Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU16

Finansiering av medlemskap i EU


Innehåll

1994/95
SkU16

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om delfinansiering
av medlemskapet i EU genom en allmän löneavgift på 1,5 % och
avstyrker de motioner som har väckts i ärendet.
Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:122 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om allmän löneavgift,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster,
6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt
för grupplivförsäkring, m.m.,
7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader.
I propositionen föreslås att en allmän löneavgift för
finansiering av medlemskap i EU tas ut på löneinkomst och
inkomst av annan förvärvsverksamhet. Avgiften blir 1,5 % och
beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift
respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också
de särskilda löneskatterna och premieskatten på
grupplivförsäkringar.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari
1995.
I detta sammanhang behandlar utskottet proposition 1994/95:41
och 1994/95:99 såvitt avser ändring i 1 § uppbördslagen
(1953:272) samt proposition 1994/95:91 såvitt avser ändring i 1
§ lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader. Lagförslag 5--7 berör lagrum som också
behandlas i finansutskottets betänkande FiU1 med anledning av
proposition 1994/95:25.
Lagförslagen i proposition 1994/95:122 har följande lydelse.

Motionerna

1994/95:Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1994/95:122 om finansiering av
medlemskap i EU.
1994/95:Sk35 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1994/95:122.
1994/95:Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av medlemskap i EU.
1994/95:Sk37 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1994/95:122.
1994/95:Sk38 av Per Bill m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition
1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att fristående alternativ inte
ytterligare diskrimineras i det fall den kommunala sektorn
undantas från effekten av införandet av den allmänna
löneavgiften.
1994/95:Sk39 av Chris Heister (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringen förslag om allmän
löneavgift i proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att fristående alternativ inte
ytterligare diskrimineras i de fall den kommunala sektorn
undantas från effekten av införandet av den allmänna
löneavgiften.
1994/95:Sk40 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om löneskattens konkurrenssnedvridande effekter inom områden där
privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare konkurrerar.
1994/95:Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av medlemskapet i EU.
1994/95:Sk42 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kyrkors och samfunds kompensation för de
merkostnader som uppstår i samband med höjningen av
arbetsgivaravgiften.
1994/95:Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd
arbetsgivaravgift,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd egenavgift
till folkpensioneringen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av den
särskilda löneskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av
premieskatten på grupplivförsäkringar,
5. att riksdagen beslutar att höja skatten på kärnkraftsel i
enlighet med vad som föreslås i motionen,
6. att riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten i enlighet
med vad som föreslås i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om finansieringen av medlemskap i
EU.
1994/95:Sk44 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
likabehandling av trossamfund i samband med finansieringen av
EU-medlemskapet.

Utskottet

Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter
I proposition 40, som behandlas i finansutskottets betänkande
FiU5, lägger regeringen bl.a. fram vissa principer för
finansieringen av medlemskapet i EU. En av dessa principer är
att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av
statens upplåningsbehov utan skall finansieras fullt ut genom en
kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar,
främst på områden som gynnas av medlemskapet. I propositionen
bedöms medlemskapet medföra en bestående ökad belastning på ca
20 miljarder kronor på helårsbasis, för år 1995 närmare 16
miljarder kronor. I propositionen avhandlas också förslaget i
proposition 122 om att införa en ny arbetsgivaravgift --
särskild löneavgift -- på 1,5 % av utgivna löner m.m.
Finansutskottet (FiU5 mom. 10) tillstyrker proposition 40 och
avstyrker de i det ärendet väckta motionerna i den här
redovisade frågan. Till betänkandet har fogats en reservation
(m, c, fp, kds) och två särskilda yttranden (v och mp). Avsikten
är att finansutskottets betänkande skall behandlas av riksdagen
den 14 december.
Bland de motioner som har väckts med anledning av proposition
122 finns nio med yrkanden om avslag på propositionen, nämligen
Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c), Sk35 av Isa Halvarsson m.fl.
(fp), Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk37 av Tomas
Högström (m), Sk38 av Per Bill m.fl. (m) yrkande 1, Sk39 av
Chris Heister (m) yrkande 1, Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds)
yrkande 1, Sk42 av Fanny Rizell (kds) yrkande 1 och Sk43 av
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 1--4. I den sistnämnda
motionen yrkas att riksdagen i stället för den föreslagna
löneavgiften på 1,5 % beslutar att tiodubbla skatten på
kärnkraft och höja koldioxidskatten (yrkandena 5 och 6).
Den föreslagna avgiften ligger i linje med de principer som
enligt utskottets mening bör gälla för finansieringen av
EU-medlemskapet och som också finansutskottet godtagit i sitt
nyssnämnda betänkande FiU5. Regeringens närmare
ställningstaganden till finansieringsfrågorna kommer att
redovisas i samband med budgetpropositionen, och anledningen
till att det aktuella förslaget läggs fram nu är att frågan om
löneavgiften måste behandlas i höst, om de föreslagna reglerna
skall kunna börja tillämpas från årsskiftet. Förslaget att i
stället tiodubbla skatten på kärnkraft och höja koldioxidskatten
kan inte ses som ett alternativ till regeringens förslag, och
utskottet vill också erinra om att punktskatterna ingår i de
överväganden som regeringen kommer att redovisa i samband med
budgetpropositionen (jfr SkU3y angående den ekonomiska
politiken).
Med det anförda och med hänsyn till det statsfinansiella läget
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i
här angivna delar.
Finansieringsfrågorna i övrigt
I motion Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2 begär
motionärerna ett riksdagsuttalande om att man bör sträva efter
att täcka utgifterna för medlemskapet genom omprioriteringar i
statsbudgeten i stället för att belasta olika områden och
verksamheter med skattehöjningar i form av sådana
fastighetsskatter och annat som regeringen planerar. Motion Sk41
av Göran Hägglund m.fl. (kds) yrkande 2 har samma innebörd, och
motionärerna anför att de i en motion med anledning av
proposition 25 anvisat riktlinjer för tillräckliga
budgetförstärkningar. Yrkande 7 i motion Sk43 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) innehåller krav på ett riksdagsuttalande
om att finansieringen av medlemskapet inte bör medföra ny
fastighetsskatt på skog eller på småföretagens lokaler eller
höjd mervärdesskatt på servering och att finansieringsfrågan ej
heller bör föranleda nedskärningar av svensk forskning eller av
regionalpolitiska insatser.
Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående kommer
regeringen att redovisa sina närmare ställningstaganden till
finansieringsfrågan i samband med budgetpropositionen. Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte föregripa den kommande
prövningen av dessa frågor. Utskottet avstyrker därför
motionerna i dessa delar.
Kompensation till kommunerna, m.m.
I motion Sk40 av Isa Halvarsson (fp) begär motionären ett
riksdagsuttalande om att det bör vara en självklar förutsättning
för en höjning av löneavgiften att konkurrensneutraliteten
mellan privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare inte
rubbas. Samma fråga tas upp i motionerna Sk38 av Per Bill m.fl.
(m) och Sk39 av Chris Heister (m) där motionärerna begär ett
riksdagsuttalande om vikten av att fristående alternativ inom
skola och omsorg inte diskrimineras. I motionerna Sk42 av Fanny
Rizell (kds) yrkande 2 och Sk44 av Berndt Ekholm (s) yrkas ett
riksdagsuttalande av innebörd att olika trossamfund skall
behandlas likvärdigt.
Höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att leda till
merkostnader. I propositionen anförs att den sociala sektorn ej
bör drabbas och att hela detta belopp skall återföras till
kommunsektorn. Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att
redovisa sina ställningstaganden i denna fråga i samband med
kompletteringspropositionen.
Enligt utskottets uppfattning bör man vid utformningen av
kompensationen för merkostnader så långt som möjligt undvika
sådana snedvridande effekter som motionärerna befarar. Utskottet
utgår ifrån att regeringen kommer att beakta detta utan något
särskilt uttalande från riksdagens sida och finner därför att de
närmare ställningstagandena bör anstå i avvaktan på regeringens
kommande förslag. Utskottet avstyrker således motionerna även i
dessa delar.
Lagförslagen
Lagförslagen sammanfaller delvis med lagförslag som regeringen
har lagt fram i propositionerna 25, 41, 91 och 99. Proposition
25 i dessa delar behandlas i finansutskottets betänkande FiU1
och tillstyrks av finansutskottet. Propositionerna 41, 91 och 99
behandlas i dessa delar i detta betänkande och innebär
följdändringar till de frågor i övrigt som behandlas i dessa
propositioner. Proposition 41 tillstyrks av
socialförsäkringsutskottet (SfU6), proposition 91 av
skatteutskottet (SkU11) och proposition 99 av
arbetsmarknadsutskottet (AU5) i de delar som har betydelse för
de aktuella följdändringarna.
Utskottet tillstyrker de aktuella följdändringarna i
propositionerna 41, 91 och 99. Dessa ändringar och de ändringar
som finansutskottet föreslår har infogats i de i proposition 122
framlagda förslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra
skatter
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk34,
1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37,
1994/95:Sk38 yrkande 1, 1994/95:Sk39 yrkande 1,
1994/95:Sk41 yrkande 1, 1994/95:Sk42 yrkande 1 och
1994/95:Sk43 yrkandena 1--6 godtar den i proposition
1994/95:122 föreslagna höjningen,
res. 1 (m,c,fp,kds) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk36 yrkande 2,
1994/95:Sk41 yrkande 2 och 1994/95:Sk43 yrkande 7,
res. 3 (m,fp)
res. 4 (c,kds)
res. 5 (mp)
3. beträffande kompensation till kommunerna, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk38 yrkande 2,
1994/95:Sk39 yrkande 2, 1994/95:Sk40, 1994/95:Sk42 yrkande
2 och 1994/95:Sk44,
res. 6 (m,c,fp,kds)
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt dels antar de vid proposition 1994/95:122 fogade
förslagen till
1. lag om allmän löneavgift,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster,
6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt
för grupplivförsäkring, m.m.,
7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
dels upphäver sitt beslut med anledning av
finansutskottets betänkande 1994/95:FiU1 om ändring av de lagar
som anges i punkterna 5--7 i detta moment.
res. 1 (m,c,fp,kds) - delvis
res. 2 (mp) - delvis
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 13 december 1994
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael
Stjernström (kds).

Reservationer

1. Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter (mom.
1 och mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I en reservation från vårt håll i finansutskottets betänkande
FiU5 framhålls att finansieringen av EU-medlemskapet bör ske på
sedvanligt sätt genom prövning och omprioriteringar inom ramen
för det ordinarie budgetarbetet. Att åberopa EU-medlemskapet som
skäl för att ytterligare höja skatterna är ohållbart. Regeringen
saknar tydligen insikt om de negativa effekterna för välfärden i
bred bemärkelse. I propositionen skriver man: "Finansieringen
bör ske genom en belastning på produktionen, ej välfärden."
Produktionen är själva grunden för välfärd -- drabbas den
drabbas välfärden. För att också kunna utnyttja medlemskapets
fördelar måste vi behålla gynnsamma betingelser för
produktionen. Att i detta läge införa en allmän löneskatt kommer
att motverka denna positiva utveckling.
Vi vidhåller vår uppfattning i denna fråga och yrkar alltså
avslag på propositionen och bifall till motionerna Sk34, Sk35,
Sk36 yrkande 1, Sk37, yrkande 1 i motionerna Sk38, Sk39, Sk41,
Sk42 och till motion Sk43 yrkandena 1--4. Vi avstyrker också
yrkandena 5 och 6 i motion Sk43 om att nu höja skatten på
kärnkraft och koldioxidskatten.
dels vid mom. 1 och mom. 4 hemställt
1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra
skatter
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk34,
1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, till
yrkande 1 i motionerna 1994/95:Sk38, 1994/95:Sk39,
1994/95:Sk41 och 1994/95:Sk42 och till motion 1994/95:Sk43
yrkandena 1--6
a) avslår proposition 1994/95:122,
b) att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:41
och 1994/95:99 i aktuella delar antar det vid den sistnämnda
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 1 §,
c) att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:91 i
aktuella delar beslutar att den föreslagna ändringen i 1 §
andra stycket lagen (1991:687) särskild löneskatt på
pensionskostnader skall infogas i den av riksdagen med anledning
av finansutskottets betänkande FiU5 beslutade ändringen av samma
paragraf.
2. Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter
(mom. 1 och mom. 4)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I en reservation till finansutskottets betänkande FiU5 i
finansieringsfrågorna har Miljöpartiet motsatt sig förslaget att
bekosta medlemsavgiften med höjda arbetsgivaravgifter och
motsvarande egenavgifter för egenföretagare. Sådana höjningar
leder enligt vår uppfattning till en snedvridning av
samhällsekonomin mot ökade miljöstörningar, lägre grad av
företagande och färre arbetstillfällen. Därigenom försvagas
samhällsekonomin och på sikt även statsbudgeten. I den
reservationen framhålls också att intäktssidan på statsbudgeten
i fortsättningen skall utformas så att statens samlade utgifter
bekostas på ett optimalt sätt med hänsyn till samhällsekonomi,
social rättvisa och en miljömässigt hållbar utveckling. Det
innebär att tendensen till öronmärkning av de aktuella
intäkterna på budgeten gentemot medlemsavgifterna i EU inte kan
behållas i den framtida budgetbehandlingen.
De gröna vill generellt sett lägga en större del av
beskattningen på energi, knappa råvaror och miljöpåverkande
utsläpp. Som anförs i den aktuella motionen Sk43 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) bör man i stället sänka skatten på arbete.
Regeringen föreslår däremot att arbetsgivaravgifterna höjs utan
att miljörelaterade skatter höjs i tillnärmelsevis samma grad.
Vi anser att hela den föreslagna höjningen av
arbetsgivaravgifter skall ersättas med miljörelaterade skatter.
Som anförs i motionen bör skatten på elkraft från
kärnkraftverk höjas kraftigt. Nivån på denna skatt bör
tiodubblas, vilket betyder att skatteintäkten ökar från
nuvarande 0,12 till 1,2 miljarder kronor.
Vidare bör koldioxidskatten höjas etappvis med 10 öre/kg de
närmaste åren. Vi bedömer att en rimlig slutnivå kan vara 65
öre/kg vid slutet av seklet. Samtidigt bör man införa en
begränsningsregel så att viss energiberoende industri inte slås
ut. Vårt förslag är en generell höjning till 45 öre/kg fr.o.m.
nästa budgetår. Detta innebär ökade skatteintäkter med ca 5
miljarder kronor för budgetåret 1995/96.
Förslagen i motionen bör genomföras med verkan fr.o.m. den 1
juli 1995, och regeringen bör lägga fram de förslag till
lagändringar som behövs.
dels vid mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del hemställt
1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra
skatter
4. beträffande lagförslagen
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk34,
1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, till
yrkande 1 i motionerna 1994/95:Sk38, 1994/95:Sk39,
1994/95:Sk41 och 1994/95:Sk42 och till motion 1994/95:Sk43
yrkandena 1--6 avslår proposition 1994/95:122 och begär förslag
från regeringen om höjningar av skatten på kärnkraftsel och
koldioxidskatten i enlighet med vad som anförs ovan,
b) att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:41
och 1994/95:99 i aktuella delar antar det vid den sistnämnda
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 1 §,
c) att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:91 i
aktuella delar beslutar att den föreslagna ändringen i 1 §
andra stycket lagen (1991:687) skall infogas i den av riksdagen
med anledning av finansutskottets betänkande FiU5 beslutade
ändringen av samma paragraf.
3. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson
(fp), Jan-Olof Franzén (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) har
dels anfört följande:
I samband med att propositionen presenterades aviserade
regeringen ytterligare skattehöjningar för att finansiera
EU-medlemskapet, bl.a. i form av fastighetsskatt på kommersiella
lokaler, industribyggnader samt jord- och skogsbruksfastigheter.
Vidare avser regeringen enligt ett pressmeddelande att dra ned
på statliga utgifter med ca 6 miljarder kronor, i första hand på
sådana områden som kommer att få medel ur EU:s budget.
Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare
skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle
innebära att skatteuttaget ökar med drygt 50 miljarder kronor.
Skattetrycket mätt som andel av BNP ökar med närmare 3,5
procentenheter. Den verkliga effekten på statsfinanserna kommer
emellertid att bli väsentligt mindre eftersom förslagen påverkar
den ekonomiska utvecklingen negativt. Därmed krymper
skattebaserna och de totala intäkterna blir mindre än annars.
Regeringens skattehöjningar innebär en återgång till den
politik som förde Sverige in i den ekonomiska krisen. Den
ekonomiska uppgång vi nu ser försvagas och de långsiktiga
tillväxtmöjligheterna urholkas. Förutsättningarna för att få
fram de nya, riktiga jobben i den privata sektorn så att
långtidsarbetslösheten skall kunna elimineras.
Regeringens politik kommer därför att leda till en sämre
ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet än vad som skulle
bli fallet om de föreslagna skattehöjningarna ersattes av
besparingar. Det leder i sin tur till att en större andel av den
offentliga sektorns underskott blir strukturellt. Kravet på
besparingar kommer att bli väsentligt större än vid en mera
tillväxtfrämjande politik.
I proposition 40 redovisade regeringen som sin principiella
inställning att EU-medlemskapet borde finansieras genom en
belastning inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från
principiella utgångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De
positiva effekterna av medlemskapet kommer hela folket till del.
Förbättrade ekonomiska villkor för jordbruket kommer t.ex. att
kunna leda till lägre priser på jordbrukets produkter. Vissa av
de förslag regeringen presenterar gäller dessutom sektorer som
inte kan bedömas få någon direkt positiv effekt av medlemskapet.
En fastighetsskatt på jordbruksfastigheter skulle slå mycket
hårt och kan komma att motsvara i storleksordningen en fjärdedel
av avkastningen. För skogsbruksvärdet skulle en fastighetsskatt
ta i anspråk cirka fem procent av den årliga bruttoavkastningen.
Vid en nettoberäkning blir belastningen väsentligt mycket
större.
När det gäller industribyggnader skulle en fastighetsskatt
särskilt hårt drabba mindre företag med svag lönsamhet och
nystartade företag. En återinförd fastighetsskatt på
kommersiella lokaler kommer att kapitaliseras i lägre
fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att snabbt
återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.
Det har också framkommit att regeringen överväger att
fördubbla koldioxidskatten för industrin, fördubbla
produktionsskatterna på elkraft och höja drivmedelsskatten. Även
sådana åtgärder skulle påverka samhällsekonomin negativt. En
höjning av koldioxidskatten för industrin innebär att Sverige
fjärmar sig från den skattebelastning som gäller i
konkurrentländerna. Inte heller här är det möjligt att hänvisa
till förbättrat konkurrensläge genom krondeprecieringen.
Totalt sett leder regeringens inställning i dessa frågor i
kombination med de övriga ekonomisk-politiska förslag som
regeringen har lagt fram till kraftigt försämrad utveckling av
Sveriges ekonomi. Tillväxten blir lägre, jobben färre och kraven
på besparingar i den offentliga sektorn större. Samtliga
aviserade skattehöjningar bör således avvisas.
Vi avvisar även i övrigt den inriktning regeringen anger för
finansieringen, nämligen att belasta olika områden och
verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet och
då främst genom skattehöjningar. Hela detta resonemang vilar på
ett felaktigt synsätt. Medlemskapet gynnar oss alla, oavsett om
vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller
bidragstagare. Vi vänder oss alltså bestämt mot att utpeka vissa
grupper som mer gynnade än andra.
EU-medlemskapet bör i likhet med övriga statliga åtaganden
finansieras inom ramen för det normala budgetarbetet. Därmed kan
man också ta hänsyn till de effekter som medlemskapet får också
i andra avseenden. Skillnaden i räntenivå vid medlemskap jämfört
med ett utanförskap har uppskattats till drygt en procentenhet.
Motsvarande lägre räntekostnader för statsskulden och för
statliga räntebidrag innebär besparingar på i storleksordningen
10 miljarder kronor. Till det kommer positiva effekter av
medlemskapet i fråga om tillväxten i ekonomin.
Vad som här ovan anförts bör riksdagen med bifall till
motionerna Sk36 yrkande 2 och Sk41 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna. Samtidigt avstyrker vi riktlinjerna i
motion Sk43 som innebär att riksdagen i detta sammanhang skall
ta ställning till en betydande skärpning av energi- och
miljöbeskattningen och inriktningen av framtida besparingar.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk36
yrkande 2 och 1994/95:Sk41 yrkande 2 och med avslag på motion
1994/95:Sk43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad som här har anförts om skattehöjningar m.m. som
finansiering av EU-medlemskapet.
4. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)
Rolf Kenneryd (c) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I samband med att propositionen presenterades aviserade
regeringen ytterligare skattehöjningar för att finansiera
EU-medlemskapet, bl.a. i form av fastighetsskatt på kommersiella
lokaler, industribyggnader samt jord- och skogsbruksfastigheter.
Vidare avser regeringen enligt ett pressmeddelande att dra ned
på statliga utgifter med ca 6 miljarder kronor, i första hand på
sådana områden som kommer att få medel ur EU:s budget.
Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare
skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle
innebära att skatteuttaget ökar med drygt 50 miljarder kronor.
Skattetrycket mätt som andel av BNP ökar med närmare 3,5
procentenheter. Den verkliga effekten på statsfinanserna kommer
emellertid att bli väsentligt mindre eftersom förslagen påverkar
den ekonomiska utvecklingen negativt. Därmed krymper
skattebaserna och de totala intäkterna blir mindre än annars.
Regeringens skattehöjningar innebär en återgång till den
politik som förde Sverige in i den ekonomiska krisen. Den
ekonomiska uppgång vi nu ser försvagas och de långsiktiga
tillväxtmöjligheterna urholkas. Förutsättningarna för att få
fram de nya, riktiga jobben i den privata sektorn så
att långtidsarbetslösheten skall kunna elimineras.
Regeringens politik kommer därför att leda till en sämre
ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet än vad som skulle
bli fallet om de föreslagna skattehöjningarna ersattes av
besparingar. Det leder i sin tur till att en större andel av den
offentliga sektorns underskott blir strukturellt. Kravet på
besparingar kommer att bli väsentligt större än vid en mera
tillväxtfrämjande politik.
I proposition 40 redovisade regeringen som sin principiella
inställning att EU-medlemskapet borde finansieras genom en
belastning inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från
principiella utgångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De
positiva effekterna av medlemskapet kommer hela folket till del.
Förbättrade ekonomiska villkor för jordbruket kommer t.ex. att
kunna leda till lägre priser på jordbrukets produkter. Vissa av
de förslag regeringen presenterar gäller dessutom sektorer som
inte kan bedömas få någon direkt positiv effekt av medlemskapet.
En fastighetsskatt på jordbruksfastigheter skulle slå mycket
hårt och kan komma att motsvara i storleksordningen en fjärdedel
av avkastningen. För skogsbruksvärdet skulle en fastighetsskatt
ta i anspråk cirka fem procent av den årliga bruttoavkastningen.
Vid en nettoberäkning blir belastningen väsentligt mycket
större.
När det gäller industribyggnader skulle en fastighetsskatt
särskilt hårt drabba mindre företag med svag lönsamhet och
nystartade företag. Fastighetsskatt på kommersiella lokaler bör
övervägas först när marknaden har stabiliserats. Så är ännu icke
fallet.
Totalt sett leder regeringens inställning i dessa frågor i
kombination med de övriga ekonomisk-politiska förslag som
regeringen har lagt fram till kraftigt försämrad utveckling av
Sveriges ekonomi. Tillväxten blir lägre, jobben färre och kraven
på besparingar i den offentliga sektorn större. Samtliga
aviserade skattehöjningar bör således avvisas.
Vi avvisar även i övrigt den inriktning regeringen anger för
finansieringen, nämligen att belasta olika områden och
verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet och
då främst genom skattehöjningar. Hela detta resonemang vilar på
ett felaktigt synsätt. Medlemskapet gynnar oss alla, oavsett om
vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller
bidragstagare. Vi vänder oss alltså bestämt mot att utpeka vissa
grupper som mer gynnade än andra.
EU-medlemskapet bör i likhet med övriga statliga åtaganden
finansieras inom ramen för det normala budgetarbetet. Därmed kan
man också ta hänsyn till de effekter som medlemskapet får också
i andra avseenden. Skillnaden i räntenivå vid medlemskap jämfört
med ett utanförskap har uppskattats till drygt en procentenhet.
Motsvarande lägre räntekostnader för statsskulden och för
statliga räntebidrag innebär besparingar på i storleksordningen
10 miljarder kronor. Till det kommer positiva effekter av
medlemskapet i fråga om tillväxten i ekonomin.
Vad som här ovan anförts bör riksdagen med bifall till
motionerna Sk36 yrkande 2 och Sk41 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna. Samtidigt avstyrker vi riktlinjerna i
motion Sk43 som innebär att riksdagen i detta sammanhang skall
ta ställning till en betydande skärpning av energi- och
miljöbeskattningen och inriktningen av framtida besparingar.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk36
yrkande 2 och 1994/95:Sk41 yrkande 2 och med avslag på motion
1994/95:Sk43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad som här har anförts om skattehöjningar m.m. som
finansiering av EU-medlemskapet.
5. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Som framgår av motion Sk43 vill Miljöpartiet generellt sett
lägga en större del av beskattningen på energi, knappa råvaror
och miljöpåverkande utsläpp. I stället bör skatten på arbete
sänkas. Totalt sett handlar denna skatteväxling om en summa på
100 miljarder kronor. Mot denna bakgrund har vi tillsammans med
m, c, fp och kds i reservation 1 motsatt oss den av regeringen
föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifterna.
Finansieringsfrågorna bör enligt vår uppfattning ingå i den
normala budgetbehandlingen i syfte att optimera användningen av
statens samlade resurser.
När det gäller den fortsatta hanteringen av dessa frågor anser
vi att småjordbruk och mindre företag bör undantas från den av
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet planerade breddningen av
fastighetsskatten med tanke på behovet att stimulera och
utveckla mindre och medelstora företag.
Som anförs i motion Sk43 bör man inte heller införa en
fastighetsskatt på skog. En sådan åtgärd kan leda till krav på
större avkastning och därmed till en ökad, ej önskvärd
avverkning, och det kan befaras att en fastighetsskatt skulle
försvåra naturvårdsanpassningen av skogsbruket.
I regeringens och Vänsterpartiets planer ingår också en
höjning till 25 % av momsen på servering. En sådan anpassning
till EU-reglerna bör kunna anstå tills vidare bl.a. med hänsyn
till restaurang- och turistnäringens betydelse såväl ekonomiskt
som socialt.
I uppgörelsen s-v ingår en besparing på 6 miljarder kronor med
hänvisning till att EU kommer att bidra till vissa verksamheter
m.m. Vi vänder oss här mot en minskning av forsknings- och
regionalpolitiska anslag, eftersom svensk forskning och
regionalpolitik i betydande utsträckning inte är utbytbar mot
EU-motsvarigheterna. Som anförs i motion Sk43 går de av
regeringen planerade besparingarna på dessa områden inte att
genomföra fullt ut utan betydande och oacceptabla konsekvenser.
Vi vill också framhålla att det behövs en stabilitet och
långsiktighet inte minst i regionalpolitiken för att kunna skapa
goda förutsättningar och ett bra företagsklimat.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion
Sk43 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk43 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om fastighetsskatt på skog, på kommersiella lokaler i
småföretag, moms på serveringstjänster och framtida anslag till
svensk forskning m.m.
6. Kompensation till kommunerna, m.m. (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I reservation 1 motsätter vi oss den i propositionen
föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifterna med tanke på de
negativa effekter som det ökande skattetrycket kommer att
medföra på hela vår ekonomi. Skulle höjningen trots det
genomföras är det av stor vikt att reglerna utformas på ett sätt
som innebär att man i möjligaste mån undviker snedvridande
effekter.
I propositionen anförs att kommunerna skall få full
kompensation för den föreslagna höjningen av
arbetsgivaravgifterna. Som framhålls i motionerna Sk38, Sk39,
Sk40, Sk42 och Sk44 riskerar man därmed att löneskatten får
starkt snedvridande effekter inom områden där privata,
kooperativa och offentliga arbetsgivare konkurrerar. Enligt vår
uppfattning kan det inte godtas att man på detta sätt missgynnar
privata alternativ. Det strider också mot grundläggande
värderingar att diskriminera fristående kyrkor och trossamfund.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna måste
utformas på ett sätt som innebär att snedvridande effekter av
detta slag inte uppkommer.
Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till
motionerna i dessa delar -- som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande kompensation till kommunerna, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk38
yrkande 2, 1994/95:Sk39 yrkande 2, 1994/95:Sk40,
1994/95:Sk42 yrkande 2 och 1994/95:Sk44 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om nödvändigheten
av att undvika konkurrenssnedvridande effekter av höjda
arbetsgivaravgifter.