I betänkandet föreslår utskottet att Justitieombudmännens
ämbetsberättelse 1994/95:JO1 läggs till handlingarna.
Med begagnande av sin initiativrätt lägger utskottet fram
förslag till ändring i lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän. Ändringen ger Riksdagens ombudsmän
möjlighet att, under vissa förutsättningar, återlämna
ärendeanknutna handlingar efter det att ärendet i fråga
avslutats.
Utskottet
1. Ämbetsberättelsen
Det ankommer på konstitutionsutskottet att granska
justitieombudsmännens verksamhet. Till utskottet har för detta
ändamål hänvisats ombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1
juli 1993--den 30 juni 1994 (redogörelse 1994/95:JO1).
Ämbetsberättelsen har inte föranlett någon motion.
Ämbetsberättelsen inleds på sedvanligt sätt med en skrivelse
till riksdagen, vari lämnas vissa uppgifter om organisationen
och verksamheten.
Riksdagen har den 4 maj 1994 beslutat att omvälja
justitieombudsmannen Jan Pennlöv att vara justitieombudsman från
valet till dess att nytt val genomförts under fjärde året
därefter.
Antalet nya ärenden under verksamhetsåret var 4 741, vilket är
40 fler än under närmast föregående verksamhetsår. Ökningen
hänför sig till klagomål och andra framställningar från
enskilda. Antalet sådana ärenden var 4 589 vilket innebär en
ökning med 167 eller knappt 4 % i förhållande till närmast
föregående verksamhetsår. Inspektions- och andra
initiativärenden uppgick till 107, vilket är en minskning med
126 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Denna markanta
minskning anges till största delen bero på ändringar i rutinerna
vad gäller remisser till myndigheterna efter inspektioner och då
främst inom JO Stina Wahlströms tillsynsområde. Hennes
bedömningar med anledning av iakttagelser under inspektionerna
tas i stället i största möjliga omfattning in i
inspektionsprotokollen. Antalet remisser och andra skrivelser
från myndigheter var 45 mot 46 under föregående period.
Sammanlagt avgjordes 4 570 ärenden vilket är en minskning med 44
ärenden eller ca 1 % jämfört med föregående period. Av de
avslutade ärendena var 4 385 anmälningsärenden, 51 remissärenden
samt 134 inspektions- eller andra initiativärenden. Antalet
oavgjorda ärenden vid verksamhetsårets slut var 1 002 vilket är
171 ärenden fler än året innan. Balansläget har således
försämrats med drygt 20 %.
Under verksamhetsåret har inga åtal väckts. Anmälan för
vidtagande av disciplinär åtgärd har gjorts i ett fall. Den
möjlighet som ges i 18 § lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän att överlämna klagomål till annan myndighet
för prövning och avgörande har utnyttjats i 74 fall.
Ämbetsberättelsen innehåller redogörelser för ärenden av
större allmänt intresse. Dessutom redovisas vilka
remissyttranden m.m. som avgetts och de inspektioner som
företagits. Berättelsen innehåller också uppgifter om
internationellt samarbete.
2. Ändring i instruktionen för Riksdagens ombudsmän
2.1 Skrivelse från chefsjustitieombudsmannen
I en skrivelse den 4 november 1994 till konstitutionsutskottet
från chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh, har aktualiserats
frågan om ett initiativ från utskottets sida gällande en
författningsreglering som gör det möjligt för JO att återlämna
ärendeanknutna handlingar efter det att ärendet i fråga
avslutats. I skrivelsen föreslås en författningsreglering
motsvarande den som enligt 6 § första och andra meningarna
förordningen (1980:900) om statliga myndigheters
serviceskyldighet gäller för myndigheter under regeringen.
Anmälare hos Riksdagens ombudsmän framför, enligt skrivelsen,
ofta önskemål om att återfå originalhandlingar (såväl video-
resp. ljudupptagningar som skriftliga handlingar) som de ingett
i ett klagoärende. En sådan begäran skulle i många fall kunna
tillmötesgås utan att de intressen åsidosätts som tillgodoses
genom arkivlagens föreskrifter om arkivbildning och arkivvård.
Det anses därför angeläget att Riksdagens ombudsmän ges samma
författningsenliga rätt som myndigheter under regeringen att
återlämna ärendeanknutna handlingar efter det att ärendet i
fråga avslutats.
2.2 Gällande bestämmelser
2.2.1 Arkivlagen
I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om myndigheternas
och vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna. I
arkivförordningen (1991:446) ges bestämmelser om sådana arkiv
och arkivmyndigheter som avses i arkivlagen.
Enligt 9 § arkivlagen har en arkivmyndighet rätt att överta
arkivmaterial från myndighet som står under dess tillsyn.
Övertagandet kan ske både efter överenskommelse och på grund av
ett ensidigt beslut från arkivmyndigheten. När en arkivmyndighet
har övertagit arkivmaterial från en annan myndighet övergår hela
ansvaret för det materialet till arkivmyndigheten. Bestämmelser
om gallring finns i 10 § arkivlagen.
Särskilda bestämmelser för statliga arkiv finns i 11--13 §§.
Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har
förts över till en annan statlig myndighet skall, enligt 11 §,
myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre
månader, såvida inte regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriver något annat. I paragrafens
andra stycke finns fr.o.m. den 1 januari 1995 en erinran om vad
som skall gälla enligt lagen om överlämnande av allmänna
handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring (bet.
1993/94:KU20 och bet. 1994/95:KU4).
Enligt 12 § får en statlig myndighet, utöver vad som följer av
bestämmelserna i 9, 10 och 11 §§, avhända sig allmänna
handlingar endast genom sådant återlämnande eller överlämnande
som sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller
med stöd av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller inte
handlingar som en myndighet har fått som lån.
2.2.2 Förordning (1980:900) om statliga myndigheters
serviceskyldighet m.m.
I förordning (1980:900) om statliga myndigheters
serviceskyldighet m.m. finns föreskrifter om skyldighet för
domstolar och andra statliga myndigheter att i mål och ärenden
tillhandahålla beslut och andra handlingar samt att gå
allmänheten tillhanda med att lämna upplysningar och översända
handlingar.
En handling som har getts in till en myndighet i ett mål eller
ärende får, enligt 6 § förordningen, inte återlämnas förrän
målet eller ärendet avgjorts. Om originalhandlingen i ett sådant
fall inte finns hos någon myndighet, får återlämnandet förenas
med villkor om att bestyrkt kopia av handlingen ges in. Har
målet eller ärendet avgjorts av domstol, får handlingen inte
återlämnas innan avgörandet vunnit laga kraft, om inte domstolen
medger det och bestyrkt kopia ges in eller redan finns bland
handlingarna.
2.2.3 Arkivstadga för riksdagen
För riksdagen finns en arkivstadga (RFS 1978:1, omtryck RFS
1987:4) med tillämpningsföreskrifter. Stadgan tillämpas på arkiv
hos riksdagen och dess organ samt, såvitt gäller 2, 3, 11 och 12
§§, på arkiv hos Riksdagens ombudsmän, Riksdagens revisorer och
Nordiska rådets svenska delegation. Ett arbete pågår för
närvarande inom riksdagen för att anpassa stadgan till nu
gällande bestämmelser enligt arkivlagen och arkivförordningen. I
arkivstadgan finns inga bestämmelser av den innebörd som nu är
aktuell.
3. Utskottets överväganden
3.1 Ämbetsberättelsen
Utskottet har, liksom tidigare år, fått ett antal skrivelser
från allmänheten angående ombudsmännens verksamhet.
Justitieombudsmännen har inför utskottet muntligen lämnat
uppgifter om sin verksamhet. I samband med utskottets granskning
har genom utskottskansliets försorg gjorts en genomgång av
ämbetets äldsta inte avgjorda ärenden samt av diarier, protokoll
och registratur.
Den av utskottet nu företagna granskningen har inte gett
anledning till något särskilt uttalande.
3.2 Ändring i instruktionen för Riksdagens ombudsmän
I skrivelsen från chefsjustitieombudsmannen föreslås en
författningsreglering motsvarande den som enligt 6 § första och
andra meningarna förordningen om statliga myndigheters
serviceskyldighet gäller för myndigheter under regeringen.
Fråga är om allmänna handlingar som, under vissa
förutsättningar, skall kunna återlämnas till den som ingett
handlingen sedan ärendet i fråga är avslutat. Utskottet förordar
att en bestämmelse som möjliggör sådant återlämnande införs i
lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.
Enligt utskottets mening bör bestämmelsen tas in i 23 § som ett
andra stycke. Utskottet anser att ändringen bör träda i kraft
den 1 februari 1995. Av utskottet föreslagen lydelse framgår av
bilaga.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ämbetsberättelsen
att riksdagen lägger Justitieombudsmännens ämbetsberättelse --
redogörelse 1994/95:JO1 -- till handlingarna,
2. beträffande ändring i instruktionen för Riksdagens
ombudsmän
att riksdagen antar det i bilaga framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens
ombudsmän.
Stockholm den 6 december 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist
(v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp)
och Håkan Holmberg (fp).
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän
Bilaga
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §
Ärende avgörs efter föredragning, som ankommer på tjänsteman
vid ombudsmannaexpeditionen eller särskilt utsedd föredragande.
Beslut att avvisa ärende eller avskriva ärende från handläggning
kan dock fattas utan föredragning. Ombudsman kan också avgöra
annat ärende utan föredragning, om särskilda skäl föranleder
det.
En handling som har getts in
till Riksdagens ombudsmän i
ett ärende, får inte
återlämnas förrän
ärendet avgjorts. Om
originalhandlingen i ett
sådant fall inte finns hos
någon myndighet, får
återlämnandet förenas
med villkor om att bestyrkt
kopia av handlingen ges in.