I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
1994/95:49 om reformerad löneexekution och målhantering hos
kronofogdemyndigheten.
I propositionen föreslås att de nuvarande formerna av
löneexekution, utmätning av lön och införsel i lön, slås samman
till ett enhetligt system, så att all löneexekution sker genom
utmätning. Sådan utmätning föreslås, i likhet med den nuvarande
införseln, kunna äga rum utan tidsbegränsning i stället för
högst sex månader om året som den nuvarande löneutmätningen.
Anstånd skall dock kunna medges under pågående löneutmätning. I
princip behålls nuvarande företrädesordning så att
underhållsbidrag och skatter m.m. har företräde framför andra
fordringar. Löneutmätning för vissa fordringar skall kunna ske
även under konkurs. Vid all löneutmätning tillämpas samma
förbehållsbelopp för gäldenären. Detta belopp höjs något i
förhållande till nuvarande förbehållsbelopp vid införsel men
ligger lägre än det nuvarande utmätningsfria beloppet vid
löneutmätning. I propositionen föreslås vidare en mera rationell
hantering av enskilda mål hos kronofogdemyndigheten. Målen skall
handläggas i ettårsperioder och sökanden kan få denna period
förlängd. Målen kan hos myndigheten vara föremål för utredning,
verkställighet eller bevakning. De nya reglerna föreslås träda i
kraft den dag regeringen bestämmer.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och
utskottet har ingen erinran mot det sakliga innehållet i
propositionen. Med hänsyn till att riksdagen nyligen fattat
beslut om att förlänga preskriptionstiden för underhållsbidrag
enligt föräldrabalken förordar utskottet vissa lagtekniska
justeringar i regeringens förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken. Vidare anser utskottet att tidpunkten för den
nya lagstiftningens ikraftträdande bör bestämmas av riksdagen,
och utskottet förordar att denna tidpunkt bestäms till den 1
april 1996.
Propositionen
I proposition 1994/95:49 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
4. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt,
5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
6. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,
8. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
10. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
12. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av
vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
13. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
14. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
15. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.,
16. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
17. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet
Enligt gällande ordning förekommer två former av
verkställighet (exekution) i lön, nämligen utmätning av lön och
införsel i lön. Båda dessa former av löneexekution används för
att ta i anspråk en gäldenärs inkomst. I båda fallen åläggs
arbetsgivare eller annan utbetalare att innehålla ett visst
belopp från gäldenärens lön eller annan ersättning och att
redovisa detta till kronofogdemyndigheten, medan gäldenären
förbehålls ett visst belopp för eget uppehälle m.m. De två
exekutionsformerna företer emellertid också en del olikheter
sinsemellan. Införsel (bestämmelser om införsel finns i 15 kap.
UB) får sålunda bara ske för fordran på underhållsbidrag och i
de flesta allmänna mål. Löneutmätning (bestämmelser härom finns
främst i 4 och 7 kap. UB) får däremot ske för alla sorters
fordringar. Införsel har företräde framför utmätning. Normerna
och beräkningsgrunderna beträffande de belopp som gäldenären
skall få förbehålla sig för sitt uppehälle skiljer sig också
mellan utmätning av lön och införsel. Införsel får vidare ske
utan några tidsbegränsningar. Utmätning av lön däremot får
tillämpas i sammanlagt högst sex månader under samma kalenderår,
och under två år efter varandra får inte lönen i följd eller
utan större uppehåll tas i anspråk under längre tid än sex
månader. Man brukar i detta sammanhang tala om tidskonsumtion.
Under konkurs får utmätning av lön inte ske. Däremot får
införsel ske under vissa förutsättningar.
När det gäller hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål
som gäller betalningsskyldighet handläggs de flesta allmänna mål
lika och är föremål för kontinuerlig bevakning och
verkställighet tills de antingen är fullt betalda eller har
preskriberats. De enskilda målen redovisas däremot åter till
sökanden så snart det konstaterats att verkställighet inte kan
ske.
Enligt propositionen är nuvarande ordning förenad med
svagheter som i stor utsträckning hänger samman med att olika
typer av mål behandlas på olika sätt och att den rättsliga
regleringen är splittrad och därigenom svårtillämpad. I
propositionen föreslås därför att ett enhetligt lönexekutivt
institut införs; verkställighetsformen införsel avskaffas och
all löneexekution skall ske genom utmätning av lön. Vidare
föreslås en mer rationell hantering av enskilda mål hos
kronofogdemyndigheten.
Förslagen i propositionen bygger på en översyn av UB som
Riksskatteverket utfört på regeringens uppdrag och som
redovisats i verkets slutrapport RSV Rapport 1992:1 Översyn av
utsökningsbalken, vilken huvudsakligen behandlar frågor om
löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten.
Rapporten har remissbehandlats.
Vad först gäller frågan om ett enhetligt löneexekutivt
institut framhålls i propositionen att de senaste årens
ständigt ökande målmängd och löneexekutionens alltmer
dominerande plats i indrivningsarbetet medfört att behovet av
rationaliseringar blivit allt tydligare. Dagens system med två
former av löneexekution innebär en hel del extra arbete både för
myndigheterna, parterna och arbetsgivarna. Dessutom medför
reglerna om den s.k. tidskonsumtionen att löneutmätningen som
sådan är svåradministrerad. Enligt propositionen är det
uppenbart att mycket står att vinna genom att man inför en
enhetlig ordning för löneexekution.
När det gäller utformningen av reglerna för det nya enhetliga
systemet föreslås följande. Reglerna om tidsbegränsning och s.k.
tidskonsumtion vid utmätning av lön slopas. Sådan utmätning
skall i princip kunna fortgå utan tidsbegränsningar.
Kronofogdemyndigheten skall ha möjlighet att besluta att hela
det utmätningsbara utrymmet i gäldenärens lön skall tas i
anspråk genom löneutmätning. Alla de typer av ersättningar som
för närvarande får tas i anspråk genom införsel skall i
fortsättningen få tas i anspråk genom löneutmätning.
Vidare föreslås att samma förbehållsbelopp skall gälla oavsett
vilken sorts fordran löneutmätningen gäller. Förbehållsbeloppet
skall enligt förslaget bestämmas med ledning av ett normalbelopp
som innefattar alla vanliga levnadskostnader utom
bostadskostnad, vilken beräknas särskilt och läggs till
normalbeloppet. Normalbeloppen för vuxna skall ligga något högre
än dagens normalbelopp vid införsel men lägre än nuvarande
utmätningsfria belopp vid utmätning av lön. Nivån kommer
därigenom att ligga högre än Socialstyrelsens vägledande norm
för rätt till socialbidrag och därmed också över den nivå som
normalt skall anses som nedre gräns för skälig levnadsnivå
enligt socialtjänstlagen (1980:620). För barn görs en viss
differentiering beroende på barnets ålder. Alla normalbelopp
omräknas årligen i förhållande till konsumentprisindex.
I propositionen föreslås vidare att löneutmätning får ske
under konkurs och att sådan utmätning skall ske genom
kronofogdemyndighetens försorg.
När det sedan gäller kronofogdemyndigheternas hantering av
enskilda mål redovisas, som ovan berörts, i dagens system de
enskilda målen tillbaka till sökanden så snart det har
konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet inte
kan ske. I propositionen framhålls att ungefär hälften av målen
återkommer till myndigheterna nästan direkt efter att de har
redovisats till sökandena. Att redovisa mål och att nyregistrera
mål tar i anspråk stora resurser hos kronofogdemyndigheterna.
Även för sökandena innebär detta skickande av mål fram och
tillbaka mycket arbete. Det finns enligt propositionen därför
skäl att överväga en mer kontinuerlig handläggning hos
kronofogdemyndigheten av enskilda mål, mer lik den som nu
tillämpas i flertalet allmänna mål.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att enskilda mål
som gäller betalningsskyldighet skall handläggas under ett års
tid räknat från dagen för ansökan. Sökanden kan genom en s.k.
förnyelseansökan begära att målet handläggs under ytterligare en
ettårsperiod. En sådan ansökan kan göras ett obegränsat antal
gånger. Vid löneutmätning för fordringar på underhållsbidrag
skall dock enligt förslaget utmätningen fortsätta utan särskild
begäran, om den pågår vid utgången av ettårsperioden.
Kronofogdemyndigheten skall därvid självmant iaktta
preskriptionstiden för svenska underhållsbidrag. Under
handläggningstiden kan ett enskilt mål vara föremål för
utredning, verkställighetsåtgärder eller bevakning.
Kronofogdemyndigheten skall enligt förslaget även utan yrkande i
målet utmäta lös egendom, om myndigheten på grund av samordning
med annat mål eller av någon annan anledning får kännedom om
sådan egendom. Sökanden skall under handläggningstiden kunna
begära ny utredning om gäldenärens löneförhållanden eller
förekomsten av utmätningsbar lös eller fast egendom.
Enligt förslaget skall vidare, i mål om betalningsskyldighet,
sökanden kunna medge uppskov vid högst två tillfällen under
ettårsperioden och under en tid av högst två månader vid varje
tillfälle. Om ytterligare uppskov medges förfaller ansökan. Alla
uppskov är villkorade bl.a. på så sätt att samordning med
utmätning i annat mål mot samme gäldenär skall ske utan hinder
av uppskovet. Beträffande pågående utmätning av lön kan
kronofogdemyndigheten själv bevilja anstånd, dels på begäran av
sökanden, dels på begäran av gäldenären om det finns särskilda
skäl.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen
bestämmer. Enligt vad som uppges i propositionen är inriktningen
att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.
Utskottet tillstyrker en effektivare och rationellare
handläggning av exekution i lön och av enskilda mål i enlighet
med propositionen. Mot bakgrund främst av att riksdagen nyligen
fattat beslut om att förlänga preskriptionstiden för
underhållsbidrag enligt föräldrabalken från tre till fem år
(prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 146) förordar utskottet
emellertid vissa justeringar i förslaget till lag om ändring i
utsökningsbalken enligt vad som framgår av utskottets förslag i
bilaga 2.
Utskottet anser vidare att riksdagen bör bestämma tidpunkten
för lagändringarnas ikraftträdande. Som anförs i propositionen
behövs för reformens genomförande en framförhållning på cirka
ett år med hänsyn till arbetet med ADB-utveckling, utbildning,
utveckling av nya rutiner m.m., och enligt vad utskottet
inhämtat synes en lämplig tidpunkt för lagändringarnas
ikraftträdande vara den 1 april 1996. Utskottet föreslår därför
denna ikraftträdandetidpunkt.
Med angivna ändringar tillstyrker utskottet sålunda
propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utsökningsbalken
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken med de ändringarna att 4 kap. 1 a §, 7 kap. 10,
14 och 16 §§ och 17 kap. 6 § samt ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna skall erhålla i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
2. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt,
lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,
lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,
lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.,
lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
med den ändringen att tidpunkten för lagarnas ikraftträdande
bestäms till den 1 april 1996.
Stockholm den 19 januari 1995
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson
(s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s),
Rune Berglund (s), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Birgit
Henriksson (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s),
Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Henrik S Järrel
(m), Birgitta Carlsson (c) och Lennart Fridén (m).
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 1
2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt
5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.
8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen
(1979:189)
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare
10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617)
11 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om
handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom
totalförsvaret
13 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)
14 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1992:830)
15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m.
16 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)
17 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till
lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 kap.
1 a §
Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda
tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande
make, eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som
är förfallna vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock
begära att verkställigheten skall begränsas till vissa
bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske Utmätning får inte ske
för underhållsbidrag för preskriberade
enligt äktenskapsbalken och underhållsbidrag enligt
föräldrabalken sedan tre äktenskapsbalken och
år har förflutit från föräldrabalken.
den ursprungliga
förfallodagen.
7 kap.
10 §
Ett beslut om utmätning Ett beslut om utmätning
skall ändras, om det finns skall ändras, om det finns
anledning till det. Innan en anledning till det. Innan en
ändring som är till ändring som är till
nackdel för nackdel för
gäldenären beslutas, gäldenären beslutas,
skall denne ges tillfälle skall denne ges tillfälle
att yttra sig, om det inte att yttra sig, om det inte
är uppenbart obehövligt är uppenbart obehövligt.
eller beslutet inte kan Sådant tillfälle
uppskjutas. behöver inte heller ges, om
beslutet inte kan uppskjutas.
Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i
4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären
betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och
det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden
fullgör bidragsskyldigheten.
14 §
Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning
företräde framför andra fordringsanspråk:
1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken
och föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 §
konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.
Företrädesrätten Företrädesrätten
enligt första stycket 1 enligt första stycket 1
gäller även sådant gäller även sådant
utländskt utländskt
underhållsbidrag som får underhållsbidrag som får
verkställas i Sverige, om verkställas i Sverige, om
bidragsfordringen vid bidragsfordringen vid
verkställighetstillfället verkställighetstillfället
inte är äldre än tre inte är äldre än fem
år. år.
Regeringens förslag Utskottets förslag
16 §
Vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 14 § skall det innehållna beloppet
fördelas efter de löpande bidragens storlek. Om mer än som
svarar mot de löpande bidragen har utmätts, har bidrag som har
stått ute längre företräde vid fördelningen av det överskjutande
beloppet.
En delbetalning som flyter in En delbetalning som flyter in
på en viss på en viss
underhållsberättigads underhållsberättigads
fordran avräknas i fordran avräknas i
första hand på den första hand på den
fordran som har stått ute fordran som har stått ute
längst. Dock får belopp längst.
inte avräknas på en
fordran som är äldre
än tre år.
17 kap.
6 §
Kronofogdemyndigheten skall ta Kronofogdemyndigheten skall ta
ut förrättningskostnader ut förrättningskostnader
utan särskild begäran. utan särskild begäran.
Preskription av en Preskription av en
huvudfordran omfattar även huvudfordran omfattar även
fordran på förrättningskostnad. En
förrättningskostnad. En förrättningskostnad som
fordran på avser ett mål om
förrättningskostnad som utmätning för
avser ett mål om underhållsbidrag
utmätning för preskriberas vid utgången
underhållsbidrag av kalenderåret fyra år
preskriberas vid utgången efter det att avgiften
av kalenderåret två debiterades.
år efter det att avgiften
debiterades.
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den dag regeringen den 1 april 1996.
bestämmer.
2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har
anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som
hänför sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett
beslut om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya
föreskrifterna om överklagande av ett beslut om utmätning.
3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett
beslut om införsel eller utmätning av lön, skall
kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya
föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant beslut vid ikraftträdandet
är föremål för prövning i domstol, skall kronofogdemyndigheten
avvakta med omprövningen tills domstolsprövningen är avslutad.
4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid
beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 §
anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för
ikraftträdandet.
5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet
skall anses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad
tillgångsundersökning enligt 7 kap. 9 d §.
6. Den nya bestämmelsen i 7
kap. 14 § andra stycket
tillämpas endast på
underhållsbidrag för
vilka den ursprungliga
förfallodagen inträtt
den 31 december 1991 eller
senare.