebär att
de 90 garantidagarna, eller vad som återstod av dem, har kunnat
tas ut under hösten 1994, i dessa fall dock inte samtidigt med
vårdnadsbidrag.
Propositionen
När garantidagarna återinförs i föräldraförsäkringen skall
enligt regeringens förslag följande övergångsbestämmelser
tillämpas.
Från garantidagarna avräknas såväl dagar som tagits ut enligt
äldre lagstiftning som dagar för vilka vårdnadsbidrag erhållits.
En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid räknas som 30
dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kr eller 700 kr i
vårdnadsbidrag räknas som 20 resp. 10 dagar med sådant bidrag.
Motioner
I ett flertal motioner tas den övergångsvisa avräkningsregeln
upp.
I två motioner, So6 av Gustaf von Essen (m) och So7 av Roland
Larsson (c), begärs att riksdagen beslutar att avräkning från
garantidagarna inte skall ske för dem som fått vårdnadsbidrag.
I motion So11 yrkande 1 av Margareta Israelsson m.fl. (s)
begärs ändrade övergångsregler så att garantidagar som avräknas
mot vårdnadsbidraget ges tillbaka som obetalda garantidagar. Ett
tillkännagivande med samma innebörd begärs i motion So10 av
Thomas Östros (s).
Alternativa förslag till övergångsbestämmelser lämnas i motion
So9 av Barbro Westerholm (fp). Hon anser att garantidagarna i
första hand skall avräknas endast mot tidigare uttagna sådana
och således inte mot vårdnadsbidragstid. I andra hand bör
införas en rätt till obetalda garantidagar. Som sista alternativ
föreslår hon att förälder skall ha rätt att återbetala
vårdnadsbidraget. Hon begär ett tillkännagivande härom.
I motion So8 yrkande 2 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson
(kds) begär motionärerna, vid avslag på yrkande 1, ett
tillkännagivande om övergångsregler för garantidagarna så att
inte vissa grupper drabbas oskäligt. T.ex. kan övergångsvis
införas en rätt till garantidagar utan ersättning.
Utskottets bedömning
Som utskottet ovan framhållit har även garantidagarna i
föräldraförsäkringen varit kopplade till barnens rätt att se mer
av sina föräldrar. De har också givit föräldrarna möjlighet att
utnyttja tiden med barnen efter sina behov. För
förvärvsarbetande småbarnsföräldrar fungerar garantidagarna som
en förlängning av den tid som de kan vara hemma i samband med
barnets födelse. Många familjer delar också upp
föräldraledigheten i flera delar. Det är då vanligt att
garantidagarna helt eller delvis sparas för att användas under
barnets uppväxt, inte minst i samband med inskolning i
barnomsorgen och i grundskolan.
I och med vårdnadsbidragets införande har föräldrarnas
planering av ledigheten påverkats av andra faktorer än barnets
och familjens behov. När den föregående regeringen aviserade sin
avsikt att i samband med införandet av vårdnadsbidrag föreslå
ett slopande av garantidagarna ledde detta till att en del
föräldrar skyndade sig att ta ut garantidagarna. När reformen
sedan infördes tvingade övergångsreglerna i vissa fall föräldrar
att tidigarelägga uttaget av garantidagar. Det kan inte heller
uteslutas att också det nu framlagda förslaget till
övergångsreglering vid garantidagarnas återinförande haft sådana
effekter.
Utskottet har förståelse för att föräldrar som under dessa
omständigheter har tagit ut garantidagar som de annars tänkt
spara till senare tillfällen, t.ex. i samband med skolstarten,
kan vara missnöjda. Det är emellertid, enligt utskottets
bedömning, i praktiken omöjligt att på ett rättvist sätt
särskilja dessa föräldrar från dem som ändå skulle ha tagit ut
garantidagar. När garantidagarna återinförs bör således
avräkning ske för tidigare uttagna sådana dagar. Utskottet vill
i detta sammanhang framhålla att uttaget av garantidagarna ändå
har inneburit en faktisk ledighet och ökad samvaro med barnet.
Vad gäller avräkning för dagar då vårdnadsbidrag uppburits är
situationen något annorlunda eftersom den tid för vilken en
förälder har erhållit vårdnadsbidrag inte behöver motsvaras av
någon ökad tid för förälderns umgänge med barnet. Således har
vårdnadsbidrag kunnat utges till heltidsarbetande förälder som
inte haft offentligt finansierad barnomsorg. Det kan också ha
betalats till en förälder som ändå varit hemma med ett yngre
barn och haft föräldrapenning för detta. I det nuvarande hårt
ansträngda statsfinansiella läget är det inte möjligt att ge
föräldrarna dubbel kompensation genom att garantibelopp betalas
ut trots att vårdnadsbidrag tidigare utgivits. Med hänsyn till
den stora betydelse garantidagarna har för föräldrarnas flexibla
möjlighet att vara tillsammans med barnet anser utskottet
emellertid att föräldrarna bör ha kvar sin rätt till ledighet.
Genom att låta föräldrarna, utan särskild ersättning från
försäkringskassan, kunna ta ut de garantidagar som annars
skulle ha avräknats mot vårdnadsbidraget, ges föräldrarna en
rätt till motsvarande ledighet från sitt förvärvsarbete.
Utgångspunkten skall därvid vara att garantidagar med ersättning
tas ut först. Det är då sannolikt att det stora flertalet
föräldrar inte kommer att vända sig till försäkringskassan för
att ta ut garantidagar som inte ger rätt till ersättning,
eftersom de ändå kan komma överens med sin arbetsgivare om
ledighet. I de fall ledigheten inte kan ordnas på detta sätt och
ett uttag av garantidag blir aktuellt bör det krävas att
föräldern gör anmälan härom till försäkringskassan. Därvid bör
det vara tillräckligt att försäkringskassan noterar att uttag av
garantidag utan ersättning sker. Någon kontroll av
omständigheterna m.m. från försäkringskassans sida erfordras
inte.
Redan av regeringens förslag följer att försäkringskassan i
varje enskilt fall där vårdnadsbidrag uppburits måste göra en
beräkning av hur många garantidagar som detta motsvarar. Någon
ökad belastning på administrationen i det inledande stadiet
uppstår således inte med utskottets förslag. Enligt vad
Riksförsäkringsverket uppgivit måste, efter denna avräkning,
hanteringen av ärenden om uttag av garantidagar utan ersättning
ske manuellt. Varje enskilt ärende kommer därför enligt
Riksförsäkringsverkets mening att kräva relativt sett stora
resurser.
Även om det i dag inte går att bedöma omfattningen av antalet
ärenden som utskottets förslag skulle föranleda är det enligt
utskottets mening angeläget att de berörda barnen och
föräldrarna inte kommer i kläm. Utskottet förutsätter dessutom
att ärendehandläggningen så småningom kan ske med hjälp av
datorstöd.
Rätten till garantidag utan ersättning bör enligt utskottet
regleras i form av en övergångsbestämmelse. Utskottet vill
tillägga att en garantidag som inte leder till ersättning men
där anmälan om helt uttag gjorts skall anses som en dag med hel
föräldrapenning. Motsvarande gäller vid partiellt uttag.
Föräldern skall anses uppbära en föräldrapenningförmån, oavsett
att utbetalningen -- liksom vid en kvittning -- är 0 kr. Detta
innebär t.ex. att den som förkortar sin arbetstid till tre
fjärdedelar och tar ut en fjärdedels sådan garantidag under en
längre period har rätt att ha kvar sin sjukpenninggrundande
inkomst på samma sätt som om garantibeloppet utbetalats.
Detta synsätt innebär att föräldern under samma omständigheter
har rätt till ledighet enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m.m. Där anges nämligen att
arbetstagaren har rätt till hel ledighet då han uppbär hel
föräldrapenningförmån, och rätt till förkortning av arbetstiden
till hälften eller till tre fjärdedelar då han uppbär halv eller
en fjärdedels förmån.
Socialutskottet bör därför föreslå att riksdagen med bifall
till motion So11 yrkande 1 och med anledning av motionerna So8
yrkande 2, So9 och So10 samt med avslag på motionerna So6 och
So7 antar övergångsbestämmelser i enlighet med
socialförsäkringsutskottets förslag.
Beträffande övergångsbestämmelserna i övrigt konstaterar
utskottet att de nya bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket
och 6 § tredje stycket inte har begränsats till att gälla barn
under en viss ålder. Eftersom föräldrapenning kan tas ut till
dess barnet fyller åtta år eller den senare tidpunkt då barnet
slutar första skolåret kommer föräldrapenning att kunna utges
med sammanlagt 450 dagar även för barn födda före oktober 1988.
Dessa barn fick inte rätt till 450 dagar med föräldrapenning när
föräldraförsäkringen förlängdes den 1 juli 1989 genom lagen
(1989:100) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Enligt övergångsbestämmelserna till denna lag kan för barn födda
under september 1988 föräldrapenning utges för högst 420 dagar,
för barn födda under augusti 1988 för högst 390 dagar och för
äldre barn för högst 360 dagar. Av det totala antalet dagar
utges i samtliga fall 90 dagar på garantinivå. Någon utökning av
föräldraförsäkringen har naturligtvis inte varit avsedd för
dessa barn, och utskottet föreslår att de begränsningar som
följer av de tidigare övergångsbestämmelserna fortfarande skall
gälla.
I propositionen föreslås i punkt 2 övergångsbestämmelserna
till förevarande lagförslag att äldre föreskrifter i 4 kap. 3 §
femte stycket i vissa fall fortfarande skall gälla. Eftersom
detta stycke införs först vid årsskiftet och inte motsvaras av
några äldre bestämmelser bör det enligt utskottets mening i
stället anges att femte stycket inte tillämpas i fråga om
föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens
ikraftträdande.
De ändringar i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:605)
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som utskottet
ovan förordat kan förslagsvis ges följande lydelse:
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda
före oktober 1988 gäller 4 kap. 3 § första stycket och 6 §
tredje stycket i lagrummens lydelse före den 1 juli 1989. För
vård av barn som är fött under augusti eller september 1988
utges dock föräldrapenning för ytterligare 30 respektive 60
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, vid
flerbarnsfödsel endast för ett barn.
3. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött
före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter
i 4 kap. 3 § tredje och sjätte styckena samt 6 § femte stycket,
såvitt gäller 4 kap. 6 § femte stycket dock endast intill
utgången av år 1996. 4 kap. 3 § femte stycket tillämpas inte i
fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före
lagens ikraftträdande.
4. Från de dagar för vilka föräldrapenning uteslutande kan
utges enligt garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje eller fjärde
stycket skall avräknas sådana dagar som tagits ut enligt äldre
bestämmelser. Av återstående dagar med föräldrapenning enligt
garantinivån betalas ersättningen inte ut för så många dagar med
föräldrapenning som svarar mot det antal dagar för vilka
vårdnadsbidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag
erhållits. En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid räknas
som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kronor eller
700 kronor i vårdnadsbidrag räknas som 20 respektive 10 dagar
med sådant bidrag.
Stockholm den 1 december 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan
Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud
Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Anita
Jönsson (s), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla
Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund
Nilsson (s) och Margareta E Nordenvall (m).
Avvikande meningar
1. Propositionens förslag i huvudsak
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kds)
och Margareta E Nordenvall (m) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med
"följande avsnitt." bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att garantidagarna i
föräldraförsäkringen återinförs samtidigt som vårdnadsbidraget
avskaffas. Utskottet vill framhålla att vårdnadsbidragsreformen
har varit mycket uppskattad. Det framgår inte enbart av i vilken
omfattning föräldrar har ansökt om bidraget utan även av
synpunkter som framförts i den allmänna debatten och av olika
protestaktioner som nu äger rum. Ett avvecklande av
vårdnadsbidraget kommer att drabba ca 70 % av de familjer som
har småbarn i åldern 1--3 år. Förändringen kommer att försämra
familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som passar de
enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det leder till större
orättvisa i fördelningen av resurser och försämrar möjligheterna
till att ge en god barnomsorg. Kostnaderna för avvecklandet går
inte att överblicka, och utskottet vill starkt ifrågasätta den
besparing som redovisas i propositionen.
Med hänvisning till det anförda bör socialutskottet tillstyrka
bifall till motionerna So5 och So8 yrkande 1 och avstyrka bifall
till propositionen i denna del.
2. Närmare om garantidagarnas återinförande
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Ulf Kristersson (m) och Margareta E Nordenvall (m) anser att de
delar av utskottets yttrande som börjar med "Som utskottet" och
slutar med "socialförsäkringsutskottets förslag." samt börjar
med "De ändringar" och slutar med "sådant bidrag." bort ha
följande lydelse:
För den händelse riksdagen beslutar om vårdnadsbidragets
avskaffande anser utskottet att föräldrar till barn för vilka
utgivits vårdnadsbidrag inte skall missgynnas. Utskottet
föreslår därför i enlighet med vad som föreslås i motionerna So6
och So7 att avräkning inte skall ske för dagar då vårdnadsbidrag
erhållits. Från de 90 garantidagarna skall således endast
avräknas tidigare uttagna dagar. Alla resterande dagar skall
ersättas med 60 kr. Denna utökning av antalet garantidagar i
förhållande till regeringens förslag skall finansieras inom
ramen för det totala familjepolitiska stödet. Det får ankomma på
socialutskottet att föreslå hur finansieringen närmare skall
ske.
De förändringar utskottet ovan förordat innebär att punkt 3 i
regeringens förslag till ändrade övergångsbestämmelser till
lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring kan utgå.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1994/95:AU2y
Bilaga 4
Ledighet för vård av barn
Till socialutskottet
Socialutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget.
Garantidagarna. Enskild barnomsorg jämte motioner, såvitt rör
utskottets beredningsområde.
Utskottet yttrar sig i det följande över den del av förslaget
och aktuella motioner som berör förslaget om ändring i
föräldraledighetslagen.
Propositionen
I propositionen föreslås bl.a. att lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995.
Som en följd härav föreslås upphävande av vissa följdändringar
som gjordes i samband med att vårdnadsbidraget infördes, bl.a.
följdändringen i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m. (föräldraledighetslagen). Lagändringen innebar att
rätten till hel ledighet för vård av barn förlängdes från ett
och ett halvt år till tre år från barnets födelse.
Det nu föreliggande förslaget innebär att rätten till hel
ledighet för vård av barn åter kommer att omfatta ett och ett
halvt år.
Motioner
Sammanlagt sju motioner har väckts med anledning av den nu
aktuella propositionen. I två motioner berörs frågan om
möjlighet till fortsatt rätt till föräldraledighet även om
vårdnadsbidraget avskaffas.
Margareta Israelsson m.fl. (s) föreslår i motion 1994/95:So11
yrkande 2 en övergångsregel som ger föräldrarna rätt till
fortsatt ledighet fram till den 1 juli 1995 för barn som inte
fyllt tre år. Skälet för en sådan övergångsregel är att det på
många orter kan vara svårt att med så kort varsel som det här är
fråga om erhålla barnomsorg, anser motionärerna.
I motion 1994/95:So8 yrkande 3 anser Inger Davidson och
Chatrine Pålsson (kds) att den utökade rätten till
tjänstledighet för småbarnsföräldrar bör vara kvar även om
vårdnadsbidraget avskaffas. Skälet till att avskaffa
vårdnadsbidraget är kostnaderna för bidraget. Rätten till
ledighet kan rimligen inte belasta statskassan, varför
huvudargumentet faller, menar motionärerna.
Utskottet
Utskottet tar inte ställning till frågan om vårdnadsbidraget
skall avskaffas eller inte utan begränsar sitt yttrande till att
behandla frågan som rör ändringen i föräldraledighetslagen.
Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m.m. (föräldraledighetslagen, senast ändr. 1994:858) har
en arbetstagare i egenskap av förälder rätt till ledighet från
sin anställning för vård av barn, dels i form av hel ledighet
till dess barnet uppnått tre års ålder, dels i form av
förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal
arbetstid till dess barnet uppnått åtta års ålder.
Rätten till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens
förmånsregler. Arbetstagaren har dock alltid rätt att få ledigt
under den tid föräldrapenning utgår.
Regeringen föreslår nu som en konsekvens av att
vårdnadsbidraget avskaffas att rätten till hel ledighet för vård
av barn sänks från tre år till ett och ett halvt år från barnets
födelse.
För egen del får utskottet anföra följande.
I samband med vårens behandling av proposition 1993/94:148
Vårdnadsbidrag bereddes arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
yttra sig över propositionen (1993/94:AU5y). Även vid detta
tillfälle inskränkte sig utskottet till att behandla frågan om
utsträckt ledighet för vård av barn.
Utskottet påtalade bristen på analys av konsekvenserna av en
förlängd föräldraledighet för såväl arbetstagaren som
arbetsgivaren och pekade därvid på en rad frågor som borde ha
blivit föremål för utredning. En avvägning mellan olika
intressen skulle kunna göras först efter en utredning och innan
ett förslag om förlängd föräldraledighet genomfördes, ansåg
utskottet.
Att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap framhölls av
utskottet som en viktig beståndsdel i jämställdheten mellan
kvinnor och män. Utskottet såg en fara i att långa perioder av
frånvaro skulle komma att försvåra möjligheterna att hålla
kontakt med arbetslivet och utvecklingen där. För den enskilde
kunde långa avbrott komma att innebära att man till sist
utestängs från arbetsmarknaden.
För unga kvinnor fanns det risk för svårigheter att över huvud
taget ta sig in på arbetsmarknaden, menade utskottet.
Upprepade långa frånvaroperioder kunde också tänkas skapa
problem för den som anställdes som vikarie.
Under åberopande av bl.a. dessa skäl fann utskottet att
förslaget om förlängd föräldraledighet borde avslås.
Utskottet vidhåller de skäl som föranledde ställningstagandet
våren 1994. En förutsättning för att alla föräldrar som vill
förvärvsarbeta skall kunna göra det är att det går att förena
föräldraskap med förvärvsarbete, framhålls det i den
föreliggande propositionen. Som framgått av redogörelsen för
utskottets ställningstagande våren 1994 delar utskottet denna
uppfattning.
Det föreliggande förslaget ligger således väl i linje med
utskottets uppfattning. Detta principiella ställningstagande
hindrar dock inte att det nu vid en återgång till den ordning
som gällde före den 1 juli 1994 kan finnas skäl att för vissa
fall ha en något mjukare övergång.
Utskottet konstaterar att riksdagens beslut inte kommer att
föreligga förrän i december månad. Det blir således en
förhållandevis kort tid innan lagändringen skall träda i kraft.
Det kan finnas föräldrar som beviljats tjänstledighet enligt de
nu gällande reglerna för en längre period och inrättat sig
därefter. I allmänhet torde det inte bli några problem mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Den senare kan med stöd av 9 §
föräldraledighetslagen tala om för arbetsgivaren att han/hon
vill återgå i arbete. Villkoret är att arbetstagaren underrättar
arbetsgivaren en månad i förväg. Vid det omvända förhållandet,
nämligen att det skulle vara arbetsgivaren som vill ha tillbaka
arbetstagaren tidigare, torde frågan normalt kunna lösas på ett
för båda parter tillfredsställande sätt. Det kan dock i sådana
fall inte uteslutas att det kan uppstå problem. Personliga
dispositioner för den närmaste tiden kan lägga hinder i vägen
för en omedelbar återgång till arbetet. Som framhålls i motion
So11 (s) kan det på vissa orter vara svårt att med kort varsel
ordna barnomsorg.
De fall som utskottet pekat på kan man fånga upp genom att
senarelägga ikraftträdandet av den föreslagna ändringen i
föräldraledighetslagen, förslagsvis till den 1 juli 1995.
Utskottet förordar att så sker.
Med detta ställningstagande är syftet med motion So11 (s)
tillgodosett i aktuell del.
Däremot avvisar utskottet förslaget i motion So8 (kds) som
förordar ett bibehållande av nuvarande regler.
Stockholm den 29 november 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver
Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson
(s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson
(c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson
(s), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Barbro
Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m) och
Ingrid Burman (v).
Avvikande mening
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c), Barbro Johansson
(mp) och Dan Ericsson (kds) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"nuvarande regler" bort ha följande lydelse:
Det förtjänar enligt utskottets mening att understryka att
frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den
enskilde arbetstagaren själv har att ta ställning till.
Fördelarna för barnet att ha en förälder till hands under en
längre småbarnsperiod får vägas mot den vuxnes behov av och
önskemål om en tidigare återgång till förvärvsarbete.
Regeringens motiv för att avskaffa vårdnadsbidraget är
ekonomiska. Man har ansett att det är en alltför
kostnadskrävande reform i ett ekonomiskt trängt läge.
När det gäller frågan om föräldraledighet till dess barnet
uppnått tre års ålder har dessa motiv ingen relevans. Någon
ekonomisk belastning på statsbudgeten innebär det inte att
behålla nuvarande ordning. De familjer som vill ägna mer tid åt
sina barn bör inte fråntas den möjligheten genom att rätten till
föräldraledighet inskränks.
Utskottet tillstyrker därmed motion So8 (kds) i aktuell del.
Med detta ställningstagande tillgodoses även motion So11 (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motioner 3
Yttranden 4
Utskottet 4
Propositionens huvudsakliga innehåll 4
Frågan om avslag på propositionen 5
Upphävande av lagen om vårdnadsbidrag 6
Garantidagarna 6
Gällande bestämmelser 6
Propositionen 7
Motionerna 7
Socialförsäkringsutskottets yttrande 8
Socialutskottets bedömning 10
Ledighet för vård av barn 11
Propositionen 11
Motionerna 11
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 12
Socialutskottets bedömning 12
Förslag till följdändringar i annan lagstiftning med
anledning av upphävandet av vårdnadsbidraget 13
Barnomsorgen 13
Hemställan 14
Reservationer 15
Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 19
Bilaga 2 Av utskottet framlagt förslag till
övergångsbestämmelser till lagen (1994:605) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 37
Bilaga 3 Socialförsäkringsutskottets yttrande SfU5y 38
Bilaga 4 Arbetsmarknadsutskottets yttrande AU2y 45