I betänkandet behandlar utskottet de förslag om ändringar i
mervärdesskattelagstiftningen som regeringen lägger fram i
proposition 1994/95:57 och som avses träda i kraft vid ett
svenskt medlemskap i EU.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa ändringar.
Mervärdesskatten på utrikes brev behålls. Förslaget om
skatteplikt för bowling, badminton, tennis etc. avstyrks med
hänvisning till de överväganden som pågår beträffande
utformningen av ett särskilt undantag för detta område. När det
gäller den beloppsgräns på 800 kr som skall tillämpas vid
skattefri försäljning på färjor och flygplan till andra
EG-länder tas begränsningen till vissa varutyper bort. För
alkohol, tobak etc. gäller dock särskilda begränsningar. I
övrigt avstyrker utskottet de motioner som väckts med anledning
av propositionen.
Vid betänkandet har fogats åtta reservationer och tre
särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:57 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt
för år 1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1994/95:Sk21 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den skattefria försäljningen inom
ramen för det föreslagna beloppet om 800 kr inte begränsas till
ett visst varusortiment,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Lex Öresund.
1994/95:Sk22 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att införa en enhetlig
mervärdesskatt på 25 % på postbefordran till utlandet,
2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att införa
mervärdesskatt på postens terminalavgifter.
1994/95:Sk23 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1994/95:57 vad gäller slopande av 3 kap. 27 §
2 mervärdesskattelagen.
1994/95:Sk24 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 i de delar som
avser mervärdesskatt på korttidsupplåtelse av anläggningar och
lokaler för idrottsutövning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om mervärdesskatt på idrottsområdet.
1994/95:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå höjningen av skattesatsen för
serveringstjänster,
2. att riksdagen beslutar avslå införandet av skatteplikt
avseende korttidsupplåtelser av lokaler och anläggningar för
idrottsutövning,
3. att riksdagen beslutar avslå införandet av skattefrihet
avseende sjuktransporter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gruppregistrering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformningen av ett system för
konkurrenskorrigering avseende kommun och landsting.
1994/95:Sk26 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skattepliktens omfattning på utbildningsområdet.
1994/95:Sk27 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om slopad uttagsbeskattning av mervärdesskatt avseende värdet av
kost till ombordanställda på svenskflaggade fartyg i inrikes
fart.
1994/95:Sk28 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av
serveringsmomsen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av
brevmomsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om moms på idrott, kultur m.m.,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i mervärdesskattelagen att företag med en omsättning
under 200 000 kr erhåller registreringsnummer för moms.
1994/95:Sk29 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller
ändrad skattesats för serveringstjänster,
2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller
slopande av 3 kap. 27 § mervärdesskattelagen.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1994/95:57
Mervärdesskatten och EG samt de motioner som väckts med
anledning av propositionen. Propositionen innehåller förslag om
de ändringar i mervärdesskattelagen som behöver genomföras vid
ett svenskt medlemskap i EG. Förslagen grundar sig på
betänkandet (SOU 1994:88) Mervärdesskatten och EG.
Mervärdesskatten bildar grunden för en väsentlig del av
gemenskapens finansiering. Den huvudsakliga regleringen finns i
sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). I princip skall
medlemsländerna numera ha helt uniforma regler för vilka varor
och tjänster som skall beskattas, och undantagen skall vara
desamma. På detta sätt läggs en grund för en rättvis fördelning
mellan länderna av den gemensamma finansieringen av EU:s budget.
Denna funktion gör att det är ett väsentligt intresse för EU att
alla medlemsländer i detalj följer bestämmelserna om
skattepliktens utformning.
Inför genomförandet av den inre marknaden år 1993 beslutades
en viss utjämning av ländernas mervärdesskattesatser. För
huvuddelen av de skattepliktiga varorna och tjänsterna skall en
skattesats om minst 15 % tillämpas. Härutöver får två
reducerade skattesatser om lägst 5 % tillämpas på de varor och
tjänster som finns upptagna i en särskild lista.
Även om genomförandet av den inre marknaden innebar att
tullkontrollerna slopades, kunde någon överenskommelse inte nås
om en motsvarande ordning på mervärdesskattens område. I stället
infördes en tillfällig beskattningsordning som i princip innebär
att man fortsätter att lyfta av och lägga på mervärdesskatt så
snart en vara passerar en gräns. Undantag görs dock för
privatpersoners inköp. Dessa regler gäller fram till 1996 års
utgång och förlängs automatiskt om inte ett nytt beslut fattas.
EG:s beskattningsordning
I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen kompletteras
med de regler för gemenskapsinterna förvärv som nu gäller inom
EG. Sammanfattningsvis innebär reglerna följande. Den som köper
en vara som transporteras från ett annat EG-land till Sverige
skall betala svensk mervärdesskatt för varan om han är en
näringsidkare vars verksamhet medför rätt till avdrag för
ingående mervärdesskatt. Vidare skall svensk mervärdesskatt
erläggas om köparen är en näringsidkare eller juridisk person
utan rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt och a) de
sammanlagda köpen överstiger 90 000 kr per år eller b) det finns
ett beslut om skatteplikt trots denna beloppsgräns eller c)
köpet avser en vara som är direkt punktskattepliktig enligt EG:s
regler (alkohol, tobak eller mineralolja) eller d) köpet avser
en ny bil, ett nytt fartyg eller ett nytt flygplan som skall
användas i Sverige. Görs köpet av en privatperson skall svensk
mervärdesskatt erläggas om köpet avser en ny bil, ett nytt
fartyg eller ett nytt flygplan som skall användas Sverige. Om
varan i stället skickas till Sverige och köparen inte är
skattskyldig enligt ovan skall ändå svensk mervärdesskatt
erläggas i Sverige om det är fråga om punktskattepliktiga varor
eller om säljaren under året har omsatt mer än 320 000 kr i
Sverige. Det är i så fall säljaren som skall betala skatten.
Vid EG-förvärv av en vara som transporteras från Sverige till
ett annat EG-land gäller motsvarande regler för köparen; dock
kan andra beloppsgränser gälla i de olika mottagarländerna.
Säljaren skall i dessa fall inte ta ut någon svensk
mervärdesskatt.
Kontrollen av gemenskapsinterna förvärv sker genom att handel
med EG särredovisas i mervärdesskattedeklarationerna och genom
att de enskilda transaktionerna redovisas i en särskild
sammanställning som lämnas till Riksskatteverket varje kvartal.
För att en avstämning skall kunna verkställas och uppgifterna
redovisas i det datasystem som tillskapats för kommunikation
mellan medlemsländerna föreslås att mervärdesskatten i
fortsättningen skall redovisas varje månad i stället för som nu
varannan månad. Företag med en omsättning under 200 000 kr och
en EG-handel under 120 000 kr kan normalt fortsätta att redovisa
årsvis och får även lämna sina sammanställningar årsvis. För
detta ändamål har Sverige medgivits ett särskilt undantag i
anslutningsfördraget.
Skyldigheten att låta registrera sig till mervärdesskatt
utsträcks till i princip samtliga skattskyldiga och således även
till dem som har en omsättning under 200 000 kr. I dessa fall
skall registreringsanmälan anses fullgjord genom att särskild
självdeklaration avlämnas. Detta gäller emellertid inte företag
som har EG-handel. Dessa skall alltid lämna en särskild
registreringsanmälan.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot
regeringens förslag om en anpassning till EG:s
beskattningsordning och tillstyrker därför propositionen i denna
del.
Användning av registreringsnummer
I motion Sk28 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär
motionärerna ett tillkännagivande om att företag som redovisar
mervärdesskatt i särskild självdeklaration bör få en möjlighet
att använda sitt registreringsnummer på samma sätt som de
företagare som är upptagna i mervärdesskatteregistret. Enligt
motionärerna kan avsaknaden av denna möjlighet många gånger
medföra problem för mindre företagare.
Skattskyldiga utan EG-handel och med låg omsättning kommer
också i fortsättningen att kunna redovisa sin mervärdesskatt i
den särskilda självdeklarationen. De rutiner som
Riksskatteverket utarbetar för förfrågningar från andra
EG-länder om svenska registreringsnummer har utformats på ett
sådant sätt att även dessa företag, som ju inte har någon
EG-handel, blir synliga vid kontrollförfrågningar från andra
EG-länder. Detta uppnås genom att förfrågan automatiskt
kontrolleras både mot mervärdesskatteregistret och det allmänna
skatteregistrets notering om redovisning av mervärdesskatt. En
viktig förutsättning för att kontrollen skall fungera är att
registreringsnumret skrivs enligt den standard som gäller inom
EG. Numret måste skrivas som landskod +
organisationsnummer/personnummer + tilläggsnummer enligt
följande: SE556123124301. Länskoden skall inte användas. Vid
kontakter med andra EG-länder måste alla företag och således
även de mindre företagen skriva sitt registreringsnummer på
detta sätt.
Enligt utskottets mening medför de nya reglerna om
registrering att även de mindre företagen kommer att kunna
använda sitt registreringsnummer som ett
mervärdesskatteregistreringsnummer. När det gäller synligheten
vid kontrollförfrågningar bör enligt utskottets mening det svar
som lämnas vid en inhemsk förfrågan beträffande ett svenskt
registreringsnummer inte skilja sig från vad som gäller vid en
kontroll av samma registreringsnummer som görs från ett annat
EG-land. De två registreringsformerna bör således likställas
också vid inhemska kontrollförfrågningar.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer det informationssystem
som de svenska skattemyndigheterna skall använda vid
kontrollförfrågningar beträffande registreringsnummer från andra
EG-länder också att kunna användas för förfrågningar om svenska
registreringsnummer. Härigenom föreligger redan i dag en teknisk
lösning som gör det möjligt att få till stånd en likabehandling
vid inhemska kontroller. Enligt utskottets mening kommer frågan
härigenom att få en tillfredsställande lösning.
När det gäller nystartade företag med mervärdesskattepliktig
verksamhet leder redan utfärdandet av ett F-skattebevis till en
markering i skatteregistret om att företagaren redovisar
mervärdesskatt. Inte heller för nystartade företag bör det
därför föreligga något problem med att använda
registreringsnumret som ett
mervärdesskatteregistreringsnummer.
Med hänsyn till att problemet enligt utskottets bedömning
kommer att kunna lösas inom ramen för det förslag som lagts fram
av regeringen ser utskottet inte någon anledning till ett
uttalande från riksdagens sida i frågan. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Mervärdesskattebasen
Som framgått inledningsvis har bestämmelserna om
mervärdesskattebasen en särskild betydelse inom EG eftersom den
utgör grunden för en väsentlig del av EU:s budget. Olikheter
mellan ländernas regler på detta område leder till en
förskjutning av den gemensamma finansieringsbördan, om inte
korrigerande åtgärder vidtas.
Sverige har under skattereformerna åren 1990 och 1991
genomfört en långtgående anpassning till EG:s regler när det
gäller de varor och tjänster som skall vara skattepliktiga
respektive undantagna från skatteplikt. Bl.a. infördes en
generell skatteplikt för tjänster.
I anslutningsfördraget med EU har Sverige medgivits rätt att
tills vidare bibehålla vissa undantag, trots att detta innebär
en avvikelse från sjätte mervärdesskattedirektivet. De undantag
som får behållas gäller biobiljetter (t.o.m. 95), tjänster som
tillhandahålls av författare, konstnärer och artister, inträde
till idrottsevenemang, omsättning av nyproducerade byggnader
inklusive mark samt mark som utgör byggnadstomt. Vidare får
vissa av de undantag som är kopplade till en rätt till
återbetalning av ingående mervärdesskatt behållas tills vidare.
Dessa undantag gäller allmänna nyhetstidningar, läkemedel samt
framställning av medlemstidningar och organisationstidskrifter.
Medgivandet förutsätter att en motsvarande korrigering görs vid
den årliga beräkningen av det underlag som skall ligga till
grund för den gemensamma finansieringen av EU:s budget.
I propositionen föreslås de ytterligare förändringar som
behövs för att bringa den svenska mervärdesskattebasen i
överensstämmelse med vad som gäller inom EG. Frånsett de frågor
som tas upp i det följande föreslås förändringar när det gäller
skatteplikten på finansieringsområdet, livräddningsfartyg,
beskattningen av konsulttjänster och andra tjänster som
tillhandahålls från utlandet, vissa undantag för trycksaker,
mikrofilm, värme, kyla och el etc.
Vidare införs särskilda regler om jämkning av avdrag för
ingående skatt på investeringsvaror när andelen beskattningsbara
transaktioner i verksamheten har förändrats.
Också bestämmelserna om uttagsbeskattning berörs av de förslag
som läggs fram i propositionen. Nuvarande regler för
uttagsbeskattning bygger på att avvikelser från marknadsvärdet i
princip leder till beskattning. Inom EG härskar ett annat
synsätt. Varor och tjänster som lämnar verksamheten och överförs
till ägarens privata sfär eller till personalen föranleder
uttagsbeskattning endast om uttaget sker mot en ersättning som
understiger kostnaden för varan eller tjänsten. Ett annat sätt
att uttrycka saken är att någon mervärdesskatt inte tas ut på
den handelsvinst som uteblir på grund av uttaget.
I propositionen föreslås att uttag av varor och tjänster skall
beskattas först när uttaget görs utan ersättning eller mot en
ersättning som understiger anskaffningskostnaden. Sedvanliga
personalrabatter och prisnedsättningar som är marknadsbetingade
skall inte utlösa någon beskattning. Den nuvarande begränsningen
till tjänster som normalt tillhandahålls av den skattskyldige
slopas, liksom kravet på att en vara samtidigt tas ut. Till
grund för uttagsbeskattningen av en vara ligger inköpsvärdet
alternativt tillverkningskostnaden. I fråga om tjänster är det
kostnaden för att utföra tjänsten som beskattas.
Den särskilda bestämmelsen om uttagsbeskattning för
personalservering behövs inte, eftersom uttagsbeskattning enligt
huvudregeln i fortsättningen skall ske oberoende av om varan
eller tjänsten normalt omsätts till utomstående eller ej.
Uttagsbeskattningen vid privat användning av personbil
förändras inte.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot
regeringens förslag om en anpassning av mervärdesskattebasen,
bestämmelserna om avdrag för ingående mervärdesskatt och
uttagsbeskattningen till EG:s regler till den del förslaget inte
behandlas särskilt i det följande och tillstyrker därför
propositionen i denna del.
Sjuktransporter
Enligt en särskild regel i sjätte mervärdesskattedirektivet
skall sjuktransporter vara undantagna från mervärdesskatt, och i
propositionen föreslås därför att de svenska reglerna ändras i
enlighet härmed.
I motion Sk25 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar
motionärerna att propositionen avslås i denna del. Enligt
motionärerna kan ett undantag för sjuktransporter få en negativ
effekt för de företag som tillhandahåller kommuner och landsting
ambulanstransporter genom att ingående mervärdesskatt inte
längre kan lyftas av. Det särskilda statsbidraget till kommuner
och landsting som anlitar tjänster på detta område är
schabloniserat och kommer inte heller fullt ut dessa företag
till godo. Enligt motionärerna bör frågan utredas bättre.
Enligt utskottets mening innehåller EG:s regler en entydig och
klar bestämmelse om att mervärdesskattefrihet skall föreligga
för sjuktransporter. Att detta medför förändrade
konkurrensförutsättningar för de aktuella företagen, bl.a.
därför att statens ersättning till kommunerna för dessas
merkostnad vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet
beräknas efter schablon, kan enligt utskottets mening inte anses
utgöra ett skäl för en svensk avvikelse på denna punkt.
Utskottet förutsätter att kommunerna utnyttjar det utrymme som
ersättningen ger till justeringar av gällande avtal för de fall
väsentliga förändringar av konkurrenssituationen uppstår.
Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker propositionen i
denna del.
Gruppregistrering
Enligt en särskild regel i mervärdesskattelagen kan ingående
skatt som belastar en vara eller en tjänst som används i en
koncerns skattepliktiga verksamhet dras av även om förvärvet
gjorts via en ej skattepliktig del av koncernen. Någon
motsvarande regel finns inte i EG:s regelverk. Däremot finns det
en möjlighet till gruppregistrering för företag med nära
samband. Härigenom blir gruppen att betrakta som en enda
skattskyldig. Införandet av en sådan regel kräver samråd med EG.
För att undvika konkurrenssnedvridning kan en regel om
gruppregistrering kompletteras med uttagsbeskattning för
transaktioner inom gruppen.
Utredningen (Fi 1992:02) om vissa mervärdesskattefrågor har i
delbetänkandet Vissa mervärdesskattefrågor (SOU 1992:121)
föreslagit att en möjlighet till gruppregistrering införs för
företag i den finansiella sektorn. I proposition 1993/94:225,
som behandlades av riksdagen under våren 1994, anförde
regeringen att starka skäl talar för att införa en möjlighet
till gruppregistrering men att det inte fanns något finansiellt
utrymme för att genomföra förslaget. De statsfinansiella
kostnaderna beräknades uppgå till ca 100 miljoner kronor.
I propositionen tar regeringen upp frågan om gruppregistrering
men finner att statsfinansiella skäl alltjämt lägger hinder i
vägen för ett genomförande. Med hänsyn till att kumulativa
effekter skulle uppkomma om den nuvarande koncernregeln slopas
föreslås att denna får kvarstå i avvaktan på att andra regler
kan införas, även om den tekniskt skiljer sig från den lösning
som anvisats inom EG.
I motion Sk25 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför
motionärerna att kostnaden för att införa gruppregistrering
numera beräknas till ca 45 miljoner kronor och att Finland och
Danmark har infört denna möjlighet. För att skapa
konkurrensneutralitet och undvika skatteplanering bör regeringen
enligt motionärerna snarast återkomma med ett förslag till
gruppregistrering för dessa företag. De begär ett
tillkännagivande med detta innehåll.
Utskottet är inte av någon annan mening än motionärerna när
det gäller utredningens förslag om att Sverige skall använda sig
av den möjlighet som EG:s regler erbjuder att införa
gruppregistrering för företagen inom den finansiella sektorn och
kan instämma i vad som anförs om behovet av jämförbara
konkurrensförutsättningar på detta område.
Även om enighet således kan sägas råda om det önskvärda i att
införa denna möjlighet, måste utskottet, liksom regeringen,
beakta det nuvarande statsfinansiella läget. Enligt utskottets
bedömning finns det inte nu något utrymme för att genomföra
denna åtgärd utan särskild finansiering.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Postbefordran
Före Postverkets bolagisering utgick full mervärdesskatt på
distribution av paket, under det att befordran av brev var
befriad från mervärdesskatt. Postverkets övergång i Posten AB
den 1 mars 1994 och önskemålet att få regler som kunde
accepteras inom EG gjorde det nödvändigt att låta
mervärdesskatteplikten för distribution av paket omfatta också
brevbefordran. Riksdagen beslutade om en sådan utvidgning.
Samtidigt gjordes bedömningen att reducerad mervärdesskatt borde
utgå för brevbefordran, och skattesatsen bestämdes till 12 %.
Frimärken är delvis att se som ett betalningsmedel och har
därför sedan länge varit undantagna från mervärdesskatt.
Mervärdesskattefriheten är också obligatorisk inom EG. I denna
del gjordes det därför inte någon ändring i samband med att
befordringstjänsten blev skattepliktig. För den som använder
frimärken som betalning för en posttjänst befarades det kunna
uppstå problem när det gäller att styrka avdragsrätten. För att
få till stånd en förenkling belades även befordran av brev till
utlandet med mervärdesskatt. Härigenom kunde en och samma
frankeringsmaskin användas för inrikes och utrikes post, och det
blev också möjligt att finna praktiska lösningar på de befarade
problemen vid användning av frimärke (prop. 1993/94:105, SkU21).
I propositionen föreslås att den särskilda bestämmelsen om
mervärdesskatt på brev till utlandet slopas. När det gäller brev
till andra EG-länder innebär redan huvudregeln om behandling av
transporter inom EG att mervärdesskatt skall tas ut. För dessa
fall finns det således inte längre något behov av en särskild
regel om mervärdesskatteplikt. När det gäller brev till länder
utanför EG innebär en fortsatt mervärdesskattebeläggning en
avvikelse från vad som gäller inom EG. Med hänsyn härtill
föreslås att regeln nu slopas.
Den ersättning som Posten AB erhåller från andra postverk för
den svenska hanteringen av brev från utlandet
(terminalersättningar) beläggs sedan den 1 juli 1994 med
mervärdesskatt. Detta är en följd av de allmänna reglerna om
skatteplikt för tjänster som tillhandahålls i Sverige och av att
det särskilda undantaget för frakttjänster m.m. vid import och
export av varor slopats i den nya mervärdesskattelagen. De
utländska postverken har i stället möjlighet att ansöka om
återbetalning av mervärdesskatten. I propositionen föreslås inte
någon ändring när det gäller skatteplikten för
terminalersättningar. Däremot ändras bestämmelserna om
återbetalning av mervärdesskatt på ett sådant sätt att denna
möjlighet inte längre står öppen för postverken. En
förutsättning för återbetalning är i fortsättningen att den
utländske företagaren är mervärdesskatteskyldig i sitt hemland.
I motion Sk22 yrkandena 1 och 2 av Isa Halvarsson (fp) yrkar
motionären att mervärdesskatten på befordran av utrikes brev
behålls och att mervärdesskatten på de ersättningar som Posten
AB erhåller från andra länder för den svenska hanteringen av
utifrån kommande brev slopas. Motionären anför att ett slopande
av mervärdesskatten på utrikes brev skulle komplicera det redan
svårhanterliga systemet med skatteplikt för brevbefordran och
skattefrihet för frimärken genom att man måste introducera nya
typer av frimärken som endast kan användas för brev till andra
länder än EG-länder och genom att man måste använda två olika
frankeringsmaskiner. Vidare är mervärdesskatteplikten för
terminalersättningarna ett problem för Posten AB eftersom dessa
ersättningsnivåer är konventionsstyrda. Det kan också
ifrågasättas om det är förenligt med de konventioner som gäller
på detta område att belägga ersättningarna med mervärdesskatt.
Enligt EG:s regler är de offentliga postverken befriade från
mervärdesskatt. Om postverksamheten i stället handhas av ett
bolag eller annat privaträttsligt subjekt finns inte någon annan
reglering än den generella mervärdesskatteplikten. Dessa regler
och de underhandsbesked som erhållits om hur de bör tolkas
ligger till grund för skatteplikten på detta område.
Överväganden om hur mervärdesskattereglerna bör vara utformade
för postverksamhet som bedrivs av privaträttsliga subjekt pågår
dock inom EG.
Enligt utskottets mening har mervärdesskatten på brevbefordran
till utlandet tillkommit i syfte att få till stånd en rimlig
tillämpning av reglerna i samband med att de anpassades till
EG:s regler om mervärdesskatteplikt för brevbefordran och
mervärdesskattefrihet för frimärken. Med hänsyn till att
överväganden pågår inom EG beträffande den grundläggande frågan
om behandlingen av postverksamhet i bolagsform, och då det rör
sig om en mervärdesskattebeläggning som går längre än vad EG:s
regler föreskriver, bör en mindre avvikelse som denna kunna
tolereras av de övriga EG-länderna i avvaktan på att ett klarare
besked kan erhållas beträffande de grundläggande reglerna för
denna typ av verksamhet. I denna del avstyrker utskottet
propositionen och tillstyrker motion Sk22 yrkande 1.
I propositionen har det inte föreslagits någon ändring när det
gäller skatteplikten för terminalersättningar. Däremot
medför de ändringar som föreslås beträffande
återbetalningsreglerna att möjligheten för utländska postverk
att återfå mervärdesskatten upphör.
När det gäller terminalersättningar från länder utanför EG
föreslår utskottet i det följande en ändring av de allmänna
reglerna för transporttjänster vid export och import som innebär
att Posten AB:s terminalersättningar från postverk i länder utom
EG befrias från mervärdesskatt. I denna del finns det därför
inte någon anledning att göra något tillkännagivande.
När det gäller terminalersättningar från postverken i
EG-länder är utskottet inte berett att nu föreslå någon ändring.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk22 yrkande 2.
Utbildning, kultur, sport och idrott
Utredningen har för utbildnings-, kultur-, sport- och
idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig
verksamhet och särskilda regler för små företag lagt fram
förslag som i korthet innebär följande. Skatteplikt införs när
det gäller andra utbildningstjänster än yrkesutbildning, inträde
till teatrar, konserter m.m. och på sikt för biografer samt vad
gäller konstnärers omsättning av bildkonst. De ideella
föreningarnas generella särställning ersätts med en frigräns om
90 000 kr, som skall gälla även för en konstnärs eller dennes
dödsbos omsättning av bildkonst. Ett särskilt undantag införs
för avgifter vid idrottsevenemang och idrottsutövning som
tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyttig ideell
förening. Viss verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och
som har anknytning till medlemmarna undantas också från
skatteplikt.
I propositionen anför regeringen att frågan om skattepliktens
omfång på utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt
när det gäller ideell och jämförlig verksamhet bör bli föremål
för ytterligare överväganden. I samband därmed avser regeringen
också att behandla frågorna om tillämpliga skattesatser samt
särskilda regler för små företag. En nyligen antagen ändring av
EG:s regler gör det möjligt att tillämpa en reducerad skattesats
för import av konstverk, antikviteter och samlarföremål och att
använda denna lägre skattesats för en konstnärs eller dennes
dödsbos försäljning.
I propositionen läggs dock fram ett förslag som berör sport-
och idrottsområdet. Det särskilda undantaget för
korttidsupplåtelse av idrottslokaler och -anläggningar
föreslås slopat.
I motion Sk25 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) och i motion
Sk24 yrkande 1 av Stig Bertilsson (m) yrkar motionärerna att
propositionen avslås i denna del och anför att även denna fråga
bör ingå i de pågående övervägandena beträffande detta område.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning att bryta ut
just denna del av de förslag som lagts fram av utredningen, utan
frågan om undantag för korttidsupplåtelser bör som motionärerna
anfört ingå i de överväganden som nu pågår. Utskottet
tillstyrker därför motionerna Sk25 yrkande 2 och Sk24 yrkande 1
och avstyrker propositionen i denna del.
I motion Sk24 yrkande 2 av Stig Bertilsson (m) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen vid sina överväganden bör
pröva om inte föreningar som driver idrottsanläggningar kan
befrias även från ingående mervärdesskatt. Det är också enligt
motionären viktigt att det noggrant utreds om det finns utrymme
för en friare tolkning av EG- direktiven än som följer av
utredningens förslag.
Utskottet utgår ifrån att regeringens prövning av utredningens
förslag på detta område genomförs med noggrannhet och att
regeringen därvid prövar alla de möjligheter till lösningar som
kan komma i fråga. Utskottet ser därför inte någon anledning
till ett uttalande från riksdagens sida i de frågor som
motionären tar upp och avstyrker motion Sk24 yrkande 2.
I motion Sk26 av Wiggo Komstedt (m) begär motionärerna ett
tillkännagivande beträffande utbildningsområdet. Regeringen bör
enligt motionären vid sina överväganden beakta att det är
nödvändigt att mervärdesskatteplikt gäller för utbildningar på
företagsområdet om kumulativa effekter skall undvikas.
Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar även denna
fråga vid sina överväganden och ser inte någon anledning till
ett tillkännagivande i saken. Utskottet avstyrker
motionen.
I motion Sk28 yrkande 3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framhåller
motionärerna vikten av en noggrann beredning i syfte att
undvika en överdriven EG-anpassning när det gäller
utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt när
det gäller ideell och jämförlig verksamhet. De begär ett
tillkännagivande med detta innehåll.
Som motionärerna anför är det viktigt med en noggrann
beredning när det gäller utformningen av de förändringar som
blir nödvändiga vid en anpassning till EG:s regler på detta
område, bl.a. därför att anpassningen kan innebära en utvidgad
skatteplikt på några områden. De förändringar som nyligen
genomförts inom EG när det gäller konstverk, antikviteter och
samlarföremål innebär också att förutsättningarna förändrats
något sedan utredningens förslag. Enligt utskottets mening kan
man utgå ifrån att regeringen tar del av alla de synpunkter som
läggs fram när det gäller en anpassning av dessa regler, och
utskottet ser därför inte någon anledning till ett
tillkännagivande i saken. Utskottet avstyrker motion Sk28
yrkande 3.
Kostförmån på fartyg
I motion Sk27 av Wiggo Komstedt (m) begärs ett
tillkännagivande om att uttagsbeskattningen för kost ombord på
svenska fartyg i inrikes trafik bör slopas. EG:s regler utgör
enligt motionären inte något hinder för en sådan åtgärd.
Enligt utskottets mening lämnar EG:s regler inte något utrymme
för ett särskilt undantag från uttagsbeskattningen i detta fall.
Utskottet kan inte heller finna att det finns något skäl att
införa ett särskilt undantag för just dessa fall. Utskottet
avstyrker motionen.
Vedbränsle
I propositionen föreslås att det nuvarande undantaget för
bränsle från en jordbruksfastighet som används för uppvärmning
av mangårdsbyggnaden på fastigheten slopas.
I motionerna Sk23 av Kjell Ericsson (c) och Sk29 yrkande 2 av
Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför motionärerna att det inte är
nödvändigt att detta undantag slopas och att hänsynen till
miljön och behovet av landskapsvård gör att det bör behållas.
Den allmänna regeln att allt som kommer en företagare till
godo i form av produkter och varor från den egna
näringsverksamheten skall hänföras till inkomst av
näringsverksamhet gäller också för jordbruk och har en
motsvarande tillämpning inom mervärdesskatten. Uttag av olika
produkter från en jordbruksfastighet inkomst- och
mervärdesbeskattas därför, och särskilda anvisningar har för
detta ändamål utfärdats av Riksskatteverket. I anvisningarna
anges hur värdet av olika produktuttag skall beräknas vid
inkomsttaxeringen och även mervärdesskattens storlek.
Anvisningarna gäller produkter som potatis, kött, ägg, elektrisk
ström för privat bruk och telefonkostnader för privat bruk. Det
värde som anges är marknadsvärdet.
Såväl vid inkomsttaxeringen som vid mervärdesbeskatttningen
görs i dessa sammanhang undantag för bränsle från
jordbruksfastigheten som används för uppvärmning av en
mangårdsbyggnad på fastigheten.
Det förslag som läggs fram i propositionen innebär att
uttagsbeskattning som sker vid mervärdesbeskattningen
fortsättningsvis inte skall avse marknadsvärdet utan i stället
skall ta sikte på inköpsvärdet eller, om sådant värde saknas,
tillverkningskostnaden för de uttagna produkterna.
Bestämmelserna anses innebära att i beskattningsunderlaget
ingår dels anskaffningskostnaden, dels det mervärde som
tillförts de anskaffade varorna genom bearbetning inom
företaget, men däremot inte utebliven vinst. Vidare föreslås att
undantaget för bränsle skall slopas.
Inköpsvärdet för den råvara som tas ut från egen fastighet
till bränsle är normalt försumbart. Inte heller torde något
större värde ha tillförts råvaran under innehavstiden av
fastigheten. I normalfallen torde den vidare bearbetningen av
råvaran till brännbart skick ske av fastighetsägaren själv. Den
användning av inventarier tillhöriga näringsverksamheten som
sker för denna bearbetning har normalt ringa omfattning, vilket
inte leder till någon större kostnad som skall beaktas vid
bestämmandet av uttagsvärdet. För dessa fall medför förslaget om
att slopa det nuvarande undantaget i praktiken såvitt utskottet
kan bedöma inte någon mervärdesbeskattning.
Enligt utskottets mening kan man emellertid inte bortse från
att det i vissa fall kan förekomma situationer där den vidare
bearbetningen av råvaran medför inte obetydliga kostnader för
främst lejt arbete och som kan belasta näringsverksamheten. Även
om de nya reglerna kan medföra vissa administrativa problem
finner utskottet att det inte finns utrymme för en avvikelse
från EG:s regler när avvikelsen rent faktiskt leder till en
skattelindring som inte ryms inom dessa regler.
Sammanfattningsvis kommer det således i de allra flesta fall
också fortsättningsvis att föreligga en överensstämmelse mellan
beskattningsresultaten vid tillämpning av
mervärdesskattereglerna och inkomstskattereglerna.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna och tillstyrker
propositionen i denna del.
Skattesatserna
I propositionen föreslås att skattesatserna för
serveringstjänster och posttjänster höjs till 25 % som en följd
av att EG:s regler inte medger att en reducerad skattesats
tillämpas på dessa områden.
I motionerna Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk29
yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) och Sk28 yrkande 1 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar motionärerna att förslaget om en
höjning av skattesatsen för serveringstjänster avslås.
I motion Sk28 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar
motionärerna vidare att förslaget om en höjning av skattesatsen
för brevbefordran avslås.
Enligt utskottets mening finns det inte utrymme för en
avvikelse från EG:s regler på dessa punkter, och utskottet
avstyrker därför motionerna och tillstyrker propositionen i
dessa delar.
Dokumentation
Skyldigheten att utfärda faktura och att förete faktura vid
avdrag blir generell. Undantaget för transaktioner under 200 kr
slopas således. I stället införs en möjlighet att frångå kraven
på en fakturas innehåll när det gäller mindre belopp.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran i denna
del och tillstyrker därför propositionen.
Kommunernas avdragsrätt
Kommunerna har i dag en generell rätt till återbetalning av
ingående mervärdesskatt. Denna gäller oberoende av om
verksamheten medför skattskyldighet eller ej och begränsas
endast av de särskilda avdragsförbuden för personbilar,
representation etc.
I propositionen konstateras att kommunernas generella rätt
till återbetalning av ingående skatt inom ramen för
mervärdesbeskattningen inte är förenlig med EG:s regler.
Regeringen gör emellertid bedömningen att utformningen av ett
slutligt system för kommuner och landsting bör övervägas
ytterligare och därför inte kan införas förrän fr.o.m. år 1996.
Regeringen avser att återkomma med ett förslag i denna fråga.
I stället föreslås som en övergångslösning att kommunernas
generella rätt till återbetalning enligt mervärdesskattelagen
tills vidare ersätts med en motsvarande återbetalning i särskild
ordning av ingående skatt. Förslaget innebär att kommunerna
fr.o.m. den 1 januari måste dela upp sina verksamheter i
skattefria och skattepliktiga, vilket kan ge problem. Regeringen
är enligt vad som anförs i propositionen medveten om detta men
gör bedömningen att olägenheterna kan övervinnas. De nya
reglerna tas in i en ny lag tillsammans med de nuvarande
reglerna om ett särskilt statsbidrag för att täcka vissa
indirekta mervärdesskattekostnader.
Utskottet har ingen erinran mot detta förslag och tillstyrker
därför propositionen i denna del.
I motion Sk25 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att
det inte råder konkurrensneutralitet mellan privata och
offentliga aktörer på de mervärdesskattefria områdena och att
det är viktigt att regeringens kommande förslag utformas på ett
sådant sätt att denna snedvridning elimineras. Motionärerna
begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Enligt utskottets mening är syftet med de nu aktuella reglerna
att uppnå neutralitet mellan egenregiverksamhet och köp av
tjänster på detta område. Möjligheterna att korrigera de problem
som uppkommer genom att kommuner och landsting har fått en
generell rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt på
de skattefria områdena har behandlats av Utredningen om vissa
mervärdesskattefrågor i betänkandet (SOU 1993:75) Offentlig
verksamhet. Utredningen föreslår att kommunernas rätt till
återbetalning avskaffas och att problemet med
egenregiverksamheten i stället löses utanför
mervärdesskattesystemet. Enligt utskottets mening bör
regeringens överväganden i dessa frågor nu avvaktas, och
utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Uthyrning av fastighet till kommun
Uthyrning av en fastighet till en kommun kan i dag ligga till
grund för frivillig skattskyldighet, även om fastigheten används
i en ej mervärdesskattepliktig verksamhet. Regeln har tillkommit
av konkurrensneutralitetsskäl och föreslås inte ändrad, även om
kommunens avdragsrätt nu övergår i en rätt till återbetalning i
särskild ordning. Regeln har emellertid enligt propositionen en
vidare tillämpning än som är önskvärt dels genom att möjligheten
till skattskyldighet kvarstår, även om kommunen i sin tur hyr ut
fastigheten till en ej mervärdesskattepliktig verksamhet, dels
genom att frivilligt inträde är möjligt också när byggnaden
används som stadigvarande bostad.
I propositionen föreslås att möjligheten att vara frivilligt
skattskyldig slopas i dessa fall. Har skattemyndigheten beslutat
om skattskyldighet före den 1 november 1994 föreslås att en
fastighetsägare på begäran skall kunna kvarstå som skattskyldig
också fortsättningsvis. För att undvika transaktioner i
skatteplaneringssyfte föreslås att återföring skall ske om
upplåtelsen skett efter den 1 november 1994.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget
och tillstyrker propositionen.
Försäljning på färjor
Försäljning på färjor och flygplan som avgår från Sverige till
ett annat EG-land och medför passagerare skall beläggas med
svensk mervärdesskatt. Enligt en särskild övergångsordning får
dock skattefrihet medges vid försäljning upp till vad som
gäller vid införsel från länder utanför EG, med den
begränsningen att det skattefria beloppet inte får överstiga 90
ecu (175 ecu vid införsel från tredjeland).
I propositionen föreslås att skattefri försäljning på färjor
som avgår från Sverige skall kunna ske enligt följande under
förutsättning att varorna är avsedda att tas med i resenärens
bagage.
För varje resenär begränsas skattefriheten till a) en liter
alkoholdryck med en alkoholhalt över 22 % eller två liter
alkoholdryck med en alkoholhalt mellan 15 och 22 % eller två
liter mousserande vin, b) två liter vin med en alkoholhalt som
inte överstiger 15 %, c) 200 cigaretter eller 100 cigariller
eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en blandning av
dessa varor, d) 50 gram parfym och e) 0,25 liter luktvatten. I
övrigt gäller undantaget endast choklad- och konfektyrvaror,
kosmetiska preparat, högst 2 liter starköl samt andra
tobaksvaror under förutsättning att värdet uppgår till högst 800
kr.
I propositionen föreslås vidare att regeringen skall få göra
inskränkningar i denna skattefrihet. Tanken är att regeringen
skall kunna begränsa skattefriheten på "korta rutter" och i
Öresundstrafiken efter det mönster som gäller i dag.
Försäljning på färjor till länder utom EG blir
mervärdesskattefri.
I motion Sk21 yrkande 1 av Tom Heyman (m) begärs ett
tillkännagivande om att den skattefria försäljningen inom ramen
för 800 kr inte bör begränsas till vissa varor eftersom färjor
som ankommer till Sverige inte har någon sådan begränsning.
Vidare bör enligt motionären en översyn göras av reglerna för
Öresundstrafiken för att se om en utvidgning av det skattefria
området kan göras (yrkande 2).
Med hänsyn till att den möjlighet till skattefri försäljning
som EG:s regler erbjuder är avsedd att vara tidsbegränsad finns
det enligt utskottets mening anledning att iaktta en viss
restriktivitet när det gäller skattefriheten för alkoholdrycker,
tobak och några ytterligare varor. Det förslag som lagts fram i
propositionen har utformats i enlighet härmed och innehåller
dessutom en möjlighet till ytterligare begränsningar. Som
framgått är avsikten att de nuvarande reglerna skall bestå när
det gäller de korta rutterna och Öresundstrafiken. Även de
inskränkningar som gäller i trafiken till Norge bör enligt
utskottets mening på detta sätt kunna behållas.
Också när det gäller andra varor bör målet i första hand vara
att utrymmet för mervärdesskattefri försäljning skall vara
oförändrat, men det finns enligt utskottets mening också
anledning att ta andra hänsyn. I denna del innebär förslaget att
den mervärdesskattefria försäljningen på flyg och färjor till
länder utom Norden blir mer begränsad än som gäller i dag.
Dagens regler styrs av tullförfattningarna och gör det t.ex.
möjligt att köpa slipsar, smycken etc. och andra mindre artiklar
för personligt bruk. Enligt utskottets mening finns det inte
något bärande skäl för att när det gäller denna typ av varor ha
regler som skiljer sig från vad som gäller i övrigt inom EG.
Utskottet föreslår att 800-kronorsgränsen får gälla utan
begränsning till vissa varor. Som utskottet anfört gäller detta
synsätt emellertid inte alkoholdrycker. För starköl bör således
den föreslagna 2-litersgränsen kvarstå.
Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen.
Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk21 yrkande 1.
När det gäller de korta rutterna och Öresundstrafiken är
utskottet inte berett att tillstyrka en utvidgning i förhållande
till de regler som tillämpas i dag och avstyrker därför motion
Sk21 yrkande 2.
Lagförslagen
Speditörstjänster
I 5 kap. 11 § föreslår utskottet en ändring som berör
transporttjänster och andra tjänster som utförs åt utländska
uppdragsgivare och som avser varor som importeras eller
exporteras till eller från länder utom EG. Den ändring som
föreslås medför att dessa tjänster skall anses omsatta utomlands
och får till följd att någon mervärdesskatt inte behöver tas ut.
En sådan regel fanns i den tidigare mervärdesskattelagen men
togs inte med i den nya lagen, eftersom de utländska
uppdragsgivarna har en möjlighet att ansöka återbetalning av den
mervärdesskatt som erlagts. Enligt utskottets mening bör regeln
om skattefrihet för dessa tjänster återinföras med hänsyn till
att en ordning med debitering och efterföljande återbetalning
bör undvikas i de fall då det rör sig om mer omfattande
transaktioner. En följd av att regeln återinförs är bl.a. att
mervärdesskatt inte kommer att behöva tas ut på Posten AB:s
terminalersättningar i dessa fall.
Exportförsäljning
Med hänsyn till att Norge inte blir medlem i EU den 1 januari
1995 bör de särskilda regler som nu gäller för
mervärdesskattefri försäljning till personer bosatta i Danmark,
Finland eller Norge kvarstå i lagen såvitt avser Norge. Vidare
bör den begränsning som i dag gäller för avlyft av
mervärdesskatt vid leveranser till kiosker ombord på färjor
kvarstå såvitt avser Norge. Ändringarna berör 5 kap. 9 § och 8
kap. 9 §.
Övriga lagändringar
Utskottets ställningstagande såvitt avser korttidsupplåtelser
av idrottslokal föranleder ändringar i 3 kap. 2 och 3 §§ samt
punkt 6 av övergångsbestämmelserna. Ändringen när det gäller
utrikes brev berör 5 kap 5 §.
Utskottet föreslår rättelser och tillrättalägganden i
lagtexten när det gäller 3 kap. 30 a §, 5 kap. 7 a och 8 §§ och
10 kap. 11 § första och andra stycket och 12 §. I 10 kap. 11 §
föreslås ett nytt tredje stycke som syftar till att även den som
omsätter tjänster i ett annat EG-land skall ha en rätt till
återbetalning för ingående mervärdesskatt. I 5 kap. 7 § tillförs
ett tredje stycke som reglerar när tjänster av typen överlåtelse
av upphovsrätter, reklamtjänster, konsulttjänster etc. som
tillhandahålls från Sverige av en svensk näringsidkare skall
anses tillhandahållna utomlands.
Slutligen företas en rättelse i 20 kap. 9 § när det gäller
överklagande av beslut om anstånd och betalning av skatt.
Övergångsbestämmelser
Konstitutionsutskottet har bedömt att den process som föregår
ikraftträdandet av Sveriges anslutning till EU kan komma att
vara oavslutad när riksdagen tar ställning till förslaget till
anslutningslag, och utskottet har därför föreslagit att
anslutningslagen skall träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.
De lagförslag som är aktuella här är avsedda att träda i kraft
den dag då Sveriges anslutning till EU träder i kraft. Av
praktiska skäl bör ikraftträdandet av dessa lagar knytas till
anslutningslagen. Utskottet har utformat
ikraftträdandebestämmelserna i enlighet härmed.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en anpassning till EG:s beskattningsordning
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
2. beträffande användning av registreringsnummer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk28 yrkande 4,
3. beträffande mervärdesskattebasen
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
4. beträffande sjuktransporter
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk25 yrkande 3
bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
res. 1 (m, c, fp, mp, kds) - delvis
5. beträffande gruppregistrering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk22 yrkande 1
avslår proposition 1994/95:57 i denna del,
7. beträffande skatteplikten för terminalersättningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk22 yrkande 2,
8. beträffande korttidsupplåtelse av idrottslokaler
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk25 yrkande
2 och 1994/95:Sk24 yrkande 1 avslår proposition 1994/95:57 i
denna del,
9. beträffande föreningar som driver idrottsanläggningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk24 yrkande 2,
10. beträffande utbildningar på företagsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk26,
res. 3 (m)
11. beträffande utbildnings-, kultur-, sport- och
idrottsområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk28 yrkande 3,
res. 4 (v)
12. beträffande kostförmån på fartyg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk27,
res. 5 (m)
13. beträffande vedbränsle
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk23 och
1994/95:Sk29 yrkande 2 bifaller proposition 1994/95:57 i denna
del,
14. beträffande skattesatsen för serveringstjänster
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk25 yrkande 1,
1994/95:Sk28 yrkande 1 och 1994/95:Sk29 yrkande 1 bifaller
proposition 1994/95:57 i denna del,
res. 6 (m, c, mp, kds) - delvis
15. beträffande skattesatsen för brevbefordran
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk28 yrkande 2
bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
16. beträffande dokumentation
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
17. beträffande kommunernas rätt till återbetalning
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
18. beträffande konkurrensneutralitet på det
mervärdesskattefria området
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk25 yrkande 5,
res. 7 (m, fp)
19. beträffande uthyrning av fastighet till kommun
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,
20. beträffande skattefri försäljning på färjor
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk21 yrkande 1
bifaller proposition 1994/95:57 i denna del med den ändringen
att skattefria köp upp till 800 kr kan ske utan begränsning
till vissa varor,
21. beträffande Öresundstrafiken
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk21 yrkande 2,
res. 8 (m)
22. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid proposition 1994/95:57 fogade förslagen
till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med
dels den ändringen att 3 kap. 2 § utgår ur förslaget,
dels den ändringen att 3 kap. 3, 30 a och 30 c §§, 5 kap.
5, 7, 7 a, 8, 9 och 11 §§, 7 kap. 5 §, 8 kap. 9 §, 10 kap. 11
och 12 §§ och 20 kap. 9 § samt punkterna 1, 3, 6 och 7 av
övergångsbestämmelserna till lagen erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap.
3 §
Undantaget enligt 2 § Undantaget enligt 2 §
omfattar inte omfattar inte
1. upplåtelse eller 1. upplåtelse eller
överlåtelse av överlåtelse av
verksamhetstillbehör, verksamhetstillbehör utom i
fall som avses i 2 § andra
stycket,
2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet
utan samband med överlåtelse av marken,
3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende,
avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord,
sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller
bete,
4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet
samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i
campingverksamhet,
5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,
6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av
flygplatser,
7. upplåtelse av förvaringsboxar,
Regeringens förslag Utskottets förslag
8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på
fastigheter,
9. upplåtelse för djur 9. upplåtelse för djur
av byggnader eller mark, av byggnader eller mark, och
10. upplåtelse för 10. upplåtelse för
trafik av väg, bro eller trafik av väg, bro eller
tunnel samt upplåtelse av tunnel samt upplåtelse av
spåranläggning för spåranläggning för
järnvägstrafik, och, järnvägstrafik.
11. sedvanliga
korttidsupplåtelser av
lokaler och anläggningar
för idrottsutövning.
Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en
fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som
medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning
enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis hyr ut en
sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet.
Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om
uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan
skyldighet eller rätt. Skatteplikt föreligger dock inte för
uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av
kommunen för användning i en verksamhet som inte medför
skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9,
11 eller 12 § eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad.
Vad som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av
bostadsrätt.
Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och
vid bostadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till
fastighet som innehas med bostadsrätt.
I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för
sådan uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av
nyttjanderätt som anges i andra och tredje styckena.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap.
30 a §
Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas
omsättning av varor som omsättning av varor som
transporteras av säljaren transporteras av säljaren
eller köparen eller för eller köparen eller för
någonderas räkning någonderas räkning
från Sverige till ett annat från Sverige till ett annat
EG-land, om EG-land, om
1. köparen är 1. köparen är
registrerad i ett EG-land som registrerad i ett annat
skattskyldig till EG-land som skattskyldig till
mervärdesskatt för mervärdesskatt för
omsättning av varor eller omsättning av varor eller
tjänster eller för tjänster eller för
förvärv av varor, eller förvärv av varor, eller
2. varorna är 2. varorna är
punktskattepliktiga och punktskattepliktiga och
förvärvaren inte är förvärvaren inte är
en privatperson. en privatperson.
Omsättning av nya transportmedel undantas enligt första
stycket 1 från skatteplikt, även om köparen inte är registrerad
till mervärdesskatt.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 kap.
30 c §
Från skatteplikt -- -- -- parfym, och
5. 0,25 liter luktvatten.
I övrigt gäller I övrigt gäller
undantaget endast choklad- och undantaget starköl
konfektyrvaror, kosmetiska (alkoholhalt som överstiger
preparat, starköl 3,5 volymprocent), dock
(alkoholhalt som överstiger högst 2 liter för varje
3,5 volymprocent), dock resenär samt andra varor
högst 2 liter för varje än de som anges i andra
resenär samt andra stycket under
tobaksvaror än de som anges förutsättning att det
i andra stycket under sammanlagda värdet av varor
förutsättning att det av dessa slag som
sammanlagda värdet av varor förvärvas under en och
av dessa slag som samma resa uppgår till
förvärvas under en och högst 800 kronor. Därvid
samma resa uppgår till får en enskild varas
högst 800 kronor. Därvid värde inte delas upp.
får en enskild varas
värde inte delas upp.
Regeringen får meddela inskränkningar i de i denna paragraf
angivna undantagen för vissa flyg- eller fartygslinjer.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
5 §
En transporttjänst är omsatt inom landet, om den utförs i
Sverige. En transporttjänst som utförs i Sverige och i något
annat land skall dock anses i sin helhet omsatt utomlands, om
transporten sker direkt till eller från utlandet och inget annat
följer av 5 a § första stycket.
Befordran av brev till
utlandet i postverksamhet som
avses i 3 § postlagen
(1993:1684) skall anses som en
omsättning inom landet.
Förmedling av en Förmedling av en
transporttjänst enligt transporttjänst enligt
första stycket är omsatt första eller andra stycket
inom landet, om är omsatt inom landet, om
transporttjänsten är transporttjänsten är
omsatt inom landet och inget omsatt inom landet och inget
annat följer av 5 a § annat följer av 5 a §
andra stycket. andra stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
7 §
Tjänster som -- -- --
-- -- -- denna paragraf.
Tjänster som anges i andra
stycket skall anses omsatta
utomlands, om de
1. tillhandahålls en
förvärvare i ett annat
EG-land och förvärvaren
är en näringsidkare i
det landet,
2. tillhandahålls en
förvärvare i ett land
utanför EG, eller
3. tillhandahålls från
ett annat EG-land och
förvärvaren inte är
en näringsidkare här i
landet.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
7 a §
Andra Andra
förmedlingstjänster förmedlingstjänster
än sådana som anges i 4, än sådana som anges i 4,
5, 5 a, 6, 6 a och 7 §§ 5, 5 a, 6, 6 a och 7 §§
och som görs för och som görs för
någon annans räkning i någon annans räkning i
dennes namn är omsatta inom dennes namn är omsatta inom
landet, om landet, om
1. den förmedlade 1. förmedlingstjänsten
tjänsten företas i företas i Sverige och
Sverige och förvärvet av förvärvet av
förmedlingstjänsten inte förmedlingstjänsten inte
har gjorts under angivande av har gjorts under angivande av
ett registreringsnummer för ett registreringsnummer för
köparen i ett annat köparen i ett annat
EG-land, eller EG-land, eller
2. den förmedlade 2. förmedlingstjänsten
tjänsten företas i ett företas i ett annat EG-land
annat EG-land men köparen men köparen av
av förmedlingstjänsten förmedlingstjänsten
är registrerad till är registrerad till
mervärdesskatt här i mervärdesskatt här i
landet och han har landet och han har
förvärvat förvärvat
förmedlingstjänsten förmedlingstjänsten
under angivande av under angivande av
registreringsnumret. registreringsnumret.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
8 §
För det fall att någon För andra tjänster än
av 4--7 a §§ inte är sådana som anges i 4--6 a
tillämplig skall eller 7 a §§ eller
tjänster anses omsatta inom för det fall 7 § inte
landet, om de är tillämplig skall
tillhandahålls från ett omsättningen anses ha
fast driftställe eller gjorts inom landet, om
motsvarande i Sverige. I det tjänsterna
fall en sådan tjänst tillhandahålls från ett
inte tillhandahålls från fast driftställe eller
något fast driftställe motsvarande i Sverige. I det
eller motsvarande i Sverige fall en sådan tjänst
eller utomlands, är den inte tillhandahålls från
omsatt inom landet om den som något fast driftställe
tillhandahåller tjänsten eller motsvarande i Sverige
har fast adress eller normalt eller utomlands, är den
uppehåller sig i Sverige. omsatt inom landet om den som
tillhandahåller tjänsten
har fast adress eller normalt
uppehåller sig i Sverige.
Om en uthyrningstjänst som avser transportmedel eller
transporthjälpmedel utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs
uteslutande i Sverige, skall den anses omsatt inom landet även
om den inte är det enligt första stycket. Om uthyrningstjänsten
tillgodogörs uteslutande utanför landet, skall den inte anses
omsatt inom landet även om den är det enligt första stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
9 §
En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller -- -- --
-- -- -- resa till en plats utanför EG.
Vid leverans av en vara inom
landet till en fysisk person
som är bosatt i Norge anses
omsättningen som en
omsättning utomlands endast
om
1. leveransen avser en vara
eller en grupp av varor som
normalt utgör en helhet och
ersättningen utgör minst
1 000 kronor efter avdrag
för skatt enligt denna lag
som hänför sig till
ersättningen och
2. säljaren kan visa att
köparen i nära
anslutning till leveransen
fört in varan eller varorna
till Norge och därvid
enligt tullräkning eller
liknande handling betalat
skatt motsvarande skatt enligt
denna lag.
Om en vara levereras för
försäljning från
kiosk eller liknande
försäljningsställe
ombord på fartyg på
linjer mellan Sverige och
Norge och leveransen görs i
en frihamn eller till
fartyget, gäller första
stycket endast om varan
består av spritdrycker,
vin, starköl, öl,
tobaksvaror, parfymer,
kosmetiska preparat,
toalettmedel eller choklad-
eller konfektyrvaror.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
11 §
En omsättning av tjänster enligt någon av 4--8 §§ anses som
omsättning utomlands då det är fråga om:
1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes
trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller
tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning
på sådana fartyg eller luftfartyg,
2. lastning, lossning eller 2 a. lastning, lossning eller
andra tjänster i andra tjänster i
godsterminal-, hamn- eller godsterminal-, hamn- eller
flygplatsverksamhet, om flygplatsverksamhet, om
tjänsterna avser varor tjänsterna avser varor
från eller till utlandet, från eller till utlandet,
2 b. transport eller annan
tjänst inom landet som
avser varor som en speditör
eller fraktförare
tillhandahåller en
utländsk uppdragsgivare i
ett land utanför EG i
samband med import eller
export av varan.
3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna
förts in i landet endast för tjänsten i fråga för att därefter
föras ut ur landet till en plats utanför EG,
4. reparation av varor åt en utländsk företagare, som inte är
skattskyldig för omsättningen, och reparationen görs inom ramen
för garantiåtaganden som denne gjort,
5. upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige
och ett annat land, och
6. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon
annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses
som en omsättning utanför EG antingen enligt 1 § första stycket
eller enligt förevarande paragraf eller 9 §.
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 kap.
5 §
Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i
2 kap. 7 eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av
1. de nedlagda kostnaderna,
2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i
sådant varulager eller sådana andra tillgångar än
omsättningstillgångar som används för tjänsterna, samt
3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.
Vid uttag av tjänster som avses i 2 kap. 8 § utgörs
beskattningsunderlaget, om den skattskyldige begär det, i
stället av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som
grundas på dessa kostnader.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Vid uttag för
försäljning från
kiosk eller liknande
försäljningsställe
ombord på fartyg på
linjer mellan Sverige och
Norge av andra varor än
sådana som uppräknas i 5
kap. 9 § tredje stycket
utgörs
beskattningsunderlaget av
inköpsvärdet.
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 kap.
9 §
Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig
till
1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,
2. utgifter för 2. utgifter för
representation och liknande representation och liknande
ändamål för vilka den ändamål för vilka den
skattskyldige inte har rätt skattskyldige inte har rätt
att göra avdrag vid att göra avdrag vid
inkomsttaxeringen enligt punkt inkomsttaxeringen enligt punkt
1 tredje stycket av 1 tredje stycket av
anvisningarna till 20 § anvisningarna till 20 §
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370), eller (1928:370),
3. förvärv av varor
för försäljning
från fartyg i de fall som
avses i 5 kap. 9 § tredje
stycket, eller
3. kostnader vid uttag av 4. kostnader vid uttag av
tjänst där tjänst där
beskattningsunderlaget beskattningsunderlaget
beräknats enligt 7 kap. 5 beräknats enligt 7 kap. 5
§ andra stycket. § andra stycket.
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 kap.
11 §
Den som i en yrkesmässig Den som i en yrkesmässig
verksamhet som bedrivs här verksamhet som bedrivs här
i landet omsätter varor i landet omsätter varor
eller tjänster inom landet eller tjänster inom landet
har rätt till har rätt till
återbetalning av återbetalning av
ingående skatt för ingående skatt för
vilken han saknar rätt till vilken han saknar rätt till
avdrag enligt 8 kap. på avdrag enligt 8 kap. på
grund av att omsättningen grund av att omsättningen
är undantagen från är undantagen från
skatteplikt enligt 3 kap. 9 skatteplikt enligt 3 kap. 9
§ utom tredje stycket 2, 10 § utom tredje stycket 2, 10
§, 12 §, 19 § §, 12 §, 19 §
första stycket 2, 21 §, första stycket 2, 21 §,
22 §, 23 § 1, 2, 4 eller 22 §, 23 § 1, 2, 4 eller
8, 30 a § eller 30 e §. 8, 30 a §, 30 c § eller
30 e §.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Rätten till Rätten till
återbetalning av återbetalning av
ingående skatt ingående skatt
hänförlig till sådan hänförlig till sådan
omsättning som avses i 3 omsättning som avses i 3
kap. 9 § utom tredje kap. 9 § utom tredje
stycket 2 samt 23 § 1, stycket 2, 10 § samt 23
gäller endast under § 1, gäller endast under
förutsättning att den förutsättning att den
som förvärvar varan som förvärvar varan
eller tjänsten inte eller tjänsten inte
bedriver verksamhet inom EG bedriver verksamhet inom EG
eller att tjänsten har eller att tjänsten har
direkt samband med varor som direkt samband med varor som
exporteras till ett land som exporteras till ett land som
inte är medlem i EG. inte är medlem i EG.
Rätt till återbetalning
föreligger också för
ingående skatt som
hänför sig till
tjänster som skall anses
omsatta i ett annat EG-land.
Rätten till
återbetalning gäller
under förutsättning att
omsättningen är
skattepliktig eller undantagen
från skatteplikt enligt 3
kap. 19 § första stycket
2, 21 §, 22 § eller 30 e
§.
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 kap.
12 §
Den som omsätter varor Den som omsätter varor
eller tjänster genom export eller tjänster genom export
har rätt till har rätt till
återbetalning av återbetalning av
ingående skatt för ingående skatt för
vilken han saknar rätt till vilken han saknar rätt till
avdrag enligt 8 kap. på avdrag enligt 8 kap. på
grund av att omsättningen grund av att omsättningen
sker utanför EG. Rätten sker utanför EG. Rätten
till återbetalning till återbetalning
gäller under gäller under
förutsättning att förutsättning att
omsättningen är omsättningen är
skattepliktig eller undantagen skattepliktig eller undantagen
från skatteplikt enligt 3 från skatteplikt enligt 3
kap. 9 § utom tredje kap. 9 § utom tredje
stycket 2, 10 §, 12 §, stycket 2, 10 §, 12 §,
19 § första stycket 2, 19 § första stycket 2,
21 §, 23 § 1, 2 eller 4, 21 §, 23 § 1, 2 eller 4,
30 a § eller 30 e §. 30 c § eller 30 e §.
Rätt till -- -- --
-- -- -- eller luftfartyg.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
20 kap.
9 §1
Bestämmelserna i 6 kap. 10--24 §§ taxeringslagen (1990:324)
gäller för mål enligt 1 §.
Länsrättens beslut med Överklagande av
anledning av överklagande länsrättens beslut om
av beslut om anstånd med anstånd med att lämna
att lämna deklaration eller deklaration eller betala skatt
betala skatt får inte får prövas av
överklagas. kammarrätten endast om den
har meddelat
prövningstillstånd.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Punkt 1 av övergångsbestämmelserna)
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)
med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen.
1 Senaste lydelse 1994:498
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Punkt 3 av övergångsbestämmelserna)
3. För gemenskapsvaror som 3. För gemenskapsvaror som
den 1 januari 1995 finns på vid tidpunkten för den nya
tullupplag, tullager eller i lagens ikraftträdande finns
frihamn eller som är på tullupplag, tullager
föremål för eller i frihamn eller som
temporär införsel eller är föremål för
transitering i Sverige skall, temporär införsel eller
när varorna kommer i fri transitering i Sverige skall,
omsättning, utgående när varorna kommer i fri
skatt tas ut för omsättning, utgående
införseln i den ordning som skatt tas ut för
gäller för tull. införseln i den ordning som
gäller för tull.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Punkterna 6 och 7 av övergångsbestämmelserna)
6. Skyldighet att betala skatt
för omsättning av
sådan tjänst som avses i
3 kap. 3 § 11 föreligger
inte om ersättning för
tjänsten mottagits före
ikraftträdandet.
Regeringens förslag Utskottets förslag
7. Bestämmelserna om 6. Bestämmelserna om
återföring i 9 kap. 5 återföring i 9 kap. 5
§ första stycket § första stycket
gäller inte i de fall gäller inte i de fall
skatteplikt för uthyrningen skatteplikt för uthyrningen
inte längre föreligger inte längre föreligger
på grund av de nya på grund av de nya
bestämmelserna i 3 kap. 3 bestämmelserna i 3 kap. 3
§ andra stycket tredje § andra stycket tredje
meningen. Om avtal om sådan meningen. Om avtal om sådan
uthyrning träffats den 1 uthyrning träffats den 1
november 1994 eller senare november 1994 eller senare
skall dock avdragen skall dock avdragen
ingående skatt ingående skatt
återföras. På återföras. På
ansökan av en ansökan av en
fastighetsägare som före fastighetsägare som före
denna tidpunkt medgivits denna tidpunkt medgivits
skattskyldighet för skattskyldighet för
sådan uthyrning får sådan uthyrning får
skattemyndigheten besluta att skattemyndigheten besluta att
uthyrning skall vara uthyrning skall vara
skattepliktig även efter skattepliktig även efter
ikraftträdandet. I ikraftträdandet. I
sådana fall gäller de sådana fall gäller de
allmänna bestämmelserna allmänna bestämmelserna
i 9 kap. i fråga om i 9 kap. i fråga om
uthyrningen. uthyrningen.
dels den ändring av
ingressen till lagförslaget
som föranleds härav,
2. lag om kommuners och
landstings hantering av
mervärdesskatten för
år 1995, med den
ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelserna)
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995, då samtidigt med lagen (1994:000)
lagen (1990:578) om med anledning av Sveriges
särskilt bidrag till anslutning till Europeiska
kommuner m.fl. skall unionen. Genom lagen
upphöra att gälla. upphävs lagen (1990:578) om
särskilt bidrag till
kommuner m.fl.
2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i gäller fortfarande i
fråga om särskilt bidrag fråga om särskilt bidrag
för år 1994. för tiden fram till den nya
lagens ikraftträdande.
res. 1 (m, c, fp, mp, kds) - delvis
res. 6 (m, c, mp, kds) - delvis
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 13 december 1994
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael
Stjernström (kds).
Reservationer
1. Sjuktransporter (mom. 4 och 22)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg
(mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds)
har
dels anfört följande
Regeringens förslag om skattefrihet för sjuktransporter medför
en kostnadsökning för de berörda företagen eftersom de förlorar
möjligheten att lyfta ingående skatt på löpande utgifter och
investeringar. Ett stort antal företag, i stor utsträckning
belägna i glesbygd, riskerar att inte kunna fortsätta sin
verksamhet. Deras ekonomiska situation kan försämras eftersom de
är bundna av långsiktiga avtal och det kan vara svårt att
förhandla om dessa.
Vid investeringar inträder en kraftig fördyring eftersom
mervärdesskatten blir en kostnad för dessa företag. Kostnaden
för att investera i ett fordon stiger över en natt med 25 %. Det
är i och för sig riktigt att kommunerna och landstingen uppbär
ett bidrag från staten som är avsett att utgöra en kompensation
för ambulansföretagens kostnad för ingående mervärdesskatt, men
bidraget beräknas schablonmässigt, och det är osäkert om
kommunerna kommer att förhandla om avtalen. Hela den
likviditetspåkänning som följer av den fördyrade investeringen
måste dock bäras av företagen själva.
Behandlingen av investeringar hos dessa företag innebär också
en kraftig stimulans att föra över ambulansföretagens verksamhet
i kommunal regi. I stället för ett schabloniserat bidrag som
inte täcker hela investeringskostnaden erhålls då ett omedelbart
momsavlyft. Det är inte heller omöjligt att låta kommunen ta
ansvaret för investeringen och samtidigt lämna den löpande
verksamheten kvar i ett fristående företag. På detta sätt uppnås
både momsavlyft på investeringen och statsbidrag för kostnaden
för att tillhandahålla tjänsten. Sammanfattningsvis uppkommer en
betydande konkurrenssnedvridning som leder till olika former av
skatteplanering.
En ytterligare komplikation för dessa företag är att
kommunernas och landstingens hantering av mervärdesskatten är
föremål för överväganden inom regeringskansliet och att nya
regler kan komma att gälla fr.o.m. den 1 januari 1996.
Vi anser att anpassningen till EG:s regler på denna punkt bör
kunna anstå till dess frågan om kommunernas och landstingens
hantering av mervärdesskatten fått sin lösning och tillstyrker
därför motion Sk25 yrkande 3 och avstyrker propositionen i denna
del.
dels vid moment 4 och moment 22 hemställt
4. beträffande sjuktransporter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 3
avslår proposition 1994/95:57 i denna del,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser sjuktransporter
att riksdagen till följd av vad ovan hemställts gör den
ändringen i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200) att 3 kap. 5 § utgår ur förslaget.
2. Gruppregistrering (mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof
Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström
(kds) har
dels anfört följande
Regeringen hänvisar i propositionen till statsfinansiella skäl
för att inte i nuläget genomföra förslaget om gruppregistrering
av företag inom den finansiella sektorn. Sedan regering och
riksdag senast behandlade denna fråga och av statsfinansiella
skäl avvisade densamma har det hänt en del.
För det första visar nya beräkningar, som redovisats av
Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen, att
skattebortfallet uppgår till ca 45 miljoner kronor. Det är
betydligt lägre än vad som tidigare redovisats.
För det andra har våra nordiska grannländer, Finland och
Danmark, kompletterat sin mervärdesskattelagstiftning med
gruppregistrering. Det betyder att konkurrensförmågan gentemot
omvärlden ytterligare försämrats. I syfte att skapa
konkurrensneutralitet på det internationella planet och för att
undvika destruktiv skatteplanering bör regeringen snarast
möjligt återkomma till riksdagen med förslag om införande av
gruppregistrering av företag inom ifrågavarande sektor.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande gruppregistrering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
3. Utbildningar på företagsområdet (mom. 10)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och
Nils Fredrik Aurelius (alla m) har
dels anfört följande
Det är viktigt att den förändring som nu övervägs när det
gäller skatteplikten på utbildningsområdet tar hänsyn till att
utbildare som vänder sig till företag får bli
mervärdesskattepliktiga så att kumulativa effekter och
konkurrenssnedvridningar mot andra länder undviks. Detta gäller
t.ex. olika typer av företagsutbildningar.
SAS tillhandahåller genom SAS Flight Academy AB utbildnings-
och träningstjänster avseende främst piloter och kabinpersonal
för en årlig omsättning på ca 400 miljoner kronor. Verksamheten
hänförs enligt nuvarande regler till skattefri
utbildningstjänst, och bolaget går härigenom miste om
möjligheten att lyfta av ingående skatt.
Enligt uppgift är motsvarande verksamhet i EU:s medlemsländer,
oavsett om den bedrivs i statlig eller privat regi,
mervärdesskattepliktig. I Danmark är således ifrågavarande
verksamhet skattepliktig. Det betyder att en i Danmark bedriven
utbildnings- och träningsverksamhet drabbas av lägre kostander
för mervärdesskatt och på så sätt får konkurrensfördelar i
förhållande till en i Sverige bedriven verksamhet.
För att undvika att SAS utbildning drabbas av kumulativa
effekter och därmed av konkurrensskäl tvingas flytta utomlands
bör regeringen ta hänsyn till detta förhållande i samband med
utformningen av skattepliktens omfattning på utbildningsområdet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande utbildningar på företagsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk26 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
4. Utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet (mom. 11)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande
Enligt Vänsterpartiets mening talar starka skäl för att
största möjliga omsorg läggs ner vid utformningen av de
mervärdesskatteregler som skall gälla för utbildning, kultur,
sport och idrott samt ideella föreningar med anledning av
Sveriges anslutning till EU. Detta för att undvika en överdriven
och alltför snabb anpassning, som kan få negativa konsekvenser
för Sverige.
Med anledning av de överväganden som pågår inom
regeringskansliet i dessa frågor bör riksdagen som sin mening ge
regeringen det anförda till känna.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk28 yrkande 3.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande utbildnings-, kultur-, sport- och
idrottsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk28 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
5. Kostförmån på fartyg (mom. 12)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och
Nils Fredrik Aurelius (alla m) har
dels anfört följande
Svenskflaggade fartyg i inrikes fart skall enligt gällande
regler uttagsbeskattas avseende värdet av den kost som de
ombordanställda erhåller. Detta leder till en mycket stor
administrativ belastning för de rederier som bedriver kustfart.
Det finns fartyg som under samma vecka besöker utrikeshamnar och
däremellan går på inrikes fart. Redovisning skall då lämnas för
respektive resa vilket skapar administrativa problem.
Skatteplikten innebär också att de svenskflaggade fartygen
hamnar i en sämre konkurrenssituation än de utländska fartyg som
tillåts bedriva svensk inrikes fart. Dessa fartyg är nämligen
inte föremål för motsvarande uttagsbeskattning.
Med hänsyn härtill bör det vara ett mål att denna
uttagsbeskattning slopas. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande kostförmån på fartyg
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk27 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
6. Skattesatsen för serveringstjänster (mom. 14 och 22)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael
Stjernström (kds) och Nils Fredrik Aurelius (m) har
dels anfört följande
Det är anmärkningsvärt att regeringen inte beaktar att det
pågår en diskussion i EU om att kunna differentiera skattesatsen
på tjänster. Det är därför enligt vår mening viktigt att
harmoniseringen med EU:s regler sker på ett sådant sätt att vi
inte försämrar möjligheten för oss att utnyttja en reducerad
skattesats för tjänsteproduktion.
Med anledning härav motsätter vi oss höjningen av
mervärdesskatten på serveringstjänster. Det är enligt vår
uppfattning viktigt att inte redan nu ge en signal om att vi
accepterar normalskattesats för dessa tjänster. Eftersom vissa
medlemsländer har en reducerad skattesats för serveringstjänster
är det ett ytterligare skäl att avvakta med denna del av
harmoniseringen.
Den statsfinansiella effekten av att i nuvarande läge avstå
från denna skattehöjning är ytterst marginell, kanske t.o.m.
positiv. En skattehöjning leder till sämre lönsamhet för
branschen. Näringens möjligheter att höja priserna är för
närvarande synnerligen begränsade. De drabbas också av höjda
arbetsgivaravgifter samt kostnadshöjningar för lokal hyror till
följd av den regeringen aviserade fastighetsskatten på lokaler.
Den redan höga arbetslösheten inom branschen riskerar därmed
också att öka.
Med det anförda avstyrker vi förslaget om höjd skatt på
serveringstjänster.
dels vid moment 14 och moment 22 hemställt
14. beträffande skattesatsen för serveringstjänster
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk25 yrkande
1, 1994/95:Sk28 yrkande 1 och 1994/95:Sk29 yrkande 1 avslår
proposition 1994/95:57 i denna del,
22. beträffande lagförslagen såvitt avser
serveringstjänster
att riksdagen till följd av vad ovan hemställts gör den
ändringen i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200) att 7 kap. 1 § får följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas förslag
7 kap.
1 §
Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av
beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller
tredje stycket.
Skatten tas ut med 21 procent Skatten tas ut med 21 procent
av beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget
för omsättning, för serveringstjänster
gemenskapsinternt samt för omsättning,
förvärv och import av gemenskapsinternt
sådana livsmedel och förvärv och import av
livsmedelstillsatser som avses sådana livsmedel och
i 1 § livsmedelslagen livsmedelstillsatser som avses
(1971:511) med undantag för i 1 § livsmedelslagen
(1971:511) med undantag för
a) vatten från -- -- --
-- -- -- i skidliftar.
7. Konkurrensneutralitet på det mervärdesskattefria området
(mom. 18)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof
Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Isa Halvarsson (fp)
har
dels anfört följande
Kommuner och landsting har i princip möjlighet att lyfta av
ingående skatt även på de områden som är undantagna från
mervärdesskatt. På detta sätt jämställs kommunernas
egenregiverksamhet med alternativet upphandling när det gäller
inköp av skattepliktiga tjänster för verksamheten.
För att få en motsvarande effekt vid inköp av
mervärdesskattefria tjänster avseende vård, omsorg och
utbildning har ett särskilt statsbidrag införts. Detta gör det
möjligt för kommunerna att erbjuda villkor som kompenserar
företagaren för det faktum att denne inte kan lyfta av ingående
mervärdesskatt. Även i dessa fall blir på detta sätt
egenregiverksamhet likställd med upphandling.
Ordningen med en generell möjlighet att lyfta av ingående
skatt och ett särskilt bidrag vid inköp av mervärdesskattefria
tjänster har visat sig leda till problem. Bidraget bestäms efter
schablon och det är osäkert i vilken mån kommunerna verkligen
låter bidraget slå igenom vid förhandlingar med olika
entreprenörer. Det statliga bidraget ger därför inte någon
fullständig konkurrensneutralitet.
De kraftigaste problemen uppträder emellertid vid
investeringar. I skattefria verksamheter utgör mervärdesskatten
en kostnad och investeringar kostar därför 25 % mer än om
skatteplikt förelegat. Mot detta skall ställas alternativet att
kommunen i stället driver verksamheten i egen regi. Då kan
skatten på investeringar lyftas av direkt. Denna olikhet i
behandlingen av investeringar gör att den nuvarande ordningen
ger en kraftig stimulans för kommunerna att ta över verksamheter
på skattefria områden. Det finns också möjligheter att
skatteplanera. Kommunen kan välja att assistera företagaren med
investeringen men låta den löpande verksamheten ligga kvar. På
detta sätt kan mervärdesskatten på investeringen lyftas av
direkt samtidigt som bidrag erhålls för mervärdesskattekostnaden
i den löpande verksamheten. Här uppkommer således både en
stimulans för kommunerna att gå över till egenregiverksamhet och
möjligheter till skatteplanering.
Av propositionen framgår att regeringen kommer att överväga
hur en ny ordning för kommunernas och landstingens hantering av
mervärdesskatten skall utformas. Vi vill poängtera vikten av att
de nya reglerna utformas på sådant sätt att nuvarande
snedvridning av konkurrensen mellan privat och offentlig
verksamhet elimineras.
Ett liknade konkurrensneutralitetsproblem föreligger på
idrottsområdet och övriga skattefria områden och har sin grund i
att de ideella föreningarna är mervärdesskattefria och därför
kan upplåta lokaler och anläggningar skattefritt under det att
andra företag som erbjuder samma tjänster måste ta ut
mervärdesskatt.
Dessa problem har lösts genom ett generellt undantag för
idrottsområdet. Även om regeringens förslag att slopa detta
undantag har avstyrkts av utskottet framgår det av propositionen
att regeringen har för avsikt att återkomma med ett nytt förslag
beträffande idrottsområdet. Också på detta område gör sig
problemen kring kommunernas rätt till avlyft av mervärdesskatt
gällande. Kommunerna kan här erbjuda sig att gå in under ett
investeringsskede, och uppbyggnaden kan då ske utan
mervärdesskattebelastning. Härefter sköts verksamheten av en
skattebefriad förening.
Även vid utformningen av detta förslag är det därför viktigt att
behovet av konkurrensneutralitet beaktas.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande konkurrensneutralitet på det
mervärdesskattefria området
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
8. Öresundstrafiken (mom. 21)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och
Nils Fredrik Aurelius (alla m) har
dels anfört följande
Även om det kan vara befogat med vissa inskränkningar i den
skattefria försäljningen för s.k. korta rutter, finns det
anledning att göra en översyn av Lex Öresund och därvid överväga
om den nuvarande mycket begränsade skattefria försäljningen kan
kompletteras med vissa ytterligare varor.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande Öresundstrafiken
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk21 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Användning av registreringsnummer (mom. 2)
Lars Bäckström (v) har anfört:
För mindre företag är det viktigt att de har tillgång till ett
registreringsnummer för mervärdesskatt. Detta efterfrågas av
uppdragsgivare, och diskussion kan uppstå om företagets status
om ett registreringsnummer inte kan anges.
Den omläggning som genomförs med anledning av Sveriges
anslutning till EU gör att de mindre företagen får en utvidgad
möjlighet att använda sig av sina ordinarie registreringsnummer
som om de vore intagna i det särskilda mervärdesskatteregistret.
De nya kontrollrutiner som byggs upp gör inte heller någon
skillnad på de bägge typerna av registrering. Situationen för de
mindre företagen har därför förbättrats.
En viss osäkerhet återstår dock. De nya kontrollrutinerna
måste också användas i dessa fall. För att detta skall ske krävs
att det går ut tillräcklig information till skattemyndigheterna
om att även svenska registreringsnummer skall kontrolleras i den
nya rutinen. Vidare kvarstår problemet för vissa grupper av
nystartade företag som av olika anledning inte vill eller kan
ansöka om F-skattebevis och därför inte har någon notering i det
allmänna registret om att de redovisar mervärdesskatt.
Med hänsyn till att de mindre företagens möjligheter att
använda sig av mervärdesskatteregistreringsnummer på samma
villkor som större företag kan väntas bli väsentligt förbättrade
med de nya reglerna har vi inte något yrkande i detta ärende.
Vi följer dock frågan och återkommer vid behov med nya
yrkanden.
2. Utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet (mom. 11)
Michael Stjernström (kds) har anfört:
I samband med medlemskapet i EU skall den svenska
mervärdesskattelagstiftningen anpassas till EG-direktiven. En
del av dessa förändringar tas upp i proposition 1994/95:57,
medan regeringen avser att återkomma med förslag i andra
momsfrågor under våren.
En ännu så länge oklar fråga är hur ideella föreningar skall
behandlas i framtiden i momshänseende. För ideella föreningar
som bedriver second hand-verksamhet, loppmarknader etc. där
verksamheten är beroende av skänkta varor och där överskottet
går till nödlidande på olika håll i vår värld skulle en
momsplikt innebära stora avbräck och upplevas djupt orättvis.
De frivilliga biståndsinsatserna kommer att minska om moms
införs. Detta vore olyckligt i en tid då behoven är mycket
stora.
I olika sammanhang har poängterats värdet av frivilliga och
ideella insatser för att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor
och ta vara på människors vilja och praktiska möjligheter att
verkligen göra insatser.
Second hand-försäljning med ideella syften är inte enbart en
svensk företeelse. I England har flera organisationer en
omfattande verksamhet utan att man i England tar ut moms på
verksamheten. Mot denna bakgrund borde även Sverige kunna göra
ett undantag. En annan viktig aspekt är återvinning, dvs. att
möbler, kläder och andra prylar som människor skulle slängt på
en soptipp nu kan användas ytterligare under många år.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag angående skattepliktens omfång på utbildnings-, kultur-,
sport- och idrottsområdet samt när det gäller ideell och
jämförlig verksamhet. Det är min uppfattning att skatteplikten
ej ska omfatta secondhand-försäljning där överskottet går till
ideella ändamål.
3. Skattesatsen för serveringstjänster och brevbefordran (mom.
14 och 15)
Lars Bäckström (v) har anfört:
Förslaget om höjda skattesatser för serveringstjänster och
brevbefordran utgör en del av regeringens förslag till
finansiering av medlemsavgiften i EU. Det är enligt
Vänsterpartiets mening viktigt att medlemskapet i EU finansieras
fullt ut. Alternativet är ett ökat budgetunderskott alternativt
risk för ytterligare neddragningar inom väsentliga
välfärdsprogram.
Efter samtal och förhandlingar har en överenskommelse träffats
mellan Vänsterpartiet och regeringen om hur kostnaderna för det
svenska medlemskapet i EU skall finansieras.
Överenskommelsen innebär bland annat att Vänsterpartiet har
fått gehör för kraven på en rimligt fördelningspolitiskt rättvis
och miljöinriktad finansiering av det svenska medlemskapet i EU.
Vänsterpartiet noterar med tillfredsställelse att det har varit
möjligt att bilda majoritetet för att ta ut fastighetsskatt på
industrifastigheter. Detta är ett krav som vänsterpartiet drivit
under mycket lång tid. Vänsterpartiet ser det också som ett
framsteg att lokalhyreshus åter beläggs med fastighetsskatt. På
miljöområdet har enighet nåtts mellan regeringen och
Vänsterpartiet om ett flertal skatteskärpningar med positiv
miljöprofil. Viktigast bland dessa är skärpningarna av
industrins koldioxidskatt och de höjda skatterna på kärnkraftsel
och äldre vattenkraft.
I överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen ingår
att Vänsterpartiet skall godta höjningen av
mervärdesskattesatsen för serveringstjänster och brevbefordran.
I sak är Vänsterpartiet mycket tveksamma till dessa höjningar.
Som ett led i överenskommelsen kring finansieringen av
medlemskapet i EU har Vänsterpartiet dock accepterat denna del
av regeringens förslag till finansiering. Vänsterpartiet
vidhåller dock uppfattningen att det är önskvärt att skapa
finansiellt utrymme för en sänkning av momsen på
sysselsättningsintensiva tjänster som t.ex. serveringstjänster.
Med hänvisning till det anförda har jag inte något yrkande
under dessa båda moment.