Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 1993/94:19

Måndagen den 8 november

Kl. 15.00--15.04

---

1 § Ny riksdagsledamot m.m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för
riksdagsledamot och ersättare för
riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från
Riksskatteverket inkommit bevis om att Kristina
Persson (s), Stockholm, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr.o.m. den 1 november 1993 sedan Kent
Carlsson (s) entledigats från sitt uppdrag som
riksdagsledamot. Till ersättare för
riksdagsledamöter har utsetts Sven-Åke Nygårds,
Bromma, Carin Jämtin, Stockholm, Stig
Gustafsson, Bromma, och Kristina Nordström,
Stockholm, (alla s).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i
enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Stockholm den 3 november 1993

Lars Tottie

Sven-Georg Grahn

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 25, 26, 27, 28 och 29
oktober.

3 § Avsägelse

Förste vice talmannen meddelade att Anita Persson
(s) avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
Europarådets svenska delegation.

Kammaren biföll denna avsägelse.

4 § Ledighet

Förste vice talmannen meddelade att Birgit
Henriksson (m) ansökt om sjukledighet under
tiden den 8 november--den 8 december.

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde att Tomas
Högström (m) skulle tjänstgöra som ersättare för
Birgit Henriksson.

5 § Anmälan om kompletteringsval till vissa
utskott, m.m.

Förste vice förste vice talmannen meddelade att på
grund av uppkomna vakanser hade

dels Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp anmält
Sören Norrby som suppleant i näringsutskottet
efter Carl B Hamilton och Bengt Harding Olson
som suppleant i den svenska delegationen till
Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-
Sverige,

dels Socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält
Ines Uusmann som suppleant i Europarådets
svenska delegation efter Anita Persson,

dels Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp som
suppleant i justitieutskottet och i
utbildningsutskottet under Birgit Henrikssons
ledighet anmält hennes ersättare Tomas Högström.

Förste vice talmannen förklarade valda till

suppleant i justitieutskottet

Tomas Högström (m)

suppleant i utbildningsutskottet

Tomas Högström (m)

suppleant i näringsutskottet

Sören Norrby (fp)

suppleant i Europarådets svenska delegation

Ines Uusmann (s)

p6p > suppleant i den svenska delegationen till
Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-
Sverige

Bengt Harding Olson (fp)

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1993/94:6 till skatteutskottet

1993/94:9 till lagutskottet

1993/94:72 och 74 till skatteutskottet

1993/94:75 till socialutskottet

1993/94:76 till bostadsutskottet

1993/94:78 till finansutskottet

Motionerna

1993/94:Jo6--Jo10 till jordbruksutskottet

1993/94:Sk2--Sk4 till skatteutskottet

1993/94:K5--K8 till konstitutionsutskottet

1993/94:Sf4--Sf8 till socialförsäkringsutskottet

1993/94:K9 och K10 till konstitutionsutskottet

7 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1993/94:50 Fortsatt reformering av
företagsbeskattningen

1993/94:84 Ändring i lagstiftningen för
värdepappersfonder

1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring

1993/94:87 Ändring i lagen (1990:616) om
införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m.

1993/94:90 Översyn av
tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.

1993/94:91 Vissa fastighetsskattefrågor, m.m.

Justitieutskottets betänkande

1993/94:JuU4 Processrättsliga frågor

Utrikesutskottets betänkanden

1993/94:UU1 Krigsmaterielexport

1993/94:UU2 Mellanöstern

1993/94:UU4 Internationella miljöfrågor

Försvarsutskottets betänkande

1993/94:FöU1 Farligt gods

Socialförsäkringsutskottets betänkanden

1993/94:SfU1 Svenskt medborgarskap m.m.

1993/94:SfU2 Bidragsfusk m.m.

Socialutskottets betänkanden

1993/94:SoU7 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor

1993/94:SoU8 Socialtjänst

Kulturutskottets betänkanden

1993/94:KrU1 Kulturmiljövård m.m.

1993/94:KrU2 Ortnamn

1993/94:KrU3 Arkeologiska massfynd

1993/94:KrU5 Lotterifrågor

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU2 Återbäring av vinstmedel från
vattenkraftsproduktionen

Bostadsutskottets betänkanden

1993/94:BoU1 Vissa frågor om naturresurslagen

1993/94:BoU2 Vissa bostadsrättsfrågor

8 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 4 november

1993/94:49 av Ulrica Messing (s) till
kommunikationsministern om privatisering av
telenät:

Utvecklingen i samhället går med en hisnande
hastighet. Nya upptäckter skapar nya möjligheter
till utnyttjande och utveckling av olika
verksamheter inom näringslivet, inom olika
kommunala delar och för var och en av oss som
enskilda människor.

Vi lever i ett postindustriellt samhälle. Ett samhälle
där tekniken spelar en allt större och avgörande
roll. Genom en ständigt pågående utbyggnad av
teleteknik och finoptik finns i dag helt andra
möjligheter för näringsliv och organisationer att
bedriva sin verksamhet runt om i vårt land. Genom
telenätet kan de flesta av oss ständigt befinna sig i
händelsernas centrum oavsett var vi bor. En viktig
framtidsfråga är vilka som kommer att ha tillgång
till all denna teknik och utveckling. Vilka skall styra
och bestämma över det som skall vara tillgängligt
eller inte? Det är en spännande utveckling med
svåra frågor som kan föra mycket gott med sig.

I det skedet framstår det för mig som obegripligt att
regeringen väljer att avsäga sig ansvaret och
inflytandet över just de delar i vår infrastruktur som
i framtiden kommer att ha en allt större och mer
avgörande betydelse. Samtidigt som kabel- och
telenät, postmeal och god service är avgörande
pelare i denna utveckling väljer
kommunikationsministern och regeringen att
överlåta den tekniken och den utvecklingen till
marknadens aktörer.

Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att
bevara möjligheten till inflytande och ansvar inför
framtidens teknik?

1993/94:50 av Lena Hjelm-Wallén (s) till
utbildningsministern om kunskap och kompetens
för nästa århundrade:

I en rapport kallad Agenda 2000 -- Kunskap och
kompetens för nästa århundrade -- utvecklar
utbildningsministern sitt tänkande inom detta
område. Rapporten påstås utgöra en ram för det
fortsatta arbetet med att möta de långsiktiga
kompetensutmaningar som det svenska samhället
står inför.

Rapporten är oroande i sin ytliga analys och
politiska slängighet. Rapporten har närmast
karaktären av en moderat pamflett. Den
strukturomvaldning vi står inför i västvärlden
påstås delvis och särskilt för Sverige ha sin grund ''i
en för stor offentlig sektors snedvridande
skatteuttag och konkurrens- samt
rörlighetshämmande regleringar.''

Vissa påstådda brister vad gäller utbildning i
arbetskraften förklaras bl.a. bero på ''att det
funnits en officiell syn på kunskaper de senaste 30
åren som snarast nedvärderat än understrukit
dessas betydelse.''

LAS och MBL påstås direkt premiera orörlighet,
vilket därmed hindrar individens möjligheter till
såväl kompetensutveckling som bättre lönevillkor.
Beskattningen av bostadsbyten liksom det
offentliga socialförsäkringssystemet görs till andra
hinder för kompetensutveckling. Synen på
utbildningens värde för den enskilde reduceras till
en fråga hur mycket högre lön som blir resultatet av
kompetenshöjning.

Trots att kompetensutveckling kräver ett brett
angreppssätt på olika utbildningsinsatser kretsar
rapportens intresse nästan uteslutande kring
högskoleutbildning. Det sägs rakt ut att
''vuxenutbildningen inom komvux och folkbildning
förefaller inte heller fylla rollen som hemmahamn
för den fortsatta kompetensutvecklingen tillräckligt
väl''.

Utbildningsministern bortser helt från de många
korttidsutbildadesbehov av ytterligare kunskaper
och kompetens. Det enda som rapporten räknar
med är former för kompetensutveckling för de som
''inte först och främst har behov av den mera
standardiserade och elementära vuxenutbildning
som via skattsedeln erbjuds till andra grupper.''

Rapporten illustrerar väl den syn som regeringen
tidigare givit uttyck för t.ex. när den i
budgetpropositionen 1992 kraftigt prioriterade ned
folkbildning och kommunal vuxenutbildning. I
samma anda pågår nu inom
Utbildningsdepartementet arbete på att förändra
vuxenstudiestödet med resultat att vuxna kommer
att få allt större svårigheter att finansiera sina
studier.

Utbildningsministern hävdar i rapporten agenda
2000 att han nu håller på med ett arbete kring
''kunskap och kompetens för nästa århundrade''.

En stor mängd organisationer, institutioner och
myndigheter anses ha något att bidra med. Så t.ex.
anses University of Chicago lämpligt att analysera
svensk utbildning ur ''humankapitalsynpunkt''.
Däremot finns på sedvanligt sätt ingen vilja att
tillvarata den stora kunskap som finns hos
löntagarnas organisationer eller hos
bildningsförbunden om vuxnas behov av och
förutsättningar för kunskapsväxt och
kompetensutveckling. Detta förstärker intycket av
att utbildningsministern endast ser till de
högutbildades behov.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga
utbildningministern:

1. Anser utbildningsministern att vuxenutbildning
har någon roll för kunskap och kompetens i en
agenda för 2000-talet?

2. Vilket värde för kunskapsväxt, bildning och
kompetensutveckling tillmäter
utbildningsministern den breda utbildning för
vuxna inom ramen för komvux, folkhögskola och
studieförbund?

3. Avser utbildningsministern att inbjuda de
fackliga organisationerna och folkbildningens
organisationer att i likhet med i rapporten
omnämnda organisationer och institutioner
redovisa sina bedömningar vid utarbetandet av en
kompetensstrategi?

1993/94:51 av Viola Furubjelke (s) till
kulturministern om uppehållstillståndet för
våldtäktsoffer från det forna Jugoslavien:

Bland flyktingarna från kriget i det forna
Jugoslavien finns ett stort antal kvinnor som utsatts
för våldtäkter. Vid olika tillfällen -- bl.a. med
anledning av interpellationer från kvinnor
representerande alla riksdagspartierna -- har denna
fråga diskuterats i kammaren. Några frågor saknar
emellertid fortfarande svar. Jag vill här följa upp
frågan om våldtäkt som skäl för uppehållstillstånd.

Ett stort antal av våldtäktsoffren som kommit till
Sverige är från Bosnien. De har genom beslut av
regeringen beviljats permanent uppehållstillstånd.
Våldtäkt som skäl för asyl i dessa fall behöver
således inte prövas. Det innebär emellertid inte att
problemen är lösta. På förläggningar i vårt land
finns ett stort antal kvinnor från andra delar av det
forna Jugoslavien som utsatts för våldtäkt av
uniformerad polis eller militär vanligtvis i syfte att
få dem att lämna informationer om anhöriga.
Eftersom det är myndighetspersoner som utsatt
dem för våldtäkterna kan de rimligtvis inte söka
hjälp av det egna landets polis. I de fall som har
refererats för mig har Invandrarverket inte
betvivlat kvinnornas berättelser.

Medicinsk personal på förläggningarna ser att dessa
kvinnor och deras familjer mår mycket dåligt och
att det är svårt att hjälpa dem på ett bra sätt så länge
de går i ovisshet om ifall de skall skickas tillbaka
eller få stanna. Också Amnesty International oroar
sig för att dessa kvinnors skäl inte kommer att
utgöra tillräcklig grund för flyktingstatus.

Avser kulturministern att verka för att våldtäkt
definierars som tortyr när den utförs av
myndighetsutövare i syfte att få kvinnan att lämna
information eller i syfte att skrämma familjen på
flykt, s.k. etnisk rensning?

Kommer asylsökande kvinnor även från andra
delar av det forna Jugoslavien som utsatts för
våldtäkt som utförts av myndighetsföreträdare att
få stanna?

Är kulturministern beredd att ge Invandrarverket
instruktioner om att dessa kvinnor skall ges
flyktingstatus i enlighet med Genévekonventionen?

1993/94:52 av Oskar Lindkvist (s) till statsrådet Bo
Lundgren om bostadspolitiken:

Det är tredje gången denna höst som jag i fråga
eller interpellation till Bo Lundgren har anledning
att aktualisera olika spörsmål om den svenska
bostadspolitiken. Att jag är så enträgen beror
naturligtvis på att frågorna är viktiga men också på
att statsrådet under sina hittills två år som
''bostadsfinansieringsminister'' aldrig deltagit i en
debatt med anledning av betänkanden från
bostadsutskottet. Detta är förvånanden och kan
tyvärr inte tolkas på annat sätt än att statsrådet inte
anser bostadspolitiken viktig nog att debatteras här
i riksdagen. Enda möjligheten att få till stånd en
debatt och diskussion i riksdagen om de viktiga
bostadsfrågorna är att genom frågor och
interpellationer fästa uppmärksamhet på dem.

Det torde inte råda delade meningar om att den
svenska bostadsmarknaden för närvarande brottas
med stora svårigheter. Det gäller till stora delar
både det bestånd av bostäder vi har med en i hög
grad vikande investeringsvilja i vad avser ny- och
ombyggnad av bostäder. Bakgrunden till detta är
givetvis den ekonomiska krisen men också en
betydande oförmåga från regeringens sida att
hantera den. Detta har lett inte bara till stora
problem på bostadsmarknaden utan också till en
sviktande för att inte säga en praktiskt taget helt
utslagen byggarbetsmarknad. Snart är var fjärde
byggnadsarbetare utan arbete.

Beträffande bostadsbyggandets omfattning räknar
Boverket med ett påbörjande om ca 15 000
lägenheter per år under perioden 1993--1996. Det
finns bedömare som anser att påbörjandet blir ännu
lägre i vart fall för 1993. Först år 1997 räknar verket
med en ökning av antalet påbörjade lägenheter till
25 000. Ett påbörjande om 15 000--20 000
lägenheter per år är för lågt för att bereda bostäder
åt dem som söker sig ut på bostadsmarknaden samt
t.ex. för äldre människor som har behov av
servicelägenheter och olika slag av specialbostäder.
Därom torde de flesta som sysslar med
bostadsbyggande vara eniga. Också sett i ett
internationellt europeiskt perspektiv är
bostadsbyggandet i Sverige för närvarande mycket
lågt. Att så är fallet beror på flera faktorer och då
inte minst på de alltför ofta förekommande
politiska ingreppen i bostadsfinansieringssystemet,
något som i sin tur bl.a. innebär att byggbranschen
och bostadskreditmarknaden tappar förtroendet
för den politiska viljan och förmågan att ta ansvar
för en långsiktigt hållbar bostadspolitik. Det är mot
denna bakgrund förvånande att regeringen nu
förelägger riksdagen förslag om ytterligare
minskning av räntebidragen med 3 miljarder
kronor avseende åren 1992--1994. Detta förslag
kommer definitivt vid fel tidpunkt och kommer att
innebära ytterligare problem för de boende och för
en fungerande bostadskreditmarknad. Ett
genomförande av förslaget innebär att
fastighetsvärdena sjunker ytterligare och att
boendekostnaderna per månad ökar med ca 300 kr
på två år för en lägenhet om 75 kvadratmeter, detta
vid sidan av de s.k. ordinarie upptrappningarna
som blir minst lika stora. Dessa ökade
boendekostnader skall inte sällan betalas av
personer som kanske är arbetslösa eller eljest
drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Dessutom
kommer kapitalkostnaderna att öka i ett
bostadsbestånd med många outhyrda lägenheter.
För att i någon mån reparera problemen på
bostadskreditmarknaden har regeringen förelagt
riksdagen en proposition för att stabilisera denna
marknad. Utan att föregripa riksdagsbehandlingen
av propositionen vill jag redan nu framhålla att jag
är starkt tveksam till om vad som där förordas
kommer att ha den av regeringen avsedda verkan.
Ett alltför dåligt genomarbetat förslag med en
alltför låg ambitionsnivå är det betyg man tyvärr
måste sätta på regeringens proposition.

Med tanke på den märkliga arbetsfördelning som
finns i regeringens kansli skall jag inte nu ta upp
vissa andra frågor på bostadsområdet som jag vet
sysselsätter regeringen, såsom förändringar i
hyresförändringslagen i avsikt att låta de s.k.
marknadskrafterna få ytterligare svängrum på
hyresmarknaden. Ej heller vill jag nu aktualisera de
förändringar i bostadsrättslagen som förs fram i en
departementspromemoria. Jag vill i stället
koncentrera denna interpellation till frågan om ett
ökat bostadsbyggande. Med hänvisning till det
ovan anförda vill jag till statsrådet Bo Lundgren
ställa följande fråga:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att
upprätthålla en långsiktigt hållbar årlig
nyproduktion av bostäder av den omfattning som
Boverket anser erforderlig?

9 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 3 november

1993/94:113 av Kristina Svensson (s) till
utbildningsministern om studiestöd till kvinnor
över 40 år:

I den s.k. studiestödsberedningen diskuteras
förslag om reformering av studiemedelssystemet.
Beredningens rapport har inte remissbehandlats.
Rapporten har endast varit föremål för en sluten
hearing med inbjudna organisationer och personer.
Beredningen diskuterar förslag att studielån endast
skall kunna ges för tio terminers studier. I dag kan
man erhålla studiemedel under högst tolv terminer.
Beredningen anser också att åldersgränserna bör
ändras. I framtiden bör gränsen sättas vid 40 år och
inte som i dag vid 45 år för möjligheter att erhålla
studiemedel. Beredningen föreslår också ändrade
regler för återbetalning och att 65-årsgränsen
avskaffas. Föreslagna förändringar kommer om de
genomförs att särskilt drabba kvinnorna. Jag vill
därför fråga utbildningsministern:

Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder
för att underlätta för kvinnor över 40 år som
behöver vidareutbilda sig?

den 4 november

1993/94:114 av Roland Sundgren (s) till
kommunikationsministern om järnvägsverkstaden
i Tillberga:

I Mellansverige planeras och pågår omfattande
järnvägsinvesteringar som Arlandabanan,
Mälarbanan och Svealandsbanan.
Järnvägsverkstaden i Tillberga är centrum för
underhåll av motorvagnar, bussar och spårvagnar,
inte minst de tåg som i framtiden kommer att
trafikera järnvägarna i Mellansverige.

Det är således viktigt att slå vakt om denna
underhållsverkstad som har lång erfarenhet och
kunnig arbetskraft med hög kompetens. Inom
TGOJ-koncernen som Tillbergaverkstaden tillhör
diskuteras varsel av ca 250 personer fördelat på de
fem underhållsverkstäder som TGOJ driver.
Diskussion har uppkommit om eventuell
nedläggning av någon av underhållsverkstäderna.

Känner kommunikationsministern till de
strukturplaner som gäller TGOJ:s verkstäder och i
så fall vad som kan gälla Tillbergaverkstaden?

1993/94:115 av Olle Schmidt (fp) till
utbildningsministern om högre konstutbildning i
södra Sverige:

Söder om Göteborg och Stockholm finns ingen
högre konstutbildning. Den statliga utredningen
''Konstnärlig högskoleutbildning'' bekräftade
behovet av en konsthögskola i södra Sverige. Med
anledning av att universitet och högskolor har givits
ökat eget ansvar för organisation, ekonomi och
kvalitetsfrågorna har Lunds universitet och Malmö
stad kommit överens om att etablera en
konsthögskola. Utbildningen skall omfatta fem års
heltidsstudier, 200 poäng. Den nya utbildningen
skall bygga på den bas som skapats av de etablerade
Forum-skolorna i Malmö, vilka under flera år givit
konstutbildning på hög nivå. Malmö stad har åtagit
sig att stå för lokalfrågan. Ombyggnaden av
Mellersta förstadsskolan i centrala Malmö är redan
planerad. Såväl de ekonomiska som de praktiska
förutsättningarna är alltså lösta. Kvar är endast
examinationsfrågan. I mitten av september anhöll
universitetets styrelse i en skrivelse till regeringen
om tillstånd att utfärda konstnärlig
högskoleexamen med inriktning på konst.
Departementets reaktion på förslaget har tyvärr
dröjt. Ett snabbt besked är viktigt för att elever
skall kunna antas till hösten 1994.

Min fråga till utbildningsministern: Är
utbildningsministern beredd att ge Lunds
universitet och Malmö stad ett snabbt besked så att
de första eleverna kan antas till utbildningen hösten
1994?

1993/94:116 av Maud Ekendahl (m) till statsrådet
Bo Könberg om frihet att välja husläkare:

I Kristianstads län har landstinget beslutat att
landstingsanställda skall erhålla gratis sjukvård --
men endast om personalen vänder sig till de
landstingsanställda husläkarna. Det går således inte
att få denna förmån om man vänder sig till sin
private husläkare. En huvudtanke med
husläkarsystemet är att ge patienten möjlighet att
själv välja läkare. Det förutsätter rimligen också att
konkurrensneutralitet råder mellan privata och
landstingsanställda husläkare.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att
alla oavsett arbetsgivarnas prefrenser skall ha
möjlighet att fritt välja husläkare?

den 5 november

1993/94:117 av Lena Hjelm-Wallén (s) till statsrådet
Beatrice Ask om kvaliteten på skolans
undervisning:

Under 1970- och 1980-talen fanns det ett parti som
ständigt krävde ''mindre klasser'' som lösning på
skolans problem. Detta skedde när landet styrdes
av en socialdemokratisk regering. Nu tycks
lösningen på skolans problem ha förändrats. Nu ser
de tidigare kravställarna med stor förståelse på allt
större klasser och allt fler elever per
undervisningsgrupp.

Vad ämnar regeringen göra för att möjliggöra för
kommunerna att anordna undervisning av största
möjliga kvalitet?

1993/94:118 av Barbro Westerholm (fp) till
arbetsmarknadsministern om företagshälsovården:

Avtal om företagshälsovården saknas i dag för stora
delar av arbetsmarknaden. Detta riskerar att leda
till en nedrustning av företagshälsovården med
sämre arbetsmiljö, ökade hälsorisker och
försummad arbetsplatsinriktad rehabilitering av
arbetstagare som följd.

Arbetsmarknadsministern har i olika sammanhang
uttalat att han vill avvakta förhandlingsresultatet
om en avtalsreglering av företagshälsovården samt
att det finns en proposition i regeringskansliet som
kan läggas fram för riksdagen om parterna inte
klarar av denna förhandlingsomgång.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa
följande fråga: Hur länge skall vi vänta på parternas
förhandlingar om företagshälsovården?

1993/94:119 av Sten Andersson i Malmö (m) till
socialministern om EES-avtalet och
alkoholmonopolet:

Den 1 januari 1995 träder EES-avtalet i kraft.
Enligt uppgift innebär detta att Systembolagets
monopol vad gäller ensamrätt av försäljning av
alkoholhaltiga drycker upphör.

Detta innebär att t.ex. livsmedelsbutiker från
nämnda datum kan sälja det sortiment där
Systembolaget tidigare haft monopol.

Avser statsrådet vidta några åtgärder med
anledning av EES-avtalets ikraftträdande och dess
effekter på Systembolagets monopol?

1993/94:120 av Rose-Marie Frebran (kds) till
miljöministern om blyhagel:

Örebro kommun fattade hösten 1992 beslut om att
förbjuda användningen av blyhagel vid skjutbanor.
Beslutet väckte en hel del uppståndelse, men togs
då utländska undersökningar visade att blyhaglen
tvärs emot vad forskare tidigare trott, inte omges
med något skyddande oxidskikt, utan i stället
vittrar sönder och läcker bly till omgivningen. En
grundlig undersökning vid en skjutbana i Hällefors
har nu genomförts av docent Ulf Qvarfort, verksam
vid avdelningen för miljögeologi vid Uppsala
universitet, som bekräftar de utländska
undersökningarna. Kraftigt förhöjda halter av bly i
marken samt den intilliggande sjön kan
konstateras.

Man kan alltså befara att det finns ett mycket stort
antal blykontaminerade områden vid landets
skyttebanor. Det är mycket angeläget att snabbt
kunna få ett grepp på problemets storlek och hur
stort åtgärdsbehovet är. Det viktigaste på kort sikt
måste bli att snarast förbjuda användningen av
blyhagel. Om inte enighet kan nås om ett snabbt
totalförbud bör det kunna införas stegvis med
omedelbar verkan vid landets skeet och
trappskyttebanor.

Vad ämnar miljöministern vidta för åtgärder för att
problemen med blykontaminering till följd av
användning av blyhagel skall kunna lösas?

1993/94:121 av Rose-Marie Frebran (kds) till
statsrådet Beatrice Ask om företagarutbildning på
gymnasial nivå:

De små och medelstora företagen spelar en
nyckelroll för att klara landets välfärd. Det är
därför viktigt att vi ger ungdomar en utbildning som
ger dem teoretiska och praktiska kunskaper för att
kunna verka i små företag och som egna företagare.

Inget av gymnasiets nationella program eller någon
av de nationellt fastställda grenarna täcker detta
behov. De s.k. specialgymnasierna med riksintag
finns bara med olika idrottsinriktningar, och det
finns i dag heller inga friskolor med
företagarinriktning. Verksamhet av detta slag finns
såvitt jag vet endast som t.ex. projekt av ''Ung
företagsamhet'' inom gymnasiets ekonomiska
program. De mer yrkesinriktade utbildningarna
förbereder oftast eleven på att söka arbete, att bli
anställd, och det pratas väldigt litet om vad man
kan starta själv.

En undersökning gjord av
Utbildningsdepartermentet visar att speciellt
mindre företag är ovilliga att premiera akademiska
studier, vilket ytterligare understryker behovet av
företagarutbildning på gymnasial nivå.

Är utbildningsministern beredd att verka för
inrättandet av företagarutbildningar och
företagargymnasier som kan förbereda ungdomar
att verka inom små företag och som egna
företagare?

10 § Kammaren åtskildes kl. 15.04.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.