Lagutskottets betänkande
1994/95:LU13

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar


Innehåll

1994/95
LU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:68
Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar (EEIG).
En europeisk ekonomisk intressegruppering (gruppering) är en
särskild företagsform som finns inom Europeiska unionen (EU).
Den regleras av en EG-förordning från 1985. En gruppering kan
närmast liknas vid ett handelsbolag som verkar över
nationsgränserna. Medlemmarna i en gruppering skall bestå av
minst två fysiska eller juridiska personer och komma från olika
stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Syftet
med en grupperings verksamhet är att underlätta och utveckla
medlemmarnas ekonomiska verksamhet.
När Sverige blir medlem i EU kommer förordningen om
grupperingar att gälla som lag här i riket utan något särskilt
införlivande. I propositionen föreslås en ny lag, lagen om
europeiska ekonomiska intressegrupperingar, som innehåller
bestämmelser som kompletterar förordningen om grupperingar.
Propositionen innehåller också förslag till viss
följdlagstiftning med anledning av den nya lagen samt ett
förslag till krav på bosättning inom EES för likvidatorer i
handelsbolag. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
januari 1995.
Propositionen, som inte föranlett något motionsyrkande,
tillstyrks av utskottet med den justeringen av
ikraftträdandetidpunkten när det gäller lagstiftningen om
grupperingar att tidpunkten knyts till ikraftträdandet av lagen
med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
Kravet på bosättning inom EES för likvidatorer i handelsbolag
bör dock, som föreslås, träda i kraft den 1 januari 1995.

Propositionen

I proposition 1994/95:68 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar,
2. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,
3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer
m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring i
bokföringslagen (1976:125),
5. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag.
Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.

Utskottet

EG-rätten
En av de rättsakter som utfärdats av Europeiska gemenskaperna
(EG) är rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985
om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).
Förordningen omfattas också av avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).
En europeisk ekonomisk intressegruppering (förkortat EEIG och
i fortsättningen benämnd gruppering) kan närmast liknas vid ett
handelsbolag som verkar över nationsgränserna. Syftet med att
införa företagsformen är att förverkliga den inre marknaden
genom att underlätta för fysiska personer, bolag och andra
rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över gränserna.
En gruppering skall bestå av minst två fysiska eller juridiska
personer från olika stater inom EES. Den behöver inte ha eget
kapital och dess medlemmar svarar obegränsat solidariskt för
alla grupperingens förbindelser. En gruppering skall genom sin
verksamhet underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska
verksamhet; den skall inte ha till ändamål att skapa vinst för
egen del. En gruppering är framför allt ett samarbetsorgan
eftersom den varken direkt eller indirekt får utöva någon
styrning av medlemmarna eller andra företag. En gruppering kan
syssla med all slags verksamhet men får inte ersätta
medlemmarnas ekonomiska verksamhet i sådan utsträckning att
grupperingen, t.ex. i förhållande till tredje man, utövar en
självständig yrkesmässig verksamhet.
En gruppering bildas genom att medlemmarna ingår avtal om att
bilda grupperingen och låter registrera denna. Medlemmarna har
en avsevärd handlingsfrihet att reglera grupperingens
avtalsmässiga förbindelser och den interna organisationen.
Registrering skall ske i den stat där grupperingen enligt
avtalet har sitt säte. Sätet måste finnas inom gemenskapen och
vara beläget antingen där grupperingen har sitt huvudkontor
eller där grupperingen är verksam och någon av medlemmarna har
sitt huvudkontor eller, om en medlem är en fysisk person, har
sin huvudsakliga verksamhet. I princip är det lagstiftningen i
den stat där grupperingen har sitt säte och där den alltså skall
registreras som kommer att tillämpas på avtalet och på
grupperingens interna organisation.
Från dagen för registreringen får en gruppering i eget namn
förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter av alla slag,
ingå avtal eller vidta andra rättshandlingar samt föra talan
inför domstolar och andra myndigheter.
En gruppering skall ledas av en eller flera fysiska personer
(företagsledare) som utses i avtalet om bildande av grupperingen
eller av medlemmarna. En medlemsstat kan också bestämma att en
juridisk person skall kunna vara företagsledare under
förutsättning att denne utser en eller flera representanter som
skall vara fysiska personer. Företagsledaren eller
företagsledarna företräder grupperingen mot tredje man och
binder i princip grupperingen genom sina rättshandlingar.
Förordningen om grupperingar innehåller vidare regler om
antagande av nya medlemmar, upphörande av medlemskap, upphörande
av en gruppering m.m. I vissa frågor rörande grupperingar ger
förordningen medlemsstaterna en rätt att själva besluta om
kompletterande nationella bestämmelser såsom i fråga om
bokföring, årsredovisning och revision. De nationella regler som
beslutas i sådana frågor får dock inte motverka syftet med
förordningen.
Propositionen
I propositionen föreslås en ny lag, lagen om europeiska
ekonomiska intressegrupperingar, som innehåller bestämmelser som
kompletterar förordningen om grupperingar. Något särskilt
införlivande av förordningen med svensk rätt föreslås inte
eftersom förordningen vid ett svenskt medlemskap i EU kommer att
gälla som svensk lag.
Enligt propositionen skall den som är i konkurs eller som har
ålagts näringsförbud inte kunna vara medlem i en gruppering som
har sitt säte i Sverige. Vidare får den som är underårig eller i
konkurs eller som ålagts näringsförbud inte vara företagsledare.
En juridisk person får heller inte enligt förslaget vara
företagsledare.
I propositionen föreslås vidare att reglerna om likvidation av
handelsbolag i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
skall tillämpas även för grupperingar som har sitt säte i
Sverige. En gruppering som har sitt säte i Sverige och som inte
har en till registret anmäld företagsledare skall kunna
försättas i likvidation av allmän domstol. Detsamma föreslås
gälla om grupperingen saknar annat organ som skall finnas enligt
avtalet om att bilda grupperingen. Om en medlem i en gruppering
går i konkurs eller åläggs näringsförbud, skall denne enligt
förslaget omedelbart utträda ur grupperingen. Om så inte sker,
skall en domstol kunna besluta att grupperingen skall träda i
likvidation.
Förslaget innebär vidare att ett register över grupperingar
skall föras av Patent- och registreringsverket (PRV). Verket
skall kunna förelägga företagsledaren vid vite att lämna in
vissa  handlingar och uppgifter till registret. PRV skall också
kunna döma ut vitet. Vad nu sagts gäller enligt förslaget också
om grupperingen underlåter att ange de uppgifter som skall
finnas på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande
handlingar.
En gruppering som har säte i Sverige skall enligt
propositionen, på samma sätt som t.ex. ett handelsbolag, vara
bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125), även om den
inte utövar näringsverksamhet i Sverige. Andra grupperingar är
bokföringsskyldiga i Sverige för sin verksamhet här och skall
hålla bokföringen skild från grupperingens bokföring i övrigt.
De regler om årsredovisning, redovisning i koncerner och
revision som gäller för handelsbolag enligt lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag skall gälla även för
grupperingar.
Den föreslagna lagen om grupperingar innehåller också regler
om bl.a. firma och om skadeståndsansvar för medlemmar och
företagsledare.
I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen om
handelsbolag och enkla bolag av innebörd att bosättningskravet
för likvidatorer i handelsbolag skall ändras så att minst halva
antalet av sådana likvidatorer som inte är bolagsmän skall vara
bosatta inom EES i stället för som nu i Sverige. Motsvarande
krav på bosättning inom EES har redan tidigare beslutats för
styrelseledamöter, verkställande direktör och likvidatorer i
bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar (se prop. 1992/93:68,
bet. LU14, SFS 1992:1238 och 1993:1646).
Utskottets bedömning
Utskottet kan konstatera att frågan om Sverige skall bli
medlem i EU i enlighet med det avtal som har förhandlats fram
har varit föremål för folkomröstning den 13 november 1994 och
därvid besvarats jakande. Utskottet kan vidare konstatera att
ett svenskt EU-medlemskap innebär att alla EG:s förordningar
blir direkt gällande i Sverige. Inför det förestående svenska
medlemskapet i EU finner utskottet inte någon anledning till
erinran mot den föreslagna lagstiftningen om europeiska
ekonomiska intressegrupperingar. När det gäller ikraftträdandet
av den nya lagstiftningen vill dock utskottet anföra följande.
I fråga om det i proposition 1994/95:19 framlagda förslaget
till lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen (anslutningslagen) har konstitutionsutskottet i sitt
nyligen justerade betänkande 1994/95:KU17 anfört att en
nödvändig förutsättning för att anslutningslagen skall kunna
träda i kraft den 1 januari 1995 är att anslutningsfördraget
träder i kraft den dagen. För att fördraget skall kunna träda i
kraft den 1 januari 1995 fordras att medlemsstaterna vidtar
vissa ratifikationshandlingar dessförinnan. Riksdagen kommer att
ta ställning till förslaget om anslutningslag den 14 december
1994. Ratifikationsprocessen kan då fortfarande vara oavslutad.
Mot nu angivna bakgrund bör dagen för anslutningslagens
ikraftträdande inte fixeras i lagen. I stället bör det
föreskrivas att lagen träder i kraft den dag regeringen
bestämmer.
Enligt lagutskottets mening är det uppenbart att den nu
föreslagna lagstiftningen om europeiska ekonomiska
intressegrupperingar bör träda i kraft samtidigt med
anslutningslagen, och utskottet förordar därför en sådan ändring
av ikraftträdandebestämmelserna till de berörda lagarna.
Utskottet vill avslutningsvis i detta sammanhang framhålla
att en gruppering som har verksamhet i Sverige naturligtvis
kommer att omfattas av den lagstiftning och de andra regler som
omgärdar det svenska näringslivet i stort. Sålunda blir bl.a.
konkurrenslagen (1993:20) tillämplig på en sådan gruppering.
Detsamma gäller nationella regler inom social- och arbetsrätt
samt immaterialrätt.
Mot de delar av propositionen som inte berörts särskilt har
utskottet inte någon erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande europeiska ekonomiska intressegrupperingar
att riksdagen antar i proposition 1994/95:68 framlagda
förslag till
dels lag om europeiska ekonomiska intressgrupperingar med
den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
lydelse:
Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
dels lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud
med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller
följande lydelse:
Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
dels lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande lydelse:
Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
dels lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring i
bokföringslagen (1976:125) med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse:
Denna lag träder i kraft i fråga om de nya bestämmelserna om
stiftelser den 1 januari 1996 och i övrigt samtidigt med lagen
med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,
dels lag om ändring i lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag.

Stockholm den 8 december 1994
På lagutskottets vägnar
Anita Persson
I beslutet har deltagit: Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Rolf Dahlberg (m),
Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Charlotte Cederschiöld (m),
Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg
(v), Sven-Erik Österberg (s), Stig Rindborg (m), Birgitta
Carlsson (c), Göran R Hedberg (m) och
Rigmor Ahlstedt (c).
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om europeiska ekonomiska
intressegrupperingar

Bilaga

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om
näringsförbud
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1226) om ändring
i bokföringslagen (1976:125)
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag