Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU23

Regler för godkända och auktoriserade revisorer


Innehåll

1994/95
NU23
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:152 om regler för godkända och
auktoriserade revisorer,
dels två motioner som väckts med anledning av
propositionen,
dels en motion från allmänna motionstiden år 1994.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya regler för
godkända och auktoriserade revisorer. Detta innebär bl.a. en
skärpning av kraven på utbildningstidens längd för att kunna få
auktorisation eller godkännande som revisor. För de godkända
revisorerna innebär det en anpassning till EG:s s.k.
revisorsdirektiv. Genom den nya lagen sker även i övrigt en
anpassning till EG:s regler på området. Regeringen har i
propositionen aviserat om att den skall överväga förändringar
avseende antalet revisorskategorier och begränsningen av de
godkända revisorernas behörighet att revidera stora företag.
Utskottet delar regeringens uppfattning att statsmakterna på
sikt bör uppställa kompetenskrav endast beträffande en
revisorskategori och förutsätter också att möjligheterna att ta
bort begränsningsregeln prövas.
Utskottet tillstyrker vidare att prövningen av och tillsynen
över revisorerna även i fortsättningen skall ske i statlig regi.
Därigenom tillgodoses kraven på bl.a. rättssäkerhet,
konkurrensneutralitet och oberoende. Dessutom kommer
revisorsbranschens och det övriga näringslivets kompetens att
tas till vara på ett bättre sätt än vad som för närvarande är
fallet. I en reservation (m) förordas att tillsynen över
revisorerna skall ske helt eller delvis i privat regi, och det
begärs att regeringen skall återkomma med ett förslag i den
riktningen.
Slutligen tillstyrker utskottet att det inrättas en ny
myndighet, Revisorsnämnden, som skall ha hand om
revisorsfrågorna. Detta innebär att Kommerskollegiums befattning
med dessa frågor upphör.

Propositionen

I proposition 1994/95:152  föreslås att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
a) lag om revisorer,
b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
c) lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
d) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
f) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag,
g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
h) lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m.,
i) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
j) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
k) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,
l) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
m) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
n) lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse,
2. till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
3. under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium
anvisar ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som
föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 4.
Lagförslagen -- utom såvitt avser 17 a § lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar och förslaget till lag om ändring
i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse -- har granskats av Lagrådet. De återges i
bilaga 1.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är
följande:
1994/95:N13 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för
tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1994/95:N14 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kategori revisorer,
2. hos regeringen begär förslag om ändring i aktiebolagslagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lekmannarevisorer.
Den motion från allmänna motionstiden år 1994 som
behandlas här är
1993/94:N287 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en revisorskategori och om den
teoretiska och praktiska grundutbildningens längd för revisorer,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anpassningen av svenska regler på detta område till
EU:s revisorsdirektiv (84/253/EEG),
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagens revisionskostnader,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållandet av lekmannarevisorer.

Utskottet

EG:s revisorsdirektiv
Av proposition 1994/95:152 framgår att EG:s regler för
revisorer finns i det åttonde bolagsdirektivet (84/253/EEG), det
s.k. revisorsdirektivet. Detta direktiv syftar till att
harmonisera kvalifikationskraven i fråga om de personer som är
behöriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper,
såvitt sådan revision erfordras enligt gemenskapsrätten.
Direktivet är tillämpligt på aktiebolag samt handels- och
kommanditbolag. De sistnämnda bolagsformerna omfattas endast i
de fall samtliga obegränsat ansvariga delägare är företag med
begränsat delägaransvar.
Direktivet föreskriver att en fysisk person får godkännas att
utföra lagstadgad revision endast om han eller hon har genomgått
en teoretisk eller praktisk utbildning och har avlagt en
statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen som är jämförbar
med slutexamen från universitet. En normalstudietid på heltid i
tre år bedöms ligga inom direktivets krav. Den praktiska
utbildningen skall vara minst tre år.
I direktivet anges att medlemsstaterna skall säkerställa att
revisorn är oberoende och utför revisionen med yrkesmässig
omsorg. Vidare stadgas att majoriteten av ägandet i
revisionsbolag skall tillkomma personer eller bolag som
uppfyller villkoren för godkännande som revisor.
För att överväga den författningsreglering som behövs för
sådana revisorer som har särskild behörighet att utföra
lagstadgad revision tillkallades en särskild utredare (förre
näringsfrihetsombudsmannen Gunnar Hermanson). I betänkandet
Revisorerna och EG (SOU 1993:69) presenterade han förslag till
den reglering som erfordras för att uppfylla de villkor m.m. som
ställs i revisorsdirektivet. Revisorsutredningen övervägde även
formerna för prövning och tillsyn av revisorerna.
Revisorns kompetens
Regeringens förslag innebär att de två revisorskategorierna,
godkända och auktoriserade revisorer, behålls tills vidare. För
att bli godkänd revisor skall krävas utbildning och praktik
motsvarande den miniminivå som EG uppställer, dvs. tre års
utbildning och tre års praktik. För närvarande krävs två års
utbildning och fem års praktik. För att bli auktoriserad revisor
skall enligt förslaget krävas fyra års utbildning och fem års
praktik, vilket innebär krav på ytterligare ett halvt års
studier jämfört med vad som för närvarande krävs för att bli
auktoriserad revisor. Vidare införs krav på att praktiken under
de sista två åren skall avse extern revision av stora företag.
Regeringen föreslår att de grundläggande reglerna om
revisorernas kompetens skall tas in i en ny lag om revisorer,
som skall träda i kraft den 1 juli 1995.
Enligt regeringens principiella uppfattning bör
kompetensprövningen på sikt kunna begränsas till att ange de
minimikrav som skall ställas på en revisor som har rätt att
utföra lagstadgad revision. Kompetenshöjningen i revisorskåren
tar viss tid, varför de två kategorierna bör vara kvar tills
vidare, anförs det. Frågan om prövningens omfattning bör tas upp
till förnyade överväganden när erfarenheter vunnits av den nya
ordningen, sägs det i propositionen.
Enligt 10 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall minst en
av de revisorer som utses av bolagsstämman vara auktoriserad om
tillgångarnas nettovärde överstiger 1 000 basbelopp (för
närvarande motsvarande drygt 35 miljoner kronor), antalet
anställda överstiger 200 personer eller bolagets aktier eller
skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad
marknadsplats. Bestämmelsen innebär en viss begränsning av de
godkända revisorernas behörighet att revidera större bolag.
Enligt regeringen bör en viss justering göras av
behörighetsreglerna för de godkända revisorerna när de nya
kompetensreglerna fått genomslag. Av propositionen framgår att
regeringen avser att senare återkomma med ett konkret förslag i
denna del.
I motion 1993/94:N287 (s) -- som väcktes i januari 1994 och
som i stor utsträckning utgår från Revisorsutredningens
betänkande -- understryks betydelsen av att anpassningar görs
till vad som gäller inom EU. Den teoretiska utbildningen bör
anpassas till EG:s minimiregler på tre år, anser motionären.
Skillnaderna i utbildningsnivå mellan auktoriserade och godkända
revisorer har blivit allt mindre, heter det vidare. Det finns
därför knappast några motiv för att behålla två kategorier. Det
räcker, enligt motionären, med en revisorskategori för alla
kvalificerade revisorer, och dessa bör uppfylla de teoretiska
krav som direktivet anger.
Förslaget om två revisorskategorier leder till ökade
revisionskostnader för flertalet företag, hävdas det vidare i
motionen. Detta beror på att de flesta studenter går den längre
och dyrare utbildningen på fyra år och att konkurrensen mellan
revisorerna minskar på grund av att marknaden för
revisionsuppdrag är uppdelad. Med det sistnämnda avses
förhållandet att behörigheten för de godkända revisorerna att
revidera de ca 1 000 största bolagen är  begränsad, medan de
övriga ca 250 000 bolagen kan revideras av alla kvalificerade
revisorer. Motionären anser att denna begränsning bör slopas.
I motion 1994/95:N14 (c) understryks att det är viktigt att
frågan om antalet revisorskategorier tas upp till ny prövning.
Motionärerna delar regeringens uppfattning att
kompetensprövningen på sikt kan begränsas till att ange de krav
som skall ställas på en revisor som har rätt att utföra
lagstadgad revision. Det kan då bli aktuellt med en kategori som
uppfyller minimireglerna och att revisorsnäringen själv kan
administrera legitimering av mer kvalificerade revisorer.
I motionen anförs också att en förändring bör göras av
reglerna om behörighetsbegränsning för de godkända revisorerna.
Alla revisorer som uppfyller krav för godkännande enligt EG:s
regler bör kunna utföra revision utan begränsningar, anser
motionärerna. Godkända revisorer som uppfyller de
utbildningskrav som föreslås i propositionen bör inte omfattas
av begränsningsregeln. Denna bör dock gälla för övriga godkända
revisorer så länge de inte uppfyller utbildningskraven, sägs det
i motionen.
Enligt vad utskottet erfarit kan en förändring av
begränsningsregeln i aktiebolagslagen aktualiseras under det
närmaste året. En uppföljning avses först ske bl.a. av
erfarenheterna av den uppdelning som skedde vid årsskiftet
1994/95 i publika och privata bolag.
Införande av endast en revisorskategori kan däremot enligt
uppgift dröja ett antal år, främst för att kompetensen bland de
godkända revisorerna måste höjas. De som nu är i färd med att
utbilda sig till godkända revisorer uppfyller inte direktivets
krav när de examineras. Därför måste vissa övergångsåtgärder
vidtas, t.ex. i form av påbyggnadskurser. Den som avslutar sin
utbildning för att bli godkänd revisor efter den 1 januari 1997
föreslås fram till den 1 januari 2003 få godkännas enligt äldre
bestämmelser under förutsättning att vederbörande genomgått
kompletterande utbildning.
Då det gäller antalet revisorskategorier anser
utskottet i likhet med regeringen att statsmakterna på sikt
bör uppställa kompetenskrav endast beträffande en kategori av
revisorer. Samma uppfattning kommer till uttryck i de båda här
aktuella motionerna. Eftersom anpassningen till EG:s
revisorsdirektiv innebär en höjning av de krav som skall
uppfyllas för att bli godkänd revisor, kommer det under en
övergångstid att finnas godkända revisorer som inte når upp till
de nya kompetenskraven. Utskottet anser det därför vara en
lämplig ordning att tills vidare låta kompetensprövningen
omfatta två revisorskategorier. Utskottet utgår dock från att
regeringen återkommer med förslag till förändringar, så snart de
nya kvalifikationskraven fått tillräckligt genomslag i
revisorskåren. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Härigenom blir även motionerna 1993/94:N287 (s) och
1994/95:N14 (c) i huvudsak tillgodosedda. De avstyrks därför i
nu berörda delar.
Även i fråga om begränsningen av behörigheten för godkända
revisorer att revidera stora aktiebolag instämmer utskottet i
regeringens bedömning, nämligen att de aktuella reglerna i
aktiebolagslagen bör kunna omprövas inom en nära framtid.
Regeringen har aviserat om att den skall återkomma med förslag
till ändring av begränsningsregeln. Utskottet förutsätter att
det i samband med översynen av aktiebolagslagen i denna del
övervägs om behörighetsbegränsningen för de revisorer som
uppfyller kraven i EG:s direktiv kan tas bort. Med det sagda
blir motionerna 1993/94:N287 (s) och 1994/95:N14 (c) väsentligen
tillgodosedda även såvitt nu är i fråga och avstyrks därför av
utskottet.
Lekmannarevisorer
Revisorsutredningen föreslår att den möjlighet som finns
enligt bl.a. aktiebolagslagen och kommunallagen (1991:900) att
till revisorer även utse personer som inte är kvalificerade
revisorer skall slopas för de associationsformer som regleras av
gemenskapsrätten.
Av propositionen framgår att regeringen avser att låta
ytterligare utreda lekmannarevisorernas roll och ställning i
bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser i förhållande till
de godkända och auktoriserade revisorerna. Det anförs vidare att
funktionen som lekmannarevisor, särskilt i kommunala bolag, är
viktig och bör värnas. Ändamålet med den verksamhet som utövas
av lekmannarevisorerna bör tillgodoses även i framtiden, sägs
det vidare i propositionen.
I motion 1993/94:N287 (s) anförs att lekmannarevisorerna bör
behållas. Motionären delar inte Revisorsutredningens uppfattning
att det inte är förenligt med EG:s direktiv att ha
lekmannarevisorer. Inget hindrar att sådana revisorer utses vid
sidan av de kvalificerade revisorerna i aktiebolag eller
ekonomiska föreningar, framhålls det i motionen; utredningen har
bortsett från den vidare förvaltningsrevision som
lekmannarevisorerna utför i såväl offentlig som kooperativ
verksamhet.
Liknande synpunkter om lekmannarevisorerna kommer till uttryck
i motion 1994/95:N14 (c). Där sägs att lekmannarevisorer har
samma uppgifter och ansvar som kvalificerade revisorer.
Motionärerna delar regeringens åsikt att funktionen som
lekmannarevisor är viktig och bör värnas.
Enligt uppgift utreder en arbetsgrupp med företrädare för
olika departement samt för Svenska Kommunförbundet och
revisionsbyrån KOMREV AB frågan om lekmannarevisorernas
ställning. En departementspromemoria avses bli klar före
sommaren 1995 och beräknas efter remissbehandling kunna ligga
till grund för en proposition till nästa riksmöte. Arbetsgruppen
har inriktningen att lägga ett förslag som gör att
lekmannarevisorerna kan behållas.
Utskottet anser att det är angeläget att
lekmannarevisorernas ställning säkerställs och utgår från att
regeringen lägger fram förslag med denna inriktning. Det saknas
därför anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i
frågan. De aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.
Statlig eller privat tillsyn
Regeringens förslag innebär att särskild behörighet att utföra
lagstadgad revision även i fortsättningen skall meddelas av
staten. Vidare föreslås att en ny myndighet med namnet
Revisorsnämnden skall inrättas för den prövning och tillsyn som
följer av den nya revisorslagstiftningen. Kommerskollegiums
nuvarande arbete med tillsyn av revisorer föreslås därigenom
upphöra. Nämnden skall finansieras med avgifter. Det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget för Kommerskollegium,
vilket utskottet nyligen har tillstyrkt (bet. 1994/95:NU22),
föreslås bli minskat med kollegiets kostnader för
revisorsverksamheten, ca 5 miljoner kronor.
Enligt regeringens uppfattning överväger fördelarna med en
statlig myndighet för revisorstillsynen. Skälen för detta är
bl.a. att
 staten har ett stort intresse av kvalificerad revision,
 staten behöver besluta om rättsregler,
 staten behöver inflytande över och insyn i
tillsynsverksamheten,
 tillsynsverksamheten måste uppfylla krav på oberoende och
integritet,
 statlig prövning tillgodoser krav på rättssäkerhet,
konkurrensneutralitet och trovärdighet,
 revisorerna kan medverka i det statliga tillsynsarbetet,
 tillsynen innehåller myndighetsutövning.
Tillsynsorganisationens främsta uppgift är enligt regeringen
att tillgodose det offentliga intresset av en revisorskår med
hög standard. En modern tillsyn ställer nya krav på kompetens.
Tillsynsorganet behöver ha en bättre framförhållning och en mer
internationell utblick och vara mer aktiv än tidigare, anförs
det i propositionen. Regeringen har svårt att se direkta
beröringspunkter mellan revisorsfrågorna och andra myndigheters
frågor, varför den föreslår att en ny myndighet skall inrättas.
För verksamheten behövs ingående kunskaper om det praktiska
revisorsarbetet. Därför är det, enligt regeringen, befogat att
representanter för yrkeskåren bidrar med erfarenheter och
kunskaper. Regeringen föreslår att det inrättas en nämnd med nio
ledamöter, där ordföranden skall vara en oberoende person med
domarerfarenhet. I övrigt föreslås ingå två revisorer samt
personer med erfarenhet från näringsliv, universitet,
myndigheter eller som finansanalytiker eller investerare. Till
nämnden skall knytas ett kansli med ett tiotal personer. Enligt
regeringen är utgångspunkten att nämndens personal bör
rekryteras bland dem som för närvarande arbetar med
revisorsfrågorna hos Kommerskollegium.
I motion 1994/95:N13 (m) begärs att regeringen skall lägga
fram förslag till ett självreglerande, helt eller delvis privat,
system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer.
I motionen hänvisas till att Statskontoret i en rapport
(1993:30) i oktober 1993 förordade att staten i första hand
borde pröva en ökad grad av självreglering när det gäller
tillsynen över revisorer. Vidare erinras om att den förra
regeringen i proposition 1993/94:138 om Kommerskollegium
föreslog att en helt eller delvis privat lösning för tillsynen
över revisorer borde utredas vidare. Därvid anfördes som skäl
för en privat lösning att närheten till aktörerna borde kunna
öka både tillsynens effektivitet och möjligheterna att rekrytera
kvalificerade revisorer för tillsynen. Ett eget ansvar för
tillsynen bedömdes ge anledning till en diskussion om moral och
etik inom revisorskåren. Vidare påpekades att de dubbla systemen
med tillsyn dels av staten, dels av revisorsorganisationerna
själva skulle undanröjas. Det konstaterades att även med ett
privat system måste staten besluta om rättsregler och ha ett
inflytande över tillsynen.
Motionärerna anser att dessa skäl alltjämt är giltiga. De
menar att stiftelseformen är en lämplig verksamhetsform för en
helt eller delvis privat tillsynslösning. I motionen föreslås
att Kommerskollegium skall ha fortsatt ansvar för
revisorstillsynen till dess att en utredning gjorts av hur en
privat lösning kan utformas.
Vid behandlingen av nyssnämnda proposition om
Kommerskollegiums omvandling till en renodlat handelspolitisk
myndighet väcktes en motion (s), där det förordades att
tillsynen över revisorerna skulle vara kvar i statlig regi. I
sitt betänkande (bet. 1993/94:NU20) konstaterade utskottet att
tillsynen legat hos Kommerskollegium i 20 år. Även om den
fungerat bra under den tiden fann utskottet det naturligt att
pröva om tillsynen kunde utövas på något annat sätt. Det låg då
nära till hands att undersöka en privat lösning. Först när det
presenterats ett förslag om den framtida tillsynen fanns det,
enligt utskottet, anledning att ta ställning till om en privat
eller en statlig tillsyn är att föredra.
Riksdagen beslutade emellertid att bifalla en reservation (s),
med instämmande i en meningsyttring (v). Där förordades att
staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och
godkännande av samt tillsyn över revisorer. Som skäl för denna
ståndpunkt anfördes att staten ställer krav på kvalificerade
revisorer i vissa företag. Det var ett skäl till att tillsynen
förstatligades år 1973, och det gäller alltjämt, anfördes det.
Vidare framhölls att statens intresse av en kvalificerad
revision har ökat bl.a. på grund av utvecklingen av den
ekonomiska brottsligheten. Dessutom betonades att
Kommerskollegium har skött tillsynen på ett förtjänstfullt sätt.
Härutöver påpekades att staten även i framtiden måste besluta om
rättsregler samt ha inflytande över och insyn i
tillsynsverksamheten. Slutligen framhölls, i reservationen, att
kraven på konkurrensneutralitet, rättssäkerhet och oberoende
uppfylls genom statlig tillsyn men är svåra att tillgodose med
en privat lösning.
Utskottet anser att den utformning som getts åt den
statliga tillsynen över revisorerna väl tillgodoser kraven på
bl.a. rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och oberoende.
Förslaget om Revisorsnämndens sammansättning innebär vidare att
revisorsbranschens och det övriga näringslivets kompetens kommer
att tillvaratas på ett bättre sätt än vad som för närvarande är
fallet. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker
utskottet att prövningen av och tillsynen över revisorerna skall
ske i statlig regi och avstyrker därmed motion 1994/95:N13 (m).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående inrättande
av Revisorsnämnden och minskning av anslaget till
Kommerskollegium. Även övriga förslag i propositionen tillstyrks
av utskottet.
Utskottet föreslår dessutom en korrigering av ett fel i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar. Felet uppkom i samband med
riksdagsbeslut i december 1994. Genom att samordning inte skedde
av förslag rörande samma paragraf i två olika propositioner fick
15 kap. 6 § i nämnda lag inte den avsedda lydelsen. Innebörden
av den justering som nu föreslås är att beslut av Patent- och
registreringsverket att avregistrera icke behöriga
ställföreträdare skall överklagas till allmän
förvaltningsdomstol och inte till regeringen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande antalet revisorskategorier
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkandena 1 och
2, det sistnämnda i denna del, och 1994/95:N14 yrkande 1,
2. beträffande behörigheten för godkända revisorer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkandena 2 och
3, det förstnämnda i denna del, och 1994/95:N14 yrkande 2,
3. beträffande lekmannarevisorer
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkande 4 och
1994/95:N14 yrkande 3,
4. beträffande statlig eller privat tillsyn
att riksdagen avslår motion 1994/95:N13,
res. (m)
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de i proposition 1994/95:152 framlagda
förslagen till
a) lag om revisorer,
b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
c) lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
d) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
f) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag,
g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
h) lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m.,
i) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
j) lag om ändring lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
dock att även 15 kap. 6 § ändras och erhåller lydelse enligt
Utskottets förslag i bilaga 2 och att ingressen ändras på
sätt som föranleds härav,
k) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,
l) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
m) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
n) lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse,
6. beträffande Revisorsnämnd
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:152 moment 2
till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
7. beträffande Kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:152 moment 3
till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln -- med ändring av vad utskottet tidigare föreslagit
(bet. 1994/95:NU22) -- anvisar ett med 5 250 000 kr nedräknat
ramanslag på 56 025 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo
Finnkvist (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael
Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Chris
Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson
(s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s),
Lars G Linder (s) och Sten Tolgfors (m).

Reservation

Statlig eller privat tillsyn (mom. 4)
Mikael Odenberg, Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion
1994/95:N13 (m)" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att säkerställa
att prövningen av och tillsynen över revisorerna präglas av hög
kompetens och god kunskap om de villkor som de reviderade
företagen och revisorerna verkar under. Utskottet anser att
detta bäst kan uppnås genom att tillsynen sker helt eller delvis
i privat regi. Det bör noteras att en sådan lösning är helt
förenlig med EG:s revisorsdirektiv och förekommer i flera
länder. De statliga intressen som finns på detta område kan
tillgodoses genom regler bl.a. om revisorernas kompetens och om
hur tillsynen bör bedrivas. Riksdagen bör anmoda regeringen att
återkomma med ett förslag till en helt eller delvis privat
lösning av revisorstillsynen. Genom ett uttalande från riksdagen
i enlighet härmed bifalls motion 1994/95:N13 (m).
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande statlig eller privat tillsyn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Bilaga 1

1 Förslag till lag om revisorer
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring
4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag
7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud
mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.
9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag
13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om
ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar
Bilaga 2
Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag
                         15 kap. 6 §1
Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 eller
4 §, 8 kap. 3--5 §§, 9 kap. 6 § eller 8 § första stycket 1
eller 10 kap. 6 § femte stycket får överklagas till regeringen.
Ett beslut av                           Ett beslut av
registreringsmyndigheten som            registreringsmyndigheten som
innebär att anmälan har                 innebär att anmälan har
avskrivits eller registrering           avskrivits eller registrering
har vägrats enligt 4 §                  har vägrats enligt 4 §
första och andra styckena               första och andra styckena
överklagas hos allmän                   överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol inom                förvaltningsdomstol inom
två månader från                        två månader från
beslutets dag. Detsamma                 beslutets dag. Detsamma
gäller ett beslut av                    gäller ett beslut av
registreringsmyndigheten som            registreringsmyndigheten som
avses i 4 § fjärde                      avses i 4 a §, 11 kap. 18
stycket.                                §, 12 kap. 7 § tredje
                                        stycket eller 16 kap. 2 §.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga
fall hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1 Senaste lydelse 1995:67.

Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet3
EG:s revisorsdirektiv3
Revisorns kompetens4
Lekmannarevisorer6
Statlig eller privat tillsyn7
Hemställan9
Reservation
Statlig eller privat tillsyn (m)10
Bilagor
1. Regeringens lagförslag12
2. Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar39