I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:201 om
införande av ett nytt register för avisering av
folkbokföringsuppgifter och avstyrker en motion om avslag på
propositionen. Vidare avstyrker utskottet två motioner om
identitetsbyte och dubbel bosättning i vissa fall men
förutsätter att frågorna utreds närmare. Ytterligare två
motioner avstyrks i betänkandet.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:201 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om aviseringsregister,
2. lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister,
3. lag om ändring i datalagen (1973:289),
4. lag om ändring i vallagen (1972:620),
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,
m.m.,
6. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
I propositionen föreslås att ett nytt register för avisering
av folkbokföringsuppgifter skall inrättas. Registret skall
ersätta personbanden och riksaviseringsbandet som därigenom kan
avskaffas. Riksskatteverket skall ha registeransvaret för det
nya aviseringsregistret. Registret skall få användas av
myndigheter för aktualisering, kontroll och komplettering av
uppgifter i myndigheternas personregister.
Aviseringsregistret skall innehålla uppgifter om en persons
identitet, bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter
som behövs för att behovet av allmänt efterfrågade
folkbokföringsuppgifter skall kunna tillgodoses. Vissa uppgifter
som är av särskilt känslig natur skall inte få registreras. I
huvudsak skall registret innehålla endast aktuella uppgifter.
Registret föreslås reglerat i en särskild lag om
aviseringsregister.
Lagen om aviseringsregister föreslås träda i kraft den 1 juli
1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5--14 NY SIDA
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1994/95:Sk50 av Margitta Edgren och Bengt Harding Olson (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:201 om avisering
av folkbokföringsuppgifter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som ger lagstöd
åt verksamheten med avisering av folkbokföringsuppgifter till
myndigheter.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sk901 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändringar i folkbokföringslagen.
1994/95:Sk902 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av uppföljning av 1991 års
folkbokföringslagstiftning.
1994/95:Sk903 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att personer folkbokförda i Sverige erbjuds
att i folkbokföringsregistret få antecknad eventuell
kyrkotillhörighet.
1994/95:Ju633 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om identitetsbyte för våldshotade personer.
Utskottet
Ställningstagande
Avisering av folkbokföringsuppgifter
I propositionen föreslås att de nuvarande personbanden och
riksaviseringsbandet skall ersättas av ett nytt centralt
aviseringsregister, vars ändamål skall vara att tillgodose
myndigheternas behov av folkbokföringsuppgifter och som skall
innehålla de uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet
med registret. Förslaget innebär en viss -- men inte särskilt
betydande -- utvidgning av registerinnehållet i förhållande till
vad som gäller i dag.
Aviseringsutredningen, på vars betänkande propositionen
bygger, hade föreslagit att det nya aviseringsregistret även
skulle ersätta SPAR. På grund av bl.a. det splittrade
remissutfallet rörande denna fråga, varvid flera tungt vägande
invändningar riktades mot utredningens förslag, har regeringen
avstått från att nu ta ställning till om ett nytt
aviseringsregister även skall ta över SPAR:s funktioner. Också
frågan hur uttag av urval för direktreklamändamål skall lösas
behöver enligt propositionen övervägas ytterligare. Samtidigt är
det enligt regeringens bedömning väsentligt att uppbyggnaden av
ett nytt aviseringsregister som ersätter dagens bristfälliga
system kan påbörjas så snart som möjligt.
Förslaget innebär vidare att några avgifter för nyttjande av
aviseringsregistret -- som för närvarande kan ske endast i form
av utskrift eller på ADB-medium men inte via terminal -- inte
införs för aviseringar till myndigheter nu, men att frågan i
vilken omfattning avgifter bör tas ut för att täcka kostnaderna
för registret kommer att övervägas på nytt när frågan om
terminalåtkomst behandlas. Avgifter skall dock få tas ut för att
täcka särkostnader som uppkommer vid uttag av urval av
personuppgifter samt vid uppgiftslämnande i form av utskrifter
på papper, om inte skattemyndigheten enligt lag eller förordning
är skyldig att tillhandahålla uppgifterna.
Enligt regeringens bedömning bör det nu föreslagna systemet
för avisering i likhet med dagens system kunna bekostas inom
befintliga anslag för skatteförvaltningen. Regeringen avser att
återkomma till resursfrågan i samband med att frågan om
terminalåtkomst och avgifter tas upp.
Den nya aviseringsregisterlagen samt en detaljändring i
skatteregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
I motion Sk50 av Margitta Edgren och Bengt Harding Olson (båda
fp) yrkas dels avslag på propositionen utom såvitt avser
detaljändringen i skatteregisterlagen, dels att regeringen skall
anmodas att återkomma med ett nytt förslag som ger lagstöd åt
verksamheten med avisering av folkbokföringsuppgifter till
myndigheter. Enligt motionärernas uppfattning tillgodoser
propositionen inte de krav från integritetssynpunkt som bör
ställas på en lagstiftning av denna karaktär. Bl.a. kritiserar
motionärerna att andra än myndigheter skall få använda registret
för uttag av urval, något som enligt motionärernas uppfattning
kan ge upphov till samma problem som inrättandet av SPAR löste.
Motionärerna menar att regeringen i detta sammanhang tydligt
borde ha tagit ställning till SPAR:s framtid.
Av propositionen framgår, anser utskottet, att det nuvarande
systemet för avisering av folkbokföringsuppgifter är behäftat
med så allvarliga brister att ändringar är nödvändiga. Dessa
ändringar bör genomföras nu, trots att ställning ännu inte
tagits till SPAR:s framtid. De förslag som läggs fram i
propositionen är väl motiverade och bör enligt utskottets
uppfattning modernisera och förbättra aviseringsverksamheten.
Utskottet förutsätter att verksamheten följs upp noga från bl.a.
integritetssynpunkt och att i de fortsatta övervägandena rörande
de frågor som det ännu återstår att lösa -- bl.a. SPAR:s framtid
och hur uttag av urval för direktreklamändamål skall ske -- stor
vikt fästes vid integritetsaspekterna. Med det anförda, som till
viss del torde tillgodose syftet bakom motion Sk50, tillstyrker
utskottet propositionen och avstyrker motionen.
Identitetsbyte och dubbel bosättning i vissa fall
I två motioner från den allmänna motionstiden begärs
tillkännagivanden om vissa förändringar i folkbokföringsreglerna
som motionärerna finner angelägna. I den första motionen --
Ju633 av Ingbritt Irhammar (c) -- efterlyses en möjlighet för
våldshotade personer med särskilt skyddsbehov under lång tid att
permanent byta identitet. I den andra motionen -- Sk901 av Ulla
Löfgren (m) -- pekas på vissa problem för i synnerhet kvinnor
som förorsakas av reglerna om dubbel bosättning enligt den nya
folkbokföringslagen, t.ex. kvinnliga kommunalpolitiker som
sammanbor med någon på annan ort än där hon är politiskt
verksam, kvinnliga landshövdingar vars familjer bor på annan ort
än residensstaden och kvinnliga konstnärer vars familjer bor på
annan ort än där hon bedriver sitt konstnärliga arbete.
Motionärerna anser att i fall av denna och liknande karaktär en
möjlighet bör införas att folkbokföra sig på den ort där
verksamheten bedrivs.
Utskottet vill erinra om att Rikspolisstyrelsen den 11
november 1994 till Finansdepartementet har överlämnat en
utvärdering av lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.
Rikspolisstyrelsen föreslår bl.a. att man skall överväga att
införa en möjlighet till permanent identitetsbyte i stället för
fingerade personuppgifter. Utvärderingen med tillhörande förslag
bereds för närvarande inom regeringskansliet och enligt vad
utskottet erfarit överväger man att tillkalla en särskild
utredare för att ytterligare granska den berörda frågan.
Avsikten är att även frågan om folkbokföringen vid tillfälliga
vistelser på annan ort skall tas upp inom ramen för detta
utredningsarbete.
Utskottet anser att bägge de frågor som tagits upp i de nu
aktuella motionerna är angelägna och påkallar åtgärder.
Utskottet förutsätter att regeringen föranstaltar om de
utredningsinsatser som behövs för att så snart som möjligt komma
fram till en tillfredsställande lösning på de berörda problemen.
Av vad nyss sagts framgår dock att frågorna redan har
uppmärksammats inom regeringskansliet, och något uttalande av
riksdagen erfordras därför enligt utskottets uppfattning inte.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Arkivmyndigheternas behov
I motion Sk902 av Lennart Fridén (m) begärs en uppföljning av
folkbokföringslagstiftningen. Enligt motionären förekommer
ibland problem med registreringen av vigslar utomlands och med
att uppfylla ändamålsbestämmelsen i arkivlagen t.ex. såvitt
avser forskning inom medicinhistoria, sociala frågor och
genealogi.
Enligt utskottets uppfattning förekommer de av motionären
omnämnda problemen med registrering av vigselförrättningar
utomlands inte i sådan omfattning att de motiverar någon
särskild åtgärd av riksdagen. Vad vidare gäller behovet av
folkbokföringsuppgifter inom forskningen vill utskottet
framhålla att frågan övervägts i samband med införandet av den
nu gällande lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister (prop.
1990/91:53, bet. 1990/91:SkU9). I propositionen betonades att
kontinuiteten inom folkbokföringen borde upprätthållas genom att
uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister ställdes samman
efter ett bestämt urvalskriterium i s.k. längder och fördes över
till i första hand statliga arkivmyndigheter för förvaring och
tillhandahållande. Syftet var att materialet hos
arkivmyndigheterna skulle användas för forskning av olika slag,
inte bara individorienterad som släkt- och personforskning utan
även annan forskning som t.ex. historisk, social, ekonomisk,
demografisk, medicinsk och juridisk forskning.
Frågan om ett inrättande och en detaljreglering av sådana
längder har därefter övervägts av en arbetsgrupp med tjänstemän
från bl.a. Riksskatteverket och arkivmyndigheterna. Avsikten är
att gå in till regeringen med en begäran om en förordning. Den
av motionären väckta frågan är således redan uppmärksammad.
Överväganden pågår och något ingripande från riksdagens sida kan
för närvarande inte anses påkallat. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Kyrkotillhörighet
I motion Sk903 av Carl-Johan Wilson (fp) begärs ett
tillkännagivande om införande av en möjlighet att frivilligt få
antecknat kyrkotillhörighet i folkbokföringen. En sådan uppgift
kan enligt motionärens uppfattning vara värdefull då t.ex.
polisen skall meddela anhöriga olyckshändelse eller dödsfall och
det har betydelse vad den person som saken gäller har för
trosriktning.
Utskottet vill erinra om att uppgift om tillhörighet till vare
sig Svenska kyrkan eller annat trossamfund i dag inte finns i
folkbokföringsregistren. Däremot förs inom Svenska kyrkan och
andra trossamfund egna register över medlemmarna i respektive
samfund. Av betydelse i detta sammanhang är också hur de
framtida relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kommer
att utformas. Kyrkoberedningen har i sitt slutbetänkande SOU
1994:42 Staten och trossamfunden föreslagit att Svenska kyrkan
skall få ställning som ett eget rättssubjekt som varken är
statligt eller kommunalt och att andra trossamfund skall
behandlas likvärdigt. Ärendet bereds för närvarande inom
Civildepartementet, och till de frågor som måste lösas i samband
med ett slutligt ställningstagande hör bl.a. hur samfundens
verksamhet skall finansieras, vem som skall ansvara för
registreringen av samfundens eventuellt avgiftsskyldiga
medlemmar och hur de kyrkliga valen skall organiseras. Till
saken hör också att ett förslag till EG-direktiv om skydd för
enskilda personer med avseende på behandlingen av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter med
bl.a. förbud för medlemsstaterna att databehandla
personuppgifter som avslöjar bl.a. religiös övertygelse, dock
inte när den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke
till en sådan behandling, just nu är under utarbetande.
Enligt utskottets mening föreligger inte någon anledning att
ta in sådana uppgifter som motionären nämner i
folkbokföringsregistren. Utskottet vill dock erinra om att
konstitutionsutskottet och skatteutskottet tidigare betonat
vikten av att hanteringen av befolkningsregistren är så
organiserad att eftersökningen av anhöriga i samband med olyckor
och katastrofer underlättas (se bet. 1990/91:SkU28 och yttr.
1990/91:KU5y). Med hänvisning härtill och mot bakgrund av det
ovan anförda avstyrker utskottet motion Sk903.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avisering av folkbokföringsuppgifter
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:201 och med
avslag på motion 1994/95:Sk50 yrkandena 1 och 2 antar de vid
propositionen fogade förslagen till
1. lag om aviseringsregister,
2. lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister,
3. lag om ändring i datalagen (1973:289),
4. lag om ändring i vallagen (1972:620),
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,
m.m.,
6. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. beträffande identitetsbyte och dubbel bosättning i vissa
fall
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju633 yrkande 3 och
1994/95:Sk901,
3. beträffande arkivmyndigheternas behov
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk902,
4. beträffande kyrkotillhörighet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk903.
Stockholm den 4 maj 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl
Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars
Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s) och Inga Berggren (m).