I detta betänkande behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om anslag till dagspress och dagstidningar,
till lättläst nyhetsinformation samt till myndigheter inom den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (dvs.
sammantaget den del av Kulturdepartementets propositionsbilaga
som ligger inom konstitutionsutskottets ansvarsområde). Vidare
behandlas motionsyrkanden från den allmänna motionstiden på
dessa områden samt i fråga om ägarkoncentration inom massmedia.
De motioner som behandlas i inledningsavsnittet gäller
åtgärder mot ägarkoncentration i massmedia (m, fp och v) samt
presstödet (s, m, fp och c). Utskottet avstyrker dessa
motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrker motioner om sänkt anslag till
dagspressens driftsstöd. Utskottet avstyrker även övriga
motioner.
Med anledning av en motion (s) föreslår utskottet enhälligt
att utbetalningsordningen för dagspressens driftsstöd skall
ändras. Stödet, som hittills betalats ut kalenderårsvis i
början av budgetåret, skall enligt utskottets förslag i stället
betalas ut månadsvis i förskott.
Till betänkandet har fogats reservationer från m och fp om
maktkoncentration och ägande inom massmedierna och om
avveckling av presstödet.
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet)
föreslår regeringen att riksdagen
(C 20) till Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr,
(C 32) till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr,
(C 33) till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 827 000 000 kr,
(C 34) till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 kr,
(C 35) till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr,
(C 36) till Distributionsstöd till dagspressen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
109 500 000 kr,
(C 37) till Stöd till radio- och kassettidningar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
191 700 000 kr,
(D 1) till Radio- och TV-verket för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 11 130 000 kr,
(D 2) till Granskningsnämnden för radio och TV för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr,
godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning
från rundradiokontot till Granskningsnämnden för budgetåret
1995/96 på 6 927 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att
redovisa på statsbudgetens inkomstsida,
(D 3) till Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden,
Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 297 000 kr.
Motionerna
1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ägarbegränsningar på
massmediaområdet.
1994/95:K408 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen
till Stöd till radio- och kassettidningar anvisar 10 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit, eller således 201 700 000 kr,
att finansieras genom motsvarande minskning av anslaget
Driftsstöd till dagspressen.
1994/95:K414 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dagspressens viktiga uppgifter i den
demokratiska processen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att säkra en
fortsatt samdistribution av dagstidningar över hela landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder som motverkar en ökad
monopolisering i tidningsbranschen.
1994/95:K417 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av statligt presstöd.
1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om maktkoncentration inom medierna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till dagspressen,
7. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1995/96 anvisar 200 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 627 000 000 kr.
1994/95:K805 av Karl-Göran Biörsmark och Sigge Godin (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om RATS-tekniken och en
allterminal för synskadade.
1994/95:K806 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt
fr.o.m. budgetåret 1997 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas
fr.o.m. budgetåret 1997 och att bevakningsuppgifter avseende
ännu utestående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1995/96 anvisa
ett förslagsanslag om 414 miljoner kronor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att detta vad avser driftsstödet
fördelas så att utbetalningar sker med hälften av nu utgående
belopp i juli 1995 avseende detta kalenderår respektive i juli
1996 avseende kalenderåret 1996 i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1994/95:K809 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidpunkter för utbetalning av driftsstöd.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
mot maktkoncentrationen inom medierna enligt vad i motionen
anförts,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om koncentrationstendenserna inom den
privata radio- och TV-sektorn.
Utskottet
Presstödet och ägarkoncentration inom massmedia
Bakgrund
Sedan 1960-talets slut lämnar staten olika former av direkt
presstöd, framför allt till tidningar som har ett
konkurrensmässigt underläge till följd av låg spridning på
utgivningsorten och som därmed är mindre attraktiva på
annonsmarknaden. Som en följd av olika utredningar har
presstödet reformerats vid flera tillfällen, senast år 1990.
Utöver direkt stöd åtnjuter dagstidningsbranschen sedan länge
även olika former av presspolitiskt motiverade indirekta
statliga förmåner.
Det direkta statliga stödet till dagspressen omfattar fr.o.m.
den 1 juli 1990 tre stödformer. Driftsstöd får lämnas till
dagstidningar som har låg hushållstäckning (andratidningar) på
utgivningsorten. Utvecklingsstöd inriktas på dagstidningar med
svag ekonomi för att stimulera strukturrationaliseringar i
förpressledet och i tryckeriledet. Distributionsstöd lämnas
till dagstidningar som samordnar sin distribution med någon
eller några andra tidningar.
Till vad som ibland benämns indirekt statligt stöd till
dagspressen kan räknas förmånlig skattebehandling jämfört med
andra varor och tjänster samt bestämmelser om
samhällsannonsering. Allmänna nyhetstidningar (dagstidningar)
är sedan länge undantagna från mervärdesskatt. Medan den
allmänna skattesatsen för reklamskatt är 11 %, är skattesatsen
för reklam i allmänna nyhetstidningar 4 %. Ett särskilt
grundavdrag minskar också den skatt som erläggs. I fråga om
samhällsannonsering gäller att, om statliga myndigheter eller
andra statliga organ använder dagspressannonsering för sådan
information om rättigheter och skyldigheter som är avsedd att
nå alla medborgare, annonsering skall ske i samtliga
dagstidningar. Detta brukar kallas totalitetsprincipen. Vidare
gäller att myndigheter i de fall kungörande i ortstidning är
föreskrivet skall införa kungörelsen i alla lokala
dagstidningar som är spridda till minst 5 % av hushållen i
orten. Denna omfattning av annonseringen brukar kallas den
breda principen.
Det direkta statliga stödet till dagspressen fördelas av
Presstödsnämnden.
Pågående utredning
Den parlamentariska Pressutredningen -94 (Ku 1993:10) har i
uppdrag att utreda den framtida presspolitiken (dir. 1993:118).
Utredningen skall undersöka behovet av direkta och indirekta
statliga stödåtgärder till dagspressen. Om utredningen anser
att sådana stödbehov finns skall den pröva hur ändamålsenliga
de nuvarande åtgärderna är och lämna förslag till framtida
statligt engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 12
april 1995 (dir. 1994:123).
Som underlag för kommitténs ställningstaganden har
inledningsvis gjorts en bred studie av de svenska massmedierna
(se expertrapporten Dagspressen i 1990-talets medielandskap,
SOU 1994:94).
Pressutredningen har också -- efter ett tillkännagivande av
riksdagen (bet. 1993/94:KU27, rskr. 192) -- enligt
tilläggsdirektiv (dir. 1994:33) haft till uppdrag att överväga
behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att
motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är
skadlig från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt
samt att, om kommittén ansåg att ett sådant behov fanns, lämna
förslag till hur åtgärderna skall utformas. En möjlighet som
nämndes i direktiven var lagstiftning mot ägarkoncentration. --
Genom ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 1994:123) uppdrogs
emellertid till utredningen att senast den 1 december 1994
lämna över en rapport med det underlag som kommittén dittills
tagit fram inom ramen för sitt uppdrag enligt tidigare
tilläggsdirektiv. Utredningen har med anledning härav avgett
rapporten Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV -- fem
promemorior och diskussionsinlägg (SOU 1994:145).
Uppgifter i propositionen
Regeringen förklarar i budgetpropositionen att den har för
avsikt att inom kort inrätta ett råd för mångfald inom
massmedierna. Rådets uppdrag skall innefatta att utreda frågan
om lagstiftning mot skadlig maktkoncentration inom
massmedierna, att aktivt följa medieutvecklingen och att delta
i och stimulera debatt och opinionsbildning när det gäller
frågor om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna.
Rådet skall svara för initiativ över ett brett fält för att
kartlägga och analysera problem på området samt att lägga
förslag till åtgärder, genom egna insatser eller genom
samverkan med andra. Rådet kommer också att ha till uppgift att
undersöka möjligheterna till frivilliga överenskommelser på
mediemarknaden för att upprätthålla och stärka konkurrens och
mångfald i medierna.
Motioner
Frågan om ägarkoncentration inom massmedieområdet tas upp i
flera motioner, liksom frågor om presstödets existens och
utformning.
I motion 1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) anför
motionärerna att monopol på radio, TV eller media över huvud
taget motverkar utvecklingen och begränsar nyhetsförmedlingen.
De kritiserar att den nytillträdda socialdemokratiska
regeringen avbrutit Pressutredningens arbete i fråga om
åtgärder mot ägarkoncentration inom massmedierna och i stället
avser att tillsätta en särskild kommitté med uppdrag att belysa
tendenser till maktkoncentration på massmedieområdet.
Motionärerna anser att den rimliga slutsatsen av detta är att
regeringen önskar driva på utvecklingen mot en lag som
innehåller förslag till ägarbegränsningar, och de anser att
maktkoncentration inte motverkas genom ägarbegränsningar utan
genom en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet. De begär att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om ägarbegränsningar på massmedieområdet
(yrkande 2).
I motion 1994/95:K806 anför förste vice talman Anders Björck
m.fl. (m) att de förhoppningar som ställdes på det statliga
presstödet vid dess införande inte har infriats. Presstödet har
inte använts för att minska beroendet av statliga bidrag eller
till rationaliseringsåtgärder av seriöst slag utan i stället
för att täcka löpande utgifter. Presstödsreglerna har under sin
existens ändrats ett stort antal gånger, men de har enligt
motionen ändå inte gett avsett resultat. Detta visar att det är
presstödet som system som är felaktigt och att stödet bör
avskaffas. Motionärerna anser att så bör ske i etapper under
budgetåret 1995/96, och de begär att riksdagen skall besluta
att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1997 (yrkande
1). Till följd därav kan också Presstödsnämnden avvecklas
fr.o.m. budgetåret 1997 och bevakningsuppgifter avseende ännu
utestående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet. Motionärerna
begär att riksdagen skall besluta om detta (yrkande 2).
I motion 1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) för
motionärerna fram flera förslag om nya etableringar inom
etermedia och ett bibehållande av public service-kanalerna. De
anser att mångfalden i medierna ökat kraftigt under de senaste
åren men att diskussionen om hur eventuella tendenser till
monopolisering av det fria ordet kan motverkas är viktig.
Samtidigt är det enligt motionärerna viktigt att ha i åtanke
att olika former av ägandebegränsningar dels är svåra att
kontrollera, dels leder till olika kvalificerade försök till
kringgående från aktörerna. Om maktkoncentrationstendenserna
skulle tillta väsentligt får statsmakterna med stor noggrannhet
överväga åtgärder som begränsar möjligheterna att ha
dominerande ägarintressen i flera medier på samma ort. Sådana
regler måste dock stå i överensstämmelse med grundlagen.
Motionärerna motsätter sig inte regeringens avsikt att
tillsätta ett råd med ansvar för mediekoncentrationsfrågor utan
anser att rådet kan fylla en viktig funktion som
kunskapssamlare. De begär att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om
maktkoncentration inom medierna (yrkande 5). -- I fråga om
presstödet anser motionärerna att målen för stödet i allt
väsentligt har uppfyllts och att det på en rad orter förhindrat
ett monopol för den dominerande tidningen. Att presstödet varit
framgångsrikt utifrån uppsatta mål innebär emellertid inte att
det är invändningsfritt. Konkurrensen snedvrids, stödet är dyrt
och statligt branschstöd är i princip fel. Dessutom måste
stödet minska av statsfinansiella skäl. Presstödet bör enligt
motionärerna avvecklas men en omedelbar eller mycket forcerad
avveckling skulle få oacceptabla konsekvenser för mångfalden
inom massmedierna. Neddragningen bör ske över ett antal år och
enligt tydliga principer så att tidningarna kan anpassa sig
till de nya förutsättningarna. Motionärerna föreslår att
presstödet skall halveras till år 1998 samt begär att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt stöd till dagspressen (yrkande 6).
Olof Johansson m.fl. (c) anser i motion 1994/95:K417 att ett
statligt presstöd är en nödvändig del i en mediepolitik som
skall upprätthålla mångfalden när det gäller dagstidningar och
därmed i opinionsbildning och nyhetsförmedling inom Sverige.
Utan presstöd kan inte en ytterligare tidningsdöd med risk för
monopolsituationer undvikas. Motionärerna, som anser det
viktigt att förslag mot ägarkoncentrationen utformas som skapar
förutsättningar för mångfald inom pressen och övriga medier,
begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av statligt presstöd
(yrkande 1).
Gudrun Schyman m.fl. (v) pekar i motion 1994/95:Kr265 på att
en expertutredning nyligen har presenterats om
koncentrationstendenser i dagspress och radio/TV samt
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till åtgärder. De betonar vikten av att det skapas
regler på medieområdet som värnar och utvecklar kultur och
skapande. Koncentrationstendenserna inom den kommersiella
sektorn av radio- och TV-systemen är tydliga och hotar såväl
mångfald som demokrati. Motionärerna anser att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag till åtgärder mot
maktkoncentrationen inom medierna (yrkande 10) och som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
koncentrationstendenserna inom den privata radio- och
TV-sektorn (yrkande 13).
I motion 1994/95:K414 av Bo Holmberg m.fl. (s) anför
motionärerna att, i länder där konkurrensen på medieområdet
släppts fri, konkurrensen snabbt upphört och att dagspressen i
Norden, där mångfalden på dagspressmarknaden har upprätthållits
i högre utsträckning, är mer spridd och läst. Människor här
deltar också i den demokratiska beslutsprocessen i högre
utsträckning än i andra länder. Förhoppningar om att de nya
medierna -- i första hand de lokala kommersiella radio- och
TV-stationerna -- skulle kunna skapa konkurrens och mångfald
inom medierna på rent kommersiell bas har enligt motionärerna
kommit på skam. De nya medierna svarar inte för någon ökad
mångfald eller konkurrens på de områden som är väsentliga ur
samhällets synvinkel, utan har bidragit till att stärka de
redan starka medieföretagens grepp över de lokala
reklammarknaderna. Det är därför nu än mer angeläget att staten
bedriver en mediepolitik som slår vakt om mångfalden inom
dagspressen. Om statsmakterna överväger att minska det
indirekta stödet till dagspressen krävs en förstärkning av det
direkta stödet för att värna mångfalden. Motionärerna anser att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om dagspressens viktiga uppgifter i den
demokratiska processen (yrkande 1) och om åtgärder som
motverkar en ökad monopolisering i tidningsbranschen
(yrkande 3). -- I motionen framhålls vidare att en hörnpelare i
den statliga presspolitiken är stödet till samdistribution, som
utgår till alla tidningsföretag. Meningen med detta stöd är att
tidningar skall konkurrera med innehållet, inte med
distributionen. Motionärerna anför att lokalt dominerande
tidningsföretag inte anser att den statliga
samdistributionsrabatten väger upp de fördelar som en total
kontroll över distributionsapparaten skulle ge företagen.
Enligt motionärerna är det ett starkt samhällsintresse att
tidningsföretagen fortsätter med sin samdistribution, och
överläggningar bör därför tas upp med branschen i syfte att
utforma ett stabilt system för fortsatt samdistribution.
Motionärerna anser att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att säkra en fortsatt samdistribution av
dagstidningar över hela landet (yrkande 2).
Direktiven för rådet för mångfald inom massmedierna
Det i budgetpropositionen aviserade rådet för mångfald inom
massmedierna har nu tillsatts. Rådets uppdrag ges i direktiv
den 2 februari 1995 (dir. 1995:13).
Som bakgrund till uppdraget ges en kort
historik, där den tekniska utvecklingen framhålls som den
viktigaste enskilda faktorn bakom de senaste årtiondenas
förändringar inom massmedieområdet. Vidare pekas på den oro för
mediekoncentration som visats på olika håll.
Som en utgångspunkt nämns att mångfalden inom massmedierna är
en förutsättning för yttrandefriheten och att en koncentration
av makten över massmedierna kan vara ett hot mot denna frihet,
och därmed mot demokratin, om den leder till att möjligheterna
till opinionsbildning och debatt minskar eller t.o.m. helt
monopoliseras i hela eller delar av samhället. Vidare nämns att
svårigheten att ingripa mot maktkoncentrationen i medierna har
uppmärksammats under lång tid både nationellt och
internationellt. Konkurrenslagstiftningen i enskilda länder
eller internationell reglering inom EU har enligt direktiven
inte visat sig tillräckligt användbar för att komma till rätta
med problemen inom massmediesektorn, och konkurrens mellan
olika företag garanterar inte heller alltid mångfald i
innehållet. Regeringen framhåller att hänsynen till
grundlagsfästa rättigheter sätter bestämda gränser för vilka
statliga åtgärder rörande ägande och inflytande inom
massmedierna som kan genomföras.
Rådets uppgift beskrivs inledningsvis vara att skydda
yttrandefriheten genom att främja mångfald inom massmedierna.
Det skall överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfald
och konkurrens samt motverka skadlig ägar- och
maktkoncentration inom massmedierna. Rådet bör bl.a. undersöka
behov av och möjligheter till frivilliga överenskommelser på
mediemarknaden i detta syfte. Däremot, betonas det, har rådet
ingen myndighetsfunktion rörande ägarförändringar eller
etableringar inom massmedierna.
Uppgiften beskrivs vidare vara att följa utvecklingen och
kartlägga och analysera problem när det gäller konkurrens och
mångfald inom massmedierna, särskilt tendenser till
koncentration av ägande och andra former av inflytande över
medierna. Uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till
koncentration på det internationella, nationella, regionala och
lokala planet inom olika mediesektorer och branscher och mot
tendenser till ägande inom flera mediesektorer samtidigt.
Konsekvenser av ägarförändringar för innehållet i massmedierna
bör beskrivas och analyseras. Den tekniska utvecklingens
konsekvenser och möjligheter för massmedieutvecklingen skall
särskilt uppmärksammas. Rådet bör också delta i den offentliga
debatten om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna.
Vidare skall rådet enligt direktiven utreda behovet av
lagstiftning och/eller åtgärder som kan begränsa skadlig
koncentration av ägandet av massmedierna och i detta arbete
särskilt samråda med utredningen om nya medier och
grundlagarna.
Rådet har även till uppgift att följa den internationella
utvecklingen, särskilt inom EU och Europarådet samt de nordiska
länderna, och vara svenskt kontaktorgan till den expertkommitté
rörande mediekoncentration och mångfald, som Europarådet
upprättat och som skall ha korrespondenter i alla
medlemsstaterna.
Rådets arbete skall redovisas så att ställning till dess
fortsatta verksamhet kan tas senast i samband med 1998 års
budgetproposition. Rådet skall lägga fram förslag till åtgärder
när rådet anser det befogat. Rådet skall vidare återkommande
redovisa sitt arbete genom rapportering till regeringen om
medieägande och mångfald inom medierna. Slutligen meddelas att
regeringen avser att vid behov begära in underlag eller förslag
rörande olika delar av rådets ansvarsområde.
Utskottets bedömning
Fri åsiktsbildning är ett omistligt inslag i ett demokratiskt
samhälle. Det är obestridligt att i moderna demokratier
massmedierna spelar en betydande roll för opinionsbildningen
och därmed för möjligheterna att förstärka och fördjupa
demokratin.
Mångfald inom massmedierna med möjlighet för många olika
röster och uppfattningar att göra sig hörda är därför av vital
betydelse för vårt samhälle. Frågan om hur denna mångfald skall
kunna främjas har diskuterats sedan länge, och en fortsatt
sådan diskussion är enligt utskottets mening viktig. Det
nytillsatta rådet för mångfald inom massmedierna har till
uppgift bl.a. att följa utvecklingen och kartlägga och
analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom
massmedierna samt delta i den offentliga debatten om mångfald
och maktkoncentration inom massmedierna. Rådets arbete kommer
därigenom enligt utskottets uppfattning att ge värdefullt
underlag för diskussionen.
Till det nya rådets uppgifter hör även att överväga och
föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens samt på
olika sätt motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom
massmedierna. Utskottet anser därför att yrkandena 10 och 13 i
motion Kr265 bör kunna anses i huvudsak tillgodosedda.
I motion K418 yrkande 5 anses att rådet kan fylla en
funktion som kunskapssamlare. Motionen bör i denna del kunna
anses tillgodosedd, och utskottet anser inte heller att något
tillkännagivande behövs med anledning av motionsyrkandet i
övrigt.
I motion K403 yrkande 2 anförs att maktkoncentration inte
motverkas genom ägarbegränsningar utan genom en vidsträckt
etablerings- och tryckfrihet. Utskottet anser i likhet med
motionärerna att en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet är
av största betydelse. En total etableringsfrihet på
massmedieområdet är emellertid enligt utskottets uppfattning
inte oproblematisk. Som framhålls i rådets direktiv har oron
för vad marknadsprocesserna medför på mediernas område varit
stor i många länder och i olika politiska läger, och
koncentration av ägandet inom medierna till ett allt mindre
antal företag hotar möjligheterna för skilda grupper och
intressen att komma till tals genom medierna. Att starta nya
företag kan ha blivit svårare genom de redan verksamma
ägarintressenas kontroll över marknaden, och en helt fritt
verkande marknad kan därmed komma att ses som ett hot mot
yttrandefriheten. Utskottet anser därför att det uppdrag som
getts till rådet är av stor betydelse för att motverka skadlig
ägar- och maktkoncentration inom massmedierna, och utskottet
avstyrker motionen i denna del.
Bland svenska massmedier har traditionellt dagspressen
intagit en särställning när det gäller nyhetsförmedling och i
synnerhet opinionsbildning. Även om dagspressens ställning har
förändrats betydligt sedan presstödet infördes, är den alltjämt
speciell. Utskottet delar uppfattningen i motion K414 att de
nya medierna inte svarar för någon ökad mångfald eller
konkurrens på de områden som är väsentliga ur samhällets
synvinkel. Ett statligt presstöd är enligt utskottets mening av
väsentlig betydelse när det gäller att upprätthålla mångfalden
inom dagspressen. Utskottet, som också vill påminna om att
Pressutredningen -94 inom en snar framtid skall redovisa sitt
uppdrag, avstyrker därför förslagen i motionerna K806 yrkandena
1 och 2 samt K418 yrkande 6 om att avveckla presstödet.
Motionerna K414 yrkandena 1--3 och K417 yrkande 1 får anses
tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med
instruktion för Presstödsnämnden i huvudsak till uppgift att
fördela det statliga stödet till dagspressen i enlighet med
presstödsförordningen (1990:524).
Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med
instruktion för taltidningsnämnden i huvudsak till uppgift att
fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar i
enlighet med förordningen (1988:582) om statligt stöd till
radio- och kassettidningar. Nämnden prövar enligt sin
instruktion bl.a. även frågor om tillstånd att sända
radiotidningar i rundradiosändning och om återkallelse av
sådant tillstånd.
De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av
Presstödsnämndens kansli.
Regeringen föreslår att till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden för budgetåret anvisas ett ramanslag på
7 922 000 kr.
Några motioner har inte väckts i fråga om anslaget till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
Driftsstöd till dagspressen
Bakgrund
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med
bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). --
Driftsstöd får lämnas till dagstidningar som har låg
hushållstäckning (andratidningar) på utgivningsorten.
Driftsstöd avser tidningsföretagens verksamhet per
kalenderår. Stödet betalas ut efter den 1 juli det kalenderår
stödet avser och belastar det statliga anslaget för det
budgetår som inleds den 1 juli samma år.
För kalenderåret 1993 beviljades 79 dagstidningar driftsstöd
med sammanlagt närmare 426 miljoner kronor. För år 1994 har
t.o.m. november månad 78 dagstidningar beviljats driftsstöd med
sammanlagt 411 553 831 kr.
Propositionen
I propositionen hänvisar regeringen till Presstödsnämndens
bedömningar. I dessa har konstaterats att prishöjningar följda
av måttliga upplageminskningar samt återhållsamhet på
kostnadssidan ligger bakom att tidningsföretagen uppvisar
relativt goda resultat trots lågkonjunktur samt att
lågtäckningstidningarna fortfarande i hög grad är beroende av
driftsstödet för sin existens. För de tidningarna svarar
presstödet för 20--40 % av utgivningskostnaderna.
Vidare påpekas att omläggningen till kalenderårsbudget medför
att medel i 1995/96 års statsbudget bör anvisas för båda
kalenderåren 1995 och 1996. Med utgångspunkt från att nuvarande
regler kommer att vara oförändrade beräknas medelsförbrukningen
för perioden juli 1995--juni 1996 till 414 miljoner kronor och
för perioden juli--december 1996 till 413 miljoner kronor.
Regeringen föreslår därför att till anslaget för budgetåret
anvisas ett förslagsanslag på 827 000 000 kr.
Motioner
Som framgår av föregående avsnitt kritiserar förste vice
talman Anders Björck m.fl. (m) i motion 1994/95:K806 presstödet
och anser att stödet helt bör upphöra fr.o.m. år 1997.
Driftsstödet till dagspressen bör avskaffas i två etapper och
minskas till hälften för de två utbetalningstidpunkterna under
budgetåret 1995/96. De yrkar därför att för budgetåret 1995/96
skall anvisas ett förslagsanslag på 414 000 000 kr
(yrkande 3), och att detta skall fördelas så att utbetalningar
sker med hälften av nu utgående belopp i juli 1995 avseende
detta kalenderår respektive i juli 1996 avseende kalenderåret
1996 (yrkande 4).
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion 1994/95:K418 också
att stödet på sikt bör dras ned. Neddragningen bör ske över ett
antal år och enligt tydliga principer så att tidningarna kan
anpassa sig till de nya förutsättningarna. Motionärerna, som
anser att stödet skall halveras till år 1998, föreslår att
anslaget under det kommande budgetåret skall minskas med 25 %
och bidragssatserna sänkas i motsvarande mån. Motionärerna
yrkar därför att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1995/96 anvisar 200 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 627 000 000 kr
(yrkande 7).
I motion 1994/95:K408 anser Dan Ericsson (kds) att anslaget
bör minskas med 10 000 000 kr för att finansiera en ökning
av anslaget till Stöd till radio- och kassettidningar med
motsvarande belopp.
Kurt Ove Johansson m.fl. (s) anser i motion 1994/95:K809 att
omläggningen av det statliga budgetåret skapar nya
förutsättningar för utbetalningsordningen av driftsstödet.
Motionärerna framhåller att likviditeten i tidningsföretagen
växlar mycket kraftigt under året, och att situationen,
särskilt under perioden mars/april fram till den tidpunkt då
driftsstödet betalas ut, är utomordentligt svår för
lågtäckningstidningarna. De hänvisas då till att ta
kortfristiga krediter, som är en kostsam finansieringsform.
Dessa olägenheter skulle enligt motionärerna kunna undanröjas
genom att Presstödsnämnden betalar ut stödet kvartalsvis i
förskott, och reglerna i presstödsförordningen bör ändras i
enlighet med detta. Motionärerna begär att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna vad som anförts om
tidpunkter för utbetalning av driftsstöd.
Uppgifter från Presstödsnämnden
Utskottet har inhämtat uppgifter från Presstödsnämndens
kansli om dess bedömning av de ekonomiska effekterna av en
omläggning av utbetalningen av driftsstödet för år 1996.
Utskottet har därvid begärt bedömning av effekterna dels av
utbetalning enligt motionsförslaget, dels av utbetalning per
månad i förskott resp. i efterskott.
Presstödsnämnden har med utgångspunkt i att 413 miljoner
kronor av anslaget avser kalenderåret 1996 och att räntenivån
är 10 % beräknat att, jämfört med nuvarande ordning,
utbetalning kvartalsvis i förskott skulle medföra en samlad
räntekostnad hos statsverket av ca 5,2 miljoner kronor samt att
utbetalning månadsvis i förskott skulle ge en kostnad av ca 1,6
miljoner kronor. Utbetalning månadsvis i efterskott skulle ge
en spareffekt för statsverket om ca 1,9 miljoner kronor. --
Nämnden framhåller att för ett stort antal tidningsföretag en
förändring av utbetalningsordningen till kvartal eller månad i
förskott skulle ge en effekt långt utöver den som motsvarar
statens räntekostnad, och nämnden bekräftar vad som anförs i
motion K809 om kapitalsvaga företags av likviditetsproblem
under delar av året kraftigt tyngda finansnetto och resultat.
I fråga om administrativa kostnader förklarar
Presstödsnämnden att beslut om driftsstödets storlek inte
behöver fattas mer än en gång om året även om utbetalningen
delas upp på flera gånger och att de administrativa
merkostnaderna för utbetalning en gång i kvartalet eller en
gång i månaden understiger 10 000 kr om året.
Utskottets bedömning
Tidpunkter för utbetalning
Enligt utskottets uppfattning medför en uppdelning av
utbetalningen av driftsstödet flera fördelar. För tidningarna
medför det de fördelar som nämns i motion K809, nämligen mindre
behov av dyrbar upplåning under månaderna innan stödet betalas
ut. För staten innebär det en möjlighet att relativt snabbt
stoppa utbetalningar till tidningar som upphört på grund av
konkurs eller annat. Möjligheterna för företag att spekulera i
en stor juliutbetalning upphör. Utskottet anser att
utbetalningar månadsvis förstärker dessa fördelar för
statskassan och samtidigt innebär en lägre räntekostnad jämfört
med kvartalsvisa utbetalningar. De nämnda fördelarna uppväger
enligt utskottets uppfattning de i sammanhanget marginellt
ökade ränte- och administrationskostnaderna för staten.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att utbetalningen
av driftsstödet fr.o.m. år 1996 bör ske månadsvis i förskott.
Detta bör med anledning av motion K809 ges regeringen till
känna. Det ankommer på regeringen att besluta om erforderliga
ändringar i presstödsförordningen.
Anslagets storlek
Den ändrade utbetalningsordningen för driftsstödet bör enligt
vad utskottet ovan anfört inte medföra någon förändring av
anslagets storlek.
Någon sådan minskning av anslaget som begärs i motion K408
till förmån för stödet till radio- och kassettidningar (C 37)
kan enligt utskottets mening inte göras.
Utskottet har ovan avstyrkt yrkanden i motionerna K806 och
K418 om avveckling av presstödet. Någon nedtrappning av stödet
under budgetåret 1995/96, som föreslås i yrkandena 3 och 4 i
motion K806 och yrkande 7 i motion K418, bör till följd därav
inte heller komma i fråga, och utskottet avstyrker dessa
yrkanden.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utvecklingsstöd till dagspressen
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med
bestämmelserna i presstödsförordningen. -- Utvecklingsstöd
inriktas på dagstidningar med svag ekonomi för att stimulera
strukturrationaliseringar i förpressledet. Stödet går till
förpressinvesteringar, till samverkan vid gemensamma
investeringar i tryckerianläggningar, till samverkan genom
legotryck och till övriga investeringar.
I propositionen anges att regeringen i avvaktan på förslag
från Pressutredningen -94 inte är beredd att föreslå att några
nya medel tillförs anslaget. Regeringen föreslår att för
budgetåret anvisas ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några
motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden för infriande av
statliga garantier i enlighet med bestämmelserna i
presstödsförordningen. Nämnden får bevilja kreditgarantier till
dagspressen i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för
utestående garantier uppgår till högst 300 miljoner kronor.
Förluster till följd av infriade garantier minskar det tillåtna
rambeloppet i motsvarande mån.
Regeringen förutser för budgetåret ingen belastning på
anslaget och föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några
motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Distributionsstöd till dagspressen
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med
bestämmelserna i presstödsförordningen. -- Distributionsstöd
lämnas till dagstidningar som samordnar sin distribution med
någon eller några andra tidningar.
Regeringen föreslår med ledning av Presstödsnämndens
beräkningar att till ändamålet för budgetåret 1995/96 anvisas
ett förslagsanslag på 109 500 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några
motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Stöd till radio- och kassettidningar
Bakgrund
Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med
bestämmelserna i förordningen (1988:582) om statligt stöd till
radio- och kassetttidningar.
Målsättningen för verksamheten med radio- och kassettidningar
formulerades i huvudsak av riksdagen år 1988 (prop.
1987/88:145, bet. KU39, rskr. 291). Den övergripande
målsättningen för stödet är att förbättra tillgången till
innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana
funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en
tidning.
Enligt gällande ordning finns det två varianter i fråga om
den redaktionella utformningen som berättigar till stöd.
Huvudalternativet är separata förlagetrogna utgåvor som ges ut
i enskilda tidningsutgivares egen regi. Under förutsättning
bl.a. av att material till sammanställning endast hämtas ur
tidningar, av vilka versioner sänds som radio- eller
kassettidningar, kan stöd lämnas också för sammanställda
taltidningar som ges ut gemensamt av två eller flera
dagstidningar i samverkan.
För innevarande budgetår uppgår anslaget till
114 367 000 kr (förslagsanslag). Taltidningsnämnden beräknar
dock enligt uppgift i propositionen utgifterna för detta
budgetår till ca 120 000 000 kr.
Propositionen m.m.
I propositionen pekar regeringen på att bland de delmål som
eftersträvades med verksamheten fanns att minst 50
dagstidningar skulle komma att ges ut som taltidning. I den
fördjupade prövning av verksamheten som gjordes i 1993 års
budgetproposition (prop. 1992/93:100, bet. KU24, rskr. 239)
slog regeringen fast att de mål som satts upp år 1988 i
huvudsak hade uppnåtts. Taltidningsnämndens resultatanalys
visade bl.a. att 60 dagstidningar hade beviljats ersättning för
taltidningsutgivning.
Antalet taltidningar har därefter enligt propositionen
fortsatt att öka i snabb takt, och vid utgången av budgetåret
1993/94 fanns 73 dagstidningar tillgängliga som taltidningar.
Därefter har nämnden t.o.m. september 1994 beviljat
sändningstillstånd och fastställt preliminär ersättning för
ytterligare sju radiotidningar. Taltidningsnämnden har enligt
propositionen räknat med att under budgetåret 1995/96 tre--fem
radiotidningar kan tillkomma i systemet och ytterligare två
eller tre tidningar i RATS-version. -- Regeringen påpekar att
med det ökade antalet taltidningar statens kostnader för
verksamheten stigit kraftigt under senare år. Den största och
snabbast växande utgiftsposten är ersättningen till
tidningsföretagen för utgivning av redigerade och intalade
radio- och kassettidningar.
Regeringen framhåller att den snabba utbyggnaden av
verksamheten med radio- och kassettidningar på flera sätt är
mycket glädjande och väl i överensstämmelse med de mål som
satts upp. I det närmaste hela landet täcks av någon
radiotidning. Utbyggnaden har nått så långt att värdet av en
fortsatt utbyggnad inte kan sägas stå i rimlig proportion till
de ytterligare ökade kostnader detta skulle medföra för staten.
Mot denna bakgrund och med tanke på det rådande
statsfinansiella läget bör enligt regeringen stödet till radio-
och kassettidningar ses över så att kostnaderna för
verksamheten inte fortsätter att öka.
Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att statens
utgifter för stöd till radio- och kassettidningar under nästa
budgetår skall förbli på samma nivå som för innevarande
budgetår. Regeringen anser vidare att det bör ankomma på
Taltidningsnämnden att göra den närmare fördelningen av medlen
inom denna kostnadsram och i enlighet med de av riksdagen
tidigare angivna målen för verksamheten. Mot bakgrund av den
återhållsamhet som bör prägla kostnadsutvecklingen för stödet
anser regeringen att anslaget bör övergå till att bli
reservationsvis betecknat, och regeringen föreslår att för
budgetåret anvisas ett reservationsanslag på 191 700 000 kr.
Regeringen anser vidare att stödförordningen bör ändras så
att stöd kan lämnas även för RATS-abonnemang som tecknas av
institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar
synskadade.
Från Kulturdepartementet har inhämtats att ett projekt
planeras för att klargöra de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för den framtida taltidningsverksamheten.
Motioner
Dan Ericsson (kds) anför i motion 1994/95:K408 att frågan om
synskadades tillgång till dagspressen är en väsentlig
demokratifråga och att stödet till radio- och kassettidningar
är helt avgörande för synskadades och andra läshandikappades
möjligheter till delaktighet i samhällslivet. Förslaget i
budgetpropositionen att den hittills genomförda utbyggnaden nu
får räcka är inte förenligt med strävan att stärka de
handikappades situation, utan fortsatta investeringar i
verksamheten bör medges. Medel bör enligt motionären
omdisponeras för detta ändamål, och han yrkar att riksdagen
genom motsvarande minskning av anslaget Driftsstöd till
dagspressen till Stöd till radio- och kassettidningar skall
anvisa 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,
eller således 201 700 000 kr.
I motion 1994/95:K805 av Karl-Göran Biörsmark och Sigge Godin
(fp) framhåller motionärerna att ingen har ett samlat ansvar
eller ett ansvar för samordning i fråga om synskadades tillgång
till datorer. Motionärerna hänvisar till att det enligt
Taltidningsnämnden finns möjligheter att vidga
användningsområdet för mottagarutrustning för Radiosänd
talsyntestidning för synskadade (RATS). Det är enligt
motionärerna sannolikt lämpligt att ställa datorer med
talsyntesfunktion till synskadades förfogande som ett allmänt
handikapphjälpmedel. Motionärerna framhåller att regeringen
enligt Taltidningsnämndens mening bör uppdra åt lämplig instans
att utveckla en allterminal för synskadade, vilken skulle kunna
användas för tidningsläsning och bokläsning, som arbetsredskap
och för att ge tillgång till databanker, uppslagsverk,
telefonkatalog osv. I avvaktan på en sådan lösning bör varje
myndighet i sin egen upphandling beakta de samekonomiska
aspekterna vid tillhandahållande av datorer för synskadade från
ett bredare perspektiv än det myndigheten primärt har att
bevaka. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
RATS-tekniken och en allterminal för synskadade.
Tidigare bedömning av frågan i motion K805
Utskottet behandlade en motsvarande motion om allterminal för
synskadade m.m. under föregående riksmöte. I sitt av riksdagen
godkända betänkande 1993/94:KU27 delade utskottet motionärernas
bedömning att en sådan terminal skulle kunna tjäna ett
angeläget syfte. Enligt utskottets mening var emellertid
förutsättningarna ännu alltför osäkra. Bl.a. behövde de
tekniska förutsättningarna och kostnadsmässiga konsekvenserna
utredas innan ett utvecklingsarbete kunde påbörjas.
RATS-teknikens genomslagskraft bland de synskadade var också en
faktor som borde bedömas. Utskottet, som förutsatte att
regeringen följde utvecklingen på området, var mot den angivna
bakgrunden inte berett att tillstyrka motionen.
Utskottets bedömning
Utskottet, som ovan avstyrkt motion K408 i fråga om minskning
av driftsstödet till dagspressen, delar regeringens bedömning i
fråga om medelstilldelning och avstyrker motionen även såvitt
avser ökning av stödet till radio- och kassettidningar.
Utskottet tillstyrker därmed propositionen i denna del.
Beträffande den i motion K805 upptagna frågan vill utskottet
peka på att regeringen enligt propositionen anser att stödet
till radio- och kassettidningar bör ses över. Utskottet har
från Kulturdepartementet inhämtat att ett projekt planeras inom
departementet för att klargöra de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för den framtida taltidningsverksamheten.
Utskottet vidhåller med det anförda sin tidigare bedömning
och avstyrker motionen.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur
Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes av regeringen
den 22 juni 1988, har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut
en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut
lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan
vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan
staten och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den
1 juli 1993--den 30 juni 1996.
Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett
reservationsanslag på 19 500 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon
motion.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
Radio- och TV-verket
Radio- och TV-verket har enligt förordningen (1994:729) med
instruktion för Radio- och TV-verket till uppgift att besluta i
frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör
ljudradio- och televisionssändningar riktade till allmänheten i
de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan
särskilt angiven myndighet. Verket skall också följa
utvecklingen inom ljudradio- och televisionsområdet.
Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett ramanslag
på 11 130 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon
motion.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning.
Granskningsnämnden för radio och TV
Granskningsnämnden för radio och TV har enligt förordningen
(1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden till uppgift
att utöva tillsyn över efterlevnaden av regler för
sändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och TV-sändningar
till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av att ett
företag som på grund av tillstånd enligt 5 § radiolagen
(1966:755) har rätt att sända radioprogram utövar denna rätt i
enlighet med det avtal om programverksamheten som gäller mellan
regeringen och företaget. Nämnden skall också följa innehållet
i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den
svenska allmänheten.
Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från
rundradiokontot, dels via statsbudgeten.
Regeringen föreslår att Granskningsnämnden för budgetåret
1995/96 anvisas ett ramanslag på 10 196 000 kr och att
riksdagen godkänner att nämnden för budgetåret anvisas en
medelstilldelning från rundradiokontot på 6 927 000 kr
(inkl. moms), varav 4 618 000 kr (inkl. moms), som nämnden
har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon
motion.
Utskottet har ingen erinran mot förslagen.
Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och
Styrelsen för lokalradiotillstånd
Anslaget disponeras av den särskilde utredaren med uppdrag
att fr.o.m. den 1 juli 1994 slutföra avvecklingen av de nämnda
organen.
Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett ramanslag
på 297 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon
motion.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande maktkoncentration inom massmedia
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkandena 10
och 13,
res. 1 (m, fp) - motiv.
2. beträffande ägandet inom massmedia
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K403 yrkande 2 och
1994/95:K418 yrkande 5,
res. 2 (m)
res. 3 (fp)
3. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K414, 1994/95:K417
yrkande 1, 1994/95:K418 yrkande 6 och 1994/95:K806 yrkandena 1
och 2,
res. 4 (m)
res. 5 (fp)
4. beträffande anslag till Presstödsnämnden m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr,
5. beträffande utbetalningen av driftsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K809 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande anslag till driftsstöd
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1994/95:K408 i denna del, 1994/95:K418 yrkande 7 och
1994/95:K806 yrkandena 3 och 4 till Driftsstöd till
dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 827 000 000 kr,
res. 6 (m) - villk. 4
res. 7 (fp) - villk. 5
7. beträffande anslag till utvecklingsstöd
att riksdagen med bifall till propositionen till
Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
8. beträffande anslag till förluster vid statlig
kreditgaranti
att riksdagen med bifall till propositionen till Täckande
av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
9. beträffande anslag till distributionsstöd
att riksdagen med bifall till propositionen till
Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 109 500 000 kr,
10. beträffande anslag till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1994/95:K408 i denna del till Stöd till radio- och
kassetttidningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 191 700 000 kr,
11. beträffande allterminal för synskadade m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:K805,
12. beträffande anslag till lättläst nyhetsinformation
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag
till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
19 500 000 kr,
13. beträffande anslag till Radio- och TV-verket
att riksdagen med bifall till propositionen till Radio- och
TV-verket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
11 130 000 kr,
14. beträffande anslag till Granskningsnämnden
att riksdagen med bifall till propositionen
dels till Granskningsnämnden för radio och TV för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr,
dels godkänner vad regeringen föreslår om en
medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden
för budgetåret 1995/96 på 6 927 000 kr (inkl. moms) som
nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,
15. beträffande anslag till viss avveckling
att riksdagen med bifall till propositionen till Avveckling
av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen
för lokalradiotillstånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 297 000 kr.
Stockholm den 9 mars 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Barbro Hietala Nordlund
(s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m),
Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist
(s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Maktkoncentration inom massmedia (mom. 1)
-- motiveringen
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m),
Inger René (m), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius
(m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Mångfald inom" och slutar med "i huvudsak tillgodosedda."
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte uppfattningen i motion Kr265 att
koncentrationstendenserna inom den kommersiella sektorn av
radio- och TV-systemen är tydliga och hotar såväl mångfald som
demokrati. Utskottet anser inte heller att fri åsiktsbildning
och mångfald inom massmedia främjas genom regler enligt vad som
anförs i motionen. Utskottet avstyrker yrkandena 10 och 13 i
motionen.
I fråga om det nytillsatta massmedierådet noterar utskottet
att det givits en permanent karaktär och tilldelats en rad
uppgifter. Bl.a. skall rådet enligt sina direktiv föreslå
åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens och motverka
skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet
har också fått i uppgift att undersöka behov av och möjligheter
till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden. I den
debatt som hittills har förekommit om rådet i massmedia har
anförts att det finns en risk att dessa uppgifter sammantagna
ger rådet en ställning av närmast myndighetsutövande slag på
massmedieområdet. Mot bakgrund av den centrala funktion som
massmedierna har i en demokrati har det ifrågasatts det
lämpliga i att sådana uppgifter tilldelas ett organ utan
formellt beslutsfattande funktioner och mot dessa svarande
kontrollmöjligheter genom överklagande, JO-granskning m.m. Med
hänsyn till de risker som rådets ställning och uppgifter
innebär avser utskottet att med uppmärksamhet följa rådets
verksamhet i framtiden. Utskottet återkommer också i frågan i
samband med granskningen av regeringen.
2. Ägandet inom massmedia (mom. 2)
Anders Björck, Birger Hagård, Inger René och Nils Fredrik
Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "I motion K418" och på s. 10 slutar med "i denna
del." bort ha följande lydelse:
Fria och oberoende media är enligt utskottets uppfattning ett
självklart inslag i ett fritt och öppet samhälle. Mångfalden
ger en utveckling av både media och samhällslivet i dess
helhet. Friheten och oberoendet ger en ständig övervakning av
den offentliga makten men också information och nyheter som
ingen kan stoppa. Utskottet anser att maktkoncentration inom
mediavärlden motverkas inte genom ägarbegränsningar utan genom
en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet. En utveckling mot
en lag som innehåller ägarbegränsningar kan enligt utskottets
mening inte godtas.
Det anförda bör med bifall till motion K403 yrkande 2 ges
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån också
motion K418 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ägandet inom massmedia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K403 yrkande 2
och med anledning av motion 1994/95:K418 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ägandet inom massmedia (mom. 2)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "I motion K418" och på s. 10 slutar med "i denna
del." bort ha följande lydelse:
I diskussionen om riskerna för maktkoncentration i
medievärlden är det enligt utskottets uppfattning viktigt att
ha som utgångspunkt att mångfalden i medierna har ökat kraftigt
de senaste åren. Det har alltså inte rört sig om en
koncentration, utan om motsatsen. De som säger sig vara
bekymrade över koncentration rekommenderar ofta lösningar som
leder till större koncentration, t.ex. att staten skall ta ett
grepp över medierna.
Utskottet vill betona att det alltid är en viktig diskussion
hur eventuella tendenser till monopolisering av det fria ordet
kan motverkas. Samtidigt är det dock, som framhålls i motion
K418, viktigt att ha i åtanke att olika former av
ägandebegränsningar dels är svåra att kontrollera, dels leder
till olika kvalificerade försök till kringgående från
aktörerna.
Enligt utskottets uppfattning finns flera möjligheter att öka
mångfalden inom främst etermedia men även att främja mångfalden
inom pressen. Skulle maktkoncentrationstendenserna tillta
väsentligt, får statsmakterna naturligtvis överväga regler
efter mönster från lagen om privat lokalradio, som begränsar
möjligheterna att ha dominerande ägarintressen i flera medier
på samma ort. Inom EU pågår för närvarande diskussioner om hur
principerna från antitrustlagstiftningen kan tillämpas på
medieområdet. Även om dessa frågor måste behandlas med största
noggrannhet vill utskottet inte utesluta den typen av
lagstiftning även i Sverige. Sådana regler måste givetvis stå i
överensstämmelse med grundlagen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motion K418 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillgodoses i viss mån även motion K403
yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ägandet inom massmedia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 5
och med anledning av motion 1994/95:K403 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Presstödet i allmänhet (mom. 3)
Anders Björck, Birger Hagård, Inger René och Nils Fredrik
Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Bland svenska" och slutar med "utskottet anfört."
bort ha följande lydelse:
De förhoppningar som ställdes på det statliga presstödet vid
dess införande har inte infriats. Reglerna för stödet har
ändrats ett stort antal gånger men ändå inte gett avsett
resultat. Stödet har inte -- som bort ske -- använts för att
minska beroendet av statliga bidrag eller till
rationaliseringsåtgärder av seriöst slag utan i stället för att
täcka löpande utgifter. Detta visar enligt utskottets
uppfattning att stödet som system är felaktigt. Det bör därför,
som begärs i motion K806, avvecklas i etapper och vara helt
avskaffat fr.o.m. budgetåret 1997. Genom att presstödet
avskaffas kan också Presstödsnämnden samtidigt avvecklas, och
nämndens kvarstående bevakningsuppgifter övertas av
Kammarkollegiet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K806 yrkandena 1
och 2 och med anledning av motion 1994/95:K418 yrkande 6 samt
med avslag på motionerna 1994/95:K414 och 1994/95:K417 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Presstödet i allmänhet (mom. 3)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Bland svenska" och slutar med "utskottet anfört."
bort ha följande lydelse:
Målen för presstödet har enligt utskottets uppfattning i allt
väsentligt uppfyllts. Det har på en rad orter förhindrat ett
monopol för den dominerande tidningen. Stödet är emellertid
inte invändningsfritt. Utskottet vill framhålla att stödet
snedvrider konkurrensen och att det är dyrt. Vidare är
principen om statligt branschstöd i princip fel, och stödet
måste minskas av statsfinansiella skäl. Av de anförda skälen
bör stödet enligt utskottets uppfattning avvecklas. En
omedelbar eller mycket forcerad avveckling skulle emellertid få
oacceptabla konsekvenser för mångfalden inom massmedierna.
Neddragningen bör ske över ett antal år och enligt tydliga
principer så att tidningarna kan anpassa sig till de nya
förutsättningarna. Stödet bör därför, som begärs i motion K418,
halveras till år 1998.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 6
och med avslag på motionerna 1994/95:K806 yrkandena 1 och 2,
1994/95:K414 och 1994/95:K417 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Anslag till driftsstöd (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Anders Björck, Birger Hagård, Inger René och Nils Fredrik
Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till
medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan föreslagit att presstödet skall avvecklas
och vara helt avskaffat fr.o.m. budgetåret 1997. Avvecklingen
bör, som begärs i motion K806, inledas genom att anslaget för
budgetåret 1995/96 minskas till hälften eller till 414 miljoner
kronor. Av detta belopp skall i sin tur hälften avse
utbetalning under år 1995 och hälften utbetalning under år
1996.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande anslag till driftsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K806 yrkande 3
och med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:K418
yrkande 7 och 1994/95:K806 yrkande 4 samt med avslag på motion
1994/95:K408 i denna del till Driftsstöd till dagspressen
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
414 000 000 kr,
7. Anslag till driftsstöd (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till
medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan med bifall till ett yrkande i motion K418
föreslagit att presstödet skall avvecklas på sikt och halveras
till år 1998. För att inleda avvecklingen bör enligt utskottets
uppfattning anslaget för det kommande budgetåret minskas med
25 % och bidragssatserna sänkas i motsvarande mån. För
budgetåret 1995/96 bör som föreslås i motionen anslaget minskas
med 200 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen
föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande anslag till driftsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 7
och med anledning av propositionen och med avslag på motionerna
1994/95:K408 i denna del och 1994/95:K806 yrkandena 3 och 4
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 627 000 000 kr,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 3
Presstödet och ägarkoncentration inom massmedia 3
Bakgrund 3
Pågående utredning 4
Uppgifter i propositionen 5
Motioner 5
Direktiven för rådet för mångfald inom massmedierna
8
Utskottets bedömning 9
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 10
Driftsstöd till dagspressen 11
Bakgrund 11
Propositionen 11
Motioner 11
Uppgifter från Presstödsnämnden 12
Utskottets bedömning 13
Utvecklingsstöd till dagspressen 13
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen 14
Distributionsstöd till dagspressen 14
Stöd till radio- och kassettidningar 14
Bakgrund 14
Propositionen m.m. 15
Motioner 16
Tidigare bedömning av frågan i motion K805 17
Utskottets bedömning 17
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur 17
Radio- och TV-verket 18
Granskningsnämnden för radio och TV 18
Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden
och Styrelsen för lokalradiotillstånd 18
Hemställan 19
Reservationer 21
1. Maktkoncentration inom massmedia (mom. 1) (m,
fp) 21
2. Ägandet inom massmedia (mom. 2) (m) 21
3. Ägandet inom massmedia (mom. 2) (fp) 22
4. Presstödet i allmänhet (mom. 3) (m) 23
5. Presstödet i allmänhet (mom. 3) (fp) 23
6. Anslag till driftsstöd (mom. 6) (m) 24
7. Anslag till driftsstöd (mom. 6) (fp) 24