Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 1993/94:52

Måndagen den 17 januari

Kl. 15.00--15.01

---

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 10 och 11 januari.

2 § Ledigheter

Talmannen meddelade att Olle Schmidt (fp) ansökt
om föräldraledighet under tiden den 7 februari --
den 29 maj.

Kammaren biföll denna ansökan.

Talmannen anmälde att Kjell Arne Welin skulle
tjänstgöra som ersättare för Olle Schmidt.

Talmannen meddelade att Håkan Holmberg (fp)
ansökt om föräldraledighet under tiden den 7
februari -- den 31 mars.

Talmannen anmälde att Bengt Ahlquist skulle
tjänstgöra som ersättare för Håkan Holmberg.

Kammaren biföll denna ansökan.

3 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anledning av prop. 1993/94:109
Fotografirättens integration i upphovsrättslagen

1993/94:L6 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

1993/94:L7 av Berit Löfstedt och Berit Oscarsson
(s)

1993/94:L8 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c)

1993/94:L9 av Peeter Luksep (m)

4 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 14 januari

1993/94:81 av Johan Lönnroth (v) till statsrådet
Beatrice Ask om ökande segregation i skolorna:

Denna vecka demonstrerar elever på Gustaf Adolfs
Torg i Göteborg mot beslutet att lägga ner
Svartedalsskolan i stadsdelen Biskopsgården -- en
av stadens mest invandrartäta stadsdelar -- och
flytta eleverna till en större skola. I samband med
att jag besökte dem i går bad mig eleverna att ta
upp frågan med statsrådet Ask.

Bakgrunden är denna: Göteborgs kommun har
stora finansiella problem. Obalansen i ekonomin
var stor redan innan det nya statsbidragssystemet
till kommunerna genomfördes, vilket starkt
missgynnade Göteborg. I budgetpropositionen
skjuter nu regeringen upp frågan om ett nytt
fördelningssystem till 1996 och därmed också
frågan om bättre villkor för Göteborg. Detta kom
som ytterligare en börda för kommunen.

Enligt en faktasammanställning gjord hösten 1993
av Göteborgs stads hem-och skoladistrikt i
samarbete med Lärarförbundet minskar antalet
lärarledda veckotimmar i grundskolan med 15 %
mellan läsåren 1991/92 och 1993/94. En stark
omfördelning av resurserna inom grundskolan har
också skett så att stadsdelar med en hög andel
invandrare och stora sociala problem fått relativt
sett mindre resurser. De stora vinnarna är
privatskolorna som 1993/94 ökat elevantalet med
60 % sedan förra läsåret. Enligt en utredning om
skolpengens effekter, gjord av stadskansliet i
Göteborg, skulle kostnaden för kommunen öka
med 110--140 miljoner kronor per år om eleverna i
den kommunala skolan gavs motsvarande resurser
som privatskolorna.

Statsrådet utlovade i höstas initiativ mot den
växande segregationen i skolorna, men läget är nu
så akut att det inte går att vänta på nya utredningar.
Något måste göras nu.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:

Vilka initiativ avser statsrådet ta för att motverka
ökande segregation och klasskillnader i Göteborgs
och andra kommuners skolor?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 13 januari

1993/94:295 av Roland Larsson (c) till
kulturministern om asylsökande tamiler från Sri
Lanka:

Det finns för närvarande i olika
flyktingförläggningar i Sverige ett antal
asylsökande srilankesiska tamiler. I de flesta fall
uppger dessa som skäl för sin asylansökan att man
tvingas fly från Sri Lanka därför att man varit
förföljda och hotade till livet av såväl grupper som
står den singalesiska statsmakten nära som av den
tamilska gerillan. Man hävdar också att den
srilankesiska regeringen varit både oförmögen och
ovillig att förhindra förföljelsen. Från de
organisationer och kyrkor som starkt engagerat sig
i flyktingfrågorna vidimeras att situationen på Sri
Lanka väl överensstämmer med de uppgifter som
de asylsökande lämnat. Utlänningsnämnden delar
dock inte denna uppfattning. Nämden menar att
den srilankesiska regeringen både vill och kan
förhindra förföljelsen av tamiler. Det är möjligen
bara i den norra och östra delan av landet som man
inte fullt ut kan klara detta, säger man.

Det råder således vitt skilda uppfattningar om
tamilernas situation på Sri Lanka.

Det är mot denna bakgrund enligt min mening
mycket angeläget att få klarlagt vilken bild som är
den riktiga.

Jag vill därför fråga kulturministern om regeringen
har för avsikt att ta initiativ till detta.

1993/94:296 av Kjell Eldensjö (kds) till
försvarsministern om hemvärnets rekryteringsbas:

Sverige befinner sig i en tid av ovisshet beträffande
framtida behovsnivån för svenska försvaret.
Mycket hänger på demokratiprocessens utveckling
i Ryssland och andra öststater.

Det finns emellertid de som menar att den frivilliga
delen av försvaret i framtiden kommer att få en
ökad betydelse för bevakning och försvar av
samhällsviktiga anläggningar och av
lokalsamhället. Om denna bedömning är riktig så
är det naturligtvis angeläget att bl.a. basen för
rekrytering till hemvärnet breddas. Samtidigt är det
viktigt att behövliga möjligheter finns tillgängliga
för att undvika att olämpliga personer rekryteras.

Min fråga till försvarsministern blir därför följande:

Har försvarsministern några planer på att bredda
rekryteringsbasen till hemvärnet, men samtidigt
stärka skyddet mot olämplig rekrytering?

1993/94:297 av Kjell Eldensjö (kds) till
försvarsministern om krigsplacering i hemvärnet
för ungdomar i utbildningsreserven:

I en krymt krigsorganisation behövs nu färre
värnpliktiga för utbildning än tidigare. Av de
mönstrande värnpliktiga hamnar emellertid
omkring 10 % i den s.k. utbildningsreserven. Det
finns en risk att denna reserv kommer att uppfattas
som ett B-lag. Många av de ungdomar som hamnar
i reserven är motiverade att göra sin militärtjänst
och söker finna andra möjligheter att få aktivera sig
inom totalförsvarets ram. Följden har därför blivit
att hemvärnets chefer ideligen får förfrågningar
från dessa ungdomar om möjligheten att i stället få
kommma in i hemvärnet. Detta är i dag en
omöjlighet, eftersom endast personal med fullgjord
värnplikt tas in.

Min fråga till försvarsministern blir då:

Kan försvarsministern tänka sig att införa en sådan
ordning, att ungdomar i utbildningsreserven som
har intresse av krigsplacering i hemvärnet ges en
10--12-veckors skyddsvaktsutbildning på något
regemente, och därefter i mån av behov placeras i
ett hemvärnsförband?

1993/94:298 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till
justitieministern om innehav av barnpornografiska
alster:

Under den senaste tiden har det ifrågasatts om
tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen är
ändamålsenlig när det gäller att stoppa spridningen
av barnpornografi. Bl.a. har ledamöter i
konstitutionsutskottet övervägt behovet av att
kriminalisera innehavet av barnpornografi.

Min fråga till statsrådet är därför:

Är justitieministern beredd att medverka till att
denna fråga löses under våren?

1993/94:299 av Karin Pilsäter (fp) till
justitieministern om innehav av barnpornografi:

I Justitiedepartementets utredning ''Ökat skydd för
barn-- Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp
m.m.'' (Ds 1993:80) har man bl.a. behandlat frågan
om kriminalisering av innnehav av barnpornografi.
I utredningen drar man dock slutsatsen att en
kriminalisering av innehav av barnpornografi inte
bör genomföras.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa
följande fråga:

Vilka andra åtgärder överväger
Justitiedepartementet för att motverka
barnpornografi?

1993/94:300 av Patrik Norinder (m) till
jordbruksministern om användning av s.k.
kodressörer:

Kodressörer är från den 1 januari 1994 förbjudna
i mjölkkostall. En av landets ledande experter på
sjukdomar hos kor, docent Bo Pehrson,
Veterinärinrättningen, Skara, anför att frekvensen
kor med klövröta ökat markant när inga s.k.
kodressörer använts. Detta har nyligen
presenterats i vetenskapliga undersökningar vid
försöksgården i Skara.

En rmlig åtgärd skulle kunna vara att låta en
arbetsgrupp utvärdera och klargöra hur
kodressörer i framtiden skall få nyttjas.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att
kodressörer i framtiden skall få nyttjas för att
främja en god djurhälsa?

1993/94:301 av Bengt Hurtig (v) till
kommunikationsministern om avbrott i
teleförbindelserna:

Fungerande teleförbindelser är av största vikt i hela
det svenska samhället. Riksdagen har lagt fast mål
för den service och kvalitet som skall gälla för Telia
AB. Däri ingår bl.a. målet att fel på telenätet skall
repareras inom ett dygn. Särskilt för boende på
landsbygden är det av säkerhetsskäl viktigt att
teleförbindelserna fungerar. Många fastboende där
är äldre och saknar bil. Larmcentraler skall kunna
nås vid t.ex. sjukdom, brand och strömavbrott.
Även försvaret har intresse av att
teleförbindelserna inte bryts vid t.ex. ymnigt
snöfall. Trots de mål som riksdagen uppställt har
det i vinter inträffat att boende på landsbygden
veckovos varit utan teleförbindelser på grund av
snöfall. Otillräcklig röjning av ledningsgator och
eftersläpning i arbetet att ersätta blanktråd med
kabel synes vara orsaker till de långvariga
avbrotten. Tillsynen av att Telia AB fullgör sina
uppgifter åligger Telestyrelsen. Ytterst finns dock
ett politiskt ansvar.

Avser kommunikationsministern att ta några
initiativ med anledning av långa avbrott av
teleförbindelserna på en del håll på landsbygden?

1993/94:302 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Alf
Svensson om Mexico och de mänskliga
rättigheterna:

Under flera århundraden har den indianska
befolkningen i provinsen Chiapas i södra Mexico
levt under förtryck ooch svåra sociala, ekonomiska
villkor. Det uppror från fattiga bönder i området
som ägt rum under den senaste tiden är ett uttryck
för det stora missnöje som råder bland
befolkningen.

Enligt rapportering från organisationer för
mänskliga rättigheter har den mexikanska
regeringen använt oerhört brutala metoder för att
slå ned upproret. Eventuellt har avrättningar ägt
rum efter summarisk rättegång. Erbjudandet att
använda Rigoberta Menchu, 1992 års
fredspristagare, som medlare har inte accepterats.

Jag vill därför fråga statsrådet:

På vad sätt har svenska regeringen agerat för att
mänskliga rättigheter skall respekteras i Mexico?

1993/94:303 av Eva Zetterberg (v) till
justitieministern om innehav av barnpornografiska
alster:

Vid en rättegång i Norrköping som gäller
barnpornografiska alster har det framgått vilken
tortyr och vilka fruktansvärda övergrepp som sker
mot barn även i vårt land. Redan vid tidigare
rättegångar har opinionen i vårt samhälle entydigt
fördömt användningen och spridningen av
barnpornografi. För att stoppa användningen och
spridningen av barnpornografi krävs ett beslut om
kriminalisering av innehavet. Den
grundlagsändring som krävs för ett sådant beslut
uppfattas av en bred allmänhet som absolut
nödvändig att vidta skyndsamt.

Jag vill därför fråga:

Är justitieministern beredd att stödja kravet på
förbud av innehav av barnpornografiska filmer
m.m.?

1993/94:304 av Roland Larsson (c) till
justitieministern om försäkringsmäklares
ansvarsförsäkring:

I Sverige har vi på senare tid fått en ny yrkeskår
som är i stark tillväxt -- försäkringsmäklarna. I
många europeiska länder har denna yrkesgrupp
funnits i hundratals år. I Sverige har det genom
ändrad lagstiftning först på senare år blivit möjligt
att etablera sig som försäkringsmäklare.

Mäklarna svarar för oberoende
försäkringsrådgivning som gagnar både
konsumenten och näringslivet och står under tillsyn
av Finansinspektionen.

Den reglering som gäller för svenska
försäkringsmäklare ställer dock i fråga om ansvar
långt större krav än vad som t.ex. gäller inom EU.

Av detta följer att en ensam svensk
försäkringsmäklare kan få betala upp till 150 000:-
per år för en ansvarsförsäkring jämfört med ca
30 000:- för motsvarande med de regler som gäller
i övriga Europa.

Min fråga till justitieministern är:

När skall kraven på ansvarsförsäkring för svenska
försäkringsmäklare bli sådana att de kan anses
arbeta på samma villkor som försäkringsmäklare
inom EU?

den 14 januari

1993/94:305 av Ylva Annerstedt (fp) till statsrådet
Ulf Dinkelspiel om EU och den svenska
offentlighetsprincipen:

Under hösten diskuterades flera gånger våra
möjligheter att få ett tillfredsställande skydd i EU
för vår offentlighetsprincip. Statsrådets svar var då
att olika möjligheter övervägdes.

Eftersom förhandlingarna accelererat på senaste
tiden vill jag fråga statsrådet:

I vilken form avser statsrådet framföra Sveriges
krav på skydd för offentlighetsprincipen?

1993/94:306 av Margitta Edgren (fp) till
finanministern om Statens person- och
adressregisternämnd:

Jag är en av de ledamöter som riksdagen utsett till
SPAR-nämnden (Statens person- och
adressregisternämnd). Nämndens uppgift är att
vara huvudman och registeransvarig för SPAR-
registret. Som registeransvarig har nämnden tagit
beslut om att införa en fyraveckors karenstid innan
uppgifter över avlidna personer utlämnas. Beslutet
togs med hänvisning till de efterlämnades
personliga integritet och respekt för deras
sorgearbete.

Det beslutet har överklagats till regeringen som nu
undanröjt nämndens beslut. Motivet till
undanröjningen är enligt uppgift att nämnden
överskridit sina befogenheter.

Min fråga till ministern är:

Avser regeringen att utfärda nya instruktioner för
SPAR-nämnden eftersom nämnden själv anser att
den nuvarande ger utrymme för denna typ av
beslut?

1993/94:307 av Gullan Lindblad (m) till
kulturministern om Sverige som asylland för
kosovoalbaner:

Den 13 januari meddelades att en specialdomstol i
Storbritannien inte ansett sig kunna återsända två
flyktingar till Sverige som första asylland, eftersom
Sverige enligt domstolens mening inte anses vara
ett tryggt asylland för kosovoalbaner.

Vilka åtgärder avser invandrarministern vidta med
anledning av detta domslut?

6 § Kammaren åtskildes kl. 15.01.

Förhandlingarna leddes av talmannen.