Protokoll
1993/94:19
Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden
inkomna
Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-
dagsledamöter
Till valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om
att Kristina Persson (s), Stockholm, utsetts till ny ledamot av riksdagen
fr.o.m. den 1 november 1993 sedan Kent Carlsson (s) entledigats från sitt
uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har ut-
setts Sven-Åke Nygårds, Bromma, Carin Jämtin, Stockholm, Stig Gustafs-
son, Bromma, och Kristina Nordström, Stockholm, (alla s).
Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit
att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 3 november 1993
Lars Tottie
Sven-Georg Grahn
Justerades protokollen för den 25, 26, 27, 28 och 29 oktober.
Förste vice talmannen meddelade att Anita Persson (s) avsagt sig uppdra-
get att vara suppleant i Europarådets svenska delegation.
Kammaren biföll denna avsägelse.
Förste vice talmannen meddelade att Birgit Henriksson (m) ansökt om 1
sjukledighet under tiden den 8 november-den 8 december.
1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 19
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Kammaren biföll denna ansökan.
Förste vice talmannen anmälde att Tomas Högström (m) skulle tjänstgöra
som ersättare för Birgit Henriksson.
Förste vice talmannen meddelade
att Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp på grund av uppkomna vakan-
ser anmält Sören Norrby som suppleant i näringsutskottet och Bengt
Harding Olson som suppleant i den svenska delegationen till Gemensamma
parlamentarikerkommittén EG-Sverige efter Carl B Hamilton och
att Socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund av uppkommen vakans
anmält Ines Uusmann som suppleant i Europarådets svenska delegation ef-
ter Anita Persson samt
att Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp under Birgit Henrikssons le-
dighet anmält hennes ersättare Tomas Högström som suppleant i justitieut-
skottet och utbildningsutskottet
Förste vice talmannen förklarade valda till
suppleant i justitieutskottet
Tomas Högström (m)
suppleant i utbildningsutskottet
Tomas Högström (m)
suppleant i näringsutskottet
Sören Norrby (fp)
suppleant i Europarådets svenska delegation
Ines Uusmann (s)
suppleant i den svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkom-
mittén EG-Sverige
Bengt Harding Olson (fp)
Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1993/94:6 till skatteutskottet
1993/94:9 till lagutskottet
1993/94:72 och 74 till skatteutskottet
1993/94:75 till socialutskottet
1993/94:76 till bostadsutskottet
1993/94:78 till finansutskottet
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Motionerna
1993/94:Jo6-JolO till jordbruksutskottet
1993/94:Sk2-Sk4 till skatteutskottet
1993/94:K5-K8 till konstitutionsutskottet
1993/94:Sf4~Sf8 till socialförsäkringsutskottet
1993/94:K9 och K10 till konstitutionsutskottet
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen
1993/94:84 Ändring i lagstiftningen för värdepappersfonder
1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring
1993/94:87 Ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om
avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.
1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.
1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JuU4 Processrättsliga frågor
Utrikesutskottets betänkanden
1993/94:UU1 Krigsmaterielexport
1993/94:UU2 Mellanöstern
1993/94:UU4 Internationella miljöfrågor
Försvarsutskottets betänkande
1993/94:FöUl Farligt gods
Socialförsäkringsutskottets betänkanden
1993/94:SfUl Svenskt medborgarskap m.m.
1993/94:SfU2 Bidragsfusk m.m.
Socialutskottets betänkanden
1993/94:SoU7 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor
1993/94:SoU8 Socialtjänst
Kulturutskottets betänkanden
1993/94:KrUl Kulturmiljövård m.m.
1993/94:KrU2 Ortnamn
1993/94:KrU3 Arkeologiska massfynd
1993/94: KrU5 Lotterifrågor
3
1* Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 19
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Näringsutskottets betänkande
1993/94:NU2 Återbäring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen
Bostadsutskottets betänkanden
1993/94:BoUl Vissa frågor om naturresurslagen
1993/94:BoU2 Vissa bostadsrättsfrågor
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 4 november
1993/94:49 av Ulrica Messing (s) till kommunikationsministern om privatise-
ring av telenät:
Utvecklingen i samhället går med en hisnande hastighet. Nya upptäckter
skapar nya möjligheter till utnyttjande och utveckling av olika verksamheter
inom näringslivet, inom olika kommunala delar och för var och en av oss
som enskilda människor.
Vi lever i ett postindustriellt samhälle. Ett samhälle där tekniken spelar
en allt större och avgörande roll. Genom en ständigt pågående utbyggnad
av teleteknik och finoptik finns i dag helt andra möjligheter för näringsliv
och organisationer att bedriva sin verksamhet runt om i vårt land. Genom
telenätet kan de flesta av oss ständigt befinna sig i händelsernas centrum oav-
sett var vi bor. En viktig framtidsfråga är vilka som kommer att ha tillgång
till all denna teknik och utveckling. Vilka skall styra och bestämma över det
som skall vara tillgängligt eller inte? Det är en spännande utveckling med
svåra frågor som kan föra mycket gott med sig.
I det skedet framstår det för mig som obegripligt att regeringen väljer att
avsäga sig ansvaret och inflytandet över just de delar i vår infrastruktur som
i framtiden kommer att ha en allt större och mer avgörande betydelse. Samti-
digt som kabel- och telenät, postmeal och god service är avgörande pelare i
denna utveckling väljer kommunikationsministern och regeringen att över-
låta den tekniken och den utvecklingen till marknadens aktörer.
Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att bevara möjligheten till
inflytande och ansvar inför framtidens teknik?
1993/94:50 av Lena Hjelm-Wallén (s) till utbildningsministern om kunskap
och kompetens för nästa århundrade:
I en rapport kallad Agenda 2000 - Kunskap och kompetens för nästa år-
hundrade - utvecklar utbildningsministern sitt tänkande inom detta område.
Rapporten påstås utgöra en ram för det fortsatta arbetet med att möta de
långsiktiga kompetensutmaningar som det svenska samhället står inför.
Rapporten är oroande i sin ytliga analys och politiska slängighet. Rappor-
ten har närmast karaktären av en moderat pamflett. Den strukturomvald-
ning vi står inför i västvärlden påstås delvis och särskilt för Sverige ha sin
grund ”i en för stor offentlig sektors snedvridande skatteuttag och konkur-
rens- samt rörlighetshämmande regleringar”.
Vissa påstådda brister vad gäller utbildning i arbetskraften förklaras bl.a.
bero på ”att det funnits en officiell syn på kunskaper de senaste 30 åren som
snarast nedvärderat än understrukit dessas betydelse”.
LAS och MBL påstås direkt premiera orörlighet, vilket därmed hindrar
individens möjligheter till såväl kompetensutveckling som bättre lönevillkor.
Beskattningen av bostadsbyten liksom det offentliga socialförsäkringssyste-
met görs till andra hinder för kompetensutveckling. Synen på utbildningens
värde för den enskilde reduceras till en fråga hur mycket högre lön som blir
resultatet av kompetenshöjning.
Trots att kompetensutveckling kräver ett brett angreppssätt på olika ut-
bildningsinsatser kretsar rapportens intresse nästan uteslutande kring hög-
skoleutbildning. Det sägs rakt ut att ”vuxenutbildningen inom komvux och
folkbildning förefaller inte heller fylla rollen som hemmahamn för den fort-
satta kompetensutvecklingen tillräckligt väl”.
Utbildningsministern bortser helt från de många korttidsutbildades behov
av ytterligare kunskaper och kompetens. Det enda som rapporten räknar
med är former för kompetensutveckling för dem som ”inte först och främst
har behov av den mera standardiserade och elementära vuxenutbildning som
via skattsedeln erbjuds till andra grupper.”
Rapporten illustrerar väl den syn som regeringen tidigare givit uttyck för
t.ex. när den i budgetpropositionen 1992 kraftigt prioriterade ned folkbild-
ning och kommunal vuxenutbildning. I samma anda pågår nu inom Utbild-
ningsdepartementet arbete på att förändra vuxenstudiestödet med resultat
att vuxna kommer att få allt större svårigheter att finansiera sina studier.
Utbildningsministern hävdar i rapporten Agenda 2000 att han nu håller på
med ett arbete kring ”kunskap och kompetens för nästa århundrade”.
En stor mängd organisationer, institutioner och myndigheter anses ha nå-
got att bidra med. Så t.ex. anses University of Chicago lämpligt att analysera
svensk utbildning ur ”humankapitalsynpunkt”. Däremot finns på sedvanligt
sätt ingen vilja att tillvarata den stora kunskap som finns hos löntagarnas
organisationer eller hos bildningsförbunden om vuxnas behov av och förut-
sättningar för kunskapsväxt och kompetensutveckling. Detta förstärker in-
tycket av att utbildningsministern endast ser till de högutbildades behov.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utbildningministern:
1. Anser utbildningsministern att vuxenutbildning har någon roll för kun-
skap och kompetens i en agenda för 2000-talet?
2. Vilket värde för kunskapsväxt, bildning och kompetensutveckling tillmä-
ter utbildningsministern den breda utbildningen för vuxna inom ramen
för komvux, folkhögskola och studieförbund?
3. Avser utbildningsministern att inbjuda de fackliga organisationerna och
folkbildningens organisationer att i likhet med i rapporten omnämnda or-
ganisationer och institutioner redovisa sina bedömningar vid utarbetan-
det av en kompetensstrategi?
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
1993/94:51 av Viola Furubjelke (s) till kulturministern om uppehållstillstån-
det för våldtäktsoffcr från det forna Jugoslavien:
Bland flyktingarna från kriget i det forna Jugoslavien finns ett stort antal
kvinnor som utsatts för våldtäkter. Vid olika tillfällen - bl.a. med anledning
av interpellationer från kvinnor representerande alla riksdagspartierna - har
denna fråga diskuterats i kammaren. Några frågor saknar emellertid fortfa-
rande svar. Jag vill här följa upp frågan om våldtäkt som skäl för uppehålls-
tillstånd.
Ett stort antal av våldtäktsoffren som kommit till Sverige är från Bosnien.
De har genom beslut av regeringen beviljats permanent uppehållstillstånd.
Våldtäkt som skäl för asyl i dessa fall behöver således inte prövas. Det inne-
bär emellertid inte att problemen är lösta. På förläggningar i vårt land finns
ett stort antal kvinnor från andra delar av det forna Jugoslavien som utsatts
för våldtäkt av uniformerad polis eller militär vanligtvis i syfte att få dem att
lämna informationer om anhöriga. Eftersom det är myndighetspersoner som
utsatt dem för våldtäkterna kan de rimligtvis inte söka hjälp av det egna lan-
dets polis. I de fall som har refererats för mig har Invandrarverket inte be-
tvivlat kvinnornas berättelser.
Medicinsk personal på förläggningarna ser att dessa kvinnor och deras fa-
miljer mår mycket dåligt och att det är svårt att hjälpa dem på ett bra sätt så
länge de går i ovisshet om ifall de skall skickas tillbaka eller få stanna. Också
Amnesty International oroar sig för att dessa kvinnors skäl inte kommer att
utgöra tillräcklig grund för flyktingstatus.
Avser kulturministern att verka för att våldtäkt definieras som tortyr när
den utförs av myndighetsutövare i syfte att få kvinnan att lämna information
eller i syfte att skrämma familjen på flykt, s.k. etnisk rensning?
Kommer asylsökande kvinnor även från andra delar av det forna Jugosla-
vien som utsatts för våldtäkt som utförts av myndighetsföreträdare att få
stanna?
Är kulturministern beredd att ge Invandrarverket instruktioner om att
dessa kvinnor skall ges flyktingstatus i enlighet med Genévekonventionen?
1993/94:52 av Oskar Lindkvist (s) till statsrådet Bo Lundgren om bostadspo-
litiken:
Det är tredje gången denna höst som jag i fråga eller interpellation till Bo
Lundgren har anledning att aktualisera olika spörsmål om den svenska bo-
stadspolitiken. Att jag är så enträgen beror naturligtvis på att frågorna är
viktiga men också på att statsrådet under sina hittills två år som ”bostadsfi-
nansieringsminister” aldrig deltagit i en debatt med anledning av betänkan-
den från bostadsutskottet. Detta är förvånanden och kan tyvärr inte tolkas
på annat sätt än att statsrådet inte anser bostadspolitiken viktig nog att de-
batteras här i riksdagen. Enda möjligheten att få till stånd en debatt och dis-
kussion i riksdagen om de viktiga bostadsfrågorna är att genom frågor och
interpellationer fästa uppmärksamhet på dem.
Det torde inte råda delade meningar om att den svenska bostadsmarkna-
den för närvarande brottas med stora svårigheter. Det gäller till stora delar
det bestånd av bostäder vi har med en i hög grad vikande investeringsvilja i
vad avser ny- och ombyggnad av bostäder. Bakgrunden till detta är givetvis
den ekonomiska krisen men också en betydande oförmåga från regeringens
sida att hantera den. Detta har lett inte bara till stora problem på bostads-
marknaden utan också till en sviktande för att inte säga en praktiskt taget
helt utslagen byggarbetsmarknad. Snart är var fjärde byggnadsarbetare utan
arbete.
Beträffande bostadsbyggandets omfattning räknar Boverket med ett på-
börjande om ca 15 000 lägenheter per år under perioden 1993-1996. Det
finns bedömare som anser att påbörjandet blir ännu lägre i vart fall för 1993.
Först år 1997 räknar verket med en ökning av antalet påbörjade lägenheter
till 25 000. Ett påbörjande om 15 000-20 000 lägenheter per år är för lågt för
att bereda bostäder åt dem som söker sig ut på bostadsmarknaden samt t.ex.
för äldre människor som har behov av servicelägenheter och olika slag av
specialbostäder. Därom torde de flesta som sysslar med bostadsbyggande
vara eniga. Också sett i ett internationellt europeiskt perspektiv är bostads-
byggandet i Sverige för närvarande mycket lågt. Att så är fallet beror på flera
faktorer och då inte minst på de alltför ofta förekommande politiska ingrep-
pen i bostadsfinansieringssystemet, något som i sin tur bl.a. innebär att bygg-
branschen och bostadskreditmarknaden tappar förtroendet för den politiska
viljan och förmågan att ta ansvar för en långsiktigt hållbar bostadspolitik.
Det är mot denna bakgrund förvånande att regeringen nu förelägger riksda-
gen förslag om ytterligare minskning av räntebidragen med 3 miljarder kro-
nor avseende åren 1992-1994. Detta förslag kommer definitivt vid fel tid-
punkt och kommer att innebära ytterligare problem för de boende och för
en fungerande bostadskreditmarknad. Ett genomförande av förslaget inne-
bär att fastighetsvärdena sjunker ytterligare och att boendekostnaderna per
månad ökar med ca 300 kr på två år för en lägenhet om 75 kvadratmeter,
detta vid sidan av de s.k. ordinarie upptrappningarna som blir minst lika
stora. Dessa ökade boendekostnader skall inte sällan betalas av personer
som kanske är arbetslösa eller eljest drabbats hårt av den ekonomiska kri-
sen. Dessutom kommer kapitalkostnaderna att öka i ett bostadsbestånd med
många outhyrda lägenheter. För att i någon mån reparera problemen på bo-
stadskreditmarknaden har regeringen förelagt riksdagen en proposition för
att stabilisera denna marknad. Utan att föregripa riksdagsbehandlingen av
propositionen vill jag redan nu framhålla att jag är starkt tveksam till om vad
som där förordas kommer att ha den av regeringen avsedda verkan. Ett allt-
för dåligt genomarbetat förslag med en alltför låg ambitionsnivå är det betyg
man tyvärr måste sätta på regeringens proposition.
Med tanke på den märkliga arbetsfördelning som finns i regeringens kansli
skall jag inte nu ta upp vissa andra frågor på bostadsområdet som jag vet
sysselsätter regeringen, såsom förändringar i hyresförändringslagen i avsikt
att låta de s.k. marknadskrafterna få ytterligare svängrum på hyresmarkna-
den. Ej heller vill jag nu aktualisera de förändringar i bostadsrättslagen som
förs fram i en departementspromemoria. Jag vill i stället koncentrera denna
interpellation till frågan om ett ökat bostadsbyggande. Med hänvisning till
det ovan anförda vill jag till statsrådet Bo Lundgren ställa följande fråga:
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att upprätthålla en långsiktigt
hållbar årlig nyproduktion av bostäder av den omfattning som Boverket an-
ser erforderlig?
Anmäldes att följande frågor framställts
den 3 november
1993/94:113 av Kristina Svensson (s) till utbildningsministern om studiestöd
till kvinnor över 40 år:
I den s.k. studiestödsberedningen diskuteras förslag om reformering av
studiemedelssystemet. Beredningens rapport har inte remissbehandlats.
Rapporten har endast varit föremål för en sluten hearing med inbjudna orga-
nisationer och personer. Beredningen diskuterar förslag att studielån endast
skall kunna ges för tio terminers studier. I dag kan man erhålla studiemedel
under högst tolv terminer. Beredningen anser också att åldersgränserna bör
ändras. I framtiden bör gränsen sättas vid 40 år och inte som i dag vid 45 år
för möjligheter att erhålla studiemedel. Beredningen föreslår också ändrade
regler för återbetalning och att 65-årsgränsen avskaffas. Föreslagna föränd-
ringar kommer om de genomförs att särskilt drabba kvinnorna. Jag vill där-
för fråga utbildningsministern:
Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att underlätta för
kvinnor över 40 år som behöver vidareutbilda sig?
den 4 november
1993/94:114 av Roland Sundgren (s) till kommunikationsministern om järn-
vägsverkstaden i Tillberga:
I Mellansverige planeras och pågår omfattande järnvägsinvesteringar som
Arlandabanan, Mälarbanan och Svealandsbanan. Järnvägsverkstaden i Till-
berga är centrum för underhåll av motorvagnar, bussar och spårvagnar, inte
minst de tåg som i framtiden kommer att trafikera järnvägarna i Mellansve-
rige.
Det är således viktigt att slå vakt om denna underhållsverkstad som har
lång erfarenhet och kunnig arbetskraft med hög kompetens. Inom TGOJ-
koncernen som Tillbergaverkstaden tillhör diskuteras varsel av ca 250 perso-
ner fördelat på de fem underhållsverkstäder som TGOJ driver. Diskussion
har uppkommit om eventuell nedläggning av någon av underhållsverkstä-
derna.
Känner kommunikationsministern till de strukturplaner som gäller
TGOJ:s verkstäder och i så fall vad som kan gälla Tillbergaverkstaden?
1993/94:115 av Olle Schmidt (fp) till utbildningsministern om högre konstut-
bildning i södra Sverige:
Söder om Göteborg och Stockholm finns ingen högre konstutbildning.
Den statliga utredningen ”Konstnärlig högskoleutbildning” bekräftade be-
hovet av en konsthögskola i södra Sverige. Med anledning av att universitet
och högskolor har givits ökat eget ansvar för organisation, ekonomi och kva-
litetsfrågorna har Lunds universitet och Malmö stad kommit överens om att
etablera en konsthögskola. Utbildningen skall omfatta fem års heltidsstu-
dier, 200 poäng. Den nya utbildningen skall bygga på den bas som skapats
av de etablerade Forum-skolorna i Malmö, vilka under flera år givit konstut-
bildning på hög nivå. Malmö stad har åtagit sig att stå för lokalfrågan. Om-
byggnaden av Mellersta förstadsskolan i centrala Malmö är redan planerad.
Såväl de ekonomiska som de praktiska förutsättningarna är alltså lösta. Kvar
är endast examinationsfrågan. I mitten av september anhöll universitetets
styrelse i en skrivelse till regeringen om tillstånd att utfärda konstnärlig hög-
skoleexamen med inriktning på konst. Departementets reaktion på förslaget
har tyvärr dröjt. Ett snabbt besked är viktigt för att elever skall kunna antas
till hösten 1994.
Min fråga till utbildningsministern:
Är utbildningsministern beredd att ge Lunds universitet och Malmö stad
ett snabbt besked så att de första eleverna kan antas till utbildningen hösten
1994?
1993/94:116 av Maud Ekendahl (m) till statsrådet Bo Könberg om frihet att
välja husläkare:
I Kristianstads län har landstinget beslutat att landstingsanställda skall er-
hålla gratis sjukvård - men endast om personalen vänder sig till de lands-
tingsanställda husläkarna. Det går således inte att få denna förmån om man
vänder sig till sin privata husläkare. En huvudtanke med husläkarsystemet
är att ge patienten möjlighet att själv välja läkare. Det förutsätter rimligen
också att konkurrensneutralitet råder mellan privata och landstingsanställda
husläkare.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att alla oavsett arbetsgi-
varnas prefrenser skall ha möjlighet att fritt välja husläkare?
den 5 november
1993/94:117 av Lena Hjelm-Wallén (s) till statsrådet Beatrice Ask om kvalite-
ten på skolans undervisning:
Under 1970- och 1980-talen fanns det ett parti som ständigt krävde
”mindre klasser” som lösning på skolans problem. Detta skedde när landet
styrdes av en socialdemokratisk regering. Nu tycks lösningen på skolans pro-
blem ha förändrats. Nu ser de tidigare kravställarna med stor förståelse på
allt större klasser och allt fler elever per undervisningsgrupp.
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
Vad ämnar regeringen göra för att möjliggöra för kommunerna att an-
ordna undervisning av största möjliga kvalitet?
1993/94:118 av Barbro Westerholm (fp) till arbetsmarknadsministern om fö-
retagshälsovården:
Avtal om företagshälsovården saknas i dag för stora delar av arbetsmark-
naden. Detta riskerar att leda till en nedrustning av företagshälsovården
med sämre arbetsmiljö, ökade hälsorisker och försummad arbetsplatsinrik-
tad rehabilitering av arbetstagare som följd.
Arbetsmarknadsministern har i olika sammanhang uttalat att han vill av-
vakta förhandlingsresultatet om en avtalsreglering av företagshälsovården
samt att det finns en proposition i regeringskansliet som kan läggas fram för
riksdagen om parterna inte klarar av denna förhandlingsomgång.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:
Hur länge skall vi vänta på parternas förhandlingar om företagshälsovår-
den?
1993/94:119 av Sten Andersson i Malmö (m) till socialministern om EES-av-
talet och alkoholmonopolet:
Den 1 januari 1995 träder EES-avtalet i kraft. Enligt uppgift innebär detta
att Systembolagets monopol vad gäller ensamrätt för försäljning av alkohol-
haltiga drycker upphör.
Detta innebär att t.ex. livsmedelsbutiker från nämnda datum kan sälja det
sortiment där Systembolaget tidigare haft monopol.
Avser statsrådet vidta några åtgärder med anledning av EES-avtalets
ikraftträdande och dess effekter på Systembolagets monopol?
1993/94:120 av Rose-Marie Frebran (kds) till miljöministern om blyhagel:
Örebro kommun fattade hösten 1992 beslut om att förbjuda användningen
av blyhagel vid skjutbanor. Beslutet väckte en hel del uppståndelse, men
togs då utländska undersökningar visade att blyhaglen tvärtemot vad fors-
kare tidigare trott inte omges med något skyddande oxidskikt, utan i stället
vittrar sönder och läcker bly till omgivningen. En grundlig undersökning vid
en skjutbana i Hällefors har nu genomförts av docent Ulf Qvarfort, verksam
vid avdelningen för miljögeologi vid Uppsala universitet, som bekräftar de
utländska undersökningarna. Kraftigt förhöjda halter av bly i marken samt
den intilliggande sjön kan konstateras.
Man kan alltså befara att det finns ett mycket stort antal blykontamine-
rade områden vid landets skyttebanor. Det är mycket angeläget att snabbt
kunna få ett grepp på problemets storlek och hur stort åtgärdsbehovet är.
Det viktigaste på kort sikt måste bli att snarast förbjuda användningen av
blyhagel. Om inte enighet kan nås om ett snabbt totalförbud bör det kunna
införas stegvis med omedelbar verkan vid landets skeet- och trappskytteba-
nor.
10
Vad ämnar miljöministern vidta för åtgärder för att problemen med bly-
kontaminering till följd av användning av blyhagel skall kunna lösas?
1993/94:121 av Rose-Marie Frebran (kds) till statsrådet Beatrice Ask om
företagarutbildning på gymnasial nivå:
De små och medelstora företagen spelar en nyckelroll för att klara landets
välfärd. Det är därför viktigt att vi ger ungdomar en utbildning som ger dem
teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna verka i små företag och
som egna företagare.
Inget av gymnasiets nationella program eller någon av de nationellt fast-
ställda grenarna täcker detta behov. De s.k. specialgymnasierna med riksin-
tag finns bara med olika idrottsinriktningar, och det finns i dag heller inga
friskolor med företagarinriktning. Verksamhet av detta slag finns såvitt jag
vet endast som t.ex. projekt av ”Ung företagsamhet” inom gymnasiets eko-
nomiska program. De mer yrkesinriktade utbildningarna förbereder oftast
eleven på att söka arbete, att bli anställd, och det pratas väldigt litet om vad
man kan starta själv.
En undersökning gjord av Utbildningsdepartermentet visar att speciellt
mindre företag är ovilliga att premiera akademiska studier, vilket ytterligare
understryker behovet av företagarutbildning på gymnasial nivå.
Är utbildningsministern beredd att verka för inrättandet av företagarut-
bildningar och företagargymnasier som kan förbereda ungdomar att verka
inom små företag och som egna företagare?
10 § Kammaren åtskildes kl. 15.04.
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
/Barbro Nordström
Prot. 1993/94:19
8 november 1993
11
Prot. 1993/94:19
Måndagen den 8 november
1 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1
2 § Justering av protokoll................................ 1
3 § Avsägelse ......................................... 1
4 § Ledighet .......................................... 1
5 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott, m.m....... 2
6 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 2
7 § Bordläggning ...................................... 3
8 § Anmälan om interpellationer
1993/94:49 av Ulrica Messing (s) om privatisering av telenät. 4
1993/94:50 av Lena Hjelm-Wallén (s) om kunskap och kompe-
tens för nästa århundrade......................... 4
1993/94:51 av Viola Furubjelke (s) om uppehållstillståndet för
våldtäktsoffer från det forna Jugoslavien.............. 6
1993/94:52 av Oskar Lindkvist (s) om bostadspolitiken..... 6
9 § Anmälan om frågor
1993/94:113 av Kristina Svensson (s) om studiestöd till kvinnor
över 40 år..................................... 8
1993/94:114 av Roland Sundgren (s) om järnvägsverkstaden i
Tillberga...................................... 8
1993/94:115 av Olle Schmidt (fp) om högre konstutbildning i
södra Sverige................................... 9
1993/94:116 av Maud Ekendahl (m) om frihet att välja huslä-
kare.......................................... 9
1993/94:117 av Lena Hjelm-Wallén (s) om kvaliteten på sko-
lans undervisning................................ 9
1993/94:118 av Barbro Westerholm (fp) om företagshälsovår-
den .......................................... 10
1993/94:119 av Sten Andersson i Malmö (m) om EES-avtalet
och alkoholmonopolet............................ 10
1993/94:120 av Rose-Marie Frebran (kds) om blyhagel..... 10
1993/94:121 av Rose-Marie Frebran (kds) om företagarutbild-
ning på gymnasial nivå........................... 11
12
gotab 45323, Stockholm 1993