I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:203 om
finansiering av medlemskapet i EU och avstyrker de med anledning
av propositionen väckta motionerna. De förslag som tillstyrks
avser en begränsning av avdragsrätten för privata pensioner, en
fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter och höjningar
av koldioxidskatten, skatten på el, produktionsskatterna på
vattenkraftverk och kärnkraftverk, bilaccisen och bränsleskatten
för arbetsfordon. En mindre avvikelse från regeringens förslag
görs när det gäller vissa fordon inom gruvindustrin.
I betänkandet behandlar utskottet också ett antal motioner
från den allmänna motionstiden beträffande bostadsbeskattningen
och de indirekta skatterna. De frågor som behandlas avser
fastighetsskatten, energibeskattningen, trafikområdet samt ett
antal punktskatter som reklamskatt, avfallsskatt, skatt på
naturgrus, båtskatt, hundskatt, etc. Utskottet föreslår
tillkännagivanden till regeringen i frågan om en eventuell
båtskatt och i frågan om slopad hundskatt.
Vid betänkandet har fogats 73 reservationer och ett särskilt
yttrande.
Proposition 1994/95:203
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:203 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft,
3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk,
4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon,
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,
8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
I propositionen föreslås åtgärder som skall finansiera vårt
medlemskap i Europeiska unionen. Åtgärderna innebär höjd
energiskatt på bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer,
motorredskap och terrängmotorfordon. Vidare föreslås att
vattenkraftsskatten, kärnkraftsskatten, koldioxidskatten för
samtliga bränslen och energiskatten på elkraft höjs. Härutöver
föreslås höjning och indexering av försäljningsskatten på
motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen
av energiskatten, alkoholskatten och tobaksskatten föreslås
slopad. Underlaget för fastighetsskatt föreslås breddat till att
omfatta även kommersiella lokaler och industrifastigheter.
Slutligen föreslås att avdragsrätten för privata
pensionsförsäkringspremier begränsas.
Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari
1996 dock föreslås att höjningen av energiskatten på bränsle som
förbrukas i arbetsfordon i princip skall träda i kraft den 1
juli 1995. Såvitt gäller pensionsförsäkringspremier föreslås att
avdragsbegränsningen skall gälla fr.o.m. den 8 april 1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
Proposition 1994/95:213 i viss del
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:213 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
såvitt avser 2 kap 9 §.
Lagförslaget har beaktats vid utformningen av det förslag till
lag om ändring i lagen om skatt på energi som läggs fram i
proposition 1994/95:203.
Regeringens skrivelse 1994/95:198
Regeringen (Finansdepartementet) har den 7 april 1995 i en
skrivelse till riksdagen överlämnat ett meddelande om kommande
förslag om begränsning av avdragsrätten för
pensionsförsäkringar.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sk304 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.
1994/95:Sk306 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av
jordbruksfastigheter.
1994/95:Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skyndsamt utreda möjligheterna att ge
bostadsrättsinnehavare rätt att dra av sin andel av föreningens
räntor i inkomstslaget kapital.
1994/95:Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om möjligheterna av att införa
en lägesavgift enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Sk316 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att inte utsätta skogsmark för någon särbeskattning
av den modell som regeringen antyder i finansplanen för 1995/96.
1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
fastighetsskatt för fastighetsägare som för sin utkomst är
beroende av att bo vid hav eller sjö i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Sk321 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att markvärdet begränsas till 100 000 kr vid beräkning
av fastighetsskatt för småhus.
1994/95:Sk323 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att införa fastighetsskatt på
skogsbruksvärdet.
1994/95:Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"
inom bygg- och underhållssektorn.
1994/95:Sk325 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att dra tillbaka förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
16. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5
procentenheter från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ej genomföra en breddning av
fastighetsskatten till industribyggnader, kommersiella lokaler
samt jord- och skogsbruk,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
fastighetsskatt och schablonintäktsbeskattning för småhus och
bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om spelbeskattningen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljörelaterad beskattning.
1994/95:Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag till finansiering av EU-avgiften.
1994/95:Sk337 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tillbakavisande av förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.
1994/95:Sk338 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den föreslagna särskilda
fastighetsskatten på skogsbruksvärde ej bör införas.
1994/95:Sk339 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fastighetsskatt på kommersiella lokaler i
bostadsrättsfastigheter.
1994/95:Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om taxeringen av skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11 om den internationella
miljöbeskattningen och miljöbeskattningen inom EU,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.1 om en miljörelaterad
skatteväxling,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.1 om utredning angående en
ökad miljörelatering av skattesystemet och skatteväxling,
33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett visst
återställande av industrins energibeskattning enligt vad i
motionen anförts under avsnitt 11.2,
34. att riksdagen beslutar att höja skatteinsatserna för
skatten på el enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,
35. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt
på koldioxid enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,
36. att riksdagen beslutar att höja skatten på dieselolja
enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.3 om en särskild skatt på
avfall,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.4 om en regionalt
differentierad höjning av skatten på bensin,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.4 om prisnivån för fossila
bränslen,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.4 om skatteåtgärder för att
förnya fordonsparken,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 11.4 om en differentiering av
fordonsskatten efter en miljöklassning av fordonet.
1994/95:Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetstaxering av
skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk347 av Jan-Olof Franzén och Anders G Högmark (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inte påföra markägarna någon
fastighetsskatt baserad på skogsbruksvärdet.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lägre skatt på tjänster,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa en nettodeponiskatt,
15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den höjda fastighetsskatten på jord- och
skogsbruk.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen avslår förslag om framtida breddning av
fastighetsskattehöjning i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Sk603 av Gudrun Lindvall och Ronny Korsberg (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar fastställa skattesatsen för
alkylatbensin avsedd för tvåtaktsmotorer till 0 kr per liter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om lägre skatteklass, klass MK 1, för övrig
alkylatbensin.
1994/95:Sk606 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att lagen om hundskatt bör upphävas.
1994/95:Sk607 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar ändra skattesatsen på
oljeblandad tvåtaktsbensin så att smörjoljan i blandningen inte
beskattas.
1994/95:Sk608 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att
skattebefria tvåtaktsbränsle som uppfyller bestämda miljökrav.
1994/95:Sk613 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av hundskatten.
1994/95:Sk614 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att verka för höjda avgiftsnivåer i
Sverige för flygplans avgasutsläpp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i EU verka för införandet av avgifter
för flygplans avgasutsläpp.
1994/95:Sk615 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att lagen om hundskatt bör upphävas.
1994/95:Sk616 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av reklamskatt i radio och TV.
1994/95:Sk618 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att komplettera lagstiftningen gällande
energi- och koldioxidskatt, så att innehavare av
fartygstillstånd för yrkesfiske kan använda den skattefria
grönfärgade dieseloljan.
1994/95:Sk619 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att även de yrkesfiskare som har
fartygstillstånd för båtar får använda den skattebefriade gröna
dieseloljan.
1994/95:Sk621 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara
energislag som t.ex. raps och etanol.
1994/95:Sk622 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att jordbrukstraktorer som
används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall
bära sina egna kostnader gentemot samhället.
1994/95:Sk625 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om avgift på nyårssmällare.
1994/95:Sk626 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om registreringen av skorstensfejares
arbetsfordon med vikt under 3,5 ton.
1994/95:Sk632 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om införande av båtskatt.
1994/95:Sk643 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om upphävande av lagen om hundskatt.
1994/95:Sk645 av Kjell Ericsson och Sigge Godin (c, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av miljöbonus för småskalig,
förnyelsebar elproduktion.
1994/95:Sk646 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om allmänna riktlinjer för specifika förslag
rörande utredningsarbetet med skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utredningsarbetet med skatteväxling
skall bedrivas skyndsamt så att förslag kan behandlas i
budgetarbetet under år 1996.
1994/95:Sk654 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar höja koldioxidskatten till 50 öre/kg
koldioxid från den 1 juli 1995,
2. att riksdagen beslutar införa en miljöskatt på kärnkraft
motsvarande 10 öre/kWh från den 1 juli 1995,
3. att riksdagen beslutar införa en vattenkraftsskatt på 7
öre/kWh från den 1 juli 1995,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
nedsättningsregler för energiintensiv industri i enlighet med
vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även
på elproduktion från den 1 juli 1995,
6. att riksdagen beslutar att nedsättning i energi- och
koldioxidskatt endast skall gälla energiintensiv industri i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om villkorad
nedsättning av energi- och koldioxidskatt för viss industri i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk655 av Göran Magnusson och Paavo Vallius (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att begränsa energiskatten för
växthusodlingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppbörden av energiskatt.
1994/95:Sk656 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den ser över
tillämpningen av företags och branschers inplacering i
SNI-koden.
1994/95:Sk657 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av reglerna för färgad
dieselolja.
1994/95:Sk659 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en båtskatt för fritidsbåtar i syfte att
utveckla båtlivet i Sverige.
1994/95:Sk668 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utredningen om
skatteväxling och ett mer miljörelaterat skattesystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om parlamentarisk förankring i utredningen om
skatteväxling.
1994/95:Sk669 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om främjandet av miljöanpassad olja.
1994/95:Sk670 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om trädgårdsnäringens situation
efter EU-inträdet.
1994/95:Sk671 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen beslutar att energiskatten för
växthusodlingen maximeras till 0,6 % av saluvärdet,
2. att riksdagen beslutar att nuvarande system för uppbörd av
växthusodlingens energiskattemedel, skatteavdrag vid leverans,
bibehålls,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
växthusodlingen belastas med skattehöjningar i syfte att
finansiera EU-medlemskapet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om höjda fastighetsskatter.
1994/95:Sk672 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nedsatt elskatt i Kramfors kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av systemet med nedsättning av
elskatt.
1994/95:Sk673 av Rose-Marie Frebran och Ingrid Näslund (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa en särskild avgift på försålda
lotter för att skapa resurser för forskning om och behandling av
spelberoende,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet
av ytterligare åtgärder som kan minska riskerna för att
människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel.
1994/95:Sk683 av Marie Wilén m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattningen av motoralkoholer och
vegetabiliska bränslen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattningen av vissa blandbränslen.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall samverka inom EU för att
skapa gynnsamma förutsättningar för fler tjänstejobb, bl.a.
genom en samordnad skatteväxling.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana
höjningar av miljöskatter m.m. som redovisats i motionen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
10. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall höjas
med 15 öre/kg till 50 öre/kg från den 1 juli 1995,
11. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall gälla
med skattesatsen 50 öre/kg för alla utsläpp som innebär
nettotillskott av koldioxidhalten i atmosfären på det sätt som
föreslås i motionen,
12. att riksdagen beslutar att nedsättning av koldioxidskatt
för viss energiintensiv industri skall villkoras enligt de
principer som anges i motionen,
13. att riksdagen beslutar att uranskatt motsvarande 10
öre/kWh el från kärnkraft skall införas från den 1 juli 1995,
14. att riksdagen beslutar att vattenkraftsskatt motsvarande 7
öre/kWh skall införas från den 1 juli 1995,
15. att riksdagen beslutar att dieselskatten skall höjas med
150 öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,
16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
beslutar att bensinskattens energiskattedel höjs med 17
öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,
17. att riksdagen, under förutsättning att närmast föregående
yrkande bifalls, beslutar att ett särskilt glesbygdsavdrag om 2
000 kr per glesbygdsbo mellan 18 och 65 år och 1 000 kr per
glesbygdsbo som är yngre eller äldre än föregående kategori
införs i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att en avfallsskatt införs från den
1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att skatt på naturgas införs från
den 1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen beslutar avskaffa fastighetsskatt för skog,
35. att riksdagen beslutar höja reklamskatten från nuvarande
11 % till 14 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till
internationellt införande av skatt på bl.a. koldioxidutsläpp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljödifferentierad skatt på bensin och
andra fordonsbränslen.
1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommissionens idéer om
skatteväxling leder till konkreta resultat,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommisionens förslag om
koldioxidbeskattning genomförs.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteväxling för miljön.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en reklamskatt på radio och television
bör införas,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att höja skatten på veckopress,
annonspelare, fackpress m.m. till 14 % i stället för besparingar
på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopande av reklamskatten.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bensinskatten,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av accisuttaget för
amatörbyggda fordon.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att riksdagen beslutar om att införa
kortsträcksskatt på inrikesflyget fr.o.m. 1996.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om harmoniserade miljöavgifter inom
flygsektorn.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att biobränslen helt skall skattebefrias
även vid låginblandning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målsättningen att minst hälften av alla
bilar år 2010 bör drivas med andra bränslen än fossila
drivmedel, samt att en strategi för detta utarbetas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en svensk plan för hur den rena bilen
skall bli en verklighet och i detta sammanhang undersöka
förutsättningarna för att införa höjd bensinskatt kombinerat med
ett system med s.k. ekobonus,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteväxling inom trafiksektorn.
1994/95:T616 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om båtavgift och båtskatt.
1994/95:T629 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att samma miljöklassning och därtill
hörande bränslebeskattning som gäller för vägtrafiken bör antas
för sjöfarten,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den utformar en
svavelavgift för sjöfarten.
1994/95:T636 av Monica Widnemark och Agneta Ringman (s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en snabbutredning bör göras om den
totala samhällskostnaden för fritidsbåtsverksamheten och om den
miljöförstöring som blir följden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av båtskatt,
1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetsskatter på jord- och skogsbruk,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en miljöavgift införs på
petroleumbaserade smörjoljor och introduktion av vegetabiliska
oljor.
1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatter på jordbruksfastigheter.
1994/95:Jo262 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetsskatt på jord- och skogsbruk.
1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetsskatter på jord- och skogsbruk.
1994/95:Jo305 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen avslår förslaget om skatt på
skogsbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår förslaget om en naturvårdsavgift på
skogsbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet för samtliga fiskefartyg att
använda lågbeskattade fartygsbränslen.
1994/95:Jo405 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättvis beskattning av fartygsbränslen, så
att risken för utfiskning minskar och biologisk mångfald gynnas.
1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar som
används yrkesmässigt så att alla båtar, även de under 12 meter,
ges rätt att använda grön diesel.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett framtida skattesystem,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
nettodeponiskatt att träda i kraft fr.o.m. 1 juli 1995, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteväxling.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning av konsekvenser av en
skatteväxling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om kommunal skatteväxling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det är en prioriterad uppgift för
Sverige i EU-samarbetet att verka för en koldioxidskatt och
skatteväxling,
23. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om
avfallsskatt,
24. att riksdagen hos regeringen begär att beskattning av
råvaruanvändning och färskvattenanvändning utreds.
1994/95:Jo661 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa miljöavgift på metylenklorid,
trikloretylen och perkloretylen och att storleken på denna
miljöavgift bör vara 150 kr/kg.
1994/95:Jo662 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt
på industriutsläpp av tungmetaller,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt
på kväveutsläpp till vatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunerna, om miljöskatt införs på kväveutsläppen från
reningsverk, får möjlighet att reducera skatten också genom att
anlägga våtmarker.
1994/95:Jo663 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen beslutar om en avfallsskatt på ca 50 kr/ton
avfall som kan beräknas ge en statlig intäkt på ca 500 000 000
kr,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
ett detaljerat förslag om utformningen av avfallsskatten utifrån
förslagen i SOU 1994:14,
7. att riksdagen beslutar att avfallsskatten på industriavfall
skall differentieras utifrån avfallets miljöpåverkan.
1994/95:Jo685 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
EU skall verka för att miljöskatter ges ett ökat
användningsutrymme, i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt
på HCFC,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående miljöavgifter på träskyddsmedel i
enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett ökat användande av miljöavgifter och
miljöskatter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avfallsskatt,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatt på
förpackningar som kan införas den 1 januari 1997 i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen beslutar momsbefria fordon med tre eller
flera hjul som huvudsakligen drivs medelst el.
1994/95:N237 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon skall
placeras i miljöklass 1, med åtföljande accisrabatt,
4. att riksdagen beslutar att vätgas skall placeras i
bränslets miljöklass 1, med åtföljande skattereducering.
1994/95:N271 av Birger Schlaug och Peter Eriksson (mp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om aktiva initiativ för införande av
internationella koldioxidskatter.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteväxling genom sänkt skatt på arbete
och företag mot höjd skatt på miljöskadlig verksamhet.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skatteväxling för nya jobb.
1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införandet av en dynamisk energiskatt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att beskattningen av el,
motorbränslen och övriga fossila bränslen harmoniseras,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av höjd koldioxidskatt inom
ramen för en skatteväxling,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till att en
gemensam koldioxidskatt införs.
1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en europeisk, miljörelaterad beskattning.
1994/95:N430 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att energiskatt och avgifter bör införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att betala skatt för hela energiinnehållet
i uran,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uranskatt.
1994/95:N433 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om NUTEK:s roll för att utveckla och
stimulera användningen av bioenergi.
1994/95:N451 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koldioxidskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kartläggning av olika energiskatters
effekter för en uthållig miljöpolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avgift på kärnkraftsel för att bidra
till täckande av kostnader i samband med en olycka.
1994/95:A274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den strategiska vikten av skatteväxling
för att komma till rätta med både miljö och sysselsättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av långsiktighet när det gäller
skatteväxling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kostnadsrelationen arbete--energi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av skatteväxling som medel att nå
teknisk utveckling på miljö- och energiområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av höjda koldioxid- och uranskatter
och sänkta arbetsgivaravgifter som det första steget i en
skatteväxlingsstrategi.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas till
förmån för permanentboende.
1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring
av fastighetsbeskattningen som gör att de orimliga effekter som
i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förändringar av
fastighetstaxeringen i skärgården.
1994/95:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fastighetsskatten på sikt bör
avvecklas,
12. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %
av taxeringsvärdet från den 1 januari 1996,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
fastighetsskatt och införande av en schablonintäktsbeskattning
för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:203
1994/95:Sk57 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1994/95:203 om begränsad avdragsrätt för
privata pensionsförsäkringspremier.
1994/95:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt i enlighet med vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt i enlighet med vad
som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på
bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Sk59 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas att riksdagen avslår förslaget om avdragsbegränsning för
privata pensionsförsäkringar och insättningar på
pensionssparkonton.
1994/95:Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1994/95:203 Finansiering av
medlemskapet i EU.
1994/95:Sk61 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd
koldioxidskatt,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att
undanta växthusodlingen från ytterligare höjd koldioxid- och
energibeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk62 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att avslå regeringens proposition vad avser förslaget
att upphäva den skilda bränslebeskattningen mellan bl.a.
jordbrukstraktorer och övriga fordon i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Sk63 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrad skatt på energi motsvarande en
skatt på koldioxid om 50 öre/kg koldioxid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrat system för nedsättning av
koldioxidskatten för energiintensiv industri,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att koldioxidskatten utvidgas till att
även omfatta fossila bränslen för elproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vattenkraftsskatten ökas till 7
öre/kWh,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nedsättningen av skatten på
vattenkraft för nyare kraftverk slopas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vattenkraftsskatten utvidgas till att
omfatta kraftverk med en effekt överstigande 500 kWh,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring av regeringens förslag om höjd
försäljningsskatt på motorfordon till att gälla differentierad
skatt utifrån miljöklassning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en höjning av den särskilda skatten för
elektrisk kraft från kärnkraftverk till 10 öre/kWh,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skatten på viss elektrisk kraft och
den särskilda skatten för elektrisk kraft från kärnkraftverk
indexeras.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150
1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till energi-
och miljöskatter enligt vad i motionen anförts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om snabbutredning om reklamskatten,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till båtskatt
enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Fi35 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till
avdragsbegränsningar för pensionsförsäkringspremier och
individuellt pensionssparande.
1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad
koldioxidbeskattning enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt
på industrifastigheter.
Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:161
1994/95:A38 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
regionalt differentierad bensinskatt i enlighet med vad i
motionen anförts.
Yttrande
Lagrådet har yttrat sig över förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), se bilaga 1.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet, se bilaga 2.
Utskottet
Inledning
Avgiften för Sveriges medlemskap i EU beräknas långsiktigt öka
de offentliga utgifterna med 20 miljarder kronor. Riksdagen har
under hösten 1994 fattat beslut om en allmän löneavgift på
1,5 %, förändringar av mervärdesskatten och vissa punktskatter
samt om en höjning av skatterna på gödsel och bekämpningsmedel.
Sammantaget ger dessa beslut år 1998 en inkomstförstärkning för
den offentliga sektorn på ca 7,5 miljarder kronor.
I proposition 203 lägger regeringen fram de ytterligare
förslag om skattehöjningar m.m. som krävs för att regeringens
mål om en inkomstförstärkning på 14 miljarder kronor skall kunna
uppfyllas. De föreslagna inkomstförstärkningarna uppgår till 6,5
miljarder kronor.
Utöver de motioner som väckts i anslutning till förslagen om
finansiering av EU-avgiften behandlar utskottet i detta
sammanhang ett antal motioner från den allmänna motionstiden
angående bostadsbeskattningen och indirekta skatter.
Privat pensionssparande
I proposition 203 föreslår regeringen att det allmänna
avdragsutrymmet för privata pensionsförsäkringspremier och
insättningar på pensionssparkonton begränsas till ett halvt
basbelopp och att avdragsutrymmet för den som har pensionsrätt i
anställning minskas från 10 % till 5 % av den del av inkomsten
som ligger mellan 10 och 20 basbelopp. Regeringen har den 7
april 1995 överlämnat en skrivelse till riksdagen med meddelande
om det kommande förslaget och om att det avses gälla
inbetalningar som görs efter den 7 april (skr. 1994/95:198).
Förslaget har utformats i enlighet härmed. Det beräknas ge en
förstärkning på 900 miljoner kronor år 1998.
I motioner från Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna framställs avslagsyrkanden. Enligt
motionärerna är det angeläget med ett privat sparande på en hög
nivå för att säkra tillgången till kapital för de investeringar
som är nödvändiga för att klara sysselsättning och välfärd.
Förslaget leder också till en osäkerhet om de framtida villkoren
för pensionssparande som kan få till följd att många i
fortsättningen väljer utländska kapitalförsäkringar i stället
för pensionsförsäkringar. Vidare framhålls att partiuppgörelsen
rörande den allmänna pensioneringen vilar på förutsättningen att
de enskilda skall ha möjlighet att genom eget sparande täcka en
del av inkomstbortfallet vid sjukdom och pension. Dessa yrkanden
framställs i motionerna Sk57 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk59 av
Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp), Sk60 i denna del av Mats
Odell m.fl. (kds) och Fi35 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl.
(kds).
Moderaterna har vidare i sin motion ifrågasatt om det finns
tillräckliga skäl att låta reglerna gälla redan från dagen för
regeringens meddelande om det kommande förslaget. De hänvisar
till att regeringen avstått från denna möjlighet när
reavinstskatten på aktier höjdes trots att höjningen föranledde
omfattande skattebetingade transaktioner. Enligt motionärerna
kan det snabba ikraftträdandet leda till inbetalning av belopp
som överstiger avdragsgränsen.
Lagrådet har på begäran av skatteutskottet yttrat sig över
förslaget om en begränsning av avdragsutrymmet för privat
pensionssparande och har härvid ansett att retroaktiviteten kan
godtas eftersom mycket talar för att ett annat förfarande skulle
medföra omfattande åtgärder som betingas av skatteskäl och som
till stor del skulle motverka syftet med lagändringen, se bilaga
2.
Utskottet delar regeringens bedömning att en begränsning av
avdragsutrymmet för privat pensionssparande bör genomföras som
ett led i finansieringen av EU-medlemskapet. Som regeringen
anför är det med hänsyn till de numera väl utbyggda systemen för
allmän pension och tjänstepensionering rimligt att
avdragsutrymmet trappas ner till en mer välavvägd nivå. Eftersom
pensionssparandet ger höginkomsttagare en större skattefördel än
andra har nedtrappningen också fördelningspolitiska fördelar.
När det gäller motionärernas farhågor för kapitalflykt och
problem i samband med ikraftträdandet vill utskottet erinra om
att 90 % av pensionsspararna inte berörs av förslaget. Ett
snabbt ikraftträdande är enligt utskottets mening motiverat för
att undvika omfattande skattemotiverade inbetalningar under
riksdagsbehandlingen. Utskottet tillstyrker förslaget och
avstyrker motionerna Sk57, Sk59, Sk60 i denna del och Fi33
yrkande 3.
Fastighetsbeskattning
Fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter
I propositionen föreslår regeringen att fastighetsskatten
breddas till kommersiella lokaler och industrifastigheter.
Enligt regeringen finns det ur fiskal synpunkt flera skäl som
talar för att välja ett ökat fastighetsskatteuttag framför andra
skattehöjningar. Basen för fastighetsskatten är orörlig och ger
därför upphov till begränsade ekonomiska snedvridningar. Den är
förhållandevis enkel att administrera, och utrymmet för
skattefusk är mycket begränsat. Nackdelen är att
skattebelastningen är oberoende av den faktiska avkastningen,
och detta gör att nivån enligt regeringens mening generellt sett
bör vara låg. Detta gäller särskilt fastigheter i sektorer som
är utsatta för internationell konkurrens. En ytterligare
synpunkt är att fastighetsskatten innebär en något mindre
belastning i näringsverksamhet eftersom kostnaden för skatten
är avdragsgill. Regeringen bedömer att en lämplig nivå för
fastighetsskatten är 0,5 % av taxeringsvärdet för
industrifastigheter och 1 % av taxeringsvärdet för kommersiella
lokaler. De nya reglerna skall tillämpas vid taxering för
beskattningsår som påbörjas den 1 juli 1995 eller senare.
Förslaget beräknas ge en förstärkning på 2,9 miljarder kronor,
varav 2,1 miljarder kronor avser kommersiella lokaler.
Moderaterna yrkar att förslaget avslås. EU-medlemskapet bör
enligt deras mening finansieras genom omprioriteringar och
besparingar i stället för genom skattehöjningar. Förslaget om en
skatt på fastigheter i näringsverksamhet har en snedvridande
effekt och skärper lönsamhetskravet, vilket drabbar små och
nystartade verksamheter särskilt hårt. Den nya belastningen på
dessa fastigheter leder också till en sänkning av
fastighetspriserna, vilket enligt motionärerna är olyckligt med
hänsyn till det svåra läget för bl.a. kommersiella fastigheter.
Motionärerna hemställer i motion Sk58 yrkande 7 av Bo Lundgren
m.fl. (m) att förslaget avslås. I motionerna Sk328 yrkande 17 av
Carl Bildt m.fl. (m) och Sk350 yrkande 4 av Göte Jonsson och Ulf
Melin (m) framställs yrkanden med samma inriktning.
Folkpartiet liberalerna avvisar förslaget om fastighetsskatt
på industrifastigheter. Enligt vad som anförs i motion Fi44
yrkande 12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) är en skatt
på fastigheter i näringsverksamhet närmast att betrakta som en
skatt på arbetande kapital som drabbar små och medelstora
företag särskilt hårt.
Kristdemokraterna anför i motion Sk60 av Mats Odell m.fl.
(kds) att verksamheter som drabbas av de föreslagna
skattehöjningarna kommer att känna att de får bära kostnaden för
EU-avgiften, trots att hela Sverige vinner på medlemskapet. De
motsätter sig förslaget om en enligt deras mening
specialdestinerad breddning av fastighetsskatten. Finansieringen
bör i stället ske via det ordinarie budgetarbetet.
Bostadsutskottet har prövat förslaget om breddad
fastighetsskatt ur bostadspolitisk synpunkt och har inte funnit
någon anledning till invändning.
Enligt skatteutskottets uppfattning innebär de principer för
finansieringen av Sveriges medlemskap i EU som godkänts av
riksdagen under hösten (prop. 1994/95:40, FiU5) att de ökade
utgiftskraven till följd av medlemskapet inte får leda till ökad
upplåning utan skall finansieras fullt ut genom en kombination
av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar. Förslagen på
skatteområdet bör så långt möjligt koncentreras till områden som
är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten och till de delar av
ekonomin som i andra avseenden kan anses ha fördel av ett
medlemskap. Skattehöjningarna bör utformas på ett sådant sätt
att risken för välfärdsförluster och snedvridande effekter på
produktion och konsumtion begränsas i så stor utsträckning som
möjligt. I valet mellan olika skattehöjningar bör i första hand
sådana skatter höjas där skattesubjektet utgörs av företag. Den
sociala sektorn bör inte drabbas.
Invändningarna om att de redovisade principerna skulle
innebära någon form av specialdestinering är enligt
skatteutskottets mening inte bärande. Med specialdestinering
avses att inkomsterna redovisningsmässigt knyts till vissa
utgifter på ett sådan sätt att inkomsterna anpassas till
utgifterna eller tvärtom. Det är således inte frågan om
specialdestinering i detta fall, vilket också konstaterats av
finansutskottet i anslutning till att de redovisade principerna
slogs fast.
När det gäller invändningarna om att fastighetsskatten
särskilt drabbar små och nystartade företag vill utskottet
erinra om att 2 miljarder kronor avsatts i budgeten för åtgärder
inom företagsskatteområdet. Avsikten är att en stor del av dessa
medel skall komma de mindre och medelstora företagen till del.
Av kompletteringspropositionen framgår att regeringen avser att
som en första åtgärd lägga fram ett förslag om ett s.k.
temporärt riskkapitalavdrag. Detta skall följas av mer
permanenta åtgärder i syfte att förbättra tillgången på
riskkapital. Vidare kommer regeringen att föreslå en
kvittningsrätt för underskott i nystartad aktiv
näringsverksamhet mot tjänsteinkomster fr.o.m. inkomståret 1996.
Skatteutskottet anser att förslaget om en breddning av
fastighetsskatten uppfyller de krav som lagts fast när det
gäller finansieringen av Sveriges medlemskap i EU och
tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna Sk58
yrkande 7, Sk60 i denna del, Sk328 yrkande 17 i denna del, Sk350
yrkande 4 i denna del och Fi44 yrkande 12.
I två motioner som väckts under den allmänna motionstiden --
Sk339 av Wiggo Komstedt (m) och Sk336 av andre vice talman Görel
Thurdin (c) -- begär motionärerna tillkännagivanden om att
lokaler i bostadsrättshus bör undantas eftersom skatten i
dessa fall kommer att belasta bostadsrättsinnehavarna och inte
lokalhyresgästen.
Bostadsutskottet avstyrker motionerna och framhåller härvid
att hyreskontrakt för lokaler i de allra flesta fall är
utformade på ett sådant sätt att hyresgästen utöver den vanliga
hyran skall betala sin del av påförd fastighetsskatt.
Enligt skatteutskottets mening skulle ett särskilt undantag
för lokaler som ägs av bostadsrättsföreningar medföra en
opåkallad konkurrenssnedvridning. Utskottet avstyrker därför
även motionerna Sk336 och Sk339.
I motion Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) anförs att en
lägesavgift för kontor och lokaler med bra lägen bör införas.
Avgiften bör uppgå till minst 1 000 kr/m2.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen.
Enligt skatteutskottets mening kan syftet med detta yrkande i
viss utsträckning anses tillgodosett genom den breddning av
fastighetsskatten till kommersiella lokaler som utskottet
tillstyrkt i det föregående. I den mån så inte är fallet
avstyrker utskottet motion Sk314.
Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk
I ett stort antal motioner framställs yrkanden om att den i
budgetpropositionen aviserade fastighetsskatten på jordbruk och
skogsmark inte bör genomföras. Sådana yrkanden framställs i
motionerna Sk316 av Eskil Erlandsson (c), Sk323 av Ulf Melin
(m), Sk325 av Eva Björne (m), Sk337 av Sivert Carlsson (c),
Sk338 av Carl-Johan Wilson (fp), Sk347 av Jan-Olof Franzén och
Anders G Högmark (m), Sk349 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl.
(kds), Sk350 yrkande 4 i denna del av Göte Jonsson och Ulf Melin
(m), Fi212 yrkande 28 av Birger Schlaug m.fl. (mp), Jo202
yrkande 5 av Olof Johansson m.fl. (c), Jo260 yrkande 2 av
Kerstin Warnerbring (c), Jo262 yrkande 4 av Birgitta Carlsson
(c), Jo263 yrkande 13 av Alf Svensson m.fl. (kds), Jo305 yrkande
4 av Göte Jonsson m.fl. (m), Sk328 yrkande 17 i denna del av
Carl Bildt m.fl. (m) och Sk671 yrkande 4 av Lennart Brunander
och Ingbritt Irhammar (c).
Enligt skatteutskottets mening är behovet av
inkomstförstärkningar för att finansiera Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen tillgodosett med de förslag som regeringen nu
lägger fram och utskottet utgår därför ifrån att något förslag
om fastighetsskatt på jordbruk och skogsmark inte längre är
aktuellt. Utskottet ser emellertid inte någon anledning till
tillkännagivanden till regeringen i frågan och avstyrker därför
motionsyrkandena.
I motion Jo305 yrkande 5 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs
att riksdagen avslår ett eventuellt förslag om en
naturvårdsavgift för att finansiera reservatsbildningar.
I budgetpropositionen bil. 15 har regeringen tagit upp frågan
om en naturvårdsavgift som skall bekosta förvärv av skogsmark
för nationalparker och naturreservat. Regeringen har enligt vad
som anförs där för avsikt att analysera denna fråga.
Utskottet anser inte att det finns någon anledning att
föregripa resultatet av de överväganden som pågår inom
regeringskansliet i denna fråga och avstyrker därför
motionsyrkandet.
Fastighetsskatt på småhus och hyreshus
Riksdagen har beslutat höja fastighetsskatten för småhus och
hyreshus från 1,5 % till 1,7 % med verkan fr.o.m. den 1
januari 1996 (prop. 1994/95:25, FiU1).
I ett flertal motioner hemställs att fastighetsskatten skall
återställas till 1,5 %. Yrkanden med denna inriktning
framställs i motionerna Sk328 yrkande 16 av Carl Bildt m.fl.
(m), Sk58 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m), Bo411 yrkande 12
av Knut Billing m.fl. (m) och Sk349 yrkande 15 av Alf Svensson
m.fl. (kds).
Bostadsutskottet anser att beslutet bör ligga fast.
Enligt skatteutskottets mening har beslutet om höjd
fastighetsskatt gjort det möjligt att undvika den extra höjning
av den garanterade räntan för vissa bostäder som annars skulle
ha genomförts under åren 1995 och 1996. Utskottet ser inte något
skäl att tillstyrka en ändring av detta beslut och erinrar om
att ett tillmötesgående av motionärernas förslag skulle innebära
en försvagning av statsbudgeten med i storleksordningen 2
miljarder kronor. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk321 av Sten Svensson (m) föreslås att markvärdet
vid beräkning av fastighetsskatt för småhus skall begränsas
till 100 000 kronor för att på det sättet sänka
fastighetsskatten och utjämna de regionala skillnaderna.
Bostadsutskottet har avstyrkt förslaget med hänvisning till
det statsfinansiella läget.
Enligt skatteutskottets mening skulle även detta förslag
medföra en kraftig minskning av statens inkomster från
fastighetsskatten, och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.
Fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) har i
betänkandena Schablonintäkt eller fastighetsskatt? (SOU 1993:57)
och Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter
m.m. (SOU 1994:57) föreslagit att fastighetsskatten för egnahem,
bostadsrätter och andelshus skall ersättas med en
schablonintäktsbeskattning i inkomstslaget kapital. En
grundläggande tanke i utredningen är att beskattningen av
bostäder skall vara neutral i förhållande till andra
kapitalplaceringar.
I motionerna Sk328 yrkande 18 av Carl Bildt m.fl. (m) och
Bo411 yrkande 11 av Knut Billing m.fl. (m) föreslås en övergång
till schablonbeskattning.
Bostadsutskottet anser att det för närvarande inte finns
tillräcklig anledning att överväga att ersätta fastighetsskatten
med en schablonintäktsbeskattning som är förbunden med en
avdragsrätt bl.a. därför att skattebortfallet skulle bli
betydande. Dessutom bör enligt bostadsutskottets mening
resultatet av den nyligen tillsatta bostadspolitiska utredningen
(dir. 1995:20) avvaktas innan ställning tas till förändringar av
beskattningen.
Enligt skatteutskottets mening finns det möjligheter att
bestämma schablonintäkten på ett sådant sätt att den
statsfinansiella effekten blir neutral. En sådan beskattning
skiljer sig emellertid inte på något mer avsevärt sett från den
nuvarande fastighetsskatten och det är därför enligt utskottets
mening inte nu aktuellt med en övergång till
schablonintäktsbeskattning. Utskottet avstyrker motionerna.
I motion Bo411 yrkande 13 av Knut Billing m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att fastighetsskatten på sikt bör
slopas.
Bostadsutskottet har avstyrkt yrkandet.
Enligt skatteutskottets mening har fastighetsskatten fördelar
vid en jämförelse med många andra finansieringsalternativ, och
det finns därför inte någon anledning att gå in på överväganden
om ett framtida slopande av denna skatt. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
I skattelagarna jämställs i allmänhet tomträttsinnehavare
med ägare. Fastighetsskatten på innehavet av en tomträtt
motsvaras av en rätt att göra avdrag under kapital för
tomträttsavgälden.
I motion Sk304 av Michael Stjernström (kds) hemställs att
skyldigheten att erlägga fastighetsskatt skall åligga ägaren
till marken och inte tomträttsinnehavaren.
Bostadsutskottet har anfört att tomträttsinstitutet är avsett
att för den enskilde fungera i huvudsak på samma sätt som en
äganderätt och att detta tillämpas i flera olika sammanhang
såsom inom familjerätten och konkurslagstiftningen. Inom
beskattningen har fastigheter som innehas med tomträtt
behandlats på samma sätt som andra fastigheter med undantag för
förmögenhetsskatten och arvs- och gåvobeskattningen. Det finns
enligt bostadsutskottet anledning att anta att den förändring
motionären föreslår skulle leda till sådana ändrade
förutsättningar för regleringen av tomträttsupplåtelser att en
vidare översyn skulle bli nödvändig, och utskottet ifrågasätter
också om tomträttsinnehavarna skulle ha något att vinna på en
ändrad ordning eftersom skatten med all sannolikhet skulle komma
att övervältras på tomträttsinnehavarna. Bostadsutskottet
avstyrker motionen.
Skatteutskottet anser att valet av metod är en närmast
praktisk fråga och instämmer i bostadsutskottets bedömning.
Utskottet avstyrker därför motionen.
I motion Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) föreslår
motionären att bostadsrättsinnehavare skall ha rätt till
avdrag för sin del av föreningens räntor.
Fastighetsbeskattningsutredningen har i betänkandet
Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m.
(SOU 1994:57) föreslagit att bostadsrättsföreningars
underskott, som normalt hänför sig till räntor, skall ge rätt
till skatteåterbetalning. Utredningen beräknade att en sådan
skatteåterbetalning skulle kosta staten ca 2,5 miljarder kronor
vid en kapitalskattesats på 25 %. Riksdagen har härefter
beslutat höja kapitalskattesatsen till 30 %.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till det
statsfinansiella läget.
Det är i det nuvarande statsfinansiella läget inte aktuellt
med förändringar som innebär en minskning av statens inkomster.
Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
anförs att en avdragsrätt för reparationer och underhåll av
privata bostäder skulle skapa nya arbeten inom byggsektorn och
minska "svartjobben".
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen.
Enligt utskottets mening är en avdragsrätt för reparation och
underhåll av egna hem och andra privata bostäder inte förenlig
med principerna för fastighetsbeskattningen. I viss utsträckning
fyller emellertid de bidrag som för närvarande utgår för olika
former av arbeten på fastighet ett motsvarande syfte. Utskottet
avstyrker motionen.
Attraktiva områden
I ett flertal motioner begärs utredningar eller åtgärder som
tar sikte på de problem fastighetsskatten innebär för den
bofasta befolkningen i skärgården och andra liknande områden.
Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk319 yrkande 3 av Carl
G Nilsson och Ingvar Eriksson (m), Sk346 av Lennart Daléus och
Andreas Carlgren (c), A404 yrkande 4 av Rigmor Ahlstedt (c),
A471 yrkande 3 av Dan Ericsson (kds), A472 yrkande 3 av Karin
Pilsäter och Conny Sandholm (fp) och Sk340 av Christina
Pettersson m.fl. (s). I motion Sk306 av Inger René m.fl. (m) tar
motionärerna upp de höga taxeringsvärdena på
jordbruksfastigheter i närheten av många städer.
Frågor om fastighetsskatten för den bofasta befolkningen i
skärgården och liknande områden har under senare år behandlats
av flera utredningar. Fastighetsskatteutredningen har i sitt
betänkande Fastighetsskatten (SOU 1992:11) fört resonemang om
möjligheterna till olika former av differentiering, regionalt
och mellan olika användarformer. Regional differentiering ansågs
dock kunna leda till oönskade kapitaliseringseffekter genom att
prisnivån stiger ytterligare i de attraktiva områdena. Härigenom
motverkas den eftersträvade effekten. En differentiering mellan
permanent- och fritidsbebyggelse skulle, för att fungera, med
nödvändighet behöva innehålla geografiska avgränsningar med
skenskrivningar och ett nytt kontrollbehov som följd.
Utredningen diskuterar också möjligheten att ge lättnader vid
den löpande beskattningen för de permanentboende. En sådan
lättnad borde emellertid enligt utredningen vara förenad med en
högre reavinstbeskattning eftersom fördelarna med ett högt
marknadsvärde då kommer fram. Också
Fastighetsbeskattningsutredningen har behandlat dessa frågor. I
betänkandet Principiella utgångspunkter för beskattning av
fastigheter m.m. (SOU 1994:57) anför utredningen att en
avvikelse från marknadsvärdet som grund för beskattningen i
storstadsområden och andra regioner med höga fastighetspriser
skulle innebära en omotiverad subventionering av
storstadsboendet i dessa områden. När det gäller t.ex.
skärgården och äldre innehav framstår inte denna subventionering
som lika klar. Behovet att upprätthålla neutraliteten vid
beskattningen föreligger dock även här, och rent praktiskt
framstår det vidare enligt utredningen som svårt att ha olika
värden som grund för beskattningen av permanent- och
fritidsboende. Även Skärgårdsutredningen (Jo 1993:02) finner i
sitt betänkande En levande skärgård (SOU 1994:93) att
förändringar i fastighetsbeskattningen enbart för skärgårdarnas
fastighetsägare skapar svårigheter och därför inte är någon
lämplig metod att komma till rätta med de bofastas problem. Den
lösning som återstår är därför att prisnivån på fastigheter
sänks. En förutsättning för att detta skall vara möjligt är
enligt utredningen att fastigheter som är lämpliga för
permanentboende och näringsverksamhet på ett tydligt sätt skiljs
ut så att de inte kan säljas dyrt till fritidsboende. Efter en
genomgång av möjligheterna att reservera sådana fastigheter med
stöd av jordförvärvslagen och förköpslagen konstaterar
utredningen att detta skulle kosta samhället miljonbelopp och
att det knappast finns utrymme för sådana insatser.
Bostadsutskottet anför att det s.k. skärgårdsproblemet och de
likartade problem som finns på andra håll förtjänar
uppmärksamhet, inte minst ur bostadspolitiskt perspektiv. Innan
ställning tas till det lämpliga eller möjliga i att använda
fastighetsskatten som instrument för att komma till rätta med de
i motionerna upptagna frågorna eller till andra åtgärder bör
enligt utskottet resultatet av den nyligen tillsatta
bostadspolitiska utredningen avvaktas. Enligt bostadsutskottet
har frågorna ett sådant samband med de överväganden utredningen
skall göra att det kan förutsättas att utredningen kommer att
belysa flera av dem. Bostadsutskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Enligt skatteutskottets mening rådet det en bred enighet om de
principer som ligger bakom fastighetsbeskattningen och som
innebär att bostadsvärdet av neutralitetsskäl skall vara
inkomstbeskattat. Avvikelser från denna princip måste betraktas
som en subventionering och kräver mycket tungt vägande skäl.
De problem som tas upp i motionerna har under senare år
behandlats av flera utredningar som konstaterat att
möjligheterna att finna lösningar inom fastighetsbeskattningen
är små och att de önskemål som framförs om sänkningar av skatten
riskerar att leda till en ännu högre prisnivå.
Fastighetsskatteutredningen har funnit att prisnivån i sig utgör
ett väl så stort problem för den fasta befolkningen som
fastighetsskatten eftersom det försvårar generationsbyten. Som
framgått är problemen med höga fastighetsvärden inte heller
begränsade till skärgården utan liknande situationer kan
förekomma längs med hela kusten, vid insjöarna och i fjällen.
Även jordbruksfastigheter i storstadsregionerna påverkas på
detta sätt.
Enligt skatteutskottets mening är de effekter som uppkommer
när fastighetspriserna inom vissa områden stiger utan att detta
beror på en ökad ekonomisk bärkraft hos ägarna ett allmänt
problem som är svårt att lösa via skattereglerna. I första hand
bör enligt utskottets mening andra metoder prövas.
Utskottet anser att situationen för de fastboende i skärgården
är särskilt bekymmersam och förutsätter att regeringen noga
följer utvecklingen och då särskilt fastighetsbeskattningens
effekter för de fastboende i detta område samt vid behov vidtar
åtgärder. Något behov av ett särskilt tillkännagivande i saken
föreligger enligt utskottets mening inte.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.
Energibeskattning
Koldioxidskatt och elskatt
I propositionen föreslås att koldioxidskatten på bränslen höjs
till 36 öre per kg koldioxid. Vidare höjs skatten på elkraft med
0,5 öre/kWh för att bibehålla kostnadsrelationen mellan
oljeuppvärmning och eluppvärmning i bostadssektorn. De nya
skattebeloppen skall efter indexuppräkning börja tillämpas den 1
januari 1996. Inkomstförstärkningen 1998 beräknas till 600
miljoner kronor.
Från Moderaterna och Kristdemokraterna framställs
avslagsyrkanden i motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del av Bo
Lundgren m.fl. (m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl.
(kds). Också i motion Sk61 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och
Peter Weibull Bernström (m) framställs ett avslagsyrkande med
hänvisning till de effekter som förslaget har på
växthusnäringens konkurrensmöjligheter.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi44 yrkande 4 av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) föreslås att koldioxidskatten
skall höjas med 1 miljard kronor utöver regeringens förslag för
att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgifterna inom den
privata tjänstesektorn med 6 miljarder kronor under vart och ett
av åren 1996 och 1997. Höjningen skall genomföras i två steg.
Vänsterpartiet föreslår en höjning med 10 %, vilket ger ca 38
öre per kg koldioxid. Yrkandet återfinns i motionerna Fi33
yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 35 av Gudrun Schyman
m.fl. (v).
Från Miljöpartiets sida begärs en höjning till 50 öre per kg
koldioxid och en beskattning av de bränslen som används vid
elproduktion. Yrkandena är Sk63 yrkandena 1 och 3 av Ronny
Korsberg och Roy Ottosson (mp), Sk654 yrkandena 1 och 5 av Roy
Ottosson m.fl. (mp) och Fi212 yrkande 10 av Birger Schlaug m.fl.
(mp).
I motion N451 yrkande 1 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att Energikommissionen under sitt arbete med
effekterna av en avreglerad energimarknad bör pröva möjligheten
att införa en koldioxidskatt på elproduktion.
Enligt utskottets mening är koldioxidskatten en viktig del av
miljöhänsynen inom skattesystemet, och en höjning av den
allmänna nivån för denna skatt ger därför inte bara ett
ekonomiskt tillskott utan bidrar också till en skärpning av
miljöprofilen. Som regeringen anfört bör även energiskatten på
elkraft höjas för att balansen mellan kostnaden för uppvärmning
med el och olja skall bibehållas.
Yrkandena om koldioxidbeskattning av elproduktion har visst
fog. De bränslen som används för produktion av elkraft belastas
i dag inte av någon bränsleskatt eftersom elkraften beskattas
vid leverans till konsument. Möjligheten att styra mot
användning av biobränslen via skatten går härigenom förlorad och
andra styrmedel används därför för detta ändamål. Även om en
bränsleskatt vid produktion av elkraft således är den teoretiskt
sett riktiga lösningen måste emellertid hänsyn tas till
möjligheterna att genomföra en sådan beskattning utan att det
inverkar negativt på boendekostnaderna och industrins
konkurrensmöjligheter. Det är problem som dessa som har lett
fram till de nu gällande riktlinjerna för energipolitiken som
antogs av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40).
Riktlinjerna grundar sig på en överenskommelse -- den s.k.
energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för
Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.
Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort
och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är
konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden.
Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i
största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst
inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv
energihushållning. I energiöverenskommelsen ingick olika typer
av stöd till omställningen och utvecklingen av energisystemet.
På förslag av näringsutskottet har riksdagen våren 1994 givit
regeringen till känna att en kommission med parlamentarisk
sammansättning borde tillkallas för att granska de pågående
energipolitiska programmen för omställning och utveckling av
energisystemet och analysera behovet av förändringar och
ytterligare åtgärder. Kommissionen borde också lägga fram
förslag om program med tidsangivelser för omställningen av
energisystemet. En utgångspunkt för kommissionens arbete skulle
vara att omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i
enlighet med 1991 års energipolitiska beslut -- kan grundas på
långsiktigt hållbara politiska beslut (bet. 1993/94:NU17).
I enlighet med riksdagens beslut tillkallades sommaren 1994
efter beslut av regeringen en kommission -- Energikommissionen
(N 1994:04) -- med uppdrag att bl.a. lägga förslag om program
med tidsangivelser för omställningen av energisystemet (dir.
1994:67 och dir. 1994:120). Kommissionen skall avlämna sin
slutrapport senast den 1 december 1995.
Enligt utskottets mening är det inte påkallat för riksdagen
att nu ta ställning till yrkanden som är inriktade på en allmän
omställning av energisystemet utan i denna del bör
Energikommissionens slutsatser avvaktas.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om
höjd koldioxidskatt och elskatt och avstyrker motionerna Sk58
yrkande 1 i denna del, Sk60 i denna del, Sk61 yrkande 1, Sk63
yrkandena 1 och 3, Sk341 yrkande 35, Sk654 yrkandena 1 och 5,
Fi33 yrkande 10 i denna del, Fi44 yrkande 4, Fi212 yrkande 10
och N451 yrkande 1.
Industrins energiskatter
I propositionen anförs att en höjning av koldioxidskatten för
industrin från en fjärdedel till hälften av den allmänna nivån
ingår i finansieringen av EU-medlemskapet. En sådan höjning
kräver dock ett samtidigt införande av utökade
nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag om inte
motsvarande beskattning införs samtidigt i våra
konkurrentländer. Sådana regler kan emellertid komma i konflikt
med gemensamhetsreglerna och kräver därför djupare analyser.
Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utreds därför
vidare. Också detta arbete skall utföras på ett sådant sätt att
förändringarna i beskattningen skall kunna träda i kraft den 1
januari 1996. Inom ramen för detta arbete skall den
energiintensiva industrins förmåga att bära en höjd
koldioxidbeskattning analyseras. Frågan om att växla
fastighetsskatten för industrin, inkl. elproduktionsenheter, mot
ytterligare höjd koldioxidbeskattning skall likaså prövas.
I motion Fi33 yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 33 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att en återställning av
industrins energiskatt till halva den allmänna nivån också bör
gälla elskatten och begärs ett förslag av denna innebörd.
I motion Sk63 yrkande 2 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson
(mp) anför motionärerna att industribeskattningen övergångsvis
bör ersättas med ett tak för energiintensiv industri vid 2 % av
produktionskostnaden och att en förutsättning för tillämpning av
taket bör vara att företaget upprättar en plan för minskad
energikonsumtion. Ett förslag av denna innebörd bör begäras hos
regeringen. Också i motionerna Sk654 yrkandena 4, 6 och 7 av Roy
Ottosson m.fl. (mp) och Fi212 yrkandena 11 och 12 av Birger
Schlaug m.fl. (mp) framställs yrkanden med denna inriktning.
Enligt utskottets mening framgår det av propositionen att
överväganden beträffande industrins beskattning nu pågår inom
regeringskansliet och att avsikten är att ett förslag skall
läggas fram i sådan tid att det kan träda i kraft den 1 januari
1996. Inriktningen är att industrins koldioxidskatt skall höjas
från en fjärdedel till hälften av den allmänna nivån och att
särskilda regler för energiintensiv industri skall införas.
Härigenom är motionsyrkandena enligt utskottets mening i viss
utsträckning redan tillgodosedda.
Med anledning av propositionen har inkommit bl.a. skrivelser
från Svenska Grönfodertorkföreningen (S.G.F.). Av skrivelsen
framgår att grönfodertorkarna redan på grund av höstens beslut
om en begränsning av den särskilda nedsättningsregelns
tillämpningsområde drabbats av höjda energikostnader, som medför
en försämring av konkurrenssituationen, och att man från
näringen bedömer situationen som mycket allvarlig. Enligt
utskottets mening bör regeringen noga följa utvecklingen för
denna och andra branscher som befinner sig i ett på motsvarande
sätt utsatt läge och vid behov vidta åtgärder. Självfallet måste
branscher som dessa bli föremål för en ingående analys vid
utformningen av de nedsättningsregler som nu övervägs i
regeringskansliet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk63 yrkande 2,
Sk341 yrkande 33, Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, Fi33 yrkande 10 i
denna del och Fi212 yrkandena 11 och 12.
I propositionen föreslås vissa ändringar i industrins
beskattning. Den s.k. 1,2-procentsregeln slopas när det gäller
oljeprodukter som omfattas av EU:s mineraloljedirektiv.
Ändringen gäller inte kol och naturgas. Enligt vad som anförs i
propositionen har det satts i fråga att regeln är förenlig med
EU:s regler. Då det är mindre lämpligt att föra frågan till
gemenskapsinstitutionerna innan den fördjupade analysen av
industrins nedsättningsregler genomförts bör regeln tills vidare
slopas. Av motsvarande skäl föreslås vidare att en
minimiskattesats på 350 kr per ton införs när det gäller
industrins användning av gasol i stationära motorer. Vidare
föreslås att trafikbeskattningen av arbetsfordon skall gälla
även för fordon som används i industriell tillverkning.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1995.
Moderaternas och Kristdemokraternas avslagsyrkanden i
motionerna Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60 av Mats Odell
m.fl. (kds) omfattar också dessa förslag.
Utskottet har erfarit att det i vissa gruvor förekommer att
malmen uppfordras med motordrivna fordon som är specialbyggda
för ändamålet. Enligt utskottets mening bör dessa specialfordon
också fortsättningsvis omfattas av industrinedsättningen.
Utskottet föreslår därför att ett nytt andra stycke införs i 7
kap. 4 § lagen om skatt på energi på det sätt som framgår av
hemställan.
Utskottet delar i övrigt regeringens uppfattning i dessa
frågor och tillstyrker därför propositionen med angiven
justering. Utskottet avstyrker motionerna Sk58 yrkandena 1 i
denna del, 4 i denna del, 5 och 6 samt Sk60 i denna del.
Riksdagen har våren 1994 beslutat skjuta växthusnäringens
industribeskattning ett år framåt till den 1 januari 1996
(1993/94:SkU34 s. 12 f.).
I motion Sk61 yrkande 2 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull
Bernström (m) anförs att växthusnäringen har fått en försämrad
konkurrenssituation till följd av EU-inträdet och att näringen
därför måste undantas från övervägandena om ytterligare höjd
industribeskattning. Samma motionärer har i Sk670 begärt ett
tillkännagivande om att aviserade och genomförda skatte- och
avgiftshöjningar m.m. ger växthusnäringen en kostnadsökning och
intäktsminskning efter EU-inträdet som motsvarar 25 % av dagens
omsättning.
I motion Sk671 yrkandena 1--3 av Lennart Brunander och
Ingbritt Irhammar (c) yrkar motionärerna att ett energiskattetak
på 0,6 % av saluvärdet införs och att metoden med
skattenedsättning redan vid leverans av bränsle behålls också
efter den 1 januari 1996. Enligt motionärerna bör
växthusnäringen inte belastas med EU-finansieringen, och de
begär ett tillkännagivande härom.
I motion Sk655 yrkandena 1 och 2 av Göran Magnusson och Paavo
Vallius (s) anförs att växthusodlingen kommer att utsättas för
en kraftig intäktsminskning och ökade kostnader som en följd av
EU-medlemskapet, och att ett energiskattetak på 0,6 % av
saluvärdet bör införas och metoden med skattenedsättning vid
leverans behållas. De begär tillkännagivanden med detta
innehåll.
Enligt tidigare beslut av riksdagen kommer växthusnäringen
fr.o.m. den 1 januari 1996 att omfattas av
industribeskattningen. De överväganden som pågår inom
regeringskansliet beträffande utformningen av industrins
skatteregler omfattar således även växthusnäringen. Som
utskottet redan framhållit när det gäller andra branscher som nu
är föremål för dessa överväganden är det viktigt att regeringen
beaktar de problem som de konkurrensutsatta företagen har och
utformar de kommande nedsättningsreglerna på ett sådan sätt att
de svenska företagen inte får svårt att hävda sig i den
internationella konkurrensen. Utskottet ser inte någon anledning
att nu förlänga de särregler som gäller för växthusnäringen utan
anser att regeringens överväganden nu bör avvaktas. Utskottet
avstyrker motionerna Sk61 yrkande 2, Sk655 yrkandena 1 och 2,
Sk670 och Sk671 yrkandena 1--3.
I motion Sk656 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) anförs
att tvätterier är exempel på en industri som bör ha
industribeskattning men som i dag inte har det. En utredning bör
genomföras i syfte att se över gränsdragningen.
Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att de
överväganden som genomförs inom regeringskansliet beträffande
industrins energibeskattning kan komma att beröra
gränsdragningen kring de branscher som har industribeskattning.
Även i denna del bör därför regeringens överväganden beträffande
industrins energiskatter nu avvaktas, och utskottet avstyrker
därför motionen.
Produktionsskatterna på el
I proposition 203 föreslås att produktionsskatten för
vattenkraftverk som tagits i drift före 1973 höjs från 2 öre/kWh
till 4 öre/kWh. För vattenkraftverk som tagits i drift
1973--1977 höjs skatten från 1 öre/kWh till 2 öre/kWh. Vidare
föreslås att produktionsskatten för kärnkraftverk höjs från 0,2
öre/kWh till 1,2 öre/kWh. Ändringarna träder i kraft den 1
januari 1996.
I propositionen anförs att det under beredningen av detta
förslag förts fram önskemål om att vattenkraftsskatten i sin
helhet skall ersättas med en fastighetsskatt i enlighet med ett
tidigare presenterat utredningsförslag (SOU 1991:8). Det är
enligt regeringen angeläget att detta förslag prövas på nytt och
en prövning kommer därför att verkställas inom regeringskansliet
med sikte på att, om det anses önskvärt, förslag om en
fastighetsskatt skall kunna läggas fram för riksdagen i sådan
tid att den nya skatten träder i kraft den 1 januari 1996.
Moderaterna och Kristdemokraterna hemställer om avslag i
motion Sk58 yrkandena 2 och 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60
i denna del av Mats Odell m.fl. (kds).
Vänsterpartiet har i motionerna Fi33 yrkande 10 i denna del
och Sk341 yrkande 34 av Gudrun Schyman m.fl. begärt en höjning
med 0,6 öre/kWh för vattenkraftverk och kärnkraftverk.
Miljöpartiet har i motion Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9 av
Ronny Korsberg och Roy Ottosson begärt tillkännagivanden om att
skatten skall indexeras och höjas till 7 öre/kWh för vattenkraft
och 10 öre/kWh för kärnkraft, att även nya vattenkraftverk skall
beskattas och att effektgränsen för dessa skall sänkas från 1
500 kW till 500 kW. Yrkanden om en höjning till 7 öre resp. 10
öre framställs också i motionerna Fi212 yrkandena 13 och 14 av
Birger Schlaug m.fl. (mp) och Sk654 yrkandena 2 och 3 av Roy
Ottosson m.fl. (mp).
Enligt utskottets mening bör även skatten på äldre
vattenkraftverk och på kärnkraftverk höjas som ett led i den
budgetförstärkning som måste genomföras för att möta de
kostnader som uppkommer till följd av medlemskapet i EU. När det
gäller önskemålet om en beskattning också av nyare
vattenkraftverk och sänkt effektgräns vill utskottet hänvisa
till de pågående övervägandena om en växling till
fastighetsskatt. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka en
indexering av dessa skatter. Med det anförda tillstyrker
utskottet propositionen och avstyrker motionerna.
Riksdagen beslutade våren 1994 införa en miljöbonus för
vindkraftverk (1993/94:SkU34). Miljöbonusen motsvarar elskatten
på leveranser till hushåll i allmänhet.
I motion Sk645 av Kjell Ericsson (c) och Sigge Godin (fp)
begärs ett tillkännagivande om att också små vattenkraftverk
bör få en miljöbonus. De föreslår att miljöbonusen begränsas
till kraftverk under 500 kW och differentieras efter ålder.
Enligt utskottets mening är vattenkraften en sedan länge
etablerad produktionsform och behöver inte på samma sätt som
t.ex. vindkraften särskilda stimulanser. Den höjning av
produktionsskatten på vattenkraft som utskottet tillstyrkt
begränsar sig till verk med en effekt som överstiger 1 500 kW.
Den av motionären eftersträvade fördelen för små och nya
kraftverk förstärks härigenom. Som utskottet antytt i det
föregående påverkas emellertid dessa frågor av de överväganden
om en växling till fastighetsskatt som pågår i
regeringskansliet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Nätförluster
Den vilande elmarknadsreformen bygger på att kraftnäten sköts
av särskilda nätverksföretag. I det förslag till lag om skatt på
energi som riksdagen antog hösten 1994 genomfördes en anpassning
av skattereglerna som syftade till att det nätverksföretag som
handhar storkraftnätet skall kunna verka på samma villkor som de
företag som i dag distribuerar el till konsumenter. Det har i
efterhand visat sig att flera företag och kommuner förberett sig
för elmarknadsreformen genom att överföra nätverksamheten till
särskilda nätföretag, och det finns därför ett behov av att låta
den genomförda lagändringen omfatta även sådana nätverksföretag.
Utskottet föreslår därför den ändring i 11 kap. 9 § lagen
(1974:1776) om skatt på energi som framgår av hemställan. Något
hinder för att låta ändringen gälla fr.o.m. den 1 januari 1995
föreligger inte.
Skatterna och miljön
I motionerna Sk328 yrkande 22 och Jo609 yrkande 5 av Carl
Bildt m.fl. (m) anförs att det finns starka skäl som talar för
en successiv övergång till en mer miljörelaterad beskattning.
Problemen med minskad internationell konkurrenskraft och
instabila skattebaser gör emellertid att arbetet bör inriktas på
att ge de skatter som drabbar företagen en skarpare miljöprofil.
Enligt motionärerna kan skatteintäkterna ökas med 2 miljarder
kronor under mandatperioden.
I motionerna Sk668 yrkandena 1 och 2 och N300 yrkande 2 av
Olof Johansson m.fl. (c) anförs att en skatteväxling på 25
miljarder kronor bör genomföras under 90-talet och att ett
första steg bör vara en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5
miljarder kronor som riktar sig till småföretagare och
egenföretagare. Sänkningen skall enligt motionärerna finansieras
med höjd koldioxidskatt och en uranskatt. Vidare är det enligt
motionärerna viktigt att Skatteväxlingsutredningen får en
parlamentarisk förankring.
I motionerna Jo628 yrkandena 3 och 4 och Fi211 yrkande 17 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att konsekvenserna av en mer
omfattande skatteväxling på 2,5 miljarder kronor från
arbetsgivaravgifter till koldioxidskatt bör utredas, liksom
möjligheterna att genomföra en växling av skatter mot avgifter
på kommunal nivå. Miljöskärpningen kan enligt motionärerna
uppnås genom höjd koldioxidskatt, miljöanpassad
tjänstebilsbeskattning, höjd fordonsskatt för bilar utan
katalysator och en avfallsskatt.
I motion Sk341 yrkandena 31 och 32 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
anförs att det är nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på
energi och konsumtion som påverkar miljön negativt. Detta
innebär enligt motionärerna ökade skatter på koldioxid, kväve
och svavel och avgifter på klorerade lösningsmedel, arsenik,
krom, förpackningar och avfall. Intäkterna bör användas för
riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna eller reducerad moms
på tjänster. I motion Sk646 yrkandena 1 och 2 av Lars Bäckström
m.fl. (v) anförs att Skatteväxlingsutredningen särskilt bör
belysa förutsättningarna för en sänkning av de sociala
avgifterna genom höjda miljörelaterade skatter samt för en
kommunal skatteväxling. Utredningen bör enligt motionärerna
också beakta fördelningseffekter. I båda motionerna understryks
vikten av att arbetet bedrivs skyndsamt så att ett förslag kan
behandlas av riksdagen under hösten 1996.
I motion A274 yrkandena 2--6 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
understryks att skatteväxlingen är en viktig strategi för att
komma till rätta med både arbetslöshet och miljöskuld och att
det är viktigt med en långsiktig skatteväxlingsstrategi.
Skatteväxlingen bör enligt motionärerna genomföras under en
tioårsperiod och innebära en förändring i kostnadsrelationen
arbete--energi på 10 % av BNP. Arbetsgivar- och egenavgifterna
bör sänkas med 100 miljarder kronor och miljöskatterna höjas med
60 miljarder kronor. Skatteväxling gör att industriella
kretslopp blir mer lönsamma. För hushållen blir det mer lönsamt
att investera i energieffektivitet. Under budgetåret 1995/96 bör
arbetsgivaravgifterna sänkas, skatten på koldioxid höjas och en
uranskatt tas ut. I motion Jo688 yrkande 1 av Gudrun Lindvall
och Roy Ottosson (mp) begärs ett tillkännagivande om att
miljöskatter och -avgifter gör miljöeffekten synlig, tvingar
förorenaren att betala och ger sundare inkomster för staten än
skatter på arbete.
I motion Sk349 yrkandena 6 och 8, Jo604 yrkande 1, N301
yrkande 13 och N403 yrkandena 12 och 13 av Alf Svensson m.fl.
(kds) anförs att en sänkning av arbetsgivaravgifterna och en
höjning av skatterna på miljöfarliga utsläpp, avfall och energi
skulle underlätta tillkomsten av arbetstillfällen inom
tjänstesektorn. Detsamma gäller en sänkning av momsen på
tjänster. Detta skulle bidra till utveckling av miljö- och
energiteknik i Sverige och därmed skapa internationellt
konkurrenskraftiga jobb. Motionärerna uppskattar utrymmet för en
skatteväxling till 20--30 miljarder kronor, vilket motsvarar en
sänkning av arbetsgivaravgifterna med 4--5 % eller slopad
tjänstemoms. Enligt motionärerna bör arbetsgivaravgifterna
sänkas med 1,5 % 1995/96 och en avfallsskatt införas.
För att hålla en balans mellan olika sektorer är det viktigt
att beskattningen av motorbränslen, el och övriga fossila
bränslen harmoniseras. Inom ramen för en skatteväxling bör
koldioxidskatten höjas stegvis. I motion T239 yrkande 5 av
Mats Odell m.fl. (kds) framhålls att Skatteväxlingsutredningen
bör ta upp skatteväxlingsmöjligheterna också på trafikens
område.
I motion N451 yrkande 2 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att en kartläggning av olika miljöskatters
effekter för en uthållig miljöpolitik bör genomföras.
Regeringen har i en skrivelse 1994/95:120 Miljön -- vårt
gemensamma ansvar presenterat inriktningen av det miljöpolitiska
arbetet. Det är enligt regeringen angeläget att öka användningen
av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att bl.a. skapa en
korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av
naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och -avgifter
kan öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och
resursbesparande teknik, vilket ofta i sin tur leder till
teknisk utveckling.
Ett annat mål med ekonomiska styrmedel är att internalisera de
externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela
livscykel, från källa, via produktion, distribution och
användning till slutligt omhändertagande, så att inte mer
miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört
med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det
internationellt vedertagna målet om att förorenaren bör betala
för de miljökostnader som han orsakar och därmed på ett
effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande
verksamheter. Det är också viktigt att betona samspelet mellan
olika styrmedel, t.ex. miljömärkning, ekonomiska styrmedel och
individuell prövning av industriutsläpp. Miljöanpassningen av
det svenska energisystemet fortsätter, bl.a. för att minska
riskerna för globala klimatförändringar. Beskattning inom
energisektorn är ett viktigt instrument i miljöpolitiken som bör
utvecklas ytterligare. En effektivare energianvändning,
biobränslen och andra förnybara energikällor bör främjas. Inom
transportsektorn skall de ekonomiska styrmedlen utvecklas
ytterligare för att tillsammans med andra åtgärder bidra till
förverkligandet av ett hållbart transportsystem.
Skatteväxlingsutredningen (Fi 1994:04) har enligt sina
direktiv i uppdrag att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv
analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande
skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka
förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska
skattesystemet, bl.a. genom en analys av relevanta förslag på
området (dir. 1994:11).
Enligt utskottets mening är avsikten att flertalet av de
frågor som motionärerna tar upp skall bli föremål för en
ingående behandling i Skatteväxlingsutredningen, som nyligen
påbörjat sitt arbete. Utredningen har fått parlamentariska
inslag och har en stor frihet när det gäller inriktningen av
dess arbete. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund
inte påkallat med några tillkännagivanden om inriktningen av
utredningens arbete. Utskottet föreslår att utredningens arbete
nu avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk328 yrkande 22,
Sk341 yrkandena 31 och 32, Sk349 yrkandena 6 och 8, Sk646
yrkandena 1 och 2, Sk668 yrkandena 1 och 2, Fi211 yrkande 17,
T239 yrkande 5, Jo604 yrkande 1, Jo609 yrkande 5, Jo628
yrkandena 3 och 4, Jo688 yrkande 1, N300 yrkande 2, N301 yrkande
13, N403 yrkandena 12 och 13, N451 yrkande 2 och A274 yrkandena
2--6.
Internationella miljöskatter
Regeringen har i skrivelse 1994/95:167 om det svenska
miljöarbetet i EU presenterat sin syn på inriktningen av det
svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall
bedrivas. Bl.a. anförs att Sverige bör verka för en gemensam
miniminivå för koldioxidskatt och att Sverige bör verka aktivt
för skatteväxling.
I motion N407 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m) anförs att
Sverige i EU:s miljösamarbete bör prioritera klimatvårdsarbetet
och verka för en miljörelaterad energibeskattning som tar sikte
på energiframställningens miljöpåverkan i stället för
energin.
I motion Fi407 yrkande 2 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter
(fp) framhålls att den internationella handeln ger upphov till
transporter som bör bära sina miljökostnader och att en
internationell koldioxidskatt därför bör införas och vara
differentierad efter bränslenas skadeverkningar. I motion Jo628
yrkande 5 och U503 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
anförs att det bör vara en prioriterad uppgift att verka för
koldioxidskatt och skatteväxling inom EU.
I motion Sk341 yrkande 30 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs
att Sverige internationellt bör verka för minimiskattesatser och
höjda miljöskatter på t.ex. koldioxid.
I motion N271 yrkande 1 av Birger Schlaug och Peter Eriksson
(mp) anförs att den internationella handeln leder till ökade
transporter och därmed till ökad energiåtgång. Sverige bör
aktivt verka för internationella koldioxidskatter som ett medel
att låta marknaden ta ett större ansvar. I motion Jo685 yrkande
12 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att Sverige med kraft måste
verka för att EU:s ställningstagande mot konkurrenssnedvridande
skatter ändras så att det inte blockerar miljömässigt motiverade
skatter. I motion U502 yrkandena 4 och 6 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) anförs att Sverige bör verka för att den s.k.
vitbokens idéer om skatteväxling och arbetstidsförkortning leder
till konkreta resultat och att kommissionens förslag om en
koldioxidskatt genomförs.
I motionerna K224 yrkande 9 och N403 yrkande 14 av Alf
Svensson m.fl. (kds) anförs att Sverige bör verka för bättre
förutsättningar för tjänstejobb bl.a. genom skatteväxling och
driva på införandet av en koldioxidskatt.
Regeringen har i skrivelse 1994/95:167 presenterat sin syn på
inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU.
Huvuduppgiften är enligt skrivelsen att medverka till en
långsiktigt hållbar utveckling i Europa i linje med slutsatserna
från Riokonferensen. Fyra sakområden prioriteras: kampen mot
försurning och klimatförändringar, arbetet för
kretsloppsanpassning, bevarande av biologisk mångfald och en
höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningsmedel och
kemikalier. Sverige skall vara pådrivande i omställningen av
sådan produktion och konsumtion som utgör ett hot mot miljön. I
första hand gäller detta tre områden, nämligen transporter,
energiförsörjning och livsmedel. Regeringen har för avsikt att
lyfta fram miljöfrågorna i samband med översynen av de
grundläggande fördragstexterna för EU vid den
regeringskonferens som äger rum 1996. Sverige bör enligt
regeringens mening även i fortsättningen på ett samlat sätt
driva frågan om en gemensam koldioxid- och energibeskattning på
miniminivå inom EU. Sverige bör också delta aktivt i EU:s arbete
med skatteväxling. Det ankommer på medlemsländerna själva att ta
initiativ på skatteväxlingsområdet. Från svensk synpunkt är det
enligt regeringens mening viktigt att medlemsländerna på egen
hand kan introducera skatter på miljöområdet. Inom EU förs också
en diskussion om hur de ekonomiska utvecklingsmodeller som nu
tillämpas i industriländerna skall kunna förenas med de
ekologiska grundvillkoren. Europa måste enligt vad som anförs i
regeringens skrivelse bli en internationell föregångare när det
gäller att åstadkomma en tillväxt som förenar sunda ekonomiska
villkor med de ekologiska villkoren, och Sverige bör enligt
regeringens mening stödja den analys som redovisas i EU:s vitbok
om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utgångspunkten
är att ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling kan gå hand
i hand om tillräckliga styrmedel finns.
Jordbruksutskottet behandlar regeringens skrivelse i
betänkandet 1994/95:JoU23 Det svenska miljöarbetet i EU --
inriktning och genomförande.
Enligt skatteutskottets mening överensstämmer de yrkanden som
framställs i motionerna i stor utsträckning med den inriktning
som regeringen redovisar. Enligt skatteutskottets mening finns
det med hänsyn härtill inte anledning till några
tillkännagivanden i saken och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena.
Den framtida beskattningen av kärnkraft
Energikommissionen (N 1994:04) har i uppgift att granska de
pågående energipolitiska programmen för omställning och
utveckling av energisystemet och att analysera behovet av
förändringar och ytterligare åtgärder (dir. 1994:67 och dir.
1994:120). Bl.a. skall kommissionen analysera de
samhällsekonomiska, miljö- och energipolitiska konsekvenserna av
en avställning av en eller flera kärnkraftsreaktorer.
I motion N430 yrkandena 3--5 av Eva Goës m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden om att uran bör beläggas med energi- och
miljöskatter som motsvarar skatten på kol och att skatt bör tas
ut efter hela energiinnehållet.
I motion N451 yrkande 5 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att Energikommissionen bör ta fram en avgift
på el från äldre kärnkraftverk. Avgiften skall finansiera
kostnader i samband med olyckor.
I motion N403 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kds) begärs ett
tillkännagivande om att elskatten bör sättas så högt att
distributörernas marginalkostnad blir lika med kostnaden för ny
elproduktion. Syftet är att på detta sätt förbereda för en
avveckling av kärnkraften.
Enligt utskottets mening bör Energikommissionens arbete med de
frågor som har samband med kärnkraftens avveckling nu avvaktas,
och utskottet avstyrker därför motionerna.
Elskatten i norra Sverige
Gränsen för den lägre elskatten i norra Sverige drogs 1981 och
i underlaget ingick bl.a. mätningar av årsmedeltemperaturen
under normalperioden 1931--1960.
I motion Sk672 yrkandena 1 och 2 av andre vice talman Görel
Thurdin (c) anförs att det är orimligt att elskatten i Kramfors
är 2,5 gånger så hög som i grannkommunen med liknande klimat.
Enligt motionären föreligger det nu mätvärden från en ny
normalperiod, och det finns därför anledning att genomföra en
översyn.
Enligt utskottets mening kan skillnader mellan närliggande
kommuner knappast undvikas om den nuvarande differentieringen av
elskatten skall behållas. När det gäller gränsdragningen är
utskottet inte berett att tillstyrka ändringar i denna.
Utskottet avstyrker motionen.
Svavel i eldningsolja
I motion Sk669 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) anförs att
miljöklassningen av eldningsolja bör återinföras så att den
svavelfattiga oljan i miljöklass 1 åter kan användas av
konsumenterna.
Enligt utskottets mening utgör den miljöklassade oljan ett
avancerat och miljövänligt motorbränsle med egenskaper som är
helt anpassade till förbränningsmiljön i en motor. Att använda
en sådan olja för eldningsändamål är mindre lämpligt.
När det gäller eldningsolja upprätthålls kravet på en låg
svavelhalt genom den särskilda svavelskatten.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Trafikområdet
Försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
I proposition 203 föreslås att försäljningsskatten på
personbilar samt lätta bussar och lastbilar höjs med 20 % den 1
januari 1996. I propositionen anförs att skatteuttaget för lätta
fordon och motorcyklar i princip har varit oförändrat sedan
1987. Försäljningsskatten indexeras och indexeringen görs
permanent i de lagar där den finns.
I motionerna Sk58 yrkande 4 i denna del av Bo Lundgren m.fl.
(m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds) hemställs om
avslag på propositionen.
I motion Sk341 yrkandena 40 och 41 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs tillkännagivanden om att förnyelsen av fordonsparken kan
påskyndas genom höjd skatt på äldre fordon och att en stimulans
för miljövänliga fordon kan erhållas genom en differentiering av
fordonsskatten efter miljöklass.
I motion Sk63 yrkande 7 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson
(mp) begärs ett tillkännagivande om att i stället fordonsskatten
bör höjas och differentieras.
Enligt utskottets mening finns det skäl att höja
försäljningsskatten i enlighet med regeringens förslag. När det
gäller förslagen om olika former av förbättringar av
miljöstyrningen inom trafiksektorn vill utskottet hänvisa till
det arbete med dessa frågor som pågår.
Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har i uppdrag att
lämna ett förslag till åtgärder för att reducera utsläppen av
koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag
och planerar avlämna sitt slutbetänkande i juni 1995.
Utredningen har i ett principbetänkande Trafiken och koldioxiden
(SOU 1994:91) föreslagit att koldioxidskatten höjs och att
försäljningsskatten för lätta fordon differentieras efter
bränsleförbrukning. I delbetänkandet Miljözoner för trafik i
tätorter (SOU 1994:92) har utredningen föreslagit en utökad
möjlighet för kommuner att införa miljözoner.
Huvudansvaret för vidareutvecklingen av miljöklassningen av
fordon med tillhörande ekonomiska styrmedel har emellertid
Miljöklassutredningen (M 1993:08). Utredningen har i mars 1995
avlämnat delbetänkandet Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU
(1995:31). Utredningen slår fast att medlemskapet i EU innebär
att Sverige är bundet av de bestämmelser som gäller inom EU när
det gäller bl.a. möjligheten att differentiera
försäljningsskatten. Enligt EU:s regler får en
differentiering av denna endast gälla till förmån för fordon
som är ett steg bättre än de grundläggande kraven. Någon
motsvarande begränsning av möjligheterna till en differentiering
efter avgasutsläpp finns inte när det gäller fordonsskatten. En
konsekvens av detta förhållande har också blivit att
skatterabatten för miljöklass 1 måst flyttats över till
fordonsskatten fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:55,
SkU5). Enligt Miljöklassutredningen bör Sverige verka för rätten
att använda försäljningsskatten som styrmedel också för sådana
frivilliga miljöklasser som ett land vill införa.
Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av det arbete
som pågår med dessa frågor inte någon anledning till ett
tillkännagivande till regeringen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motionerna Sk58 yrkande 4 i denna del, Sk60 i denna
del, Sk63 yrkande 7 och Sk341 yrkandena 40 och 41.
Beskattningen av bränsle i arbetsfordon
I proposition 203 föreslås att skyldigheten att använda
högbeskattad, miljöklassad dieselolja utvidgas till
jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och
terrängfordon. De nya reglerna träder i kraft den 1 oktober 1995
utom när det gäller arbetsfordon som används i industriell
tillverkning. För denna kategori börjar reglerna tillämpas redan
den 1 juli 1995. För de tillkommande fordonstyperna bestäms den
särskilda avgiften vid användning av märkt, lågbeskattad olja
till 20 000 kr. För jordbrukstraktorer och tunga terrängvagnar
gäller dock samma system som för lastbilar, bussar och
trafiktraktorer, dvs. avgiften beror av skattevikten och uppgår
till 10 000--50 000 kr. En motsvarande utvidgning till samtliga
motorfordon genomförs när det gäller skyldigheten att använda
högbeskattad gasol, metan och naturgas. Denna ändring träder i
kraft den 1 juli 1995.
I motion Sk62 av Ingvar Eriksson (m) anför motionären att den
lägre skattenivån för bränsle i jordbrukstraktorer och andra
arbetsfordon har sin grund i att dessa fordon inte utnyttjar det
allmänna vägnätet i samma utsträckning som andra fordon. Någon
anledning att frångå denna princip finns det enligt motionären
inte, och motionären yrkar därför att förslaget avslås. Också i
motion Sk58 yrkande 1 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m)
framställs ett avslagsyrkande. I motion Sk60 i denna del av Mats
Odell m.fl. (kds) anför motionärerna att förslag om höjningar av
olika energi- och miljöskatter kan godtas endast om medlen
oavkortat går till sänkt moms inom tjänstesektorn och de
hemställer om avslag på propositionen.
Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på
motorfordon att det blir allt viktigare att inte vissa
kategorier lämnas utanför ansträngningarna. Arbetsfordonen har
av olika skäl som redovisas i propositionen inte kommit att
omfattas av kravet på användning av miljöklassat drivmedel och
detta har också föranlett att tillfälliga lösningar måst
tillgripas för att komma till rätta med detta förhållande.
Möjligheten att använda de särskilda kompensationsregler som
tillskapades i syfte bl.a. att upprätthålla miljöstyrningen när
det gäller arbetsfordon löper ut den 1 juli 1995, och det är
därför lämpligt att i anslutning härtill låta arbetsfordonen
omfattas av kravet på användning av miljöklassat bränsle. Den av
riksdagen beslutade målsättningen om en miljöstyrning också
beträffande arbetsfordon uppfylls härigenom (1993/94:SkU25). Med
det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del, Sk60 i denna del och
Sk62.
Beskattningen av drivmedel
I motion T210 yrkande 2 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att bensinskatten bör sänkas när
statsfinanserna medger det.
I motion Sk683 yrkandena 1 och 2 av Marie Wilén m.fl. (c)
anförs att beskattningen av drivmedel skall spegla dess
miljöpåverkan. Det är vidare angeläget att omställningen till
biobränslen nu påbörjas och att styrmedlen används konsekvent
och långsiktigt. I motion N433 yrkande 3 av Sivert Carlsson (c)
anförs att skattelagstiftningen bör gynna den rena, inhemska och
förnybara energin i konkurrensen med fossila bränslen.
I motion Sk341 yrkandena 36, 38 och 39 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) begärs en höjning av skatten på diesel med 25 öre/l och en
utredning om en regionalt differentierad skatt på bensin. Det är
enligt motionärerna viktigt att priset på fossila bränslen hela
tiden stiger så att miljövänliga bränslen kan vinna
marknadsandelar. Också i motion A38 yrkande 8 av Hans Andersson
m.fl. (v) begärs en utredning om en regionalt differentierad
bensinskatt.
Även i motion Fi212 yrkandena 15--17 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) begärs höjning av energiskatten på diesel med 1 kr och 25
öre/l och energiskatten på bensin med 17 öre/l den 1 juli 1995.
Samtidigt införs ett avdrag om 2 000 kr per glesbygdsbo mellan
18 och 65 och ett avdrag om 1 000 kr för övriga.
I motion T239 yrkandena 3 och 4 av Mats Odell m.fl. (kds)
föreslås att ett system med höjd bensinskatt i kombination med
en ekobonus för dem som kör mindre än genomsnittet bör utredas
av Trafik- och klimatkommittén. Enligt motionärerna bör minst
hälften av alla bilar år 2010 drivas med annat än fossila
bränslen. I motion Sk621 av Tuve Skånberg (kds) hemställs om en
försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara energislag som
raps och etanol.
Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har i uppgift att
föreslå hur utsläppen av växthusgaser från transportsektorn
skall kunna minskas (dir. 1993:40 och 1994:18). I SOU 1994:91
Trafiken och koldioxiden tar kommittén upp principerna för hur
man skall kunna åstadkomma detta. Enligt kommittén bör t.ex.
koldioxidskatten höjas årligen så att bensinpriset år 2000 blir
minst 9,50 kr i 1994 års penningvärde. Biobränslen bör enligt
kommittén vara konsekvent undantagna från beskattning. Kommittén
avser att återkomma med ett samlat förslag för alla trafikslag
och beräknas avge sitt slutbetänkande i juni 1995.
I skrivelse 1994/95:120 anför regeringen att det svenska
arbetet med att öka miljöanpassningen av transportsystemet
kommer att intensifieras. Under den kommande fyraårsperioden
avser regeringen att pröva flera åtgärder inom fordonsområdet.
Enligt utskottets mening bör Trafik- och klimatkommitténs
slutbetänkande och den fortsatta beredningen av detta nu
avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk341
yrkandena 36, 38 och 39, Sk621, Sk683 yrkandena 1 och 2, Fi212
yrkandena 15--17, T210 yrkande 2, T239 yrkandena 3 och 4, N433
yrkande 3 och A38 yrkande 8.
I motionerna Sk608 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar
(c) och Sk603 yrkandena 1 och 2 av Gudrun Lindvall och Ronny
Korsberg (mp) framhålls att alkylatbensin har särskilt goda
egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt vid användning av
motorsågar och andra arbetsredskap och att det därför är
motiverat med en skattebefrielse för denna bensin när den
används som tvåtaktsbränsle. Övrig alkylatbensin bör enligt
motionärerna bakom Sk603 hänföras till miljöklass 1.
Frågan om särskilda fördelar för alkylatbensinen har utretts
av Miljöklassutredningen som i betänkandet Alkylat och
Miljöklassning av bensin (SOU 1995:30) föreslår att
alkylatbensinen skall få samma skattemässiga behandling som
bensin i miljöklass 2, som för närvarande är den bästa
miljöklassen. Utredningen diskuterar också andra vägar för att
öka användningen av alkylatbensinen. Alkylatbensinen kan
hänföras till en kommande miljöklass 1, skattebefrias vid
användning som tvåtaktsbränsle eller vid försäljning i små
förpackningar, medges en skatterabatt som motsvarar den ökade
produktionskostnaden, etc. Utredningen avser att återkomma till
dessa frågor i ett betänkande som planeras till hösten 1995.
Av regeringens skrivelse 1994/95:120 Miljön -- vårt gemensamma
ansvar framgår det att regeringen har för avsikt att verka för
att införa en miljöklass 1 för bensin samt att överväga åtgärder
för att öka användningen av alkylatbensin. I det arbete som
pågår med denna fråga ingår bl.a. de förslag som motionärerna
tar upp.
Enligt utskottets mening bör regeringens beslut i dessa frågor
nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
I motion Sk607 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)
hemställer motionärerna att motorolja som blandas i
tvåtaktsbensin inte skall beskattas som bensin eftersom oljan
har en annan funktion än bränslet.
EU:s regler innebär bl.a. att alla produkter som säljs eller
används som motorbränsle skall beskattas som motsvarande
mineraloljebränsle. Eventuella tillsatser till bensin, som t.ex.
motorolja, beskattas därför som bensin.
Enligt utskottets mening bör ansträngningarna att söka få till
stånd ändringar och förbättringar av EU:s regelverk inriktas på
andra frågor än den gränsdragningsfråga som motionärerna tar
upp. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk683 yrkande 3 av Marie Wilén m.fl. (c) hemställs om
ändringar i beskattningen av blandbränslen som etanol/diesel
och av tillsatsen ETBE som delvis tillverkas av etanol. Enligt
motionären bör principen om skattefrihet eller i vart fall
etanolbeskattning tillämpas i dessa fall, och för
dieselinblandningen bör gälla att den beskattas i miljöklass 1.
I motion T239 yrkande 2 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att
etanol bör vara helt skattefri också när andelen understiger
30 %.
Som framgått under föregående rubrik innebär EU:s regler att
alla produkter som används som motorbränsle skall beskattas som
motsvarande mineraloljebränsle. Regeringen har dock möjlighet
att medge nedsättning eller befrielse i försöksverksamhet som
syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Det ankommer
på regeringen att fatta beslut i dessa frågor.
Inom gemenskapen diskuteras sedan 1992 ett direktiv om
begränsning av skatten på vegetabiliska bränslen. Olika förslag
om hur direktivet skall vara utformat har lagts fram och
diskuterats. I mars 1995 har under det franska ordförandeskapet
presenterats ett nytt förslag som bereds för närvarande.
Miljöklassutredningen har i delbetänkandet (SOU 1994:64) Med
raps i tankarna behandlat frågor om blandbränslen. Av
betänkandet framgår att de blandbränslen som utredningen har
undersökt har visat sig ha fördelar men också många nackdelar.
Utredningen konstaterar att miljöpåverkan vid inblandning av RME
(rapsmetylester) är dåligt känd och att mät- och kontrollmetoder
måste tas fram. För att undvika otillbörliga bränslen både vad
gäller hälsa och miljö och med hänsyn till tillverkaransvar och
hållbarhetskrav kan det enligt utredningen bli nödvändigt med
bestämmelser om dessa bränslen. Miljöklassutredningen fortsätter
sitt arbete och har uttalat att frågan om ett särskilt system
för miljöklassning av alternativa drivmedel därvid kommer att
behandlas.
Miljöklassutredningens fortsatta behandling av frågan om de
biobaserade blandbränslenas miljöklassning kräver enligt vad som
framgår av utredningens senaste betänkande (SOU 1995:31) Ett
vidareutvecklat miljöklassystem i EU ytterligare underlag, och
frågan har därför måst förläggas till ett senare skede av
utredningsarbetet.
Trafik- och klimatkommittén har i sitt principbetänkande (SOU
1994:91) Trafiken och koldioxiden föreslagit att koldioxidskatt
inte skall tas ut på etanoldelen i ETBE och MTBE, om etanolen är
biobaserad. Kommitténs slutbetänkande med konkreta förslag skall
enligt planerna avlämnas i juni 1995.
Enligt utskottets mening bör det pågående utredningsarbetet
avvaktas innan ställning tas till de frågor som motionärerna tar
upp. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Vätgasdrivna fordon
I motion N237 yrkandena 3 och 4 av Eva Goës m.fl. (mp)
hemställs att vätgas undantas från drivmedelsbeskattning och att
vätgasdrivna fordon hänförs till miljöklass 1.
Som framgått skulle ett slopande av den högre skatten på
vätgas för motorfordon stå i strid med EU:s direktiv på området.
Undantag kan dock medges inom ramen för pilotprojekt som syftar
till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Det ankommer på
regeringen att fatta beslut om sådana projekt.
Bilavgaslagens krav för placering i miljöklass 2 är att
fordonet vid en jämförelse med lagens grundläggande krav skall
ha väsentligt lägre utsläpp eller uppfylla högre krav vad gäller
avgasreningssystemets hållbarhet. Miljöklass 1 omfattar fordon
som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet
eller som till följd av sina låga avgasutsläpp eller låga
bulleremissioner är särskilt lämpade för användning i
tätortstrafik. Dessa krav har preciserats i avgasförordningen.
Utskottet kan inte finna att det skulle föreligga några
egentliga problem med att få en vätgasbil placerad i miljöklass
1 redan med dagens regler, åtminstone vad gäller utsläppskraven.
Utskottet erinrar om att visst stöd till grundforskning om
vätgas utgår från energiforskningsprogrammet, och att Sverige
medverkar aktivt i internationella samarbetsprojekt på
vätgasområdet.
Med det anförda avstyrker utskottet den aktuella motionen.
Eldrivna fordon
I motion N236 yrkande 6 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes
(mp) hemställs om momsfrihet för eldrivna fordon.
Enligt utskottets mening finns det andra och bättre styrmedel
än mervärdesskatten när det gäller att gynna t.ex. elfordon.
Frågan om sänkt moms för elfordonen har diskuterats i
betänkandet (SOU 1994:111) Bilars miljöklassning och EG men
utredningen har i stället föreslagit en befrielse från
försäljningsskatt. Försäljningsskatten har härefter slopats för
el- och hybridfordon under perioden 1995--1997 (prop.
1994/95:55, SkU5). Bestämmelsen om att avdrag skall göras för
batterierna när vikten beräknas finns kvar. Med det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Amatörbyggda fordon
Ett förslag om befrielse från försäljningsskatt för
amatörbyggda fordon har lagts fram i en rapport från
Kommunikationsdepartementet (Ds 1993:19) Regler för hobbyfordon.
I motion T210 yrkande 16 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om att försäljningsskatten på amatörbyggda
fordon bör avskaffas.
Enligt utskottets mening är det inte motiverat med en
befrielse från försäljningsskatten för amatörbyggda fordon.
Utskottet avstyrker motionen.
Yrkessjöfarten
I motion T629 yrkandena 2 och 3 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
begärs tillkännagivanden om att yrkessjöfarten bör
drivmedelsbeskattas med miljöklasser etc. på samma sätt som
motorfordon och fritidsbåtar och om att en särskild svavelavgift
bör införas.
Enligt utskottets mening framgår det av regeringens skrivelse
1994/95:120 om inriktningen av miljöarbetet att avsikten är att
det på sikt skall gälla likartade krav för sjö- och
lufttransporter som för landbaserade källor vad beträffar buller
samt utsläpp till luft och vatten. Arbetet med sjö- och
luftfartens miljöfrågor måste dock i stor utsträckning lösas
inom ramen för det internationella samarbetet inom FN:s
sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO)
och EU. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen tillsatt en
arbetsgrupp med uppgift att söka utarbeta förslag till
bilaterala överenskommelser om minskning av sjöfartens svavel-
och kväveoxidutsläpp. Kontakter har tagits med Tyskland,
Danmark, Finland och Norge. Det finns således inte någon
anledning till tillkännagivanden till regeringen i saken, och
utskottet avstyrker därför motionen.
De mindre fiskefartygens skattebefrielse
Fartyg som används yrkesmässigt är befriade från energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt. När drivmedelsbeskattningen den
1 januari 1995 utvidgades till fritidsbåtar bedömdes det som
nödvändigt att låta de mindre yrkesfartygen övergå till ett
restitutionsförfarande (prop. 1994/95:54, SkU4). Till följd av
vissa övergångsproblem när det gäller drivmedelsbeskattningen av
fritidsbåtar har ikraftträdandet härefter skjutits till den 1
september 1995 (prop. 1994/95:213, SkU29).
I flera motioner anförs att restitutionsförfarandet innebär en
belastning för de mindre yrkesfartygen och att t.ex.
fiskelicensen bör kunna användas som grund för att låta mindre
fiskefartyg få tanka på samma villkor som större. Yrkanden med
denna inriktning framställs i motionerna Sk619 av Jeppe Johnsson
och Ingvar Eriksson (m), Jo402 yrkande 2 av Göte Jonsson m.fl.
(m), Jo405 yrkande 3 av Per Lager m.fl. (mp), Sk618 av Erling
Bager och Kenth Skårvik (fp), Jo415 yrkande 4 av Ingrid Näslund
m.fl. (kds) och Sk657 av Lisbet Calner m.fl. (s).
Enligt utskottets mening är anledningen till den ordning som
nu gäller att skatteskillnaderna mellan bränsle för fritidsbåtar
och yrkesbåtar kommer att öka kraftigt när
drivmedelsbeskattningen träder i kraft. Förslag om andra
lösningar än det kritiserade restitutionsförfarandet har lagts
fram i olika sammanhang och innebär i allmänhet att någon form
av legitimering skall användas.
Utskottet har förståelse för den kritik som riktas mot
restitutionssystemet men vill understryka att den ökade
skillnaden i skattenivå för dessa bränslen medför ett ökat
kontrollbehov. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att
ta ställning för en ändring av reglerna men utgår ifrån att
regeringen noga följer utvecklingen på området och prövar
möjligheterna till alternativa lösningar, som minskar
olägenheterna med nuvarande bestämmelser. Med det anförda
avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Flygtrafik
Sedan den 1 mars 1989 utgår en miljöskatt på vissa
avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Skatten
tas ut för varje flygning och beräknas i första hand
schablonmässigt med ledning av Luftfartsverkets uppgifter om
utsläpp av koldioxid, kolväten och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.
I motion T238 yrkande 15 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) anförs
att flygets miljöavgifter bör harmoniseras internationellt så
att lika konkurrensvillkor gäller.
I motion Sk614 yrkandena 1 och 2 av Tuve Skånberg (kds) begärs
tillkännagivanden om att regeringen bör verka för höjda avgifter
för flygplans avgasutsläpp och en avgiftsbeläggning inom EU av
flygplans avgasutsläpp. I motion T225 yrkande 8 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) hemställs att riksdagen inför en särskild
skatt på inrikesflyget.
På samma sätt som gäller för sjötransporter bör inriktningen
när det gäller flygtrafik vara att den skall uppfylla samma krav
som de landbaserade transporterna när det gäller buller och
utsläpp. Ett problem i sammanhanget är dock möjligheten att
förlägga tankning till andra länder. Arbetet med luftfartens
miljöfrågor måste därför i stor utsträckning lösas inom ramen
för det internationella samarbetet inom IMO, ICAO och EU.
Det framgår av regeringens skrivelse om inriktningen av
miljöarbetet att regeringen har för avsikt att driva de frågor
som motionärerna tar upp, och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena.
Smörjoljor
Bioråvaruutredningen har i betänkandet SOU 1994:113 gjort en
inventering av de biobaserade råvarorna. Bl.a. kan vegetabiliska
smörjmedel ersätta vissa av de produkter som i dag används som
smörjmedel. Utredningen föreslår en avgift på 5 kr/l för
petroleumbaserade smörjmedel men anser att frågan om hur medlen
skall kunna restitueras vid insamling av förorenade smörjmedel
bör utredas vidare.
I motion Jo202 yrkande 15 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs
att en särskild avgift bör införas på petroleumbaserade
smörjoljor.
Även i denna fråga bör den fortsatta beredningen av det
aktuella utredningsbetänkandet avvaktas. Utskottet avstyrker
motionen.
Traktortåg
Fordonsskatten för jordbrukstraktorer uppgår till 225 kr. För
lastbilar kan fordonsskatten uppgå till 10 000--20 000 kr.
Under betkampanjen används jordbrukstraktorer med flera
släpvagnar för att dra stora laster på allmän väg.
I motion Sk622 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
begärs ett tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som utför
ett med lastbilar jämförbart transportarbete bör bära en
motsvarande del av samhällets kostnader.
Enligt utskottets mening har den lägre beskattningen av
jordbrukstraktorer sin grund i att dessa inte framförs på allmän
väg annat än vid transporter av produkter från jordbruk. En
ändring av denna gränsdragning skulle enligt utskottets mening
riskera att medföra en ökning av antalet transporter, och
utskottet är därför inte berett att tillstyrka en sådan åtgärd.
Utskottet avstyrker motionen.
Sotares arbetsfordon
I motion Sk626 av Carl-Johan Wilson (fp) anförs att
skorstensfejares arbetsfordon knappast kan användas för privat
bruk och att ett särskilt undantag därför bör göras så att de
kan registreras som lastbil i stället för som personbil.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att
göra ett undantag för skorstensfejares arbetsfordon vid
registreringen. Utskottet avstyrker motionen.
Övriga punktskatter
Naturgrus
I propositionen aviseras en skatt på naturgrus som beräknas ge
100 miljoner kronor. Regeringen har tillkallat en särskild
utredare med uppgift att senast den 30 juni 1995 redovisa ett
förslag (dir. 1994:133).
I motion Fi212 yrkande 19 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
hemställs att riksdagen beslutar om en skatt på 5 % av
råvarupriset för naturgrus den 1 juli 1995.
Enligt utskottets mening bör regeringens förslag avvaktas, och
utskottet avstyrker därför motionen.
En avfallsskatt
Avfallsskatteutredningen (M 1993:09) har i betänkandet En
avfallsfri framtid (SOU 1994:114) redovisat olika tänkbara typer
av skatter och avgifter på avfall; en grön avfallsskatt, en grön
avfallsavgift, en deponiskatt och en nettodeponiskatt.
I flera motioner framställs yrkanden som tar sikte på ett
snabbt genomförande av något av de förslag som
Avfallsskatteutredningen diskuterat. Sådana yrkanden framställs
i motionerna Jo628 yrkande 23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),
Sk341 yrkande 37 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Jo663 yrkandena 1,
2 och 7 av Hanna Zetterberg m.fl. (v), Jo688 yrkande 11 av
Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp), Fi212 yrkande 18 av
Birger Schlaug m.fl. (mp), Jo604 yrkande 3 och Sk349 yrkande 10
av Alf Svensson m.fl. (kds).
Sedan de nu aktuella motionerna väckts har regeringen tillsatt
en särskild utredare med uppdrag att lägga fram ett konkret
förslag till en avfallsskatt. Avsikten är att skatten skall
börja gälla den 1 januari 1997 (dir. 1995:37). Enligt utskottets
mening bör utredarens förslag nu avvaktas. Utskottet avstyrker
motionerna.
Förpackningar
Det åligger enligt renhållningslagen producenten av en vara
eller förpackning att se till att avfallet omhändertas på ett ur
miljösynpunkt riktigt sätt. Kraven på återvinning varierar med
förpackningstyp.
I motion Jo688 yrkande 21 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson
(mp) hemställer motionärerna om att regeringen får återkomma med
ett förslag till skatt på förpackningar fr.o.m. den 1 juli 1997.
Enligt utskottets mening upprätthålls kravet på återvinning av
förpackningar genom det s.k. förlängda producentansvaret. Härvid
kan en skatt på avfall underlätta och stimulera till ökad
återvinning. Enligt utskottets mening är det inte nu aktuellt
med en skatt på förpackningar och utskottet avstyrker därför
motionen.
Hundskatten
Enligt lagen (1923:116) om hundskatt skall den som innehar en
hund årligen erlägga hundskatt. Den skattskyldige skall anmäla
sitt hundinnehav till kommunen, som skall föra in uppgifterna i
ett hundskatteregister. Kommunen bestämmer hundskattens storlek
och kan enligt ett avgörande i Regeringsrätten den 13 januari
1994 (mål nr 4099--1990) fastställa hundskatten till 0 kr. Böter
stadgas för den som underlåter att anmäla innehav av en
skattepliktig hund, som lämnar oriktiga uppgifter för att
undandra sig skattskyldighet eller som inte anbringar
skattemärket på hunden. Allmänt åtal för brott mot
hundskattelagen får väckas endast efter medgivande av kommunen.
I motionerna Sk606 av Sigrid Bolkéus (s), Sk643 av Patrik
Norinder (m), Sk615 av Anders Svärd (c) och Sk613 av Lennart
Fremling (fp) hemställer motionärerna att hundskatten och
registerskyldigheten avskaffas.
Skatteutskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden
våren 1994 anfört att frågan om hundskattens framtida utformning
bör prövas i ljuset av det rättsläge som uppkommit efter
Regeringsrättens avgörande, och utskottet utgick från att
önskemål från olika håll om en möjlighet för kommunerna att
själva få bestämma om registreringen och skatten därvid skulle
tas upp till behandling (1993/94:SkU34).
Härefter har riksdagen på förslag av justitieutskottet under
hösten 1994 givit regeringen till känna att det nu är dags att
utmönstra straffstadgandena för brott mot hundskattelagen ur
strafflagstiftningen och att regeringen, om hundskatten skall
finnas kvar, bör överväga frågan i lämpligt sammanhang och
återkomma med ett förslag till riksdagen (1994/95:JuU2).
Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för att överväga
ett avskaffande av hundskatten och registreringsskyldigheten.
Skatten har en begränsad finansiell betydelse, och det
kontrollbehov som motiverade att lagen infördes föreligger inte
längre. Regeringens överväganden beträffande hundskatten bör
därför enligt utskottets mening inriktas på att lagen (1923:116)
om hundskatt upphävs. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Härigenom tillgodoses de aktuella motionerna.
Båtskatt
I flera motioner framställs yrkanden som tar sikte på att en
båtskatt skall införas. Sådana yrkanden framställs i motionerna
Sk632 av Anita Persson m.fl. (s), Fi33 yrkande 12 av Gudrun
Schyman m.fl. (v), Sk659 av Karl-Erik Persson m.fl. (v), T616
yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) och
T636 yrkandena 2 och 3 av Monica Widnemark och Agneta Ringman
(s).
Under den allmänna motionstiden har även framställts yrkanden
om återinförande av båtregistret och om en obligatorisk
ansvarsförsäkring för båtägare. Dessa motioner har remitterats
till trafikutskottet resp. lagutskottet. Lagutskottet beräknas
vänta med sitt ställningstagande i försäkringsfrågan till
hösten.
Trafikutskottet har behandlat yrkandena om ett båtregister i
sitt av riksdagen godkända betänkande om sjöfart (1994/95:TU12).
Utskottet har härvid anfört bl.a. följande.
Trafikutskottet anser -- från de synpunkter det har att
företräda -- att ett fritidsbåtsregister innebär stora fördelar
främst från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt. Dessa fördelar
kan tillvaratas inom ramen för ett frivilligt register -- under
förutsättning att ett sådant register når samma anslutning som
ett statligt, enligt lagregler därom. För närvarande synes
alltför många av de båtar som var införda i det statliga
registret stå utanför det privata. Utskottet kan vidare
konstatera att fritidsbåtstrafiken är förenad med kostnader,
främst för sjöräddning, till vars bestridande riksdagen årligen
anvisar medel.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen bör
överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från
sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga
fritidsbåtsregistret återinförs. I det sammanhanget bör
regeringen även överväga hur samhällets kostnader för
fritidsbåtstrafiken skall betalas. Självfallet bör regeringen
vid sina överväganden beakta riksdagens beslut med anledning av
motionsyrkandena om en båtskatt och om en obligatorisk
ansvarsförsäkring för bl.a. ägare av fritidsbåtar. Resultatet av
regeringens överväganden bör redovisas för riksdagen. Vad
utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med samtliga
de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett
-- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt skatteutskottets mening bör regeringen i samband med de
överväganden som skall göras beträffande ett fritidsbåtsregister
också pröva frågan om en båtskatt. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med de nu
aktuella motionsyrkandena.
Skatt på spel
I motion Sk328 yrkande 21 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att
en översyn av spelbeskattningen bör kunna ge successivt ökade
intäkter.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att
genom ett särskilt tillkännagivande till regeringen peka på de
inkomstmöjligheter som spelbeskattningen erbjuder. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
I motion Sk673 yrkandena 1 och 2 av Rose-Marie Frebran och
Ingrid Näslund (kds) begärs tillkännagivanden om att en avgift
för forskning om spelberoende bör införas och att en
utredning bör tillsättas om behovet av ytterligare åtgärder mot
spelberoende.
Specialdestinering av skatter till vissa ändamål bör enligt
utskottets mening undvikas eftersom det förhindrar en rationell
prövning av utgiften i budgetsammanhang.
Enligt utskottets mening ingår det i Socialstyrelsens och
Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa utvecklingen när det
gäller problemen med spelberoende och vidta lämpliga åtgärder.
Vidare ger Socialvetenskapliga forskningsrådet stöd till
forskningsprojekt som rör bl.a. spelberoende.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Reklamskatten
Reklamskatt betalas för annons som är avsedd att
offentliggöras inom landet. Med annons menas ett särskilt
utrymme i en trycksak för återgivning av text eller bild.
Reklamskatt betalas också för reklam som är avsedd att spridas i
annan form än annons. Med reklam avses ett meddelande som har
till syfte att åstadkomma eller främja avsättning av vara,
fastighet eller tjänst. Skattesatsen är 4 % för annons i allmän
nyhetstidning och i alla övriga fall 11 %. Reklamskatt tas inte
ut för reklam i radio eller TV. Reklamskatteutredningen har
gjort en omfattande översyn av reklamskatten i betänkandet
Reklamskatt (SOU 1988:17). Presstödsutredningen har nyligen i
betänkandet Vårt dagliga blad (SOU 1995:37) föreslagit vissa
ändringar när det gäller tidningsutdelad direktreklam.
I motion Kr414 yrkande 12 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson
(m) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatten har
snedvridande effekter som drabbar idrottsföreningarnas
försäljning av programblad, arenareklam m.m. och om att skatten
bör slopas vid utgången av år 1995.
I flera motioner hemställs att skatten på reklam utvidgas till
reklam i radio och TV. Sådana yrkanden framställs i motionerna
Sk616 av Berit Löfstedt m.fl. (s), Fi33 yrkande 11 av Gudrun
Schyman m.fl. (v) och Kr205 yrkandena 20 och 21 av Birger
Schlaug m.fl. (mp). I motion Fi212 yrkande 35 av Birger Schlaug
m.fl. (mp) hemställs om en höjning av skatten till 14 % på
reklam i veckopress, fackpress, annonspelare och annat, dock ej
annonser i dagspress. En sådan höjning kan enligt motionärerna
bakom Kr205 ersätta de besparingar som föreslås för Sveriges
Radio m.m.
Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag om en
besparing för Sveriges Radio m.m. på 11 % (prop. 1994/95:100
bil. 12, KrU:26).
När det gäller reklamskattens utformning föreligger det enligt
utskottets mening ett omfattande reformbehov som har samband med
utvecklingen på mediaområdet och den ökade internationella
rörligheten. Bl.a. måste det faktum att reklam i radio och TV är
undantagen från skatten numera ses som ett problem som måste
ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare innebär medlemskapet i EU
vissa problem när det gäller beskattningen av reklamtrycksaker.
Enligt vad utskottet inhämtat har Riksskatteverket den 8 maj
1995 inkommit till regeringen med en hemställan om att skatten
på reklamtrycksaker skall slopas. Anledningen är att problemen
med beskattning av trycksaker accentuerats efter inträdet i EU.
Enligt utskottets mening bör de överväganden som pågår inom
regeringskansliet när det gäller behovet av förändringar på
detta område avvaktas, och utskottet avstyrker därför de
aktuella motionerna.
Klorerade lösningsmedel
Enligt förordningen (1991:1289) om vissa klorerade
lösningsmedel får kemiska produkter som består av metylenklorid
eller trikloretylen inte saluhållas för yrkesmässigt bruk efter
den 1 januari 1996. Om det finns särskilda skäl får
Kemikalieinspektionen medge undantag från förbudet.
I motion Jo661 yrkande 2 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om att en miljöavgift på 150 kr/kg bör
införas på metylenklorid, trikloretylen och perkloretylen för
att påskynda avvecklingen och visa att förbudet står fast.
Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av beslutet om
avveckling av metylenklorid och trikloretylen och den reglering
som i övrigt omger hanteringen av dessa ämnen inte skäl att nu
överväga en skatt på dessa lösningsmedel. Utskottet avstyrker
motionen.
Freoner
I motion Jo687 yrkande 27 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)
hemställs om en miljöskatt på HCFC för att ytterligare påskynda
avvecklingen.
I proposition 1994/95:119 om vissa åtgärder mot utsläpp av
försurande ämnen och andra luftföroreningar redovisar regeringen
bl.a. åtgärder för en slutlig avveckling av ozonnedbrytande
ämnen. Installation av nya kyl-, värme- och klimatanläggningar
med HCFC bör upphöra den 1 januari 1998 och påfyllningen av HCFC
i befintliga anläggningar bör upphöra den 1 januari 2002. Även
om avvecklingstiden är förhållandevis lång blir det enligt vad
som anförs en utmaning för forskning och industri att under
övergångstiden söka finna fungerande miljöanpassade
ersättningar. Jordbruksutskottet behandlar propositionen i
betänkandet 1994/95:JoU22.
Enligt utskottets mening är kontrollen över dessa ämnen god,
och inriktningen är att de skall avvecklas. Förbud och
avvecklingsplaner har successivt utarbetats och utvidgats på
både nationell och internationell nivå. HCFC har använts som
övergångskemikalie på områden där aggressivare ozonnedbrytande
ämnen tidigare använts. HCFC har en klart lägre ozonnedbrytande
potential än de ämnen den ersatt men är ändå skadligt. De
åtgärder som regeringen aviserat i proposition 119 utgör ett
viktigt steg på vägen mot fullständig avveckling av även detta
ämne. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte
motiverat att införa en särskild skatt på HCFC. Utskottet
avstyrker motionen.
Kväveutsläpp
I motion Jo662 yrkandena 3 och 4 av Marianne Samuelsson m.fl.
(mp) anförs att en miljöskatt bör införas på de kommunala
reningsverkens utsläpp av kväve i vatten och att kommuner som
anlägger våtmarker bör få en skattereduktion som motsvarar
reningseffekten.
Regeringen redovisar i skr. 1994/95:120 Miljön -- vårt
gemensamma ansvar inriktningen av det miljöpolitiska arbetet.
Där framhålls att målet om en halvering av kväveutsläppet
1985--1995 inte kommer att nås och att åtgärder behöver vidtas.
Ett viktigt led i detta arbete är den förändring av avgiften för
kväve i handelsgödsel som riksdagen fattat beslut om under
hösten (prop. 1994/95:75, JoU7). Likaså bör det ske en fortsatt
utbyggnad av kvävereduktion vid kommunala reningsverk.
Regeringen har i proposition 1994/95:25 föreslagit att bidrag
skall lämnas till åtgärder inom va-sektorn. Andra åtgärder kan
enligt vad som anförs i skrivelsen vara att återskapa våtmarker
som naturliga avrinningsområden för avloppsvatten. Skrivelsen
behandlas i JoU16.
Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att söka
styra de kommunala reningsverkens utsläpp av kväve genom en
särskild skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Färskvatten
I motion Jo628 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås att en skatt skall införas på färskvattenanvändning för
att gynna resurssnål avloppsteknik och minska utsläppen av
näringsämnen.
Enligt skatteutskottets mening finns det inte skäl att nu
överväga en skatt på färskvatten. Utskottet avstyrker motionen.
Träskyddsmedel
I motion Jo687 yrkande 28 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om att en särskild avgift bör införas på
träskyddsmedlen arsenik, krom, kreosot, koppar och tenn.
I motion Jo662 yrkande 2 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
begärs förslag om en miljöskatt på industrins utsläpp av
tungmetaller i vatten.
Av regeringens skrivelse 1994/95:120 framgår att utsläppen av
kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink, krom och arsenik kommer
att halveras 1985--1995. Tungmetallutsläppen till vatten har
minskat kraftigt under de senaste årtiondena, men utsläppen från
de forna öststaterna är fortfarande mycket stora. Vid den
löpande omprövningen av tillstånd enligt miljöskyddslagen kommer
bl.a. skogsindustrin, järn- och stålverk samt gruvor att
prioriteras.
Enligt utskottets mening är de områden som motionärerna
föreslår för beskattning bättre lämpade för andra styrmedel som
administrativa regleringar, förbud och internationella
överenskommelser. Utskottet avstyrker motionerna.
Fyrverkerier
I motion Sk625 av Wiggo Komstedt (m) begärs ett
tillkännagivande om att en avgift på nyårssmällare bör införas
och uppgå till 50 %. En sådan avgift skulle enligt motionären
öka statens inkomster med 1 miljard kronor.
Enligt utskottets mening är det inte aktuellt med en skatt på
fyrverkerier, och utskottet avstyrker därför motionen.
19 § kommunalskattelagen, m.m.
Riksdagen beslutade under hösten om en ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter som innebar
att punkterna i 3 kap. 23 § numrerades om (prop. 1994/95:25,
FiU1). Härigenom har en hänvisning i 19 § kommunalskattelagen
(1928:370) till två av punkterna blivit felaktig och behöver
rättas. Utskottet föreslår att rättelsen genomförs på det sätt
som framgår av hemställan.
Av samordningsskäl behandlar utskottet i detta sammanhang ett
förslag till ändring i 2 kap. 9 § lagen 1994:1776 om skatt på
energi som lagts fram i proposition 1994/95:213 och som
utskottet tillstyrkt i betänkandet 1994/95:SkU29.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande privat pensionssparande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk57, 1994/95:Sk59,
1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi35 yrkande 3 godtar
regeringens förslag om begränsning av avdragsutrymmet för
privata pensioner och lägger regeringens skrivelse 1994/95:198
till handlingarna,
res. 1 (m, fp, kds) - delvis
2. beträffande fastighetsskatt på lokaler
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 i
denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7
i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk328 yrkande
17 i denna del, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del och
1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del godtar regeringens förslag
om fastighetsskatt på lokaler,
res. 2 (m) - delvis
3. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 i
denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7
i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk328 yrkande
17 i denna del, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del och
1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del godtar regeringens förslag
om fastighetsskatt på industrifastigheter,
res. 3 (m, fp) - delvis
4. beträffande lokaler i bostadsrättshus
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk336 och
1994/95:Sk339,
5. beträffande en lägesavgift för lokaler och kontor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk314,
6. beträffande fastighetsskatt på jord- och skogsbruk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk316,
1994/95:Sk323, 1994/95:Sk325, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i
denna del, 1994/95:Sk337, 1994/95:Sk338, 1994/95:Sk347,
1994/95:Sk349 yrkande 16, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna
del, 1994/95:Sk671 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 28,
1994/95:Jo202 yrkande 5, 1994/95:Jo260 yrkande 2,
1994/95:Jo262 yrkande 4, 1994/95:Jo263 yrkande 13 och
1994/95:Jo305 yrkande 4,
res. 4 (m, fp, kds)
7. beträffande naturvårdsavgift
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo305 yrkande 5,
res. 5 (m, c)
8. beträffande fastighetsskatt på småhus och hyreshus
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 8,
1994/95:Sk328 yrkande 16, 1994/95:Sk349 yrkande 15 och
1994/95:Bo411 yrkande 12,
res. 6 (m, kds)
9. beträffande markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk321,
res. 7 (m) - delvis
10. beträffande schablonintäktsbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 18 och
1994/95:Bo411 yrkande 13,
res. 7 (m) - delvis
15. beträffande attraktiva områden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk319 yrkande 3,
1994/95:Sk340, 1994/95:Sk346, 1994/95:A404 yrkande 4,
1994/95:A471 yrkande 3 och 1994/95:A472 yrkande 3,
res. 11 (m, fp, v, kds)
16. beträffande taxering av jordbruk
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk306,
res. 12 (m)
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,
1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk61 yrkande 1,
1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk341 yrkande 35,
1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i
denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10
och 1994/95:N451 yrkande 1 godtar regeringens förslag om höjd
koldioxidskatt och elskatt,
res. 13 (m)
res. 14 (fp)
res. 15 (v)
res. 16 (mp)
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2,
1994/95:Sk341 yrkande 33, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och
7, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212
yrkandena 11 och 12,
res. 17 (m)
res. 18 (v)
res. 19 (mp)
19. beträffande vissa ändringar i industrins beskattning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 1 i denna del,
4 i denna del, 5 och 6 och 1994/95:Sk60 i denna del godtar
regeringens förslag om slopande av den särskilda
nedsättningsregeln, m.m.,
res. 20 (m)
20. beträffande växthusnäringen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk61 yrkande 2,
1994/95:Sk655 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk670 och
1994/95:Sk671 yrkandena 1--3,
res. 21 (m)
22. beträffande produktionsskatterna på el
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2 och 3,
1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och
9, 1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och
3, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212
yrkandena 13 och 14 godtar regeringens förslag om en höjning av
produktionsskatterna för vattenkraftverk och kärnkraftverk,
res. 23 (m) - delvis
res. 24 (mp)
23. beträffande små vattenkraftverk
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk645,
24. beträffande nätförluster
att riksdagen beslutar utvidga bestämmelserna om nätförluster
till samtliga nätverksföretag,
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22,
1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6
och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239
yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,
1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,
1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,
1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och
1994/95:A274 yrkandena 2--6,
res. 25 (m)
res. 26 (c)
res. 27 (fp)
res. 28 (v)
res. 29 (mp)
res. 30 (kds)
27. beträffande den framtida beskattningen av
kärnkraftverk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 4,
1994/95:N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5,
res. 35 (v)
res. 36 (mp)
res. 37 (kds)
28. beträffande elskatten i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk672 yrkandena 1 och 2,
res. 38 (v)
29. beträffande svavel i eldningsolja
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk669,
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del,
1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk63 yrkande 7 och
1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 godtar regeringens förslag
om höjd försäljningsskatt och indexering,
res. 39 (m) - delvis
res. 40 (v)
res. 41 (mp)
31. beträffande bränsle i arbetsfordon
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,
1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk62 godtar regeringens
förslag om trafikbeskattning av bränsle i arbetsfordon,
res. 42 (m)
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36,
38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2,
1994/95:T239 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och
1994/95:A38 yrkande 8,
res. 43 (m)
res. 44 (c)
res. 45 (v)
res. 46 (mp)
res. 47 (kds)
33. beträffande alkylatbensin
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk603 yrkandena 1
och 2 och 1994/95:Sk608,
res. 48 (c, v, mp)
34. beträffande motorolja
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk607,
35. beträffande blandbränslen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk683 yrkande 3 och
1994/95:T239 yrkande 2,
res. 49 (c, kds)
36. beträffande vätgasdrivna fordon
att riksdagen avslår motion 1994/95:N237 yrkandena 3 och 4,
res. 50 (mp)
48. beträffande hundskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk606,
1994/95:Sk613, 1994/95:Sk615 och 1994/95:Sk643 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om hundskatt,
49. beträffande båtskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk632,
1994/95:Sk659, 1994/95:Fi33 yrkande 12, 1994/95:T616
yrkande 2 och 1994/95:T636 yrkandena 2 och 3 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om båtskatt,
res. 64 (m, c, fp, kds)
50. beträffande skatt på spel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk328 yrkande 21,
res. 65 (m)
51. beträffande åtgärder mot spelberoende
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk673 yrkandena 1 och 2,
res. 66 (kds)
57. beträffande träskyddsmedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo687 yrkande 28,
res. 70 (mp) - delvis
58. beträffande tungmetaller i vatten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 2,
res. 70 (mp) - delvis
59. beträffande fyrverkerier
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk625,
60. beträffande 19 § kommunalskattelagen
att riksdagen beslutar rätta 19 § kommunalskattelagen i
enlighet med vad utskottet anfört,
61. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning proposition 1994/95:203 och
proposition 1994/95:213 i denna del och till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de i proposition 1994/95:203 framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med
dels den ändringen att 7 kap. 4 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 kap.
4 §
Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 1--3 §§,
göras även för energiskatten samt för tre fjärdedelar av
koldioxidskatten på bränsle som förbrukats för annat ändamål än
drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid
yrkesmässig växthusodling.
Bestämmelserna i första
stycket gäller även
sådan oljeprodukt som avses
i 2 kap. 1 § första
stycket 3 b och som
förbrukats vid
tillverkningsprocessen i
gruvindustriell verksamhet
för drift av andra
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar.
I fråga om gasol som förbrukats av stationära motorer får dock
avdrag för koldioxidskatt endast göras för den del av skatten
som överstiger 350 kronor per 1 000 kilogram.
dels den ändringen att 11 kap. 9 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse,
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
11 kap.
9 §
I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft får
avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat
spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning
i omedelbart samband med sådan förbrukning,
2. förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än
motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart
samband med sådan förbrukning,
3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid framställning av
produkter som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 3,
4. framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats för
el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna
verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 2 §
andra stycket 4,
5. förbrukats eller 5. förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
vid sådan överföring vid sådan överföring
av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på det
storkraftnätet som elektriska nätet som
utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar
för förvaltningen av för förvaltningen av
nätet i syfte att nätet i syfte att
upprätthålla nätets upprätthålla nätets
funktion. funktion.
dels den ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
Övergångsbestämmelserna
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11
kap. 3 § den 1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall
dock tillämpas till utgången av år 1995.
3. De nya skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket och 11
kap. 3 § skall innan de tillämpas den 1 januari 1996 omräknas på
sätt som anges i 2 kap. 10 §.
4. bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra
motordrivna fordon än personbilar, lastbilar, bussar och
trafiktraktorer först från och med den 1 oktober 1995, utom
beträffande fordon som används vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet.
5. bestämmelserna i 11 kap.
9 § i dess nya lydelse
tillämpas dock för tid
från och med den 1 januari
1995.
2. lag om ändring i lagen
(1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft,
3. lag om ändring i lagen
(1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft
från kärnkraftverk, 4.
lag om ändring i lagen
(1978:69) om
försäljningsskatt på
motorfordon, 5. lag om
ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt, 6. lag om
ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt, 7. lag om
ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt, 8.
lag om ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370),
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
19 §
Till skattepliktig inkomst -- -- -- 15 § mervärdesskattelagen
(1994:200);
ränta som enligt ränta som enligt
bestämmelserna i 3 kap. 23 bestämmelserna i 3 kap. 23
§ 4 och 5 lagen (1990:325) § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och om självdeklaration och
kontrolluppgifter inte kontrolluppgifter inte
redovisas i kontrolluppgift om redovisas i kontrolluppgift om
sådan ränta för den sådan ränta för den
skattskyldige under ett skattskyldige under ett
beskattningsår sammanlagt beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 inte uppgår till 500
kronor; kronor;
vad som utgör -- -- -- anvisningarna till 22 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
res. 1 (m, fp, kds) - delvis
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (m, fp) - delvis
res. 23 (m) - delvis
res. 39 (m) - delvis
res. 73 (m) - villk.
Stockholm den 30 maj 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl
Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars
Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s)
och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s).
Reservationer
1. Privat pensionssparande (mom. 1 och mom. 61 i motsvarande
del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael
Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Vi avvisar förslaget om en halvering av utrymmet för privata
pensioner och har även invändningar mot att förslaget skall
gälla redan från den dag då förslaget blev känt.
Den ekonomiska krisen har gjort att många människor är osäkra
på om de offentliga pensionsåtagandena verkligen kommer att
hålla, och intresset för kompletterande privata pensioner har
därför ökat. Vi anser att det är viktigt att man i denna
situation har en positiv syn på de privata pensionerna som ett
alternativ och en komplettering av den allmänna pensionen och
tjänstepensionerna.
Pensionsreformen innebär bl.a. att den s.k.
livsinkomstprincipen införs som den väsentligaste grunden för
intjänande av pensionsrätt. Givet att många människor önskar en
pension i viss relation till lönen åren närmast före
pensioneringen kommer behovet av frivilligt pensionssparande att
öka. Detta var de fem partier som deltog i överenskommelsen
medvetna om. Det är därför märkligt att två av dessa partier nu
står bakom ett förslag om en begränsning av utrymmet för det
frivilliga pensionssparandet.
Från principiella utgångspunkter finns det inte några
invändningar mot det privata pensionssparandet. Skattereglerna
har alltid givit ett visst utrymme för att spara arbetsinkomster
till pensioneringen. Detta uppnås genom att sparandet är
avdragsgillt och den utfallande pensionen skattepliktig.
Avdragsrätten utgör således inte någon skatteförmån utan endast
en metod för att spara arbetsinkomster. Samma princip gäller för
övrigt inom den allmänna pensioneringen.
Regeringens negativa syn på privat pensionssparande och den
hast med vilken förslaget genomförts påverkar även dem som inte
direkt berörs av förslaget. Man kan utgå ifrån att många inte
bara överväger att minska sitt sparande i traditionella svenska
former och övergå till annat svenskt sparande utan i stället
väljer utländska försäkringar, främst kapitalförsäkringar.
Regeringen menar att det är en fördel om förslaget leder till
en minskning av det totala sparandet. Detta är en felsyn. Ett
stort sparande är angeläget för att säkerställa tillgången till
kapital för att motsvara de investeringar som är nödvändiga för
att klara förnyelsekraven inom näringslivet och för att i ett
längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.
Slutligen kan det ifrågasättas om grundlagens krav på
särskilda skäl för retroaktivitet är uppfyllt i detta fall.
Regeringen har t.ex. inte ansett det nödvändigt att använda sig
av denna möjlighet när reavinstskatten återställdes vid
årsskiftet, och vid en jämförelse ter sig skälen för
retroaktivitet svagare i detta fall. Lagrådet anförde i sitt
yttrande att man kan "hysa viss tveksamhet om undantaget från
retroaktivitetsförbudet omfattar även denna situation". Man
godtog dock att särskilda skäl föreligger. Den tveksamhet som
uttrycktes borde ha lett till att ikraftträdandet inte utformas
så att det får retroaktiva verkningar.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag om en
begränsning av avdragsrätten för privata pensioner.
dels vid moment 1 och moment 61 i motsvarande del
hemställt
1. beträffande privat pensionssparande
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk57,
1994/95:Sk59, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi35
yrkande 3 avslår proposition 1994/95:203 i denna del och
lägger regeringens skrivelse 1994/95:198 till handlingarna,
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. Fastighetsskatt på lokaler (mom. 2 och mom. 61 i
motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Fastighetsbeskattningsutredningen, som hade i uppgift att
analysera och beskriva de principiella utgångspunkterna för
beskattning av fastigheter, har bl.a. anfört att
fastighetsskatten medför att skattemässig neutralitet inte
uppnås mellan näringsfastigheter och annan näringsverksamhet och
att fastighetsskatt därför inte får utgå på näringsfastighet
(SOU 1994:57).
Den föreslagna fastighetsskatten på industribyggnader kommer
att drabba mindre företag med svag lönsamhet särskilt hårt. Det
kommer inte minst att gälla nystartade företag. Fastighetsskatt
på kommersiella lokaler leder till högre lokalkostnader men
kommer också att kapitaliseras i lägre fastighetspriser och
därmed sämre förutsättningar att återhämta de stora förlusterna
inom den finansiella sektorn. Det är beklagligt att man på detta
sätt inför skatt på arbetande kapital.
En referensgrupp inom ramen för SNS-projektet "Den svenska
fastighetskrisen", bestående av personer verksamma inom
fastighetssektorn och inom den finansiella sektorn, har uttalat
att det är just för de kommersiella fastigheterna som
överproduktionen varit som störst och att det kommer att ta lång
tid för marknaden att återhämta sig. Det är därför enligt
gruppen viktigt att inte ytterligare fördröja återhämtningen
genom införandet av en fastighetsskatt. En sådan åtgärd skulle
enligt dem få betydande negativa effekter för sysselsättningen i
den redan hårt drabbade byggbranschen och ökar dessutom riskerna
för nya kreditförluster. Gruppen framhåller också behovet av en
långsiktigt trovärdig politik som en förutsättning för att på
sikt kunna få ner ränteläget och därigenom påverka den absolut
viktigaste kostnadsposten för fastighetsmarknaden.
Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen
samtidigt som man höjer och breddar fastighetsskatten föreslår
särskilda åtgärder som syftar till att stimulera byggsektorn
genom bidrag. Engångsåtgärder på några miljarder kronor som inte
ger önskade effekter ställs emot varaktiga skattehöjningar på
ungefär 4 miljarder kronor årligen. En stabilisering och uppgång
i byggsektorn förutsätter i stället en stabil och trovärdig
politik som skulle ha givit förutsättningar för långsiktiga
investeringar i byggnader såväl inom näringslivet som vad gäller
bostäder. Regeringens förslag verkar i rakt motsatt riktning.
Vi har finansierat EU-avgiften fullt i våra budgetförslag och
avvisar därför förslaget om en fastighetsskatt på lokaler. I
följande reservation avvisar vi även förslaget om en
fastighetsskatt på industrifastigheter.
dels vid moment 2 och moment 61 i motsvarande del
hemställt
2. beträffande fastighetsskatt på lokaler
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och
1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del och med anledning av
motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del och
1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del avslår proposition
1994/95:203 i denna del,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser fastighetsskatt
på lokaler
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt såvitt avser 3 § första stycket c),
3. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 3 och mom. 61
i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) har
dels anfört följande:
En särskild skatt på industrifastigheter är att betrakta som
en skatt på arbetande kapital och drabbar särskilt mindre och
medelstora företag.
Förslaget om en fastighetsskatt på industrifastigheter har
flera gånger framförts av Vänsterpartiet men avvisats av
Socialdemokraterna med argumentet att särskilt mindre och
medelstora industriföretag skulle drabbas negativt.
Vi beklagar att regeringen nu fallit till föga och avvisar för
vår del förslaget.
dels vid moment 3 och moment 61 i motsvarande del
hemställt
3. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och
1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del och med anledning av
motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del och
1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del avslår proposition
1994/95:203 i denna del,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser fastighetsskatt
på industrifastigheter
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt såvitt avser 1 § och 3 § första stycket d),
4. Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael
Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En eventuell fastighetsskatt på jord- och skogsbruk skulle
innebära att en snedvridning drabbar även dessa näringar. Genom
att skatten riktas mot företagets tillgångar och inte mot dess
löpande inkomster i form av vinst höjs ribban för mindre och
medelstora företag med svag lönsamhet. Inom jord- och skogsbruk
finns många små företag. Det är därför viktigt att jord- och
skogsbruk inte beläggs med fastighetsskatt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande fastighetsskatt på jord- och skogsbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk316,
1994/95:Sk323, 1994/95:Sk325, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i
denna del, 1994/95:Sk337, 1994/95:Sk338, 1994/95:Sk347,
1994/95:Sk349 yrkande 16, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna
del, 1994/95:Sk671 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 28,
1994/95:Jo202 yrkande 5, 1994/95:Jo260 yrkande 2,
1994/95:Jo262 yrkande 4, 1994/95:Jo263 yrkande 13 och
1994/95:Jo305 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
5. Naturvårdsavgift (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) har
dels anfört följande:
Tankarna på en naturvårdsavgift för att finansiera nya
reservatsbildningar måste avvisas. Statliga markköp är inte
något som det ankommer på de enskilda markägarna att finansiera.
Sektorsansvaret urholkas om det används för att motivera skatter
som egentligen har sin grund i statens ekonomiska problem.
De frivilliga satsningar som i dag görs inom skogsbruket
riskerar att tillintetgöras om sådana skatter införs. Det skulle
skada naturvårdsintresset eftersom de frivilliga åtagandena
utgör grundförutsättningarna för en totalt sett god
naturvårdshänsyn inom skogsbruket.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande naturvårdsavgift
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo305 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Fastighetsskatt på småhus och hyreshus (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Hösten 1994 genomdrev den nya regeringen en höjning av
fastighetsskatten för bostäder från 1,5 % till 1,7 % fr.o.m. den
1 januari 1996. Som skäl härför angavs att den överenskommelse
som träffades 1992 om en nedtrappning av bostadssubventionerna
med 3 miljarder kronor inte skulle genomföras och att en
motsvarande budgetförstärkning i stället borde tas ut genom höjd
fastighetsskatt. Regeringen väljer således att öka de offentliga
utgifterna och finansiera detta genom en skattehöjning som
drabbar allt boende.
Vi anser att 1994 års beslut att höja fastighetsskatten bör
rivas upp och att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande fastighetsskatt på småhus och hyreshus
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk58
yrkande 8, 1994/95:Sk328 yrkande 16, 1994/95:Sk349 yrkande
15 och 1994/95:Bo411 yrkande 12 hos regeringen begär ett
förslag som innebär att fastighetsskatten för småhus är 1,5 %
också efter den 1 januari 1996,
7. Schablonintäktsbeskattning, m.m. (mom. 9 och mom. 10)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
En utgångspunkt för beskattningen av fastigheter bör vara att
den skall grunda sig på den löpande avkastningen och att
neutralitet skall råda mellan olika upplåtelseformer.
Fastighetsskatten för bostäder bör därför snarast ersättas med
en schablonintäkt som tas till beskattning i inkomstslaget
kapital. Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag av
denna innebörd.
För att utjämna de regionala skillnaderna och mildra skatten
ytterligare bör markvärdet t.ex. kunna begränsas till 100 000 kr
vid taxeringen av småhus. En motsvarande ändring bör göras vid
beskattningen av andra bostäder. Det anförda bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 9 och moment 10 hemställt
9. beträffande markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk321 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. beträffande schablonintäktsbeskattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 18 och 1994/95:Bo411 yrkande 13 hos regeringen begär
ett förslag som innebär att fastighetsskatten på bostäder
ersätts med en schablonintäkt,
8. Tomträttsinnehavares fastighetsskatt (mom. 12)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Det är orimligt att en tomträttsinnehavare skall betala
fastighetsskatt för mark som han inte äger utan endast innehar
med nyttjanderätt. Den grundläggande principen vad gäller
fastighetsskatt är att skatten tas ut av ägaren. I enlighet med
detta bör naturligtvis tomträttsinnehavaren betala skatt för den
byggnad som han äger men inte för marken. Regeringen bör lämna
riksdagen förslag om de regelförändringar som behövs för att
tomträttsinnehavarna inte skall behöva betala fastighetsskatt
för tomtmarken. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk304 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Bostadsrättsinnehavares ränteavdrag (mom. 13)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Såväl i det nya som i det gamla räntebidragssystemet har
bostadsrättsföreningar kompenserats för de sämre
ränteavdragsmöjligheterna med ett högre räntebidrag. Den dag
räntebidrag inte längre utgår erhåller dock
bostadsrättsföreningen ingen kostnadslindring alls på den skuld
som ligger i föreningen, medan egnahemsägaren fortfarande får
avdrag för kapitalkostnader i inkomstslaget kapital.
För att dessa skillnader på längre sikt skall utjämnas bör
regeringen skyndsamt utreda möjligheterna att medge
bostadsrättsinnehavare avdrag för sin andel i
bostadsrättsföreningens räntekostnader. En sådan förändring
skulle eliminera behovet av större räntebidrag för bostadsrätter
än för egnahem, och bidragen skulle kunna göras oberoende av
faktiska lån även för bostadsrätter, vilket skulle göra det
lönsamt med större egna insatser i bostadsrätter.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
att riksdagen med bifall till motion Sk312 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
10. Reparationsavdrag (mom. 14)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Problemen med svartjobb och åtföljande ekonomisk brottslighet
skulle motverkas genom ett avdrag för reparation och underhåll
av egnahem vid inkomsttaxeringen. Ett sådant avdrag skulle också
kunna öka statens skatteinkomster genom att svartjobben minskar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande reparationsavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk324 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Attraktiva områden (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén
(m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I skärgården och andra områden som berörs av kraftiga
höjningar av fastighetsvärdena kan den höjda fastighetsskatt som
följer av detta förhållande utgöra ett problem. Problemet har
under senare år berörts inom ramen för flera olika utredningar,
men någon lösning har inte presenterats.
Enligt vår mening bör riksdagen nu prioritera arbetet med att
finna en lösning på de problem som fastighetsskatten kan föra
med sig i vissa attraktiva lägen.
Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär en utredning
med uppgift att göra en förutsättningslös genomgång av
fastighetsbeskattningens effekter på bl.a. skärgårdsbefolkningen
och ange möjliga lösningar.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande attraktiva områden
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk319
yrkande 3, 1994/95:Sk340, 1994/95:Sk346, 1994/95:A404
yrkande 4, 1994/95:A471 yrkande 3 och 1994/95:A472 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. Taxering av jordbruk (mom. 16)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Fastighetstaxeringen har medfört särskilda problem i fråga om
jordbruk som ligger i närheten av tätorter. Problemet
sammanhänger med att avstyckningar för andra ändamål än jordbruk
i vanlig bemärkelse säljs till höga priser och drar med sig
värdena för vanliga granngårdar till en alltför hög nivå. Som
framhålls i motion Sk306 kan detta innebära en betydande extra
ekonomisk börda som gör det svårt för många jordbrukare att
fortsätta och verka på sina gårdar. Detta kan i förlängningen
innebära att landsbygden utarmas.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att nuvarande regler
för fastighetstaxeringen bör ses över så att problem av detta
slag kan undvikas.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande taxering av jordbruk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk306 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag om höjd skatt på koldioxid och el drabbar
hushållen i form av ytterligare prisökningar på bensin,
eldningsolja m.m. Vi har anvisat en annan finansiering och
avvisar därför förslaget.
Det är inte uteslutet att den miljörelaterade beskattningen
skall skärpas. En sådan skärpning bör i så fall kombineras med
skattesänkningar på andra områden. Beslut om detta bör
emellertid inte tas förrän ett tillfredsställande underlag har
redovisats från Skatteväxlingsutredningen (Fi 1994:04).
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och
1994/95:Sk61 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk341 yrkande 35,
1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i
denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10
och 1994/95:N451 yrkande 1 och med avslag på proposition
1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om
höjd koldioxidskatt och elskatt,
14. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet liberalerna har en skärpning av vissa miljöskatter
-- koldioxid och tobak -- som en delfinansiering av en
omfattande sänkning av arbetsgivaravgifterna för den privata
tjänstesektorn. Vi skulle föredra att sänka mervärdesskatten på
tjänster men detta är för närvarande inte möjligt av hänsyn till
EU-bestämmelser. Vi anser det emellertid nödvändigt och
angeläget att Sverige driver på för att göra en sådan
differentiering av mervärdesskatten möjlig inom ramen för EU-
samarbetet.
Sverige har emellertid inte råd att vänta med hänsyn till det
allvarliga läget på arbetsmarknaden. Därför har Folkpartiet
liberalerna föreslagit att arbetsgivaravgifterna sänks för den
privata tjänstesektorn. Det första steget omfattar drygt 6
miljarder kronor år 1996 och därefter tas ett lika stort
steg år 1997 med ytterligare drygt 6 miljarder kronor. Eftersom
den privata tjänstesektorn svarar för ca 40 % av
arbetstillfällena i Sverige skulle detta innebära att
arbetsgivaravgifterna sänks med ca 3,5 procentenheter
vid respektive tillfälle, eller sammantaget med ca 7
procentenheter.
Som en delfinansiering av denna stora skattesänkning föreslår
vi att skatten på koldioxid höjs med ca 1 miljard kronor utöver
regeringens förslag. I steg två bör koldioxidskatten höjas med
ytterligare 1 miljard kronor. Av hänsyn till företagandets
internationella rörlighet bedömer vi att en större
skattebelastning för närvarande inte är möjlig. Regeringen bör
få återkomma med ett förslag.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi44 yrkande 4,
med anledning av motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 1,
1994/95:Sk341
yrkande 35, 1994/95:Sk654 yrkande 1, 1994/95:Fi33 yrkande 10
i
denna del och 1994/95:Fi212 yrkande 10 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60
i
denna del, 1994/95:Sk61 yrkande 1, 1994/95:Sk63 yrkande 3,
1994/95:Sk654 yrkande 5, 1994/95:N451 yrkande 1
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och
elskatt,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att
koldioxidskatten höjs med ytterligare 1 miljard kronor i två
steg för att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgifterna,
15. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I Vänsterpartiets motioner läggs en rad förslag i avsikt att
skärpa den gröna profilen i Sveriges skattesystem. Förslagen är
avpassade så att en miljömedveten riksdag nu skall kunna samla
sig till en positiv majoritet. Vänsterpartiet ser det som
nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på energi och sådan
konsumtion som påverkar miljön i negativ riktning.
Koldioxidskatten bör enligt vad som föreslås i dessa motioner
höjas med 10 %, vilket motsvarar ca 38 öre per kg koldioxid.
Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära ett
förslag som innebär att koldioxidskatten höjs med 10 % den 1
januari 1996. I avvaktan på ett sådant förslag kan det aktuella
förslaget godtas.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341
yrkande 35 och 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, med
anledning av motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3,
1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi44 yrkande 4,
1994/95:Fi212 yrkande 10 och 1994/95:N451 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,
1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och
elskatt,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att
koldioxidskatten höjs ytterligare den 1 januari 1996,
16. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I motionerna från Miljöpartiet de gröna anförs att
energiskatten i första hand bör vara en råvarurelaterad skatt.
De fossila bränslena härrör från naturresurser som förekommer i
begränsad utsträckning. En hög energiskatt stimulerar till
effektivare hushållning med dessa begränsade resurser.
Beskattningen av en viss energiråvara bör vara densamma oaktat
var den används för att undgå snedvridningar av konkurrensen
mellan företag och andra brister i ekonomin.
Enligt Miljöpartiet de gröna är koldioxidskatten en
utsläppsskatt som bör träffa alla utsläpp av koldioxid som
adderar till koldioxidhalten i atmosfären med lika kraft. En hög
koldioxidskatt stimulerar till snabbare övergång till
biobränslen eller annan icke fossilbränslebaserad
energianvändning. Koldioxidskatten bör även utvidgas till att
gälla elproduktion med fossila bränslen och skattesatsen skall
vara lika oavsett vilken slags kraftproduktion eller industri
det är fråga om.
Miljöpartiet de gröna föreslår att koldioxidskatten höjs till
50 öre/kg koldioxid och utvidgas till elproduktion.
Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om de ändringar som redovisats.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk63
yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5 och
1994/95:Fi212 yrkande 10, med anledning av motionerna
1994/95:Sk341 yrkande 35, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna
del, 1994/95:Fi44 yrkande 4 och 1994/95:N451 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,
1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och
elskatt,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som
innebär att koldioxidskatten höjs till 50 öre och utgår på
elproduktion,
17. Industrins energiskatter (mom. 18)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens olika förslag i proposition 203 om höjda skatter
och ändrade regler riktar sig i stor utsträckning mot industrin
och medför i vissa delar kraftiga kostnadsökningar. Den höjda
koldioxidskatten, produktionsskatterna på el,
drivmedelsbeskattningen av arbetsfordon inom industrin och det
delvisa slopandet av den särskilda nedsättningsregeln (den s.k.
1,2-procentsregeln) för energiintensiv industri, m.m. utgör
enligt vår mening exempel på skattehöjningar som slår mot
Sveriges konkurrensförmåga och möjligheten att utveckla en
slagkraftig industrisektor.
Vid sidan av de förslag som läggs fram i propositionen
aviseras dessutom en fördubbling av industrins energiskatter.
Denna fördubbling sägs ingå i finansieringen av EU-avgiften
trots att denna numera är fullt finansierad med skattehöjningar
på 14 miljarder kronor. Enligt vår mening skulle ytterligare
kraftiga höjningar av industrins energiskatter kunna få svåra
konsekvenser för Sveriges ekonomi. Någon höjning bör därför inte
genomföras. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande
2, Sk341 yrkande 33, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7,
1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och och 1994/95:Fi212
yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
18. Industrins energiskatter (mom. 18)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Miljöskäl och resurshushållningsskäl talar för att industrins
skatter bör höjas från den låga nivå som regeringen Bildt drev
igenom våren 1992 ock som alltjämt tillämpas. En uthållig
industripolitik kan inte bygga på att industrin skall stimuleras
med låga priser på el eller andra energikällor. Det är
visserligen riktigt att de svenska energiskatterna var höga, men
detta kompenseras av att de svenska elpriserna är mycket låga
vid en internationell jämförelse.
Vänsterpartiet anser att industrins koldioxidskatt bör höjas
till hälften av den allmänna nivån och har också ingått en
överenskommelse med Socialdemokraterna om en sådan höjning. Som
redovisas i propositionen pågår nu överväganden inom
regeringskansliet med denna inriktning.
Vi menar att en motsvarande höjning bör genomföras när det
gäller industrins elkraft och anser att det är rimligt att
tillverkningsindustrins energiskatt på elkraft höjs till en nivå
som motsvarar hälften av den skatt som hushållen betalar. Även
denna förändring bör genomföras den 1 januari 1996. Regeringen
bör återkomma med ett förslag av denna innebörd.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
33 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2,
1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, 1994/95:Fi33 yrkande 10
i denna del och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att industrin skall
erlägga halv energiskatt för elkraft,
19. Industrins energiskatter (mom. 18)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Bestämmelserna om nedsättning av koldioxidskatten och
befrielse från energiskatten på bränslen och elkraft omfattar i
dag hela tillverkningsindustrin. Ett stort antal företag med
relativt låga energikostnader får härigenom ett onödigt svagt
incitament till energisparande, och nedsättningssystemet blir på
detta sätt onödigt dyrt för staten. Samtidigt står det klart att
en kraftig höjning av koldioxidskatten måste genomföras om
Sverige skall kunna klara sina förpliktelser enligt
klimatkonventionen.
Miljöpartiet de gröna anser att ett nedsättningssystem för
industrin endast bör omfatta de mest energiintensiva och
konkurrensutsatta branscherna som gruvor och stål-, papper- och
stenindustri. Härigenom uppnås inte bara ökade inkomster för
staten utan också ett starkare incitament att spara energi inom
textilindustrin, verkstadsindustrin och andra icke
energiintensiva branscher. En särskilt kostnadseffektiv metod
skulle vara att låta den mest energiintensiva industrin få en
kraftig nedsättning av skatten på koldioxid endast om åtgärder
vidtas för att effektivisera energianvändningen. Miljöpartiet de
grönas förslag är att den del av energikostnaden som överstiger
2 % av försäljningsvärdet skall vara undantaget från energi- och
koldioxidskatt under en övergångsperiod.
Regeringen bör få återkomma med ett förslag.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkande 2,
med anledning av motionerna 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7
och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 33 och 1994/95:Fi33 yrkande
10 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att
nedsättningsreglerna för industrin ersätts med ett tak för
energiintensiv industri vid 2 % av produktionskostnaden under
villkor att en plan för minskad energikonsumtion upprättas,
20. Vissa ändringar i industrins beskattning (mom. 19)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens olika förslag om höjd koldioxidskatt, höjning av
produktionsskatterna på el, införande av en
drivmedelsbeskattning av arbetsfordon inom industrin och det
delvisa slopandet av den särskilda nedsättningsregeln (den s.k.
1,2-procentsregeln) för energiintensiv industri, m.m. utgör
enligt vår mening exempel på skattehöjningar som slår mot
Sveriges konkurrensförmåga och möjligheten att utveckla en
slagkraftig industrisektor.
Vi har i vårt budgetalternativ finansierat de ökade utgifterna
genom besparingar och avvisar därför förslagen.
dels vid moment 19 hemställt
19. beträffande vissa ändringar i industrins beskattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkandena 1 i denna del, 4 i denna del, 5 och 6 och
1994/95:Sk60 i denna del och med avslag på proposition
1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om
slopande av den särskilda nedsättningsregeln, m.m.,
21. Växthusnäringen (mom. 20)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Med de förslag om höjd koldioxidbeskattning som regeringen
aviserat för industrin kommer växthusodlingens
energiskattekostnader att mer än tredubblas från den 1 januari
1996. Sett i perspektivet av ett förlorat tullskydd och andra
ökade skatter blir en sådan förändrad beskattning ett dråpslag
mot växthusodlingen och odlingen av tomat, gurka, sallad,
krukväxter och snittblommor med flera viktiga svenska
växthusprodukter. För ett växthusföretag med t.ex. odling av
gurka eller tomat är energikostnaden 20--25 % av
nettoomsättningen. Skattens andel av nettoomsättningen kan
därvid vara ända upp till 6 % beroende på nyttjat energislag.
Med olja som energislag blir skattekostnaden 3--4 % av
nettoomsättningen. En energikostnad av denna storlek är i
dagsläget dubbelt så stor som i Danmark och Holland vars export
utgör den främsta marknadskonkurrensen för svenska produkter.
Vi anser att växthusnäringen som en följd av det anförda bör
undantas från övervägandena om ytterligare höjd energiskatt.
dels vid moment 20 hemställt
20. beträffande växthusnäringen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk61 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1994/95:Sk655 yrkandena 1 och
2, 1994/95:Sk670 och 1994/95:Sk671 yrkandena 1--3 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
22. Tvätterier (mom. 21)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Tvättindustrin konkurrerar med tillverkare som producerar
engångsmaterial som används för att ersätta textilier. Denna typ
av produktion betraktas som industriell och är befriad från
energiskatt. Tvättindustrin är mycket energikrävande. I
tvätterierna produceras rentvätt, varav en stor del utgörs av
rena arbetskläder och textiltjänster till anställda inom svensk
industri. Dessutom produceras tvätt och textiltjänster till
försvar och vård samt till servicenäringar som hotell och
restauranger. S.k. hushållstvätt, dvs. tvätt till enskilda
konsumenter, förekommer över huvud taget inte vid de
industriella tvätterierna. Företagen är mycket priskänsliga
och den konkurrens som nu etableras från bl.a. Danmark, Polen
och de baltiska staterna håller på att bli ett allvarligt hot.
En naturlig utveckling av Sveriges inträde i EU är också att
konkurrensen över gränserna ökar.
Av anförda förhållanden beträffande tvätterierna framgår att
det finns ett behov av att genomföra en översyn av
gränsdragningen kring industrins energibeskattning. Vi anser att
en sådan översyn bör genomföras i anslutning till de
överväganden beträffande industrins energibeskattning som
aviseras i propositionen. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande tvätterier
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk656 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. Produktionsskatterna på el (mom. 22 och mom. 61 i
motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Som vi anfört i tidigare reservationer anser vi att
finansieringen skall ske genom besparingar och inte genom
skattehöjningar som drabbar industrin och hushållen.
Vi avvisar förslagen.
dels vid moment 22 och moment 61 i motsvarande del
hemställt
22. beträffande produktionsskatterna på el
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkandena 2 och 3 och 1994/95:Sk60 i denna del och med avslag
på motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9,
1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och 3,
1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212
yrkandena 13 och 14 avslår proposition 1994/95:203 i denna
del,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser
produktionsskatterna på el
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår de i proposition 1994/95:203 framlagda
förslagen till lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft och lag om ändring i lagen (1983:1104) om
särskild skatt för elekrisk kraft från kärnkraftverk,
24. Produktionsskatterna på el (mom. 22)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Beskattningen av vattenkraft är motiverad eftersom
vattenkraften bör betala sina miljökostnader i form av förstörda
ekosystem i älvarna, landskapsvård etc. En sådan skatt skulle
kunna vara ett styrmedel för att minska trycket på utbyggnad av
vattenkraft. Ett problem är emellertid att skatten på
vattenkraft inte omfattar nyare vattenkraftverk. Detta bör
ändras för att skatten skall kunna få en seriöst miljöstyrande
effekt.
Det är också rimligt att låta skatten omfatta kraftverk som är
mindre än 1 500 kW. Så kallade minikraftverk har ofta en mycket
stor påverkan på det lokala ekosystemet. Gränsen för beskattning
bör därför sänkas till 500 kW.
Regeringens förslag om en höjning av skatten på
vattenkraftverk är positivt eftersom det innebär att äldre
vattenkraftverk i fortsättningen får betala en litet större del
av sina retroaktiva miljökostnader. Elpriserna kommer antagligen
att stiga något. Även detta är positivt eftersom incitamentet
att spara blir starkare.
Den av regeringen föreslagna nivån på 4 öre per kWh är
emellertid inte tillräcklig för att tillgodose principen om att
den som åsamkar miljöskador skall stå för kostnaderna. Även nya
kraftverk måste betala sina kostnader. Vattenkraftsskatten bör
därför höjas till 7 öre per kWh och även indexeras.
Samma förhållanden gäller för kärnkraften. Regeringens förslag
om en höjning till 1,2 öre per kWh innebär att kärnkraften får
betala ytterligare en liten del av sina miljökostnader. Detta är
bra men inte tillräckligt. Kärnkraftsskatten bör höjas till 10
öre per kWh och indexeras.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 22 hemställt
22. beträffande produktionsskatterna på el
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkandena
4--6, 8 och 9, med anledning av motion 1994/95:Sk654 yrkandena
2 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2
och 3, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk341 yrkande 34,
1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, 1994/95:Fi212 yrkandena
13 och 14
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och
elskatt,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet ovan anfört om en höjning och indexering av
produktionsskatterna, om sänkt effektgräns och om beskattning av
nyare vattenkraftverk,
25. Skatterna och miljön (mom. 25)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Det finns skäl som talar för en successiv övergång till en
mera miljörelaterad beskattning. Mot den bakgrunden utarbetade
den förra regeringen direktiv till och avsåg tillsätta en
utredning som skulle bedöma på vilka områden en starkare
miljörelatering av skatteregler skulle kunna genomföras och
vilka samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenser
detta skulle komma att få.
En självklar utgångspunkt för diskussionen om ökad
miljörelatering av skattesystemet måste vara att det totala
skatteuttaget inte ökar. Tvärtom måste det totala skatteuttaget
successivt sänkas. Det innebär att eventuella skatteintäkter
skall användas för att sänka andra skatter. Det förs sedan några
år en diskussion om vad som brukar kallas skatteväxling -- höjd
skatt på miljöpåverkande verksamhet och lägre skatt på arbete.
Det är emellertid orimligt att isolera debatten om
miljörelaterad beskattning till att gälla begreppet
skatteväxling. Dagens (och inom överskådlig framtid möjliga)
skattebaser för uttag av miljörelaterade skatter är betydligt
mindre än de baser som är grunden för uttag av skatt på arbete
av olika slag. Det innebär att problemet med det alltför höga
skatteuttaget på arbete inte kan lösas genom i sig motiverade
åtgärder inom ramen för en ökad miljörelatering av
skattesystemet. Diskussionen om nödvändigheten av och tekniken
för sänkt skatt på arbete är oberoende av och måste föras
oavsett i vilken takt miljöbeskattningsinslagen ökar. På samma
sätt står debatten om miljörelatering av beskattningen på egna
ben. Här finns vissa restriktioner. Den ena avser de totala
miljöeffekterna. Införande eller höjning av en miljörelaterad
skatt i Sverige som leder till så försämrat konkurrensläge att
etableringar eller investeringar i svensk industri förläggs till
andra länder med lägre miljökrav ger en totalt sett sämre
miljöeffekt. Den andra viktiga restriktionen är att en ökning av
den miljörelaterade beskattningen inte får försämra bland annat
de ekonomiska förutsättningarna för utveckling och introduktion
av ny teknik i syfte att förbättra miljösituationen.
Sammantaget bedömer vi att det är möjligt att öka
miljörelateringen av skattesystemet under mandatperioden så att
skatteintäkterna ökar med ca 2 miljarder kronor.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 22 och 1994/95:Jo609 yrkande 5 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349
yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17,
1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1,
1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,
1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,
1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och
1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
26. Skatterna och miljön (mom. 25)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Sverige har, sett i ett internationellt perspektiv, ett högt
skattetryck. Det bör vara en långsiktig strävan att minska
skattetrycket. Samtidigt finns i dag ett stort underskott i
statens finanser, vilket talar mot en sänkning av det totala
skattetrycket inom den närmaste framtiden. Begränsade
möjligheter att förändra det totala skattetrycket, det nuvarande
skattesystemets dåliga miljöstyrning och låga resurseffektivitet
samt den höga arbetslösheten och de höga arbetskraftskostnaderna
ligger till grund för Centerns förslag till skatteväxling. Vi
föreslår att arbetskraftskostnaderna sänks, samtidigt som
miljöstörande verksamhet och uttag av ändliga resurser beskattas
hårdare.
Skatteväxling kommer att bli ett viktigt incitament för
investeringar och förnyelse i näringslivet. Miljövänlig och
resurseffektiv teknik blir lönsam, liksom en effektivare
organisation av produktionen. Det är i detta sammanhang
väsentligt att näringslivet ges så stabila och förutsägbara
villkor som möjligt. Det betyder att skatteväxlingen bör ske
långsiktigt och stegvis. En internationellt samordnad
skatteväxling är naturligtvis eftersträvansvärd. Eftersom en
skatteförändring i denna riktning ger välfärdsvinster och en
bättre fungerande marknadsekonomi är det både möjligt och
önskvärt att Sverige tar de första stegen.
Den internationaliserade ekonomin sätter dock gränser för hur
långt ett enskilt land kan avvika i fråga om skattesystemets
utformning utan att oacceptabla förluster skall uppträda.
Samtidigt som Sverige genomför skatteväxling på nationell nivå
bör vi utveckla en målmedveten internationell strategi för att
påverka andra länder att göra detsamma. Det kan ske dels genom
bilaterala överläggningar, dels genom olika internationella fora
på nordisk, europeisk och global nivå.
I dag uppgår de samlade inkomsterna till staten från
miljörelaterade skatter till ca 45 miljarder kronor.
Centerpartiet föreslår att dessa skatter under de närmaste åren
ökas med ca 10 % per år samtidigt som skatten på arbete i
motsvarande mån minskar -- vilket skulle innebära en
skatteväxling på drygt 25 miljarder innan sekelskiftet. De
totala skatteintäkterna från miljörelaterade skatter skulle då
uppgå till drygt 70 miljarder kronor 1999, vilket motsvarar
knappt 5 % av 1999 års förväntade BNP.
Energiskatt bör helst tas ut som skatt på bränsle i relation
till miljöeffekt. Den nuvarande differentieringen mellan olika
sektorer, där industrin betalar en avsevärt lägre
koldioxidskatt, är olycklig eftersom den motverkar ett optimalt
resursutnyttjande och snedvrider energimarknaden. Stora
skattedifferenser inbjuder dessutom till fusk eller
skatteplanering. I ett första skede bör koldioxidskatt tas ut
även på fossilbaserad elproduktion och koldioxidskatten för
industrin höjas. Inriktningen under femårsperioden bör vara en
enhetlig koldioxidskatt på 50 öre/kg koldioxid för att uppnå
målet om stabiliserade koldioxidutsläpp som därefter minskar.
Centern har länge arbetat för införandet av uranskatt. Till
vår tillfredsställelse noterar vi att EU-kommissionens förslag
till energi- och koldioxidskatt innefattar också ett förslag om
kärnbränsleskatt. Kärnkraften lever i dag på stora subventioner
genom att övervältra sina externa kostnader på staten,
medborgarna och kommande generationer. Uranskatt på 3 öre/kWh
bör införas.
Även andra typer av ändliga resurser än fossila bränslen bör i
nästa steg bli föremål för värdering och eventuell beskattning.
Fosfor och naturgrus är exempel som ligger nära till hands. En
avfallsskatt bör övervägas. Centerpartiet har föreslagit att
fordonsskatten på alla bilar utan katalysator skall höjas med
300 kr per år. Det motsvarar knappt den årliga kapitalkostnaden
för en katalysator. Staten skall rimligen inte subventionera
bilar med sämre avgasrening, vilket sker med dagens
beskattningssystem.
Ovan nämnda åtgärder kan genomföras relativt snabbt och skulle
ge intäkter på 20--25 miljarder kronor. Ytterligare områden kan
omfattas i en utvidgad skatteväxlingsreform. Skatten på arbete
kan sänkas på olika sätt. Sänkta arbetsgivaravgifter är en enkel
och effektiv metod och därför att föredra. På så vis får
reformen mera direkt genomslag i form av nya jobb.
Centerpartiet anser att en skatteväxling måste ske med sänkt
skatt på arbete och företag respektive en högre skatt på
koldioxidutsläpp och miljöförstörande råvaruanvändning och
verksamhet. Under 90-talet bör en skatteväxling i
storleksordningen 25 miljarder kronor genomföras. Som ett första
steg föreslås en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5 miljarder
kronor, främst riktad till småföretag och egenföretagare. Denna
sänkning av arbetsgivaravgiften finansieras genom höjd
CO2-skatt och införande av uranskatt. Långsiktigt ger en
sådan åtgärd förutsättningar för minskad miljöskuld, sänkt
skattetryck och nya jobb.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk668
yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N300 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena
31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239
yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,
1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,
1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13,
1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
27. Skatterna och miljön (mom. 25)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Skatter som är önskvärda från miljösynpunkt kan vara svåra att
införa på grund av ett redan högt skattetryck eftersom
ytterligare pålagor kan få negativa effekter i samhället. En
växling mellan skatter som innebär att vissa höjs och andra
sänks är därför nödvändig. Men skattesänkningen bör genomföras
så att alla får del av både höjningar och sänkningar.
Det anförs dock även invändningar mot en skatteväxling. En är
att företagens internationella konkurrenskraft kan påverkas --
dock finns möjligheten att företag i miljöns frontlinje också
har fördelar av det, en annan att riktigt effektiva miljöskatter
urholkar själva skattebasen eftersom utsläppen m.m. minskar.
Därför bör frågan om skatteväxling utredas innan mer omfattande
åtgärder vidtas.
Redan nu är det dock möjligt att genomföra en skatteväxling av
mindre omfattning. I Folkpartiet liberalernas
ekonomisk-politiska motion föreslås att 2 500 miljoner kronor
växlas mellan höjd koldioxidskatt och sänkt arbetsgivaravgift.
Även på kommunal nivå bör ett slags skatteväxling vara möjlig.
En höjning av avgifterna i teknisk verksamhet med 25 % skulle
motsvara ungefär 1 kr på kommunalskatten. En sådan växling
kräver en ändring i kommunallagen om undantag från
självkostnadsprincipen. Förslagsvis skulle undantaget gälla
avgifter för verksamhet som belastar miljön. Frågan om kommunal
skatteväxling bör utredas.
I EU-samarbetet bör den svenska regeringen se som en
prioriterad uppgift att verka för en skatteväxling och aktivt
arbeta för införande av minimiregler för en koldioxidskatt i EU.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo628
yrkandena 3 och 4 och 1994/95:Fi211 yrkande 17 och med avslag
på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341
yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8,
1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1
och 2, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1,
1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo688 yrkande 1,
1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,
1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och
1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
28. Skatterna och miljön (mom. 25)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
En uthållig utveckling kräver att produktion och konsumtion
styrs i banor som gynnar hushållning med energi och
naturresurser. Vänsterpartiet förespråkar ett aktivt användande
av skatt på energi och miljöavgifter för att skapa ett samhälle
i ekologisk balans. Vänsterpartiet ser det som nödvändigt att på
sikt öka skatteuttaget på energi och sådan konsumtion som
påverkar miljön i negativ riktning. Detta innebär bl.a. ökade
skatter på t.ex. koldioxid, kväve och svavel, liksom andra
åtgärder som t.ex. avgifter på klorerade organiska ämnen, på
arsenik och krom, förpackningar och sådant avfall som bränns
eller deponeras.
Dessa höjningar måste dock ses i ett samhällsekonomiskt
sammanhang som tar hänsyn till sysselsättnings- och
fördelningspolitiska effekter. Detta krav kan tillgodoses genom
att intäkterna från de miljörelaterade skattehöjningarna används
för att sänka skatten på arbete t.ex. genom riktade sänkningar
av arbetsgivaravgifterna eller reducerad mervärdesskatt på
tjänsteproduktion. Vänsterpartiet anser därför att en
miljöinriktad skatteväxling bör utredas och genomföras under
90-talet.
Skatteväxling skall ses som ett sätt att nå miljöpolitiska mål
samtidigt som sysselsättningen stimuleras. Att en skatteväxling
ökar sysselsättningen är klart; osäkerheten gäller hur mycket.
Den största sysselsättningseffekten får man troligen om
skatteväxlingen gäller sociala avgifter. Om miljöskatterna i
Sverige fördubblas -- från dagens 40 miljarder kronor -- kan de
obligatoriska socialavgifterna sänkas med nästan 7
procentenheter. Det bör öka efterfrågan på arbetskraft
betydligt.
Skatteväxling är också näringspolitik. Den driver på
utvecklingen mot framtida produkter och marknader. Ett problem
vid en skatteväxling är att skattebasen urholkas i samma
utsträckning som verksamheter negativa för miljön minskar. Dock
kan vi under en övergångstid på kanske 50 år räkna med att såväl
utsläpp av koldioxid som användning av energi kommer att
fortsätta att vara grunden för stora och ganska stabila
skatteintäkter. Samtidigt stärks en annnan skattebas genom att
sysselsättningen ökar.
Direktiven till Skatteväxlingsutredningen tar inte upp
fördelningseffekter trots att skatter slår olika
fördelningspolitiskt. Undersökningar från flera västeuropeiska
länder pekar på att fördelningseffekterna kan vara såväl
positiva som negativa. Det beror på vilka miljöskatter som
införs. Vänsterpartiet ser det därför som mycket viktigt att
denna fråga belyses i kommande utredningsarbete.
Övergångsproblem vid en skatteväxling minskar om förändringar
sker gradvis och med lång framförhållning. Det är vidare en
fördel om Sverige går före övriga Västeuropa genom att införa en
mer omfattande miljöbeskattning. Strukturförändringar
stimuleras, liksom nya tillverkningsprocesser för framtidens
marknader.
Vänsterpartiet har för kommande budgetår föreslagit
miljörelaterade skatteskärpningar på 3,6 miljarder kronor. Av
denna inkomstförstärkning anvisar Vänsterpartiet en ram på 3
miljarder kronor för närings- och sysselsättningsfrämjande
åtgärder, bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter för försök med
kortare arbetsdag. Dessa förslag kan ses som ett första steg i
riktning mot en miljöinriktad skatteväxling.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som
ovan anförts angående behovet av skatteväxling och ett ökat
skatteuttag på miljöskadlig produktion och konsumtion.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341
yrkandena 31 och 32 och 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22,
1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk668 yrkandena 1
och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5,
1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,
1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,
1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,
1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och
1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
29. Skatterna och miljön (mom. 25)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
När arbetsgivaravgifter och inkomstskatt successivt ökat har
staten valt att på ett mycket slagkraftigt sätt styra marknaden.
Avgifterna och skatterna har lagts på arbetstid, vilket har
styrt företagen att finna strategier för att rationalisera bort
arbete. Statens syfte har varit att dels finansiera den
offentliga sektorn, dels driva fram teknisk utveckling och
rationalisera bort dåliga arbeten. På många sätt har man
lyckats. Strategin har varit riktig för att bygga upp ett
modernt, materiellt utvecklat, industrisamhälle.
Nu har vi kommit dit. Med två stora bördor i kappsäcken: hög
arbetslöshet och stigande miljöskuld. Genom att nu styra om
marknaden kan staten -- i detta fall den demokratiskt valda
riksdagen -- åter en gång ta initiativ till önskvärd utveckling.
Inte genom att styra mer utan genom att styra i annan riktning.
Det optimala vore att ge incitament för marknaden att
rationalisera bort miljöförstöring samtidigt som fler jobb
stimulerades fram.
Miljöpartiet de gröna föreslår en långsiktig strategi för
skatteväxling. Syftet är att näringslivet skall få långsiktiga
spelregler för att kunna investera i rätt tid. Totalt, under en
dryg tioårsperiod, bör skatteväxlingen vara av den storleken att
kostnadsrelationen arbete--energi förändras med närmare 10 % av
den totala BNP, dvs. ca 200 miljarder kronor. Det innebär att
arbetsgivaravgifter och obligatoriska egenavgifter bör sänkas
med ca 100 miljarder (från dagens 250 miljarder till 150
miljarder, dvs. med 40 %) och de totala miljöskatterna drygt
fördubblas (från dagens ca 40 miljarder till 100 miljarder, dvs.
med 150 %). För det närmaste budgetåret föreslår Miljöpartiet
att reformen inriktas på sänkta arbetsgivaravgifter och höjda
koldioxid- och uranskatter.
Genom åtgärden kommer incitament för fler arbeten att skapas.
I industrin blir industriella kretslopp (dvs. återvinning av
material) mer lönsamt eftersom återvinning kräver mer arbete och
mindre energi; efterfrågan på arbete kommer att öka. För
hushållen blir det mer lönsamt att reparera, underhålla och
investera i energieffektivitet; efterfrågan på arbete kommer att
öka. För kommunerna kommer kostnaderna att minska för
arbetskraftsintensiva verksamheter som vård, omsorg och
utbildning; efterfrågan på arbete kommer att öka. Inom
jordbruket kommer ekologiska, mer arbetskraftskrävande, grenar
att gynnas konkurrensmässigt; efterfrågan på arbete kommer att
öka.
Vi räknar således med att under en tioårsperiod förändra
kostnadsrelationen med ca 10 % av BNP. Detta skulle resultera i
en naturlig, icke konjunkturberoende, ökning av antalet
arbetstillfällen med ca 6--8 %, dvs. en ökning med 0,6--0,8 %
årligen. Under budgetåret kommer ca 45 000 nya jobb att växa
fram, under förutsättning att riksdagen tar beslut om långsiktig
skatteväxling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo688
yrkande 1 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena
31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5,
1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,
1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N300 yrkande 2,
1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13
och 1994/95:N451 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
30. Skatterna och miljön (mom. 25)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Miljön förorenas utan att den som orsakar det får stå för de
verkliga kostnaderna. Miljöproblemen har alltmer övergått från
punktutsläpp till diffus miljöpåverkan förorsakad av
konsumtions- och livsstilsmönster samt utsläpp till luft, mark
och vatten genom ett stort antal små källor. En förändring kan
inte ske utan medverkan från många enskilda människor. Det
förutsätter att incitament skapas som påverkar enskildas
beteende.
Ekonomiska styrmedel är ett sådant verksamt medel. Även om
Sverige internationellt sett har en relativt sträng
miljölagstiftning finns det fortfarande mycket kvar att göra på
miljöområdet. En effektiv miljöpolitik kan förvisso innebära
problem på kort sikt för vissa branscher, men kan samtidigt
medföra att nya marknader öppnas och sysselsättning skapas inom
andra branscher.
Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande
skattetryck, från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp,
begränsade naturresurser och energi. Det är dags för en ny
skattereform med en omfattande skatteväxling med sänkta skatter
på arbete, exempelvis arbetsgivaravgifter, och samtidigt höjda
skatter på t.ex. koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, avfall m.m.
Detta skulle skapa motiv och incitament för en miljövänligare
produktion och konsumtion.
Utrymmet för en skatteväxling kan mot bakgrund av
internationella studier uppskattas till minst 20--30 miljarder
kronor. Det motsvarar en sänkning av arbetsgivaravgifterna med
4--5 procentenheter eller slopande av tjänstemomsen. De nya
jobben måste skapas främst i den privata tjänstesektorn och i
andra framtidssektorer. En sådan sektor är miljön. Här finns
möjligheter till en mångfald olika arbeten. Arbetstillfällen
kopplade till kretsloppssamhället kan växa fram, som t.ex.
återvinningsindustri, ny och småskalig energiteknik med inhemska
och förnybara energikällor. Den internationella marknaden för
olika former av miljöteknik växer också snabbt.
Erfarenheter från så gott som samtliga övriga marknader visar
att det är mycket sällan företag blir framgångsrika
internationellt med produkter som inte först producerats för
hemmamarknaden. En skatteväxling -- och i övrigt effektiv
miljöpolitik -- skulle bidra till en utveckling av miljö- och
energiteknik i Sverige som skulle skapa förutsättningar för att
svenska företag skall kunna nå internationella framgångar inom
miljöområdet, och därmed skapa nya arbetstillfällen i Sverige.
Trafiken bär i dag inte sina fulla samhällsekonomiska
kostnader, inräknat olyckor, buller och miljöförstöring. Genom
en skatteväxling, där skatten på miljöförstöring och
energiförbrukning höjs och skatten på arbete sänks kan detta
åstadkommas.
En reform i denna storleksordning kräver en bred
parlamentarisk uppslutning. Det är nödvändigt för att skapa den
långsiktighet och förutsägbarhet som såväl företag som
privatpersoner har rätt att kräva för att få tid för anpassning.
Särskilda regler och övergångsperioder kan vara nödvändiga bl.a.
för svensk basindustri.
Under budgetåret 1995/96 inleds enligt Kristdemokraternas
förslag en skatteväxling. Arbetsgivaravgifterna minskar med 1,5
procent fr.o.m. den 1 januari 1996 och en nettodeponiskatt
(avfallsskatt) införs fr.o.m. 1 juli 1995, med den skattesats
som Avfallsutredningen föreslagit.
Sverige bör i olika internationella organ -- EU, OECD, FN etc.
-- verka för att skattesystemen får en miljöprofil genom
exempelvis skatteväxling från arbete till miljöbelastning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T239
yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 13
och 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena
31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:Jo609 yrkande 5,
1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,
1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N451 yrkande 2 och
1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
31. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Inträdet i Europeiska unionen (EU) öppnar nya möjligheter för
Sveriges internationella engagemang på miljöområdet. Inte minst
föroreningar av luft och vatten är till sin natur
gränsöverskridande problem. De löses bäst på europeisk nivå, i
synnerhet som EU genom sitt rättssystem har en unik möjlighet
att verka för efterlevnad och kontroll av fattade beslut.
I unionens miljösamarbete bör Sverige prioritera
klimatvårdsarbetet. Ett led i en framgångsrik
klimatvårdsstrategi måste utgöras av en miljörelaterad
energibeskattning. Det är inte energin utan
energiframställningens miljöpåverkan som bör beskattas. När
Sverige 1992 av konkurrensskäl sänkte koldioxidskatten för
industrin var detta ett tydligt uttryck för ett enskilt lands
svårigheter att på egen hand etablera en starkt miljörelaterad
beskattning. Inom ramen för EU har Sverige möjligheten att driva
en ökad harmonisering av energi- och miljöbeskattningen.
Härigenom kan klimatvårdsarbetet stöttas, utan risker för
utflyttning av produktionen till andra europeiska länder.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N407 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30,
1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3,
1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2,
1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12,
1994/95:N271 yrkande 1 och 1994/95:N403 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
32. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
I Riodokumenten pekas särskilt på vikten av fri handel för att
främja en global utveckling. Miljöregler får aldrig användas för
protektionistiska syften, utan inskränkningar i den fria handeln
skall endast göras då det uppenbart behövs för att skydda miljön
och när andra åtgärder inte är verkningsfulla.
Då internationell handel ger upphov till stora mängder gods-
och persontransporter måste dessa ske med hänsyn till de olika
transportmedlens belastning på miljön. Både vägtrafik, luftfart
och sjöfart orsakar betydande miljöskador. För att transporterna
skall bära sina kostnader måste bl.a. en koldioxidskatt införas.
Det sker lämpligast i samverkan med andra länder, och Sverige
bör därför ta initiativ till detta i olika internationella
organ. Skatterna på fordonsbränslen bör differentieras för att
stimulera användandet av de minst skadliga typerna.
I EU-samarbetet bör den svenska regeringen se som en
prioriterad uppgift att verka för en skatteväxling och aktivt
arbeta för införande av minimiregler för en koldioxidskatt i EU.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter att
riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi407 yrkandena 2
och 3, 1994/95:U503 yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30,
1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6,
1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1,
1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
33. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att Sverige skärper skattebelastningen på sådan
produktion och konsumtion som påverkar miljön negativt. Sverige
bör dessutom internationellt t.ex. inom FN och EU verka för
minimiskattesatser och höjda miljöskatter, bl.a. på koldioxid.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
30 och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 9,
1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4
och 6, 1994/95:U503 yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5,
1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1,
1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
34. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Det är en såväl nationell som europeisk angelägenhet att nya
jobb kan skapas inom tjänstesektorn. Kraftfulla åtgärder för att
sänka kostnadsläget ger snabba resultat på arbetsmarknaden. De
skatteintäkter som faller bort från lägre skatter på arbete
måste dock kompenseras med andra intäkter, Kristdemokraterna har
därför föreslagit en skatteväxling för miljön.
Nackdelen är att höjda skatter på energi, råvaror och utsläpp
i industrin skapar konkurrensnackdelar mot omvärlden.
Skatteväxlingen måste därför ovillkorligen även ske inom våra
huvudmarknader som ligger inom EU. Att verka för skatteväxling
utan att samtidigt stödja och påverka de krafter inom EU som
vill samma sak leder bara till utslagning av svensk industri.
Det är också viktigt att Sverige inom EU driver på för
införandet av en koldioxidskatt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K224
yrkande 9 och 1994/95:N403 yrkande 14 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30, 1994/95:Fi407 yrkandena
2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503
yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande
12, 1994/95:N271 yrkande 1 och 1994/95:N407 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
35. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Beskattningen av kärnkraftverk bör successivt höjas för att på
det sättet bidra till en omställning av energisystemen och en
avveckling av kärnkraften i enlighet med folkomröstningen och
riksdagens beslut härom.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 27 hemställt
27. beträffande den framtida beskattningen av
kärnkraftverk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N403
yrkande 4, N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
36. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Kärnenergin är baserad på fission av uran. Grundprincipen är
densamma i kärnbomber och kärnreaktorer. Även om de
energimängder som kan utvinnas ur ett kilo anrikad uranoxid är
oerhörda, krävs det en storskalig gruvdrift för att få fram
uranet eftersom halterna i malmen ligger omkring en promille
(ett kilo per ton). Världens kända brytvärda urantillgångar
svarar mot ca 100 års förbrukning vid nuvarande nivå. När det
gäller energitillförsel så svarar uranet för ca 5 % av världens
energitillförsel.
När det gäller energistatistik är det något speciellt med
uranet. När det gäller andra energiråvaror som kol, olja,
fossilgas och biobränslen redovisar man alltid det totala
energiinnehållet i bränslet. När det gäller uran redovisas
däremot oftast bara den ''nyttiga'' energi som avges från
kärnkraftverken, vilken bara är ungefär en tredjedel av den i
reaktorn frigjorda värmen. Processen i ett kärnkraftverk har
sålunda en usel verkningsgrad. Vi anser att även den outnyttjade
energin, som släpps ut som värmeenergi, skall beskattas, inte
enbart den ''nyttiga''.
FN har utvecklat en energistatistik, en standard, där man
räknar med uranets totala värmeinnehåll. Enligt FN:s metod
motsvarar det totala energiinnehållet i uranet i svenska
kärnkraftverk ca 200 TWh. Ur vetenskaplig synpunkt måste
FN-metoden anses vara den mer korrekta eftersom den likställer
alla energiråvaror. Med andra ord bör skatt tas ut på denna
basis.
Normen för uranskatt skall motsvara det sämsta fossila
bränslet: kol. Det vill säga att tillförd uranenergi beskattas
lika högt per kWh som summan av energiskatt och koldioxidskatt
för kol. Detta ger ett mycket högt elpris på el från
kärnkraftverk, varför vi föreslår att denna skatt införs stegvis
under en treårsperiod.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 27 hemställt
27. beträffande den framtida beskattningen av
kärnkraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N430 yrkandena
3--5 och med avslag på motionerna 1994/95:N403 yrkande 4 och
1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
37. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Kärnkraften bör avvecklas genom effektivare energianvändning
och utveckling av förnyelsebar elproduktion. För att detta skall
kunna ske krävs att den alternativa energiproduktionen redan i
dag får draghjälp av det elpris som blir resultatet av
kärnkraftens avveckling.
En tänkbar lösning är att införa en dynamisk energiskatt på el
och ev. på industrins koldioxidutsläpp. En sådan skatt bör utgå
från ett sparbeting där skatten minskar om sparandet överstiger
sparbetinget, respektive ökar vid ett lägre sparande. Den
dynamiska energiskatten bör utformas så att distributörens
marginalkostnad (priset för en extra eller inbesparad kWh) blir
lika med den framtida kostnaden att ersätta kärnkraften med ny
elproduktion. Priset mellan producent och distributör för
elleveransen bör dock bestämmas på en fri elmarknad. Som grund
för den dynamiska energiskatten bör branschen ges ett sparbeting
på 3 % per år räknat på 1990 års förbrukning, med början 1996.
Den elintensiva industrin bör emellertid ges ett sparbeting på
1 % per år.
Distributörer och storförbrukare bör själva utveckla en
marknad för besparingsresultaten, som jämnar ut skillnaden
mellan distributörer. Den som sparat mindre än genomsnittet får
betala till den som sparat mer. Effekten blir att
marginalkostnaden blir hög och lika för alla distributörer och
storförbrukare. Om kärnkraften till slut måste ersättas med en
del nya kraftverk får kunderna gradvis vänja sig vid ett högre
elpris, eftersom skatten i så fall långsamt höjs. Om hela
kärnkraften kan sparas bort blir elpriset lägre eftersom vi då
även efter kärnkraftens avveckling har kvar ett elöverskott.
Effekten av en dynamisk elskatt blir att eldistributörer och
elintensiv industri upplever ett högt marginalpris, kombinerat
med ett lågt genomsnittligt pris. Det höga marginalpriset gör
det lönsamt att spara. De lokala elverken får finna de
effektivaste sätten att uppnå besparingarna. Det kan vara
information, konsultstöd eller att bidra till finansieringen av
investeringar.
Det låga baspriset gör att kärnkraften snabbare blir olönsam,
när risk- och underhållskostnader ökar. Det blir alltså mindre
lockande att i det längsta hålla i gång reaktorer som i
praktiken har tjänat ut. De delar av industri och värmeverk som
har en nedsatt koldioxidskatt bör få en motsvarande dynamisk
skatt på denna, så att det lönar sig även för dem att spara
energi eller övergå till förnyelsebara bränslen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 27 hemställt
27. beträffande den framtida beskattningen av
kärnkraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N403 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1994/95:N430 yrkandena 3--5 och
1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
38. Elskatten i norra Sverige (mom. 28)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Sedan den 1 juli 1981 är skatten på el lägre i vissa kommuner
i norra Sverige. Skillnaden var ursprungligen 1 öre per kWh men
sedan den 1 januari 1995 är skillnaden 5,3 öre per kWh. Vid
avgränsningen av området för lägre skatt utgick man bl.a. från
temperaturer under normalperioden 1931--1960.
Med tanke på klimatförändringar och annat och då det nu finns
mätningar från en ny normalperiod bör en översyn av systemet med
nedsatt elskatt och grunderna för detta göras. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 28 hemställt
28. beträffande elskatten i norra Sverige
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk672 yrkande 2
och med avslag på motion Sk672 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
39. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 och
mom. 61 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens skäl för att föreslå höjd försäljningsskatt på
motorfordon är att skatteuttaget i princip varit oförändrat
sedan 1987. Enligt vår uppfattning bör inte en skattehöjning
enbart kunna motiveras med att skatteuttaget varit oförändrat
sedan ett antal år. Det svenska skatteuttaget är redan så högt
att det i stället bör sänkas.
Förslaget om höjd försäljningsskatt på motorfordon är negativt
ur miljösynpunkt. I Sverige sker för närvarande en mycket
långsam omsättning av fordonsparken. Det leder till att äldre
bilar med sämre miljöprestanda finns kvar i trafiken under
längre tid med ökad miljöbelastning som följd. Den höjning av
försäljningsskatten som nu föreslås kommer att öka kostnaden
ytterligare för att ersätta gamla fordon med nya.
Vi avvisar förslaget om höjd och indexerad försäljningsskatt
samt om permanentning av indexeringen i alkohol- och
tobaksskattelagarna.
dels vid moment 30 och moment 61 i motsvarande del
hemställt
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkande 4 i denna del och 1994/95:Sk60 i denna del och med
avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 7 och
1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 avslår proposition
1994/95:203 i denna del,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser
försäljningsskatten på motorfordon
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår de i proposition 1994/95:203 framlagda
förslagen till lag om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lag om ändring i lagen
(1994:1563) om tobaksskatt och lag om ändring i lagen
(1994:1564) om alkoholskatt,
40. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
En annan metod att påskynda förnyelsen av fordonsparken är att
stimulera skrotningen av de äldre, miljöbelastande fordonen.
Detta kan göras med skatte- eller andra ekonomiska styrmedel
t.ex. genom att höja skrotningspremien eller höja skatten på
äldre fordon. Förslagsvis fordon som inte har katalysator. För
att stimulera produktion och val av mer miljövänliga fordon bör
fordonsskatten eller en ev. registreringsavgift differentieras
efter en miljöklassning av fordonet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 30 hemställt
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena
40 och 41, med anledning av motion 1994/95:Sk63 yrkande 7 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del
och 1994/95:Sk60 i denna del
dels bifaller proposition 1994/95:203 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
41. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Försäljningsskatten på motorfordon har en från miljösynpunkt
oklar effekt. Flera analyser har visat att antalet fordon är den
faktor som har störst betydelse för den totala
bensinförbrukningen i samhället. Bensinpriset,
bränsleförbrukningen per fordon och antalet körda mil per fordon
har mindre betydelse för bensinförbrukningen. En hög
försäljningsskatt kan verka dämpande på nybilsförsäljningen och
på det sättet minska bensinförbrukningen.
Å andra sidan har nya bilar katalysatorer, något som har stor
betydelse för utsläppen av kväveoxider etc. I den utsträckning
gamla bilar ersätts av nya bromsar en hög försäljningsskatt
detta. Av denna anledning är en försäljningsskatt skadlig från
miljösynpunkt.
Det är positivt om skattesystemet ger ett incitament att
undvika onödigt bilinnehav. Det bidrar till lägre
bensinförbrukning. I stället för den föreslagna höjningen av
försäljningsskatten föreslår vi inom Miljöpartiet att man höjer
fordonsskatten och differentierar denna utifrån miljöklassning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 30 hemställt
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkande 7,
med anledning av motion 1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 och
med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del
och 1994/95:Sk60 i denna del
dels bifaller proposition 1994/95:203 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
42. Bränsle i arbetsfordon (mom. 31)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Det finns enligt vår mening inte någon anledning att kraftigt
höja bränsleskatten för jordbrukstraktorer och andra
arbetsfordon för att finansiera EU-avgiften.
Vi har för vår del anvisat besparingar som täcker denna
kostnadsökning och avvisar därför förslaget.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande bränsle i arbetsfordon
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58
yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och
1994/95:Sk62 och med avslag på proposition 1994/95:203 i
denna del inte godtar regeringens förslag om trafikbeskattning
av bränsle i arbetsfordon,
43. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Om man ser tillbaka på vilka åtgärder som drabbat bilisterna
de senaste åren, kan listan göras lång. En av de mest
uppmärksammade åtgärderna var den kraftiga höjningen av
bränslebeskattningen i samband med att bensinen momsbelades. Den
1 mars 1990 höjdes bensinpriset med mer än 1 kr och 30 öre per
liter. I den "krisuppgörelse" som träffades mellan regeringen
och Socialdemokraterna kämpade Moderaterna länge för att
bensinskatten inte skulle höjas främst av miljöskäl, vilket
således gäller den blyfria bensinen.
Målsättningen bör enligt vår mening vara att bensinpriset
skall ner i nivå med priserna i övriga Europa. Bensinskatten bör
sänkas när det statsfinansiella läget medger detta.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38
och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T239 yrkandena 3 och
4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
44. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Ett övergripande mål i kretsloppssamhället är ett minimalt
beroende av ändliga resurser och en långt utvecklad teknik för
användning av förnyelsebara resurser som bioenergi. Det enskilt
viktigaste området där det finns en stor potential är
drivmedelsområdet. För att stimulera användningen av
biodrivmedel måste de regler och skattesatser som tillämpas vara
tydliga och långsiktigt stabila för att aktörerna på marknaden,
både producenter och konsumenter, skall kunna göra långsiktiga
investeringsbeslut. Priset på fossila bränslen måste spegla
deras skadliga effekter. Resultatet av en sådan ekonomisk
miljöstyrning blir dels effektivare energianvändning, dels en
övergång till biobränslen producerade inom ramen för ett
uthålligt skogs- och jordbruk.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk683 yrkandena
1 och 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena
36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Fi212 yrkandena
15--17, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239 yrkandena 3 och
4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
45. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
För att främja utvecklingen av miljövänliga drivmedel och
fordon som drar allt mindre mängder drivmedel är det viktigt att
utnyttja alla möjligheter för en sådan utveckling. I detta
arbete kan lagstiftning liksom förbud användas. En annan metod
är en lagstiftning som reglerar användningen, t.ex. att ett
fordon måste kunna köras på ett bränsle som innehåller en viss
miniminivå av biobränslen. Ytterligare ett styrinstrument som
bör utnyttjas är att skattebelasta eller avgiftsbelägga en vara
eller ett visst beteende. Ekonomiska styrmedel är effektiva för
att skapa ett miljöanpassat samhälle.
En rad forskningsresultat visar att vägtrafiken inte betalar
de externa kostnader som den orsakar i form av trängseleffekter,
olyckskostnader, slitage på infrastrukturen samt övriga
miljökostnader.
Samhällets kostnader för vägtrafiken varierar. Att köra en mil
med bil i rusningstrafik i Stockholm genererar mycket högre
externa kostnader än att köra samma sträcka i glesbygd. Därför
är det angeläget att precisera skattebelastningen på vägtrafiken
så långt det går i tid och rum. Den moderna datatekniken ger
också dessa möjligheter.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts med uppgift
att föreslå utformningen av en regionalt differentierad
bensinskatt. I första hand bör denna differentiering utformas så
att bensinskatten ökar i de tre storstadsregionerna.
Det är också viktigt att priset på fossila bränslen utvecklas
i en sådan takt, att investeringar i andra miljövänligare
bränslesystem kan vinna ett ökat marknadsutrymme. Principen om
en indexering av de miljörelaterade skatterna, bl.a.
koldioxidskatten och bensinskatten, är därför en riktig princip.
På sikt finns det skäl att bruka skatteinstrumentet så att
prisnivån för fossila bränslen ökar relativt andra
bränslen/energislag.
Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas
i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god
framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av
alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En
tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till
känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341
yrkandena 36, 38 och 39 och 1994/95:A38 yrkande 8, med
anledning av motion 1994/95:N433 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2 och
1994/95:T239 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
46. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till de hälsoeffekter som orsakas av utsläppen från
bilkörning bör enligt min mening kostnadsansvaret för
personbilar ökas, och jag anser därför att energiskatten på
bensin bör höjas med 17 öre per liter. Härtill kommer en höjning
av koldioxidskatten med 15 öre per kg vilket för bensinen blir
34 öre per liter. Den sammantagna punktskattehöjningen bör
därför uppgå till 51 öre per liter. Om man tar hänsyn till
momseffekten blir det 65 öre per liter. Glesbygdsbor skall
kompenseras genom ett särskilt skatteavdrag på 2 000 kr.
Landsvägstransporter av gods bör få betala en större del av de
externa kostnader som följer. Energiskatten på diesel bör därför
höjas med 1 kr och 50 öre per liter. En sådan höjning innebär
att diesel i skattehänseende blir likställd med bensin.
Regeringen bör återkomma med ett förslag om dessa höjningar
och om ett särskilt avdrag för glesbygdsbor.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212
yrkandena 15--17 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341
yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683
yrkandena 1 och 2, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239
yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38
yrkande 8 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med det
anförda,
47. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Skatteväxling innebär att skatten på miljöfarlig verksamhet
höjs medan skatten på miljövänligare alternativ sänks. Inom
transportsektorn finns behov av att balansera om skatten så att
momsen på kollektivtrafik sänks och på sikt avskaffas.
Biobränslen bör skattebefrias även vid låginblandning. En
skatteväxling på trafikens område bör vidare innebära en
successiv höjning av koldioxidskatten på drivmedel.
Totalt sett måste styrmedlen på trafikens område leda till
kraftigt förbättrad bränsleeffektivitet i hela fordonsparken,
att alternativa bränsleslag gynnas och att kollektivtrafikens
andelar av trafikarbetet ökar på bekostnad av privatbilism.
Höjningarna av skatten på transporterna -- främst bränslet --
skall motsvaras av en sänkning av skatten på arbete.
Den parlamentariska utredning som skall lämna förslag till hur
en skatteväxling för miljön kan utformas, bör få i uppgift att
utreda skatteväxlingsmöjligheterna även på trafikens område. Ett
förslag som framkommit i debatten vad gäller att minska
trafikens miljöbelastning, är att genomföra en höjning av
bensinskatten kombinerad med en form av bonussystem för dem som
kört mindre än riksgenomsnittet. Enligt förslaget skall
intäkterna av en större skattehöjning schablonmässigt delas i
två delar. Den del som uppkommit genom näringslivets inköp av
drivmedel återförs till företagen med lika tilldelning per
anställd (eller genom sänkt arbetsgivaravgift). Den andra -- och
väsentligt större delen -- återbetalas till hushållen med lika
tilldelning till alla medborgare oberoende av ålder. Den som
använder mer bensin får betala den fulla kostnaden för sin
konsumtion utan att få högre återbäring än de övriga. Trafik-
och klimatkommittén (TOK) bör i ett tilläggsdirektiv få i
uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för en höjd
bensinskatt kombinerad med ett system med ekobonus för dem som
kört mindre än riksgenomsnittet.
Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas
i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god
framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av
alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En
tydlig strategi för hur detta mål ska nås bör utarbetas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T239 yrkandena
3 och 4 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena
36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och
2, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2,
1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
48. Alkylatbensin (mom. 33)
Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v) och Ronny Korsberg (mp)
har
dels anfört följande:
Alkylatbensinen är utifrån både hälsoaspekt och miljöaspekt en
av de bättre petroleumprodukterna på marknaden i dag. Den
innehåller betydligt mindre bly, svavel och olika kolväten som
aromater och alkylbensener än andra produkter. Detta är givetvis
till gagn för miljön. Den är också så gott som fri från bensen.
Alkylatbensin används i dag mest som tvåtaktsbränsle i
arbetsredskap som motorsågar. Den kan användas i alla
tvåtaktsmotorer som gräsklippare, båtmotorer, mopeder, skotrar
m.m. Det är även fullt möjligt att använda den för
fyrtaktsmotorer.
Ett arbetsmiljöproblem vid användning av redskap som
motorsågar o.d. är avgaser. Dessa är ofta hälsovådliga och
innehåller ämnen, som är både giftiga, cancerogena och mutagena.
Ett av de farligaste ämnena är bensen. Eftersom alkylatbensinen
är renare än annan bensin är avgaserna befriade från många av
dessa ämnen eller också är halterna oerhört mycket lägre.
Frånvaron av bensen är speciellt viktig. Det ämnet är i princip
borttaget i arbetsmiljösammanhang, eftersom det orsakar leukemi.
Det är också ett miljögift, som anrikas i levande organismer.
Såväl miljö- som hälsoskäl talar alltså för att denna bensin
borde ges skattefördelar framför annan bensin.
Med lägre skatt och därmed en ökande försäljning kan
prisskillnaden i förhållande till annan bensin minska.
Alkylatbensinen är 1 krona dyrare per liter att framställa.
Bensinen är skattebefriad av miljö- och hälsoskäl i Norge.
Allt talar alltså för att alkylatbensinen borde hamna i en
egen skatteklass med lägre skatt än dagens miljöklass 2-bensin,
en miljöklass 1. För att hamna i den borde inte bara blyhalten
vara lägre än i miljöklass 2, utan även mängden bensen och andra
miljöfarliga kolväten som alkylbensener och aromater. Det finns
också goda skäl att följa Norges exempel beträffande
tvåtaktsvarianten av alkylatbensin och skattebefria denna.
Arbetsmiljöskälen väger här tungt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 33 hemställt
33. beträffande alkylatbensin
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk603 yrkandena
1 och 2 och med anledning av motion 1994/95:Sk608 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
49. Blandbränslen (mom. 35)
Rolf Kenneryd (c) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En introduktion av biobränslen bör ske både genom inblandning
av några få procent i konventionella bränslen (s.k.
låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan
drivas med ren alkohol. Låginblandning av största möjliga halt
som klaras utan modifieringar i befintliga motorer ger
omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor skala. Då
skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med
ren alkoholdrift.
Motoralkohol är befriad från drivmedelsskatt, om inblandningen
överstiger en viss nivå. Det innebär att låginblandning av
etanol inte är fullt ut gynnad i skattesystemet.
Detta bör åtgärdas genom att biobränslen helt skattebefrias
även vid låginblandning eller att de gynnas på annat sätt.
dels vid moment 35 hemställt
35. beträffande blandbränslen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T239 yrkande 2
och med anledning av motion 1994/95:Sk683 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
50. Vätgasdrivna fordon (mom. 36)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Vätgas är det renaste av alla brännbara bränslen och ett
mycket attraktivt drivmedel för personbilar. Utsläppen består
nästan uteslutande av ren vattenånga, med små mängder
kväveoxider som begränsas genom låga förbränningstemperaturer
och katalysatorer. Att övergå till vätgasdrift är relativt
enkelt, eftersom befintlig motorteknik kan användas -- en stor
fördel gentemot till exempel elbilen.
Vätgas är inte någon egentlig energiform, utan en
energibärare. Det innebär att det måste tillföras energi för att
producera vätgas, på samma sätt som energi måste tillföras för
att producera elektricitet. Dess totala miljöeffekter beror
därmed på tillverkningssättet.
Vätgas tillverkas genom spjälkning av vattenmolekyler, och
tillverkningen kan med fördel drivas av solenergi. Det gör att
alla u-världens kustländer med mycket sol kan producera vätgas,
få exportinkomster och förse i-världen med ett rent drivmedel --
men i-världens länder kan också själva producera sin vätgas.
Svensk bilindustri kan på ett par år ta fram vätgasbilar för
försäljning, medan det tar betydligt längre tid att införa den
nödvändiga infrastrukturen för produktion och distribution.
Därför bör staten redan nu aktivt verka för spridningen av
vätgastekniken för personbilar och nyttofordon, genom att
undanröja eventuella hinder inom beskattningen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 36 hemställt
36. beträffande vätgasdrivna fordon
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N237 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
51. Eldrivna fordon (mom. 37)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Elbilen har många fördelar framför den konventionellt drivna
bilen. Utsläppen från elbilen är obefintliga, och med en ren
elproduktion blir också de totala utsläppen mycket låga.
Eftersom en mycket stor del av biltrafiken sker i innerstaden
finns det dessutom ett särskilt värde i att minska utsläppen
direkt från fordonet. Vidare är det naturligtvis lättare att
rena en stor energianläggning än hundratusentals små
förbränningsmotorer. Elbilen är mycket tyst, och därmed kan man
komma till rätta med bilismens bullerproblem. Den är därtill
billigare i underhåll och har längre livslängd än den bensin-
eller dieseldrivna motsvarigheten, på grund av ett betydligt
mindre antal rörliga delar. Slutligen är den rena
driftskostnaden mindre än en tiondel av den konventionella
bilens, då elbilen förbrukar ström för i genomsnitt 60 öre per
mil.
Hittills har elbilen gynnats statligt endast genom att den
befriats från accis, vilket i snitt innebär en mindre kostnad på
6 000 kr. Elbilen bör gynnas ytterligare, bland annat genom
momsbefrielse. Det gynnar framför allt privatkonsumenten, men
också företagarna.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 37 hemställt
37. beträffande eldrivna fordon
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N236 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
52. Amatörbyggda fordon (mom. 38)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Bilaccisreglerna uppfattas av många motorintresserade ungdomar
och andra entusiaster som ett utslag av krångel och byråkrati
som är helt onödigt och dessutom kostsamt för den enskilde. Det
finns flera skäl för deras irritation.
Till att börja med kan det slås fast att bil- och motorhobby
är en socialt värdefull verksamhet, inte minst bland ungdomar
som ofta slår sig ihop flera stycken för att fullfölja det
omfattande och tålamodsprövande arbetet med att omvandla ett
gammalt bilvrak till en funktionsduglig bil. Under arbetets gång
betalas mycket pengar i moms för delar, tillbehör och
utrustning.
Bilaccisen är utformad som en beskattning efter vikt men för
hobbyfordon finns knappast alls någon koppling mellan bilens
vikt och bilens värde. Om bilen är värdefull beror det inte på
vikten utan på bilens skick och om modellen är ovanlig och
efterfrågad. Också själva namnet på pålagan "försäljningsskatt"
visar hur inadekvat det är att tillämpa den i detta fall
eftersom det inte rör sig om någon försäljning i egentlig
mening. Vidare är det särskilt olyckligt att beskatta förvärvet
just i fråga om hobbyfordon eftersom de normalt körs endast
mycket korta sträckor på de allmänna vägarna. Accisbeskattningen
leder också till försök att överföra fordons identiteter så att
amatörbyggda fordon betraktas som ombyggda eller importerade
fordon. Slutligen kan man med fog hävda att accis redan har
betalts genom att de aktuella fordonen i allmänhet tillverkats
av delar av andra fordon för vilka bilaccis en gång har
betalats.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 38 hemställt
38. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
53. Yrkessjöfarten (mom. 39)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Sjöfarten kan med tämligen enkla medel bli ett alltigenom
attraktivt transportslag ur miljösynpunkt. Den låga
energiförbrukningen är i sig resursbevarande och leder till låga
koldioxidutsläpp. Utsläppen av luftföroreningar som kolväten,
svaveldioxid och kväveoxider är däremot ofta betydande; någon
avgasrening förekommer knappast och bränslekvaliteterna är ofta
dåliga.
Bränslets renhet och innehåll är till stor del avgörande för
hur miljöförstörande fartygets utsläpp är, speciellt eftersom
praktiskt taget alla fartyg saknar varje form av rening. Därför
är det allvarligt att det inte finns någon högsta tillåtna
svavelhalt för fartygsbränsle. Många rederier, främst med
inriktning på passagerarfartyg, kör i dag sina fartyg på
lågsvavlig diesel med 0,5 % svavel efter en frivillig
överenskommelse, men den stora majoriteten av svenska fartyg
drivs på mer högsvavligt bränsle. För att påskynda en utveckling
mot drift på bränsle med lägre svavelhalt och högre renhet vill
vi införa samma skatteklassindelning av diesel för fartyg som
gäller för vägfordon, dvs. miljöklass 1, 2 och 3. En särskild
avgift för svavelutsläpp bör också införas, för att stimulera
till bättre rening.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 39 hemställt
39. beträffande yrkessjöfarten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T629 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
54. De mindre fiskefartygens skattebefrielse (mom. 40)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén
(m), Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Restitutionssystemet för de mindre yrkesfartygen, som infördes
av kontrollskäl, har ställt till stora problem för fiskebåtarna.
Yrkesfiskarnas ekonomiska föreningar gör stora gemensamma inköp
för att få låga dieseloljepriser, men denna olja är grönfärgad
när den levereras och får således enbart användas till
fiskeskeppen.
Fiskebåtarna, som måste tanka ofärgad diesel, drabbas
därigenom av högre dieselpriser på mellan 1,50 och 2,00 kronor
exklusive skatten som de måste ligga ute med. Prisskillnaden för
inköp av dieselolja blir ohållbart stor när ett skepp kan köpa
en liter dieselolja för ca 1,65 kronor inklusive moms och en båt
måste betala ca 7 kronor litern.
En stor del av det mindre tonnaget riskerar därmed att slås ut
genom en lagstiftning som egentligen var ämnad att befästa
skattefrihet för fiskefartyg oavsett bränsle. Vidare krävs det
en onödigt stor byråkrati för att hantera yrkesfiskarnas ansökan
om skatterestitution.
Argumentationen om kontrollskäl är inte längre aktuell då det
nu krävs särskilt fartygstillstånd för att bedriva yrkesmässigt
fiske.
Lagen om skatt på fartygsbränsle bör därför omedelbart
kompletteras med en möjlighet för innehavare av fartygstillstånd
att använda den skattefria grönfärgade dieseln. Avsikten med
lagstiftningen kan ju inte ha varit att gynna oljebolagen på
bekostnad av yrkesfiskare med dieseldrivna båtar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 40 hemställt
40. beträffande de mindre fiskefartygens skattebefrielse
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk618,
1994/95:Sk619, 1994/95:Sk657, 1994/95:Jo402 yrkande 2,
1994/95:Jo405 yrkande 3 och 1994/95:Jo415 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
55. Flygtrafik (mom. 41)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) har
dels anfört följande:
Flyget är det trafikslag som har störst negativ miljöpåverkan
räknat per personkilometer. Miljöavgifter är rätt använda ett
verksamt styrinstrument för att medverka till en utveckling av
nya flygplanstyper och mer miljömedvetet kundbeteende.
Miljöavgifter bör harmoniseras så att lika
konkurrensförutsättningar erbjuds operatörerna.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 41 hemställt
41. beträffande flygtrafik att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:T238 yrkande 15 och med avslag på motionerna
1994/95:Sk614 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:T225 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
56. Flygtrafik (mom. 41)
Lars Bäckström (v) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Utsläppen från flygplanen varierar med planens ålder,
bränsleförbrukning, grad av effektiv förbränning och styrkan på
motorerna. Ett verksamt sätt att minska flygplanens utsläpp har
varit att Luftfartsverket har avgiftsbelagt buller och
avgasutsläpp, vilket bl.a. lett till att Bromma flygplats nu
trafikeras med nyare flygplansmodeller med starkare motorer som
ger mindre utsläpp och buller.
För att ge ett kraftfullt incitament för utvecklingen av
renare flygplansmotorer och forskning för att minimera
avgasutsläppen bör regeringen verka både för höjda avgiftsnivåer
i vårt land och för sådan avgiftsbeläggning inom EU. Eftersom
luftföroreningarna inte känner några gränser bör särskild vikt
läggas vid sådana internationella överenskommelser som kan få
stort kvantitativt resultat.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 41 hemställt
41. beträffande flygtrafik
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk614
yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1994/95:T225
yrkande 8 och 1994/95:T238 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
57. Smörjoljor (mom. 42)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska
råvaror i Sverige har inventerats i betänkandet Växande råvaror
(SOU 1994:113). Man föreslog miljöstandarder för önskade
produkter och mätmetoder för att lättare kunna jämföra produkter
baserade på traditionella resp. förnyelsebara råvaror.
Utredningen har bl.a. föreslagit att en miljöavgift införs på
petroleumbaserade smörjoljor för att öka intresset för de
biobaserade alternativen.
Enligt min mening är det viktigt att ansträngningar verkligen
görs för att växla till biobaserade råvaror när sådana finns
tillgängliga. En avgift på petroleumbaserade smörjmedel bör
därför införas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 42 hemställt
42. beträffande smörjoljor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo202 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
58. Naturgrus (mom. 45)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Som anförs i Miljöpartiets motion Fi212 bör en skatt på
naturgrus införas och uppgå till 5 % av råvarupriset. Även om
frågan nu utreds bör riksdagen klargöra att en sådan skatt skall
införas och nivån för denna genom att hos regeringen begära ett
förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 45 hemställt
45. beträffande naturgrus
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212 yrkande
19 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med det anförda,
59. En avfallsskatt (mom. 46)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vid sidan av regelverket med återvinningskrav bör ekonomiska
styrmedel införas som gör återvunnet material attraktivare.
En möjlighet som står till buds mer omedelbart är att införa
en skatt på avfall. Då blir det i vart fall mer gynnsamt att
återvinna varor än att lägga på deponi. Det finns i dag ett
utredningsförslag som efter vissa kompletteringar och
överväganden borde kunna föreläggas riksdagen som en
proposition. Regeringen bör snarast återkomma i denna fråga.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med anledning av motionerna
1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18,
1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23,
1994/95:Jo688 yrkande 11, 1994/95:Sk341 yrkande 37 och
1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
60. En avfallsskatt (mom. 46)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
För att stimulera återvinning, återanvändning och kretslopp av
varor och material har Vänsterpartiet lagt förslag om att införa
en särskild avfallsavgift.
För att få till stånd en gradvis övergång till en mer
kretsloppsanpassad varu- och materialhantering föreslår vi att
avgiften sätts till ca 50 kronor/ton. Avgiften
miljödifferentieras dvs. sätts olika beroende på vad för slags
typ av avfall det är, hur det slutbehandlas, etc. I kommande
budget- och miljöarbete kan en höjning av avgiften bli aktuell.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
37, med anledning av motion 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 10,
1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3,
1994/95:Jo628 yrkande 23 och 1994/95:Jo688 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
61. En avfallsskatt (mom. 46)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Utredningen Avfallsfri framtid (SOU 94:114) föreslår en
indexreglerad skatt om 0,6 % av aktuellt basbelopp per ton
avfall, vilket i dag betyder 211 kr. Skatt på avfall som går
från avfallsförbränningsanläggning till deponering föreslås vara
2,4 % av aktuellt basbelopp per ton avfall. Utredningen
undantar torrt gråberg och anrikningssand från gruvindustrin
från lagförslaget. Utredningens förslag till avfallsskatt bör
genomföras den 1 januari 1996.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo688 yrkande
11 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37,
1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18,
1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23 och
1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
62. En avfallsskatt (mom. 46)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En statlig viktbaserad avfallsskatt i enlighet med
Avfallsskatteutredningens förslag bör införas. Den modell som
bör väljas är en s.k. nettodeponiskatt (enligt dansk modell).
Den fungerar så att skatten baseras på de invägda
avfallsmängderna som vägs in för deponering eller förbränning
under en viss period, reducerat med de mängder som vägts ut
under samma tidsperiod (gått ut på en kretsloppsmarknad). På
detta sätt beskattas endast en deponis tillväxt.
Skatten bör omfatta alla deponier med en tillåten
mottagningsplikt överstigande 50 ton per år. För att inte detta
skall leda till en överflyttning av avfall till mindre deponier
bör ett fribelopp om 50 ton införas för samtliga skattskyldiga
deponier.
Skatten bör omfatta både s.k. konsumtionsavfall vilket
definieras som hushållsavfall, park- och trädgårdsavfall, bygg-
och rivningsavfall, icke branschspecifikt avfall och slam samt
produktionsavfall. Produktionsavfall är sådant avfall som är
knutet till produktionsprocessen, dvs. branschspecifikt avfall.
Skatten bör vara 0,6 % av basbeloppet per ton avfall, och
skattesatsen för avfall som går till förbränning 2,4 % av
basbeloppet. Vid den nivån väntas skatten inbringa ca 2
miljarder.
Avfallsskatten är ett första steg i en skatteväxling där
skatten oavkortat skall gå till miljöförbättrande åtgärder och
till en sänkning av arbetsgivaravgiften.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk349 yrkande
10 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37,
1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3,
1994/95:Jo628 yrkande 23, 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7
och 1994/95:Jo688 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
63. Förpackningar (mom. 47)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
En särskild förpackningsskatt bör utredas för att minska
avfallsmängderna. I tyska Kassel har en särskild skatt på
"onödiga engångsförpackningar" införts, vilket kan vara en
framkomlig väg. Denna förpackningsskatt har med framgång
kombinerats med producentansvaret i Grüne Punkt/Duale System,
och på samma sätt kan det svenska producentansvaret kombineras
med förpackningsavgifter.
Dagens producentansvar stimulerar inte till ett minskat
användande av förpackningar vilket är ett huvudmål. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skatt på
förpackningar som kan införas den 1 januari 1997.
dels vid moment 47 hemställt
47. beträffande förpackningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo688 yrkande
21 hos regeringen begär ett förslag som innebär att en skatt på
förpackningar införs den 1 januari 1997,
64. Båtskatt (mom. 49)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén
(m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Med anledning av fem olika motioner om en båtskatt har
utskottet utan någon som helst motivering förordat att
regeringen bör pröva frågan i samband med övervägandena om ett
fritidsbåtregister. Enligt vår mening saknas det skäl för att ta
upp denna tanke till särskild prövning. Fritidsaktiviteter av
olika slag subventioneras i dag i stor utsträckning av allmänna
medel, men detta gäller inte i fråga om båtsporten. De avgifter
som kan tas ut i form av hamnavgifter, priser på sjökort m.m.
torde mer än väl täcka kostnaderna för denna verksamhet. Därtill
kommer den skatt som båtägarna erlägger för drivmedel och som
blir mycket hög i förhållande till färdsträckan och till de
jämförelsevis små samhällsinsatser som båtsporten drar med sig.
Vi avstyrker alltså motionerna.
dels vid moment 49 hemställt
49. beträffande båtskatt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk632,
1994/95:Sk659, 1994/95:Fi33 yrkande 12, 1994/95:T616
yrkande 2 och 1994/95:T636 yrkandena 2 och 3,
65. Skatt på spel (mom. 50)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
En översyn av beskattningen av spelverksamhet bör kunna ge
successivt ökade intäkter upp till cirka 500 miljoner kronor
1998 räknat på helårsbasis.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 50 hemställt
50. beträffande skatt på spel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande
21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
66. Åtgärder mot spelberoende (mom. 51)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Det faktum att spelberoende i form av sjukligt spelbegär
förekommer aktualiserar tre behov: För det första, vårt behov av
kunskap om spelberoende innebär att forskningen på området
behöver stimuleras. För det andra, det finns ett okänt antal
människor som behöver rådgivning och behandling mot sitt
spelberoende. Detta behov motsvaras inte av tillgängliga
resurser inom vården. För det tredje, vi behöver analysera vad
problematiken med spelberoende kräver för restriktioner kring
spel och lotterier.
Majoriteten av befolkningen kan förvisso hantera sitt
spelintresse och uppfattar alltför långtgående restriktioner som
kränkande. Men solidariteten med dem som drabbas av spelberoende
talar för effektiva restriktioner. Forskning om spelberoende
kräver resurser. Detsamma gäller rådgivning och behandling mot
spelberoende. Genom en särskild avgift på försålda lotter skulle
sådana resurser kunna skapas. Detta bör ges regeringen till
känna.
När det gäller restriktioner bör en kommitté tillsättas för
att utreda behovet av ytterligare åtgärder som kan minska
riskerna för att människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende
av spel. Till exempel kan restriktioner i marknadsföringen av
spel och lotterier övervägas liksom maximigränser för högsta
vinstvärde. Riksdagen bör hos regeringen begära en utredning om
detta.
dels vid moment 51 hemställt
51. beträffande åtgärder mot spelberoende
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk673 yrkandena
1 och 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts om en särskild avgift på spel, dels hos regeringen begär
en utredning om åtgärder mot spelberoende,
67. Reklamskatt (mom. 52)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs
av idrottsföreningar och förbund. Det gäller bland annat
annonser i programblad, arenareklam med mera.
Rikskatteverket har i en skrivelse till regeringen i maj 1995
begärt att reklamskatten på trycksaker slopas. Anledningen är
att problemen med beskattning av trycksaker försvårats efter
inträdet i EU.
Enligt vår mening bör reklamskatten slopas med tanke på de
snedvridningar och de övriga problem som nu föreligger.
Reklamskatten slopas senast vid utgången av 1995.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 52 hemställt
52. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr414 yrkande
12 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk616, 1994/95:Fi33
yrkande 11, 1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205
yrkandena 20 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
68. Reklamskatt (mom. 52)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att reklamskatten kan höjas och breddas
så att även reklam i radio och TV ingår. En snabbutredning med
detta syfte bör tillsättas. I direktiven skall ingå att lägga
ett förslag som innebär att intäkterna ökar med 500 miljoner
kronor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels vid moment 52 hemställt
52. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi33 yrkande
11, med anledning av motionerna 1994/95:Sk616 och
1994/95:Kr205 yrkande 20 och med avslag på motionerna
1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205 yrkande 21 och
1994/95:Kr414 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
69. Reklamskatt (mom. 52)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Vi vill behålla den kvalitativt höga nivån på
licensfinansierad radio och TV. Reklamskatten bör därför breddas
så att den också omfattar reklam i radio och TV och inkomsterna
bör gå till att finansiera den radio och TV som inte bekostas
via reklam.
En höjning av skatten på reklam i veckopress, på annonspelare,
i fackpress och annat skulle vidare kunna finansiera de medel
man har dragit in till statskassan i form av besparingar på
Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 52 hemställt
52. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkandena
20 och 21, med anledning av motionerna 1994/95:Sk616,
1994/95:Fi33 yrkande 11 och 1994/95:Fi212 yrkande 35 och med
avslag på motion 1994/95:Kr414 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
Miljöpartiet de gröna har lagt fram förslag om olika
miljöavgifter och skatter på miljö- och hälsofarliga utsläpp av
olika slag.
För att påskynda avvecklingen av vissa klorerade
lösningsmedel, och beslutet att förbjuda dessa efter år 1995
står fast, föreslås en miljöavgift på metylenklorid
(diklormetan), trikloretylen (trikloreten) och perkloretylen
(tetrakloreten) på 150 kr per kilo. Användarna av dessa ämnen
har fått flera år på sig att hitta alternativa substanser.
Vi anser att den inernationellt överenskomna avvecklingstakten
för det ozonnedbrytande ämnet freon är alltför långsam och anser
att Sverige bör gå före genom en betydligt snabbare avveckling.
Även för freon föreslås därför en miljöavgift.
Flera mycket miljö- och hälsofarliga ämnen, såsom arsenik,
krom, kreosot, koppar och tenn används som träskyddsmedel. Då
det finns bättre alternativ har Miljöpartiet föreslagit att en
särskild avgift skall tas ut som motsvarar 250 kr/kg arsenik och
150 kr/kg krom samt lämpliga avgifter för kreosot, koppar och
tenn fr.o.m. den 1 januari 1996.
Industrins utsläpp av tungmetaller i vatten utgör ett svårt
problem och Miljöpartiet föreslår därför att en miljöskatt
införs på dessa.
dels vid moment 53, moment 54, moment 57 och moment 58
hemställt
53. beträffande klorerade lösningsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo661 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en
miljöavgift på klorerade lösningsmedel,
54. beträffande freoner
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande
27 hos regeringen begär förslag om en miljöskatt på freoner,
57. beträffande träskyddsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande
28 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
en särskild avgift på träskyddsmedel,
58. beträffande tungmetaller i vatten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo662 yrkande 2
hos regeringen begär förslag om en miljöskatt på industrins
utsläpp av tungmetaller i vatten,
71. Kväveutsläpp (mom. 55)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Ekonomiska styrmedel borde kunna användas i stor utsträckning
även när det gäller miljöfarliga utsläpp till vatten.
Föroreningar till vatten som skulle kunna beläggas med
miljöskatter är t.ex. kväveutsläpp från kommunala reningsverk.
Skatten skulle stimulera kommunerna att bygga ut kapaciteten för
kvävereduktion.
De kommuner som i stället för att minska utsläppen från
reningsverken anlade våtmarker skulle kunna få sina miljöskatter
reducerade med den reningseffekt som våtmarkerna beräknas ge.
Det är möjligt att en mer kostnadseffektiv minskning av
kväveutsläppen skulle bli fallet om kommunerna fick välja.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 55 hemställt
55. beträffande kväveutsläpp
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo662 yrkandena
3 och 4 hos regeringen begär ett förslag om en miljöskatt på de
kommunala reningsverken och som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts om anläggning av våtmarker,
72. Färskvatten (mom. 56)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
En del av det material som omsätts i samhället används inte
som varor utan tillhandahåller snarare tjänster. Exempel på
detta är vatten som kylmedium eller transportmedium för avlopp.
I den mån användningen orsakar dålig resurshushållning eller
orsakar miljöproblem bör ekonomiska styrmedel övervägas.
Färskvatten är med vissa lokala undantag ingen bristvara i
Sverige, men avloppssystemen vållar miljöproblem trots
långtgående rening.
En skatt på färskvattenanvändning skulle gynna mer
resurshushållande avloppssystem, och näringsämnena i avloppet
skulle lättare kunna nyttiggöras i stället för att spolas ut och
vålla miljöskador. Regeringen bör låta utreda en skatt på
vattenanvändning.
dels vid moment 56 hemställt
56. beträffande färskvatten
att riksdagen med bifall till motion Jo628 yrkande 24 hos
regeringen begär förslag om en skatt på färskvatten,
73. Lagförslagen (mom. 61)
Vid bifall till reservation 13 (mom. 17), reservation 20 (mom.
19) och reservation 42 (mom. 31)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har vid moment 61 hemställt
61. beträffande lagförslagen såvitt avser lagen
(1994:1776) om skatt på energi
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt
dels avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
dels antar det i proposition 1994/95:213 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi såvitt avser 2 kap. 9 § med den ändringen att 11 kap. 9 §
erhåller den lydelse som utskottet föreslagit samt att
övergångsbestämmelserna erhåller följande lydelse. "Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § i
dess nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1
januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
övriga förhållanden som hänför sig till ikraftträdandet.",
Vi vill framhålla att hela det svenska folkhushållet är
vinnare på medlemskapet och att det därför är missvisande att
motivera de nu aktuella skattehöjningarna med att de skall
träffa områden som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten
eller som på annat sätt har fördelar av ett medlemskap.
Vi anser emellertid att Sveriges statsfinanser behöver
förstärkas främst genom besparingar men även genom
inkomstförstärkningar och anser av detta skäl att vissa av de
skattehöjningar som föreslås bör accepteras. Här avses förslagen
om breddad fastighetsskatt, höjd koldioxidskatt, vissa ändringar
i industrins energiskatter, höjningen av försäljningsskatten på
motorfordon och de ändrade reglerna för bränsle i arbetsfordon.
I dessa delar har vi därför inte några yrkanden.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-18
Bilaga 1
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl,
justitierådet Bo Svenson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt protokoll den 16 maj 1995 har riksdagens skatteutskott
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) som framlagts i
proposition 1994/95:203.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av
kammarrättsassessorn Lars Bergendal.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Enligt det remitterade förslaget skall de nya reglerna om
avdragsrätt för privat pensionssparande tillämpas redan fr.o.m.
den 8 april 1995, dvs. dagen efter den dag då riksdagen fick
regeringens meddelande om den planerade avdragsbegränsningen
(skr. 1994/95:198). Därmed aktualiseras frågan om förslaget står
i överensstämmelse med förbudet mot retroaktiv skattelag i 2
kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Skatt får enligt den
bestämmelsen inte tas ut i vidare mån än som följer av
föreskrift som gällde när den omständigheten inträffade som
utlöste skattskyldigheten. Från förbudget kan undantag göras
bl.a. när riksdagen finner detta vara påkallat av särskilda skäl
och ett förslag om retroaktivitet från regeringen eller ett
riksdagsutskott föreligger när den omständighet som utlöser
skatt- eller avgiftsskyldigheten inträffar. Med ett sådant
förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen
till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta.
Uttalandena i förarbetena om vad som skall anses utgöra
särskilda skäl tar främst sikte på fall där
lagstiftningsingripandet riktar sig mot skatteflykt och
kringgående av skattelag (SOU 1978:34 s. 17 och 161 och prop.
1978/79:195 s. 55). Undantaget från retroaktivitetsförbudet är
emellertid inte begränsat till sådana fall. Av intresse i
sammanhanget är bl.a. Lagrådets yttrande i protokoll den 18 mars
1992 över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen. (Se
prop. 1991/92:117 bil. 4, s. 25 ff.). Förslaget innebar att
avdragsrätten för avgift till arbetsgivarorganisation i huvudsak
skulle avskaffas och detta även för avgifter som avsåg viss tid
före ikraftträdandet. Förslaget hade samband med en på hösten
1991 beslutad lagstiftning om slopad skattereduktion för
fackföreningsavgifter. Lagrådet fann situationen vara sådan att
den kunde avses falla inom ramen för undantaget och riksdagen
beslutade i enlighet med propositionen. Vidare kan nämnas att
undantaget ansetts tillämpligt också när det med hänsyn till den
samhällsekonomiska balansen bedömdes nödvändigt att genom lag om
särskild vinstskatt, m.m. minska företagens likviditet och
lönebetalningsförmåga (prop. 1988/89:132).
I förevarande fall anförs som skäl för att låta reglerna
tillämpas även för tid före ikraftträdandet önskemålet att
undvika omfattande skattebetingade premie- och
kontoinbetalningar inom det privata pensionssparandet under
tiden för riksdagsbehandlingen.
Enligt Lagrådet kan man hysa viss tveksamhet om undantaget
från retroaktivitetsförbudet omfattar även denna situation. Det
finns dock som påpekas i regeringens proposition mycket som
talar för att ett ikraftträdande först efter riksdagsbehandling
skulle medföra omfattande åtgärder som betingas av skatteskäl
och som till stor del skulle motverka syftet med lagändringen.
Liknande hänsyn kan antas ha spelat en roll för den retroaktiva
tillämpligheten vid avskaffandet av avdragsrätten för avgift
till arbetsgivarorganisation år 1992. Mot denna bakgrund kan
Lagrådet godta att särskilda skäl föreligger.
Bostadsutskottets yttrande
1994/95:BoU3y
Bilaga 2
Vissa bostadsskattefrågor m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har
dels den 7 mars 1995 beslutat bereda bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över de motioner som inlämnats under
den allmänna motionstiden 1995 och som berör frågor inom
bostadsutskottets beredningsområde,
dels den 9 maj 1995 beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle
att avge yttrande över proposition 1994/95:203 Finansiering av
medlemskapet i Europeiska unionen jämte motioner, såvitt avser
fastighetsskatt.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i vad avser
breddat underlag för fastighetsskatt för lokaler och
industrienheter och avstyrker samtliga motioner.
Avvikande meningar har avgivits bl.a. beträffande frågor om
breddat uttag av fastighetsskatt av (m) och (fp), slopande av
fastighetsskatten av (m), sänkning av fastighetsskatten av (m)
och (kds), schablonintäkstbeskattning av småhus och
bostadsrätter (m) och skatt på skärgårdsfastigheter av (m), av
(c och fp) samt av (kds).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:203 att riksdagen
antar regeringens förslag till ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt.
Den föreslagna ändringen i lagen om statlig fastighetsskatt
innebär följande. Fastighetsskatt skall tas ut med 1 % av
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser
värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under
uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till
dessa lokaler. Fastighetsskatt skall också tas ut med 0,5 % av
taxeringsvärdet avseende industrienhet, inklusive
elproduktionsenhet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och
tillämpas första gången vid 1997 års taxering. De äldre
bestämmelserna enligt vilka ingen skatt skall utgå skall dock
gälla i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har
påbörjats före utgången av juni 1995.
Motionerna
I yttrandet behandlas
kdels de motioner som väckts under den allmänna motionstiden
1995,
1994/95:Sk304 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.
1994/95:Sk306 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av
jordbruksfastigheter.
1994/95:Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skyndsamt utreda möjligheterna att ge
bostadsrättsinnehavare rätt att dra av sin andel av föreningens
räntor i inkomstslaget kapital.
1994/95:Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om möjligheterna av att införa
en lägesavgift enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
fastighetsskatt för fastighetsägare som för sin utkomst är
beroende av att bo vid hav eller sjö i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Sk321 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att markvärdet begränsas till 100 000 kr vid beräkning
av fastighetsskatt för småhus.
1994/95:Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"
inom bygg- och underhållssektorn.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5
procentenheter från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ej genomföra en breddning av
fastighetsskatten till industribyggnader, kommersiella lokaler
samt jord- och skogsbruk,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
fastighetsskatt och schablonintäktsbeskattning för småhus och
bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag till finansiering av EU-avgiften.
1994/95:Sk339 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fastighetsskatt på kommersiella lokaler i
bostadsrättsfastigheter.
1994/95:Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om taxeringen av skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetstaxering av
skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas
4. att riksdagen avslår förslag om framtida breddning av
fastighetsskattehöjning i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas till
förmån för permanentboende.
1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring
av fastighetsbeskattningen som gör att de orimliga effekter som
i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förändringar av
fastighetstaxeringen i skärgården.
1994/95:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fastighetsskatten på sikt bör
avvecklas,
12. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %
av taxeringsvärdet från den 1 januari 1996,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
fastighetsskatt och införande av en schablonintäktsbeskattning
för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
dels de med anledning av proposition 1994/95:203 väckta
motionerna
1994/95:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på
bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1994/95:203 Finansiering av
medlemskapet i EU (yrkandet behandlas i vad det avser
fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter).
1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari
yrkas
12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt
på industrifastigheter.
Utskottet
Breddad fastighetsskatt
I proposition 203 och motionerna Sk58 (m) yrkande 7, Sk60
(kds) i motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del,
Sk336 (c), Sk339 (m), Sk350 (m) yrkande 4 i motsvarande del och
Fi44 (fp) yrkande 12 behandlas frågor om en breddning av
fastighetsskatten till lokaler och industrifastigheter. Den
tidigare i årets finansplan aviserade beskattningen av jord- och
skogsbruksmark har inte förverkligats. Ett flertal under den
allmänna motionstiden 1995 avlämnade motioner har därmed
förlorat sin aktualitet.
Förslagen i fråga om breddning av fastighetsskatten till
industrifastigheter i propositionen och motionerna Sk58 (m)
yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328
(m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk350 (m) yrkande 4 i
motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 rör primärt frågor som
ligger utanför bostadsutskottets beredningsområde. Utskottet
anser att det ur bostadspolitisk synvinkel inte finns anledning
för utskottet till annat ställningstagande än regeringens i vad
avser breddningen av fastighetsskatten till industrifastigheter.
Med avstyrkande av de nu behandlade motionerna tillstyrker
således utskottet propositionens förslag om en breddning av
fastighetsskatten till att avse industrifastigheter.
Förslaget i propositionen avseende en breddning av
fastighetsskatten till lokaler och mot detta stående förslag i
motionerna Sk58 (m) yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i
motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk336
(c), och Sk339 (m) berör -- med undantag av de två sistnämnda
motionerna -- även de frågor som primärt får anses ligga utanför
bostadsutskottets beredningsområde. Det finns ur bostadspolitisk
synvinkel inte heller anledning att avstyrka den nu behandlade
breddningen av fastighetsskatten till att omfatta lokaler. Med
avstyrkande av de nu behandlade motionerna tillstyrker således
utskottet även förslaget i propositionen om en breddning av
fastighetsskatten till lokaler.
Vad gäller förslagen i motionerna Sk336 (c) och Sk339 (m) om
att breddningen av fastighetsskatten inte skall omfatta lokaler
i bostadsrättshus anser motionärerna att skattehöjningen
beträffande sådana hus kommer att drabba de boende. Med
anledning av dessa motioner vill utskottet anföra följande. De
allra flesta lokaler i bostadsrättshus är upplåtna med
hyresrätt. Vanligen finns i ett lokalhyresavtal intaget ett
villkor enligt vilket på lokalen belöpande fastighetsskatt skall
betalas av lokalhyresgästen. Det torde således i de allra flesta
fall finnas en rättslig möjlighet för en bostadsrättsförening
att låta skatten belasta föreningens lokalhyresgäster. Enligt
utskottets mening kan mot bakgrund härav och med hänvisning till
det statsfinansiella läget inte det fåtal fall då skatten direkt
kommer att drabba de boende föranleda att bostadsrättsföreningar
särskilt skulle undantas från den breddning av fastighetsskatten
som föreslagits. Motionerna Sk336 (c) och Sk339 (m) om ett
sådant undantag avstyrks därför.
Slopande eller sänkning av fastighetsskatten
I motion Bo411 (m) yrkande 11 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande om att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas.
Ett uttalande enligt motionen bör inte göras av riksdagen. En
anslutning till motionärernas förslag skulle enligt utskottets
mening kunna skapa icke fruktbara låsningar i de revideringar av
skattesystemet som från tid till annan har visat sig nödvändiga
att genomföra. Motionen Bo411 (m) yrkande 11 avstyrks.
I motionerna Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16, Sk349
(kds) yrkande 15 och Bo411 (m) yrkande 12 lämnas förslag om att
fastighetsskatten skall sänkas till 1,5 % från och med år 1996.
Enligt motionärerna bör den av riksdagen tidigare beslutade
höjningen av skatten till 1,7 % således upphävas (prop.
1994/95:25, bet. FiU1, rskr. 145 och 146).
Utgångspunkten för förslagen i motionerna är i korthet
följande. År 1993 (prop. 1993/94:8, bet. BoU3) beslutade
riksdagen om vissa höjningar 1994--1996 av de s.k. garanterade
räntenivåerna i det statliga systemet för räntesubventioner vid
ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus. År 1994 (prop. 1994/95:25,
yttr. BoU1y, bet. FiU1) beslutade riksdagen att höjningarna inte
skulle genomföras i vad avser åren 1995 och 1996. Den besparing
som därmed uteblev beslutades i stället inhämtas genom en
höjning av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % fr.o.m.
beskattningsåret 1996.
Riksdagen har tidigare i vår på förslag av bostadsutskottet
(bet. 1994/95:BoU13 s. 38 f.) avslagit motioner i vilka yrkades
att riksdagens beslut från år 1994 om att inte genomföra de
extra upptrappningarna av räntebidragen skulle undanröjas.
I motion Sk321 (m) föreslås att vid taxering av småhus bör
markvärdet begränsas till 100 000 kr för att på så sätt sänka
fastighetsskatten och utjämna de regionala skillnaderna.
Med hänvisning till riksdagens tidigare i vår fattade beslut
anser bostadsutskottet att den höjning av fastighetsskatten som
beslutades år 1994 bör ligga fast. Ett tillmötesgående av
förslagen i motionerna Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16,
Sk349 (kds) yrkande 15 och Bo411 (m) yrkande 12 skulle innebära
en försvagning av statsbudgeten med i storleksordningen 2
miljarder kronor. Bostadsutskottet vill inte medverka till ett
sådant beslut.
Med hänsyn bl.a. till det statsfinansiella läget kan utskottet
inte heller tillmötesgå förslaget i motion Sk321 (m) om en
begränsning av marktaxeringsvärdet. Motionen avstyrks.
Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter m.m.
Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1993:57 och 1994:57)
har föreslagit att fastighetsskatten för egnahem, bostadsrätter
och andelshus skall ersättas med beskattning genom en
schablonintäkt i inkomstslaget kapital. En grundläggande tanke i
utredningens förslag är att beskattningen av bostäder skall vara
neutral i förhållande till andra kapitalplaceringar.
I motionerna Sk328 yrkande 18 och Bo411 yrkande 13 (båda m)
föreslås införandet av en schablonintäktsbeskattning för småhus
och bostadsrätter i enlighet med utredningens förslag.
Fastighetsbeskattningsutredningen har vidare föreslagit att
bostadsrättsföreningarna skall ha rätt till avdrag för
föreningens räntor och att ett underskott skall ge föreningen
rätt till skatteåterbetalning.
I motion Sk312 (kds) föreslås att bostadsrättshavaren skall ha
avdragsrätt i inkomstslaget kapital för sin andel av föreningens
räntor. Finansministern har i riksdagen den 17 januari 1995 som
svar på en fråga anfört att han mot bakgrund av det ansträngda
statsfinansiella läget för närvarande inte är beredd att lägga
fram förslag om avdragsrätt eller skatteåterbetalning. Han
hänvisade till Fastighetsbeskattningsutredningens beräkning om
att en rätt till skatteåterbäring skulle kosta staten 2,5
miljarder kronor årligen.
Bostadsutskottet anser att det för närvarande inte finns
tillräcklig anledning att överväga att ersätta fastighetsskatten
med en schablonintäktsbeskattning förbunden med avdragsrätt och
rätt till skatteåterbetalning. Bl.a. skulle skattebortfallet bli
betydande. Dessutom bör resultatet av den nyligen tillsatta
bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20) avvaktas innan
ställning tas till en förändring av beskattningen. M-motionerna
om schablonintäktsbeskattning avstyrks således. Av samma skäl
avstyrks kds-motionen om individuell avdragsrätt för en
bostadsrättsförenings räntor.
Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
I ett flertal motioner -- Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s),
Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4, A471 (kds) yrkande 3 och A472
(fp) yrkande 3 -- lämnas olika förslag till utredning eller
åtgärder som tar sikte på de problem fastighetsskatten innebär
för den i skärgårdsområdena bofasta befolkningen. I motionen
Sk306 (m) tas upp de höga taxeringsvärdena för jordbrukarna i
närheten av många städer till följd av att avstyckade
jordbruksfastigheter köps upp och används som bostäder utan
samband med att jordbruk bedrivs (hästgårdar).
Frågan om fastighetsskatten för den i skärgården bofasta
befolkningen har behandlats i olika sammanhang. Här kan hänvisas
till betänkandena från Fastighetsskatteutredningen (SOU
1992:11), Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1994:57) och
Utredningen om förutsättningar för en levande skärgård
(Skärgårdsutredningen; SOU 1994:93).
Stigande fastighetsvärden i ett område och den därmed stigande
fastighetsskatten för de där redan boende kan utgöra ett hot för
deras fortsatta boende och utkomst. Problemen finns särskilt i
skärgårdsområdena och andra attraktiva områden för
fritidsboende. De återfinns också i städerna där uppdrivna
priser i t.ex. ett egnahemsområde kan drabba en enskild som för
länge sedan, under andra förutsättningar, flyttat till området.
Skärgårdsutredningen har slagit fast att fastighetsbeskattningen
inte enbart är ett skärgårdsproblem. De utredningar som under
senare tid behandlat frågor om fastighetsbeskattning har ansett
att det skulle vara problematiskt att införa regionala
skatteskillnader eller skillnader i skatt mellan permanentboende
och fritidsboende. Bl.a. anses skattelättnader innebära oönskade
kapitaliseringseffekter genom att de leder till att prisnivån
stiger ytterligare.
Enligt utskottets mening förtjänar den s.k.
skärgårdsproblematiken och de likartade problem som finns på
andra håll uppmärksamhet, inte minst ur ett bostadspolitiskt
perspektiv. Regeringen har uppdragit åt en parlamentariskt
sammansatt utredning att utarbeta en långsiktig och hållbar
bostadspolitik (dir. 1995:20). Utredningen skall bl.a. bilda sig
en uppfattning om den fastighetsekonomiska utvecklingen i olika
delar av landet inom det bostadsbestånd som uppförts eller
byggts om under senare år med fortsatt tillämpning av nu
gällande och av regeringen föreslagna bidrags- och skatteregler.
Utredningen skall lämna förslag om erforderliga förändringar av
de ekonomiska villkoren för det befintliga beståndet. Innan
ställning tas till det lämpliga eller möjliga i att använda
fastighetsskatten som instrument för att komma till rätta med de
i motionerna upptagna frågorna eller till andra åtgärder bör
resultatet av den bostadspolitiska utredningen avvaktas.
Frågorna har ett sådant samband med de överväganden utredningen
skall göra att bostadsutskottet förutsätter att den kommer att
belysa flera av dem. Med hänvisning till vad nu anförts om att
pågående utredningsarbete bör avvaktas avstyrks motionerna Sk306
(m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande
4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3.
Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen
I motion Sk304 (kds) föreslås att fastighetsskatt på mark som
är upplåten med tomträtt skall tas ut av fastighetsägaren och
inte av tomträttshavaren.
Av jordabalken framgår att tomträttsinstitutet är avsett att
för den enskilde fungera i huvudsak på samma sätt som om det
hade varit fråga om äganderätt. Även i andra sammanhang, såsom
inom familjerätten och konkurslagstiftningen, är tomträtt
likställd med fast egendom. I beskattningssammanhang har
fastigheter som innehas med tomträtt behandlats på samma sätt
som andra fastigheter med undantag av vad gäller bl.a.
tomträttens värde vid beräkning av förmögenhetsskatt samt arvs-
och gåvoskatt. Tomträttshavarens rätt till avdrag i
inkomstslaget kapital för tomträttsavgälden (motsvarande
fastighetsägarens ränteavdrag) kan sägas utgöra en direkt följd
av att tomträtten likställs med fast egendom. Det kan sägas vara
konsekvent att tomträttshavaren inom skatterätten jämställs
med fastighetsägaren och att utgångspunkten bör vara att
tomträttshavaren helt träder i fastighetsägarens ställe. Det
finns därtill anledning att anta att den förändring motionären
föreslår skulle leda till sådana förändringar av
förutsättningarna för regleringen av tomträttsuppplåtelser att
en vidare översyn skulle bli nödvändig. Det kan också
ifrågasättas om tomträttshavaren skulle ha något att vinna på
den föreslagna förändringen eftersom skatten med all sannolikhet
skulle komma att övervältras på tomträttshavaren. Tillräckliga
skäl saknas enligt utskottets mening att tillmötesgå förslaget i
motion Sk304 (kds).
I motion Sk314 (mp) föreslås att en lägesavgift införs för
stora kontor och affärer med bra lägen. Motionärerna anser att
fastighetsägarna bör få dela med sig av de vinster gjorda
samhällsinvesteringar medför för honom.
Med den breddning av fastighetsskatten till lokaler som
regeringen föreslagit i proposition 203 kommer i normalfallet en
fastighets läge att påverka storleken på den skatt som skall
betalas för en fastighets lokaler. Genom en särskild klausul i
hyresavtalet kommer skatten i de flesta fall att belasta
lokalhyresgästen. Det finns enligt bostadsutskottets mening inte
tillräcklig anledning att införa också en lägesavgift av det
slag som förs fram i mp-motionen. Motionen avstyrks.
I motion Sk324 (m) föreslås att en avdragsrätt skall införas
för reparations- och underhållskostnader i syfte att minska det
arbete som utförs inom den s.k. svarta sektorn.
Utskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att olika
åtgärder bör vidtas för att minska den s.k. svarta sektorn.
Utskottet kan emellertid inte instämma i uppfattningen att
överväganden om skattesystemets utformning bör utgå från denna
omständighet även om den måste tillmätas betydelse. Det kan
heller inte anses rimligt att nu ompröva den skattereform
riksdagen fattade beslut om i december 1989 (prop. 1989/90:110,
bet. SkU30) och som bl.a. tog sikte på fastighetsbeskattningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk324 (m).
Stockholm den 18 maj 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit:
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s),
Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m),
Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s),
Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s),
Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s),
Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson (mp).
Avvikande meningar
1. Breddad fastighetsskatt
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
alla (m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Breddad fastighetsskatt börjar med "Förslagen i" och
slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
En breddning av fastighetsskatten vore olycklig inte bara för
dem som direkt drabbas av skatten utan också för den svenska
ekonomin. Regeringens förslag i proposition 203 om
finansieringen av EU-avgiften som innebär skatteskärpningar på 7
miljarder kronor omfattar bl.a. införande av fastighetsskatt för
lokaler och industrifastigheter. Sammantaget innebär regeringens
olika förslag om finansieringen av EU-avgiften en skatteökning
på totalt drygt 14 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av
skattetrycket med 1 procentenhet, mätt som andel av den samlade
produktionen. Skatteökningarna kommer att drabba svensk ekonomi
hårt. Räntan förhindras skjunka och återhämtningen fördröjs. En
skatt på industrifastigheter kommer att drabba särskilt mindre
företag med svag lönsamhet. Fastighetsskatt på lokaler leder
till högre lokalkostnader men kommer också att kapitaliseras i
lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att
återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.
Enligt utskottets mening bör fastighetsskatten mildras och på
sikt avvecklas för att ge fastighetsmarknaden och därmed
ekonomin erforderlig stimulans. Regeringens förslag går tvärt
emot detta. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna
Sk58 (m) yrkande 7, Sk60 (kds) i motsvarande del samt Sk328 (m)
yrkande 17 i motsvarande del och avstyrker regeringens förslag i
proposition 203 om breddning av fastighetsskatten till lokaler
och industrifastigheter. Detta innebär att vad som förordats i
motionerna Sk336 (c), Sk339 (m), Sk350 (m) yrkande 4 i
motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 blivit tillgodosett.
2. Breddad fastighetsskatt
Erling Bager (fp) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken Breddad fastighetsskatt börjar med "Förslagen i"
och slutar med "avse industrifastigheter" bort ha följande
lydelse:
Den ekonomiska politiken måste inriktas på att skapa ett helt
nytt företagsklimat som gynnar ekonomisk tillväxt och skapar
förutsättningar för nya arbeten. De omfattande skattehöjningar
som regeringen ställt sig bakom har negativa effekter för
ekonomin. Den föreslagna fastighetsskatten på
industrifastigheter slår hårt och direkt mot utvecklingen av
näringslivet. Regeringens skattepolitik får således negativa
återverkningar på samhällslivet. Även fastighets- och
bostadsmarknaden drabbas. Med hänvisning till vad som nu anförts
tillstyrker utskottet motionerna Fi44 (fp) yrkande 12, Sk58 (m)
yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328
(m) yrkande 17 i motsvarande del samt Sk350 (m) yrkande 4 i
motsvarande del och avstyrker regeringens förslag i proposition
203 om breddad fastighetsskatt för industrifastigheter.
3. Slopande av fastighetsskatten
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
alla (m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med
"Ett uttalande" och slutar med "yrkande 11 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Lägre skatter skapar tillväxt och ett ökat utrymme för den
privata ekonomin. Ett avskaffande av skatten skulle bl.a.
förbättra fastigheternas kreditvärde, påverka ränteläget och
hålla tillbaka inflationen.
Inom bostadspolitikens område bidrar sänkta skatter till en
bättre fungerande marknad och lägre kostnader. Lägre skatter ger
fler hushåll möjlighet att utan bidrag klara sitt boende och
skulle vara av särskild betydelse inte minst för hushåll med
låga inkomster och höga boendekostnader. Konkurser skulle i stor
utsträckning kunna undvikas både för bostadsrättsföreningar och
andra bostadsföretag.
Fastighetsskatten gör bygginvesteringar dyrare än andra
investeringar. Tas skatten bort skulle nytt kapital lockas till
bygginvesteringar. Ett ökat byggande och en minskad arbetslöshet
fordrar en stabil fastighetsmarknad. Ju mindre pålagor denna
marknad måste bära desto starkare motor kan den vara i ekonomin.
Även om fastighetsskatten av statsfinansiella skäl inte kan
avskaffas omedelbart skulle ett riksdagens uttalande om att
skatten på sikt bör avskaffas ge påtagliga effekter för
fastighetsmarknaden och därmed Sveriges ekonomi.
Utskottet tillstyrker av nämnda skäl förslaget i motion Bo411
(m) yrkande 11 om att riksdagen bör ge regeringen till känna att
fastighetsskatten på sikt bör avvecklas.
4. Sänkning av fastighetsskatten
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med
"Med hänvisning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Besluten från 1994 att höja fastighetsskatten bör rivas upp.
Fastighetsskatten innebär ett betydande ingrepp på
bostadsmarknaden och har flera för den svenska ekonomin negativa
verkningar. Dessutom har skatten en negativ effekt på hushållens
förmåga att klara sina boendekostnader utan bidrag. Som
utskottet anfört ovan talar starka skäl för att
fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. I ett första steg bör
skattenivån återställas till 1,5 %. För att utjämna de regionala
skillnaderna och mildra skatten ytterligare bör vid taxeringen
av småhus markvärdet begränsas till 100 000 kr. Motsvarande
begränsning bör ske för andra bostadsfastigheter. Regeringen bör
till riksdagen återkomma med de förslag till regeländringar som
är nödvändiga. Vad utskottet nu anfört med anledning av
motionerna Sk58 yrkande 8, Sk321, Sk328 yrkande 16 och Bo411
yrkande 12 (alla m) samt motion Sk349 (kds) bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
5. Sänkning av fastighetsskatten
Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Slopande eller sänkning av
fastighetsskatten börjar med "Med hänvisning" och slutar med
"ett sådant beslut" bort ha följande lydelse:
Beslutet om den höjda fastighetsskatten bör snarast ändras och
besparingarna på räntebidragen genomföras så att det förutsatta
sparmålet uppnås. Utskottet anser således att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört med
anledning av motionerna Sk349 (kds), Sk58 (m) yrkande 8, Sk328
(m) yrkande 16 och Bo411 (m) yrkande 12.
6. Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Schablonintäktsbeskattning av småhus och
bostadsrätter m.m. börjar med "Bostadsutskottet anser" och
slutar med "bostadsrättsförenings räntor" bort ha följande
lydelse:
Liksom för övriga investeringar bör fastigheter beskattas med
utgångspunkt i den löpande avkastningen. Vid beskattningen bör
hänsyn tas till respektive fastighets förmåga att bära skatten.
Neutralitet i beskattningen bör råda mellan olika
upplåtelseformer. Hushållens val av bostad skall kunna ske
utifrån andra grunder än vad som är mest fördelaktigt ur
skattesynpunkt. De boende kan då i stället välja bostad utifrån
läge, bostadsmiljö, kommunikationer och andra för den boende mer
betydelsefulla faktorer. Fastighetsbeskattningen bör med dessa
utgångspunkter reformeras på det sätt som föreslogs av
Fastighetsbeskattningsutredningen. Fastighetsskatten för småhus,
bostadsrättshus och andelshus bör således ersättas av en
schablonintäkt som tas till beskattning i inkomstslaget kapital.
Underlaget för schablonintäktsbeskattningen bör reformeras i
syfte att uppnå ett mer rättvisande system ur bl.a. regional
synpunkt. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag
till erforderliga regeländringar. Utskottet anser att riksdagen
med anledning av motion Sk328 (m) yrkande 18 och Bo411 (m)
yrkande 13 bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
7. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter m.m. börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Skärgårdsutredningen antyder på riktiga grunder att ett
slopande av fastighetsskatten skulle kunna utgöra en lösning av
kostnadsproblemen för de permanent boende i skärgården och i
andra attraktiva områden. Utskottet har ovan föreslagit att
riksdagen som sin mening bör ge till känna att fastighetsskatten
på sikt bör avvecklas samt tillstyrkt motioner om att
fastighetsskatten bör sänkas till 1,5 %. Utskottet är väl
medvetet om att ett omedelbart slopande av fastighetsskatten
inte är möjligt. I avvaktan på att fastighetsskatten helt kan
avskaffas bör ytterligare åtgärder vidtas för att mildra skatten
för befolkningen i skärgården och i andra attraktiva områden. De
lösningar som i första hand skall sökas bör vara av generell
natur. En utredning bör tillsättas för att lämna förslag med
denna inriktning. Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag om
att marktaxeringsvärdet för småhus bör begränsas till 100 000
kronor. Ett tillmötesgående av detta förslag skulle lösa en del
av problemen. Även denna fråga bör omfattas av den nu förordade
utredningen. Utskottet anser att riksdagen i anledning av
motionerna Sk306 (m) och Sk319 (m) yrkande 3 bör ge regeringen
till känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som
föreslagits i motionerna Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande
4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3 i allt
väsentligt blir tillgodosett.
8. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
Ingrid Skeppstedt (c) och Erling Bager (fp) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Skatt på
skärgårdsfastigheter m.m. börjar med "Enligt utskottets" och
slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
De nu gällande reglerna om fastighetsbeskattningen bör
förändras så att boendekostnaderna blir lägre för de permanent
boende i skärgården och i andra utsatta områden. En utredning
bör ges i uppdrag att lämna förslag om de regelförändringar som
behövs. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion A472
(fp) yrkande 3 bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört. Detta innebär också att vad som föreslagits i motionerna
Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c)
yrkande 4 och A471 (kds) yrkande 3 i allt väsentligt blir
tillgodosett.
9. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
De nu gällande skattereglerna bör förändras så att
boendekostnaderna blir lägre för de permanent boende i
skärgården liksom i andra utsatta områden. Utskottet anser att
den mest lämpliga metoden därvid är att fastighetsskatten bör
kunna dras av från skattepliktig tjänsteinkomst och pension.
Även andra förändringar av fastighetsbeskattningen kan behövas.
Regeringen bör till riksdagen lämna förslag om de
regelförändringar som behövs för att de orimliga effekter som i
dag kan uppstå undanröjs. Utskottet anser att riksdagen i
anledning av motion A471 (kds) yrkande 3 bör ge regeringen till
känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som
föreslagits i motionerna Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340
(s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4 och A472 (fp) yrkande 3 i
allt väsentligt blir tillgodosett.
10. Fastighetsskatt på tomträttsmark
Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Vissa övriga frågor om
bostadsbeskattningen börjar med "Av jordabalken" och slutar med
"Sk304 (kds)" bort ha följande lydelse:
Det är orimligt att en tomträttshavare skall betala
fastighetsskatt för mark han inte äger utan endast innehar
med nyttjanderätt. Den grundläggande principen vad gäller
fastighetsskatt och annan objektrelaterad skatt är att skatten
tas ut av ägaren. I enlighet med detta bör naturligtvis
tomträttshavaren betala skatt för den byggnad han äger men inte
för marken. Jämställandet av tomträttshavaren med
fastighetsägaren vad gäller skattskyldigheten för marken har
inte kunnat upprätthållas helt utan har fått förses med
specialregler. Det gäller uttaget av förmögenhets-, arvs- och
gåvoskatt. Regeringen bör lämna riksdagen förslag om de
regelförändringar som behövs för att tomträttshavaren inte skall
behöva betala fastighetsskatt för den tomträttsmark han
disponerar. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion
Sk304 (kds) bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Lägesavgift för kontors- och affärslokaler
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med
"Med den" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Fastighetsbeskattningen är i dag alltför hård. Utskottet har
ovan föreslagit att den på sikt bör avskaffas och som ett första
steg sänkas från 1,7 % till 1,5 %. Enligt utskottets mening bör
mot denna bakgrund inte heller andra pålagor som drabbar
fastigheter införas. Förslaget i motion Sk314 (mp) bör därför
avstyrkas.
12. Avdragsrätt för reparation och underhåll
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "motion Sk324 (m)" bort ha
följande lydelse:
Den s.k. svarta sektorn omsätter betydande belopp. Det är
sannolikt att det rör sig om många miljarder. En
avdragsmöjlighet för reparation och underhåll av egnahem och
andra privatbostäder skulle på ett effektivt sätt minska
arbetena inom denna sektor samtidigt som skatteintäkterna skulle
öka. Effekter skulle också kunna avläsas vad gäller
sysselsättningen och materialindustrin.
I de nu gällande skattereglerna bör införas en rätt till
avdrag för reparation och underhåll av egnahem och andra privata
bostäder. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag om
de regelförändringar som behövs. Utskottet anser att riksdagen i
anledning av motion Sk324 (m) bör ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Proposition 1994/95:2031
Proposition 1994/95:213 i viss del29
Regeringens skrivelse 1994/95:19829
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 199529
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:20343
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:15044
Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:16145
Yttranden45
Utskottet45
Inledning45
Privat pensionssparande45
Fastighetsbeskattning47
Fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter47
Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk49
Fastighetsskatt på småhus och hyreshus50
Attraktiva områden52
Energibeskattning54
Koldioxidskatt och elskatt54
Industrins energiskatter56
Produktionsskatterna på el58
Nätförluster59
Skatterna och miljön60
Internationella miljöskatter62
Den framtida beskattningen av kärnkraft64
Elskatten i norra Sverige64
Svavel i eldningsolja65
Trafikområdet65
Försäljningsskatten på motorfordon, m.m.65
Beskattningen av bränsle i arbetsfordon66
Beskattningen av drivmedel67
Vätgasdrivna fordon70
Eldrivna fordon70
Amatörbyggda fordon71
Yrkesjöfarten71
De mindre fiskefartygens skattebefrielse71
Flygtrafik72
Smörjoljor73
Traktortåg73
Sotares arbetsfordon73
Övriga punktskatter74
Naturgrus74
En avfallsskatt74
Förpackningar74
Hundskatten75
Båtskatt75
Skatt på spel76
Reklamskatten77
Klorerade lösningsmedel78
Freoner78
Kväveutsläpp79
Färskvatten79
Träskyddsmedel79
Fyrverkerier80
19 § kommunalskattelagen, m.m.80
Hemställan80
Reservationer89
1. Privat pensionssparande (mom. 1 -- m,fp,kds)89
2. Fastighetsskatt på lokaler (mom. 2 -- m)90
3. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 3 -- m,fp)91
4. Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk (mom. 6 --
m,fp,kds)92
5. Naturvårdsavgift (mom. 7 -- m, c)93
6. Fastighetsskatt på småhus och hyreshus (mom. 8 --
m,kds)93
7. Schablonintäktsbeskattning, m.m. (mom. 9 och mom. 10 --
m)94
8. Tomträttsinnehavares fastighetsskatt (mom. 12 -- kds)94
9. Bostadsrättsinnehavares ränteavdrag (mom. 13 -- m,kds)95
10. Reparationsavdrag (mom. 14 -- m)95
11. Attraktiva områden (mom. 15 -- m,fp,v,kds)95
12. Taxering av jordbruk (mom. 16 -- m)96
13. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- m)97
14. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- fp)97
15. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- v)98
16. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- mp)99
17. Industrins energiskatter (mom. 18 -- m)99
18. Industrins energiskatter (mom. 18 -- v)100
19. Industrins energiskatter (mom. 18 -- mp)101
20. Vissa ändringar i industrins beskattning (mom. 19 --
m)101
21. Växthusnäringen (mom. 20 -- m)102
22. Tvätterier (mom. 21 -- m,kds)103
23. Produktionsskatterna på el (mom. 22 -- m)103
24. Produktionsskatterna på el (mom. 22 -- mp)104
25. Skatterna och miljön (mom. 25 -- m)105
26. Skatterna och miljön (mom. 25 -- c)106
27. Skatterna och miljön (mom. 25 -- fp)108
28. Skatterna och miljön (mom. 25 -- v)109
29. Skatterna och miljön (mom. 25 -- mp)110
30. Skatterna och miljön (mom. 25 -- kds)111
31. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- m)113
32. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- fp)114
33. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- v)114
34. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- kds)115
35. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 --
v)115
36. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 --
mp)116
37. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 --
kds)117
38. Elskatten i norra Sverige (mom. 28 -- v)118
39. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 --
m)118
40. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 --
v)119
41. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 --
mp)119
42. Bränsle i arbetsfordon (mom. 31 -- m)120
43. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- m)120
44. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- c)121
45. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- v)121
46. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- mp)122
47. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- kds)123
48. Alkylatbensin (mom. 33 -- c,v,mp)124
49. Blandbränslen (mom. 35 -- c,kds)125
50. Vätgasdrivna fordon (mom. 36 -- mp)125
51. Eldrivna fordon (mom. 37 -- mp)126
52. Amatörbyggda fordon (mom. 38 -- m,kds)127
53. Yrkessjöfarten (mom. 39 -- mp)127
54. De mindre fiskefartygens skattebefrielse (mom. 40 --
m,fp,v,mp,kds)128
55. Flygtrafik (mom. 41 -- m,fp)129
56. Flygtrafik (mom. 41 -- v,kds)129
57. Smörjoljor (mom. 42 -- v)130
58. Naturgrus (mom. 45 -- mp)130
59. En avfallsskatt (mom. 46 -- fp)131
60. En avfallsskatt (mom. 46 -- v)131
61. En avfallsskatt (mom. 46 -- mp)132
62. En avfallsskatt (mom. 46 -- kds)132
63. Förpackningar (mom. 47 -- mp)133
64. Båtskatt (mom. 49 -- m,c,fp,kds)133
65. Skatt på spel (mom. 50 -- m)134
66. Åtgärder mot spelberoende (mom. 51 -- kds)134
67. Reklamskatt (mom. 52 -- m)135
68. Reklamskatt (mom. 52 -- v)135
69. Reklamskatt (mom. 52 -- mp)136
70. Klorerade lösningsmedel, m.m. (mom. 53 m.fl. -- mp)136
71. Kväveutsläpp (mom. 55 -- fp)137
72. Färskvatten (mom. 56 -- fp)137
73. Lagförslagen (mom. 61 -- m)138
Särskilt yttrande138
Breddad fastighetsskatt, m.m. (mom. 2 m.fl. -- kds)138
Lagrådets yttrande 140
Bostadsutskottets yttrande 142