I detta betänkande anmäler utskottet för slutligt beslut ett
vilande beslut rörande grundlagsändringar inför ett svenskt
medlemskap i Europeiska unionen. Med hänvisning bl.a. till
utgången av folkomröstningen den 13 november 1994 föreslår
utskottet att riksdagen slutligt antar förslagen till
grundlagsändringar. Till betänkandet har fogats två särskilda
yttranden från Vänsterpartiet resp. Miljöpartiet de gröna.
Bakgrund
Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § regeringsformen genom två
likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt
bestämmelsen inte fattas förrän det efter det första beslutet
har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda
riksdagen har samlats.
Vilande beslut
Den 28 april 1994 beslutade riksdagen (prop. 1993/94:114, bet.
1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275) att som vilande anta förslag
till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1) och till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 2).
Utskottet
Förslagets innebörd i korthet
En anslutning till Europeiska unionen innebär att riksdagen
överlåter viss beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna
(EG). Förslaget innebär att en ny bestämmelse införs i 10 kap. 5
§ regeringsformen som gör det möjligt för riksdagen att med
kvalificerad majoritet eller i den ordning som gäller för
stiftande av grundlag överlåta beslutanderätt till EG, så länge
som EG har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges
i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna.
Beslutet om överlåtelse av beslutsbefogenheter i samband med
en svensk anslutning till EU skall enligt förslaget, med hänsyn
till att beslutet skall ha föregåtts av en folkomröstning i
frågan, kunna fattas genom ett riksdagsbeslut med enkel
majoritet. Detsamma föreslås gälla för beslut att införliva
existerande EG-rätt med den svenska rätten. Regler om dessa
beslut meddelas i en övergångsbestämmelse.
Vidare införs en bestämmelse i 8 kap. 4 § regeringsformen som
gör det möjligt att i lag meddela föreskrifter om val till
parlamentarisk församling inom EU.
Ändringar föreslås också i tryckfrihetsförordningen. Dessa
innebär dels att det blir möjligt att i lag föreskriva att
utlänningar även utan hemvist i Sverige och utländska juridiska
personer skall kunna äga periodiska tidskrifter, dels att
tryckfriheten på den kommersiella reklamens område kan begränsas
till skydd för hälsa och miljö om det sker för att uppfylla en
EG-rättslig förpliktelse.
Utskottets anmälan och yttrande
Under 1993/94 års riksmöte har riksdagen som vilande antagit
de förslag till lagar om ändring i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen som redovisats i det föregående. Genom
detta betänkande anmäls nu de vilande besluten till kammaren för
slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid
ärendets första behandling och till att de flesta av de röstande
vid folkomröstningen om EU-medlemskap den 13 november 1994
stödde ja-alternativet tillstyrker utskottet att riksdagen
slutligt antar förslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringsformen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget
till lag om ändring i regeringsformen,
2. beträffande tryckfrihetsförordningen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2 intagna förslaget
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Stockholm den 15 november 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar
Andersson (s), Birger Hagård (m), Björn von Sydow (s), Jerry
Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v),
Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp),
Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m) och Sivert Carlsson
(c).
Peter Eriksson (mp) har varit närvarande men ej deltagit i
beslutet.
Särskilda yttranden
1. Överlåtelse av beslutanderätt
Kenneth Kvist (v) anför:
En majoritet av de röstande i folkomröstningen om ett svenskt
EU-medlemskap har röstat ja till ett medlemskap.
För att Sverige skall kunna gå in som medlem i EU krävs en
förändring av regeringsformen. Nu föreliggande förslag som skall
antas för andra gången är den enda möjlighet som finns att nu
ändra grundlagen och möjliggöra ett medlemskap till den 1
januari 1995.
Vänsterpartiet har riktat en skarp kritik mot den föreslagna
ändringen. Vi har förordat en annan lösning som -- i händelse av
ja i folkomröstningen -- tydligt skulle markera att Sverige även
under ett medlemskap inte är berett att ge upp sin
självbestämmanderätt på ett sätt som tunnar ut vår demokrati.
Den metod vi förordat har gått ut på att inringa de områden där
EU-rätten uppenbart utgår från andra principer än den svenska
regeringsformen och övriga grundlagar och att i grundlagen
markera dessa principer som okränkbara.
Vi har menat att överlåtande av beslutsmakt med det nu
föreliggande förslaget skulle gå alltför lätt.
Vi menar alltfort att vårt förslag varit den bästa lösningen
och står också helt kvar vid vår kritik av EU-systemets karaktär
att inskränka den nationella självbestämmanderätten och därmed
demokratin.
Vi har dock förbundit oss att följa folkomröstningens utslag.
Därför måste det nu vilande grundlagsförslaget godtas.
2. Överlåtelse av beslutanderätt
Peter Eriksson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna deltog inte i riksdagens första
behandling av denna grundlagsändring. Vi deltog dock i den
grundlagsutredning som uppdrogs att utreda frågan. Där föreslog
Miljöpartiets representant en lösning som innebär att den
överlåtelse av beslutanderätt som sker på grund av ett
medlemskap i EU skall preciseras i grundlagen. Detta har inte
skett i riksdagens första beslut. Jag anser ändå att det hade
varit en ordning som stämmer bättre med folkomröstningen
eftersom den inte rörde ett medlemskap generellt utan
uttryckligen rörde det avtal som tecknats mellan EU och Sverige.
Bestämmelsen i 10 kap. 5 § om att utöka riksdagens möjligheter
att överlåta beslutsrätten utöver det som gäller det
framförhandlade avtalet är inte på något sätt nödvändigt på
grund av medlemskapet. Jag kan därför inte stödja denna
grundlagsändring. Ytterligare överlåtelser av riksdagens
beslutsrätt måste enligt mitt sätt att se föregås av nya
folkomröstningar eller grundlagsändringar. Ett annat förfarande
vore ett direkt svek mot svenska folket som inte har gett något
sådant mandat. Därför är det illavarslande om riksdagen nu
bestämmer att kraftigt underlätta för nya beslutsöverlåtelser.
Bestämmelsen i 10 kap. 5 § innehåller även en annan mycket
märklig del som begränsar riksdagens överlåtelserätt till att
endast möjliggöra en sådan så länge Europeiska gemenskaperna har
ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i den
svenska regeringsformen. Eftersom yttrandefriheten (2 kap. 1 §
RF), enligt min uppfattning inte skyddas på samma sätt inom EU
som hos oss borde denna paragraf innebära att ett svenskt
medlemskap i EU omöjliggörs. Syftet med grundlagsändringen är
emellertid den motsatta varför det hela ter sig både märkligt
och schizofrent.
Grundlagsändringen går långt utöver vad som krävs för ett
medlemskap i EU och innehåller dessutom en uppenbar
självmotsägelse. Jag ser därför ingen möjlighet att ställa mig
bakom ändringen. Med hänsyn till utgången av folkomröstningen om
EU-medlemskap vill jag dock inte föreslå att ändringen
förkastas. Därför har jag avstått från att delta i beslutet i
detta ärende.
1. Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § och 10 kap. 5 §
regeringsformen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
4 §
Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om
förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom
lag.
I lag meddelas också
föreskrifter om val till
parlamentarisk församling
inom Europeiska unionen.
10 kap.
5 §
Riksdagen kan överlåta
beslutanderätt till
Europeiska gemenskaperna så
länge som dessa har ett
fri- och rättighetsskydd
motsvarande det som ges i
denna regeringsform och i den
europeiska konventionen
angående skydd för de
mänskliga rättigheterna
och de grundläggande
friheterna. Riksdagen beslutar
om sådan överlåtelse
genom beslut, varom minst tre
fjärdedelar av de
röstande förenar sig.
Riksdagens beslut kan också
fattas i den ordning som
gäller för stiftande av
grundlag.
1 Regeringsformen omtryckt
1991:1503
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beslutanderätt, som direkt I annat fall kan
grundar sig på denna beslutanderätt, som direkt
regeringsform och som avser grundar sig på denna
meddelande av föreskrifter, regeringsform och som avser
användningen av statens meddelande av föreskrifter,
tillgångar eller användningen av statens
ingående eller tillgångar eller
uppsägning av ingående eller
internationella uppsägning av
överenskommelser eller internationella
förpliktelser, kan i överenskommelser eller
begränsad omfattning förpliktelser, i
överlåtas till begränsad omfattning
mellanfolklig organisation överlåtas till
för fredligt samarbete, mellanfolklig organisation
till vilken riket är eller för fredligt samarbete,
skall bliva anslutet, eller till vilken riket är eller
till mellanfolklig domstol. skall bliva anslutet, eller
Därvid får ej till mellanfolklig domstol.
överlåtas Därvid får ej
beslutanderätt som avser överlåtas
fråga om stiftande, beslutanderätt som avser
ändring eller upphävande fråga om stiftande,
av grundlag, riksdagsordningen ändring eller upphävande
eller lag om val till av grundlag, riksdagsordningen
riksdagen eller fråga om eller lag om val till
begränsning av någon av riksdagen eller fråga om
de fri- och rättigheter som begränsning av någon av
avses i 2 kap. Angående de fri- och rättigheter som
beslut i fråga om avses i 2 kap. Angående
överlåtelse gäller beslut i fråga om
vad som är föreskrivet överlåtelse gäller
om stiftande av grundlag. Kan vad som är föreskrivet
beslut i sådan ordning ej om stiftande av grundlag. Kan
avvaktas, beslutar riksdagen i beslut i sådan ordning ej
fråga om överlåtelse avvaktas, beslutar riksdagen i
genom ett beslut, varom minst fråga om överlåtelse
fem sjättedelar av de genom ett beslut, varom minst
röstande och minst tre fem sjättedelar av de
fjärdedelar av röstande och minst tre
ledamöterna förenar sig. fjärdedelar av
ledamöterna förenar sig.
Föreskrivs i lag att en Föreskrivs i lag att en
internationell internationell
överenskommelse skall överenskommelse skall
gälla som svensk rätt, gälla som svensk rätt,
får riksdagen genom beslut får riksdagen genom beslut
i den ordning som anges i i den ordning som anges i
första stycket andra stycket föreskriva
föreskriva att också en att också en framtida,
framtida, för riket för riket bindande
bindande ändring i ändring i
överenskommelsen skall överenskommelsen skall
gälla här i riket. gälla här i riket.
Sådant beslut får endast Sådant beslut får endast
avse framtida ändring av avse framtida ändring av
begränsad omfattning. begränsad omfattning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Rättskipnings- eller Rättskipnings- eller
förvaltningsuppgift som ej förvaltningsuppgift som ej
direkt grundar sig på denna direkt grundar sig på denna
regeringsform kan genom beslut regeringsform kan, i annat
av riksdagen överlåtas fall än som avses i
till annan stat, till första stycket, genom
mellanfolklig organisation beslut av riksdagen
eller till utländsk eller överlåtas till annan
internationell inrättning stat, till mellanfolklig
eller samfällighet. organisation eller till
Riksdagen får också i utländsk eller
lag bemyndiga regeringen eller internationell inrättning
annan myndighet att i eller samfällighet.
särskilda fall besluta om Riksdagen får också i
sådan överlåtelse. lag bemyndiga regeringen eller
Innefattar uppgiften annan myndighet att i
myndighetsutövning, skall särskilda fall besluta om
riksdagens förordnande ske sådan överlåtelse.
genom ett beslut, varom minst Innefattar uppgiften
tre fjärdedelar av de myndighetsutövning, skall
röstande förenar sig. riksdagens förordnande ske
Riksdagens beslut i fråga genom ett beslut, varom minst
om sådan överlåtelse tre fjärdedelar av de
kan också fattas i den röstande förenar sig.
ordning som gäller för Riksdagens beslut i fråga
stiftande av grundlag. om sådan överlåtelse
kan också fattas i den
ordning som gäller för
stiftande av grundlag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.
2. Har riksdagen godkänt avtal om Sveriges anslutning till
Europeiska unionen sedan folkomröstning i hela riket ägt rum i
frågan får riksdagen fatta beslut om överlåtelse av
beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna med anledning av
anslutningen utan tillämpning av de regler om visst flertal som
föreskrivs i 10 kap. 5 §. Riksdagen får också i samma ordning
som i fråga om överlåtelse av beslutanderätt till Europeiska
gemenskaperna besluta om införlivande med svensk rätt av
gemenskapernas regler vid tillträdestidpunkten.
2. Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § och 5 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen2 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
9 §
Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat
1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen
användes vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller
tobaksvaror;
2. om förbud mot
kommersiell annons som
meddelats till skydd för
hälsa eller miljö enligt
förpliktelse som följer
av anslutning till Europeiska
gemenskaperna;
2. om förbud mot 3. om förbud mot
offentliggörande i offentliggörande i
yrkesmässig yrkesmässig
kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysningsverksamhet av
kreditupplysning, som kreditupplysning, som
innebär otillbörligt innebär otillbörligt
intrång i enskilds intrång i enskilds
personliga integritet eller personliga integritet eller
som innehåller oriktig som innehåller oriktig
eller missvisande uppgift, om eller missvisande uppgift, om
ersättningsskyldighet ersättningsskyldighet
för sådant för sådant
offentliggörande samt om offentliggörande samt om
rättelse av oriktig eller rättelse av oriktig eller
missvisande uppgift; missvisande uppgift;
3. om ansvar och 4. om ansvar och
ersättningsskyldighet som ersättningsskyldighet som
avser det sätt på vilket avser det sätt på vilket
uppgift eller underrättelse uppgift eller underrättelse
anskaffats. anskaffats.
5 kap.
1 §
Ägare till periodisk skrift Ägare till periodisk skrift
skall vara svensk medborgare skall vara svensk medborgare
eller svensk juridisk person. eller svensk juridisk person.
I lag får föreskrivas I lag får föreskrivas
att även utlänning med att även utlänning eller
hemvist i riket får vara utländsk juridisk person
ägare till sådan skrift. får vara ägare till
sådan skrift.