Måndagen den 17 januari
Kl. 15.00-15.01
Protokoll
1993/94:52
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 10 och 11 januari.
2 § Ledigheter
Talmannen meddelade att Olle Schmidt (fp) ansökt om föräldraledighet
under tiden den 7 februari - den 29 maj.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Kjell Arne Welin (fp) skulle tjänstgöra som ersät-
tare för Olle Schmidt.
Talmannen meddelade att Håkan Holmberg (fp) ansökt om föräldraledig-
het under tiden den 7 februari - den 31 mars.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Bengt Ahlquist (fp) skulle tjänstgöra som ersät-
tare för Håkan Holmberg.
3 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Motionerna
med anledning av prop. 1993/94:109 Fotografirättens integration i upphovs-
rättslagen
1993/94:L6 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)
1993/94:L7 av Berit Löfstedt och Berit Oscarsson (s)
1993/94:L8 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c)
1993/94: L9 av Peeter Luksep (m)
1
1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 52
Prot. 1993/94:52
17 januari 1994
4 § Anmälan om interpellation
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 14 januari
1993/94:81 av Johan Lönnroth (v) till statsrådet Beatrice Ask om ökande
segregation i skolorna:
Denna vecka demonstrerar elever på Gustaf Adolfs Torg i Göteborg mot
beslutet att lägga ner Svartedalsskolan i stadsdelen Biskopsgården - en av
stadens mest invandrartäta stadsdelar - och flytta eleverna till en större
skola. I samband med att jag besökte dem i går bad mig eleverna att ta upp
frågan med statsrådet Ask.
Bakgrunden är denna: Göteborgs kommun har stora finansiella problem.
Obalansen i ekonomin var stor redan innan det nya statsbidragssystemet till
kommunerna genomfördes, vilket starkt missgynnade Göteborg. I budget-
propositionen skjuter nu regeringen upp frågan om ett nytt fördelningssys-
tem till 1996 och därmed också frågan om bättre villkor för Göteborg. Detta
kom som ytterligare en börda för kommunen.
Enligt en faktasammanställning gjord hösten 1993 av Göteborgs stads
hem- och skoladistrikt i samarbete med Lärarförbundet minskar antalet lä-
rarledda veckotimmar i grundskolan med 15 % mellan läsåren 1991/92 och
1993/94. En stark omfördelning av resurserna inom grundskolan har också
skett så att stadsdelar med en hög andel invandrare och stora sociala problem
fått relativt sett mindre resurser. De stora vinnarna är privatskolorna som
1993/94 ökat elevantalet med 60 % sedan förra läsåret. Enligt en utredning
om skolpengens effekter, gjord av stadskansliet i Göteborg, skulle kostna-
den för kommunen öka med 110-140 miljoner kronor per år om eleverna i
den kommunala skolan gavs motsvarande resurser som privatskolorna.
Statsrådet utlovade i höstas initiativ mot den växande segregationen i sko-
lorna, men läget är nu så akut att det inte går att vänta på nya utredningar.
Något måste göras nu.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:
Vilka initiativ avser statsrådet ta för att motverka ökande segregation och
klasskillnader i Göteborgs och andra kommuners skolor?
5 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 13 januari
1993/94:295 av Roland Larsson (c) till kulturministern om asylsökande tami-
ler från Sri Lanka:
Det finns för närvarande i olika flyktingförläggningar i Sverige ett antal
asylsökande srilankesiska tamiler. I de flesta fall uppger dessa som skäl för
sin asylansökan att de tvingas fly från Sri Lanka därför att de varit förföljda
och hotade till livet av såväl grupper som står den singalesiska statsmakten
nära som av den tamilska gerillan. Man hävdar också att den srilankesiska
regeringen varit både oförmögen och ovillig att förhindra förföljelsen. Från
de organisationer och kyrkor som starkt engagerat sig i flyktingfrågorna vidi-
meras att situationen på Sri Lanka väl överensstämmer med de uppgifter
som de asylsökande lämnat. Utlänningsnämnden delar dock inte denna upp-
fattning. Nämnden menar att den srilankesiska regeringen både vill och kan
förhindra förföljelsen av tamiler. Det är möjligen bara i den norra och östra
delen av landet som man inte fullt ut kan klara detta, säger man.
Det råder således vitt skilda uppfattningar om tamilernas situation på Sri
Lanka.
Det är mot denna bakgrund enligt min mening mycket angeläget att få
klarlagt vilken bild som är den riktiga.
Jag vill därför fråga kulturministern om regeringen har för avsikt att ta
initiativ till detta.
1993/94:296 av Kjell Eldensjö (kds) till försvarsministern om hemvärnets re-
kryteringsbas:
Sverige befinner sig i en tid av ovisshet beträffande framtida behovsnivån
för svenska försvaret. Mycket hänger på demokratiprocessens utveckling i
Ryssland och andra öststater.
Det finns emellertid de som menar att den frivilliga delen av försvaret i
framtiden kommer att få en ökad betydelse för bevakning och försvar av
samhällsviktiga anläggningar och av lokalsamhället. Om denna bedömning
är riktig så är det naturligtvis angeläget att bl.a. basen för rekrytering till
hemvärnet breddas. Samtidigt är det viktigt att behövliga möjligheter finns
tillgängliga för att undvika att olämpliga personer rekryteras.
Min fråga till försvarsministern blir därför följande:
Har försvarsministern några planer på att bredda rekryteringsbasen till
hemvärnet, men samtidigt stärka skyddet mot olämplig rekrytering?
1993/94:297 av Kjell Eldensjö (kds) till försvarsministern om krigsplacering
i hemvärnet för ungdomar i utbildningsreserven:
I en krympt krigsorganisation behövs nu färre värnpliktiga för utbildning
än tidigare. Av de mönstrande värnpliktiga hamnar emellertid omkring
10 % i den s.k. utbildningsreserven. Det finns en risk att denna reserv kom-
mer att uppfattas som ett B-lag. Många av de ungdomar som hamnar i reser-
ven är motiverade att göra sin militärtjänst och söker finna andra möjlighe-
ter att få aktivera sig inom totalförsvarets ram. Följden har därför blivit att
hemvärnets chefer ideligen får förfrågningar från dessa ungdomar om möj-
ligheten att i stället få komma in i hemvärnet. Detta är i dag en omöjlighet,
eftersom endast personal med fullgjord värnplikt tas in.
Min fråga till försvarsministern blir då:
Prot. 1993/94:52
17 januari 1994
Prot. 1993/94:52
17 januari 1994
Kan försvarsministern tänka sig att införa en sådan ordning, att ungdomar
i utbildningsreserven som har intresse av krigsplacering i hemvärnet ges en
10-12-veckors skyddsvaktsutbildning på något regemente, och därefter i
mån av behov placeras i ett hemvärnsförband?
1993/94:298 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till justitieministern om innehav
av barnpornografiska alster:
Under den senaste tiden har det ifrågasatts om tryck- och yttrandefrihets-
lagstiftningen är ändamålsenlig när det gäller att stoppa spridningen av barn-
pornografi. Bl.a. har ledamöter i konstitutionsutskottet övervägt behovet av
att kriminalisera innehavet av barnpornografi.
Min fråga till statsrådet är därför:
Är justitieministern beredd att medverka till att denna fråga löses under
våren?
1993/94:299 av Karin Pilsäter (fp) till justitieministern om innehav av barn-
pornografi:
I Justitiedepartementets utredning Ökat skydd för barn - Ytterligare åt-
gärder mot sexuella övergrepp m.m. (Ds 1993:80) har man bl.a. behandlat
frågan om kriminalisering av innnehav av barnpornografi. I utredningen
drar man dock slutsatsen att en kriminalisering av innehav av barnpornografi
inte bör genomföras.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:
Vilka andra åtgärder överväger Justitiedepartementet för att motverka
barnpornografi?
1993/94:300 av Patrik Norinder (m) till jordbruksministern om användning
av s.k. kodressörer:
Kodressörer är från den 1 januari 1994 förbjudna i mjölkkostall. En av
landets ledande experter på sjukdomar hos kor, docent Bo Pehrson, Veteri-
närinrättningen, Skara, anför att frekvensen kor med klövröta ökat markant
när inga s.k. kodressörer använts. Detta har nyligen presenterats i veten-
skapliga undersökningar vid försöksgården i Skara.
En rimlig åtgärd skulle kunna vara att låta en arbetsgrupp utvärdera och
klargöra hur kodressörer i framtiden skall få nyttjas.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att kodressörer i framtiden
skall få nyttjas för att främja en god djurhälsa?
1993/94:301 av Bengt Hurtig (v) till kommunikationsministern om avbrott i
teleförbindelserna:
Fungerande teleförbindelser är av största vikt i hela det svenska samhäl-
let. Riksdagen har lagt fast mål för den service och kvalitet som skall gälla
för Telia AB. Däri ingår bl.a. målet att fel på telenätet skall repareras inom
ett dygn. Särskilt för boende på landsbygden är det av säkerhetsskäl viktigt
att teleförbindelserna fungerar. Många fastboende där är äldre och saknar
bil. Larmcentraler skall kunna nås vid t.ex. sjukdom, brand och strömav-
brott. Även försvaret har intresse av att teleförbindelserna inte bryts vid
t.ex. ymnigt snöfall. Trots de mål som riksdagen uppställt har det i vinter
inträffat att boende på landsbygden veckovis varit utan teleförbindelser på
grund av snöfall. Otillräcklig röjning av ledningsgator och eftersläpning i ar-
betet att ersätta blanktråd med kabel synes vara orsaker till de långvariga
avbrotten. Tillsynen av att Telia AB fullgör sina uppgifter åligger Telestyrel-
sen. Ytterst finns dock ett politiskt ansvar.
Avser kommunikationsministern att ta några initiativ med anledning av
långa avbrott av teleförbindelserna på en del håll på landsbygden?
1993/94:302 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Alf Svensson om Mexico och
de mänskliga rättigheterna:
Under flera århundraden har den indianska befolkningen i provinsen
Chiapas i södra Mexico levt under förtryck och svåra sociala, ekonomiska
villkor. Det uppror från fattiga bönder i området som ägt rum under den
senaste tiden är ett uttryck för det stora missnöje som råder bland befolk-
ningen.
Enligt rapportering från organisationer för mänskliga rättigheter har den
mexikanska regeringen använt oerhört brutala metoder för att slå ned upp-
roret. Eventuellt har avrättningar ägt rum efter summarisk rättegång. Erbju-
dandet att använda Rigoberta Menchu, 1992 års fredspristagare, som med-
lare har inte accepterats.
Jag vill därför fråga statsrådet:
På vad sätt har svenska regeringen agerat för att mänskliga rättigheter
skall respekteras i Mexico?
1993/94:303 av Eva Zetterberg (v) till justitieministern om innehav av barn-
pornografiska alster:
Vid en rättegång i Norrköping som gäller barnpornografiska alster har det
framgått vilken tortyr och vilka fruktansvärda övergrepp som sker mot barn
även i vårt land. Redan vid tidigare rättegångar har opinionen i vårt samhälle
entydigt fördömt användningen och spridningen av barnpornografi. För att
stoppa användningen och spridningen av barnpornografi krävs ett beslut om
kriminalisering av innehavet. Den grundlagsändring som krävs för ett sådant
beslut uppfattas av en bred allmänhet som absolut nödvändig att vidta
skyndsamt.
Jag vill därför fråga:
Är justitieministern beredd att stödja kravet på förbud av innehav av
barnpornografiska filmer m.m.?
1993/94:304 av Roland Larsson (c) till justitieministern om försäkringsmäk-
lares ansvarsförsäkring:
I Sverige har vi på senare tid fått en ny yrkeskår som är i stark tillväxt -
Prot. 1993/94:52
17 januari 1994
Prot. 1993/94:52
17januari 1994
försäkringsmäklarna. I många europeiska länder har denna yrkesgrupp fun-
nits i hundratals år. I Sverige har det genom ändrad lagstiftning först på se-
nare år blivit möjligt att etablera sig som försäkringsmäklare.
Mäklarna svarar för oberoende försäkringsrådgivning som gagnar både
konsumenten och näringslivet och står under tillsyn av Finansinspektionen.
Den reglering som gäller för svenska försäkringsmäklare ställer dock i
fråga om ansvar långt större krav än vad som t.ex. gäller inom EU.
Av detta följer att en ensam svensk försäkringsmäklare kan få betala upp
till 150 000 kr per år för en ansvarsförsäkring jämfört med ca 30 000 kr för
motsvarande med de regler som gäller i övriga Europa.
Min fråga till justitieministern är:
När skall kraven på ansvarsförsäkring för svenska försäkringsmäklare bli
sådana att de kan anses arbeta på samma villkor som försäkringsmäklare
inom EU?
den 14 januari
1993/94:305 av Ylva Annerstedt (fp) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om EU
och den svenska offentlighetsprincipen:
Under hösten diskuterades flera gånger våra möjligheter att få ett till-
fredsställande skydd i EU för vår offentlighetsprincip. Statsrådets svar var
då att olika möjligheter övervägdes.
Eftersom förhandlingarna accelererat på senaste tiden vill jag fråga stats-
rådet:
I vilken form avser statsrådet framföra Sveriges krav på skydd för offent-
lighetsprincipen?
1993/94:306 av Margitta Edgren (fp) till finansministern om Statens person-
och adressregisternämnd:
Jag är en av de ledamöter som riksdagen utsett till SPAR-nämnden (Sta-
tens person- och adressregisternämnd). Nämndens uppgift är att vara huvud-
man och registeransvarig för SPAR-registret. Som registeransvarig har
nämnden tagit beslut om att införa en fyraveckors karenstid innan uppgifter
över avlidna personer utlämnas. Beslutet togs med hänvisning till de efter-
lämnades personliga integritet och respekt för deras sorgearbete.
Det beslutet har överklagats till regeringen som nu undanröjt nämndens
beslut. Motivet till undanröjningen är enligt uppgift att nämnden överskridit
sina befogenheter.
Min fråga till ministern är:
Avser regeringen att utfärda nya instruktioner för SPAR-nämnden efter-
som nämnden själv anser att den nuvarande ger utrymme för denna typ av
beslut?
1993/94:307 av Gullan Lindblad (m) till kulturministern om Sverige som
asylland för kosovoalbaner:
Den 13 januari meddelades att en specialdomstol i Storbritannien inte an-
sett sig kunna återsända två flyktingar till Sverige som första asylland, efter-
som Sverige enligt domstolens mening inte anses vara ett tryggt asylland för
kosovoalbaner.
Vilka åtgärder avser invandrarministern vidta med anledning av detta
domslut?
Prot. 1993/94:52
17januari1994
6 § Kammaren åtskildes kl. 15.01.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
/Barbro Nordström
|
Prot. 1993/94:52 17 januari 1994 |
Innehållsförteckning Måndagen den 17 januari |
1 § Justering av protokoll................................ 1
2 § Ledigheter ........................................ 1
3 § Bordläggning ...................................... 1
4 § Anmälan om interpellation
1993/94:81 av Johan Lönnroth (v) om ökande segregation i sko-
lorna ......................................... 2
5 § Anmälan om frågor
1993/94:295 av Roland Larsson (c) om asylsökande tamiler från
Sri Lanka...................................... 2
1993/94:296 av Kjell Eldensjö (kds) om hemvärnets rekryte-
ringsbas ....................................... 3
1993/94:297 av Kjell Eldensjö (kds) om krigsplacering i hem-
värnet för ungdomar i utbildningsreserven............ 3
1993/94:298 av Karl-Göran Biörsmark (fp) om innehav av
barnpornografiska alster.......................... 4
1993/94:299 av Karin Pilsäter (fp) om innehav av barnporno-
grafi.......................................... 4
1993/94:300 av Patrik Norinder (m) om användning av s.k. ko-
dressörer ...................................... 4
1993/94:301 av Bengt Hurtig (v) om avbrott i teleförbindel-
serna ......................................... 4
1993/94:302 av Eva Zetterberg (v) om Mexico och de mänsk-
liga rättigheterna................................ 5
1993/94:303 av Eva Zetterberg (v) om innehav av barnporno-
grafiska alster.................................. 5
1993/94:304 av Roland Larsson (c) om försäkringsmäklares an-
svarsförsäkring ................................. 5
1993/94:305 av Ylva Annerstedt (fp) om EU och den svenska
offentlighetsprincipen............................ 6
1993/94:306 av Margitta Edgren (fp) om Statens person- och
adressregisternämnd............................. 6
1993/94:307 av Gullan Lindblad (m) om Sverige som asylland
för kosovoalbaner............................... 7
gotab 45637, Stockholm 1994