Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU07

Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen

Innehåll

1994/95
JoU7
Ärendet
I proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges och övriga
kandidatländers anslutningsfördrag med unionen och dess
medlemsländer. Med anledning av propositionen och delar av
motionerna har utrikesutskottet framlagt betänkandet
1994/95:UU5. Det betänkandet innefattar även de överväganden om
jordbrukspolitiska frågor som gjorts av jordbruksutskottet i
yttrandet 1994/95:JoU2y.
Vissa delar av EU-propositionens jordbrukspolitiska avsnitt
jämte motioner har brutits ut vid behandlingen med hänvisning
till att den socialdemokratiska regering som tillträtt efter
riksdagsvalet i september 1994 i flera hänseenden föreslår andra
lösningar än dem som förordas i propositionen.
De utbrutna avsnitten behandlas i förevarande betänkande
tillsammans med proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska
åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen jämte motioner.
Det innebär att jordbruksutskottet i detta sammanhang tagit
principiell ställning till vilka stödåtgärder som skall vidtas
inom ramen för EU:s jordbrukspolitik när det gäller
regionalpolitiskt stöd i norra Sverige och i södra Sveriges
skogs- och mellanbygder.

Sammanfattning

I betänkandet slutförs jordbruksutskottets behandling av de
två propositioner som anger hur den svenska livsmedelspolitiken
skall utformas inför ett medlemskap i EU den 1 januari 1995.
Utskottet har tidigare i ett yttrande till utrikesutskottet
över proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen tagit ställning till vissa jordbrukspolitiska frågor,
såsom t.ex. arealbidragen, mjölkkvoterna och sockerproduktionen.
Förevarande betänkande gäller vissa återstående frågor i
proposition 19 och de nya förslag som framlagts av den
socialdemokratiska regeringen i proposition 75 om vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska
unionen.
Utskottets ställningstagande innebär i korthet följande:
1) Förslagen i proposition 75 om ett svenskt miljöprogram för
jordbruket godtas i huvudsak, med det tillägget att ett
generellt arealstöd för vall och betesmark skall kunna utgå i
stödområdena 1--4 och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder,
inom miljöprogrammet. Utskottet anger ej belopp eller nivåer
utan avvaktar regeringens bedömningar. Utskottet tillstyrker i
övrigt regeringens förslag i fråga om stöd till värdefulla
odlingslandskap, återställande av miljön och ekologisk odling
m.m.
2) I anslutning till den förra regeringens förslag i
proposition 19 om delprogrammet resurshushållande jordbruk (en
del av miljöprogrammet) föreslår utskottet att regeringen
återkommer med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt
avser resurshushållande konventionellt jordbruk.
3) Den förra regeringens förslag i proposition 19 om
strukturstöd och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och
mellanbygder föranleder inga direkta invändningar i utskottet.
4) Vidare förordar utskottet att frågor om tillhandahållande
och prissättning av s.k. kollektiva nyttigheter i jordbruket
(naturvård, odlingslandskap, biologisk mångfald m.m.) utreds
särskilt.
5) I fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige innebär
utskottets ställningstagande att arealbidrag för  vall och
betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1--4. Utskottet tar
inte ställning till regeringens förslag om totalbelopp och
delbelopp utan avvaktar budgetpropositionen. Utskottet delar i
övrigt regeringens bedömningar om LFA-stödet, miljöprogrammet
och strukturstöden m.m. inom stödområdet för jordbruket i norra
Sverige.
6) Utskottet anser att en parlamentarisk arbetsgrupp bör
tillsättas som skall följa myndigheternas utvärdering och
uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.


7) Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 75 om höjda
miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och om
omställningsprogrammet. Avgiftshöjningen träder i kraft den 3
november 1994 enligt utskottets förslag. De företag som vill
ansluta sig till EG:s trädesprogram skall återbetala del av
erhållet omställningsbidrag. Utskottet föreslår ett
tillkännagivande att jordbruket och trädgårdsnäringen på de
områden som diskuteras i betänkandet bör tillföras resurser som
står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna.


Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.


Reservationer har anmälts av m, c, fp och mp som i huvudsak
ansluter till förslagen i proposition 19 om miljöprogrammet och
stödet till jordbruket i norra Sverige. M, fp och mp har även
var för sig anmält reservationer angående miljöavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.


Till betänkandet har sammanlagt fogats nio reservationer och
sex särskilda yttranden.


Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.


Proposition 1994/95:75
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:75 att riksdagen


antar regeringens förslag till


00>1.05> lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,
00>2.05> lag om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd,
00>3.05> lag om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken,
00>4.05> lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel,
00>5.05> lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel,
00>6.05> lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av
husdjur m.m.


godkänner det som regeringen förordar om


00>7.05> ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning
2078/92,
00>8.05> stödet till jordbruket i norra Sverige,
00>9.05> dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket
och livsmedelsindustrin i norra Sverige,
00>10.05> omställningsprogrammet,
00>11.05> administrationen vid ett EU-medlemskap,
00>12.05> att till Intervention m.m. för budgetåret
1994/95 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på
525 000 000 kr,
00>13.05> att till Räntekostnader för förskotterade
bidrag, m.m. för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.


Lagförslagen har inte remitterats till Lagrådet. Skälen för
detta redovisas på s. 16 i propositionen.


Propositionens huvudsakliga innehåll (prop. 1994/95:75)


I propositionen lämnas förslag i vissa lagstiftningsfrågor för
att vid ett EU-medlemskap möjliggöra tillämpningen av de
regelverk som gäller bl.a. för den gemensamma jordbrukspolitiken
och den gemensamma fiskeripolitiken.


EG:s kompletterande miljöåtgärder till reformen av den
gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) skall i Sverige tillämpas
som ett miljöprogram. Inom ramen för programmet skall ersättning
kunna utgå för bevarandet av vissa från miljö- och
kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Stöd
skall kunna utgå för att bevara och återställa miljön i
miljökänsliga områden samt för ekologisk odling.


Förslag lämnas om höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel.


Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
skall vid ett EU-medlemskap utformas så att
kostnadstäckningsgraden i stort sett behålls oförändrad i
förhållande till 1990 års situation. Villkoren för det svenska
omställningsprogrammet ändras för att EG:s program för att ta
jordbruksmark ur produktion skall kunna tillämpas vid ett
EU-medlemskap. De företag som vill ansluta sig till EG:s program
skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag.


Motioner
Motioner med anledning av proposition 1994/95:75


1994/95:Jo6 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari
yrkas


1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75 i de delar som
omfattar punkterna 7--10 i förslaget till riksdagsbeslut,


2. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall träda
i kraft den 2 november 1995,


3. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel skall
träda i kraft den 2 november 1995.


1994/95:Jo7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de långsiktiga målen inom
lantbrukspolitiken,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning kring kollektiva nyttigheter,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödformer inom lantbruket,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionindelning av spannmålsstödet,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgifter,


6. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag om villkoren för en brukningsenhets övergång till
ekologisk odling,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om specifika krav -- såsom ersättningsnivåer,
trädeskrav, kvottilldelning, utbildningsanslag etc. -- för att
främja utvecklingen av det ekologiska jordbruket,


8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lantbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige,


9. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag om hur rennäringen skall utvecklas som en del av
livsmedelspolitiken.


1994/95:Jo8 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas


1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett bevarandeprogram i enlighet
med Miljöstödsutredningens förslag och inom de ramar
EU-propositionen anger,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen
föreslagna programmet för resurshushållande jordbruk riktat till
det konventionella jordbruket efter viss detaljreglering
genomförs, inom de ramar EU-propositionen anvisar,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om viss ombalansering av det
resurshushållande programmet så att incitamenten att övergå till
ekologisk odling och ekologisk mjölkproduktion förstärks,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd till ekologisk odling bör kunna
ges även när en gård endast delvis ställts om, om gården
förbinder sig att inom en 5-årsperiod ställa om större delen av
gården,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återbetalningskrav ej bör riktas till
gårdar som ställer om omställd mark till ekologisk odling såvida
lantbrukaren förbinder sig att inom en 5-årsperiod ställa om
större delen av gården,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen skissade
förslaget till kontroll av ekologiskt jordbruk bör användas,


8. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ett
system för rättvis hantering av köttkvoterna så att ekologiska
gårdar som vill satsa på köttproduktion samt nystartare i övrigt
inte drabbas,


9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det av Miljöstödsutredningen
föreslagna programmet för ekonomisk bärkraft riktat till
jordbruket i skogsbygder, mellanbygder och Norrland genomförs
inom de ramar EU-propositionen anvisar,


10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljöavgifterna på kväve, kadmium och
bekämpningsmedel läggs på en sådan nivå att jordbruket efter en
stegvis infasning fullt ut betalar den nationella delen av
miljöprogrammen för ekonomisk bärkraft och resurshushållning,


11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillräckliga resurser avsätts till
utbildning, information och demonstrationsprojekt för att
miljöprogrammen skall få bästa resultat,


12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en övergång till en hektardosbaserad
miljö- och hälsobelastningsavgift på bekämpningsmedel i stället
för dagens kvantitetsbaserade avgift bör genomföras,


13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd till mindre gynnade områden
(LFA-stöd) betalas ut i enlighet med de riktlinjer som föreslås
i EU-propositionen,


14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stödet till Norrland bör genomföras i
enlighet med de principer som föreslås i Miljöstödsutredningen
och EU-propositionen, dvs. ett mer miljöanpassat stöd än det som
föreslås i proposition 1994/95:75,


15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återkomma med övergångslösningar för
de gårdar i Norrland som drabbas hårt vid en övergång till mer
djurvänlig, extensiv djurproduktion,


16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till
miljöprogram grundat på EU:s miljöförordning 2078/92 för
rennäringen.


1994/95:Jo9 av Ivar Virgin m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöprogrammet för jordbruket,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till norra Sverige,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfattningen av skattehöjningarna på
handelsgödsel, kadmiuminnehållet i handelsgödsel och
bekämpningsmedel,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ikraftträdandet av skattehöjningarna på
handelsgödsel, kadmiuminnehållet i handelsgödsel och
bekämpningsmedel,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användande av skatteinkomster till
miljöinvesteringar i våtmarker.


1994/95:Jo10 av Gudrun Lindvall och Marianne Samuelsson (mp)
vari yrkas


1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:75 vad avser Ett
svenskt miljöprogram inom ramen för EU:s förordning 2078/92,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd inom programmet för ekonomisk
bärkraft enligt proposition 1994/95:19, miljöstöd nord och
miljöstöd syd inom LFA-områden,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till ekologiskt lantbruk,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till resurshushållande konventionellt
jordbruk inom ramen för det i proposition 1994/95:19 föreslagna
resurshushållningsprogrammet,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevarandeprogrammet i proposition
1994/95:19,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt NOLA-stöd,


7. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve i
gödselmedel till 5,60 kronor per kilogram, om andelen kväve i
medlet är minst 2 %,


8. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på kadmium
i gödselmedel till 50 kronor per gram, till den del
Cd-innehållet överstiger 5 gram per ton fosfor,


9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om miljöavgift på kadmium,


10. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på
bekämpningsmedel till 100 kronor per kilogram,


11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt anförts om miljöavgifter på bekämpningsmedel,


12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslag till utbildning och forskning för
att underlätta övergång till ekologiskt lantbruk,


13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekonomisk hjälp för registrering av
biologiska bekämpningsmedel inom trädgårdsnäringen.


1994/95:Jo11 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett miljöprogram inom ramen för EG:s
förordning 2078/92,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en strategi för marknadsföring av
livsmedel,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologiskt lantbruk,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgifter i jordbruket och
trädgårdsodlingen.


Motioner med anledning av proposition 1994/95:19


1994/95:U7 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en översyn av den föreslagna klassindelningen inom jordbruket.


1994/95:U8 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det ekologiska jordbrukets förutsättningar
vid ett EU-medlemskap beträffande trädeskrav för arealstöd och
möjlighet att erhålla mjölkkvoter och bidragsrätter för djur vid
omläggning från konventionell till ekologisk drift,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.


1994/95:U9 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om frågor som rör jordbruket i norra Sverige.


1994/95:U10 av Sigrid Bolkéus och Per Erik Granström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologisk odling.


1994/95:U11 av Patrik Norinder och Ulla Löfgren (m) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om generell sänkning av arealkvoterna för
Miljöstöd Nord med åtföljande justering av restposten nationellt
stöd,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det regionala stödet till
svinproduktionen.


1994/95:U14 av Dan Ericsson och Holger Gustafsson (kds) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att anvisade ramar för
miljöersättning, strukturstöd och stöd till nordligt jordbruk
bibehålls,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att återkomma med ett detaljerat
förslag till miljöprogram för jordbruket,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att höjda miljöavgifter kan tas ut för att
delfinansiera utvecklingen av ett hälsomässigt och miljömässigt
ekologiskt bättre anpassat jordbruk,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i EU verka för att trädeskravet för
ekologiskt lantbruk blir frivilligt.


1994/95:U15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas


14. att riksdagen -- om det blir ett klart ja i
folkomröstningen -- som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges jordbrukspolitik i EU-samarbetet.


1994/95:U16 av Sven Hulterström m.fl. (s) vari yrkas


15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om strukturåtgärder inom jordbruket inklusive
stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige,


16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbruket i norra Sverige,


17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompletterande miljöersättning till
jordbruket.


1994/95:U17 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas


2. att riksdagen begär att regeringen utarbetar dispensregler
för producenter med otillräckligt arealunderlag,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att hjortköttsproduktion bör ges
förutsättningar likvärdiga med annan köttproduktion.


1994/95:U18 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avgränsning av delområden av LFA i norra Västmanland.


1994/95:U19 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen bör återkomma med en
rättvisare indelning av LFA-områden för Östergötlands län.


1994/95:U20 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skördeområde 1912 i norra Västmanland
skall ingå i området för stöd till jordbruket i norra Sverige.


1994/95:U21 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdrag för nationell reserv i region 1
samt om fast pris på mjölkkvot,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om generell sänkning av arealkvoterna för
Miljöstöd Nord med 10 %,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uppgifter lämnade till SCB skall gälla
som arealunderlag för utbetalning av Miljöstöd Nord,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att nationellt stöd för
smågris- och svinproduktionen beräknas utifrån 30 %
egenproducerad spannmål,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppflyttning till högre stödområde av
vissa kommuner i Värmland,


6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att ytterligare utreda
effekterna av ett slopande av industristödet med målsättning att
finna vägar för att kompensera de borttagna stöden.


1994/95:U22 av Göthe Knutson (m) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att undersöka möjligheterna till ett
regionalt stöd för smågris-, slaktsvins- och äggproducenter även
i område 4,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att finna vägar att kompensera
mjölkproducenter som drabbas stort vid en EU-anpassning av
stöden.


1994/95:U23 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stödet till hjortköttsproduktion.


Uppvaktningar, inkomna skrivelser


Utskottet har berett Skogs- och lantarbetsgivareföreningen
samt Örebro salixodlarförening tillfälle att lämna synpunkter
inför utskottet.


Landshövdingarna i flera län har inkommit med skriftliga
synpunkter i ärendet. Vidare har skrivelser inkommit från ett
stort antal intressenter i övrigt.


Utskottet
Inledning


Propositionen (1994/95:75) inlämnades till riksdagen innan
folkomröstningen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
hållits i november 1994. Regeringen erinrar i propositionen om
att Sverige förutsätts delta i den gemensamma jordbrukspolitiken
från medlemskapets första dag.


Regeringen hänvisar i propositionen till den
socialdemokratiska motion (1994/95:U16) som framlagts med
anledning av proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen. Enligt motionen bör inriktningen av
tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken på flera
punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i
propositionen.


Utskottet har i samråd med utrikesutskottet föreslagit att
delar av proposition 19 tillsammans med motioner behandlas i
samband med beredningen av proposition 75 (JoU2y, UU5). I det
följande kommer således berörda avsnitt av förstnämnda
proposition att behandlas  parallellt med den senare.
Inledningsvis lämnas en redogörelse för innehållet i det avsnitt
av proposition 19 som behandlar strukturåtgärder inom jordbruket
inkl. stöd till jordbruk i mindre gynnade områden i södra
Sverige. Avsnittet kommenteras ingående i motion U16 (s) yrkande
15. Däremot finns inga motsvarande förslag i proposition 75.


Strukturåtgärder inom jordbruket inkl. stöd till jordbruk i
mindre gynnade områden i södra Sverige (prop. 1994/95:19 del 2
avsnitt 1.3.5)


Proposition 1994/95:19


Inom ramen för EG:s regelverk för generella strukturstöd bör
Sverige enligt den tidigare regeringens proposition underlätta
en strukturell anpassning av svenskt jordbruk och svensk
trädgårds- och rennäring till de nya förutsättningar som kan
komma att gälla vid ett EU-medlemskap. Det bör ske genom att
stöd till investeringar och till bearbetning och avsättning av
jordbruksprodukter utnyttjas. Det nuvarande svenska startstödet
till yngre jordbrukare bör ersättas med motsvarande stöd inom
EU.


I södra Sveriges skogs- och mellanbygder bör EG:s stöd till
jordbruk i mindre gynnade områden tillämpas. Området bör indelas
i tre delområden (klass A, B och C) beroende på
produktionsförhållandena. Inom delområde A bör stödet uppgå till
900 kr, i delområde B till 540 kr och i delområde C till 360 kr
per djurenhet. Inom ramen för EG:s miljöprogram bör det lämnas
stöd motsvarande miljöstöd nord. Stödet bör uppgå till 1 400 kr,
900 kr samt 400 kr per ha vall och betesmark i delområdena A, B
resp. C till företag med djur. Samma krav på minsta areal per
djurenhet bör gälla som i norra Sveriges stödområde 4.
Djurbidraget begränsas till högst 1,4 djurenheter per ha
foderareal.


De totala kostnaderna för stödet till mindre gynnade områden i
södra Sverige beräknas till 270 miljoner kronor, varav EG
bekostar 70 miljoner kronor. Kostnaderna för miljöprogrammet för
ekonomisk bärkraft beräknas till 370 miljoner kronor, varav EG
bekostar 50 %. De totala kostnaderna för generella
strukturåtgärder beräknas till 165 miljoner kronor, varav EG
finansierar 90 miljoner kronor.


För att kunna införa EG:s strukturstöd i Sverige fr.o.m.
ingången av år 1995 krävs beslut rörande dels ett införande av
dessa stöd, dels förslag till svensk tillämpning av stöden.
Efter utformningen av dessa förslag måste de dessutom undergå en
anmälan (s.k. notificering) hos EG-kommissionen innan de kan
träda i kraft. Anmälan kan vara en tidskrävande process och kan
i vissa fall ta sex månader eller mer i anspråk. Beslut som
måste föregå den närmare utformningen av de svenska reglerna
avser främst vilka strukturstöd som skall införas i Sverige och
vilken ambitionsnivå som är aktuell för de valda stöden. Behovet
av stöd bör regelbundet omprövas.


Motion U16 (s) yrkande 15


I motionen konstateras att propositionen utgår från att
strukturstöden skall användas så att konkurrensen sker på så
likartade villkor som möjligt. Detta ter sig vid första
anblicken som en rimlig utgångspunkt. Men det råder skilda
naturliga förutsättningar mellan de områden som klassificerats
som missgynnade (Less Favoured Areas, LFA) inom EU, anför
motionärerna. Skilda naturgivna förutsättningar, vid samma
stödnivå, ger ett utfall som inte är konkurrensneutralt. Inom EU
har man heller inte strävat efter att etablera en
konkurrensneutralitet genom ett likvärdigt utfall av stöden. Man
har fastställt maximibelopp eller maximigränser för olika stöd,
samtidigt som stöden frikopplats från produktionen bl.a. genom
att knytas till djur- eller arealenheter. Att utöver detta verka
för något slags konkurrensneutralitet ställer sig i praktiken
mycket svårt då det saknas jämförelsegrund.


Socialdemokraterna anser det därför rimligt att i första hand
använda andra utgångspunkter vid bedömningen av hur vi i Sverige
skall hantera struktur- och LFA-stöden. En viktig utgångspunkt
blir vår förmåga att över statsbudgeten finansiera den svenska
andelen av strukturstöden, vilken i de flesta fall uppgår till
mer än 70 % av det totala stödbeloppet. Här måste det ske en
politisk bedömning av hur mycket subventioner som skall läggas
på jordbruket i förhållande till andra utgiftsbehov för skola,
vård, försvar osv. En annan viktig utgångspunkt blir hur vi ser
på den svenska livsmedelsproduktionens framtid.


Inför ett EU-medlemskap behövs det enligt motionen ett samlat
och effektiviserat program för tillämpad forskning och
utveckling inom livsmedelsindustrin. Samhället har stått för en
stor del av forskningen inom livsmedelsområdet; nu måste
industrin stå för en ökad andel.


Motionärerna betonar produktutvecklingens avgörande betydelse
särskilt inom områden där livsmedel har egenskaper som har en
positiv påverkan på vår hälsa. Andra områden för forskning och
utveckling kan vara produktionsprocesser, transporter, mät- och
kontrollmetoder. En uppgift är att finna nya former för att på
ett bättre sätt knyta samman företagen och forskarvärlden. Vi
måste se till att också de små företagen engageras och får del
av resultaten inom FOU-området.


Permanenta stöd bör, som också antyds i propositionen,
nedprioriteras. Stöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft
genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har
fördelar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat bör
prioriteras. När det gäller EU:s investeringsstöd för små och
medelstora företag är det enligt gällande regler inte rimligt
att den storskaliga livsmedelsindustrin, med sin i dagsläget
goda likviditet, skall kunna erhålla investeringsstöd som
finansieras av EU och den svenska statsbudgeten. I de fall där
det är möjligt bör den svenska andelen av stödet finansieras
inom den privata sektorn genom exempelvis banklån eller
avgifter.


De inom EU obligatoriska sektors- och programplanerna utgör
det instrument som används för att styra inriktningen av
strukturåtgärderna. Samråd mellan berörda myndigheter och
näringslivet är en viktig del av planeringsarbetet.
Lantbrukskooperationens roll blir att tillsammans med övrig
livsmedelsindustri ge synpunkter på prioriteringar och lämna
underlag för myndigheternas arbete. Propositionens förslag att
sektorsplanerna skall kunna upprättas av "näringen" är däremot
enligt motionen oacceptabelt. Detta ansvar skall ligga på en
statlig myndighet, i första hand länsstyrelsernas
lantbruksenheter.


EU:s regelverk innebär att stöd kan utgå till södra Sveriges
skogs- och mellanbygder genom att dessa är att betrakta som
missgynnade områden. Stödområdets framtida omfattning och
inriktning kommer att diskuteras i kontakt med EU-kommissionen.


En stor del av animalieproduktionen finns i dag inom det
tänkta stödområdet (ca 85 % om vi också räknar in norra
Sverige). Det är troligt att en höjning av stödnivån inom dessa
områden skulle innebära att ytterligare produktion förlades dit,
anser motionärerna. Förslagen i propositionen innebär att
direktstöden till jordbruket i dessa områden ökar med minst 640
miljoner kronor. En sådan ökning av subventionsnivån kommer att
leda till att ytterligare produktion flyttar in i stödområdet.
Därmed skulle programmets kostnader komma att öka betydligt.


En stor del av direktbidragen är tänkta att utgå som
ersättning för produktion av s.k. kollektiva varor som t.ex. ett
öppet och varierat landskap samt en bevarad biologisk mångfald
genom hävd av hagmarker. Motionärerna har inget att erinra mot
en sådan uppläggning. Socialdemokraterna ser dock inte något
skäl att öka nivån på stödet till det svenska jordbruket (mätt
enligt den accepterade PSE-metoden). Detta tillåter inte
Sveriges statsfinanser. Motionärerna avstyrker samtidigt
inrättandet av miljöprogrammet för ekonomisk bärkraft med den
inriktning det givits i propositionen. De återkommer till detta
i samband med behandlingen av frågan om hur Sverige bör hantera
EU:s miljöstöd. Det slutliga fastställandet av nivåerna på olika
direktbidrag och hur de skall fördelas mellan åtgärder kan först
ske efter att EU-kommissionen godkänt stödens inriktning och
nivåer.




Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning
2078/92


Proposition 1994/95:75


Den förra regeringen tillsatte en särskild utredning med
uppgift att utreda frågan om ett svenskt program för stöd enligt
förordning (EEG) nr 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder och
bevarande av landskapet.


Utredningen överlämnade sitt betänkande i juni 1994.
Betänkandet låg till grund för förra regeringens proposition
1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de
förslag som redovisas där. Utredningens förslag kritiserades på
flera punkter av remissinstanserna. Den socialdemokratiska
regeringen anser till skillnad från den förra regeringen att de
föreslagna programmen är tekniskt ogenomförbara och inte heller
ger de miljöeffekter som krävs vid ersättningar enligt reglerna
i förordning (EEG) nr 2078/92. EG-kommissionen har under hand
uttryckt en negativ ståndpunkt angående det s.k.
bärkraftsprogrammet. Det skulle således vara omöjligt att
utnyttja miljöprogrammen i den omfattning som den förra
regeringen föreslagit.


I den socialdemokratiska motionen med anledning av
propositionen om EU-medlemskap ifrågasätts den föreslagna
tillämpningen av EG:s miljöprogram. Förslagen innebär ett avsteg
från den princip som fastslogs i 1990 års livsmedelspolitiska
beslut att den som förorenar skall betala (Polluter Pays
Principle). Dessutom används miljöhänsyn i propositionen som
täckmantel för att maximalt utnyttja EU-bidrag i syfte att öka
intäkterna till jordbruket. Programmen för ekonomisk bärkraft
och resurshushållande konventionellt jordbruk bör därmed utgå.


Genom den tillämpning av det generella arealbidraget som
föreslagits i nämnda motion kommer arealbidraget i stor
utsträckning att kunna ersätta bärkraftsprogrammet för att
stödja de svagare bygderna.


Med den utformning som föreslagits i proposition 1994/95:19
för stödet till ekologisk odling kan en jordbrukare få stöd även
om bara en del av brukningsenheten ställs om. Det finns därmed
en risk att marginella marker ställs om medan intensiteten på
övrig mark bibehålls eller t.o.m. ökas. Detta skulle stå i strid
med de miljömål som fått uttryck i regeringsförklaringen.


Regeringen anser att man i stället bör satsa på bevarande av
hotade natur- och kulturvärden i särskilt utsatta bygder och
områden och föreslår därför åtgärder för bevarande av natur- och
kulturmiljöer och biologisk mångfald samt ett utökat stöd för
ekologisk odling. För dessa åtgärder bör inrättas ett
miljöprogram inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 för
kompletterande miljöersättning där brukaren kan betalas för
produktion av kollektiva nyttigheter.


Miljöprogrammet bör bestå av tre delprogram för de nämnda
åtgärderna. Det första delprogrammet skall bygga på det
landskapsvårdsprogram som infördes i samband med 1990 års
livsmedelspolitiska beslut vars syfte är att stödja bevarandet
av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla
odlingslandskap och naturområden. Ett andra delprogram för
miljökänsliga områden skall bygga vidare på nuvarande
NOLA-program och skall bestå i att återskapa och vårda biotoper
och vissa kulturmiljöer i miljökänsliga områden. Programmet
skall stå i överensstämmelse med inriktningen på det särskilda
program för känsliga områden som tidigare fanns inom EU och som
nu infogats i rådsförordning 2078/92.


Ett tredje delprogram skall avse stöd till ekologisk odling.
Riksdagen fastslog vid sin behandling av proposition 1993/94:157
Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m. att
regeringen skall utarbeta ett program med målet att 10 % av
åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 (bet.
1993/94:JoU22, rskr. 272). Med de förslag till stöd för denna
odling som lämnas finns förutsättningar att nå nämnda mål.




Delprogram för landskapsvårdande åtgärder


I riksdagens beslut om 1990 års nya livsmedelspolitik tillkom
som en permanent åtgärd en möjlighet att lämna ersättning för
landskapsvårdande åtgärder i odlingslandskapet. Ersättningen
lämnas till jordbrukare och skall användas för att bevara
odlingslandskap med fastlagda natur- och kulturvärden av
nationellt intresse. Helhetsbilden av landskapet som
kulturbärare är viktig vid val av områden.


Inom ramen för ett miljöprogram enligt förordning (EEG) nr
2078/92 bör det nuvarande programmet för att stödja bevarandet
av vissa från miljö- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla
odlingslandskap och naturområden inordnas och vidareutvecklas
som ett delprogram. Det omfattande analys- och
inventeringsarbete som tagits fram för detta program, och som
har utvecklats vidare i utredningen om förstärkta miljöinsatser
i jordbruket, bör utgöra grunden för utformningen av ett
regelverk i överensstämmelse med nämnda förordning under år
1995.


Regeringen avser att närmare utreda utformningen av programmet
för tiden efter år 1995. Utvärderingen av de program som
infördes inom ramen för 1990 års livsmedelspolitiska beslut bör
beaktas under arbetet med detta program.




Delprogram för miljökänsliga områden


Medlen för Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA)
infördes budgetåret 1986/87 för att betala ersättning till
brukare för fortsatt bete och slåtter på marker med dokumenterat
höga naturvårdsvärden. Medlen fördelas i dag av Statens
naturvårdsverk till länsstyrelserna som träffar civilrättsligt
bindande avtal med lantbrukare.


För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i känsliga
områden bör ett särskilt delprogram nu utformas. Det skall
innehålla det nuvarande NOLA-programmet och kan dessutom t.ex.
gälla återställandet av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar.
Som förebild för de åtgärder som bör komma i fråga bör användas
det särskilda program för miljökänsliga områden (Environmentally
Sensitive Areas, ESA) som tidigare fanns inom EU och som numera
regleras i rådsförordningen (EEG) nr 2078/92.


Inom ramen för detta delprogram bör också stöd för bevarande
av utrotningshotade husdjursraser införas.


Delprogram för stöd till ekologisk odling


En särskild ersättning bör lämnas för ekologisk odling.
Ersättning lämnas till dem som helt ställer om till sådan
odling. Detta innebär en förändring i förhållande till den
nuvarande ersättningen till ekologisk odling som lämnas även
till delvis omlagda företag. Förslaget förutsätter således att
dessa företag också ställer om resten av odlingen. Förslaget i
proposition 1994/95:19 som innebär att stöd skall kunna lämnas
till endast delvis omställda företag är enligt regeringens
mening inte acceptabelt. Det föreligger en stor risk att ett
sådant stöd kommer att användas till att ställa om mer
marginella marker till ekologisk odling. Samtidigt kan
jordbrukaren bibehålla eller t.o.m. öka intensiteten i odlingen
på de bättre markerna där miljöproblemen i dag är störst.


Enligt regeringens uppfattning bör vi i Sverige utnyttja våra
naturgivna förutsättningar och fördelar i jordbruksproduktionen.
Till dessa hör en satsning på ekologisk odling av
kvalitetsprodukter i kontrast till den nuvarande
bulkproduktionen. Härigenom förbättras möjligheterna att nyttja
den marknad som vi skulle få tillgång till vid ett
EU-medlemskap. Regeringen har för avsikt att ta initiativ till
att tillsammans med näringen utarbeta en strategi för en
marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter. Detta kommer bl.a.
att kräva en förstärkt professionell marknadsföring.


Villkoren för ersättningen för ekologisk odling bör ansluta
till de regler för godkännande som gäller för ekologisk
produktion inom EU.


EG:s förordning medger att det förutom kompensation för
inkomstbortfall lämnas ett incitament. Incitamentsdelen är en
extra stimulans som bedömts nödvändig för att få jordbrukaren
att vidta den önskvärda miljöåtgärden. Ju större risk som är
förknippad med en åtgärd, desto större bör incitamentet vara.
Omläggning till ekologiskt jordbruk innebär en rad
osäkerhetsfaktorer. Dels måste jordbrukaren använda sig av nya
brukningsmetoder, dels måste jordbrukaren lära sig en ny
marknad. En annan faktor som innebär ett ökat risktagande är att
jordbrukaren förbinder sig att under en femårsperiod odla
ekologiskt.


En ny permanent ersättning för ekologiskt jordbruk förväntas
leda till att omläggningen till ekologiskt jordbruk ökar
väsentligt. Anslutningen torde enligt regeringens bedömning bli
störst i Norrland och i Götalands skogs- och mellanbygder,
eftersom djurproduktion är vanlig i dessa bygder. Tidigare
erfarenhet visar att omläggning till ekologiskt jordbruk är
lättare för jordbrukare med djurhållning än för renodlade
växtodlingsföretag, eftersom en sådan produktionsinriktning
möjliggör en bättre totalekonomi.


Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt
odlad år 2000 förutsätter att den ekologiskt ordnade arealen
ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha/år fram till år 2000. En
uppföljning och utvärdering i vilken utsträckning stödet är
tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda målen bör ske
två år efter det att programmet införs.


Förslagen i proposition 1994/95:19 om kompletterande
miljöersättning till jordbruket




Regeringens bedömning: Det nationella programmet för
miljöersättning bör delas upp i tre områden med samordning
mellan de olika programområdena. Dessa är programmet för
ekonomisk bärkraft, resurshushållningsprogrammet samt
bevarandeprogrammet. Programområdena bör i princip svara mot
målet för ett öppet och varierat landskap, målet att minska
växtnäringsläckaget och riskerna vid användning av
bekämpningsmedel samt målet att bevara biologisk mångfald och
kulturvärden i odlingslandskapet.


För att främja sådan användning av jordbruksmark som är
förenlig med skydd och förbättring av miljön, landsbygden och
landskapet bör miljöersättning lämnas i norra Sverige och i det
mindre gynnade området i södra Sveriges skogs- och mellanbygder
inom ramen för programmet för ekonomisk bärkraft. Detta för att
bevara ett levande och öppet landskap.


Inom ramen för resurshushållningsprogrammet bör ersättning
lämnas bl.a. till ekologiskt jordbruk och resurshushållande
konventionellt jordbruk. Villkoren för dessa ersättningsformer
bör regeringen utarbeta under hösten 1994. Riktmärket för
ekologiskt jordbruk bör i enlighet med riksdagens målsättning
vara att ca 300 000 ha åkermark odlas ekologiskt år 2000. För
detta ändamål bör en permanent arealersättning lämnas till
jordbrukare med ekologiskt jordbruk.


För att reducera växtnäringsläckaget ytterligare bedömer
regeringen att det även bör lämnas miljöersättning för extensiv
vall, för skyddszoner utmed vattendrag samt för insådd av
fånggröda.


Inom ramen för bevarandeprogrammet bör ersättning lämnas för
bevarande av slåttermark, betesmark och för övriga värdefulla
natur- och kulturmiljöer. Dessutom bör det lämnas ersättning för
övriga åtgärder för att bevara biologisk mångfald såsom
ersättning för bevarande av utrotningshotade husdjursraser och
för hydrologisk restaurering av våtmarker, småvatten,
mindre åar och bäckar. Därutöver bör ersättning lämnas för
miljöåtgärder på vissa begränsade arealer skogsmark.


Totalt bedömer regeringen att ca 2,8 miljarder kronor bör
lämnas inom ramen för EG:s miljöersättningsprogram. Programmet
för ekonomisk bärkraft bör tillföras drygt 800 miljoner kronor,
till resurshushållningsprogrammet bör anslås ca 1 150 miljoner
kronor och till bevarandeprogrammet bör anslås ca 700 miljoner
kronor. Därutöver bör det anslås ca 120 miljoner kronor för
utbildning, information och demonstrationsprojekt. Dessa belopp
är av samma storleksordning som ambitionsnivån i Jordbrukets
miljöprogramutrednings förslag. Regeringen återkommer med
förslag till villkor och exakta ersättningsnivåer.


Motionerna


Övergripande frågor


Enligt motion Jo6 (fp) var den förra regeringens förslag i
EU-propositionen 1994/95:19 om frågor som berör livsmedels- och
miljöpolitiken väl genomarbetade. Förslagen tog hänsyn till de
rådande förhållandena i landet. Den nu framlagda propositionen
visar att den socialdemokratiska regeringen har en avsevärt
lägre ambitionsnivå på miljö- och jordbruksområden än vad den
tidigare regeringen hade, hävdar motionärerna och yrkar avslag
på propositionen i de delar som omfattar punkterna 7--10 i
förslaget till riksdagsbeslut, nämligen vad avser ett
miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92, stödet till
jordbruket i norra Sverige, dispositionen av anslaget Stöd till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige samt
omställningsprogrammet (yrkande 1).




I motion Jo7 (v) yrkande 1 föreslås ett riksdagsuttalande om
de långsiktiga målen inom lantbrukspolitiken. Enligt motionen är
det Sveriges uppgift att påverka EU:s jordbruk mot en mindre
bidragsberoende och en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion,
bra villkor för djuren samt en livsmedelsproduktion som inte
bidrar till en fortsatt orättvis världshandel. För att sanera
Sveriges statsfinanser måste statens utgifter minska. En sektor
av producerande karaktär som t.ex. lantbruket måste på sikt
kunna producera konkurrenskraftigt utan subventioner, anser
motionärerna. I yrkande 2 begärs en utredning kring kollektiva
nyttigheter, vilket kan innefatta allt från öppna landskap till
synen av dansande tranor. Dessa nyttigheter bör enligt motionen
prissättas i den utsträckning det är möjligt. I yrkande 3
föreslår motionärerna ett uttalande om stödformerna inom
lantbruket. Det är viktigt att det för första gången finns
program som baseras på mer miljöhänsyn i det konventionella
jordbruket, anför de och förutsätter att en noggrann och
kontinuerlig utvärdering skall ske av både ekonomiska och
ekologiska effekter. I yrkande 4 föreslås att en region för hela
landet kan tjäna som utgångspunkt för vidare diskussioner om
spannmålsstödets regionindelning.


I motion Jo8 (kds) yrkas avslag på hela propositionen, alltså
även på de lagförslag som avser Sveriges anslutning till EG:s
förordningar om jordbruksprodukter, miljö- och strukturstöd samt
den gemensamma fiskeripolitiken (yrkande 1). I motionen föreslås
vidare tillkännagivanden om vikten av ett bevarandeprogram inom
de ramar EU-propositionen anger (yrkande 2) samt om genomförande
av programmet för resurshushållande jordbruk inom
EU-propositionens ramar efter viss ombalansering så att
incitamenten för övergång till ekologisk odling ökas (yrkandena
3 och 4). Miljöstödsutredningens förslag till program för
ekonomisk bärkraft inom LFA-områdena bör genomföras (yrkande 9).
LFA-stöd bör utbetalas i enlighet med de riktlinjer som föreslås
i EU-propositionen (yrkande 13).


Enligt motion Jo9 (m) innebär propositionen att positionerna
flyttas bakåt vad gäller det svenska miljöprogrammet på
jordbrukets område. Det är allvarligt att miljöarbetet försenas
genom att regeringen föreslår nya riktlinjer i ett sent skede.
Förslaget innebär att södra Sverige går miste om stora delar av
miljöstödet, vilket är olyckligt, hävdar motionärerna och
föreslår att Sverige bör medfinansiera miljöprogrammen i den
utsträckning som angavs i proposition 1994/95:19 (yrkande 1).


Enligt motion Jo10 (mp) bör riksdagen avslå propositionens
förslag om ett svenskt miljöprogram inom ramen för EU:s
förordning 2078/92. Miljöpartiet delar inte regeringens
uppfattning rörande miljöstöden till jordbruket. De
delfinansierade programmen för ekonomisk bärkraft och
resurshushållande konventionellt jordbruk, vilka skall utgå
enligt regeringens förslag, är just de program som enligt
motionärernas mening skyndar på och stöttar utvecklingen mot ett
hållbart lantbruk. Stödet bör i stort utformas i enlighet med
bedömningen i EU-propositionen (yrkande 1). Vissa ändringar
förordas dock (yrkandena 2 och 4). I motionen uttalas stöd för
bevarandeprogrammet i proposition 1994/95:19 (yrkande 5).
NOLA-stöd bör bibehållas i framtiden för marker där inget annat
stöd ges (yrkande 6).


Även i motion Jo11 (c) yrkas avslag på regeringens
miljöprogram med bifallsyrkande till motsvarande förslag i
proposition 19. Regeringens förslag är direkt negativt för de
skogs- och mellanbygder som skulle ha fått del av
bärkraftsprogrammet inom miljöstödet, hävdar motionärerna
(yrkande 1).


Stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige


I motion U17 (c) yrkande 2 föreslås att dispensregler
utarbetas som en tillfällig övergångslösning för producenter med
otillräckligt arealunderlag. Därigenom skulle dessa kunna
anpassa sin produktion till de nya arealreglerna för utfående av
djurbidrag. Enligt yrkande 4 i samma motion samt enligt motion
U23 (m) bör hjortköttsproduktion ges förutsättningar likvärdiga
med annan köttproduktion för att bevara det variationsrika
odlingslandskapet.


I några motioner begärs justeringar av stödområdesindelningen.
Enligt motionerna U7 (c) och U19 (s) bör översyn ske av den
föreslagna klassindelningen (i Östergötland). Enligt motion
U18 (c) borde kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg
i norra Västmanland placeras i LFA-område B. Enligt motion U20
(s) borde samma kommuner (skördeområde 1912) ingå i området för
stöd till jordbruket i norra Sverige. Enligt motion U21 (c)
yrkande 5 bör vissa kommuner i Värmland flyttas till högre
stödområde.




Delprogram för stöd till ekologisk odling


Enligt motion Jo7 (v) bör det vara möjligt att göra en stegvis
övergång till ekologisk odling. Regeringen bör återkomma med
förslag härom (yrkande 6). Ett likartat yrkande framställs i
motion Jo8 (kds) yrkande 5 medan ersättning enligt motionerna
Jo10 (mp) yrkande 3 och Jo11 (c) yrkande 3 bör ges även till
lantbruk som ställt om delar av arealen. I motion Jo7 yrkas
vidare att det vid fördelning av kvoter och vid krav  på träda
bör tas hänsyn till att ekologisk odling leder till antingen
större arealbehov eller minskat djurantal samt att avkastningen
minskar. Skillnaden mellan stöd till ekologiskt jordbruk och
miljövänligt konventionellt jordbruk måste vara tillräckligt
stor för att stimulera intresset av att gå över till ekologisk
odling, hävdar motionärerna vidare. Regeringen bör återkomma med
förslag om en väsentligt höjd nivå, varvid även behovet av
resurser för utbildning och information bör beaktas (yrkande 7).


I motion Jo8 framställs en rad yrkanden om ekologisk odling.
Återbetalningskrav bör inte riktas mot gårdar som ställt om
omställd mark till ekologisk odling (yrkande 6);
Miljöstödsutredningens förslag till kontroll av ekologiskt
jordbruk bör användas (yrkande 7); regeringen bör avge förslag
om ett system för rättvis hantering av köttkvoterna så att
ekologiska gårdar m.fl. inte drabbas (yrkande 8).


Enligt motion Jo11 (c) bör riksdagen göra ett tillkännagivande
om en strategi för marknadsföring av livsmedel. Motionärerna
erinrar om att den dåvarande regeringen redan år 1992 avsatte 60
miljoner kronor som skulle användas till strategisk
marknadsföring inför ett EU-medlemskap. Sverige bör bygga upp en
organisation för marknadsföring i samarbete mellan staten och
livsmedelsnäringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
redovisning av hur arbetet bedrivits hittills, hur det kommer
att bedrivas i fortsättningen och vilka statliga medel som
ställs till förfogande under kommande år (yrkande 2).


Motioner med anledning av proposition 19


I den socialdemokratiska motionen U16 anges riktlinjerna för
det förslag till miljöprogram som sedermera framlagts av
regeringen i proposition 75.


Enligt motion U14 (kds) är det viktigt att anvisade ramar för
miljöersättning, strukturstöd och stöd till nordligt jordbruk
bibehålls (yrkande 1). Regeringen bör återkomma med ett
detaljerat förslag till miljöprogram för jordbruket (yrkande 2).


I motion U8 (mp) framhålls det ekologiska jordbrukets
förutsättningar vid ett EU-medlemskap beträffande trädeskrav för
arealstöd och möjlighet att erhålla mjölkkvoter och
bidragsrätter för djur vid omläggning från konventionell till
ekologisk drift (yrkande 3). I motion U10 (s) föreslås en
djupare analys innan stödformerna för ekologisk odling
fastställs. Enligt U14 (kds) bör höjda miljöavgifter tas ut för
att delfinansiera utvecklingen av ett hälso- och miljömässigt
samt ekologiskt bättre anpassat jordbruk (yrkande 3). Sverige
bör i EU verka för att trädeskravet för ekologiskt lantbruk blir
frivilligt (yrkande 5). Enligt motion U15 (v) bör det ekologiska
jordbruket inte drabbas av de generellt verkande
produktionsbegränsningarna (yrkande 14 delvis).




Utskottets överväganden


I motion Jo8 (kds) yrkande 1 yrkas avslag på proposition 75 i
dess helhet, således även de lagförslag som sammanhänger med
Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Utskottet avstyrker
motionen i denna del.


Ett svenskt miljöprogram inom ramen för EG:s förordning
2078/92


Strukturstödet till mindre gynnade områden inkl. miljöstöd
till vall och bete


Som framhålls i proposition 75 bör inriktningen av
tillämpningen i Sverige av den gemensamma jordbrukspolitiken på
flera punkter få en annan utformning än vad som föreslagits i
proposition 19. Utskottet delar den mening som framförts i den
socialdemokratiska motionen U16 att det är rimligt att i första
hand använda andra utgångspunkter än rena konkurrensaspekter vid
bedömningen av hur vi i Sverige skall hantera EG:s struktur- och
LFA-stöd. En viktig utgångspunkt blir vår förmåga att över
statsbudgeten finansiera den svenska andelen av strukturstöden
vilken i de flesta fall uppgår till mer än 70 % av det totala
stödbeloppet. Här måste det ske en politisk bedömning av hur
mycket subventioner som skall läggas på jordbruket i förhållande
till andra utgiftsbehov för skola, vård, försvar osv. En annan
viktig utgångspunkt blir hur vi ser på den svenska
livsmedelsproduktionens framtid.


Utskottet godtar regeringens förslag att Sverige som medlem av
EU inför ett miljöprogram bestående av tre delprogram inom ramen
för förordning (EEG) nr 2078/92. Det svenska programmet skall
vara i linje med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Ett
delprogram skall vara att stödja bevarandet av vissa från natur-
och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. I
ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och
bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram
skall stöd lämnas för ekologisk odling. Som anmäls i
propositionen bör regeringen återkomma i 1995 års
budgetproposition med förslag till anslagsram för
miljöprogrammet.


Utskottet vill särskilt framhålla det angelägna i att utforma
stödformerna inom lantbruket så, att det finns program som
baseras på större miljöhänsyn i det konventionella jordbruket.
Utskottet förordar mot den bakgrunden att ett tillägg görs till
miljöprogrammet. Ett generellt arealstöd till vall och betesmark
skall kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1--4 samt i
områden som avsatts för s.k. LFA-stöd i mindre gynnade områden i
södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Utskottet tar inte
ställning till vilka belopp eller nivåer som bör gälla. Även i
denna fråga bör regeringen återkomma med preciseringar.


I anslutning till den förra regeringens förslag i proposition
19 om delprogrammet resurshushållande jordbruk (en del av
miljöprogrammet) föreslår utskottet att regeringen återkommer
med ett nytt och bättre genomarbetat förslag såvitt avser
resurshushållande konventionellt jordbruk.


Den förra regeringens förslag i proposition 19 om strukturstöd
och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och mellanbygder
föranleder i övrigt inga invändningar i utskottet.


Utskottet anser det angeläget att regeringen tillsätter en
parlamentarisk arbetsgrupp som kan följa myndigheternas
utvärdering och uppföljning av medlemskapets miljökonsekvenser.


Vad utskottet anfört om arealstöd till vall och betesmark, om
resurshushållningsprogram och om en parlamentarisk arbetsgrupp
bör riksdagen med anledning av motion Jo7 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.




Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs
i motion Jo7 om s.k. kollektiva nyttigheter (yrkande 2).
Förslagen i de båda propositionerna och i Jordbrukets
miljöprogramutredning handlar i stor utsträckning om kollektiva
nyttigheter i jordbruket (naturvård, odlingslandskap, biologisk
mångfald m.m.) och i vilken utsträckning näringen kan
tillhandahålla respektive ersättas för dessa nyttigheter.
Utskottet delar motionärernas mening att det finns anledning att
närmare belysa prissättningen och tillhandahållandet av dessa
nyttigheter i en särskild utredning.




Riksdagen bör med anledning av yrkande 2 i motionen i ett
särskilt uttalande ge regeringen till känna vad utskottet anfört
om utredning av kollektiva nyttigheter.




Delprogrammen för landskapsvårdande åtgärder och miljökänsliga
områden


Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nuvarande
program för att stödja bevarandet av vissa från miljö- och
kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och
naturområden skall inordnas och vidareutvecklas som ett
delprogram. Ett omfattande analys- och inventeringsarbete har
tagits fram för programmet, och det har utvecklats vidare i
utredningen om förstärkta miljöinsatser i jordbruket. Detta
arbete bör utgöra grunden för utformningen av ett regelverk i
överensstämmelse med förordningen (EEG) nr 2078/92 under år
1995.


Utskottet har heller ingen erinran mot att det nuvarande
NOLA-programmet för ersättning till brukare för fortsatt bete
och slåtter på marker med dokumenterat höga naturvårdsvärden
samordnas med åtgärder för återställande av våtmarker,
gärdesgårdar och dikesrenar.




Delprogram för ekologisk odling


Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom regeringens
förslag till delprogram för ekologisk odling. Ersättning skall
lämnas till dem som helt ställer om till ekologisk odling. Ett
permanent stöd som innefattar både kompensation för
inkomstbortfall och incitament bör lämnas till jordbrukare som
förbinder sig att under en femårsperiod odla ekologiskt. Enligt
utskottets mening kommer därvid stödet att successivt trappas
upp för odlare efter hand som deras odling ställs om efter de
regler som gäller för ekologisk odling, i enlighet med kontrakt
som tecknas med varje odlare. Det bör ankomma på regeringen att
besluta om de närmare reglerna för ersättningen. Som anges i
propositionen skall dessa utformas efter det mål som riksdagen
antagit, nämligen att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt
odlad år 2000. Detta förutsätter att den ekologiskt odlade
arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha per år fram till år
2000. En uppföljning och utvärdering av i vilken utsträckning
stödet är tillräckligt för att nå de av riksdagen uppställda
målen bör ske två år efter det att programmet införts.


Det anförda innebär att motionerna Jo7 (v) yrkandena 6 och 7,
Jo8 (kds) yrkandena 4--8, Jo10 (mp) yrkande 3, Jo11 (c) yrkande
3, U10 (s) samt U15 (v) yrkande 14 i denna del i viss omfattning
tillgodoses. I den del motionerna tar upp olika detaljfrågor om
villkoren för och utformningen av stödet till ekologisk odling
anser utskottet att det bör ankomma på regeringen att närmare
överväga dessa frågor. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna såvitt  nu är i fråga synes ej påkallad.






Riksdagen bör således med de ändringar som föreslagits i det
föregående godkänna det som regeringen förordat om ett
miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92. Därmed
avstyrks följande motioner i den mån de ej tillgodosetts,
nämligen motionerna Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del, Jo8 (kds)
yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, Jo9 (m) yrkande 1, Jo10 (mp)
yrkandena 1, 2 delvis, 4 och 5, Jo11 (c) yrkande 1 samt U14
(kds) yrkandena 1 och 2.


Motion U16 (s) yrkandena 15 och 17 är med utskottets
ställningstaganden i huvudsak tillgodosedd och påkallar ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.


Utskottet betonar att någon ändring av reglerna för
NOLA-bidrag inte är aktuell och delar således inte den oro som
uttryckts i motion Jo10 (mp). Någon särskild riksdagens åtgärd
med anledning av yrkande 6 i motionen är alltså inte påkallad.


Utskottet delar den mening som framförs i motionerna U8 (mp)
yrkande 3 och U14 (kds) yrkande 5 att jordbrukare som driver
ekologisk odling bör kunna undantas från krav på träda för
utfående av arealbidrag enligt EG:s regler. Som motionärerna
framhåller är spannmålsavkastningen lägre per arealenhet i det
alternativa jordbruket, varför målet om minskad produktion redan
nås. Enligt utskottets mening bör regeringen driva frågan om att
få till stånd en särregel för det ekologiska jordbruket som
innebär att en anslutning till trädesprogrammet skall vara
frivillig. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande till
regeringen i denna fråga.


Som anförs i propositionen avser regeringen att tillsammans
med näringen utarbeta en strategi för marknadsföring av svenska
kvalitetsprodukter. Därvid kommer man att dra fördel av de
erfarenheter som vunnits i tidigare marknadsföringskampanjer.
Utskottet finner inte skäl att förorda något riksdagsuttalande
med anledning av motion Jo11 (c) yrkande 2.


Utskottet har ingen annan mening än den som framförs i
vänsterpartiets motion Jo7 yrkande 1, att en sektor som
lantbruket på sikt måste kunna producera konkurrenskraftigt utan
subventioner. Motionsyrkandet ligger väl i linje med allmänt
vedertagna bedömningar om jordbrukspolitikens inriktning och bör
inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker även yrkande 4 i motionen. Regionindelningen
av spannmålsstödet har behandlats i utskottets yttrande JoU2y
till utrikesutskottet.


Utskottet har ovan uttalat sig angående de mer övergripande
riktlinjerna för strukturstöd och LFA-stöd. Det finns för
närvarande inget underlag för att gå närmare in på sådana
detaljfrågor som t.ex. dispensregler från arealkravet, stöd till
hjortköttsproduktion och stödområdesindelningen i vissa
kommuner eller län. Utskottet utgår givetvis från att regeringen
i det fortsatta arbetet uppmärksammar kraven på mer eller mindre
tillfälliga övergångslösningar, som t.ex. behovet av modifierade
arealkrav enligt motion U17 yrkande 2. När det gäller
hjortköttsproduktionen utgår utskottet likaledes från att
regeringen undersöker möjligheterna att stödja denna produktion
inom ramen för de befintliga stödprogrammen. Utskottet är dock
inte berett att nu förorda ett särskilt stöd till denna
produktion. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U17
yrkandena 2 och 4 och U23.


Utskottet är inte berett att i detalj pröva frågan om
avgränsningen av de tre delområden -- A, B och C -- som förordas
i proposition nr 19 för tillämpningen av EG:s stöd till mindre
gynnade områden i södra Sverige. Frågan om tillämpningen av
dessa stöd, liksom deras inriktning, måste avgöras med hänsyn
tagen till EG-reglernas mycket klara kriterier i fråga om bl.a.
inkomstnivåer. Motsvarande gäller avgränsningen av stödområde 4
i norra Sverige. Enligt vad utskottet erfarit pågår f.n.
överläggningar med kommissionen i frågan. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna U7 (c), U18 (c), U19
(s), U20 (s) och U21 (c) yrkande 5.


Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige


Proposition 1994/95:75


Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har
möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå. Denna form
av långsiktiga stöd skall vara avsedd att säkerställa att
jordbruksverksamhet kan behållas i särskilda regioner. Stöden
får även differentieras mellan regioner. De regioner som
omfattas av bestämmelserna är stödområdena 1--3. Stödet får vara
knutet till fysiska produktionsförhållanden eller till
historiska produktionsmönster för varje gård men inte till
framtida produktion eller leda till ökad produktion. För att
behålla traditionell primärproduktion och bearbetning i regionen
föreslår regeringen att nationellt stöd till ett belopp av högst
600 miljoner kronor används för att komplettera de av EU
medfinansierade stödformerna. Det nationella stödet bör i
huvudsak utformas som ett produktionsanknutet stöd. Detta
innebär effektivare styrning till stödberättigade företag och en
kraftig begränsning av negativa omfördelningseffekter, jämfört
med de förslag som lades fram i proposition 1994/95:19 Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen.


Inom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade
områden. Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag.
För att utnyttja dessa stöd krävs medfinansiering från
medlemslandet. De i propositionen föreslagna åtgärderna inom
ramen för miljöprogrammet kommer att i betydande utsträckning gå
till jordbruket i norra Sverige. För att betona
produktutvecklingens avgörande betydelse föreslår regeringen att
de möjligheter som öppnas inom ramen för EU:s bestämmelser om
stöd till förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter
utnyttjas. Startstöd skall också kunna utgå för att gynna
strukturutvecklingen i regionen. Regeringens syn på stödets
uppläggning och tekniska konstruktion skiljer sig från förslagen
i proposition 1994/95:19 i första hand genom uppräkningen av det
nationella stödet. Utöver de här redovisade stödformerna
tillkommer dessutom stöd till landsbygdsutveckling i regionen.


Vid ett EU-medlemskap kommer även EU:s bestämmelser avseende
arealbidrag att tillämpas. Regeringens förslag till indelning i
produktionsområden för nivåer på arealbidraget innebär en mindre
spännvidd mellan olika produktionsområden och minskar därmed
eventuella svårigheter i stödområde 4. Jordbruket i norra
Sverige kommer genom denna åtgärd att tillföras ca 315 miljoner
kronor. Den sammantagna nettoeffekten av den gemensamma
jordbrukspolitiken (CAP), i förhållande till nuvarande stöd, för
jordbruket i norra Sverige beräknas bli ca 230 miljoner kronor.
Den gemensamma jordbrukspolitiken finansieras av EU:s
jordbruksbudget.


Regeringen föreslår att stödet till jordbruket i norra Sverige
utformas så att kostnadstäckningsgraden i stort sett kan
behållas oförändrad över tiden.


För att uppnå oförändrad kostnadstäckningsgrad för budgetåret
1995/96, i jämförelse med situationen år 1990, krävs ett totalt
bidrag om ca 1,4 miljarder kronor. Genom att utnyttja de olika
stöd som nämnts ovan kan denna nivå upprätthållas och en
väsentlig del finansieras av EU:s jordbruksfond.


Disposition av anslaget Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige


Det nuvarande systemet för bidrag till jordbruket i norra
Sverige kommer att upphöra vid medlemskap i EU. Detta innebär
att några pristillägg enligt nuvarande system för produktion
efter tidpunkten för medlemskap inte kan utgå. Vid utbetalningen
av de särskilda direktbidrag som utgår inom ramen för stödet
måste också hänsyn tas till tidpunkten från vilken ett nytt
stödsystem skall gälla.


Det anvisade anslaget Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige bör dock vid ett medlemskap
få disponeras under budgetåret 1994/95 för utbetalningar av det
särskilda nationella stöd som därvid förutsätts utgå.


Förslag i proposition 1994/95:19 om stöd till jordbruket i
norra Sverige


Målsättningen för stödet till jordbruket i norra Sverige skall
enligt propositionen ligga fast vid ett EU-medlemskap.
De stödsystem som bör utnyttjas skall bygga på det
förhandlingsresultat som uppnåtts vid förhandlingarna med EU.
Stödet skall utgöras av dels EG:s stöd till mindre gynnade
områden/bergsjordbruk, dels stöd inom ramen för EG:s
miljöprogram för jordbruket (miljöstöd-nord). Därutöver skall
utnyttjas det i avtalet överenskomna stödet till nordligt
jordbruk för stödområdena 1, 2a, 2b och 3. Den sammanlagda
kostnaden för stöden beräknas till 1 044 miljoner kronor.
Stödet bör utformas så att omfördelningseffekterna i förhållande
till nuvarande stöd blir så små som möjligt. Så långt möjligt
bör stöden knytas till krav på djurinnehav, i första hand till
mjölkkor. Stora förändringar i stödnivå bör kunna överbryggas
genom tillämpning av tillfälliga nationella stöd.


Stödet i område 4 är begränsat till högst 20 mjölkkor.
Även miljöstöd-nord bör utnyttjas maximalt och lämnas som stöd
för vall- och betesareal. I område 4 bör dock en viss reducering
av stödet ske.


Slaktsvins-, smågris- och äggproduktionen bör erhålla
nationellt stöd i form av djurbidrag utöver det stöd som lämnas
inom ramen för stödet till mindre gynnade områden och som i
huvudsak kommer svinuppfödarna till del. Produktionsstödet till
smågris- och äggproduktionen samt det nyligen  införda stödet
till slaktsvin upphör helt i område 4.


För stödet till mindre gynnade områden som utbetalas till
pensionärer erhåller medlemslandet ingen medfinansiering
från EG. Det föreligger enligt propositionen inga skäl för att
de produktionsstöd som stödet till mindre gynnade områden och
det nationella stödet utgör skall lämnas till pensionärer.




Motionerna


Proposition 1994/95:75


I motion Jo6 (fp) yrkas att regeringens förslag beträffande
stöd till jordbruket i norra Sverige samt dispositionen av
anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige avslås (yrkande 1 delvis). Enligt motion Jo7 (v) yrkande
8 är den procentuella andelen åkermark så låg i de nordligaste
länen att all jordbruksmark är bevarandevärd och bör omfattas av
berörda ersättningar. Enligt motionärerna finns det en stor
andel arrenden utan skriftliga avtal i norra Sverige. För att
garantera att även dessa ingår i den bidragsberättigade arealen
bör den areal som redovisas till SCB kunna vara underlag för
stöd. Enligt motion Jo8 (kds) bör stödet till Norrland
genomföras i enlighet med de principer som föreslås i
miljöstödsutredningen och EU-propositionen (yrkande 14), och
regeringen bör återkomma med övergångslösningar för de gårdar i
Norrland som drabbas hårt vid en övergång till mer djurvänlig,
extensiv djurhållning (yrkande 15). Enligt motionerna Jo9 (m)
yrkande 2 och Jo11 (c) yrkande 4 bör stödet till jordbruket i
norra Sverige utgå från de riktlinjer som lagts fast i
proposition 1994/95:19. I motion Jo10 (mp) yrkande 2 delvis
tillstyrks de i proposition 1994/95:19 redovisade förslagen om
miljöstöd nord och stöd till mindre gynnade områden i norra
Sverige.


I motion Jo7 (v) framhålls att rennäringen är helt avgörande
för den samiska befolkningen. Regeringen bör därför återkomma
med förslag på hur rennäringen skall utvecklas som en del av
livsmedelspolitiken (yrkande 9). Enligt motion Jo8 (kds) yrkande
16 bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag till
miljöprogram för rennäringen grundat på EU:s miljöförordning
2078/92.


Proposition 1994/95:19


Enligt motion U9 (s) delvis bör förslaget beträffande
Norrlandsstödet föregås av en konsekvensbeskrivning innan det
genomförs. Härvid bör bl.a. fördelningseffekterna av
miljöstöd nord analyseras så att man får en bättre bild av
fördelningseffekterna. I motion U16 (s) hävdas att
Norrlandsjordbruket missgynnas med propositionens förslag.
Stödnivån till det södra stödområdet bör  enligt motionärerna
sänkas för att finansiera en uppräkning av Norrlandsstödet.
Genom att addera olika stöd kan nivån upprätthållas med en stor
andel finansiering från EU:s jordbruksfond och därmed också
avlasta den svenska statsbudgeten. Den adderade nivån på stöd
till norra Sverige bör fastställas till 1,4 mdkr för budgetåret
1995/96 (yrkande 16).


I motion U11 (m) föreslås en generell sänkning av
arealkvoterna med 20 % för miljöstöd nord med åtföljande
justering av restposten nationellt stöd. Motionärerna anser att
de arealkvoter som föreslås överstiger den nivå som krävs för
att klara foderbehovet. Det nationella stödet till
mjölkproduktionen kan då räknas upp, och de rationella
framtidsföretagen drabbas mindre hårt (yrkande 1). Förslag om
avdrag till förmån för den nationella reserven i region 1
framställs även i motion U21 (c) yrkande 1. Den neddragning på 3
% för skapande av reservkvot som föreslås i propositionen har
redan skett i region 1, varför detta område initialt inte bör
utsättas för denna neddragning. Samma argument återfinns även i
motion U15 (v) yrkande 14 (delvis). I motion U21 föreslås vidare
generell sänkning av arealkvoterna för miljöstöd nord med 10 %
(yrkande 2). För arrenden bör gälla att uppgifter lämnade till
SCB skall gälla som arealunderlag för bidrag till miljöstöd nord
(yrkande 3). Slutligen begärs ett tillkännagivande om behov av
att ytterligare utreda effekterna av ett slopande av
industristödet med målsättning att finna vägar för att
kompensera de borttagna stöden (yrkande 6).


Villkoren för stöd till svinproduktion i Norrland diskuteras i
tre motioner. Enligt motion U11 (m) yrkande 2 bör det räcka med
att en tredjedel av spannmålen odlas på gården (100 % enligt
propositionen). Ett likartat förslag framförs i motion U21 (c)
yrkande 4. Enligt motion U22 (m) yrkande 1 bör möjligheterna
till regionalt stöd för smågris-, slaktsvins- och äggproducenter
även i stödområde 4 undersökas. I sistnämnda motion framhålls
vidare att även mjölkproducenter finns bland gruppen stora
förlorare. LFA-stödet utgår bara för 20 kor i område 4. Enligt
motionären borde det vara möjligt att med en annorlunda
utformning av stödet kompensera flertalet producenter för detta
(yrkande 2).


Enligt motion U9 (s) delvis bör förslaget beträffande
Norrlandsstödet föregås av en konsekvensbeskrivning innan det
genomförs. En stor grupp jordbrukare som i dag är registrerade
som pensionärer kommer inte att få vare sig LFA-stöd eller
nationellt stöd. För att ge dessa företag en rimlig chans att
klara generationsskiften bör någon form av övergångslösning
övervägas. Även i motion U15 (v) yrkande 14 delvis efterlyses
någon form av övergångslösning för denna kategori jordbrukare.




Utskottets överväganden


Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom regeringens
förslag när det gäller stödet till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige. Ett nationellt stöd bör
således införas som komplettering till de av EU medfinansierade
stödformerna. Härigenom förbättras möjligheterna att behålla
traditionell primärproduktion och bearbetning i regionen. Det
nationella stödet bör utformas som ett produktionsanknutet stöd.
Detta bör möjliggöra en effektivare styrning till
stödberättigade företag och begränsa eventuella negativa
omfördelningseffekter. Utskottet delar även regeringens
bedömningar när det gäller stödet till s.k. mindre gynnade
områden (LFA-stöd), strukturstöden och miljöprogrammet.
Utskottets ställningstaganden ovan beträffande ett svenskt
miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 innebär att
arealbidrag för vall och betesmark skall kunna utgå i
stödområdena 1--4. Det anförda innebär att motionerna Jo7 (v)
yrkande 8, Jo10 (mp) yrkande 2 delvis, U9 (s) delvis, U16 (s)
yrkande 16 och U15 (v) yrkande 14 delvis i allt väsentligt kan
anses tillgodosedda och bör därför inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd. Utskottet avstyrker därmed motionerna
Jo6 (fp) yrkande 1 i motsvarande del, Jo8 (kds) yrkandena 14 och
15, Jo9 (m) yrkande 2, Jo11 (c) yrkande 4, U11 (m) yrkande 1 och
U21 (c) yrkandena 1, 2, 3 och 6.


När  det gäller smågris- och svinproduktionen i norra Sverige
vill utskottet anföra följande. Under de senaste decennierna har
rationella enheter för svinproduktion byggts upp i Norrland.
Produktionen av svin är mycket betydelsefull för
sysselsättningen i områdets slakterier och möjligheten att
bibehålla rimliga avstånd till slakterianläggningarna för övriga
djur. Utskottet hyser därför en viss förståelse för den
osäkerhet som redovisas i motionerna U11 (m) yrkande 2, U21 (c)
yrkande 4 och U22 (m) yrkande 1 delvis när det gäller de
framtida förutsättningarna för smågris- och svinproduktion i
norra Sverige. Enligt utskottets mening bör regeringen, i
samband med de fortsatta förhandlingarna med EU, särskilt beakta
förutsättningarna för den fortsatta smågris- och
svinproduktionen i norra Sverige. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna  U11 yrkande 2, U21 yrkande 4 och U22
yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


Motion U22 (m) yrkandena 1 delvis och 2 avstyrks.


När det gäller de i motionerna Jo7 (v) yrkande 9 och Jo8 (kds)
yrkande 16 framförda synpunkterna beträffande rennäringens
utveckling som en del av livsmedelspolitiken vill utskottet
anföra följande. Enligt proposition 1994/95:19 innebär
resultatet av EU-förhandlingarna att rennäringen kan inkluderas
i jordbrukssektorn. Detta medför att berörda företag normalt kan
få tillgång till EG:s strukturstöd. Mot bakgrund härav bör
rennäring  innefattas i definitionen av jordbruksföretag.
Härigenom kan också EG-medfinansiering av stöd komma i fråga för
vissa investeringsåtgärder, vilka för närvarande är föremål för
statligt glesbygdsstöd i Sverige. Utskottet erinrar om att
rennäringen omfattas av ett särskilt avsnitt i proposition 19.
Bl.a. framhålls att Sverige enligt ett särskilt sameprotokoll i
anslutningsavtalet har rätt att inom traditionellt samiska
områden ge samerna exklusiva rättigheter som har samband med
deras traditionella levnadssätt. Fortsatt nationellt stöd kan
ges till rennäringen under förutsättning att stödet inte leder
till en ökning av den traditionella produktionsnivån. I
ifrågavarande proposition uppmärksammas särskilt behovet av
gränsskydd mot tredje land.


Utskottet vill för egen del framhålla vikten av att
rennäringen även fortsättningsvis erhåller nationellt stöd.
Vidare förutsätter utskottet att möjligheterna att lämna
strukturstöd för investeringar m.m. inom ramen för EU:s
bestämmelser och i samarbete med livsmedelsindustrin i övrigt
utnyttjas. I detta sammanhang bör även samarbetet inom ramen för
Nordkalottprogrammet uppmärksammas. Enligt utskottets bedömning
kan syftet med motionerna Jo7 (v) yrkande 9 och Jo8 (kds)
yrkande 16 med det anförda i allt väsentligt anses tillgodosett.
Berörda yrkanden påkallar därmed ingen ytterligare riksdagens
åtgärd.


Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från
riksdagens sida med anledning av de i motionerna U9 (s) delvis
och U15 yrkande 14 delvis framförda synpunkterna beträffande
övergångslösningar för jordbrukare som är registrerade som
pensionärer. Motionerna avstyrks i berörda delar.


Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen förordar om
dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige. Utskottet avstyrker därmed
motion Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del.










Omställningsprogrammets utformning vid ett EU-medlemskap


Proposition 1994/95:75


Överenskommelsen mellan Sverige och EU angående villkoren för
jordbrukssektorn innebär bl.a. att Sverige skall delta i den
gemensamma jordbrukspolitiken från första dagen av medlemskapet.
EG:s program för för att ta jordbruksmark ur produktion skall
alltså tillämpas anslutningsdagen. Enligt propositionen kan ett
jordbruksföretag inte samtidigt delta i det svenska
omställningsprogrammet och EG:s program. Regeringen föreslår att
företag med omställningsmark som önskar få arealbidrag m.m.
enligt EG:s program innan det svenska omställningsprogrammet
avslutats skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag.
Varaktigheten i det svenska omställningsprogrammet bör slopas
vid ett EU-medlemskap.


Motion


Enligt motion Jo6 (fp) yrkande 1 i denna del bör riksdagen
avslå förslaget.


Utskottets överväganden


Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen
bör således godkänna det och avslå motionsyrkandet.


Under beredningen av detta avsnitt har fråga väckts om
villkoren för odlare som till efterföljd av 1990 års
jordbrukspolitiska beslut  ställt om sin produktion till
salixodling.


Utskottet erinrar om att salixodling innebär en långsiktig
omställning av jordbruket. De jordbrukare som övergått till
salixodling har i allmänhet -- förutom omställningsbidrag --
även erhållit anläggningsstöd. För erhållande av arealbidrag och
trädesbidrag enligt EG:s regelsystem gäller i princip att
uttagningen från livsmedelsproduktionen får vara högst lika stor
som den areal som det odlas stödberättigade grödor på, dvs.
högst 50 % av den areal man söker arealbidrag för. Under en
övergångsperiod om fem år medges dock att företag som haft areal
i det svenska omställningsprogrammet kan ta en större areal ur
produktion än den areal som man odlar stödberättigade grödor på,
dvs. mer än  50 % av den areal man söker stöd för. Den uttagna
arealen får i dessa fall vara högst lika stor som arealen i det
svenska omställningsprogrammet. Ersättningen för den del av den
uttagna arealen som överstiger arealen med stödberättigade
grödor utgår med 70 % av normal trädesersättning. Motsvarande
gäller att jordbrukare som endast ansöker om EG:s arealbidrag
för den areal som ingått i det svenska omställningsprogrammet
och som inte önskar odla arealen med stödberättigade grödor utan
ha den som uttagen areal erhåller ersättning med 70 % av den
normala trädesersättningen.




Administrativa effekter av ett EU-medlemskap


Proposition 1994/95:75


Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att
handläggningen av olika bidrag läggs så nära de berörda som
möjligt. Den fysiska kontrollen bör också skötas på regional
nivå. Detta innebär en förskjutning av ansvaret till länsnivå.
Samtidigt bör de tekniska systemlösningarna vara enhetliga och
antalet utbetalningstillfällen nedbringas. Möjligheterna för
ansvariga myndigheter att rapportera till riksredovisningen
skall tillgodoses. Dessa krav har tillgodosetts i den modell för
ansvarsfördelning som beskrivs nedan.


Statens jordbruksverk och Fiskeriverket får ett primäransvar
som utbetalningsmyndigheter. I Jordbruksverkets fall innebär
detta att samtliga utbetalningar till jordbrukare sker genom ett
centralt ADB-system som verket ansvarar för. Vidare ansvarar
verket för handläggning av ärenden som berör intervention och
exportbidrag. Övriga ärenden handläggs av länsstyrelserna.


Kommissionen överför medlen som skall ställas till den svenska
statens förfogande till ett centralt konto i Riksbanken. Medlen
skall därefter överföras till de utbetalningsansvariga
myndigheterna. Regeringen kommer senare att bestämma de närmare
formerna för detta förfarande.


Jordbruksverket ges i uppdrag att stärka myndighetens
internrevision vilken skall bedriva intern revision av EU-stöd
inom alla berörda myndigheter. Länsstyrelserna ansvarar primärt
för den fysiska kontrollen i samband med samtliga EU-stöd.
Riksrevisionsverket ansvarar för den externa revisionen i vilken
ingår att granska kvaliteten på berörda myndigheters interna
kontroll, bl.a. vad gäller intern revision.


De utbetalande myndigheterna skall svara för att den
återrapportering till kommissionen som ankommer på dessa
enligt EG:s regelverk utförs.




Utskottets överväganden


Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om
administrationen av EU-stöden inom jordbruksdepartementets
område. Utskottet delar regeringens mening att besluten skall
fattas så nära medborgarna som möjligt. Det är emellertid
angeläget att praxis blir enhetlig i riket, med hänsyn givetvis
tagen till de förhållanden som kan råda i olika delar av landet.
Det får förutsättas att regeringen följer utvecklingen och
vidtar de åtgärder som kan behövas för att åstadkomma en så
enhetlig tillämpning som möjligt.




Lagstiftningsfrågor


Proposition 1994/95:75


Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den
gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma
fiskeripolitiken


Ett medlemskap i EU innebär att EG:s förordningar inom den
gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma
fiskeripolitiken blir direkt tillämpliga i Sverige. För att EG:s
politik på området skall kunna verkställas införs särskilda
bemyndigandelagar som kompletterar förordningarna.


Lagarnas tillämpningsområden avgränsas till att gälla
komplettering av EG:s förordningar om
1. pris- och marknadsreglering,
2. miljö- och strukturstöd,
3. den gemensamma fiskeripolitiken.


Överträdelser av EG:s förordningar eller av föreskrifter som
meddelas med stöd av den föreslagna lagen om EG:s förordningar
om den gemensamma fiskeripolitiken skall vara
straffsanktionerade.


Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.


Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, skall
kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att djur
skall få flyttas till ett hägn där kron- och dovhjortar hålls.


Ändringar i lagarna om bekämpningsmedel och miljöavgift på
handelsgödsel


Jordbruket ger upphov till både positiva och negativa effekter
på miljön. Till de negativa hör bl.a. växtnäringsläckage orsakat
av handelsgödsel och stallgödsel. Detta läckage bidrar till en
övergödning av våra hav, kustvatten och inlandsvatten. Även
ammoniakemissionerna från jordbruket bidrar till denna
övergödning.


Kadmium är ett grundämne och bryts inte ned i naturen.
Tillförseln av kadmium till åkermark har minskat kraftigt de
senaste årtiondena men ligger fortfarande väsentligt över vad
som anses vara långsiktigt hållbart. Kadmium sprids till
åkermarken främst med fosforgödselmedel som innehåller kadmium
och genom nedfall från luften. Jordbruket står för hälften av
tillförseln av kadmium till åkermark. Detta grundämne kan orsaka
allvarliga hälsoproblem.


Användningen av bekämpningsmedel kan medföra hälso- och
miljörisker. En rad åtgärder och program har framgångsrikt
medverkat till att den negativa miljöpåverkan från jordbruket
har dämpats. Användningen av handelsgödselkväve är i dag ca
200 000 ton per år, fosforanvändningen ca 20 000 ton per år
och bekämpningsmedelsanvändningen motsvarar ca 2,2 miljoner
doser eller ca 1 500 ton aktiv substans per år.


Jordbruksverket redovisade i slutet av år 1992 ett uppdrag att
utvärdera miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
(Miljöavgifter 1992:41). I utredningen anges att de åtgärder som
genomförs för att minska växtnäringsförlusterna, liksom
omställningen inom jordbruket, leder till att miljömålen vad
avser växtnäringsläckage kommer att nås. Den direkta
styreffekten av miljöavgiften har dock enligt Jordbruksverket
varit svag. Av dessa skäl förordas att miljöavgifterna på kväve
och fosfor avvecklas.


Vad gäller bekämpningsmedel anför Jordbruksverket att ett
införande av ett riskdifferentierat avgiftssystem bör avvakta.
Däremot bör en miljöavgift i form av en enhetlig dosavgift
införas. Jordbruksverket föreslår en avgift på 20 kr per dos.


Vad avser själva uppbördssystemet för miljöavgifterna anger
Jordbruksverket att en EG-anslutning synes medföra att
avgiftsuttaget måste grundas på deklaration från användaren och
att Riksskatteverket bör vara uppbördsmyndighet.


Utredningen har remissbehandlats. Flera remissinstanser anger
att de inte har något att erinra mot att miljöavgiften på kväve
tas bort eftersom miljömålen ändå anses kunna uppnås. Denna
uppfattning delas emellertid inte av Naturvårdsverket som anser
att avgiften bör vara 1 kr per kilo kväve. Naturskyddsföreningen
anser att kväveavgiften måste höjas kraftigt. Remissinstanserna
är i princip överens om ett uppskjutande av införandet av
riskdifferentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel. I
avvaktan därpå anser flertalet remissinstanser att en dosavgift
bör införas. Naturvårdsverket har inte något att erinra mot
föreslagen dosavgift på 20 kr. Sveriges lantbruksuniversitet
anser att avgiften bör vara 50 kr per dos.


Flertalet remissinstanser ställer sig tveksamma till
möjligheten att behålla miljöavgifterna vid ett EU-medlemskap,
bl.a. på grund av risken för konkurrenssnedvridning och
svårigheterna att kontrollera s.k. privatimport.
Riksskatteverket anför i sitt yttrande över utredningen att
Jordbruksverket bör vara avgiftsmyndighet vid ett eventuellt
EU-medlemskap.


I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att i samband
med avskaffandet av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel skulle dessa omvandlas till miljöavgifter.
Avskaffandet av prisregleringsavgifterna var ett led i den
livsmedelspolitiska reformen. Prisregleringsavgifterna
avskaffades i december 1992 men miljöavgifterna förblev
oförändrade.


Kväve


Flera åtgärder har vidtagits för att minska kväveläckaget från
jordbruket. Målet att halvera läckaget mellan åren 1985 och 1995
kommer inte att uppnås utan ytterligare åtgärder. Effekterna av
vidtagna åtgärder kommer dessutom att visa sig först om några
år. Vidare kommer målet om att minska användningen av
handelsgödselkväve med 20 % till år 2000 inte att uppnås om
inte ytterligare åtgärder vidtas.


Miljöavgiften på fosfor i handelsgödsel avskaffades i samband
med införandet av en avgift på kadmium i handelsgödsel. Att
avskaffa miljöavgiften på kväve såsom Jordbruksverket har
föreslagit anser regeringen dock vara en felaktig signal till
jordbruket. Styreffekten av denna avgift har ifrågasatts men den
har ändå ansetts fungera som ett medel för att uppmärksamma och
därmed begränsa de problem som kan uppstå vid
handelsgödselanvändning. Det finns enligt regeringens mening
inte något skäl att i detta fall frångå principen att
förorenaren betalar. Följaktligen bör det även i fortsättningen
tas ut en miljöavgift på kväve i handelsgödsel.
Handelsgödselanvändningen har ökat sedan prisregleringsavgiften
på kväve avskaffades. Detta bör ses som ett tecken på den
styrande effekt som  prisregleringsavgiften tillsammans med
miljöavgiften har haft.


Regeringen anser därför att det finns skäl att höja
miljöavgiften på kväve. Regeringen föreslår att miljöavgiften på
kväve höjs från 60 öre till 1 krona 80 öre per kilo kväve.


Kadmium


Kadmium är ett grundämne som kan förorsaka negativa
hälsoeffekter. Ämnet kan ansamlas i njurarna och kan även ge
genetiska skador. Det finns studier som visar att negativa
hälsoeffekter förmodligen kan uppstå på lägre nivåer än vad man
tidigare har befarat. På grund av de negativa hälsoeffekter
kadmium kan ha åtminstone på lång sikt är det viktigt att
minimera tillförseln av kadmium till våra åkermarker.
Handelsgödsel står för ungefär hälften av tillförseln av kadmium
till åkermarker. I Naturvårdsverkets rapport Miljö-93 anges att
den genomsnittliga kadmiumhalten i fosforgödselmedel som såldes
via jordbrukskooperationen under år 1992 uppgick till ca 40 gram
per ton fosfor.


I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö angavs att en
särskild utredare skulle tillkallas för att utreda ett
avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel. Avgiften skulle
sättas så att den styrde mot en kadmiumhalt som var mindre än 5
gram kadmium per ton fosfor. Det har därefter beslutats om ett
gränsvärde för hur mycket kadmium som får finnas i
handelsgödsel. Gränsvärdet har bestämts till 100 gram kadmium
per ton fosfor och gäller sedan den 1 januari 1993. Detta
gränsvärde fungerar framför allt som ett medel för att eliminera
riskerna för att Sverige blir ett dumpningsland för gödselmedel
med höga kadmiumhalter. Den 1 januari 1994 infördes en
miljöavgift på kadmium i handelsgödsel. Denna avgift uppgår till
30 kr per gram kadmium till den del kadmiuminnehållet överstiger
50 gram per ton fosfor. Syftet med avgiften var att ge
incitament till rening av fosforgödselmedel från kadmium.


Jordbruksverket lämnade i oktober 1994 en första redovisning
för erfarenheterna av miljöavgiften på kadmium. Verket anger att
inga miljöavgifter på kadmium har influtit under det första
halvår som avgiften funnits. Eventuellt kan det ha influtit
miljöavgifter hos Tullverket. Det finns emellertid inte
möjlighet att utläsa av Tullverkets uppgifter vilka
miljöavgifter som hänför sig till kadmium eftersom kadmium- och
kväveavgifter har bokförts tillsammans. Naturvårdsverket har
yttrat sig över redovisningen och därvid angett att det
nuvarande avgiftssystemet tills vidare bör behållas. Om
avgiftssystemet skall ändras för att ge starkare incitament till
att rena fosforgödselmedel anser Naturvårdsverket att detta bör
ske genom att gränsen för när avgift tas ut flyttas neråt eller
ännu hellre tas bort. En avgiftshöjning med bibehållen gräns
anser Naturvårdsverket vara meningslös.


Regeringen anser att det är mycket viktigt att tillämpa
principen om att förorenaren skall betala. I fråga om kadmium i
handelsgödsel finns ett direkt samband mellan mängden kadmium i
handelsgödsel och den ackumulering som sker i åkermarken.
Regeringen föreslår därför att gränsen för uttag av miljöavgift
på kadmium i handelsgödsel sätts så att avgiften betalas från 5
gram kadmium per ton fosfor. Avgiftens storlek föreslås
oförändrad med 30 kr per gram kadmium i gödselmedlet.
Anledningen till att avgiften inte bör tas ut från en ännu lägre
kadmiumhalt är mättekniska problem. Med denna avgiftsändring
blir incitamenten till rening och till en utveckling av tekniker
för att rena fosforgödselmedel starkare.


Bekämpningsmedel


De senaste 10 åren har ett stort arbete genomförts för att
minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel i
Sverige. Substitutionsprincipen har fungerat väl inom
bekämpningsmedelsområdet. Det är nu angeläget att användningen
av och riskerna med bekämpningsmedel ytterligare minskas och att
principen om att förorenaren betalar befästs ytterligare.


Det har i ett flertal sammanhang framförts att miljöavgiften
på bekämpningsmedel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv
substans till att tas ut per dos. Dosens storlek fastställs med
hänsyn till hur mycket av preparatet som normalt används per
hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter (1992:41)
har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna
ändring. Regeringen delar Jordbruksverkets och
remissinstansernas synpunkter. En ändring är emellertid från
lagteknisk synpunkt inte helt okomplicerad. Ett förslag till hur
övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift kan
utformas lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Avgiften
skall när dessa lagtekniska frågor är lösta motsvara 50 kr per
dos. I avvaktan på detta förslag bör nuvarande avgift höjas till
20 kr per kilo aktiv substans. Samtidigt bör en ändring göras så
att avgiften erläggs på alla kvantiteter. Den nuvarande
bestämmelsen, som begränsar redovisningsskyldigheten för
avgiftsskyldiga vars tillverkning eller import är av mindre
omfattning, bör därför tas bort.


Möjligheterna att införa riskdifferentierade dosavgifter måste
ytterligare prövas.


De föreslagna avgiftshöjningarna kommer att påverka
trädgårdsnäringen i större utsträckning än jordbruksnäringen,
detta på grund av att jordbruket tidigare har betalat
prisregleringsavgifter på kväve, fosfor och kalium i
handelsgödsel samt på bekämpningsmedel. Dessa avgifter har även
betalats av trädgårdsnäringen men har kollektivt återförts till
denna näring. Därför bör det närmare utredas hur en höjning av
miljöavgiften på bekämpningsmedel som används inom
trädgårdsnäringen påverkar denna näring. Regeringen har för
avsikt att återkomma i denna fråga.


Uppbördssystem


Vid ett medlemskap i EU måste nuvarande uppbördssystem för
miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel förändras.
Systemet får inte baseras på gränskontroller, och detta innebär
att avgiftsuttaget förmodligen måste baseras på deklarationer
från tillverkare och importörer. Det förhållandet att enskilda
eller grupper av lantbrukare importerar handelsgödsel eller
bekämpningsmedel utan att deklarera importen är ett tilltagande
problem. Problemet kan befaras öka ytterligare vid ett
eventuellt EU-medlemskap som innebär att nuvarande
gränskontroller inte kan behållas. Det är viktigt att skapa ett
avgiftssystem med registreringsplikt som omfattar alla
tillverkare och importörer och som har tillräckliga
sanktionsmöjligheter. Ett system med stickprovskontroller bör
utformas. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en särskild
utredare för att skyndsamt utarbeta ett förslag till nytt
uppbördssystem.


Regeringen föreslår vidare att de föreslagna
avgiftshöjningarna skall gälla redan från den 2 november 1994.
Anledningen till det omedelbara ikraftträdandet är att förhindra
s.k. spekulationsuppköp i försäljningsledet av handelsgödsel och
bekämpningsmedel. De ytterligare inkomster som avgifterna
innebär skall till fullo tillfalla statsbudgeten.


Motionerna


Enligt motion Jo6 (fp) bör den föreslagna ändringen i lagen om
gödselmedel träda i kraft först om ett år, nämligen den 2
november 1995 (yrkande 2). Samma datum bör enligt motionen gälla
för ikraftträdandet av ändringen av lagen om avgift på
bekämpningsmedel (yrkande 3). Enligt motion Jo7 (v) bör det
klart anges att miljöavgifterna skall gå tillbaka till näringen
i form av stöd till miljöförbättrande åtgärder och att
miljöavgifter på sikt endast kan förändras i miljövänlig
riktning, dvs. höjas (yrkande 5). Enligt motion Jo8 (kds) bör
miljöavgifterna läggas på en sådan nivå att jordbruket efter en
stegvis infasning fullt ut betalar den nationella delen av
miljöprogrammen för ekonomisk bärkraft och resurshushållning
(yrkande 10). Tillräckliga resurser bör avsättas till
utbildning, information och demonstrationsprojekt (yrkande 11),
och en övergång bör genomföras till en hektardosbaserad miljö-
och hälsobelastningsavgift på bekämpningsmedel i stället för
dagens kvantitetsbaserade avgift (yrkande 12).


Enligt motion Jo9 (m) innebär propositionen att svenska
jordbruksföretag och svensk livsmedelsindustri belastas med
väsentligt högre skatter än vad som kommer att gälla för
konkurrerande verksamheter i våra nära grannländer. Genom den
föreslagna tidpunkten för skattehöjningarna störs planeringen i
jordbruksföretagen och bryts gödselåret på ett olämpligt sätt.
Även när det gäller regeringens miljöargumentering finns det
brister. Skattehöjningarna på handelsgödsel får inte någon
positiv effekt på kväveläckaget, anser motionärerna. De yrkar
att skatteskärpningen vad gäller insatsvarorna begränsas till
den höjning om 150 miljoner kronor som föreslogs i proposition
1994/95:19 (yrkande 3). Vidare bör inte skatteskärpningen
genomföras vid en sådan tidpunkt att det stör
jordbruksföretagens planeringsprocess (yrkande 4). Slutligen bör
regeringen återkomma snarast till riksdagen med ett förslag till
hur inkomsterna från den överskjutande delen av
skattehöjningarna på insatsvaror utöver den i proposition
1994/95:19 föreslagna höjningen kan användas till
miljöinvesteringar i exempelvis våtmarker i områden med
betydande jordbruksverksamhet (yrkande 5).


Enligt motion Jo10 (mp) bör de miljöavgifter som tas ut
delfinansiera den nationella medfinansieringen av LFA-stöden och
miljöstöden. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att
fastställa miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60
kr per kilogram om andelen kväve i medlet är minst 2 % (yrkande
7), att miljöavgiften på kadmium i gödselmedel fastställs till
50 kr per gram till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram
per ton fosfor (yrkande 8) och att riksdagen, om den av
regeringen föreslagna nivån på 30 kr vinner bifall, uttalar att
effekten av miljöavgiften på kadmium utvärderas om ett år för
eventuell justering (yrkande 9). I motionen yrkas vidare att
riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel
till 100 kr per kilogram (yrkande 10) samt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts om
miljöavgifter på bekämpningsmedel (yrkande 11). Motionärerna
anser att en del av inkomsterna från miljöavgifterna,
förslagsvis 250 miljoner kronor, skall anslås till utbildning
och forskning för att underlätta övergång till ekologiskt
lantbruk (yrkande 12). Slutligen yrkas på ett tillkännagivande
om ekonomisk hjälp för registrering av biologiska
bekämpningsmedel inom trädgårdsnäringen. Regeringen bör enligt
motionen se över möjligheten att delfinansiera registreringen
med intäkter från avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
(yrkande 13). Även i motion Jo11 (c) yrkas att influtna medel
från miljöavgifterna enligt proposition 1994/95:19 används för
delfinansiering av de förslag som finns i proposition
1994/95:19. Den del av miljöavgifterna som berör
trädgårdsodlingen bör användas inom detta område för FoU-ändamål
och för att finansiera Kemikalieinspektionens kostnader för
registrering av biologiska bekämpningsmedel (yrkande 5).


I motion U8 (mp) med anledning av proposition 1994/95:19 yrkas
att miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel införs
(yrkande 4).




Utskottets överväganden


Kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den
gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma
fiskeripolitiken. Ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m.


Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om
kompletterande lagstiftning till EG:s förordningar inom den
gemensamma jordbrukspolitiken och inom den gemensamma
fiskeripolitiken. Utskottet tillstyrker även förslaget till
ändring i lagen om kontroll av husdjur m.m. Riksdagen bör alltså
anta lagförslagen. Beträffande de EU-anslutna lagarna föreslår
utskottet en redaktionell ändring av ikraftträdandebestämmelsen
som innebär att denna bestämmelse kopplas till ikraftträdandet
av lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen (1994/95:UU5).




Ändringar i lagarna om avgift på handelsgödsel och
bekämpningsmedel


Som inledningsvis noterats har lagförslagen inte granskats av
Lagrådet. Under ärendets beredning har yrkande framställts i
utskottet om att förslagen i proposition 75 till ändringar i
lagarna om miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
skall underställas Lagrådet för granskning i enlighet med
huvudregeln i regeringsformen. Förslaget har biträtts av sju
ledamöter. En majoritet av utskottet har med stöd av 4 kap. 10 §
riksdagsordningen beslutat att inte remittera lagförslagen till
Lagrådet för yttrande, enär därmed förenat dröjsmål med ärendets
behandling skulle leda till avsevärt men.


Utskottet finner regeringens förslag om höjning av
miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel väl
motiverade. I enlighet härmed avstyrks de motioner som
innehåller förslag till lägre avgiftsnivå och senare
ikraftträdande m.m. jämfört med regeringens förslag.


Regeringen föreslår i propositionen att de nya avgifterna
skall träda i kraft redan den 2 november 1994, dvs. med
retroaktiv verkan i förhållande till kommande riksdagsbeslut i
ärendet.


Regeringsformen tillåter i och för sig att skatt eller statlig
avgift, om riksdagen finner särskilda skäl påkalla det, kan tas
ut från och med dagen efter den dag då regeringen lämnat förslag
härom till riksdagen. Utskottet delar regeringens bedömning att
det finns särskilda skäl som talar för att avgiftshöjningarna
träder i kraft med omedelbar verkan. Eftersom proposition
1994/95:75 inkom till kammarkansliet den 2 november 1994 bör de
båda lagarna dock träda i kraft den 3 november 1994.


Riksdagen bör således med avslag på motionerna Jo6 yrkandena 2
och 3, Jo8 yrkande 10, Jo9 yrkandena 3 och 4, Jo10 yrkandena 7,
8 och 10 och U8 yrkande 4 anta förslagen till ändring i lagarna
om avgift på gödselmedel och om avgift på bekämpningsmedel med
den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet fastställs till
den 3 november 1994.


När det gäller yrkandena om specialdestinering till vissa
ändamål ("öronmärkning") av medel som inflyter från de berörda
miljöavgifterna får utskottet anföra följande: Miljöavgifterna
är i statsrättsligt hänseende att betrakta som skatter.
Utmärkande för skatter är att de redovisas som intäkter i
statsbudgeten och inte specialdestineras för särskilda ändamål.
Både praktiska och principiella skäl talar för att statens
intäkter redovisas utan någon koppling till olika utgiftsposter
i statsbudgeten. Det bör dessutom framhållas att det i vissa
situationer kan ifrågasättas om det är förenligt med EG:s regler
att avdela kollektivt uppburna skattemedel för speciella
jordbrukspolitiska ändamål. I anslutning till de motioner som
syftar till en specialdestinering vill utskottet dock framhålla
att ökade statliga intäkter givetvis också ger staten ökade
möjligheter att tillgodose olika ändamål på det
jordbrukspolitiska området. Så till vida delar utskottet
motionärernas uppfattning att det bör finnas ett samband mellan
jordbrukets pålagor och de stödformer som återgår till
jordbruket. Utskottet delar därför i  huvudsak motionärernas
uppfattning att jordbruket och trädgårdsnäringen på de områden
som diskuteras i detta betänkande bör tillföras resurser som
står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna. Det gäller
framför allt de ändamål som anges i motionerna Jo9 yrkande 5,
Jo10 yrkandena 12 och 13 och Jo11 yrkande 5. Vad utskottet
anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.




I motionerna Jo8 (kds) yrkande 12 och Jo10 (mp) yrkande 11
förordas en övergång till dosbaserad miljöavgift på
bekämpningsmedel. Som framgår av propositionen har det  i ett
flertal sammanhang framförts att miljöavgiften på
bekämpningsmedel bör ändras från att tas ut per kilo aktiv
substans till att tas ut per dos. Dosens storlek fastställs med
hänsyn till hur mycket av preparatet som normalt används per
hektar. I Jordbruksverkets utredning om miljöavgifter (1992:41)
har inga remissinstanser haft något att erinra mot denna
ändring. Utskottet delar Jordbruksverkets och remissinstansernas
synpunkter. En ändring är emellertid enligt propositionen inte
helt okomplicerad från lagteknisk synpunkt. Ett förslag till hur
övergången från det nuvarande systemet till en dosavgift bör
utformas lagtekniskt bör därför skyndsamt tas fram. Utskottet
förutsätter att denna fråga därigenom får sin lösning. Något
särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandena i fråga
påkallas inte. Utskottet avstyrker motionerna Jo8 yrkande 12 och
Jo10 yrkande 11.


Motionerna Jo7 yrkande 5 och Jo10 yrkande 9 avstyrks.






Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95


NIONDE HUVUDTITELN


B. Jordbruk och trädgårdsnäring


Intervention m.m. (B 11) och Räntekostnader för förskotterade
bidrag, m.m. (B 12)


Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 75
under nya anslag B 11 och B 12. Anslagen bör föras upp på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95.


Inkomsttitlar


Jordbruksdepartementet har under hand lämnat kompletterande
information om inkomsttitlar avseende återflöde av medel från
EU. De nya anslag som föreslås i propositionen innefattar stöd
från EU i form av intervention och exportbidrag, där svenska
staten utbetalar ett förskott och sedan erhåller betalning från
EU i efterhand. De inkomsttitlar som kommer att krediteras
innevarande budgetår är 6113 Intervention och 6114 Exportbidrag.
Vad gäller återbetalning av del av omställningsbidrag kommer
inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet att
tillämpas.


Utskottet har inget att erinra mot denna redovisning.


Övrigt


Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i
budgetpropositionen med en konsekvensanalys av de beslut
utskottet fattat i detta betänkande.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande avslag på proposition 1994/95:75 i dess
helhet


att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo8 yrkande 1,


2. beträffande stöd till vall och bete m.m.


att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo7 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis




3. beträffande kollektiva nyttigheter


att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo7 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


4. beträffande delprogram för stöd till ekologisk odling
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar samt
avslår motionerna 1994/95:Jo7 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Jo8
yrkandena 4--8, 1994/95:Jo10 yrkande 3, 1994/95:Jo11 yrkande 3,
1994/95:U10 samt 1994/95:U15 yrkande 14 i denna del,


res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis


5. beträffande ett miljöprogram inom ramen för EG:s
förordning 2078/92 i övrigt
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ett
miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 samt avslår
motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Jo8
yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13, 1994/95:Jo9 yrkande 1,
1994/95:Jo10 yrkandena 1, 2 delvis, 4 och 5, 1994/95:Jo11
yrkande 1 samt 1994/95:U14 yrkandena 1 och 2,


res. 1 (m, c, fp, mp) - delvis


6. beträffande vissa förslag med anledning av proposition
1994/95:19
att riksdagen avslår motion 1994/95:U16 yrkandena 15 och 17,


7. beträffande fortsatt NOLA-stöd m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo10 yrkande 6,


res. 2 (mp)


8. beträffande strategi för marknadsföring av svenska
kvalitetsprodukter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo11 yrkande 2,


9. beträffande befrielse från trädeskrav
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U8 yrkande 3
och 1994/95:U14 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,


res. 3 (s)


10. beträffande de långsiktiga målen för lantbrukspolitiken
m.m.


att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 1,




11. beträffande regionindelning av spannmålsstödet


att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 4,


12. beträffande hjortköttsproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U17 yrkandena 2 och 4
samt 1994/95:U23,


13. beträffande stödområdesindelning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U7,
1994/95:U18, 1994/95:U19, 1994/95:U20 och 1994/95:U21
yrkande 5,






14. beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige


att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om stödet
till jordbruket i norra Sverige samt avslår motionerna
1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo7 yrkande 8, 1994/95:Jo8
yrkandena 14 och 15, 1994/95:Jo9 yrkande 2, 1994/95:Jo10 yrkande
2 delvis, 1994/95:Jo11 yrkande 4, 1994/95:U9 delvis, 1994/95:U11
yrkande 1, 1994/95:U15 yrkande 14 delvis, 1994/95:U16 yrkande 16
och 1994/95:U21 yrkandena 1, 2, 3 och 6,


res. 4 (m, fp, mp, c)


15. beträffande regionalt stöd till svinproduktion m.m.


att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U11 yrkande
2, 1994/95:U21 yrkande 4 och 1994/95:U22 yrkande 1 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


16. beträffande regionalt stöd i övrigt m.m.


att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U22 yrkandena 1 delvis
och 2,


17. beträffande rennäringen


att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo7 yrkande 9 och
1994/95:Jo8 yrkande 16,


18. beträffande pensionerade jordbrukare


att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U9 delvis och
1994/95:U15 yrkande 14 delvis,


res. 5 (v)


19. beträffande dispositionen av anslaget Stöd till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige


att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
dispositionen av anslaget Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige samt avslår motion
1994/95:Jo6 yrkande 1 delvis,








20. beträffande omställningsprogrammet
att riksdagen med avslag på motion Jo6 yrkande 1 i denna del
godkänner det som regeringen förordar om omställningsprogrammet,




21. beträffande administrationen vid ett EU-medlemskap
att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
administrationen vid ett EU-medlemskap,


22. beträffande avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel


att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo8
yrkande 10, 1994/95:Jo9 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo10
yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4


antar i proposition 1994/95:75 framlagda förslag till


a) lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel
med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att
ikraftträdandet bestäms till den 3 november 1994,


b) lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel med den ändringen i fråga om
ikraftträdandebestämmelsen att ikraftträdandet bestäms till den
3 november 1994,


res. 6 (m)
res. 7 (fp)
res. 8 (mp)


23. beträffande resurser motsvarande influtna avgiftsmedel


att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo9 yrkande
5, 1994/95:Jo10 yrkandena 12 och 13 och 1994/95:Jo11 yrkande 5
och 1994/95:U14 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,


24. beträffande dosbaserad bekämpningsmedelsavgift


att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 12 och
1994/95:Jo10 yrkande 11,




25. beträffande begäran om förslag om höjda avgifter


att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 5,




26. beträffande utvärdering av kadmiumavgiften


att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo10 yrkande 9,


res. 9 (mp) - villk. 8


27. beträffande lag om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter


att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag
till lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter med den
ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder
i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen,


28. beträffande lag om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd


att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag
till lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd med den
ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att lagen träder
i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen,


29. beträffande lag om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken


att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag
till lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken
med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att
lagen träder i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen,


30. beträffande lagen om kontroll av husdjur m.m.


att riksdagen antar i proposition 1994/95:75 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur
m.m.,


31. beträffande intervention
att riksdagen till Intervention m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under nionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 525 000 000 kr,


32. beträffande Räntekostnader
att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade bidrag,
m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
20 000 000 kr.


Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.


Stockholm den 8 december 1994
På jordbruksutskottets vägnar


Lennart Daléus


I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson
(s), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s),
Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar
Josefsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s),
Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Åsa
Stenberg (s), Michael Hagberg (s) och Peter Weibull Bernström
(m).


Reservationer
1. Ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92
i övrigt (mom. 2, 4 och 5)


 Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Som framhålls" och på s. 22 slutar med "1 och 2"
bort ha följande lydelse:


Utskottet delar den mening som uttrycks i motionerna från
Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och
Miljöpartiet att de förslag om miljöstöd till jordbruket som
lagts fram av den tidigare regeringen i proposition 1994/95:19
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen var väl genomarbetade
och tog hänsyn till de rådande förhållandena i landet.
Proposition 1994/95:75 innebär att positionerna flyttas bakåt
vad gäller det svenska miljöprogrammet på jordbrukets område. De
delfinansierade programmen för ekonomisk bärkraft och
resurshushållande konventionellt jordbruk är ägnade att skynda
på och stötta utvecklingen mot ett hållbart lantbruk.


Sveriges åkerareal upptar bara ca 9 % av landets yta. Den
brukade arealen utgör en omistlig del av den svenska
landskapsbilden och är en förutsättning för att bevara biologisk
mångfald. På många platser i Sverige är betes- och vallarealer
hotade av att växa igen. Det är viktigt att vi även
fortsättningsvis tar till vara de möjligheter som finns att
hävda dessa marker.


Utskottet betonar att även övriga strukturåtgärder inkl. stöd
till jordbruk i mindre gynnade områden i södra Sverige bör
genomföras enligt förslagen i proposition 19.


Utskottet föreslår att en parlamentarisk kommitté tillsätts
för att följa utvecklingen och det fortsatta förhandlingsarbetet
mellan Sverige och EU angående jordbruks- och
livsmedelspolitiska åtgärder.


Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Jo7
yrkande 3 om stöd till vall och betesmark m.m.


Utskottet delar -- -- -- (= utskottet) -- -- -- kollektiva
nyttigheter.


Enligt utskottets mening är de delprogram för
landskapsvårdande åtgärder och miljökänsliga områden som
föreslås i proposition 75 föga genomarbetade. De har också
väsentligt lägre ambitionsnivå än motsvarande förslag i den
förra regeringens proposition 19.


Även när det gäller stödet till ekologisk odling bör riksdagen
följa förslaget enligt proposition 19. Enligt utskottets
uppfattning krävs en kraftig stimulans för att uppnå det av
riksdagen uppställda målet att 10 % av arealen skall vara
ekologiskt odlad år 2000. Med de förslag som presenteras i
regeringens proposition 75 kommer denna målsättning inte att
kunna uppfyllas. Det anförda innebär att utskottet förordar
bifall till motionerna Jo8 yrkande 5, Jo10 yrkande 3 och Jo11
yrkande 3 där det föreslås att detta stöd bör utgå även till
jordbruk som delvis ställer om sin drift till ekologiskt
lantbruk. Riksdagen bör rikta ett särskilt tillkännagivande till
regeringen i den frågan. I övrigt bör motionerna Jo7 yrkandena 6
och 7, Jo8 yrkandena 4, 6, 7 och 8, U10 och U15 yrkande 14 i
denna del inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.


Riksdagen bör vidare med hänvisning till det anförda, med
anledning av motionerna Jo6 yrkande 1 i denna del, Jo8 yrkandena
2, 3, 9, 11 och 13, Jo9 yrkande 1, Jo10 yrkandena 1, 2 i denna
del, 4 och 5, Jo11 yrkande 1 och U14 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på det som regeringen i övrigt förordat om ett
miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
proposition 19.


dels att utskottets hemställan under mom. 2, 4 och 5 bort
ha följande lydelse:


2. beträffande stöd till vall och bete m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo7 yrkande 3,


4. beträffande delprogram för stöd till ekologisk odling
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo8 yrkande
5, 1994/95:Jo10 yrkande 3 och 1994/95:Jo11 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1994/95:Jo7 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Jo8
yrkandena 4 och 6--8, 1994/95:U10 samt 1994/95:U15 yrkande 14
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt avslår regeringens förslag i denna del,


5. beträffande ett miljöprogram inom ramen för EG:s
förordning 2078/92 i övrigt
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo6 yrkande
1 i denna del, 1994/95:Jo8 yrkandena 2, 3, 9, 11 och 13,
1994/95:Jo9 yrkande 1, 1994/95:Jo10 yrkandena 1, 2 (delvis), 4
och 5, 1994/95:Jo11 yrkande 1 och 1994/95:U14 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt avslår regeringens förslag i denna del,


2. Fortsatt NOLA-stöd m.m. (mom. 7)


Gudrun Lindvall (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet betonar" och slutar med "inte påkallad"
bort ha följande lydelse:


Som framhålls i Miljöpartiets motion Jo10 riskerar en del
marker som i dag har NOLA-stöd att förlora stödet i framtiden.
Utskottet delar motionärernas mening att NOLA-stödet bör
bibehållas även i framtiden för marker där inget annat stöd ges.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av yrkande 6 i motionen.


dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha
följande lydelse:


7. beträffande fortsatt NOLA-stöd m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo10 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,






3. Befrielse från trädeskrav (mom. 9)


Inge Carlsson, Sinikka Bohlin, Leif Marklund, Alf Eriksson,
Ingemar Josefsson, Ann-Kristine Johansson, Åsa Stenberg och
Michael Hagberg (alla s) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna fråga" bort
ha följande lydelse:


Utskottet erinrar om att arealbidrag enligt EG:s regler
förutsätter att viss del av åkermarken läggs i träda. Någon
särbestämmelse för ekologiskt lantbruk finns inte. Riksdagen bör
mot den bakgrunden avslå motionerna U8 yrkande 3 och U14 yrkande
5.


dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha
följande lydelse:


9. beträffande befrielse från trädeskrav
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U8 yrkande 3 och
1994/95:U14 yrkande 5,




4. Stödet till jordbruket i norra Sverige (mom. 14)


Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och 6" bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets mening bör en utgångspunkt för stödnivån för
jordbruket i norra Sverige vid ett EU-medlemskap vara nuvarande
stödnivå, dvs. stödnivån budgetåret 1994/95. Enligt proposition
1994/95:19 bör stöden till norra Sverige utgöras av miljöstöd,
LFA-stöd samt det särskilt överenskomna stödet för nordligt
jordbruk i områdena 1, 2 a, 2 b och 3. Den sammanlagda kostnaden
för stöden hamnar med denna inriktning på 1 044 miljoner kronor.
Siffrorna i proposition 1994/95:19 och proposition 1994/95:75 är
inte jämförbara eftersom de inte redovisas på samma sätt.
Stödnivån är dock likvärdig. I proposition 1994/95:75 räknas
exempelvis det generella arealstödet till spannmål in i den
totala bidragsramen. Stödet till jordbruket i norra Sverige bör
utgå från de riktlinjer som lagts fast i proposition 1994/95:19.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo6 (fp)
yrkande 1 delvis, Jo9 (m) yrkande 2, Jo10 (mp) yrkande 2 delvis
och Jo11 (c) yrkande 4 bör ges regeringen till känna. Utskottet
avstyrker därmed motionerna Jo7  (v) yrkande 8, Jo8 (kds)
yrkandena 14 och 15, U9 (s) delvis, U11 (m) yrkande 1, U15 (v)
yrkande 14 delvis, U16 (s) yrkande 16 och U21 (c) yrkandena 1,
2, 3 och 6.


dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha
följande lydelse:


14. beträffande stödet till jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition
1994/95:75 och med anledning av motionerna 1994/95:Jo6 yrkande 1
delvis, 1994/95:Jo9 yrkande 2, 1994/95:Jo10 yrkande 2 delvis och
1994/95:Jo11 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo7
yrkande 8, 1994/95:Jo8 yrkandena 14 och 15, 1994/95:U9 delvis,
1994/95:U11 yrkande 1, 1994/95:U15 yrkande 14 delvis,
1994/95:U16 yrkande 16 och 1994/95:U21 yrkandena 1, 2, 3 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


5. Pensionerade jordbrukare (mom. 18)


Maggi Mikaelsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets mening är det oroande att de drygt 700
jordbruksföretagare som är registrerade som pensionärer, inte
kan få del av vare sig LFA-stöd eller nationellt stöd vid
Sveriges inträde i EU. Någon form av övergångslösning måste
därför tillskapas för denna kategori jordbrukare. Vad utskottet
anfört med anledning av motion U15 (v) yrkande 14 delvis bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion U9 (s)
delvis avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.


dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha
följande lydelse:


18. beträffande pensionerade jordbrukare
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo15 yrkande 14
delvis samt med avslag på motion 1994/95:U9 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


6. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)


Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Peter Weibull
Bernström (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3
november 1994" bort ha följande lydelse:


Som anförs i motion Jo9 innebär förslagen i proposition 75 att
svenska jordbruksföretag och svensk livsmedelsindustri belastas
med väsentligt högre skatter än vad som kommer att gälla för
konkurrerande verksamheter i våra nära grannländer. Resultatet
av detta kan i förlängningen bli att svenska konsumenter får
sämre möjligheter att välja svenskproducerad mat till rimliga
priser. Förslaget innebär att skatten på handelsgödsel höjs med
ca 250 miljoner kronor räknat på dagens jämförelsevis låga
svenska förbrukning av handelsgödsel. Vidare innebär förslaget
att skatten på kadmium i handelsgödsel höjs drastiskt och att
skatten på bekämpningsmedel höjs med 150 %. Förutom en orättvis
kostnadshöjning för svensk livsmedelsproduktion jämfört med
andra EU-länder innebär de föreslagna skattehöjningarna andra
problem för företagen. Det faktum att höjningarna föreslås gälla
den 2 november bryter gödselåret på ett olämpligt sätt.
Orättvisor uppstår för de lantbrukare som inte har möjligheter
att själva lagra stora mängder insatsvaror. Även när det gäller
miljöargumenteringen i propositionen finns det brister. Enligt
utskottets mening kommer de stora skattehöjningarna inte att få
någon positiv effekt på själva kväveläckaget. Oroväckande är
också att regeringen inte inser riskerna för ökad gränshandel
till följd av höga svenska skatter. Genom att åtgärderna
koncentreras till handelsgödseln bortser regeringen från t.ex.
stallgödselns påverkan. Genom att i stället inrikta åtgärderna
på våtmarksinventeringar kan man täcka in problem som både beror
på handelsgödsel och stallgödsel, samtidigt som man löser
läckageproblem från skogsmark och kommunala reningsverk längre
in i landet. Undersökningar har visat att våtmarksinventeringar
kan vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska
kväveläckaget.


Utskottet delar därför motionärernas mening att
skatteskärpningen för insatsvaror bör begränsas till den höjning
om 150 miljoner kronor som aviserades i proposition 19. Vidare
bör skatteskärpningen träda i kraft vid en sådan tidpunkt att
den inte stör jordbrukets planeringsprocess. Utskottet bör
således, med anledning av motion Jo9 yrkandena 3 och 4, föreslå
att riksdagen avslår lagförslaget i denna del och hos regeringen
hemställer om nytt förslag i enlighet med det anförda. Övriga
motioner i denna fråga avstyrks.


dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha
följande lydelse:


22. beträffande avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel


att riksdagen, med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena
2 och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10, 1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och
10 och 1994/95:U8 yrkande 4, avslår regeringens förslag i
proposition 1994/95:75 om ändring i lagen (1984:409) om avgift
på gödselmedel och lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel samt med anledning av motion 1994/95:Jo9
yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,




7. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)


Eva Eriksson (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3
november 1994" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar uppfattningen i fp-motionen Jo6 att de
föreslagna höjningarna av avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel i sig är acceptabla. Utskottet anser dock, i
likhet med motionärerna, att höjningarna bör träda i kraft först
den 2 november 1995 för att jordbrukarna skall få en bättre
framförhållning i sin planering. Utskottet tillstyrker således
den ändring som föreslås i motion Jo6 yrkandena 2 och 3 och
avstyrker övriga motioner i denna fråga.


dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha
följande lydelse:




22. beträffande avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel


att riksdagen, med bifall till motion 1994/95:Jo6 yrkandena 2
och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo8 yrkande 10,
1994/95:Jo10 yrkandena 7, 8 och 10 och 1994/95:U8 yrkande 4,
antar regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i
lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410)
om avgift på bekämpningsmedel med den ändringen i fråga om
ikraftträdandebestämmelsen att lagarna träder i kraft den 2
november 1995,








8. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)


Gudrun Lindvall (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till den 3
november 1994" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det krävs
avsevärda höjningar av avgiftsnivåerna för att miljöavgifterna
skall leda till betydande minskning av handelsgödsel- och
kemikalieanvändningen i jordbruket. I och med Sveriges
EU-anslutning ändras emellertid förutsättningarna för det
svenska jordbruket radikalt. Det innebär att det i dagsläget
inte är möjligt att genomföra så kraftiga höjningar som vore
motiverade från miljö- och resurshushållningssynpunkt. Utskottet
ansluter sig till bedömningen i motion Jo10 att miljöavgiften på
kväve bör höjas till 5,60 kr per kilo och miljöavgiften på
kadmium till 50 kr per gram över 5 gram per ton fosfor. För
bekämpningsmedel bör avgiften vara 100 kr per kilo verksam
substans. Utskottet tillstyrker således motion Jo10 yrkandena 7,
8 och 10 och avstyrker övriga motioner i denna fråga. Av
formella skäl bör avgiftshöjningen träda i kraft den 3 november
1994.




dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha
följande lydelse:




22. beträffande avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel


att riksdagen, med bifall till motion 1994/95:Jo10 yrkandena
7, 8 och 10 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo6 yrkandena 2
och 3, 1994/95:Jo8 yrkande 10 och 1994/95:U8 yrkande 4, antar
regeringens förslag i proposition 1994/95:75 om ändring i lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel och lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel med dels den ändringen att avgiften
för kväve bestäms till 5 kr 60 öre per kilo, avgiften för
kadmium till 50 kr per gram och avgiften på bekämpningsmedel
till 100 kr per kilo, dels den ändringen i fråga om
ikraftträdandebestämmelsen att lagarna träder i kraft den 3
november 1994,




9. Utvärdering av kadmiumavgiften (mom. 26)


(Vid bifall till utskottets hemställan i mom. 22)


Gudrun Lindvall (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som
börjar med "Motionerna Jo7" och slutar med "9 avstyrks" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det behövs en
utvärdering om ett år av miljöavgiften på kadmium om den av
regeringen föreslagna nivån skulle bli gällande. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo10 yrkande 9 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo7 yrkande 5
avstyrks.


dels att utskottets hemställan under mom. 26 bort ha
följande lydelse:


26. beträffande utvärdering av kadmiumavgiften


att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo10 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




Särskilda yttranden


1. Ett miljöprogram inom ramen för EG:s förordning 2078/92
i övrigt (mom. 5)


Gudrun Lindvall (mp) anför:


Tillsammans med ledamöterna (m, c, fp) har jag avgett en
reservation under detta moment. Därutöver vill jag anföra
följande ur Miljöpartiets motion beträffande stödet till
resurshushållande konventionellt jordbruk.


Miljöpartiet föreslår att kraven på reduktion av användning av
konstgödsel skärps och vill att regeringen utreder en trappa med
reduktion på 30--40--50 %, övriga parametrar enligt förslag i
utredningen SOU 1994:82, och stegvis ökande ersättning med den
lägsta ersättningen lägre än i förslaget och den högsta högre.


Dispens för svampbekämpningsmedel skall inte lämnas.


2. Strategi för marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter
(mom. 8)


Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:


Svenskt jordbruk och svensk trädgårdsnäring har under de
senaste åren gjort en kraftfull satsning på att producera rena
och bra livsmedel. En kombination av näringens egna åtgärder och
beslut som riksdagen tagit har gett ett lyckat resultat. Svenska
livsmedel som framställs med stränga miljö- och djurskyddskrav
har en god efterfrågan på den svenska marknaden och bör ha goda
möjligheter att säljas även på EU-marknaden. Livsmedel med de
kvaliteter som svenska livsmedel har efterfrågas i allt större
utsträckning i EU-länderna. Det är mot denna bakgrund viktigt
att svenska livsmedelsföretag redan från början av ett
EU-medlemskap skaffar sig försäljningskanaler till övriga
EU-länder. Den förra regeringens jordbrukspolitik innehöll en
satsning på export av kvalitetslivsmedel till EU. Detta arbete
måste fortsätta och utvecklas. Centerpartiet ser det som mycket
angeläget att de avsikter som framskymtar i den nuvarande
regeringens proposition om åtgärder för att främja export av
kvalitetsmat ges ett reellt innehåll. Vi utgår från att så blir
fallet.




3. Resurser motsvarande influtna avgiftsmedel (mom. 23)


Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:


Som en viktig del i den förra regeringens jordbrukspolitik
ingick att sänka kostnaderna för livsmedelsproduktionen. Detta
gav två viktiga resultat. Konsumentpriserna på mat blev lägre
och svenskt jordbruk blev mer konkurrenskraftigt gentemot övriga
EU-länder. När den nuvarande regeringen föreslår höjda
miljöavgifter innebär det höjda kostnader om inte de pengar som
flyter in till statskassan återförs till näringen. Det är
viktigt att samhället och näringen därigenom gemensamt vidtar
åtgärder för att nå högt ställda mål på miljöhänsyn och
livsmedelskvalitet. Pengarna bör användas till miljöåtgärder i
jordbruket och trädgårdsnäringen. Detta möjliggörs genom att
Centerpartiet i detta betänkande har fått igenom sitt krav att
miljöavgifterna skall återföras till näringen. Med de förslag
som riksdagen beslutar om i detta betänkande är inte
målsättningen att influtna medel för miljöavgifter skall
återföras till näringen uppnådd. Vi utgår från att regeringen i
sina förslag i budgetpropositionen 1995 och i kompletterande
förslag under våren uppfyller det beslut som riksdagen nu
fattar. Mot den bakgrunden motsätter sig inte Centerpartiet
höjningen av miljöavgifterna.


4. Resurser motsvarande influtna avgiftsmedel (mom. 23)


Gudrun Lindvall (mp) anför:


Biologiska bekämpningsmedel som används framför allt i
trädgårdsnäringen skall numera registreras hos
Kemikalieinspektionen. Kostnaden för registreringen sägs vara
betungande. Eftersom framtagande av dessa medel gör det möjligt
att ersätta gifter är det ytterst angeläget att avgiften inte
får till följd att utveckling och användning av dessa medel
minskar. Vi vill därför att registreringen skall delfinansieras.


Skrivningen i betänkandet är positiv till detta och vi hoppas
att frågan får en snabb lösning. Det är ju viktigt att det
långsiktigt ekologiskt bästa gynnas.


5. Yttrande av Lagrådet


Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anför:


Som framgår av betänkandet har utskottets majoritet med stöd
av en undantagsbestämmelse i riksdagsordningen avslagit vårt
yrkande om remiss till Lagrådet av förslagen om höjda avgifter
på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vi anser det ytterst
betänkligt att utskottets majoritet inte anser det nödvändigt
att höra Lagrådet i en skattefråga, som till yttermera visso
kompliceras av att lagen föreslås träda i kraft med retroaktiv
verkan. Påståendet att ett dröjsmål med avgörandet skulle leda
till avsevärt men är inte heller försett med nöjaktig
motivering. I själva verket kvarstår ju den formella möjligheten
för en regering att åter aktualisera en retroaktiv höjning även
i det fall propositionen skulle ha sänts till Lagrådet för
yttrande.




6. Inlösensystemet för spannmål




Lennart Daléus (c), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c) och Peter Weibull Bernström (m) anför:


Vi vill fästa uppmärksamheten på att proposition 19 under
rubriken Spannmål m.m. innehåller en redogörelse för det
planerade inlösensystemet i samband med Sveriges anslutning
till EU. Där framgår bl.a. att den förra regeringen beräknade
att det vid medlemskap inrättas minst 30 interventionsorter
fördelade över landet. Orterna väljs så att fraktkostnaderna och
garantipriset för spannmål blir så lika som möjligt. Lägsta
kvantitet för köp till intervention bör vara 200 ton för
samtliga spannmålsslag (prop. s. 26). Det har framkommit oroande
uppgifter om att den nuvarande regeringen planerar ändringar i
detta system som kan medföra stora extrakostnader för odlarna.
Vi förutsätter att den inriktning som beskrivs i proposition 19
blir vägledande för det fortsatta arbetet med inlösensystemet
för spannmål. De eventuella kostnader som är förenade med detta
system täcks av EU och belastar ej svenska staten.


Bilaga